Kan mangan påverka hjärnan via lukten? Könsroller befästs ... - FAS
Kan mangan påverka hjärnan via lukten? Könsroller befästs ... - FAS
Kan mangan påverka hjärnan via lukten? Könsroller befästs ... - FAS
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Nr 3 • September 2004<br />
sid. 3<br />
Alkoholpolitik och attityder<br />
till alkohol<br />
Ett projekt vid Stockholms<br />
universitet undersökte alkoholpolitik,<br />
dryckesvanor och<br />
inställning till drickande …<br />
sid. 5<br />
Lägre halter kemiska<br />
ämnen i golvpolish<br />
I ett projekt om inverkan från<br />
rengöringsmedel på luftvägarna<br />
deltog städpersonal …<br />
sid. 6<br />
Rökning skyddar inte mot<br />
demens<br />
Demens uppstår genom samverkan<br />
av genetiska förutsättningar<br />
och faktorer i omgivningen. Ett<br />
samspel som pågår kanske hela<br />
livet. …<br />
sid. 8<br />
Födelseviktens betydelse<br />
för hälsan<br />
Tvillingstudier gör det möjligt<br />
att studera vilken betydelse som<br />
fostermiljön kan ha för hälsan<br />
som vuxen. Enligt en hypotes<br />
kan fostertillväxten …<br />
MARTIN BOGRAN/BILDHUSET<br />
<strong>Kan</strong> <strong>mangan</strong> <strong>påverka</strong> <strong>hjärnan</strong><br />
<strong>via</strong> <strong>lukten</strong>?<br />
Mangan förekommer vid<br />
svetsning och glastillverkning<br />
i stålverk och gjuterier. Personer<br />
som yrkesmässigt exponeras för<br />
<strong>mangan</strong> kan drabbas av mentala<br />
och neurologiska störningar. I allvarliga<br />
fall kan symptomen likna<br />
Parkinsons sjukdom.<br />
Mangan har en unik förmåga att<br />
tas upp i luktslemhinnan. Via luktnerverna<br />
når metallen centrala nervsystemet<br />
och transporteras till olika<br />
delar av <strong>hjärnan</strong>, till och med ner i<br />
ryggmärgen.<br />
Undersökningar på råttor visar<br />
att <strong>mangan</strong> som har kommit in i<br />
<strong>hjärnan</strong> denna väg gav effekter på<br />
beteendet hos försöksdjuren.<br />
Motoriken förändrades. Effekterna<br />
fanns kvar ett dygn efter tillförseln<br />
av <strong>mangan</strong> <strong>via</strong> luktorganen, men<br />
inte en vecka efter avslutad behandling.<br />
Råttor som hade fått upprepade<br />
behandlingar <strong>påverka</strong>des mer än<br />
dem som bara behandlats en gång.<br />
Hur betydelsefull är denna transportväg<br />
hos människor? <strong>Kan</strong><br />
<strong>mangan</strong>et nå människo<strong>hjärnan</strong> <strong>via</strong><br />
luktsinnet? De frågorna återstår att<br />
besvara. De delar av <strong>hjärnan</strong> där<br />
luktsinnet finns är ofta skadade på<br />
ett tidigt stadium av neurodegenerativa<br />
sjukdomar som alzheimers<br />
och parkinson. <strong>Kan</strong> det till och med<br />
vara så att metaller eller andra neurotoxiner<br />
som når <strong>hjärnan</strong> <strong>via</strong> luktsinnet<br />
bidrar till uppkomsten av<br />
dessa sjukdomar?<br />
Projektledare: Hans Tjälve<br />
Institutionen för farmakologi och toxikologi,<br />
Sveriges lantbruksuniversitet<br />
Tel: 018-17 42 47<br />
E-post: hans.tjalve@farmtox.slu.se<br />
<strong>Könsroller</strong> <strong>befästs</strong> vid distansarbete<br />
Att jobba hemma har både<br />
för- och nackdelar. Det menar<br />
trettio personer – hälften män, hälften<br />
kvinnor – som deltog i en intervjuserie.<br />
Alla hade barn i förskoleeller<br />
skolåldern.<br />
För kvinnorna i studien var<br />
yrkesarbetet och omsorgen om barnen<br />
lika viktigt. De prioriterade<br />
ömsom det ena, ömsom det andra.<br />
Arbetsdagarna planerades noga så<br />
att kvinnorna på ett bra sätt kunde<br />
växla mellan de båda uppgifterna.<br />
Avigsidorna med att jobba<br />
hemma ansåg kvinnorna vara att de<br />
utförde det mesta av hemarbetet;<br />
det var svårt att ställa krav på den<br />
övriga familjen eftersom de ju ändå<br />
var hemma. Men ingen av dem ville<br />
ha tillbaka den tidigare ordningen<br />
med yrkesarbetet förlagt utanför<br />
hemmet. Ändå upplevde de sig ha<br />
hamnat i en ”kvinnofälla”, eftersom<br />
de i så stor utsträckning tog hand<br />
om barn och hushållsarbete.<br />
För männen var det positivt att<br />
vara hemma och kunna vara tillsammans<br />
med barnen. Men inkomsterna<br />
och det avlönade arbetet var<br />
ändå viktigast. Barnen kunde inte få<br />
komma i första rummet.<br />
Det föreligger alltså könsskillnader<br />
vid distansarbete i hemmet. Den<br />
traditionella arbetsfördelningen<br />
grundad på kön <strong>befästs</strong> av sådant<br />
arbete.<br />
Projektledare: Kerstin Hultén<br />
Teknik och samhälle, Malmö Högskola<br />
Tel: 040-665 72 00, 046-29 32 58<br />
E-post: kerstin.hulten@ts.mah.se
Minska trötthet med ljusbehandling<br />
Människans sömn- och vakenhetsrytm,<br />
ämnesomsättning men också<br />
prestationsförmåga är anpassad för<br />
ett aktivt och vaket beteende under<br />
dagtid och en deaktivering under<br />
dygnets mörka timmar.<br />
Skiftarbete och arbete på udda<br />
tider är exempel på när arbete och<br />
återhämtning infaller vid fel tidpunkt<br />
under dygnet i förhållande till den<br />
fysiologiskt optimala. Senare forskning<br />
har demonstrerat i laboratoriemiljö<br />
att ljuset har stor betydelse för<br />
regleringen av dygnsrytmen. Tyvärr<br />
finns fortfarande få fältstudier där<br />
man påvisat användbarheten inom<br />
arbetslivet och när man beaktar de<br />
skandinaviska ljus/mörkerförhållandena.<br />
Att kunna utnyttja artificiellt ljus<br />
