broschyr ninni/a - RFSU

att möta kvinnor 

med handikapp 

i sexologisk och gynekologisk rådgivning 

1 

En skrift från RFSU

att möta kvinnor 

med handikapp 

i sexologisk och 

gynekologisk rådgivning 

En skrift om att möta kvinnor med handikapp i sexologisk 

och gynekologisk rådgivning är utgiven av RFSU. 

Text: Ninni Westgren. 

Omslag: Jan Olsson. 

Tryck: Alloffset, 1998. 

3

Förord 

Äntligen. Det är en glädje för RFSU att ge ut denna skrift om 

hur kvinnor med funktionshinder kan få stöd och praktisk hjälp 

i frågor kring sexualitet. 

Författaren Ninni Westgren har i flera år medverkat kring detta 

tema på kvinnoläger, kurser och internationella seminarier som 

RFSU arrangerat. 

Skriften är i första hand avsedd som ett hjälpmedel för läkare, 

barnmorskor, sjuksköterskor och annan vårdpersonal, men kan 

förstås också läsas av kvinnorna själva och deras anhöriga. Jag 

hoppas att den får stor spridning. Budskapet är angeläget. 

Tack Ninni! 

Marianne Göthberg 

Psykoterapeut vid RFSU-kliniken 

5

Innehåll 

Förord ...................................................................... 5 

Innehållsförteckning ................................................. 6 

Inledning .................................................................. 8 

Sexuell fysiologisk respons hos kvinnor .................... 10 

- Centrala nervsystemet (CNS) ....................... 12 

Gynekologisk undersökning vid funktionshinder ..... 15 

- Neurologisk undersökning; reflexer i 

sakralregionen .................................................. 16 

Typer av funktionshinder som kan påverka sexualfunktionen 

(modifierad av Professor PO Lundberg) ..... 18 

PLISSIT - modellen ................................................ 20 

- Vem kan bli sexualrådgivare .......................... 21 

- Rådgivning .................................................... 22 

- Målorinterad sex eller icke målorinterad sex.. 24 

Cerebral pares (CP) ................................................. 26 

- fakta .............................................................. 26 

- sex ................................................................. 27 

- graviditet och förlossning ............................. 27 

Epilepsi (Ep) ............................................................ 28 

- fakta .............................................................. 28 

- sex ................................................................. 29 

- graviditet och förlossning .............................. 30 

6

Multipel skleros (MS) ............................................... 31 

- fakta .............................................................. 31 

- sex ................................................................. 32 


Muskeldystrofi (MD) ............................................... 33 

- fakta .............................................................. 33 

- sex ................................................................. 33 


Myasthenia gravis (MG).............................................34 

- fakta .............................................................. 34 

- sex ................................................................. 34 


Reumatoid arthrit (RA) ............................................ 36 

- fakta .............................................................. 36 

- sex ................................................................. 37 


Ryggmärgsskada, medfödd (ryggmärgsbråck) .......... 38 

- fakta .............................................................. 38 

- sex ................................................................. 39 


Ryggmärgsskada, traumatisk / icketraumatisk ......... 41 

- fakta .............................................................. 41 

- sex ................................................................. 42 


Preventivmedel .......................................................... 45 

Sexualhjälpmedel ....................................................... 46 

Litteratur ....................................................................47 

7

Inledning 

WHO´s definition av sexualitet: 

”Sexualiteten är en integrerad del av personligheten hos varje 

människa: man, kvinna och barn. 

Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som 

inte kan skiljas från andra livsaspekter. 

Sexualitet är inte synonymt med samlag, den handlar inte om 

huruvida vi kan få orgasm eller inte, och är inte heller summan 

av våra erotiska liv. 

Sexualitet är mycket mer: den finns i energin som driver oss att 

söka kärlek, kontakt, värme och närhet; den uttrycks i vad vi 

känner, hur vi rör oss, hur vi rör vid andra och själva tar emot 

beröring (smekningar). 

Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar 

och genom detta vår fysiska och psykiska hälsa...” 

Låt oss hålla denna vida definition av sexualitet i minnet när 

vi möter kvinnor som har behov av att förändra, förnya, tänka 

om och tänja sina gränser för att nå tillfredsställelse i sitt 

sexualliv. Önskningar, drömmar och förhoppningar finns där, 

oskadade, och vår uppgift är att stärka och stödja allt detta 

friska, samt bistå med att se nya möjligheter. 

8

Sexuell dysfunktion definieras utifrån den ”perfekt fungerande 

människan”. Låt varje individ utifrån sin egen lust 

och förmåga besluta sig för om det föreligger en sexuell dysfunktion 

eller inte. 

