- Page 1: Forskning i fokus, nr. 27 Utbildnin
- Page 5: Utbildning i glesbygd - samspel ell
- Page 9: 4.3 Glesbygdsområden i en globalis
- Page 12 and 13: utveckling. Här arbetar författar
- Page 14 and 15: nad av skolväsendet på ett sådan
- Page 16 and 17: Ett annat och minst lika viktigt k
- Page 18 and 19: grundskolestadiet oftast fråga om
- Page 20 and 21: jektplaner förtjänar starkast mö
- Page 22 and 23: Inledningsvis beskriver vi hur stad
- Page 24 and 25: Summary This book gives an overview
- Page 26 and 27: Inledning. Utgångspunkterna för d
- Page 28 and 29: “bra” som möjligt, talar man o
- Page 30 and 31: När det gäller högre utbildning,
- Page 32 and 33: Fram till 1950 hade Sverige, tillsa
- Page 34 and 35: utveckling i dessa glesbygdsområde
- Page 36 and 37: den enskilda personens eller gruppe
- Page 38 and 39: et små skolor, decentraliserad lä
- Page 40 and 41: I det följande går vi lite närma
- Page 42 and 43: En god gemensam folkskola för alla
- Page 44 and 45: är avhängigt utbildningssystemet
- Page 46 and 47: Om vi nu följer vidareutvecklingen
- Page 48 and 49: Symptomatiskt nog kallades de skolo
- Page 50 and 51: hemorten innebär för identitetsut
- Page 52 and 53: Kapitel 2. Strukturella förhållan
- Page 54 and 55: gemensamma mål, ett tydligt ansvar
- Page 56 and 57:
ätt till den enskilda skolan (rekt
- Page 58 and 59:
ters bilresa till närmaste tätort
- Page 60 and 61:
påverkade urbaniseringen. Efter 19
- Page 62 and 63:
inom primärnäringarna, med genomg
- Page 64 and 65:
Vi måste även anta att det totala
- Page 66 and 67:
lokal och regional nivå. Det finns
- Page 68 and 69:
I båda länderna har kommunerna et
- Page 70 and 71:
2.6. Skola i glesbygd Skolhistorien
- Page 72 and 73:
1950 års riksdagsbeslut var ett pr
- Page 74 and 75:
tas, nämligen nödvändigheten av
- Page 76 and 77:
tagit fram kommer var sjätte grund
- Page 78 and 79:
enskilda barneskolen (låg- och mel
- Page 80 and 81:
och samma organisation, där fylkes
- Page 82 and 83:
nom i de tätortsnära områdena. K
- Page 84 and 85:
Kapitel 3. Forskning om utbildning
- Page 86 and 87:
grupper i samhället nya alternativ
- Page 88 and 89:
skolan samt slutligen utbildningens
- Page 90 and 91:
lera utflyttning och t.o.m. “töm
- Page 92 and 93:
Inte förrän på 1970-talet kom de
- Page 94 and 95:
kommunaliseringen gjorde dessutom a
- Page 96 and 97:
94 -Elever med daglig skolskjuts ä
- Page 98 and 99:
Nordland var en extrem variant av d
- Page 100 and 101:
ter, ibland med rötter långt till
- Page 102 and 103:
Om kontakten skola - hem - De allra
- Page 104 and 105:
de nyrekryteringar som alla lokala
- Page 106 and 107:
dubbla av det som kommunen med den
- Page 108 and 109:
Urval och metod. Omfattande data sa
- Page 110 and 111:
- Under läsåret 1988-1989 bedrevs
- Page 112 and 113:
har studerats och redovisats av bl.
- Page 114 and 115:
Resultat. Bland resultaten från st
- Page 116 and 117:
114 som läraren ofta är ensam ino
- Page 118 and 119:
skulle vara betjänt av en sådan t
- Page 120 and 121:
B. Studier En undersökning av skol
- Page 122 and 123:
åkt skolskjuts i flera år jämfö
- Page 124 and 125:
122 - I fråga om negativa erfarenh
- Page 126 and 127:
- Skiljer sig glesbygdsbarn från s
- Page 128 and 129:
till fördel för B-formen och gles
- Page 130 and 131:
Dessa resultat stödjer den forskni
- Page 132 and 133:
det egna samhället hos de unga. Me
- Page 134 and 135:
132 allt.” Detta överensstämmer
- Page 136 and 137:
när- och landsbygdssamhället soci
- Page 138 and 139:
ad av eleverna), underhållningskv
- Page 140 and 141:
och spekulationerna kring varför.