skulle kunna förbättra möjligheterna<br />
för dem som idag har svårt med<br />
anpassningen till tidigt morgonarbete<br />
eller dagtidsaktivitet.<br />
Syftet med ett projekt vid IPM<br />
Institutet för psykosocial medicin är<br />
att inom tre vitt skilda arbetsmiljöer,<br />
där den dygnsrytmiska anpassningen<br />
är otillräcklig, med artificiellt ljus<br />
påskynda möjligheterna till återanpassning<br />
till dagtid. Som mått på<br />
förändringarna ses förbättrad sömn,<br />
sömnlängd, vakenhet och en dagtidsorienterad<br />
dygnsrytm.<br />
Delstudie 1 studerar om ljusbehandling<br />
under natten vid nattarbete<br />
är negativ för dagtidsorienteringen<br />
vintertid jämfört med på våren.<br />
Delstudie 2 studerar om dagtidsorienteringen<br />
kan förbättras med ljusbehandling<br />
efter en period med nattarbete.<br />
I delstudie 3 ges vintertid<br />
extraljus i klassrummet på förmiddagen<br />
i en högstadieklass. Hypotesen<br />
är att morgonljuset ger en förbättrad<br />
dagtidsanpassning och därmed en<br />
bättre skolprestation.<br />
Vid en sammanvägning av de tre<br />
studierna bedömer forskarna om det<br />
finns ett linjärt samband mellan<br />
omfattningen av naturlig ljusexponering<br />
under dagtid och graden av<br />
återanpassningsbesvär.<br />
Projektledare: Torbjörn Åkerstedt<br />
IPM Institutet för psykosocial medicin<br />
Tel: 08-728 69 45<br />
E-post: torbjorn.akerstedt@ipm.ki.se<br />
Snedvriden bild av samband<br />
mellan klass och hälsa<br />
Klasskillnader när det gäller<br />
hälsa är ofta mindre tydliga<br />
för kvinnor än för män. Vad beror<br />
det på?<br />
När man klassificerar individer<br />
används yrkestiteln som indikator<br />
på social ställning. Det är en mansdominerad<br />
arbetsmarknad som ligger<br />
till grund, och därför riskerar<br />
bilden av kvinnornas arbetsuppgifter<br />
att bli mer onyanserad.<br />
I ett projekt vid Statens folkhälsoinstitut<br />
undersöktes sambandet<br />
mellan social position och hälsa.<br />
Studien omfattar över 18 000 individer,<br />
varav drygt 50 procent kvinnor.<br />
Den socioekonomiska indelningen<br />
som tillämpas i studien är densamma<br />
som SCB använder i sina officiella<br />
publikationer.<br />
En viktig slutsats av studien är att<br />
avvikelse mellan faktisk utbildning<br />
och den utbildning som krävs för ett<br />
yrke starkt <strong>påverka</strong>r sambandet mellan<br />
yrkesbaserad socioekonomisk<br />
ställning och hälsa. Om man inte tar<br />
hänsyn till detta finns det en risk att<br />
sambandet underskattas. Studier<br />
som visar att klasskillnaderna i ohälsa<br />
bland kvinnor är mindre än bland<br />
män bör alltså ifrågasättas. Såvida<br />
dessa studier inte har kontrollerat<br />
avvikelsen mellan faktisk utbildning<br />
och utbildningen för yrket i fråga i<br />
olika socioekonomiska grupper.<br />
Projektledare: Piroska Östlin<br />
Statens folkhälsoinstitut<br />
Tel: 08-566 136 12<br />
E-post: piroska.ostlin@fhi.se<br />
Oförändrade uppfattningar om löner<br />
I mitten av 1980-talet fick<br />
anställda vid en västsvensk<br />
verkstadsindustri besvara en enkät<br />
om rättvisa löner. Samma frågor<br />
ställdes 20 år senare till 3 000 personer<br />
i åldern 25–65 år.<br />
Under åren som gått har stora<br />
förändringar skett vad gäller lönesättning.<br />
Bland annat är det numera<br />
vanligare med individuell lönesättning.<br />
Ändå tycks värderingarna i<br />
huvudsak oförändrade. Individuell<br />
lön uppfattas som rättvist om den<br />
beror på att den anställda bidrar till<br />
2 • Forskning och Resultat<br />
Vad betyder omgivningen för de<br />
äldres hälsa?<br />
Samtidigt som de äldres antal<br />
blir allt större i västvärlden<br />
pågår radikala förändringar i hälsooch<br />
sjukvårdens organisation. Detta<br />
är den generella bakgrunden till ett<br />
forskningsprogram som leds från<br />
Lunds universitet.<br />
En central fråga är omgivningens<br />
betydelse för hälsa och rehabilitering<br />
bland äldre. Tillgängligheten i den<br />
byggda miljön när det gäller<br />
bostäder och allmänna kommunikationer<br />
studeras särskilt. Ett annat<br />
viktigt inslag är hur tekniska hjälpmedel<br />
<strong>påverka</strong>r det dagliga livet för<br />
de gamla och för hur de upplever sin<br />
hälsa.<br />
Skåne län utgör det geografiska<br />
området för flertalet delprojekt, men<br />
ett genomförs på Island och ett<br />
annat i Danmark. Ett EU-projekt<br />
har också knutits till programmet<br />
med sex universitet i fem europeiska<br />
länder och den svenska projektledaren<br />
som samordnare.<br />
Kunskaperna från det omfattande<br />
programmet kommer att få betydelse<br />
för hjälpmedelsförsörjning och<br />
bostadsanpassningar när bostäder<br />
och närmiljöer för äldre ska planeras,<br />
såväl i Sverige som internationellt.<br />
Studierna bidrar också till teoriutvecklingen<br />
inom området människa-miljö.<br />
Projektledare: Susanne Iwarsson<br />
Institutionen för klinisk neurovetenskap,<br />
arbetsterapi, Lunds universitet<br />
Tel: 046-222 19 40<br />
E-post: susanne.iwarsson@arb.lu.se<br />
verksamheten med kompetens,<br />
ansträngning och arbetsresultat.<br />
Jämförelser i ett tidsperspektiv och<br />
med andra <strong>påverka</strong>r hur rättvist<br />
man anser sig behandlad när det<br />
gäller lönen. Känslan av att vara<br />
orättvist behandlad i lönehänseende<br />
är starkare i offentlig sektor än i<br />
privat.<br />
Projektledare: Dan Jonsson<br />
