Kan mangan påverka hjärnan via lukten? Könsroller befästs ... - FAS

More documents

Recommendations

Info

Hörselbesvär trots normal hörsel – ett växande folkhälsoproblem Antalet patienter som söker behandling för hörselproblem, med trolig koppling till bullerexponering, har ökat dramatiskt på senare år. Det gäller tinnitus, ljudöverkänslighet och svårigheter att uppfatta tal i bullerbakgrund trots normala eller näst intill normala hörtrösklar. Ökningen gäller särskilt kvinnor och yrkesgrupper som lärare. Stora problem föreligger vad gäller diagnostik, sambandsbedömningar mellan exponering för buller och symptom, och behandling och rehabilitering av dessa patienter. I ett projekt vid Karolinska Institutet genomför forskare en analys av innerörefunktionen och dess reglersystem genom att tillämpa de senaste hörselfysiologiska testmetoderna. Avsikten är att identifiera tidigare ej påvisbara inneröreskador i fall med normala hörtrösklar eller med för bullerskador atypiska audiogramutseenden för att se om dessa kan tänkas förklara hörselproblemen. Projektet bygger på forskarnas arbete med kvalitetshörsel och bullerkänslighet samt försöksverksamhet med mätning av patienter med tinnitus eller ljudöverkänslighet eller med en kombination av båda diagnoserna, i vilket de bl.a. utvecklat och utvecklar egna mätmetoder. Klinisk erfarenhet finns på Karolinska sjukhusets hörselklinik. Patienter med olika bullerrelaterade hörselproblem ska ingå i undersökningen, liksom patienter med verifierade bullerskador och personer utan hörselproblem. Genom att studera olika bakgrund som yrke, fritidssysselsättning eller olycksfall, försöker man finna kopplingar mellan orsak, symptom och påvisbar inneröreskada. Projektet avses resultera i ett diagnostikprogram, som kan tjäna som underlag för bl.a. rehabilitering. Projektledare: Björn Hagerman Teknisk och klinisk audiologi, Centrum för hörsel och kommunikation, Karolinska Institutet Tel: 08-544 966 30 E-post: bjorn.hagerman@cns.ki.se Rökning skyddar inte mot demens Demens uppstår genom samverkan av genetiska förutsättningar och faktorer i omgivningen. Ett samspel som pågår kanske hela livet. Det är forskningens nuvarande ståndpunkt. Hypoteserna är många, bl.a. om den sociala miljöns inverkan på den kognitiva förmågan och på risken för att drabbas av demenssjukdom. Den sociala omgivningens betydelse för uppkomsten av och dödligheten i demens undersöktes i ett projekt vid Karolinska institutet. Forskarna var särskilt intresserade av sambandet med utbildning, yrke, socioekonomisk ställning, levnadsvanor som rökning och alkoholbruk, sociala nätverk och fritidsaktiviteter. Syftet var att identifiera beteenden och situationer, där det skulle kunna vara möjligt att förebygga risken både för att drabbas av demenssjukdom och att dö av den. Hos personer med två till sju års skolgång förelåg en ökad förekomst av alzheimers sjukdom och annan demens, men dödligheten i sådana sjukdomar var inte förhöjd. Förklaringen till detta kan ligga i att personer med låg utbildning får diagnosen på ett tidigare stadium än högre utbildade. Det samband som tidigare har rapporterats kan alltså bero på en skevhet i diagnosen. Att ha arbetat i industriell produktion medförde enligt undersökningen en tydligt förhöjd risk för alzheimers. Arbetsmiljön under mitten av 1900-talet pekas ut som en bidragande orsak. Likaså ökar risken för demens om det sociala nätverket är begränsat. Att vara mentalt, socialt och yrkesverksamt aktiv tycks däremot vara ett skydd mot att drabbas. I motsats till tidigare antaganden visar undersökningen att rökning inte utgör något skydd mot demenssjukdom. Projektledare: Laura Fratiglioni Neuroteknologiska institutionen, Karolinska institutet Tel: 98-690 58 18 E-post: laura.fratiglioni@neurotec.ki.se CHAD EHLER/TIOFOTO 6 • Forskning och Resultat Sänkt ersättning och karensdag påverkar sjukfrånvaron Under 1990-talet ändrades ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen. Då infördes också en karensdag och en sjuklöneperiod. Förändringarna motiverades av det statsfinansiella läget, men också av oro för en ökande ohälsa i befolkningen. Vilka effekter fick besparingarna och vad inverkade på vad? Påverkade åtstramningarna människors beteende? Detta är frågor som några nationalekonomiska forskare ställde. När karensdagen infördes minskade sjukfrånvaron – även om man tar hänsyn till den ökande arbetslösheten. Effekterna blev större i vissa grupper än i andra. Industriella yrken påverkades t.ex. mer än tjänsteyrken, som i sin tur påverkades mer än andra yrken. Lägre tjänstemän påverkades mer än högre tjänstemän och arbetare. Kompensationsledighet, flextid och semester på andra tider än de ”vanliga” tycks ha ökat i och med att karensdagen infördes. Däremot inverkade karensdagen inte på uttaget av tillfällig föräldrapenning. Att sänka ersättningsnivåerna och införa en karensdag medförde att antalet tillfällen med sjukfrånvaro minskade, liksom också antalet dagar som människor är borta från jobbet. Äldre personer påverkades mer än yngre och kvinnor mer än män. Projektledare: David Edgerton Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet Tel: 046-222 86 78 E-post: david.edgerton@nek.lu.se
