Landskapsanalysen - Uddevalla kommun

Uddevalla kommun 2012.12.18 

Dialogbaserad Landskapsanalys

Förord 

Landskapet definieras i det här arbetet som ”ett område sådant som det 

uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av 

och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer” (Europarådet, 

2000:Art.1a). Förändringar i landskapet värderas ofta av medborgarna ur ett 

vardagligt perspektiv varför det finns stora fördelar med att tidigt engagera de 

människor som berörs av en förändring. Planering som utgår från en process 

där engagemanget hos medborgarna tas med i planprocessen skapar kvalitet i 

kunskapsunderlaget, tillit och en möjlighet att bemöta den oro som uppstår vid 

en förändring. Planering i samverkan möjliggör att lokala värden och funktioner 

på specifika platser relateras till landskapets funktioner i ett större geografiskt 

sammanhang. På så sätt framkommer vilka värden som kan samspela och 

de frågor som är angelägna att diskutera ges utrymme och belyses på ett 

tillfredsställande sätt. Mycket handlar om att låta allmänheten komma in tidigt 

i processer för att kunna ha inflytande på valet av områden som kan anses 

lämpliga att utreda för tex. storskalig infrastruktur så som vindkraft. Genom 

föreliggande dialogbaserade landskapsanalys har Uddevalla kommun skapat 

sig en plattform för fortsatt dialog med medborgarna kring landskaps- och 

samhällsutvecklingen i kommunen. Landskapsanalysen är ett dynamiskt 

verktyg som kan kompletteras och fördjupas beroende på vilka frågor som 

ska belysas. Vi tackar alla medverkande i denna kreativa process och för 

möjligheten att få följa med en bit på er väg! 

Malmö 2012 11 23 

Karin Hammarlund 

Processledare 

Rapporten har utarbetats åt Uddevalla kommun av Ramböll Sverige AB 

2012-11-23 

Framsida foto: Per Pixel, Healthy Graphics

Innehållsförteckning 

1. Introduktion 4 

Syfte 5 

Metod 6 

Läsanvisning 8 

2. Det geofysiska landskapet 10 

Strukturanalys 11 

Historisk analys 12 

Ekologisk analys 14 

Landskapstyper 15 

3. Det sociala landskapet 32 

Karaktärsområden 40 

4. Vindbruk i Uddevalla kommun 68 

Hur vi använder landskapsanalysen för vindbruksplanering 68 

Planeringsverktyg 72 

Vindbruksstrategi 90 

Referenser och arbetskällor i urval 95 

Bilaga 1. Enkät gåturer 96 

Bilaga 2. Sammanställning av gåturerna 122 

Bilaga 3. Sammanställning av workshops 131 

Bilaga 4. HLC Metoddokument 137

1. Introduktion 

Föreliggande landskapsanalys syftar till att vara ett stöd för 

översiktplaneringen Uddevalla kommun med särskilt fokus på 

utbyggnaden av vindkraft i kommunen. 

Landskapsanalysen fokuserar på dagens landskap, funktioner, värden, 

identitet och öppnar upp för de viktiga medverkansprocesserna med 

utgångspunkt tagen i det kulturhistoriska och biologiska arvet i landskapet. 

Analysen av landskapets karaktärsdrag och de värden som den berörda 

befolkningen tillskriver landskapet är en viktig vägledning för vilka områden 

som kan samverka med vindkraft eller annan storskalig infrastruktur och i vilka 

områden det finns risk för stora konflikter mellan storskaliga förändringar och 

landskapets värden. 

4

Vy över Bokenäset. 

Foto: Per Pixel, Healthy Graphics 

Syfte 

Syftet med landskapsanalysen är att skapa ett planeringsunderlag för 

översiktlig planering av bra kvalité där medborgarnas synpunkter beaktas 

tidigt i planprocessen och blir ett viktigt bidrag för beskrivningen av 

vardagslandskapets sociala värden och funktioner. Uddevalla kommun 

vill genom landskapsanalysen skapa en plattform för medborgarnas 

engagemang och delaktighet i planeringsprocessen och föra in en helhetssyn 

på landskapet i den översiktliga planeringen i enlighet med den europeiska 

landskapskonventionen. Vidare är syftet att skapa en heltäckande, lättillgänglig, 

flexibel och uppdateringsbar landskapsanalys som kan användas för strategisk 

planering. 

5

Metod 

Landskapsanalysen använder sig av två metoder, dels 

landskapskaraktärisering (LCA) och dels historisk landskapskaraktärisering 

(HLC). Landskapskaraktäriseringen fokuserar på dagens landskap, funktioner, 

värden, identitet och öppnar upp för de viktiga medverkansprocesserna, medan 

den historiska landskapskaraktäriseringen fokuserar på det kulturhistoriska 

arvet i landskapet och kopplar detta till de biologiska värdena. 

LCA (Landscape Character Assessment) 

Landskapskaraktäriseringsmetoden avgränsar landskapet i olika 

landskapstyper och karaktärsområden. 

- Landskapstyper: Ger en snabb inblick i hur landskapet idag används, 

disponeras och ser ut; var tätorter finns, hur åkermarken breder ut sig, var 

ådalarna slingrar sig osv. 

- Karaktärsområden: Beskriver inte bara hur landskapet ser ut utan också hur 

man lokalt anknyter och förhåller sig till det, vilken speciell historia det har 

och hur man namnger det. På så vis ger karaktärsområdena landskapet dess 

kulturella identitet och sociala betydelse. 

w. GIS används för processande och sammanställning av dataunderlaget som 

även strukturerats i matriser med hjälp av programmet Excel. 

HLC (Historic Landscape Characterization) 

Den historiska landskapskaraktäriseringen identifierar, beskriver och analyserar 

mönster och processer som format dagens landskap. HLC fokuserar på de 

kulturella aspekterna och tillför en mer ingående historisk dimension till LCA 

metoden. Olika typer av markanvändning, som jordbruksmark, skogsmark 

eller bebyggelse, grupperas efter olika ålder och ursprung. Genom att 

undersöka skillnaderna mellan tidiga och moderna kartor kan man kartera 

och beskriva landskapsförändringar och deras takt. Denna analys tydliggör 

alltså landskapets starkaste förändringskrafter och ger ett perspektiv till vad vi 

strävar mot i morgondagens landskap. 

Dialog 

Landskapsanalysen i Uddevalla har kompletterat LCA och HLC metoderna 

med två dialogmetoder; buss/gåturer och workshops i syfte att beskriva hur 

landskapet ser ut, fungerar och används. På detta sätt har allmänhetens 

kunskap om landskapet integrerats i analysen dvs. legat till grund för syntesen, 

se figur till höger. 

6

Landskapstyper 

Gåtur 

Landskapsanalysens processuella framväxt. 

Foto: Ramböll 

Revidering LCA 

Karaktärsområden 

Workshop 

Syntes 

ca 12 månader 

7

Läsanvisning 

Detta dokument riktar sig till politiker, tjänstemän och exploatörer och är 

uppdelat i två större delar. Den första består av en landskapsanalys av 

Uddevalla kommun och den andra behandlar vindbruk i Uddevalla kommun. 

Dokumentet är uppbyggt för att göra det möjligt att snabbt extrahera relevant 

information om olika platser i Uddevalla kommun, vare sig det gäller platserna 

i sig eller platserna i förhållande till vindbruk. 

Den första delen – landskapsanalysen, kan användas till att få en 

grundförståelse för platser i hela kommunen och kan därmed användas som 

kunskapsbas för avgöranden kring olika typer av planering och exploatering. 

I landskapsanalysen presenteras tillvägagångsättet för analysen utförligt, följt 

av landskapstyperna och därefter karaktärsområdena. 

Den andra delen är baserad på landskapsanalysen och behandlar 

vindbruksplanering i Uddevalla kommun. Här beskrivs generella 

vindbruksrelaterade möjligheter och konflikter i förhållande till olika 

områden i Uddevalla kommun. Redovisningen av den andra delen följer 

landskapsanalysens uppdelning av kommunen i landskapstyper och 

karaktärsområden. De redovisade problemställningarna är tänkta att ge 

en snabb överblick över huvudsakliga frågor rörande vindbruk i en viss 

landskapstyp och ett visst karaktärsområde. 

Landskapsanalysen och planeringsverktyget för vindbruk handlar om att få 

fram de tydligaste problemställningarna för att sedan gå vidare med dessa 

och i specifika vindkraftsprojekt förhålla sig till dessa. Landskapsanalysen visar 

på så sätt vägen för vindkraftprojektörers miljökonsekvensbeskrivningar av 

landskapspåverkan innefattande inte enbart landskapsbilden. 

8

Uddevalla kommun Landskapstyper 

Schematisk bild över landskapsanalysens 

olika moment. Figuren visar att analysen 

med fördel kan utgöra utgångspunkt för 

miljökonsekvensbeskrivningar av olika 

vindkraftsprojekts landskapspåverkan. 

Landskapsanalys 


Vindbruk i Uddevalla 

Underlag för MKB 

9

2. Det geofysiska landskapet 

Grunden till landskapsanalysen är det geofysiska landskapet som är resultatet 

av alla de naturgivna och mänskliga processer som utgör vår fysiska miljö. 

Landskapsanalysen tar sin utgångspunkt i just det geofysiska landskapet 

dvs; istidens krafter som format landskapet och gett de kala bergtopparna 

och de bördiga sprickdalarna, ekosystemen i form av skogar, stränder och 

gräsmarker, människans bosättningar och markanvändningar i form av vägar, 

hamnar, jordbruk, skogsbruk, osv. När man ser till det geofysiska landskapet 

och de processer som format det är man behjälpt av att inte dela in landskapet 

i naturliga kontra kulturella former och system. Människans aktiviteter styrs, 

även i vår tid, av naturgivna förutsättningar. 

I planering tydliggörs sällan att platser som i stort är formade av människans 

aktiviteter också innehåller ekologiska värden. En tvärvetenskaplig förståelse 

för vår miljö, landskapet, måste ligga till grund för att kunna förstå och på 

ett lyckat sätt kunna planera förändringar av landskapet. Det är utifrån 

ovan beskrivna helhetsgrepp, vilket försöker visa sambanden mellan olika 

företeelser, som landskapsanalysen tar sin utgångspunkt. 

10

Topografisk karta med huvudsakliga riktningar 

och landmärken. 

10 km 

2 km 

N 

6. 

4. 

7. 

Viktiga riktningar 

Landmärken 

1. 

2. 

5. 

3. 

1. Smörkullen 

2. Gullmarsberg 

3. Rotan (handel) 

4. Skåleberget 

5. Högås kyrka 

6. Färjan Skår-Finnsbo 

7. Bokenäs kyrka 

8. Havstensklippan 

9. Brattön 

10. Torp köpcentrum 

11. TV- masten 

12. Hamn/silo/kranar 

Strukturanalys 

Landskapets form, eller struktur, är av allmängiltig betydelse för att vi ska 

kunna orientera oss och röra oss från plats till plats. Människor rör sig längs 

landskapets riktningar och förstår avstånd och sin position i förhållande 

till landmärken. Analysen visar kommunens topografi med riktningar som 

landskapsrum, vägar eller bergsbranter markerade med vita pilar i kartan nedan. 

Landmärken, naturgivna som tex. Havstensklippan eller människoskapade 

som Uddevallabron, är markerade med svart triangel och har identifierats med 

hjälp av medborgardialogen. Med tanke på vindkraftverks storlek kan de synas 

över stora områden och utgör därför både nya landmärken och riktningar i 

landskapet. Ett viktigt skäl att identifiera landskapets struktur och särskilda 

karaktärsdrag är således att skapa ett underlag för att vägleda var och hur nya 

element kan samspela med landskapets strukturer och karaktärer för att inte 

undertrycka utan snarare understryka dem. 

8. 

9. 

10. 

11. 

13. Värmeverket 

14. Uddevalla kyrka 

15. Lane Ryrs kyrka 

16. Forshälla kyrka 

17. Funneshultknipen 

18. Ulvön 

19. Strandanäs fyr 

20. Dirhuvud 

21. Ljungs kyrka 

22. Vattentornet 

23. Uddevallabron 

23. 

19. 

12. 

18. 

20. 

21. 

13. 

16. 

14. 

22. 

17. 

15. 

Meter 

11

Historisk analys 

Den historiska landskapskaraktäriseringen (HLC) identifierar, beskriver och 

analyserar mönster och processer som över tiden format dagens landskap. 

HLC fokuserar på de kulturella aspekterna och tillför en mer ingående, 

historisk dimension till LCA metoden. Olika typer av markanvändning, som 

jordbruksmark, skogsmark eller bebyggelse, grupperas efter olika ålder och 

ursprung. Genom att undersöka skillnaderna mellan tidiga och moderna kartor 

kan man kartera och beskriva landskapsförändringar och deras takt. Två 

viktiga begrepp som används och belyses genom en HLC är: 

Tidsdjup 

Tidsdjupet beskriver hur den långa sekvensen av händelser och verksamheter 

som följt på varandra, tillsammans med naturliga processer, har skapat dagens 

landskap. Tidsdjupet definieras till exempel genom förekomst och beskaffenhet 

av gränser, bosättningar eller äldre vägsystem. En bättre förståelse för 

tidsdjupet kan vara viktigt för att förvalta ett sammanhängande kulturarv i ett 

10 km 

2 km 

N 

12 

Hög 

Medel 

Långsam 

Kartan visar historiska landskapskaraktärer 

och utvecklingstakt.

Kartan visar historiska vägar och deras 

tidsdjup. Vägarna är ofta den äldsta strukturen 

i landskapet som har haft samma sträckning 

under mycket lång tid. De tangerar också de 

områden som har långsam utvecklingstakt och 

stora tidsdjup. 

10 km 

2 km 

N 

Äldre vägsträckning, ibland omdragen 

Finns först på ekonomiska kartan från 30-talet 

Modern väg 

landskap. Det kan hjälpa oss att förstå hur landskapets komponenter och delar 

har förändrats över tiden, eller varför de ibland har klarat sig. 

Läsbarhet 

Läsbarheten beskriver hur väl vi kan läsa de förändringar som landskapet 

genomgått. Detta handlar delvis om vår egen förmåga att läsa, men också 

hur tydliga de olika fragmenten är. Att ett område har en hög grad av läsbarhet 

innebär att dess markanvändning kan ha förändrats, men att spåren från 

tidigare periodernas markanvändning fortfarande är tydliga. Motsatsen är en 

låg grad av läsbarhet. Där saknas det tydliga spår eller kunskap om äldre tiders 

markanvändning vilket kan göra det svårt att förstå landskapets utveckling. 

13

Ekologisk analys 

Analysen strävar efter att visa information om ekologiska funktioner som 

både återfinns inom kommunen, men även sådana som sträcker sig bortom 

kommunens gränser. Med andra ord visas en aggregerad bild av enskilda 

platser i kommunen och är viktiga migrationskorridorer för olika arter. Genom 

att ge en förenklad bild av ekologins komplexa ämne visar analysen viktiga 

delar av kommunens sammanhang (större migrationskorridorer), samt olika 

biotoper (t.ex. ostörda områden eller områden med långvarig hävd) och dess 

strukturer och funktioner. Detta har i sin tur legat till grund för indelningen av 

Uddevalla kommun i landskapstyper. 

Utöver de nedan till höger nämnda strukturerna ska Bokenäset som helhet 

ses som ett område med höga naturvärden som har sitt ursprung i den 

varierade topografin, ravindalarna, vattendragen och förekomsten av äldre 

lövskogsbestånd.Informationen om de olika ekologiska sammanhangen, 

strukturerna och funktionerna redovisas under de olika landskapstyperna och 

karaktärsområdena. 

14 

Stora korridorer 

Långvarig hävd 

Ostörda områden 

Kartan visar olika typer av ekologiska strukturer 

viktiga för Uddevalla kommun. 

Stora korridorer: 

Från Göteborg i söder till Dalsland via Bredfjället 

och de östra beskogade delarna av kommunen 

sträcker sig en migrationskorridor för större 

däggdjur. I ungefär samma sträckning, från syd 

till sydväst mot nord till nordost går ett flyttstråk 

över trakterna kring Bredfjället upp mot 

vänernkusten som används för olika fågelarter. 

Många gånger sträcker dessa fåglar från 

kusten via Götaälvdalen upp mot Vänern. Även 

kustbandet är en viktig migrationskorridor. I det 

fallet ingår Dragsmark och de yttre delarna av 

Bokenäset i ett nord-sydligt sammanshang 

som fortsätter med Lysekil åt norr och Orust åt 

söder. 

Ostörda områden: 

Kommunen har också två större områden 

som har varit relativt orörda under de 

senaste hundra åren, Bredfjället och 

Herrestadsfjället. Dessa mäktiga höjder har 

gått från att vara beteshävdade utmarker och 

kronoallmänningar till att skogsplanteras i 

början av nittonhundratalet. Dock tog sig inte 

initiativet till skogsbruk på de magra markerna 

och bestånden läts förvildas. Idag uppvisar 

båda fjällen naturvärden som uppstått ur 

avfolkning. 

Långvarig hävd: 

En stor del av de sträckor där kommunens kust 

möter fjordarna i form av låglänta gräsmarker 

finns mycket höga naturvärden. Till skillnad 

mot fjällens naturvärden har värdena i 

zonen mellan land och fjord uppstått genom 

långvarig hävd av strandängar eller betade 

hagar. Aggregerat ser man tydligt att sådana 

ekologiskt viktiga marker bildar ett mönster där 

naturvärden kopplade till biodiversitet och rik 

genetisk variation utvecklats ur människans 

bruk av mötet mellan landmassan och havet.

Kartan visar indelningen av landskapstyper. 

10 km 

2,5 km 

N 

A 


A. Kustnära spricklandskap 

B. Fjordlandskap 

C. Mosaiklandskap 

D. Tätort 

E. Infrastrukturbundet landskap 

F. Skogsdominerat småbrutet sprickdalslandskap 

G. Skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap 

H. Höglänt skogslandskap 


I arbetet med att dela in Uddevalla kommun i olika landskapstyper har en 

matris använts för att insamla och strukturera relevant information. Matrisen 

organiserar informationen så att de grundläggande förutsättningarna för olika 

markanvändning listas först, därefter landskapets form och de tre aspekter som 

kännetecknar hållbar utveckling; ekonomiska, ekologiska och sociala strukturer. 

Matrisen synliggör därför hur grundläggande faktorer som geologi, jordarter, 

topografi och hydrologi styr hur landskapet kan användas. Till detta listas och 

beskrivs landskapsliga funktioner som formas av människan och naturgivna 

processer såsom infrastruktur, boendemiljöer, areella näringar, biotoper, 

naturvärden, migrationskorridorer för djur, mm. I och med att information från 

kunskapsfält som oftast behandlas separat förs samman i matrisen läggs en 

grund för att kunna förstå samband mellan landskapets olika funktioner och 

värden. Jämställandet och sammanförandet av de tre aspekterna ekonomiska, 

ekologiska och sociala strukturer ligger till grund för att kunna ta sig an 

komplexa och mångfacetterade problemställningar inom översiktlig planering 

och anläggning av ny infrastruktur. Nedan följer en redovisning av Uddevalla 

kommuns landskapstyper. 

B 

G 

E 

A 

F 

D 

A 

G 

F 

H 

C 

15

Kustnära sprickdalslandskap 

Ett landskap som främst består av bergsryggar och höjder som skapar dalar 

och väl definierade rum. Uppe på de ofta långsträckta höjderna växer barrskog, 

mellan höjderna ligger jordbruksmarker med åkrar, bete och lövvegetation. 

Över lag är jordbruksstrukturen småskalig, något som varit möjlig genom att 

många markägare även bedriver skogbruk. Karaktärstypen har varit bebodd 

sedan bondestenåldern (4000-1800 f.Kr.) då platsens variation av goda jordar 

och närhet till havet alltjämt har lockat människan. Boendeformerna består av 

spridda hus, från vilka många idag pendlar till arbetsplatser i Uddevalla. 

Bokenäset: 

Här är sprickdalarna mindre tydliga och går i olika riktningar. När man rör sig 

i landskapet är dess rundade och kulliga åkrar och skogar det bestående 

intrycket. Toppen på höjderna är klädda med barrskog och strax nedanför, 

på längs gränsen mellan höjd och dal, växer randlövskogar. Nedanför 

randlövskogen ligger svagt böljande åkrar eller betade marker kring vattendrag 

och raviner. Bokenäset har i allmänhet väldigt hög artrikedom vilket är kopplat 

till den småskaliga struktur av bete och vegetation som funnits under väldigt 

lång tid. Ett fåtal kyrkor och ett par vindkraftverk skapar landmärken i ett kuperat 

och varierat landskap. 

Söder om Uddevalla: 

Här är sprickdalarna bredare och löper parallellt, tex. som i Forshälla dalen. De 

odlade dalarna definieras av långa rullande krön. Till skillnad mot Bokenäset 

är de öppna markerna större och flackare och används oftare till åker än 

bete. Karaktäristiska bergstoppar och jordbrukslandskapets kyrkor skapar 

landmärken. 

Barrskog på höjder 

16 

Låglänt åkermosaik 

Gamla arealer 

Boende 

Gårdar 

Lövvegetation 

Följer vattnets väg 

A 

Detta är 

Landskapstyp 

Kala hällar på höjder

Aspekt Beskrivning 

Grundläggande förutsättningar 

Geologi Huvudsakligen ytbergartsgnejser i Stora Le- Marstrandsgruppen. Pegmatit röd till gråröd från Gustafsberg 

söderut över Nordbergen och Stridkullsbergen. 

Rödgrå gnejsgranitoid längs östra delen av Bokenäset och mellan Ammenäs och Åh i Forshälla. Metamafit 

ställvis och spridd Dramsvik, Utby och Skår 

Diabasgång (basiska egenskaper) mellan Strand och Kolbengtseröd vidare över Orust (Jordartskartan). 

Topografi Stor sprickdal i nordväst-sydostlig riktning från Skredsvik via Kalvön Henån och Varekil på Orust. Flera 

mindre sprickdalar över Bokenäset i samma parallella riktning. I Forshälla har sprickdalarna i stället 

nordost- sydvästlig riktning. Stor brutenhet, dvs branta bergsryggar och relativt smala dalgångar. 

Stor topografisk variation 0 - 100 m. Högsta bergen (ca 150 m) är Lejdeberget Bokenäs, Nordbergen 

Forshälla och Villeberg i Skredsvik. 

Jordart Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Sandig morän i svackor på höjderna. 

Glacial lera i sprickdalar. Postglacialsand och lera i dalgångar som möter havet. 

Isälvssediment på Hjältön, Högholmen och Koljön. 

Hydrologi Avrinner till fjord. 

Landskapsform 

Volymer Bergkullar, bergsryggar. 

Rum Odlade större dalgångar och mindre, väl avgränsade rum. 

Riktningar Sprickdalar väl avgränsade av branter, E6, väg 161, kraftledningar. 

Landmärken Bokenäs, Skredsvik, Forshälla, Högås kyrka. 

Ekonomisk struktur 

Markanvändning Jord- och skogsbruk, E6, Ljungskile handel och service, boende. 

Nyckelekonomier Jord- och skogsbruk. 

Infrastruktur Småskaligt vägnät, E6 med 5 trafikplatser inom kommunen. 

Ekologisk struktur 

Konnektivitet: 

Funktionella sammanhang 


Intern biotopstruktur 

I ett större sammanhang är Bokenäset unikt då de likt andra ställen längs kusten har ett speciellt finmaskigt 

jordbruk med väldigt hög kontinuitet. Hela Bokenäset är en skoglig värdetrakt och spetsen ingår i ett 

större område med hög biologisk mångfald. Övriga delar av karaktärstypen har förmodligen bitvis goda 

ekologiska förutsättningar. 

Över lag består karaktärstypen av en blandning av barr, viss del löv och åker samt bete/äng i en småskalig 

variation. Ofta med ängsmarker och hagmarker närmast vattnet omgivna av en blandning av barr och löv. 

Den fina mosaiken skapar väldigt mycket bryn, vilket gynnar ekologin. Skyddsvärda lövskogsbestånd finns 

också, vilka förmodligen är särskilt viktiga ekologier. Knappt någon förekomst av mossar, däremot finns 

vattendrag som leder ner mot fjorden, ibland med god ekologisk status. 

Kontinuitet Landskapstyp med hög kontinuitet i beteshävd och bosättning. 

Biodiversitet Bokenäset har väldigt hög biodiversitet pga. lång hävd. Meandrande vattendrag med rik lövvegetation, ex. 

Bodeleån. 

Ekosystemtjänster Odling, vattenrening i vattendrag. 

Social struktur 

Vardagsmiljöer Spritt boende på landsbygden. Affär i Rotviksbro/Ljungskile. 

Rekreationsmiljöer Golfbana Bången, Lyckorna, Emaus, Smörkullen, vandringsled i Dragsmark, fågeltorn Svältekile, Havsten 

(camping vandring mm), Granhoge hög, Dragsmarks klosterruin. 

Högtidsmiljöer Medeltida kyrkor: Resteröd, Bokenäs ga, Ljungs ga. 

Backamo (Bondens dag), Bassholmen (Bassholmens dag). 

17

Fjordlandskapet 

Genom historien har havet och fjordarna varit en viktig delinkomst för människor 

kring Uddevalla. Att fjordarna alltid varit viktiga visas av att lämningarna från de äldsta 

bosättningarna finns vid den dåvarande strandlinjen och att människorna under historiens 

lopp hållit sig nära vattnet allt eftersom landet har höjts ur havet. På senare tid har fjordarnas 

mening i samhället ändrats då deras primära funktion har gått från att vara en plats för 

arbete och näring till att få en rekreativ funktion från 1900-talet och framåt. 

Gullmaren: 

Är med sin speciella bottentopografi Sveriges enda riktiga tröskelfjord. Ovan ytan är 

Gullmaren ett långt och rakt vattenrum som mestadels flankeras av barrskogsklädda 

branter och kala klippmassiv. Här och var finns flackare partier med lövträd och viss 

bebyggelse samt bryggor. 

Havstensfjorden: 

Är belägen innanför Orust och är det vatten som definierar samt utgör kommunens mesta 

kust. Består av ett huvudvatten och en rad mindre fjordar och kilar som skapas av öar och 

kustens variation. Markerna som angränsar till Havstensfjorden är inte lika jämnt branta 

som vid Gullmaren, utan är mer varierade med låga partier och höga öar som reser sig ur 

fjorden. De flackare partierna gör att tillgängligheten till vattnet är lättare, vilket innebär mer 

bebyggelse och ett betydande inslag av betade marker som är viktiga ur både kulturell och 

biologisk synpunkt. 

18 

Flacka partier 

Betade kulturmarker 

Kala öar 

Fågellokaler 

Stora fjordrum 

Färjor, fiske och rekreation 

Branter 

Kala hällar och barrskog 

Mindre fjordrum 

Grunda vikar 

Vadarfåglar och fisk 

B 

Detta är 

Landskapstyp



Geologi Gullmaren: Sprickdal som fortsätter upp i Bullaresjörana, gräns mellan gnejsen (Stora Le – 

Marstandsgruppen) och Bohusgraniten (SNA). 

Havstensfjorden - Koljöfjorden: Granit-tonalit gnejsig (djupbergart) (SNA). 

Topografi Gullmaren: Sveriges enda tröskelfjord. Brant kust med tvärgående mindre sprickdalar. 

Havstensfjorden: Omväxlande och kullig terräng som möter havet Grunda mjukbottnar övergår ställvis i 

flacka strandängar (Uddevalla Natur& Kulturguide). 

Jordart Gullmaren: Sandig morän i svackor på höjderna. Postglacial sand i tvärgående sprickdalar . 

Havstensfjorden: Lerbottnar, sandig morän i svackor på höjderna Postglacialsand och lera i dalgångar som 

möter havet (Jordartskartan). 

Hydrologi Fjord. 

Landskapsform 

Volymer Kustbranter, markant höga öar i Havstensfjorden. 

Rum Gullmaren: Storskaligt, ofta väl avgränsad av hög kust . 

Havstensfjorden: låglänta öppna marker invid havet öppnar nya rum som hör till fjordlandskapet. 

Riktningar Gullmaren och Havstensfjorden söderut: Tydliga riktningar nordostlig-sydvästligt / nord-sydligt. 

Byfjorden: tydlig öst-västlig. 

Landmärken Gullmaren: Smörkullen, färjan Skår-Finnsbo. 

Havstensfjorden: Havstensklippan, Brattön, Uddevallabron, Nötesundsbron, Strandanäs fyr, Ulvön, 

Dirhuvud. 


Markanvändning Fritidsfiske med begränsningar, fritidsbebyggelse, turism, rekreation och bad 

Gullmaren även visst yrkesfiske och sportdykning, fritidsbåtar. 

Nyckelekonomier Turism, fiske. 

Infrastruktur Viss färjetrafik, sjöfart, hamnar, bryggor, broar 






Ingår i ett större sammanhang av kustlandskap där öar, skär och strand är centrala. Frågan är hur terrestra 

ekologier sprids och flödar mellan dessa öar och skär. För fåglar är karaktärstypen förmodligen till större 

värde. Den marina ekologin i fjordarna är sammankopplade med Skagerrak. 

Stora delar av den bohuslänska kustbandet har hög ekologisk funktion och är i sig en korridor. Ur marin 

synpunkt är fjordarna korridorer. 

Kärnområdena kan främst räknas på två sätt: dels kustzonen och strandens ekologi. Där kusten antingen 

är brant och otillgänglig torde de ekologiska värdena vara stora. Där kusten är flack, i vikar odyl., är 

ekologin stark där det finns rikligt med strandvegetation. Öppna flacka stränder är viktiga för vadarfåglar. 

Öarna kan ofta fungera som skyddade habitat för häckande fåglar. Men fjordlandskapets har även en marin 

ekologi. Här har fjordarna, som västkusten i stort, höga ekologiska värden pga. salthalt, god tillgång på 

näringsämnen och syre. 

Kontinuitet Stor. Brukandet av marken är ofta väldigt gammal och höjderna med tunnare jordtäcke kan antas lämnats 

orörda under lång tid. Kustremsan är förmodligen gammal utmark (bete). Saltängar/översvämningsängar 

med ofta högt tidsdjup. 

Biodiversitet Relativt hög. Gullmaren och norra Havstensfjorden är speciella marina habitat. Grundare vattenpartier 

viktiga för vadar och flyttfåglar. Betade strandängar som ibland översköljs av saltvatten. Vikar viktiga 

för reproduktion för fisk och viktiga matställen för sjöfågel. Blåmusselbankar. Mindre kala holmar 

häckningsplatser för sjöfågel. Havstensfjorden en av de viktigaste fågellokalerna i Bohuslän. 

Ekosystemtjänster Fiske och rekreation. Vegetation som reglerar närsalter och därmed vattenkvalitet. Öarnas funktion som 

fågelhabitat. 


Vardagsmiljöer För transport (färja), utblickar från boenden, mm. 

