Nedanstående är en annons från Abetong - Husbyggaren

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

309

Nedanstående är en annons från Abetong

4 husbyggaren nr 3 B 2009

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska

Byggingenjörers Riksförbund

ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker

REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion

Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm

Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33

e-brev: granvik@algonet.se

ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson

Lena Rösund

Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60

e-brev: husbyggaren@mediarum.se

Djursholmsvägen 62

183 52 Täby

PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90

e-brev: pren@fc.bygging.se

PRENUMERATIONSPRISER

1–4 prenumerationer 250:–

5–9 prenumerationer 200:–

10 eller fler prenumerationer 160:–

Lösnummer 70:–

Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro: Bankgiro:

55 34 25-0 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2009

Nr 1 v 5 Nr 5 v 37

Nr 2 v 11 Nr 6 v 42

Nr 3 v 17 Nr 7 v 49

Nr 4 v 23

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri

Box 82, 271 22 Ystad

Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53

e-brev: cty@cty.se

Husbyggaren är medlem

i Sveriges Tidskrifter

Upplagan är 10 800 ex.

Kontrollerad av

Husbyggaren uttrycker SBRs officiella

uppfattning endast då det särskilt

anges.

Redaktionen ansvarar inte för

material som inte beställts.

Bilaga medföljer

nr 3 · 2009 | Årgång 51

SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

Sidan 28 I februari i år brann en nyligen ombyggd matvaruaffär ner i Södertälje.

Branden spred sig till flera andra butiker i närheten. Hur bränder sprids handlar flera artiklar

om i det här numret av Husbyggaren. Det kan vara mellan industribyggnader genom portar

och tak, eller via glipor i storkökens imkanaler, som dessutom är indränkta med fett och

oljor. Dessutom tar vi upp utvecklingen av träbyggsystem och en gammal, men i Sverige ny,

metod att täta betongläckor. Foto: AnnaCarin Carlén

INNEHÅLL

6 Samarbete och prefab bakom lyxhotell i trä

8 Trästomme allt vanligare i hallar och kontorshus

12 Utvecklar ett byggsystem för flerbostadshus i trä

18 Öppningar i vägg och tak styr hur brand sprids

24 Klarar fettindränkta kanaler att stå emot brand

28 Bra samarbete optimerar byggnadens brandskydd

34 Vindsnurrornas fundament ska klara vibrationer

36 Ny metod täta betongläcka börjar vinna mark

38 Helhetssyn ger bostäder som står sig över tid

42 Juridik: Nya standardavtal införs för byggtjänster

44 IT: Nackdelen med att bo i container av metall

46 Form & Teknik: När naturen rasar – kan hus rasa

48 Debatt: Ekonomi och miljö förlorar med bytänkande

50 Noterat

56 Marknadsnytt

68 Nytt från SBR

I nästa nummer:

Tak & Fasader & Glas

Tidningen utkommer i vecka 23

nr 3 B 2009 husbyggaren 5

PREFAB Det nya lyxhotellet Copperhill Mountain Lodge i Åre är ett av norra

Europas största trähus. Det 18 000 kvm stora hotellet ligger på en fjälltopp 730 meter över

havet. Det är byggt i betong och trä och nästan allt är prefabricerat.

Samarbete och prefab

bakom lyxhotell i trä

Av marie wallin, frilansbyrån Rakt på sak

Lyxhotellet Copperhill Mountain

Lodge ligger på toppen av

Förberget i Åre Björnen. Hotellet

har 112 sviter och rum med totalt

420 bäddar och är till största delen byggt

i trä. Liften Copperhill Express tar gästerna

den sista biten uppför berget ända

fram till entrén. På terrassen finns en helikopterplatta

och längst ned ett garage

med plats för 70 bilar. Det femstjärniga

hotellet invigdes i december 2008. Ägare

är två holländska investerare som har lagt

ner 620 miljoner kronor i bygget.

Uppsalaföretaget Bjerking var teknikkonsult

för Copperhillprojektet. Kristofer

Angerstig på Bjerking är civilingenjör,

väg och vatten med inriktning byggteknik.

Han var projekteringsledare för Copperhillbygget.

– Vi gjorde all teknik, allt som har med

konstruktion och installation att göra. Vi

har fungerat som projekteringsledare

och installationssamordnare och så har vi

biträtt projektledaren, berättar han.

Projektet har förstås ställt höga krav eftersom

det stora hotellet är byggt på en

fjälltopp där hård vind ofta skapar tuffa

arbetsförhållanden.

Komplexiteten en utmaning

– Men det som är avancerat i det här projektet

är inte att hotellet ligger 730 meter

över havet utan att det är en så pass stor

byggnad och avancerade installationer.

Det är komplexiteten i form av storlek

som är den stora utmaningen, säger

Kristofer Angerstig.

Lyxhotellets totala yta är 18 000 kvm.

Trästommen är en kombination av limträ

och massivträ. Rummen består av prefabricerade

trämoduler. Det handlar om en

byggnad med två våningar i betong och

sex våningar i trä. Det är ett av norra Europas

största trähus.

– I ett sådant här projekt gäller det att

lösa ett antal stora frågor och det är vi ingenjörer

vana vid att göra. Hur bra det går

hänger på samarbetet mellan personalgrupperna,

konstaterar projekteringsledaren.

Nära samarbete

Framgångsfaktorn är, enligt Kristofer

Angerstig, att Bjerking har alla teknikkonsulter

under samma tak och att de arbetar

gränsöverskridande över teknik -

områdena. Det blir ett tätt samarbete.

– Vi har konsulter för alla teknikområden,

till exempel ljud, brand, tillgänglighetskonsulter

och så vidare. Eftersom vi

känner varandra och finns under samma

tak kan vi snabbt dra ihop korta, små möten

och lösa frågor som uppstår. Vi är unika

på det viset, säger Kristofer Angerstig.

I Copperhillprojektet var totalt mer än

40 personer från företagets olika teknikområden

involverade samtidigt.

Inga onödiga fördröjningar

– Korta beslutsvägar, tillgång till en stor

kunskapsbank och bra kommunikation

med byggplatsen har gjort att rätt personer

hela tiden har haft kontakt med var -

andra, berättar projekteringsledaren.

När en konsult får ett problem inom till

exempel VVS kommer han till Kristofer

Hotellet är byggt i betong och trä

och nästan allt är prefabricerat.

Foto: Kristofer Angerstig

Angerstig som är projekteringsledare. De

går direkt till exempelvis elkonsulten och

löser problemet.

– Vi låter inte VVS-konsulten vänta två

veckor för att få till ett möte där han kan

ta upp sin fråga som en punkt bland alla

andra, utan vi löser det direkt. Då slipper

vi risken att VVS-konsultens problem

sinkar något annat.

Nästan helt i prefab

Lyxhotellet är i princip byggt helt med

prefab. Plattan är platsgjuten, men väggar

och bjälklag på de två nedersta våningarna

är betongprefab. Rummen i de fyra

övre hotellvåningarna består av tredimensionella

moduler i trä som är helt i

prefab. De invändiga kommunikations -

ytorna består av limträ och massivträ som

kom tillskuret och färdigt, ett enda stort

pussel att montera ihop.

– Passning, installation och dockning

har funkat otroligt bra. Sedan uppstår det

alltid något problem, men det är det vi ingenjörer

är till för att fixa.

Orgie i trä

Kristofer Angerstig beskriver hotellet

som en orgie i massiv trä och limträ. En

stor del av stommen har inte bara en bärande

funktion utan den ger också byggnaden

sitt speciella utseende både utomhus

och inomhus.

Stommen är synlig invändigt. I vissa

delar har arkitekten valt en större dimension

än vad som behövs för bärigheten av

rent estetiska skäl.

– Det är en enorm känsla att komma in

där, med de stora öppna ytorna och allt

trä, säger Kristofer Angerstig.

Bra ljudisolering

Det var många som höjde på ögonbrynen

inför tanken på ett stort lyxhotell i trä.

Kristofer Angerstig menar att det finns en


Copperhill Mountain Lodge är ett överdådigt fjällhotell i Åre. Foto: Kristofer Angerstig

Den synliga trästommen ger byggnaden ett

speciellt utseende inomhus.

Foto: Kristofer Angerstig

del fördomar om att bygga i trä. En myt är

att det inte går att ljudisolera och få bra

akustik i en träbyggnad.

– Men vi är ett företag som kan trä och

vet att det går.

Han framhåller att moduler i prefab

faktiskt är väldigt bra i just det sammanhanget.

Ny order i fjällvärlden

– Väggarna för varje rum monteras ihop

till en rektangulär kub som blir en egen

enhet, en modul. Sedan kommer nästa

modul som sitter ihop med den andra endast

med några stålbeslag. Eftersom de i

övrigt inte är ihopmonterade utan står

ovanpå varandra bryts ljudöverföringen

av luftspalten dem emellan och man får

på så sätt en ”automatisk” ljud isolering,

förklarar Kristofer Angerstig.

Copperhill ställer Bjerking i strålkastarljuset.

Företaget har redan fått ett nytt

uppdrag i fjällvärlden: Projekteringen av

ett hotell med en stor spa-anläggning i

Idre, åretruntanläggningen Golf Ski Spa,

har just inletts. Lågkonjunkturen har

uppenbarligen inte visat sig än.

– Copperhillbygget påbörjades år

2006, under en fantastisk högkonjunktur,

men stora beställare ryggar inte för att

bygga nu i lågkonjunkturen. Det är 30

procents rea på byggentreprenad om man

beställer nu, säger projekteringsledaren

Kristofer Angerstig.

Fakta:

Copperhill Mountain Lodge

Byggmaterial: betong och

trä

Interiört: koppar, glas,

oregon pine (rödaktigt trä),

kopparskimrande kakelplat-

tor

Yta: 18 000 kvm

Byggtid: 2,5 år

Antal rum: 112 sviter, totalt

430 bäddar

Övrigt: spa, restauranger, ba -

rer, personalboende, parke -

ringsplats, helikopter platta

Arkitekt: Peter Bohlin,

svenskättad amerikan, har

bland annat ritat Bill Gates

Bjerking är personalägt och arbetssättet

har efterhand utvecklats efter kundernas

efterfrågan.

Utveckling mot totalansvar

– Vi går mer och mer mot att ta CM-ansvar,

construction management, i entreprenadbranschen.

Det innebär att vi även

tar ekonomiskt ansvar för hela projekt.

Kristofer Angerstig menar att det är en

naturlig utveckling att konsulten som har

en sådan stor påverkan på bygget också

får ta delar av det ekonomiska ansvaret.

– Då får man möjlighet att genom ett

större ansvarstagande bli delaktig vid en

projektframgång, samtidigt som det förstås

innebär en större risk, konstaterar

han. D


hem

Byggherre: Peter Kats och

Frans Scholtes, Holland

Projekteringskonsulter:

Bjerking, Uppsala

Byggkostnad: 620 miljoner

kronor

Projektkostnad: 730 miljo-

ner kronor

PREFAB Utvecklingen av träbyggsystem har gått snabbt sedan trästommar på mer än

två våningar tilläts. Trästommar i hallar har blivit vanligare. Även i kontorshus kan trästommar

användas. Separat bärande bjälklag och ett nedpendlat undertak löser ljudproblematiken.

Trästomme allt vanligare

i hallar och kontorshus

Av helena johnsson, lektor, Luleå tekniska universitet och johan åhlén, utvecklingschef, Moelven

Utvecklingen av träbyggsystem

har gått framåt med

stormsteg sedan år 1994 då det

blev tillåtet att bygga högre än

två våningar med trästomme i Sverige.

Överföringen av tidigare erfarenheter

från småhusbyggandet har gått smidigt

och idag är flerbostadshus i trä på fem våningar

ingen ovanlig syn.

Hallbyggnader i trä är också vanliga

och med stigande stålpriser väljer lokala

idrottsföreningar ofta en trästomme då

en ny hall ska byggas. Det finns dock fler

marknadssegment där trästommar kommer

till sin rätt och ett av dem är kontorshus.

Nyutvecklat byggsystem

Moelven Töreboda har utvecklat ett bygg -

system kallat trä8 som är ett pelar-balksystem

i limträ. Kontorshus har ofta större

spännvidder än bostadshus vilket kräver

andra sätt att föra ner laster än trä -

regelväggar. Spännvidden i trä8 är maximalt

åtta meter.

Vidare är kraven på ljud något lägre i

kontorsbyggnader, viktigt är dock att klara

de vibrationer som skapas av intensiv

persontrafik på bjälklag med öppna ytor.

För att lösa problemet har man förenat

teknik från hallbyggande och bostadsbyggande.

Bärverket utgörs av pelare och balkar

som kompletteras med bjälklagselement

och utfackningsväggar. Stabiliseringen

löses med särskilda stabiliseringselement.

Bärverket görs i limträ

De bärande pelarna görs av limträ och tillverkas

kontinuerligt vilket medför att pelarna

blir lika höga som byggnaden. Ett typiskt

tvärsnittsmått på pelarna är 215 x

360 mm 2 . För närvarande siktar Moelven

Töreboda på byggnader upp till fyra vå-

ningar höga. Pelarna förses med balkskor

där balkarna vilar. Balkarna av limträ

monteras som bärlinor för bjälklagen.

Balkarna har typiska tvärsnittsmått på

215 x 630 mm 2 .

Bjälklagen är förtillverkade bjälklag

från Finnforest, så kallade Ripa-bjälklag.

Dessa klarar en spännvidd på upp till åtta

meter, med mersmak på större spännvidder

i ett senare skede. Bjälklagen har stor

styvhet på grund av god samverkan mellan

den Kerto-skiva som utgör skiva och

de Kerto-balkar som limmats undertill.

Även takelementen görs prefabricerade.

Bygger torrt

Montaget för Trä8 genomförs med målet

att få torr byggnad så fort som möjligt.

Byggsystemet är utvecklat för att skapa

ett snabbt montage med enkla medel. Den

låga vikten bidrar till det enkla montaget.

Byggnaden sektioneras om möjligt i

moduler om 8 x 8 kvm i plan. Dessa är modul

för montaget och innehåller två stabiliseringselement

i varje hörn och två pelare

i de andra.

Först förmonteras de stabiliserande

elementen till en T-form (även L-form är

möjlig) liggande på marken. Konsekvensen

av förmontaget blir att stabilise -

Den bärande stommen i en byggnad om 2 x 3

moduler, det vill säga 16 x 24 m.

Helena Johnsson är lektor i träbyggnad

vid Luleå tekniska universitet. Hon forskar

om träkonstruktioner inom industriellt

byggande där man förutom krav på bärighet

också ska klara brand-, ljud- och inte minst

produktionskrav.

ringselementen är formstabila från början

och därmed behövs mycket lite extra

stagning under montaget. När stabilise -

ringselementen är på plats monteras pelarna

och sedan passas balkarna in mellan

pelare och stabiliseringselement.

Bjälklagen på översta våningen monteras

först och sedan läggs takkassetterna

på. I detta läge är byggnaden/modulen

under tak. Nu monteras presenningar i

form av rullgardiner på alla sidor. Dessa

kan rullas ner för att täcka sidorna och


FÖRFATTAREN

FÖRFATTAREN

Johan Åhlén är utvecklingschef på

Moelven i Töreboda. Han kommer från

vitvarubranschen och inför industriellt

kvalitetstänkande i träbyggnadsbranschen.

Montage av bjälklag. Stabiliseringselementen till vänster i bild.

Foto: Moelven

skydda mot regn från sidan. Om montaget

gått planenligt kan de nedre bjälklagen

monteras genom att de sticks in från sidan.

Montage av utfackningsväggar avslutar

montaget av stommen och sedan

vidtar stomkomplettering, installationer

och beklädnad.

Det genomtänkta montaget bidrar till

en kort projekttid från början till slut –

Utrymme för installationer kan göras i bjälklagen. En annan lösning är

ett nedpendlat undertak. Foto: Moelven

alla komponenter är standardiserade

både när det gäller projektering och montage.

Brand, ljud och svikt

Massiva trästommar har ett förutsägbart

och säkert beteende i brand då de brinner

långsamt och kontrollerat. Stommens säkerhet

i brandlastfallet är inte ett prob -

lem. Det är om det finns en önskan att använda

synligt trä som kraven på ytor kan

bli en begränsning. Lösningar finns dock

framtagna som tekniskt fördröjer antändningstiden.

I en lätt stomme är ljudproblematiken

alltid en aktuell fråga. För Trä8 är ljud -

isolering av luftljud inget problem. Po-

Fortsättning s. 10 P


P

Stabiliseringselementen fästs till grunden

via utrymmessnåla beslag. Foto: Moelven

tentiellt är dock stegljud ett bekymmer.

Den tänkta konstruktionen med separat

bärande bjälklag och ett nedpendlat undertak

är en etablerad lösning även för

andra byggmaterial och fungerar väl.

Integreras i vägg

Särskild omsorg måste läggas vid upplaget

av bjälklaget där en särskild avvibrerande

list bör monteras (till exempel Sylomer,

Stepisol).

Stabiliseringselementen utgörs av skivor

som är lika höga som byggnaden. Skivorna

tillverkas av tre limträpelare som

limmas till full samverkan med Kertoskivor

på var sida. Stabilisering sker genom

skivverkan i dessa element som fästs

in till grunden med skruvar. Stabilise -

T-formen gör stabiliseringselementet stabilt i sig självt och därför behövs mindre stagning

vid montaget. Stabiliseringselementen utnyttjas som stagning för pelare och balkar som

monteras mot dessa. Foto: Moelven

ringselementen är helt integrerade i väggen

och är fullt isolerade.

Olika lösningar

Limträstommen är ett lätt bärverk vilket

återverkar positivt på kostnaderna för

grundläggning. Stommen är därmed ett

utmärkt alternativ där markförhållandena

är dåliga. Viktigt att komma ihåg är

dock att grunden ska dimensioneras för

koncentrerade lyftkrafter som orsakas av

det stabiliserande systemet.

Byggsystemet är modulariserat i

kvadratiska moduler, företrädesvis 8 x 8

m 2 . Dessa kan placeras i olika planlösningar.

Det är också möjligt att ge modulerna

olika höjd för att skapa olika byggnader.

Byggsystemet är modulariserat i kvadratiska moduler som kan placeras i olika planlösningar.

Inom en modul är ytan 8 x 8 m fri att använda

för att placera innerväggar och skapa

de rum som behövs. Innerväggarna

tillverkas av Moelven EuroWand och kan

enkelt anpassas till olika hyresgäster.

Byggsystemet trä8 lämpar sig bäst för

kontorshus eller köpcenter. För bostads -

hus är systemet inte optimalt idag. Det

finns också en möjlighet att kombinera

pelar-balk-system med volymbyggnation

till exempel genom att ha de två nedersta

våningarna för affärslokaler i pelar-balkstomme

och komplettera med volymer

för bostäder eller hotell högre upp. D

Fotnot:

Läs mer på www.moelventoreboda.se eller

på www.ltu.se/lwe/fo/proj/pelar-balk


PREFAB Ett helhetsgrepp behövs för att skapa ett effektivt byggsystem för ett

industriellt träbyggande: Standardisera processen och tekniken, och beskriv arbetsmetoderna.

Lägg sedan till en IT-plattform med verktyg som knyter ihop alltsammans!

Utvecklar ett byggsystem

för flerbostadshus i trä

Av emile hamon, affärsutvecklare, Tyréns AB, patrik jensen, doktorand, Tyréns AB och jerker lessing, tekn lic,

Tyréns AB

Derome mark och bostad och

Tyréns utvecklar ett byggsystem

för industriellt träbyggande.

Målet med utvecklings -

projektet är att utveckla ett byggsystem

med arkitektonisk flexibilitet för flerbostadshus

med trästomme. Utvecklings -

projektet har tilldelats stöd av Centrum

för byggande och boende med trä

(CBBT).

Ett branschgemensamt synsätt för industriellt

byggande ligger till grund för

utvecklingen av byggsystemet för flerbostadshus.

Konceptet är generellt, baserat

på ledande koncept och principer

inom tillverkningsindustrin, och kan därför

appliceras på alla typer av industrialiseringsprocesser

inom byggproduktion.

Kostnader har ökat

Byggbranschens förändras och utvecklingen

går mot ett mer industriellt byggande,

som ett led i att uppnå effektivare

processer, högre kvalitet och lägre kostnader.

Trots att vi bygger ett unikt hus

varje gång, så finns det ändå en hel del i

byggnaden som är samma från projekt till

projekt.

Ny metod, ny process och en ny organisation

för varje projekt gör det väldigt

svårt att utvärdera hur verksamheten ser

ut och hur den kan förbättras. Det är viktigt

att skapa processer och system som är

robusta nog att klara den variation som

krävs för att skapa ett kundanpassat byggande.

I Boverkets rapport ”Fel och brister i

nya bostäder – Vad kostar det egentligen?”

anges följande faktorer vara de vanligaste

orsakerna till fel och brister i byggprojekt:

• Bristande instruktioner om arbetsmomentens

utförande

• Bristande motivation

• Okunskap hos dem som utfört arbetet

• Bristande samordning

• Bristande ledarskap i byggprojekt

• Stress

Kvalitetsbrister hos material, brister i

upphandling och fel i handlingar listas

också som bidragande orsaker till fel och

brister i byggprojekt. Om man samtidigt

tittar på prisutvecklingen i branschen

och jämför den med prisutvecklingen

inom andra områden bör man kunna dra

slutsatsen att det är en låg produktivitets -

utveckling i branschen som i stor utsträckning

bidrar till den kraftiga prisutvecklingen.

Ett industriellt byggande innebär,

bland annat, att företag måste ha ett standardiserat

sätt att arbeta på, som de kontinuerligt

utvecklar och förbättrar. Det är

viktigt att trycka på att det är arbetssätt,

tekniska system och metoder som ska

standardiseras – inte den slutliga produkten!

Industriellt byggande

Ett industriellt byggande är ett övergripande

synsätt som är uppbyggt av både

processoch teknikfrågor, där IT kan ses

som ett stöd för att knyta ihop processoch

teknikplattformen. Arbetet med

plattformarna ska ske kontinuerligt i

företaget och sedan användas för att på

ett effektivt sätt styra byggprojekt.

Det handlar om att skapa en standardisering

och stabilitet för både process och

teknik. I teknikplattformen finns vårt

byggsystem beskrivet, i processplattformen

finns våra arbetsmetoder beskrivna

och i IT-plattformen finns de verktyg vi

har för att knyta ihop teknik- och processplattformen.

Byggbranschen anses ofta ha låg produktivitet

och utvecklingsgrad i jämförelse

med annan industri, till exempel i

jämförelse med tillverkningsindustrin.

För att angripa problemen är det viktigt

Emile Hamon är civilingenjör och

jobbar som affärsutvecklare inom industriellt

byggande på konsultföretaget Tyréns

AB. Han ingår i ett team som hjälper företag

att utveckla byggsystem, processer och ITstöd

för industriellt byggande.