Sociologiska institutionen,<br />
Göteborgs universitet<br />
Tel: 031-773 47 63<br />
E-post: dan.jonsson@sociology.gu.se
ROBERT EKEGREN. EKEGREN.SE<br />
Forskning och Resultat • 3<br />
Yrkesinriktad gymnasieutbildning<br />
eller inte?<br />
I en studie vid Lärarhögskolan<br />
i Stockholm jämfördes läget<br />
på arbetsmarknaden för ungdomar<br />
med yrkesinriktad utbildning och<br />
ungdomar som saknade gymnasieutbildning.<br />
Uppgifterna gäller åren<br />
1990–98.<br />
Första året efter grundskolan förvärvsarbetade<br />
hälften av ungdomarna<br />
som var födda 1974 och saknade<br />
gymnasieutbildning. Därefter sjönk<br />
siffran. Först fem år efter grundskolan<br />
började den stiga igen. Trots att<br />
det rådde hög arbetslöshet fick ungdomarna<br />
med yrkesinriktad gymnasieutbildning<br />
arbete i snabb takt när<br />
de lämnade skolan. Redan ett år<br />
efter gymnasiet hade de högre förvärvsfrekvens<br />
än ungdomarna utan<br />
gymnasium, trots att dessa då varit<br />
ute på arbetsmarknaden under några<br />
år. Men också utan yrkesinriktat<br />
gymnasium skulle de här ungdomarna<br />
ha haft bättre förutsättningar.<br />
De var i större utsträckning födda<br />
i Sverige och hade högre betyg från<br />
grundskolan.<br />
Effekterna av kön, etnisk bakgrund<br />
respektive betyg var av samma<br />
storleksordning som att ha eller inte<br />
ha yrkesinriktad utbildning. Arbetslösheten<br />
i bostadskommunen <strong>påverka</strong>de<br />
också sysselsättning och löner,<br />
männens mer än kvinnornas. Sannolikt<br />
är det en effekt av att kvinnorna<br />
i större utsträckning är offentligt<br />
anställda.<br />
Projektledare: Åsa Murray<br />
Institutionen för individ, omvärld och<br />
lärande, Lärarhögskolan i Stockholm<br />
Tel: 08-737 56 53<br />
E-post: asa.murray@lhs.se<br />
Alkoholpolitik och attityder till<br />
alkohol<br />
Ett projekt vid Stockholms<br />
universitet undersökte alkoholpolitik,<br />
dryckesvanor och inställning<br />
till drickande.<br />
Forskarna studerade också hur<br />
internationella system för drogkontroll<br />
har utvecklats och fungerar,<br />
bl.a. när det gäller doping i sportsammanhang.<br />
Drygt tusen unga människor,<br />
16–20 år, deltog i en utfrågning om<br />
attityder till alkoholberusning. Till<br />
skillnad från kanadensiska ungdomar,<br />
som tidigare fått sådana frågor,<br />
tycker de svenska att berusning kan<br />
accepteras som förklaring och<br />
ursäkt för dåligt uppförande och<br />
våldsamt beteende. Samtidigt tycker<br />
de att det inte borde vara så. Här<br />
skulle ett program om uppförande i<br />
samband med berusning kunna ligga<br />
till grund för etiska diskussioner i<br />
skolan, anser forskarna.<br />
Projektledare: Robin Room<br />
Centrum för socialvetenskaplig alkohol-<br />
och drogforskning, SORAD,<br />
Stockholms universitet<br />
Tel: 08-674 70 47<br />
E-post: robin.room@sorad.su.se<br />
Besök <strong>FAS</strong> projektkatalog<br />
på webben:<br />
www.fas.forskning.se/<br />
projekt/<br />
De anställda inom vården blir allt färre<br />
och äldre<br />
På ett stort regionsjukhus lades 1995<br />
ett sparbeting som medförde att personalen<br />
två år senare minskat med i snitt<br />
22 procent. Därtill omplacerades 10<br />
procent till andra kliniker.<br />
Nedskärningarna i det aktuella<br />
landstinget var en av de mer omfattande<br />
i svensk sjukvårdshistoria. Förloppet<br />
bedömdes vara representativt genom<br />
att nedskärningarna i huvudsak berörde<br />
omvårdnadspersonal och yngre<br />
anställda.<br />
Med hjälp av bl.a. enkätstudier och<br />
intervjuundersökningar vill IPM<br />
Institutet för psykosocial miljömedicin<br />
ta reda på vilka arbetsmiljöfaktorer<br />
som bidragit till att vissa arbetsenheter<br />
klarat sin arbetsmiljö och de anställdas<br />
hälsa bra trots de stora omställningarna.<br />
Resultaten av en genomgång av sjukhusets<br />
arbetsmiljökartläggningar visade<br />
att personalen fick jobba allt hårdare<br />
med alltmer motstridiga krav och allt<br />
större brist på tid att planera arbetet.<br />
Det framkom även att hälsan utvecklades<br />
negativt med tydliga trender i<br />
ökande oro, trötthet, rastlöshet och<br />
koncentrationssvårigheter.<br />
Långtidssjukfrånvaron ökade stadigt<br />
från 1996 och accelererade från 2000.<br />
Minskande tid att planera arbetet hade<br />
starkast samband med ökande långtidssjukskrivningar.<br />
Bland sjukhusklinikerna fanns det<br />
inte någon som gått igenom 90-talet<br />
med positiv hälsotrend. Däremot uppvisade<br />
fyra kliniker ett oförändrat<br />
hälsoläge. I en pågående intervjustudie<br />
undersöks vad som utmärker dessa<br />
”hälsostabila” kliniker.<br />
Preliminära resultat visar att man<br />
utvecklat medvetna strategier för att<br />
lösa problem och skapa en laganda<br />
genom yrkesöverskridande kommunikation<br />
och lärande team. Man är stolt<br />
över den vård personalen bedriver tillsammans<br />
och det gemensamma kunnande<br />
man besitter. Dessutom betonade<br />
man vikten av att ge medarbetarna<br />
stöd till att prioritera i arbetet.<br />
Projektledare: Töres Theorell<br />
IPM Institutet för psykosocial miljömedicin<br />
Tel: 08-728 69 50<br />
E-post: tores.theorell@ipm.ki.se
Kvinnor med kroniska nackbesvär<br />
Vid Yrkesmedicinska kliniken i<br />
Göteborg undersöker man om patienter<br />
med kronisk nacksmärta kan<br />
förbättras genom interventioner<br />
(åtgärdsprogram) som är inriktade<br />
