Nedanstående är en annons från Abetong - Husbyggaren
Nedanstående är en annons från Abetong - Husbyggaren
Nedanstående är en annons från Abetong - Husbyggaren
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
BRAND Risk<strong>en</strong> för brandspridning mellan industribyggnader påverkas av öppningar<br />
i väggar och tak. För att ge säkrare riskberäkningar behöver bland annat flammornas höjd, samt<br />
hur snabbt och var de bryter ig<strong>en</strong>om takkonstruktion<strong>en</strong> vägas in.<br />
Öppningar i vägg och tak<br />
styr hur brand sprids<br />
Av anders lönnermark, tekn dr, SP och haukur ingason, adj professor, SP<br />
N<strong>är</strong> man väljer att inte installera<br />
sprinkler i <strong>en</strong> industribyggnad<br />
behöver brandsäkerhet<strong>en</strong><br />
och risk<strong>en</strong> för ev<strong>en</strong>tuell<br />
brandspridning till n<strong>är</strong>liggande byggnader<br />
fastställas. Det finns farhågor om att<br />
man kan ”räkna hem” risk<strong>en</strong> för brandspridning<br />
mellan industribyggnader på<br />
ett osäkert sätt, vilket äv<strong>en</strong>tyrar trov<strong>är</strong>dighet<strong>en</strong><br />
för ing<strong>en</strong>jörsmässig dim<strong>en</strong>sionering.<br />
Det inneb<strong>är</strong> att dag<strong>en</strong>s funktionsbaserade<br />
byggnorm kan medföra problem för<br />
myndigheter som ska granska de metoder<br />
som används av konsulter och andra. Modellförsök<br />
g<strong>en</strong>omförda på SP kommer att<br />
användas för att verifiera några av de metoder<br />
som används. Försöksresultat<strong>en</strong><br />
visar bland annat att placering och storlek<br />
hos olika öppningar påverkar risk<strong>en</strong><br />
för brandspridning.<br />
Beräknar risk för spridning<br />
Det finns ett tidsbegränsat krav n<strong>är</strong> det<br />
gäller minimering<strong>en</strong> av risk för brandspridning.<br />
V<strong>är</strong>mestrålning<strong>en</strong> mot n<strong>är</strong>liggande<br />
byggnad får inte överstiga 15<br />
kW/m 2 under <strong>en</strong> period av 30 minuter.<br />
Detta inneb<strong>är</strong> att d<strong>en</strong> antagna brandutveckling<strong>en</strong><br />
kan få <strong>en</strong> avgörande betydelse.<br />
Forskning kring brandspridning mellan<br />
industribyggnader <strong>är</strong> viktig och d<strong>är</strong>för<br />
initierades projektet ”Bränder i industrilokaler”.<br />
Projektet, som finansieras<br />
av Brandforsk, påbörjades år 2007 och<br />
ska avslutas år 2009. Syftet <strong>är</strong> att förbättra<br />
de modeller eller verktyg som finns för<br />
att beräkna risk<strong>en</strong> för brandspriding <strong>från</strong><br />
<strong>en</strong> icke sprinklad industribyggnad till <strong>en</strong><br />
annan.<br />
I projektet har vi sammanställt nuvarande<br />
kunskap angå<strong>en</strong>de dim<strong>en</strong>sionerings-<br />
och beräkningsmetoder. Inträffade<br />
bränder har analyserats med hänsyn till<br />
risk för brandspridning och flamhöjder<br />
och kunskaper och erfar<strong>en</strong>heter har<br />
hämtats <strong>från</strong> berörda myndigheter och<br />
brandskyddskonsulter.<br />
N<strong>är</strong> brand<strong>en</strong> väl <strong>är</strong> övertänd behövs<br />
validerade verktyg för att beräkna risk<strong>en</strong><br />
för brandspridning mellan byggnader.<br />
För att undersöka tillförlitlighet<strong>en</strong> i beräkningsverktyg<strong>en</strong><br />