Rekreationsmiljöer Skärgården via fritidsbåtar, badplatser, fiske på fjorden. 

Högtidsmiljöer Gustafsberg, Lyckorna. 

19

Mosaiklandskap 

Landskapet är en mosaik av låga barrskogsklädda höjder, myrar, åkrar och 

betesmarker. Huvudsakligen bildar höjderna stora skogsklädda ”öar” som 

definierar de flacka öppna markerna. I jämförelse med kusten finns här inga 

kala klippor eller branter. Snarare präglas landskapet av en både enklare och 

större struktur. I denna karaktärstyp bedrivs främst skogsbruk och odling på 

åker, men även betesmarker, hästgårdar och stenbrott finns här. Mestadels av 

skogen är gran med visst inslag av tall och björk. Variationen av skogar, mossar, 

betade marker och vattendrag (främst Bäveån) gör att mosaiklandskapet har 

relativt höga ekologiska värden. Platsen är en förhistorisk bygd med spår från 

bronsåldersbosättningar. Idag är boendet är spritt, men med Lane och Lane 

Ryr som mindre samhällen. Här finns även kyrka, platser för sommardanser, 

idrottsplatser, vandringsleder och banor för motorsport. 

20 

Lövvegetation 

Följer större vattendrag 

Långsträckta åkrar och betesmarker 

Boende 

Gårdar 

Barrskog på höjder 

Myr 

C Detta är 

Landskapstyp



Geologi Huvudsakligen djupbergart granit-tonalit gnejsig (SNA). 

Topografi Ca 50 möh. i Lane-Ryr. Södra delen: Ca 100 möh. och mer varierat och uppsprucket. 

Jordart Lane-Ryr: Glacial lera i dalgångarna. Svämsediment (lera och finmo) kring Bäveån 

Torvjordar. Skalgrus kring Kuröd, Surveln, Älje/Porsen. 

Stenshult: Morän (osvallad på höjderna), glacial lera i dalgångarna. Viss förekomst av torvjordar 

(Jordartskartan). 

Hydrologi Hela området i norr avvattnas mot Bäveån. 

Södra delen: få sjöar undantaget i söder där det är sjörikt. 

Landskapsform 

Volymer Skogsklädda bergkulllar. 

Rum Odlade större dalgångar och mindre, väl avgränsade rum. Sjöar och öppna mossar. 

Riktningar Väg 44 och dess föregångare samt järnväg i samma stråk. Väg 172 mot Färgelanda 

Väg mot Stenshult som följer sprickdal. 

Landmärken Lane-Ryrs kyrka, Djurhults kapell. 


Markanvändning Skog- och jordbruk (mindre andel jordbruk i Stenshult). Hästgårdar. 

Nyckelekonomier Skogsbruk, jordbruk, mindre verksamheter, cementfabrik i Lane Ryr. 

Infrastruktur Väg 44 belägen mellan Lane Ryr och Stenshult. Järnväg till Herrljunga. Mindre vägar i avsides trakter. 






Blandat område inramat av två nord-sydliga skogsområden. Södra delen tangerar ett område med hög 

biologisk mångfald. 

Något grövre mosaik av skog, myr och åkermark. Inga direkta kopplingar mellan olika delar, förutom att en 

del av skogsområdena som ingår är något större och har en nord-sydlig riktning. Är över lag en mosaik av 

skogsbeklädda höjder, mossar och mindre åkerlappar och betesområden. Viktig är Bäveån som skapar en 

meandrande korridor i nord-sydlig riktning. 

Kontinuitet Markerna runt den meandrande Bäveån i norra delarna av Lane Ryr är bevarade odlingslandskap med 

ängs och hagmarker. I stort är frågan om kontinuitet okänd för området. Förmodligen en typ med lång 

kontinuitet. 

Biodiversitet Kan vara relativt hög. Beror främst på frågan om konnektivitet och kontinuitet. Förmodligen kan myrlokalerna 

ha speciellt höga ekologiska värden. 

Ekosystemtjänster Vattenrening. 


Vardagsmiljöer Spritt boende med undantag av Lane (Fagerhult). 

Rekreationsmiljöer Bohusleden, Ramseröds dalar, Stenshults idrottplats, LaneRyrs idrottsplatser (2 st), Motorbana Glimmingen. 

Högtidsmiljöer Lane-Ryrs kyrka, Lane-Loge (dans sommartid) 

21

Tätort 

Platsen där dagens Uddevalla ligger befann sig länge under havet vilket förklarar 

varför det inte fick permanenta bosättningar förrän under bronsåldern (1800-500 

f.Kr.). Därför var platsen under förhistorien inte heller någon centralbygd, något 

som fram till idag har ändrats helt. 1498 fick Uddevalla sina stadsrättigheter och 

är idag den plats som mer än någon annan tillhör alla i kommunen. Dess läge 

längst in i Byfjorden skyddas av landmassornas sluttningar i norr och söder. Ur 

stadslandskapet sticker enstaka byggnader ut som landmärken. Den innersta 

och äldsta delen av stadsbebyggelsen är som så många andra svenska städer 

ordnad i en tät bebyggelsestruktur medan ytterområdena är glesare och har 

ett betydande inslag av lätta industrier, infrastruktur och grönska. Tätorten är 

idag en ekonomisk och kulturell samlingspunkt med ett brett utbud av arbete 

och boendeformer. 

22 

Bäveån 

Trafikled 

Lätt industri 

Skog och branter 

Innerstad 

Ramar in stadslandskapet Boende, handel och service Fjord 

Ytterstad 

Boende, transport, verksamheter 

Villabebyggelse 

D 

Detta är 

Landskapstyp

Aspekt 


Beskrivning 

Geologi Gnejs-tonalit (SNA) 

Topografi 0-110 möh. De äldre delarna av staden ligger invid Bäveån. De yngre delarna (70-talsområden) ligger högt. 

Jordart - 

Hydrologi 

Landskapsform 

Staden är låglänt och har ofta översvämningar från Byfjorden och Bäveån. 

Volymer Berg och en liten del hög bebyggelse. 

Rum Byfjordens inre del, Bäveån, Kungstorget. 

Riktningar Genomfart väg 44, förstärkt av järnväg, genomfart Västerlånggatan Bäveån med Byfjorden. 

Landmärken 


Uddevalla kyrktorn, Carlia hotell, Skansenberget, Uddevalla sjukhus, vattentornet Hovhult, Värmeverket 

(Uddevalla Energi). 

Markanvändning Handel, service, skolor, sport- och fritidsanläggningar. 

Nyckelekonomier Handel, viss del småindustri, service. 

Infrastruktur 


Förutom gatusystem två större genomfartsleder, järnvägsstation, busstrafik, skärgårdsbåtar till Gustafsberg 

mm. 


Kan ingå bland de andra kustnära biotoperna. Bebyggelsekil mellan den större spridningskoridoren i söder 


och Herrestadsfjällets orörda områden. 


Består av två delar. Först de olika bergknallarna som inte kunnat bebyggas, ofta täckta av barrvegetation, 


men även mindre bestånd av löv i mindre obebyggda områden. Den andra delen är privata trädgårdar och 

gröna miljöer. Till dessa räknas även gröna impedimentytor i stadens ytterkant som kan ha höga ekologiska 

värden. 

Kontinuitet I den urbana grönstrukturen kan det finnas träd som skötts under väldigt lång tid och därför bär på viktiga 

bilogiska funktioner pga lång kontinuitet. Likaväl kan öppna gräsmarker i stadens ytterkant som röjs en 

gång per år ha höga eklogiska värden. Kombinationen gamla vårdträd och gräsmarker gör att viss likhet 

kan finnas med äldre odlings och kulturbygder. 

Biodiversitet Kan vara relativt hög. Dock skär bebyggelse och infrastruktur av ekologiska samband abrupt. 

Ekosystemtjänster 


Insekter och fåglar bundna till gräsmarker och äldre träd. 

Vardagsmiljöer Boendevärden, arbetsplatser, handelsområden, mötesplatser. 

Rekreationsmiljöer Hasselbacken, Badhusparken, Skansberget, Regementsparken. 

Högtidsmiljöer Uddevalla kyrka, platsen utanför Bohusläns museum, Kungstorget. 

23

Infrastrukturbundet landskap 

Mellan Herrestadsfjället och Byfjorden ligger detta landskap som innehåller 

modern infrastruktur och etableringar men även jordbruksstrukturer som är 

mycket gamla. Motorvägen, Torps köpcentrum och de industrier som finns 

här är ekonomiskt viktiga för kommunen och väl synliga delar av landskapet. 

Bredvid dessa ligger bäckar, trädrader och småskaliga åkerlappar som vittnar 

om platsens historia. Kombinationen av uråldrig jordbruksstruktur och modern 

exploatering vittnar både om vilka vi var förr och vilka vi är idag. Likaväl finns 

både gamla och nya landmärken i form av Herrestads kyrka och de höga 

ljusskyltarna på Torp. Detta är en plats i förändring och som är fylld av aktivitet: 

bilbyggandet i Uddevallaverken är på väg att läggas ner, en ny hamn för 

utskeppning av malm är påbörjad, stora arealer har jämnas till för IKEA. Jämte 

finns handelns, trafikens och jordbrukets aktiviteter. 

Motorväg 

Storskalig led 

24 

Småindustri 

Nära motorväg 

Köpcenter 

Regional nod, lokalt landmärke 

Små åkrar 

Gamla arealer 

Lövskog och trädridåer 

Finmaskig struktur 

Barrskog 

Större områden 

E 

Detta är 

Landskapstyp



Geologi Huvudsakligen ytbergartsgnejser i Stora Le- Marstrandsgruppen. Pegmatit röd till gråröd i Herrestad (SNA/ 

Jordartskartan). 

Topografi Långlänt mark med bergkullar omgärdat av högre bergsformationer i norr samt mot fjorden vid Sunningen. 

Jordart Troligen tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Glacial lera i sprickdalar. Postglacialsand och lera i 

dalgångar som möter havet. 

Hydrologi 

Landskapsform 

Östra delen avvattning via Kärraån. 

Volymer Större hallbyggnader, skogsklädda bergsbranter. 

Rum Jordbruksmark, uppställningsplatser (inkl p-ytor). 

Riktningar E6, väg 44. 

Landmärken 


Torp köpcentrum med annonsering, Herrestads kyrka. 

Markanvändning Externhandel, hamn med logistikverksamhet, lättare industrier, Fröland bergtäkt. Till viss del jordbruk. 

Villaområde i Herrestad, Kissleberg och Kurveröd (ej i direkt anslutning till staden) 

Nyckelekonomier Handel, hamn och industri, småindustri. 

Infrastruktur 


Hamn med logistikverksamhet, externhandel på Torp. E6, väg 44, väg 161 mot Lysekil möts i trafikplats 

Torp. 





Ingår i kustbandets större struktur. Ligger mellan fjorden och det större orörda området Herrestadsfjället. Ett 

potentiellt ekologiskt samband som dock mestadels skärs av med de stora vägarna. 

Något större kärnområden i form av blandad barr och lövskog på höjder. En del mindre gräsmarker 

insprängda här och var. Strukturen är över lag finmaskig, vilket ger en hög grad av bryn som är ekologiskt 

värdefulla. Viktiga biotoper kan utgöras av vattendrag och dess vegetation, samt finmaskigt nät av trädridåer 

som kopplar samman olika kärnområden. Stor blandning i skala: några större kärnområden av skog och 

ett stort antal mindre element. 

Kontinuitet Både hög och låg. Den äldre finmaskiga strukturen kommer förmodligen av historiskt småskaligt jordbruk 

vilket kontrasterar till den nya storskaliga infrastrukturen. 

Biodiversitet Biotoper och arter bundna till vattendrag kan vara viktiga då dessa har nära koppling till fjordens ekologier. 

Ekosystemtjänster Vattenrening, bete. 


Vardagsmiljöer Villaområden belägna mellan skogsbeväxta kullar, åkrar, verksamhetsområden vilket ger en blandning av 

boende och arbete. Handelsområdena på Torp delas av många inom kommunen, samt andra kommuner 

och nationer. 

Rekreationsmiljöer Förmodligen relativt god tillgång till utevistelse för boende med tanke på landskapets finmaskiga och 

varierade struktur. 

Högtidsmiljöer Herrestads kyrka. 

25

Småbrutet sprickdalslandskap 

Har en relativt bruten terräng med en blandning av barrskogar, myrar och 

öppna fält. Över lag är det inte mycket mänskligt som formar landskapet, 

det som skett det senaste århundradet är att en del mindre skogsjordbruk 

har övergivits och vuxit igen. De kvarvarande jordbruk som finns insprängda 

är förmodligen mycket gamla. Den lilla mängden boende finns spritt genom 

denna landskapstyp, likaså mindre skogs och jordbruk. 

Norra delen: 

Är en blandning av skog och myr, med visst inslag av jordbruk. Består till stor 

del av Sågebackens skjutfält som används regelbundet. Detta innebär att 

tillträde till denna del av landskapstypen är begränsad. Militärens långvariga 

slitage på markerna bidragit till platsens form. Här finns även områden som är 

skyddade, främst ett större system av mossar som avvattnar mot Bäveån som 

till slut mynnar ut i Byfjorden genom Uddevalla. Mängden boende är litet och 

oftast sammankopplat med förekomsten av jordbruksmarker 

Södra delen: 

Ett område som sträcker sig från Uddevalla ner mot Bredfjället. Plasten 

ligger som en zon av i huvudsak skog, men även jordbruk och myr, mellan 

sprickdalarna kring Forshälla och mosaiklandskapet i öster. Platsen ingår i en 

större migrationskorridor som sträcker sig från Göteborg och norrut. 

26 

Myrsystem 

Mindre skogselement 

Stora skogspartier 

Mindre vägar Sjö 

F 

Detta är 

Landskapstyp



Geologi Granit-tonalit gnejsig ådrad (SNA). Avgränsas mot högre terräng av berggrundens deformationszon i 

väster: lerdalszonen (SGU). 

Topografi Norra delen: bergsbrant (nordsydlig) tydligt markerad i terrängen mot Herrestadsfjället. Två sprickdalar i 

nordost-sydvästlig riktning, mindre uppsprucket i övrigt. 

Södra delen: väster om Stenshult ca 100-140 möh. Mer varierat och brutet, högre terräng än norra delen. 

Jordart Morän, osvallad på höjderna över Högsta Kustlinjen. Glacial lera i dalgångarna, stor förekomst av torvjordar 

i norra delen. 

Hydrologi Mycket myr- och mossmarker i norra delen, avvattnas via Bäveån. 

Landskapsform 

Volymer Skogar, bergsmassiv och branter. 

Rum Mossar, sjöar. 

Riktningar Bäveån och kraftledningsgata i norra området samt bergsbranter med sjöar. 

Södra delen: väg mot Stenshult i sprickdal, vissa bergsbranter 

Landmärken - 


Markanvändning Mest skog. 

Norra delen: Kan vara skogsbruk till någon del. Litet, nästan obetydligt, inslag av jordbruk i mitten. Bulid- 

Sågebackens skjutfält nyttjas av P4 Skövde. Rekreation och frilustsliv, Bohusleden. 

Södra delen: Samlade skogsjordbruk i dalgångarna. 

Nyckelekonomier Skogsbruk. Militärens övningsfält. 

Infrastruktur Mindre vägar (med bommar) i norra området. 






Den södra delen: utsträckning och form ingår i en viktig nord-sydlig migrationskorridor, ingår även i en 

skoglig värdetrakt (där bl.a. även Bredfjället ingår), samt är även del av ett större område med hög biologisk 

mångfald. 

Större myrområden som är sammanlänkade ger goda ekologska förutsättningar. I norra delen är 

Klockaremossen ett stort område med blandat barrbestånd och våtmark. Över lag är andelen myr 

framträdande. Det norra delen mot Herrestadsflället är relativt orört, dock har även delar av detta varit 

skjutfält, vilket format ekologin. 

Kontinuitet Medel. Det norra området har varit kalt, men är nu beskogat. Dock har området ej varit bebott i någon större 

utsträckning. 

Biodiversitet Förmodligen kopplat till myrmarker. Även militärens hårda nyttjande av marken kan som i andra skutfält 

vara en förutsättning till viss flora. 



Kopplade till myrmarkerna. 

Vardagsmiljöer Skjutfält, få boende (Kopperöd). 

Rekreationsmiljöer Östra Krokevattnet och Klockaremossen, Bohusleden, delvis avstängt i samband med militära aktiviteter. 

Högtidsmiljöer - 

27

Skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap 

Definieras av sin mängd vatten, samt blandad barrskog med ett mindre inslag 

av ek och björk. Huvudsakligen är den uppdelad i två olika områden: 

Norra delen, Herrestadsfjället: 

En höglänt, småskaligt bruten terräng med ett större antal mindre sjöar, 

kala markpartier och myrar. Trots att det idag ger en vildmarkskänsla är 

skogen ett resultat av omfattande planteringar under 1900-talet. Då var det 

en kal ljungmark, idag är den uppvuxna skogen ett viktigt rekreationsmål för 

kommunens innevånare. Herrestadsfjället har i princip varit obebott genom 

hela historien men är likväl en viktig plats för den lokala identiteten. De många 

myrmarkerna utgör viktiga biotoper på fjället. Permanent bruk av människor är 

i princip obefintligt. 

Södra delen, Sprickdalar mellan Forshälla och Bredfjället: 

I denna del som är mer kuperad är sprickdalarna djupare och smala med 

färre men större sjöar. Bergstopparna och dess branter är bitvis dramatiska 

och däremellan öppnar sig sprickdalen här och var upp med större sjöar eller 

åkrar. Till skillnad mot Herrestadsfjället finns en del boende i bebyggelse som 

är spridd i dalgångarna eller vid sjöarnas stränder. Här är skogen äldre och 

myrarna färre vilket gör det till en helt annan biotop. Mestadels består skogen 

av gran med björk i lägre partier och längs sjöarnas stränder. 

Barrskog Sjö 

28 

Låglänta åkerarealer 

Enstaka boende 

Skogsklädda branter 

Ramar in sprickdal 

G Detta är 

Landskapstyp 

Mindre vägar



Geologi Södra delen: segmatit röd till gråröd öster om Häljerödssjön. Rödgrå gnejsgranitoid i västra delen av 

området (Jordartskartan). 

Norra delen: ytbergartsgnejser i Stora Le- Marstrandsgruppen stråk av granit-tonalit (SNA). 

Topografi Södra delen: stor brutenhet, Sjöarna ca 40 m.ö.h. bergtopparna upptill 150 möh. Branta bergsidor mot 

dalstråk (främst i Vassbodalen). 

Norra delen: starkt kuperat höjder mot 170 möh. 

Jordart Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Torvjordar eller kärr/sandig morän i svackor på höjderna. 

Glacial lera i sprickdalar. Postglacial sand och lera i kring bäckarna (Jordartskartan). 

Norra delen: morän osvallad ovan Högsta Kustlinjen. 

Hydrologi Södra delen: sjösystem i två sprickdalar. Funneshult grund och igenväxande. Sjöarna Haljersröd och 

Kolbengtseröd avvattnas mot havet i väster, Ivarsbo m.fl. mot norr (VISS). 

Norra delen: 60-tal sjöar, fyra huvudavrinningsområden på Herrestadsfjället. 

Landskapsform 

Volymer Skogsklädda bergsbranter. 

Rum Sjöar, mossar, mindre odlingsmarker, hällmarker. 

Riktningar Södra delen: bergsbranter förstärkta av vägar utmed sjökanten. 

Norra delen: sjöarna förstärker sprickdalarnas riktning. 

Landmärken TV-masten på Herrestadsfjället. 


Markanvändning Skogsbruk, mindre jordbruksmarker, friluftsliv i norra delen (Herrestadsfjället) 

Nyckelekonomier Skogsbruk 

Infrastruktur Mindre vägar i södra området. Få vägar i norra (en genom Herrestadsfjället). 






Hela södra och nästan hela norra (Herrestadsfjället) är skogliga värdetrakter. 

Södra delen av det södra området (nära Bredfjället) ingår i ett större område med hög biologisk mångfald 

och den nord-sydliga migrationskorridoren. 

I den södra delen finns visst lövskogsbestånd koncentrerat till sprickdalarna. 

Tall, blandbarr och myr är framträdande. Både norra (Herrestadsfjället) och södra delen har stor mängd 

öppna sjöar. Ofta är dessa något större i den södra delen. I anslutning till dessa finns också även en del 

bete, äng och bevarade jordbruksmarker insprängda. På det norra Herrestadsfjället dominerar tall och gran 

med en mindre förekomst av ek och björk. Gott om myrmarker som är sammanlänkade. 

Kontinuitet Hela Herrestadsfjället och södra delen av det södra området är mer eller mindre orörda områden. Dock är 

Herrestadsfjällets vegetation relativt nyetablerad. 

Biodiversitet Osäker i norra området med tanke på Herrestadsfjället omvandling till skog de senaste hundra åren. 



Visst skogsbruk, vattenrening. 

Vardagsmiljöer Spridd bostadsbebyggelse i södra delen. Knappt någon i norra (framförallt fritidsmiljö). 

Rekreationsmiljöer Herrestadfjället rikt på rekreationsmiljöer i anslutning till föreningslokaler. Bohusleden, slalombacke i 

Vassbo. 


29

Höglänt skogslandskap 

Är det landskap av blandade barrskogar, myrmarker, bergsbranter uppe 

på Bredfjällets höjdplatå. Fjällets höjd och tunna jordmån har inte tillåtit 

människorna att bosätta sig i något större omfång genom historien. Dock har 

enstaka mindre jordbruk i barrskogs- och myrlandskapet klarat sig även under 

1900-talet, men sedermera övergivits och åkerlapparna vuxit igen. Trots att 

Bredfjället idag ses som en skogsbygd är detta ett modernt fenomen. Så sent 

som fram till 1900-talet var fjället en höglänt och öppen ljungmark. Omfattande 

plantering och försök till skogsbruk har gett upphov till dagens skogar. 

Bredfjället ingår i den större migrationskorridor för däggdjur som sträcker 

sig från Göteborg norrut och har väldigt få boende, men är en viktig plats för 

rekreation i Uddevallaområdet och är av stor vikt för den lokala identiteten. 

30 

Skogsjordbruk 

Ett fåtal mindre rum 

Myr 

Sjöar 

Fiske 

Barrblandskog 

Historiskt ung 

Mindre rum 

H 

Detta är 

Landskapstyp



Geologi Huvudsakligen ytbergartsgnejser i Stora Le - Marstrandsgruppen medan granit med inslag av pegmatit 

övertvärar i öster. Förutom den dominerande gnejsen även granit, grönsten, diabas och pegmatit 

(Jordartskartan). 

Topografi Starkt kuperat och särskilt i norr finns ett stort, plant parti bestående av torvmark och hällmark . Höjdplatå 

170-180 möh. med branta kanter. 

Jordart Osvallad sandig morän (över Högsta Kutlinjen, ca 130 möh.). Jordtäcket är tunt eller saknas helt. 

Hydrologi Stort antal sjöar och myrmarker. Vattendelaren för huvudavrinningsområdena delar området i nordost - 

sydvästlig riktning (VISS). 

Landskapsform 

Volymer Skogar, bergsbranter. 

Rum Sjöar, öppna myrmarker. Mindre hagmarker skapar gläntor 

Riktningar Sjöar, bergsbranter. 

Landmärken - 


Markanvändning Ingen nämnvärd ekonomisk aktivitet. Området har dock stor betydelse för rekreation, vilket kan räknas som 

ett underlag för andra ekonomier. 

Nyckelekonomier Skogsbruk (ej inom naturreservat). 

Infrastruktur En bilväg genom området samt enkla skogsbilvägar med vändplatser. Bohusleden. 



Ingår i ett område som bedömts ha hög biologisk mångfald. Ingår även i en migrationskorridor som spänner 


från Göteborg och norrut, förmodligen in i Dalsland. Bredfjället är en särskilt viktig del av en värdetrakt som 

består av barrblandskog. 


Hela Bredfjället har karterats som ett kärnområde. Dess yta består till mesta delen av homogen 


barrblandskog. Förekomsten och spridningen av myrar är av särskild vikt. Dessa sammanfaller förmodligen 

med förekomsten av gräsmarker som är av betydelse för ekologin. Här och var finns inslag av lövbestånd 

och ny vegetation från övergivna gårdar som vuxit igen. Ibland kan vegetationen vara uppblandad med 

kultivarer (trädgårdväxter). 

Kontinuitet Länge relativt obefolkat. Då Bredfjällets skogsvegetation är relativt ung (det var länge kalt fjäll) är förmodligen 

den genetiska mångfalden låg. Tidigare i historien har det inte funnits något trädskikt utan markerna har 

varit ljungbeväxta utmarker. Trakten är otillgänglig och icke exploaterad, vilket i sig skulle kunna gett 

förutsättningar för hög biodiversitet. De få äldre kulturmiljöer som finns kan ha en högre ekologisk mångfald. 

Biodiversitet I fjällets sjöar finns regnbåge, öring, abborre. Stråk av diabas i berggrunden gynnar växtliv och därmed 

insekter. 

Ekosystemtjänster Rekreation, vattenrening, migrationskorrido, skogsbruk. 


Vardagsmiljöer Inget signifikant boende, arbete eller handel finns i området. Gården Vargfjället. 

Rekreationsmiljöer Viktig för Uddevallabornas (framförallt Ljungskilebornas) rekreation och friluftsliv. Fiske. 


31

3. Det sociala landskapet 

Det är viktigt med en tydlig förankring i människors konkreta livssammanhang 

för att förstå hur människors reaktioner är kopplade till deras omgivnings sociala 

ordning som är intimt kopplad till omgivningens fysiska förutsättningar (Ellegård, 

1996). Det är alltså svårt att förklara sociala fenomen, så som människors 

inställning till vindkraft, utan att tydliggöra hur mänskliga handlingar styrs och 

påverkas av den förändring som ett vindkraftprojekt innebär eller bedöms 

innebära för den fysiska omgivningen (Hammarlund, 2005; Naturvårdsverket, 

Vindkraft i människors landskap 2012). Landskapet och omgivningen styr 

och påverkar vardagens och feriens aktiviteter. Landskapet utgör alltså ett 

vardagligt rum som används för dagliga behov av aktiviteter samtidigt som det 

kan vara en feriemiljö. Sammantaget är landskapet viktigt för vår försörjning, 

livskvalitet och vårt välbefinnande. Allt flyter ofta friktionsfritt tills kontinuiteten 

bryts av att en förändring dyker upp. Förändringen måste genast integreras för 

att det friktionsfria vardags- eller ferielivet skall kunna fortsätta. Integrationen 

av en förändring försvåras eller omöjliggörs då tex. då olika intressekonflikter 

mellan olika individer aktualiseras. För att förstå dessa konflikter och skapa en 

arena för dialog och samråd är det viktigt att det finns grundläggande kunskap 

om hur landskapet ser ut och hur det fungerar. Det upplevs mycket provokativt 

om politiker, tjänstemän eller exploatörer inte är öppna för att det inte finns ett 

objektivt sätt att beskriva landskap utan att varje individ har sina värderingar, 

behov och aktiviteter i fokus. Det är således viktigt att inte enbart förse berörd 

allmänhet med information om en förändring utan att beskriva vad förändringen 

kan innebära och föra en dialog kring denna beskrivning så att den blir relevant 

för så många som möjligt. Att förse någon med information kan likställas med 

ett sätt att föra ut beslut istället för att i samråd utforma besluten (Mels 2001). 

Information kan påverka individens ställningstagande genom att problemet 

tar form, valmöjligheter klargörs och därigenom kan olika alternativ betraktas 

utifrån olika perspektiv. Landskapsanalysen i Uddevalla har med hjälp av två 

dialogmetoder; buss/gåturer och workshops sökt beskriva hur landskapet ser 

ut, fungerar och används samt integrerat kunskap om landskapet i analysen 

av problemställningar och möjligheter för vindkraft. Det är vår förhoppning att 

problemen med vindkraftsutbyggnaden tagit form, att valmöjligheter klargjorts 

och att olika alternativ för utbyggnaden nu kan betraktas utifrån olika perspektiv. 

Syfte med dialogen 

32 

1. 

A 

B 

G 

E 

F 

D 

A 

G 

F 

H 

C 

2. 

3. 

Indelning i olika demokratiområden. Kartan 

visar även indelningen i olika landskapstyper. 


Demokratiområden 


B. Fjordlandskap 

C. Mosaiklandskap 

D. Tätort 

E. Infrastrukturbundet landskap 

F. Skogsdomineratsmåbrutet sprickdalslandskap 


H. Höglänt skogslandskap

Gåtur med allmänheten. 


Syftet med den dialogbaserade landskapsanalysen är att skapa ett 

planeringsunderlag för översiktlig planering av bra kvalité där hänsyn tas till 

medborgarnas kunskap om landskapet och synpunkter på förändringsprocesser. 

Syftet är också att öka medborgarnas engagemang och delaktighet i 

planeringsprocessen. Resultatet från de två dialogmoment som genomförts; 

buss/gåturer och workshops har arbetas in i landskapsanalysen. Målet med 

buss/gåturer samt workshops var att engagera medborgare i kommunens olika 

demokratiområden för att vara med och beskriva sin omgivning och sitt landskap 

utifrån vad de tycker är viktiga aspekter att ta hänsyn till i planeringsfrågor i 

allmänhet och vindkraft i synnerhet. 

Metoder 

Bussturerna genomfördes i geografiska områden som tagits fram med hjälp 

av landskapsanalysens landskapstyper som besöktes på den rutt genom 

landskapet som företogs med buss som färdmedel. Rutterna fördelades på 

kommunens tre demokratiområden, se karta på nästa uppslag. 

33

Hur marknadsfördes dialogen 

Två annonser förekom i Bohusläningen, en artikel skrevs om bussturerna i 

Bohusläningen, annons förekom i kommunens ”mars-sidor” i Bohusläningen 

samt kommunen och projektets hemsidor och genom olika sociala medier. 

Dessutom användes informationskanaler i berörda närdemokratiområden. 

Hur valdes deltagarna ut 

Kommunens demokratiområden avgränsade rutternas sträckning. Dock skedde 

deltagandet genom egen anmälan och begränsades av antalet sittplatser på 

bussen. Det innebar i ett fall att platserna inte räckte till. 

Genomförande av gå/bussturer 

Processen inleddes med en introduktion av processledaren där projektet 

och syftet med medborgardialogen klargjordes. Därefter presenterades 

landskapstypen i respektive område och hur resan genom dessa typer skulle 

gå samt vilka stopp som skulle göras. Vid stoppen fördjupades bilden av 

landskapets karaktär och processledaren förde en dialog med deltagarna om 

vad som uppfattades som unikt och värdefullt. Deltagarna hade under hela 

resan möjlighet att svara på frågor i ett enkätkompendium som delades ut innan 

ombordstigning på bussen. Vid resans slut förklarades hur materialet som 

samlats in via dialogen skulle användas och vilka ytterligare dialogaktiviteter 

som skulle genomföras. 

