Verktyg eller symbol? - SMoK - Sveriges Musik

Verktyg eller symbol?
Om visionsformuleringar i musik- och kulturskolor
ANDERS NORDQUIST
C-uppsats 2005:361 Handledare: Guadalupe Francia
Pedagogik med inriktning mot utbildningsledning
C-uppsatser vid Pedagogiska institutionen, Örebro universitet

INNEHÅLL
1 INLED NING 1
1.1 Något om forskningsfrågan 1
1.2 Syfte och problemformulering 3
1.3 Avgränsningar 4
1.4 Terminologi 5
1.5 Forskningsläget 5
1.6 Undersökningens uppläggning 6
2 VISIONE R – E N B A K G R U N D 7
2.1 Vision som begrepp 9
2.2 Visionens uppgift och funktion 12
2.3 Visionens element 14
2.4 Visionen som del i strategin 15
Något om strategibegreppet 15
Visionen och strategin 16
Mission 16
Affärsidé/verksamhetsidé 17
Mål 18
Vision kontra mål 18
2.5 Organisationskultur och organisationsidentitet 19
Vad är organisationskultur? 19
Förfäktade teorier och bruksteorier 20
Organisationsidentitet 20
2.6 Organisationen och omgivningen 21
Institutionell teori 21
Strategier för att hantera omvärlden 22
Verktyg eller symbol? 24
2.7 Vem skapar visionen? 25
2.8 Vision – en sammanfattande diskussion 26
Visionens uppgift och vad den ska åstadkomma 26
Visionens roll i en organisationsstrategisk kontext 27
Hur skapas visioner? 28
Visionen och omgivningen 28
3 TEORI, ME TOD OCH ANALYS MODELL 29
3.1 Textläsning och hermeneutik 29
Den hermeneutiska cirkeln 30
Förförståelse 31
3.2 Texttolkning 32
iii

Tolkningsstrategier och syfte 34
3.3 Analysmodeller 36
Kontexten 37
Textuell struktur – formen 37
Ideationell struktur – innehållet 37
Interpersonell struktur – relationen 37
Stilen – framställningssättet 38
3.4 Analys och visionsteori 38
3.5 Studiens genomförande 39
3.6 Urval 40
4 VISIONSTEXTERNA – EN ÖVER SIKT 42
4.1 Inledning 42
4.2 Kategorisering av visionerna i formler 42
Formel 1: Målformuleringar som visionstext 43
Formel 2: Verksamhetsidé som visionstext 43
Formel 3: Mission (slogan) som visionstext 44
Formel 4: Framtidsbild som visionstext 45
4.3 Visionernas perspektiv och subjekt 46
4.4 Skolornas framtidsbild 47
Tillgänglighet 48
Breddning 49
Skapande och kreativitet 49
Lust och glädje 50
Personlig utveckling 50
Fritidsintresse 50
Grundskola/andra skolformer 50
Konstnärlig/kulturell utveckling 51
Kompetens/kvalitet 51
Kundtillfredsställelse 51
Regional prolering 51
Avslutande kommentarer 52
5 ANALYS AV T R E V I S I O N E R 53
5.1 Vision 1 (text nr 13) 53
Kontexten 53
Textuell struktur 54
Interpersonell struktur 55
Ideationell struktur 56
Stilen 62
Textens funktion som vision 62
Sammanfattande diskussion 64
5.2 Vision 2 (text nr 3) 65
Kontexten 65
iv

Textuell struktur 66
Interpersonell struktur 67
Ideationell struktur 68
Stilen 72
Textens funktion som vision 73
Sammanfattande diskussion 74
5.3 Vision 3 (text nr 47) 75
Kontexten 75
Textuell struktur 75
Interpersonell struktur 76
Ideationell struktur 76
Stilen 79
Textens funktion som vision 79
Sammanfattande diskussion 80
5.4 Jämförande sammanfattning 80
6 SLUTDISKUSSIO N 8 3
6.1 Visionernas form, innehåll och framtidsbild 84
Vision som begrepp – formen 84
Visionernas teman – innehållet 86
Visionernas framtidsbild 88
6.2 Den framtida kulturskolan – några scenarier 89
Scenario 1: Den ”stora” kulturskolan 89
Scenario 2: Den integrerade kulturskolan 90
Scenario 3: Den fritidsbaserade kulturskolan 90
Kommentarer 91
6.3 Visionens roll i en institutionell kontext 91
6.4 Identitet och kultur – visionen som meningsbärare 93
6.5 Syftet och frågeställningarna 93
6.6 Slutsatser 95
6.7 Reektion 95
6.8 Förslag till fortsatt forskning 97
6.9 Avslutning 97
R E F E R E N S E R 9 9
Bilaga 1: Missivbrev 104
Bilaga 2: Alla visioner 105
v

1 I N L E D N I N G
För några år sedan, på min dåvarande arbetsplats som var en av landets största
kulturskolor, ck jag i min hand ett dokument. Detta papper var undertecknat
av skolans samtliga skolledare (kulturskolechef samt tre rektorer) och
hade rubriken ”Övergripande policy”. Bl.a. fanns där ett avsnitt kallat ”Kulturskolans
vision”.
Problemet var bara att jag inte förstod den. Vid en snabb genomläsning
tycktes den låta bra och ligga i tiden, men ju mer jag läste den desto mindre
förstod jag. Jag frågade era av mina kollegor och de kunde inte heller begripa
vad texten egentligen betydde eller vad den skulle kunna få för inverkan
på vårt dagliga arbete. Det naturliga är då att man går till sin rektor och frågar
denne vad texten betyder och hur jag som anställd ska agera utifrån den.
Tyvärr kunde varken han eller någon av de andra rektorerna svara på frågan,
utan hänvisade till kulturskolechefen och förklarade att texten härrörde från
honom. De hade alltså skrivit under något de inte förstod innebörden av.
Kulturskolechefen hade emellertid hunnit sluta sin anställning i kommunen
och efterlämnade således ett antal frågetecken efter sig.
Detta ck mig att börja fundera på två saker. Den första frågan rörde vad
denna specika text uttryckte. En vision som gäller hela skolan ska rimligtvis
kunna tolkas av dess lärare om den överhuvudtaget ska ha någon funktion.
Eller nns det andra funktioner? Var den medvetet svårtolkad och luddig av
något för mig oklart skäl? Vad skulle visionen kunna få för konsekvenser för
mitt och mina kollegors arbete om jag faktiskt ändå försökte tolka den och
använda den som riktningsgivare i mitt arbete?
Den andra frågan som väcktes var den om hur en vision bör vara utformad
för att vara ett verkningsfullt ledningsverktyg. Vad nns forskat om detta och
vad säger litteraturen i ämnet? Dessa frågor vill jag koppla till den bakgrund
som skissas i kapitel 2.
1.1 Något om forskningsfrågan
Vissa tecken tyder på att den svenska musik- och kulturskolan (se denition
under 1.4) benner sig i ett tillstånd som kan betecknas som krisartat. Denna
kris har två ansikten. Det ena ansiktet är ekonomiskt, och det bottnar i kommunernas
dåliga ekonomi med kraftiga nedskärningar och i vissa fall även
1

1. INLEDNIN G
nedläggningar av skolor till följd. I ett pressmeddelande från SMoK (Sveriges
Musik- och Kulturskoleråd 2003) daterat 2003-10-14 varnas det för att dramatiska
nedskärningar väntar för 48 av landets musik- och kulturskolor och
fyra är nedläggningshotade. I ett senare pressmeddelande (2004-05-18)
(SMoK 2004d) konstateras att riktigt så illa som man befarade blev det inte.
Dock drabbades många skolor av kraftiga nedskärningar och i två kommuner
(Karlsborg och Åtvidaberg) togs beslut om total nedläggning. Fortfarande
hänger det ekonomiska hotet tungt över ett ertal kommuners kulturverksamheter.
Krisens andra ansikte är ideologiskt. Musikskolornas roll har kraftigt ändrats
sedan uppbyggnadsskedet under framförallt 1950–1970-talen. Dels har
många skolor breddat sin verksamhet från att enbart ha förmedlat kunskaper i
instrumental- och ensembleundervisning till att nu även inkludera dans, bild
och drama/teater 1 . Dels har musik-/kulturskolorna i allt högre grad kommit
att integreras med grundskolan i syfte att låta så många som möjligt få ta del
av ett brett kulturutbud. ”En påtaglig rädsla hos kulturskolorna att förlora sin
egenart i skolan kan skönjas …” konstateras i en rapport från Malmö högskola
som behandlar ämnet kultur i skolan (Aulin-Gråhamn & Thavenius 2003,
s 72). Dessutom har barns och ungdomars intresse för olika musikinstrument
ändrats genom åren, från att ha varit präglat av orkesterinstrumenten, framförallt
blås och stråkinstrument, till att få en intresseförskjutning mot rockgruppens
instrument (Hübner 2002). Detta blir till ett strukturproblem för
vissa av musik- och kulturskolorna som kanske inte alla gånger har den lärarkompetens
som numera efterfrågas.
Den självklara grund som präglat musikskolorna, med grund i vad musikpedagogikforskarna
Anna-Lena Rostvall och Tore West (1999) kallar borgerlig
tradition 2 är med andra ord inte lika självklar längre.
I ett försök att samla landets musik- och kulturskolor antog SMoK (som
representerar ca 85 procent av landets musik- och kulturskolor) vid sitt årsmöte
i mars 2004 ett, vad man kallar, ”Samlande dokument”. I en pressrelease
(SMoK 20004b) skriver man att
[d]et samlande dokumentet syftar till att utåt och inåt deniera de mest grundläggande
fundament som kännetecknar de svenska musik- och kulturskolorna som företeelse.
[…] Det dokumentet beskriver, är den själ och den värdegrund varpå mångfalden
kan och bör blomstra! [kursivering i original]
Själva dokumentet inleds sedan med en ingress som lyder:
Musik- och kulturskolorna har den viktiga uppgiften att ge alla Sveriges barn och
ungdomar tillgång till kulturen som språk. Barnen skall få upptäcka och utveckla
1 Se t.ex. Persson 2001.
2 Se ett utvecklat resonemang kring detta begrepp under 5.2.
2

1. INLEDNIN G
sin skapande förmåga, tillägna sig konstnärliga uttrycksmedel, få ett berikande och
livslångt intresse - och i några fall ett yrke.
Dokumentet fortsätter sedan med sju olika punkter som lyder:
Sveriges musik- och kulturskolor kännetecknas av
- att ha fokus på barn och ungdomar
Musik- och kulturskolornas verksamhet erbjuds i första hand till barn och ungdomar.
- att vara öppen för alla
Musik- och kulturskolorna är tillgängliga för barn och ungdomar oavsett mentala,
fysiska, kulturella, sociala, geograska eller ekonomiska förutsättningar. Inträdesprov
nns ej. Skolorna förenar en bred basverksamhet med en mer yrkesförberedande
verksamhet.
- att erbjuda en för eleverna frivillig verksamhet
Musik- och kulturskolorna erbjuder barn och ungdomar undervisning och kulturella
upplevelser. Skolorna bedriver en undervisning dit eleverna söker sig själva.
- att ha nära samverkan med andra skolformer
Musik– och kulturskolorna erbjuder genom sin kompetens en möjlighet till ökad
kvalitet inom andra skolformer.
- att ha välutbildade pedagoger
Musik- och kulturskolornas pedagoger har högskoleutbildning, eller motsvarande
kompetens, inom respektive konstform.
- att erbjuda en mångfald av konstnärliga uttrycks- och arbetsformer
Musik- och kulturskolorna integrerar olika konstformer i undervisningen, vårdar
och utvecklar våra kulturarv samt stödjer nya kulturuttryck.
- att vara offentligt nansierad
Musik- och kulturskolorna är i första hand nansierad av offentliga medel men kan
delnansieras genom avgifter, sponsring och andra former av intäkter. (SMoK
2004b)
Här vill SMoK beskriva de grundläggande värderingar, alltså den ideologi,
som bör ligga till grund för de till SMoK anslutna skolorna. Detta dokument
är därför intressant att ha i bakhuvudet när vi senare tittar på undersökningens
resultat.
Det nns alltså anledning att undersöka hur musik- och kulturskolorna
själva ser på sin framtid och vilken roll man tror att man kommer att ha i en
kommande tid. Ett naturligt ledningsverktyg för att kommunicera synen på
framtiden är att formulera en vision (se vidare kapitel 2).
1.2 Syfte och problemformulering
Med ovan uttryckta funderingar kring musik- och kulturskolornas framtid
förefaller det mig naturligt att fundera över om och hur visioner används som
ledningsverktyg i våra musik- och kulturskolor. Att leda med hjälp av visioner
tycks (vilket vi ska se i bakgrundskapitlet) vara ett instrument som kan främja
3

1. INLEDNIN G
både arbetsgivare och arbetstagare i avsikt att tydliggöra vart organisationen
är på väg och ge medarbetare en känsla av sammanhang och mening.
Uppsatsens idé är således att koppla visionen som ledningsverktyg till Sveriges
musik- och kulturskolor genom att undersöka huruvida dessa skolor har
en nedskriven vision, hur denna är formulerad samt ur dessa få en överblick
över hur skolorna själva ser på framtiden. Mitt syfte kan därför uttryckas som
att jag vill belysa och förstå svenska musik- och kulturskolor skolors formulerade
visioner och därigenom tolka deras syn på sin framtida roll.
Det bör kanske förtydligas att jag i denna undersökning främst är ute efter
visionen som ett formulerat dokument och inte hur denna är implementerad
och fungerar i verkligheten.
Syftet mynnar ut i följande frågeställningar:
!" I vilken omfattning nns en formulerad vision för musik-/kulturskolorna
i Sverige?
!" Hur är de i så fall formulerade och vad vill de uttrycka?
!" Hur förhåller sig dessa formuleringar till litteraturens denitioner på
visioner och hur de bör utformas?
Dessa frågor resulterar i sin tur ut i ett par andra frågor som är mera diskuterande
till sin karaktär, men som är viktiga att ställa för att skapa den förståelse
för skolornas visioner som jag eftersträvar.
!" På vilket sätt kan en vision vara viktig gentemot sin omgivning?
!" Hur ser framtiden för Sveriges musik- och kulturskolor ut i den bild
som målas upp?
Tillsammans bör dessa frågeställningar ge den bild som krävs för att syftet ska
kunna uppnås.
1.3 Avgränsningar
Uppsatsen vill undersöka visioner på enhetsnivå, dvs. jag intresserar mig inte i
första hand för de övergripande kommunala styrdokumenten eller den kommunala
strukturen utan söker främst det som är unikt för varje skola som
separat enhet.
Intressanta frågor som uppsatsen inte kommer att försöka besvara är bl.a.
hur visionen har uppkommit, hur den kommunicerats, hur personalen uppfattar
den och vad den fått för praktisk betydelse. En annan intressant fråga som
uppsatsen inte heller kommer att ge svar på är varför de organisationer som
är utan en formulerad vision inte har någon.
Det vore också av intresse att jämföra skolor med respektive utan formulerade
visioner och se om det går att utröna någon skillnad i hur de bedriver sitt
4

1. INLEDNIN G
arbete eller hur personalen ser på sitt uppdrag. Inte heller detta ligger dock
inom uppsatsens ramar. Jag väljer alltså att endast fokusera på hur skolornas
visioner är formulerade, dels på grund av att jag vill tränga in på djupet i dessa
texter och dels därför att C-uppsatsen har ett begränsat omfång.
1.4 Terminologi
Begreppet vision denierar jag som en barriärbrytande mental bild av den
framtid organisationen önskar skapa. Skälet till att denna denition används
kommer att framgå av den teoretiska bakgrundens litteraturgenomgång
(kap.2).
När det gäller termen musik-/kulturskola väljer jag att utgå från Torgil
Perssons denition på kommunal musikskola som ”frivillig, organiserad musikundervisning
helt eller delvis nansierad med kommunala medel på lokal
nivå” (Persson 2001, s 4). Problemet med denna denition är att den även
kan inrymma studieförbunds verksamheter som delvis är kommunalt
nansierade. Dessutom är idag många musikskolor kulturskolor, dvs. att de
har undervisning i era konstformer inom sina väggar. Jag väljer därför att
skärpa denitionen så att musik- eller kulturskola är frivillig, organiserad undervisning
i musik och eventuellt andra estetiska ämnen, helt eller till största
delen nansierad med kommunala medel på lokal nivå. I mina fortsatta resonemang
likställer jag alltså musikskola och kulturskola eftersom en kulturskola
kan betraktas som en ”utökad” musikskola. Musikundervisningen i en kulturskola
är i stora delar identisk med musikundervisningen i en musikskola.
En skillnad kan vara att musikskolorna inte kan dra nytta av det bredare kulturella
perspektiv som kan komma undervisningen i en kulturskola till del,
som t.ex. ämnesöverskridande projekt med era olika former av estetisk verksamhet.
Det bör emellertid tilläggas att musikskolorna kan se relativt olika ut i
landets kommuner men de esta har dock en liknande ”kärna” av instrumentala
ämneskurser och orkester/ensembleverksamhet.
1.5 Forskningsläget
Det nns mycket litteratur och forskning när det gäller visioner som del i en
organisationsteoretisk kontext (se kapitel 2). När det gäller visioner inom
musik-/kulturskolan nns det emellertid inte mycket skrivet. Överhuvudtaget
är lednings- och styrningsfrågor inom denna skolform sällsynta inom forskningen.
Det är främst inom den musikpedagogiska forskningen som man tittat
på dessa frågor, men särskilt mycket tycks inte nnas forskat. En CD-uppsats
som handlar om styrning av kulturskolor är Olle Tivenius ”Skönheten och
odjuret” (2001) som behandlar målformuleringsprocessen vid två kultursko-
5

1. INLEDNIN G
lor. En kandidatuppsats som heter ”Målstyrningens kolonisering av kommunal
kulturförvaltning” (2004) av Anneli Wentzell och Helena Kimber
belyser målstyrningen av bl.a. kulturskola. Ingen av dessa uppsatser behandlar
dock begreppet vision i någon högre grad.
Några avhandlingar nns det också som belyser kommunal musik- och kulturskola.
Av dessa är det främst Torgil Persson (2001) som i någon mån diskuterar
frågor som kan anses vara intressanta för denna uppsats. Framförallt
kommer jag att använda delar av Perssons begrepp och terminologi. Persson
berör också delvis frågan om musikskolornas framtid. Perssons tes är att den
lokala traditionen kommer att spela en stor roll även för musikskolornas
framtid och kommer till slutsatsen:
En musikskola, byggd på det lokala musiklivets tradition och i ständig förändring
med utgångspunkt i tydlig funktion, inifrån styrd av elevernas motiv och eldsjälars
engagemang, utifrån av målsättning formulerad efter musiklivets behov och ideologier
har såväl livskraft som utvecklingskraft (s 368).
Däremot resonerar Persson ingenting om just visioner och deras eventuella
betydelse för musikskolan. Forskning kring musik- och kulturskolors visioner
kan därför betraktas som ett tämligen outforskat fält.
1.6 Undersökningens uppläggning
Uppsatsens undersökning kan ses som tvådelad. I den första delen (kapitel 4)
försöker jag skapa en översikt över skolornas visioner genom att kategorisera
dem utifrån deras olika formuleringar och egenskaper. Denna del av studien
kan betecknas som generell såtillvida att den utgår från ett ganska stort material
som jag sammanställer och jämför 3 .
Om den första delen ses som en generell översikt så är den andra mer specik.
Här vill jag tränga djupare in i några av visionerna och genom en utförlig
textanalys belysa dem utifrån ett ertal olika perspektiv. Vi kan därför
betrakta dessa som fallstudier i den mening att de undersöker ett större antal
detaljerade variabler än vad som är fallet i den första, mer generella, delen.
Informationsinsamlingen har företrädesvis gjorts med hjälp av en, via epost
distribuerad, enkät till landets samtliga kommunala musik-/kulturskolor.
Jag har också sökt igenom skolornas hemsidor och den vägen hittat visionsformuleringar.
I kapitel 3 kommer jag att göra en noggrannare redogörelse
för undersökningens metod.
3 Generaliseringen gäller svenska musik- och kulturskolor.
6

2 V I S I O N E R – E N B A K G R U N D
Människan är en meningsskapande varelse. Detta innebär att vi söker en mening
med våra liv och våra göromål. Undersökningar, t.ex. av den ryske psykologen
Manuilenko, har visat att människor presterar åtskilligt bättre om de
ser en mening i det de gör (Säljö 2000). Detta gäller givetvis i såväl privatlivet
som yrkeslivet. Men vad som skapar mening har under tid förändrats.
Övergången från industrisamhället till vad som omväxlande kallats informationssamhället,
kunskapssamhället (Ekvall 1996a), välfärdssamhället, eller
det postindustriella samhället (Arvonen 1989), har medfört att det skett förskjutningar
i människors värderingar, från agrar- och industrisamhällets försörjnings-
och yttrevärldsvärderingar, där överlevnad, trygghet, tillhörighet
och uppskattning var mänskliga centrala behov till det postindustriella samhällets
inrevärldsvärderingar där självförverkligande, empati och personlig
utveckling är nyckelord (Arvonen a.a.).
Det är också möjligt att teckna en bild ur ett teologiskt perspektiv. I västliga,
kapitalistiska samhällen har genom åren teologin spelat en viktig roll i
formandet av samhällsprinciper och religionen har haft en nyckelroll i förståelsen
av vad det betyder att vara människa (Jackson & Carter 2002). Människan
har traditionellt betraktats som Guds avbild vilket placerat oss i universums
centrum. Enligt denna syn har livet ett syfte som en förberedande tid
inför inträdet i himlen. Arbetet har varit ett medel på jorden för att komma
närmare Gud. Den protestantiska arbetsetiken, som innebar att itighet blev
en dygd i sig själv, länkade samman livet till arbetet. Detta gav arbetet en mening
som låg utanför själva arbetet och dess ”kanske mest betydelsefulla implicita
innebörd var att det var inträdesbiljetten till evig salighet” (Jackson &
Carter a.a., s 182).
Religionsideologin har emellertid blivit utmanad av den s.k. postdarwinistiska
kosmologin vilken satt skapelseberättelsen och därmed gudsbilden i
gungning. Finns inget liv efter döden försvinner också den religiösa arbetsetikens
drivkraft. Dock är idén om att arbetet formar människan ”så djupt inpräntad
i Organisationsbeteendediskursen, i t.ex. teorier om motivation, där
det antas att om människor skall ’självförverkliga’ sig, är det på arbetsplatsen
de skall göra det” (Jackson & Carter a.a., s 181).
I det postindustriella samhället har individualismen till stor del ersatt kollektivismen.
Det Calvinska arvet med idéer som att ’man ska göra rätt för sig’
7

2 . V I S I ONER – E N B A K G RUN D
och ’det är viktigt med ett hederligt arbete’ har inte samma genomslagskraft
längre (Wolvén 2000). Jouko Arvonen uttrycker det som:
Det västerländska samhället har blivit fragmenterat och desintegrerat jämfört med
det gamla samhället. Det sociala nätverket har upplösts, samhällets professionella
apparat har tagit hand om människans sociala behov. Samhället präglas mycket av
olika grupperingar i avseende på yrke, status, ekonomi osv. Individualismen går
före kollektiva lösningar och religionens uppgift har sönderfallit, för att nämna
några tendenser som sociologerna redan tidigt uppmärksammade (a.a., s 23).
Kort sagt kan man uttrycka det som att det meningsskapande i arbetet har
gått från agrarsamhällets (med dess lutherska arbetsetik) tjänande av Gud, via
industrisamhällets försörjningsaspekter till det postindustriella samhällets individualism
och självförverkligande. Idag hanterar dessutom allt färre människor
material i fysisk mening i sina arbeten och desto er hanterar istället
symboler och immateriella artefakter (Ekvall 1996b). Det vore märkligt om
detta inte skulle påverka ledarskapet. Därför vore det inte alltför vågat att
påstå att för att effektivt kunna styra postindustriella organisationer måste
ledarskapet baseras på att ge arbetet en mening som bygger på andra värderingar
än religion och bröd för dagen. Göran Ekvall skriver:
Den moderna, välutbildade, självmedvetna människan har förutsättningar att kräva
mening i sitt arbete – inte bara försörjning, inte bara gemenskap, inte bara uppskattning,
inte bara självförverkligande, utan också en grund för moralisk självrespekt.
Hon reekterar över verksamheten som sådan, organisationens s k mission,
och om den är värderingsmässigt acceptabel för henne. Det är viktigt för henne att
bidra till en verksamhet med goda syften och konsekvenser (Ekvall 1996b, s 28f).
Det är i detta ljus vi måste se de förändringar i ledningen av organisationer
som uppträtt under de senaste decennierna.
Under 1980-talet skrevs ett antal böcker som har påverkat managementtänkandet
i riktning mot det ovan beskrivna i hög grad. 1982 kom Peters och
Watermans bestseller På jakt efter mästerskapet samt Deal och Kennedys Företagskulturer
som bägge fått stor genomslagskraft världen över genom att
bl.a. behandla de värderingar som nns i organisationer och hur man kan
styra genom dessa värderingar. I dessa böcker tar man också upp visionens
och visionära ledares betydelse för framgång. Några år senare kom boken
Ledare och deras strategier av Warren Bennis och Burt Nanus där de genomförde
en undersökning av nittio framgångsrika ledare i olika branscher där en
av de viktigaste slutsatserna var att dessa ledare ledde via visioner. Ytterligare
några år senare kom Peter Senges bok Den femte disciplinen (Senge 1990 4 )
som förespråkade teorin om den lärande organisationen, där utveckling av en
gemensam vision ingick som en viktig komponent.
4 Svensk utgåva 1995.
8

2 . V I S I ONER – E N B A K G RUN D
I Sverige ck Åke Beckérus och Anders Edströms bok Doktrinskiftet – nya
ideal i svenskt ledarskap, som kom 1988, stor uppmärksamhet. De skriver
bl.a. att ”leda med idéer istället för med instruktioner och order är ett framträdande
ideal i den nya doktrinen” (a.a., s 85). Just visionen är ett exempel
på sådan idéstyrning. Även Jouko Arvonens bok Att leda via idéer, som kom
året efter, bygger på samma tema och har också den itigt refererats i senare
forskningslitteratur.
Det gemensamma budskapet i alla dessa böcker är:
!" att människor motiveras bättre i sitt jobb om de känner en mening med
sitt arbete och
!" att kommunicera denna mening är en av chefens viktigaste uppgifter.
Att som ledare styra en verksamhet med visioner är alltså i denna doktrin en
av de viktigaste ingredienserna för ett ledarskap i det postindustriella samhället.
Visioner är förvisso inget nytt. Som Peter Senge säger: ”Om det nns en
ledaregenskap som har inspirerat organisationer i tusentals år så är det förmågan
att skapa ett gemensamt mål” (Senge 1995, s 22). Bibelns Moses är ett
exempel på ett visionärt ledarskap när han beskriver det land som israeliterna
lovas komma till, ett land som dryper av manna och honung (Wolvén 2000).
Men, det är först under de senaste decennierna som organisationsforskare har
börjat intressera sig för fenomenet, bl.a. därför att det anses få allt större betydelse
för organisationers framgång. Det har visat sig att ”starka” visioner,
som beskrivs som inspirerande, har en klar koppling till ”higher organizational
performance” (Berson, Shamir, Aviolo & Popper 2001, s 55). Därför är,
för att knyta an till inledningens introduktion, målet för en ledare ”inte bara
att förklara eller förtydliga utan att skapa mening” (Bennis 1994, s 102).
2.1 Vision som begrepp
Vad menar vi med ordet vision? En vanlig ordboksdenition är uppenbarelse,
syn; framtidssyn (Bonniers svenska ordbok 1996). Under de senaste decennierna
har ordet varit itigt förekommande i olika managementlitteratur. Det
kan därför vara av intresse att titta på några denitioner från denna litteratur
och vad visionsbegreppet innebär i ett organisationsteoretiskt sammanhang.
En av de mest tongivande ledarskapsböckerna från 1980-talet, Ledare och
deras strategier av Warren Bennis och Burt Nanus, säger att visionen är ”en
föreställning om ett framtida önskvärt tillstånd för organisationen” (1985,
s 89). En annan av det sena 1900-talets mest inytelserika managementforskare/författare,
Tom Peters, som tillsammans med Nancy Austin menar att
visionen är ”en kortfattad formulering/bild av vart företaget och dess människor
är på väg, och varför de bör vara stolta över det” (Peters & Austin 1985,
9

2 . V I S I ONER – E N B A K G RUN D
s 430). De gör därmed tillägget att visionen till stor del ska verka som en motiverande
faktor för företagets medarbetare. Ytterligare en ledande forskare,
Peter Senge som bl.a. skrivit bestsellern The Fifth Discipline, säger kort att
visionen är en bild av vår önskade framtid 5 (Senge, Kleiner, Roberts, Ross &
Smith 1994). Han (de) skriver vidare och ger en mer fyllig denition:
A vision is a picture of the future you seek to create, described in the present tense,
as if it were happening now. A statement of ”our vision” shows where we want to
go, and what we will be like when we get there. The word comes from the Latin
videre, ”to see.” This link to seeing is signicant; the more richly detailed and visual
the image is, the more compelling it will be. Because of its tangible and immediate
quality, a vision gives shape and direction to the organization’s future. And it
helps people set goals to take the organization closer (Senge et al. a.a., s 302).
Senge et al framhäver här det viktiga att visionen kan ses som en bild av hur
framtiden ska gestalta sig. Den svenske forskaren Jouko Arvonen talar också
han om visioner som ett slags ”ledning via bilder”. Han skriver dessutom:
Vad är då en vision? Jag betecknar det som någonting som man gärna vill förverkliga,
ett idealtillstånd eller en dröm. Visionen är något som man inte kan konkretisera
fullständigt, den ligger framför oss i tiden och skall ge oss en mental bild av
framtiden. Visionens uppgift är att styra våra tankar mot ett mål som har en stark
emotionell dragningskraft. Visionen är någonting som ger känslan av att ha en
uppgift och som ger en inre motivation och kan mobilisera våra inre drivkrafter.
Typiskt för en god vision är att den är djärv och i sig har ”barriärbrytande” element.
Den ska ge oss en känsla av att man kan uppnå helt nya målsättningar och
kan förverkliga något unikt som har en stor betydelse inte bara för oss själva utan
för hela samhället (Arvonen 1989, s 135).
Arvonen säger att visionen ska vara en ”mental bild” och ha ”barriärbrytande”
element. Han tycks här anknyta till den norske idrottspsykologen Willi
Railos denition på vision som ”en barriärbrytande mental bild av en önskad
framtid” (Railo 1988, s 156).
En närmast poetisk beskrivning av visionen ger oss Hickman och Silva:
Essentially, vision is a mental journey from the known to the unknown, creating
the future from a montage of current facts, hopes, dreams, dangers and opportunities
(Hickman & Silva 1984, citerad i Karlöf & Söderberg 1989).
Beskrivningen är inte helt olik Arvonens i det att den tar upp emotionella
aspekter och drömmar. Intressant att notera är dock att Hickman och Silva
använder uttrycket ”mental resa” istället för ”mental bild”. De tycks alltså
snarare fokusera på visionen som en process än på den färdiga bild av framtiden
de esta andra denitioner ställer i centrum.
Vi går vidare i genomgången av denitioner i litteraturen med Sandbergs
och Targamas beskrivning som säger:
5 ”An image of our desired future” (s 302).
10

2 . V I S I ONER – E N B A K G RUN D
En vision är en starkt koncentrerad och slagkraftig gestaltning i ord och/eller bild
av det som företaget skall uppnå, och den skall tydliggöra företagets uppgift för
medarbetarna (Sandberg & Targama 1998, s 156).
Denna formulering har vissa likheter med Peters och Austins, eftersom den
säger att visionen är till för medarbetarna. Det som skiljer den från övriga
denitioner är att den innehåller ordet gestaltning och att den säger att denna
gestaltning kan ske både med ord och med bild. Flera av de övriga
denitionerna talar om att visionen ska skapa en mental bild, underförstått att
i ord skapa denna bild. Sandberg och Targama tycks mena att visionen bokstavligen
kan innehålla en bild av vad företaget skall uppnå. De påpekar också
vikten av att formulera visionen på ett koncentrerat och slagkraftigt sätt.
Strange och Mumford sammanfattar i en genomgång av olika denitioner
av visionsbegreppet att de esta ser ”vision as an image of the future that articulates
the values, purposes, and identity of followers” (Strange & Mumford
2002, s 344). De fortsätter: ”More specically, all these denitions imply that
vision may be conceived of a set of beliefs about how people should act, and
interact, to attain some idealized future state” (a.a., s 344). De menar alltså
att visionen kan föreställas som en slags handlingsplan för hur organisationens
medlemmar ska agera för att uppnå det ideala framtida tillståndet.
På ett liknande sätt sammanfattar Berson, Shamir, Aviolo och Popper
(2001) i en artikel sin genomgång av litteraturen:
Collectively, many leadership authors have included in the content denitions of
visions the image of the future, in that it provides direction to be pursued. Visions
also clarify a set of ideals, articulate a sense of purpose, and highlight the uniqueness
of an organization (Berson, Shamir, Aviolo & Popper 2001, s 55).
De anser alltså att visioner gärna kan framhäva det unika med organisationen.
Möjligen närmar man sig då en denition som ligger närmare affärsidén (se
avsnitt 2.4).
Sammanfattningsvis innehåller denitionerna bl.a. sådana ord och begrepp
som mental bild, framtida idealtillstånd, framtidsskapande, önskad framtid,
emotionell dragningskraft, värderingar, syfte, identitet, gestaltning och barriärbrytande.
Jag vill göra ett försök till syntes av detta och föreslår därför som
denition:
En vision är en starkt koncentrerad, barriärbrytande mental bild,
av den framtid organisationen önskar skapa.
Detta av följande skäl:
!" Starkt koncentrerad … eftersom det av pedagogiska skäl inte är lyckat att
ha alltför mycket text i en vision. En vision ska dessutom ge oss en bild av
11

2 . V I S I ONER – E N B A K G RUN D
framtiden och en bild är ofta ett koncentrat av något mer komplext. Slagkraften
försvinner dessutom om visionen är alltför lång.
!" … barriärbrytande … eftersom en vision verkligen ska betyda något. En
vision som inte kan kittla och utmana är sannolikt inte effektiv. Att bryta
nya barriärer är att skapa motivation.
!" … mental bild … eftersom visionen handlar om något som inte nns.
Ordet vision har med seende att göra, därav är ordet bild ganska självklart.
En mental bild nns bara i huvudet på den som kan visualisera visionen.
!" … av den framtid … eftersom en vision inte utspelar sig i nuet utan illustrerar
något ännu inte uppnått. En framtid implicerar också att det funnits
en dåtid. Av dåtiden har vi minnen. Man kan därför som neurologen
David Ingvar se visionen som ett ”minne av framtiden” 6 .
!" … organisationen önskar skapa eftersom detta antyder att vi har möjlighet
att påverka vår situation och att organisationen kan göra det gemensamt.
Vem som har företrädes- och yttranderätt i en organisation kan givetvis
variera men jag vill gärna anknyta till Senges syn på en gemensam vision.
”Organisationen” står i detta sammanhang för de som formulerat visionen
eller på något sätt varit inbegripna i arbetet med den.
2.2 Visionens uppgift och funktion
Visionen kan sägas vara ”den oundgängliga bron från organisationens nutid
till dess framtid” som Bennis och Nanus (1985, s 89) elegant uttrycker det.
Roos, von Krogh och Roos (1998, s 53) menar att man från organisationsledningens
sida hoppas på att visionen ska bidra till att
!" få människor i rörelse,
!" uppmuntra anställda, grupper och hela organisationer att hitta nya lösningar
och frångå gamla,
!" bryta upp de dagliga rutinerna, särskilt i stora företag,
!" hjälpa de anställda till mer kreativitet och motivera dem att öka insatsen
och samarbeta mer för att förbättra verksamheten.
Samma författare säger också att en vision har minst tre funktioner. Den ska:
6 Citerad i Karlöf och Söderberg 1989 s 112 ff.
12