FÖRFATTAREN

FÖRFATTAREN

Patrik Jensen är civilingenjör, och

doktorand knuten till LTU produktions -

teknik. Han arbetar på konsultföretaget

Tyréns AB och ingår i ett team som hjälper

företag att utveckla byggsystem, processer

och IT-stöd för industriellt byggande.

FÖRFATTAREN

Jerker Lessing är civilingenjör och tekn

lic inom industriellt byggande och verksam

på konsultföretaget Tyréns AB. Jerker

Lessing leder en grupp av konsulter som

hjälper företag att utveckla byggsystem,

processer och IT-stöd för industriellt

byggande.

att inse skillnaden mellan de olika industrigrupperna.

Det som tydligt framträder vid en jämförelse

är att det i byggbranschen ofta råder

en stor projektfokusering och att det

i varje projekt skapas en ny (helt eller delvis)

organisation, vilket leder till låg kontinuitet

i byggprocessen samt låg utveckling

av produkten. I tillverkningsindustrin

är det vanligt att separera produktutvecklingsprocessen

från den specifikt

konfigurerade produkten.

Genom att applicera ovanstående resonemang

på byggbranschen innebär detta

att det tekniska systemet utvecklas separat,

med byggnadens olika standardiserade

komponenter och byggnadsdelar, för

att sedan kunna användas i unika projekt.

Byggsystemet utvecklas i en separat process

där de tekniska lösningarna testas,

justeras och vidareutvecklas. I takt med

att systemen används i specifika projekt

förfinas de baserat på erfarenheter från

projekten.

Gränser behöver dras

I en teknisk plattform måste det finnas

tydliga gränsdragningar, vilket är centralt

för att öka industrialiseringsgraden i företaget.

I och med en teknisk plattform

går företaget från en projektutveckling

till en produktutveckling som är avskild

från den traditionella byggprocessen.

Produktutvecklingen blir således en

kontinuerlig process och den fortgår därför

också mellan projekten. Det handlar

om att skapa mer funktionella och långsiktiga

lösningar som systematiskt kan

utvecklas och förbättras. En vinst med att

arbeta med tekniska plattformar är att antalet

komponentvarianter i byggprojekt

kan minskas.

Många byggföretag har specialiserat

sig på en viss typ av konsumenter, då det

är svårt att bygga system som tillgodoser

kundkrav från alla typer av målgrupper

(Björnfot och Stehn 2006). De begränsningar

som sätts på byggsystemet måste

således noga övervägas, så att krav från ett

specifikt kundsegment kan mötas.

Byggsystemet är således en bärande del

för att skapa ett industriellt byggande.

Genom att utveckla flexibla och avancerade

tekniska system kan vi sänka kostnaderna,

öka kvaliteten och korta byggtiderna

samtidigt som vi tillgodoser kundens

önskemål. Nyckeln till framgång är

Prisutveckling BPI (Byggprisindex), KPI (Konsumentprisindex) och PPI (Prisindex

i producent- och importled). Illustration: Emile Hamon, källa SCB

Plattformar för industriellt byggande. Illustration: Jerker Lessing

Konfigureringssystem inom industriellt byggande. Illustration: Helena Jonsson, LTU

att utveckla standardiserade gränssnitt,

tekniska lösningar och plattformar som

skapar värde för kunden.

Modularisering och parametri

Modularisering beskrivs som: ”Sättet att

dela in en produkt i moduler med specifika

gränssnitt drivet av företagets specifika

anledningar” (Erixon 1994). Enkelt beskrivet

kan en modul beskrivas som en

begränsad del av en produkt, med en väl

beskriven funktion där gränssnitten mot

Bjälklag från byggsystemet.

Illustration: Patrik Jensen



P

A-hus fabrik i Anneberg. Foto: Petra Abrahamsson

Konfigurering av byggsystem. Illustration: Patrik Jensen

resterande delar av produkten är välde -

finierade.

En svårighet inom modulariseringsteknik

är att finna rätt gränssnitt för modulerna,

det vill säga att definiera gränssnitt

som förblir oförändrade över produktens

livscykel.

Det finns många olika typer av modulariseringsvarianter,

men vanligast inom

byggindustrin är ”Cut-to-fit” moduler.

Valet av modulariseringsvariant kan ses

vara tätt sammankopplat med parametrin,

där längden och bredden ses som varierbara

parametrar. Genom att parmetrisera

moduler kan antalet varianter och

kombinationer överblickas.

Minska antalet lösningar

Ett enkelt exempel som beskriver nyttan

av parametri (matematiska regler) kan

åskådliggöras med hjälp av ett träbjälk -

lag. Om bjälklaget max får vara 2 400 mm

brett och max 5 000 mm långt samt att

bjälklaget finns i två varianter (med

badrum och utan), ger detta en lösningsrymd

av 24 miljoner varianter (Lösningsrymd

= bredd x längd x varianter).

För att minska lösningsrymden och

komplexiteten för bjälklaget måste regler

för byggsystemet läggas till, vilket görs

med hjälp av parametri. Om regler som

kan minska lösningsrymden utformas så

att slutkunden inte nämnvärt berörs, kan

ett mindre komplext system utformas.

Våningshöjden skulle kunna vara konstant

vilket gör att angränsande moduler

också kan standardiseras, till exempel

trappor. Det spelar troligtvis liten roll för

kunden om rumshöjden varierar något

beroende på materialval eller dylikt. Genom

att begränsa valmöjligheterna, för

sådant som inte skapar värde för kunden,

ökas möjligheterna till en rationell produktion

och det är också det första steget

för att skapa ett byggsystem.

Analysera begränsningar

För att påbörja arbetet med att utveckla

ett byggsystem krävs det att man gör en

grundlig analys över vilka regler och begränsningar

som kan tänkas för det aktuella

kundsegmentet. Det handlar om att

utveckla en produktplattform med en

lång livslängd, där enskilda moduler kan

tas bort utan att angränsande moduler

påverkas. I utvecklingen av den tekniska

plattformen uppkommer nya problem

som vanligtvis inte behöver beröras inom

mer traditionell projektering, så som tillverkningsprocesser,

logistik etcetera.

Byggsystemet i utvecklingsprojektet är

uppbyggt kring en modulariseringsprincip

där varje modul är uppbyggd av ett antal

komponenter med standardiserade

gränssnitt mellan respektive komponent

och modul. Utifrån definierade komponenter

sätter man samman moduler för

bjälklag, ytterväggar, innerväggar, stom -

stabiliserande väggar etcetera.

Varje modul är baserad på ett modulmått,

i det här fallet en multipel av 150

mm (1 x 150, 2 x 150, 3 x 150 etcetera). Modulmåttet

innebär ytterliggare standardiseringsmöjligheter,

där ett av huvudsyftet

är att minska artikelmängden.

Det handlar om att öka upprepningseffekten

i byggprocessen samt att maximalt

utnyttja till exempel skivmaterial (gips,

plywood med mera). Vidare måste gränssnitten

mellan modulerna vara kompatibla

med varandra, så genom att konfigurera

ett antal moduler med varandra kan

en specifik produkt, utifrån arkitektens

skiss, utformas.

Hur ska processen se ut

Ett modernt industriellt byggande innebär

att vi går från en projektorienterad

hantverksmässig produktion till en mer

processorienterad och automatiserad

produktion. Ett viktigt första steg i den

riktningen är att förstå, och ta till sig, processkonceptet.

Vad är en process? Hur ser

våra processer ut? Hur skapar vi ett effektivt

flöde i våra processer?



P

Informationsvyer. Illustration: Patrik Jensen

Konfigurering av huset där tid har kopplats till modellen – BIM (4D). Illustration: Patrik Jensen och Emile Hamon

I processplattformen beskrivs det hur

företaget arbetar, det vill säga vilka ar -

bets metoder som ska användas och vem

som ansvarar för vad. Inom ett industriellt

byggande ökar också möjligheterna

för att skapa effektiva flöden enligt Leanproduction

principer. Lean-production

innebär att företag arbetar med en be -

hovs styrd produktion med kunden som

ledstjärna: Ingenting ska produceras som

kunden inte är beredd att betala för! De

händelser eller aktiviteter som inte skapar

värde i processen ska identifieras och

elimineras från processen. Kvar blir då en

resurssnål och effektiv process som

snabbt kan ställa om för att leverera till

nya kundkrav.

I Lean arbetar företag med en behovs -

styrd produktion (pull-system), det vill

säga ett dragande produktionssystem där

resurser, material och produkter anländer

vid inbyggnadsstället vid rätt tid och

med rätt kvalitet. I ett dragande system

initieras aktiviteter av ett verkligt kundbehov

och lager fylls på när behovet uppstår.

Inga produkter eller tjänster ska produceras

förrän en kund längre ned i försörjningskedjan

ger signalen om att en

verklig efterfrågan finns.

Resurser, material och produkter ska

inte tryckas (push-system) genom produktionssystemet.

Vid ett tryckande

system blir det mer väntan för resurser

(till exempel att olika yrkesgrupper inom

bygg väntar på att få påbörja sitt arbetsmoment)

eller att mer material och produkter

binds upp i produktionen i form av

lager.

Det första steget inom Lean-production

är att skapa en standardiserad och

stabil produktionsprocess. Den standardiserade

och stabila produktionsprocessen

fungerar sedan som utgångsläge för

att jobba med ständiga förbättringar.

För det nya byggsystemet finns alla

förutsättningar för att skapa en effektiv

produktionsprocess med processorientering

och Lean-production som bärande

beståndsdelar. Det har investerats i en ny

automatiserad produktionslina där byggsystemets

komponenter och moduler ska

produceras. Genom att flytta aktiviteter

uppströms i värdekedjan, från byggarbetsplatsen,

till fabriker där förtillverkning

utförs, ställs höga krav på att materialflödet

integreras i byggprocessen och

anpassas till verksamheten. Gränssnittet


mellan fabrik och montageplatsen är viktigt

för att komponenter, material och arbete

ska flöda genom produktionen.

Stöd till plattformar

IT ska fungera som ett stöd för att knyta

ihop processoch teknikplattformen och

skapa ett effektivt informationsflöde genom

hela byggprocessen. BIM, som informationsmodell,

möjliggör en effektiv

hantering av de tekniska beståndsdelarna

(komponenter, byggdelar, element och

moduler) samtidigt som modellen innebär

en ökad processorientering, det vill

säga hur vi kommer att använda informationen.

Genom att skapa en struktur för

byggsystemet och beskriva dess beståndsdelar

skapas rätt förutsättningar

för att kunna konfigurera produkter/hus

utifrån byggsystemets regler.

Med hjälp av en BIM skapas rätt förutsättningar

för en effektiv hantering av

byggsystemet, där informationen beskrivs

ur olika perspektiv: kundperspektiv,

ingenjörsperspektiv, tillverknings -

perspektiv och montageperspektiv:

Kundperspektiv. Här beskrivs all den

information som är av intresse för kunden

(arkitekt alternativt slutkund). Det

kan till exempel handla om hur mycket

fönsteryta som är möjligt att lägga in för

arkitekten eller hur han/hon kan utforma

huset. För slutkunden kan det handla om

tillval som är möjliga, exempelvis innervägg

mellan kök och matplats eller möjlighet

till badkar, öppen spis etcetera.

Ingenjörsperspektiv. Här beskrivs all

den information som är av intresse för

projektörer. I ingenjörsvyn beskrivs alla

de regler och begränsningar som styr

byggsystemet. Samtidigt är det i denna vy

vi befinner oss om vi ska utveckla nya

byggdelar och komponenter. I ingenjörs -

vyn kan begränsningar för till exempel

spännvidder för bjälklag beskrivas.

Tillverkningsperspektiv. Här beskrivs

all den information som är av

intresse för dem som ska tillverka respektive

byggdel eller modul. Här beskrivs

varje byggdel eller modul ner på komponentnivå.

Det skulle till exempel kunna

handla om kaplängder, materialåtgång

etcetera.

Montageperspektiv. Här beskrivs all

den information som är av intresse för

dem som ska montera ihop byggdelarna

och modulerna på byggarbetsplatsen.

Det kan handla om en processbeskriv-

Du som går i byggtankar

På www.bygging.se finner du cirka

150 ”Kvalitetsansvariga enligt PBL”.

Klicka på ”Sök SBR-specialister”.

ning med montageanvisningar och/eller

4D simulering (tider kopplat till respektive

byggdel/aktivitet).

Ska knyta ihop

De fyra perspektiven bygger på ett processorienterat

synsätt och syftar till att

skapa ett flöde av information mellan alla

intressenter – alla fyra vyer hämtar information

från en och samma modell. Vanligt

är annars att informationen återskapas

gång på gång. Arkitekten har sin modell,

projektörerna sina modeller, tillverkning

har sin modell och produktion

har sin modell.

Ett industriellt byggande måste gå mot

en processorientering, där byggsystemet

blir det industriella byggandets motor.

IT-systemet ska fungera som ett stöd och

knyta ihop processoch teknikplattformen,

så att effektiva produktionsflöden

skapas! Det industriella byggandet skapar

förutsättningar, genom standardiserade

och stabila produktionsprocesser,

för ett långsiktigt arbete med ständiga

förbättringar. D


BRAND Risken för brandspridning mellan industribyggnader påverkas av öppningar

i väggar och tak. För att ge säkrare riskberäkningar behöver bland annat flammornas höjd, samt

hur snabbt och var de bryter igenom takkonstruktionen vägas in.

Öppningar i vägg och tak

styr hur brand sprids

Av anders lönnermark, tekn dr, SP och haukur ingason, adj professor, SP

När man väljer att inte installera

sprinkler i en industribyggnad

behöver brandsäkerheten

och risken för eventuell

brandspridning till närliggande byggnader

fastställas. Det finns farhågor om att

man kan ”räkna hem” risken för brandspridning

mellan industribyggnader på

ett osäkert sätt, vilket äventyrar trovärdigheten

för ingenjörsmässig dimensionering.

Det innebär att dagens funktionsbaserade

byggnorm kan medföra problem för

myndigheter som ska granska de metoder

som används av konsulter och andra. Modellförsök

genomförda på SP kommer att

användas för att verifiera några av de metoder

som används. Försöksresultaten

visar bland annat att placering och storlek

hos olika öppningar påverkar risken

för brandspridning.

Beräknar risk för spridning

Det finns ett tidsbegränsat krav när det

gäller minimeringen av risk för brandspridning.

Värmestrålningen mot närliggande

byggnad får inte överstiga 15

kW/m 2 under en period av 30 minuter.

Detta innebär att den antagna brandutvecklingen

kan få en avgörande betydelse.

Forskning kring brandspridning mellan

industribyggnader är viktig och därför

initierades projektet ”Bränder i industrilokaler”.

Projektet, som finansieras

av Brandforsk, påbörjades år 2007 och

ska avslutas år 2009. Syftet är att förbättra

de modeller eller verktyg som finns för

att beräkna risken för brandspriding från

en icke sprinklad industribyggnad till en

annan.

I projektet har vi sammanställt nuvarande

kunskap angående dimensionerings-

och beräkningsmetoder. Inträffade

bränder har analyserats med hänsyn till

risk för brandspridning och flamhöjder

och kunskaper och erfarenheter har

hämtats från berörda myndigheter och

brandskyddskonsulter.

När branden väl är övertänd behövs

validerade verktyg för att beräkna risken

för brandspridning mellan byggnader.

För att undersöka tillförlitligheten i beräkningsverktygen

har modellförsök i

skala 1:10 genomförts. Dessa försök beskrivs

mer utförligt senare i artikeln.

Flammornas höjd

Varje år inträffar ett antal stora bränder i

industrilokaler. Egendomsskadorna kan

bli mycket omfattande, speciellt om branden

utvecklas snabbt och brandbelastningen

är hög. Räddningstjänsten har

inte alltid möjlighet att bekämpa branden

om byggnaden inte är sprinklad. I icke

sprinklade lokaler så är grundidén att

byggnaden ska placeras och anordnas så

att branden inte sprids till närliggande

byggnader.

Allmänna rådet i dagens byggnadsregler

när det gäller skydd mot brandspridning

mellan byggnader (5:72) är att den

infallande strålningsnivån bör understiga

15 kW/m 2 under minst 30 minuter. Det

innebär att nödvändiga beräkningar normalt

genomförs när byggnaden är helt

övertänd och lågor slår ut genom fönster

eller tak.

Problemet idag är att det inte finns några

bra verktyg för beräkning av fullt utvecklade

bränder i industrilokaler. Beräkning

av till exempel flamhöjd, som i

sin tur används för strålningsberäkning,

bygger till stor del på modeller som är

framtagna för öppna poolbränder och

inte fullt utvecklade bränder i stora industrilokaler.

En avgörande fråga är hur

höga flammorna är, hur dessa flamhöjder

är i jämförelser med befintliga ingenjörsmodeller

samt vilka parametrar i det ak-

Anders Lönnermark är tekn dr och

arbetar som forskare vid enheten för brandteknik

på SP Sveriges tekniska forsknings -

institut i Borås.

tuella scenariot som styr flamhöjden.

Normalt är flamhöjden för dessa stora

bränder lägre än vad som ges av de vanliga

flamhöjdsmodellerna.

Bryter igenom konstruktion

Även byggnadskonstruktionens brandtekniska

utformning kan få en avgörande

betydelse för resultaten. Beräkningsresultaten

kan variera beroende på hur och

när flammorna bryter igenom takkonstruktionen.

Det kan vara många mindre

flammor som slår ut genom fönsteröppningar

eller en hög flamma som uppstår

när hela eller delar av taket rasar in.



FÖRFATTAREN

FÖRFATTAREN

Haukur Ingason är adjungderad

professor och arbetar som forskare vid

enheten för brandteknik på SP Sveriges

tekniska forskningsinstitut i Borås.

P

Figur 1. Flammor strax efter tändning. Foto: Anders Lönnermark

Därför finns ett stort behov av att undersöka

och utvärdera de verktyg som används

i dag för att beräkna brandspridningsrisken

mellan byggnader. I samtal

med granskande myndigheter och även

brandskyddskonsulter som genomför arbetet

har det framkommit att det finns ett

stort behov av vägledning kring hur man

beräknar.

Olika beräkningsmetoder

Trots att det finns många olika sätt en

brand kan spridas, så är dock spridning på

grund av värmestrålning oftast det man

kan undersöka. Det finns ingenjörsmässiga

metoder för att bestämma risken för

brandspridning. Till exempel beskriver

Zalosh hur man kan uppskatta brandspridningen

mellan två byggnader genom

att sätta upp ett värsta scenario för brandens

spridning och omfattning och sedan

beräkna brandeffekt, effektiv flamtemperatur,

flammans strålningspotential,

flamhöjd, synfaktor, etcetera. Tillsammans

används detta för att beräkna den

infallande strålningen mot den utsatta

byggnaden.

En brittisk studie påpekar att när man

planerar för säkerhetsavståndet mellan

byggnader bör man vara medveten om två

viktiga faktorer:

- Strålningsnivån som kan antända material,

både på utsidan av byggnaden och

inne i byggnader på grund av strålning

som passerar genom fönster.

- Strålningsnivån från den brinnande

byggnaden.

I Storbritannien har man gjort undersökningar

som utgår ifrån dessa grundläggande

parametrar. De har tagit fram

både mer komplexa metoder och metoder

som är relativt enkla att använda. I

den förenklade metoden har man lagt in

säkerhetsmarginaler när det gäller valet

av ett säkert avstånd .

Det finns även förenklade metoder att

beräkna avståndet i amerikanska standarder,

till exempel National Fire Protection

Association (NFPA 80A, 1980) och i

en standard som FM Global (FMDS 1-20,

1979) har tagit fram. De grundläggande

parametrarna är strålningspotentialen,

olika synfaktorer och kritisk antändningsstrålning

för trä.

I NFPA 80A klassificeras byggnaderna

i tre grupper (Severe, Moderate och

Light) beroende på brandbelastning och

flamspridningsklassificering. Beroende

på dessa parametrar kan ett säkert avstånd

beräknas.

I den metod som FM Global har utvecklat

finns det fyra olika grupper där

säkert avstånd bestäms av brandtekniska

egenskaper (flammability classification)

av det brinnande godset och vilken typ av

utsatta väggkonstruktioner det handlar

om.

Det kanske vanligaste brännbara mate -

rialet på utsidan av en byggnad är trä. Om

den infallande strålningsnivån är till-

räckligt hög kan trämaterialet självantända

(utan någon extern tändkälla). För trä

ligger denna strålningsnivå på 34 kW/m 2 .

Om någon typ av extern tändkälla förekommer

antänds materialet vid mycket

lägre strålningsnivåer. Law rapporterar

om lägsta strålningsnivå på 12.5 kW/m 2

för torrt trä och utan färg eller annan behandling.

Spridning till grannbyggnad

En annan väldigt viktig faktor för antändning

av trä är exponeringstiden. Om ett

material plötsligt utsätts för en väldigt

hög (> 30 kW/m 2 ) strålningsnivå, så kan

självantändningen ske relativt snabbt,

kanske efter någon eller några minuter.

Om ett material blir utsatt för relativt låg

värmestrålning (12.5 kW/m 2 ), och det

finns en extern tändkälla, så kan det ta tiotals

minuter innan det antänds.

Det krav som anges i de svenska bygg -

reglerna om att värmestrålningen mot

grannbyggnaden inte får överstiga 15

kW/m 2 under en period av 30 minuter

överensstämmer bra med dessa värden.

Hur branden utvecklas

Det är inte alltid som beräkningsmodellerna

i sig är problemet utan vilken brandstorlek

som ska användas i modellen och

vilka andra antaganden som ska göras.

När en byggnad blir övertänd slår flammor

ut genom takkonstruktionen, fönster

och portar. De delar av flammorna som


tränger igenom och blir synliga utanför

byggnaden genererar den strålning som

närliggande byggnader utsätts för. Beroende

på byggnadens storlek, utformning,

brandbelastning, rökmängd och vindförhållanden

kan risken för brandspridning

beräknas.

Tidsperioden från det att branden startar

och tills den utvecklas till en övertänd

brand är viktig att förstå för att kunna

göra en realistisk bedömning av risken för

övertändning. Förståelsen om hur en

brand utvecklas från en initialbrand till

en övertänd brand i en industrilokal är

därför viktig.

Takkonstruktionens betydelse

Brandbelastningen i industrilokaler varierar

kraftigt, alltifrån maskinutrustning

som är integrerad med lågt eller högt

staplat gods till renodlade lagringslokaler.

Takhöjden varierar också, vilket har

stor betydelse för den fortsatta brandutvecklingen

. När det gäller stora industri-

lokaler så är det mycket svårt att bedöma

om branden utvecklas till en övertänd

brand eller inte. De kriterier som används

bygger till stor del på försök genomförda

för betydligt mindre lokaler och där förhållandet

mellan takhöjd och golvyta har

varit helt annorlunda.