på att ändra muskelspänningsmönster<br />
i trapeziusmuskeln.<br />
Man vill bl.a. ta reda på om intensiv<br />
styrketräning kan ändra muskulärt<br />
spänningsmönster i trapezius,<br />
och om en ändring av muskulärt<br />
spänningsmönster kan öka arbetsförmågan<br />
hos långtidssjukskrivna kvinnor.<br />
Två interventionsgrupper av långtidssjukskrivna<br />
kvinnor kommer att<br />
studeras. Den ena gruppen bär en<br />
väst, som registrerar muskelelektrisk<br />
aktivitet från trapeziusmuskeln.<br />
Vibration och ljud signalerar till försökspersonen<br />
när det är otillräckligt<br />
antal korta pauser i muskelaktiviteten.<br />
Den andra interventionen innebär<br />
intensiv dynamisk styrketräning i<br />
hemmet och eventuellt på arbetsplatsen.<br />
Den intensiva styrketräningen<br />
ska ske varje dag av patienten själv<br />
men i likhet med den första interventionen<br />
kommer patienten att under<br />
minst tio dagar få träning under<br />
handledning av företagssjukgymnast<br />
eller företagssjuksköterska.<br />
Interventionen kommer att pågå<br />
under en månads tid. Utvärdering<br />
sker i slutet på den månatliga interventionen<br />
och därefter efter sex och<br />
12 månader.<br />
Projektledare: Mats Hagberg<br />
Inst. för invärtesmedicin, Yrkesmedicin,<br />
Göteborgs universitet<br />
Tel: 031-343 81 11<br />
E-post: mats.hagberg@ymk.gu.se<br />
www.fas.forskning.se<br />
Läs våra forskarintervjuer på<br />
webben under ”Fokus på ...”.<br />
Under september:<br />
professor Ulf Landström<br />
om sömnbristen i samhället.<br />
UTBAN JÖRÉN/TIOFOTO<br />
Vanlig familj bästa hjälpen<br />
Hur ska en kontaktfamilj vara<br />
för att samarbetet med klientfamiljen<br />
ska fungera? Hur utformar<br />
socialsekreterarna insatserna för klientfamiljerna?<br />
Det är spörsmål i en<br />
studie där nitton klientfamiljer och<br />
lika många kontaktfamiljer ingick.<br />
Bara en klientfamilj bestod av två<br />
föräldrar.<br />
Kontaktfamilj är en vanlig form<br />
av bistånd inom socialtjänstens individ-<br />
och familjeomsorg. Biståndsformen<br />
bygger på en föreställning<br />
om att hjälp till utsatta familjer,<br />
framför allt barnen, bäst sker<br />
genom kontakter med en ”vanlig,<br />
normal” familj. Vanligheten ses som<br />
bärare av goda och läkande egenskaper.<br />
Men för att mötet ska fungera<br />
får olikheten mellan de båda<br />
familjerna inte vara alltför stor,<br />
påpekar forskarna.<br />
Den ekonomiska situationen<br />
utgör ett stort problem för klientfamiljerna.<br />
Deras knappa ekonomiska<br />
ramar skiljer sig avsevärt från kontaktfamiljernas.<br />
Trots detta resonerar<br />
socialsekreterarna sällan eller<br />
aldrig om i vilken utsträckning som<br />
denna resursbrist är ett grundläggande<br />
problem för klientfamiljerna<br />
som de måste hjälpa till att lösa.<br />
Behovet av avlastning är en viktig<br />
anledning till att den ensamma föräldern<br />
ansöker om att få en kontaktfamilj.<br />
Ofta är det sociala nätverket<br />
mycket glest. När en klientfamiljs<br />
problem ska utredas och bedömas<br />
måste också familjens sociala<br />
nätverk kartläggas, menar forskarna.<br />
Projektledare: Lisbeth Johnsson<br />
Institutionen för socialt arbete,<br />
Göteborgs universitet<br />
Tel. 031-773 15 80<br />
E-post:<br />
lisbeth.johnsson@socwork.gu.se<br />
4 • Forskning och Resultat<br />
Olika lösningar för småbarnsmammor<br />
Det kan vara svårt för småbarnsföräldrar<br />
att få vardagen<br />
att fungera, att hitta lösningar så att<br />
arbete och familj går att kombinera.<br />
I ett projekt vid Lunds universitet<br />
studerades hur svenska förvärvsarbetande<br />
kvinnor försöker komma<br />
till rätta med problemen. Jämförelser<br />
gjordes också med Tyskland och<br />
Nederländerna.<br />
Skillnaderna mellan småbarnsmammor<br />
i Sverige, Tyskland och<br />
Nederländerna är tydliga när det<br />
gäller förvärvsfrekvens, samhälleligt<br />
stöd och kulturella värderingar. Det<br />
är dock mindre skillnader mellan<br />
högutbildade än mellan lågutbildade<br />
kvinnor.<br />
I Sverige har föräldraförsäkringen<br />
sedan 1970-talet gjort det möjligt<br />
för bägge föräldrarna att göra<br />
avbrott i arbetet för att ta hand om<br />
sina barn. Försäkringen ingår i den<br />
familjepolitik som syftar till att förändra<br />
arbetsfördelningen mellan<br />
män och kvinnor i familjen och på<br />
arbetsmarknaden. En dryg tredjedel<br />
av papporna tar ut ledighet. Det är<br />
en hög siffra i jämförelse med<br />
Nederländernas 11 procent och<br />
Tysklands 2 procent.<br />
I dessa bägge länder är synen på<br />
mödraskapet mer traditionell: mamman<br />
anses vara den som bäst lämpar<br />
sig att sköta åtminstone de små barnen.<br />
I Tyskland har föräldrarna rätt<br />
att vara lediga under de första tre<br />
åren men måste ordna barntillsyn på<br />
informell väg. Man kan bara göra<br />
anspråk på stöd och eventuellt få<br />
hjälp efter förhandling. När barnet<br />
är tre år erbjuds det plats i kindergarten.<br />
I Nederländerna är möjligheterna<br />
till föräldraledighet begränsade,<br />
och både omfattning och ekonomisk<br />
ersättning under föräldraledigheten<br />
måste förhandlas fram med<br />
arbetsgivaren.<br />
Projektledare: Ingrid Jönsson<br />
Sociologiska institutionen,<br />
Lunds universitet<br />
Tel: 046-222 88 31<br />
E-post: ingrid.jonsson@soc.lu.se
Forskning och Resultat • 5<br />
Lägre halter kemiska ämnen i<br />
golvpolish<br />