2 . V I S I ONER – E N B A K G RUN D
1. Legitimera, vilket innebär att man sätter in organisationens verksamhet i
ett samhällsperspektiv genom att låta visionen på ett positivt sätt uttrycka
den roll organisationen ska spela i samverkan med omgivningen. Detta för
att övertyga om att organisationen har ett socialt och samhälleligt berättigande
(jämför detta med den institutionella teorin, 2.6, nedan).
2. Fokusera på ambitioner, genom att representera en ambitionsnivå som
anger ramarna för organisationens vidare strategiska arbete.
3. Motivera och skapa identitet, vilket betyder att den ska vara stimulerande
och skapa motivation och engagemang i organisationen. Detta innebär en
symbolisk effekt med avsikt att stimulera till fantasi, drömmar och entusiasm.
Anders Källström (citerad i Johansson 2003, s 62) har en något annorlunda
syn på vilka funktioner visionen har. Han menar att visionen ska:
1. Ange den önskade riktningen för arbetet i organisationen.
2. Ge inspiration och kraft.
3. Underlätta ledningens kommunikation med sin personal.
Dessa synsätt när det gäller visionens funktion skiljer sig framför allt i olika
syn på kommunikation. Roos, von Krogh och Roos accentuerar en extern
kommunikation genom den legitimerande funktionen, medan Källström betonar
den interna kommunikationen mellan ledare och medarbetare.
Som vi ser är visionen hos dessa författare främst ett uttryck för en instrumentell
styrfunktion sett ur företagsledningens perspektiv. Denna top-downprincip
har mött en del kritik. De engelska forskarna Hosking och Morley
skriver angående en stor del av managementlitteraturen:
När man läser litteraturen är det alltför lätt att få intrycket att ledare styr mening
genom relativt enkla, envägsmässiga, kausala processer inom vilka de tvingar på deras
(överlägsna) vision och förståelse (1991, citerat i Sandberg och Targama 1998,
s 21).
Sandberg och Targama menar att orsaken till att ledningens vision inte fungerat
som det var tänkt är att ledarna försökt förmedla visionen inom ramen för
ett rationalistiskt perspektiv. Man förbiser hur medarbetarnas förståelse för
sitt och företagets arbete fungerar i en djupare mening. De menar att ”utan
kunskap om hur människors förståelse fungerar minskar möjligheterna att
påverka förståelse i syfte att uppnå ett önskvärt handlande” (Sandberg & Targama
1998, s 22). Just förståelse är ett centralt begrepp i Sandbergs och Targamas
resonemang och det tycks i mångt och mycket vara direkt översättbart
med begreppet mening som refererades till i inledningen.
13

2 . V I S I ONER – E N B A K G RUN D
Peter Senge (1995) vänder sig också mot påtvingade visioner. Han menar
att man varken kan ge någon annan människa sin vision eller tvinga henna att
utveckla en egen, men att man däremot kan skapa förutsättningar där människor
stimuleras att försöka utveckla egna visioner. Senge använder begreppen
personliga visioner och gemensamma visioner. Den personliga visionen är en
föreställning om vad den enskilde medarbetaren vill åstadkomma och på motsvarande
sätt ska den gemensamma visionen vara en bild för alla medarbetare
i organisationen. Bägge är viktiga och ofta skapas gemensamma visioner av
personliga visioner. Mera om detta under rubrik 2.7 som behandlar skapandet
av visioner.
En viktig funktion hos visionen är, hos Senge, att skapa vad han kallar kreativ
spänning. Han beskriver det som att: ”Creative tension comes from seeing
clearly where we want to be, our ‘vision’, and telling the truth about
where we are, our ”current reality” (Senge 1990, s 9). Han menar att gapet
mellan nuvarande verklighet och visionen är den drivkraft som skapar spänningen.
Detta förutsätter två saker. Dels visionen i sig; utan vision nns ingen
spänning. Men kreativ spänning uppstår inte genom enbart en vision; det
behövs också en riktig föreställning av den nuvarande verkligheten. Senge
fastställer att ”the principle of creative tension teaches that an accurate picture
of current reality is just as important as a compelling picture of a desired
future” (1990, s 9).
Det nns två sätt att bli av med spänningen. Antingen närmar sig verkligheten
visionen eller närmar sig visionen verkligheten, och vilket sätt som används
beror på om vi håller fast visionen eller ej (Senge 1995). Senge kallar
det förstnämnda för den ”fundamentala lösningen”. Då måste verkligheten
förändras vilket tar tid och kräver mängder av energi. Det andra sättet att lösa
spänningen kallar han ”symtomlösningen”, dvs. att man sänker ambitionerna
så att visionen blir mer lik verkligheten.
2.3 Visionens element
Visioner uppstår inte ur intet. De måste skapas genom att sammanställa olika
element. Det kan därför vara aktuellt att fundera över vad en vision ska innehålla
och ha för egenskaper. Arvonen (1989, s 137) sammanfattar dessa element:
!" Alla ska kunna känna visionen som sin egen.
!" Den är barriärbrytande, dvs. ge nya utmaningar.
!" Den ger en mental bild av framtiden.
!" Den förmedlar verksamhetens innersta mening.
!" Den vädjar till hjärtat snarare än hjärnan.
14

2 . V I S I ONER – E N B A K G RUN D
!" Den står för mening och färdriktning.
!" Den entusiasmerar och engagerar.
!" Den har ett attraktivt emotionellt innehåll.
!" Den kan visualiseras på ett pedagogiskt sätt.
!" Den kan koppla ihop organisationens och individens behov.
Railo (a.a.) redovisar en betydligt kortare lista men ansluter sig i stort sett till
Arvonen. Railo menar att tre viktiga utgångspunkter för visionsarbetet är att
1) se till företagskulturen och vilka grundvärderingarna är, 2) titta på vilka
framgångsfaktorer som är aktuella och 3) använda fria fantasier för att hitta
nya infallsvinklar. Arvonen däremot anser att utgångspunkterna bör vara att
visionen 1) skall vara förankrad i en omvärldsanalys, 2) vara realistisk för den
egna organisationen, 3) vara förankrad i ledningens värderingar och 4) presentera
företagets samhällsroll.
2.4 Visionen som del i strategin
För att förstå visionens funktion behöver vi sätta in den i ett större sammanhang,
i det sammanhang som brukar benämnas organisationsstrategi.
Något om strategibegreppet
Strategibegreppet kan spåras tillbaka till antikens Grekland genom det grekiska
ordet strategos. Ordet strategos var knutet till fältherrerollen. Senare lade
framstående historiska fältherrar som Alexander den store, Hannibal och Julius
Ceasar grunden till det vi idag kallar modern strategi (Roos, von Krogh &
Roos 1998). Strategi är alltså i grunden ett militärt begrepp och är inom ledning
av organisationer en relativt ny företeelse och dök i dessa sammanhang
upp under slutet av 1950-talet (Hatch 2002). Hatch menar att begreppet strategi
dels kan ses i ett modernistiskt perspektiv och syftar då på den högsta
ledningens planerade insatser för att påverka organisationens resultat genom
att leda och styra organisationens relationer till sin omgivning. I ett symboliskt-tolkande
perspektiv däremot yttas fokus till de processer under vilka
strategier uppstår eller till den roll som strategin spelar i den sociala konstruktionen
av organisationen. Bägge dessa perspektiv menar jag är intressanta för
visionsbegreppet, eftersom det första perspektivet speglar visionen som ett
rationalistiskt ledningsverktyg och det andra perspektivet behandlar visionen i
ett organisationskulturellt sammanhang.
Jacobsen och Thorsvik (1998) säger att man i korthet kan uttrycka det så
att en strategi anger: a) vad man önskar uppnå, dvs. en uppsättning mål som
anger ett önskat framtida tillstånd (jämför likheten med visionsdenitionerna)
och b) vilka åtgärder man ska vidta för att åstadkomma det. Bägge dessa syn-
15

2 . V I S I ONER – E N B A K G RUN D
sätt tycks vara en konsekvens av det Hatch menar är det modernistiska perspektivet.
Visionen och strategin
Visionen kan alltså både sägas vara en del av strategin och vara det tillstånd
som strategin ska leda till. Bruzelius och Skärvad (2000) ansluter sig till den
senare åsikten när de menar att strategin är det som ligger emellan utgångsläget
(var är vi?) och visionen (var vill vi vara om X år?). Strategin är också ett
måste för att realisera visionen. ”En vision utan strategi är och förblir en illusion”
(Bolman & Deal 1997, s 212). Samtidigt är visionen en nödvändig förutsättning
för strategisk planering eftersom strategin inte kan fungera utan
riktning 7 . Jag kommer i det följande att behandla visionen som en del i det
strategiska arbetet och kort beskriva hur visionen står i relation till några andra
centrala begrepp i organisationsledning, nämligen mission, företags- eller
verksamhetsidé och mål.
Mission
Mission har på svenska en klang av religiös övertygelse, men används itigt i
engelskspråkig managementlitteratur. Senge (1994) säger att han egentligen
föredrar ordet syfte (purpose) eftersom han menar att ordet mission olyckligtvis
har religiösa och militära övertoner. Bruzelius och Skärvad (2000) menar
att beteckningen mission står för den övergripande uppgiften för en organisation.
Den skänker en identitet till verksamheten och är en viktig del i organisationens
image. Missionen ger en mening till de anställda och fungerar
som ett slags vägvisare och rättesnöre. Den är närbesläktad med både verksamhetsidén
och visionen men innehåller ännu mer av en slags grundläggande
och övergripande existentiell kärna, det som är den fundamentala uppgiften
för organisationen. Några exempel på missioner är: ”Göra folk glada” (Walt
Disney), ”Skapa en bättre vardag för de många människorna” (IKEA), ”Connecting
people” (Nokia). 8
Jacobsen och Thorsvik (1998, s 169) talar om ”missionsorganisationen”
som de denierar som ”organisationer med en stark ideologi som alla medlemmar
i organisationen sluter upp kring.” De menar att dessa organisationer
identierar sig så starkt med sin målsättning att det gränsar till religiösa trosuppfattningar.
Fred R. David säger att:
An enduring statement of purpose that distinguishes one organization from other
similar enterprises, the mission statement is a declaration of an organization’s ”reason
for being” (David 1993, s 94).
7 Jämför gärna med Senges resonemang på sidan 10.
8 Exemplen är hämtade från Bruzelius och Skärvad 2000, s 117.
16

2 . V I S I ONER – E N B A K G RUN D
David bekräftar med andra ord att missionen kungör organisationens övergripande
syfte och besvarar frågan om varför man nns till.
Peter Senge (1999) påstår att många ledare använder orden mission och vision
som utbytbara begrepp vilket han anser är helt fel. Som vi har sett är det
två olika begrepp. Missionen handlar om det övergripande syftet medan visionen
beskriver ett framtida tillstånd. Senge pratar också om att vara mission-based
vilket innebär att organisationens mission ska genomsyra allt den
gör. Att vara ”real mission-based is to make the mission more important than
the boss” (a.a. s 10), vilket han menar är få företag som har gjort. Förhållandet
mellan mission och vision beskriver han som att visionen översätter missionen
till meningsfulla avsedda resultat och hjälper oss att prioritera tid,
energi och resurser. Samtidigt är, vilket konstaterats tidigare, visionen en
nödvändig förutsättning för strategisk planering. Nanus (1996) bekräftar
detta resonemang: ”Just having a mission isn’t enough, since mission statements
are usually general statements of purpose offering little guidance for
strategy” (s 22).
Affärsidé/verksamhetsidé
Affärsidé som begrepp används ofta för affärsdrivande organisationer. För
icke-affärsdrivande, eller non-protorganisationer, används ofta ordet verksamhetsidé
istället. Begreppen som sådana är likvärdiga i sin strategiska betydelse.
En affärsidé eller verksamhetsidé fokuserar på organisationens möjligheter
med hänsyn till faktorer som marknadsbehov, teknologi, kunder och produkter
samt de eventuella konkurrensfördelar som utifrån detta kan utvecklas.
Affärsidén/verksamhetsidén blir då en del i organisationens uttryckta identitet
som skiljer ut den från andra organisationer. Den har först och främst till
uppgift att ange riktningen och klargöra attityder och i mindre utsträckning
vara ett uttryck för konkreta mål. (Roos, von Krogh och Roos 1998).
Per Frankelius (2001) urskiljer tre centrala frågor som denierar affärsidén:
!" Vilka kundtyper riktar sig företaget till?
!" Vilken typ av värde vill företaget erbjuda kunderna?
!" På vilket sätt vill och kan företaget skapa detta värde?
Frankelius ser därmed ett samband mellan affärsidén och företagets kompetensprol,
dvs. de ramar som styr vad företaget kan göra. Vilja och kunna
måste alltid hänga ihop. Man kan kort sammanfatta affärsidéns klargöranden
som vem?, vad? och hur? Som synes kan gränserna till både begreppen mission
och vision ibland vara överlappande.
17

Mål
2 . V I S I ONER – E N B A K G RUN D
Det är inte alldeles enkelt att få ett grepp på målbegreppet inom organisationsteorin.
En entydig denition saknas. Det man generellt kan säga är dock
att ett mål är en beskrivning av ett önskat framtida tillstånd. Jacobsen och
Thorsvik (1998) menar att det är två förhållanden som är centrala i organisationers
målformuleringar. För det första är organisationens mål en beskrivning
av domänen där organisationen vill uppträda, t.ex. vilket geograskt område
man vill verka inom, vilka kunder/brukare man vänder sig till och vilken
teknologi man ska använda. Som vi ser tangerar här målbegreppet affärsidén/verksamhetsidén,
även om målen tydligare ska precisera intentioner om
eventuella framtida domäner.
Det andra förhållandet gäller, fortfarande enligt Jacobsen och Thorsvik,
organisationers mål i det som brukar kallas mål-medel-hierarkier. Detta innebär
att organisationen försöker skapa sambandskedjor mellan ett mål och de
medel som behövs för att förverkliga målet. Ett mål på en nivå blir då ett medel
för att nå ett mål på en högre nivå.
Både Hatch (2002) och Abrahamsson och Andersen (1998) delar in målen
i ofciella och operativa mål 9 . Ofciella mål är de mål som ofta förekommer i
t.ex. årsredovisningar, politiska styrdokument eller stadgar. De har ofta en
tendens att vara vaga och generella och kan många gånger vara formulerade
för att ge organisationen legitimitet och rättfärdiggöra dess aktiviteter (jämför
institutionell teori 2.6.1). De operativa målen är mer specika och kan innebära
konkreta handlingsstrategier och tillvägagångssätt.
Mål i offentliga organisationer tycks ofta bli mer komplexa och kompromisspräglade
än mål i privata dito (Jacobsen & Thorsvik 1998, Bolman &
Deal 1997). Offentliga organisationer har er intressenter, de tillhandahåller
ofta komplicerade tjänster och de benner sig inom en fördenierad domän.
Detta får tillföljd att det blir svårt att mäta graden av måluppfyllelse.
Vision kontra mål
Hur står då begreppen vision och mål i förhållande till varandra? Bägge handlar
ju om något slags förhållande till en önskad framtid. Roos, von Krogh och
Roos (a.a.) menar att verksamhetens mål ska precisera och operationalisera
visionen och affärsidén. Railo (1988, s 139) gör en denition: ”Ett mål är en
mental föreställning om vad man konkret vill uppnå inom en given tidsram”.
Han säger också: ”Visionen är en helhet. Målet är en punkt” (a.a. s 157).
Stålhammar (1994, s 39) menar att ”visionen vädjar till känsla och fantasi,
målet bygger på förnuft och rationalitet”.
9 Abrahamsson och Andersen både termerna operativa och operationaliserade mål men jag kan inte se
att dessa två uttryck skulle stå för olika saker.
18

2 . V I S I ONER – E N B A K G RUN D
Ett mål är alltså mer konkret än en vision, både gällande vad som ska uppnås
och när det ska uppnås.
2.5 Organisationskultur och
organisationsidentitet
Som vi tidigare konstaterade uppstår visioner inte ur ett vakuum utan kan ses
som en del i ett kulturellt uttryck, en artefakt, som manifesterar en viss del av
kulturinnehållet. Kulturinnehållet är det nätverk av betydelser, meningar och
handlingsmodeller som kan sägas benna sig i organisationsmedlemmarnas
huvuden. Kulturuttrycken, eller artefakterna, kan ses som synliga, observerbara
produkter av kulturinnehållet (Bang 1999). Detta gör det motiverat att
inom ramen för denna uppsats även till viss del fördjupa sig i ämnet organisationskultur.
Organisationskultur är ett vitt begrepp som täcker in många aspekter i en
organisations inre och yttre liv. Begreppet har växt fram ur insikten att organisationer
är symbolbärande miljöer som kan betraktas som en socialt skapad
verklighet eller ett gemensamt meningssystem (Bang a.a). Att skapa mening i
verksamheten är således ett centralt begrepp i teorierna kring organisationskulturen.
Vad är organisationskultur?
Det nns era denitioner på vad organisationskultur är. Alvesson och Billing
(1999, s 115) anser att kulturen är den ram som styr handlandet och de sociala
relationerna, den är på något sätt ”livets medium”. Den handlar om antaganden
och idéer som tas för givna. En av de mest citerade denitionerna är
den av Edgar H. Schein som menar att organisationskultur är:
a pattern of basic assumptions—invented, discovered, or developed by a given
group as it learns to cope with its problems of external adaptation and internal integration—that
has worked well enough to be considered valid and, therefore, be
taught to new members as the correct way to perceive, think, and feel in relation to
those problems (Schein 1985/1987, s 385).
Schein betonar här att det handlar om en inlärningsprocess, en socialisation,
speciellt när det gäller de grundläggande antagandena (basic assumptions)
som gruppen i fråga gjort till sina egna.
Bang (a.a.) menar att de esta denitioner utgår från kultur som ett kognitivt
system och att skillnaderna mellan dem främst kommer fram när forskaren
ska konkretisera vad kulturen består av. Han säger också att det inte går
att få fram en ”sann” denition eftersom ”kulturbegreppet betyder det vi vid
varje tillfälle vill att det ska betyda” (a.a., s 23). Han gör också en egen
19

2 . V I S I ONER – E N B A K G RUN D
denition, som han anser sammanfattar de esta andra denitionerna, vilken
lyder:
Organisationskultur är den uppsättning gemensamma normer, värderingar och
verklighetsuppfattningar som utvecklas i en organisation när medlemmarna samverkar
med varandra och omvärlden (a.a., s 24).
Denna uppsättning gemensamma normer, värderingar och verklighetsuppfattningar
bör kunna uttryckas som det som ger mening åt arbetet. Alvesson
uttrycker det som att:
I ett myller av arbetsuppgifter, aktiviteter, processer, människor och relationer utgör
en gemensam kultur – ett gemensamt tolkningsunivers – en motvikt mot fragmentering.
De mentala kartor kulturen tillhandahåller är därmed en central beståndsdel
i kollektivt handlande (Alvesson 2002, s 152).
Han citerar också organisationspsykologen Karl Weick, vilken forskat mycket
kring meningsskapande i organisationer. Weick menar att kultur, vilken påverkar
medvetandet genom mening, ofta är en mer betydelsefull faktor än
struktur.
Förfäktade teorier och bruksteorier
Argyris och Schön skiljer (i Bang 1999) mellan organisationens förfäktade
teorier (espoused theories) och bruksteorier (theories-in-use). De förfäktade
(uttalade) teorierna eller värderingarna är det som kommer till uttryck i organisationens
ofciella formuleringar t.ex. i en vision eller affärsidé. Bruksteorier
är de modeller och värderingar som i realiteten ligger bakom de anställdas
handlingar och som den enskilde många gånger inte är medveten om. Om
företagsledningen inte på ett skickligt sätt implementerar sina förfäktade idéer
kan glappet mellan dessa och bruksteorierna bli så stort att de värderingar
man verkligen vill stå för inte får någon praktisk betydelse. Abrahamsson och
Andersen (1998) använder termen ofciella mål som en analogi till de förfäktade
värderingarna. Andra mål som kan hänföras till kategorin förfäktade
teorier är hedervärda mål, dvs. ktiva mål som förlänar organisationen önskvärda
egenskaper och stereotypa mål, vilka utgörs av mål som varje anständig
organisation bör ha (Bolmann & Deal 1997).
Organisationsidentitet
Alvesson (2002) menar att en viktig faktor för att en tydlig organisationskultur
ska uppstå är i vilken utsträckning människorna identierar sig med organisationen.
Han säger att ju mer distinkt en organisation framträder i fråga
om artefakter, ju framgångsrikare den upplevs vara och ju tydligare den avskiljer
sig från omgivningen – desto mer tenderar organisationen att erbjuda
en specik social identitet för sin personal. Denna identitetskälla gör att sam-
20

2 . V I S I ONER – E N B A K G RUN D
manhållning och gemenskap inom ramen för organisationen som helhet betonas
och benägenheten att skapa subgrupperingar som ”dom i ledningen”, ”vi
nere i fabriken”, ”vi i produktionen” och ”dom på försäljningen” minskar.
Alvesson skriver:
Organisationsidentitet kan därmed denieras som gemensamma föreställningar
bland medlemmarna att organisationen har klara externa gränser som bidrar till att
reducera interna gränser, och en specik, distinkt karaktär som utgör ett övergripande
riktmärke för orienteringen i arbetet (Alvesson 2002, s 165).
Organisationsidentiteten är därmed en viktig del i intern koniktreduktion
och stödjer samverkan och orientering mot organisationens övergripande mål.
2.6 Organisationen och omgivningen
Ett viktigt område i organisationsteorin handlar om hur organisationen vill
uppfattas gentemot omvärlden samt interaktionen mellan omvärlden och organisationen.
Jag vill i detta sammanhang framförallt belysa den institutionella
teorin eftersom den får implikationer för hur visionen, och därmed organisationen
bakom den, betraktas av omgivningen.
Institutionell teori
Den institutionella teorin fokuserar på hur allmänna värderingar, kultur och
rationalitetsnormer i omvärlden inverkar på utformningen av organisationsstrukturen
och dess betydelse som meningsbärande symbol (Jacobsen &
Thorsvik 1998). Den institutionella teorin belyser såväl de yttre som de inre 10
sidorna av legitimitetsfenomenet genom sin betoning av regler och värden
och av förhållandet mellan individ, organisation och samhälle (Abrahamsson
& Andersen 1998). Jacobsen och Thorsvik säger att ett centralt antagande
inom den institutionella teorin är följande:
Om organisationen inte avspeglar dominerande värderingar och normer i verksamhetens
miljö för hur verksamheten bör organiseras och drivas kommer den att få
ett legitimitetsproblem i förhållande till omvärlden. Organisationen blir sårbar för
kritik för att vara föga rationell, vårdslös eller likgiltig (Jacobsen & Thorsvik 1998,
s 31).
Vad som är de dominerande värderingarna och normerna i kan se olika ut
beroende på vilken omgivning organisationen verkar i. Hatch (2002) gör
skillnad på framför allt två olika miljöer. Dominerar ekonomiska och tekniska
krav i omgivningen belönas de organisationer som på ett effektivt sätt förser
omgivningen med varor eller tjänster. Om omgivningen istället domineras av
sociala krav belönas organisationer som anpassar sig till samhällets rådande
10 Med yttre och inre legitimitet menar författarna organisationens externa anseende respektive
anseendet inom organisationen.
21

2 . V I S I ONER – E N B A K G RUN D
värderingar, normer, regler och åsikter. Den förra typen av omgivning kan
kallas för teknisk omvärld och den senare för institutionell omvärld (Jacobsen
& Thorsvik a.a.). Hur starkt de olika omvärldarna påverkar en organisation
kan illustreras med exempel i en tabell (tabell 1).
T A B E L L 1 : Organisationers plats i förhållande till olika typer av omvärld (Jacobsen
och Thorsvik 1998, s 201).
Stark
Teknisk
omvärld
Svag
Institutionell omvärld
Stark Svag
!" banker !" mindre produk-
!" sjukhus
tionsföretag
!" skolor !" restauranger
!" kyrkor !" gym
För många offentliga organisationer blir den institutionella omvärlden viktigare
än den tekniska. Detta beror främst på att deras resurser måste hämtas
från andra källor än marknaden vilket får till följd att de i hög grad blir beroende
av legitimitet ifrån både de som nansierar verksamheten och de som
nyttjar den.
Strategier för att hantera omvärlden
För att kunna överleva är de esta organisationer idag beroende av stöd och
legitimitet från omvärlden. Om en organisation anpassar efter sig institutionella
krav får den socialt stöd och därmed lättare att säkerställa sin överlevnad.
Detta beror inte på att produkterna blivit bättre eller för att företaget
tjänar mer pengar, utan för att man håller sig till allmänt accepterade konventioner
(Hatch 2002). Ett gott rykte hos både allmänhet och intressenter ger
klara fördelar.
Jacobsen och Thorsvik (1998, s 205) pekar på några användbara interna
strategier en organisationsledning kan använda för att hantera en sådan institutionell
omvärld. De ger oss bl.a. följande verktyg:
!" Det är viktigt att vårda sin bild utåt. Ju bättre en organisation är anpassad
till den rådande kulturen i omvärlden, desto mer stöd kan organisationen
mobilisera och ju längre kan den överleva.
!" Isomor (dvs. sammansmältning) av organisation och rådande kultur i
omvärlden är ofta lika viktigt för överlevnad som att producera varor eller
tjänster effektivt. För att uppnå legitimitet bör organisationer använda sig
av symboler som i omvärlden uppfattas som ”goda”.
!" Man ska välja en organisationsform som framstår som modern och uppfattas
som effektiv och ”bra” av omvärlden.
22

2 . V I S I ONER – E N B A K G RUN D
!" Man ska välja arbetsformer som uppfattas som ”riktiga”, t.ex. målstyrning,
kvalitetssäkring, reengineering eller andra metoder som är ”inne”.
!" Man ska anställa personer som anses ha den ”riktiga” kunskapen för organisationens
uppgifter. T.ex. bör ett sjukhus ha så många läkare som
möjligt, ett produktionsföretag så många civilingenjörer som möjligt och
ett universitet så många professorer som möjligt.
Alvesson och Billing (1999) tillägger att jämställdhet ur ett genusperspektiv
också är något som gör att legitimitet uppnås hos den nutida organisationen.
Jacobsen och Thorsvik (a.a. s 206) pekar vidare på några externa strategier
vilka bygger på de krav som uppstår i skärningspunkten mellan teknisk och
institutionell omvärld.
!" Organisationen kan skilja den formella strukturen från den faktiska aktiviteten
i organisationen, vilket innebär att man inrättar en ”pratorganisation”
och en ”handlingsorganisation”, där den förra hanterar inkonsistenta
krav från omvärlden och försöker uppnå legitimitet och stöd medan
den senare, som styrs av yrkesnormer, producerar varor och tjänster så effektivt
som möjligt. Här ser vi en likhet med Argyris och Schöns ”förfäktade
teorier” och ”bruksteorier” som diskuterades i avsnitt 2.5.
!" Organisationen kan kompromissa i förhandlingar med centrala aktörer i
den institutionella omvärlden, vilket är aktuellt i situationer där det ställs
olika och motstridiga krav på organisationen.
!" Organisationen kan göra motstånd och protestera när externa krav strider
alltför kraftigt mot interna normer och värderingar.
!" Organisationen kan försöka påverka uppfattningarna om vad som gör den
legitim genom att medvetet främja en speciell image av sig själv gentemot
omvärlden. Denna bild behöver inte stämma överens med den organisatoriska
”verkligheten” men bygger på att man kan dölja denna ”verklighet”
om legitimiteten ska kunna upprätthållas.
Om dessa strategier lyckas eller inte beror till stor del på hur mäktig organisationen
är och stora organisationer har lättare att påverka sin omvärld än små.
En av ledningens viktigaste uppgifter bör således vara att institutionalisera
organisationen, ”dvs. skapa en organisation med en stark karaktär (ideologi)
som gör att medarbetarna känner engagemang och kanske t.o.m. hängivenhet
för verksamheten” (Bruzelius & Skärvad 2000, s 56). Detta handlar om att
skapa värde och mening i verksamheten som ska uppfattas både av intressenter
i omvärlden och av organisationens medarbetare, med andra ord, skapa
såväl yttre som inre legitimitet.
23

Verktyg eller symbol?
2 . V I S I ONER – E N B A K G RUN D
Som jag tolkar det betraktar alltså den institutionella teorin visionen mera
som en symbolisk funktion än som ett verktyg för faktisk förändring. Detta
bekräftas av Kjell Arne Røvik (2000) som diskuterar vad han kallar organisationsrecept,
vilket han denierar som ”ett legitimerat recept på hur man bör
utforma delar av en organisation” (s 13). Exempel på sådana recept är målstyrning
(MBO), projektorganiserande, total kvalitetsledning (TQM) och business
process reengineering (BPR). De recept som etablerar sig och får en stor
spridning, många gånger över hela världen och i alla typer av organisationer,
betecknar han som institutionaliserade superstandarder. Visionen i sig kan
knappast betecknas som ett organisationsrecept enligt Røviks begreppsbestämning.
Däremot ingår det som en del i andra institutionaliserade koncept,
som t.ex. målstyrning och balanced scorecard.
De institutionaliserade superstandarderna har växt fram, menar Røvik, ur
två skilda paradigm, nämligen det rationalistiskt-ekonomiska paradigmet och
det institutionellt-sociologiska paradigmet. Det förra paradigmets synsätt resulterar
i en syn på organisationsrecepten ur ett verktygsperspektiv och det
senare ur ett symbolperspektiv. 11 Vidare påpekar han att dessa båda perspektiv
på intet sätt är likvärdiga vad gäller status och acceptans:
Såväl bland organisationskonsulter som bland ledare och organisationsforskare har
den rationalistiskt grundade verktygslogiken ett så tydligt övertag att man kan tala
om en rationalistisk-instrumentell hegemoni (a.a., s 38).
Detta beror på, fortfarande enligt Røvik, att för en organisation som planerar
att införa ett nytt populärt organisationsrecept är den enda legitima orsaken
till att motivera förändringen att hävda att det är nödvändigt för verksamheten
effektivitet. Att istället utgå från symbolperspektivets logik ger ingen legitim
ofciell motivering för att sätta igång en reform.
Symbolperspektivet närmar sig vad Bolman och Deal (1997) kallar organisation
som teater, där korrekt uppträdande snarare än bra produktion utgör
måttet på effektivitet. Detta gäller framförallt i organisationer där målen och
resultaten är mångtydiga och vaga och framgång svår att mäta, t.ex. i många
offentliga verksamheter.
En kritik som riktats mot den institutionella teoribildningen är att den i så
stor grad handlar om organisationernas beroende av sin omgivning och bara i
begränsad omfattning berör i vilken utsträckning som organisationerna själva
kan påverka denna (Wolvén 2000). För denna uppsats del, som ju behandlar
visioner, vilka i sig är ett medel att påverka sin framtid och därmed också
omvärlden, är kritiken väl värd att fundera på.
11 Jämför med teknisk omvärld kontra institutionell omvärld ovan.
24

2 . V I S I ONER – E N B A K G RUN D
2.7 Vem skapar visionen?
En viktig fråga i sammanhanget är frågan om vem som ska formulera visionen.
Frågan om visionen uppstår ur en människas idéer eller är något som
utvecklas kollektivt är central. Stålhammar (1994) menar att visionen aldrig
kan formuleras av en kommitté utan den formuleras av en person som är dess
bärare. En liknande utgångspunkt har Bennis och Nanus (1985). De menar att
det är ledarens visioner som är smittande och som drar människor till sig.
Den andra utgångspunkten är att utvecklingen av en vision är en process,
en dialog och en samverkan mellan människor (Arvonen 1989). Senge (1995)
menar att om man skall kunna utveckla gemensamma visioner (vilket är en av
hans fem discipliner) så måste man ge upp föreställningen att visioner skall
komma uppifrån och levereras genom en hierarkisk planeringsprocess. Han
säger att man istället bör sammanföra de ”personliga visionerna” i en integrerad
process mot en gemensam bild av vart organisationen är på väg. De gemensamma
visionerna uppstår som en biprodukt när man sammanför personliga
visioner. Detta kräver en ”ständigt pågående dialog där alla inblandade
både kan förmedla sina egna drömmar och framför allt ta del av andras” (a.a.,
s 202).
Senge (1990) ger oss förslag på fem färdigheter som han menar krävs av en
ledare för att omvandla de personliga visionerna till gemensamma visioner.
Han säger att man bör a) uppmuntra personliga visioner, b) kommunicera och
kunna be om hjälp, c) se visionsskapande som en ändlös process, d) blanda
yttre med inre visioner 12 , och e) åtskilja positiva från negativa visioner.
En något alternativ syn på detta är att visioner kan uppkomma genom att
ledarna upptäcker och formulerar en vision som egentligen redan nns inom
organisationen, om än som blott ett frö.
Företagsledare vet mycket väl att det som skapar visionen är de ofullständigt utformade
bilder som nns på marknadsavdelningen och som handlar om vad kunderna
egentligen vill ha och det otydliga mummel som kan höras från tillverkningen
om dålig produktkvalitet – någon kristallkula som bara nns på höga chefsnivåer
existerar inte. De bästa ledarna är också de bästa efterföljarna. De uppmärksammar
dessa svaga signaler och reagerar snabbt på förändringar i företagets inriktning
(Kouzes & Pousner 1987 i Bolmann & Deal 1997, s 357).
Senge et al. (1994) urskiljer fem olika sätt som en vision kan komma till på:
!" ”Telling”. Chefen har sin vision klar och organisationen måste följa den.
!" ”Selling”. Chefen har sin vision klar men behöver ”sälja in” den till organisationen
innan han/hon går vidare.
12 ”Blending extrinsic with intrinsic visions”. Extrinsic visions är yttre visioner där man jämför sig
med t.ex. konkurrenter medan intrinsic visions är inre visioner som relateras till organisationen själv.
25

2 . V I S I ONER – E N B A K G RUN D
!" ”Testing”. Chefen har en idé om en vision som han/hon hur vill veta organisationen
reagerar på den.
!" ”Consulting”. Chefen sätter samman en vision och vill ha en kreativ insats
från organisationen innan den fastställs.
!" ”Co-creating”. Chefen och organisationsmedlemmarna bygger en gemensam
vision genom användandet av personliga visioner.
Vilket sätt som används beror bl.a. på organisationsmedlemmarnas mognad.
Senge menar dock att man bör sträva mot ”Co-creating” eftersom det skapar
just de gemensamma visioner som ger starkast engagemang från medlemmarna.
Källström (i Johansson 2003) ger stöd för detta påstående, när han menar
att visioner skapas genom ledarens dialog med sin omgivning. Idén att kommunicera
visioner med syftet att nå konsensus, bygger inte bara på fördelar
för företaget, utan även på respekt för individen.
2.8 Vision – en sammanfattande diskussion
Meningsskapande är ett centralt tema genom hela denna uppsats. Meningsskapande
är något annat än traditionell rationalistisk teori om organisationsledning.
Det förekommer dessutom, som vi sett, på era olika nivåer; från
individens personliga mening med sitt liv till hur omgivningen betraktar meningen
med en organisation. Vi har sett hur meningen förändrats från det
Lutherska arvet där arbetet varit det jordiska medlet att komma närmare Gud,
till senare tiders individuella självförverkligande.
Det är här visionsstyrd eller idéstyrd ledning kommer in i bilden, för att på
något sätt ge organisationsmedlemmar den mening som de själva kanske inte
förmår att skapa. En god vision skall, enligt ett ertal författare, koppla ihop
organisationens och individens behov samt stå för mening och färdriktning.
Visionens uppgift och vad den ska åstadkomma
Visionen har ett ertal olika uppgifter. Den ska först och främst ange en önskad
riktning för organisationen och fungera som en vägvisare över ett längre
tidsperspektiv. Den ska också fungera som den dragningskraft som skapar vad
som kan kallas kreativ spänning. För att få verkligheten att närma sig den
önskade framtiden krävs en stor portion energi. Denna energi kan visionen
tillföra i kraft av att den ska motivera och entusiasmera organisationsmedlemmarna
genom sitt attraktiva emotionella innehåll. Visionen ska också legitimera
organisationen i förhållande till sin omvärld och skapa en gemensam
identitet mellan organisationen och medlemmarna. Den ska också förmedla
verksamhetens innersta mening och möjliggöra en högre grad av självstyrda
26