Dokumentation av gå/bussturer 

Processen har dokumenterats på flera plan. Dels genom enkätutvärderingen 

som skickats ut, genom fotografering och intervjuer med deltagare och process/ 

aktivitetsledare under en av buss/gå-turerna. Flera deltagare har även skickat 

brev till processledaren i efterhand. Underlaget som kom fram under buss/ 

gåwturerna, dels i enkätkompendiet och diskussionerna som fördes på bussen 

och vid stoppen, har arbetas in i landskapsanalysen och detta redovisades 

sedan vid workshops under hösten. 

34 

Annons i Bohusläningen, 2012.03.08

3. 

4 

Vid gåtur 1 ( Uddevalla - Lane Ryr 

-Herrenstadsfjället) stannade bussen vid: 

1. Skeppsviken (Tätort,Fjordlandskap) 

2. Kuröd- Uddevallas utkanter (Tätort, 

Mosaiklandskap) 

3. Köperöd – Lane Ryr (Mosaiklandskap) 

4. Östra Krokevattnet - Giljan - Sågebackens 

skjutfält (Skogsdominerat småbrutet 

sprickdalslandskap) 

5. Bjursjön (Skogsdominerat sjörikt 


6. Herrestadsfjället (Skogsdominerat sjörikt 


7. Torp (Infrastrukturbundet landskap) 

3 

5 

2 

1 

6 

Vid gåtur 2 ( Forshälla - Ljungskile - Stenshult) 

stannade bussen vid: 

1. Forshälladalen(Kustnära 


2. Ulvesund (Fjordlandskap) 

3. Skarsjön/Södra fjället (Skogsdominerat 

sjörikt sprickdalslandskap /Höglänt 

skogslandskap) 

4. Vassbo(Skogsdominerat sjörikt 


5. Ivarsbo(Skogsdominerat sjörikt 


6. Stenshult (Mosaiklandskap) 

Rullstopp Råsseröd väg 688 (Skogsdominerat 

småbrutet sprickdalslandskap) 

7 

6 

2 

1 

1 

3 

4 

5 

2 

4 

3 

2. 

1. 

Vid gåtur 3 ( Skredsvik - Bokenäs) stannade 

bussen vid: 

Rullstopp längs väg 807 Hogstorp - Skredsvik 

(Kustnära sprickdalslandskap) 

1. Prästgården (Kustnära sprickdalslandskap) 

2. Granehogen (Kustnära sprickdalslandskap) 

3. Hällebäcks badplats (fjordlandskap) 

4. Dragsmark (Kustnära sprickdalslandskap) 

5. Eriksbergs brygga (Fjordlandskap) 

Rullstopp längs väg 790 (Kustnära 


6. Rotviksbro (Kustnära sprickdalslandskap, 

Fjordlandskap) 

6 

5 

35

Slutsatser och lärdomar 

Buss/gå-turerna uppfyllde den aktivitetsansvariges förväntningar i mycket hög 

grad. Dialogen fungerade väl och engagemanget bland deltagarna var stort. 

Metoden är användbar i flera avseende. Respekt, lyhördhet och öppenhet 

för diskussion och olikartade åsikter bygger förtroende. Engagemang för 

den egna bygden är ett tacksamt sätt att skapa deltagande. Deltagarna i alla 

områden tyckte att turerna var mycket trevliga och informativa. Förarbetet med 

enkäterna, praktiska saker såsom fika, bussrutten, mm. är mycket viktigt för 

ett gott resultat. Processledarna var mycket professionella i sitt uppdrag vilket 

medförde bra och respektfulla diskussioner där alla gavs utrymme att tycka 

till. Detta innebar inte att kontroversiella frågor sopades under mattan, tvärtom 

lyftes diskussionen till en mer övergripande nivå. Eftersom det finns flera steg i 

processen kan det komma flera slutsatser även efter workshops som kommer 

till hösten. Flera deltagare har i efterhand även skickat in tackbrev och egna 

synpunkter/berättelser från buss/gåturer. 

36 

Utsnitt ur frågeformuläret till en av gåturerna. 

Till varje stopp fanns en beskrivning av den 

aktuella landskapstypen. Därefter gavs 

möjlighet att beskriva egna synpunkter genom 

genom både kryssfrågor och essäfrågor. Se 

vidare i Bilaga 1.

Gåtur med allmänheten. 


Exempel på analys av frågeformuläret. 

Resultatet har tillsammans med den 

geofysiska analysen legat som grund till 

karaktärsområdena. Analysen av respektive 

gåtur finns i bilaga 2. 

Tyst Bullrigt 

Instämmer helt 

Instämmer delvis 

Instämmer inte alls 

Vet ej 

Rogivande Aktivt & händelserikt 

Ålderdomligt Modernt 

Småskaligt och intimt Storskaligt och storslaget 

A. Vilka funktioner(vad man gör) och värden (vad man upplever) tycker du 

är viktiga i det här landskapet? 

Aktiviteter/Funkitioner 

Upplevelsevärden 

Förslag 

Vyer 

Platser 

Fika, Ro, renhållning 

Vackert, varierat landskap, rofyllt 

10/11 svarade på 

frågan 

Viktiga områden 

Gustavsberg, Ruststigen 

Strandpromenaden 

Fler än 1 synpunkt 

B. Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, 10/11 svarade 

industribyggnader, vindkraft, rekreation)? 

på frågan 

Social versamhet, uthyrning av vattensport, 

camping, bevaras orröd 

kafé, utöka rekreativan värden 


C. Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, 



frågan 

Förslag 

Storskalig bebyggelse 


D. Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här land- 8/11 svarade på 

skapet? 

frågan 

Fjorden, Uddevallabron, 

Skalbanken med museet, Gustavsberg, Hamnen, Berget 


E. Finns det några landmärken (t ex byggnader eller höjder) som gör att 

du känner igen dig i det här landskapet? 

Masten, Herrest fjäll, badet 


frågan 

Uddevallabron, fjorden, hamnen 

Strandpromenaden, 


F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill 

delge oss? 

Information 

Synpunkt 

Promenad, social samvaro, utblick 


frågan 

Lämpligt med vindkraftverk då det är industriområde och stör lite för boende och 

friluftsliv, hela Skeppsviken skall och hoppas jag, bli en oas för barn och vuxna, 

inga bostäder, undvik att bygga på berget ovanför Skeppsviken 

37

Genomförande av workshops 

I oktober 2012 genomfördes tre workshopar som likt gåturerna fokuserades på 

kommunens demokratiområden. Workshoparna syftade till att ännu en gång ge 

möjlighet till dialog för att verifiera analysens beskrivningar av landskapstyper 

och indelning och beskrivning av karaktärsområden i enlighet med LCA metoden. 

Vidare syftade workshopparna till att belysa om det fanns områden som inga 

vindkraftsintressenter eller markägare tidigare visat intresse för, vilka kunde 

vara lämpliga vindkraftsområden ur den berörda allmänhetens perspektiv. 

Workshoppen begränsades till att fokusera på endast ett demokratiområde per 

tillfälle. 

Deltagarna i respektive workshop genomförde två uppgifter: 

Uppgift1: Kommentera beskrivningar och gränsdragningar av karaktärsområden 

aktuella för det demokratiområde som stod i fokus för den aktuella workshoppen. 

Uppgift 2: Ange områden som kan anses lämpliga för vindkraftsetablering i det 

aktuella demokratiområdet. 

Deltagarna delades in i grupper vilkas sammansättning bestämdes av 

processledaren. Grupperna fick utse ordförande och sekreterare. Gruppen 

försågs med kartor, pennor och en dator där beskrivningar av karaktärsområden 

fanns kopplade till utrymme för kommentarer. Grupperna uppmanades till att 

ändra gränsdragningarna på kartorna och skriva in sina kommentarer digitalt 

på datorn. Under uppgift 2 uppmanades gruppen att med nålar på en för alla 

gemensam karta ange områden som kunde anses lämpliga att utreda som 

möjliga för vindkraft. 

Dokumentation av workshops 

Varje grupps kommentarer på respektive karaktärsområde lades samman för 

att få en helhetbild av deltagarnas synpunkter på alla karaktärsområdena. 

Vidare digitaliserades de områden som angivits som lämpliga för vindkraft 

och nya områden som inte tidigare angivits som intressanta av markägare 

eller vindkraftsprojektörer ringades in (se även kapitel 4) Kommentarerna 

som sammanställts från respektive workshop visade på att namngivning, 

beskrivning och gränsdragning av karaktärsområden överlag stämde 

överens med deltagarnas kunskap, erfarenhet och bild av respektive område. 

Kommentarerna på olika karaktärsområdens namn och beskrivning har lett till 

revideringar och kompletteringar och de karaktärsområden som redovisas i 

föreliggande rapport är alltså en syntes av den kunskap som analyser och 

dialogmoment tagit fram. 

38 

Workshopdeltagarna fick ta del av kartmaterial 

och sitta i grupper och diskutera kommentarer 

på karkatärsområden och lämpliga områden 

för vindkraftsetablering 

Foto: Ramböll

Kartan visar sammanfattningen av 

workshopresultatet där deltagarna satt ut 

områden för vindbruksetablering. Informationen 

i kartan analyseras i kapitel 4. 

Exempel på information som 

workshopdeltagarna fick reagera på. 

Insamlandet av kommentarer skedde dels 

digitalt, direkt in i en powerpointpresentation, 

och dels med kommentarer på en utskriven 

karta. Sammanställning av kommentarerna 

finns i bilaga 3. 

Slutsatser och lärdomar 

Majoriteten av deltagarna i de tre genomförda workshopparna ansåg att metoden 

var bra för att åstadkomma en dialog mellan kommunen och medborgarna. 

Deltagarna ansåg att dialogen genomfördes på ett professionellt sätt och en 

majoritet ansåg att de fått ett respektfullt bemötande. Följande kommentarer 

redovisar den kritik som framkom från en arbetsgrupp: “Inbjudan bör komma 

tidigare - bättre framförhållning. Använd bättre kartor. Det var väldigt svårt att 

orientera sig på de odetaljerade och flygfotoliknande kartorna. Detta tog onödigt 

mycket tid och kraft i anspråk. Dela ut materialet i kompendium också, inklusive 

en tydligt formulerad uppgift. Det är väldigt svårt att arbeta sex personer 

kring en och samma datorskärm. Det förelåg också vissa oklarheter om vad 

uppgifterna gick ut på. Ändra formerna för avrapportering av gruppuppgifterna 

för att säkerställa att det som avrapporteras verkligen återspeglas gruppen 

åsikter och inte kan manipuleras av enskilda intressenter.“ 

39


Karaktärsområdena utgör en förfining av de generalla landskapstyperna. 

Genom historisk analys (HLC) och medborgardialog har de historiska 

landskapskaraktärerna och dagens uppfattning om landskapet delat upp 

de generella och storskaliga landskapstyperna i mindre och lokalt unika 

karaktärsområden. De olika karaktärsområdena har beskrivits och namngivits 

enligt en lista på aspekter som är kritiska för varje områdes funktion. För att 

visa på vikten av det nära sambandet mellan hav och land i Uddevalla kommun 

har landskapstypen Fjord inkluderats i alla de karaktärsområden som möter 

denna. 

Karaktärstypens grundläggande faktorer 

Utgör grunden för hur människan kan försörja sig i ett område. Ytterst är 

det topografin som avgör hur jordarter med olika kvalitet är fördelade och 

genom lutningar och mikroklimat sätter förutsättningarna för boende och bruk. 

Tillsammans avgör topografi och jordarternas fördelning hur vattnet rör sig, 

ansamlas och hålls kvar marken. Därmed styr topografin, jordarterna och 

hydrologin var det är lämpligt att bo och var olika former av bruk är ekonomiskt 

livkraftiga. Tillsammans är de tre faktorerna den grundläggande infrastrukturen 

för hur människan kan försörja sig i ett område. 

Vilken kulturhistorisk kontinuitet finns i karaktärsområdet? 

Utifrån de grundläggande faktorerna beskrivs hur människan har bebott 

området i bebyggelsemönster med olika lång historisk kontinuitet. Till boendet 

är även bruk, dvs. ekonomi och markanvändning, kopplat och beskriver hur 

människan genom historien har försörjt sig på platsen. Precis som med frågan 

om boende har olika former av landskapsbruk och markanvändning olika lång 

historisk kontinuitet. 

Hur fungerar karaktärsområdets naturvärden? 

Beskriver hur området är uppbyggt av olika sorters biotoper och hur dessa 

kan ingå geografiska sammanhang långt större än landskapstypen eller det 

aktuella området. För att förstå hur olika biotoper skapats i ett kulturlandskap 

är det viktigt att belysa långvarigt bruk av människan såväl som frånvaro av 

mänsklig aktivitet. I de fall människan under lång historisk kontinuitet har hävdat 

ett område genom småskaligt och lågintensivt bruk har ett biologiskt kulturarv 

vuxit fram. Ofta innebär detta hög artrikedom, men även goda chanser att det 

finns en genetisk variation inom de olika arternas bestånd. Utifrån områdets 

biotoper och människans bruk är primära ekosystemtjänster nämnda. Dessa 

delas in i fyra olika kategorier. 

- Understödjande (supporting): grundläggande funktioner såsom fotosyntes, 

nedbrytning, närings- och vattencykel. Ofta är dessa för generella för att lyftas 

fram som unika i områdesbeskrivningarna. 

- Reglerande (regulating): funktioner som temperaturreglering, erosionskontroll, 

pollinering, eller vattenrening. Ofta har bara vattenreningen lyfts fram då 

landskapets hydrologi är avgörande för hur biotoper och bruk kunnat växa 

fram. 

- Kulturell (cultural): funktioner med kulturellt värde för människor såsom 

rekreation, historiska miljöer och landskapsestetiska aspekter. 

-Tillgodoseende (providing): funktioner som möjliggör ett uttag av varor såsom 

grödor, foder, fisk, färskvatten, bränsle, mm. 

40

10 km 

2 km 

N 

Samlad bild av karaktärsområdena 

1. Korsviken 

2. Grinnerödområdet 

3. Ljungskileområdet 

4. Bredfjället 

5. Ammenäs, Dramsvik, Resterödskusten 

6. Häljeröd - Kolbengtseröd dalgångarna15.Herrestadsfjället 

7. Hogarnaområdet 

8. Södra Listaskogen 

9. Forshällaområdet 

10. Råsserödområdet 

11. Gustafsbergs barnhus och badhusinrättning 

12. Uddevalla tätort - ej aktuellt för vindkraft 

13. Lane - Ryr 

14. Skjutfältet 

15. Herrestadsfjället 

16. Byrevattnet 

17. Hee området 

18. Torps handelsområde 

19. Holma - Utbyområdet 

20. Det inre bokenäset 

21. Skredsvikområdet 

22. Norra Bokenäset 

23. Lanesund - Tångaområdet 

24. Centrala Bokenäset 

25. Hjältöområdet 

26. Dragsmarkområdet 

41

1. Korsviken 

Karaktärsområdets grundläggande faktorer 

Topografi: 

Större berg som reser sig över fjorden. Fåtalet mindre dalgångar. 

Jordart: 

Tunt eller obefintligt jordlager på bergsryggar. Glacial lera i sprickdalar. 

Hydrologi: 

Mindre vattendrag. 


Boende: 

Förhistorisk centralbygd med boplatser finns registrerade från stenålder. Flitigt 

använt område under järnålder. 

Bruk: 

De små och trånga dalgångarna har genom historien använts till mångfunktionellt 

jordbruk. 


Uppbyggnad & biotoper: 

Barrskogsbevuxna bergknallar. Längre ner i dalgångar förekommer lövträdsrik 

barrskog/blandskog med ek och bokskog. Även förekomst av hage/äng. 

Större sammanhang: 

- 

Hävd & biologiskt kulturarv: 

Under förhistorien har mångbruk i form av skog, odling, bete och fiske varit 

karaktäristiskt. Den lilla skalan och de många användningarna har gett 

upphov till de vi ser idag. Södra delen utgörs av en bördig dalgång med äldre 

jordbruksbebyggelse. 

Primära ekosystemtjänster: 

Tillgodoseende (providing): jordbruksprodukter. 

42 

N 

Korsviken. Foto: Uddevalla kommun 

A Tillhör 

Landskapstyp

2. Grinneröd 


Topografi: 

Sprickdalslandskap, som är planare och torrare i en östra delen. I södra delen 

av område består landskapet av en höglänt bergsplatå. 

Jordart: 

Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Glacial lera i sprickdalar. 

Hydrologi: 

Mest signifikant är Bratteforsån som rör sig genom en ravin till Ljungskileviken. 


Boende: 

Förhistorisk centralbygd och därmed lång kontinuitet. I södra delen finns 

torpbebyggelse från 1800-talet. 

Bruk: 

En mängd dalgångar med småskaliga jordbruk, speciellt kring Grinneröd är 

uppodlingen stor. Områdets södra del har varit utmarksområden. Fram till idag 

har mångbruk i form av skog/odling/bete/fiske varit karaktäristiskt, vilket det 

småskaliga landskapet vittnar om. 



Större barrskogar med myrar som ramar in odlingsmarker som består av 

mindre odlingsenheter med inslag av lövskog. Mosaiken består främst av skog 

och jordbruk, men även myr och vattendrag. 


Den södra mer beskogade delen av området ingår iden större migrationskorridor 

som sträcker sig från Göteborg norrut. 

Hävd& biologiskt kulturarv: 

Småskaligheten och mångbruket har sannorlikt skapat ett starkt biologiskt 

kulturarv och höga naturvärden. 


Understödjande (supporting): vattenrenande. 

Tillgodoseende (providing): jordbruksvaror. 

N 

Grinneröd. Foto: Ramböll 

A 

Tillhör 

Landskapstyp 

43

3. Ljungskile 


Topografi: 

Sluttande terräng ner mot Ljungskileviken. 

Jordart: 

Postglacial sand och lera i dalgångar som möter havet. 

Hydrologi: 

Bratteforsån och Tjöstelsrödsbäcken som båda mynnar ut i Ljungskileviken 

från sina upprinningsområden på Bredfjället. 


Boende: 

Använts för expansion från kustområdenas bosättningar i samma takt som 

markhöjning har skett. Etablerat som boplats under stenålder. 

Bruk: 

Flera av gårdarna omnämnda redan på 1300-talet. Har så småningom 

utvecklades en handelsplats, men visar tätortsbebyggelse först kring 

sekelskiftet 1900. Viktig historia som badort. 



Förutom beskogade branter finns lövskog och betesmark kring Bratteforsån 

och lövsumpskog kring Tjöstelsrödsbäcken. 


Tangerar den större ekologiska korridor som går från Göteborg norrut. 


- 


Understödjande (supporting): vattenrenande (Bratteforsån,Tjöstelsrödsbäcken). 

44 

N 

Ljungskile. Foto: Uddevalla kommun 

A 

Tillhör 

Landskapstyp



Topografi: 

Väl avgränsat höjdområde. 

Jordart: 

Torvjordar. I övrigt är jordtäcket är tunt eller saknas helt. 

Hydrologi: 

Stort system av sjöar och myrmarker. 


Boende: 

Har i huvudsak varit mycket lite befolkat genom historien, främst använts som 

boplats under 17-1800 talet. 

Bruk: 

Lång historia som utmarksresurs. Liten andel åker och stora ytor ljunghed för 

bete. Idag planterad skog och igenväxning. 



Stor biotopvariation med fjäll, myrar, skog och inte minst många sjöar och 

vattendrag. Stort ekologiskt värde och artsrikedom med tex. svensk flodkräfta, 

fiskgjuse, lom, trana, lo, varg, alla tre skogshönor, mfl. Litet inslag av småskaligt 

jordbruk samt lövvegetation. 


Del av större migrationskorridor som sträcker sig från Göteborg norrut förbi 

Uddevalla. 


Skogsplanteringen och igenväxningen av det som en gång var ljunghed ger kort 

ekologiska kontinuitet, vilket ger osäker artrikedom. Förekomst av våtmarker 

och myrar är av särskild vikt. 


Understödjande (supporting): del i större migrationskorridor. 

Kulturell (cultural): rekreation. 

Tillgodoseende (providing): viss mängd skogsråvara. 

N 

Bredfjället. Foto: Ramböll 

H 

Tillhör 

Landskapstyp 

45

5. Ammenäs, Dramsvik och Resterödskusten 


Topografi: 

Sprickdalar. Branta bergsryggar med höjdplatåer och smala dalgångar. 

Jordart: 

Tunt eller obefintligt jordlager uppe på bergshöjder. I sprickdalarna lera. 

Hydrologi: 

Mindre vatten på höjderna. Rikare vattenförekomst nere i sprickdalarna. 


Boende: 

Bebyggelse från stenålder och framåt. Gammalt kulturlandskap och 

1900-talets fritidsbebyggelse utefter kusten. Idag kraftigt exploaterat område 

för permanentboende. 

Bruk: 

Jordbruket i sprickdalarna har mycket lång kontinuitet samt har varit kombinerat 

med fiske. Betade strandängar. 



Mellan de barrklädda bergsryggarna finns åkrar, bete och lövvegetation. 

Nyckelbiotoper i form av beteshävd och naturskog med ädellöv. 


Ingår i kustzonen med och dess rika förekomst av betade marker var betade 

marker. 


Det kustnära bruket har mycket lång kontinuitet som har gett upphov till hög 

biodiversitet. 


Understödjande (supporting):upprätthållande av hög biodiversitet genom hävd. 

Kulturell (cultural): historsik kulturmiljö. 

Tillgodoseende (providing): foder för djur, jordbruksprodukter. 

46 

N 

A 

Tillhör 

Landskapstyp 

Ammenäs, Dramsvik, Resterödskusten. 

Foto: Uddevalla kommun

6. Häljeröd - Kolbengtseröd 


Topografi: 

Trånga parallella sprickdalar norr om Bredfjället. Bergsryggar med toppar på 

upp mot 150 möh. 

Jordart: 

Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Torvjordar eller kärr/sandig 

morän i svackor på höjderna. Glacial lera i sprickdalar. 

Hydrologi: 

Bergssluttningarna avvattnar ner mot sprickdalarna. 


Boende: 

Periodvis har använts för expansion från kustområdenas bosättningar från 

slutet av stenåldern och framåt. 

Bruk: 

Perioder av expansivt jordbruk har skapat natur- och kulturvärden i dalgångarna. 



Större barrskogsbestånd på höjder, några lite större sjöar och myrar, samt 

jordbruk i de smala dalgångarna. Höga biologiska värden i området. 


Del av den större migrationskorridor som sträcker sig från Göteborg och norrut. 


Inslagen av jordbruk har varit mer expansiva och kortvariga. Frågan om 

biologiskt kulturarv går därför att diskutera, men kan vara av betydelse. 



N 

G 

Tillhör 

Landskapstyp 

Häljeröd - Kolbengtseröd. Foto: Ramböll 

47

7. Råane, Jättesås 


Topografi: 

Smala sprickdalar norr om Bredfjället. Flacka dalbottnar. 

Jordart: 

Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Torvjordar eller kärr. Sandig 

morän i svackor på höjderna. Glacial lera i sprickdalar. 

Hydrologi: 

Vattendrag i dalbottnarna, myrar uppe på höjder. 


Boende: 

Övergångsbygd, med gårdar i dalargångarna och med stort antal torp i skogens 

utmarker. Har periodvis har använts för expansion från kustområdenas 

bosättningar från brons och järnålder. 

Bruk: 

Förhistorisk expansionsbygd med jordbruk i sprickdalarna vilket har. Perioder 

av expansivt jordbruk har gett upphov till naturvärden. 



Högt i terrängen finns barrskog och myrar, nere i dalarna finns små bestånd av 

ädellövskog och hage/äng. 


Ingår i den större migrationskorridor som sträcker sig från Göteborg och norrut. 

På gränsen till Bredfjällets orörda område med låg kontinuitet. 


Kvarvarande jordbruk är förmodligen mycket gamla. Skogsklädda höjdpartier 

är tämligen orörda idag. 


Tillgodoseende (providing): visst jordbruk. 

48 

N 

Råane, Jättesås. Foto: Ramböll 

F 

Tillhör 

Landskapstyp

8. Stenshult, Djurhult 


Topografi: 

Höglänt mark med små höjdvariationer, ca 90-120 möh. Flacka dalgångar som 

omges av låga höjder. 

Jordart: 

Osvallad morän höjderna, glacial lera i dalgångarna. God förekomst av 

torvjordar 

Hydrologi: 

System av myrar, inga betydande mänder öppet vatten. 


Boende: 

Förhistorisk expansionsbygd. Har fått en tydlig bofast befolkning först under 

järnålder. 

Bruk: 

Från förhistorien har mångbruk av skog, odling, bete och torvbrytning varit 

karaktäristiskt. Skogs- och jordbruket hatr varit av störst vikt, vilket syns ända 

fram till våra dagar. 



Barrskogar på höjder. Fåtalet större myrmarker. Mindre förekomster av lövskog 

i anslutning till jordbruk. 


Södra delen ingår i den större migrationskorridor som börjar vid Göteborg och 

går norrut. 


Den småskaliga mosaiken av olika bruksformer motsvarar en stor variation av 

naturtyper. 



Tillgodoseende (providing): jord- och skogsbruksprodukter. 

N 

Stenshult, Djurhult. Foto: Ramböll 

C 

Tillhör 

Landskapstyp 

49

9. Forshälla 


Topografi: 

Breda, parallella och flacka sprickdalar inramade av branta bergsryggar. 

Jordart: 


Hydrologi: 

Vattendrag nere i sprickdalarna. 


Boende: 

Haft en betydande roll som boplats från stenålder och framåt. Lång och stabil 

bebyggelse och markanvändning som återspeglas genom den traditionella 

byggnadsstilen med dubbelhus i Forshälladalen. 

Bruk: 

Gammal central jordbruksbygd. De skogklädda bergen har historiskt utnyttjats 

som utmarksområde. 



Bergsryggar med barrskog och några myrar. Lövträd, hage och äng i botten 

av dalarna. 


- 


Områdets långa kontinuitet i form av jordbruk och markanvändning har 

skapat starka ekologiska värden. I berglandskapet finns ett tämligen orört 

skogslandskap. 

Ekosystemtjänster: 

Kulturell (cultural): stark platsidentitet. 


50 

N 

Forshälla. Foto: Ramböll 

A 

Tillhör 

Landskapstyp

10. Råsseröd 


Topografi: 

Höglänt terräng, ca 90-120 möh. som faller brant ner mot Uddevalla i norr och 

mot mer flacka marker i väster. 

Jordart: 

Osvallad morän på höjderna över högsta kustlinjen. Glacial lera i dalgångarna. 

Förekomst av torvjordar. 

Hydrologi: 

Myr- och mossmarker. 


Boende: 

Periodvis expansion från kustområdenas bosättningar, främst i dalgångar från 

slutet av stenåldern och framåt. 

Bruk: 

Sprickdalslandskap med inslag av jordbruk. 



Höglänta barrskogsklädda marker. Lövskogsinslag på branter och småskaliga 

fält med odling. Även inslag av myrar. 


Strax nordost om den större ekologiska korridor som sträcker sig från Göteborg 

och norrut. Stort skogsområde som sträcker sig från Köperöd till Råsseröd och 

Hogarne. 


Jordbruket som bedrivits under perioder i sprickdalarna sen förhistorien har 

gett upphov till både natur- och kulturvärden. I kontrast finns naturvärden 

orörda barr- och lövskogar, framför allt till skog i branter, men även vid myrar. 


Tillgodoseende (providing): visst jordbruk. 

N 

Råsseröd. Foto: Ramböll 

F 

Tillhör 

Landskapstyp 

51

11. Gustafsberg 


Topografi: 

Höga berg med branter mot Byfjorden. Låglänta marker kring Gustafsberg, 

samt Bodeleåns slingrande bäckravin. 

Jordart: 

Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Postglacialsand och lera i 


Hydrologi: 

Områdets avgränsning i öster följer Bodeleånsmeandrande sträckning mot 

Byfjorden. 


Boende: 

Karaktäristiskt sprickdalslandskap med jordbruk innan platsen blev ett historisk 

rekreationsområde. 

Bruk: 

Populär rekreationsplats redan på 1720-talet. Stigande popularitet som badort 

under 1800-talet som fortsatt in på 1900-talet i avtagande omfattning. 



Högre belägen barrskog med Bodeleåns meandrande bäckravin med 

variationsrik lövskog nedan. Rik lundvegetation med inslag av ekskog och 

sumpskog i anslutning. 


- 


Gammal kulturmiljö vid Gustafsvberg. Frågan om huruvida denna är kopplad 

till Bodeleåns ekologiska värden är osäker. 


Understödjande (supporting): vattenrenande (Bodeleån). 

Kulturell (cultural): rekreation. 

52 

N 

Gustafsberg. Foto: Uddevalla kommun 

A 

Tillhör 

Landskapstyp

12. Uddevalla 


Topografi: 

Staden ligger inkilad mellan Byfjordens innersta del och höjder som reser sig i 

både norr och söder. 

Jordart: 



Hydrologi: 

Bäveån mynnar ut i Byfjorden. Återkommande översvämningar i de centrala 

delarna orsakat av stora flöden i Bäveån och höga vattenstånd i Byfjorden vid 

västliga vindar. 


Boende: 

Uddevalla började som förhistorisk expansionsbygd vilket innebär periodvis 

användning för expansion från andra kustområden under förhistorien. 

Grundades under medeltid som handelsplats vid viktigt vägkors. Äldsta 

dokumentet med stadsrättigheter är daterat till 1498. 

Bruk: 

Har varit beroende av de återkommande sillperioderna och dess läge vid 

kusten som gett möjlighet till handel. Genom historien har fiske, handel och 

industri varit viktiga. 



Parker, trädgårdar, stadsnära skogar och marker. 


- 


Platser och impedimentytor i stadens utkanter med låg underhållsfrekvens har 

potential för att hysa stor artrikedom. 


Urban handelsekonomi och resursuttag snarare än resursproduktion. 

N 

Uddevalla. Foto: Uddevalla kommun. 

D 

Tillhör 

Landskapstyp 

53

13. Lane Ryr 


Topografi: 

Relativt flacka landskapsrum avdelade av lägre bergkullar. 

Jordart: 

Glacial lera i dalgångarna. Svämsediment (lera och finmo) kring Bäveån. 

Torvjordar. 

Hydrologi: 

Hela området i norr avvattnas mot Bäveån. Vattendrag går genom området i 

raviner. Stort inslag av mossar. 


Boende: 

Glesare fornminnesbild, men har haft kontinuerlig bebyggelse från 

åtminstone bronsålder och framåt. Från 1600-talet har det vuxit fram en tydlig 

småbrukarbygd. 

Bruk: 

Har varit småskaligt mångfunktionellt jordbruk sedan förhistorien med 

kombinationen odling, skog, bete och brytning av torv. Tyngdpunkten har legat 

och ligger på jordbruket, andra binäringar tycks inte ha varit av betydelse. 