I ett projekt om inverkan från<br />
rengöringsmedel på luftvägarna<br />
deltog städpersonal vid Akademiska<br />
sjukhuset i Uppsala.<br />
Två studier genomfördes med<br />
fem års mellanrum, den senare<br />
under 2003. De bestod av enkäter<br />
om och skattningar av irritation i<br />
luftvägarna och ögonen, samt fysiologiska<br />
mätningar vid städarbete<br />
med rengöringsmedel och golvpolish.<br />
Mätningarna gjordes måndagar<br />
efter arbetsfri helg och de två följande<br />
dagarna.<br />
Exponeringen var påtaglig.<br />
Polishundersökningen 2003 visade<br />
dock avsevärt mindre <strong>påverka</strong>n på<br />
hälsan, och skattningsskalorna för<br />
symtomen var klart mindre omfattande<br />
än tidigare. Samma polish<br />
innehöll också mycket riktigt lägre<br />
halter av vissa kemiska ämnen<br />
2003. En produktutveckling hade<br />
alltså skett, med åtföljande mindre<br />
subjektiv och objektiv <strong>påverka</strong>n på<br />
hälsan. Någon <strong>påverka</strong>n från de<br />
vanliga rengöringsmedlen kunde<br />
inte ses. God ventilation är viktigt,<br />
särskilt vid polisharbete, påpekar<br />
forskarna.<br />
Projektledare: Gunilla Wieslander<br />
Institutionen för medicinska<br />
vetenskaper, Arbets- och miljömedicin,<br />
Uppsala universitet<br />
Tel: 018-611 36 55<br />
E-post:<br />
gunilla.wieslander@medsci.uu.se<br />
Jobbet betyder mycket för<br />
förståndshandikappade<br />
Det finns för få arbetstillfällen<br />
för personer med intellektuellt<br />
arbetshandikapp. Det konstaterar<br />
forskare vid Göteborgs universitet.<br />
De har beskrivit och analyserat<br />
arbetssituationen för personer med<br />
detta handikapp som är anställda på<br />
lönebidrag på integrerade arbetsplatser.<br />
Den största gruppen förståndshandikappade<br />
i daglig verksamhet är<br />
sysselsatta med tillverkning, monteringsarbete.<br />
En stor del sysslar med<br />
konstnärligt arbete, hantverk, eller<br />
kommersiellt arbete, försäljning.<br />
Fastighetsskötare och lagerbiträde är<br />
yrken som också förekommer.<br />
Arbetet har stor positiv betydelse<br />
för intellektuellt funktionshindrade<br />
människor, kanske främst socialt<br />
men också materiellt. Det är frigörande,<br />
skapar social identitet och ger<br />
möjligheter att få kontakt med<br />
arbetskamrater och kunder som inte<br />
har funktionshinder.<br />
Men det finns också problem. Det<br />
kan vara svårt att fullgöra arbetsuppgifterna,<br />
och hjälp och stöd kan<br />
behövas från andra anställda.<br />
Dessutom medför lönebidraget att<br />
man inte riktigt räknas som fullvärdig<br />
arbetskraft. Det fanns inslag av<br />
distans och avståndstagande från<br />
arbetskamraterna på de undersökta<br />
arbetsplatserna.<br />
Projektledare: Per-Åke Karlsson<br />
Institutionen för vårdvetenskap,<br />
Högskolan i Borås<br />
Tel: 033-435 47 71<br />
E-post: per-ake.karlsson@hb.se<br />
Trying to make a living – Studies in the economic life of<br />
women in interwar Sweden<br />
Linda Lane<br />
230 s., Ekonomisk-historiska institutionen vid<br />
Göteborgs universitet<br />
ISBN 91-85196-58-4, ISSN 1403-2864<br />
En studie av vilken roll demografiska förhållanden som<br />
ökande antal vigslar och minskande födelsetal spelade<br />
för den svenska kvinnans utveckling och frigörelse i<br />
ekonomiskt hänseende och hennes allt större andel<br />
av arbetsmarknaden.<br />
Servicerobotar i framtidens arbetsliv<br />
Projektet vid Göteborgs universitet<br />
syftar till att bättre förstå arbetsoch<br />
interaktionsformer mellan människor<br />
och servicerobotar. Det syftar<br />
också till att utveckla förståelsen för<br />
hur servicerobotar designas, testas<br />
och utvecklas för att kunna uppfylla<br />
sociala mål.<br />
Servicerobotar brukar definieras<br />
som intelligenta och till viss del<br />
självstyrande maskiner, vilka utför<br />
olika former av arbetsuppgifter i<br />
samspel med människor och sociala<br />
system. De utför service till nytta för<br />
både människor och utrustning.<br />
Ett antal centrala frågeställningar,<br />
som är aktuella och betydelsefulla<br />
för framtidens arbetsliv, kommer att<br />
beröras i forskningen: skönjbara<br />
aspekter inom interaktionsformer<br />
mellan människa och robot; servicerobotars<br />
inverkan på arbetets innehåll,<br />
organisering och utformning;<br />
samt hur psykologiska, organisatoriska<br />
och sociala aspekter kan beaktas<br />
i utvecklingsprocesser.<br />
I projektet studeras även hur<br />
servicerobotar fungerar i faktisk<br />
användning på arbetsplatser.<br />
Projektledare: Torbjörn Stjernberg<br />
Företagsekonomiska institutionen,<br />
Göteborgs universitet<br />
Tel: 031-773 54 19<br />
E-post:<br />
torbjorn.stjernberg@handels.gu.se<br />
STAUSS/IMS BILDBYRÅ
Hörselbesvär trots normal hörsel<br />
– ett växande folkhälsoproblem<br />
Antalet patienter som söker behandling<br />
för hörselproblem, med trolig<br />
koppling till bullerexponering, har<br />
ökat dramatiskt på senare år. Det<br />
gäller tinnitus, ljudöverkänslighet<br />
och svårigheter att uppfatta tal i bullerbakgrund<br />
trots normala eller näst<br />
intill normala hörtrösklar.<br />
Ökningen gäller särskilt kvinnor<br />
och yrkesgrupper som lärare. Stora<br />
problem föreligger vad gäller diagnostik,<br />
sambandsbedömningar mellan<br />
exponering för buller och symptom,<br />
och behandling och rehabilitering<br />
av dessa patienter.<br />
I ett projekt vid Karolinska<br />