2 . V I S I ONER – E N B A K G RUN D
medarbetare. Dessutom ska den vara utformad på ett enkelt, tydligt och pedagogiskt
sätt.
Detta låter naturligtvis överhövan ambitiöst och man kan fråga sig om det
existerar sådana visioner som kan sägas uppfylla allt detta. Vid formulerandet
av en vision verkar det därför oklokt att försöka se ovanstående som en kravlista.
Risken är överhängande att man tappar sugen och ger upp innan man
ens börjat eftersom det tycks omöjligt att få med allt. Möjligen är det bättre
att utgå från visionsdenitionen från 2.1 (sidan 11) och hoppas på att man får
så mycket som möjligt av ovan nämnda funktioner ”på köpet”.
Visionens roll i en organisationsstrategisk kontext
Som vi sett är begreppen vision, mission, affärsidé eller verksamhetsidé och
mål många gånger överlappande. Olika författare lägger olika betydelser i
orden. För mig placerar sig dessa begrepp i två olika kategorier. Vision och
mål har med ännu icke uppnådda tillstånd att göra. För dessa begrepp spelar
tiden en viktig roll. Visionen arbetar med längre tidsperspektiv och mer övergripande
föreställningar än målen och är därför överordnad dessa. Missionen
och verksamhetsidén däremot benner sig främst i nutid men kan också betraktas
som något som gäller över en längre tid. Missionen handlar om verksamhetens
syfte och mening och är därför överordnad verksamhetsidén som
på ett mer konkret sätt talar om vad organisationen ska göra. Vision och mål
syftar till förändring medan mission och verksamhetsidé är existentiell. Man
kan säga att mission och verksamhetsidé är, medan vision och mål blir. Därför
vill jag konstruera följande tabell:
T A B E L L 2 : Vision, mission, verksamhetsidé och mål i relation till varandra.
Är existentiell Syftar till förändring
Överordnad Mission Vision
Underordnad Verksamhetsidé Mål
När det gäller förhållandet mellan vision och mission kan man, åtminstone
om man godtar Senges (1999) resonemang, hävda att missionen är överordnad
visionen. Han menar ju att visionen översätter missionen till meningsfulla
resultat. Å andra sidan hävdade ju Nanus (1996) att enbart en mission inte
räcker eftersom den oftast bara anger ett syfte och därför erbjuder liten vägledning
för strategi. Ändå kan missionen mycket väl anses vara överordnad
visionen eftersom det är svårt att tänka sig en vision som strider mot organisationens
egentliga syfte. En annan distinktion vi kan göra är att se mission och
27

2 . V I S I ONER – E N B A K G RUN D
vision som generella i sin karaktär medan verksamhetsidén och målen går mot
det specika.
Hur skapas visioner?
Som vi såg nns det i huvudsak två skolor när det gäller hur en vision skapas,
eller rättare sagt vem som skapar visionen. En skola hävdar den starke ledaren
som genom sin överlägsna vision får alla andra med sig. Denna falang tycks
förutsätta en ledare som genom överlägsen intelligens förmår skåda in i en
kristallkula och där skåda visionen för att sedan på ett karismatiskt sätt övertyga
alla andra organisationsmedlemmar om att just denna vision är den riktiga.
Den andra skolan menar att en vision, för att vara effektiv, måste engagera
så många som möjligt. Detta engagemang uppnås bara om medlemmarna varit
delaktiga vid utformandet av visionen. Senge et al. presenterar fem olika sätt
att gå tillväga vid utformandet av en vision utformat som en trappstege. Det
nedersta steget innebär att ledaren ensam skapar visionen och påtvingar organisationen
den och det översta steget innebär skapandet av en gemensam vision.
Det är möjligt att olika tillvägagångssätt är olika effektiva vid skilda situationer.
Finns en karismatisk, intelligent, visionär ledare är det kanske ingen
nackdel att använda Senges ”telling”-stil. Har man däremot en annan, mindre
dominant men mer samarbetsinriktad ledare och dessutom en samling intelligenta
och intresserade medarbetar fungerar troligen ”co-creating”-stilen bättre.
Sättet att skapa visioner måste därför anpassas till respektive organisations
förutsättningar.
Visionen och omgivningen
Visionen uppkommer i samspel med sin omgivning. Dels måste den ha sitt
ursprung ur en omvärldsanalys för att kunna fungera och dels fungerar den
som ett kommunikationsmedel med omgivningen. Visionen kan ge en yttre
legitimitet i det att den på ett positivt sätt kan uttrycka den roll som organisationen
ska spela i samverkan med omgivningen. Detta gör att organisationen
kan få ett bättre socialt stöd och på sikt gynna dess överlevnad. Den kan också
ge inre legitimitet inom organisationen om den är formulerad på ett sådant
sätt att organisationsmedlemmar kan identiera sig med den.
28

3 T E O R I , M E T O D O C H
ANALYSMODELL
Som förra kapitlet visade handlar organisationsledning i det postindustriella
samhället till stor del om att skapa mening. I detta arbete undersöks några
organisationers visioner vilka formulerats i text. Detta faktum för oss direkt
in i metodfrågan. Karaktäristiskt för att fenomen ska framstå som meningsfulla
är att de måste tolkas för att förstås (Gilje & Grimen 1992). Behovet av
tolkning ”uppstår i den situation när läsaren plötsligt inser att textens mening
inte låter sig fångas i en omedelbar perception”, hävdar den norske litteraturforskaren
Atle Kittang (citerat i Gripsrud 1999, s 176). Detta var precis vad
som drabbade mig i den situation jag beskrev i inledningen. Därför är hermeneutiken,
tolkningsläran, en lämplig ansats när det gäller övergripande vetenskaplig
teori för föreliggande arbete. I det följande ges en bakgrund kring
detta.
3.1 Textläsning och hermeneutik
Som mottagare av en text måste jag självklart läsa den. Ordet läsa stammar
enligt medieforskaren Jostein Gripsrud (1999) från det latinska ordet legere.
Detta ord känner vi igen i t.ex. ordet legering som betecknar en sammansmältning
av olika metaller till en helhet. Läsning betyder alltså, ur en etymologisk
synvinkel, att man sätter samman olika element till en ny helhet.
Därför hör textläsning och tolkning av texter intimt samman med hermeneutiken.
Texttolkning kan t.o.m. – i ett historiskt perspektiv – sägas vara
själva utgångspunkten för hermeneutiken (Alvesson & Sköldberg 1994) och
läsaren kan betraktas som en medaktör i skapandet av texten:
Hermeneutiken är klar över att kommunikationen mellan texten och läsaren inte är
en mekanisk transport av ett färdigt innehåll … Det som sägs kräver en tolkning.
[…] I sitt förhållande till texten är läsaren alltså inte bara en mottagare utan också
en medskapare (Hellspong & Ledin 1997, s 220).
Hellspong och Ledin menar att vi av detta skäl kan se hermeneutiken som en
lära om läsandets konst, och ställer fyra krav på läsaren:
1. Hon läser uppmärksamt.
2. Hon anstränger sig att förstå.
29

3. TEO R I , M E T O D O C H A N A L Y S M O DELL
3. Hon är öppen för vad texten har att säga.
4. Hon är beredd att reagera på det genom att tillämpa det, pröva det och ta
upp det i sitt tänkande.
Detta innebär att läsaren för en tyst dialog med texten och sätter samman dess
element till en ny helhet, vilket för oss rakt in i resonemanget om den hermeneutiska
cirkeln.
Den hermeneutiska cirkeln
Att just se till helheten är inom hermeneutisk forskning något som starkt betonas
genom den s.k. hermeneutiska cirkeln. Gilje och Grimen menar generellt
att:
[…] ”den hermeneutiska cirkeln” betecknar det förhållandet att all forskning består
av ständiga rörelser mellan helhet och del, mellan det vi ska tolka och den kontext
som det tolkas i, eller mellan det vi ska tolka och vår egen förförståelse (Gilje &
Grimen a.a. s 191).
Den kunskap som nås genom studier av enskildheter är inte giltig för totaliteten,
utan helheten har en mening utöver de ingående delarna (Tebelius 1987)
eller med Gripsruds ord: ”Man måste förstå delen för att förstå helheten, och
man måste förstå helheten för att förstå delarna” (Gripsrud a.a., s 174, kursivering
i original).
Detta får till följd att de enskilda delarnas mening så småningom kan förändras
allteftersom forskaren tränger djupare in i texten och en helhet framträder.
Likaså kan helheten förändras genom att delarna betraktas ur en annan
synvinkel. En hermeneutisk texttolkning är därför i princip en oändlig
process som i praktiken upphör när man kommit fram till en rimlig mening
som tycks fri från inre motsägelser (Kvale 1997). Ulla Sjöström (1994) föreslår
att man systematiskt bör pröva olika möjliga tolkningar tills den mest
rimliga tolkningen är funnen utifrån all tillgänglig information.
En intressant fråga är vad delen och helheten i innebär i ett begränsningsperspektiv.
En helhet består av era delar och den helheten kan i sin tur vara
en del i en större helhet. Vi får alltså allt större delar som sätts in i ett allt
större sammanhang, vilket innebär att hela världshistorien i sista hand blir
den helhet till vilken man måste referera till för att förstå en enskildhet (Alvesson
& Sköldberg 1994). Någonstans måste en begränsning göras och forskaren
är tvungen att deniera helheten och delarna.
I min undersökning innebär detta vissa problem. Man kan säkert hävda att
det inte går att tolka de uttryckta visionerna utan att känna till sammanhanget
i vilket de skapades eller utan att relatera dem till övriga styrdokument. Dock
bör en god vision kunna stå för sig själv och vara utformad på ett så tydligt
och pedagogiskt sätt att det ska vara möjligt för en utomstående att begripa
30

3. TEO R I , M E T O D O C H A N A L Y S M O DELL
den. Det är också den uttryckta formuleringen av visionen som jag vill undersöka.
Mitt intresse riktas mot att tolka det som faktiskt står på papperet, alltså
att göra en sakorienterad tolkning (se 3.2 nedan). Detta innebär att det främst
är den uttryckta visionen som är den helhet som jag kommer att referera delarna
till. Emellertid måste man också ta hänsyn till den organisationsteoretiska
kontext som musik-/kulturskolor verkar i, något jag hoppas kunna åskådliggöra
för läsaren. Man dessutom argumentera för att samtliga undersökta
texter bildar en helhet som enskilda delar kan relateras till.
Förförståelse
I en hermeneutisk forskningsansats får uttolkarens förkunskap om textens
ämne stor betydelse. Detta för att kunna förnimma nyanserna i de uttryckta
meningarna och dess olika sammanhang 13 . Men det betyder också att det inte
nns någon förutsättningslös tolkning av en text eftersom uttolkaren inte kan
lämna den förståelsetradition som hon lever i (Kvale a.a.). Helt utan förkunskaper
får vi inget grepp om det lästa eftersom ingen text kan börja från noll
och förklara allt (Hellspong & Ledin a.a.). De förutsättningar vi har bestämmer
vad som är förståeligt och vad som är oförståeligt, vilket speglar hermeneutikens
grundtanke: att vi alltid förstår något mot bakgrund av vissa förutsättningar.
Sådana förutsättningar har av den hermeneutiske losofen Hans-
George Gadamer benämnts förförståelse. Förförståelse är ett nödvändigt villkor
för att förståelse överhuvudtaget skall vara möjligt (Gilje & Grimen a.a.).
När vi skall tolka en text måste vi ha vissa idéer om vad vi ska se efter, vad vi
ska ha för riktning på vår undersökning. Barbosa da Silva och Wahlberg
(1994) kallar detta för den referensram (den lins eller de glasögon) utan vilken
tolkning vore omöjlig.
Gilje och Grimen nämner tre komponenter som kan ingå i en aktörs förförståelse:
1. Språk och begrepp. Språket ställer till förfogande ett antal begrepp som
gör det möjligt att se något som något. Äger vi inte samma språkliga begrepp
är det stor risk att vi ser olika saker trots att vi i en objektiv mening
ser samma sak.
2. Trosuppfattningar och föreställningar. Trosuppfattningar styr vad aktören
tar för givet och håller för sant om världen. En aktör som tror på magi
upplever världen annorlunda än en som inte gör det.
13 Staffan Larsson (1994) menar att tolkningar som kan fånga in olika nyanser har en högre kvalitet
eftersom tolkningen då får en större precision. Innebördsrikedomen anser han vara av centralt värde
för kvalitativa metoder.
31

3. TEO R I , M E T O D O C H A N A L Y S M O DELL
3. Personliga erfarenheter. Människor tolkar världen utifrån de erfarenheter
de själva gjort vilka fungerar som exempel på hur saker och ting är eller
hur det fungerar.
Allt detta tar vi med oss in i interaktionen med andra och när vi ska försöka
att tolka meningsfulla fenomen. Som forskare måste jag alltså vara medveten
om mina förutsättningar för att tolka det studerade. Gripsrud menar att
[d]et som kännetecknar en medveten tolkningsprocess är inte minst att den som
tolkar reekterar över sig själv och sina förutsättningar, försöker lyfta fram dem ur
självklarhetens mer eller mindre omedvetna gömslen (a.a. s 176).
Detta kallar Gripsrud för hermeneutisk självreektion. Reektion denieras av
Alvesson och Sköldberg som ”tolkning av tolkning och igångsättande av kritisk
självprövning av egna tolkningar … av empiriskt material” (a.a. s 12, kursivering
i original).
En del i denna självreektion är att tydliggöra sin förväntningshorisont.
Alla observationer kan ses som ”teoriimpregnerade” vilket innebär att vi alltid
har vissa teorier och förväntningar inför det vi observerar (Gilje & Grimen
a.a.). En förväntningshorisont fungerar i mångt och mycket som en referensram,
och det är först när vi placerar in våra observationer i denna ram som de
får en mening för oss.
!"
När det gäller min egen förförståelse präglas den av att jag arbetat inom musik-/kulturskolan
i ca femton år, både som lärare och skolledare. Jag har med
andra ord med mig ett inifrånperspektiv på verksamheten som i vissa fall kan
vara besvärande (risk för förutfattade meningar och starkt färgade glasögon)
men som också är en tillgång när det gäller att förstå den diskurs som de personer
som formulerar de studerade visionerna, benner sig i. Emellertid känner
jag mig själv inte helt och hållet fastlåst i denna diskurs eftersom jag under
senare år försökt att vidga mina vyer och ganska intensivt studerat både organisationsteori
och pedagogik. Dessa sammantagna kunskaper och erfarenheter
kommer naturligtvis att prägla min tolkning och det är därför min målsättning
att försöka reektera över dessa förutsättningar – förförståelse och förväntningshorisont
– och på så sätt nå en, förhoppningsvis tillfredsställande
grad av, hermeneutisk självreektion.
3.2 Texttolkning
Ett ertal olika frågor kan ställas till en text där de olika frågorna leder till
olika innebörder (Kvale 1997). Vi söker tolka en mening i texten och frågar
32

3. TEO R I , M E T O D O C H A N A L Y S M O DELL
oss vem den är meningsfull för. Den engelske idéhistorikern Quentin Skinner
(i Gilje & Grimen 1992) pekar på tre olika frågeställningar med vilka man
kan angripa en text på beroende av vilken mening man vill få fram ur texten.
1. För det första kan man fråga sig vad de enskilda orden och uttrycken i en
text betyder och står för. Detta kallar Skinner för lexikalisk mening och en
ordbok är till nytta vid sådan tolkning. Den hjälper oss dock inte alltid eftersom
ord och uttryck förändras över tid. Speciellt i äldre texter kräver
ett sådant tolkningsförfarande stor noggrannhet. En författare kan också
använda ett visst ord på ett speciellt sätt som inte faller inom ramen för
vad som anses brukligt. För att rätt tolka innebörden måste man då vara
bekant med författarens stil och sätt att uttrycka sig.
2. För det andra kan man ställa frågan vilken relevans och betydelse texten
har för läsaren. Detta är vanligt t.ex. vid tolkandet av skönlitterära verk.
Vad betyder t.ex. Ibsens litterära verk idag? Säger de oss fortfarande något
väsentligt om samhället och människan?
3. Den tredje frågan man kan ställa är: vad avsåg författaren med sin text,
vad vill han/hon egentligen säga? Skinner kallar detta för historisk mening
och den är alltså tätt förbunden med vad författaren själv ville säga.
Hellspong och Ledin (1997) utgår från en liknande typologi när de resonerar
kring vad de kallar tolkningsriktningar. Här nns tre olika tolkningsriktningar
som var och en svarar mot kommunikationssituationens poler: sändaren, mottagaren
och budskapet. De talar om en sändarorienterad tolkning som vill få
fatt i vad författaren velat säga med texten, en mottagarorienterad tolkning
som ser på vilken effekt texten har på sina läsare och en sakorienterad tolkning
som rör texten som en verklighetsframställning. Som vi ser svarar detta
tämligen väl mot Skinners tre olika angreppssätt på en text.
Hellspong och Ledin anser att den sistnämnda, sakorienterad tolkning,
normalt sett är den viktigaste eftersom den i princip är öppen för textens fulla
tolkningspotential. Bl.a. kan denna tolkning innehålla sådant som avsändaren
inte menat eller tidigare mottagare inte förstått. De menar att
”[u]tgångspunkten för en sakorienterad tolkning är att när en text har frigjort
sig från sin författare så lever den också sitt eget liv, och kan användas på sätt
som strider mot eller struntar i sändarens avsikter” (a.a. s 223).
Även Kvale (a.a.) använder en liknande kategorisering men med annan
terminologi. Han använder uttrycken författarens mening, läsarens mening
och uttryckt mening. Det tycks mig som om det i allt väsentligt är analogt
med både Skinner och Hellspong/Ledins begrepp.
Ytterligare en annan terminologi nns hos Gripsrud (1999). Han tänker sig
att de olika begreppen semiotik, hermeneutik och retorik står för var sitt per-
33

3. TEO R I , M E T O D O C H A N A L Y S M O DELL
spektiv utifrån kommunikationsmodellen: Avsändare # Budskap # Mottagare.
Han menar då att semiotiken analyserar själva texten, hermeneutiken analyserar
förhållandet mellan texten och mottagarna och retoriken analyserar
förhållandet mellan avsändarna och texten. Gripsrud inför alltså nya områden
som semiotik och retorik i sin modell men det förändrar egentligen inte meningsfrågan
hos texten och dess uttolkare. För tydlighetens skull ställer jag
upp författarnas skilda termer i en tabell utifrån sina olika perspektiv:
T A B E L L 3 : De tre olika perspektivens terminologi hos olika författare.
Sändare Mottagare Budskap
Skinner Historisk mening – Lexikalisk mening
Hellspong/Ledin Sändarorienterad
tolkning
Kvale Författarens
mening
Mottagarorienterad
tolkning
Sakorienterad
tolkning
Läsarens mening Uttryckt mening
Gripsrud Retorik Hermeneutik Semiotik
Hur Gripsrud ser på förhållandet mellan semiotik och hermeneutik förefaller
mig något oklar. Även semiotiken bör rimligen innehålla en rejäl dos tolkning.
För som Gripsrud skriver: ”det är omöjligt att fastställa tecknens slutgiltiga
och absoluta betydelse” (a.a. s 148, kursivering i original). Detta gör det
befogat att hålla med Hellspong och Ledin som menar att ingen av tolkningsritningarna
utesluter varandra. De samspelar istället med varandra och tillsammans
kan de hjälpa oss att klarare se vad texten faktiskt kan säga oss.
I min kommande analys av texter kommer jag framförallt att använda mig
av Hellspongs och Ledins terminologi. Detta eftersom jag även kommer att
använda deras modell för textanalys vilken kommer att beskrivas senare (3.3).
Emellertid är termerna inte helt identiska varför jag tar mig friheten att använda
även de övriga begreppen efter behov.
Tolkningsstrategier och syfte
Man kommer många gånger att få helt olika svar från en text beroende på
vilket av de ovanstående perspektiven man utgått från. Detta styrs av vilket
syfte man har med tolkningen. Kvale belyser problematiken:
Ett första problem gäller relationen mellan författarens mening och läsarens mening.
Är syftet med texttolkningen att komma fram till författarens avsedda mening
men texten – vad Ibsen verkligen ville säga med Peer Gynt – eller är det fråga om
den mening som texten har för oss idag? […] Ett annat tolkningsproblem gäller om
34

3. TEO R I , M E T O D O C H A N A L Y S M O DELL
det är textens bokstav eller dess ”anda” som ska tolkas, i till exempel en lagtext.
Vilket är viktigast: att komma fram till den uttryckta meningen eller till den avsedda
meningen? (Kvale a.a., s 191)
Som vi ser problematiserar Kvale både förhållandet mellan författarens mening
och läsarens mening samt mellan den uttryckta meningen och författarens
mening.
Ur ett dialektiskt perspektiv är det givetvis intressant att studera de motsättningar
som explicit och implicit nns inbyggda i de tre olika meningskategorierna.
På detta sätt skiljer sig också dialektiken från hermeneutiken där en
god tolkning är att frammana en sammanhängande gestalt fri från motsägelser.
Huvudintresset för det dialektiska perspektivet är istället att skildra och
blottlägga dessa motsägelser. Detta, menar Kvale, är också typiskt för det
postmoderna förhållningssättet som lägger tyngdpunkten vid nyanserna, skillnaderna
och paradoxerna hos olika meningar. För min del, i uppsatsens analysarbete,
är både den uttryckta meningen och den avsedda meningen intressanta.
Jag utgår från den uttryckta meningen eftersom det är texten, såsom
den framträder på papperet, som jag analyserar. Men jag måste även fundera
över om det som jag kommer fram till, när det gäller vad texten uttrycker,
också stämmer överens med författarens avsedda mening. Jag kan naturligtvis
inte vara säker på den avsedda meningen, eftersom jag inte har för avsikt att
konfrontera författaren med min tolkning av vad texten uttrycker, men jag
bör – enligt hermeneutikens intentioner – också försöka att förstå författarens
avsikter.
Kvale resonerar även om en dekonstruktiv tolkning som mångfaldigar, destabiliserar
och denaturaliserar. Han säger att
[t]exten tolkas som en dokumentation av omedvetna tystnader och outtalade antaganden.
En dekonstruktiv tolkning använder sig av konstnärliga och litterära praktiker
och suddar ut skillnaden mellan fakta och ktion. I dessa olika tolkningar
ställs olika frågor till texten och erhålls därför också olika svar om meningen i texten
(Kvale a.a., s 204–205).
Vi närmar oss alltså här vad som kan kallas misstankens hermeneutik där man
använder sin tolkningsteknik för att avslöja något (Gilje & Grimen 1992).
Detta är en kritisk men också symtomal (texten är ett symtom på ett latent,
ofta negativt tillstånd) tolkningsstrategi som är orienterad mot eventuella latenta
betydelser som en text förmedlar bakom sin fasad och som bygger på
antagandet att författaren inte alltid – eller kanske snarare aldrig – har full
översikt över den producerade textens betydelser (Gripsrud a.a.). Denna
tolkningsstrategi kan ställas i motsats till vad Gilje och Grimen benämner som
barmhärtighetsprincipen som innebär att när man tolkar en persons handlingar
eller yttranden så ska man utgå från att personen är förnuftig och tolka
dessa utsagor så att personen framstår som så förnuftig som möjligt. Endast
35

3. TEO R I , M E T O D O C H A N A L Y S M O DELL
om vi nner det helt omöjligt att förstå handlingarna eller yttrandena kan vi
dra slutsatsen att personen inte är förnuftig. Gripsrud använder uttrycket
sympatisk (i motsats till symtomal) för denna typ av tolkningsstrategi.
Också den dekonstruktiva tolkningsansatsen är intressant för denna uppsats,
eftersom de texter jag kommer att analysera är förhållandevis korta och
det därför nns möjlighet att verkligen bryta ned texten i små beståndsdelar
för att sedan försöka att sätta ihop den på nytt, med en förhoppningsvis större
förståelse. Detta sker framförallt i kapitel 5.
3.3 Analysmodeller
Ett analysarbete består i att bryta ned helheter i mindre beståndsdelar och
noggrant granska dem med vetenskaplig lupp. Efter denna sönderdelning
följer sammansättning till en helhet igen. Dock inte exakt samma helhet som
var utgångspunkten för analysarbetet eftersom poängen med analysen är att
vinna kunskap och förståelse genom att betrakta helheten på ett nytt sätt.
Analys handlar därför till stor del om att främmandegöra det bekanta och att
göra det främmande bekant (Lundberg & Ternhag 2002). Att man i en analys
gör det främmande bekant är säkert för de esta självklart, men att främmandegöra
det bekanta innebär helt enkelt ett försök till att betrakta det vardagliga
som något anmärkningsvärt. Detta för att tränga djupare ned i texten och
att man ”medvetet försöker byta ut de vanliga, vardagliga koder och kategorier
genom vilka man rutinmässigt uppfattar verkligheten – för att istället försöka
begripa meningen med fenomenen utifrån ett ’annat språk’ …” (Gripsrud
1999, s 176).
De modeller jag kommer att använda mig av för uppsatsens textanalys är
främst två. Analysen av samtliga texter (kapitel 4) är framförallt inspirerad av
Kvales (1997) meningskategorisering och meningskoncentration, där olika
texter sammanställs och kategoriseras enligt underkategorier och teman. I
kapitel 5, där jag studerar några kortare texter mera noggrant, är utgångspunkten
Hellspongs och Ledins (1997) textanalysmodell som analyserar en
text utifrån fem byggstenar, nämligen: 1) kontext, 2) textuell struktur, 3) ideationell
struktur, 4) interpersonell struktur och 5) stil. De menar att en ”text
blir till genom att vi 1. i ett visst sammanhang (kontexten) 2. använder ord
(det textuella) 3. för att meddela något (det ideationella) 4. till någon (det
interpersonella) 5. på ett visst sätt (stilen)” (s 47). Denna modell passar bra
när man vill tränga in på djupet i en inte alltför omfattande text.
En kortfattad sammanfattning av de olika byggstenarna i Hellspongs och
Ledins analysmodell kan vara på sin plats.
36

Kontexten
3. TEO R I , M E T O D O C H A N A L Y S M O DELL
Kontexten är den miljö som texten ska verka inom. Den är viktig därför att
allt som sägs och skrivs måste ses i ett sammanhang för att bli begripligt. Kontexten
utgör ett slags yttre villkor för texten och olika kontexter öppnar texten
för olika läsningar. Hellspong och Ledin skiljer på tre olika sammanhang
för en text: 1. situationskontexten, som handlar om vilken verksamheten är,
vilka som är deltagare och på vilket sätt texten kommuniceras, 2. intertextuell
kontext som tittar på relationer med andra texter och kan vara både vertikal
(vilar på en tydlig genretradition) och horisontell (textens förbindelse med
texter från andra genrer 14 och 3. kulturkontexten som ger de övergripande
förutsättningarna för en text ur en kulturell synvinkel 15 .
Textuell struktur – formen
Textuell struktur handlar om textens formella uppbyggnad. Den behandlar
formen för texten på olika nivåer. I Hellspong och Ledins modell rör vi oss
på tre nivåer: 1. lexikogrammatiken som berör orden och meningarna, 2.
textbindningen som handlar om länkarna mellan satser och meningar och 3.
kompositionen som är de mer övergripande sambanden mellan stycken och
avsnitt. Analysmodellen rör sig alltså från lägre till högre nivåer. Det går
emellertid lika bra att gå från högre till lägre nivåer om det passar analysens
syfte.
Ideationell struktur – innehållet
Den ideationella strukturen berör textens innehåll; det texten handlar om, det
texten säger om sitt ämne. I denna analysmodell beskrivs tre huvudinslag i
den ideationella strukturen: 1. teman, dvs. vad texten rör sig om, vad den
inriktar sig på eller handlar om, 2. propositionerna, alltså vad texten kommer
fram till eller vilka påståenden texten gör och 3. perspektiv som handlar om
textens synvinklar på sitt ämne. Hellspong och Ledin menar att en text alltid
uppfattar sin värld i ett visst perspektiv.
Interpersonell struktur – relationen
Den interpersonella strukturen handlar om textens relation till sin läsare. En
text framför sitt budskap i en social situation. Man kan t.ex. fråga sig om den
i kommunikationsprocessen talar uppifrån och ned, mellan jämlikar eller nedifrån
och upp. Även här delar Hellspong och Ledin in analysen i tre steg: 1.
14 En genre är enligt Hellspong och Ledin en socialt förankrad textsort som fått sitt namn av sina
användare och som är rotad i en viss verksamhet. Som exempel på olika genrer kan nämnas kåseri,
protokoll, sportreportage eller protokoll.
15 Kultur ses i denna analysmodell som ”människors sätt att leva och verka inom ett visst område
under en viss period” (s 58).
37

3. TEO R I , M E T O D O C H A N A L Y S M O DELL
språkhandlingar som syftar till att påverka och förändra en situation, 2. attityder,
som bl.a. speglar värdeord, känslor, tyckanden och reservationer och 3.
ramar, som är de sociala situationer som texten själv konstruerar för sitt samspel
med läsaren, vilka bl.a. kan innehålla olika röster som talar till denne.
Stilen – framställningssättet
Till sist kan ytterligare en sida av texten lyftas fram, nämligen stilen. Stilen
kan ses som ett slags syntes av de tre strukturerna och utgör alltså de övergripande
principerna för hur en text organiserar sin struktur. Stilen är också
intimt sammankopplad med kontexten genom att det i vissa kontexter förväntas
att stilen ska vara på ett visst sätt. T.ex. förväntas en myndighet tala i en
mer formell stil än vad ett personligt brev gör. Stilen har också betydelse för
textens retoriska effektivitet: blir vi intresserade av framställningen?
En text har olika stildrag som i analysen baseras på de fyra tidigare byggstenarna.
Dessa kan ofta ordnas som motsatspar. Det nns alltså stildrag som
är textuella (nominal – verbal; tung – lätt; enkel – utsmyckad; pratig – koncentrerad),
ideationella (konkret – abstrakt; exakt – vag), interpersonella (dialogisk
– monologisk; informell – formell; subjektiv – objektiv; personlig –
opersonlig; engagerad – distanserad; ironisk) och kontextuella (allmänspråklig
– fackspråklig; skriftspråklig – talspråklig; parodisk; jargongartad; kåserande).
3.4 Analys och visionsteori
Jag kommer också att analysera mitt empiriska material i förhållande till den
teoretiska bakgrund som skissades upp i uppsatsens andra kapitel, där utgångspunkten
är denitionen på en vision som: en starkt koncentrerad, barriärbrytande
mental bild, av den framtid organisationen önskar skapa (se 2.1).
Innehåller de undersökta visionerna de element som litteraturen föreskriver?
Utifrån litteraturen kommer jag därför att ställa ett antal frågor till texten.
Frågorna är:
1. Är texten kortfattad och koncentrerad?
2. Beskriver texten ett önskat framtida tillstånd för organisationen?
3. Tydliggör texten skolans uppgift?
4. Kan texten uppfattas som motivations- och identitetsskapande?
5. Går det att utläsa vilken ambitionsnivå skolan har?
6. Är det lätt att visualisera texten?
7. Finns där en ”kreativ spänning”?
8. Legitimerar texten organisationen gentemot omgivningen?
Kriterielistan för en bra vision, som dessa frågor bygger på, är antagligen
mycket svår att helt uppfylla i en visionstext. Hur skapas en kortfattad peda-
38

3. TEO R I , M E T O D O C H A N A L Y S M O DELL
gogiskt visualiserad formulering som innehåller alla dessa delar? Icke desto
mindre är det intressant att se hur många av dessa element de studerade visionerna
innehåller. Denna analys går naturligtvis inte att uppfylla på ett helt
igenom objektivt sätt. Vad som kan ses som t.ex. motiverande eller barriärbrytande
är subjektivt, men jag kommer att försöka att, enligt hermeneutikens
intentioner, hitta rimliga tolkningar kring mina resultat och argumentera för
dem.
3.5 Studiens genomförande
För att få material till studien skickade jag en enkät via e-post till musikledaren/rektorn
eller motsvarande till samtliga Sveriges kommunala musik- eller
kulturskolor (se bilaga 1). Adresslista erhöll jag genom Sveriges Musik- och
kulturskoleråd (SMoK). Frågorna som ställdes var:
1. Har Er musik/kulturskola någon skriftlig formulering som ni benämner
vision?
2. Om ja, hur lyder den?
3. Om Ni inte har något Ni kallar för vision, existerar det något annat
övergripande strategiskt dokument som anger ett framtida önskvärt
tillstånd för organisationen?
4. Om ja, vad kallar Ni den?
5. Om ja (på fråga 3), hur lyder den?
Fråga 1 och 2 var mina kärnfrågor. Fråga 3 ställdes utifrån hypotesen att det
är ganska få musik-/kulturskolor som formulerat något de kallar vision. Jag
resonerade som så, att jag med denna fråga kunde få in ytterligare material att
studera om det skulle vara så att fråga 1 inte resulterade i så många positiva
svar. Min tanke var att en skola mycket väl kunde ha visionära tankar formulerade
men som de inte kallar vision.
Nu ck jag ett ganska stort antal jasvar på fråga 1, varför jag inte anser mig
behöva behandla fråga 3, 4 och 5. Svaren jag ck på de tre sista frågorna hade
rubriker som t.ex. inriktningsmål, övergripande mål, mål och uppdrag, verksamhetsidé,
målsättning, lokal arbetsplan, strävansmål etc. Då detta inte riktigt
rör uppsatsens huvudämne kommer jag inte att närmare redovisa dessa
svar. Det kan naturligtvis dölja sig formuleringar som kan betraktas som visionära
även i dessa dokument, men då jag tycker att det är en poäng att studera
hur skolorna själva ser på visionsbegreppet (och det de kallar för vision)
anser jag dessa dokument vara av mindre intresse för denna uppsats.
Alla Sveriges kommuner utom åtta stycken har en kommunal musik-
/kulturskola. E-postadresserna till dessa skolor ck jag genom Sveriges Musik-
och Kulturskoleråd (SMoK). Sammanlagt skickade jag ut 300 enkäter. Anled-
39

3. TEO R I , M E T O D O C H A N A L Y S M O DELL
ningen till att det nns er skolor än kommuner i landet är att i Göteborg är
kulturskolorna organiserade i stadsdelarna och därför att betrakta som separata
skolor. Vissa stadsdelar har dock gemensam kulturskola.
Av dessa ck jag svar från 101. Efter en påminnelse ck jag ytterligare 29
svar, vilket gör att jag sammanlagt ck in 130 svar. Svarsfrekvensen var sålunda
43 procent. Detta är en alltför låg svarsfrekvens för att det ska kunna
gå att dra några generella slutsatser angående omfattningen på visioner hos
Sveriges musik-/kulturskolor. Jag redovisar emellertid några tankar kring detta
i resultatkapitlet.
Jag har valt att presentera resultaten anonymt. Vilka skolor som står bakom
de olika formuleringarna är i sammanhanget oväsentligt.
3.6 Urval
I den första delen av undersökningen (kapitel 4) utgår jag från samtliga erhållna
visioner för att göra kategoriseringar och generaliseringar. Dock vill
jag, för att förstå både hur texterna är konstruerade och vad de uttrycker,
göra en mer fördjupad analys. Detta är undersökningens andra del och
åternns i kapitel 5. Den typ av textanalys som jag har för avsikt att använda
mig av i undersökningens andra del, innebär ett noggrant studium av textens
alla delar. Detta får till följd att även analysen av en ganska kort text blir tämligen
omfattande. Det nns därför ingen möjlighet att inom denna uppsats
omfång analysera hela det insamlade materialet. Även läsaren skulle med all
säkerhet tröttna ganska snabbt om jag skulle göra det.
Därför krävs någon typ av urval. Första punkten på min kriterielista är att
texten ska vara kortfattad och koncentrerad. Det får även utgöra ett första
urvalskriterium. Alltför långa texter skulle ta för mycket utrymme i anspråk
för att göra den noggranna analys jag vill genomföra. Dock har jag medvetet
undvikit att analysera de texter som är alltför korta och har en sloganliknande
karaktär, eftersom analysen av innehållet, enligt min mening, inte blir intressant
nog. Av samma skäl har jag plockat bort de texter som är korta men av
tydlig ”operativt mål”-karaktär 16 .
Av de återstående texterna har jag valt ut tre olika texter – vilka åtminstone
av författarna anses vara visioner – som jag anser är intressanta ur en analyssynpunkt,
därför att de 1) representerar ett par olika formler, 2) representerar
olika innehållsliga perspektiv, och 3) innehåller olika teman. Vad jag
menar med formler, och vilka dessa perspektiv och teman är, kommer att
framgå av nästa kapitel 17 .
16 Se ett fördjupat resonemang under 4.1.
17 Formler se 4.2, perspektiv se 4.3 och teman se 4.4.
40