De genomförda modellskaleförsöken

visar att strålningen från en brand i en

byggnad på ett signifikant sätt påverkas

av storleken och placeringen av hål i taket.

Storleken påverkar flamhöjden medan

placeringen påverkar hur stor den resulterande

infallandes strålning på närliggande

byggnad blir.

Detta innebär att brandförloppet och

hur och när taket brinner igenom får stor

inverkan, inte bara på ursprungsbranden

utan även på risken för brandspridning.

Detta betyder i sin tur att både brandbelastning,

och dess fördelning i lokalen

samt takkonstruktionen påverkar risken

för brandspridning.

Speciellt materialet i taket har varit

föremål för intensiva diskussioner inom

den referensgrupp som är kopplad till det

aktuella forskningsprojektet. I modellskaleförsöken

användes obrännbart tak

där olika stora öppningar simulerade att

taket brann igenom. Man kan emellertid

tänka sig fall med till exempel brännbar

isolering där själva konstruktionen efter

ett tag bidrar till brandförloppet och

brandspridningen. Detta är ett viktigt

område som inte ryms inom det nu pågående

projektet, men som behöver studeras

framöver.

Modellförsök har genomförts

Ett antal modellskaleförsök genomfördes

i skala 1:10. Huvudsyften med brandförsöken

var att studera flamhöjd och strålning,

och att utvärdera de beräkningsmodeller

som används för att uppskatta risken

för brandspridning. Modellen hade

dimensionerna 6 m × 3 m × 0,7 m och simulerade

en industrilokal i fullskala med



P

Figur 2. Flammor ut genom hål i taket. Hålet simulerar att taket har brunnit igenom eller rasat. Foto: Anders Lönnermark

måtten 60 m × 30 m × 7 m. Som brandkälla

användes stora träribbstaplar, vilka

tändes med hjälp av heptan. Dessa brandkällor

valdes för att få en så jämn brand

som möjligt under en relativt lång tidsperiod

samtidigt som vi ville att branden

skulle täcka en tillräckligt stor golvyta för

att motsvara en utbredd brand i en industrilokal.

I figur 1 visas brandkällan inne i lokalen

strax efter det att de fyra heptanbålen

under träribbstapeln antänts. Totalt genomfördes

tio försök där framför allt antalet

öppningar och öppningsarean va -

rierades för att simulera portar och hål i

tak respektive vägg.

Preliminära resultat visar att öppningarnas

storlek och placering på ett signifikant

sätt påverkar strålningen och därmed

risken för brandspridning. I figur 2

visas flammor ut genom hål i taket. Genom

att samla upp brandgaserna i en stor

huv kunde brandeffekten (den viktigaste

parametern) mätas. Tillsammans med

uppmätt flamhöjd och strålning kan olika

beräkningsmodeller för infallande strålning

mot närliggande byggnader valideras.

Något som var väldigt tydligt under

försöksserien var att inte bara öppningarna

i taket påverkar. Öppningar i väggarna,

som simulerar öppna portar, har signifikant

inverkan på brandeffekten. Det visas

i figur 3, där de två dataserierna representerar

olika förutsättningar när det gäller

öppningar i väggarna. En enkelport mot-

svarar i fullskala en port 4 m × 4 m, medan

en dubbelport i fullskala är 8 m × 8 m (i det

aktuella fallet användes en sådan dubbelport

på vardera gaveln). I båda fallen motsvarade

hålet i taket fem procent av tak -

arean.

I figuren ser man också tydligt den inverkan

som avståndet har på den infallande

strålningen, vilket följer de vanliga

trenderna att strålning avtar med avståndet.

Strålningen mäts

Som ett led i att validera metoder för att

bestämma infallande strålning mot när-

liggande byggnad har två olika metoder

för att mäta strålning jämförts under försöksserien,

dels med värmeflödesmätare

som traditionellt används inom många

provningsmetoder, dels plattermoelement

vars användning har ökat under de

senare åren för att bestämma strålningsbelastningen

på konstruktioner och delar

av konstruktioner.

Resultaten från försöken kommer att

användas för att jämföra med olika beräkningsmodeller.

Slutrapportering från

projektet kommer att ske under hösten

2009. D

Figur 3. Infallande värmeflöde som funktion av avståndet från flamman för två olika tilluftsförutsättningar.



BRAND En test av hur imkanaler i storkök klarar brand visade att två av tre föll sönder.

Det ledde till en större studie av tio kanaler. Frågan är om dagens rekommendationer är till -

räckliga? Särskilt när det handlar om att fett och oljor i kanalen kan antändas.

Klarar fettindränkta kanaler

att stå emot brand?

Av lars boström, tekn dr, SP Brandteknik

Ventilationsföreningen

inom Plåtslageriernas riksförbund

startade på uppdrag av

sina medlemmar en utredning

angående tätningsmassor i imkanaler 1 .

Avsikten var att studera hur olika kanaler

och tätningsmassor med sina specifika

egenskaper höll täthetskraven efter tvätt

och efter brand, samt deras lämplighet i

storköksmiljöer.

Ett antal inledande prov gjordes på

Räddningsverkets skola i Rosersberg.

Medverkande var, förutom representanter

från Plåtslageriernas riksförbund,

också personal från Räddningsverkets

skola, samt deltagare från Sveriges skorstensfejaremästares

riksförbund.

Testerna genomfördes med tre olika

kanaler och resultatet blev att två av tre

inte klarade en brand utan föll sönder.

Detta visade att det fanns behov av att utreda

hur en imkanal bör vara beskaffad

för att klara de brandkrav som ställs, samt

att undersöka om dagens rekommendationer

från branschen är lämpliga när det

Provuppställning av imkanaler. Foto: Lars Boström

gäller brandspridning via imkanaler

inom en brandcell.

Sammantaget så resulterade de inledande

proven i ett nytt större forskningsprojekt

där tio olika imkanaler

brandprovades enligt den svenska standarden

SP Brand 124.

Tio imkanaler provades

I det uppföljande forskningsprojektet,

som finansierades av Plåtslageriernas

riksförbund och Brandforsk, brandprovades

tio olika kanaler 2 . Såväl cirkulära

(ϕ 315 mm) som rektangulära kanaler

(200 x 500 mm) studerades. Kanalerna

var omkring 4 300 mm långa och avståndet

mellan upphängningar var 3 000

mm. De monterades med en vertikal del

ut från bjälklaget med en höjd minst 500

mm varefter de vinklades 90 grader. Kanalerna

avslutades med en 90 graders böj

och gick upp till en höjd omkring 2 000

mm från bjälklaget. Alla kanaler var stagade

vid utblåset.

Följande kanaler provades:

Lars Boström är sektionschef och

teknisk doktor vid SP Sveriges tekniska

forskningsinstitut, avdelningen för brandteknik.

Han forskar framför allt inom

området betong och brand, men sträcker

även, som i detta fall, ut handen mot andra

områden.

• Galvad spirokanal, extratät

• Galvad rektangulär kanal

• Galvad spirokanal

• Svetsad svartplåt, flänsad rektangulär

• Svetsad svartplåt, cirkulär längsfalsad

• Längsfalsad kanal i förzinkad stålplåt

med spännbandskant

• Svetsad svartplåt rektangulär kanal

med ett flertal skarvar för att testa olika

brandtätningsmassor

• Galvad spirokanal med EI 15-isolering

• Galvad längsfalsad cirkulär kanal

• Specialkanal med inre rökkanal av rostfritt

stål isolerat med mineralull och

klädd med pulverlackad varmförzinkad

plåt

Metodiken vid provningen

Alla kanalerna var helt nya och hade inte

behandlats på något sätt innan brand -

provningen. Detta motsvarar därför inte

det verkliga fallet då vanligtvis fetter och

oljor ansamlas inuti kanalerna, vilket

även kan påverka tätheten hos olika tätningsmassor.

Provningen genomfördes i huvudsak



FÖRFATTAREN

Specialister på brandskyddsprojektering och riskanalyser

Stockholm – Linköping – Uppsala – Östersund

www.brandkonsulten.se

brandkonsulten ab är medlem i Sveriges brandkonsultförening BRA

Energigatan 5, 43437 Kungsbacka Tel.+46 300 773 50

www.siliconetrading.se info@siliconetrading.se


P

Spirokanal som missfärgats av värmen. Foto: Lars Boström

enligt SP Brand 124, det vill säga med en

brand enligt ISO 834, under 60 minuter.

Metoden används normalt för att prova

isolationsförmågan hos isolerade ventilationskanaler

med invändig brand.

De krav som finns vad gäller integritet, eller

brandtäthet (E-klass), är att inga sticklågor

med varaktighet längre än 10 sekunder

får förekomma på den av brand oexponerade

sidan. Vidare får inga genom -

gående hål med diameter över 25 mm

uppstå, och sprickor/glipor är begrän -

sade till 6 mm bredd och längd 150 mm.

Förutom krav på brandtäthet kan man

även ställa krav på isolationsförmåga (EIklass)

och då får temperaturökningen på

den av brand oexponerade sidan inte vara

större än 140 grader Celsius i medeltal

och inte över 180 grader Celsius i någon

enskild punkt.

Vid denna typ av brandprovning monteras

kanalen på ett bjälklag, ett tak, till en

brandprovningsugn. Ugnen hettas sedan

upp enligt en bestämd tid-temperatur-

kurva (ISO 834). Detta innebär att kanalen

inte utsätts för direkt eld utan varma

gaser leds genom kanalen.

Nio klarade 60 minuter

För att minska antalet variabler och osäkerheter

under provningen bestämdes

att imkanalerna skulle vara helt nya innan

prov, det vill säga det fanns inga brännbara

material i kanalerna.

Endast en av kanalerna fick integritetsbrott

då fast eld uppstod efter sju minuter.

Det var en galvad längsfalsad cirkulär

kanal med diameter ϕ 315 mm. Övriga nio

kanaler klarade integritetskraven under

60 minuter vilket ger en E 60 klassning.

Vid denna provning fanns det inget

brännbart material i kanalerna.

I storköksmiljö kan man förvänta att

kanalerna är indränkta med fett/olja invändigt

och att det uppstår en invändig

brand. De sprickor/hål som accepteras i

standarden kan troligen inte accepteras i

fallet då man har en brand i kanalen. Brinnande

olja/fett kan rinna ut ur kanalen

om sprickor bildas i underkant, samt eld


kan spridas via sprickorna till brännbara

material utanför kanalerna.

Den galvade spirokanalen med isole -

ring för klass EI 15 klarade temperaturkraven

över 18 minuter, och även integritetskraven

över 60 minuter, även fast den

var starkt deformerad. Vid demontering

av kanalen konstaterades att kanalen

hängde kvar tack vara isoleringen. Spirokanalen

hade brott i skarvarna.

Om kanalen isolerats för högre klassning,

EI 30 eller EI 60, det vill säga med

mer isolering kan det ha resulterat i en total

kollaps då isoleringsvikten ökat markant.

Man bör även fråga sig om denna typ

av kanal är lämplig när den ska fungera

som evakueringskanal för frånluft.

Risk för sticklåga i glipor

Vid provningen mättes även temperaturen

omkring 50 mm från ytan på varje kanal.

Dessa mätningar visade att för oisolerade

kanaler var temperaturen mellan

190–350 grader Celsius efter 30 minuters

brandprov och mellan 340–560 grader

Celsius efter 60 minuter.

Detta innebär att teoretiskt sett kan kanalerna

monteras så nära som 50 mm från

brännbart material under förutsättning

att branden i kanalen är kortvarig

(mindre än 30 minuter). Vid längre bränder

finns det risk för brandspridning i

brännbart material 50 mm från kanalen

för alla oisolerade kanaler.

Detta gäller i de fall det inte brinner i

själva kanalen. I det fall det brinner i kanalen

kan det finnas risk för att sticklågor

uppstår i glipor vilka kan sprida branden

utanför kanalerna.

Fett och oljor kan antändas

Studien visar att alla kanalerna var mekaniskt

stabila vid en standardiserad provning

enligt SP Brand 124 och att brandtätheten

var relativt bra. Men vid en standardiserad

provning utsätts kanalerna för

heta brandgaser som leds genom dem,

medan det vid en verklig brand kan vara

fett/oljor som samlats i kanalen som brinner,

vilket kan ge helt andra påfrestningar.

Det är därför inte säkert att en standar-

diserad brandprovning enligt SP Brand

124, eller för den delen den europeiska

metoden EN 1366-1, för provning av ventilationskanaler,

är tillämpliga för imkanaler.

Det finns därmed behov av ytterligare

studier där ett mer realistiskt scenario

provas, det vill säga kanaler med invändig

beläggning av fett/olja. Detta eftersom

fett och/eller oljor inuti en kanal

som antänds i kanalen kan ge helt andra

påfrestningar jämfört med en standardiserad

brandpåverkan, där endast värme

leds genom kanalen. I det verkliga scenariot

kan kanalen deformeras på helt andra

sätt vilket kan leda till stabilitetsproblem

och förlorad täthet. D

Referenser:

1 Tjärnlund D., ”Rapport i provning & läcka-

gemätning av imkanaler”, Rapport

Skfrg2, Rosersbergs skola, Rosersberg,

2005.

2 Boström L., ”Provning av imkanaler för

storkök”, Rapport BRk 6077, SP Brand -

teknik, Borås, 2008.


BRAND För att bygga ett bra brandskydd behöver en brandsakkunnig komma in

i projektet från början. Det är billigare att lösa problem på skissbordet än vid slutbesiktningen.

Det behövs också en tydlig rollfördelning och klara beslutsvägar.

Bra samarbete optimerar

byggnadens brandskydd

Av annacarin carlén, brandingenjör, Brandkonsulten Kjell Fallqvist och katarina wadensten, brandingenjör,

Brandkonsulten Kjell Fallqvist

Den plan- och bygglag (PBL)

som kom år 1995 förändrade

byggprocessen. Lagen syftade

bland annat till att göra byggherrens

ansvar tydligare och att förbättra

samhällets kontroll av byggherrens kompetens,

till exempel genom kvalitetsansvarig.

Idag, nästan 15 år senare, finns stora

skillnader i hur brandskyddet hanteras i

olika projekt och i vilken utsträckning

sakkunnig i brandskyddsfrågor finns

med. Även räddningstjänstens med- och

påverkan i byggprocessen ser mycket

olika ut beroende på var i landet man befinner

sig.

Fortfarande finns en utbredd syn bland

byggherrar, fastighetsägare med flera, att

”det är godkänt av brandkåren”. Följden

blir att brandskyddet för samma typer av

byggnader och verksamheter kan skilja

sig åt beroende på var i landet byggnaden

uppförs, vilket skapar otydlighet för de

byggherrar och fastighetsägare som har

hela landet som arbetsområde.

Brandsakkunnigas del i projekt

I början av 1990-talet, när de första

brandkonsulterna etablerades, var det ett

stort projekt när brandkonsulten lade ner

cirka 40 timmar på beräkningar och dokumentation.

Idag kan omfattningen

vara den tiodubbla eller mer.

I de delar av Sverige där den brandsakkunnigas

roll är väl etablerad i byggbranschen

kommer brandkonsulten in tidigt i

projektet, som en självklar del av projekteringsgruppen.

Brandkonsultens arbete

följer processens skeden och de övriga

konsulternas arbete.

Omfattningen av den brandsakkunnigas

arbete inom ett projekt avgörs bland

annat av entreprenadformen. Inför en totalentreprenad

anges brandskyddsprinciperna

oftast grovt i ett utlåtande eller i

en brandskyddsdokumentation, och sedan

ska totalentreprenören ta fram den

slutliga lösningen. I dessa fall kan det vara

svårt för den brandsakkunniga att få en

inblick i projekteringen om inte denne får

ett fortsatt uppdrag av entreprenören. Ju

mer ”färdig handling” som tas fram under

projekteringen, desto större möjlighet

finns för den brandsakkunniga att vara

med och påverka detaljlösningarna, men

också att upptäcka och förhindra felaktigheter.

Värdefullt med återkoppling

De kommunala räddningstjänsterna får

genom släckinsatser och påföljande

brandorsaksutredningar ovärderlig kunskap

om hur olika byggnader fungerar när

det händer något. De har också lång erfarenhet

av tillsyn på olika objekt, tidigare

brandsyn, och har därmed insikt om hur

olika verksamheter hanterar det byggnadstekniska

brandskydd som finns.

Återkoppling från räddningstjänst till

byggbranschen kan därför vara av stort

värde.

Det informationsansvar som räddningstjänsten

har gentemot invånarna i

kommunen får dock inte förväxlas med

ett konsultansvar.

Egenkontroll för projektörer

I de flesta projekt finns entreprenörens

egenkontroll för brandtätningar, montering

av brandklassade glas etcetera med

som en självklar del. Det är inte lika självklart

att den brandsakkunnigas frågeställningar

följs upp under projektering,

eller att de kontrollpunkter som tas fram,

till exempel i brandskyddsdokumentationen,

följs upp i arkitektens och teknikkonsulternas

egenkontroll och interna

system för kvalitetssäkring.

För att väsentliga delar inte ska falla

mellan stolarna i projekteringsgruppen

AnnaCarin Carlén är brandingenjör

och anställd hos Brandkonsulten Kjell

Fallqvist AB sedan år 1999, med tidigare

erfarenhet från kommunal räddningstjänst

och dåvarande SRV.

måste därför projektledaren/projekte -

rings ledaren/installationssamordnaren

även lyfta upp brandfrågorna och se till

att projektörerna tar fram lösningar som

ger ett korrekt brandskydd.

Ett effektivt sätt att följa upp brandkraven

är att genomföra särskilda brand -

samordningsmöten eller enskilda möten

mellan brandkonsulten och respektive

teknikkonsult. I många, framförallt större,

projekt är det styrfunktionerna som



FÖRFATTAREN

FÖRFATTAREN

Katarina Wadensten är brand -

ingenjör och civilingenjör i riskhantering.

Hon är anställd hos Brandkonsulten Kjell

Fallqvist AB sedan år 2006 och har tidigare

arbetat på Brandkåren Attunda.

P

medför störst behov av samordning även

avseende brand.

Skydd för tredje man behövs

I BBR anges den nivå för skydd och säkerhet

som samhället anser är rimlig när det

gäller:

- bärverkens beständighet vid brand,

- begränsning av utveckling och spridning

av brand- och brandgaser inom

byggnaden,

- begränsning av brandspridning till närliggande

byggnadsverk,

- förutsättningar för dem som befinner

sig i byggnaden att själva sätta sig i säkerhet

eller räddas, och

- räddningsmanskapets säkerhet vid

brand.

Vid en nyprojektering tillgodoses kraven

på utrymnings- och personsäkerhet.

Hänsyn tas till skydd mot spridning till

andra brandceller och till intilliggande

byggnader, och oftast dimensioneras det

skyddet för 30, 60 eller 90 minuter. De åtgärder

som vidtas för att förstärka egendomsskyddet

blir ”egen ambition” och

lämnas ofta därhän. En nyprojekterad

byggnad som uppfyller kraven i BBR kan

därför totalförstöras vid en brand.

I februari i år inträffade detta i en nyligen

ombyggd matvarubutik i Södertälje.

Butiken var utförd enligt BBR, men den

branden fick till följd att butiken och stora

delar av byggnaden förstördes helt.

Trots en omfattande räddningsinsats

spred sig branden till en intilliggande hyresgäst

vars lokaler också fick stora skador.

Ett flertal andra mindre butiker som

låg i anslutning till matvarubutiken, dock

inte i samma brandcell, fick rök- och vattenskador

och måste därför hållas stängda.

Dessutom påverkades el- och dataförsörjning

för flera andra hyresgäster i

byggnaden av branden. De företag som

klarat sig undan de direkta skadorna till

följd av branden tvingas därmed ändå att

stänga.

Fastighetsägare och byggherrar måste

vara medvetna om att en projektering enligt

BBR inte ger något skydd mot total -

skada vid brand, vilket kan vara överraskande.

Samverkan – en självklarhet

Medverkan från räddningstjänst och

brandkonsult likväl som byggherre och

Fotot är taget strax utanför gamla kassalinjen. Man ser förvaringsskåp och godisautomater.

Lågorna slog ut genom taket när räddningstjänsten kom. Balkarna på den del som sitter kvar

är alldeles böjda. Foto: AnnaCarin Carlén

entreprenör skapar bra och väl förankrade

lösningar. Samverkan borde därmed

vara en självklarhet. Som brandkonsult är

det viktigt att lyfta fram behovet av en tidig

dialog i ett projekt för att, om möjligt,

förankra detta hos beställaren.

Kommunikationen med brandkonsulten

kan förbättras till exempel genom:

1. Tidig kontakt. Ju tidigare den brand -

sakkunniga kommer in i projektet desto

lättare är det att skapa optimala lösningar.

Som för alla andra discipliner är

det billigare att lösa problemen på

skissbordet än vid slutbesiktningen.

2. Kontinuerlig kontakt. Att den brand -

sakkunniga är delaktig under hela projekteringen

och även under byggtid för

att löpande kunna hantera frågor och

förändringar i exempelvis planlösning

och andra förutsättningar.

3. Samordning mellan de olika teknikslagen.

I större projekt bör ett brand -

samordnings-möte genomföras med

berörda teknikkonsulter för att tydliggöra

de system som berör fler än ett teknikslag.



P

4. Tydlig rollfördelning och klara besluts -

vägar. Det måste vara tydligt för projektörerna

och för entreprenörerna vem

som tar beslut och vem som får ändra

de beslut som tagits.

5. Dialog med hyresgäster. Där behov och

möjlighet finns ska en dialog hållas

med kommande hyresgäster för att skapa

lösningar som fungerar för den dagliga

verksamheten.

För att brandskyddet ska beaktas på

bästa sätt i byggprocessen är det viktigt

att alla aktörer har förståelse för processen

som sådan, för lagstiftningen och för

aktörernas olika roller och kompetenser.

Brandkonsulten AB har under snart 20

års tid varit med i utvecklingen av samverkan

i byggprocessen med brandfrågor

som en naturlig del. Genom samverkan

och återkoppling kan vi inom branschen

fortsätta utvecklas och arbeta för att op-

Faktaruta:

Vad gör en brandsakkunnig i processens olika skeden

- detaljplan; riskanalyser,

stämmer av insatsmöjlig-

het och utrymningsmöj -

ligheter

- programskede; grundläg-

gande brandskydd, grova

riktlinjer för utrymnings-

säkerhet, principer för

brandgasventilation, in -

satsmöjligheter och krav-

nivåer för ventilations -

brandskydd

- systemhandlingsskede;

systemval, sprinkler,

brandlarm och princip för

ventilations brandskydd

- bygghandling; lösningar

inom de valda systemen

genom detaljråd till tek-

nikkonsulter och arkitekt,

ritningsgranskning etce-

timera brandskyddet vid om- och nybyggnad

när det gäller teknik, tid, ekonomi

och slutprodukt. D


tera

- produktion; fortsatt

detalj rådgivning till kon-

sulter och entreprenörer,

kontinuerliga besiktningar

- slutförande; kontroll på

plats, genomgång av

egenkontroll och rela-

tionshandling inför för-

valtningsskede, planer för

I februari 2009 brann det i en ombyggd matvarubutik i Södertälje i Weda. Ingången till själva butiken ser spöklik ut. Fastighetsägare och

byggherrar bör känna till att en projektering enligt BBR inte ger något skydd mot totalskada vid brand. Foto: AnnaCarin Carlén

DoU

BETONG Ingen har väl undgått att vindkraften ska bli en stor framtida energikälla

i Sverige. Härnösand kommun har lång erfarenhet. Som bäst läggs fundamenten för fem nya

vindkraftverk i Möckelsjöberget. En fråga är hur konstruktionen klarar vibrationer?