- Page 142 and 143:
ansvar och för social inlärning i
- Page 144 and 145:
- 70 % av eleverna med skolskjuts
- Page 146 and 147:
144 - Nätverksarbetet kan medverka
- Page 148 and 149:
Likvärdighet - ett delat ansvar (S
- Page 150 and 151:
Undersökningarna är få och utfö
- Page 152 and 153:
Genomför kommunerna egenkontroll i
- Page 154 and 155:
grannkommuner. Föräldrasamverkan
- Page 156 and 157:
• Elever från stad eller tätort
- Page 158 and 159:
Resultat. I ljuset av en ny läropl
- Page 160 and 161:
Rødøyprojektet (1975-1980) Bakgru
- Page 162 and 163:
särskilt på mindre platser där v
- Page 164 and 165:
de i nära samarbete med lärarutbi
- Page 166 and 167:
utveckla skolan. Alltihop ägde des
- Page 168 and 169:
Vi sätter genus på agendan. Ett d
- Page 170 and 171:
kuteras och analyseras detta materi
- Page 172 and 173:
Men det är inte bara skolan och ko
- Page 174 and 175:
or. En helt ny studie från Nordlan
- Page 176 and 177:
otraditionellt skolutbud ska kunna
- Page 178 and 179:
utbildningsavdelningen vid Nordland
- Page 180 and 181:
178 från två av nio avgångseleve
- Page 182 and 183:
Särskild samordnad gymnasieundervi
- Page 184 and 185:
Pangprojektet - uppföljning av fly
- Page 186 and 187:
hög. Detta visar hur arbetsmarkand
- Page 188 and 189:
Resultat - Reformen har lett till a
- Page 190 and 191:
partner för att ta ställning i en
- Page 192 and 193:
också haft ett tydligare politiskt
- Page 194 and 195:
Den bild som växer fram av glesbyg
- Page 196 and 197:
skolskjuts är föräldrarna. Under
- Page 198 and 199:
verna och bosatta på hemorten och
- Page 200 and 201:
goda, IKT-användningen t.o.m. bät
- Page 202 and 203:
liga har små skolor. Med en utveck
- Page 204 and 205:
mönster som genom tiderna skapats
- Page 206 and 207:
Finns det skillnader mellan pojkar
- Page 208 and 209:
tidsutbud bidrar dessutom till att
- Page 210 and 211:
Kapitel 4. Skola och glesbygd - mot
- Page 212 and 213:
Det är denna typ av problemställn
- Page 214 and 215:
ationer, men vi tar även upp de f
- Page 216 and 217:
en upplevd ekonomisk tvångssituati
- Page 218 and 219:
är nöjdare med sin skolsituation
- Page 220 and 221:
- Hur ser ansökningarna och studie
- Page 222 and 223:
Om vi ser på grundskolan och gymna
- Page 224 and 225:
ekonomiskt effektivt, på samma gå
- Page 226 and 227:
224 dag (på många platser gick ma
- Page 228 and 229:
varierat serviceutbud och en koncen
- Page 230 and 231:
grad har blivit uppköpta och markn
- Page 232 and 233:
distriktspolitiken är “att bibeh
- Page 234 and 235:
Bägge dessa studier har metodologi
- Page 236 and 237:
egåvningstesterna och utbildningsn
- Page 238 and 239:
och diskvalificerar sig för en hem
- Page 240 and 241:
“naturliga” situationerna för
- Page 242 and 243:
Från lokalsamhälle till “ort”
- Page 244 and 245:
- Olika typer av bosättningar, oli
- Page 246 and 247:
antal eller till och med tillväxt,
- Page 248 and 249:
Vi kan utgå ifrån att största m
- Page 250 and 251:
egränsar vi oss till sådana uppgi
- Page 252 and 253:
ningen på mellanstadiet (årskurs
- Page 254 and 255:
na i fylket, vara en av de allra fr
- Page 256 and 257:
För det första är det politiska
- Page 258 and 259:
min för de små skolorna på läng
- Page 260 and 261:
3. Uppföljningsforskning - eventue
- Page 262 and 263:
Referenser. Agrell, J. (1950): Den
- Page 264 and 265:
Dahllöf, U. och Andræ, A. (1973):
- Page 266 and 267:
Hansen, F. (1877): Om Folkehøiskol
- Page 268 and 269:
Kymlicka, W. (1990): Contemporary P
- Page 270 and 271:
Næss, N.G. och Skeie, G. (1998): P
- Page 272 and 273:
Skolverket (1995): Likvärdighet i
- Page 274 and 275:
St.meld. nr. 9/1954: Om tiltak for
- Page 276 and 277:
Bilaga 1. Om SCB och SSB Sveriges S
- Page 278 and 279:
tätort utan en naturlig omgivning
- Page 280 and 281:
1 Landsbygdskommuner (de 143 minst
- Page 282 and 283:
Bilaga 3 En norsk karta med fokus p
- Page 284 and 285:
Jens Pedersen Informationstekniken
- Page 286 and 287:
1) Eva R Fåhræus och Lars-Erik Jo
- Page 288 and 289:
23) Sangeeta Bagga-Gupta Literacies
- Page 290:
288