Institutet genomför forskare en analys<br />
av innerörefunktionen och dess<br />
reglersystem genom att tillämpa de<br />
senaste hörselfysiologiska testmetoderna.<br />
Avsikten är att identifiera tidigare<br />
ej påvisbara inneröreskador i<br />
fall med normala hörtrösklar eller<br />
med för bullerskador atypiska audiogramutseenden<br />
för att se om dessa<br />
kan tänkas förklara hörselproblemen.<br />
Projektet bygger på forskarnas<br />
arbete med kvalitetshörsel och bullerkänslighet<br />
samt försöksverksamhet<br />
med mätning av patienter med<br />
tinnitus eller ljudöverkänslighet eller<br />
med en kombination av båda diagnoserna,<br />
i vilket de bl.a. utvecklat<br />
och utvecklar egna mätmetoder.<br />
Klinisk erfarenhet finns på<br />
Karolinska sjukhusets hörselklinik.<br />
Patienter med olika bullerrelaterade<br />
hörselproblem ska ingå i undersökningen,<br />
liksom patienter med verifierade<br />
bullerskador och personer utan<br />
hörselproblem.<br />
Genom att studera olika bakgrund<br />
som yrke, fritidssysselsättning eller<br />
olycksfall, försöker man finna kopplingar<br />
mellan orsak, symptom och<br />
påvisbar inneröreskada. Projektet<br />
avses resultera i ett diagnostikprogram,<br />
som kan tjäna som underlag<br />
för bl.a. rehabilitering.<br />
Projektledare: Björn Hagerman<br />
Teknisk och klinisk audiologi, Centrum<br />
för hörsel och kommunikation,<br />
Karolinska Institutet<br />
Tel: 08-544 966 30<br />
E-post: bjorn.hagerman@cns.ki.se<br />
Rökning skyddar inte mot<br />
demens<br />
Demens uppstår genom samverkan<br />
av genetiska förutsättningar<br />
och faktorer i omgivningen.<br />
Ett samspel som pågår kanske hela<br />
livet. Det är forskningens nuvarande<br />
ståndpunkt. Hypoteserna är många,<br />
bl.a. om den sociala miljöns inverkan<br />
på den kognitiva förmågan och<br />
på risken för att drabbas av demenssjukdom.<br />
Den sociala omgivningens betydelse<br />
för uppkomsten av och dödligheten<br />
i demens undersöktes i ett projekt<br />
vid Karolinska institutet. Forskarna<br />
var särskilt intresserade av<br />
sambandet med utbildning, yrke,<br />
socioekonomisk ställning, levnadsvanor<br />
som rökning och alkoholbruk,<br />
sociala nätverk och fritidsaktiviteter.<br />
Syftet var att identifiera beteenden<br />
och situationer, där det skulle kunna<br />
vara möjligt att förebygga risken<br />
både för att drabbas av demenssjukdom<br />
och att dö av den.<br />
Hos personer med två till sju års<br />
skolgång förelåg en ökad förekomst<br />
av alzheimers sjukdom och annan<br />
demens, men dödligheten i sådana<br />
sjukdomar var inte förhöjd. Förklaringen<br />
till detta kan ligga i att personer<br />
med låg utbildning får diagnosen<br />
på ett tidigare stadium än högre utbildade.<br />
Det samband som tidigare<br />
har rapporterats kan alltså bero på<br />
en skevhet i diagnosen.<br />
Att ha arbetat i industriell produktion<br />
medförde enligt undersökningen<br />
en tydligt förhöjd risk för<br />
alzheimers. Arbetsmiljön under mitten<br />
av 1900-talet pekas ut som en<br />
bidragande orsak. Likaså ökar risken<br />
för demens om det sociala nätverket<br />
är begränsat. Att vara mentalt,<br />
socialt och yrkesverksamt aktiv<br />
tycks däremot vara ett skydd mot<br />
att drabbas. I motsats till tidigare<br />
antaganden visar undersökningen att<br />
rökning inte utgör något skydd mot<br />
demenssjukdom.<br />
Projektledare: Laura Fratiglioni<br />
Neuroteknologiska institutionen,<br />
Karolinska institutet<br />
Tel: 98-690 58 18<br />
E-post: laura.fratiglioni@neurotec.ki.se<br />
CHAD EHLER/TIOFOTO<br />
6 • Forskning och Resultat<br />
Sänkt ersättning och karensdag<br />
<strong>påverka</strong>r sjukfrånvaron<br />
Under 1990-talet ändrades<br />
ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen.<br />
Då infördes också en<br />
karensdag och en sjuklöneperiod.<br />
Förändringarna motiverades av det<br />
statsfinansiella läget, men också av<br />
oro för en ökande ohälsa i befolkningen.<br />
Vilka effekter fick besparingarna<br />
och vad inverkade på vad? Påverkade<br />
åtstramningarna människors<br />
beteende? Detta är frågor som några<br />
nationalekonomiska forskare ställde.<br />
När karensdagen infördes minskade<br />
sjukfrånvaron – även om man<br />
tar hänsyn till den ökande arbetslösheten.<br />
Effekterna blev större i<br />
vissa grupper än i andra. Industriella<br />
yrken <strong>påverka</strong>des t.ex. mer än<br />
tjänsteyrken, som i sin tur <strong>påverka</strong>des<br />
mer än andra yrken. Lägre<br />
tjänstemän <strong>påverka</strong>des mer än högre<br />
tjänstemän och arbetare.<br />
Kompensationsledighet, flextid<br />
och semester på andra tider än de<br />
”vanliga” tycks ha ökat i och med<br />
att karensdagen infördes. Däremot<br />
inverkade karensdagen inte på uttaget<br />
av tillfällig föräldrapenning.<br />
Att sänka ersättningsnivåerna och<br />
införa en karensdag medförde att<br />
antalet tillfällen med sjukfrånvaro<br />
minskade, liksom också antalet<br />
dagar som människor är borta från<br />
jobbet. Äldre personer <strong>påverka</strong>des<br />
mer än yngre och kvinnor mer än<br />
män.<br />
Projektledare: David Edgerton<br />
Nationalekonomiska institutionen,<br />
Lunds universitet<br />
Tel: 046-222 86 78<br />
E-post: david.edgerton@nek.lu.se
Forskning och Resultat • 7<br />
Kvinnor som barnavårdsmän<br />
I Sverige infördes 1917/18 en<br />
lag om barn födda utom<br />