Vindsnurrornas fundament

ska klara vibrationer

Av margot granvik, redaktör, Husbyggaren

Ett bygge av betongfundament

till fem vindkraftverk pågår för

närvarande i Möckelsjö, 14 km

norr om Härnösand. Betongfundamenten

blir plattgrundlagda på

sprängstensfyllning. Varje fundament

blir 15 x 15 x 1,7 meter och det går åt cirka

420–430 m 3 betong per betongplatta.

Mats Söderberg på Peab, region anläggning

Nord, berättar att Peab sköter

sprängningen, gjuter betongplattan och

står för återfyllningen.

– Vi tar en liten del av projektet och det

enda bekymmer vi har är själva vädret,

med snö och kyla.

Arbetet med vindkraftverken i Möc -

kelsjö påbörjades i januari och återfyllnaden

av betongfundamenten ska vara klar

den sista maj. Själva vindkraftverken

monteras i juni.

Blir 125 meter höga

Vindkraftverken levereras från företaget

Nordex och kommer i delar för att sättas

ihop på plats. Tornhöjden blir 80 meter

och vingspannet 90 meter i diameter. Totalhöjden

blir då 125 meter. Effekten per

vindsnurra är 2 500 kW.

– Vikten blir ungefär 350 ton för varje

torn totalt med torn och blad och maskinhus.

Det ska betongfundamentet klara,

säger Michael Henriksson, försäljnings -

chef på Nordex.

Det finns två typer av fundament för

vindkraftverk, gravitationsfundament eller

bergförankrat fundament. Med gravitationsfundament

utgör fundamentet i

sig en motvikt till vindkrafterna medan

ett bergförankrat fundament gjuts direkt

på berget och förankras med bultar i berget.

– I Möckelsjöberget har man använt

ett vanligt gravitationsfundament tillsammans

med överfyllning.

Kan vibrationer från tornet fortplanta sig

ner i fundamentet och exempelvis berggrunden

och orsaka problem?

Bultgruppen samt det pågående armeringsarbetet på Möckelsjöberget. Här byggs betongfundament

till fem vindkraftverk. Foto: Christer Lockne

– Både ja och nej. Vindkraftverken rör

sig hela tiden. När man designar torn och

själva konstruktionen tittar man bland

annat på självsvängningsfrekvensen.

Berggrunden kan vara väldigt olika på olika

platser. Vi har byggt vindkraftverk där

man får påla för fundamenten, och på

berg där man använder bergfundament

med dragstänger som man borrar ner,

säger Michael Henriksson.

– Inför ett bygge görs det alltid en geoteknisk

undersökning innan man designar

fundamenten utifrån de förutsättningar

som råder på den aktuella platsen.

Har man sämre mark, med sämre bärighet

tar man hänsyn till det.

– Det finns en IEC-norm för design av

vindkraftverk som talar om hur ett vindkraftverk

ska designas och vilka kriterier

som gäller.

– Idag konstrueras till exempel vindkraftverk

för att hålla i 20 år. Sedan vet

man inte vad som händer i framtiden och

om man då gör en bedömning om verket

Faktaruta:

Beställare: Möckelsjöbergets Energi AB

Leverantör: Nordex

Effekt: Per verk 2 500 kW. 12,5 MW för

samtliga fem verk.

Drift: N90 finns i två versioner: High Speed

(HS) och Low Speed (LS). Low Speed är

anpassad för lite lägre vindhastigheter och

ger ett lägre ljud, vilket kan krävas om

bostäder finns i närheten. Vindkraftverken

har automatiserad styrning och fjärröver-

vakning. Vid extrema vindar stoppas

verken automatiskt.

Årsproduktion, samtliga vindkraftverk i

Härnösand: Idag cirka 2,5 GWh. Möckelsjö-

berget beräknas producera cirka 6 GWh per

turbin det vill säga totalt cirka 30 000 000


kWh.

kan fortsätta att köras. Man får se över utmattningar

i material, gods, med mera.

Men ingen kan förvänta sig en livslängd

på exempelvis 40 år, uppger Michael

Henriksson.

Lång erfarenhet av vindkraft

För Härnösands kommun är vindkraft en

profilfråga. Redan år 1989 uppfördes två

”tvillingtorn” på Kläffsön och år 1996

uppfördes ett vindkraftverk på Vårdkasens

topp, som är en höjd nära centrum.

Vindkraftverket ses av alla som passerar

eller besöker staden.

Idag har kommunen fyra kommersiella

vindkraftverk i drift med en samlad

årsproduktion på cirka 2,5 GWh. D

En N90 uppförd på slätmark.

Foto: Nordex


BETONG I Kanada har den så kallade ”kristalliseringstekniken” använts i 30 år. I Sverige

har det gått trögt för metoden. Men nu verkar en svängning vara på gång. Kristalliseringstekniken

är miljövänlig och ju mer det läcker desto bättre fungerar den.

Ny metod täta betongläcka

börjar vinna mark

Av margot granvik, redaktör, Husbyggaren

Vanligen tätas sprickor i betong

genom injektering med

epoxi, polyuretan eller mikrocement.

Tätning av läckande

sprickor kan dock innebära stora prob -

lem där de gängse injekteringsmetoderna

inte alltid är så framgångsrika.

En så kallad kristalliseringsteknik för

att täta läckande sprickor har använts i

Kanada och USA i mer än 30 år. Metoden

innebär att betong tätas med speciella organiska

tillsatser, Portlandcement och

finmald kvarts, se figur 1.

Kristalliseringsmaterialet blandas

med vatten och stryks på den fuktiga betong

ytan. Med hjälp av osmos migrerar

organiska kemikalier och cementkomponenter

in i betongens porsystem. Ett hydratationsförlopp

som liknar betongens

normala hydratation påbörjas. Kristaller

bildas i betongens porsystem och gör detta

betydligt tätare.

Christer Molin, som idag arbetar på

Byggmiljögruppen, undersökte kristalliseringsmetoden

i ett SBUF-projekt för

några år sedan, tillsammans med Björn

Syvertsen.

– Det som gjorde att det blev ett projekt

är att jag tilltalades av tätningstekniken.

Vår studie visade att det är en förhållandevis

enkel och effektiv metod.

En utveckling av betong

Sedan undersökningen har det dock inte

hänt så mycket.

– Utomlands, åtminstone i vissa länder,

är det här ingen ny teknik även om kristalliseringstekniken

i Sverige fort farande

betraktas som en nyhet. Men nu har jag

blivit inbjuden att hålla föredrag på Betongföreningens

årsmöte. Jag tror att tekniken

är på väg in, som ett tilltalande

komplement till dagens tätningstekniker.

– Vi har också fått förfrågningar där

man vill använda kristalliseringstekniken

i olika tätningsprojekt.

Figur 1. Betongen som ska tätas måste vara fuktig. Längs läckande sprickor som är större än

0,5 mm görs ett rektangulärt spår genom sågning med diamantskär. Vid vattenläckor med

större tryck måste snabbhärdande cementbruk användas för att stoppa flödet.

Christer Molin är lite förundrad över

att tätningsmetoden inte används mer.

– Det är en bra metod. Den är tilltalande

på så sätt att man använder samma material

som ursprungsmaterialet.

– Detta handlar egentligen om en utveckling

av betongområdet. Med epoxy

eller polyuretan för man in nya och annorlunda

material, som dessutom är sämre

ur miljösynpunkt. Även prisbilden borde

kunna bli gynnsam om tekniken börjar

användas mer.

Kan täta porös betong

Att kristalliseringstekniken ännu inte fått

något genombrott tror Christer Molin beror

på att det behövs ett betongtekniskt

kunnande och en insikt om metodens begränsningar.

– Vem som helst kan inte hantera kristalliseringsmaterialet.

Men det är en cementprodukt

som är tilltalande i reparationssammanhang.

Tekniken är kraftfull.

Det är också så att om man har mycket

läckage så fungerar den som bäst.

– En nackdel är att betong och betongprodukter

inte är elastiska. Man kan därför

inte reparera rörliga sprickor. Det

måste vara döda sprickor. Däremot kan

även porös betong tätas. D

Fotnot:

SBUF-projektet genomfördes med stöd från

SBUF, Betongsystem i Skandinavien, samt i

samarbete med Pen Tec. Rapporten ”Tät-

ning av läckande sprickor i betong med kris-

talliseringsteknik – En översiktlig studie”

finns på www.sbuf.se. Projekt 11673.


LIVSCYKELANALYS När NCC räknar på klimatpåverkan vägs allt i ett hus in; byggplats,

transporter, byggmaterial, inredning, vitvaror, med mera. Skillnaden mellan stål- eller träreglar i

utfackningsväggar blir så marginell att det är funktionskrav som fuktsäkerhet som får styra.

Helhetssyn ger bostäder

som står sig över tid

Av mats öberg, tekn dr, NCC Construction Sverige

Bland det som envist upptagit

branschen på senare tid finns tre

nyckelfrågor som på ett handfast

sätt anknyter till hållbarhetsperspektivet,

nämligen våra produkters:

• Prislapp.

• Funktionalitet och kvalitet.

• Påverkan på den yttre miljön.

Jag vill med denna artikel peka på möjligheter

till förändring.

Kvalitet, kostnad och utveckling

Många kvalitetsproblem hade kunnat förebyggas

om nya lösningar från början

hade genomgått de undersökningar som

vi idag tvingas göra i efterhand. Men vi lär

oss: Kontakterna mellan industri och experter

på institut och högskolor har

stärkts och verktyg för beräkningar såväl

som provningsmetodik utvecklas.

Vi kan idag kalkylera fukttillstånd, som

genom laboratorieförsök kan verifieras

och vi vet alltså vilka material som teoretiskt

fungerar i en våtrumsvägg eller i en

fasad. Vi kan räkna på och styra uttorkning

av byggnadsmaterial.

Metoder för fysiska tester av till exempel

en fasads motstånd mot slagregn har

utvecklats. Figur 1 visar en komplett yttervägg,

med inmonterade fönster, genomföringar

etcetera, uppriggad för att

utsättas för simulerat slagregn.

Plattformstänkande vinner mark hos

beställare och byggare. I plattformarna

destilleras en organisations samlade kunskap

och erfarenhet ner till en gemensam

kärna. Plattformar lägger grunden till

ständiga förbättringar och förskjuter delar

av verksamhetens fokus från projektet

till processen.

Tog vara på erfarenheter

Förutom minskade felkostnader ger

plattformarna förenklad projektering

och effektiva inköp. Som leverantör är det

mycket mer intressant att samarbeta för

en generation av projekt istället för mot

ett enstaka projekt.

Plattformar är på intet sätt nytt inom

husbyggande. Byggnadsstyrelsen med

sina ”Krav och Råd” styrde för 30 år sedan

projekteringen mot väl beprövade tekniska

lösningar, där material- och

systemval grundades på omfattande förvaltningserfarenheter.

Bostadsbyggare

som HSB arbetade på liknande sätt.

Det nya är att målstyra teknisk utveckling

och processutveckling med plattformar

som grund. Upprepningen ger möjlighet

till och ställer krav på att noggrannare

utreda nya tekniska lösningar innan

de byggs in.

Väger in energibehov & underhåll

Medvetenhet om den byggda miljöns

samlade klimatpåverkan och ökande

energipriser stimulerar till livscykeltänkande.

Att ställa om energikraven till

verkliga energiprestanda innebär initialt

en del besvär men är i grunden logiskt och

välkommet – i synnerhet för slutkunden.

Vi beräknar idag med rimlig noggrannhet

energibehov och energikostnad.

Har man väl tagit detta steg så är det naturligt

och nödvändigt att i projekteringen

också föra in underhållsbehov och beständighet

på material och produkter.

För långsiktiga professionella beställare

är detta självklarheter men vi har märkt

ett ökande intresse för driftsfrågorna

även hos villa- och bostadsrättsköpare.

Framtidssäkra bostäder

Det finns ungefär 4,4 miljoner lägenheter

i Sverige. Efter miljonprogrammet har i

snitt 34 000 nya lägenheter producerats

per år, jämt fördelat mellan småhus och

flerfamiljshus. Ungefär 2 000 lägenheter

rivs och 23 000 genomgår genomgripande

ombyggnad.

Mats Öberg är tekn dr och ansvarig för

tekniska plattformar för bostäder vid NCC

Construction Sverige. Han har varit verksam

inom byggbranschen med konstruktion,

projektledning, utveckling med mera, sedan

år 1980.

Detta visar att de bostäder vi bygger

idag har vi med oss under mycket lång tid

framåt. Att bygga är samtidigt en stor investering.

Nya lägenheter klarar sig med

hälften av den energianvändning det befintliga

beståndet har. Det innebär att förbättringar

av det äldre beståndet och ny -

produktion med inriktning på god energiprestanda

är effektiva sätt att minska

samhällets energibehov och klimatpåverkan.

Går mot lägre förbrukning

Tekniken att bygga hus med ännu myc ket

lägre energibehov än dagens hus finns

framme. Exakt vilken nivå som är optimal

kan diskuteras men vi har sett att man

med självbärande ekonomi kan närma sig

nivåer motsvarande hälften av dagens

BBR-krav.

NCC producerade för ett par år sedan

projektet Oxtorget för Finnvedsbostäder

i Värnamo. Kravet var passivhusnivå, det

vill säga effektbehov max 10 W/m2 och total

energianvändning max 45 kWh per

kvm och år, exklusive hushållsel. Såväl

driftsekonomi som boendekomfort har



FÖRFATTAREN


P

Figur 1. Slagregnstest av fasad med

fönster och belysningsarmatur vid SP

Sveriges tekniska forsknings institut.

Foto: Mats Sihvonen, NCC.

uppfyllt alla förväntningar vilket bekräftas

av att byggherren går vidare med en ny

etapp. Husen är täta, välisolerade och

byggda med betongstomme och värme -

återvinning, precis som projektet Garns -

viken för Sigtunahem som färdigställdes

år 2005. Med framsynta program och högt

ställda krav har Sigtunahem åstadkommit

68 attraktiva lägenheter, med extremt

god energiprestanda baserat på beprövad

bygg- och installationsteknik. Här är utfallet

för de första tre åren 31–33 kWh per

kvm per år för värme och tappvarmvatten.

I Beckomberga utanför Stockholm pro -

jekterar NCC i Egen Regi bostäder med

energiprestanda motsvarande passivhus -

kriterierna.

Minimera behovet

Energiförsörjning diskuteras med avseende

på klimatpåverkan. Inom NCC utgår

vi från pyramiden i figur 2, som innebär

att den miljövänligaste energin är den

som inte används. Alltså ska vi i första

Lågenergihus byggs i Garnsviken. Foto: Mats Öberg

hand minimera energi- och effektbehov.

Lågt effektbehov ger möjlighet att använda

lågvärdig, förnyelsebar energi och säkrar

husen för de framtida ändringar i fråga

om energiförsörjning, som vi måste

utgå från kommer att inträffa under ett

bostadshus långa livstid.

NCC beräknar sedan en tid tillbaka klimatpåverkan

av såväl produktion som

drift av egenregi producerade bostads -

hus. Även i samband med utveckling av

systemlösningar ingår klimatpåverkan

som en bedömningsgrund vid val mellan

olika alternativ, tillsammans med ekonomi

och funktion.

I valet mellan stål- eller träreglar i utfackningsväggar

fann vi att skillnaden

ifråga om klimatpåverkan är marginell

(på promillenivå) sett för det färdiga huset.

Funktionskraven i fråga om fuktsäkerhet

och beständighet får därmed helt

styra valet.

Våra beräkningar tyder på en större klimatpåverkan

från produktionsfasen jämfört

med tidigare studier. Orsaken till det

är sannolikt att den metodik vi använder,

är kopplad till projektens mängdkalkylering,

och att vi därmed får med alla detaljer

som ingår i ett hus: Inredning, vitvaror,

installationer, beslag, fog, fästdon

med mera, inklusive alla transporter.

Tidigare gjorda livscykelanalyser på

hus har gjorts i forskningssyfte, för att

styra förbättringsarbete av produkter eller

processer eller för att jämföra till exempel

ett stommaterial mot ett annat. Då

har stora förenklingar gjorts och en hel

del av dessa andra komponenter och material

har förbisetts.

Figur 2. Prioriteringsordning för miljövänlig

energistrategi för hus från Miljøhandlings -

plan 2005–2008. Norska Kommunal- og regionalde-

partementet (KRD) 2005.

Man bör samtidigt ha klart för sig att

även med dessa nya beräkningar har produktionen

av flerfamiljshus svarat för

mindre än en procent av Sveriges totala

utsläpp av växthusgaser, med den nybyggnadstakt

vi haft de senaste 30 åren.

Detta är givetvis ändå inte oväsentligt och

slutsatsen är att när vi bygger så ska vi

också bygga långsiktigt – med god beständighet,

flexibilitet för framtida ändringar

och god energiprestanda. Investeringen i

form av kostnader och miljöpåverkan

måste fördelas över en lång användningstid.

Gör rätt från början

Vi kan alltså bygga bostäder effektivt,

med rätt kvalitet och framtidssäkert, genom

att:

■ Basera krav på helhetssyn och långsiktighet.

■ Återanvända erfarenhet och bra lösningar.

■ Utveckla ännu bättre lösningar, men då

genom att använda den kompetens och

de verktyg som finns – och att låta det

ta den tid som behövs – så att det blir

rätt från början! D

Garnsviken i Sigtuna använder mindre än 35

kWh per kvadratmeter och år för värme och

tappvarmvatten. Foto: Sigtunahem


JURIDIK Konsumenter får nya standardavtal för byggtjänster. Den

nya branschöverenskommelsen för småhusentreprenader heter ABS 09.

För reparations- och ombyggnadsarbeten kallas de allmänna bestäm-

melserna numera Hantverkarformuläret 09.

Nya standardavtal införs

för byggtjänster

Nya branschöverenskommelser

ersätter dels ABS 05

(allmänna bestämmelserna för

småhusentreprenader) och

dels RO 05 (allmänna bestämmelser för

reparations- och ombyggnadsarbeten).

Som allmänna bestämmelser avsedda

att användas vid konsumententreprenader

(uppförande och tillbyggnad av småhus)

har tidigare funnits ABS 05. Till de

allmänna bestämmelserna fanns också

ett kontraktsformulär avsett att användas

av parterna i en sådan entreprenad. Konsumentverket,

Villaägarnas riksförbund,

Sveriges byggindustrier, Gar-Bo försäkring

AB, Försäkrings AB Bostadsgaranti

och Trä- och möbelindustriförbundet

(TMF) har nu tagit fram nya allmänna bestämmelser

och ett nytt kontraktsformulär.

En ny blankett för ändringar och

tilläggsarbeten har också tagits fram.

Nya allmänna bestämmelser, och kontraktsformulär,

för reparations- och ombyggnadsarbeten

har också utarbetats av

branschorganisationerna. Dessa bestämmelser

ersätter RO 05.

Formulär för hantverkare

Den nya branschöverenskommelsen för

småhusentreprenader heter ABS 09 och

för reparations- och ombyggnadsarbeten

kallas de allmänna bestämmelserna numera

Hantverkarformuläret 09.

Inga verkligt genomgripande eller avgörande

förändringar har skett i nämnda

handlingar, dock finns exempel på ändringar

som i tillämpningen kan tänkas ge

upphov till osäkerhet och missförstånd. I

det följande kommer ändringarna att inventeras

och belysas.

Förändringar för ABS 09

De allmänna bestämmelserna

Jämfört med de allmänna bestämmelserna

i ABS 05 innehåller ABS 09 endast ett

Av anders sarpakari, Foyen Advokatfirma

fåtal ändringar. Andra stycket i punkten

22 i ABS 05 har utgått. Motsvarande skrivelse

finns kvar i tredje stycket i punkt 21

så någon ändring i sak torde inte vara avsedd.

I punkten 28 angående ersättningen

till besiktningsmannen har utöver

överbesiktning tillagts ”Särskild besiktning”.

Kontraktsformuläret och blanketter

för ändringar och tilläggsarbeten

I kontraktsformuläret, Entreprenadkontrakt

(ABS 09), föreligger en del intressanta

ändringar.

§ § §

I fältet ”Uppdraget” har tillagts att entreprenören

till beställaren ska överlämna

tillgängliga uppgifter som har betydelse

för energideklaration av byggnaden.

I samma fält har skrivningen om ”Arbetarskydd”

tagits bort och ersatts av en

skrivning om ”Arbetsmiljö”. Där framgår

att entreprenören svarar för arbetsmiljön

och att denne, i förekommande fall, under

planering och projektering ska se till att

arbetsmiljösynpunkter beaktas.

Har konsumenten ingått avtal med flera

entreprenörer kan oklarhet uppstå om

vem som ansvarar för arbetsmiljön. Det

finns inte i kontraktsformuläret förklarat

vem som bär ansvaret om inte någon av

entreprenörerna skriftligen åtagit sig arbetsmiljöansvaret.

Enligt arbetsmiljölagen

synes gälla att beställaren, det vill

säga konsumenten, vid en sådan delad

entreprenad är arbetsmiljöansvarig om

inte annat skriftligen avtalats. Detta är säkerligen

inte konsumenterna medvetna om.

Fältet angående ”Pris eller grunderna

för hur prisets bestäms” har kompletterats

på så sätt att olika priskombinationer

kan överenskommas, till exempel delvis

fast pris och delvis löpande räkning. Fast

pris kan också delas upp i arbets- och materialkostnader.

Det har i formuläret klargjorts att den

timkostnad som anges är entreprenörens

timkostnad, det vill säga inte timkostnaden

för eventuella underentreprenörer.

Det har avseende kontraktsformuläret

för ABS 05 förekommit tvister där det av

konsumenten gjorts gällande att i kontraktsformuläret

angivet timpris även

skulle gälla för av entreprenören anlitade

underentreprenörer. Den otydligheten

har således eliminerats.

Löpande räkning

För löpande räkning har tillkommit en

skrivning om att överenskomna under -

entreprenörer ska debiteras mot självkostnad.