Den finaskaliga variationen av mossar, skogar och vattendrag gör att 

landskapskaraktären har relativt höga ekologiska värden. Främst återfinns 

dessa längs den meandrande Bäveån, Risån, betade gräsmarker och de stora 

myrsystemen. 


Angränsar till nord-sydlig migrationskorridor i öster. 


Områdets variation av markanvändningar, finskaliga struktur och 

vattenförekomst i kombination med lång kontinuitet torde gett området höga 

ekologiska värden. 


Understödjande (supporting): vattenrening 

Tillgodoseende (providing): jordbruk och skogsbruk 

54 

N 

Lane-Ryr. Foto: Ramböll. 

C 

Tillhör 

Landskapstyp

14. Skjutfältet 


Topografi: 

Kuperad höjdplatå öster om Herrestadsfjället. 

Jordart: 

Osvallad morän på höjder över högsta kustlinjen. Stor förekomst av torvjordar. 

Hydrologi: 

Myrar och mossmarker samt ett par långsmala sjöar i sprickdal. Avvattnar mot 

Bäveån. 


Boende: 

Modern glesbygd, används för det militära övningsområdet Sågebacken. 

Gamla hemmanet Bulid finns här. 

Bruk: 

Lång historia som utmarksresurs och expansionsområde. Sedan militären tog 

över fr.o.m. 1800-talet har lite förändring och traditionell skötsel skett, dock har 

den militära markanvändningen sin speciella påverkan och slitage. 



Mestadels en blandning av större barrskogs- och myrmarker. Mycket litet 

inslag av öppna brukade marker och lövskog. I väst är markerna påverkade av 

militärens slitage. 


Nära Herrestadsfjällets orörda område med låg kontinuitet. Del av Bäveåns 

upprinning. 


Militärens expansiva och relativt långvariga slitage har sannolikt format 

ekologin till en speciell karaktär. Ekologiska värden finns kopplade till myr- och 

våtmarker. 


Tillgodoseende (providing): vattenrenande, övningsfält 

N 

Skjutfältet. Foto: Uddevalla kommun. 

F 

Tillhör 

Landskapstyp 

55



Topografi: 

Kuperad höjdplatå med uppsprucken bergterräng är mellan 110-170 möh. 

Jordart: 

Osvallad morän ovanför högsta kustlinjen. 

Hydrologi: 

Stort antal sjöar och mossmarker. På Herrestadsfjället finns ett 60-tal sjöar och 

fyra huvudavrinningsområden. Ett av Bäveåns upprinningsområden. 


Boende: 

Glest befolkad genom historien. Modern glesbygd. 

Bruk: 

Lång historia som utmarksresurs för bete på ljunghedar som sveddes. Idag har 

det moderna skogsbruket tagit över och den gamla användningen försvunnit. 



Övervägande blandad barrskog med ett mindre inslag av ek och björk, samt 

större antal mindre sjöar och myrar. Naturvärden är kopplade till myr och 

våtmarker, även sumpskog. 


Större orört område med låg kontinuitet. 


Pga. övergivande av hävd, igenväxning av mindre skogsjordbruk, och 

skogsplantering är det tveksamt om artrikedomen är särskilt hög med tanke på 

skogens ringa ålder. Kan dock ändå vara ekologiskt känsligt. 


Understödjande (supporting): vattenrening 

Kulturell (cultural): viktigt rekreationsområde 

Tillgodoseende (providing): varor från skogsbruk 

56 

N 

Herrestadsfjället. Foto: Ramböll. 

G 

Tillhör 

Landskapstyp



Topografi: 

Starkt kuperad terräng. 

Jordart: 

Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder. Torvjordar eller kärr /sandig 

morän i svackor. 

Hydrologi: 

Ingår i större system med flertalet sjöar och myrar. 


Boende: 

Dagens bebyggelse har sitt ursprung från 1600-talet. Har en lång historia som 

en expansionsresurs. 

Bruk: 

Området har en lång historia som utmarksresurs. 1600-talets röjning i området 

utgör idag sannolikt fritidsbebyggelse. 



Barrskogsdominerat landskap med inslag av småskaligt jordbruk och 

lövvegetation kring sjö. Riklig förekomst av myr. Artrikt område. 

Störresammanhang: 

Del av Herrestadsfjällets större skogsområde. 


Småskalig kulturbygd med skogar planterade under 1900-talet. Det biologiska 

kulturarvet kan vara relevant kring brukade marker, men är beläget på höglänta 

marker som är relativt nyligen beskogade. 


Understödjande (supporting): vattenrenande 

Kulturell (cultural): liten kulturbygd 

Tillgodoseende (providing): bete 

N 

Byrevattnet. Foto: Uddevalla kommun. 

G 

Tillhör 

Landskapstyp 

57

17. Heeområdet 


Topografi: 

Utgör en dalgång från Herrestad kyrka norrut upp mot Herrestadfjället. 

Jordart: 

Osvallad morän ovanför högsta kustlinjen 

Hydrologi: 

Avrinning från Herrestadsfjället söderut mot kusten. 


Boende: 

Medeltida expansionsområde. Saknar fasta fornlämningar, men innefattar 

medeltida bytomter. Namnet Hee är känt sedan år 1388. 

Bruk: 

Smal dalbottnen som domineras av små åkrar och hagar, vilka till en del är 

planterade med skog. Området har en lång historia som utmarksresurs i form 

av bete på ljunghed. 



Övervägande täckt av sammanhängande skog, mestadels barr, men även 

blandade bestånd av barr och löv. Ett fåtal mindre åkerarealer. I söder gränsande 

mot våtmarker och lövskog, i norr gränsande mot större våtmarkssystem. 


Gränsar till Herrestadsfjällets stora orörda område med låg kontinuitet. 


Historiskt ett skogsrikt och småskaligt brukat landskap med tillhörande utmarker. 

Idag tar det moderna skogsbruket över, vilket försvagar det av kontinuitet 

skapade biologiska kulturavet. Man kan ifrågasätta om artrikedomen är så hög 

kring de kvarvarande skogsjordbruken. Myrsystem viktigt för den ekologiska 

funktionen. 



Tillgodoseende (providing): skogsråvara. 

58 

N 

G 

Tillhör 

Landskapstyp 

Heeområdet. Foto: Uddevalla kommun.

18. Torp 


Topografi: 

Relativt låglänta marker mellan Herrestadsfjället och Havstensfjorden. 

Jordart: 

Postglacial sand och lera. 

Hydrologi: 

Ravindalar som fylls igen för exploatering. Kärraån. 


Boende: 

Både förhistorisk centralbygd, bygd och expansionsbygd. Detta betyder att 

området i norr tidigt har befolkats medan de delarna närmare kusten bebyggts 

efterhand som markhöjning har skett. Området är rikt på fornlämningar från 

skilda tider. 

Bruk: 

Handel och lätt industri. 



Kustnära, små brukade arealer och lövskogsridåer mellan arealerna. 

Ruderatmarker. 


- 


Många värden sammanfaller vid Kärraån. 


- 

N 

Torp. Foto: Uddevalla kommun. 

E 

Tillhör 

Landskapstyp 

59

19. Holma - Utby 


Topografi: 

Flackare öppna landskapsrum med bergsryggar som delvis avskiljer dem från 

kusten. 

Jordart: 


Postglacialsand och lera i dalgångar som möter havet. 

Hydrologi: 

Vattendrag i raviner som leder ut mot kusten. 


Boende: 

Förhistorisk centralbygd, etablerad boplats sedan bondestenålder. Välbevarade 

bystrukturer och modern bebyggelse längs kusten. 

Bruk: 

Genom historien jordbruksdominerat med tonvikt på boskap, men även 

utkomster från havet. Markerna lämpade för odling, vilket förmodligen varit ett 

viktigt inslag tidigt. 



Löv- och barrskogsklädda bergknallar. Vattendrag och lövskog mellan små 

åkerlappar. Gott om betade strandmarker. 


Del av de genom bete hävdade strandzonerna i kommunen. 


Småskaligt jordbruk och beteshävd med mycket lång kontinuitet vilket har 

skapat höga och varierade naturvärden. 


Kulturell (cultural): kulturhistoria 

Tillgodoseende (providing): jordbruk 

60 

N 

Holma-Utby. Foto: Uddevalla kommun. 

A 

Tillhör 

Landskapstyp

20. Hogstorp 


Topografi: 

Långsträckt dalgång inramad av högre terräng. 

Jordart: 


Hydrologi: 

Vattendrag i raviner. 


Boende: 

Förhistorisk centralbygd. 

Bruk: 

Lång kontinuitet som småskaligt mångfunktionellt jordbruk med fokus 

boskapsdrift på tillsammans med utkomster från havet. Jordbruket har större 

dominans här än på övriga Bokenäset. 



Stor del skogsområden på bergkullar med uppodlade marker i långsträckt 

dalgång. Randlövskogar och några meandrande vattendag. 


Del av randlövskogen med i allmänhet väldigt hög artrikedom. 


Småskaligt jordbruk som troligen lyckats behålla sin struktur genom att 

bönderna även får sin inkomst från visst skogsbruk. Den småskaliga strukturen 

av bete och vegetation som behållits under lång tid har skapat ett starkt 

biologiskt kulturarv. 


Understödjande (supporting): biodiversitet 

Tillgodoseende (providing): jord- och skogsbruk. 

N 

Hogstorp. Foto: Uddevalla kommun. 

A 

Tillhör 

Landskapstyp 

61

21. Skredsvik 


Topografi: 

Gullmarsvik möter den låglänta marken som avgränsas av högre bergsmassiv 

i norr och söder. 

Jordart: 



Hydrologi: 

Flera vattendrag som rinner ut i Gullmaren. 


Boende: 

Historiskt makt- och kommunikationscentra med början i bondestenålder. 

Utskiftade ensamgårdar. 

Bruk: 

Under förhistorien har fokus legat på boskapsskötsel tillsammans med 

utkomster från havet. I Skredsvikområdet var dock odling ett viktigt inslag tidigt, 

vilket tyngdpunkten även ligger på idag tillsammans med skogsbruk. 



Barrkskogsklädda höjder. I dalgångarna finns gott om lövvegetation i nätverk 

längs vattendrag och åkergränser. Ädellövsskogar med ek och bok. 


Ingår i Bokenäsets hävdade strandzon med hög kontinuitet. Södra delen ingår 

i värdetraktsområdet randlövskogar. 


Hagmarker med ädellövträd som vittnar om långvarig hävd. Den småskaliga 

kombinationen av bete, odling och skogsbruk under lång tid har skapat ett 

starkt biologiskt kulturarv. 



Tillgodoseende (providing): jordbruk. 

62 

N 

Skredsvik. Foto: Ramböll. 

A 

Tillhör 

Landskapstyp

22. Norra Bokenäset 


Topografi: 

Avgränsas i norr och söder av större åsar. Mellan dessa finns flertalet små 

öppna dalgångar, som i sin tur avgränsas av mindre bergkullar. 

Jordart: 



Hydrologi: 

Vattendrag som leder ner mot fjorden. En mindre sjö. 


Boende: 

Etablerad som en centralbygd redan under bondestenålder. 

Bruk: 

Mångfunktionellt jordbruk sedan förhistorien då fokus låg på boskapsskötsel 

tillsammans med utkomster från havet. Idag ligger tyngden på odling och visst 

skogsbruk. Mer öppna jordbruksmarker än centrala Bokenäset. 



Barrskog uppe på bergkullar. Bland åkrarna i dalgångarna finns lövskog 

kombinerat med viss del bete/äng. Ofta betade hagmarker närmast vattnet. 


Tangerar den ekologiska korridoren som Bohusläns skärgård utgör. Ingår 

också i den av Bokenäsets beteshävdade strandzon. Hela området ingår i en 

artrik trakt med randlövskogar. 


Lång kontinuitet av småskaligt jordbruk vilket har skapat de höga naturvärdena. 



Tillgodoseende (providing): odling, skogsbruk. 

N 

A 

Tillhör 

Landskapstyp 

Norra Bokenäset. Foto: Uddevalla kommun. 

63

23. Lanesund - Tånga 


Topografi: 

Stor brutenhet med branta bergsryggar, fåtalet smala dalgångar, flackare 

strandpartier samt öar och skär. Stor topografisk variation 0-100 möh. 

Jordart: 



Hydrologi: 

Rikare vattenförekomst lägre i terrängen. 


Boende: 

Glesare bevarad fornlämningsbild men en kontinuerlig bebyggelse från 

bronsålder och framåt. 

Bruk: 

Fiske, bete och idag även rekreation. 



Barrklädda bergkullar och dalbottnar med inslag av äng/hagmark, lövskog och 

våtmarker i strandzonen. 


Ingår i Bokenäsets strandzon med brukade områden med hög kontinuitet. 

Angränsar även till bohuskustens större ekologiska korridor. 

Hävd & Biologiskt kulturarv: 

Ängs- och hagmarker med ädellöv, salta strandängar och andra gräsmarker 

vittnar om långvarig hävd från bete. 


Kulturell (cultural): rekreation vid kusten. 

Tillgodoseende (providing): småskaligt jordbruk. 

64 

N 

A 

Tillhör 

Landskapstyp 

Lanesund - Tånga. Foto: Uddevalla kommun.



Topografi: 

Låga sprickdalar i olika riktningar omgärdade av branta bergsryggar. Stor 

topografisk variation 0-100 möh. 

Jordart: 

Tunt eller obefintligt jordlager på bergsryggar. Glacial lera i sprickdalar. 

Hydrologi: 

Dalstråkens vattendrag går i ravinsystem. 


Boende: 

Mycket lång kontinuitet. Boplats sedan bondestenålder (4000-1800 f Kr). 

Dagens kulturlandskap i huvudsak från sent 1800-tal. Ensamgårdar i kanten 

av sprickdalarna. 

Bruk: 

Från förhistorien fram till idag har landskapet formats av mångfunktionellt 

bruk. Tyngdpunkten har legat på boskapsskötsel i kombination med odling och 

utkomster från havet. 



Mosaiklandskap med uppodlade sprickdalar som kantas av ekskogar som högre 

upp på bergkullar övergår i barrskog. I dalstråk finns meandrande vattendrag 

i raviner och lövvegetation. Förekomst av silikatgräsmarker. Stora områden 

med naturtyper kopplade till ädellövsskog, i huvudsak ekskog, bokskog och 

blandskog, men även alsumpskog. 


Del av större ekologisk korridor som löper utmed Bohuskusten. Ingår som helhet 

i större värdetrakt för randlövskogar med i allmänhet väldigt hög artrikedom. 


Område med hög kontinuitet av småskaligt mångfunktionellt jordbruk i form av 

bete, jordbruk och skogsbruk. Har kunnat behålla sin struktur genom historien 

av att bönderna även får sin inkomst från visst skogsbruk. Detta är ett mönster 

som syns ända fram till våra dagar. Kontinuerligt bebodd och brukad sen 4000- 

1800 f.Kr. Det karaktärsområde med de största ekologiska värdena i och med 

att det har kunnat ackumulera ett rikt biologiskt kulturarv. 


Understödjande (supporting): vattenrening, biodiversitet. 

Kulturell (cultural): kulturarv, kustnära rekreationsområde. 

Tillgodoseende (providing): jordbruks- och skogsprodukter. 

N 

Centrala Bokenäset. Foto: Ramböll. 

A Tillhör 

Landskapstyp 

65

25. Hjältöområdet 


Topografi: 

Kusten på båda sidor om Hjältösundet domineras av branta klippor. Smala 

sund mellan Hjältön och Kalvön. 

Jordart: 

Tunt eller obefintligt jordlager på bergshöjder och branter. Glacial lera i de 

fåtaliga sprickdalarna. Postglacial sand och lera i dalgångar som möter havet. 

Hydrologi: 

Avrinning ner i fjorden och vikarna. 


Boende: 

Förhistorisk bygd med glesare förekomst av fornlämningar. Kontinuerligt 

bebott från åtminstone bronsålder och framåt.Fiske och sjöfart har gett upphov 

till bosättningen kring Hjältösundet. 

Bruk: 

Sluttande strandängar som betas av boskap, odlad mark saknas nästan helt. 

Från förhistorien fram till idag har boskapsskötsel och utkomster från havet 

varit framträdande. 



Mestadels kala klippor högt belägna över vattnet med visst barrskogstäcke. 

Betade marker som möter fjordens vikar. 


Ingår i Bohuskustens större migrationskorridor. Ingår i värdetraktsområdet 

Bohusläns randlövskogar. 


Mångfunktionalitet med tonvikt på boskapsskötsel och utkomster från havet 

har förekommit från förhistorien fram till idag. Ek och bokskog, samt hage/äng 

med ädellöv tecken på lång hävd och ett starkt biologiskt kulturarv. 


Kulturell (cultural): kustnära rekreationsområde. 

Tillgodoseende (providing): fiske. 

66 

N 

Hjältö. Foto: Ramböll. 

A Tillhör 

Landskapstyp

26. Dragsmark 


Topografi: 

Småskaligt landskap med trängre dalgångar och lägre berg än på övriga 

Bokenäset. 

Jordart: 


Hydrologi: 

Lerhaltiga jordar i sprickdalar som har högre kapacitet att hålla vatten. 


Boende 

Kontinuerlig bebyggelse åtminstone från bronsålder och framåt. 

Bebyggelsestrukturen härstammar från 1800-talet med ensamgårdar utmed 

bergssluttningar. 

Bruk 

Mångfunktionellt småskaligt jordbruk där betesdrift varit betydelsefullt, men 

även fiskerinäring viktigt. 



Höjderna är klädda med barrskog . Längs gränsen mellan höjd och dal, växer 

randlövskog. Mellan brukade fält finns ädellövskog och även beteshagar. 


Del av bohuskustens större migrationskorridor. Ingår i trakten med randlövskog 

med höga naturvärden. 


Kombinationen av småskaligt jordbruk, bete under lång historisk tid har skapat 

ett starkt biologiskt kulturarv. Långvarigt hävd av framför allt betesmark, men 

även ängsmark, har skapat stor artrikedom. 


Understödjande (supporting): biodiversitet. 

Kulturell (cultural): kustnära rekreationsområde. 


N 

Dragsmark. Foto: Ramböll. 

A 

Tillhör 

Landskapstyp 

67

4. Vindbruk i Uddevalla kommun 

Kapitlet binder samman landskapsanalysen med vindbruk 

och redogör för potentiella möjligheter och konflikter som 

kan uppstå i samband med en vindbruksetablering. Kapitlet 

utnyttjar landskapsanalysen som ett verktyg att ta fram 

huvudsakliga problemställingar på både landskapstypnivå och 

karaktärsområdesnivå. 

Hur vi använder landskapsanalysen 

för vindbruksplanering 

Visuella och strukturella aspekter 

I landskapsanalysen beskriver vi landskapets fysiska element och sociala 

värden, som sammantaget ger landskapet dess rumsliga struktur och karaktär. 

Vissa element och/eller värden har större betydelse än andra för hur vi upplever 

landskapet. Det kan tex. handla om element som utmärker sig på grund av 

sin höjd, sin storlek, sitt historiska värde eller sitt affektionsvärde. Särskilt 

höga uppstickande element fungerar ofta som referenser när man orienterar 

sig i landskapet, det kan vara tex. en ås eller en kyrka eller ett vindkraftverk. 

Sådana element benämns ibland landmärken. Genom att undersöka 

landskapselementens relationer till varandra genom en sk. strukturanalys, kan 

de strukturer som bättre eller sämre kan samverka med vindkraftverk beskrivas. 

Orientering är en stor del av perception, hur vi förstår och uppfattar vår 

omgivande miljö. Om vindkraftverken är placerade utan tydlig och lättuppfattad 

geometri finns det en större risk att landskapet kan uppfattas som rörigt. Om 

vindkraftverken står i en tydlig formation, eller om deras placering istället 

strukturerar och understryker viktiga riktningar blir upplevelsen istället mer 

rogivande. 

Ljudaspekter 

Ett skäl att identifiera landskapets struktur och särskilda karaktärsdrag är att 

skapa ett underlag för att vägleda var och hur nya element som vindkraftverk 

kan samspela med landskapets strukturer, karaktärer och sociala funktioner 

vilket även inbegriper landskapets ljudnivå. 

Ljudmiljön är särskilt viktig att beakta där bakgrundsljudet är lågt och där låga 

ljudnivåer eftersträvas, exempelvis i områden som fjäll och skärgårdar: Här 

bör ljudet enligt Naturvårdsverket inte överskrida 35 dBA. Särskild hänsyn bör 

också tas till bostäder i sk. vindskyddade lägen (områden där vindhastigheten 

är 50 procent lägre än där vindkraftverken står och alstrar ljud). På de 

vindskyddade platserna blir det normalt förekommande vindbruset lägre och 

ljudet från vindkraftverk därmed mer framträdande. För att kunna bedöma 

risken att vindskyddade lägen kan uppkomma och få en betydande effekt 

behövs underlag som redovisar de lokala vindförhållandena vilka med fördel 

bör relateras till både landskapstyper (hur det ser ut) och karaktärsområden 

(social betydelse/funktion). 

68

Exempel på kumulativa effekter av flera 

vindkraftsetableringar. 

FAKTARUTA 

VINDBRUKSINFORMATION 

http://www.natverketforvindbruk.se/ 

https://www.vindlov.se/ 

http://www.vindlov.se/vindbrukskollen 

http://cvi.se/ 

http://www.naturvardsverket.se/vindval 

http://www.raa.se/kulturarvet/ 

samhallsplanering/energiplanering/ 

vindkraft/ 

Kumulativa effekter 

Landskapets varierande topografi och marktäcke påverkar hur synliga 

vindkraftverk blir på långa avstånd. Om det inom fjärrzonen från projektområdet 

redan finns vindkraftsetableringar måste de kumulativa effekterna studeras. 

Med detta avses risken att “läsa samman” skilda etableringar, eller att bli 

inringad, med resultatet att vindkraften då inte harmonierar med upplevelsen 

av landskapet. Till kumulativa effekter räknas även skuggverkan och ljud 

(som behandlas mer djupgående i stycket före), samt rumsliga och visuella 

effekter som att vindkraftverket skapar visuella barriärer eller att deras 

placering är oregelbunden och utan tydliga inbördes relationer (se mer under 

Planeringsverktyg). Med begreppet kumulativa effekter menas främst: 

- rumslig och visuell påverkan 

- inringning 

- sammanläsning av flera etableringar 

-ljud 

-skuggor 

Den första exploatörens vindbrukslayout dikterar möjligheterna för de som 

kommer efter. Därför är det så viktigt att från början skapa goda förutsättningar 

för utbyggnad som för med sig så få kumulativa effekter som möjligt. 

Underlag för MKB 

Landskapsanalysen tar fram den information som behövs för att tydliggöra 

landskapets funktioner, skala, rumslighet, riktningar och landmärken vilket 

utgör ett väsentligt underlag för hur vindkraftverk bäst placeras i förhållande 

till varandra, sett ur både ett plats- (när-) och områdes- (fjärr-) perspektiv. 

En övergripande kommunal landskapsanalys kan sedan fördjupas och 

utvecklas i de miljökonsekvensbeskrivningar som krävs i samband med en 

tillståndsprocess för att uppföra vindkraftverk. Landskapsanalysen kan här ge 

en indikation av dels landskapets siktlängder och vindkraftverks potentiella 

synbarhet, samt risken för att vindkraftverket bla. dominerar eller kan ringa 

in boendemiljöer med en åtföljande ljudproblematik. Synbarhetsanalyser och 

visualiseringar kan sedan utföras för att tydligt belysa de problemställningar 

och möjligheter som landskapsanalysen pekar på. På samma sätt visar de 

historiska landskapskaraktärerna hur områden med lång historisk kontinuitet 

sammanfaller med höga ekologiska värden och en ofta långsam förändringstakt 

vilket ofta är områden av stor betydelse för tystnad, rekreation och friluftsliv. 

HLC analysen tydliggör de historiska sammanhang som vindkraften måste 

förhållas till och om möjligt samspela med. 

69

Vindbruksplanering i förhållande till negativ planering 

Uteslutningsmetod 

Så kallad negativ planering fungerar som en reduktionistisk metod för 

beslutsfattande. Praktiskt innebär det att man utesluter områden som inte anses 

kompatibla med vindkraft. Avgörandet av vad som inte går att kombinera med 

vindkraft kan baseras på formella lagliga skydd, specialistbedömningar, eller 

egna uppskattningar. De olika intressena aggregeras i en karta liknande den till 

höger som sammanfattar var vindkraft inte får etableras. Metoden går alltså ut 

på att skydda olika särintressen, men är inte lämplig för att finna aspekter som 

de olika särintressena kan ha gemensamt baserat på en helhetssyn på hur 

funktioner och intressen sitter ihop. Samtidigt som den negativa planeringen 

utesluter sig fram till var vindkraft inte får etableras nämns sällan några riktlinjer 

för hur man ska bygga på de platser där etablering tillåts. 

Synergieffekter 

Vindkraften är ett stort landskapselement och därtill under stark utbyggnad i 

Sverige. Detta innebär en stor utmaning, men också en möjlighet att utveckla 

nya planeringsmetoder. Då vindkraft ofta etablerats med den negativa metoden 

har eventuella skador kunnat minimeras, men möjligheten att vindkraften 

skulle kunna bidra med fler nyttor i landskapet än produktion av förnyelsebar el 

har missats. För att vindkraften inte bara ska rymmas i landskapet, utan även 

gynna befintliga markanvändningar, värden och landskapets rumsliga struktur 

krävs att planeringen inta bara fokuserar på var vindkraften inte ska etableras, 

utan även var och hur. Exempel på hur en mer kreativ och skapande planering 

av vindkraft i Uddevalla kommun finns under nästa kapitel Planeringsvertyg. 

Ofta handlar det om enkla och tydliga designprinciper, exempelvis: 

- Att understryka landskapets naturliga riktningar och inte bryta dem. 

- Att skapa nya landmärken i landskapet. 

- Att följa och på så vi understryka stora och viktiga färdriktningar, då ofta längs 

vägar som redan generar ljud. 

- Att använda vindkraftens anläggningsvägar för att skapa ny tillgänglighet i 

landskapet. 

70

10 km 

N 

Natura 2000, fågel 

Riksintresse friluftsliv 

Riksintresse kulturmiljö 

Riksintresse yrkesfiske 

Naturresevat 

Natura 2000, habitat 

Riksintresse natur 

Kartan visar riksintressen och skyddade 

områden i Uddevalla kommun. 

71

Planeringsverktyg 

Planeringsverktyget har sin utgångspunkt i landskapsanalysen 

och syftar till att visa konflikter och möjligheter i förhållande till 

vindbruk. 

Verktyget ger inte ett svar på var man bör placera vindkraft och vilka 

områden man bör undvika utan presenterar en rad potentiella konflikter och 

möjligheter i förhållande till vindbruk i en specifik landskapstyp och ett specifikt 

karaktärsområde. Hur dess konflikter belyses i miljökonsekvensbeskrivningar 

kan påverka möjligheterna att bedöma ett vindkraftsprojekts samlade påverkan. 

Vidare ger verktyget vindkraftsprojektörer en möjlighet att i sina analyser av 

landskapet påvisa möjligheterna till att en vindkraftsetablering kan samspela 

med landskapets värden och funktioner på ett positivt sätt. 

Fjärrzon och Närzon 

Planeringsverktyget går igenom respektive landskapstyp och karaktärsområde 

och analyserar konflikter och möjligheter i förhållande till vindbruk i både 

fjärrzon och närzon. 

Fjärrzonens sträckning i km är beroende av landskapstypens siktlängder 

vilket innebär att zonen kan vara både kortare och längre beroende på 

etableringens läge. I Uddevalla kommun kan fjärrzonen antas vara relativt 

kort dvs. 2-7 km beroende på den komplexa topografin i många områden. 

Från etableringsområdet och påverkan förhåller sig till landskapsanalysen 

på landskapstypnivå. I denna zon handlar det om vindbrukens påverkan på 

en översiktlig nivå som främst handlar om tydliga riktningar och landmärken 

i landskapet. I fjärrzonen handlar det huvudsakligen om visuell påverkan och 

de kumulativa effekterna som är ett resultat av verkens placering i förhållande 

till varandra. 

Närzonen sträcker sig ca 500 m-2 km från etableringsområdet och påverkan 

förhåller sig till landskapsanalysen på karaktärsområdesnivå. I denna zon 

handlar påverkan om visuella, kumulativa, funktionella (markanvändning) och 

ljudliga effekter. 

I en del av karaktärsområdena finns inte tillräckligt goda vindar för att vara 

intressanta som lägen för vindbruk varför dessa områden inte får en djupare 

beskrivning av möjligheter och konflikter. Dock beskrivs alla landskapstyper då 

fjärrzonen sträcker sig över en mycket större yta. 

72

Bilderna visar exempel på landskapliga 

aspekter som utreds i fjärrzonen (landskapstyp) 

respektive närzonen (karaktärsområde). 

Fjärrzon 

2 km-7 km 

I en zon mellan 2 - 7 km från etableringen är det 

viktigt att se till hur den samlade upplevelsen 

av olika vindkraftsetableringar samverkar 

och påverkar viktiga upplevelsevärden 

och boendemiljöer. Fokus ligger här på 

vindkraftsutbyggnadens samlade verkan 

på landskapets struktur, riktningar och 

landmärken. 

Information från landskapsanalysen på 

landskapstypnivå: 

- visuella effekter 

- kumulativa effekter 

- (audiella effekter) 

Vilka är de huvudsakliga landmärken? 

Finns det tydliga riktningar i landskapet? 

Närzon 

500 m - 2 km 

Intill vindkraftsanläggningen är det viktigt att 

se till hur denna samspelar med sin närmiljö 

och förstärker de kvaliteter och funktioner 

som landskapet har för både människor, djur 

och växter. Fokus ligger här på upplevelsen 

och påverkan på platsen för etablering av 

det enskilda verket och gruppen av verken i 

förhållande till närmiljön. 

Information från landskapsanalysen på 

karaktärsområdesnivå: 

- visuella effekter 

- funktionella effekter 

- kumulativa effekter 

- audiella effekter 

Hur fungerar skalan och strukturen i 

förhållande till vindkraft? 

Kan vindbruk stödja markanvändningen? 

73

Möjligheter och konflikter i förhållande till vindbruk 

Här presenteras frågeställningar som visar på både möjligheter och konflikter 

i förhållande till vindkraft inom både landskapstyp och karaktärsområde. 

Som beskrivet i det förra stycket förhåller sig landskapstypen främst till 

fjärrzonen (ca 2-7 km) och karaktärsområdet till närzonen (ca 500 m-2 km). 

Informationen i detta avsnitt beskriver vilka frågeställningar som är viktiga att 

beakta i hanteringen eller i förberedandet av en vindbruksansökan inom en 

viss landskapstyp och ett visst karaktärsområde. 

Informationen presenteras utifrån respektive landskapstyp och de 

karaktärsområden som bygger upp landskapstypen. Tabellen på motstående 

sida ger en överblick över vilka karaktärsområden som tillhör vilka landskapstyper. 