har modellförsök i<br />
skala 1:10 g<strong>en</strong>omförts. Dessa försök beskrivs<br />
mer utförligt s<strong>en</strong>are i artikeln.<br />
Flammornas höjd<br />
Varje år inträffar ett antal stora bränder i<br />
industrilokaler. Eg<strong>en</strong>domsskadorna kan<br />
bli mycket omfattande, speciellt om brand<strong>en</strong><br />
utvecklas snabbt och brandbelastning<strong>en</strong><br />
<strong>är</strong> hög. Räddningstjänst<strong>en</strong> har<br />
inte alltid möjlighet att bekämpa brand<strong>en</strong><br />
om byggnad<strong>en</strong> inte <strong>är</strong> sprinklad. I icke<br />
sprinklade lokaler så <strong>är</strong> grundidén att<br />
byggnad<strong>en</strong> ska placeras och anordnas så<br />
att brand<strong>en</strong> inte sprids till n<strong>är</strong>liggande<br />
byggnader.<br />
Allmänna rådet i dag<strong>en</strong>s byggnadsregler<br />
n<strong>är</strong> det gäller skydd mot brandspridning<br />
mellan byggnader (5:72) <strong>är</strong> att d<strong>en</strong><br />
infallande strålningsnivån bör understiga<br />
15 kW/m 2 under minst 30 minuter. Det<br />
inneb<strong>är</strong> att nödvändiga beräkningar normalt<br />
g<strong>en</strong>omförs n<strong>är</strong> byggnad<strong>en</strong> <strong>är</strong> helt<br />
övertänd och lågor slår ut g<strong>en</strong>om fönster<br />
eller tak.<br />
Problemet idag <strong>är</strong> att det inte finns några<br />
bra verktyg för beräkning av fullt utvecklade<br />
bränder i industrilokaler. Beräkning<br />
av till exempel flamhöjd, som i<br />
sin tur används för strålningsberäkning,<br />
bygger till stor del på modeller som <strong>är</strong><br />
framtagna för öppna poolbränder och<br />
inte fullt utvecklade bränder i stora industrilokaler.<br />
En avgörande fråga <strong>är</strong> hur<br />
höga flammorna <strong>är</strong>, hur dessa flamhöjder<br />
<strong>är</strong> i jämförelser med befintliga ing<strong>en</strong>jörsmodeller<br />
samt vilka parametrar i det ak-<br />
Anders Lönnermark <strong>är</strong> tekn dr och<br />
arbetar som forskare vid <strong>en</strong>het<strong>en</strong> för brandteknik<br />
på SP Sveriges tekniska forsknings -<br />
institut i Borås.<br />
tuella sc<strong>en</strong>ariot som styr flamhöjd<strong>en</strong>.<br />
Normalt <strong>är</strong> flamhöjd<strong>en</strong> för dessa stora<br />
bränder lägre än vad som ges av de vanliga<br />
flamhöjdsmodellerna.<br />
Bryter ig<strong>en</strong>om konstruktion<br />
Äv<strong>en</strong> byggnadskonstruktion<strong>en</strong>s brandtekniska<br />
utformning kan få <strong>en</strong> avgörande<br />
betydelse för resultat<strong>en</strong>. Beräkningsresultat<strong>en</strong><br />
kan variera bero<strong>en</strong>de på hur och<br />
n<strong>är</strong> flammorna bryter ig<strong>en</strong>om takkonstruktion<strong>en</strong>.<br />
Det kan vara många mindre<br />
flammor som slår ut g<strong>en</strong>om fönsteröppningar<br />
eller <strong>en</strong> hög flamma som uppstår<br />
n<strong>är</strong> hela eller delar av taket rasar in.<br />
Fortsättning s. 20 P<br />
18 husbyggar<strong>en</strong> nr 3 B 2009<br />
FÖRFATTAREN<br />
FÖRFATTAREN<br />
Haukur Ingason <strong>är</strong> adjungderad<br />
professor och arbetar som forskare vid<br />
<strong>en</strong>het<strong>en</strong> för brandteknik på SP Sveriges<br />
tekniska forskningsinstitut i Borås.
Change language