Forskning och Resultat • 7 Kvinnor som barnavårdsmän I Sverige infördes 1917/18 en lag om barn födda utom äktenskapet. Därmed blev det obligatoriskt med faderskapsutredningar för utomäktenskapliga barn. De socialarbetare som höll i utredningen kallades barnavårdsmän. De hade också till uppgift att övervaka dessa barns välfärd och bevaka deras rättigheter. Dessutom skulle barnavårdsmännen driva in underhållet från fäderna och kontrollera att mödrarna gav barnen god omvårdnad. Många barnavårdsmän var kvinnor. I ett projekt vid Stockholms universitet har barnavårdsmannaskapet och dess historia granskats ur många perspektiv. Här diskuteras den svenska kvinnorörelsens roll när den statliga politiken i frågan utformades. Vidare Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet som verkade för professionellt utformad barnavård och för att det sociala arbetet inom barnavårdsmannainstitutionen skulle bli rationellt och enhetligt över hela landet. Barnavårdsmännen själva lyfts också fram, framför allt de som var verksamma i Stockholm. Projektledare: Christina Florin Historiska institutionen, Stockholms universitet Tel: 08-402 12 30 E-post: christina.florin@historia.su.se Biologisk monitoring via utandningsluft Analys av utandningsluft kan informera om kroppens normala processer och avvikelser förorsakade av yttre exponering eller sjukdomsförlopp. Mätning i utandningsluft underlättas av den snabba utvecklingen av datorstödda analytiska instrument och metoder. Provtagning av utandningsluft har flera stora fördelar jämfört med andra biologiska medier: 1) snabb och enkel provtagning, 2) lätt att acceptera för arbetstagaren eller patienten, 3) enkel provmatris, 4) många ämnen kan provtas och analyseras med samma utrustning, 5) ett utifrån kommande, ometaboliserat ämne är alltid en specifik markör för exponering (till skillnad från många nedbrytningsprodukter i blod eller urin). Övergripande syften är dels att utveckla grundläggande, generella kunskaper om biomonitoring via utandningsluft, och dels att pröva biomonitoring i utandningsluft på ett antal relevanta ämnen från olika klasser. Projektledare: Gunnar Johanson Institutet för miljömedicin IMM, Karolinska Institutet Tel: 08-524 877 52 E-post: gunnar.johanson@imm.ki.se BESÖK VÅR BOKHANDEL PÅ WEBBEN Små barn – stora bekymmer? ISBN 91-89602-21-8 86 sidor Vilka barn är det som socialtjänsten och barnpsykiatrin möter? Tas barnens egen förmåga tillvara av samhällets institutioner? Hur påverkar socialarbetarnas värderingar socialtjänstens arbete med barn som har det svårt? Det var några av de frågor som diskuterades vid Socialtjänstforum 2004. Konferensens uppsatser är samlade i denna bok. Pris: 100 kr exkl. moms och porto Om trötthet ISBN 91-89602-20-X 124 sidor Normal trötthet försvinner efter en stunds vila, medan mental trötthet innebär att man inte orkar ta emot eller bearbeta fler intryck eller impulser. Den här boken tar upp trötthet utifrån flera olika aspekter: sjukdomstillstånd, utmattningssyndrom, sömnens roll, stress ... Pris: 100 kr exkl. moms och porto Förnyelse inom socialtjänsten Allt fler aktiviteter i dagens samhälle organiseras som projekt. Denna trend har inte undsluppit så stabila och tidlösa organisationer såsom kommunernas socialtjänst. Många myndigheter och andra organisationer bedriver försöksverksamhet och utvecklingsarbete som projekt. Vissa myndigheter har tillsammans bildat samverkansprojekt kring gemensamma problem och målgrupper, t.ex. missbruk, arbetslöshet, långtidssjukskrivning. Numera finns även organisationer inom välfärdssektorn (t.ex. stiftelser, kooperativ och vårdföretag) vars verksamhet till övervägande del består av olika projekt. Forskare vid Göteborgs universitet undersöker hur olika slags projekt inom socialtjänsten organiseras i praktiken (i förhållande till de förebilder som förhärskar) samt vilka effekter denna organisationsform har på verksamheten. Särkilt vill man studera vilka möjligheter projekten har att få till stånd förnyelse och förändring av verksamheten. Projektledare: Staffan Johansson Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet Tel: 031-773 16 24 E-post: staffan.johansson@spa.gu.se Var står svensk arbetslivsforskning? – Lägesbild och framtidsanalys Red: Kenneth Abrahamsson och Thomas Heldmark Best.nr 2004-006, 154 sidor Rapporten innehåller dels bakgrundsmaterial till konferensen ”Var står svensk arbetslivsforskning?”, bl.a. redogörelser från ett femtiotal forskare, dels en sammanställning av konferensens innehåll. Rapporten är gratis. Beställningsadress: info@hellmansforlag.se eller via FAS bokhandel på webben. www.fas.forskning.se/publikationer_ny/
Page 1 and 2: Nr 3 • September 2004 sid. 3 Alko
Page 3 and 4: ROBERT EKEGREN. EKEGREN.SE Forsknin
Page 5: Forskning och Resultat • 5 Lägre

Kan mangan påverka hjärnan via lukten? Könsroller befästs ... - FAS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?