3. TEO R I , M E T O D O C H A N A L Y S M O DELL
Urvalet av texterna i kapitel 5 är med andra ord subjektivt. När det gäller
subjektiva urval ”använder vi vår bedömningsförmåga så gott vi kan för att få
ett rimligt representativt urval” (Befring 1994, s 32). Läsaren får därmed lita
på författarens omdöme när det gäller detta urval. Jag rekommenderar att
läsaren tar en titt på samtliga texter som ingår i undersökningen genom att
studera bilaga 2.
41

4 VISIONSTEXT E R N A –
E N Ö V E R S I K T
4.1 Inledning
Detta kapitel presenterar materialet från de skolor som säger sig ha en vision.
Av de 130 svar som jag ck in redovisar 50 skolor att de har en vision. En av
dessa hänvisar till sin hemsida, men där lyckades jag inte hitta någonting som
benämndes eller såg ut som en vision. Ytterligare tre har jag fått fram genom
sökande på ofciella hemsidor hos de kommuner där jag inte fått svar. Två av
skolorna delar på en gemensam vision. Fem av skolorna säger sig ha en vision
men har inte formulerat den skriftligt (se bilaga 2).
Som jag tidigare nämnt är svarsfrekvensen för låg för att det ska kunna gå
att uttala sig om hur vanligt det är med visioner hos landets musik- och kulturskolor.
Det som undersökningen visar är att det minst nns 47 skolor som
har en skriftligt formulerad vision.
Alla svar är dock inte att betrakta som visioner i enlighet med den
denition som jag utgår från (se kapitel 2). Jag kommer i det följande att redogöra
för hur jag kategoriserat de olika svaren med hänseende på deras innehåll.
Detta anser jag mig vara tvungen till eftersom jag har ett alltför stort
material för att det ska kunna gå och redovisa och analysera allt i detalj. Därför
görs först en kategorisering av svaren med några exempel i detta kapitel
och därefter en noggrann analys av några utvalda svar i nästa kapitel.
4.2 Kategorisering av visionerna i formler
Vid genomläsning av svaren nner jag fyra klara huvudspår. Förutom de som
kan betraktas som visioner nns också de svar som snarare bör ses som mål
(både ofciella och operativa) 18 och sådana som snarast är en verksamhetsidé.
Några svar har också en klar karaktär av mission mer än av vision. Många
18 En vanlig synonym till ofciella mål är inriktningsmål. Dessa är allmänt formulerade och anger
verksamhetens allmänna inriktning. Inriktningsmålet ger en gemensam grundsyn och är inte tidsbestämt
och kan ibland vara detsamma som verksamhetsidén. Inriktningsmålen operationaliseras sedan
till effektmål (Pihlgren & Svensson 1989).
42

4. VISIONSTEXTERNA – EN ÖVERSIKT
innehåller drag av både mål och verksamhetsidé och vissa yter mellan kategorierna.
Jag har valt att kalla dessa kategorier för formler.
Formel 1: Målformuleringar som visionstext
Ofciella mål kan innehålla drag av visioner men står ofta fastmer för ett slags
långsiktiga, övergripande mål som måste operationaliseras för att bli konkreta.
De är svåra att sätta in i ett nuläge–framtid-perspektiv eftersom de snarare
speglar ett antal värderingar än skildrar en önskad framtid. Några av skolorna
(text nr 11, 17, 45 19 ) formulerar sin vision i termer av att ”skolan skall …”,
och radar sedan upp ett antal punkter om vad man skall erbjuda och åstadkomma,
t.ex. att erbjuda kommunens barn och ungdomar goda kulturaktiviteter,
öka livskvaliteten eller främja kulturell bredd.
Det är svårt att säga om dessa punkter är något som man tänkt sig ska
uppnås i en önskad framtid eller om det snarare är värderingar som också
existerar i dag. En vision är ju något som ännu inte nns. Är det så att dessa
skolor inte lyckas uppfylla något av det man ”skall” göra får man nog säga att
verksamheten inte är att betrakta som särskilt lyckad.
Några andra skolor (text nr 2, 20, 21) blandar in operativa mål i sina visionsdokument
som t.ex. att år 2005 ha en budget i balans, att ha ett eget
kulturhus, att ha verksamhet på alla skolor, ha en egen hemsida eller att man
ska ha en introduktionstermin och att 100 procent av eleverna ska vara knutna
till en grupp. Dessa operativa mål nns med som punkter bland mer abstrakta,
visionära mål som t.ex. att man vill vara känd för sin framåtanda och
vara en förebild för andra kulturskolor i landet eller att upplevelsen ska stå i
centrum och kreativitet ska genomsyra verksamheten.
Att begreppet vision inte står helt klart för alla illustreras genom att en
skola (text nr 25) som svarat jakande på frågan om de har en vision, ändå
kallar det dokumentet för Övergripande mål. Också min bedömning är att det
uttrycker övergripande mål 20 och inte någon egentlig vision då det innehåller
formuleringar som att musikskolan ska verka för en kulturellt levande kommun,
verka för en pedagogisk/social utveckling för sina elever samt att ge
kommunens ungdomar undervisning i instrumentalmusik/sång.
Formel 2: Verksamhetsidé som visionstext
Några skolor formulerar sin vision i något som mer liknar en verksamhetsidé.
Ett exempel lyder:
Att skapa möten i kreativ anda – att stimulera barn och ungdom genom konstnärligt
arbete och ge dem redskap att utveckla sitt kulturintresse (text nr 41).
19 Textnumreringen hänvisar till bilaga 2.
20 Här används övergripande mål som en synonym till ofciella mål.
43

4. VISIONSTEXTERNA – EN ÖVERSIKT
Denna formulering ger svar på de viktigaste frågorna som en verksamhetsidé
ska ge svar på, nämligen: vilken typ av värde organisationen vill erbjuda
(konstnärligt arbete, ge redskap för utveckling), vilket sätt organisationen vill
skapa detta värde (möten i kreativ anda, utveckla kulturintresse), och vilken
målgruppen är (barn och ungdom). Däremot är det svårt att se några visionära
inslag i texten. Är detta en verkligen en framtidsbild? Denna formulering
nns också med på skolans hemsida. Där benämns den dock inte vision utan
har som rubrik: ”Vår målsättning är:”, vilket tyder på att man inte gör någon
skillnad på begreppen.
En annan skola anger som sin vision:
[Kulturskolan namn] har byggt en verksamhet för att stödja barn och ungdomar i
deras utveckling och för att ta vara på deras idérikedom och kreativitet. Förutom
programverksamheten som kommunens alla barn får chans att uppleva, har vi också
undervisning i bild, teater, musik, lm & media vid sidan om olika projekt som
erbjuds grundskolans elever. Vi vill värna om självkänsla och demokrati om med
fantasins hjälp ge upplevelser inom hela kulturområdet (text nr 32).
En vision kan mycket väl formuleras i tillbakablickande termer om man utgår
från en framtid som skiljer sig från nuläget. Så skulle kunna vara fallet med
denna formulering. Man kan tänka sig att om ett visst antal år så har man
uppnått det som beskrivs i visionen och blickar tillbaka på vad man åstadkommit.
Är det däremot så att det som texten ovan beskriver redan existerar
är det naturligtvis ingen vision utan snarare en verksamhetsbeskrivning. Vid
studier av den aktuella skolans hemsida får jag intryck av att mycket av det
visionen beskriver redan nns.
Formel 3: Mission (slogan) som visionstext
En mission ska på ett enkelt och slagkraftigt sätt kunna klargöra verksamhetens
övergripande syfte. Också en vision bör vara slagkraftig i sin formulering.
Så långt är allt väl. Men som vi sett i kapitel 2 är mission och vision två olika
begrepp där mission står för det övergripande syftet och vision för ett framtida
tillstånd. Missionen kan ibland bli misstänkt lik en slogan och vissa företag
använder sin mission som just slogan 21 . En slogan skulle kunna fungera som
en vision om den innehåller de övriga element som behövs. Gör den inte det
är det är den antagligen mer att betrakta som en reklamparoll vilken vänder
sig till kunder mer än till anställda.
Ett exempel på en sådan mission/slogan är:
En Kulturskola för alla! (text nr 34)
Denna text uppfyller några av visionens kännetecken. Den är kortfattad och
koncentrerad och den kan uppfattas som legitimerande (en verksamhet som
21 T.ex. Nokias ”Connecting people”.
44

4. VISIONSTEXTERNA – EN ÖVERSIKT
drivs med offentliga medel kan legitimeras genom att vara till för alla). Men
beskriver den ett önskat framtida tillstånd? Om kulturskolan av i dag inte är
till för alla, vilket är då det nuvarande tillståndet? Är det kanske en kulturskola
för några? Eller rent av för ingen? Känner vi inte till det nuvarande tillståndet
är det svårt att värdera visionens kreativa spänning (Senge 1990) 22 . Vad
saknar organisationen för att bli en kulturskola för alla?
En annan skola har formulerat sin vision som:
Musik skall byggas utav glädje, av glädje bygger man musik (text nr 38).
Den som är en gnutta allmänbildad inom musikfacket ser genast att detta är
en textstrof från en känd sång med Lill Lindfors. Men är det en vision? Den
är onekligen kortfattad men målar knappast upp en framtidsbild. Skall all
musik i framtiden vara glad? Vilka blir konsekvenserna för den enskilde läraren
om denne har att jobba i riktning mot en sådan vision? Skolan skriver i
sitt svar att man har en fördjupad vision i sin kvalitetsredovisning, men redogör
inte den närmare. Jag väljer därför att betrakta denna text mer som en
slogan, eller möjligtvis mission, än som en verklig vision.
Formel 4: Framtidsbild som visionstext
Slutligen nns det då några texter som ger läsaren en bild av framtiden. En
skola har t.o.m. med ordet ser i sin text:
Vi ser en Musikskola där vi inspirerar barn, ungdomar och vuxna till ett aktivt musicerande
och blir en angelägenhet för kommunen (text nr 8).
Även om denna framtida skola kan se mycket olika ut, beroende på vem textens
läsare är, nns här ett visst mått av riktning mot något som ännu inte
nns, utan i nuläget enbart existerar som en slags drömbild.
Ytterligare ett exempel på en visionärt inriktad text är att:
Musiken och dansen ska vara den självklara fritidsaktiviteten för barn och ungdomar
genom hela skolåldern (text nr 5).
Det beskrivna tillståndet existerar tydligen inte idag men skolans inriktning
ska vara att arbeta mot detta tillstånd. Bägge dessa texter uppfyller också kriteriet
att visionen ska vara kortfattad och koncentrerad.
22 Detta gäller naturligtvis för alla i uppsatsen studerade visioner. Jag har inte frågat efter det nuvarande
tillståndet så det är naturligtvis omöjligt att bedöma hur stor den kreativa spänningen är. Icke
desto mindre är det intressant att ställa sig frågan om hur troligt det är att organisationen redan
uppnått sin vision eller om den är mer eller mindre att betrakta som en utopi. Detta för att bilda sig
en förståelse för hur författaren resonerat när texten blivit till och för att eventuellt ge läsaren en
ledtråd om hur texten ska tolkas.
45

4. VISIONSTEXTERNA – EN ÖVERSIKT
4.3 Visionernas perspektiv och subjekt
Det är naturligtvis intressant ur analyssynpunkt att se vilket perspektiv texterna
anlägger, eller med andra ord vem visionerna handlar om, vilket som är
deras subjekt. De allra esta har skolan eller verksamheten som huvudsakligt
subjekt. Detta är vad man många gånger kan förvänta sig. En vision ska ju
uttrycka en framtidsbild för organisationen, vilket gör det naturligt att det är
just organisationen själv som utgör subjektet. Vi ser detta i satser som ”Vi vill
…”, ”Vi ska …” och alla andra texter som talar om vad verksamheten ska
åstadkomma.
Vissa skolor har dock valt andra perspektiv som utgångspunkt för sin vision.
Det näst vanligaste är att utgå från brukaren, alltså eleven eller barn och
ungdomar i kommunen. Text nr 36 får utgöra ett exempel på denna texttyp:
Att barn och ungdomar ska växa upp i en miljö fylld av kultur, där de på ett lekfullt,
lustfyllt och nyket sätt kan ägna sig åt eget kulturskapande och upplevelser i
möten med den levande kulturen.
Här nämns överhuvudtaget inte själva verksamheten. Istället talas det om
barn och ungdomar och den miljö man vill se dem växa upp i. I den miljön
får vi givetvis anta att kulturskolan är tänkt att ingå, men den förekommer
varken som objekt eller subjekt i texten.
Ett tredje perspektiv rör det som verksamheten kretsar kring, vilket handlar
om musik eller kultur. Detta är utgångspunkten för ganska få skolor. Den
tidigare refererade text nr 5 får utgöra exempel även här:
Musiken och dansen ska vara den självklara fritidsaktiviteten för barn och ungdomar
genom hela skolåldern.
Vissa skolor, framför allt de med något längre formuleringar, har två olika
subjekt i texten som t.ex. text nr 24 (se bilaga 2), där såväl barn och ungdomars
perspektiv som kulturskolans perspektiv nns representerat.
Vi får alltså tre olika perspektiv som kan sägas vara visionernas grundvalar:
1. producentperspektivet (den som producerar, dvs. skolan)
2. produktperspektivet (vad som produceras, dvs. musik eller kultur)
3. brukarperspektivet (de som skolan är till för, dvs. eleverna eller kommunens
barn och ungdomar).
Vi kan därmed placera in de olika visionerna i en matrisform med avseende
på perspektiv och formel. Siffrorna står för antalet texter inom respektive
kategori.
46

4. VISIONSTEXTERNA – EN ÖVERSIKT
T A B E L L 4 : Texterna kategoriserade efter formel och perspektiv.
Formel
Perspektiv
Producent Produkt Brukare
Mål 13 (27,5 %) 0 3 (6,5 %)
Verksamhetsidé 6 (13 %) 0 3 (6,5 %)
Mission 3 (6,5 %) 1 (2 %) 0
Framtidsbild 12 (25,5 %) 2 (4 %) 4 (8,5 %)
TOTALT 34 (72,5 %) 3 (6 %) 10 (21,5 %)
Vi ser här att producentperspektivet är det klart dominerande (72,5 %) vilket
är föga förvånande då en vision normalt beskriver organisationens önskade
framtid. Vi ser också att för texterna oftare är formulerade som operativa mål
än som något annat. Den allra vanligaste kombinationen är producent/mål,
alltså att man helt enkelt beskriver organisationens mål i ganska operativa
termer.
Det måste dock poängteras att vissa av texterna varit svåra att kategorisera
på grund av att de innehåller element av era perspektiv och formler, speciellt
de lite längre texterna. Dessutom är, vilket vi såg i kapitel 2, denitionerna
ibland något ytande även hos litteraturen i ämnet. Jag har dock i kategoriseringen
försökt hitta texternas ”anda” och huvudsakliga inriktning.
4.4 Skolornas framtidsbild
Vilken bild har då skolorna av sin egen roll i framtiden? Också här går det att
ge en översiktlig bild med kvantitativa medel. De esta av texterna ger oss
era olika teman. Antalet teman hos en och samma text pendlar mellan ett
och sju stycken. Jag har identierat elva olika teman som förekommer i större
eller mindre omfattning. Man kan hos enskilda texter även hitta andra teman
men jag har enbart intresserat mig för de teman som era skolor presenterar.
47

T A B E L L 5 : Texternas teman.
4. VISIONSTEXTERNA – EN ÖVERSIKT
Placering Tema Antal texter
med detta tema
Procentuell
fördelning
1 Tillgänglighet 20 43 %
1 Breddning 20 43 %
3 Skapande 19 40 %
4 Lust/glädje 13 28 %
4 Personlig utveckling 13 28 %
6 Fritidsintresse 11 23 %
7 Grundskola/andra skolformer 8 17 %
8 Konstnärlig utveckling 7 15 %
8 Kompetens/kvalitet 7 15 %
10 Kundtillfredsställelse 4 9 %
11 Regional prolering 3 6 %
Lägger man ihop den procentuella fördelningen blir det mer än 100 procent,
vilket beror på att ett ertal av texterna innehåller era teman.
Här nedan går jag igenom de olika temana med exempel och kommentarer.
Tillgänglighet
I många av skolornas visioner nner vi temat tillgänglighet. Dels har vi sådana
texter som har detta som enda tema såsom ”En Kulturskola för alla!” (text nr
34) eller ”En kulturskola för alla barn och ungdomar i [kommunens namn]
kommun” (text nr 27). Dels har vi de längre texter där tillgängligheten är en
punkt bland era, t.ex. i text nr 7: ”Alla barn och ungdomar kommer regelbundet
i kontakt med olika kulturyttringar …”.
Tillgängligheten här handlar om att skolan ska vara till för alla; man vänder
sig alltså inte till någon bestämd grupp (text nr 34) eller till en ganska stor
och heterogen grupp (text nr 27). Just att man riktar sig till samtliga barn och
ungdomar i kommunen är ett återkommande inslag i visionerna. Detta torde
vara ett vanligt förekommande krav från politiskt håll. Exklusivitetstanken
känns främmande i den kommunala musik- och kulturskolediskursen. 23
Andra texter (som text nr 11) formulerar tillgängligheten i sig själv, tillsammans
med exibilitet, som en vision. Vad denna tillgänglighet och
exibilitet står för framkommer dock inte. Ytterligare en variant på tillgäng-
23 Se t.ex. ”Ett samlande dokument för musik- och kulturskolorna – SMoK:s plattform”( SMoK
2004b).
48

4. VISIONSTEXTERNA – EN ÖVERSIKT
lighetstemat står text nr 28 för som säger att skolan ska ”[g]e elever hela
kommunen [sic!] en rättvis möjlighet till utövning av önskad aktivitet”. Man
kan naturligtvis fråga sig vad begreppet rättvis står för i sammanhanget.
Tillgänglighet innebär att man även måste kunna ta emot barn och ungdomar
med olika typer av funktionshinder. SMoK (Sveriges Musik- och Kulturskoleråd)
visar dock i sin rapport Funktionshinder – hinder eller möjlighet i
den kommunala musik- och kulturskolan? (SMoK 2004c) att det saknas beredskap
att ta emot funktionshindrade elever på de esta håll.
Breddning
Flera av skolorna uttrycker också en vilja att bredda sitt utbud. Denna breddning
ska ske dels genom att utöka antalet kulturyttringar, t.ex. att gå från att
vara en musikskola till att vara en kulturskola (text 26, 33, 35, 39, 44 och
52), och dels genom att bredda sig inom musikämnet, t.ex. ”verka för musikalisk
mångfald” (text nr 50) och att ”Musikskolan är en lockande plats som
erbjuder musikalisk, konstnärlig och pedagogisk mångfald” (text nr 51) eller
”tillhandahålla utbildning inom musik … utifrån var och ens förutsättningar,
intresse och behov” (text nr 14).
Några skolor anger mer exakt vad denna breddning innebär, som t.ex. att
erbjuda dans (text nr 1) eller dans och teater (text nr 35) eller införa ”… bildverksamhet/skapar
verksad [sic!] på skolan” (text nr 28).
Vissa skolor uttrycker bara en breddning i största allmänhet utan att redogöra
för vad det innebär, t.ex. ”… aktivt breddar sitt utbud i takt med tiden
och samhällets förändringar” (text nr 4) och ”… stå för både bredd och spets
i en verksamhet för alla.” (text nr 53).
Skapande och kreativitet
Skapande och kreativitet är det tredje vanligaste temat i visionerna. Här handlar
det bl.a. om formuleringar som säger att man vill ta tillvara på den kreativitet
och skaparglädje som barnen besitter (text nr 14, 32, 35, 49): ”Musikskolan
… skall bidra till att stimulera den kreativa sida som nns hos barn och
ungdomar” (text nr 35). Andra beskriver istället sina verksamheter eller sina
arbetsformer som kreativa (text nr 2, 7, 18, 19, 21, 24, 41) i sin vision, som
t.ex. ”Kulturskolans verksamhet är lust, inspiration och skapande” (text nr 7)
och ”Kulturskolan skall stödja kreativt skapande arbetsformer i skolans dagliga
arbete”. (text nr 24). Vissa vill att deras verksamhet ska framkalla den implicit
slumrande kreativiteten hos barn: ”Vi väcker lust till kreativt skapande
hos alla barn och ungdomar” (text nr 19). Här använder två skolor ett intressant
uttryck: ”kreativt skapande”. Kan ett skapande vara icke-kreativt? Hjärnforskaren
Matti Bergström menar att kreativiteten är skapandets motor (Tivenius
2004b). Kreativiteten är med andra ord en förutsättning för skapande.
49

Lust och glädje
4. VISIONSTEXTERNA – EN ÖVERSIKT
Lust och glädje är även det ett centralt inslag i era visioner. Vi har dels texter
som enbart berör detta som ”Musik skall byggas utav glädje, av glädje bygger
man musik” (text nr 38) och de som har temat som en punkt bland andra som
t.ex. ”En musikskola som förmedlar glädje och kunskap till dem vi möter i
vår verksamhet” (text nr 4).
Andra uttrycker det som att ”ge era ingångar till ett lustfyllt lärande”
(text nr 49) eller som att ”… vi kan förmedla sådan spelglädje att musicerandet
blir en naturlig del av vuxenlivet …” (text nr 44). Åter andra menar att
man vill ”på ett lustfyllt sätt, använda och utveckla de olika uttrycksmedlen.”
(text nr 42).
Personlig utveckling
Ett ertal skolor tar upp sin verksamhets positiva kraft till inte bara kunskapsutveckling
inom de estetiska områdena utan även till en allmän personlig
utveckling hos eleverna. I text nr 49 sägs det bl.a. att kulturskolan ska ”… ge
kommunens barn och ungdomar möjlighet att stärka sin självkänsla och självtillit”.
Vissa texter är mindre specika som t.ex. text nr 11 där musik- och
kulturskolan ska ”… utgå från en humanisitisk [sic!] människosyn, öka livskvalitén
och bidra till personlig utveckling” eller det mycket vaga ”… vi tror
att det vi har att erbjuda dig kommer att berika ditt liv i smått som stort” (text
nr 22).
Fritidsintresse
På sjätte plats hittar vi temat fritidsintresse. Här hittar vi dels sådana visioner
där detta är det huvudsakliga temat som text nr 5: ”Musiken och dansen ska
vara den självklara fritidsaktiviteten för barn och ungdomar genom hela skolåldern”
och text nr 46: ”Barn och ungdomar i [kommunens namn] skall utveckla
kunskaper och färdigheter i sång, musik, dans, rytmik och drama, så
att dessa blir en meningsfull och stimulerande del av deras liv” samt text nr
29: ”En God och Aktiv Skola och Fritidsaktivitet I Allas Medvetande”. Också
här nns de texter där fritiden bara ingår som en del i visionen som ”Vår vision
är att … ge en meningsfull fritid …” (text nr 49).
Grundskola/andra skolformer
Närmandet till grundskolan och andra skolformer utgör ett tema hos åtta av
texterna. Här handlar det bl.a. om att utveckla samarbetet mellan kulturskola
och grundskola, att vara en resurs för skolans kulturliv eller ”… samarbete
med grundskolan genom en väl fungerande integrering …” (text nr 20). Vissa
av texterna nämner också samarbeten med andra skolformer.
50

Konstnärlig/kulturell utveckling
4. VISIONSTEXTERNA – EN ÖVERSIKT
En vision om kulturskolan som konstnärlig/kulturell utvecklare kan ses i sju
av texterna. Dessa formuleringar tar sig uttryck som att ”… verka för en kulturellt
levande kommun” (text nr 25), ”… främja … konstnärlig förnyelse …
och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar” (text nr 11)
eller ”Kulturskolorna ett centrum för regionala kulturlivets utveckling” (text
nr 2 och 21).
Kompetens/kvalitet
Några av skolorna framhåller vikten av kvalitet i verksamheten och/eller
kompetens hos personalen som viktiga visioner. Text nr 17 har detta som
överordnat tema:
Musikskolan (som organisation) ska vara en samlad kompetens inom musik och teater.
Vi ska kännetecknas av hög och bred kompetens inom musikens och teaterns
områden. Vi ska fungera som en resurs inom kommunens gränser för att en liten
kommun som vår ska kunna hålla en hög musikalisk och teatralisk nivå.
En detalj i sammanhanget är att man kan fråga sig om ordet ”teatralisk” är
speciellt lyckat i detta sammanhang. Enligt Svenska Akademins ordlista betyder
ordet ”uppstyltad, högtravande, konstlad; teateraktig”. Teatral är antagligen
ordet som författaren avser.
Hos vissa andra skolor är detta fokus en punkt av många i visionen.
Kundtillfredsställelse
Kundtillfredsställelse (elev- och föräldratillfredsställelse) är inte ett speciellt
vanligt tema hos de undersökta texterna. Det är egentligen bara en skola som
explicit uttalar detta: ”Våra elever är tillfredställda [sic!] och nöjda” och ”Vi
har engagerade och nöjda föräldrar” (text nr 20). Några andra talar om att
anpassa undervisning och utbud för eleverna vilket kan ses som ett uttryck för
att göra sina kunder nöjda.
Regional prolering
Hos tre av skolorna ser vi ett tema som kan kallas regional prolering, vilket
handlar om att se musik-/kulturskolan som en viktig resurs i kommunens/regionens
prol. Vi ser det i text nr 40: ”Om fem år har vi en verksamhet
som lockar och ger människorna möjlighet att uppleva, lära och agera
inom områdena kultur, idrott och fritid. En verksamhet som därmed bidrar
till att göra [kommunens namn] attraktivt att bo i.” Med tanke på de områden
som nämns i texten ligger det nära till hands att tro att detta är en vision
som inte bara gäller för den aktuella kulturskolan utan för hela dess kultur-
och fritidsförvaltning.
51

4. VISIONSTEXTERNA – EN ÖVERSIKT
De två skolor som har en gemensam vision verkar i samma region vilket
också speglas i texten som har som första punkt: ”Kulturskolorna – en verksamhet
som starkt bidrar till regionens prolering, attraktivitet och konkurrenskraft”
(text nr 2 och 21).
Avslutande kommentarer
Vi kan se fyra grupperingar när det gäller temanas frekvens. Tre av temana,
tillgänglighet, breddning och skapande är klart vanligast. 40–43 procent av
alla visioner innehåller något eller några av dessa teman. Nästa grupp innehåller
temana lust/glädje, personlig utveckling och fritidsintresse. Ca en fjärdedel
av visionerna handlar om dessa saker. Nästa triad består av grundskola,
konstnärlig utveckling och kompetens/kvalitet där mellan 15 och 17 procent
av skolorna nämner detta i sina visioner. Sist nner vi temana kundtillfredsställelse
och regional prolering, teman som endast några enstaka skolor tagit
upp i sina visioner. I diskussionen kommer jag att resonera kring eventuella
slutsatser när det gäller de olika temana.
!"
Detta var en överblick över hela materialet. I nästa kapitel kommer jag att
analysera tre stycken texter mer ingående för att se vad som eventuellt döljer
sig på djupet.
52

5 ANALYS AV TRE VISIONER
I detta kapitel görs en djupare analys av tre av texterna, där jag tillämpar den
tidigare redovisade textanalysmodellen av Hellspong och Ledin (1997). Här
introduceras också en del teoretiska begrepp som inte tagits upp i den teoretiska
bakgrunden. Anledningen till detta är helt enkelt att jag låtit de undersökta
texterna styra den teoribildning som behövs när det gäller själva innehållet.
Teorier och referenser tas därför upp när behovet uppstår i analysen.
5.1 Vision 1 (text nr 13)
Kontexten
Kulturskolan i [kommunens namn] vill
genom ett rikt utbud och kompetent personal
kontinuerligt nå alla i kommunen
med kulturell verksamhet av hög kvalitet.
Som alla kulturskolornas visioner så verkar även denna i en institutionell kontext.
En skola vill förmedla sina visioner till en allmänhet. Att det är på det
sättet kan vi sluta oss till genom att texten ligger utlagd lätt åtkomlig på skolans
hemsida. Det är alltså inte enbart ett internt dokument det handlar om.
Den institutionella teorin (se 2.6) säger oss att organisationen behöver omgivningens
stöd för att kunna överleva. Visionen kan därför betraktas som en
slags marknadsförare för organisationen och således kan diskursen som visionen
verkar i ses som en institutionell diskurs. De många positiva yttringarna i
visionen, som t.ex. rikt utbud, kompetent personal och hög kvalitet tyder på
detta.
Visionen är knuten till kulturskolan i kommunen, kanske inte som fysisk
plats men som organisation. Vi vet inte när texten formulerades men vi vet att
den är giltig våren 2004 eftersom den som sagt nns på skolans hemsida.
Vilka är då deltagarna i den kommunikationsprocess som texten ingår i?
Att avsändaren är ”Kulturskolan” är helt klart. Vem som däremot formulerat
texten och alltså haft yttrandeföreträde vet vi inte. Vi kan anta att det är che-
53

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
fen för skolan men säkra kan vi inte vara. Övriga deltagare som nämns i texten
är ”alla i kommunen”. Alla kommuninnevånarna är per denition en sluten
grupp. Dock är det en så stor grupp att jag ändå väljer att betrakta den
som öppen. I realiteten har en kulturskola antagligen svårt att nå hela kommunens
befolkning. Vilken som är mottagargrupp sägs inte i texten, men det
skulle kunna vara ”alla i kommunen”.
Syftet med texten verkar vara att avsändaren vill framhäva att man har en
bra verksamhet som är tillgänglig för alla i kommunen. Detta pekar återigen i
den institutionella teorins riktning. Eftersom en kulturskola till stor del drivs
med skattemedel måste den få legitimitet för sin verksamhet. Då måste den
också visa att den är bra. Språkbruket är något byråkratiskt, med ord som
t.ex. ”utbud”, ”kompetent”, ”kontinuerligt” och ”verksamhet”. Det är alltså
knappast någon reklamtext det handlar om trots att syftet bl.a. verkar vara att
marknadsföra sig. Ett sådant språkbruk är också vad man kan förvänta sig av
en offentlig institution. Det är ganska typiskt för sin genre. Den vertikala intertextualiteten
är med andra ord ganska stark. Vi kan knappast spåra några
andra genrer i texten varför den horisontella intertextualiteten tycks svag. I
kulturkontexten kan vi återigen se den institutionella diskursen lysa igenom
bl.a. genom isomor, dvs. sammansmältning av organisation och rådande
kultur i omvärlden. Det är ”inne” ur en företagsekonomisk synvinkel att ha
en vision.
Textuell struktur
Det man först och främst slås av är de många sammansatta uttrycken som
består av ett substantiv som är förstärkt av ett adjektiv. Det nns inte mindre
än fyra sådana uttryck: ”rikt utbud”, ”kompetent personal”, kulturell verksamhet”
och ”hög kvalitet”. Alla adjektiv är positivt förstärkande utom det
mer neutrala ”kulturell” som närmast nns där för att beskriva organisationens
kärnverksamhet.
De substantiv som förekommer är egennamn som ”Kulturskolan” och
kommunens namn, konkreta substantiv som ”personal” och ”kommunen”
samt abstrakta substantiv som ”utbud” och ”kvalitet”. Det nns inga verbalsubstantiv,
däremot ett adjektivsubstantiv, nämligen ”verksamhet”. Med andra
ord går det inte att urskilja någon typ av substantiv som dominerande.
Vi hittar bara två verb i meningen, ”vill” och ”nå”, som bägge kan betecknas
som dynamiska eftersom de anger en förändring. Detta är helt normalt i
en vision eftersom en sådan vill ge uttryck för en strävan mot något. Vi hittar
också ett dynamiskt adverb i ordet ”kontinuerligt”. Det förstärker verbet nå
och gör det än mer dynamiskt. Det tempus vi möter är i nutid och agenten är
tydligt Kulturskolan.
54

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
Vi hittar bara ett pronomen och det är det i sammanhanget indenita
”alla”, vilket syftar på kommuninnevånarna. Bland formorden hittar vi ett
antal prepositioner. Det intressantaste av dem är kanske ”genom”, vilket uttrycker
hur Kulturskolan vill nå sin målgrupp. Slutligen nns också ett räkneord
nämligen ordet ”ett” som syftar på skolans utbud. Det fyller i sammanhanget
ingen större funktion som räkneord eftersom det snarare hänvisar till
en bestämd form av substantivet utbud.
Om vi istället för ordklasser tittar på ordens längd så får vi fram att 41
procent av orden är att räkna som långa (sju bokstäver eller mer). Det är en
hög siffra som kan jämföras med ett medelvärde på knappa 30 procent för
bruksprosa (Hellspong & Ledin 1997). Däremot nns inga överlånga ord (14
bokstäver eller mer) i meningen.
I en så kort text som denna är det svårt att hitta några nyckelord, alltså ord
som är särskilt vanliga och förekommer era gånger. Möjligen kan ordet kultur
vara ett nyckelord eftersom det förekommer både i namnet Kulturskolan
och i beskrivningen av verksamheten som kulturell.
Texten ovan består enbart av en mening vilket är ganska vanligt i formulerade
visioner, främst av pedagogiska skäl. Det innebär en risk för att meningen
blir lång om man i denna mening vill få med mycket information. Denna
mening har 22 ord, vilket är en hög siffra. Genomsnittslängden för t.ex. nyhetsartiklar
är drygt 13 ord (Hellspong & Ledin 1997).
Kompositionen i texten framhävs genom raddispositionen. De fyra raderna
presenterar olika saker för oss. Rad 1 talar om vem som är avsändare, rad 2
berättar hur det ska göras, rad 3 säger oss till vem skolan vänder sig till och
rad 4 slutligen signalerar vad som ska göras. Är denna disposition den bästa?
Möjligen kan man fundera på om det som möjligen upplevs som det viktigaste
i texten, nämligen vad organisationen gör kommer sist.
Interpersonell struktur
Eftersom texten ska tydliggöra en vision är det per denition en språkhandling.
En språkhandling syftar till att påverka och förändra en situation, alltså
just det som en vision vill uppnå. Språkhandlingarna präglas i detta fall av
positiva laddade uttryck (rikt utbud, kompetent personal, hög kvalitet) vilket
är naturligt för genren eftersom den delvis ska fungera som en reklamtext
eller inspirationskälla.
Dessa värdeord speglar också textens attityd. Texten vill, helt naturligt,
förmedla en positiv attityd till den verksamhet den beskriver. Men, man skulle
faktiskt kunna tolka texten som ett uttryck för en negativ attityd. En vision
är en framtidsbild och alltså existerar inte i dagsläget det som beskrivs i visionen.
Den ger i detta fall uttryck för vad kulturskolan vill i framtiden och inte
55