äktenskapet. Därmed blev det obligatoriskt<br />
med faderskapsutredningar<br />
för utomäktenskapliga barn. De socialarbetare<br />
som höll i utredningen<br />
kallades barnavårdsmän. De hade<br />
också till uppgift att övervaka dessa<br />
barns välfärd och bevaka deras rättigheter.<br />
Dessutom skulle barnavårdsmännen<br />
driva in underhållet<br />
från fäderna och kontrollera att<br />
mödrarna gav barnen god omvårdnad.<br />
Många barnavårdsmän var<br />
kvinnor.<br />
I ett projekt vid Stockholms universitet<br />
har barnavårdsmannaskapet<br />
och dess historia granskats ur många<br />
perspektiv. Här diskuteras den svenska<br />
kvinnorörelsens roll när den statliga<br />
politiken i frågan utformades.<br />
Vidare Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet<br />
som verkade för<br />
professionellt utformad barnavård<br />
och för att det sociala arbetet inom<br />
barnavårdsmannainstitutionen skulle<br />
bli rationellt och enhetligt över hela<br />
landet. Barnavårdsmännen själva<br />
lyfts också fram, framför allt de som<br />
var verksamma i Stockholm.<br />
Projektledare: Christina Florin<br />
Historiska institutionen, Stockholms<br />
universitet<br />
Tel: 08-402 12 30<br />
E-post: christina.florin@historia.su.se<br />
Biologisk monitoring <strong>via</strong><br />
utandningsluft<br />
Analys av utandningsluft kan<br />
informera om kroppens normala<br />
processer och avvikelser förorsakade<br />
av yttre exponering eller sjukdomsförlopp.<br />
Mätning i utandningsluft underlättas<br />
av den snabba utvecklingen<br />
av datorstödda analytiska instrument<br />
och metoder. Provtagning av<br />
utandningsluft har flera stora fördelar<br />
jämfört med andra biologiska<br />
medier: 1) snabb och enkel provtagning,<br />
2) lätt att acceptera för<br />
arbetstagaren eller patienten, 3)<br />
enkel provmatris, 4) många ämnen<br />
kan provtas och analyseras med<br />
samma utrustning, 5) ett utifrån<br />
kommande, ometaboliserat ämne<br />
är alltid en specifik markör för<br />
exponering (till skillnad från<br />
många nedbrytningsprodukter i<br />
blod eller urin).<br />
Övergripande syften är dels att<br />
utveckla grundläggande, generella<br />
kunskaper om biomonitoring <strong>via</strong><br />
utandningsluft, och dels att pröva<br />
biomonitoring i utandningsluft på<br />
ett antal relevanta ämnen från<br />
olika klasser.<br />
Projektledare: Gunnar Johanson<br />
Institutet för miljömedicin IMM,<br />
Karolinska Institutet<br />
Tel: 08-524 877 52<br />
E-post: gunnar.johanson@imm.ki.se<br />
BESÖK VÅR BOKHANDEL PÅ WEBBEN<br />
Små barn – stora<br />
bekymmer?<br />
ISBN 91-89602-21-8<br />
86 sidor<br />
Vilka barn är det som<br />
socialtjänsten och<br />
barnpsykiatrin möter? Tas barnens egen<br />
förmåga tillvara av samhällets institutioner?<br />
Hur <strong>påverka</strong>r socialarbetarnas värderingar<br />
socialtjänstens arbete med<br />
barn som har det svårt? Det var några<br />
av de frågor som diskuterades vid<br />
Socialtjänstforum 2004. Konferensens<br />
uppsatser är samlade i denna bok.<br />
Pris: 100 kr exkl. moms och porto<br />
Om trötthet<br />
ISBN 91-89602-20-X<br />
124 sidor<br />
Normal trötthet försvinner<br />
efter en stunds vila,<br />
medan mental trötthet<br />
innebär att man inte orkar ta emot eller<br />
bearbeta fler intryck eller impulser. Den<br />
här boken tar upp trötthet utifrån flera<br />
olika aspekter: sjukdomstillstånd, utmattningssyndrom,<br />
sömnens roll, stress ...<br />
Pris: 100 kr exkl. moms och porto<br />
Förnyelse inom socialtjänsten<br />
Allt fler aktiviteter i dagens samhälle<br />
organiseras som projekt. Denna<br />
trend har inte undsluppit så stabila<br />
och tidlösa organisationer såsom<br />
kommunernas socialtjänst.<br />
Många myndigheter och andra<br />
organisationer bedriver försöksverksamhet<br />
och utvecklingsarbete<br />
som projekt. Vissa myndigheter har<br />
tillsammans bildat samverkansprojekt<br />
kring gemensamma problem<br />
och målgrupper, t.ex. missbruk,<br />
arbetslöshet, långtidssjukskrivning.<br />
Numera finns även organisationer<br />
inom välfärdssektorn (t.ex. stiftelser,<br />
kooperativ och vårdföretag)<br />
vars verksamhet till övervägande<br />
del består av olika projekt.<br />
Forskare vid Göteborgs universitet<br />
undersöker hur olika slags projekt<br />
inom socialtjänsten organiseras<br />
i praktiken (i förhållande till de<br />
förebilder som förhärskar) samt<br />
vilka effekter denna organisationsform<br />
har på verksamheten.<br />
Särkilt vill man studera vilka<br />
möjligheter projekten har att få till<br />
stånd förnyelse och förändring av<br />
verksamheten.<br />
Projektledare: Staffan Johansson<br />
Förvaltningshögskolan, Göteborgs<br />
universitet<br />
Tel: 031-773 16 24<br />
E-post: staffan.johansson@spa.gu.se<br />
Var står svensk arbetslivsforskning?<br />
– Lägesbild<br />
och framtidsanalys<br />
Red: Kenneth Abrahamsson<br />
och Thomas Heldmark<br />
Best.nr 2004-006, 154 sidor<br />
Rapporten innehåller dels bakgrundsmaterial<br />
till konferensen ”Var står svensk<br />
arbetslivsforskning?”, bl.a. redogörelser från ett<br />
femtiotal forskare, dels en sammanställning av<br />
konferensens innehåll. Rapporten är gratis.<br />
Beställningsadress: info@hellmansforlag.se eller <strong>via</strong> <strong>FAS</strong> bokhandel på webben.<br />
www.fas.forskning.se/publikationer_ny/
Att bedöma äldres behov av<br />
omsorg Att kartlägga, bedöma och<br />
besluta om social omsorg för<br />
