Klicka här! - Forskartorget

forskartorget.se

Klicka här! - Forskartorget

Forskartorget 2012 kunde välkomna

nyfikna åhörare till en ny monterdesign,

med bättre ljud och en publikvänlig

gradäng. Montern var framtagen av

Akademiska Hus och Tengbom arkitekter.

Forskartorget

Rapport 2012

Årets Forskartorg blev något alldeles extra.

Ett ofta fullsatt auditorium lyssnade nyfiket

på det fullmatade schemat med högaktuella

och spännande program som presenterades

på scenen av landets etablerade forskare,

från torsdag morgon till söndag eftermiddag.

Forskartorget firade i år 10 år med en

nydesignad monter i samarbete med Akademiska

Hus och Tengbom arkitekter.

Forskartorget är en etablerad samlingsplats

för såväl allmänhet som hela ”ForskarSverige.”

Alla kunde hitta något i den breda

repertoaren. Årets teman var bland annat

Norden, Strindberg, hjärnan och livsmedel.

1900–30

Manuell försäljning av smalt sortiment med basvaror

Lanthandel eller mejeri, chark, bröd & specerier i olika butiker

Under första världs-

kriget ransoneras viktiga

livsmedel i butik

och på restaurang.

BUTIKEN UNDER 100 ÅR

Vid 1900-talets början köper kunden mjölk i sitt eget medhavda kärl.

Redan tidigt såldes mjölk i plomberade flaskor.

Damerna köar i mjölkbutiken 1924.

Snabbköp med

självbetjäning

är en nyhet som

hämtas från USA

1947.

Handel med färska köttvaror i saluhall 1912.

1940–50

Snabbköp och växande livsmedelsindustri

Förpackningsexplosion, priskonkurrens

Med självbetjäning följer också

ny rationellutrustning i affären.

Mängder av konserver och halvfabrikat

lanseras. Matlagning ska vara enkelt.

Även färdigmald köttfärs kan nu

säljas i hygieniska förpackningar och

i kassan.

Nu finns också lockande, välfyllda bröddiskar i den vanliga livsmedelsaffären.

Djupfrysta varor kommer in i butikssortimentet. Men

än dröjer det till dess att kunden har en egen frysbox.

Halvfabrikat, snabbprodukter och förberedda kombinationer

i butiken. Nu ska det gå ännu fortare i köket.

Butikerna blir större och

större och frysdiskarna allt

mer välfyllda. Kunderna har

nu egna frysboxar. Tidigt

1970-tal införs ny livsmedelslagstiftning

med bland

annat datummärkning och

innehållsdeklaration. Nya

regler kommer också om

djupfrysthantering.

1960–70

Stormarknader, söndagsöppet och moms på maten

Ny lagstiftning påverkar och elektroniken erövrar butiken

Lanthandel på landsbygden. Blandat sortiment och många varor i lösvikt.

Kunden handlar ofta på kredit och hamnar i obekväm skuld till handlaren.

Över diskförsäljning i modern livsmedelsbutik 1943. Sedan 1939 gäller

butiksstängningslagen som ger söndagsstängt och stängt på kvällstid.

Från 1953 finns också

Skattereform med moms på maten höjer pri-

Programmen handlade mycket om mat

mjölken i snabbköpets

serna 1969. Nya lagar och förordningar gör

utbud. Engångs-

därefter prismärkning på varan obligatorisk.

Sylta, safta, konservera och

göra egna inläggningar.

förpackat öl på burk blir

Kunden är en mångkunnig Modernt med självbetjäning och dignande sortiment av

ett bekvämt alternativ för

husmor.

frukt och grönt för nedplockning i särskilda kundvagnar.

den som bär hem varorna.

Ransoneringskö i krigstid. Varorna säljs fortfarande över disk.

Allt fler varor packas i förväg i enhetliga, lagom stora mängder.

och hälsa; matslöseri, Nya magproblem, tillsatser

rätter och

matvanor

Under 1970-talet

introdu-

kommer data-

Färskt kött och charkuterivaror säljs i särskilda butiker i städer och köpingar.

ceras.tekniken

in i

Industri

butikerna – med

När butiker

och

rationaliseringar

moderniseras

butiker

steg för steg.

på 1940-talet blir

driver på.