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
vad den är/gör idag. Beskriver texten den nuvarande verkligheten är det ingen
vision utan en verksamhetsidé.
En tolkning av texten kan därför göras som beskriver denna kulturskola
som att den idag inte har ett rikt utbud eller kompetent personal, man når
inte alla i kommunen och man bedriver ingen kulturell verksamhet av hög
kvalitet. Men man vill göra allt detta i framtiden.
De ramar vi möter i texten, alltså de sociala situationer som texten konstruerar
för sitt samspel med läsaren, är typiska för en offentlig institution.
Den ger ett formellt, opersonligt och lite stelt intryck med sitt något byråkratiska
språkbruk. Den interpersonella strukturen kan sammanfattas i dimensionen
distans snarare än närhet.
Ideationell struktur
Låt oss så titta på själva innehållet i texten. Vad säger den oss egentligen?
Makrotemat för texten är tydligt. Det handlar om vad kulturskolan vill göra,
vilket framgår av första raden. De övriga raderna i texten specicerar vad det
är man vill.
Textens prepositioner är processorienterade, vilket märks i ord som ”vill”,
”genom”, ”kontinuerligt” och ”nå”, vilka alla återger processer. Nyckelordet
är ”vill” (vilket framgår av makrotemat) som kan betecknas som en mental
process och en dynamisk sådan. Det är naturligt att en vision använder sig av
just mentala, dynamiska processer eftersom visionen eftersträvar förändring
genom en tanke eller idé.
Eftersom texten uttrycker en vision – alltså en drömbild – kan vi säga att
dess modalitet är icke-faktisk. Skillnaden mellan faktiska och icke-faktiska
prepositioner är att de förra påstår att något ser ut på ett visst sätt i textvärlden
medan de senare snarare uttrycker en sannolikhet, ett antagande eller en
behövlighet. Nyckelverbet ”vill” klargör att det handlar om ett icke-faktiskt
påstående.
Perspektivet i texten kan ses som ett producent- eller aktörsperspektiv. Det
handlar som sagt om vad författaren/avsändaren, alltså kulturskolan, vill med
sin verksamhet. En annan närvarande perspektivmarkering är jämförelseuttrycken.
Skolan vill ha ett rikt utbud, en kompetent personal och en verksamhet
av hög kvalitet. Rikt, kompetent och högt i förhållande till vad? Detta
framgår inte av texten men en rimlig tolkning är att det rör sig om jämförelser
med tänkta konkurrenter, kanske såväl inom som utom kommunen. Vem som
ska göra denna jämförelse och bedömning vet vi inte. En annan högst tänkbar
tolkning, speciellt i skenet av att texten utger sig för att vara en vision, är att
det rör sig om en inre jämförelse där kulturskolan ”i morgon”, till skillnad
från ”i dag”, kännetecknas av just dessa egenskaper.
56

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
Några jämförelser i form av analogier och metaforer förekommer inte i
texten mer än att man talar om att kulturskolan ”vill” något och ett ”rikt utbud”.
Ett utbud kan i bokstavlig bemärkelse inte vara rikt lika lite som att en
organisation har en egen vilja. Man har här använt sig av tekniken besjälning,
dvs. givit ett dött ting mänskliga egenskaper, vilket är vanligt när man vill visa
att organisationen som helhet står bakom något.
Vad betyder då texten? Vilken mening ger den läsaren? Hur texten tolkas
beror bl.a. på vilken förförståelse läsaren sitter inne med. Det kan t.ex. handla
om läsarens förtrogenhet med, och erfarenhet av, olika kulturskolor. Låt oss
gå in i textens delar och se vad vi kan hitta, rad för rad.
Rad 1 ”Kulturskolan i [kommunens namn] vill …” Här har vi redan tidigare
konstaterat att makrotemat presenteras, nämligen att kulturskolan vill något.
Denna rad skapar förutsättningen för resten av texten.
Rad 2 ”… genom ett rikt utbud och kompetent personal …” Denna rad
talar om hur (på vilket sätt) kulturskolan vill bli framgångsrik. Man vill uppnå
något genom att tillhandahålla vissa saker. Vi möter här värdeorden ”rikt”
och ”kompetent”. Som jag tidigare konstaterade så måste dessa ord jämföras
med något för att kunna värderas. Närmast till hands för jämförelser ligger
antagligen lokala konkurrenter, t.ex. studieförbund eller kanske andra kulturskolor
i landet. Landets övriga kulturskolor konkurrerar man normalt sett
inte med eftersom man rör sig på en bestämd avgränsad geogrask marknad,
nämligen den egna kommunen, men de kan användas som bra jämförelseobjekt.
Å andra sidan säger inte texten något om att skolan ska ha ett rikare utbud
eller högre personalkompetens än konkurrenterna. Texten tycks ändå implicit
antyda att detta skulle vara en konkurrensfördel, annars vore dessa ord onödiga.
Rad 3 ”… kontinuerligt nå alla i kommunen …” Raden talar om vem kulturskolan
vänder sig till (”alla i kommunen”) men den innehåller också ett
adverb som antyder ett tidsförhållande (”kontinuerligt”) samt ett verb (”nå”)
som beskriver kulturskolans förhållande till sin målgrupp.
Låt oss börja med frasen bakifrån. Kulturskolan ser tydligen sin målgrupp
som ”alla i kommunen”. Det är höga ambitioner. Kommunen i fråga har år
2004 knappt 90 000 invånare (SCB:s hemsida). Nu står emellertid inte ordet
invånare med i texten, men det är rimligt att anta att det är dessa som avses
med ”alla i kommunen” eftersom det är invånare (människor) som normalt
begagnar den typ av verksamhet kulturskolan står för. Dessa knappt 90 000
vill man alltså ”nå” på något sätt.
57

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
Vad menas med att nå? Bonniers svenska ordbok ger oss betydelsen (lyckas)
komma fram till. Det är oklart hur skolan ska lyckas komma fram till alla
dessa människor eller vad det i praktiken innebär att nå. Man kan tänka sig
nåendet i olika grader. Dels den regelbundna direktkontakt det innebär att gå
som elev på kulturskolan, men också den mer sporadiska kontakt som en
konsertbesökare, kanske vid en utomhuskonsert på torget, kan uppleva. Men
kan detta verkligen gälla alla, från den nyfödde till långvårdspatienten, i bokstavlig
mening? Knappast, men retoriskt mister meningen sin slagkraft om
man, antagligen mer sanningsenligt, skulle byta ut ”alla” mot t.ex. ”de esta”
eller ”några”.
Vad som också verkar svårt att nå upp till är att man vill nå alla i kommunen
”kontinuerligt”. Enligt Bonniers svenska ordbok innebär kontinuerlig
oavbruten, jämt ödande. Hur ska man komma fram till samtliga kommunens
invånare oavbrutet? Detta tycks vara en, även för att vara en vision, väl barriärbrytande
mental föreställning. Frågan är också om detta tillstånd ens är
önskvärt.
Sammantaget är alltså denna fras, att kulturskolan vill ”kontinuerligt nå
alla i kommunen” problematisk. Den går inte att leva upp till och om man
ändå skulle lyckas med detta så skulle knappast någon uppskatta det.
Rad 4 ”… med kulturell verksamhet av hög kvalitet.” Sista frasen speglar
den egentliga kärnan i meningen. Här talar skolan om vad det är man vill
tillhandahålla. Den beskriver kärnverksamheten, nämligen ”kulturell verksamhet
av hög kvalitet”. För läsaren gäller då att göra en tolkning av vad
denna verksamhet innebär.
Ordet kulturell, liksom kulturbegreppet i stort, är på många sätt problematiskt
eftersom det har så många olika betydelser. Bonniers svenska ordbok
föreslår fem olika betydelser av ordet kultur:
kultur 1 det att odla o. det som odlas, se t.ex. agrikultur 2 renodling o. det som
renodlas, t.ex. bakteriekultur 3 människors sätt att leva, tänka o. verka inom ett
visst område o. vid en viss tid 4 vetenskap, litteratur och konst: ’andlig k.’, den antika
kulturen 5 bildning; hyfsning, takt, gott sätt: trakkultur.
Rent lexikaliskt kan alltså ”kulturell verksamhet” vara allt från jordbruk och
bakterieodling till antropologi, vetenskap och gott uppförande. Begreppet ger
alltså i sig ingen ledning om vad det är skolan tillhandahåller. I den gällande
diskursen för denna typ av skolor är emellertid en rimlig tolkning den att
kultur i detta fall ska tolkas enligt denition 4 i ordboken, men att den dessutom
måste snävas åt ytterligare eftersom det rimligen är kultur i konstnärlig
mening, och inte i vetenskaplig, som avses. Kanske skulle begreppet estetisk
verksamhet vara att föredra eftersom estetik enligt samma ordbok denieras
58

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
som ”vetenskapen om det sköna och om konsten”. Man slipper då de eventuella
misstolkningar som kan göras på grund av ordet kulturell 24 .
Till slut talas om att verksamheten ska vara av ”hög kvalitet”. Hur ska jag
som läsare förhålla mig till detta? Som jag tidigare var inne på innebär uttrycket
”hög kvalitet” att man på något sätt relaterar detta till något. Hög
kvalitet i jämförelse med vad? Vem är det som avgör kvaliteten? För att kunna
svara på dessa frågor behöver vi närma oss själva kvalitetsbegreppet.
David Garvin (1984) menar att begreppet kvalitet kan ses ur fem olika perspektiv.
Dessa är:
1. Det transcendentala tillvägagångssättet [transcendent approach] innebär
att man ser kvalitet som en upphöjd, överordnad och odenierbar egenskap.
Bara genom att studera ett större antal objekt kan man lära sig skilja
det som är bra från det dåliga. Detta är konstnärernas och losofernas
kvalitetsbegrepp.
2. Det produktorienterade tillvägagångssättet [product-based approach] ser
kvalitet som en precis och mätbar variabel. Produkter kan därmed enkelt
rangordnas med avseende på kvaliteten. Höjd kvalitet innebär mer av den
önskade egenskapen till ett ökat pris. Ekonomer anammar ofta denna kvalitetssyn.
3. Det användarorienterade tillvägagångssättet [user-based approach] utgår
från att kvaliteten uppstår i mötet med användaren. Produkter och tjänster
är av hög kvalitet för en användare om de tillfredsställer dennes önskemål.
Det är alltså inte produktens egenskaper i sig som är viktiga utan
vad användaren har för behov eller smak och hur väl produkten överensstämmer
med detta.
4. Det produktionsorienterade tillvägagångssättet [manufacturing-based approach]
innebär att en produkt av hög kvalitet svarar mot ofciella normer,
t.ex. att tillverkningsavdelningen lyckas producera en produkt som
överensstämmer med konstruktörens specikationer. Tillvägagångssättet
ligger nära det produktbaserade men riktar sig i huvudsak inåt organisationen.
Här sätts hela produktionsprocessen i fokus och inte bara själva
slutprodukten.
5. Det värdeorienterade tillvägagångssättet [value-based approach] påminner
om det användarorienterade, men i detta fall tas priset med. Priset blir på
så vis en kvalitetsdimension som av användaren vägs mot en mängd andra
24 Problemet existerar naturligtvis också i själva ordet kulturskola. Jag har själv vid t.ex. Internetsökningar
på kulturskola fått fram sidor som vid en närmare betraktelse visat sig innehålla information
om t.ex. naturliv och företagskultur istället för estetisk verksamhet. Ett annat exempel är att Myndigheten
för skolutveckling (Marner & Örtegren 2003) givit ut en skrift med det, i mitt tycke, olyckliga
namnet En kulturskola för alla, vilken inte alls handlar om kulturskolor i den bemärkelse som
avses i denna uppsats, utan om estetisk verksamhet i grundskolan.
59

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
kvalitetsdimensioner. Detta tillvägagångssätt talar om för oss att det måste
nnas en rimlig relation mellan kvalitet och kostnad.
Vad som är kvalitet är alltså helt avhängigt vilket kvalitetsperspektiv vi utgår
ifrån. Det gäller likaså frågan om vem som avgör kvaliteten. Vilken kvalitetssyn
vår skola utgår från sägs det inget om men låt oss pröva vad som händer
om vi sätter in Garvins modell i ett kulturskolesammanhang.
Det transcendentala tillvägagångssättet är knappast aktuellt i detta sammanhang,
eftersom det är en verksamhet och inget konstverk som ska bedömas.
Utgår vi däremot ifrån det produktorienterade tillvägagångssättet så kan
kvalitet uppfattas som egenskaperna hos den produkt som skolan släpper
ifrån sig, dvs. eleven. Ju duktigare elever en skola kan producera desto högre
kvalitet har den. Detta kan mätas i termer av hur många elever som kommer
in på estetiska yrkesutbildningar eller genom att använda sig av olika gradesystem
som nns inom exempelvis musikutbildning.
Använder vi det användarorienterade synen på kvalitet innebär att det är
eleven själv som avgör kvaliteten. Är eleven nöjd är verksamheten av hög kvalitet.
Detta kan lätt mätas genom t.ex. attitydundersökningar.
Den produktionsbaserade kvalitetssynen utgår från att det nns fastställda
normer av vad kvalitet ska vara, t.ex. i politiska styrdokument. Dessa måste
sedan konkretiseras i form av instruktioner och garantier, t.ex. att varje elev
har rätt till ett visst antal lektioner per år, att skolan ska ha behöriga lärare,
att undervisningen ska ske med erkända, beprövade och helst vetenskapliga
metoder etc. Om alla dessa faktorer är uppfyllda så leder det, enligt detta
synsätt, till en verksamhet av hög kvalitet.
Tittar vi till slut på den värdebaserade kvalitetsansatsen så handlar det om
vilken output man får i förhållande till ekonomisk insats. Tycker eleven (eller
dess föräldrar) att man får en bra kvalitet i förhållande till vad det kostar? Är
verksamheten värd pengarna? Här gäller det alltså för kulturskolan att hitta
en för användarna rimlig undervisningsavgift.
Hur ska vi då tolka vår texts syn på kvalitet? Vi har redan räknat bort den
transcendentala ansatsen; återstår då fyra av Garvins perspektiv. Hos två av
dessa avgör producenten 25 vad som är kvalitet, nämligen i det produktbaserade
och det produktionsbaserade synsättet. I de två andra, det användarbaserade
och det värdebaserade, är det användaren som har yttrandeföreträde.
Frågan är om texten kan ge oss några ledtrådar. Vi prövar att skala bort delar
av den för att kunna fokusera på kvalitetsaspekten:
25 I det här fallet lärarna eller skolledningen.
60

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
”Kulturskolan … vill genom ett rikt utbud och kompetent personal … nå
alla … med … verksamhet av hög kvalitet.” Ett ”rikt utbud” pekar i riktning
mot användaren. Det är logiskt att det är användaren som ska kunna dra nytta
av detta utbud. Vad ”kompetent personal” står för är svårare att säga. Detta
beror på vad vi lägger in i termen ”kompetent”. Wolvén (2000) anser att begreppet
saknar en någorlunda entydig innebörd, men jag ska inte här uppehålla
mig vid alltför mycket resonerande kring just kompetensbegreppet, utan
nöjer mig med att referera till Sandberg och Targama (1998). De menar att
uttrycket mänsklig kompetens i arbetet syftar på de kunskaper och färdigheter
som visar sig i arbetsutförandet. Vidare menar de att en av de yttersta ledningsuppgifterna
är att leda medarbetare så att de utvecklar en kompetens
som ger upphov till önskvärda arbetsprestationer.
Detta leder oss emellertid in i ett cirkelresonemang eftersom vad som är
önskvärda arbetsprestationer i mångt och mycket styrs av vilken kvalitetssyn
man anlägger. Att arbeta med ett användarbaserat kvalitetstänkande kräver
troligen andra kompetenser än om man anlägger det produkt- eller produktionsorienterade.
T.ex. torde man lägga större vikt vid sociala kompetenser
vid det förstnämnda synsättet och större fackmässig yrkeskompetens vid de
två andra.
Alltså är detta med ett ”rikt utbud” det enda vi har att stödja oss på när det
gäller att tolka vår skolas kvalitetssyn, vilket alltså skulle peka åt det användarorienterade
hållet.
För att göra situationen ytterligare något mer komplicerad så vill även
Kommunallagen ha ett ord med i laget när det gäller kvalitetsbegreppet. Under
kap 6 med rubriken ”Delegering av ärenden inom en nämnd” nner vi
följande text:
33 § En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en
anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst
ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 34 §. […]
34 § I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras:
1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, […]
(Kommunallagen, 6 kap, 33 och 34 §).
Enligt Kommunallagen är det alltså ytterst den nämnd som kulturskolan ligger
under som måste ta ställning till verksamhetens kvalitet och därmed också
deniera densamma. Detta menar Tivenius (2001) är ett problem: ”Kvalitet
är … diffust, och lär vara en omöjlighet för en politiker utan djup insikt i
verksamheten att förstå” (s 58).
Frågan är här vad som är Kommunallagens syn på kvalitet och vad som är
Tivenius. Jag nner det mest troligt att Kommunallagen anammar det produktorienterade
synsättet där kvaliteten är direkt kopplad till kostnaderna för
61

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
verksamheten, och alltså inlemmad i budgetproceduren. Sammanhanget talar
för detta. Tivenius däremot, som själv verkat som musiklärare och musiker i
många år och därmed säkert anser sig ha den djupa insikt i verksamheten som
han tvivlar på att en politiker kan ha, äger möjligen en bredare kvalitetssyn än
kommunallagens produktbaserade. Det är troligt att en musiker eller musiklärare
även har en transcendental (konstnärlig) och produktionsorienterad kvalitetssyn
adderat till den produktbaserade. Jag vill dock påpeka att detta bara
är ett antagande från min sida.
Tittar vi på kvalitetsbegreppet ur ett TQM 26 -perspektiv, som kan betraktas
som den rådande diskursen när det gäller kvalitetsbegreppet, kan kvalitet
denieras som en produkts eller tjänsts ”förmåga att uppfylla kundens förväntningar”
(Sandholm 1995, s 10). Denna denition ansluter sig därmed
framför allt till den användarorienterade kvalitetssynen. Hög kvalitet i detta
fall kan vi alltså deniera som att kulturskolans kunder ska vara nöjda. Och
vilka är då kunderna? Ja, det tycks vara ”alla i kommunen” enligt vad rad tre
uttrycker. Kulturskolan säger alltså att, om vi utgår från Sandholms kvalitetsdenition,
man vill uppfylla förväntningarna från alla i kommunen.
Stilen
Stilen kan, enligt Hellspong och Ledin (a.a.), denieras som ”de övergripande
principerna för hur en text organiserar sin struktur” (s 198). Som del i analysen
är den är sammanfattande till sin karaktär och summerar textens strukturer.
När det gäller stildragen i vår text så upplevs den som ganska tung på
grund av dess informationstäthet vilket också anger en nominal stil. Meningens
längd tillsammans med den koncentrerade stilen förstärker det intrycket.
Texten är på ett sätt abstrakt och vag eftersom ord som ”kulturell” och ”kvalitet”
kan ses som abstrakta begrepp som det råder delade meningar om vad
de egentligen står för. Även begreppen ”rikt utbud” och ”kompetent personal”
är vaga eftersom texten inte ger oss något att jämföra med. Som man kan
förvänta sig i en text av detta slag är den formell och opersonlig till sin karaktär
men ändå subjektiv. En vision ska ju måla upp en positiv bild av organisationen.
Textens funktion som vision
Hur fungerar då denna text som vision sedd ur den teoretiska bakgrundens
perspektiv (se kapitel 2)? Med hjälp av frågorna från avsnitt 3.4 fås en bild
fram.
26 TQM = Total Quality Management, på svenska vanligen kallat Total kvalitetsledning.
62

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
1. Är texten kortfattad och koncentrerad? Texten består endast av en mening
även om denna mening är relativt lång och har en ganska komplex
uppbyggnad i fyra steg. Dessa fyra delar har också tydliggjorts genom
den typograska utformningen som tilldelat varje meningsdel en
egen rad. Jämfört med era av de andra texterna i det insamlade materialet,
vilka innehåller en mängd olika punkter, är dock texten kortfattad
och koncentrerad.
2. Beskriver texten ett önskat framtida tillstånd för organisationen? Det är
tveksamt av skäl som jag varit inne på tidigare. Om texten beskriver ett
framtidstillstånd existerar inte idag det som texten ger uttryck för.
Man har idag alltså varken rikt utbud, kompetent personal eller verksamhet
av hög kvalitet. Alternativet är att det beskrivna redan nns
idag, men då är texten knappast en vision. Det är meningslöst att måla
upp en framtidsbild som redan existerar.
3. Tydliggör texten skolans uppgift? Skolans uppgift beskrivs i texten. Den
är att kontinuerligt nå alla i kommunen med kulturell verksamhet av
hög kvalitet. Med tanke på att orden kulturell och kvalitet kan betraktas
som mångfacetterade är det dock svårt att se texten som ett tydliggörande.
4. Kan texten uppfattas som motivations- och identitetsskapande? Detta
är naturligtvis individuellt. Det ligger otvetydigt en utmaning i att
”kontinuerligt nå alla i kommunen” med en verksamhet av ”hög kvalitet”
om man ska tolka detta bokstavligen. Om det skapar en tydlig
identitet för organisationen – att man ska bedriva kulturell högkvalitativ
verksamhet – är jag mer tveksam till, främst eftersom begreppet
kulturell verksamhet är så svävande.
5. Går det att utläsa vilken ambitionsnivå skolan har? Ambitionsnivån
tycks vara mycket hög eftersom man vill uppfylla förväntningarna från
alla i kommunen.
6. Är det lätt att visualisera texten? Texten skapar inga omedelbara bilder,
utan känns mer som skrivbordsprodukt där författarna försöker att få
plats med så mycket som möjligt inom ett begränsat utrymme. Det beror
möjligen också på att den är skriven på ett ”tekniskt” sätt enligt
formeln: 1) tala om vem du är, 2) hur du ska göra, 3) vem du vill nå
och 4) vad du ska göra. Fantasin kan dock sättas i rörelse av fraser som
ett ”rikt utbud” och ”kontinuerligt nå alla i kommunen”.
7. Finns där en ”kreativ spänning”? För att uppfatta den kreativa spänningen
måste vi känna till nuläget hos organisationen. Därför är det
svårt att uttala sig om hur stark denna spänning är. Tar man svaret på
fråga 2 (Beskriver texten ett önskat framtida tillstånd för organisatio-
63

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
nen?) i beaktande så står det emellertid klart att den kreativa spänningen
knappast kan vara så stark.
8. Legitimerar texten organisationen gentemot omgivningen? Texten speglar
en positiv attityd genom sina många värdeord (rikt, kompetent, hög
kvalitet). Den visar också en hög ambition (skolan ska nå alla i kommunen)
vilket ger hög legitimitet för en offentlig verksamhet. Något
som är till för alla och som alla är nöjda med är rimligen väl använda
pengar.
Sammanfattande diskussion
Texten verkar i en institutionell diskurs, dvs. den vill legitimera organisationen
gentemot omgivningen, och är därför ganska typisk för sin genre. Detta
märks också på det formella språk som används. Den enda meningen är ganska
lång och präglas av en fyraradskonstruktion där varje rad sänder ut ett eget
budskap: vem avsändaren är, hur man ska göra det man föresatt sig, vem man
är till för och vad man ska göra. Denna typ av konstruktion känner vi igen
från verksamhetsidén (se 2.4) vilken brukar ge svar på just dessa frågor.
Texten är skriven för att förmedla ett positivt intryck, detta tack vare de
positivt laddade uttrycken ”rikt utbud”, ”kompetent personal” och ”hög kvalitet”.
Det är troligt att den vänder sig till både allmänheten och till personalen.
Till allmänheten som en slags reklamtext och till personalen för att förmedla
ledningens värderingar. Budskapet till personalen kan ses som tvetydigt.
Dels kan det vara konrmerande, dvs. att budskapet till den anställde är
att ”du är kompetent och producerar resultat av en hög kvalitet” men budskapet
går också att se som varnande: ”Nu är det bäst att du är kompetent
och åstadkommer saker av hög kvalitet annars har du inget på denna arbetsplats
att göra”. Det är viktigt att komma ihåg att en text av detta slag har en
symbolisk funktion eftersom den förmedlar bilden av organisationen såsom
den vill uppfattas gentemot omgivningen. Anställda måste, åtminstone enligt
ett rationalistiskt perspektiv, leva upp till den bilden om inte informationen
ska upplevas som falsk.
Det nns några problem med texten. Ett är att den har svårt att förmedla
en framtidsbild av organisationen, vilket bl.a. beror på att den är utformad
som en verksamhetsidé mer än en vision.
Ett annat problem är att om skolan skulle lyckas genomföra det man vill,
nämligen att ”kontinuerligt nå alla i kommunen med kulturell verksamhet” så
får det märkliga konsekvenser. Alla kommunens invånare skulle alltså bli
nådda hela tiden (kontinuerligt = oavbrutet) vare sig de vill eller inte. En bild
som kan tänkas dyka upp är den av kulturskolans elever som oavbrutet går
och tutar alla kommuninvånare i örat! Kulturskolan skulle aldrig gå att
”stänga av”. En handling som mer närmar sig ligistfasoner än den högkvalita-
64

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
tiva kulturella verksamhet skolan önskar stå för. Här ser vi en skillnad i tolkning
beroende av vilket tolkningsperspektiv man anlägger. Jag kan, som läsare,
förstå att denna tolkning inte är författarens mening med texten, men utifrån
en strikt lexikalisk mening är det vad texten uttrycker.
Problem nummer tre är att texten har svårt att tydliggöra skolans uppgift
och vart den är på väg. Därmed får den också svårt att skapa konkreta bilder i
läsarens huvud. Ett exempel är att orden ”kulturell” och ”kvalitet” är så generella
begrepp som i varje enskilt sammanhang kan betyda det vi vill att det ska
betyda. Läsaren kan med andra ord tolka dessa begrepp på en mängd olika
sätt. Senge et al (1994) menar att länken till det inre seendet är typisk för en
vision och att ju mer detaljerad och visuell denna bild är, desto större effekt
får den. En vision som är påtaglig, konkret och direkt, formar och styr organisationens
framtid och hjälper de anställda att formulera mål.
Syftet med texten är med all sannolikhet gott men tränger man djupare ner
i texten framstår den tyvärr inte som helt lyckad, åtminstone inte som vision
betraktat. Jag har svårt att tro att den kan fungera som ett effektivt ledningsverktyg.
5.2 Vision 2 (text nr 3)
Kulturen som Medel till målet: Lyckliga barn och ungdomar i staden
med hjälp av Tradition och Förnyelse
Kontexten
Mycket av det som är sagt om kontexten för vision 1 gäller även för denna
text eftersom de tillhör samma genre. Däremot vet vi inget om den bakomliggande
kontexten kring dessa båda skolor och kommuner och vilka skillnader
som nns dem emellan. Sådana skillnader kan mycket väl ligga bakom det
faktum att texterna ser så olika ut. Här ser vi bara texten som den framträder
för oss på papperet. Ovanstående text ger oss, i sig själv, inga ledtrådar till
vilken verksamhet som är knuten till den. Här står t.ex. inget om vem som är
avsändare eller vem som är mottagare. Den fungerar därför inte som en fristående
text utan måste sättas in i ett sammanhang för att överhuvudtaget
förstås. Den kräver t.ex. en rubrik som anger vad det hela är frågan om.
Vi ser i texten att den handlar om kulturverksamhet av något slag där kulturen
ska användas i instrumentellt syfte för att uppnå ett visst mål, vilket är
65

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
att barn och ungdomar i staden ska vara lyckliga. Därmed är också syftet med
verksamheten fastställt. Så även verksamhetens målgrupp. Med detta är det
inte sagt att denna målgrupp är liktydig med mottagaren av texten. Den kan
mycket väl rikta sig till andra än barn och ungdomar, t.ex. anställda på skolan,
politiker, föräldrar och andra intressenter.
Har man en vision så är det naturligt att man vill sprida den för att den ska
kunna få effekt, vare sig syftet är internt eller institutionellt. På skolans hemsida
har jag emellertid inte lyckats att nna formuleringen. Däremot nns en
formulering som till viss del påminner om visionen ovan under rubriken
”Allmän information om Kulturskolan” som lyder:
[Ortens namn] Kulturskola skall med kulturen som medel stärka elevernas förmåga
att utvecklas och formas som individer.
Här nns avsändaren uttalad men man pratar inte längre om målet ”lyckliga
barn och ungdomar” utan istället om målgruppen ”elever” vars förmåga att
utvecklas och formas som individer ska stärkas. Målgruppen är med andra
ord avgränsad och det abstrakta adjektivet ”lycklig” har blivit det mer uppstramade
och formella ”stärka förmågan att utvecklas och formas som individer”.
Textuell struktur
Kompositionen är något otraditionell. Den består av två ofullständiga fraser,
sammanlänkade med ett kolon. Denna typ av ofullständiga meningar möter vi
ofta i reklamtexter (t.ex. i så kallade tag lines). Första frasen skulle kunna
göras fullständig genom att t.ex. lägga till vem som är avsändaren: Kulturskolan
ser kulturen som medel till målet, alternativt byta ut konjunktionen ”som”
mot verbet ”är”: Kulturen är medel till målet.
Så har man emellertid inte valt att göra. Det går att spekulera om orsakerna.
Nämner man inte avsändaren får texten möjligen en större tyngd som en
slags universell sanning; att kulturen är ett medel till målet anser inte bara
kulturskolan utan det är något som upphöjs till en dogm. I det andra alternativet,
att byta ut ”som” mot ”är”, blir betydelsen något förskjuten. ”Som”
antyder ett jämförelseperspektiv. Kulturen är inte medlet utan fungerar som
ett medel. Detta antyder implicit att det antagligen nns er medel än just
kulturen för att uppnå målet. Texten blir möjligen mer uppmärksammad genom
att den är ofullständig. Just denna ofullständighet kan fungera som en
observationssignal för läsaren vilket ju är fallet med reklamtexter.
Vi märker också en typ av retorisk textbindning. Första delen av meningen
”Kulturen som Medel till målet” har en naturlig rytm som för tankarna till en
reklamslogan. Vi kan också urskilja en alliteration genom de bägge orden som
börjar på m, vilken förstärks ytterligare pga. att orden är exakt lika i fråga om
66

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
konstruktionen konsonant–vokal–konsonant–vokal–konsonant. Hade denna
skola varit en musikskola istället för en kulturskola hade alliterationen kunnat
bli ännu bättre: Musiken som medel till målet.
Tittar vi på texten med de lexikogrammatiska glasögonen slås vi av att
meningen inte innehåller några verb. Däremot innehåller den gott om substantiv.
Inte mindre än nio av textens sjutton ord, alltså drygt hälften, tillhör
denna ordklass. Många substantiv är av det mer abstrakta slaget (”Kulturen”,
”Medel”, ”målet”, ”Tradition” och ”Förnyelse”).
En detalj som slår läsaren är användandet av versaler i början på era av
substantiven. Att ”Kulturen” står med versal är inte så konstigt; det är ju det
inledande ordet i meningen. Att däremot ”Medel”, ”Tradition” och ”Förnyelse”
börjar med versaler är mer iögonfallande. Detta är ett sätt som enligt
Svenska språknämnden (1991), i synnerhet i äldre texter, används när man
vill ge speciella ord en särskild vikt. Dessa ord kan alltså antas ha en särställning
i meningen, eftersom de är markerade på detta sätt. En fråga som väcks
är dock varför inte ordet ”målet” skrivs med stor bokstav. Ett mål bör rimligen
vara viktigare än det medel som ska leda till uppfyllandet av detsamma.
Är det gemena m:et i ”målet” bara ett misstag eller kan vi läsa in en betydelse
i detta? Under rubriken Ideationell struktur kommer jag att utveckla resonemanget.
Interpersonell struktur
Vi vet att avsändaren är skolan, men i texten går det inte att se vare sig vem
som är avsändare eller vem den tänkta mottagaren är. Vi vet inte om visionen
är formad av en politisk nämnd eller av verksamheten själv. Vad vi vet är
emellertid att visionen uttrycker skolans vilja att forma sin framtid. Det är en
visions uppgift.
Att texten är anonym i det avseende att det saknas avsändare och mottagare
gör också texten opersonlig. Här nns inget vi, du eller oss, alltså inget
direkt tilltal. Detta gör att texten präglas mer av distans än närhet.
Textens språkhandlingar består av påståenden, även om de p.g.a. textens
ofullständiga karaktär också är ofullständiga. Påståendena hävdar att (uppställt
i en hierarkisk målstruktur) 1) målet är lyckliga barn och ungdomar i
staden, 2) kulturen är det medel som ska användas för att uppnå detta mål
och 3) det ska ske med hjälp av tradition och förnyelse. Det nns inga argument
som belägger dessa påståenden, men det är inte så konstigt. En vision är
inte en debattartikel.
67

Ideationell struktur
5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
Vi har redan delvis varit inne på vad texten vill säga oss. Det ligger i denna
analysmodells karaktär att de olika analytiska byggstenarna ibland överlappar
varandra vilket också kan ses som konsekvens av den hermeneutiska cirkeln.
Låt oss titta lite närmare på de propositioner, de påståenden, som texten
framställer. Texten hävdar ett mål med kulturskolans verksamhet i framtiden.
Målet är lyckliga barn och ungdomar i staden. Kulturen ses som det medel
som ska användas för att uppnå detta mål. Eftersom detta är ett framtidsmål
så kan vi förutsätta att stadens barn och ungdomar idag inte (åtminstone i
generell mening) kan betraktas som lyckliga. Vi kan då pröva påståendets
logiska giltighet genom att göra en deduktion av det.
Premiss: Barnen i staden är inte lyckliga.
Premiss: Vi vill att de ska vara lyckliga.
Premiss: Kultur gör dem lyckliga.
Slutsats: Alltså ska vi använda kultur som medel för att få dem lyckliga.
Slutsatsen är logiskt giltig. Däremot vet vi inte om premisserna är sanna. Är
någon av dem falsk rycker det undan grunden för den ideologi som denna
kulturskola bygger sin verksamhet på. Om den första premissen inte stämmer,
om det är så att barnen och ungdomarna redan är lyckliga, nns det av den
anledningen inget skäl till att hålla på med kultur 27 .
Är den tredje premissen falsk, om kultur inte gör barnen lyckliga, är det likaså
meningslöst att av den anledningen syssla med kultur. Vi som läsare (och
framför allt författaren till texten) måste därför köpa premisserna för att texten
ska få någon mening. Texten tar förgivet dessa premisser.
Eftersom meningen saknar verb är det svårt att direkt utläsa textens processer.
Dock måste de nnas. Varje proposition framställer en process, något
som händer i en tänkt eller verklig värld och verben har till uppgift att peka
på dessa processer. Vi får alltså göra meningen mer fullständig genom att sätta
in ett verb i den och se vart resonemanget för oss. Om vi betraktar meningens
första del, ”Kulturen som Medel till målet” så skulle där istället kunna stå:
”Kulturskolan ser kulturen som medel till målet”. Detta klargör vem som är
avsändaren och vi har ett verb som anger en mental process (att se något).
Man skulle också kunna tänka sig processen handling om vi istället skriver:
”Kulturskolan använder kulturen som medel till målet”. Betydelsen blir här
mera direkt och konkret. Man kan se kulturen som medel utan att det får
några praktiska konsekvenser men använder man kulturen som medel är detta
en direkt handling.
27 Däremot kan det kanske nnas andra skäl till att kultur är viktigt.
68

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
Övriga processer (enligt Hellspongs och Ledins analysmodell) är händelse
(något sker) och tillstånd (något är). På grund av textens ”som” blir det emellertid
svårare att tolka in dessa processer. Hade det stått ”Kulturen är medel
till målet” hade det skildrat ett tillstånd. Hade texten lytt ”Kulturen blir medel
till målet” hade det angett en händelse. Nu står det inget av detta varför
det är naturligare att tolka processen som antingen mental eller handlingsbaserad.
Texten kan delas in i tre olika delar. Den första frasen, ”slogandelen” fungerar
som en slags ingress som genom sin form ska fånga läsarens intresse. Den
andra frasen klargör målet och den tredje talar om på vilket sätt detta ska ske.
Liksom i den föregående texten kan vi studera varje fras separat.
Fras 1 ”Kulturen som Medel till målet: …” Denna del kan som sagt betraktas
om en ingress. Läsaren ska bli nyken på vad som egentligen är målet.
Texten lider av liknande problem som text nr 1 också gör, när det gäller ordet
kultur. Man måste känna till kulturskolediskursen för att rätt förstå vad
som avses med kultur. Denna avgränsar kulturbegreppet till att i stort sett
omfatta verksamhet med estetisk inriktning, alltså läran om de ”sköna konsterna”.
De vanligaste verksamheterna i landets kulturskolor är musik, dans,
drama/teater och bild (SMoK 2004). Vi kan därför anta att det är dessa typer
av verksamhet som avses med ”Kulturen”.
Intressant är, vilket jag varit inne på tidigare, att reektera över varför
”Medel” skrivs med inledande versal medan ”målet” inte gör det. Är det ett
misstag åt ena eller andra hållet eller är det medvetet? Eftersom en inledande
versal, i ett ord som normalt inte skulle ha det, fungerar som en betoning på
just det ordet skulle alltså meningen kunna tolkas som att medlet är viktigare
än målet. Detta talar emot sig själv eftersom ett medel är underordnat det mål
det syftar till.
Fras 2 ”… Lyckliga barn och ungdomar i staden …” Här behöver vi en
denition på ”barn och ungdomar”. En naturlig utgångspunkt är FN:s barnkonvention,
artikel 1, som denierar varje människa under 18 år som barn.
Även om de esta av oss kanske inte betraktar 17–18-åringar som barn, utan
snarare som ungdomar, är de enligt denna konvention alltså barn.
Ungdomar är ett något mer svårfångat begrepp. I internationell rätt och
statistik betraktas normalt ungdomar som en åldersgrupp bestående av individer
mellan 15 och 24 år. Olika länders ungdomspolitik har dock något andra
denitioner. I Sverige (tillsammans med Danmark, Grekland, Italien, Portugal
och Spanien) täcker ungdomspolitiken unga från högstadiet upp till 25–30 år
(Ungdomsstyrelsen 2003). Eftersom en kommunal kulturskola är en politiskt
styrd organisation är det därför lämpligt att använda den senare denitionen.
69