”Mitt sexliv är mycket bättre efter det att jag blev skadad (ryggmärgsskada, 

förf. anm.) och förlamad från midjan och ner”. Är 

detta möjligt? Jag vill säga att det är det! Varje individ skall 

uppmuntras att se möjligheter i sin egen sexualitet och vi 

som rådgivare skall vara tillåtande och stödjande! 

Idéen till denna informationsskrift har vuxit fram ur mitt 

arbete som sexualrådgivare på Spinalispolikliniken (som har 

ansvar för livslång uppföljning och rehabilitering av personer 

med ryggmärgsskador i Stockholms län och Gotland) 

samt ur det uttalade behovet av undervisning och information 

inom andra grupper av kvinnor med funktionshinder. 

Samtalspartner under arbetets gång har varit psykoterapeut 

Marianne Göthberg, RFSU och Dr Axel Brattberg, neurolog, 

rehabiliteringsläkare och sexolog på Akademiska Sjukhuset 

i Uppsala. Axel Brattberg har även varit behjälplig med 

den medicinska faktagranskningen. 

Det är min förhoppning att vi alla som arbetar med sexualrådgivning 

eller inom det stora antalet angränsande specialiteter 

kan använda denna information som ett stöd på vägen 

i rådgivningen till kvinnor med funktionshinder, skada 

eller sjukdom. 

Stockholm i mars 1998 

Ninni Westgren 

9

Sexuell fysiologisk 

respons hos kvinnor 

De första moderna sexologerna Masters & Johnson beskrev 

1966 i ”Human Sexual Response”, den fysiologiska responscykeln. 

Den beskrivs i 4 faser: upphetsningsfasen, platåfasen, 

orgasmfasen och avslappningsfasen. 

Senare har den amerikanska psykologen och sexualterapeuten 

Helen Kaplan beskrivit en modell med tre faser, DEO. 

1. Lustfasen (desire) 2. Upphetsningsfasen (excitement) och 

3. Orgasmfasen (orgasm). 

Nathalie Shainess (1974) tillhör en av dem som kritiserat 

Masters & Johnson, som hon uppfattar det, mycket förenklade 

och inkompletta beskrivning av orgasm. 

Kvinnans sexuella gensvar består av clitoriserektion, ökad 

genomblödning i slidan och blygdläpparna samt 

muskelsammandragningar i slidan och livmodern under 

orgasmfasen. Därutöver påverkas brösten, hud och muskulatur 

i resten av kroppen, andningen, hjärtverksamheten och 

blodtrycket. 

Orgasmfasen är summan av en mängd fysiologiska fenomen, 

ökning av puls, blodtryck och andningsfrekvens samt aktivering 

av hjärnfunktioner, särskilt inom områden som styr 

känslolivet, det s.k. limbiska systemet. Denna ”systempåverkan” 

åtföljs av den fysiska och psykiska upplevelsen som 

ej går att mäta utan måste beskrivas subjektivt. 

Orgasmen innebär en intensiv lustkänsla som kan upplevas 

antingen vid stimulering av clitoris och/eller i slidan. I sam- 

10

and med orgasm sker rytmiska muskelkontraktioner i den 

yttre tredjedelen av slidan. Sammandragningar av muskulaturen 

i mellangården (området mellan slidöppningen och 

analsfinktern) samt i livmodern är också de en del av orgasmfasen. 

Vid multipla orgasmer sker ingen återhämtning emellan, 

intensiteten i orgasmen varierar och avtar oftast. 

Responscykeln beskriver vad som händer i kroppen när ”det 

tänder”. Detta ”schema” är för den skull inte tänkt att användas 

som en ”checklista” som beskriver i vilken ordning 

saker och ting med nödvändighet skall ske. Detta är viktigt 

att komma ihåg i de fall där en delfunktion kan vara störd 

eller helt borta. Individen kan uppfatta sex som meningslöst 

om inte alla ”bitar” som beskrivs i responscykeln finns intakta. 

En beskrivning av begreppen målorienterad respektive 

icke målorienterad sex ges på sid 24-25. 

11 

Helen Kaplan, amerikansk 

sexualterapeut har beskrivit tre faser. 

DEO (=Desire, Excitement, Orgasm).

Schematisk bild av kvinnans sexuella reaktioner (enligt Masters & Johnson 1966). 

Kurva A visar förloppet genom alla fyra faserna. Kurva B visar ett förlopp där 

kvinnan inte når fram till orgasm med en mera utdragen återhämtningsfas än i 

kurva A. Detta förlopp ses hos kvinnor med oförmåga att uppnå orgasm. Kurva 

C visar ett brant förlopp där kvinnan går direkt från upphetsningsfasen till orgasmfasen 

utan mellanliggande platåfas. Samma kvinna kan erfara ett eller samtliga 

av ovanstående beskrivna förlopp. 

Centrala nervsystemet (CNS) 

CNS består av hjärnan och ryggmärgen. 