Formuleringen är rimligen avsedd

för att understryka att beställaren

ska ha inflytande över vilka som utför arbete.

Den öppnar dock för tvister rörande

debiteringen för ”icke överenskomna underentreprenörer”.

Avslutningsvis har

förtydligats att ungefärliga prisuppgifter

från entreprenören inkluderar mervärdesskatt.

För fältet ”Ändringar och tilläggsarbeten”

har en bestämmelse lagts in som innebär

att huvudregeln är att sådana utförs

på löpande räkning. I kontraktsformuläret

finns utrymme för angivande av

timkostnad och procentuellt entreprenörsarvode.

Dessa fält bör fyllas i.

Har ett pris eller en prisberäkningsgrund

angivits i kontraktsformuläret så

vet entreprenören i vart fall, om han kan

bevisa att tilläggsarbete har beställts, att

priset i kontraktet gäller. Annars riskerar

entreprenören att konsumentens påstå-


enden om vilket pris som har avtalats ska

gälla. Skulle det senare uppkomma behov

av ändringar eller tilläggsarbeten för vilket

annat pris ska gälla få parterna skriftligen

avtala om sådant annat pris (se dock

nedan vad som gäller för prisuppgifter i

blanketten om ändringar och tilläggsarbeten).

Skriftligt när avtal ändras

I kontraktsformuläret har vidare angivits

att avtal om ändringar och tilläggsarbeten

bör ingås skriftligen. Tidigare angavs att

sådana ändringar skall ingås skriftligen.

Jämför därvid 51 § konsumenttjänstlagen

som anger att vad konsumenten påstår

om till exempel arbetets omfattning och

priset ska gälla, om inte annat framgår av

skriftligt avtal eller av omständigheterna

i övrigt. För näringsidkare är det således

alltjämt mycket viktigt att alla ändringar

och tilläggsarbeten skriftligen beställs eller

i vart fall skriftligen bekräftas av konsumenten.

En hänvisning har i kontraktsformu -

läret också gjorts till blanketten ”Ändringar

och tilläggsarbeten (ABS 09)”. I

blanketten kan antingen fast pris eller löpande

räkning anges. Om löpande räkning

avtalas kan problem uppstå på grund

av blankettens otydlighet. Beräkningsgrunden

(timkostnad och entreprenörs -

arvode) ska då vara den som följer av kontraktsformuläret.

Endast om det inte i

kontraktet angetts någon beräkningsgrund

ska sådan anges i blanketten. Formuleringen

i blanketten öppnar för problem

i de fall beräkningsgrunder anges

både i avtalet och i blanketten. Vad har då

parterna avsett ska gälla? Det ligger nära

till hands att parterna i ett sådant fall önskat

avvika från kontraktets beräkningsgrund.

Men om så inte uttryckligen anges

i blanketten ska alltså ändock beräkningsgrunderna

i kontraktet gälla.

Detta kommer säkerligen inte att uppmärksammas

av entreprenörer och konsumenter.

Risken är därför att parterna

blir oense om vilken prisberäkningsgrund

som ska gälla om de angett en prisberäkningsgrund

i kontraktsformuläret

och en annan i blanketten. Ska blankettens

prisberäkningsgrund gälla bör det

alltså anges i blanketten att detta pris gäller

istället för vad som står i kontraktsformuläret.

I kontraktsformuläret har avslutningsvis

tillagts en lydelse om att entreprenören

ska ha allriskförsäkring för skador

på entreprenaden (beställaren ska

vara medförsäkrad) och ansvarsförsäkring.

Förändringar vid reparationer

De allmänna bestämmelserna

avseende reparations- och ombyggnadsarbeten

Vid en jämförelse mellan de allmänna bestämmelserna

i Hantverkarformuläret

09 och RO-05 framgår att skillnaden är en

ny bestämmelse om entreprenörens försäkringar

(punkt 12). Där stadgas att entreprenören

ska ha allriskförsäkring för

skador på entreprenaden (beställaren ska

vara medförsäkrad) samt ansvarsförsäkring

för entreprenadverksamhet under

entreprenadtiden och under två år efter

entreprenadens godkännande.

Kontraktsformuläret

I Hantverkarformuläret 09 har ingressen

ändrats språkligt. Även prisklausulen har

ändrats. För fast pris kan väljas att ange

pris för arbete och material alternativt arbete

och material var för sig. Vidare lämnar

formuläret utrymme för att priset kan

utgöras av en del fast pris och en del på löpande

räkning. Slutligen har förtydligats

att en ungefärlig prisuppgift ska inkludera

mervärdesskatt. D

Fönster för generationer

H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen

livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion.

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil

Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | www.hfonstret.se


För en fri yrkesutövare som

en krönikör är egentligen allt som

behövs en plats för datorn och en

uppkoppling. Det senare är en av

de viktigaste detaljerna i ett modernt hus

insåg jag när jag var i Sudan.

Där utgjordes livets nödtorft av myggnät

som skydd mot malaria, en dusch, en

fläkt, en säng, ett bord, en stol och trådlöst

bredband. I södra Sudan som just

hämtat sig från ett 22 år långt inbördes -

krig med 2,2 miljoner döda, kan man inte

alltid begära att bo i vanliga hus, utan

ibland är det containrar och tält som gäller.

Det är helt normalt boende och något

man kan tvingas betala dyrt för, hela 100

dollar natten i huvudstaden Juba.

Metall skärmar av

Vad väggarna är gjorda av är av mindre

betydelse i ett land med varmt klimat,

med ett undantag. Just containrar ställer

till problem. Det insåg jag i FN-lägret i

Rubkona, en mycket liten ort i Unity

State. Där hade jag ställt upp min bärbara

dator i en luftkonditionerad container,

men misslyckades med att få kontakt med

resten av världen så som jag var van vid.

Till slut vandrade jag ut i natten för att

söka hjälp, och stötte på en klok kvinna

som satt vid sin dator i ett annat hus. Hon

förklarade att man såklart måste sitta i ett

av FN-lägrets trähus för att få kontakt, på

grund av fysikens lagar. Faradys effekt gör

att den som sitter i en bil sitter säkert när

blixten slår ner, men den gör också att de

elektromagnetiska fälten som behövs för

trådlöst bredband skärmas bort av en metallcontainer.

Jag kände mig lite dum för

att jag inte insett det på egen hand. Men

ett tält går alltså utmärkt att surfa i.

Livsstil förändras

Människans ökande behov av att surfa

och kommunicera digitalt kommer att få

IT Den som vill koppla upp sig måste ställa speciella krav på

standarden på huset, speciellt på materialvalet. Väggar av metall passar

inte för trådlöst bredband. Möjligheten att alltid vara i den virtuella

världen kan leda till att vi missar möten i det verkliga livet.

Av kerstin lundell, frilansjournalist

Nackdelen med att bo

i container av metall

betydelse för modernt byggande, om man

får tro Monika Jönsson-Brydstens avhandling,

”IT i boendet – en infrastruktur

för vardagslivet.” Precis som jag själv

konstaterar hon att ”Allt fler utför delar av

arbetet på annan plats än arbetsplatsen”.

Hon konstaterar att traditionella bostäder

har platser för olika funktioner

som matlagning, förvaring av kläder och

bilar, men att vår livsstil förändras, och då

måste infrastruktur och boende också

förändras.

Fula kabelhärvor

Jag som jobbar hemma då och då – och

inte bara i tält och containrar i Sudan –

kan konstatera att infrastrukturen för

hemarbete måste utvecklas. Man måste

ha några kvadratmeter extra i bostaden,

om man ska få plats med en permanent arbetsplats

och slippa flytta på sig när middagen

ska ställas fram på bordet. Och så

måste man göra något åt alla kablarna.

De blir alldeles för många och skrym-

mande, och frågan är varför det finns så få

snygga lösningar för att ta hand om dem.

Sverige har väl utvecklad infrastruktur

när det gäller det mesta, efter 200 år av

fred. Men när det gäller IT är vi inte så

långt före södra Sudan, där man kan

koppla upp sig med anständig hastighet

på väldigt många platser, utom i containrar

då, trots att landet bara haft fred i tre

år.

Det irriterar mig att det tar så lång tid

för byggare och inredningsföretag att förstå

att hus och möbler måste anpassas till

den nya tekniken.

Det enda vettiga jag hittat här i Sverige

är några väldigt fula spiraler som man kan

vira runt kablarna, och en väldigt snygg,

fast hutlöst dyr, ekbox från Designtorget.

Kabelrännorna jag sett är inte heller imponerande.

Här och nu kopplas bort

Monika Jönsson-Brydsten, som blev doktor

i boende tack vare sina undersökning-

Modernt boende med trådlös uppkoppling i Rubkona, södra Sudan. Foto: Kerstin Lundell


Den här unge mannen sjunger om intressanta

saker, vilket jag insåg först när det var

för sent att prata med honom.

Foto: Emmanuel Jals presstjänst

ar av IT i boendet i Husum, ett vanligt

brukssamhälle, och i Vällingbys moderna

intelligenta fiberuppkopplade lägenheter,

har förstås mer visionära tankar kring

vad som behövs.

Hon spår att platsen får en förändrad

betydelse, vilket ju var det som hände mig

i Sudan. En uppkopplad person kan befinna

sig var som helst, men ändå vara

hemma i den digitala världen, vilket jag

var när jag slog på min dator som jag burit

med mig hemifrån, och där jag lagrat

mina filer, mina bokmärken och mina

kontaktuppgifter. Precis som snigeln bar

jag mitt hem på ryggen, i en vadderad

ryggsäck som skyddade datorn från resans

påfrestningar.

Monika Jönsson-Brydsten spår också

att relationer över tid och rum får ökad

betydelse, till förfång för de relationer

som bygger på fysisk närhet. Det upplevde

jag i allra högsta grad när jag var i

Sudan. För en dag när jag satt och surfade

på en plats med gratis bredband, kom

jag i samspråk med en ung man med rastaflätor

och nerhasade jeans. Han var artist

sa han, och jag tänkte, ”jaha”.

Sedan flög jag hem, fortsatte med mitt

Modern uppkoppling till omvärlden, bredvid en mer ålderstigen och traditionell variant med

mer svårbedömd överföringsförmåga. Foto: Kerstin Lundell

arbete rörande Sudan och insåg att just

den här unge mannen hade kunnat ge mig

väldigt bra upplysningar i ämnet jag ägnade

mig åt. Men då var det så dags, jag

hade lämnat tiden och platsen där jag

hade kunnat ställa frågor.

Jag fick istället försöka nå den unge

mannen, Emmanuel Jal, via hans agenter

och presstjänst. Han visade sig vara en

känd hip-hopstjärna som rent av sjunger

om det jag är intresserad av, nämligen kriget

i Sudan som han deltog i som barnsoldat.

Men det visste jag inte då, eftersom

jag inte är intresserad av musikstilen och

inte tror mig ha särskilt stort utbyte av

unga män i nerhasade byxor.

Missat möte

Så jag missade det där mötet i RL som det

heter på gammaldags IT-jargong, i ”real

life” alltså, i verkliga levande livet. Jag

kunde faktiskt ha bjudit den unge hiphopparen

på en kopp kaffe, där vi satt på

en sval terrass i det heta tropiska klimatet,

och tagit mig tid att verkligen utnyttja

platsen där jag befann mig. Men jag var

inte vaken för platsen och människan

framför mig, eftersom jag var så djupt för-

Bygga nytt – bygga till?

På www.bygging.se finner du cirka 200 certifierade

eller godkända besiktningsmän för entreprenader.

Klicka på ”Sök SBR-specialister”.

sjunken i den virtuella världen, och dess -

utom fylld av gammaldags dumma för -

domar.

Även om jag får kontakt virtuellt fram -

över, via e-brev eller telefon, kan det aldrig

bli ett möte av samma kvalitet som vid

ett verkligt möte, med verklighetens ljud,

färger och mikrosekundsnabba informationsöverföring

som överträffar allt som

det bredaste bredband kan erbjuda.

”Ett framtida samhälle med IT kommer

att få konsekvenser för vår praktik

samt våra uppfattningar och relationer”,

skriver Monika Jönsson-Brydsten, och

det har hon säkert rätt i. Precis hur husen

kommer att se ut siar hon dock inte om.

Men jag kan i alla fall tryggt förutspå att

de inte kommer att få både väggar, golv

och tak av metall.

Fast i själva verket hade jag tur, som försökte

koppla upp mig trådlöst i en metallcontainer

utan att begripa vad som var fel.

För kvinnan som hjälpte mig att lösa problemet

var också en bra kontaktperson,

vilket jag insåg redan när jag var på plats,

tack och lov. D


FORM & TEKNIK Det är en tid av omställningar som vi lever i.

Den ekonomiska krisen vi genomlever är emellertid inte så djup på indi-

vidplanet som krisen år 1929. Vi har dock fortfarande naturkrafterna att

tampas med – och i det sammanhanget verkar vi tagna på sängen.

Av andreas falk, Arkitekt SAR, afalk@kth.se

När naturen rasar

– kan hus rasa

Idag har vi en högre levnadsstandard

med större utbredning än år

1929 och även om bankjättarna skakas

i sina grundvalar och gemene

man ges föreställningen att allt är kris, så

är inte den direkta effekten på oss som individer

på långt när lika förödande idag

som år 1929. Det är som om en skräckpropagandans

väsen får agera härförare mot

väderkvarnar, medan livet egentligen vilar

på en helt annan grund och på helt

andra värden.

Vi har dock naturkrafterna att tampas

med. Och i det sammanhanget verkar vi

märkligt nog tagna på sängen. Vi ser nu

allt oftare oss, mänskligheten, utsättas för

våldsamma påminnelser om vår litenhet.

Isstormar skrämmer amerikaner i Arkansas

till inomhustillvaro, Londonbor

noterar köldrekord och i Australien härjar

häftiga bränder i söder medan nordkusten

översvämmas.

Dubai Dubai Beijing Dubai

Samtidigt vet byggplanerna i Dubai ingen

gräns och höjdrekord på höjdrekord slås

i regionen. Denna konkurrens resulterar

i Beijing i att China Central Televisions

nya högkvarter har försetts med en utkragande

konstruktionsform som når blygsamma

234 meter över marken, se figur 1.

Man söker på detta sätt uppmärksamhet

i stället för att söka spränga en gräns

som ändå snart nog blir överträffad i höjd

i någon annan del av världen. Konstruktionen

och formen, signerad arkitekten

Rem Koolhas och konstruktionsfirman

Arup, är djärv och iögonfallande nog.

Lika iögonfallande som ställningstagandet

är intressant. Formen åstadkoms med

en kombination av ett exoskelett och inre

pelare av stål.

I Dubai med omnejd är viljan att sticka

upp emellertid obändig, samtidigt som

det anläggs nytt land genom konstgjorda

öar för att förlänga en attraktiv strandlinje.

I Holland har man en hel historia av

kamp mot havet och ett ögonkast ditåt

från ökenentreprenörernas sida vore måhända

på sin plats.

En liten människa

Är vi oövervinnerliga? Är de riktigt stora

katastroferna sedan länge alltför avlägsna,

eller så små, så att vi blivit bortskämda

av vår trygghet? Är vi blinda i vår tro på

vår egen oövervinnerlighet?

Ekonomiska system har tagit över styret

av vår värld och därtill greppet om vår

världsbild. När valutakurserna går till,

som fisk i stim, då ”snurrar hjulen” och

”växer marknaden” och vi både konsumerar

och producerar som om var dag är

den sista. När börserna rasar förväntas så

Figur 1. Modell i betong av CCTV, utförd av

studenter i årskurs 1 vid KTH:s Arkitektur -

skola hösten 2008. Foto: Andreas Falk

var och en upprätthålla konsumtions -

mönstret och handla ändå mer, medan

bankerna är i kamp med sina luftslott, regeringar

släpper till krispaket och stater

går bankrutt.

När vinden rycker tag i huset hemma

och lufttrycket får vardagsrumsfönstrets

rutor att bågna, känner jag ett inte oansenligt

mått av tillfredsställelse, i upplevelsen

av min litenhet. Jag traktar inte efter

en katastrof som slår sönder allt i hemmet.

Jag önskar heller ingen annan att bli

drabbad av denna tragedi. Men allt oftare

känner jag att naturens memento behövs:

påminnelsen om att vi inte styr allt i vår

omvärld!

Alltings mått

Vi bygger inte hus av luft! Vi hämtar varken

näring eller material till våra hus ur

floden av ettor och nollor. Vi bygger av fysiska

material för att hålla oss varma och

torra, så att vi i skydd kan livnära oss på

högst påtagliga livsmedel.

Vi har tämjt elden som en tjänare och

utvecklat tekniken så att vi inte riskerar

att bitas av tjänaren i vårt eget hus. Den är

vår bästa vän, alla kategorier, och vår

värsta fiende. För människan, som mäter

och ordnar allt i sin väg – från molekyler

till planeter, från grönsaker till kraft -

verks byggen – och vill domesticera hela

omgivningen, är det otyglade i naturkrafternas

härjningar förvisso svåra att för -

dra, svåra att förlika sig med.

Brännbara hus

Samtidigt kan vi se till hur vi skriver våra

brandskyddsföreskrifter. De utgår i stora

drag ifrån den fullkomligt rimliga risken

att brand förr eller senare uppstår, bränder

utbryter och att det som vi byggt upp

kan brinna ner till grunden. Utrymningskraven

anger ett mått av tid som anses

rimligt för att brukare ska hinna ut ur


yggnaden, innan den kollapsar utav

brandens åverkan på bärande strukturer.

Sedan är marken beredd att ta emot

nytt material för ett nytt bygge och så börjar

återuppbyggnaden, vilken sannolikt

blir en delvis modifiering, av den värld vi

hade. Och detta nya står till dess att det

rivs på grund av att dess ekonomiska livs -

längd nått sitt slut, eller för att det åter

brinner.

Omedvetet efterliknar cykeln förloppet

i naturen, där den brandhärjade skogen

ofta ger näring och grogrund för frön

som undertryckta av vegetationen legat

och väntat på ett läge att få komma till sin

rätt.

För ett är ju säkert. Förr eller senare

brinner det. Måhända mer nu än tidigare

i mannaminne, på grund av skiftande klimat,

men brunnit har det alltid gjort och

vi kan inte undanröja varje risk för brand,

varken i skog eller i hus. Det brinner. Och

när det brinner rasar husen. Och när husen

rasat har vi att se till att något nytt får

resa sig ur askan. D

Referenser:

Dubai: Tidskriften RUM nr 8, 2008, om

exploateringen av land och vatten i Dubai.

CCTV: www.oma.nl och

www.globalconstructionwatch.com/china/

cctv-tower-beijing.

Figur 2. Elden som människans bästa vän och värsta fiende. Foto: Andreas Falk


Bergmaterial är en råvara som

samhället inte kan klara sig utan.

Bergmaterial köps i precis de

kvantiteter som behövs. Man

kanske köper en skjorta extra på mellandagsrean,

men få passar på att köpa lite

extra bergmaterial bara för att priset rabatteras.

Å andra sidan, även om materialet blir

dyrt och krångligt att få fram, kommer

vägbygget att vila på bergmaterial. Men

kostnaden blir högre och miljökonsekvenserna

blir onödigt stora.

Bättre relationer behövs

Vi i bergmaterialbranschen har flera utmaningar

när det gäller tillstånd för nya

täkter. En är acceptansen för nya täkter.

Det är bra att vårt material finns ”men jag

vill inte ha täkter i närheten av där jag

bor” (NIMBY).

Den här utmaningen kommer troligen

alltid att finnas. Men den kan minska om

branschen blir bättre på att utveckla och

använda damm- och bullerdämpade maskiner,

samt om vi blir bättre på att kommunicera.

Vi måste träffa våra grannar,

lyssna till deras önskemål och försöka

skapa en bättre relation till dem.

Branschföreningen SBMI har nu i

mars tagit fram ett nytt stödmaterial om

hur man kan skapa bättre relationer till

viktiga målgrupper och vid våra branschdagar

är bättre miljö- och arbetsmiljö ett

återkommande tema.

Långa transporter stör miljön

En annan utmaning är hur lagar och regler

tillämpas. Här ser det lite olika ut i olika

län.

Det är exempelvis omvittnat svårjobbat

i Sörmland, vilket har medfört att företag

lämnar länet. Förlorare är beställarna

Vägverket och kommuner samt inte

minst miljön.

DEBATT Bergmaterial behövs i samhället. En utmaning vi står inför är

tillgången till naturgrus, som är en ändlig resurs. Forskning pågår för att

hitta ersättning och vi går troligen mot en ökad inblandning av bergkross i

betong. En annan fråga att hantera är om vi ska börja utvinna havssand.

Av björn strokirk, VD, Sveriges bergmaterialindustri, SBMI

Ekonomi och miljö förlorar

med bytänkande

En tredje är naturgrusfrågan. Det är givet

att en resurs som endast nybildas i

samband med istider måste användas

med förnuft och endast när det inte är

tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt

att använda annat material.

Svårt att ersätta gruset

Högkvalitativ betong och golvspackel,

gjuterisand och några andra specialprodukter

måste ännu så länge baseras på naturgrus.

Forskning pågår för att kunna ersätta

naturgruset. Troligen sker de närmaste

tio åren en ökad inblandning av

bergkross i betong, vilket successivt ersätter

en allt större andel naturgrus. Men

enbart berg från bergtäkter med en gynnsam

geologi kan ersätta naturgruset.

Andelen naturgrus av det årligen producerade

bergmaterialet minskar. Från

en andel på 80 procent år 1984 är vi nu

nere i 20 procent naturgrus. Den andelen

lär fortsätta att minska vartefter myndigheterna

noggrannare styr användningen

och branschen forskar fram bättre möjligheter

att ersätta naturgrus.

Men naturgrus lär behövas under lång

tid framöver, så låt oss istället fundera

över hur naturgrus kan utvinnas med så

små miljökonsekvenser som möjligt. Jag

är övertygad om att försiktig utvinning av

naturgrus kan pågå utan att våra svenska

dricksvattenreserver äventyras.

De närmaste tio åren kommer det att bli en

ökad inblandning av bergkross i betong.

Foto: SBMI, Upplands Bro, Jehander

Naturgrus förekommer inte bara på

land, samma grusåsar som syns på land

fortsätter ut i havet. Där innehåller gruset

saltvatten, inte dricksvatten.

Ologisk import

Flera av våra grannländer, till exempel

Finland, Polen, Tyskland och Danmark

utvinner havssand. Det är sand som i vissa

fall befann sig på svensk kontinentalsockel

på 1900-talet, men som sedan har

förts över gränsen till våra grannländer av

havsströmmar.

I Sverige utvinns idag ingen havssand.

Vilar detta faktum på förutfattade meningar?

Vi borde kanske likt Toyota fråga

oss tre gånger om ”Varför då?” och sedan

värdera svaret på den sista frågan.