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
Med begreppet ”barn och ungdomar” skulle alltså alla mellan 0 år och 25–30
år avses.
På denna skolas hemsida säger man att verksamheten främst vänder sig till
elever i grundskole- och gymnasieåldern, men man har även kurser från förskola
upp till vuxna elever. Denitionen på ”barn och ungdomar” kan därför
sägas fungera väl i detta sammanhang.
Dessa barn och ungdomar ska enligt visionen vara lyckliga. Lycka kan beskrivas
som ett mentalt tillstånd innefattandes en ”stor, djup glädje” (Bonniers
svenska ordbok). Att vara lycklig eller inte är en helt subjektiv upplevelse och
går som sådan naturligtvis inte att mäta i form av objektiva kriterier. Däremot
går det att göra attitydundersökningar och därigenom mäta människors upplevelse
av lycka. Som mål kan det tyckas lite vanskligt att använda så abstrakta
begrepp som lycklig. Som vision går det antagligen utmärkt.
I slutet av frasen slut talas om ”staden”. Den aktuella kommunen hör till
de kommuner i Sverige som ofciellt kallar sig stad i stället för kommun. Här
ställs vi inför ett tolkningsproblem. Ordet stad förknippar nog de esta med
en tätort men det verkar en smula märkligt om det är tätorten som avses i
texten. Eftersom kulturskolan är en kommunal angelägenhet borde väl visionen
även rikta in sig på de barn och ungdomar som inte är bosatta i tätorten. I
den aktuella kommunen är man medveten om problemet och informationsstaben
har författat en två sidor lång PM som talar om hur man ska förhålla
sig till begreppen kommun kontra stad. Juridiskt sett är man naturligtvis en
kommun med kommunfullmäktige och man lyder under kommunallagen. Att
man använder sig av ordet stad är främst av marknadsföringsskäl 28 . I sin PM
säger informationsstaben: ”Skriv inte ’Staden’ som ersättning för namnet. Det
kan i och för sig fungera bra i vissa lägen, men i andra kan det bli otydligt.
Skriv istället ’kommunen’.” Hade författaren till vår analyserade vision följt
informationsstabens anvisningar hade det blivit så mycket enklare för läsaren
att förstå vad som menas.
Fras 3 ”… med hjälp av Tradition och Förnyelse” Till slut talar texten om
vilka hjälpmedel som kulturen ska använda för att uppnå målet. Hjälpmedlen
ska vara tradition och förnyelse. Även här används bruket av inledande versal
i substantiven, antagligen för att förstärka orden och ge dem en närmast
egennamnsmässig karaktär. Intressant är också att det är singularformer av
substantiven som används. ”Tradition” med stort T ger intrycket av att det är
en enda tradition som avses. Tradition kan ses som en gammal sedvänja
(Bonniers svenska ordbok 1991, SAOL 1998). Det är emellertid svårt att tänka
sig att det är en enda sedvänja som avses. Vilken skulle det i så fall vara?
28 Enligt telefonsamtal med kommunens informationschef 2004-09-21.
70

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
När det gäller traditioner i musikundervisning skiljer musikpedagogikforskarna
Rostvall och West (1998) mellan borgerlig tradition och folklig tradition.
I den borgerliga traditionen, som musikskolorna till stor del växt ur,
sätts ämnet och innehållet, dvs. det musikaliska verket och den teknik som
behövs för att behärska det, i centrum 29 . Lärare–elev-förhållandet kan beskrivas
som ett mästare–lärlings-förhållande och stor vikt läggs vid notläsning och
tekniska övningar. I den folkliga traditionen däremot ligger tyngdpunkten på
social kommunikation och samspel, dvs. musikens användning och form i en
socialt funktionell kontext. Lärandet präglas mera av ”learning by doing” än
genom lärarens verbala ingripanden. Dessa traditioner har emellertid på senare
tid mötts och i viss mån införlivats i varandra. Kan det alltså vara någon av
dessa traditioner som avses i texten?
Ordet tradition har sitt ursprung i verbet tradera. En synonym till tradition
är således tradering. Detta begrepp används bl.a. inom kulturvetenskaperna
och man talar där i princip om två slag av tradering. Dels vertikal tradering,
vilket innebär överföring av både värderingar och kunskaper från en äldre
generation till en yngre, och dels horisontell tradering som handlar om överföring
av värderingar och kunskaper mellan personer i samma ålder (Lundberg
& Ternhag 2002). Vi ser tydligt släktskapet mellan den borgerliga musikpedagogtraditionen
och den vertikala traderingen genom den mästare–
lärlingsituation som uppstår. Torgil Persson (2001) ansluter sig också till det
vertikala traderingsbegreppet när han säger att begreppet tradition ofta kan
förstås i betydelsen kunskap och värdesystem som överförs från en generation
till en annan. En generation, fortsätter Persson, ”kan vara biologisk (far–son–
sonson) eller social; popfans, elever i musikskola o.s.v.” (s 338). Generationslängden
i det senare fallet är avsevärt kortare än den biologiska. En generation
musikskoleelever är i regel 7–8 år.
En annan tolkning är att ordet ”Tradition” betecknar en mängd olika traditioner
inom kulturområdet. Nära tillhands ligger att se textens traditionsbegrepp
som vårt traditionella kulturarv inom estetisk verksamhet, med hela
den mängd av sedvänjor som detta består av. Termen kulturarv är emellertid
väl så problematisk då det i sig inrymmer så skilda begrepp som konstnärliga
artefakter, fornlämningar, religion och samhällsstrukturer 30 .
Sätter man in traditionsbegreppet i en kulturskolediskurs så blir min tolkning
att ordet ”Tradition” i denna text främst cirkulerar kring begreppen
borgerlig tradition, vertikal tradering och mästare–lärlingstradition, eftersom
detta tänkande så länge varit norm i många estetiska utbildningar. Intressanta
29 Tivenius (2004b) använder begreppet konservatorietradition istället för borgerlig tradition.
30 Se Nilsson (2003, s 158ff) för en diskussion kring kulturarvsbegreppet.
71

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
frågor att ställa sig är: När blir en företeelse tradition? Hur gammal måste
sedvänjan vara för att kallas tradition?
Ordet ”Förnyelse” är likaså upphöjt till något av ett egennamn. Men vad
betyder ordet egentligen? Enligt Stora synonymordboken (1982) nns det tre
betydelser. Dels kan ordet beteckna en renovering eller upprustning, dvs. att
något återställs till nyskick. Motsatseffekten till tradition blir då inte speciellt
tydlig. Man kan ju tänka sig att en tradition genomgår en viss restaurering
och får en slags ansiktslyftning. Det handlar då bara om förnyelse av det mer
varsamma slaget.
Förnyelse kan också innebära iteration, alltså en upprepning eller repetition.
Detta är synnerligen intressant. Då blir förnyelse i det närmaste en synonym
till tradition eftersom traditioner bygger just på upprepningar.
Till slut kan förnyelse även betyda innovation. En innovation kan ses som
en uppnning, som något som inte existerat förut. Detta kräver stora mått av
kreativitet och här handlar det verkligen om en kontrast till tradition. Innovationer
måste till stor del bryta mot traditioner för att vara nyskapande.
Begreppsparet ”Tradition och Förnyelse” kan därmed ges tre olika styrkegrader
i kontrastverkan. ”Tradition” har vi relativt väl ringat in men ”Förnyelse”
kan vi alltså tolka på tre olika sätt i tre olika grader av nyskapande. Ser
vi förnyelse som iteration får vi nästan ingen kontrast alls till tradition. Uttrycket
blir då i det närmaste en pleonasm, där orden i princip uttrycker
samma sak men förstärker varandra. Använder vi däremot förnyelse som renovering
uppstår en något större kontrast till traditionen eftersom traditionen
då ges en slags ansiktslyftning eller modernisering. Till slut kan vi se förnyelse
som innovation och det kan innebära en skarp motsats till traditionsbegreppet.
En naturlig tolkning blir att ordet ”Förnyelse” här rimligen bör ses som en
motsats till ”Tradition”. Om ”Tradition” betecknar de förhärskande sedvänjorna
som vi ”alltid” har hållit fast vid framstår ”Förnyelse” som en antites. Vi
får här alltså en kontrast, ett spänningsförhållande mellan begreppen som är
intressant. En tradition ifrågasätter inte, den pågår som alltid, medan förnyelse
syftar till förändring och utmanar den bestående ordningen. Detta med
tradition och förnyelse framstår som något av en oskel – vi har hört det
många gånger förut – men innehåller vid närmare betraktelse ett fascinerande
spänningsfält. Hur får man dessa motsatser att i praktiken fungera ihop? En
annan fråga av mer lososkt intresse: Skulle en verksamhet kunna säga att
den av tradition arbetar med förnyelse?
Stilen
Stilen har berörts tämligen mycket under ovanstående rubriker. Vi har konstaterat
att den ligger närmare en reklamdiskurs än en ämbetsmannadiskurs.
72

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
Den är ganska informell och subjektiv, men ändå opersonlig på grund av sitt
indirekta tilltal. Den är funktionell på det sättet att den väcker uppmärksamhet
och lätt går att tolka i bilder.
Textens funktion som vision
Även denna text sätter vi in i det sammanhang som berör den mer tekniska
aspekten på hur en vision bör vara formulerad enligt den refererade litteraturen.
1. Är texten kortfattad och koncentrerad? Kortfattad är texten denitivt.
Den är också koncentrerad i det att den presupponerar tämligen mycket.
Eftersom vi inte vet vad som ligger bakom många av textens antaganden
blir den inte alldeles lätt att förstå. Detta beskriver Tor Nörretranders
(1991, s 132f) som att en text innehåller mycket exformation,
dvs. bortgallrad information ”som har funnits i avsändarens medvetande
men kastats bort under budskapets utformning och inte längre nns
med i det konkreta slutresultatet”.
2. Beskriver texten ett önskat framtida tillstånd för organisationen? Inte
för organisationen egentligen. Däremot för ”staden”. Kulturskolan
tycks uppfatta sig som en del i den större organisationen ”staden” vilket
naturligtvis i ett stort perspektiv är riktigt. Hela kommunen kan
mycket väl ses som en koncern med olika verksamhetsdelar som ändå
bildar en helhet.
3. Tydliggör texten skolans uppgift? Egentligen säger texten i sig inget om
organisationen kulturskolan. Den talar om att ”Kultur” samt ”Tradition
och Förnyelse” är verktyg och vi får förutsätta att det innebär att
detta är vad kulturskolan ska arbeta med.
4. Kan texten uppfattas som motivations- och identitetsskapande? Det är
naturligtvis olika från person till person hur man uppfattar en text i
detta hänseende. Dock sätts kulturskolan här in i ett större sammanhang,
nämligen att målet är ”Lyckliga barn och ungdomar”. Detta större
uppdrag kan mycket väl uppfattas som motivations- och identitetsskapande
för vissa anställda.
5. Går det att utläsa vilken ambitionsnivå skolan har? Det går inte att se
vad skolan har för ambitionsnivå på det rent verksamhetsmässiga planet,
alltså vad man vill uppnå rent konstnärligt. Däremot indikerar
”Lyckliga barn och ungdomar i staden” en hög ambitionsnivå på det
högre planet.
6. Är det lätt att visualisera texten? Detta lyckas texten ganska bra med.
Det är lätt att skapa sig en bild av en stad med lyckliga barn ungdomar
som t.ex. musicerar, målar och dansar.
73

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
7. Finns där en ”kreativ spänning”? Liksom i den föregående analyserade
texten är det svårt att bilda sig en uppfattning om detta eftersom vi
inte känner till utgångsläget. Men vi kan gott anta att det idag nns
både lyckliga och mindre lyckliga barn och ungdomar i staden. Att alla
barn är lyckliga hela tiden är emellertid inte så troligt. Därför är det
inte orimligt att tro att det nns en ganska stor spänning i visionen.
8. Legitimerar texten organisationen gentemot omgivningen? Detta beror
på vilken kultursyn läsaren har. Ser denne kulturen som ett mål i sig
själv så kan texten rentav uppfattas som provocerande. Delar läsaren
däremot visionens instrumentella syn på kultur så förefaller målet med
lyckliga barn vara väl så legitimerande. Ingen någorlunda god människa
önskar sig olyckliga barn.
Sammanfattande diskussion
Denna text är intressant att ställa i kontrast till vision nr 1. Det är två helt
olika stilar och språk som kommer till uttryck, både formmässigt och innehållsligt.
Vision nr 2 försöker vara originell och lyckas ganska väl med det.
Tyvärr är en del av originaliteten rena konstigheter, som t.ex. bruket av versaler
på ett slarvigt sätt. Användandet av uttrycket ”staden” är enligt kommunens
egna anvisningar rent felaktig.
Att texten har en så instrumentell syn på sin egen verksamhet är intressant.
Inom kultursektorn är det annars inte ovanligt att man vill se sin egen verksamhet
som ett tillräckligt mål i sig. Kan textens instrumentella syn på kultur
bottna i ett svagt självförtroende när det gäller den egna verksamheten, så att
man istället hävdar andra mål för att legitimera sig?
Texten fungerar, bortsett från de märkligheter som jag nämnt, annars
ganska bra som vision. Det är lätt att skapa sig en bild av det önskade framtida
tillståndet. Det motivationsskapande inslaget nns också där, åtminstone
om man köper den instrumentella grundsynen på kultur. Anser den enskilde
medarbetaren däremot att kulturen först och främst är bra för sin egen skull
är det risk för att denna vision kan vara kontraproduktiv.
Medarbetarna får knappast så mycket hjälp av visionen i sitt dagliga jobb.
De får veta att målet är lyckliga barn, att det är kulturen som ska göra dem
lyckliga, och att de ska bygga sin undervisning på tradition och förnyelse. Vad
detta innebär går det som synes att tolka på många sätt. Ändå nns visionen
där som en bild och en riktning till det önskade framtida tillståndet och därför
har denna text vissa möjligheter att lyckas i sitt uppsåt. Utifall den rensades
från sina konstigheter och felaktigheter skulle den ha ännu större chans
att nå framgång.
74

5.3 Vision 3 (text nr 47)
Kontexten
5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
Alla elever skall oavsett när dom slutar i Musikskolan,
ha kvar sin lust till musik.
Kontexten är här i mångt och mycket gemensam med de övriga två analyserade
visionerna. Texten verkar i en institutionell diskurs och bör alltså förmedla
ett budskap som ger legitimitet för organisationen. I texten ovan ser vi
att verksamheten texten behandlar rör musikskolan. Detta skiljer den från
vision 2 som enbart bestod av påståenden utan att knyta en verksamhet till
dessa. Vem som är sändare kan vi inte utläsa av texten, inte heller vem som
förmodas vara mottagare.
Textens funktion är given. Den vill i visionens form förmedla ett budskap
som, eftersom den institutionella diskursen gäller, så många som möjligt kan
ställa upp på. Hur texten når ut till sina läsare är däremot mera oklart. På
skolans hemsida lyckas jag inte hitta denna formulering. Internet är annars en
utmärkt plats om man vill föra ut ett dylikt budskap eftersom det alltmer utgör
den primära informationskällan för många.
Textuell struktur
Textens komposition är förhållandevis enkel, speciellt om vi jämför den med
de två tidigare analyserade texterna. Här har vi en mening som består av femton
ord, vilket är ganska lite i detta sammanhang. Meningen delas i två bitar
av ett komma.
Man kan ha synpunkter på just kommateringen. Betraktar man meningens
mittersta del (”oavsett när dom slutar i Musikskolan”) som en bisats, närmare
bestämt den typ av bisats som kallas parentetiskt inskott, så borde det nnas
ett komma även innan denna bisats. Meningen skulle då lyda: ”Alla elever
skall, oavsett när dom slutar i Musikskolan, ha kvar sin lust till musik”. I detta
fall fungerar meningen även utan sin bisats: ”Alla elever skall ha kvar sin lust
till musik”. Bisatsen innehåller emellertid väsentlig information som gör att
helheten och sammanhanget går förlorat om den tas bort. Lägger vi istället till
bisatsen på slutet får vi på nytt tillbaka sammanhanget: ”Alla elever skall ha
kvar sin lust till musik, oavsett när dom slutar i Musikskolan”. Här har vi då
inget parentetiskt inskott längre, utan bara en vanlig efterföljande bisats. Slutsatsen
blir alltså att texten saknar ett komma i sin nuvarande utformning.
75

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
Texten binds samman av temat ”elever”. Meningen inleds med ”Alla elever”
och hänvisar ytterligare två gånger (”dom” och ”sin”) till dessa på kort
tid. Det är alltså ingen tvekan vem som är textens huvudperson. ”Elever” är
med andra ord ett nyckelord. Andra nyckelord skulle kunna tänkas utgöras av
”slutar ” och ”(kvar sin) lust”. Dessa ord skulle kunna fungera som en kortfattad
tidningsrubrik och ändå ge läsaren den viktigaste informationen: ”Elever
slutar. Har kvar sin lust”. Det vi missar här är att det är musik det handlar
om. Men det är eleven som i texten står i fokus. Verksamheten kommer i
andra hand.
Interpersonell struktur
Textens språkhandlingar kan ses på era sätt. Eftersom en vision är ett styrdokument
för en verksamhet så syftar den till att förändra en situation och
påverka människor. Alltså kan vi förvänta oss att hitta ett antal språkliga
handlingar i texten.
Vilka språkhandlingar kan vi då nna? Först möts vi av ett nästan myndighetsingivande
”skall”. ”Alla elever skall …” låter som början på en sträng
förmaning eller en order. Fortsättningen hade mycket väl kunnat lyda ”… öva
minst tre timmar om dagen” eller något liknande. I stället gäller förmaningen
att eleverna skall ha kvar sin lust till musik. Går en sådan lust att beordra?
Självfallet inte. Texten talar inte om för oss ur vilket perspektiv detta påstående
ska ses ur, alltså var ansvaret för denna lust ligger. Det kan lika väl vara
elevens eget ansvar att den ska känna lust som att det är skolans skyldighet att
säkerställa elevens lust. Vilket perspektiv vi vill se hänger ihop med vem texten
riktar sig till. Texten hade kunnat tydliggöra perspektivet genom att t.ex.
formulera sig som ”Det åligger Musikskolan att se till att alla elever skall,
oavsett när dom slutar Musikskolan, ha kvar sin lust till musik.”, respektive
”Det är alla elevers ansvar att, oavsett när dom slutar Musikskolan, ha kvar
sin lust till musik.”
En rimlig tolkning är att, eftersom texten verkar i den institutionella diskursen,
se visionen som att den riktar sig inåt organisationen, mot den egna
personalen, vilket betyder att det är dennas uppgift att se till att eleverna har
kvar lusten till musik.
Implicit nns också ett antal påståenden som texten gör om verkligheten.
Detta resonemang kommer jag att fördjupa i nästa avsnitt.
Ideationell struktur
Vi har redan varit inne på att textens huvudsakliga tema är eleverna. Framför
allt är det positionen i meningen som tyder på detta. Eleverna är det som
nämns först. Att texten senare hänvisar till eleverna (dom, sin) styrker också
detta. Kan man ändå uppfatta något annat som huvudtema? Vi kan pröva att
76

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
vända på meningen och se hur vi uppfattar den: ”Lusten till musik skall alla
elever ha kvar, oavsett när dom slutar på Musikskolan.” Här går det istället
att uppfatta den musikaliska lusten som makrotema, att det är den som texten
egentligen handlar om. På ett sätt låter kanske denna formulering mer positiv
än originalvarianten eftersom den börjar med ett positivt ord, ”lust”. ”Alla
elever” är ett mer neutralt uttryck som inte är speciellt värdeladdat.
Vi kan också framkalla en mer negativ attityd genom att börja i en annan
ände av meningen: ”Oavsett när eleverna slutar i Musikskolan, skall dom ha
kvar sin lust till musik.” Denna mening känns mer negativ eftersom vi här
börjar med att göra klart för läsaren att eleverna kommer att sluta. Vanligtvis
vill inte skolan att eleverna ska sluta där förrän de faller för åldersstrecket. Ett
slutande kan i många fall ses som ett misslyckande eftersom skolan inte förmått
hålla elevens intresse uppe, eller inte lyckats vara tillräckligt attraktiv.
Vi kan också kompromissa mellan originaltexten och variation ett: ”Alla
elever skall ha kvar sin lust till musik, oavsett när dom slutar i Musikskolan.”
Denna variant har två fördelar. Dels låter den mer positiv eftersom ”lust”
nämns tidigare och dels slipper man det lite mer omständliga parantetiska
inskottet.
Låt oss då se vad texten har att säga oss om vi bryter ned den i mindre delar.
”Alla elever skall oavsett när de slutar i Musikskolan, …” Texten syftar på
Musikskolans samtliga elever. Den tar här för givet att dessa kommer att sluta.
När de slutar är bara en tidsfråga. Det är naturligtvis riktigt. I de esta
musikskolor brukar man börja sin undervisning runt årskurs 3 och sluta når
man går ut gymnasiet. En annan variant hade varit att skriva: ”Alla elever
skall oavsett om de slutar i Musikskolan …”. Detta skulle kunna fungera men
då hade det krävts ett tillägg av typen: ”… innan de faller för åldersstrecket
…” för att vara helt sanningsenlig. Det hade emellertid gjort texten betydligt
klumpigare.
”… ha kvar sin lust till musik.” Texten förutsätter här att eleverna har haft en
lust från början; den är något de skall ha kvar. Nu är detta emellertid långt
ifrån säkert att så är fallet. Många musiklärare kan vittna om elever som blivit
tvingade (övertalade är ett lite mildare ord) av sina föräldrar att spela ett instrument
som de egentligen inte har någon lust till 31 .
Vad som egentligen är allvarligare är att texten kan tolkas så att den implicit
antyder att Musikskolan i dagsläget kväver elevernas lust till musik. Efter-
31 Själv kan jag vittna om en elev som spelade trummor eftersom hans föräldrar hade tvingat honom
att börja spela ett instrument. Då trummor var det instrument som hans föräldrar minst av allt ville
att han skulle spela straffade han föräldrarna genom att välja detta. Valet skedde alltså inte alls på
grund av egen lust.
77

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
som texten är en vision, alltså något som inte nns i nuläget, kan vi läsa texten
som att eleverna idag inte har kvar sin lust till musik när de slutar musikskolan.
Något händer alltså under deras tid som elever på skolan. Musikpedagogikforskaren
Olle Tivenius (2004a) hänvisar i en artikel till en amerikansk
undersökning som otvetydigt visar att människor som är självlärda på ett musikinstrument
är de som har den största viljan att fortsätta spela. Denna undersökning
tycks alltså bekräfta att musikskolan, eller instrumentalundervisning
i stort, kan ha en negativ påverkan hos vissa elever.
Nu nämner texten ingenting om musicerande. Den hade fått en annan innebörd
om avslutningen varit ”… ha kvar sin lust till musicerande”. Nu står
det bara ”musik” vilket är ett oerhört mycket större begrepp än musicerande.
Vad är då musik? Tivenius (a.a.) för ett resonemang, baserat på Christopher
Smalls bok Musicking, där han argumenterar för att det överhuvudtaget
är svårt att tala om musik och samtidigt var säker på att bli förstådd utan i
detalj beskriva vad man egentligen menar. Musik låter sig inte denieras eftersom
den egentligen inte existerar, åtminstone inte i substantiv bemärkelse.
Musik är istället en abstraktion som bara kan förstås diskursivt. Det Small
(1998) menar är att musik är en aktivitet som han vill kalla musicking, ett ord
som på svenska närmast borde översättas med musikande. Verbformen av
detta ord blir då to music, eller på svenska, att musika. Musik ses annars i
traditionell musikvetenskap som artefakter vilka låter sig analyseras. För musikpedagogiken
passar termen musikande väl in, eftersom det skildrar musik
som en aktivitet eller process och inte en artefakt.
En berättigad fråga är då hur begreppen musikande och musicerande skiljer
sig åt. Bägge begreppen behandlar ju musik som en aktivitet. Small förslår
följande denitionen på att musika:
To music is to take part, in any capacity, in a musical performance, whether by
performing, by listening, by rehearsing or practising, by providing material for performance
(what is called composing), or by dancing (Small 1998, s 9).
Som jag tolkar det innebär ett musicerande en omvandling av en musikalisk
artefakt till ett klingande resultat 32 , alltså i dagligt tal ett spelande eller sjungande,
medan musikandet även kännetecknar den inre process man upplever
när man lyssnar till musik, upplever musik i huvudet eller t.ex. nynnar för sig
själv.
Musikande borde därför, åtminstone rent begreppsmässigt, vara ett bättre
ord för vår musikskola att använda sig av i sin vision: ”… ha kvar sin lust till
musikande”. Men, eftersom ordet inte är allmänt känt hade det inte gått att
32 Det nns dock undantag till detta. Ett exempel är John Cages stycke 4'33", vilket inte innehåller
något ljudskapande från musikerns sida. Ändå uppfattas detta stycke som ett aktivt musicerande.
78

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
använda utan en utförlig förklaring. Dock tror jag att det är denna betydelse
av ordet musik som egentligen avses.
Stilen
Textuellt kan vi uppfatta stilen som relativt enkel. Här nns inga utsmyckningar
eller målande beskrivningar. Det är rakt på sak, vilket också gör texten
koncentrerad. Här nns dock en tydlig stilistisk anomali. Det myndighetspräglade
”skall” krockar betänkligt rent stilmässigt med det talspråksmässiga
”dom”. Detta ger ett slarvigt intryck. Är författaren ute efter att ge ett mer
talspråksliknande intryck borde denne ha använt ”ska” istället för ”skall”.
Söker man ge ett mer formellt intryck hade givetvis ”de” varit bättre än
”dom”. Kanske skulle den lämpligaste kombinationen rent stilmässigt ha varit
”ska” och ”de”: ”Alla elever ska, oavsett när de slutar i Musikskolan, ha kvar
sin lust till musik”.
Ideationellt tycks stildragen vid ett första intryck vara konkret och någorlunda
exakt. Vid en djupare analys nns det dock en mängd innebörder i textens
formulering som gör att den uppfattas som mer abstrakt och vag än vid
första anblicken.
Textens funktion som vision
Hur fungerar då texten som vision enligt de uppställda kriterierna? Vi tar
fram våra åtta frågor igen.
1. Är texten kortfattad och koncentrerad? Ja, det går inte att säga något
annat än att den upplevs som både kortfattad och koncentrerad. Koncentrationen
består i att texten egentligen bara belyser en sak, nämligen
elevernas musiklust efter musikskoletiden.
2. Beskriver texten ett önskat framtida tillstånd för organisationen? Texten
målar egentligen inte upp någon framtidsbild för själva organisationen
utan snarare gäller denna framtidsbild dess brukare och vad de i
efterhand fått ut av verksamheten. Indirekt beskriver det dock även det
önskade framtida tillståndet för skolan.
3. Tydliggör texten skolans uppgift? Texten talar om lust till musik, vilket
kan uppfattas som att skolans huvudsakliga uppgift ska vara att förmedla
denna lust. Hur det ska gå till får vi dock inte alls reda på. Detta
är ju heller inte visionens uppgift utan bör snarare beskrivas i skolans
strategi.
4. Kan texten uppfattas som motivations- och identitetsskapande? Texten
handlar egentligen om just detta; att känna lust är att känna motivation.
Det kan också mycket väl bli en identitetsfaktor för organisationen:
”Vi ska vara den lustfyllda musikskolan”.
79

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
5. Går det att utläsa vilken ambitionsnivå skolan har? Rent resultatmässigt
nns här inte ett spår av ambitioner. Däremot går det att utläsa en
ambition av att eleverna ska få en positiv upplevelse av skolan och att
denna ska verka på lång sikt. Man talar ju om tiden efter musikskolan.
6. Är det lätt att visualisera texten? Det är ganska lätt att se framför sig en
skola där eleverna slutar, men går ut och musicerar av hjärtans lust.
7. Finns där en ”kreativ spänning”? Med tanke på det tidigare resonemanget
om att musikskolan i vissa fall kväser lusten till att spela kan
det mycket väl nnas en kreativ spänning i texten. Visionen är antagligen
långt ifrån uppfylld.
8. Legitimerar texten organisationen gentemot omgivningen? Detta är ett
av de områden där texten har problem. Den låter ganska bra vid en
första genomläsning, men är den det? Som jag visade i avsnittet om
ideationell struktur påstår texten implicit en mängd olika saker som
kan fungera i motsatt syfte.
Sammanfattande diskussion
Denna text har varit spännande att analysera eftersom den är så till synes enkel
och oproblematisk men vid en närmare betraktelse innehåller vissa påståenden
som säger att musikskolan av idag inte alls fungerar särskilt bra. Vi får
en bild av att dagens musikskola snarare tar bort eleverna lust än fungerar
som den inspiratör den borde vara.
Även om vi bortser från nuläget och bara koncentrerar oss på den bild visionen
ger oss kan den ge märkliga konsekvenser. Vi ser framför oss en skola
där eleverna slutar men musicerar av full lust. Innebär det att det är roligare
att musicera utanför skolan än i den? Skolan måste väl ändå sträva efter att
behålla sina elever och få dem att tycka musik är roligt också medan de studerar
på skolan. En mer stimulerande vision borde väl vara att eleverna inte ska
sluta förrän de är så illa tvungna och att musikskolan givit dem mer lust till
musik än de hade från början. Det är möjligt att författaren haft en liknande
bild i huvudet men inte lyckats riktigt med formuleringen.
Texten lider också av några lexikogrammatiska tveksamheter när det gäller
kommatering och ordval, men dessa betyder inget för själva läsförståelsen.
Däremot ger det ett slarvigt intryck vilket också drar ned trovärdigheten i det
institutionella sammanhanget.
5.4 Jämförande sammanfattning
Alla visionerna verkar inom samma situationskontext, vilket i dessa fall handlar
om en kommunal verksamhets sätt att positionera sig genom att tala om
hur man ser på framtiden. Det nns konventioner för detta eftersom organi-
80

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
sationen är beroende av legitimitet från omgivningen. Detta gäller i synnerhet
offentliga verksamheter eftersom de drivs med allmänna medel. En vision är
ett offentligt dokument och får som sådant ett symbolvärde som också måste
spegla det offentliga samhällets värderingar för att erhålla legitimitet. Därför
kan vi förvänta oss politiskt korrekta texter med värderingar som inte ”sticker
ut” i alltför hög grad. Så är också fallet med våra tre texter.
Texterna ska också fungera som ett marknadsföringsinstrument som ska
skapa en bild av en attraktiv organisation för att attrahera såväl brukare som
för att framstå som en tilldragande arbetsgivare. Vi ser det i visionernas
många positiva uttryck som ”rikt utbud”, ”kompetent personal”, ”hög kvalitet”,
”lyckliga barn och ungdomar” och ”lust till musik”.
Vilka som deltar i kommunikationsprocessen anges på olika sätt i visionerna.
Vision 1 har kulturskolan som tydlig avsändare, men ingen mottagare,
vision 2 har ingetdera och vision 3 nämner ”Musikskolan” på så sätt att det
förstås att den också är avsändaren. Vilka som nns på mottagarsidan vet vi
alltså inte, men man kan tänka sig att det handlar om främst tre målgrupper:
anställda, brukare och övrig intresserad allmänhet.
När det gäller kommunikationssätt vet vi inte hur dessa texter sprids till
sina mottagare. Men eftersom Internet för många är det kanske främsta metoden
för att inhämta information idag så borde det vara lämpligt att bl.a.
använda sig av detta medium för att sprida budskapet. Här har vi emellertid
tre olika varianter. Vision 1 nns lätt tillgänglig på dess kulturskolas hemsida,
vision 2 nns där fast i en annan form som inte kallas vision utan nns under
rubriken ”Allmän information” och vision 3 har jag inte alls hittat på dess
skolas hemsida.
Den textuella strukturen ser tämligen olika ut hos de tre analyserade texterna.
Den första visionen består av en ganska lång mening med en tydlig indelning
i fyra satser vilket ger texten ett formellt intryck. Den andra visionen
däremot är dess motsats i detta avseende. Den har en otraditionell komposition
med versaler i era substantiv som normalt inte brukar nnas där och
med en alliteration som uppmärksamhetssignal i början. Texten påminner
mer om en reklamslogan än en formell skrivelse. Vision 3 är i sammanhanget
förhållandevis enkel i sin struktur, uppbyggd i en mening med en bisats i form
av ett parentetiskt inskott.
En vision vänder sig, vilket vi tidigare varit inne på, ofta till tre kategorier
läsare. Dels de anställda och dels nuvarande och potentiella brukare. Men för
att texten ska fungera i ett institutionellt sammanhang vänder den sig även till
den del av omvärlden som kan ge organisationen legitimitet. I ett kommunalt
sammanhang som detta är kan det gälla t.ex. politiker och övriga kommunala
verksamheter, men också den allmänna väljarkåren.
81

5 . A N A L Y S A V T R E V I S I ONER
För de anställda ska den kunna utgöra en vägledning och inspirationskälla
och för brukare ska den fungera som en innehållsdeklaration samt vara lockande.
För ett institutionellt syfte ska texten framstå som politiskt korrekt. Det
är därför troligt att dessa båda läsarkategorier ser på texten med olika glasögon.
De anställda ser visionen som något de ska leva upp till och brukarna
kan se den som något av ett löfte. Sett ur den institutionella teorins perspektiv
ska visionen tala om att skolan strävar åt ”rätt” håll enligt rådande politiska
och samhälleliga värderingar.
Texternas språkhandlingar präglas av påståenden. Vision 1 gör klart att det
är Kulturskolan som är den som ska handla. Man utlovar positiva handlingar
gentemot läsaren. I den andra visionen däremot så möts vi bara av ett antal
påståenden utan egentlig anknytning till verksamheten. Den tredje visionen
talar om att ”alla elever skall …” men inte vems ansvar det är. En rimlig tolkning
är att det är skolan som tar på sig det ansvaret men det kan mycket väl
förstås (eller missförstås) att det är elevernas ansvar eftersom formuleringen
kan tydas som en uppmaning till dessa.
Texternas attityder är, vid en första genomläsning, positiva. Det går emellertid
att tolka samtliga som att – eftersom en vision ska beskriva ett framtida
tillstånd – de målar upp en tämligen negativ bild av nuläget.
Gör vi en perspektivjämförelse så ser vi att vision 1 har perspektivet kulturskolan.
Meningen börjar med att ”Kulturskolan vill …”. Det är alltså om
just denna kulturskola texten handlar om. Sedan talar texten om vad skolan
vill, nämligen att nå alla i kommunen med kulturell verksamhet av hög kvalitet.
Vision 2 har i sin tvådelade form två olika perspektiv. I första frasen är det
kulturen som omtalas medan det i andra frasen är de lyckliga barnen i staden
som texten utgår från. Vision 3 har ”alla elever” som perspektiv.
Vi ser alltså här att visionerna har tre olika grundvalar: kulturskolan, kulturen
och eleverna. Den första utgår från producenten, den andra från det
som produceras och den tredje från brukaren. Kan det möjligen säga något
om vad de olika skolorna tycker är viktigast?
82