äldre människor är en del av<br />
äldreomsorgen. De äldre blir allt<br />
fler i vårt samhälle, och kunskaper<br />
om deras vårdbehov blir allt viktigare.<br />
Tolv timmars inspelningar av 16<br />
olika möten mellan handläggare<br />
och äldre ligger till grund för en<br />
studie i vårdpedagogik, som också<br />
resulterat i en avhandling.<br />
Den institutionella, ideologiska<br />
normen för äldreomsorg som handläggarens<br />
arbete grundar sig på,<br />
bygger på uppfattningen att äldres<br />
omsorgsbehov består av praktisk<br />
hjälp. Behoven anses inte existentiella<br />
eller psykologiska. Trots att<br />
äldre människor ofta vill samtala<br />
om livsfrågor.<br />
Det är inte bara hjälpbehovet<br />
som ska bedömas av handläggaren,<br />
de institutionella förutsättningarna<br />
för hjälpinsatserna ska också göras<br />
begripliga för den äldre. För detta<br />
krävs kunskaper om hur kommunikationen<br />
mellan människor fungerar,<br />
en viktig dimension av arbetet<br />
med äldre människor som ju ofta<br />
relateras till känslor, relationer, närhet<br />
och osjälviskhet.<br />
Samtalen är informella men samtidigt<br />
styrda av en fastlagd agenda.<br />
Handläggaren namnger och beskriver<br />
lagreglerade åtgärder med<br />
begrepp hämtade från det vardagliga,<br />
privata livet. Detta informella<br />
upplägg har konsekvenser för den<br />
äldres rättssäkerhet. Att han eller<br />
hon har möjlighet att överklaga<br />
beslut informeras t.ex. inte om.<br />
Projektledare: Elvi Walldal<br />
Institutionen för vårdpedagogik,<br />
Göteborgs universitet<br />
Tel: 031-773 23 54<br />
E-post: elvi.walldal@fhs.gu.se<br />
<strong>FAS</strong> – Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap<br />
Postadress: Box 2220, 103 15 Stockholm<br />
Besöksadress: Birger Jarls torg 5, Riddarholmen<br />
Telefon: 08-775 40 70. Telefax: 08-775 40 75<br />
E-post: fas@fas.forskning.se<br />
www.fas.forskning.se<br />
JOHAN BERGMARK/TIOFOTO<br />
Födelseviktens betydelse för<br />
hälsan<br />
Tvillingstudier gör det möjligt<br />
att studera vilken betydelse<br />
som fostermiljön kan ha för hälsan<br />
som vuxen. Enligt en hypotes kan<br />
fostertillväxten ha betydelse för<br />
kroppsmasseindex (BMI), övervikt,<br />
blodtryck och diabetes under vuxenlivet.<br />
I ett projekt vid Karolinska Institutet<br />
testades denna hypotes i förhållande<br />
till BMI och blodtryck. Inget<br />
samband kunde ses. Däremot fanns<br />
det ett samband mellan barnets födelsevikt<br />
och föräldrarnas dödlighet i<br />
diabetes senare i livet.<br />
Övervikt bland internationellt<br />
adopterade barn studerades också.<br />
Internationella adoptioner gör det<br />
möjligt att studera effekterna av att<br />
flytta barn med olika genetiska förutsättningar<br />
till en helt ny miljö. Bland<br />
de svenska utlandsadopterade barnen<br />
blev de som kommit från Latinamerika<br />
oftare överviktiga som vuxna jämfört<br />
med barn som adopterats från<br />
andra delar av världen.<br />
Projektledare: Finn Rasmussen<br />
Institutionen för folkhälsovetenskap,<br />
Norrbacka, Karolinska Institutet<br />
Tel: 08-517 765 92<br />
E-post: finn.rasmussen@phs.ki.se<br />
Social fostran och elitidrott, går<br />
det ihop?<br />
Idrotten ses som en folkrörelse<br />
som engagerar barn och ungdomar<br />
på ett meningsfullt sätt och<br />
medverkar till deras sociala fostran.<br />
Därav samhällets stöd av idrott<br />
bland unga människor. Men idrotten<br />
är också inriktad på tävling, och det<br />
svenska samhället har förändrats,<br />
särskilt det senaste årtiondet. Vad<br />
betyder det för socialiseringsprocessen<br />
och hur fungerar avvägningen<br />
mellan social fostran i en förening<br />
som också fostrar till elitidrottare?<br />
I sju år följdes över tusen fotbollsspelande<br />
pojkar och flickor, födda<br />
1984. De var 13 år när studien<br />
inleddes och medlemmar i 30 föreningar.<br />
Över 750 ungdomar från<br />
Svenska Fotbollförbundets elitpojkoch<br />
elitflickläger ingick också.<br />
Spelare, tränare, föräldrar och klubbar<br />
deltog.<br />
I den här studien granskas fotbollens<br />
roll i ett socialt sammanhang.<br />
Vad gör idrotten med ungdomarna<br />
och vad gör ungdomarna av idrotten?<br />
Vilka ungdomar slutar träna?<br />
Vilka fortsätter? Vilka blir bättre än<br />
de andra? Särskilt uppmärksammas<br />
upptagningsområde, typ av förening<br />
och ekonomiska förutsättningar.<br />
Frågor om genus och etnicitet ges<br />
stort utrymme.<br />
Den fysiska mognaden är mer än<br />
något annat avgörande för vilka spelare<br />
som får klättra på fotbollsförbundets<br />
elitstege. Att ungdomar<br />
hoppar av från idrotten har både<br />
yttre och inre förklaringar. Det kan<br />
bero på ledare, föräldrar och kompisar<br />
likaväl som spelarnas självuppfattning<br />
och mognad. Men olika<br />
faktorer är olika viktiga vid olika<br />
tidpunkter.<br />
Projektledare: Tomas Peterson<br />
Lärarutbildningen, Malmö högskola<br />
Tel:040-665 83 55<br />
E-post: tomas.peterson@lut.mah.se<br />
Forskning och Resultat utkommer med fyra nummer per år.<br />
Den är kostnadsfri och kan beställas från <strong>FAS</strong>.<br />
Redaktör: Jan Jerring. E-post: jan.jerring@fas.forskning.se<br />
Ansvarig utgivare: Solweig Rönström<br />
Grafisk form: Lena Eliasson<br />
Produktion: Prospect Communication AB<br />
Tryck: Alfa Print AB, Stockholm<br />
ISSN: 1651-8578<br />
Detta nummer är distribuerat i september 2004
Change language