Av det jag har kunnat läsa mig till finns

det exempel på både utvinning som vållat

stor skada och utvinning som inte alls

skadat havsbotten efter en läkningstid på

något år. Det är inte logiskt att vi importerar

havssand, men avstår från att själva

utvinna denna resurs.

Ändliga resurser ska användas där det

inte är tekniskt eller ekonomiskt rimligt

med ersättande material. Men väljer vi i

onödan bort goda alternativ att försörja

samhället med material som behövs, så

kommer det att kosta mer och förorsaka

andra miljöstörningar istället.

Vi måste, tillsammans med myndigheterna,

hitta bra sätt att klara samhällets

behov av bergmaterial. Ett sätt kan vara att

se på möjligheterna att utvinna havssand.

Ett annat kan vara att stimulera forskning

och utveckling och ett tredje att

myndigheterna ser till att miljöbalken

tillämpas så att det blir lättare att få tillstånd

att öppna bergtäkter i gynnsam

geologi. Helhetssyn och systemtänkande

gynnar både ekonomin och miljön. D



Noterat

Envisa uppfinnare vann pris

Uppfinnarna bakom Picto -

glasmetoden, som Husbyggaren

skrev om i nummer 3 2008,

har belönats. Genom envist experimenterande

utvecklade

fotograferna och konstnärerna

Nadja Ekman och Ewa

Stackelberg från Stockholm en

metod som innebär att man

kan reproducera detaljerade

bilder i glas. Pictoglasmetoden

är användbar både inom

konstglasindustrin och som

byggelement inom arkitektur.

Nu har de valts till årets

kvinnliga uppfinnare 2009 av

Svenska uppfinnareföreningen.

Kör kampanj för stenhus

Företaget Maxit har tillsammans

med Sveriges ledande

lättklinkerblocktillverkare tagit

fram en ny hemsida för att

informera och inspirera till att

bygga och bo i stenhus. Man

framhåller att lättklinker är

– Nadja Ekman och Ewa

Stackelberg har arbetat fram

sin idé på ett föredömligt sätt

och kan därmed tjäna som tydliga

förebilder för andra kvinnor

som bär på idéer, säger

Wanja Bellander vd i Svenska

uppfinnareföreningen.

Årets kvinnliga uppfinnare

utses genom Margareta Andersson-fonden,

som förvaltas

av Svenska uppfinnareför -

eningens kvinnliga nätverk,

Qvinnliga uppfinnare i Sverige,

QUIS. D

Årets kvinnliga uppfinnare 2009. Ewa Stackelberg (till vänster) och

Nadja Ekman framför ett av sina ängla-motiv i utsmyckningen av ett

trapphus i Hammarby Sjöstad.

naturens eget material, samt

ett av byggmarknadens mest

utprovade material som använts

i svenska hus redan från

början av 1960-talet.

Se mer på

www.boistenhus.se D

Studenter gillar Skanska

Skanska är Sveriges mest att -

raktiva arbetsgivare i byggbranschen

enligt ingenjörs -

studenter, visar Universums

årliga Företagsbarometer som

besvaras av cirka 15 000 universitets-

och högskolestudenter.

Högskoleingenjörerna

har gett Skanska en andraplats

och civilingenjörerna placerar

företaget på en tjugondeplats

av samtliga svenska företag.

Inom byggbranschen placerar

båda grupperna Skanska på en

förstaplats.

– Det är glädjande att vi

fortsatt är attraktiva för studenter

trots de tuffa tider som

Räknar på vårfloden

Genom att beräkna hur myc -

ket vatten som finns bundet

som snö i hela avrinningsområden

går det att förutse hur

stor vårfloden blir. Det hjälper

kraftbolagen att planera reg -

leringen av vattendragen och

räddningstjänsten att förbereda

eventuella insatser. Swedish

Standards Institute, SIS,

leder arbetet med att ta fram

europeiska standarder för

mätning av vattenmängden i

snö.

Idag finns inga gemensamma

standarder för mätning av

snöns vatteninnehåll. Nu har

SIS projekt för hydrometri tagit

inititativ till ett europeiskt

projekt. Björn Norell från Vattenregleringsföretagen

är ordförande

i den internationella

arbetsgruppen.

– Det är viktigt att kunna beräkna

vattenmängder i snö för

att kunna göra prognoser på

avrinningen under snösmältningen.

När vi kan förutse hur

stor och intensiv vårfloden blir

har vi möjlighet att reglera vattenmängden

i älvarna på ett

optimalt sätt, säger Björn Norell.

Målet med projektet är att

råder inom branschen idag.

Jag tyc ker att det visar på mognad

och långsiktighet från dagens

studenter, säger Anders

Danielsson, vd Skanska Sverige.

– Jag är övertygad om att vår

aktiva satsning på att öka

mångfalden i företaget är en

bidragande orsak till vår att -

raktionskraft, säger Anders

Danielsson. D

samla all kunskap om att mäta

vattenmängd i snö och att alla

länder i Europa ska ha samma

kvalitet på mätningarna. Just

nu arbetar gruppen med en

metod för att mäta vattenmängden

med hjälp av instrument

på marken som mäter

den ovanliggande snöns massa.

– När det kommer snö på instrumentet

påverkas det av ett

tryck som är ekvivalent med

mängden vatten i snön. För att

kunna beräkna snöns vatten -

innehåll i ett helt avrinningsområde

måste man mäta

på en så representativ plats

som möjligt. Det svåraste med

mätningarna är att hitta just

dessa platser, säger Björn Norell.

Även SMHI deltar i projektet.

En av deras uppgifter är att

kartlägga Sveriges vattentillgångar

och hela tiden veta hur

mycket vatten som rinner i vattendragen.

D


Noterat

Lönsamt med intelligent gatlykta Nöjespark går på vindel

Sedan februari är Liseberg

Konsultföretaget WSP har tillsammans

med studenter från

Lunds universitet visat att

svenska skattebetalare skulle

kunna spara 16 miljarder kronor

om året om kommunerna

använde sig av nya kreativa

tekniska lösningar för sin gatubelysning.

Sverige har drygt två miljoner

ljuspunkter över hela landet.

Med lösningar som exempelvis

tar hjälp av trådlös styrning

och lågenergilampor kan

kommunerna bli både tryggare

och energisnålare, samtidigt

som de sparar pengar. Besparingsmöjligheterna

är betydligt

större än investerings -

kostnaden. Genom att vara

kreativ och nyttja flera olika

tekniska lösningar går det att

sänka energi- och driftkostnaderna

med upp till 75 procent.

Ett exempel är att gatubelysningen

kan styras med hjälp

av trådlös kommunikation.

Systemet reagerar automatiskt

mot externa parametrar

såsom trafikintensitet, väglag

och väder och systemet har

möjlighet att öka belysningen

när mycket bilar passerar en

viss sträcka. Men omvänt är

det också möjligt att dimma

belysningen nattetid då färre

bilar eller andra trafikanter

befinner sig på vägen.

Det finns också en möjlighet

att installera nya typer av armaturer,

som sprider ljuset betydligt

bättre än de gamla.

Kommunen kan då sänka antalet

stolpar och därmed kostnaderna.

Till detta kan även låg -

energilampor användas.

– Vi kan fråga oss varför inte

fler kommuner byter ut sin gatubelysning,

säger Daniel

Svensson på WSP Environmental.

Troligen beror det på

rädslan för investeringskostnaderna.

Många tror att en investering

av denna volym inte

går att göra utan att resultaträkningen

belastas år ett,

vilket då skulle strida mot kravet

på en balanserad budget.

– Jag misstänker att de blandar

ihop begreppen underhåll

och investering och därmed

bokför projektet på fel sätt.

Kan vi tydliggöra skillnaden i

dessa begrepp kan de flesta se

att det går att genomföra

mycket lönsamma gatubelysningsprojekt.

Faktum är att för

ett gatubelysningsprojekt är

det näst intill omöjligt att inte

skapa lönsamhet och få ett resultat

som är positivt redan år

ett. D

Styrs likadant som känt kapell

Bostadsrättsföreningen Planeten

i Stockholms innerstad,

som omfattar så gott som ett

helt kvarter i stadsdelen Norrmalm,

kommer att få det senaste

inom styr- och reglersystem

kopplad till sin bergvärmeanläggning.

Det är samma styr- och

reglersystem som ska installeras

hos Vatikanen i Sixtinska

Kapellet i Rom till sommaren,

och som Euro Disneyland i Paris

redan har. Bostadsrättsföreningen

Planeten kommer

dock att få en uppgraderad och

modernare version.

Principen för systemet är

”looke a like”, vilket enligt leverantören

innebär att en fastighetsskötare

eller drifttekniker

som saknar avancerad

systemutbildning ändå ska

klara av att sköta systemet,

från vilken plats som helst över

hela världen.

Systemet klarar bland annat

generering av räkningar för hyresgästens

drifttider, automatisk

produktion av arbetsordrar

för underhåll av byggnadssystemen

och prissättning i realtid

av användning och/eller

systemets driftsdata. D

ägare till ett vindkraftverk. Det

gör att parken i fortsättningen

kommer att drivas helt av

vind-el.

Vindkraftverket står i Ventosumparken

utanför Falkenberg

och förutom att verket

själv kommer att förse Liseberg

med cirka fem procent av

koncernens el berättigar köpet

ett större vind-elscertifikat.

Det gör att hela Lisebergsparken

och resten av koncernen

redan under år 2009 kommer

att drivas enbart av närproducerad

vindkraft.

Går i kamp mot cancer

Byggnads ger sig in i kampen

mot prostatacancer och inleder

ett samarbete med Cancerfonden.

Varje dag får cirka 25 män i

Sverige prostatacancer. Det

motsvarar en man i timmen

och cirka 9 000 män per år.

Runt 70 000 män som har eller

har haft prostatacancer lever i

Sverige idag. Det är den cancerform

bland män som orsakar

flest dödsfall, cirka 2 500

per år.

– Det är en självklarhet för

Byggnads att engagera sig i

kampen mot prostatacancer.

Det är inte bara Sveriges vanligaste

form av cancer, utan ock-

– Vi har under flera år gjort

stora ansträngningar för att

minska vår energianvändning

och sedan några år tillbaka köper

vi bara grön el. Det här aktiva

valet av energikälla är nästa

steg i vår satsning på att miljöanpassa

verksamheten, säger

Lisebergs miljöchef Lars-

Erik Hedin.

Lisebergs vindkraftverk är

av fabrikatet Vestas, har en effekt

på 660 kW och en årsproduktion

på 1 100 MWh. Tornhöjden

är 60 meter och rotordiametern

47 meter. D

så något som berör och påverkar

våra medlemmar, säger

Hans Tilly, ordförande i Byggnads.

– Vår kamp mot prostata -

cancer, som kommer att innehålla

allt från insamlingar, informationskampanjer

och deltagande

i mustaschkampen

2009, kommer förhoppnings -

vis att öka medvetenheten hos

våra medlemmar samt ge en

slant till Cancerfonden. Jag

hoppas att man i byggbodarna

vågar börja tala om denna ”tysta”

form av cancer, säger Hans

Tilly.

Samarbetet pågår under tre

år. D


Noterat

Ville slippa evakuering

En av Sveriges större bostadsrättsföreningar,

HSB Brf Venus

i Täby, vars bågformade

elva våningar höga hus är en

välkänd silhuett några stenkast

från Norrtäljevägen i

Stockholm, har valt relining

som metod i stället för ett traditionellt

stambyte.

Bostadsrättsföreningen har

tecknat avtal med företaget

Proline. Avtalet är en total -

entreprenad och omfattar re -

lining av bostadsrättsförening -

ens samtliga dag- och spillvat-

tenledningar fördelat på 704

lägenheter. Ordervärdet upp -

skattas till drygt 30 miljoner

kronor. Projektet har beräknad

start under första kvartalet

2009 och kommer att fortlöpa

under en 2-årsperiod.

– Brf Venus hus är byggda

mellan åren 1962–64 och har

gjutjärnsrör som nu är över 40

år gamla. Efter så många år är

det risk för läckor och stopp

och vi har redan börjat få ett

ökat antal sådana, berättar

Tommy van Ginhoven, leda-

Valde att relina stammar

Bostadsrättsföreningen Platån

i Sollentuna utanför Stockholm

har beställt relining av

föreningens samtliga 579 lägenheter.

Företaget Aarsleff

rörteknik ska utföra uppdraget,

som innebär att alla avloppsrör

i samtliga fastigheter

från källargolv till yttertak relinas.

Arbetet påbörjas i slutet

av maj och beräknas bli klart

om ett och ett halvt år.

– Vi har gjort ett seriöst förberedelsearbete.

Därför är det

mycket roligt att det blivit ett

avtal mellan oss och brf Platån,

säger Per-Erik Halvarsson

som är Aarleff rörtekniks af-

färschef inom fastigheter.

Björn Kellerth, ordförande i

bostadsrättsföreningen Platån,

berättar att detta är ett

projekt som verkligen engagerat

medlemmarna i brf Platån.

Den vanligaste frågan inom

föreningen har varit hur boendesituationen

kommer att bli

under tiden för renoveringen.

– Därför känns det skönt för

oss inom styrelsen att kunna

berätta för medlemmarna att

de inte kommer att drabbas av

några större störningar. Det är

huvudanledningen till att vi

valde denna metod. Vi har

nämligen många äldre med-

mot i Brf Venus.

– Vi jämförde initialt traditionellt

stambyte med relining

för att åtgärda våra rör men valet

föll slutligen på relining. Vi

får med relining en lägre kostnad,

en utförandetid som inte

kräver evakuering. Gjorda

köks- och badrumsrenove -

ringar påverkas inte. Ytterligare

en bonus är att garantitiden

blir tio år istället för fem år som

vid ett traditionellt stambyte,

uppger Tommy van Ginhoven.

– För en så stor förening

lemmar i vår för ening, säger

Björn Kellerth.

Det var i samband med en

vattenläcka i en av fastigheterna

i slutet av år 2007 som styrelsen

fick informationen av

fristående experter att det var

nödvändigt med stambyte i

fastigheterna. Dessa är byggda

i början av 1960-talet.

– Åtgärder av stammar ligger

inte med i vår underhålls -

plan. Vi hade tänkt att detta arbete

skulle påbörjas om cirka

fem år. I dag känns det skönt

att vi fick en ärlig chans att

göra den här renoveringen innan

det blev någon katastrof,

som Venus är det viktigt att leverantören

kan klara av denna

typ av projekt, både vad det

gäller kunskap, stabilitet och

produktionskapacitet. Med

tanke på dagens ekonomiska

läge bör man välja en leverantör

som har styrkan att fullfölja

sina åtaganden under hela

garantitiden, understryker

Bruno Reinfeldt, ordförande i

Brf Venus. D

säger Björn Kellerth.

Brf Platån tog hjälp av konsultföretaget

WSP som tillsammans

med styrelsen skic -

kade ut en anbudsförfrågan till

marknadens aktörer.

– Aarleff rörteknik visade

en film som tydligt informerade

oss om fördelarna med deras

metod. Vi fick bra svar på

våra detaljfrågor och de presenterade

ett bra totalkoncept

som ingav förtroende. När vi

dessutom såg att det är ett stabilt

företag med ett stort moderbolag

i Danmark så bestämde

vi oss för dem, berättar

Björn Kellerth. D

Alla avloppsrör i samtliga fastigheter i bostadsrättsför eningen Platån, i Sollentuna norr om Stockholm, ska relinas. Kalle Ljunggren, Aarleff

rörteknik, Björn Kellerth, ordförande i brf Platån, samt Robert Karlsson, Aarleff rörteknik blickar ut över bostadsrättsföreningens område.


Noterat

Ny standard för hållbart hus

Nu ska det bli enklare att bedöma

och beräkna byggnaders

uthållighet. Ett nystartat projekt

arbetar fram europeiska

standarder som gör det enklare

att mäta byggnaders påverkan

på miljön. Standarderna

täcker även in hållbarhet i ett

ekonomiskt och socialt perspektiv.

Swedish Standards

Institute, SIS, samlar svenska

intressen som vill vara med

och påverka arbetet.

Projektet tar fram metod -

standarder för att bedöma hur

hållbar en byggnad är för miljön,

och standarderna tar även

upp ekonomisk och social hållbarhet.

Social hållbarhet, eller

social prestanda, omfattar

bland annat inomhusklimat,

buller och närmiljö.

De färdiga standarderna blir

viktiga verktyg för arkitekter,

producenter av byggmaterial,

fastighetsägare med flera.

– Miljön står högt på agendan

i varje nytt byggprojekt

och det finns ett stort behov av

användbara bedömningsmetoder.

En nyare men lika viktig

aspekt gäller det långsiktiga

sociala ansvaret för användarna

av byggnaden, till exempel

för luftkvalitet och buller, säger

Lars Jonsson, projektledare

på SIS.

Metoderna kommer att omfatta

mätbara faktorer, som till

exempel utsläpp av olika ämnen,

avfall, energianvändning,

temperatur, luftfuktighet och

uppgifter om olika kostnader.

Metoderna kan användas för

att bedöma en byggnad under

hela dess livscykel och gäller

för alla typer av byggnader.

Andra som berörs av arbetet

Tydlig nedgång inom bygg

Investeringssignalen från

Svensk teknik och design,

STD, från februari, visar på en

tydlig nedgång för arkitekter

och teknikkonsulter inom

bygg och industri.

Den väntade avmattningen

har inträffat även för teknikkonsulterna

inom bygg och anläggning

samt industrin. Arkitekterna

kände av lågkonjunkturen

redan i höstas. Teknikkonsulterna

hade då generellt

sett bra beläggning, även om

farhågorna inför framtiden

började hopa sig. Orderstoc -

ken var alltjämt god och beläggningen

närmast fulltecknad.

Avmattningen var ännu

inte riktigt mätbar. Det är den

dock nu, och framtidsprognoserna

är dämpade.

Företagen inom STD-sfären

redovisar överlag lägre beläggning

och kortare orderstock än

på flera år och en fortsatt nedgång

väntas.

År 2008 kan resultatmässigt

mycket väl ha blivit ett ännu

bättre år än 2007. Under våren

2009 arbetar företagen med

strategier för att klara av lågkonjunkturen.

Med höga personalkostnader

och låga marginaler

har branschen små

man övreringsutrymmen för

att snabbt kunna anpassa sig

till en avtagande debiterings -

grad och sjunkande priser.

Det finns dock företag som

fortfarande redovisar goda

siffror och positiva prognoser.

De som arbetar med den offentliga

sektorn visar en lite

ljusare bild än de som arbetar

med den privata sektorn. De

sektorer som fortfarande växer

är energi- och kraftprojekt

för industriteknikkonsulter.

För arkitekterna och teknikkonsulterna

inom bygg och anläggning

är det energi- och

kraftanläggningsprojekt tillsammans

med miljö- och infrastrukturprojekt

som fortfarande

ser positiva ut. D

Nya europeiska metoder ska tas fram för att bedöma en byggnad

under hela dess livscykel. Det blir standarder för alla typer av

byggnader.

är tekniska konsulter och personer

som arbetar med miljöbedömningar,livscykelanalyser,

livscykelkostnad och miljödeklarationer.

– SIS välkomnar fler svens-

ka deltagare i projektet. Det är

viktigt att alla som tillhör

branschen nu tar chansen att

vara med och påverka de kommande

standarderna, säger

Lars Jonsson. D


Noterat

Farliga ämnen ökar hälsorisken

Europeiska arbetstagare utsätts

för nya och ökade hälsorisker

på grund av farliga ämnen.

Kontakt med en lång rad

kemikalier och andra farliga

ämnen på arbetsplatsen äventyrar

arbetstagares hälsa i hela

EU. Nanoteknik är en av de risker

som oroar experter från 21

EU-länder mest.

I en rapport från Europeiska

arbetsmiljöbyrån (EU-

Osha), med titeln ”Expert

Forecast on Emerging Chemical

Risks” (Expertprognos om

nya kemiska risker), identifieras

de främsta grupperna av

ämnen som skulle kunna utgöra

en nytillkommen och ökad

risk för arbetstagare samt bi -

dra till en mängd sjukdomar

som allergier, astma, sterilitet

och cancer. Farliga ämnen

återfinns inte bara inom den

kemiska industrin, utan även

inom yrken som jordbruk,

sjukvård, byggnadsbranschen

och i många små- och medelstora

företag utanför den

kemiska industrin.

– Varje år inträffar upp -

skattningsvis 74 000 arbets -

olyckor som är kopplade till

exponering för farliga ämnen i

Snabbyggd bussbro

Under ett dygn i mars göt NCC

den nya bussbron vid Malmö

Centralstation. Med den nya

bron ska det gå snabbare för

bussarna att ta sig till och från

Centralplan. Samtidigt ökar

framkomligheten även för annan

trafik. Speciellt för cyklister

som får mer utrymme på

befintliga Petribron.

Den nya bron göts i en 65

meter lång träform. För att

bron ska klara bilar och tunga

bussar lade man i 130 ton armering.

– Vi har valt betong för att

matcha de andra kanalbroarna.

Betong är även ett bra material

eftersom det är formbart

arbetsmiljön. Detta innebär

att tio gånger fler människor

dör på grund av farliga ämnen

än på grund av arbetsolycksfall.

Många företag ägnar inte

tillräcklig uppmärksamhet åt

bortskaffandet eller ersättandet

av farliga ämnen. Hante -

ringen av kemiska risker är

särskilt bristfällig i små- och

medelstora företag samt hos

underleverantörer, säger Jukka

Takala, direktör för Euro -

peiska arbetsmiljöbyrån.

Omkring 15 procent av de

europeiska arbetstagarna rapporterar

att de hanterar kemiska

produkter under en fjärdedel

av sin arbetstid, medan

tio procent rapporterar att de

inandas ångor och 19 procent

rapporterar att de inandas

damm, ånga och rök på sina arbetsplatser.

I Expert Forecast on Emerg -

ing Chemical Risks, som utarbetades

av 49 experter från

hela EU, sätter man nanopartiklar

högst upp på företeckningen

över de ämnen som arbetstagare

måste skyddas mot.

Nanoteknik används till exempel

i kosmetika och IT-produkter

och förväntas växa

och anpassar sig, men det är

inte tillräckligt starkt så därför

behöver man lägga ner tung

armering, berättar gatukontorets

projektledare Conny

Ragnarp.

Bron lades på tre brostöd

som redan var på plats. Stöden

var också betonggjutna men

har klätts i röd granit för att

passa ihop med Petribron.

– Det är viktigt att den nya

bron passar ihop med Pet -

ribron och de övriga kanalbroarna

för att skapa en så tilltalande

miljö som möjligt säger

Conny Ragnarp.

– Beroende på temperaturen

i luften kan det ta en till två

snabbt till en global europeisk

marknad med mångmiljard -

omsättning.