Ett antal karatärsområden inom samma landskapstyp har gemensamma 

frågeställningar när det kommer till vindbruk, varför dessa avhandlas 

gemensamt på de följande sidorna. De belysta frågeställningarna är ett resultat 

av landskapsanalysen och den information som finns om landskapstyperna och 

karaktärområden. Hur dessa problem och möjligheter beskrivs i förhållande 

till en enskild vindkraftsetablering påverkar tillståndsgivande myndigheters 

möjlighet att bedöma projektets lämplighet och kumulativa landskapseffekter. 

N 

10 km 

2,5 km 

26 

A 

26 


6,6-7 

7,1-8 


8,1-12,4 


vindkartering 2011, 120m 

74 

2,5-5,5 

5,6-6 

6,1-6,5 

26 

A 

26 





2,5-5,5 

5,6-6 

6,1-6,5 

24 

B 

25 

24 

25 

25 

25 

B 

25 

22 

25 

22 

21 

23 

A 

20 

21 

23 

A 

19 

B 

16 

20 

G 

E 

15 

17 

18 

19 

B 

5 

1 

A 

16 

F 

D 

G 

11 

14 

15 

3 

12 

E 

9 

G 

17 

18 

2 

6 

10 

5 

H 

4 

1 

F 

A 

F 

D 

C 

11 

3 

14 

13 

12 

7 

9 

8 

G 

Kartan visar vindkartering med indelningen av 

både landskapstyper och karaktärsområden. 

På kartan kan utläsas vilka karaktärsområden 

som inte har tillräckligt goda vindar (över 6,6 

m/s). 

6 

¯2 

0 5 000 10 000 15 000 Meters 

10 

H 

4 

F 

C 

13 

7 

8 

¯

En del landskapstyper är inte uppdelade i fler 

karaktärsområden efter dialog, vilket betyder 

att vissa landskapstyper och karaktärsområden 

har samma utbredning. Beskrivningen av 

karaktärsområden innehåller dock ett ytterligare 

lager av social information som framkommit 

under gåturerna och workshoparna. 

Landskapstyp B. Fjordlandskap och 

landskapstyp D. Tätort presenteras inte lika 

ingående som de övriga landskapstyperna 

eftersom vindbruk inom landskapstypen ej är 

aktuellt men typen kan ändå behöva beaktas 

i fjärrzonen. 

Gråmarkerade karaktärsområden är ej 

intressanta som etableringsområden då 

områdena besitter för låga medelvindhastigheter. 

Dessa karaktärsområden har 

därför inte bearbetats ur vindbrukssynpunkt. 


Karaktärsområde 


1. Korsviken 


3. Ljungskileområdet 

5. Ammernäs, Dramsvik, Resterödskusten 


11. Gustafsbergs barnhus och badhusinrättning 


20.Det inre bokenäset 

21.Skredsvikområdet 

22.Norra Bokenäset 

23.Lanesund - Tångaområdet 


25.Hjältöområdet 

26.Dragsmarkområdet 

B. Fjordlandskapet - ej aktuellt för vindkraft 

Inga karaktärsområden i fjordlandskapet 

C. Mosaiklandskapet 


13.Lane - Ryr 

D. Tätort - ej aktuellt för vindkraft 

E. Infrastruktur 

12. Uddevalla tätort - ej aktuellt för vindkraft 



7.Hogarnaområdet 

10.Råsserödområdet 

14.Skjutfältet 


6.Häljeröd - Kolbengtseröd dalgångarna 

15.Herrestadsfjället 

16.Byrevattnet 

17.Hee området 



75

stödja riktning 

kalisering med 

infrastruktur 

geometri 

äva höjd 

/ inramning 

A. Kustnära sprickdalslandskap, fjärrzon 

Möjligheter i förhållande till vindkraft inom 

landskapstypen 

76 

Understödja riktning 

Vår förståelse för rummet sker 

genom rörelse. Vindkraften un- 

Understödja Understödja riktning riktning 

derstryker storskaliga element, 

som är viktiga för vår rumsuppfattning. 

Samlokalisering med annan 

infrastruktur 

Samlokalisering Vindkraftens Samlokalisering ljud med döljs i befintligt med 

annan buller. infrastruktur Minimering annan infrastruktur av bullerstörda 

miljöer. 

Tydlig geometri 

Strikt och storskalig geometri 

Tydlig 

överordnas 

geometri Tydlig 

landskapets 

geometri 

komplexitet 

och upplevs som lättförståelig. 

Framhäva höjd 

Stärker topografins variation. 

Framhäva höjd Framhäva höjd 

Portal / inramning 

Ramar in ex dominerande land- 

Portal märke / inramning eller Portal färdriktning. / inramningPortal 

en skapar ett landmärke. 

Externhandel kompletteras 

med vindkraft 

Externhandel Vindkraften Externhandel komplettas skapar landmärke 

komplettas 

med för vindkraft en destination. med vindkraft 

Förminska landmärken 

Omringa 


Existerande landmärken underordnas. 

Förminska Förminska landmärken landmärken 

Omringa 

Omringa 

Vindkraften kan omringa en 

Omringa 

bygd, t ex en dal. 

Undertrycka höjd 

Karaktäristisk topografi slätas 

Undertrycka Undertrycka ut höjd av okänsligt höjd placerade vindkraftverk. 

Blockera landskapsriktning/ 

utsikt 


Blockera Kan störa landskapsriktning/ 

sikten in i avlägsna 

utsikt utsikt landskapsrum. 

Nåldyneeffekt 

Ingen rumslig koordinering 

Nåldyneeekt Nåldyneeekt 

mellan vindkraftverk i ett redan 

komplext landskap kan göra 

upplevelsen ännu mer svårförståelig 

och ostrukturerad. 

Kuperad terräng (exploatering 

på toppar) och dålig koordinering 

kan skapa nåldyneeffekt. 


Kustens sträckning Infrastruktur (ex E6) Sprickdalar ut mot kusten 


utsikt 

Nåldyneeekt 

Konflikter i förhållande till vindkraft inom 


Höga naturvärden 

Oförsiktig etablering kan störa 

Höga flyttkorridorer naturvärden för fåglar och för 

däggdjur. 

handel komplettas Huvudsakliga riktningar. Dessa följer upplevda landskapsrum och rörelsekorridorer. 

indkraft 

1 

2 

11 

10 

3 

Höga naturvärden Höga naturvärden 

5 

8 23 

6 7 

4 

Fjärrzon: 2 km-7 km 

Huvudsakliga landmärken inom 

landskapstypen: 

1. Smörkullen 

2. Gullmarsberg 

3. Rotan (handel) 

4. Skåleberget 

5. Högås kyrka 

6. Färjan Skår-Finnsbo 

7. Bokenäs kyrka 


16 

18 21 

20 

19 

10. Torp köpcentrum 



16. Forshälla kyrka 

18. Ulvön 


20. Dirhuvud 

21. Ljungs kyrka 

23. Uddevallabron

g 

g 

isk 

isk 

plettas 

mplettas 

ed 

med ur 

tur 

26 

22 

24 

25 

20 

21 

23 

19 

Närzon 500 - 2 km 

Karaktärsområden inom landskapstypen 

intressanta för vindbruksetablering: 

1. Korsvike 


5. Ammernäs, Dramsvik, Resterödskusten 



20.Det inre bokenäset 

21.Skredsvikområdet 

22.Norra Bokenäset 

23.Lanesund - Tångaområdet 


25.Hjältöområdet 

Luta in över 

26.Dragsmarkområdet Luta in över 

5 

1 

11 

9 

3 

Omringa 

Omringa 

2 


utsikt Blockera landskapsriktning/ 

utsikt 

Karaktärsområden inom A, närzon 


Ramar in ex utsikt, siktlinje el- 

Portal ler färdriktning. 

Portal / inramning / inramning 


Breddad ekonomisk bas 

Vindbruk gynnar jordbrukse- 

Breddad konomi Breddad ekonomisk och ekonomisk håller därmed 

bas markerna bas öppna. Detta leder 

till bevarad biodiversitet. 

Breddad ekonomisk 

Externhandel bas kompletteras 

med vindkraft 

Externhandel Vindkraften Externhandel skapar komplettas komplettas landmärke 

med för en vindkraft med destination vindkraft 

Externhandel komplettas 

Samlokalisering med vindkraftmed 

annan 

infrastruktur 

Samlokalisering med med 

annan annan infrastruktur infrastruktur 

Ljud 

Spridda hus längre inåt land 

Ljud 

Tätt med bostäder längs kusten Rekreation Betade strandängar Småskaligt jordbruk Randlövskog Skogsbruk 

Nåldyneeekt 

Nåldyneeekt 

Tättbebyggt med 

bostäder Tättbebyggt med 

bostäder 


karaktärsområdena 

Huvudsakliga aspekter gemensamma för karaktärsområdena i förhållande till vindkraft. 

€ 

€ 

€ 

Samlokalisering med 

annan infrastruktur 

Övriga problemställningar att komma ihåg 

Vägar i höglänt terräng 

Kan skapa tillgänglighet för 

Vägar rekreation, i höglänt men terräng innebär stora 

Vägar ingrepp i höglänt i terrängen, terrängsom 

kan 

synas på långt håll. 


Oförsiktig etablering kan 

Höga förstöra naturvärden naturvärden. Ekono- 

Höga miskt naturvärden stöd till jordbruk kan 

gynna biodiversitet. Nya biotoper 

kan skapas längs anläggningsvägar. 

Rekreation 

Rekreation 

Ljud och rörelser från vindkraft 

Rekreation kan verka störande för naturupplevelser.Anläggningsvägar 

kan skapa nya möjligheter 

för rekreation. 



Torna upp sig 

Vindkraft etablerad på höjder 

Luta in Luta över 

invid 

in över 

låglänt bebyggelse kan 

dominera. 

Luta in över 

Inringa 

Boendekvaliteter och närland- 

Omringa Omringa skap domineras av etablering 

om den syns över en stor del 

av horisontlinjen. 

Omringa 


utsikt 

Blockera Blockera Vindkraften landskapsriktning/ skapar en visuell 

utsikt utsikt barriär som bryter av siktlinjer. 


utsikt Ljud 

Vindkraftens ljud kan upplevas 

Ljud Ljud 

som störande 

Ljud Nåldyneeffekt 







Nåldyneeekt Kuperad terräng (exploatering 



Tättbebyggt Tättbebyggt med med 

bostäder bostäder 

Tättbebyggt med bostäder 

Standardiserade skyddsavs- 

Tättbebyggt tånd till bostäder med hindrar vind- 

bostäder kraftsetablering. 

77

stödja riktning 


infrastruktur 

geometri 

häva höjd 

l / inramning 

nhandel komplettas 

indkraft 

C. Mosaiklandskapet, fjärrzon 


Möjligheter i förhållande 

Understödja 

riktning 

till vindkraft 

riktning 

inom 


78 


infrastruktur 

Samlokalisering Vindkraftens ljud 

Understödja med döljs i befintligt 

Samlokalisering 


med riktning 

med 

annan buller. infrastruktur Minimering av bullerstör- 


da miljöer. annan infrastruktur 



Tydlig 

överordnas 

geometri Samlokalisering 

landskapets 

med 

kom- 


plexitet och Tydlig geometri 

annan 

upplevs 

infrastruktur 

som lättförståelig. 



Framhäva höjd Tydlig Framhäva geometri höjd 


Portal Framhäva / inramning höjd 

Externhandel Portal komplettas / inramning 

Externhandel 

komplettas 

komplettas 

med vindkraft 

med vindkraft 



med vindkraft 

Omringa 


Landskapsrum accentueras genom vindkraftsverk på kullar 

Lane-Ryr 

Blockera Kullar landskapsriktning/ definierar landskapsrum 

utsikt och riktningar 

Nåldyneeekt 


Konflikter i förhållande Förminska till landmärken vindkraft inom 



Existerande landmärken un- 

Omringa 

Förminska 

Omringa 

derordnas. 

landmärken 

Omringa 


Undertrycka 

Omringa 

höjd 

bygd, t ex en dal. 

Undertrycka 

Undertrycka 

höjd 

höjd 




Blockera Undertrycka ut av okänsligt 

landskapsriktning/ 

höjd placerade vin- 

utsikt 

utsikt 

dkraftverk. 



Nåldyneeekt 

Nåldyneeekt Blockera landskapsriktning/ 

Nåldyneeekt 


utsikt 





på toppar) och dålig koordiner- 

Nåldyneeekt 

ing kan skapa nåldyneeffekt. 




däggdjur. 

Huvudsakliga riktningar. Dessa följer upplevda landskapsrum och rörelsekorridorer. 

Södra Listaskogen 



Fjärrzon: 2 km - 7 km 



15. Lane Ryrs kyrka 


Infrastruktur (ex väg 44) 

15

g 

ng 

isk 

misk 

mplettas 

mplettas 

med 

tur med 

tur 


13. Lane - Ryr 


Luta in över 

Luta in över 

13 



Lane-Ryr 

Omringa 

Omringa 

8 



utsikt 

Ljud 

Ljud 

Nåldyneeekt 

Nåldyneeekt 


Möjligheter i förhållande Portal Portal Breddad / inramning 

bas / till inramning ekonomisk vindkraft inom 

karaktärsområdena bas 



Breddad Externhandel konomi Breddad ekonomisk och komplettas 

ekonomisk håller därmed 

bas med markerna vindkraft Externhandel komplettas 

bas öppna. Detta leder 

till bevarad 

med vindkraft 

biodiversitet. 


infrastruktur 

Externhandel Samlokalisering 


Externhandel komplettas med komplettas 

med 

med annan vindkraft 

annan 

med infrastruktur vindkraft 

infrastruktur 


Övriga problemställningar Samlokalisering Vägar Samlokalisering i höglänt att relatera med terräng med till 



€ 

€ 

€ 

€ 



Skogsbruk 



bostäder 

Rekreation, häst Vattendrag 

Karaktärsområden inom C, närzon 

Småskaligt jordbruk 







Rekreation 

Rekreation 





Väg 44 

Södra Listaskogen 

Luta in över 

Luta in över 

Omringa 

Konflikter i Luta förhållande in Omringa Luta över in övertill 

vindkraft inom 


Myr 

Inringa 


Omringa Blockera 

Blockera 

Omringa 


skap domineras landskapsriktning/ av etablering 

utsikt 

utsikt om den syns över en stor del 


Ljud 


Blockera Ljud Blockera som landskapsriktning/ 

störande landskapsriktning/ 

utsiktLjud 

utsikt 



Nåldyneeekt 

Ljud Ljud Nåldyneeekt mellan vindkraftverk i ett redan 






Nåldyneeekt 

Tättbebyggt 

Tättbebyggt Nåldyneeekt ing kan 

med 

skapa 

med 

nåldyneeffekt. 

bostäder 

bostäder 




Spridda hus 

79

E. Infrastrukturbundet landskap, fjärrzon 


Möjligheter i förhållande Samlokalisering annan till vindkraft med infrastruktur inom 

landskapstypen annan infrastruktur 

80 




Vår förståelse för rummet sker 

genom rörelse. Vindkraften un- 

Understödja Tydlig riktning geometri 

derstryker storskaliga element, 


som är viktiga för vår rumsuppfattning. 


infrastruktur 

Samlokalisering Vindkraftens Framhäva ljud med döljs höjdi 

befintligt 

Framhäva annan buller. infrastruktur Minimering höjd av bullerstörda 

miljöer. 


Ramar in 

Tydlig geometri Portal ex dominerande / inramning land- 

Portal märke / inramning eller färdriktning. Portalen 

skapar ett landmärke. 


med vindkraft 

Framhäva höjd Externhandel komplettas 

Externhandel Vindkraften 

med komplettas skapar landmärke 

vindkraft 

med för vindkraft en destination. 



med vindkraft 

Längs gränser mellan olika funktioner och värden 

Torps handelsområde 



Omringa 

Konflikter Omringa i förhållande till vindkraft inom 




ut av okänsligt placerade vin- 

Förminska Undertrycka landmärken höjd 

dkraftverk. 



utsikt 

Omringa 

Blockera 

Kan störa 




utsikt landskapsrum. 

utsikt 

Undertrycka Nåldyneeekt 

höjd 

Nåldyneeekt 


utsikt 

Nåldyneeekt 








Inga specifika landmärken 

Infrastruktur (ex E6)

g 

isk 

mplettas 

med g 

tur 

isk 

mplettas 

med 

tur 


18 


Luta in över 



Gräns mot fjäll 

Torps handelsområde 

Omringa 


utsikt 

Ljud Luta in över 

Nåldyneeekt 

Omringa 

Tättbebyggt Blockera landskapsriktning/ 

med 

bostäder utsikt 

Ljud 

Nåldyneeekt 


bostäder 

Huvudsakliga aspekter för karaktärsområdet i förhållande till vindkraft. 

Möjligheter i förhållande Portal / inramning till vindkraft inom 


€ 

€ 


med vindkraft 



Karaktärsområden inom E, närzon 


Ramar in ex utsikt, siktlinje eller 

Portal färdriktning. 

Breddad / inramning ekonomisk 

bas 


med vindkraft 


Externhandel Vindkraften skapar 

bas 

komplettas landmärke för 

med en destination 

vindkraft 

Samlokalisering med annan in- 

Externhandel Vägar frastruktur i höglänt komplettas terräng 

Samlokalisering med vindkraft med 


Samlokalisering Höga naturvärden med 


Övriga problemställningar att relatera till 

Verksamheter 

Rekreation 


Rekreation kan verka störande för naturupplevelser. 

Anläggningsvägar kan 

skapa nya möjligheter för rekreation. 


Kan skapa tillgänglighet för re- 

Vägar kreation, i höglänt men terräng innebär stora ingrepp 

i terrängen, som kan synas 

på långt håll. 


Storhandel Rekreation 

E 6 


utsikt 

Ljud 

Konflikter i Luta förhållande in Nåldyneeekt 

över till vindkraft inom 


Kyrka 

Tättbebyggt med bostäder 

Standardiserade skyddsavs- 

Omringa Luta in Tättbebyggt över 

tånd till bostäder med hindrar vind- 

bostäder kraftsetablering. 

Omringa 


utsikt 


Ljud utsikt 

Ljud Nåldyneeekt 

Nåldyneeekt 


bostäder 


bostäder 

Känsligt område 

Ytparkering 

Bergkullar mot fjord 

Reklamskyltar Trädrader/ridåer 

Mycket småskaligt 

jordbruk 

81

tödja riktning 

alisering med 

nfrastruktur 

eometri 

va höjd 

inramning 

andel komplettas 

dkraft 


Tydlig Samlokalisering geometri Tydlig Understödja geometri med riktning 

Möjligheter i förhållande 


till vindkraft inom 



82 

Understödja Samlokalisering Samlokalisering riktning med med 

annan infrastruktur annan infrastruktur 



Tydlig Framhäva överordnas geometri Framhäva Samlokalisering höjd landskapets höjd med komplexitet 

annan och upplevs infrastruktur som lättförståelig. 



Portal Framhäva märke / inramning eller Portal 

Tydlig höjdfärdriktning. 

/ inramning Portal- 

geometri 


Externhandel Portal / inramning Externhandel Framhäva komplettas höjdkomplettas 

med vindkraft med vindkraft 


Externhandel Portal komplettas / inramning 

med vindkraft 

Omringa 


med vindkraft 



utsikt 

Nåldyneeekt 

Omringa Omringa 



Omringa 

Undertrycka Förminska Undertrycka höjd landmärken höjd 



Omringa 


Omringa 

Blockera Undertrycka landskapsriktning/ 

Blockera bygd, höjd t landskapsriktning/ 

ex en dal. 

utsikt utsikt 



Blockera Nåldyneeekt landskapsriktning/ 

Undertrycka Nåldyneeekt 

mellan vindkraftverk höjd i ett redan 

utsikt komplext landskap kan göra 






Nåldyneeekt Blockera landskapsriktning/ 

utsikt 




däggdjur. 

Nåldyneeekt 






Inga specifika landmärken 

Skjutfältet Hogarna & Råsserödområdet 

Utrymme för att hålla avstånd till boende

g 

g 

isk 

isk 

plettas 

mplettas 

ed 

med ur 

tur 

14 

10 




Luta in över 

Luta in över 

7.Hogarnaområdet 

10.Råsserödområdet 

14.Skjutfältet 

Barrskog 

Myrsystem 

Omringa 

Omringa 

7 



utsikt 

Ljud 

Ljud 

Nåldyneeekt 

Nåldyneeekt 

Barmark 



bostäder 



med vindkraft 





Samlokalisering Portal / inramning / inramning med 




Breddad konomi Breddad ekonomisk och ekonomisk håller därmed 

bas markerna bas öppna. Detta leder 


Övriga problemställningar Externhandel Externhandel att komplettas relatera komplettas till 

med vindkraft med vindkraft 




Vägar ingrepp i höglänt i terrängen, terrängsom 

kan 


Samlokalisering med med 








Rekreation 

Rekreation 






€ 

€ 

€ 



bas 

Karaktärsområden inom F, närzon 

Barrskog 

Skjutfältet Hogarna & Råsserödområdet 


Konflikter i förhållande utsikt till vindkraft inom 


Myr 

Torna upp sig 

Vindkraft etablerad på höjder 

Luta in Ljud Luta över 

invid 

in över 

låglänt bebyggelse kan 

dominera. 



Omringa Omringa 

Nåldyneeekt 







Blockera Tättbebyggt Blockera 

ing 


kan 


skapa nåldyneeffekt. 

med 

utsiktbostäder 

utsikt 

Ljud Ljud 

Luta in över 

Omringa 





Gles bebyggelse 

83



infrastruktur 

geometri 

äva höjd 

/ inramning 

handel komplettas 

ndkraft 







84 




med 

med 









Portal märke / inramning eller Portal färdriktning. / inramningPortal 


Externhandel 

Externhandel 

komplettas 

komplettas 

med vindkraft 

med vindkraft 


Omringa 



utsikt 

Nåldyneeekt 



Omringa 


Omringa 

Undertrycka 

Undertrycka 

höjd 

höjd 




utsikt 


Blockera Kan störa landskapsriktning/ 


utsikt 



Ingen rumslig koordinering mel- 

Nåldyneeekt 

Nåldyneeekt 

lan vindkraftverk i ett redan 

komplext landskap kan göra upplevelsen 

ännu mer svårförståelig 

och ostrukturerad. Kuperad terräng 

(exploatering på toppar) och 

dålig koordinering kan skapa nåldyneeffekt. 



flyttkorridorer Höga naturvärden för fåglar och för 

däggdjur. 






17. Funneshultknipen 

Herrestadsfjället, Byrevattnet & Hee området Häljeröd - Kolbengtseröddalgångarna 

11 

Höjdskillnad till boende 

17 

Tydlig dalgång

g 

isk 

plettas 

ed 

ur 

16 

15 

17 



Luta in över 


Luta in över 

6. Häljeröd - Kolbengtseröd dalgångarna 



17. Hee området 

Omringa 

6 


utsikt 

Ljud 

Nåldyneeekt 

Nåldyneeekt 



bostäder 

Barrskog & 

rekreation 

Portal 

Breddad 

/ inramning 

ekonomisk 

Möjligheter i förhållande bas till vindkraft inom 





Externhandel Breddad / inramning ekonomisk komplettas 

med bas vindkraft 



Breddad konomi 

Samlokalisering Externhandel 

ekonomisk och håller därmed 

komplettas med 

bas markerna öppna. Detta leder 

annan med vindkraft infrastruktur 


Övriga problemställningar att relatera till 

Externhandel 


komplettas 

med 

med Vägar vindkraft i höglänt terräng 




ingrepp i terrängen, som kan 



annan Höga infrastruktur 

naturvärden 


Höga förstöra naturvärden naturvärden. Ekonomiskt 

stöd till jordbruk kan 



Rekreation 

Rekreation 


kan verka störande för naturupplevelser.Anläggningsvägar 




€ 

€ 

€ 


Karaktärsområden inom G, närzon 

Sjösystem 


Luta in över 

Omringa 

Luta in över 



Barrskog 

Inringa 


Luta in Blockera Omringa över skap landskapsriktning/ 

domineras av etablering 

utsikt om den syns över en stor del 


Ljud 


Omringa 

Ljud Blockera som störande landskapsriktning/ 

utsikt 

Blockera Nåldyneeekt 


utsikt 

Ljud 

Ljud 

Tättbebyggt Nåldyneeekt med 

bostäder 

Nåldyneeekt Tättbebyggt med 

bostäder 


bostäder 

Bergsbrant 

Herrestadsfjället, Byrevattnet & Hee området Häljeröd - Kolbengtseröddalgångarna 



85


alisering med 

infrastruktur 

eometri 

va höjd 

inramning 

andel komplettas 

ndkraft 


Samlokalisering Tydlig geometri med 

Möjligheter i förhållande annan infrastruktur till vindkraft inom 



86 

Understödja Samlokalisering riktning med 




Tydlig 

överordnas 

geometri Framhäva landskapets höjd komplexitet 

och upplevs som lättförståelig. 



Framhäva Portal höjd / inramning 



Portal märke / inramning eller Externhandel färdriktning. komplettas Portalen 

skapar med ett vindkraft landmärke. 



med vindkraft 

Omringa 



utsikt 

Nåldyneeekt 


Omringa 


Omringa 





utsikt 

Undertrycka Blockera Kan höjd störa landskapsriktning/ 




Ingen rumslig koordinering mel- 


Nåldyneeekt 

lan vindkraftverk i ett redan 

utsikt komplext landskap kan göra upplevelsen 

ännu mer svårförståelig 

och ostrukturerad. Kuperad terräng 

(exploatering på toppar) och 

dålig koordinering kan skapa nåldyneeffekt. 

Nåldyneeekt 



flyttkorridorer Höga naturvärden för fåglar och för 

däggdjur. 


Bredfjället 





Fjället utgör ett landmärke

g 

ng 

isk 

misk 

mplettas 

mplettas 

med 

tur med 

tur 

Luta in över 

Närzon Luta 500 in över - 2 km 



Omringa 

Omringa 


4 



utsikt 

Ljud 

Ljud 

Nåldyneeekt 

Nåldyneeekt 



bostäder 

Huvudsakliga aspekter för karaktärsområdet i förhållande till vindkraft. 


Möjligheter i förhållande bas till vindkraft inom 


€ 

€ 


Karaktärsområden inom H, närzon 




Externhandel / inramning komplettas 

med vindkraft 

Övriga problemställningar Breddad ekonomisk att relatera till 


bas 





ingrepp 

Vägar i höglänt 

i terrängen, 

terräng 

som kan 



med vindkraft 



förstöra 


naturvärden. Ekonomiskt 

stöd till jordbruk kan 


gynna biodiversitet. Nya bio- 

Samlokalisering toper kan skapas med längs anläg- 

annan gningsvägar. infrastruktur 

Bredfjället 

Rekreation 

Ljud Rekreation och rörelser från vindkraft 

kan Rekreation verka störande för naturupplevelser.Anläggningsvägar 



Rekreation 

Sjö & myrsystem 

Omringa 




utsikt 

Luta in Blockera Vindkraften 

över landskapsriktning/ skapar en visuell 

utsikt barriär som bryter av siktlinjer. 

Ljud 


Omringa 

Ljud 

som störande 

Blockera Nåldyneeekt 


utsikt 

Ljud 


Luta in över 


bostäder 

Nåldyneeekt 


bostäder 

Barrskog 

87

B. Fjordlandskapet 

Vindbruksetablering inom landskapstypen B. Fjordlandskapet är inte aktuellt 

men typen kan ändå behöva beaktas i fjärrzonen pga. dess fria utsikter och 

höga rekreativa användning. 

Generella aspekter att tänka på inom landskapstypen: 

Djupa, svårexploaterade bottnar med mycket känslig ekologi. 

Fjordlandskapet fungerar som stor allmännyttig yta för transport, rekreation 

och fiske. Dess volym utgör en känslig ekologi i mötet mellan öppet hav och 

land. 

Gullmaren med sin speciella bottentopografi och branta kust är Sveriges 

enda riktiga tröskelfjord och Havstensfjorden har en annan karaktär med mer 

bebyggelse och inslag av flackare strandbetesängar som är betydelsefulla från 

ett kulturellt och biologiskt perspektiv. 

Huvudsakliga aspekter för landskapstypen. 

88 

Rekreation 

Betade strandmarker 

Kullar med barrskog 

Randlövskog 

Strandnära marina ekologier 


Huvudsakliga landmärken invid 



9. Brattön 

18. Ulvön 


23. Uddevallabron 

8 

9 

23 

18 

19





13. Värmeverket 

14. Uddevalla kyrka 

22. Vattentornet 

22 

13 

12 14 

Beskogad bergsrygg 

Industri 

Huvudsakliga aspekter för landskapstypen. 

D. Tätort 

Vindbruksetablering inom landskapstypen D. Tätort och tillhörande 

karaktärsområde, Uddevalla, är inte aktuellt men typen kan ändå behöva 

beaktas i fjärrzonen. 

Generella aspekter att tänka på inom landskapstypen: 

Tätorten Uddevalla är den plats framför andra som verkligen tillhör 

alla i kommunen. Många utblickar mot kringliggande landskap gör att 

vindbruksetableringar även behöver beaktas härifrån. Erfarenheter från 

workshoparna tyder tex. på att vindkraftverk på Herrestadfjället inte stör vyn 

från strandpromenaden. 

Hamnverksamhet 

Vattendrag 

Stad 

89

Vindbruksstrategi 

Här förklaras hur landskapsanalysen kan användas i vindbruksprocesser, 

vilka alternativa etableringsområden som kan vara intressanta och hur val av 

visualiseringspunkter bör gå till. 

Kartan visar aktuella vindbruksansökningar 

och befintiga verk. 

90 

A 

A 



B 

B 

!( 

!( !(!( !(!( !( 

!( 

!(!( !( 

!( 

!(!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( !( 

!( !( 

!(!( !( 

!( !( 

!( !( 

!( !( 

!( !( 

!( !( 

!( !( 

!(!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

A !( 

!( !( 

A 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( Godkänd vindbruksansökan; Godkänd vndbruksansökan 

!( Vindbruksansökan 

!( !( 

!( !( 

!( Befintliga verk 

!( Godkänd vindbruksansökan; Godkänd vndbruksansökan 


!( Vindbruksansökan 


!( Befintliga verk 

2,5-5,5 


5,6-6 


6,1-6,5 

2,5-5,5 

Godkänd vindbruksansökan 

6,6-7 

5,6-6 

7,1-8 

Vindbruksansökan 

6,1-6,5 

8,1-12,4 

Befintliga verk 

6,6-7 

7,1-8 

8,1-12,4 

!( 

!( 

!( 

!( 

B 

B 

G 

G 

E 

E 

A 

A 

D 

D 

F 

F 

!( !( 

!( !( 

!( !( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( !( !( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( !( 

!( 

G 

!( 

!( !( 

!( !( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( !( 

!( 

!( !( !(!(!( 

!( !( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!(!(!( F 

!( 

!( !( 

!( !( 

!( 

!( !( !( 

!( 

G 

!( 

!( !( 

!( !( 

!( !( 

H 

H 

F 

!( 

!( 

C 

!( 

!( !( 

!( !( !( 

!( 

!( !( 

!( !( !( 

¯ 

0 5 000 10 000 15 000 Meters 

0 5 000 10 000 15 000 Meters 

C

Kartan visar indelning av landskapstyper 

och karaktärsområde i Uddevalla kommun. 