6 S L UTDISKUSSION
Att skriva en uppsats kan jämföras med att ge sig ut på en resa till en plats där
man aldrig varit, men som man har en bild av hur man tror att där ser ut.
Också vägen dit är otrampad, och även om man har en karta ser terrängen
alltid annorlunda ut i verkligheten. På denna resa är det också svårt att exakt
beräkna hur långt det är till målet och hur länge man kommer att vara på väg.
Man kanske tar sig en eller annan avstickare utmed vägen eller kanske rent
utav kör vilse ett tag. Man får kanske syn på något som väcker ens intresse
och som man inte visste fanns där. När man till slut är framme vid resmålet
ser där kanske inte alls ut som i den bild man hade målat upp. När man väl är
hemma igen är man era upplevelser rikare och förhoppningsvis en smula
klokare.
Arbetet med denna uppsats har tagit andra vändningar än vad jag såg för
mitt inre när jag började. Min utgångspunkt byggde på antagandet att ganska
få musik-/kulturskolor i Sverige har formulerat en vision för sin verksamhet
och att det därför skulle bli ganska enkelt att göra en djupgående textanalys
på samtliga visioner. Denna hypotes byggde på personliga erfarenheter. Jag
tänkte mig att datainsamlingen skulle bli ganska enkel genom den e-postenkät
jag skickade ut till samtliga musik-/kulturskolor i landet.
Två problem uppstod dock. För det första var det svårt att få in ett tillräckligt
stort antal svar, trots påminnelse. Detta gjorde att den första frågeställningen,
där jag hade tänkt mig att kunna redovisa hur många procent av
skolorna som har en formulerad vision, inte alls kan betraktas som statistiskt
säkerställd och därför i princip inte kan besvaras i uppsatsen.
Att svarsfrekvensen inte var tillfredsställande kanske på ett sätt visade sig
vara tur. För det andra var det nämligen betydligt er skolor som hade formulerade
visioner än vad jag från början hade föreställt mig. Jag ck alltså ett
avsevärt större material att arbeta med – trots många uteblivna svar – än vad
jag räknat med. Min tanke från början var att göra en ganska noggrann analys
av samtliga insamlade texter. Detta ck dock överges i takt med att svaren
kom in. Därav istället uppdelningen av resultaten i två kapitel; ett som kan
betecknas som generellt kategoriserande och ett som är specikt analyserande.
I eftertankens sken är det naturligtvis lätt att se att jag borde ha gått tillväga
på ett något annorlunda sätt vid datainsamlingen. Kanske hade ett slump-
83

6. SLUTDISK USSION
artad eller strategiskt urval från början givit ett bättre underlag, åtminstone i
statistisk mening.
I det hermeneutiska analysarbetet ingår mycket av inte bara redovisning av
ett objektivt resultat – utan även i samma stund tolkning, prövning, syntesskapande,
värdering och handling. Detta gör att förståelsen för texterna hela
tiden växer fram i spelet mellan del och helhet.
Det som återstår är förankringen av denna analys i syfte, frågeställningar
och teoretisk bakgrund. Detta kapitel har därför till avsikt att sluta den hermeneutiska
cirkeln och göra ett försök att förankra resultaten i existerande
kunskap av det akademiska slaget.
6.1 Visionernas form, innehåll och framtidsbild
Under denna rubrik vill jag resonera om och diskutera undersökningens resultat
i förhållande till den bild av vad en vision är som målades upp i kapitel 2.
Jag kommer särskilt att belysa visionernas form, deras innehåll, vilken framtidsbild
skolorna målar upp och utröna vilka tänkbara konsekvenser det kan
få om visionerna förverkligas. Jag kommer också att presentera några scenarier
för framtiden.
Vision som begrepp – formen
I uppsatsens andra kapitel, Visioner – en bakgrund, kom jag, efter sökande i
ett antal olika källor, fram till en denition på begreppet vision som kan ses
som en syntes av den refererade litteraturen. Denitionen löd:
En vision är en starkt koncentrerad, barriärbrytande mental bild,
av den framtid organisationen önskar skapa.
Få, om ens någon, av undersökningens visionsformuleringar lyckas leva upp
till denna denition. Ett ertal kan knappast betecknas som starkt koncentrerade
utan tillåter sig att bli långa formuleringar som försöker få med diverse
detaljer. En text (nr 2) räknar upp inte mindre än trettien punkter om vad
man vill uppnå. Den pedagogiska effekten av enkelhet och slagkraft försvinner
därmed. Med mängden information och olika saker man vill uppnå försvåras
också visualiseringen av texten. Ett kollage med många olika bilder kan
i och för sig vara bra men det försämrar visionens möjligheter till att vara ett
samlande och styrande redskap. Andra texter är extremt koncentrerade och
fungerar bra i detta avseende.
Många texter är heller inte barriärbrytande utan speglar istället ganska traditionella
värderingar och beskriver mer ett syfte med verksamheten. Det som
genom en emotionell dragningskraft kan vara en kittlande och motivationsskapande
effekt uteblir därför. Vad som är barriärbrytande är emellertid svårt
84

6. SLUTDISK USSION
att avgöra. Bonniers svenska ordbok (1991) föreslår denitionerna starkt
räcke, hinder eller skydd av ordet barriär. När något är barriärbrytande ska
det alltså bryta igenom ett hinder eller ett skydd av något slag. Dessa hinder
är ofta mentala och består av attityder som ska förändras.
Hur de undersökta visionerna har uppstått eller arbetats fram har inte alls
berörts i undersökningen. Det går emellertid att fundera över om bristen på
barriärbrytande tankar kan ha något att göra med det konsensusinriktade
arbetssätt som era av författarna i det teoretiska bakgrundskapitlet (2.7) förespråkar.
Konsensus kan i sämsta fall resultera i ett kompromissande med en
utslätad text som följd. I skenet av vad som kan anses vara politiskt korrekt är
det därför tänkbart att era av visionerna är följden av politiska kompromisser
och vad som anses vara brukligt i kommunala styrdokument.
Den mentala bilden är svår att se i ett ertal av texterna. Ordet vision knyter
direkt an till seende och därför bör texten kunna gå att visualisera. Vissa
av texterna misslyckas med detta därför att de är för långa och innehåller för
mycket och andra misslyckas eftersom de använder ett alltför abstrakt språk.
Flera texter är inte speciellt framtidsorienterade utan beskriver många
gånger verksamheten som den troligen ser ut idag, möjligen något mer idealiserad.
Närmare tjugo procent av texterna betecknar jag snarare som verksamhetsidéer
än som visioner.
De texter som är framtidsorienterade hamnar lätt i ett uppräknande av
mer eller mindre operativa mål och inte som någon sammanhållen mental
bild.
Sammanfattningsvis är det ganska få texter som uppfyller kriterierna på en
vision utifrån denitionen. Detta kan betyda två saker:
1 Författarna av de undersökta visionerna är inte tillräckligt insatta i teorier
som gäller visionsformulerande.
2 Begreppet vision är så personligt att vi måste räkna med en stor varians i
både form och innehåll.
Förmodligen ligger sanningen någonstans mittemellan dessa bägge påståenden;
alternativt stämmer bägge. Utgår vi från den första, kritiska tolkningen,
så frammanas denna bild: Troligen är många av författarna inte speciellt bevandrade
i litteratur som behandlar verksamhetsstrategier med begrepp som
vision, verksamhetsidé och mål. Man skapar istället en hemsnickrad form som
kan se ut lite hur som helst. Här blandas begreppen friskt och många texter
får en karaktär av att innehålla olika politiskt korrekta formuleringar, höga
som låga, som låter bra att framhålla i ofciella sammanhang.
Den andra, mer välvilligt inställda tolkningen, låter oss förstå att visionen
som begrepp är djupt personlig, både till form och till innehåll. Vad som är en
vision för en människa eller organisation behöver inte vara det för en annan.
85

6. SLUTDISK USSION
Har författaren en känsla av att detta verkligen är organisationens vision så är
det så oavsett hur den ser ut och vad facklitteraturen säger.
Det sistnämnda förhållningssättet tycks dock problematiskt. En organisation
får problem med att kommunicera visionen, framför allt till de anställda
men också till allmänheten, om man inte utgår från någorlunda gemensamma
denitioner av de begrepp som man använder. Använder vi oss av begrepp
som t.ex. vision, verksamhetsidé, övergripande mål etc. utifrån gemensamma
denitioner så har budskapet sannolikt större chans att bli rätt förstått och
begreppen kan därmed bli effektiva som organisationsstrategiska redskap.
Exakt hur de olika skolornas visioner fungerar som ledningsinstrument kan
vi naturligtvis inte veta. Vi skulle i sådana fall behöva göra empirisk forskning
om detta för att se, dels hur visionerna uppfattas av personal och andra berörda
och hur den implementerats, och dels (på längre sikt) undersöka vilka
resultat visionen och den övriga organisationsstrategin har givit.
Visionernas teman – innehållet
Jag har här ovan resonerat kring formfrågor när det gäller visionens utformning
och funnit stora olikheter mellan texterna och klara brister i många av
formuleringarna.
Tittar vi istället på själva innehållet nner vi däremot era likheter. För
över fyrtio procent av skolorna är tillgänglighet, breddning och skapande
verksamhet viktiga ingredienser i framtidsbilden och för ca en fjärdedel är
begreppen lust/glädje, personlig utveckling och aktivt fritidsintresse av stor
betydelse. Även ett närmande till grundskolan, konstnärlig utveckling och
krav på kompetens och kvalitet är begrepp som förekommer hos ett ertal
skolor.
Väljer vi bara ut enstaka texter så kan de naturligtvis skilja sig mycket åt,
vilket vi såg i kapitel 5. När vi tittar på hela populationen märker vi däremot
en viss samstämmighet i temaval. Kan detta vara en tillfällighet? Nej, det är
inte troligt. Snarare visar dessa teman på hur kulturskolediskursen ser ut idag,
och vad som är ”korrekt” att prata om.
Det är intressant att jämföra de undersökta texterna med det ”samlande
dokument” som SMoK antog vid sitt årsmöte i mars 2004 (se 1.1). Här utger
man sig delvis för att spegla den gällande diskursen i Sveriges musik- och kulturskolor
eftersom man säger att dokumentet ska beskriva ”den själ och den
värdegrund varpå mångfalden kan och bör blomstra” (SMoK 2004b). Det är
därför inte alltför långsökt att anta att detta dokument till stora delar bör
överensstämma med de undersökta visionerna. SMoK:s samlande dokument
inleds med en ingress (som jag tar mig friheten att citera ännu en gång) vilken
lyder:
86

6. SLUTDISK USSION
Musik- och kulturskolorna har den viktiga uppgiften att ge alla Sveriges barn och
ungdomar tillgång till kulturen som språk. Barnen skall få upptäcka och utveckla
sin skapande förmåga, tillägna sig konstnärliga uttrycksmedel, få ett berikande och
livslångt intresse - och i några fall ett yrke.
Som vi ser skulle dessa meningar passa mycket bra in bland undersökningens
texter. Här möter vi teman som tillgänglighet, skapande, konstnärlig utveckling
och fritidsintresse. Även personlig utveckling kan implicit uttydas i texten.
Alla dessa teman känner vi igen från undersökningens texter.
Dokumentets sju olika punkter handlar sedan om:
!" att ha fokus på barn och ungdomar
!" att vara öppen för alla
!" att erbjuda en för eleverna frivillig verksamhet
!" att ha nära samverkan med andra skolformer
!" att ha välutbildade pedagoger
!" att erbjuda en mångfald av konstnärliga uttrycks- och arbetsformer
!" att vara offentligt nansierad.
Tittar vi på både ingressen och de sju punkterna hittar vi mycket riktigt här i
princip alla de teman som förekom i de undersökta visionerna (se 4.4). Vi har
tillgänglighet (att vara öppen för alla), breddning (att erbjuda en mångfald av
konstnärliga uttrycks- och arbetsformer), skapande (barnen skall få upptäcka
och utveckla sin skapande förmåga), fritidsintresse (få ett berikande och livslångt
intresse), närmande till grundskola/andra skolformer (att ha nära samverkan
med andra skolformer), konstnärlig utveckling (vårdar och utvecklar
våra kulturarv samt stödjer nya kulturuttryck 33 ) och kompetens/kvalitet (att
ha välutbildade pedagoger).
Lust/glädje och kundtillfredsställelse nns inte explicit uttalat men går att
läsa mellan raderna i uttryck som ”Skolorna bedriver en undervisning dit eleverna
söker sig själva”. Som elev söker man sig antagligen inte frivilligt till en
verksamhet som man inte känner lust inför. Personlig utveckling och regional
prolering nns inte med som teman i SMoK:s samlande dokument. Däremot
nns nansieringsfrågan med som en punkt hos SMoK, vilket saknas helt i
visionerna. Hos SMoK nns det alltså ett grundläggande värde i att verksamheten
ska vara offentligt nansierad till största del. Varför förklaras inte, men
en inte alltför kvalicerad gissning är att detta beror på att man vill ha ett
nära samröre med övriga skolformer som ju till största delen är offentligt
nansierade. Att vara offentligt nansierad är också viktigt ur ett legitimitetsperspektiv
eftersom det betyder att samhället aktivt stöder verksamheten.
33 I undertexten till punkt 6.
87

6. SLUTDISK USSION
SMoK:s samlande dokument antogs som sagt av årsmötet i mars 2004. Datainsamlandet
för uppsatsen pågick under andra halvan av april och en bit in i
maj samma år. Det är därför inte troligt att SMoK-dokumentet hunnit få någon
genomslagskraft och därmed påverkat visionsformuleringarna. Snarare
speglar likheterna mellan detta dokument och skolornas visionsformuleringar
mycket väl den existerande diskursen hos landets musik- och kulturskolor.
Visionernas framtidsbild
Vi kan nu, utifrån visionernas innehåll, börja fundera på vilken bild skolorna
har av sin egen roll i framtiden. En sammanfattning av visionerna ger vid
handen en slags generell bild, som i och för sig inte stämmer med varje enskild
skola, men som ändå borde ge oss en uppfattning om vad landets musik-
och kulturskolor vill i framtiden. Som ”bransch” vill man i framtiden:
!" öka tillgängligheten; alla barn och ungdomar ska vara med
!" bredda utbudet; det ska bli allt er kulturformer och kurser
!" att barns och ungdomars skapande ska ges ett större utrymme
!" att lusten och glädjen ska prägla undervisningen
!" att kulturell och konstnärlig utveckling ska vara viktig men får inte ske
på bekostnad av varje elevs personliga utveckling
!" att kulturella aktiviteter ska bli ett allt större fritidsintresse hos barn
och unga
!" närma sig grundskolan och andra skolformer då det gäller samarbete
!" höja kvaliteten och personalens kompetens.
Man kan då fundera på vad det skulle få för konsekvenser om allt detta skulle
bli verklighet. Tar vi de två första punkterna så innebär de en betydande ökning
av skolornas verksamhet. Dels ska man involvera alla barn och ungdomar,
dels ska man göra utbudet större och mer diversierat. Detta innebär att
skolorna i framtiden kommer att kräva mer ekonomiska resurser eftersom
man, för att klara dessa punkter, behöver mer personal, större lokaler och
mer utrustning, åtminstone om man vill kunna behålla samma kvalitetskrav
som idag.
Nu vill man emellertid ytterligare höja undervisningens kvalitet ytterligare
i framtiden och med dagens arbetsmetoder så bör det innebära ytterligare
kostnader.
Idag, och förmodligen inom en överblickbar framtid, är det knappast troligt
att kommunerna har några större möjligheter att skjuta till mer pengar till
musik- och kulturskolorna. Med andra ord krävs det nansiering från annat
håll om man ska kunna nå de första punkterna i listan ovan, och samtidigt
behålla eller öka undervisningens kvalitet. Alternativet skulle vara att utveckla
88

6. SLUTDISK USSION
nya arbetsformer eller ny teknologi som är så effektiv att man kan involvera
alla barn och ungdomar utan att det kräver större resurser än idag.
Ett annat sätt är att integrera kulturskolan med grund- och gymnasieskolan.
Då når man automatiskt alla barn och ungdomar, och kultur i skolan och
estetiska lärprocesser är, om man följer debatten och ser till den mängd rapporter
som produceras kring detta, något av ett skolans organisationsrecept
(se 2.6) och alltså riktigt ur ett institutionellt perspektiv. Istället får man problem
med några andra punkter på ”visionsagendan”. Frivilligheten och fritidsverksamheten
kommer på undantag och lusten och glädjen får sannolikt
svårare att innna sig om det rör sig om en obligatorisk verksamhet.
När det gäller visionen om ett ökat skapande i våra musik- och kulturskolor
menar vissa forskare att det krävs stora förändringar. Den konservatorietradition
som framför allt musikundervisningen bygger på, är inte anpassad
för individuellt skapande (Tivenius 2004b). Alltså krävs här både nya musikpedagogiska
losoer och därur följande metoder för att denna vision ska
kunna uppnås. Jag ska inte här gå djupare in i denna diskussion, då det i sig är
ämne nog för en hel uppsats utan nöjer mig med ett konstaterande.
6.2 Den framtida kulturskolan – några scenarier
Vi kan med ledning av visionerna och ovanstående resonemang måla upp ett
par scenarier om hur framtidens kulturskola kan komma att se ut. Jag använder
här ordet kulturskola därför att musikskolan knappast kommer att existera
i framtiden, utom möjligen i scenario nr 3, eftersom breddningen mot er
kulturella uttrycksformer tycks fortsätta.
Scenario 1: Den ”stora” kulturskolan
Här ser vi en kulturskola som lyckas förverkliga alla sina visioner. I princip
alla kommunens barn och ungdomar deltar i verksamheten på främst frivillig
bas, därför att det är så roligt att vara med i kulturskolans verksamheter. Att
musicera eller syssla med andra estetiska uttrycksformer är det största fritidsintresset
bland barn och unga. Man har ett utbud som är brett i bemärkelsen
att alla konstformer, och de esta instrument och genrer nns representerade.
Undervisningen bygger till stor del på att eleven själv får använda sin kreativitet
och skapande förmåga. Personalen är ytterst välutbildad och kompetent
och har djupa kunskaper i både konstnärliga och pedagogiska frågor. Man har
ett aktivt samarbete med grundskolan och övriga skolformer med verksamhet
på alla skolor. Mycket av den framtida konstnärliga utvecklingen har sin vagga
i kulturskolans verksamhet och eleverna utvecklas inte bara konstnärligt
utan även på ett personligt plan och blir lyckliga människor.
89

6. SLUTDISK USSION
Detta tycks vara en slags idealbild för många musik- och kulturskolor. För
att den ska uppnås krävs med stor sannolikhet att 1) verksamheten utvecklas
på ett sådant sätt att i princip alla barn och unga tycker att kulturskolan är
något av det roligaste som nns och 2) skolan tillförs en hel del resurser för
att kunna ta emot alla dessa elever. Inget av dessa kriterier kan sägas vara
särskilt troligt.
Scenario 2: Den integrerade kulturskolan
Den integrerade kulturskolan tar fasta på punkterna tillgänglighet, breddning
och närmande till grundskolan. Vi ser här en kulturskola som inte längre existerar
i självständig mening utan lever i symbios med grundskolan. Man uppfyller
då visionen om att vara till för alla barn i kommunen och man har hand
om all estetisk verksamhet i skolorna och har därigenom breddat sitt utbud. I
första hand nns nu kulturskolan till för att uppfylla målen i grundskolans
kursplaner för de estetiska ämnena och i andra hand för de positiva ”spill
over”-effekter som estetiska ämnen anses ha på andra skolämnen. Kulturskolan
har inte längre möjligheter att serva de elever som har ett extra stort intresse
för estetiska ämnen och som vill fördjupa sig i en viss specialisering.
I denna typ av kulturskola nns inte längre plats för specialisten bland läraren,
t.ex. en duktig instrumentalist eller en danslärare med speciell inriktning.
Istället krävs breda generalister som behärskar det mesta någorlunda
inom respektive konstform. Instrument och konstuttryck som kan betecknas
som ”smala” riskerar att helt försvinna ur verksamheten. Faran nns att det
lustbetonade elementet reduceras p.g.a. att mycket av verksamheten här blir
obligatorisk.
På den positiva sidan ser vi att grundskolans estetiska verksamhet tydligt
förstärks och att alla barn får tillägna sig olika slags konstformer som ett
kompletterande språk förutom det talade och skrivna.
Scenario 3: Den fritidsbaserade kulturskolan
Den fritidsbaserade kulturskolan fokuserar på punkterna fritidsintresse, skapande,
lust/glädje, konstnärlig utveckling, kompetens/kvalitet och kundtillfredsställelse.
I mångt och mycket är detta scenario en kontrast till den integrerade
kulturskolan. Tillgänglighetspunkten har här omformulerats till att alla
ska ha möjlighet att ta del av kulturskolans verksamhet men att det är intresset
och frivilligheten som är ledstjärnor. Verksamheten är ett komplement och
en fördjupning till grundskolans undervisning i estetiska ämnen, ungefär som
en idrottsförening i förhållande till skolans idrottsundervisning.
90

6. SLUTDISK USSION
Här bygger undervisningen på elevernas önskemål; man kan välja mellan
en folklig tradition eller borgerlig tradition (konservatorietradition) i undervisningen
34 och vilka alternativen är har tydliggjorts redan från början.
För att lösa problemet med svårigheterna att kunna ha specialister i varje
ämne, framför allt i mindre kommuner, får regionalt samarbete en större roll.
Metodutveckling och IT-användning är också viktiga ingredienser för att
kunna använda begränsade resurser på ett effektivare sätt. Jämfört med ”Den
integrerade kulturskolan” får denna skola betydligt färre men nöjdare elever.
Kommentarer
Som i all scenariobeskrivning är det mindre troligt att något av scenarierna
kommer att inträffa i sin helhet. Sannolikt kommer framtiden att innehålla
element från olika scenarier. Man kan t.ex. tänka sig en kombination av scenario
två och tre där undervisningen inom grundskolan är direkt kopplad till
en fördjupning på frivillig bas där en central eller regional kulturskola träder
in med specialister när generalisternas kunskaper inte längre räcker till.
Värdet i att göra en scenarioanalys ligger i att tydliggöra olika alternativ
och undersöka hur ens värderingar stämmer överens med utfallet i varje scenario.
Detta kan i sin tur vägleda en organisationsledning om hur man ska
förhålla sig till framtiden och vilken handlingsberedskap man bör ha för att
kunna möta olika situationer.
Vi har nu uppehållit oss kring innehållet i de undersökta visionerna och de
konsekvenser detta innehåll kan få. I nästa avsnitt ska vi titta lite närmare på
visionen som företeelse och vad den kan få för betydelse för en musik- eller
kulturskola.
6.3 Visionens roll i en institutionell kontext
Visionen kan sägas ha en viktig roll i institutionell teori. Den ses här som en
mycket långsiktig planering, och planer och mål har en betydande funktion i
det symboliska perspektivet. En organisation som saknar planer anses vara
reaktiv, kortsiktig och sakna inriktning (Bolman och Deal 1997). Detta är inte
egenskaper som vi förknippar med en effektiv verksamhet och den får därför
dåligt stöd från sin omgivning. Planer utgör symboler och fungerar som en
signal om att allt är väl eller att förbättringar strax kommer att ske. Detta
gäller i särskilt hög grad för verksamheter där mål och framgång är svåra att
mäta.
Musik- och kulturskolan är ett mycket tydligt exempel på en sådan typ av
verksamhet. Av de undersökta texterna ser vi att de vanligast förekommande
34 Se 5.2.
91

6. SLUTDISK USSION
visionerna handlar om sådana saker som hög tillgänglighet, alltså att man ska
nå många (helst alla) av kommunens barn och ungdomar och ha ett så stort
och brett utbud av verksamheter som möjligt, vilket innebär att i princip alla
ska hitta någonting som kan vara av intresse i utbudet. Detta är visserligen
lätta indikatorer att mäta men säger ingenting om vad verksamheten i själva
verket ska leda till. Det är mindre vanligt att visionerna tar upp musik- och
kulturskolans mål med själva organisationen, även om vi ser det hos vissa som
t.ex. talar om huvudmålet som lyckliga barn och ungdomar, eller att eleverna
på olika sätt ska få en ökad livskvalitet. Dessa indikatorer är desto svårare att
mäta 35 . Alltså måste vi betrakta musik- och kulturskolorna som starkt beroende
av legitimitet från omvärlden eftersom man har svårt att visa på konkreta
resultat och rationell nytta.
Därför är också det institutionellt-sociologiska paradigmet enligt Røviks
(2000) resonemang viktigare för musik-/kulturskolan än det rationalistisktekonomiska
paradigmet. Med andra ord innebär detta att symbolperspektivet
spelar en större roll än verktygsperspektivet och att hur organisationen uppfattas
är viktigare än vad den faktiskt åstadkommer.
Musik-/kulturskolan benner sig i ett kraftfält som mycket tydligt präglas
av en stark institutionell omvärld och en svag teknisk omvärld. Man bör därför
använda sig av symboler som omvärlden uppfattar som ”goda” för att
uppnå legitimitet och stöd.
Detta bekräftas av uppsatsens resultat. Vi kan se att det visionerna uttrycker
är mera av bekräftande ”goda” symboler som t.ex. en verksamhet som är
till för alla, en mångfald av kulturaktiviteter, ett bejakande av barns eget skapande
etc. Dessa punkter speglar den diskurs som musik- och kulturskolorna
präglas av och kan mera ses som legitimerande faktorer än som verktyg för
faktisk förändring.
Vi kan ana en paradox i detta. Om det är så att man faktiskt vill åstadkomma
en förändring som kanske ligger utanför den rådande diskursen och
utformar en vision som är tänkt att kunna vara ett förändringsverktyg, nns
det en betydande risk att man tappar i legitimitet. Detta eftersom legitimiteten
är präglad av den rådande diskursen. Och eftersom legitimiteten är livsnödvändig
för en offentlig organisation, som lever i en omvärld präglad av svag
teknologi men stark institutionalisering, innebär detta att en vision som är
förändringsinriktad får en motverkande effekt på legitimiteten. Alltså kan en
vision i denna kontext inte samtidigt vara verktyg och symbol. För en skola
som vill uppnå legitimitet gäller det alltså att följa en slags medelväg som ut-
35 Jag är fullt medveten om det något paradoxala i att börja tala om mätbara indikatorer när det
handlar om visioner. En vision, såsom jag använder begreppet i denna uppsats, handlar om framtida
tillstånd mer än om mätbara punkter. Eftersom många av de undersökta texterna dock mera är att
betrakta som mål än som visioner anser jag mig ändå kunna dra dessa slutsatser ur materialet.
92

6. SLUTDISK USSION
trycker ”goda” tankar enligt rådande diskurs, där innehållet mera ses som
symboler än som idéer som ska förverkligas. Det ”barriärbrytande” elementet
i en enligt litteraturen riktig vision, kan många gånger också bryta mot diskursens
barriärer. En effektiv vision sedd från det rationalistiskt-ekonomiska
paradigmet står alltså i ett obstruerande förhållande till en legitimitetsgivande
vision sedd från det institutionellt-sociologiska paradigmet.
Alternativt lägger man ribban i visionen så lågt att det inte är några problem
att realisera visionen. Vi får då vad Senge (1995) kallar ”symtomlösningen”,
alltså det som inträffar när ambitionerna sänks så att visionen blir
mer lik den nuvarande verkligheten. Den kommer då att sakna den kreativa
spänning som behövs för att den ska kunna vara ett redskap för förändring.
Det är detta vi ser i era av de undersökta visionerna som mer är utformade
som verksamhetsidéer än som framtidsbilder.
6.4 Identitet och kultur
– visionen som meningsbärare
Till viss del kan vi också förstå visionerna i termer av identitet och organisationskulturella
uttryck. Ett visionsdokument är en artefakt som har en symbolisk
funktion men som också kan vara identitetsskapande. Den kan ge uttryck
för de gemensamma normer, värderingar och verklighetsuppfattningar som
ger mening åt arbetet, alltså det slags mentala kartor som Alvesson (2002)
talar om. Vi kan alltså, vilket jag varit inne på tidigare, se undersökningens
behandlade texter som ett underlag för att förstå den diskurs som präglar våra
musik- och kulturskolor.
Här kan det vara intressant att reektera över Argyris och Schöns begrepp
förfäktade teorier och bruksteorier (se 2.5). Begreppen illustrerar skillnaden
mellan de uttalade, ofciella värderingar/teorier och de värderingar/teorier
som gäller i realiteten. I denna undersökning har vi dock bara tillgång till de
förfäktade teorierna eftersom jag endast studerat ofciella dokument. Frågan
man kan ställa sig är: hur väl speglar visionernas förfäktade teorier den bruksteori
som i praktiken dominerar i undervisningsrummen?
6.5 Syftet och frågeställningarna
I inledningen presenterade jag mina syften med undersökningen som:
1) att få reda på hur frekvent det är att svenska musik- och kulturskolors har
ett visionsdokument samt
2) att belysa och förstå dessa skolors formulerade visioner.
93

6. SLUTDISK USSION
Jag har inte helt lyckats med den första delen av syftet. Vi vet inte hur många
av de svenska musik- och kulturskolorna som har en formulerad vision. Det vi
vet är att det är minst sexton procent av skolorna som har ett sådant dokument.
Siffran kan vara något högre eftersom svarsfrekvensen endast var 43
procent.
Uppsatsen har därför främst inriktats på syftets andra del. Jag har tittat på
texterna utifrån era aspekter, där form, innehåll och framtidsbild varit i fokus.
Jag har gjort en noggrann textanalys av tre utvalda visioner för att tränga
in i texten på djupet och därigenom försöka förstå vad visionen uttrycker och
vad den försöker uttrycka. Dessa resultat har sedan satts i relation till vad
litteraturen om visioner och organisationsstrategi har att säga om hur visioner
bör vara utformade. Därefter har jag diskuterat hur vi kan se på visionerna
utifrån den institutionella teorins synsätt. Förhoppningsvis har jag genom min
egen resa i dessa texter lyckats förmedla en insikt och förståelse även för uppsatsens
läsare.
Uppsatsen visar på svårigheterna att formulera visioner som uppfyller litteraturens
krav, att skolornas visioner ser mycket olika ut, åtminstone till formen,
och den tar fram motsägelser och problem med texterna samt målar upp
en framtidsbild av Sveriges musik- och kulturskolor utifrån de undersökta
visionerna. Slutligen visar uppsatsen att ett visionsdokument kan förstås utifrån
två perspektiv, ett instrumentellt och ett symboliskt, och att dessa perspektiv
svårligen låter sig kombineras.
Undersökningens frågeställningar framställdes i första kapitlet som:
!" I vilken omfattning nns en formulerad vision för musik-/kulturskolorna
i Sverige?
!" Hur är de i så fall formulerade och vad vill de uttrycka?
!" Hur förhåller sig dessa formuleringar till litteraturens denitioner på visioner
och hur de bör utformas?
vilka i sin tur mynnade ut i två frågor av mer resonerande karaktär:
!" På vilket sätt kan en vision vara viktig gentemot sin omgivning?
!" Hur ser framtiden för Sveriges musik- och kulturskolor ut i den bild som
målas upp?
Förutom den första frågan, som inte på ett helt tillfredsställande sätt kunnat
besvaras, menar jag att uppsatsen uppfyllt sitt syfte och givit svar på frågeställningarna
samt diskuterat framtiden så som den kan uttolkas ur de analyserade
texterna.
94

6.6 Slutsatser
6. SLUTDISK USSION
Uppsatsens resultat och diskussion leder fram till ett antal slutsatser.
För det första: De esta av musik- och kulturskolornas visioner är utformade
på ett sådant sätt att det är svårt att se att de kan få någon större betydelse
som förändringsverktyg eftersom de: a) egentligen beskriver en situation
som redan råder idag och därmed får för liten ”kreativ spänning”, b) inte tillräckligt
starkt lyckas förmedla en mentalt visualiserbar bild av framtiden, c) är
för komplexa och radar upp mängder med mål vilket gör att den pedagogiska
slagkraften i budskapet går förlorad, eller d) är alltför abstrakta för att kunna
visa någon riktning. Endast ett fåtal av texterna uppfyller de krav som kan
ställas på en effektiv vision.
För det andra: En stor samstämmighet när det gäller innehåll kan tydas hos
texterna, vilket gör att den rådande diskursen hos landets musik- och kulturskolor
ganska lätt kan utläsas. Denna diskurs hindrar till stor del visionerna
från att innehålla några större barriärbrytande tankar, åtminstone utanför
diskursens ramar eftersom diskursen representerar de ”goda” symboler som
krävs för att ge skolan legitimitet.
För det tredje: Att se en vision ur det symboliska perspektivet tycks vara
viktigare för musik- och kulturskolorna än att betrakta visionen ur ett rationalistiskt
verktygsperspektiv. Begrepp som t.ex. kvalitet är svåra att operationalisera
om ordet inte denierats och får därför en mer symbolisk funktion. Det
innebär att visionerna endast i mycket begränsad omfattning kan vara ett instrument
för förändring ur ett rationalistiskt perspektiv.
Slutsatserna är logiska i sken av den institutionella teorin och de studerade
visionerna ligger i linje med flera av de strategier för att hantera en institutionell
omvärld som presenterades under rubrik 2.6 (sidorna 22–23). Det tycks
t.ex. vara viktigt för musik- och kulturskolorna att i sina visioner uppvisa
isomor, framstå som modern (vilket man dessutom gör genom att ha en
formulerad vision), och att (möjligen) kompromissa i formuleringarna för att
tillfredsställa inkonsistenta krav. Kompromissandet ger inte uppsatsen empiriska
belägg för (av den enkla anledningen att olika krav inte undersökts),
men i sken av analysen och diskussionen framstår det ändå som troligt att
flera av visionsformuleringarna är resultat av kompromisser för att tillfredsställa
olika grupper av intressenter.
6.7 Reektion
En undersökning som denna, vilken i huvudsak bygger på en kvalitativ analys
där tolkning utgör ett centralt element, låter sig inte så lätt fångas i termer av
validitet och reliabilitet, åtminstone inte i de snäva positivistiska deni-
95

6. SLUTDISK USSION
tionerna. Jag väljer därför att istället använda begreppet reektion. Reektion
denieras av Alvesson och Sköldberg (1994, s 12), vilket tidigare påpekats,
som tolkning av tolkning och innebär ett igångsättande av kritisk självprövning
av de egna tolkningarna.
Kan jag då vara säker på att mina tolkningar av uppsatsens resultat är riktiga?
Tolkningar är bara mer eller mindre sannolika eller trovärdiga, varför
frågan måste besvaras med ett nej (Gilje & Grimen 1992). Tolkningar är i
hög grad baserade på personliga erfarenheter och omdömen och därför alltid
principiellt osäkra. Vi kan därför inte tala om att en tolkning äger en större
riktighet än en annan. Däremot kan vi bedöma tolkningen efter olika kriterier.
I hermeneutisk forskning utgör konsistenskriteriet, som innebär att en
tolkning med hög kvalitet tar hand om delarna i en text på ett sådant sätt att
det uppstår så få motsägelser som möjligt mellan tolkningen (helheten) och
enskilda data (delarna), ett viktigt kriterium (Larsson 1994). Jag har i mina
analyser och diskussioner försökt hitta tolkningar där delar och helhet tillsammans
skapar en förståelse för de fenomen uppsatsen belyser.
Återgår vi till de tre tolkningsriktningar jag skrev om under rubrik 3.2 –
vilka var sändarorienterad, mottagarorienterad och sakorienterad tolkning –
så har jag till stor del försökt göra en sakorienterad tolkning. Denna tolkningsriktning
tittar på vad texten faktiskt uttrycker i en lexikalisk mening.
Texten har här frigjort sig från sin författare och lever ett eget liv och den kan
helt strunta i sändarens avsikter. Här kommer vi bl.a. in på den symtomala,
kritiska tolkningsstrategi som bygger på antagandet att författaren inte har
full översikt över textens betydelser. Detta går knappast att göra utan värderingar
och förförståelse vilket får till följd att också det mottagarorienterande
perspektivet i viss mån har anlagts, i så motto att det är jag som läsare men
också forskare, som tar mig tolkningsföreträde. Här ligger jag alltså närmare
hermeneutiken än semiotiken enligt Gripsruds begrepp (se 3.2). Detta innebär
att författaren av en undersökt text kanske många gånger inte håller med mig
om tolkningarna, men min mening har inte heller varit att ta reda på vad författaren
egentligen avsett, utan vad texten faktiskt uttrycker vid en närmare
granskning.
Tolkningarna är givetvis också ett resultat av min förväntningshorisont. Eftersom
jag studerat visionen som begrepp har jag haft en bild av hur en vision
”borde” se ut. Denna teoretiska referensram har naturligtvis påverkat mig,
framför allt när det gäller visionernas form men även till viss del innehåll.
Samtidigt är det svårt att tänka sig några observationer som inte är ”teoriimpregnerade”.
96