Samtidigt som det krävs mer

forskning om hur stora skador

nanopartiklarna kan orsaka på

människors hälsa, finns det

tillräckligt med information

för att utveckla preliminära arbetsmetoder

för att minska exponeringen

i arbetsmiljön.

Inom många yrken utsätts

arbetstagarens hud för kemikalier,

vilket leder till att allt -

fler drabbas av allergier. Man

uppskattar att 80–90 procent

av hudbesvären orsakas av kemikalier.

Det gör dem till den

näst vanligaste arbetssjukdomen

(med 13,6 procent), efter

muskuloskeletala sjukdomar.

Trots detta finns det inga godkända

vetenskapliga metoder

för utvärdering av dessa ämnens

påverkan på huden, inte

heller några säkra gränsvärden

för hudexponering.

I prognosen framhåller man

också ämnen som troligen orsakar

cancer, till exempel dieselavgaser.

Liksom för reproduktionstoxiska

ämnen som

kan skada den reproduktiva

hälsan är medvetandenivån

veckor innan betongen har

stelnat och träformen rivs.

Nästa steg är att fylla med makadam

ovanpå cykelgaraget

för att slutligen asfaltera och

lägga gångbaneplattor.

– Samtidigt påbörjar vi att

riva arbetsbryggan, att byta

räcket längs med kanalen på

Norra Vallgatan och att dra

spont med mera, berättar Conny

Ragnarp.

Invigning av bron för gående

och cyklister sker i slutet av

sommaren 2009. Bussarna

kommer att använda bron efter

att citytunneln har öppnat

år 2010. D

fortfarande mycket dålig och

stigmatiserad som en kvinnohälsofråga.

De beaktas också

sällan i riskbedömningar på

arbetsplatser och vid förebyggande.

Yrken som ger upphov till

alltmer oro, där arbetstagare i

hög grad riskerar att komma i

kontakt med farliga ämnen, innefattar

avfallshantering, bygg -

nadsarbeten och tjänsteverksamhet,

som rengöring eller

hemsjukvård.

Kombinerad exponering för

olika kemikalier är regel snarare

än undantag, och när man

beaktar varje risk för sig är det

troligt att man underskattar

den verkliga dimensionen.

Oron för mångfaldig expone -

ring ökar i dag. Detta framgick

också av EU-Oshas prognoser

om biologiska, fysiska och psykosociala

nya risker. En storskalig

framtidsstudie ska inledas

i år, som ska inriktas på de

risker på arbetsplatser som ny

teknik kommer att ge upphov

till under de närmaste tio

åren. D


Fakta:

Brons längd: 65 meter

Bredd: 16,5 meter

Byggherre: Malmö Stad

Entreprenör: NCC

Betong: 1 000 m 3

Armering i bron: 130 ton

Två arbetslag med 14 man i

varje deltog i gjutningen.

Bussbro i Malmö. Foto: Malmö stad


Marknadsnytt

Ger snabbare takläggning

Bahco introducerar ett nytt

verktyg, Bahco ”LäktKo”, som

förenklar takarbetet med att

lägga läkt. Läktkon gör det lättare

att få rätt avstånd mellan

spikläkten. Avståndet mellan

läkten ställs in med hjälp av en

stoppskruv i bakändan på läkt -

kon och den kraftfulla käften

håller fast läkten som ska spikas.

Gapet på läktkon justeras

med den främre låsratten och

passar läkt med dimensioner

mellan 25 och 80 millimeter.

Suger upp damm

Bona Dust Care Multi är enligt

företaget en dammsugarenhet

för dammfri golvslipning av

trägolv som utvecklats för att

uppfylla hälso- och miljökrav.

Bonas utrustning omfattar ett

flertal produkter som tillsammans

erbjuder dammfri golv -

slipning.

Dammsugarenheten kan

användas med flera golvslip-

En inbyggd skala gör det enkelt

att finjustera måtten mellan

läkten. Avståndet, som justeras

med den bakre låsratten,

kan sättas från 220 millimeter

upp till 455 millimeter.

Läktkon är tillverkad av aluminium

och handtaget är klätt

med PVC för att ge ett komfortabelt,

säkert och halkfritt

grepp. D

SNA Europe AB

0171-47 82 00

magnus.alterot@snaeurope.com

maskiner samtidigt. Genom en

60 meter lång slang transporteras

spån och slipdamm till en

behållare. Dust Care Multi är

främst avsedd för större objekt

som kyrkor, gymnastikhallar

och stora köpcenter. D

Bona Sverige

040-38 73 09

peter.hellstrom@bona.com

Förprogrammerad regulator

Den andra generationen av Regins

Corrigo E regulatorer är

avsedda för värme-, pannoch

ventilationsstyrning i fastigheter.

Regulatorerna har vidareutvecklats

och är förberedda

för att användaren ska kunna

välja mellan de värme-, pannoch

ventilationsapplikationer

som finns förprogrammerade i

regulatorerna vid leverans.

Samtliga modeller kan hantera

20 olika språk och kan enkelt

integreras i befintliga anläggningar.

D

Lokaliserar kablar

Karl Deutsch Nordiska AB i

Västerås kommer med en ny

kabelsökare från Elcometer

Instruments, som är speciellt

framtagen för att lokalisera

och bestämma djupet på nergrävda

elkablar och rör.

Klarar två Gudrun

Elitfönster kommer med Elit

Complete som uppges kombinera

minimal miljöpåverkan

med maximal boendekomfort.

AB Regin

0418-44 67 41

stefan.blom@regin.se

Elcometer 701 finns i flera

olika modeller. D

Karl Deutsch Nordiska AB

021-35 70 00

thomas@kdn.se

Elit Complete är Svanenmärkt.

Det är även

stormförstärkt. Fram

till idag har P-certifie -

ringskravet för regntäthet

som klarar upp till

24 meter per sekund

(300 pascal) varit standard.

Med Elit Completes

konstruktion

StormTite klarar

fönstret upp till 1 200

pascal, en styrka som är

nästan dubbelt så hård

som stormen Gudrun. D

Elitfönster

010-451 41 18

karolina.akerblad@elitfonster.se


Marknadsnytt

Klimatsmart värmestuga

Värmestugan Agda är ett alternativ

när man ska byta uppvärmningssystem

i äldre hus,

till exempel när man inte kan

eller vill riva ut den gamla anläggningen

eller om man saknar

godkänd skorsten.

Värmestugan är en ”panncentral”

i ungefär samma storlek

som en Friggebod. Den ger

en miljövänlig uppvärmning

via solfångare och/eller pellets.

Den levereras färdigmon-

terad med solfångare, pelletspanna,

pelletsförråd och

elektriska installationer. Alla

ledningar är klara att kopplas

in på ett befintligt system.

Värmestugan är byggd på en

svetsad stålram, klädd med

grundmålad träfasad och den

är försedd med tre fönster,

dörr och ytterbelysning. D

Leif Åhl Verkstad

0510-53 00 28

Kan monteras i hörn

En praktisk hörnbox för montage

av uttag i hörn öppnar för

nytänkande, enligt företaget

Electro Elco. Hörnboxen kan

monteras under skåpen i köket

och genom sin vinkel ge en

enklare anslutning av stickproppar.

Den kan monteras utan att

Håller gråsten nere

Med sin stennedläggande

funktion hindrar den nya traktorjordfräsen

Palladino

ITML, som introduceras av

conny.gardstrom@ahlverkstad.com

man behöver göra hål i kakel

genom att den fästs i underskåpet.

D

Elektro Elco

036-290 60 00

elektro@elco.se

Närlant, gråstenen att komma

upp till ytan.

Fräsrotorn roterar framåt

och lyfter upp stenarna och

lägger dem under

jorden. Arbetsdjupet

är 12–20 cm och ställs

enkelt med den bakre

rullen. Arbetsbredderna

är 120, 150 eller

180 cm. D

Närlant Import AB

+ 46 (0) 19 603 60 64


Marknadsnytt

Smälter bort snön

Ebecos värmekabelmatta

Snowmat smälter bort is och

snö. Mattan kan användas på

gator, torg, parker, parkeringar

och gångvägar, med mera.

Snowmat rullas ut. Kabeln är

fixerad för optimal värmedimensionering.

Mattan täcks

med sand eller motsvarande,

varefter ytmaterialet läggs på.

Snowmat är snabbverkande

med en effekt på 320 W/m 2 .

Den styrs med en timer eller

med ett apparatskåp. D

Ebeco AB

+46 (0)31 707 75 50

Enklare köpa presenning

Hallbyggarna-Jonsereds har

tagit fram online-tjänsterna

Pressonline och Webbshop.

Pressonline riktar sig främst

till aktörer inom byggbranschen.

En platschef eller arbetsledare

kan via sin dator

och ett e-formulär beställa

önskade presenningar. Hallbyggarna-Jonsereds

levererar

själva, eller via sina återförsäljare,

presenningarna direkt till

Integrerad balk

Peikko är ett finländskt ägt familjeföretag

som specialiserat

sig på samverkansbalkar och

ingjutningsgods för betonginfästningar.

Bland produkterna

finns exempelvis golvfogen

Peikko Tera Joint® och sam-

Fjärrstyr portar

Åkerströms Björbo har inlett

lanseringen av Sesam 800, som

är ny lösning för fjärrstyrning

av exempelvis portar, grindar

och bommar, samt för on/off

funktioner för till exempel

strålkastare och fläktar. Systemet

kommer även att kunna

arbetsplatsen. Leveranstiden

är från ett par timmar till ett

par dagar beroende på önskad

presenning.

Genom företages Webbshop

blir det möjligt för affärsoch

privatkunder att köpa

mellanvikts- och tungvikts -

presenningar på Hallbyggarna-Jonsereds

nya hemsida. D

Hallbyggarna-Jonsereds

0707-46 50 00

verkansbalken Deltabalken®.

Deltabalken integreras helt i

bjälklaget vilket underlättar

installationer. D

Peikko Sverige AB

011-28 04 64

användas till mobila applikationer

som vinschar.

Systemets handsändare

kommer att finnas i fyra modeller:

Small, Medium, Large

och Keyring, som är den allra

Mångsidigt vändkors

Företaget Boon Edam introducerar

Trilock 900, som är ett

passagesystem i form av ett

moduluppbyggt vändkors.

Olika ytterhöljen kan väljas för

att systemet ska passa in i

många tänkbara miljöer. Även

sidodelar kan kombineras på

flera sätt.

Trilock 900 är alltid låst i viloläge,

men öppnas i önskad

riktning när tillträde medges

minsta. Även mottagarna

kom mer att finnas i

flera modeller; en väggmottagare

med teckenfönster

och minneskort

som tillval, en mottagare

för montage på DINskena

samt en mottagare

för montage i reläsockel.

Sändarna är stöttåliga

och klassade för

IP65. De ska därmed

klara tuffa miljöer med

damm, smuts och fukt. D

via passersystemet eller via en

extern kontrollpanel, till exempel

vid en receptionsdisk.

Efter godkännande roterar

vändkorsmekanismen 120

grader och tillåter en person

att passera. Därefter låses mekanismen

igen. D

Boon Edam Sverige

+46 8 753 60 30

info@boonedam.se

Åkerströms Björbo AB

+46 241 250 00



totalt säker

golvvärme

BYGGLEVERANTÖRER

Betong

ett naturligt val

www.kc-betong.se

0150-34 99 00


EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53.

eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

BYGGLEVERANTÖRER


BYGGLEVERANTÖRER


Annonsörer

Sid

Abetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

AGC Försäljning Svenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag

Brandkonsulenten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Brandskyddsföreningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Byggkeramikrådet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Cembrit Tepro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Consultec Arkitekter och Konstruktörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Consultec System . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

Daloc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

HAGAB Industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Ivarsson Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Jape Produkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Karl Hedin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

KDN Karl Deutsch Nordiska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

LEBE Byggvaror . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Masonite Lättelement . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag

Martinsons Byggsystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Moelven Töreboda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Monier Roofing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

MRD Sälj & Bygg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Nordic Roofing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

BYGGLEVERANTÖRER

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund

Djursholmsvägen 62, 183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 husbyggaren@mediarum.se

Sid

Nybro Cementgjuteri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Plast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Promat Nordic . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

SAPA Profiler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Silicone Trading . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

SP Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Skandinaviska Byggelement . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Skogsindustrierna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

SP Trätek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Starka Betongindustrier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Stockholmsmässan / Betongfeber . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

Svecon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26, 27

Svema, Svenska marknadsundersökningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Svenska Byggingenjörers Riksförbund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17, 45

Teknologisk Institut Betongcentrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

Tyréns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Unidrain . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

Utvägen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

Xella Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4


BORLÄNGE

Hantverk..!

Hantverk från hjärtat av Dalarna.

Byggt av rejäla hantverkare.

Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42

E-post: info@fiskarhedenvillan.se

Hemsida: www.fiskarhedenvillan.se

ESKILSTUNA

• ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR

• VA-UTREDNINGAR

• GRUNDKONSTRUKTIONER

• GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

GÖTEBORG

ÄC-KONSULT AB

NYGATAN 33 A

632 20 ESKILSTUNA

TELEFON 016-51 74 00, 51 74 01

TELEFAX 016-51 74 05

ac-konsult@telia.com

www.ac-konsult.se

• SKADEUTREDNINGAR

• VIBRATIONSMÄTNINGAR

• BESIKTNINGAR VID SPRÄNGNING

PÅLNING

CERTIFIERADE BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE

Tel 016-51 80 10

Fax 016-51 80 44

Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING

• KONTROLLER

• BESIKTNINGAR

• KVALITETSANSVARIG-K

Mårtensson & Håkanson AB

B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt?

Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll,

kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg

Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

BKN - KONSULT

BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27

421 31 V. Frölunda

Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: bkn@swipnet.se

KONSULTERANDE INGENJÖRER

GÖTEBORG

HELSINGBORG

N-O.Gudmundson Byggråd

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch

överlåtelsebesiktningar

Byggledning

Byggskadeutredningar

Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg

Tel 042-18 19 10

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG,

TEL. 042-12 00 10

www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

HUDIKSVALL

KARLSKRONA

LUND

PITEÅ

Arkitekter o Ingenjörer

Arkitekt- och byggprojektering

Byggadministration

Ljusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50

www.cao.se • cao@cao.se


STOCKHOLM

Av SBSC certifierat besiktningsföretag

Av SITAC certifierad besiktningsman

för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning

• Sprinkler

• Brandlarm

• Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com

Trångsundsvägen 49, 142 64 TRÅNGSUND

info@brandskyddsbesiktning.com

08 - 510 104 70


STOCKHOLM

MEKANISKA

PRÖVNINGSANSTALTEN

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET

AUKTORISERADE/

CERTIFIERADE

BESIKTNINGSMÄN

FÖR SPRINKLER-,

BRANDLARM- OCH

INERTGASANLÄGGNINGAR

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva

Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

Öppenhet-Mod-Utveckling

Projektledning

Byggledning

Projekteringsledning

Kvalitetsansvar

Besiktningar

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge

Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36

E-post konsult.kenth.stahl@telia.com

STOCKHOLM

Mark-, Väg-, Trafik-,

Järnväg-,

VA-projektering,

Landskapsplanering,

Projektledning, Kontroll och

Besiktningar.

Kanalvägen 17

183 30 Täby

Växel 08-638 23 30

Fax 08-768 23 70

info@markstyrkan.se

www.markstyrkan.se

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

NITRO CONSULT AB

Box 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivning

Planering och projektering av berg och markanläggningar

Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys

Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan

Instrument (hyra och försäljning)

Utbildning och Träning

Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,

Karlstad, Karlskrona, Göteborg


STOCKHOLM UPPSALA

Kontroll, Besiktning,

Måleribeskrivning,

Inventering m.m.

UMEÅ

Kontakta

Tel 08-580 321 49

info@selia.se

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

Rådhusespl. 10-12,

903 28 Umeå

Byggprojektering Statiska konstruktioner

3-D Projektering Byggledning

Projektledning Projekteringsledning

Byggkontroll Besiktningar

Tel 090 - 70 23 70, Fax 090 - 12 79 99

www.lps.se


VISBY

VVS

Canholms

Canholms Ingenjörsfirma AB

Vi utför VVS- Konstruktion

* Kontroll * Besiktning * Utredning

Riksbehörighet för OVK

Tel 0498-21 18 88

Fax 0498-21 76 55

070-652 53 10

canholms.visby@mailbox.calypso.net

BJ-Konsult AB

bj

www.bj-konsult.se

Byggnadsingenjörer SBR

Arkitekter SAR / MSA

Certifierade besiktningsmän – SBR

Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL

Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

• Projektering

• Byggadministration

bj

bj

bj

ETT MEDLEMSFÖRETAG

I

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 Visby

Tel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20

Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 Stockholm

Tel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36

Repslagaregatan 12, 602 32 Norrköping

Tel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

VÄSTERÅS

ÖREBRO

ÖSTERSUND

Arkitekt SAR/MSA

Byggnadsingenjörer SBR

- Arkitektur - Inredning

- Byggteknik - Byggledning

- Värderingar - Kontroll

- Riksbehörighet

som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

- Entreprenadbesiktning,

av SITAC certifierad besiktningsman SBR

Tullgatan 35, 831 35 Östersund

Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

www.mansson-hansson.se


Marknadsnytt

Kan väga trådlöst

Den holländska vägningsspe -

cialisten Ravas lanserar i sam -

arbete med Flintab en helt

trådlös våg för gaffeltruckar,

iForks. Alla komponenter är

integrerade i gafflarna och

iForks har inga externa kablar.

Vågsystemet kan monteras

och tas i bruk inom ett par minuter

på varje truck.

Klassiker i svart skrud

Gunnebo presenterar ett svart

villastängsel. Stängslet är ett

flätverksnät med 50x50 mm

maskor och är plastbelagd i

svart eller grön färg.

Svart stängsel kan erhållas i

höjderna 800 alternativt 1 000

mm. För ett enhetligt intryck

finns såväl stolpar som profilfyllda

grindar med svart plastbeläggning.

D

Välgörande gung

Att gunga är välgörande för

barns rytmik och styrka. Bål,

armar och fingrar blir starkare

och barnen hittar sin balans i

kroppen. Även balanssinnet

i innerörat

utvecklas och färdigheter

som att fördela

vikt och timing i rörelser

utvecklas. Detta

framhåller företaget

Lappset i samband

med introduk-

iForks kommunicerar via

Bluetooth till indikatorn i hytten

som registrerar vikten.

Systemet drivs med utbytbara

batterimoduler. D

Flintab AB

036-31 42 25

kjell.tjernstrom@flintab.com

Gunnebo Nordic AB

031-727 79 60

hakan.berntsson@gunnebo.com

tionen av familjegungan Hugo

& Ines. Familjegungan har en

robust konstruktion och en

hållbar yta.

Lekutrustningen uppfyller

säkerhetsriktlinjerna i EN

(Europastandarden EN 1176-

1:1998 gäller som svensk standard).

D

Lappset

0707-34 20 42

sara.eklund@lappset.com

Jobbar för grön storstad

Företaget Veg Tech etablerar

sig i Stockholm. Företaget

framhåller att takvegetation

och växtklädda fasader kan

förbättra den lokala miljön i

stadsrummet genom att bland

annat dämpa buller och fånga

skadliga partiklar i den förorenade

stockholmsluften.

Företaget, som har arbetat

med vegetationsteknik sedan

år 1988 erbjuder kompletta

lösningar för exempelvis tak-

Stabiliserar golvbrunn

För att installera en golvbrunn

i träbjälklag har Jafo AB tagit

fram produkten Jafo Monte -

ringsplatta 2. Monteringsplattan

och tillhörande distans -

ring Jafo Flyt 12 höjer golvbrunnen

12 mm, som är kravet

på minsta spackeltjocklek vid

golvbrunnen.

Konstruktionen medger att

golvförstärkningsspacklet

tränger ner i monteringsplattans

hålrum och flyter in under

golvbrunnens fläns. Detta ger

och fasadvegetation, gröna innergårdar,

erosionsskydd och

vattenrening. D

Veg Tech AB

08-669 48 00

johan.thiberg@vegtech.se

en stabil installation där golvbrunn

och monteringsplatta är

helt integrerade i bjälklagskonstruktionen.

Med tillbehöret Jafo Förhöjningssats

15-50 mm kan

golvbrunnen höjas i steg om 5

mm utan att traditionella förhöjningsringar

används. D


Jafo AB

046-33 39 00

mats.willmarsson@jafo.eu

Nytt från SBR

Kansli

Byggingenjörerna SBR

Folkungagatan 122, Box 4415, 102 69 Stockholm

Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: bygging@bygging.se

Förbundsdirektör: Lars Hedåker, 08-462 17 90

Kanslichef: Gunnar Edebrand, 08-462 17 90

Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92

Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94

Grupperingar och bokhandel: Carina Eriksson, 08-462 17 93

Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00

Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98

Förbundsstyrelsen

Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande

Kent Svensson, Värmlandsavdelningen, vice ordförande

Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen

Per-Olav Eriksson, Stockholmsavdelningen

Anders Nordström, Umeåavdelningen

Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen

Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen

Byggingenjörerna SBR

som bilda des 1951 är en ideell

yrkesorganisation med kompetens -

krav på si na medlemmar. Förbun-

det ger tillgång till en tvärfacklig

mötesplats för diskussion och fort-

bildning som tar sikte på att stödja

medlem marnas yrkesroll. Bygg -

ingenjörer na SBR har 2 600 med-

lem mar och anslutna fördelade på

27 lokalavdelningar.

Kraven för medlemskap är:

• Ingenjörs- eller fastighetsföreta -

gar examen.

• Ett aktat namn.

• Att efter examen under minst

två år ha utövat självständiga och

kvalificerade arbetsuppgifter in -

om byggverksamhet.

• Rekommendationer från med -

lem mar och lokalavdelningar.

Blanketter för medlemsansökan

kan beställas från kansliet eller

hämtas via förbundets hemsida,

www.bygging.se

Förbundsverksamheten

Rymmer en mängd olikartade akti-

viteter, t ex information och råd-

givning till medlemmar och allmän-

heten, remissyttranden, myndig-

hets uppvaktning, kontakter med

lokal avdelningarna och systerorga-

nisationer utomlands.

Bokhandeln

Säljer alla i branschen förekom -

mande böcker samt de böcker och

blanketter som ges ut av Bygg -

ingen jörerna SBR.

Försäkringar

Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,

olycksfall-, barn och sjukförsäkring

men också arbetslöshets kassa och

konsultansvarsförsäkringar.

Kursverksamheten

Omfattar kurser i allmänna äm nen i

branschen, projektledarutbildning,

entreprenad- och överlåtelsebesikt-

ning, miljöinvente ring samt utbild-

ning till kvali tets ansvarig enligt

PBL. De fyra sistnämnda kurserna

leder till certifiering.

Husbyggaren

är en etablerad facktidning som

prenumereras och läses av medlem-

marna i Byggingenjörerna SBR,

Svenska Byggmästare- och ingen -

jörsförbundet i Finland r f, Ålands

Byggmästareförbund m fl.