Följande process föreslås i exploatörens 

ansökan och hanteringen av befintliga och 

kommande ansökningar i Uddevalla kommun: 

1. Ta reda på inom vilken landskapstyp och vilket 

karaktärsområde som etableringsområdet 

finns. 

2. Vilka möjligheter och konflikter innefattar 

landskapstypen - fjärrzonen? 

3. Vilka möjligheter och konflikter innefattar 

karaktärsområdet - närzonen? 

4.Vilka är de huvudsakliga problemställningarna 

i fjärrzonen respektive närzonen? 

5.Kan konflikter undvikas genom förändring av 

layout? 

6. Kan möjligheter främjas genom förändring 

av layout? 

Hantering av ansökningsprocessen 

Uddevalla kommun har idag fem befintliga verk och flertalet ansökningar i 

framförallt nordvästra och sydöstra delen av kommunen. Landskapsanalysen 

syftar till att fungera som ett verktyg för både exploatörer och tillståndsprövande 

myndigheter i ansökan och hantering av befintliga och kommande 

vindbruksansökningar. 

26 

A 

26 





2,5-5,5 

5,6-6 

6,1-6,5 

6,6-7 

7,1-8 

8,1-12,4 








med vindkraft 

24 

B 

25 

25 

25 

22 

21 



Omringa 

23 



utsikt 

Nåldyneeekt 

A 

20 

19 

B 

16 

G 

E 

15 


17 

18 

5 

1 

A 

F 

D 

11 

3 

14 

12 

9 

G 

2 

€ 

6 

10 

H 

4 

F 



bas 


med vindkraft 



C 

13 

7 

8 

¯ 

0 5 000 10 000 15 000 Meters 


Luta in över 

Omringa 


utsikt 

Ljud 

Nåldyneeekt 


bostäder 



Rekreation 

91

Punkter för visualisering 

Visualiseringspunkter är centrala för att visa på hur en etablering kan komma att 

te sig i landskapet, även om en stor del av vår uppfattning av landskapet kommer 

från rörelse och inte fasta punkter. För att skapa en rättvis bild är det av stor 

betydelse att de mest verksamma punkterna väljs. Det är viktigt att poängtera 

att exploatören ska börja i landskapsanalysen och planeringsverktyget för 

vindbruk, innan, visualiseringar tas fram av en etablering och att de mest 

verksammma punkterna hittas innan man påbörjar visualisering. 

92 

Visualiseringspunkter ska : 

- täcka in både fjärrzon och närzon 

- utgå från informationen i 

landskapsanalysen för att hitta 

huvudsakliga värden i både landskapstyp 

och karaktärsområde. Denna information 

behöver dock fördjupas under samrådet 

för att finna de mest verksamma 

visualiseringspunkterna 

- utgå från informationen som beskriver 

möjligheter och konflikter i både 

landskapstyp och karaktärsområde 

Här är ett exempel på val av visualiseringspunkter 

i ett danskt projekt, Horns Rev Havmøllepark, 

Hovedrapport av Birk Nielsens Tegnestue, 

2000. I detta exempel har man valt att använda 

många visualiseringspunkter. Ju mer man lär 

sig om området desto färre punkter behövs då 

dessa blir mer verksamma.

N 

10 km 

2,5 km 

26 

A 

26 



Utredningsområde 


26 

A 

26 




25 

24 

Delvis möjligt utredningsområde 




2,5-5,5 

5,6-6 

24 

25 

25 

6,1-6,5 

B 



Delvis möjligt utredningsområde 

utredningsområde 





vindkartering vindkartering 2011, 120m 

2,5-5,5 

5,6-6 

6,1-6,5 

6,6-7 

7,1-8 

8,1-12,4 

22 

25 

21 

23 

A 

Möjligt utredningsområden 

I kartan nedan anges möjliga utredningsområden för vindkraft i beaktande 

av: genomförd landskapsanalys, vindförhållanden, samt områden 

föreslagna av Energimyndighetens revidering av riksintresse för vindkraft. 

De av Energimyndigheten reviderade riksintresseområdena styrker 

landskapsanalysens slutsatser. I kartan har avgränsningen av det möjliga 

utredningsområdet baserats på konsultens syntes av kunskap som tagits fram 

genom den genomförda landskapsanalysen. En del av denna kunskap utgörs 

av dialog med allmänheten angående möjliga utredningsområden för vindkraft. 

16 

Underlaget för avgränsningen av möjligt utredningsområde bygger på följande: 

• Herrestadsfjället - Landskapstyp G, karaktärområde 15 

F 14 

• Militärt skjutfält 15 - Landskapstyp F, karaktärsområde 14 

G 

• Förslag till revidering av riksintresse för vindkraft 

20 

13 

• Vindförhållanden 

C 

Underlaget för avgränsningen av delvis möjliga områden, för utredning av 

D 12 

möjligheterna att komplettera en redan påbörjad utbyggnad av vindkraft, 

E 18 

bygger 19 19på 

följande: 

• Infrastruktur berört 11 11kustnära 

sprickdalslandskap - Landskapstyp A 

10 

• De infrastruktur berörda inre delarna av Bokenäset - Karaktärsområde 20 

B 

8 

I det möjliga utredningsområdet samt F det delvis möjliga utredningsområdet 

9 

krävs ett belysande av de möjligheter och problemställningar som finns 

beskrivna i föreliggande 5 landskapsanalys 7 vad gäller landskapstyper och 

karaktärsområden. 

G 6 

A 

B 

25 

25 

22 

21 

23 

17 

A 

20 

1 

3 

19 

16 

2 

H 

G 

E 

15 

17 

18 

5 

1 

A 

14 

12 

¯ 

11 

B 

0 5 000 10 000 15 000 Meters 

4 

F 

D 

3 

9 

G 

2 

6 

10 

H 

4 

F 

C 

13 

7 

8 

¯ 

93

Slutsatser 

- Landskapsanalysen har inneburit en dialogprocess som tydliggjort vilka krav 

en bärkraftig utbyggnad av vindkraften i Uddevalla kommun måste leva upp till. 

- Analysen anger inte vad som är lämpliga eller olämpliga utbyggnadsområden. 

- Landskapsanalysen visar var problemställningarna är större och möjligheterna 

sämre eller var problemställningarna mindre och möjligheterna större för en 

vindkraftsutbyggnad. 

- Hur detta underlag som landskapsanalysen utgör förvaltas i tillståndsprocessen 

för olika vindkraftetableringar kommer att avgöra utfallet av möjligheter för en 

landskapsanpassad och hos medborgarna väl förankrad vindkraftsutbyggnad. 

- Det står utom allt tvivel klart att både landskapsanpassning, tillämpning av 

försiktighetsprincipen vad gäller ljud i förhållande till landskapstyperna och 

karaktärsområdena samt produktionsoptimering dvs. de vindrikaste områdena 

sammanfaller i Uddevalla kommun. Detta förhållande kan inte urskiljas i den 

gällande vindkraftsplanen. 

- Försvarsmaktens underlag avseende riksintressen 2012 redovisar öppet 

riksintressen med samrådsområden (influensområden), t.ex. skjutfält, hamnar 

och flygplatser, samt värdebeskrivningar för de olika riksintresseområdena. 

Detta underlag kan omöjliggöra utbyggnad av vindkraft i stora delar av 

Uddevalla kommun. 

94

Referenser och arbetskällor i urval 

Boverket. (2009): Vindkraften och landskapet – att analysera 

förutsättningar och utforma anläggningar. 

Edman, S. & Töve, J. (2010): Röster från skogen. Människor och natur på Bredfjället. Votum 

förlag. 

Ellegård, Kajsa (1996) "Reflections over routines in time and space – actors interaction and control 

in a work place context", Österreichische Zeitschrift für Soziologie, Raum in der Sozialen Welt. 

Heft 2 1996. 

Hammarlund, K. (2005): Att planera för vindkraft I människors vardag. Kulturgeografiska 

Institutionen, chorus 2005:2. Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. 

Landscape Character Assessment (2002): Guidance for England and Scotland. 2002. The 

Countryside Agency 

& Scottish Natural Heritage. 

Molau, U. (1984):”Bredfjället-Väktorområdet”, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län,1984:2. 

Nord, J. & Sarlöv Herlin, I. (2011): Utveckling av metod för landskapskaraktärisering. Rapportserie 

2011:24, Alnarp. 

Regionala Landskapsstrategier (2009): Ett rikt växt- och djurliv - En kunskapssammanställning – 

fallstudier, Rapport 5855, Naturvårdsverket 

Vindval (2012):Vindkraftens påverkan på människors intressen. En syntesrapport Rapport 6497, 

Internet 

http://www.natverketforvindbruk.se/ 

https://www.vindlov.se/ 

http://www.vindlov.se/vindbrukskollen 

http://cvi.se/ 

http://www.naturvardsverket.se/vindval 

http://www.raa.se/kulturarvet/samhallsplanering/energiplanering/vindkraft/ 

Historiska kartor 

Det ekonomiska kartbladet. 1936. Skala 1:10 000. Rikets allmänna kartverks arkiv. Stockholm. 

Generalstabskartan. 1844. Skala 1:100 000. Rikets allmänna kartverks arkiv. Stockholm. 

Moderna kartor 

Fastighetskartan – skala 1:5 000-1:20 000 – uppdaterat april 2011 

Höjddata – uppmätt i februari 2010 

Ortofoto – flyghöjd 4 600m – fotograferat 2009 

Terrängkartan – skala 1:50 000 – uppdaterat februari 2007 

Övrigt 

FMIS riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem för Västra Götalands län. www.fmis. 

raa.se/fmis/2011-12-14 

Lantmäteriets specifikationer gällande vägdefinitioner. http://www.lantmateriet.se/upload/filer/ 

kartor/kartor_och_geografisk_info/GSD-Produktbeskrivningar/vagshmi.pdf/2012-04-20 

Uddevallas digitala versioner av kultur- och naturvårdprogrammen tillhandahållna av kommunen. 

95

Bilaga 1. Enkät gåturer 

Exempel: Enkätfrågor och information vid gåtur 1, stopp 1 

96 

Tur genom Uddevalla- Lane Ryr – Herrestadsfjället 

Samling vid kommunhuset och kl. 10 med en gemensam genomgång av hur dagen är upplagd och tänkt att 

genomföras. Vi kommer att göra sex stopp/rullstopp under turen. Rullstopp innebär att vi sitter kvar i bussen 

och möjligen går ur i mån av tid. Hur turen är upplagd framgår av kartan längst bak i häftet. Dagen avslutas där 

vi började, vid kommunhuset, ca kl. 14. Under dagen kommer en lättare fika att serveras. Vi kommer att ge 

möjlighet att besöka toalett under turen. 

Enkäten du har i din hand vill vi att du fyller i under turen och lämnar in när vi avslutar vid kommunhuset. 

Om du vill fundera lite mer kring dina svar kan du skicka in den ifyllda enkäten i efterhand, 

dock senast den 28/3. Den skickas då till adress: 

Miljö och stadsbyggnad ‐ Landskapsanalys 

Uddevalla kommun 

Varvsvägen 1 

451 81 Uddevalla 

Kartan nedan visar den översiktliga indelning vi gjort av kommunen med avseende på landskapets karaktär. 

Nu vill vi komplettera bilden med hjälp av din kunskap och dina synpunkter. 

2

Stopp 1 

Karaktärstyp Tätort 

Karaktärstyp Fjordlandskap 

Området där Uddevalla centrum är beläget låg länge 

under havsytan. Först under bronsåldern (1800‐500 

f.Kr.) gjorde landhöjningen att människor kunde 

bosätta sig permanent i området. Ortens framväxt 

skedde framförallt under medeltiden och 1498 hade 

Uddevalla stadsrättigheter. Stadens skyddade läge 

vid havet med närhet till inlandet har gjort den till ett 

betydelsefullt centrum utmed Bohuskusten. De 

äldsta delarna av stadsbebyggelsen ligger i en ordnad 

kvartersstruktur medan ytterområdena främst består 

av villor och flerbostadshus, som till stora delar 

tillkomna under 1960 ‐ 70‐talen. I stadslandskapet 

sticker enstaka byggnader upp som landmärken. 

Staden har gått från att under 1900‐talets andra del 

vara en utpräglad industristad till att under 2000‐ 

talet bli mer av en handelsstad. Byfjordens inre delar 

präglas dock fortfarande av storskaliga 

industribyggnader och hamnverksamhet. Kring de 

större vägarna ligger verksamhetsområden för både 

småindustri och handel. Tätorten är idag en 

ekonomisk och kulturell samlingspunkt med ett brett 

utbud av arbete och boendeformer och är idag den 

plats som mer än någon annan tillhör alla i 

kommunen. 

Genom historien har närheten till havet och 

vattendragen varit en viktig förutsättning för såväl 

kommunikation som försörjning. Redan de första 

bosättarna från stenålder och framåt bodde nära 

vattnet. Idag ligger de äldsta före detta kustnära 

lämningarna en bit upp på land på grund av 

landhöjningen. På senare tid, från 1900‐talet och 

framåt, har fjordarnas betydelse förändrats då deras 

primära funktion har gått från att vara en plats för 

arbete och näring till att bli fritidsrelaterad med 

sommarstugor, fritidsbåtar och bad. 

Terrängen som möter fjorden är bitvis brant men har 

även låglänta partier. De flackare partierna är mer 

tillgängliga, vilket innebär att här finns mer 

bebyggelse. Höga öar, som Brattön och 

Havstensklippan är mäktiga landmärken i 

fjordlandskapet. Till landmärkena hör även 

Uddevallabron som blivit lite av en symbol för 


3 

97

Stopp 1 Skeppsviken 

Jag upplever detta landskap som: 

Tyst 

Bullrigt 

Rogivande 

Aktivt och händelserikt 

Ålderdomligt 

Modernt 

Storskaligt och storslaget 

Småskaligt och intimt 

Instämmer 

helt 

Instämmer 

delvis 

Instämmer 

inte alls 

Vet ej 

Vilka funktioner (vad man gör) och värden (vad man upplever) tycker du är viktiga i det här 

landskapet? 

____________________________________________ 

____________________________________________ 

____________________________________________ 

Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, 

rekreation)? 

____________________________________________ 

____________________________________________ 

____________________________________________ 

Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, vindkraft, 

rekreation)? 

____________________________________________ 

____________________________________________ 

____________________________________________ 

98 4

Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här landskapet? 

(Ange gärna viktiga utblickar för upplevelse av landskapet på kartan längst bak i detta häfte.) 

____________________________________________ 

____________________________________________ 

____________________________________________ 

Finns det några landmärken (t ex byggnader eller höjder) som gör att du känner igen dig i det här 

landskapet? 

____________________________________________ 

____________________________________________ 

____________________________________________ 

Har du någon annan information om det här landskapet som du vill delge oss? 

____________________________________________ 

____________________________________________ 

____________________________________________ 

____________________________________________ 

____________________________________________ 

____________________________________________ 

99 

5

\\seramgotfscl01a-a\Uppdrag2\44\11\61441149047\2_Allm\GIS\MAP\GÅKARTOR\TUR_1_20120314.pdf 

100 

A 

7. 

6. 

E 

G 

B 

1. 

A 

D 

4

. 

F 

5. 

2. 

F 

3. 

C 

A Kustnära sprickdalslandskap 

B Fjordlandskap 

C Mosaiklandskap 

D Tätort 

E Infrastrukturbundet landskap 

F Skogsdominerat 

småbrutet sprickdalslandskap 

G Skogsdominerat 

sjörikt sprickdalslandskap 

(H) Höglänt skogslandskap 

0 1 2 3 4 km 

UDDEVALLA KOMMUN 

Landskapsanalys 

Tur 1 

Skala (A3) 1:65 000 

2012-03-14 

101

Bilaga 2 . Sammanställning av gåturerna 

Gåtur 1: Uddevalla - Lane Ryr - Herrestadsfjället 

102 

Synpunkt 

Lämpligt med vindkraftverk då det är industriområde och stör lite för boende och 

friluftsliv, hela Skeppsviken skall och hoppas jag, bli en oas för barn och vuxna, 

inga bostäder, undvik att bygga på berget ovanför Skeppsviken 

Information 


delge oss? 

4/11 svarade 

på frågan 


Tyst Bullrigt 




Platser 

Masten, Herrest fjäll, badet 

Uddevallabron, fjorden, hamnen 

Strandpromenaden, 



8/11 svarade 

på frågan 


Vyer 

Skalbanken med museet, Gustavsberg, 

Fjorden, Uddevallabron, 

Hamnen, Berget 

D. Finns det några vyer eller utblickar som du värnar om i det här landskapet? 

8/11 svarade 

på frågan 


Förslag 

Storskalig bebyggelse 



9/11 svarade 

på frågan 


Förslag 

Social verksamhet, uthyrning av vattensport, 

camping, bevaras oröd 

kafé, utöka rekreativan värden 


Vet ej 

B. Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, industribyggnader, 

vindkraft, rekreation)? 

10/11 svarade 

på frågan 





Gustavsberg, Ruststigen 

Strandpromenaden 


Vackert, varierat landskap, rofyllt 

Aktiviteter/Funktioner 

Fika, Ro, renhållning 

Promenad, social samvaro, utblick 

Gåtur 1: Stopp 1: Skeppsviken 

Landskapstyp: Tätort, Fjordlandskap 




frågan

Synpunkt 

Kan vara lämpligt för vindkraft 


delge oss? 

Information Artrik flora, historisk plats 

2/11 svarade 

på frågan 


Platser 

Sjön, museet, mot Tureborg - Äsperöd 

Snäckskalsbankarna 

Tyst Bullrigt 






4/11 svarade 

på frågan 


Vyer 

Naturbetet, Gustavsberg, Uddevallabron, 

fjorden, hamnen 

Snäckskalsbankarna, 


5/11 svarade 

på frågan 


Förslag 

Bostäder, industribygnader, all exploatering 

Vindkraftverk (buller), 



9/11 svarade 

på frågan 


Förslag 

Bättre avskiljare mellan 

rekreation och industri 

Bevara som det är, utveckla industriområdet, 

värna om skalbankarna 


Vet ej 

8/11 svarade 

på frågan 



Viktiga områden Sjön, hagarna, lövskog, skjutbanan 

Skalbankerna, 





Märkligt (fantastiskt), ovårdat, öppet, 

tidens vingslag 

Aktiviteter/ funktioner 

Vandringsleder, småindustri 

Gåtur 1: Stopp 2: Kuröd- Uddevallas utkanter 

Landskapstyp: Tätort, Mosaiklandskap 




frågan 

103

104 


delge oss? 

0/11 svarade 

på frågan 


Platser 

Bäverån, slätten Kraftledningar 

Tyst Bullrigt 






4/11 svarade 

på frågan 


Vyer 

Bristen på utblickar är en kvalitet, Landsbygden och skogsbygden 


4/11 svarade 

på frågan 

Förslag 

Bostäder, vägar, att området växer igen Vindkraftverk, kraftledningar, 

Industribyggnader 




9/11 svarade 

på frågan 


Förslag 

Rekreation, bättre vägar för 

boende, skogsbruk 

Vindkraft, utveckling av 

odlingslandskapet 


Vet ej 



8/11 svarade 

på frågan 





Ängar, skog, odlingslandskap 


Öppet, varierat landskap, lärksång, 

levande 

Rogivande 


Jakt, svampplockning, jordbruk, gå i skogen 

odlingslandskap 

Gåtur 1: Stopp 3: Köperöd – Lane Ryr 

Landskapstyp: Mosaiklandskap 




frågan

Synpunkt 

Så länge området är militärt övningsområde finns garantier för ostördhet och 

vägunderhåll och att naturen påverkas i ringa utsträckning.Man kan nå det inre 

bara genom gå eller cykla. 

Information 

Områdena från Samreröd och norrut dominerats av militärens verksamheter. 


delge oss? 

2/11 svarade 

på frågan 


Platser 

Bäverån, myrlandskapet, fjällområden och 

skogen 

Tyst Bullrigt 






4/11 svarade 

på frågan 


Vyer 

mot moss- och hedlandskapet, myrlandskapet 

mot Bäverån 


4/11 svarade 

på frågan 

Förslag 

bostäder 

all exploatering, vägar och industri, 

att bommar tas bort 




7/11 svarade 

på frågan 


Förslag 

rekreation, bra för vindkraft, 

bevara som det är 


Vet ej 



7/11 svarade 

på frågan 





Mossemarken, blandad skog 


vackert, fridfullt 

Orört 

Gåtur 1: Stopp 4: Östra Krokevattnet- Giljan, 

Sågebackens skjutfält 

Landskapstyp: Skogsdominerat småbrutet 

sprickdalslandskap 


jakt, cykla, promenera, 

frilufsliv 




frågan 

105

106 

Synpunkt 

Planerade vinkraftverk vid Hogsjön kommer at störa vid Bjursjön, fina strövarområden, 

vildmarkskaraktär på stadsnära avstånd, mycket positivt är att skogen 

glesas och sköts föredömligt både längs Lelången och kring Bjursjön 

Information 

Lelångebanan kan användas för att cykla och gå på 


delge oss? 

3/11 svarade 

på frågan 


Platser 

kraftgatan, Hogsjön Bjursjön,Lelångebanan, 

Bjursjöstugan 

Tyst Bullrigt 






4/11 svarade 

på frågan 


Vyer 

Hogsjön, skogen Bjursjön, Lelången 


4/11 svarade 

på frågan 


Förslag 

behåll som det är 

Industri, vindkraft 



7/11 svarade 

på frågan 


Förslag 

vindkraft underhålla rekreations 

möjligheter 


Vet ej 



7/11 svarade 

på frågan 





Lelångebanan, sportstugan 


lättillgängligt, vackert, 


Gåtur 1: Stopp 5: Bjursjön 

Landskapstyp: Skogsdominerat sjörikt 


samlingsplats 

skidåkning, cykling promenad, 

bad, motion, skridskoåkning 




frågan

Synpunkt 

Uddevallabornas smultronställe, fler tyska turister än Uddevallabor 


delge oss? 

Information 

2/11 svarade 

på frågan 


Platser 

Höjderna, småsjöar, 

frilufsfrämjandets stugor 

Tv-masten, Hällerstugan 

Tyst Bullrigt 






5/11 svarade 

på frågan 


Vyer 

fint i alla väderstreck Ålslån, Hällerstugan, sjön 


4/11 svarade 

på frågan 


Förslag 

modernisera med asfalt, bostäder 

vindkraft, industri 



8/11 svarade 

på frågan 


Förslag 

underhåll av befintlig miljö, 

rastplaster 

vindkraft, lämnas orört, 

vindskydd 


Vet ej 



9/11 svarade 

på frågan 





Fjället 


Tystnaden, kravlöshet, varierad natur 


Gåtur 1: Stopp 6: Herrestadsfjället 

Landskapstyp: Skogsdominerat sjörikt 


jakt, fiske, mycket turism, vandring 

rekreation 




frågan 

107

108 


delge oss? 

0/11 svarade 

på frågan 


Platser 

Motorvägen, Herrestads kyrka, Herrekullen, Reklamtornet, 

Tyst Bullrigt 






4/11 svarade 

på frågan 


Vyer 

Reklamskylten, Herrestads kyrka 


4/11 svarade 

på frågan 


Förslag 

vindkraft, 



1/11 svarade 

på frågan 


Förslag 

Vindkraftverk 

Industri och vägar 


Vet ej 



6/11 svarade 

på frågan 






stressigt, tråkigt att vistas i, 

få naturupplevelser 


Handelsområde 

Gåtur 1: Stopp 7: Torp 

Landskapstyp: Infrastrukturbundet landskap 




frågan

Gåtur 1: Allmänna synpunkter som bifogats 

- Min skepsis kommer från att jag har svårt att få kunskap om 

produktionskostnader, råvaruåtgång, frakt, infrastruktur när vindkraftverk ska 

etableras i oländig terräng, framtida underhåll och till sista demontering. För 

närvarande är väl kostnaderna subventionerade och de egentliga kostnaderna 

i relation till producerad energimängd svår att få grepp om. Om jag visste 

att vindkraft är lösningen på våra energiproblem skulle jag vara tvungen att 

omvärdera min inställning. Angående ljudvolymen vet jag att det skiljer mellan 

kraftverkens storlek och planering. De kraftverk som fått mig att reagera starkt 

ligger på nordfjället i Munkedals kommun. Däremot har jag ganska positiv syn 

rent visuellt, tycker de är vackra och mäktiga skulpturer. 

- Vi måste minska vår energiförbrukning. Trenden tycks dock vara att vindkraft 

ska lösa vårt elbehov. Lösningen är att peppra med jättelika kraftverk som 

är bullerstörande. Vindkraftverk har också subventionerats kraftigt. Vad gäller 

havsresarverade kraftverk finns farhågor att byggande och underhåll ger 

mycket liten nettoeffekt. Genom att bygga i mycket snabb takt står man inför 

att många verk i framtiden måste ersättas samtidigt. Har inte fått svar på hur 

mycket energi som krävs vid byggandet samt vilken miljöpåverkan detta har. 

Det finns vidare ett problem med säkerhetszonerna kring verken vilka beskär 

framkomlighet och frilufsliv, samt begränsar jakt (eftersöksmöljligheter). Skall 

transportsektionen använda mer el behövs bättre lagringsmöjligheter. 

109

Gåtur 2: Forshälla - Ljungskile - Stenshult 

110 

tv-masten, elcentralen, Stigkullberget, de sju Forshälla kyrka 

kullarna söder om dalen, bergen, Rösseby- 

Platser höjden, skolan 

Fler än 5 synpunkter 

F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill 15/32 svarade 

delge oss? 

på frågan 

Finns flera äldre gårdar, området inte lika tyst på en vardag, på Sörberget finns en 

Information av Bohusläns största tjäderspelsplatser, Forshälla var under medeltiden en rik bygd, 

hästhållning är en dominerande näringsverksamhet 

Synpunkt 

Vindkraft bör placeras i grupp för att bevara siluett, vindkraft bör placeras vid havet 

och inte i skogen, Vindkraft bör placeras vid motorväg, värna om jordbruksmark, 

bygg inte på jordbruksmarken, 

Tyst Bullrigt 






27/32 svarade 

på frågan 


Vyer 

Det öppna landskapet, från den östra dalen 

västerut, vyer medströms, mot bergen söder 

om dalen, skogen på bergen, vy från vägarna 

Dalgången 


18/32 svarade 

på frågan 


C. Vad skulle innebära en negativ förändring i landskapet (t ex vägar, 28/32 svarade 


på frågan 

större vägar, hobbyboende, annan jordbruk- vindkraft (de flesta motsätter sig storsteknik, 

kraftledningar, höghus, all typ av skaliga verk), industribyggnader 

Förslag exploatering 


Vet ej 


B. Vad skulle innebära en positiv förändring i landskapet (t ex vägar, indus- 22/33 svarade 

tribyggnader, vindkraft, rekreation)? 

på frågan 

Rekreation, stöd till småskaligt jord- 

Vindkraft (många nämner att dessa 

bruk, utveckling av hästnäring, bättre 

kan stödja jordbruket och det öppna 

Förslag vägar, minska trafik vid skolan 

landskapet) 






dramatiskt 

Dalen, bergen, 

Rofyllt, tyst, levande (produktion), vackert, idylliskt, 

enhetlig bebyggelse, läsbar kulturhistoria, 

Öppet, 


Skogsbruk, turistnäring, rekreation (cykling, 

promenad), jakt, betesmark, 

Hästgårdar, småskaligt jordbruk, 

Gåtur 2: Stopp 1: Forshälladalen 

Landskapstyp: Kustnära sprickdalslandskap 



32/33 svarade 

på frågan

Synpunkt 

skapa tillgänglighet till vattnet 

Information 

Landskapet skiftar tydligt beroende på årstid (mycket båttrafik på sommaren, 

annars ganska tomt) 


delge oss? 


frågan 


Platser 

Tyst Bullrigt 




Fyrar, Örnnäsan (berget vid stranden), bron, 

Ulvön, öarna i fjorden, Bredfjällets höjdlinje, 

Ljungskileviken, vattenlandskapet 

Ljungs kyrka 



18/32 svarade 

på frågan 


Vyer 

Bron till Ulvön, sikt över Ljungskile, Ulvöns norr 

sida, öppna jordbrukslandskapet, strandängar 

utsikt över Ulvön, fjorden, , kustlinjen 


14/32 svarade 

på frågan 


Förslag 

bostäder på Ulvön, bostadsbebyggelse, rekreation, 

vägar 

Vindkraftverk, industri 



25/32 svarade 

på frågan 


Förslag 

vägar, vindkraft, fler betesdjur, ny bebyggelse 

mest stadskänsla, småbåtsupptag, parkering, 

naturvård 

rekreation, friluftsliv 


Vet ej 



23/33 svarade 

på frågan 





Strandängarna, skogen, lövskogen, fjorden, 

Ulvön 

Kustlinjen 


aktivt, vackert, rofyllt, 

vattennära, tillgängligt 


rekreation, friluftsliv, småskalig bebyggelse, 

odling, betesmark, varv, hamn, fiske 

bad, båtliv, 

Gåtur 2: Stopp 2: Ulvesund 

Landskapstyp: Fjordlandskap 



25/33 svarade 

på frågan 

111

112 

Synpunkt 

Höga naturvärden, rör inte Bredfjället, förstår inte avgränsningen då det höglänta 

landskapet fortsätter till Vassbodalen, värna om de östra delarna av Bredfjället där 

naturvärdena är höga och det är tyst, bra för vindkraft då det är nära till konsumenten 

Information 


delge oss? 