Första datakassan

finns på

det hyllningar

i pressen.

Andra världskrigets avspärrningar

plats 1977.

driver fram alternativa produkter.

i maten, sambandet mellan kost och hälsa

På 1960-talet introduceras stormarknader med lågpris-

Nya butiksinredningar med fristående gondoler

1945 blir Findus första livsmedels-

Praktisk prismärkning på varje konservburk

profil. Från 1967 får butiken ha söndagsöppet.

och stora ytor för kunden att röra sig på.

industrin som levererar djupfryst i Sverige.

gör det enkelt för kunden och i kassan.

och därtill en spännande resa i Importerade nyheter livsmedels-

förnyar

Marknadsföringslagen från

Inte så självklart

i det svenska kosthållet.

1971 påverkar genom förbud

Sent 1930-tal gör kylen för färskvaror intåg i butiken.

hur man ska skylta

Spännande frukter, avokado,

mot vilseledande reklam,

när kunden själv ska

pizza, paté, fetaost och franska

vissa rabattmärken mm.

En välsorterad speceributik i stadsmiljö på 1920-talet.

välja varor.

köttgrytor kommer på menyn.

handelns historia, från manuell betjäning till

Från början av 1950-talet

säljs även potatisen

färdigförpackad.

Levnadsstandarden stiger och konsumtionen

ökar. Nya, produkter i bä ttre förpackningar

kommer fram i strid ström.

Livsmedelsindustrins pulverprodukter blir arbetsbesparande nytillskott.

Bruttoprisförbudet banar väg för priskonkurrens från 1953.

matbutik på nätet i form av en utställning.

Utställningen var ett samarbete med Centrum

för Näringslivshistoria.

Hjärnan, barnets hjärna och vad som

påverkar dess utveckling var andra heta

Delikatessdisken

erbjuder kunden

veckans guldkant.

Där hittar man

nu grillad rostbiff,

grillkyckling,

revbensspjäll och

specialiteter som

kunden mött

utomlands.

Lite dyrare och känsliga färskvaror säljs med manuell betjäning .

Ännu mera halvfabrikat och snabbmat. Det finns Under 1950-talet gör papperstetran sin entré men först på

Mellanölet blir en stor försäljningssuccé.

inte längre tid för tidsödande matlagning. 1960-talet revolutionerar den mjölkdistributionen.

Bryggeri- och dryckesavdelningen växer i butiken.

Mejeridisken blir längre och längre med mängder av

nytt i det växande sortimentet. 1972 blir det bredbara

margarinet Flora en stor nyhet.

Allt bättre lösningar för förpackning av färskvaror.

Kött, fisk och kyckling börjar packas i

kontrollerad atmosfär för lång hållbarhet.

Bok & Bibliotek

27–30 september 2012

ämnen där besökarna fick ta del av senaste

forskningsrön, liksom hur musik och kultur

påverkar vår hälsa.

Årets besökare

Forskartorgets besökare bestod av 60% kvinnor

och 40% män. De största åldersgrupperna

var 46-65 år och 65 år och uppåt, följt av

de jämnt fördelade grupperna 22–35 år och

26–45 år.

Två tredjedelar av besökarna kom till

Forskartorget i tjänsten och en tredjedel som

privatperson. Många uppger att de kommer

i egenskap av båda kategorierna.

Omkring hälften var nya besökare, och

hälften återkommande. De allra flesta har

1980–90

2000-tal

Matglädje och

Miljö, hälsa, mikromat och färska kryddor

matlagningsintresse

Kundklubbar och service som konkurrensmedel

Färskt, fräscht och kvalité

för avsikt att besöka Forskartorget även

nästa år.

Berättat av Centrum för Näringslivshistoria med hjälp av ICAs historiska arkiv

I storbutiken blir snabbköpskassan en hel kassalinje

med många kassörskor och ny teknik.

På 1980-talet blir det möjligt med

EAN-prismärkning och elektronisk

avläsning i kassan.

Livsmedelsverket lanserar den hälsosamma

nyckelhålsmärkningen. Butiker och industri följer

upp med fiberberikat och nya lightprodukter.

Fria öppettider från 1972 lägger grunden för ett nytt och varierat

butiksutbudrierat butiksutbud.