6. SLUTDISK USSION
6.8 Förslag till fortsatt forskning
En uppsats väcker många gånger er frågor än den besvarar. Det ligger i den
mänskliga nykenhetens natur att ett svar på en fråga genast leder till nya
frågor och detta är en förutsättning för lärande i en djupare mening. Därför
har också denna uppsats genererat nya frågor vilka kan utgöra utgångspunkter
för fortsatta studier.
En naturlig fortsättning på denna uppsats vore att göra en djuplodande
fallstudie av en organisation för att undersöka hur organisationens vision fungerar
utifrån symbolperspektivet kontra verktygsperspektivet, alltså både hur
den uppfattas av berörda parter och vilken faktisk effekt den får.
En annan fråga som uppsatsen ytterst lite har diskuterat är den om hur visioner
uppstår. Vilka processer, både på politisk nivå och tjänstemannanivå,
skapar formuleringarna och vad ligger bakom?
Ett tredje forskningsförslag består i att göra en studie om visionens roll i en
strategiutformning och hur den samspelar med övriga delar, som t.ex. verksamhetsidé
och mål.
6.9 Avslutning
Till slut vill jag, för att sluta cirkeln, återvända till inledningens anekdot – den
händelse som från början ck mig intresserad av att utforska visionens roll.
Denna episod ser jag nu i en delvis ny belysning efter den tankeprocess som
ett uppsatsskrivande innebär. Anekdoten gick ut på att jag inte förstod vad
min dåvarande arbetsplats nya vision betydde eller vad den kunde få för konsekvenser
för mitt dagliga arbete. En rimlig slutsats – i skenet från uppsatsens
slutsatser – är att det aldrig var meningen att den skulle tolkas och förstås.
Den skulle bara ses som en symbol innehållande vackra fraser och ett legitimerande
innehåll. Visionen verkade med andra ord helt i det institutionelltsociologiska
paradigmet och var sannolikt aldrig tänkt att få någon reell inverkan
på organisationens arbete. Ett försök att tolka den enligt en rationalistisk-ekonomisk
verktygslogik skulle göra att den förlorade sin kraft som symbol
och därmed som legitimitetsskapare, eftersom innehållet inte höll för den
typen av logik.
Denna uppsats har delvis innehållit en kritisk attityd gentemot de granskade
texterna. Samtidigt är det min förhoppning att uppsatsens läsare, speciellt i
den mån de arbetar med musik- och kulturskolor eller liknande verksamheter,
har funnit viss inspiration i visionsformulerande och i att använda en vision
som ett redskap för riktning och mening i arbetet. Läsaren har fått en inblick i
litteraturen, både när det gäller vad en vision är och hur den kan skapas.
97

6. SLUTDISK USSION
Dessutom är uppsatsen full av exempel att både inspireras och kanske (i några
fall) avskräckas ifrån.
Är det då omöjligt att kombinera symbolperspektivet med verktygsperspektivet?
Kjell Arne Røvik (2000, s 41) säger: ”Den nya tjocka rocken man
köper har symbolvärde, eftersom den är modern, ger identitet och avger signal
till omgivningen om vem man önskar vara, samtidigt som den är effektiv
på att hålla kylan ute”. Som liknelse är detta citat lätt att förstå, men fungerar
det i praktiken? Mina slutsatser säger att det sannolikt är svårt att få dessa
perspektiv att helt samverka. Ändå tror jag att de esta av oss vill och tror att
det ska vara möjligt. Vi vill kunna förändra med effektiva verktyg samtidigt
som vi vill erhålla legitimitet från omgivningen. Frågan kvarstår dock. Går det
att ta hänsyn till både det organisatoriskt effektiva och det samhällsmässigt
legitima, med andra ord att låta visionen fungera som både verktyg och symbol?
Denna fråga överlåter jag åt framtida forskning att försöka besvara.
98

REFERENSER
Abrahamsson, Bengt & Andersen, Jon (1998): Organisation – att beskriva och
förstå organisationer. Malmö: Liber Ekonomi.
Alvesson, Mats (2002): Organisationskultur och ledning. I Rolf Lind, red:
Ledning av företag och förvaltningar. Stockholm: SNS förlag.
Alvesson, Mats & Due Billing, Yvonne (1999): Kön och organisation. Lund:
Studentlitteratur.
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (1994): Tolkning och reektion. Vetenskapsloso
och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Arvonen, Jouko (1989): Att leda via idéer. Lund: Studentlitteratur.
Aulin-Gråhamn, Lena & Thavenius, Jan (2003): Kultur och estetik i skolan.
Rapporter om utbildning nr 9. Malmö högskola.
Bang, Henning (1999): Organisationskultur. Lund: Studentlitteratur.
Barbosa da Silva, António & Wahlberg,Vivian (1994): Vetenskapsteoretisk
grund för kvalitativ metod. I Bengt Starrin & Per-Gunnar Svensson, red:
Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Beckérus, Åke & Edström, Anders (1988) Doktrinskiftet. Stockholm: Svenska
Dagbladets Förlags AB.
Befring, Edvard (1994): Forskningsmetodik och statistik. Lund: Studentlitteratur.
Bennis, Warren & Nanus, Burt (1985): Ledare och deras strategier. Stockholm:
Svenska Dagbladets Förlags AB.
Bennis, Warren (1994): Det verkliga lyftet. Stockholm: Sellin & Partner.
Berson, Yair; Shamir, Boas; Aviolo, Bruce J. & Popper, Micha (2001): The
relationship between vision strength, leadership style and context. The
Leadership Quarterly, 12 s 53–73.
Bolman, Lee G. & Deal, Terrence E. (1997): Nya perspektiv på organisation
och ledarskap (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Bonniers svenska ordbok (1991). Stockholm: Bonnier Fakta Bokförlag.
99

REFERE N S E R
Bruzelius, Lars H & Skärvad, Per-Hugo (2000): Integrerad organisationslära.
Lund: Studentlitteratur.
David, Fred R. (1993): Concepts of strategic management. New York: MacMillan.
Deal, Terrence E. & Kennedy, Allan A. (1982): Företagskulturer. Timo Förlag AB.
Ekvall, Göran (1996a): Navigatör och inspiratör. Om chefer, ledarskap och
förändring. Lund: Studentlitteratur.
Ekvall, Göran (1996b): Tidsandan och ledarskapet. I Göran Ekvall, red: Navigatör
och inspiratör. Om chefer, ledarskap och förändring. Lund: Studentlitteratur.
Frankelius, Per (2001): Omvärldsanalys. Malmö: Liber ekonomi.
Garvin, David A. (1984): What Does ”Product Quality” Really Means? Sloan
Management Review, 26(1), s 25–43.
Gilje, Nils & Grimen, Harald (1992): Samhällsvetenskapernas förutsättningar.
Göteborg: Daidalos.
Gripsrud, Jostein (1999): Mediekultur – mediesamhälle. Göteborg: Daidalos.
Hatch, Mary Jo (2002): Organisationsteori. Moderna, symboliska och postmoderna
perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Hellspong, Lennart & Ledin, Per (1997): Vägar genom texten. Handbok i
brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.
Hübner, Per-Anders (2002): Musikalisk mångfald. En undersökning av ungdomars
musicerande. Sveriges Musik- och Kulturskoleråd.
Jackson, Norman & Carter, Pippa (2002): Organisationsbeteende i nytt perspektiv.
Malmö: Liber ekonomi.
Jacobsen, Dag Ingvar & Thorsvik, Jan (1998): Hur moderna organisationer
fungerar. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Catrin (2003): Visioner och verklighet – kommunikationen om
företagets strategi. Uppsala: Acta Universitatus Uppsaliensis, Uppsala Studies
in Media and Communication, 2.
Karlöf, Bengt & Söderberg, Sven (1989): Ledarutmaningen. Stockholm:
Svenska Dagbladets förlag.
Kommunallagen (SFS 1991:900).
Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
100

REFERE N S E R
Larsson, Staffan (1994): Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier. I Starrin,
Bengt & Svensson, Per-Gunnar, red: Kvalitativ metod och vetenskapsteori.
Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, Dan & Ternhag, Gunnar (2002): Musiketnologi – en introduktion.
Södertälje: Gidlunds förlag.
Marner, Anders & Örtegren, Hans (2003): En kulturskola för alla – estetiska
ämnen och läroprocesser i ett mediespecikt och medieneutralt perspektiv.
Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Nanus, Burt (1996): Leading the vision team. The Futurist, 30 (1996), s 21–23.
Nilsson, Sven (2003): Kulturens nya vägar. Malmö: Polyvalent.
Nörretranders, Tor (1991): Märk världen. En bok om vetenskap och intuition.
Stockholm: Bonnier Alba.
Persson, Torgil (2001): Den kommunala musikskolans framväxt och turbulenta
90-tal. Göteborg: Skrifter från Institutionen för musikvetenskap, Göteborgs
universitet nr 68.
Peters, Tom & Waterman, Robert H. (1982): På jakt efter mästerskapet.
Stockholm: Svenska Dagbladets Förlags AB.
Peters, Tom & Austin, Nancy (1985): Besatt av mästerskapet. Stockholm:
Svenska Dagbladets Förlags AB.
Pihlgren, Gunnar & Svensson, Arne (1989): Målstyrning. 90-talets ledningsform
för offentlig verksamhet. Malmö: Liber.
Railo, Willi (1988): Först till framtiden. Naarden: Amas Export.
Roos, Göran; von Krogh, Georg & Roos, Johan (1998): Strategi – en introduktion.
Lund: Studentlitteratur.
Rostvall, Anna-Lena & West, Tore (1998): Handlingsutrymme. Om utvecklingsarbete
i musikundervisning. Stockholm: KMH-förlaget.
Røvik, Kjell Arne (2000): Moderna organisationer. Trender inom organisationstänkandet
vid millennieskiftet. Malmö: Liber.
Sandberg, Jörgen & Targama, Axel (1998): Ledning och förståelse. Lund:
Studentlitteratur.
Sandholm, Lennart (1995): Kvalitetsstyrning med totalkvalitet. Lund: Studentlitteratur.
Schein, Edgar H. (1985/1987): Dening Organizational Culture. I J.M.
Shafritz & J.S. Ott, red: Classics of Organization Theory, s 381–395. Chicago:
The Dorsey Press.
101

REFERE N S E R
Senge, Peter (1990): The Leaders New Work: Building Learning Organizations.
MIT Sloan Management Review, 32 (1990) s 7–23.
Senge, Peter; Kleiner, Art; Roberts Charlotte; Ross, Richard B.; Smith, Bryan
J. (1994): The fth discipline eldbook. New York: Currency Doubleday.
Senge, Peter (1995): Den femte disciplinen. Stockholm: Nerenius & Santérus
Förlag.
Senge, Peter (1999): The Discipline of Innovation. Executive Excellence, 16
(1999) s 10–11.
Sjöström, Ulla (1994): Hermeneutik – att tolka utsagor och handlingar. I
Bengt Starrin & Per-Gunnar Svensson, red: Kvalitativ metod och vetenskapsteori.
Lund: Studentlitteratur.
Small, Christopher (1998): Musicking. The Meanings of Performing and Listening.
Hanover: Wesleyan University Press.
SMoK, Sveriges Musik- & Kulturskoleråd (2003): Pressmeddelande 2003-10-
14. http://www.smok.se/db/documents/press/press_031010.pdf [Hämtad
2004-08-15]
SMoK, Sveriges Musik- & Kulturskoleråd (2004a): Årlig nationell lägesrapport
2003–2004. SMoK. http://www.smok.se/arkiv/statistik/stat0304.pdf
[Hämtad 2004-08-15]
SMoK, Sveriges Musik- & Kulturskoleråd (2004b): Ett samlande dokument
för musik- och kulturskolorna – SMoK:s plattform. SMoK.
SMoK, Sveriges Musik- & Kulturskoleråd (2004c): Funktionshinder – hinder
eller möjlighet i den kommunala musik- och kulturskolan? SMoK.
http://www.smok.se/arkiv/div/rapportfunktionshinder.pdf [Hämtad 2004-
11-17]
SMoK, Sveriges Musik- & Kulturskoleråd (2004d): Pressmeddelande 2004-
05-18. http://www.smok.se/db/documents/press/Press%2020040518.pdf
[Hämtad 2004-08-15]
Statistiska Centralbyrån
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____83209.asp [Hämtad 2004-
07-08]
Stora synonymordboken (1982). Stockholm: Strömbergs.
Strange, Jill M. & Mumford, Michael D. (2002): The origins of vision. Charismatic
versus ideological leadership. The Leadership Quarterly, 13 (2002)
s 343–377.
Stålhammar, Bert (1994): Målstyrt ledarskap i skolan. Göteborg: Förlagshuset
Gothia.
Svenska akademins ordlista (1998). Stockholm: Norstedts.
102

REFERE N S E R
Svenska språknämnden (1991): Svenska skrivregler. Stockholm: Liber
Säljö, Roger (2000): Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv.
Stockholm: Prisma
Tebelius, Ulla (1987): Om vetenskapliga förhållningssätt. I Runa Patel & Ulla
Tebelius, red: Grundbok i forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Tivenius, Olle (2001): Skönheten och odjuret. Målformuleringsprocessen vid
två kulturskolor. Skriftserie uppsats 2001:01, CD-uppsats i musikpedagogik,
Musikhögskolan. Örebro universitet.
Tivenius, Olle (2004a): Musik som kunskap. I Bernt Gustavsson, red: Kunskap
i det praktiska. Lund: Studentlitteratur.
Tivenius, Olle (2004b): Leve musiken – ner med estetiken! Ett transformerat
demokratibegrepps musikpedagogiska implikationer. Opublicerat paper.
Musikhögskolan. Örebro universitet.
Ungdomsstyrelsen (2003): Ung 2003. Ungdomsstyrelsens skrifter 2003:6
Wentzell, Anneli & Kimber, Helena (2004): Målstyrningens kolonisering av
kommunal kulturförvaltning. En fallstudie över Stockholms stads kulturförvaltning
och Solna stads kultur- och fritidsförvaltning. Kandidatuppsats,
Södertörns högskola.
Wolvén, Lars-Erik (2000): Att utveckla mänskliga resurser i organisationer.
Lund: Studentlitteratur.
103

Bilaga 1: Missivbrev till kommunala musik- och kulturskolor
Till kommunala musikledaren, kulturskolechefen el. motsvarande
Vision som ledningsinstrument i musik/kulturskolor
Mitt namn är Anders Nordquist och jag skriver för tillfället på en C-uppsats i
Pedagogik med inriktning mot utbildningsledning på Örebro universitet.
Uppsatsen behandlar visioner som ledningsinstrument och jag har riktat in
mig på kommunala musik/kulturskolor som urvalsgrupp. Med anledning av
detta ber jag Dig i egenskap av chef för en dylik skola att svara på några frågor
om just detta ledningsinstrument.
Eftersom mitt mål är att få information från samtliga Sveriges musik/kulturskolor
är det viktigt att just Du svarar för att resultatet ska ge en så korrekt
och heltäckande bild som möjligt. Använd gärna ”Svara”-funktionen i ditt epostprogram
och skriv in dina svar direkt i e-brevet efter ”svar” under mina
frågor. Jag vore tacksam om jag kan få svar senast 23 april.
Om Du har några frågor rörande denna undersökning så hör gärna av Dig till
mig på telefon 0586-481 63 eller e-post: anders.nordquist@telia.com
Med hopp om givande samarbete tackar jag på förhand!
Anders Nordquist
Frågor:
1. Har Er musik/kulturskola någon skriftlig formulering som ni benämner
vision?
Svar:
2. Om ja, hur lyder den?
Svar:
3. Om Ni inte har något Ni kallar för vision, existerar det något annat övergripande
strategiskt dokument som anger ett framtida önskvärt tillstånd
för organisationen?
Svar:
4. Om ja, vad kallar Ni den?
Svar:
5. Om ja (på fråga 3), hur lyder den?
Svar:
104

Bilaga 2: Alla visioner
Nummer Vision
1 1 Vi vill strukturera framtidens musikskola
2 Vi vill erbjuda dans som ämne
3 Vi villl öka vårat samarbete med grundskolan
4 Vi vill ha hela vår byggnad (denna vision är uppnådd november 2003)
2 !" Kulturskolorna - en verksamhet som starkt bidrar till regionens profilering, attraktivitet
och konkurrenskraft.
!" Kulturskolorna ett centrum för regionala kulturlivets utveckling.
!" I varje kommuns centralort finns ett upplevelsecentrum (kulturhus) där många
verksamheter kan mötas över kultur- och generationsgränser. Där kan bl a ungdomar
ges möjlighet att arrangera aktiviteter, som t ex konserter föreställningar
!" Alla elever garanteras en kvalitativ undervisning i alla kulturämnen.
!" Basprogram via ungdomsskolan.
!" Ämnesövergripande tematiska kulturprojekt ingående i större projekt i ungdomsskolan.
!" Elevanpassad kulturfördjupning i den frivilliga delen. Alla kulturformen.
!" Skolan har en öppen struktur och mycket sker vid sidan av den trad. verksamheten.
!" Ev. elever som jobbar på egen hand.
!" Uppsamlande kraft för kulturaktivitet i regionen.
!" Lekverksamhet för barn 0-5 år. Alla kulturformer.
!" Verksamheterna hänger logiskt ihop/tydlig verksamhetsidé.
!" Handledande verksamhet för lärare + förskollärare.
!" Olika inriktningar på studier.
!" Fördjupning på gymnasiet.
!" 100 % av eleverna är knutna till en grupp.
!" Introduktionstermin.
!" Projekt-/kursorienterad verksamhet.
!" Arbetet organiseras i arbetslag.
!" Rikt utbud av ”kringaktiviteter” (läger, resor, m.m.)
!" Upplevelsen står i centrum.
!" Kulturskolan är en levande scen i kommunen.
!" Låtskrivarverkstad är en del av verksamheten.
!" Vi har ett anpassat verksamhetsutbud för barn med särskilda behov.
!" Kreativitet genomsyrar vår verksamhet.
!" Kulturskolan är en länk mellan människor som tillhör olika generationer.
!" Kulturskolan utgör en mötesplats med café.
!" Uppsökande verksamhet – Kulturskolan strävar efter att finnas på en mängd olika
ställen i lokalsamhället.
!" Egen utveckling – arbetet på Kulturskolan ger goda möjligheter till växt hos den
enskilde medarbetaren.
!" Andra arbetsformer – som lärare på Kulturskolan vill vi utveckla vårt sätt att arbeta.
!" Programutbud riktade till företag m.fl.
3 Kulturen som Medel till målet: Lyckliga barn och ungdomar i staden med hjälp av
Tradition och Förnyelse.
105

4 En musikskola i allas medvetande
En musikskola som erbjuder alla kommunens barn och ungdomar vokal och instrumental
undervisning
En musikskola som aktivt breddar sitt utbud i takt med tiden och samhällets förändringar
En musikskola som verkar aktivt i kommunens musikliv
En musikskola som stimulerar till samarbete och ökad förståelse mellan olika kulturer
En musikskola som förmedlar glädje och kunskap till dem vi möter i vår verksamhet
5 Musiken och dansen ska vara den självklara fritidsaktiviteten för barn och ungdomar
genom hela skolåldern
6 En musikskola för landsbygden.
Musikskolan riktar sig till i första hand alla barn och ungdomar
i kommunen som vill fördjupa sitt musikintresse genom instrumental
och ensembleundervisning men finns även till hands för
kommunens övriga innevånare som musikalisk resurs.
Musikskolans mål är att vara ett alternativ och/eller komplement
i fråga om fritidsaktiviteter för ungdomarna i vår kommun.
Musikskolan bedriver instrumental-undervisning i grupp eller enskilt.
Därutöver bedrivs det en omfattande ensemble- och orkesterverksamhet
7 Alla barn och ungdomar kommer regelbundet i kontakt med olika kulturyttringar, t ex
musik, teater, dans, film, litteratur och konst. Kulturskolan ska vara den plats där alla
barn och ungdomar ges möjlighet till utövande av dessa ämnen. Nyckelord i Kulturskolans
verksamhet är lust, inspiration och skapande. Kulturskolan ska ge de kunskaper
och färdigheter inom kulturområdet som bidrar till att våra barn och ungdomar
tillåts växa till harmoniska, ansvarstagande, emotionellt och kulturellt mogna människor.
8 Vi ser en Musikskola där vi inspirerar barn, ungdomar och vuxna till ett aktivt musicerande
och blir en angelägenhet för kommunen.
9 Vi har en dröm: Att genom sång, musik och dans ge så många ungdomar som möjligt
ett intresse för livet. Upplevelser att ta med sig genom åren, en glädje som alltid finns
oavsett vilket yrke ungdomarna ägnar sig åt.
Vi försöker leva upp till vår dröm genom att erbjuda alla barn och ungdomar i hela
[kommunens namn] att lära sig spela, sjunga och dansa. Vi arbetar med modern pedagogik
och med modernaste tänkbara hjälpmedel för att göra undervisningen så stimulerande
som möjligt för våra elever. Vi har till och med tagit datorn till hjälp i musikskapandet.
10 Visionen är att nå alla barn, alla ska ha lika rätt och möjlighet att få ut veckla sig själva
genom musik och kulturundervisning.
106

11 Musik- och kulturskolan skall
!" erbjuda barn och ungdomar i [kommunens namn] goda kulturaktiviteter som
bygger på tillgänglighet, flexibilitet, mångfald och ger bestående intresse.
!" stimulera till skapande, ge kunskap och information samt inspirera till upplevelse i
gemenskap med andra.
!" utgå från en humanisitisk människosyn, öka livskvalitén och bidra till en personlig
utveckling.
!" främja kulturell bredd, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka
kommersialismens negativa verkningar.
12 Kulturskolans vison är att skapa ett så brett utbud av kulturella
aktiviteter i stadsdelen så att ungdomar får stora möjligheter som möjligt
att utveckla sina intressen och färdigheter.
13 Kulturskolan i [kommunens namn] vill
genom ett rikt utbud och kompetent personal
kontinuerligt nå alla i kommunen
med kulturell verksamhet av hög kvalitet.
14 Vi ska tillhandahålla utbildning inom musik för våra elever utifrån var och ens förutsättningar,
intresse och behov.
Undervisningen ska vidga och fördjupa elevernas upplevelser och uttrycksförmåga och
kreativitet.
Vi strävar efter att eleverna ska kunna spela tillsammans i ensembleverksamhet.
Vi ska se till att eleverna får möjligheten att framträda på scen i små och stora sammanhang
som ett led i det pedagogiska arbetet.
Vi ska ha en bra kontakt med elever och föräldrar, så att de är delaktiga i det som sker
i musikverksamheten.
15 [Hänvisar till hemsidan men där hittar jag inget som benämns vision.]
16 Vår vision är ett stort kulturskolehus där det finns plats för kulturverksamhet för alla
barn och ungdomar.
17 Musikskolan (som organisation) ska vara en samlad kompetens inom musik och teater.
Vi ska kännetecknas av hög och bred kompetens inom musikens och teaterns områden.
Vi ska fungera som en resurs inom kommunens gränser för att en liten kommun som
vår ska kunna hålla en hög musikalisk och teatralisk nivå.
18 Kulturskolan ska i en nära framtid utgöra fundamentet i skapandet av kreativa och
gränslösa mötesplatser för barn och ungdom
19 Vi väcker lust till kreativt skapande hos alla barn och ungdomar. Vi är en plantskola
för upplevelser och färdighetsutveckling inom estetiska ämnen. De frön vi sår och
vårdar växer till ett livslångt lärande hos våra elever. Vår verksamhet stimulerar elevernas
fantasi och utvecklar eleverna till demokratiska människor med gott självförtroende.
Kulturskolan bidrar till det goda samhället där olika konstarter utvecklas och
finns för sin egen skull. Vårt arbete med olika estetiska ämnen är en angelägenhet för
alla i kommunen.
107

20 Vad ska känneteckna Kulturskolan i [kommunens namn] år 2005?
- Vi står för en hög kvalitet.
- Vi har ambitiösa och engagerade elever och varje elev får hjälp att nå sin yttersta
förmåga. Lektionstiderna är individuellt anpassade och det finns mål med det man
gör.
- Våra elever är tillfredställda och nöjda. - Vi har glada och friska lärare som fortbildar
sig kontinuerligt.
- Vi är kända för att ha framåtanda och är en förebild för andra Kulturskolor i landet.
- Vi har fördjupat vårt samarbete med grundskolan genom en väl fungerande integrering.
Integreringen finansieras nu helt av grundskolan.
- Vår budget är i balans.
- Vi har ett eget "kulturhus" med lokaler som tillfredställer alla våra olika verksamheters
behov.
- Våra lokaler ute på skolorna är ändamålsenliga och har en god miljö och arbetssituation.
Vår basutrustning uppdateras löpande.
- Vi har engagerade och nöjda föräldrar.
- Vi har i år satt upp en egen producerad musical (musik, manus etc). Detta blev så
uppskattat att har vi som mål att genomföra en musical vartannat år framöver.
- Vi har utökat vårt samarbete över gränserna med kommuner och grannländer
samt har ett intressant vänortsutbyte med en annan aktiv kulturskola i landet.
- Vi har verksamhet på alla skolor.
- Vår utåtriktade verksamhet är mycket uppskattad och vi syns ofta i tidningar och
TV.
- Alla känner sig välkomna till Kulturskolan där det finns mycket glädje och kreativitet.
- Vi har en enhetlig framtoning och ”syns” ute i länet (jackor, bildekaler etc)
- Vi har en egen hemsida med löpande information om Kulturskolans verksamhet
och aktiviteter samt hantering av anmälningar.
- Kulturskolan har ett tydligt ledarskap.
21 [gemensam vision med skola nr 2]
22 Kulturskolan i [kommunens namn] finns till för din glädje och utveckling. Du som elev
står i centrum. Och vi tror att det vi har att erbjuda dig kommer att berika ditt liv i
smått som stort. Vi vet hur viktigt det är att känna glädje, lust och nyfikenhet i sitt
lärande och därför är detta våra ledstjärnor. Och då det magiska inträffar att allt detta
goda sammanfaller lär man sig upptäcka värden som annars skulle varit dolda.
Vi som jobbar här har många olika utbildningar bakom oss och representerar olika
genrer. Och vi tycker att allt har sin naturliga och givna plats i det totala kulturutbudet.
Vi ser med glädje och stolthet på alla de olikheter vi representerar och inser att
vår mångfald är en del av vår styrka.
23 Genom musik-dans-drama och bild skall alla barn och ungdomar i [kommunens namn]
ha rätten till ”att skapa sig själva”.
108

24 Barn och ungdomar i [kommunens namn] skolor skall få tillgång till estetiska ämnen
för att kunna tolka sin samtid och ge uttryck åt tankar, känslor, erfarenheter och kunskaper,
som ett led i det livslånga lärandet. Kulturskolan skall stödja kreativt skapande
arbetsformer i skolans dagliga arbete och använda estetiska ämnen för att skapa delaktighet
och sammanhang, där barns rätt att uttrycka sig prioriteras. Kulturskolan skall
erbjuda färdighetsträning och fördjupning inom de estetiska uttrycksformerna, musik,
dans, bild och drama, i syfte att främja individens växt och lärande.
25 Musikskolans övergripande mål
- Utveckla samarbetet musik/grund/gymnasieskola samt integrera musik i andra
ämnen,
- en naturlig resurs i den vanliga skolan,
- verka för en kulturellt levande kommun,
- verka för en pedagogisk/social utv för våra elever,
- stimulera ungdomars naturliga musikintresse att omfatta även eget muciserande,
- ge kommunens ungdomar undervisning i instrumentalmusik/sång,
- låta elever känna ansvar och gemenskap med andra inom mu-skolans
kör/ensemblemusik,
- under skoltiden odla ett intresse som kan fortsätta upp i vuxen ålder,
- i mån av tid ge vuxna tilltröde till mu-undervisning,
- stärka och utveckla ett värdefullt fritidsintresse,
- ge extra resurser till de elever som satsar på en högre musikutbildning.
26 !" Väcka och vidga såväl elevernas som allmänhetens intresse och förståelse för musik.
!" Ge eleverna goda kunskaper i musikoch utveckla deras färdigheter.
!" Skapa gemenskap och engagemang.
!" Verka för en aktiv musik-/kulturkonsumtion.
!" Utvecklas med fler ämnen och instrument.
!" Utvecklas till en kulturskola innehållande minst tre olika kulturyttringar.
!" Skall bedrivas i ändamålsenliga lokalersom genom sin utformningtimulerar barn
och ungdom till ett aktivt kulturutövande.
!" Utveckla samarbetet me skola,föreningsliv och studieförbund.
27 EN KULTURSKOLA FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR I [kommunens namn]
KOMMUN
28 Vi skall arbeta för ett ökat samarbete mellan skolans lärare såväl inom det egna ämnet
som över ämnesgränser, ex. dans - musik.
Arbeta för en ”öppen dörr” undervisning.
Ge elever hela kommunen en rättvis möjlighet till utövning av önskad aktivitet.
Ge eleverna en bas av kunskap så att de kan verka som goda amatör utövare som vuxna.(De
som vill mer stöttar med extra insatser)
Inför bildverksamhet/skapar verksad på skolan.
Eleven skall ges möjlighet att utvecklas i sin egen takt och erbjudas samspel i varierat
antal stilar och svårighetsgrader.
109

29 ”En God och Aktiv Skola och Fritidsaktivitet I Allas Medvetande” Dvs Musikskolan är
(d)en mötesplats där samverkan sker mellan (engagerade och kompetenta) lärare och
(nyfikna, kunskaps- och upplevelsesökande) elever/studenter, under hela musikskolevistelsen
för skapande av positiva lärandeupplevelser, där den goda musikskolan gestaltas
30 Kulturskolan - ett självklart kulturcentrum i kommunen.
31 Vi har en slags policy eller vision att alla elever ska erbjudas samspel och att musikskolan
ska stå för mångfald både vad gäller instrument och genrer.
32 [Kulturskolans namn] har byggt en verksamhet för att stödja barn och ungdomar i
deras utveckling och för att ta vara på deras idérikedom och kreativitet. Förutom programverksamheten
som kommunens alla barn får chans att uppleva, har vi också undervisning
i bild, teater, musik, film & media vid sidan om olika projekt som erbjuds
grundskolans elever. Vi vill värna om självkänsla och demokrati om med fantasins
hjälp ge upplevelser inom hela kulturområdet.
33 En ledningsvision finns att gå från musikskola till kulturskola. Sedan detta formulera-
des har vi kommit halva biten på väg och blivit en musik och dansskola.
34 En Kulturskola för alla!
35 !" Musikskolan skall vara en resurs för skolans och för kommunens kulturliv och
skall bidra till att stimulera den kreativa sida som finns hos barn och ungdomar.
!" Alla barn och ungdomar skall erbjudas möjlighet att få spela. ·
!" Musikskolan skall utvecklas mot en kulturskola, som förutom musik erbjuder dans
och teater.
36 Att barn och ungdomar ska växa upp i en miljö fylld av kultur, där de på ett lekfullt,
lustfyllt och nyfiket sätt kan ägna sig åt eget kulturskapande och upplevelser i möten
med den levande kulturen
37 ett dokument framtaget i samband med EU-mål 3 arbetet. För långt att referera. Inget
annat än en förteckning över vad vi känner att vi är duktiga på och omformulerat i
ord, alltså: orkestersatsningar och "det skall vara roligt att gå till musikskolan" och
nära samarbete mellan klassmusiklärare/instrumentallärare...!
38 ”Musik skall byggas utav glädje, av glädje bygger man musik”
39 Musikskolans verksamhet skall breddas till Kulturskola.
40 Om fem år har vi en verksamhet som lockar och ger människor möjlighet att uppleva,
lära och agera inom områdena kultur, idrott och fritid. En verksamhet som därmed
bidrar till att göra [kommunens namn] attraktivt att bo i.
41 Att skapa möten i kreativ anda -att stimulera barn och ungdom genom konstnärligt
arbete och ge dem redskap att utveckla sitt kulturintresse.
42 På ett lustfyllt sätt, använda och utveckla de olika uttrycksmedlen. Genom att använda
sig av eget skapande med bild, drama och musik stärka självkänslan, sinnena, koncentrationsförmågan,
motoriken och kreativiteten.
110

43 Ej skriftligt formulerad, men ”att vara tidsenliga och att vi har stor ungdomsrepresentation
i hur vi utvecklar vår skola”
44 Ge elever förutsättningar för att kunna musicera enskilt och i grupp
!" Att det skapas förutsättningar för ändamålsenliga ensemblelokaler
!" Att det skapas förutsättningar för ökat samarbetet med grannkommunerna så att;
ensembleverksamheten kan utökas och kontaktnät skapas mellan ungdomar
!" Stärka upp vissa instrumentgrupper
!" Bra tjänsteunderlag kan ges
!" Att vi kan förmedla en sådan spelglädje att musicerandet blir en naturlig del av
vuxenlivet genom att t ex fler ensembler bildas.
!" Att förutsättningar ges så att vi kan bredda utbudet med andra kulturyttringar.
!" Att Musikskolan blir en förebild för andra kommuner!
45 Kommunens:
[Kommunens namn] ska bibehålla och utveckla sin plats som föregångskommun inom
musik-och kulturlivet, samt skapa goda förutsättningar för idrott och rekreation för
innevånarna med inriktning mot barn och ungdom. Kommunen ska arbeta för en fritidsverksamhet
där föreningarna är delaktiga när det gäller skötsel och drift av anläggningar.
Kultur och Fritidsförvaltningens:
Alla sökande elever till Kulturskolan skall garanteras plats, till och med 18 år eller till
avslutade gymnasiala studier. Elever från annan ort som studerar vid grund- eller gymnasieskola
i [kommunens namn] skall också erbjudas studier vid Kulturskolan. Elevens
förstahandsval av instrument kan dock inte garanteras.
46 Barn och ungdomar i [kommunens namn] skall utveckla kunskaper och färdigheter i
sång, musik, dans, rytmik och drama, så att dessa blir en meningsfull och stimulerande
del av deras liv.
47 Alla elever skall oavsett när dom slutar i Musikskolan, ha kvar sin lust till musik.
48 [Kommunens namn] kulturskola ska vara ett ledande kulturellt och pedagogiskt centrum
inom musik, dans, teater/drama och bild för kommunens barn och ungdomar.
49 Vår vision är att
1. ge kommunens barn och ungdomar möjlighet att stärka sin självkänsla
och självtillit
2. fördjupa upplevelser och vidga uttrycksförmågan
3. ge flera ingångar till ett lustfyllt lärande
4. främja lusten att skapa
5. ge en meningsfull fritid
6. vara en mötesplats
7. vara kända och attraktiva
50 Musikskolan är drivkraften i kommunens musikliv:
-Skapar förutsättningar för eget musicerande
-Stimulerar samspel
-Verkar för musikalisk mångfald
-För arv och tradition vidare samt uppmuntrar nyskapande
51 Musikskolan är en lockande plats som erbjuder musikalisk, konstnärlig och pedagogisk
mångfald
111

52 !" fortsätta utveckla den kommunala musikskolan till en kulturskola med breddat
verksamhetsområde
!" under ömsesidigt ansvar utveckla samarbetsformer mellan musikskola, förskola,
skola, fritidshem, kommunens övriga förvaltningar, näringslivet och andra institutioner.
!" ge alla barn och ungdomar möjlighet att få tillgång till undervisning för att utveckla
sin identitet, sina intressen och anlag för musik och andra kulturella uttrycksformer.
53 Vi ska stå för både bredd och spets i en verksamhet för alla. Vi ska vara ett resurs- och
kompetenscentrum. Vi ska vara en öppen organisation med full insyn. Vi ska vara en
ledande kulturskola med full utsyn.
Anmärkning:
1. Stavfel och annat som bryter mot gängse skrivregler är inte rättade utan
texterna är precis sådana som jag erhöll dem.
2. Text i kursiv stil betyder att skolan i fråga inte har en formulerad vision.
Den kursiverade texten är skolans kommentar till detta.
112