Konsultgruppen

med 300 företag och sammanlagt

1 000 anställda har till uppgift att

tillvarata de mindre konsultföre -

tagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar

Entreprenadbesiktning

Överlåtelsebesiktning

Kvalitetsansvariga enligt PBL

Miljöinventering

Dessa grupper anordnar symposier

för fortbildning och utger en med-

lemsförteckning som också kan nås

via Internet.

Nya medlemmar

Bertil Bengtsson, egen före -

tagare, Byggprojektledning

AB, Lund

Per-Johan Cederwall, egen

företagare, Oktopal AB,

Östersund

Dan-Åke Engqvist, konstruktör,

LR-System AB, Ljung -

byhed

Håkan Ericsson, egen företagare,

Projekthuset Lyran AB,

Klagshamn

Leif Granlund, byggkonsult,

Granlund Engineering AB,

Örebro

Niklas Grip (tidigare ansluten),

SF Byggkonsult, Falkenberg

Jakob Henriksson, egen före -

tagare, JH Byggkonsult,

Vetlanda

Per Johansson, projektledare,

Hifab AB, Stockholm

Nicklas Karlsson, uppdrags -

ledare, NCC Construction

Sverige AB, Göteborg

Lennart Lindgren, besiktningsman,

OBM Byggnadsbesiktningar

AB, Lomma

Gunnar Starke, universitetsadjunkt,

Högskolan Väst, Trollhättan

Nya anslutna

Aus Abdulsada, Simrishamn

Christian Ahlquist, Ystad

Mattias Alhem, Malmö

Maria Allisson, Åkarp

Christoffer Andersson,

Trelleborg

Arian Baker, Malmö

Kristofer Blom, Malmö

Fredrik Bokelund, Malmö

Kalender

Konsultgruppen

24 april

28 och 29 maj

14 augusti

Entreprenadbesiktningsgruppen

13 maj

Överlåtelsebesiktningsgruppen

4-6 juni

Förbundsstämma

8-9 maj i Kalmar

KA-gruppen

22 april

Daniel Ekbom, Vallentuna

Abdiqasim Elmi Mire, Malmö

Marcelo Gonzales, Spånga

Adam Hall-Atterback, Malmö

Emma Herbring, Malmö

Christoffer Jarlmo, Malmö

Anders Jeppsson, Malmö

Anton Johansson, Stehag

Milan Klacar, Malmö

Alper Köyluoglu, Bromma

Caroline Ljungqvist, Malmö

Johan Lundahl, Malmö

Per Lundin, Dalby

Henry Malmqvist, Lund

Josefine Nilsson, Malmö

Jonas Odin, Malmö

Joakim Ohlsson, Malmö

Felicia Oreholm, Saltsjö-Boo

Björn Palm, Vellinge

Edvinas Peciulis, Malmö

Tomas Pérez Montano, Malmö

Kamal Rifai, Arlöv

Tomas Rodensjö, Norrtälje

Ajdin Sadikovic, Malmö

Andréa Schyllert, Trelleborg

Fredrik Schumacher, Nyköping

Veronica Sellergren,

Helsingborg

Martin Sjörin, Malmö

Jordan Stoianov, Lund

Thomas Strömbäck, Malmö

Gustav Svensson, Lund

Ejigu Tewodros, Saltsjöbaden

Malin Tufvesson, Malmö

Maria Trygg, Sundbyberg

Gunilla Törnblom, Hägersten

Johan Widesson, Malmö

Ylber Zeqiri, Arlöv

Peter Åhlander, Malmö

Antagnings -

utskottet

29 april

3 juni

2 juli

Förbundsstyrelsen

8 maj


Nytt från SBR

Nytt modellavtal för SBR

SBR har gått från muntliga avtal

till ett välutvecklat modell -

avtal under den senaste 15årsperioden.

Köp av fastighet är förknippat

med risker för köparen.

Inte sällan står mycket stora

summor på spel och ännu större

blir kostnaderna om köparen

inte uppmärksammas på

vilka eventuella brister och

framför allt fel som finns på

fastigheten. Jur kand Ragnhild

Sjörén och advokat Jens Pedersen

på Advokatfirman Pedersen

har i samarbete med

SBR vidareutvecklat SBR:s

modellavtal för överlåtelsebesiktningar.

SBR har i dagarna introducerat

ett nytt modellavtal för

överlåtelsebesiktningar. Avtalets

första version upprättades

på 1980-talet av Jens Pedersen

och har sedan dess vidareutvecklats

i samarbete med professor

Sten Hiller, och allra senast

genom ett samarbete mellan

Advokatfirman Pedersen

och SBR.

När Advokatfirman Pedersen

började arbeta med SBR på

1980-talet bestod besiktnings -

tjänsterna mestadels av besiktningar

som hade till syfte

att upptäcka dolda fel i fastigheten.

Uppdragen på den tiden

dokumenterades avsevärt

mindre än idag och bekräftelsen

på uppdraget gjordes sällan

skriftligen. Genom att skapa

ett modellavtal för fastighetsköp,

etablerades den nya

formen av besiktningar, ”överlåtelsebesiktningar”.

Idag viktiga begrepp som

riskanalys och fortsatt teknisk

undersökning skapades också

under samma tid. Dessa begrepp

kan tyckas självklara

idag, men mycket viktig praxis

för hur dessa överlåtelsebesiktningar

skall genomföras

och avtalas skapades under

1980-talet, för att senare utmynna

i det modellavtal som

gäller för överlåtelsebesiktningar

idag.

När det första modellavtalet

skapades användes avtalet enbart

för att reglera förhållandet

mellan besiktningsmän

och köpare. Senare utformades

även en version som

tillämpats vid så kallade säljarbesiktningar,

det vill säga när

säljaren beställer en besiktning

av sitt hus för att senare

använda resultatet av besiktningen

vid försäljning av sin

fastighet.

Syfte med förändring

Den nya versionen av modell -

avtalet har fått en tydligare

struktur och ny layout. Inget

har förändrats avseende balansen

mellan uppdragsgivare

och uppdragstagare, men en

ambition med förändringen

har varit att tydliggöra gällande

villkor samt att skapa en

mer lättläst produkt för uppdragsgivaren,

som inte sällan

är en konsument.

Undersökningsplikten är

mycket omfattande för köparen

av en fastighet, och ju tydligare

som respektive parts ansvar

framställs i avtalet desto

enklare blir samarbetet mellan

parterna. Med en större tydlighet

i avtalet blir det även lättare

för besiktningsmannen att

hjälpa sin uppdragsgivare.

En viktig tanke med det vidareutvecklade

modellavtalet

är att möjliggöra för kunden

att få en bättre förståelse för

hur denne kan och skall tillvarata

sina rättigheter och skyldigheter

och därmed också få

bättre nytta av besiktnings -

tjänsten som utförs för dennes

räkning.

Avtalet granskat av HD

I sammanhanget kan även

nämnas att modellavtalet ett

par gånger indirekt har granskats

av Högsta domstolen.

Skälet till granskningen har

varit att avtalet har åberopats

vid tvist om fel i fastighet.

Vid det senaste tillfället då

avtalet granskades av HD var

år 2007, då det bland annat

prövades av HD huruvida det

är skäligt att ha en ansvarsbegränsning

om två år i avtalet.

HD konstaterade (till vår glädje

då ansvarsbegränsningen har

stor betydelse för besiktnings-

Jens Pedersen på Advokatfirman

Pedersen…

männen) att ansvarsbegränsningen

är skälig.

Framtida tendenser

En förändring på marknaden

som kommit på senare år är att

det numera även utförs ”säljarbesiktningar”,

trots att besiktningar

normalt sett brukar utföras

av köparen. Med anledning

av det växande antalet

säljarbesiktningar som nu utförs

finns det anledning att

bara kort beröra säljarbesiktningens

status. Ur ett juridiskt

perspektiv är säljarbesiktningen

en svårdefinierad figur.

Lagen föreskriver ingen säljarbesiktning,

och rättsläget

på området är för närvarande

osäkert. Vid en rättslig prövning

finns det risk att säljarbesiktningen

kan betraktas som

en utfästelse från säljarens

sida, vilket då leder till att kö-

paren befrias från sin undersökningsplikt.

Det finns därför

all anledning att mana till eftertanke

och försiktighet vid

användandet av denna ”besiktningsform”,

då rättsläget

är osäkert.

Genom förtydliganden i nya

modellavtalet uppmärksammas

köparen på de risker denne

löper genom att helt förlita

… och Ragnhild Sjörén har

arbetat fram nya SBR-mallar.

sig på en säljarbesiktning. Att

säljaren låtit utföra en besiktning

reducerar som bekant

inte köparens undersöknings -

plikt.

SBR kommer under året att

hålla kurser där information

om det nya avtalet kommer att

ingå. Kontakta gärna SBR för

mer information om SBR:s

kursverksamhet, se

www.bygging.se.

Av Ragnhild Sjörén, jur kand

och

Jens Pedersen, advokat,

Advokatfirman Pedersen


Nytt från SBR

Informerades om fotbollsarena

Stockholmsavdelningens årsmöte

gick 2009 av stapeln i

Solna, i själva fullmäktigesalen.

Årsmötesprogrammet inleddes

med en information om

Solna Stad och dess framtids -

planer. Fördragshållaren var

ingen mindre än Solna Stads

plan- och byggnadschef Ann-

Christine Källeskog.

Solnas läge med järnväg och

riksvägar i och intill, med

mycket genomfartstrafik, låser

upp planerandet och ställer

stora krav på flexibilitet.

Det som utan tvivel har fångat

allas vår uppmärksamhet i mediaflödet

är ju den nya fot -

bollsarenan och allt som rör

den. Projekteringen och arkitektens

förslag ger anläggningen

en helt ny era. Arenan

påbörjas år 2009 och står klar

år 2012.

Gamla ”Råsunda” var och är

något som alla Stockholmare

oberoende av ålder levt med

och som har varit ”en fast”

punkt för fotbollsintresset i regionen.

När det nu ska komma

något helt nytt sätter det sinnena

i svallning: ”Ska det ändras

på allt?”. Men det ska det –

när det blir något bättre! Den

nya arenan har placerats i ett

smutsigt industriområde som

nu saneras. Här placeras Nordens

största arena och en helt

ny stadsdel växer fram med

2 000 nya bostäder och 10 000

arbetsplatser.

Inom Solna Stad ligger också

Karolinska universitetssjukhuset.

Även här planeras

betydande utbyggnader.

Men Solna expanderar och

bygger ut på snart sagt alla håll:

Ulriksdal (1 500 bostäder),

Solnavägen (230 bostäder),

Järvastaden (1 100 bostäder).

Årsmötet 2009. Ordförande

Per Södersten kunde hälsa

över 40 deltagande medlemmar

välkomna till Stockholms -

avdelningens årsmöte 2009.

Lokalen var Solna Stads full-

mäktigesal som ligger i

stadshuset i direkt anslutning

till Solna Gallerian.

Till att leda dagens förhandlingar

valdes Gunnar Ede -

brand, som med van hand lotsade

årsmötet genom årsmötets

dagordning. Dagordning -

ens formella punkter belystes

med ett bildspel som väl presenterade

verksamheten.

Ekonomin är stark berättade

kassören Anders Ranby

som presenterade årets verksamhet

och budgeten för år

2009.

Valärenden blev en punkt

på dagordningen som krävde

uppmärksamhet. Såväl ordförande

Per Södersten som kassören

Anders Ranby hade avböjt

omval. Valnämnden fö-

reslog att Lars Derk väljs till

ordförande på ett år och att

Hans Magnusson väljs som

styrelseledamot på två år, samt

att ledamöterna Anders

Johns son och Anders Imbro

omväljs på två år. De båda ålderstigna

revisorerna Björn

Stolt och Peo Eriksson hade

avböjt omval. Pierre Sommar

och Anders Ranby valdes till

revisorer, samt Lena Wennbo

till revisorssuppleant efter

Pierre Sommar. Tomas Thulin

kvarstår som revisorssupp -

leant.

Till valnämnd valdes Jan

Eriksson och Bengt Persson,

båda omval, samt nyval av Per

Södersten.

Årsmötet avslutades med

att SBRs veterantecken utde-

lades till Erik Braun, Jan Eriks -

son, Kai Johansson, Anders

Lindmalm och Olle Sjöholm.

Ytterligare två veterantecken

har tilldelats medlemmar i avdelningen

och dessa två, Karl-

Olof Bergström och Jan Wahlgren,

erhåller sina respektive

utmärkelser per post.

Avdelningens sedvanliga

gåva utdelades sedan till de två

avgående styrelseledamöterna

Per Södersten och Anders

Ranby.

Den nyvalde ordförande

Lars Derk tackade för förtroendet

att få leda Stockholms -

avdelningen och förklarade

årsmötet avslutat.

En årsmötesmiddag i andra

änden av Solna Gallerian på

gamla restaurang Flamingo,

med en god förrätt på kavringstoast

och oxfilé med potatisgratäng,

utgjorde kvällens

perfekta avslutning.

Av Uno Rydholm

Den nya Nationalarenan som byggs i närheten av Solna Station, norr om Stockholm, blir Sveriges största

arena.


Nytt från SBR

Aktuella kurser

Entreprenadbesiktning steg 2

– praktik

21 april, Helsingborg

23 april, Stockholm

Entreprenadbesiktning –

Provtillfälle för besiktningsmän

21 april, kl 16.30-18.00,

Helsingborg

23 april, kl 16.30-18.00,

Stockholm

Plåt i teori och i verklighet

28 april, Uppsala

27 maj, Stockholm

BBR 2008 – nya och

kommande ändringar

Halvdagskurs, em

21 april, Uppsala

29 april, Helsingborg

4 maj, Malmö

25 maj, Göteborg

BBR 2008 samt PBL – nya och

kommande ändringar

5 maj, Malmö

26 maj, Göteborg

Skadeutredningar

Kvällstid två gånger

alternativt en heldag

22 och 29 april, kl 18-21,

Stockholm

19 maj, Stockholm

AMA Hus 08, grundkurs*

23 april, Borlänge

14 maj, Lycksele

AMA Hus 08, nyheter

och förändringar*

Halvdagskurs

24 april, Borlänge

4 maj, Gävle

MER Anläggning 07*

23 april, Malmö

23 april, Örebro

14 maj, Uppsala

AMA Anläggning 07*

7 maj, Luleå

Entreprenadjuridik,

grundkurs*

27 april, Stockholm

Entreprenadjuridik,

fortsättningskurs*

23 april, Luleå

5 maj, Skellefteå

7 maj, Uppsala

12 maj, Linköping

28 maj, Växjö

Kvalitetsansvarig enligt PBL*

Nivå N

6, 7, 13 maj, Göteborg

Nivå K

14 maj, Göteborg

Kvalitetsansvarig enligt PBL,

Uppdatering*

23 april, Umeå

20 maj, Göteborg

Projektledning*

27-28 april, Umeå

*Kurser markerade med* genomför

SBR i samarbete med EGA

Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpassade

kurser. Vi skräddarsyr en

kurs för just ditt företag.

Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94

För ytterligare information

och kursanmälan,

se www.bygging.se/kurser

eller ring 08-462 17 94 D

Rabatt på bygglitteratur

Nya regler sedan den 1 januari

2009 innebär att medlemmar

och anslutna i SBR får tio procents

rabatt på bygglitteratur

från Byggtjänst. Observera

dock att beställningen numera

ska göras direkt på Byggtjänsts

hemsida och deras webbutik.

Gå in på www.byggtjanst.se

och registrera dig. Du har fått

rabattkoden, men om du glömt

den så ring SBRs kansli, tel 08-

462 17 90 och be om den. D

På kaffekalas hos Lindvalls

Uppsala-avdelningen höll sin

torsdagsträff i februari hos

Lindvalls Kaffe i Uppsala.

År 1891 startade västgöten

Eric Lindvall och hans fru Josefina

en kolonialvaruhandel med

kryddor, te och kaffe i Tierp men

flyttade år 1914 till nya lokaler i

Uppsalas centralare delar.

År 1947 började lokalerna

bli för små och man byggde nya

bredvid de gamla. I dagarna

pågår arbeten med ett nytt resecentrum

varför den gamla

byggnaden kommer att rivas.

Familjen Lindvall driver nu

rosteriet i fjärde generationen.

Lindvalls kaffe är ett av de

minsta kafferosterierna i Sverige

med en marknadsandel på

cirka tre procent. I Uppsala

har man dock en marknadsandel

på 30 procent. På 1950talet

fanns det i Sverige 150

kafferosterier mot nio i dag.

Kaffebönor köper man från

Arabicabuskar i Brasilien, Colombia,

Kenya, Guatemala och

Costa Rica. Viktigt är att dessa

har växt så högt över havet

som möjligt då kvaliteten blir

bättre. Mognar kaffet långsamt

utvecklas nämligen den

bästa aromen. Lindvalls kaffebönor

har därför växt på över

700 meters höjd över havet.

Kaffebönorna bedöms minu -

tiöst efter smak, doft, färg,

form, storlek och renhet.

Lindvalls kaffe har varit

Kungliga Hovleverantörer se-

dan Gustav V:s tid.

Ett flertal kaffemärken mark -

nadsförs: Bankett – ett fylligt

kaffe med begränsad syrlighet

och smaksatt av nöt; Jubileum –

en frisk syrlig bland ning med

citrusinslag; Espresso – citrusoch

svart vinbärssmak, maximalt

med smak och syra;

Snabbkaffe – kaffe från Colombia,

ta en eller två teskedar och

häll på sju dande vatten; Tricolore

– fransk rostat kaffe perfekt

till café au lait; Brygg – ett äkta

svenskt originalkaffe som gjort

oss till världens mest kaffe -

drickande land, näst efter Finland.

Kokkaffe – kokas som förr

i tiden. Den senaste produkten

är portionsförpackning i 4-kop -

parspåsar av mellanrost, mörk -

rost och Colombia.

En bra förvaring av kaffe är

viktigt, eftersom syre är kaffesmakens

värsta fiende. Förvara

därför kaffet i originalförpackningen,

förslut noga mellan

varje bryggning, och förvara

gärna kaffet svalt i kylen.

Det bästa rådet för att laga

riktigt gott kaffe är att värma

vatten till 92–96 grader Cel -

cius, dosera kaffet i en Melittatratt

på kannan, fukta kaffet

med varmt vatten under 20

sek, och därefter hälla över

resterande vatten.

Visningen hos Lindvalls

Kaffe avslutades med en god

kopp mörkrostat kaffe.

Av Lennart Wågström

Erbjuder kunskap och erfarenhet

SBR annonserar under våren i

sex tidningar; nämligen Husbyggaren,

Byggindustrin, Arkitekten,

Energi & Miljö, Bo-

Fast och VVS-Forum. Nyc -

kelorden är Kunskap, erfa -

renhet och trygghet och uppmaningen

är att gå in på

www.bygging.se.

Även Konsultgruppens annonskampanj

fortsätter under

våren 2009. Annonserna kommer

att gå i Fastighetstidning-

en, Bofast, Arkitekten och Hus -

byggaren. Annonserna hän visar

till www.konsultgruppen.nu.

Marknadsföring av KAgruppens

medlemmar sker

också i form av annonser, som

går i sju tidningar: Fastighetstidningen,

Husbyggaren, Bygg -

industrin, Arkitekten, Energi

& Miljö och VVS Forum. Budskapet

är att söker man en Kvalitetsansvarig

ska man söka på

www.bygging.se D


Marknadsnytt

Luftdon i två versioner

Fläkt Woods har utvecklat ett

nytt luftdon i två utföranden,

DYKF och DYKS. Båda utförandena

har fasta dysor. Detta

ger god inblandning av rums -

luften och en låg ljudnivå.

DYKF har fast spridnings-

Ska tåla stötar

Handheld Scandinavia lanserar

GD6000, en stryktålig lap-

Satsar på sedum

ViaCon AB introducerar ett

nytt produktområde, Park &

Miljö, och passar på att presentera

olika produkter för

markmiljö, men också för

byggnadsindustrin i form av

gröna tak. Enligt företaget är

intresset stort för så kallade sedumtak.

Inom företagets pro-

bild och monteras flush i undertaket.

DYKS har enkel ställbar

spridningsbild som bygger

30 mm under undertaket.

Båda donen är i utförande för

undertak med mått 595 x 595

mm i alla storlekar. Öppning av

don för injustering och service

sker med en gångjärnsfunktion

på spridarplåten. Isolerad

anslutningslåda ATTB används

till dessa don. D

Fläkt Woods

08-626 49 63

anders.engvall@flaktwoods.com

top för kontors- och fordonsmiljö.

Enligt företaget tål

den vibrationer, stötar, spill

och damm. Som standard har

GD6000 en 13.3” DynaVue

pekskärm som är specifikt skapad

för utomhusanvändande,

vilket möjliggör arbete i direkt

solljus. D

Handheld Scandinavia AB

+46 510 54 71 70

info@handheld.se

duktområde ryms även exempelvis

vattenväxtmattor, både

runda och rektangulära gabioner,

gummidukar och erosionsskydd.

D

ViaCon AB

0767-60 76 93

jorgen.lundberg@viacon.se

Återvunnet glas isolerar

Ett nytt lättfyllnadsmaterial

som alternativ till lättklinker

och cellplast förs in på den

svenska marknaden av Hasopor

Hammar Ab. Skumglaset

kan användas vid grundförstärkningsåtgärder

vid byggnation

av vägar och byggnader,

eller som markisolering vid

grundläggning av småhus.

Hasopor skumglas produceras

av återvunnet glas i en

nybyggd fabrik i de södra delarna

av Närke. D

Hasopor Hammar AB

0583-77 00 11

Tätar och säkrar mot fukt

För att ett hus ska bli riktigt

energisnålt måste det kunna

hålla värmen. Därför behövs

det enligt företaget Isover en

mycket god isolering och en tät

klimatskärm som hindrar att

värmen läcker ut. Huset måste

dessutom vara fuktsäkert och

ha god ventilation.

Isover lanserar Isover Vario -

systemet som bland annat omfattar

ångbromsen Isover Vario

KM Duplex UV, som uppges

reagera på luftfuktigheten,

samt Isover Vario TightTec

som ger täta hörn i anslutning-

ar mellan yttervägg och fönster

eller dörr. I programmet ingår

även Isover Stos för luftoch

ångtäta genomföringar,

Isover Syllisolering för luftoch

kapillärbrytande tätning

samt förbrukningsmaterial

som behövs vid monteringsarbetet.

D

Saint-Gobain Isover AB

042-843 89

birgitta.ryden@saint-gobain.com


thermisol.se

TÄTA TAK

DERBIGUM

www.tata-tak.com

www

EUROTAK AB

masonite

lättelement

www.m-l.se

Posttidning B

Husbyggaren

Box 4415

102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Nedanstående är en annons från Abetong - Husbyggaren

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?