8/32 svarade 

på frågan 


Tyst Bullrigt 




Platser 

Flogfjället, berg, vattenverket 

sjön 



8/32 svarade 

på frågan 


Vyer 

Flogfjället, utsiktstornet, skogen, det öppna 

landskapet 

sjön 


9/32 svarade 

på frågan 


Förslag 

Vägar (det väglösa landskapet är unikt), storskaliga 

etableringar, all förändring, turism 




19/32 svarade 

på frågan 


Förslag 

bättre vägar och vandringsleder, bevara som 

det är, mer småskaligt skogsbruk 

Vindkraft, rekreation 


Vet ej 



19/33 svarade 

på frågan 





Skarsjön, skogen 


vackert, tillgängligt, varierat, naturupplevelse, 

hög historisk läsbarhet 

Orört, rofyllt 


Gåtur 2: Stopp 3: Skarsjön/Södra fjället 

Landskapstyp: Skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap 

/Höglänt skogslandskap 

Fiske, skidåkning, skridsko, skogsbruk, vattentäkt, 

rikt djurliv, glesbygd, obruten skog 

rekreation, friluftsliv 



26/33 svarade 

på frågan

F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill 13/32 svarade på 

delge oss? 

frågan 

Biologisk mångfald vid bergens fötter, örtrik flora längs vägen mot Utby, rikt djurliv 

Information (pilgrimsfalk, lodjurm älg och råddjur), i stort sett den enda platsen där man inte 

hör motortrafikbuller, mc-förare bidrar till en bullrig miljö, 

Synpunkt 

vägsträcken utmed Vassbodalen är unik och ett uppskattat rekreationsområde, 

området riskerar att bli omringat av verk, vindkraftverk kan möjliggöra att hålla 

landskapet öppet 

Tyst Bullrigt 





Platser 

Fågeltornet vid Funnehultssjön, Vassbosjön, 

Funneshultssjön, den gamla skidbacken, Trynet 

Knipen, sjöarna, de höga bergen 



18/32 svarade 

på frågan 


Vyer 

vyn från vassbodalen ner mot sydost (berg och 

sjö), Funneshultsjön och Knipen, utsikt från 

Knipen, det öppna landskapet i väster, bergen, 

hela dalen från vägen 

sjöarna 


11/32 svarade 

på frågan 


Förslag 

vägar, igenväxning, rekreation, att jordbruken 

läggs ner 

Vindkraftverk (framförallt storskaliga), 

industri 




frågan 


Förslag 

betesdjur, vård av fågelmiljöer, hästnäring, fler 

bostäder, bevara som det är 

vindkraft, skogsvägar 


Vet ej 



23/33 svarade 

på frågan 





de tre sjöarna med omgivande bergspartier, 

Fjällesås by, Vässbosjön, skogen 

sjöarna 


dramatiskt (bergen), unikt, idyll, opåverkat, 

höglänt, varierat 

öppet, vackert, tyst/fridfullt 


glesbygd, skogsbruk, rikt djurliv, artrikedom, 

turism, jakt, fiske 

småskaligt jordbruk, rekreation 

Gåtur 2: Stopp 4: Vassbo 

Landskapstyp: Skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap 



24/33 svarade 

på frågan 

113

114 

Synpunkt 

Detta landskap bör hållas öppet genom djurhållning, skulle passa för vindkraft, 

de planerade verken (Nordbergen Jättesås och Särskogen) skulle omringa 

Råomedalen 

Information 

Jordbruksmässigt är jordarna magra här 


delge oss? 

4/32 svarade 

på frågan 


Platser 

Tyst Bullrigt 




Idrottsplatsen/föreningslokalen, Djurhults kapell, 

den orörda mossen, vägarna, 

jordbrukslandskapet 

det gamla ålderdomshemmet i 

Stenshult, 




frågan 


Vyer 

järnåldersgraven, det stora huset på Stenshult, 

den orörda mossen, jordbrukslandskapet, den 

obrutna horisontlinjen 


4/32 svarade 

på frågan 


Förslag 

större vägar, järnväg, igenväxning 




15/32 svarade 

på frågan 


Förslag 

industri, bostäder, förbättra för jordbruket, 

rekreation, skogsvägar 

vindkraftverk 


Vet ej 



13/33 svarade 

på frågan 





Stenshults idrottsplats 


tillgängligt, lugnt, levande, modern och historisk 

bebyggelse 

öppet 


rörligt friluftsliv, idrottsplats, motionssligor, viss 

industri, bostäder 

jordbruk, skogsbruk 

Gåtur 2: Stopp 6: Stenshult 

Landskapstyp: Mosaiklandskap 




frågan

Synpunkt 

området skulle vara lämpligt för vindkraft 

F. Har du någon annan information om det här landskapet som du vill 2/32 svarade 

delge oss? 

på frågan 

påverkat av buller från riksväg och motorstation, buller nattetid av helikiptertrans- 

Information port 


Platser 

Tyst Bullrigt 




öppna landskapet vid Rosseröd, gårdarnas 

placering i Rosseröd. Rosseröds fotbollsplan, 

vägarna 



4/32 svarade 

på frågan 


Vyer 

småskaligheten, slättbyggden, skogen, utkanten 

av skogen när man är framme vid Uddevalla 


3/32 svarade 

på frågan 


Förslag 

industri, större vägar 

vindkraftverk 



12/32 svarade 

på frågan 


Förslag 

bättre skogskötsel, jordbruk, småskalig industri, 

vägar, 

vindkraftverk 


Vet ej 



8/33 svarade 

på frågan 





de mörka ekskogarna, 


levande boendemiljö, omväxlande, platt, lättillgängligt 


Gåtur 2: Stopp: rullstopp Råsseröd väg 688 

Landskapstyp: Skogsdominerat småbrutet 


skogsbruk, friluftsliv, bostäder 



10/33 svarade 

på frågan 

115


- Bygg vindkraft där förutsättningarna är som bäst, tex: Vassbo, 

Ivarsbo, Bredfjället. Men även runt/ i anslutning till motorvägen mm, där 

störningsbelastningen är enorm. I skogsområden och utan vägar sjunker inte 

fastighetspriserna, de ligger redan på låg nivå. Bebygg inget på åkermark. 

Speciellt utmed kusten där bördigheten är stor. Skall det byggas på åkermark 

bygg i så fall tex i Stenshult där åkermarken är mager och ganska dålig. Håll 

strandremsan öppen och tillgänglig för alla. 

- Åkermarken ligger i stödområde 5 med den för Sverige lägsta ersättningsnivån 

beroende på att EU- stöden skall motsvara jordens produktionsförmåga. En 

normal avkastning av spannmål är 3-4 ton/ha här, på de bästa jordarna i Skåne 

ger då ca 10 ton/ha för samma insats av brukande insatsvaror. Lönsamheten är 

urusel för spannmålsproduktion och uppvisar oftast bara kostnadstäckning för 

insatsvaror och ger inget för arbetsinsatsen. På dessa svagare marker passar 

vallodling bäst. Och då måste det finnas djur för att konsumera detta foder. 

Många brukar jorden av hänsyn till tidigare generationer. Det finns bara av mig 

känt två gårdar i Forshälla som har sin utkomst enbart på jordbruket. Om det 

blir vindkraftsutbyggnad så ger detta några gårdar en inkomst. Jag är både för 

och emot. Positivt är inkomst och att jag tycker verken är till nytta för miljön samt 

relativt vackra. Negativt är intrånget, markförstörelsen, vägarnas på påverkan 

på biotopen, ljud, reflexer mm. Men själva verken har en kort livslängd på 20- 

25 år och går att skrota. Vägnätet är dock svårt att skrota. Onödigt breda vägar 

som ger påverkan för all framtid. Tillåt bara ett fast antal verk i kommunen 

och låt dessa tas i drift i några år och utvärdera, innan den nu storskaliga 

satsningen ges tillstånd. Prioritera planering i relativt påverkade områden och 

skona orörda områden som Ivarsbo och kustlinjen. Med på denna resa var det 

olika intressen. Jag fick möjligheten att prata med en kraftfull motståndare till 

vindkraft. Argumenten var inte alltid sanna och det saknades en objektiv syn 

på helheten. Vindkraft är bra men inte hemma hos mig. Bygg den i skogen 

långt borta där ingen ser eller hör. När vi kom till Stenshult uttalades att här 

är det som Färglanda och där kan vi ställa upp vindsnurror. Men där var det 

vindkraftsindustrin som såg fördelar. Allt är inte svart eller vitt. Att vi behöver 

energi är utan tvivel men på vilken bekostnad. Vindkraft går lätt att ta bort 

utan att lämna farliga restprodukter till kommande generationer. Men vi ska då 

kunna leva och få livskvalitet i dess närhet. 

- Marknadsföringen av denna tur var helt vilseledande då den ju bara handlade 

om ev. vindkraft. Av 6 platser var en i den expansiva delen efter Fräknestranden 

och ljungskile och resterande 5 i glesbefolkade östra delarna. Beklagligt att 

ingen politiker från södra uddevalla var med men det är väl signifikativt för 

dagens politiker. Från att ha varit relativt positiv till vindkraft blev jag snarare 

skeptisk då det mer handlar om giriga markägare och entreprenörer enligt 

dessa företrädare på turen. Tycker att ramböll eller kommunens representant 

kunde haft fakta när vi stod på Ulvöbron och såg på vindkraftverket på Allmag 

och då säga att det är 65 meter och de tänkta verken är ca 3 gången så 

höga. Horisonten störs ju på ett mycket markant sätt med ett så högt verk. 

Varför vänder inte kommunen på processen och gör en inventering av redan 

bullersmittade områden, tex efter E6 eller område där det inte är någon 

bebyggelse som störs och sedan inbjuder ex. markägare eller entreprenörer 

att etablera sig där. Skall jag välja vindkraftetableringar enligt era förslag så är 

det i så fall den norra delen av Vassbodalen och Ivarsbo. I Ivarsbo är givetvis 

en förutsättning att berörda boende kompenseras fullt ut för den störning som 

kommer att ske i denna tysta miljö. 

116

- Någon ansåg, under bussturen, att de vägar som måste byggas i samband 

med att vindkraftverken byggs ut, gagnar det rörliga friluftslivet. Det håller 

jag inte med om, det finns gott om vägar och stigar i våra marker. De vägar 

som byggs i samband med verken kommer bli enorma och vålla stor skada 

på naturen. Dessutom leder de alla fram till ett vindkraftverk, inget annat. 

Vindkraftens förträfflighet som alternativ energikälla diskuteras och ifrågasätts 

allt oftare. Vissa experter menar att vindkraftverken, sett över hela livscykel, 

konsumerar mer energi än vad de förmår producera. Om detta är fel eller rätt 

vet jag inte, men god idé är att skynda långsamt och skaffa kunskap. Med tanke 

på den storlek dagens vindkraftverk har (uppemot 200m) kan det ifrågasättas 

och det överhuvudtaget är lämpligt att placera dem insprängt bland befintlig 

bebyggelse, där människor samtidigt ska leva och bo. Verk av denna storlek 

bör istället placeras inom speciellt utvalda och avgränsade områden där de 

inte påverkar boende eller skyddsvärda miljöer. För närvarande planeras ca 

30 st, nästan 200 meter höga, verk inom ett område vars diameter är mindre 

än 10 km i Forshälla/Ljungskile. Det är för hård exploatering som inte hör 

hemma i ett landskap som karaktäriseras som småskaligt. En annan reflektion 

är just de östra kommundelarna som riskerar att förvandlas till en ”bakgård”. 

Det är oroväckande och respektlöst mot de människor som valt att bosätta 

sig där. Vill avslutningsvis säga att jag livligt applåderar initiativet att involvera 

kommuninvånarna i denna dialogbaserade landskapsanalys. 

117

Gåtur 3: Skredsvik - Bokenäs 

118 

Synpunkt 

Bättre rekreationsmöjligheter för barnfamiljer och hundägare 

Information 

Här finns många barnfamiljer och hundägare 


delge oss? 

1/13 svarade 

på frågan 


Tyst Bullrigt 




Platser 

Älgbron, Gullmarsbergs Säteri, Bensinstationen, 

tågövergången, vindkraftverken 



4/13 svarade 

på frågan 


Vyer 

mot vindkraftverken, mot skogen på östsidan, 

mot åkrarna, mot skog och berg 


3/13 svarade 

på frågan 


Förslag 

ytterligare vindkraft, större vägar, 

all exploatering 



4/11 svarade 

på frågan 


Förslag 

bättre gångvägar, en samlingsplats för bussresande 

och bilister, minskad lastbilstrafik 

mer vindkraft 


Vet ej 




frågan 





Älgbron, bensinstationen 


vackert, slingrande, kuperat 


Gåtur 3: Stopp: rullstopp längs väg 807 Hogstorp 

- Skredsvik 


transportleder (bil, buss), handel, rekreation, 

skog som inramar, vindkraft 

jordbruksmark 




frågan

Synpunkt 

Skulle gärna ha mer information om djur- och fågelliv, jordbrukslandskapet är en 

bevarandevärd del av kommunen, vindkraftverk ska endast finnas i en siktriktning 


delge oss? 

Information mycket viltliv 

2/13 svarade 

på frågan 


Tyst Bullrigt 




Platser 

fjällmassiven, fjorden 



2/13 svarade 

på frågan 


Vyer 

hela fjordvyn, skogen, stenmassiven, vattendragen, 

åkrarna 


3/13 svarade 

på frågan 


Förslag 

skövling av skog, större vägar, bebyggelse 

industri, vindkraft 



8/11 svarade 

på frågan 


Förslag 

utöka kollektivtrafik, satsa mer på jorbruk 

(ekologiskt) 

vindkraft, rekreation 


Vet ej 




frågan 






tråkigt, aktivt, tryggt (tillförliten till jordbruket), 

närhet till havet 

rogivande 


vägar, vindkraft, promenad, cykling, bostäder 

Jordbruk/lantbruk, skogsmark 

Gåtur 3: Stopp 1: Prästgården 





frågan 

119

120 

Synpunkt 

väg 161 bör byggas trafiksäker med bredare kanter så att man kan cykla och gå 

Information 


delge oss? 

2/13 svarade 

på frågan 


Tyst Bullrigt 




Platser 

Granhoge hög, vägen 

villorna på höjden (Beverly Hills) 



4/13 svarade 

på frågan 


Vyer 

det öppna landskapet, bronsåldersgraven, 

beteslandskapet och åkrarna 


3/13 svarade 

på frågan 


Förslag 

vindkraftverk, bostäder som inte följer det bohuslänska 

bebyggelsemönstret, skola och dagis 

mer villabebyggelse 



5/11 svarade 

på frågan 


Förslag 

cykelväg, grönsaksodling i sydväst, 

växthusodling 

vindkraftverk, bättre vägar (väg 

161) 


Vet ej 




frågan 





Beverly Hills 


öppet landskap, lugnt/tyst, glesbefolkat, fri 

sikt, naturskönt, genuin miljö 


villaområde 

Betesmarker för köttdjur, 

Gåtur 3: Stopp 2: Granehogen 





frågan

Synpunkt 

Information 


delge oss? 

0/13 svarade 

på frågan 


Tyst Bullrigt 




Platser 

berget ovanför parkeringen, båtplatserna, 

berget som sluttar rakt ner i Gullmarn 

badplatsen 



3/13 svarade 

på frågan 


Vyer 

badplatser 

mot Gullmarsfjorden 


4/13 svarade 

på frågan 


Förslag 

bergstäkt, för snabb exploatering, större 

vägar, industri, dagis/skola 

fler bostäder 



6/11 svarade 

på frågan 


Förslag 

cykelväg, bättre väg, bro till Lysekil, bättre 

tillgänglighet, förbättra badstränderna 


Vet ej 




frågan 






välbevarat, småskaligt, friluftskänsla, vackert 


fiske, paddling, dykning, stugområde, åkermark, Bad, båtplats/segling, fjordlandskap 

djurliv, rekreation 

Gåtur 3: Stopp 3: Hällebäcks badplats 

Landskapstyp: fjordlandskap 




frågan 

121

122 

gamla kyrka 

Synpunkt Man borde bevara historiska vägar och stigar 

Information 

Mellan närbelägna kyrkor finns gamla vägar kvar, där man färdades med häst. 

Hembyggdsföreningen har vandringar varje år mellan Dragmark och Bokenär 


delge oss? 

0/13 svarade 

på frågan 


Tyst Bullrigt 




Platser 

Skållebergsgrottan, berget som går ner i 

vattnet, skogsbeklädda fjällväggar 

Dragmarks kyrka (men omnejd), 

klosterruinen 



3/13 svarade 

på frågan 


Vyer 

berget som går ner i vattnet 

kulturhistoriska element i landskapet 

(klosterruinen, kyrkorna) 


3/13 svarade 

på frågan 


Förslag 

för hård exploatering 

vindkraft, industri, stora vägar 



5/11 svarade 

på frågan 


Förslag 

rekreation, turism, bredbandskablar 

vindkraft, cykelvägar 


Vet ej 



6/13 svarade 

på frågan 





Dragmarks kloster, kyrkan, klosterträdgården 


småskaligt, härligt, 

historiskt 


cykling, klättring 

gammalt kulturlandskap 

Gåtur 3: Stopp 4: Dragsmark 





frågan

Synpunkt 

att det finns allmän väg och badplats så att man som besökare kan få vara där 

och njuta 

Information 


delge oss? 

1/13 svarade 

på frågan 


Tyst Bullrigt 




Platser 

havet, kobbar, fiskeboden 



1/13 svarade 

på frågan 


Vyer 

gamla affären, havet, kobbar 


2/13 svarade 

på frågan 


Förslag 

ytterligare privatisering av mark (bostäder) 




5/11 svarade 

på frågan 


Förslag 

köpcentrum (nära Torp), levande skogsbruk/ 

jordbruk, “dölja “ nybyggda villor vi hamnen 

cykelvägar 


Vet ej 




frågan 





fjorden/havet 


fina vyer, sommaraktivt 


hamnverksamhet, samlad bebyggelse (vid 

Laneberg), djurproduktion 

Bad, fritidsfiske, segling 

Gåtur 3: Stopp 5: Eriksbergs brygga 

Landskapstyp: Fjordlandskap 




frågan 

123

124 

Synpunkt 

Anser att man ska bygga vindkraftverk på Herrestadsfjället där det inte finns 

någon bebyggelse 

Information 


delge oss? 

1/13 svarade 

på frågan 


Tyst Bullrigt 




Platser 



0/13 svarade 

på frågan 


Vyer 

fågeltornet 


1/13 svarade 

på frågan 


Förslag 

fler vindkraft (på Lejdeberget), vindkraftverk 

nära boende, inga större vägar 



3/11 svarade 

på frågan 


Förslag 

cykelväg till havet, 

vindkraft 


Vet ej 




frågan 






ganska tråkigt landskap, lagom exploaterat 


fjordlandskap, kulturhistoriskt landskap 

öppet jordbrukslandskap, 

Gåtur 3: Stopp: rullstopp längs väg 790 





frågan

Synpunkt 

Gör det möjligt att promenera runt hela Gunnerödssjön, landskapsanalysen borde 

inkludera den eventuella dragningen av väg 161 

Information 

i alkärret vid fågeltornet finns granbräken (unikt i kommunen), 


delge oss? 

4/13 svarade 

på frågan 


Tyst Bullrigt 




Platser 

butikerna, rondellen 

Rotviksbroaffären 



4/13 svarade 

på frågan 


Vyer 

havet, fågeltornet 


2/13 svarade 

på frågan 


Förslag 

byggnationer i naturresarvat längs med den 

smala strandremsan 

tveksamt med vindkraft (då man 

planerar att bygga fler bostäder) 



3/11 svarade 

på frågan 


Förslag 

vindkraftverk,utbyggnad av verksamheter 

förbättra väg 161, cykelväg 


Vet ej 




frågan 







Gåtur 3: Stopp 6: Rotviksbro 

Landskapstyp: Kustnära sprickdalslandskap, 

Fjordlandskap 

jordbruk, skogsbruk 

Handel, service, trafikknutpunkt (trafik 

från Orust, Lysekil och Uddevalla) 




frågan 

125


- Tack för trevlig och informativ tur på det vackra Bokenäset. Föredrar att på 

detta sätt ge mina synpunkter generellt på landskapsförvaltningen i stället för 

vid de valda stoppen. För näset i sin helhet, inklusive Dragsmark, bör man 

beakta följande: 

Värna och var rädda om landskapets genuina, småskaliga och relativt 

opåverkade natur- och kulturvärde som idag utgör en unik tillgång för Uddevalla 

kommun som inte alla kommuner kan visa upp. 

Undvik exploatering som inte stämmer in i landskapet, text lyxhusbebyggelsen 

på bergskulle vid station 2. Fundera över varför vissa som kan, väljer att bygga 

sin mångmiljonbostad just här, och slå vakt om just dessa uppenbarligen 

attraktiva mervärden. Orsaken är ju punkt 1 ovan sam det havsnära läget. 

Näsets utvecklingspotential bör bestå i småskaligt jordbruk, gärna med 

kreatur som landskapsvård, och framtida turism. Förutsättningen för det är att 

landskapets karaktär bevaras. 

Undvik större industrietableringar och köpcenterområden. 

Vindkraft bör förläggas till mindre känsliga områden i kommun där denna 

verksamhets negativa sidor: vägar, buller och ledningar påverkas mindre. 

Exempel är kommunens östra skogklädda delar. Kraftverken bör således inte av 

någon slags rättviseskäl spridas jämnt över kommunen eftersom belastningen 

väger olika tungt i olika delar av kommunen. 

Kommunen bör bidra till och verka för olika former av gallring och igenväxande 

lövskogsmarker och göra mer reklam för olika fina vandringsleder, båtturer 

och cykelleder. Näset med omgivande öar bör betraktas som en pärla av stort 

värde. 

126

127

Bilaga 3 . Sammanställning av workshops 

Demokratiområde 1. 

Uddevalla - Lane Ryr -Herrenstadsfjället 

Herrestadsfjället 

Förändrat karaktärsområde: 

• Sammankopplad med angränsande områden 

Karaktärsområdet i förhållande till vindkraft: 

• Kan området vid masten vara lämpligt? 

• Gestaltningen – portal mot tystnaden 

Övrig information som berikar beskrivningen av karaktärsområdet: 

• Restaurering pågår i H II 

• Eko känsligt inte nödv kopplat till artrikedom 

• Särarten är en resurs – unik tillgång 

• Tystnaden som upplevelse 

• Bäveån rinner upp här – inte i Skjutfältsområdet 

Byrevattnet 


• Bör ha ett annat namn? 


• Ingen kommentar 


• Vad säger de boende? 

• Artrikt – orkiderikt, korallrot, m fl 

Skjutfältet 




• Röja för vägar, v-kraftverk är rel enkelt – inte möjligt för boende 

• signalerar något om det byggs v-parker 

• finns höjdpunkter – ( punkt 105) 

• 40 db – ger ett riktavstånd på 500 m 

• Förhärskande vindriktning SV ger goda förutsättning för att nå 

ljudbildsgränser 


• Blindgångare – kräver röjning! 

• Gamla hemmanet Bulid 

128

Hee 


• Namnet bör vara Hee-Lursteg 


• Gestaltningen i en ev portal är viktig och att en park läggs bort mot 

IKEA… för att hållas samman och inte i för stor grad invadera jordbruks/ 

kulturlandskapet… 



Torp 




• Ändå ett område med stark påverkan 

• Söder om väg 160 kan vara ett alternativ 


• i närhet till bef infrastruktur som t ex E6 

Uddevalla 







Lane Ryr 




• Längs gamla trollhättevägen 

• Längs 172 – Lillesjö 

• Med avstånd och hänsyn till Bjursjön och hogsjön 



129


Forshälla - Ljungskile - Stenshult 

Slutsats Ammenäs, Dramsvik och Resterödskusten 


• Justerar områdesgränsen så att det kustnära området för område 9 ingår i 

omr. 5 pga bostadsexpantion 


• Vindkraftverken bryter konturen, undvik att komma nära bebyggelse pga 

buller osv 

• lite bebyggelse, höga plattåer 


• kraftigt exploateringsområde för permanentboende 

• närheten till vattnet – vattenspegeln i sig 

• Nuvarande utveckling är expanderade permanentboende ingår i 

kommunens plan för ökad bostadsbebyggelse pga utbyggd va ledning 

• vi vill trycka på rekreationsvärdet, minskad tillgänglighet till stränder pga 

privatisering, Strandbete upphört 

• Lieslåtter förekommer bland sammaslutningar av sommarboende. 

Slutsats Forshälla 


• Område 9 bör utökas till halva område 6 enligt karta. Gårdarna i dalen och 

torpen i dalgången Hälgeröd hör samman. 


• undvik att placera verken så att boende får verk runt om sig (undvik 

omringning) 

• avvakta vägsträckningen av 44an till Lerbo, ev verk kan följa en sida av 

vägen 

• Höga berg lämpligt för vindkraft. 

• Ej lämpligt för vindkraft, därför att det är ett brukat område med hög 

kontinuitet. 

• lämplig placering av vindkraftverk är nära stora vägar 

• Lämpligt inom östra området 

• Vindkraftverk på alla höjder är ingen höjdare. 


• förändring : 44ans vägsträckning 

• Traditionell byggnadsstil med dubbelhus i Forshälladalen. 

Slutsats Gustafsberg 


130



• Ingen vindkraft i detta område. 



Slutsats Råsseröd 


• Ingen kommentar/Bra beskrivning av området 


• Följ 44 ans sträckning – närhet till väg och industriområde 

• Möjlig vindkraftverkplats, ingen bor i skogen. 

• Ren miljö tycker några andra ifrågasätter tungmetaller i själva 

vindkraftverken. 


• Stort skogsområde som sträcker sig från Köperöd till Råsseröd och 

Hogarne (Stenshult). 

Slutsats Listaskogen 


• Stenshult/Djurhult 

• Området namn borde kompletteras med Stenshult. 

• Tillägg till namnet : Stenshult 


• Vindkraft spridd strukturerad bebyggelse 


• Tyst område, opåverkade områden 

• Rekreationsområde vid Stenshult idrottsanläggning med motions- och 

skidsår. 

• Vi är inte bekväma med uttrycket ”ekologisk korridor” 

• I område 8 bör även Djurhults kapell lyftas fram som landmärke. 

• I området (grönstreckat på kartan, tillsammans med 4 och 7) finns ett stort 

kulturarv. 

131

Slutsats (Hogarna)Stenhult 


• Byter namn till Råane/Jättesås 

• Namngivning: Råane-Jättesås 

• Gränsdragning mot område 6 (Häljeröd-Kolbengtseröd) flyttas upp mot 

Jättesås. Motiveringen är att landskapet sammanhänger naturligt. 

• Byt namn till Stenshult. 

• Vandringskorridor sträcker sig i hela området avgränsas i Ö av älven och i 

V av viltstängsel längs E 6 och i norr av viltstängsel väg 44 STOPP. 

• Sydvästra delen av området hänger samman med Vassbodalen. 

• tillägg till namnet: Råane 

• Kolla ekonomiska kartan när det gäller sockengränser. Hogarna finns inte 

så därför bör området kallas Stenshult och dessutom ändras när det gäller 

gränser 

• Stenshult, Jättesås område 7 o 8 


• Vindkraft –spridd strukturerad bebyggelse 

• Möjlig vindkraftverkplats tycker vissa, fem till 10 verk. 

• Bra höjder, stora outnyttjade areal. Bra vindar enligt beskrivning. 

• Lämpligt inom området 



• Vi vill särskilt lyfta fram Stenshults idrottplats och Bohusledens värde för 

området. 

• Ett värdefullt område för turister och lokalbefolkning. 

• I området (grönstreckat på kartan, tillsammans med 4 och 8) finns ett stort 

kulturarv. 

Slutsats Häljeröd – Kolbengtseröd 


• Gäller bara Kolbengtseröd 


• Möjlig vindkraftverkplats norr om Kolbengtseröd 

• Här går åsikterna isär, vissa vill ha vindkraft och andra inte 

• Vindkraften upplevs som störande utseendemässigt i övrigt endast 

fördelar. 

• Störs det vilda ( viltkorridor ) av vindkrafrsverk ? Knappast. 

• Lämpligt inom området 


• ett särpräglat, unikt landskap 

• Vi anser att det biologiska kulturarvet är något vagt uttryckt och vill påstå 

att det finns fina biologiska värden i området. 

132

Slutsats Bredfjället 


• Byter namn till Råane/Jättesås 

• Klokt att sammanfatta hela området som Bredfjället fast nationalparken 

ligger per def. längst söder eftersom området är opåverkat av tx vägar/ 

annan infrastruktur. 

• Skogligt ingår inte Ivarsbo – Aspekärr – Vassbovik – Hogen i Bredfjället. 

• Området borde kallas Bredfjället, Ivarsbo 

• Förslag att dela området så Ivarsbo blir ett eget område. Delar av området 

saknar skydd 

• Ivarsbo bör behandlas som en egen enhet. 


• Området är inte del av riksinteresse för vindkraft. Hela området är av 

Uddevalla kommun (ÖP 2010) utpekat som stort oberört område där 

vindkraft inte ska etableras. 

• Bredfjällets värde som område för rekreation, friluftsliv och som ekologisk 

orörd område är av stor vikt att bevara, särskilt om det i trakten etableras 

vindparker i så stor skala som det är planer om. 

• Lämplig vindkraftverkplats, västra delen alltså söder om Kolbengtseröds 

sjön. Även Ivarsbo om vindförhållanden är tillräckliga. 

• Lämpligt inom området Hogen 

• Lämpligt inom området Ivarsbo 


• Stort sammanhängande oberört och tyst område som är del av samma 

ekologiska korridor. Stor biotopvariation med fjäll, myrar, skog och inte minst 

många sjöar och vattendrag , stort ekologisk värde och stor artsrikedom, tx 

svensk flodkräfta, fiskgjuse, lom, trana, lo, varg, alla tre skogshönor, med 

fler. 

• Området har stort värde inom friluftsliv och rekreation. I nationalparken och 

den norrvästra delen är det motions- och skidspor och Bohusled. 

• I Ivarsbo trakten är skogen full av ett myller av gamla gärdesgårdar 

• Rekreationsvärdet är stort inom det av kommuen avsatta friluftsområdet 

(riksintresse). Vandringsleder, motions-, skidspår och fiske.¨ 

Slutsats Ljungskile 







133

Slutsats Grinneröd 






• I södra delen av område består landskapet av en höglänt bergsplatå. 

• I området finns en flygplats 

Slutsats Korsviken 







134


Skredsvik - Bokenäs 

Slutsats Dragsmark 




• Det finns ingen plats för större vindkraftverk i Dragsmark. 

• Gårdsverk skulle funka utmärkt i Dragsmark. 



Slutsats Hjältö 




• Ingen vindkraft i detta område pga. För mkt bebyggelse. 

• Bör fredas från vindkraft. 


• Skogen har använts för båtbyggeri på Orust. 

• Vattenskotrar stör. 

Slutsats Bokenäset 


• Gränsen är bra 


• Bygg ut mer vindkraft. Fortsätt utveckla Lejdeberget. 

• Bra område för gårdsverk. 

• Lejdeberget är ett bra område som kan utredas för stora vindkraftverk. 



135

Slutsats Lanesund – Tånga 




• Inga stora vindkraftverk i området. 

• Lämpligt för gårdsverk om det är tillräckliga vindförhållanden 

• Väldigt bebyggt. Det exploateras för bostäder och då passar det inte med 

vindkraft 

• Området är låglänt. Solenergi, jord- och bergvärme passar. 



Slutsats Skredsvik 




• Här finns ingen plats för vindkraft, pga. närhet till bebyggelse. 

• Det passar inte med vindkraftverk i det låga området. Det byggs redan norr 

om. 