Ökat miljömedvetande leder till

retursystem och insamling av

engångsförpackningar i butiken.

Butiken erbjuder färska örtkryddor till köket hos matroade amatörer som

fått inspiration från proffskockar och det nya franska köket.

Miljöbelastande

produkter inom

tvätt- och

diskmedel

ersätts med

mer skonsamma

alternativ.

Konsumenter

och miljörörelse

driver på.

Ny teknik i kundens

kök ger bas för produktutveckling

och

sortimentsbreddning.

Nu kommer mikro-

maten…

Blommor till hemmet är en typisk impulsvara som fler och

fler kostar på sig när det blir större urval matvaruaffären.

Satsning på bra kundservice blir norm efter lång tid av

butikseffektivisering och fokus på tekniska lösningar.

Kundernas köpkraft räcker till allt mer och nu får Tex Mex och självplock av

lösgodis stort utrymme i livsmedelsbutiken.

Avreglering av kreditmarknaden ger konsumenten

nya betalningstekniker. Fler och fler betalar

med kreditkort och går med i butikens kundklubb.

Miljöfrågorna engagerar

och butikerna satsar på ekologiska

produkter, bland annat KRAV-märkt

från 1985.

Potatisen får konkurrens på tallriken av

andra livsmedel. Butikerna svarar med

att lyfta fram och göra den roligare.

Utvecklingen

fortsätter…

Salladen blir ett brett

sortiment med varierande

ursprung, form, färg och

prisklass.

Samtidens livsmedelsbutik är en saluhall för färskvaror med hög grad

av manuell betjäning men även självplock ur stora välfyllda sortiment.

Kunderna hämtar nya matvanor från resor och internationella

trender. Färdiga sallader, färsk pasta, parmaskinka, sushi, nya

kryddstarka korvar, mozarella, chiabatta mm säljs i livsmedelsbutiken.

Färska färdiglagade rätter blir stora till lunch och

middagsmat.

För den vetgirige

www.ica-historien.se

www.handelnshistoria.se

Den som inte vill gå till affären

beställer sin mat över internet.

Leverans till dörren eller avhämtning

av färdigplockad matkasse.

Självbetjäningen har nått dithän att kunden själv skannar sina varor

och betalar med kort utan att någon kassapersonal är inblandad.

Forskartorgets besökare

Under fackdagarna torsdag

och fredag 27-28 september

ca: 4 200 besökare.

Under helgen när mässan

var öppen för allmänhet

ca: 4 900 besökare.


Forskartorget Rapport 2012

Yrkeskategorier

Som tidigare år är Forskartorget välbesökt

av en rad olika yrkeskategorier, där

de största grupperna är bibliotekarier,

vårdpersonal (läkare, sjuksköterska, sjukgymnast,

arbetsterapeut) samt lärare och

skolledare. Forskartorget är också populärt

bland redaktörer, journalister, författare

och konsulter inom olika områden,

samt ett ökande antal forskare och ingenjörer

besöker torget. Till Forskartorget

kommer därtill ett stort antal studenter.

Vad tyckte publiken?

Ett slumpmässigt antal besökare fick svara

på en enkät som delades ut under sju

programtillfällen per dag.

Så tyckte besökarna

Programmen och forskarna får till övervägande

del högsta betyg av besökarna.

Man uppskattar programmens bredd och

innehåll, presenterat på ett attraktivt och

tillgängligt sätt. Besökarna får ny kunskap

som de annars kanske inte skulle

kunna ta del av.

”Jag tycker mycket om Forskartorget.

Det är inspirerande och samtidigt kravlöst.”

Kvinna, 53 år, lärare

”Intressant att få ta del av många områden

för att stimulera till ’nytt vetande’.”

Man, 43 år, ingenjör

”Roligt med kvalitet och gediget förarbete

och kunskap.” Man, pensionär

”Intressanta föredrag, snygg formgivning

på montern.”

Kvinna, 18 år, studerande

”Ett av de bästa av torgen! Tack.”

Kvinna, 31 år, läkare

Forskartorget firade 10 år med jubilemsmingel. Göran Blomqvist, vd Riksbankens Jubileumsfond,

en av huvudarrangörerna och ordförande i Forskartorgets vetenskapliga råd

hälsade välkommen. Mona Holmfors, projektchef berättade om 10 år med populärvetenskap

på Bokmässan och P O Nilsson bjöd på en rykande champagneshow dagen till ära!

Forskartorgets organisation

Forskartorgets huvudarrangörer 2012: Kungl. Vitterhetsakademien, Riksbankens

Jubileumsfond, UR och VINNOVA. Årets medarrangörer: FAS – Forskningsrådet

för arbetsliv och socialvetenskap, Göteborgs universitet, Vetenskapsrådet och Vårdalstiftelsen.

Projektet drivs och organiseras av Popular Projects i Stockholm AB.

Forskartorget styrs av en styrgrupp bestående av representanter för huvudarrangörerna

och projektchef. Projektet genomförs genom ekonomiska bidrag från

huvud- och medarrangörer. Från och med i år även med bidrag från Akademiska

Hus som huvudpartner. Övriga intäkter kommer in via avgifter för medverkandetid.

Forskartorgets programförslag granskas av ett vetenskapligt råd. Med representanter

från samtliga ämnesdiscipliner.

Programarrangörer 2012 Akademiska Hus, Artdatabanken, Berghs Förlag, Bokförlaget Max Ström, Centrum

för Näringslivshistoria, Chalmers tekniska högskola, Egen El, FAS – Forskningsrådet för arbetsliv och socialve-

tenskap, Forskningsrådet Formas, Göteborgs universitet, Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland,

Hjärnfonden, Högskoleverket, Institutet för Framtidsstudier, Karolinska Institutet University Press (KIUP), Kungl.

Vitterhetsakademien, Kulturfonden för Sverige och Finland, Kungl. Tekniska högskolan (KTH), Linköpings uni-

versitet, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Medicinsk Vetenskap, Nationella sekretariatet för genusforskning,

Nationellt centrum för kvinnofrid, Natur & Kultur, Nordiska Afrikainstitutet, Norstedts Förlag, Ord & Bild, Riks-

bankens Jubileumsfond (RJ), Skolverket, SNS Förlag, Stockholms universitet, Studentlitteratur, Svenska litteratur-

sällskapet i Finland, Svenska Psykiatriska Föreningen, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Södertörns högskola,

Uppsala universitet, UR, VINNOVA, Vinnvård, Vetenskapsrådet, Vetenskap & Allmänhet, Vårdalstiftelsen.


här tyckte årets arrangörer

och medverkande

Årets arrangörer berömmer den nya

monterdesignen och uppskattade den nya

placeringen av scenen. Utöver att flera arrangörer

är mycket nöjda med servicen

på plats på Forskartorget är de nöjda med

information och kommunikation redan i

första kontakten med projektledning av

arrangemanget. Här följer några spontana

kommentarer:

”Proffsigt och tydligt projekt.”

”Montern är fantastisk!”

”Verkligen ett lyft med den nya designen”

”Vi har redan bestämt att medverka

nästa år.”

Forskartorgets nya utformning med en

gradäng för åhörare och scenen placerad

inåt, uppskattades även av de medverkande

som upplevde att de fick en bättre

koncentration av framförandet och närkontakt

med publiken.

Forskarkiosken med möjlighet att

samtala och knyta kontakter efter anförandet

var också mycket uppskattat.

Många är glada för alla de trevliga kommentarer

de fick efter föredraget och uttrycker

det som en förmån att få tala på

Forskartorget.

* * *

Anders Ohlsson, professor i litteraturvetenskap,

Lunds universitet och en av de medverkande

Hur upplevde du årets Forskartorg?

Jag har inte medverkat tidigare, men jag tyckte det var ett stort lyft

med hela arrangemanget; montern, vänd åt det håll den var, rätt avgränsad

och bra publikplatser.

Hur kändes publikkontakten?

– Det är stor skillnad jämfört med ett seminarium (på Bokmässan).

Där blir det lite mer distanserat, mer en akademisk och traditionell föreläsning. Jag

upplever Forskartorget som ett mellanting, i vår egen monter där jag också medverkade

var känslan mer som Kiviks marknad – man hör tre framträdanden samtidigt som man

ska göra sitt eget. På Forskartorget är det något slags mellanläge, det är publikt, alla kan

komma, men programmen håller en hög nivå.