136

Bilaga 4. HLC metoddokument 

HLC metoddokument, Uddevalla kommun, av Jenny Nord 

Innehåll 

Inledning .................................................................................................................................................. 2 

Historisk landskapskaraktärisering (HLC) .............................................................................................. 3 

HLC i Uddevalla kommun ...................................................................................................................... 3 

Beskrivning av de historiskt förankrade landskapstyperna ................................................................. 4 

Iakttagna förändringsprocesser ................................................................................................................ 9 

Äldre tidsperioder och förändringsprocesser ..................................................................................... 11 

Historiska vägar ..................................................................................................................................... 14 

Kulturhistoria – naturvärden ................................................................................................................. 17 

Arbetskällor ........................................................................................................................................... 18 

1 

137

138 

Inledning 

Detta dokument som beskriver den historiska landskapskaraktäriseringen ingår som bilaga till 

den landskapskaraktärsanalys över Uddevalla kommun som Ramböll Sverige AB genomför 

2012. Den historiska karaktäriseringen har genomförts i samarbete med SLU Alnarp men 

ansluter till projektets centrala syften och mål. Ett mer specifikt mål med den historiska 

analysen som dock kan nämnas här är att man framtagandet av den historiska 

landskapskaraktäriseringen ska tillgängliggöra det historiska landskapet och förtydliga att det 

är en viktig resurs i dagens landskap. 

Nedan tabell förklarar hur den historiska landskapskaraktäriseringen hänger samman med den 

landskapskaraktärisering av LCA typ som Ramböll Sverige genomför i Uddevalla, den 

historiska karaktäriseringen är markerat med brunt. Här ser vi att den historiska 

landskapskaraktäriseringen fördjupar och tydliggör i ett historiskt perspektiv de karaktärstyper 

som denna LCA analysen har identifierat och att den kan ge information till indelningen i 

karaktärsområden. Sambandet mellan den ekologiska analysen och den historiska 

karaktäriseringen är också markerad. Här är ett ömsesidigt utbyte att eftersträva, men det är 

sannolikt att den ekologiska analysen får en fylligare kontextuell förståelse av den historiska 

analysen än tvärtom. 

Översiktliga karaktärstyper (LCA) 

utgör utgångspunkt för både: 

Medverkansprocesser 

Historisk karaktärisering 

(HLC) 

(finare typindelning med 

historisk utgångspunkt) 

Ekologisk analys 

Karaktärsområden (LCA) 

(efter medverkansprocesser 

speglar lokal anknytning och 

identitet) 

Fig 1. En modell över hur metodens olika delar hänger samman. 

2

Historisk landskapskaraktärisering (HLC) 

Den historiska landskapskaraktäriseringen tar sin utgångspunkt i de strukturer och funktioner 

som finns i dagens landskap och bedömer deras tidsdjup (Nord & Sarlöv Herlin 2011). 

Metoden delar in landskapet i olika landskapstyper som har både en egen karaktär och en 

gemensam historia, dvs. ett likartat tidsdjup. Metoden använder GIS och historiska kartor och 

gör via kartstudierna en visuell bedömning av funktion och strukturer. Inledningsvis görs en 

bedömning av förändringstendenser mellan de historiska kartorna och dagens situation vilket i 

ett andra steg fördjupas via en studie av olika natur- och kulturvärden. På så vid erhålls 

ytterligare kunskap om landskapet som sträcker sig längre tillbaka i tiden än vad kartstudierna 

medger och analysen får ett fylligare innehåll. Noggrannheten bör ses i relation till kartornas 

skala. 

HLC i Uddevalla kommun 

Det historiska kartmaterial som finns tillgängligt att arbeta med i Uddevalla är det 

ekonomiska kartbladet som är uppmätt 1936 i skala 1:10 000 samt Generalstabskartan, den 

senare saknar tillräcklig detaljrikedom, varför den ekonomiska kartan från 30 talet utgör 

basen. Denna speglas mot dagens kartor; framför allt ortofotokarta men i viss mån även 

terrängkartan och fastighetskartan. De förändringar som skedde före 30 talet kommer således 

ej med i den kartografiska analysen, vilket givetvis vore önskvärt. Information från RAÄ:s 

fornminnesinventering och kultur- och naturvårdprogram kompletterar till viss del denna 

avsaknad och ger analysen ett längre tidsdjup och bättre förståelse. 

I arbetet med Uddevalla kommun utgår HLC arbetet från de karaktärstyper som kommunen 

har indelats i och som beskrivs med matriser. Dessa typer delas in ytterligare till historiskt 

förankrade och mer detaljerade landskapstyper som får en bedömning av funktion, tidsdjup, 

förändringsprocess samt utvecklingstakt, se tabell I. 

Tabell I. Delar av attributtabellen till de historiska karaktärstyperna i Uddevalla kommun. 

Karaktärstyp Historisk typ Tidsdjup Tidigare Aktiv 

förändrings- 

Kustnära 

sprickdalsland 

skap 

Mosaikartat 


skap 

Ekonomi 

ska 30 tal 

Mosaikartat 


skap 

3 

process 

Småskaligt 

jordbruk 

Utveckling 

stakt 

Kolonisation 

Långsam Förhistorisk 

centralbygd 

Kolumn ett; karaktärstyp anger vilken övergripande karaktärstyp som den historiska typen 

ingår i. Kolumn två i anger namnet på den historiska typen, här ett exempelområde från 

Bokenäset; mosaikartat sprickdalslandskap. På så vis är den historiska typen mer detaljerad 

än den mer övergripande karaktärstypen i kolumn ett. Mosaikartat i detta sammanhang 

betyder att det är ett sprickdalslandskap men att den har en variationsrik struktur där 

sprickdalarna inte bara löper i en riktning. Det mosaikartade sprickdalslandskapet har i 

139

princip inte förändrats från 30 talets ekonomiska karta till idag, därför står det Ekonomiska 30 

tal i kolumnen tidsdjup även om tidsdjupet sannolikt är mycket större än så, men vårt 

kartmaterial sträcker sig inte längre. Tidsdjupet i denna produkt sträcker sig således till 

faktiska kartdokument och inte till tolkningar av sammanhang. Detta är givetvis en strategi 

som kan ändras med ett kolumntillägg där man anger tolkningens trovärdighet (sannolikt, 

troligt, eller möjligt). Kolumnen tidigare anger om landskapet hade en annan typ på 30 talets 

ekonomiska karta, vilket inte är fallet här. I nästa kolumn anges vilken aktiva 

förändringsprocess som idag påverkar detta landskap, vilket har bedömts vara ett småskaligt 

jordbruk. I kolumnen utvecklingstakt anges det dock långsam, eftersom mycket små 

skillnader kan skönjas från 30 talet till idag vilket också betyder att hävden kan anses lång. 

Sista kolumnen kolonisation berättar när området för typen kan anses ha blivit kontinuerligt 

bebyggd av människan. Med hjälp av fornminnesinventeringen kan man urskilja att området 

för denna historiska typ koloniserades redan under förhistorisk tid och även att det tidigt var 

en centralbygd. Detta är med utgångspunkt i det rika gravmaterial som finns från stenålder 

och med kontinuitet fram till historisk tid, även rikedomen av hällristningar som finns här 

anger att området har varit en central plats under bronsålder. 

Man kan ur tabellen utläsa att man också borde kunna förvänta sig ett rikt biologiskt kulturarv 

i form av en rik mångfald inom denna typ (långvarig hävd, långsam förändring och småskalig 

mosaikartad jordbruksbygd). 

Beskrivning av de historiskt förankrade landskapstyperna 

De historiska typerna tar sin utgångspunkt i landskapets funktion och de processer som syns i 

den ekonomiska kartan från 1930 talet och i dagens landskap. I Uddevalla kommun är 

sprickdalslandskapet dominerande men det uppvisar olika karaktärer i olika delar av 

kommunen vilket också gett möjlighet för olika funktioner. Det mosaikartade 

sprickdalslandskapet har en variation av riktningar och funktioner medan det som bara är 

benämnt sprickdalslandskap har en dominerande riktning. Mosaiklandskap hänvisar till en 

variation av funktioner som inte alltid är tydligt avgränsade gentemot varandra. Vissa 

landskap har mer eller mindre inslag av jordbruk vilket har angetts. I vissa fall kan en 

förändring av omfattningen av detta inslag påvisas genom jämförelsen av kartorna från idag 

och från 30 talet, se mer nedan under förändringsprocesser. 

De historiska typerna skulle i sig kunna indelas ytterligare med utgångspunkt i bland annat 

genomförda skiftesreformer under 1800 talet. Dessa har påverkat landskapets användning på 

delvis olika sätt och satt olika spår i bebyggelsemönster och ägoindelning. Pga. den 

begränsade tid som har kunnat läggas på detta arbete har denna information inte kunnat föras 

in i arbetet, men det är en vidareutveckling som enkelt kan göras inom kommunens egen regi. 

Likaså skulle man kunna ta större hänsyn till orts- och platsnamnens historia. 

140 4

Tab II. Översikt till hur de översiktliga karaktärstyperna och de historiska undertyperna är kopplade 

och vilka tidsdjup som finns representerade i de olika typerna. Sammanlagt 15 historiska typer har 

urskiljts. Några förekommer i flera av de översiktliga karaktärstyperna. 

Kod Karaktärstyper Historiska typer Tidsdjup (kartor) 

A Kustnära sprickdalslandskap Villabebyggelse Modern 30 

talet 

Jordbruksbetonat 

30 

mosaiklandskap 

talet 

Mosaikartat 

30 


talet 

Jordbruksbetonat 

30 


talet 

Myrrikt skogslandskap 30 

talet 

B Fjordlandskap Vattenbundet 

rekreationslandskap 

Blandad 

C Mosaiklandskap Mosaiklandskap 30 

talet 

Infrastrukturbundet landskap Modern 

D Tätort Kvartersstad 30 

talet 

Varierad stadsbebyggelse Blandad 

Villabebyggelse Modern 30 

talet 

Infrastrukturbundet landskap Modern 

Militär kasern 30 

talet 

Mosaiklandskap 30 

talet 

E Infrastrukturbundet landskap Infrastrukturbundet landskap Modern 

Villabebyggelse Modern 

Skogsrikt mosaiklandskap 30 

talet 

F Skogsdominerat småbrutet Jordbruksbetonat 

30 


mosaiklandskap 

talet 

Mosaiklandskap 30 

talet 

Myrrikt skogslandskap Blandad 

Sprickdalslandskap med inslag 

30 

av jordbruk 

talet 

G Skogsdominerat sjörikt Sprickdalslandskap med inslag 

Blandad 30 


av jordbruk 

talet 

Skogsrikt mosaiklandskap Blandad 30 

talet 

Myrrikt skogslandskap Blandad 

Sprickdalslandskap i skog Blandad 

Skogslandskap 30 

talet 

H Höglänt skogslandskap Myrrikt skogslandskap Blandad 

5 

141

142 

Fig 2. De historiska karaktärstyperna i Uddevalla kommun. 

6

Infrastrukturbundet landskap 

Merparten av industriområden och handelsområden i undersökningsområdet ligger i 

anslutning till de större infrastrukturlederna; motorvägar, järnvägar och/eller hamnar. Dessa 

landskap utgör storstadsnära områden i snabb utvecklingstakt. Historiskt sett har de i 

huvudsak utgjort småskalig jordbruksmark. 

Kvartersstad 

Innerstaden i Uddevalla med sina strikt planerade kvarter. Denna del av staden kan urskiljas 

på både den ekonomiska 30-talskartan och på Generalstabskartan från 1800 talet. Trots att 

Uddevalla är en medeltida stad som har sina äldsta stadsprivilegier bevarade från 1496 finns 

det lite kvar från denna tid eftersom staden ett flertal gånger under sin historia har drabbats av 

omfattande eldsvådor. Den senaste skedde 1806. 

Varierad stadsbebyggelse 

Område vid Uddevallas utkant som har varierad historia och karaktär vad gäller rekreation, 

jordbruksmark, industrier och bostäder. Närheten till en större tätort; Uddevalla har skapat 

denna situation. 

Villabebyggelse 

I både småorter samt i Uddevalla förekommer villaområden av både äldre datum (troligen 

tidigt 1900 tal) och mer moderna ”villamattor”. 

Militär kasern 

I Uddevallas östra del finns ett militärt kasernområde som fanns markerat på den ekonomiska 

kartan från 30 talet. Något osäker avgränsning. 

Jordbruksbetonat mosaiklandskap 

Ofta kustnära eller i större flackare områden finns denna landskapstyp som består av 

övervägande jordbruksmark men alltid med ett visst inslag av den typiska markvariationen: 

bergknallar, skog, ev våtmarker eller vatten etc. Har långsam utvecklingstakt och finns i 

princip oförändrad på ekonomiska 30-talskartan. Ansluter i regel till större (historiska) 

jordägare och leriga jordar. 

Mosaiklandskap 

En varierad småskalig jordbruksbygd med inslag av skog, bergknallar och våtmarker/sjöar 

men utan tydliga sprickdalar. Har långsam utvecklingstakt och finns i princip oförändrad på 

ekonomiska 30-talskartan. En viss igenväxning kan skönjas. Dessa områden koloniserades 

något senare under förhistorisk tid vilket kan te sig naturligt då de är belägna något in i landet 

och inte direkt vid kusten. Med utgångspunkt i formlämningsbilden verkar området ha varit 

bebott kontinuerligt men inte med samma intensitet som längs kusten. 

Sprickdalslandskap med inslag av jordbruk 

Består huvudsakligen av skog med myrmarker och insprängda åkermarker. Topografin 

varierad och karaktäriseras av sprickdalar. Har långsam utvecklingstakt och finns i princip 

oförändrad på ekonomiska 30-talskartan. Förekommer övergivande av skogsjordbruk och 

7 

143

igenväxning. Dessa områden blev sent koloniserade och kan uppfattas som 

expansionsområden under förhistorisk tid. 

Myrrikt skogslandskap 

Skogsområden med mycket myrmark och nästan obefintliga inslag av åkermark. På den 

ekonomiska 30-talskartan finns dock åkermark som idag försvunnit. Här har ett modernt 

övergivande av skogsåkermark ägt rum. Det förekommer mycket liten aktivitet här under 

förhistorisk tid och sannolikt representerar bebyggelsen en sen historisk expansion. 

Skogslandskap 

Ofta mindre skogsområden utan vare sig åkermark eller våtmarker. Saknar också andra 

förhistoriska och historiska spår. 

Skogsrikt mosaiklandskap 

En varierad småskalig jordbruksbygd där andelen skog överväger. Sprickdalar kan 

förekomma men dominerar ej. Har långsam utvecklingstakt och finns i princip oförändrad på 

ekonomiska 30-talskartan, men ibland ser man att ett modernt övergivande av skogsåkermark 

har ägt rum. 

Sprickdalslandskap i skog 

Skogsbevuxet sprickdalslandskap med mycket små eller inga inslag av åkermark. Har 

långsam utvecklingstakt och finns i princip oförändrad på ekonomiska 30-talskartan, men ett 

visst modernt övergivande av skogsåkermark har ägt rum. Avsaknad av fornlämningar. 

Jordbruksbetonat sprickdalslandskap 

Skogsbevuxet sprickdalslandskap med rika inslag av åkermark. Har långsam utvecklingstakt 

och finns i princip oförändrad på ekonomiska 30-talskartan. Utgör ett kustnära område med 

lång kontinuitet som blev koloniserat redan under stenålder. 

Mosaikartat sprickdalslandskap 

Liknar sprickdalslandskap med åkermark, men har ett mer varierat utseende med sprickdalar 

av olika storlekar och riktningar, vilket ger ett mosaikartat intryck. Området utnyttjas för ett 

småskaligt jordbruk med mycket betesmark och lövskogsområden. I princip oförändrad sedan 

30 talet och har därmed långsam utvecklingstakt. Utgör ett kustnära område med lång 

kontinuitet som blev koloniserat redan under stenålder och utgör ett tydligt centralområde 

under bronsålder. 

Vattenbundet rekreationslandskap 

Fjordlandskap, karaktäriseras av ökad bebyggelse och rekreationsmiljöer av olika slag. 

Utseendemässigt av olika karaktär i olika delar av kommunen. Delar av denna typ har fötts ur 

havet genom landhöjningen sedan Uddevalla kommun blev koloniserat under stenålder och 

har därför endast spår från den yngre historien. En del högre partier och öar bär dock spår från 

äldre förhistoriska perioder. 

144 8

Fig 3. Karta som visar de processer som skapar förändring i dagens landskap 

Iakttagna förändringsprocesser 

Vid jämförelser mellan kartan från 30 talet och dagens karta har i synnerhet tre 

förändringsprocesser noterats som syns i landskapet. Dessa är: 

Urbanisering 

Urbanisering innebär att städerna ökar i omfång och sväljer kringliggande arealer för nya 

platskrävande behov såsom logistikcentraler, köpcentra och industrier. Detta är tydligt i 

synnerhet i landskapstyperna D och E. Förändringstakten anges som hög, förutom när det 

gäller tidig urbanisering som syns redan på kartan från 30 talet, då anges den som medel. 

9 

145

Övergivande av skogsjordbruk 

Detta sker framför allt i kommunens perifera delar och i områden som är starkt präglade av 

skog. Sannolikt har jordbruken haft en kort historia här. Förändringstakten anges som medel. I 

norra delen av kommunen finns militära övningsfält och skjutbanor som kan ha föranlett att 

skogsjordbruk har försvunnit. En parallell förändringsprocess som hänger samman med detta 

övergivande är en motsvarande ökning av skogsbruk då de jordbruksmarker som försvunnit i 

regel börjat användas för skogsbruk. 

Igenväxning 

I vissa områden har endast enstaka åkrar försvunnit och vuxit igen alternativt planterats med 

modern skog. Framför allt i kommunens norra och östra delar. Här ges intrycket av att det är 

en mindre förändring av jordbrukets inriktning som skett snarare än en mer omfattande 

omläggning. 

Fig 4. Karta som visar takten på de iakttagna förändringsprocesserna. 

146 10

Småskaligt jordbruk (och skogsbruk) 

Långsam förändringstakt och därmed hög kontinuitet. Dessa landskap, vilket även gäller dem 

som har en viss igenväxning, har mycket lång kontinuitet och uppvisar en variation av olika 

aspekter från olika tider. På vissa platser har senare tids perioder haft större inverkan och på 

andra platser har äldre perioder fortfarande stor prägel. Ibland har exempelvis bebyggelse 

flyttats ut i samband med skiftena och ibland är historiska bykärnorna bevarade. Mer om 

dessa lokala variationer finns att läsa i exempelvis kommunens kulturmiljövårdsprogram. 

Gemensamt för dessa områden är dock den ständigt pågående processen småskaligt jord- och 

skogsbruk som endast långsamt har förändrat landskapets karaktär i takt med att 

utvecklingens nya tekniker har introducerats. Inga stora omvälvande förändringar tycks dock 

ha ägt rum. Samma ytor brukas och samma småskalighet kan iakttas. 

Rekreation 

Rekreation är framför allt ett kustnära fenomen som tagit fart på 1900 talet. 

Äldre tidsperioder och förändringsprocesser 

Landhöjningen 

Under tidig isavsmältning så var stora delar av de kustnära avsnitten i Uddevalla kommun 

ännu under vatten. Östersjöns tidiga skeden under isavsmältningen har lämnat tydliga spår i 

Uddevallatrakten då sund mellan Östersjön (dåvarande Yoldiahavet) gick genom området. 

Olika former av israndsbildningar är sådana exempel. De kustnära sprickdalar som sedan har 

kommit att utvecklas till småskaliga jordbruksbygder var inledningsvis små vattenvikar. Stora 

delar av Uddevalla tätort och anslutande infrastrukturellt påverkade områden (karaktärerna D 

och E) var också under vatten inledningsvis. Efterhand som landhöjningen tog fart så föddes 

sprickdalarnas dalbottnar ur havet och området kunde successivt koloniseras. Tidsperioden 

från isens avsmältning som inleddes för ca 16000 år sedan fram till 4000 f Kr kallas för 

jägarstenåldern. Under denna period livnärde människan sig som jägare/samlare och var inte 

bofast. Den egentliga kolonisationen, som vi idag uppfattar det, inleds först när jordbruket 

introduceras och bestående monument anläggs i landskapet, dvs. efter 4000 f Kr då 

bondestenåldern inleds. I det begynnande jordbruket var dock boskapsskötseln av större vikt 

för försörjningen än själva odlingen. 

Kolonisation 

Genom att studera riksantikvarieämbetets fornminnesinventering har en uppskattad 

kolonisation kunnat anges för de olika landskapskaraktärerna i tid. Det bör dock påtalas att 

inventeringen kan ha brister i olika områden vilket ibland kan skapa en skev bild. Vidare har 

11 

147

inte enstaka fynd eller fyndplatser bedömts utan endast de daterbara, fasta och synliga 

fornlämningarna har använts tillsammans med förhistoriska boplatser och medeltida 

gårds/bytomter. För detta övergripande syfte är detta troligen ett fullgott källmaterial. I figur 4 

anges tre grader av förhistorisk kolonisation; förhistorisk centralbygd, förhistorisk bygd och 

förhistorisk expansion. 

Den förhistoriska centralbygden anger vilka områden som redan under bondestenålder (4000- 

1800 f Kr) blev viktiga centralbygder med en fast befolkning och etablerade centralplatser och 

rörelsestråk. De fornlämningar som anger detta är huvudsakligen förekomsten av 

stenkammargravar från stenålder; dösar, gånggrifter och hällkistor. Dessa utgör kollektiva 

monument i en etablerad social struktur som använts gemensamt för begravningar. Under 

bronsålder (1800 – 500 f Kr) fortsätter centralbygderna att vara bebodda men begravningar 

sker i nya gravformer, i högar och rösen, och med andra ritualer. Det betyder också att de 

äldre kollektiva gravmonumenten nu byts ut mot mer individuellt präglade gravmonument; 

gravhögar och gravrösen. Dessa har utgjort gravplatser för en utvald del av befolkningen och 

är en av de anledningar till varför man menar att bronsåldern är den period då hövdingadömet 

uppstår i Skandinavien, även om detta är omtvistat bland dagens bronsåldersforskare. För 

bronsåldersbonden på västkusten har boskapsskötsel sannolikt varit den viktigaste 

ekonomiska näringen tillsammans med utkomster från havet. Odling var ett viktigt inslag men 

sannolikt inte av huvudbetydelse. Hällristningarna som påträffas på hällar i landskapet 

härstammar också från denna tidsperiod och de mer omfattande ristningsplatserna har en gång 

utgjort viktiga centralplatser. På västkusten är det vanligt med figurativa ristningar som 

avbildar båtar, människor, djur, vapen och olika scener. Även i Uddevalla kommun 

förekommer figurativa ristningar men det är också vanligt med skålgropar. Skålgropen är en 

svårtolkad figur som i regel tolkas ha med fruktbarhetskult att göra. Den är också svårdaterad 

och kan förekomma från stenålder fram till järnålder (500 f Kr – 1050 e Kr) och skålgroparna 

har ibland använts i folktro fram till våra dagar. Generellt sett brukar de hänföras till 

bronsålder. 

Den förhistoriska bygden har en glesare bevarad fornminnesbild än centralbygden men en 

kontinuerlig bebyggelse från åtminstone bronsålder och framåt. Stenålderns gravar finns inte 

alltid representerade här. Förhistorisk expansion anger de områden som under senare delen av 

förhistorien (sen bronsålder – järnålder) får bebyggelsespår. Detta gäller både inlandsområden 

och kustnära områden har lyfts genom landhöjning. De öar och förhöjningar mycket nära 

kusten som kan ha haft äldre spår har för enkelhetens skull kommit att ingå i bedömningen 

förhistoriskt expansion då detta är den mest dominerande situationen i området. Förhistorisk 

expansion har ofta en tydlig prägel av järnålder med stensättningar och resta stenar, medan de 

delvis samtida fornlämningarna stenkretsar och fornborgar framförallt förekommer i de äldre 

koloniserade centralbygderna. Sannolikt betyder detta att dessa områden fortfarande kan anses 

vara centrala bygder i relation till expansionsbygderna. Detta är en intressant rumslig 

uppdelning som borde diskuteras ytterligare i ett annat sammanhang. 

Medeltida kolonisation gäller de områden där man ser medeltida (1050 – 1536 e Kr) gårds- 

eller bytomter som de äldsta förekommande fornlämningarna. Ibland har de i senare tid 

övergivits, detta syns exempelvis på Bredfjället. Här kan den sparsmakade 

148 12

fornlämningsbilden från en väl avgränsad tidsperiod ge unika inblickar i hur livet såg ut vid 

denna tidpunkt och vilka sammanhang som hör ihop. I områden med lång kontinuitet, som i 

den förhistoriska centralbygden är dessa tidsunika sammanhang ibland ganska otydliga. Här 

finns istället andra värden som det långa tidsdjupet har skapat, exempelvis vad gäller det 

biologiska kulturarvet och en varierad och rik fornminnesbild. Det långa tidsdjupet skapar 

historisk kontinuitet som skapar särpräglad lokal identitet, rumsliga sammanhang och rika 

kulturbygder. 

Den moderna glesbygden är områden som är mycket glest befolkade och saknar tydliga 

fornlämningar. 

Historisk och modern tätort skiljer ut det äldre delarna av Uddevalla med den modernare 

expansionen. 

Fig 5. Karta som visar olika områdes primära bebyggelseetablering. 

13 

149

150 

Historiska vägar 

En historisk genomgång av kommunens moderna vägnät har också genomförts. Anledningen 

till detta är att dessa symboliserar de rörelsestråk som människor mestadels rör sig på (i bilen) 

och upplever landskapet från till vardags. De stora vägarnas utveckling är också ett mått på 

förändring i landskapet under senare tid och kan vara viktig att ha med sig i tankarna när man 

talar om framtida förändringsprocesser; dvs. inte bara var befintliga vägar finns utan hur den 

historiska bilden ser ut där man kopplar den historiska utvecklingen generellt med vägarnas 

utveckling. Vägars dragning och storlek bör i största möjliga mån korrelera till landskapets 

karaktär och historia för att passa in på bästa sätt och inte skapa alltför stora brott. Genom att 

använda kartan från 30-talet korrelerar även den skissade historiska vägutvecklingen 

bilismens utveckling. 

Vägkaraktäriseringen är dock avgränsad till att gälla de allmänna vägarna och motorvägarna, 

de vägar som definieras som kvartersväg, bilväg och sämre bilväg har ej tagits med i analysen 

pga av den begränsade tid som har funnits för arbetet. RAÄ:s fornminnen som har med 

väghistoria att göra har också infogats i analysen, detta gäller i synnerhet vägmärken, broar 

och en del gamla vägsträckningar. 

En slutsats man kan dra är att moderna vägar i synnerhet anläggs i områden som har en lång 

kontinuitet, i gamla centralbygder och att perifera områden sällan påverkas om de inte ligger 

mitt emellan två punkter som först i sen tid ska förenas med en väg. De områden som 

människan tidigt har valt ut för bosättningar är ofta kontinuerligt intressanta för detsamma, 

och är ofta redan förenade med kommunikationsstråk. Bokenäset har som halvö den speciella 

egenskapen att den inte kan anses vara ett genomfartsområde, därför blir större vägdragningar 

ointressanta och de gamla behåller sin dignitet. En liknande situation finns på Bjärehalvön i 

nordvästra Skåne (Nord 2009), vilket kan vara intressant att jämföra med ur fler aspekter. 

Halvöar kan under förhistoriska perioder ha varit centrala områden då kommunikationsleder 

ofta gick över vattnet, medan de idag ofta blir perifera pga av sin belägenhet. 

I fig 6 är det tydligt att de äldre vägarna i mörkrött påträffas i områden med högt tidsdjup (dvs 

långsam förändringstakt), jämför gärna också med kartan som visar kolonisationstidpunkt (fig 

5). Det är även här som moderna vägsträckningar i rosa finns. De vägar som är markerade 

med svart har inte bedömts. Många av dessa har sannolikt hög ålder och har uppstått i relation 

till tidigare funktioner och aktiviteter i landskapet, medan andra är moderna och ska relateras 

till moderna landskapsfunktioner, såsom skogsbruk och bebyggelseutveckling. 

14

Fig 6. Det moderna vägnätets historiska utveckling. 

15 

151

Fig 7. Övergripande ekologiska värden från den ekologiska analysen kombinerat med de historiska 

förändringsprocesserna. 

152 

16

Kulturhistoria – naturvärden 

De landskap som har koloniserats tidigt, redan under förhistorisk tid och som har haft en lång 

kontinuitet av småskaligt jordbruk och långsam förändringstakt har hög potential att till ett 

unikt biologiskt kulturarv som inte bara uppvisar en artmässig mångfald utan också en 

genetisk mångfald. Långvarig hävd ger upphov en mångfald som hänger samman med hur 

människan har brukat landskapet under långa tider; ängsslåtter, hagmark, småskalig odling. 

De landskap som uppvisar liten grad av mänsklig påverkan och sen kolonisation har istället en 

annan typ av naturvärden som tydligare kopplat till orördhet och ostördhet och associeras med 

vildhet och tystnad. 

Idag är det i synnerhet den senare som är skyddad i större sammanhängande områden, medan 

den förra ofta är känslig för modern jordbruksutveckling och av ytterligare defragmentation 

av landskapet. 

De korridorer som syns hänger samman med den lövskogskorridor som löper längs kusten 

och som har mycket höga ekologiska värden i relation till det biologiska kulturarvet. Den 

andra korridoren hänger samman med barrskogsbältet som löper in i landet och som har stor 

betydelse för framförallt större däggdjur. 

17 

153

Arbetskällor 

Litteratur 

Nord, Jenny & Sarlöv Herlin, Ingrid. 2011. Utveckling av metod för landskapskaraktärisering. 

I (red): Persson, Jesper: Projektredovisning inom FoMAprogrammet Bebyggd miljö. 

Rapportering av 2010 års projekt. LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK. Rapportserie 

2011:24. Alnarp. 

Historiska kartor 

Det ekonomiska kartbladet. 1936. Skala 1:10 000. Rikets allmänna kartverks arkiv. 

Stockholm. 

Generalstabskartan. 1844. Skala 1:100 000. Rikets allmänna kartverks arkiv. Stockholm. 

Moderna kartor 

Fastighetskartan – skala 1:5 000-1:20 000 – uppdaterat april 2011 

Höjddata – uppmätt i februari 2010 

Ortofoto – flyghöjd 4 600m – fotograferat 2009 

Terrängkartan – skala 1:50 000 – uppdaterat februari 2007 

Övrigt 

FMIS riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem för Västra Götalands län. 

www.fmis.raa.se/fmis/2011-12-14 

Lantmäteriets specifikationer gällande vägdefinitioner. 

http://www.lantmateriet.se/upload/filer/kartor/kartor_och_geografisk_info/GSD- 

Produktbeskrivningar/vagshmi.pdf/2012-04-20 

Uddevallas digitala versioner av kultur- och naturvårdprogrammen tillhandahållna av 


154 18

155

156

Landskapsanalysen - Uddevalla kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?