– Som medverkande, utan att inkludera mig själv (skratt) tycker jag också att det

var en väldigt hög nivå på de medverkande. Jag tror att de som var med kände sig utvalda.

Är det något du skulle vilja förbättra för framtiden?

– Jag tyckte det kändes väldigt proffsigt från första mottagandet, loungen, tekniken,

allt. Man blev väldigt väl omhändertagen.

Forskartorget Rapport 2012

Emma Stenström, Per Stam, Martin Ingvar, Lisbeth Larsson, Ebba Witt-Brattström och

Yvonne Hirdman var några av forskarna som medverkade på scen och i Forskarkiosken

direkt efter anförandet.

Erik Norberg, sekreterare, Vitterhetsakademien

och en av huvudarrangörerna

Vilket syfte har ni

med er satsning i

projektet?

– Det är självklart att

forskningsresultaten

måste spridas också

utanför seminarierum och högskolor för

att komma hela samhället till del. För att

nå ut med kvalificerad forskningsinformation

har vi valt att gå in som en av huvudarrangörerna

i Forskartorget.

– Om man vill sprida kvalificerad vetenskap

till en bred allmänhet och till viktiga

grupper som lärare/skolelever samt

verksamma inom arkiv, bibliotek och

museer är Forskartorget en oöverträffad

mötesplats med nationell bäring.


Forskartorget Rapport 2012

Annika Zika–Viktorsson, docent KTH, enhetschef på VINNOVA

och representant i Forskartorgets vetenskapliga råd

– Den ämnesmässiga rikedomen är viktig. Forskartorget

är ett spännande smörgåsbord av kunskap

och vetenskap. Formatet som liknar ett ständigt

pågående seminarium som man kan komma och

gå till på ett enkelt sätt är jättebra. Liksom att programpunkterna

är korta och att urvalet av presentatörer är gjort

med publiken i fokus. Det är viktigt att för allmänheten visa upp

denna rikedom som forskning och vetenskap bidrar med.

– Vill gärna se mer av teknisk forskning och naturvetenskap.

Karin Bojs, vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter och författare

Forskartorget avslutades med att Karin Bojs på

söndagseftermiddag presenterade sin bok Syra

själv, Bokförlaget Max Ström. Karin inledde sin

presentation med att säga:

Forskartorget är den viktigaste och mest

prestigefyllda scenen på Bokmässan.

Cecilia Nielsen, kommunikationschef Akademiska Hus.

– Akademiska Hus bygger innovativa kunskapsmilöer

tillsammans med svenska lärosäten. Det

var därför ett lätt beslut att stötta Forskartorget i

skapandet av en sådan.

Framåtblick

Nu blickar vi framåt mot 2013! Det är tillsammans med dig och din organisation

som vi har möjlighet att utvecklas. Var med och påverka genom att

gå in på vår blogg på forskartorget.se – tyck till och presentera gärna dina

idéer.

Redan nu kan du och din organisation också anmäla intresse om att delta

kommande år, antingen via bloggen eller maila till: info@forskartorget.se

Huvudarrangörer

Medarrangörer

Forskartorget

www.forskartorget.se

Marknadsföring av torget

Forskartorget och programmet marknadsfördes via webbplatsen

forskartorget.se, via en tryckt programkatalog, via

kalendariet i Bokmässans Mässkatalog samt på webbplatsen

bokmassan.se. I år presenterades Forskartorget även

med redaktionell text på bokmassan.se under tre tillfällen.

Där fanns även en banner under tiden april – september.

Programmet och Forskartorget marknadsfördes också på

ett flertal av arrangörernas hemsidor.

Pressinformation

Ett pressmeddelande gick ut till större dagstidningar, tv-

och radiokanaler samt fackpress med särskild inriktning

mot forskning och vetenskap. Forskartorgets program

fanns tillgängligt i pressrummet under mässans samtliga

dagar.

UR Samtiden fanns på plats och bandade många av

programmen. Dessa finns tillgängliga på ur.se/play.

För de programarrangörer som önskade fanns möjlighet

att få program filmat.

2013

Huvudpartner

Redaktion: Popular Projects. Form: Turlock Design. Foto: Lotta Hammar.

More magazines by this user
Similar magazines