Mycket av hjärnans funktion och roll avseende det sexuella 

gensvaret ät fortfarande höljt i dunkel. En del pusselbitar 

finns dock på plats. I hjärnbarken finns ett centrum för 

känselintryck från könsorganen (genitalia). I hypothalamus 

finns ett lustcentrum, varifrån även insöndring av könshormoner 

styrs. Från området vid tinningarna styrs vårt sexuella 

beteende. En skada i den del av hjärnan som ligger bakom 

pannbenet kan resultera i ett hämningslöst beteende samt 

en avsaknad av social kontroll, rent allmänt. 

Vid sexuell upphetsning och aktivitet påverkas medvetandet, 

särskilt vid orgasm. Förmågan att uppfatta smärta däm- 

12

pas vilket medför att samlag eller onani kan sägas ha en smärtstillande 

effekt. 

Ryggmärgen är en fingertjock sträng som innesluten i 

ryggmärgskanalen sträcker sig från skallbasen 

ner till L1 (ländkota 1). Efter ryggmärgen 

följer ”hästsvansen”, cauda equina. 

Cauda equina är en del av perifera nervsystemet, 

en ”nervbunt”, jfr hästsvans, som 

består av ryggmärgsnerver som lämnar 

ryggmärgskanalen nedom L1 - dessa 

ryggmärgsnerver innerverar underlivet och 

nedre extremiteterna. 

I ryggmärgen finns 32 nervrotpar, som vart 

och ett innerverar ett specifikt område på 

eller i kroppen. Centra för sexuella stimuli 

finns koncentrerade på vissa specifika nivåer 

i ryggmärgen. 

Sexuellt fysiologiskt gensvar (clitoriserektion 

och lubrikation) erhålles normalt 

på två sätt, psykogent eller reflexogent. 

Dessa båda ”system” förstärker normalt 

varandra. Centrum för psykogen stimulans 

(bilder, dofter, tankar, drömmar, fantasier) 

sitter i ryggmärgen i segmenten 

Th11-L1. Centrum för reflexogen stimulans 

sitter i den sakrala delen av ryggmärgen, 

närmare bestämt mellan S2 och 

S4. Vid skada på ryggmärgen är därför 

skadenivån avgörande för förmågan till 

fysiologiskt gensvar. 

13

I nedre delen av bröstryggmärgen, Th10-Th12 finns de nervrötter 

som förmedlar känseln av livmodersammandragningar. 

I lumbaldelen av ryggmärgen, närmare bestämt 

L1-L2 finns en del av de nerver som signalerar känsel i yttre 

genitalia. Resten finns i sakraldelen (S2-S4) där även de 

centra som reglerar clitoriserektion, förmågan att bli fuktig 

samt genomblödningen i könsdelarna finns. 

Genital innervation 

plex. hypogastricus 

(sympaticus) 

plex. praesacralis (inkl. n.n. eregentes) 

(parasymp.) 

n. pudentalis 

(somatisk) 

- sensorisk 

- motorisk 

bäckenbotten 

14 

bäckenbotten

Gynekologisk undersökning 

av kvinna med funktionshinder, skada, sjukdom 

Höj och sänkbar gynstol underlättar kolossalt! 

För rullstolsburna är det ofta en stor fördel att kunna förflytta 

sig i sidled från rullstolen. Då är det en fördel att ta 

bort ett benstöd på gynstolen. Fråga först! 

Tips till Dig som är gynekolog / barnmorska från kvinnor 

med fysiska handikapp: 

-Var naturlig. Jag är en kvinna med ett handikapp inte 

en handikappad kvinna! 

-Ge mig tid, jag brukar behöva lite extra! Påklädning, 

avklädning och förflyttning tar mer tid för mig. 

-Fråga mig om det är något Du skall tänka på / bör 

veta, när Du undersöker mig. 

-Om det är första gången jag går till en gynekolog eller 

barnmorska uppskattar jag att vi samtalar innan 

undersökningen och gärna sammanfattar efter. 

-Beskriv vad Du gör och varför. 

-Om allt ser normalt och bra ut, säg det!!! 

Råd från en gynekolog: 

I ”Sexologi” beskriver gynekolog Lotti Helström det 

diagnostiska samtalet kort, men med tänkvärt innehåll. 

- Inled samtalet om sexualitet mycket öppet och 

ostrukturerat med exempelvis: ”hur har du det med 

samlivet” eller ”hur fungerar det sexuella”? 

- Kvinnan får förklara med egna ord och ge Dig sitt 

språk. Detta underlättar för det fortsatta samtalet. 

15

- Om kvinnan använder sig av uttryck som ”där nere” 

eller ”underlivet” är det viktigt att man definierar vad 

som menas. 

- Undvik tekniska / medicinska termer. 

Råd från en barnmorska: 

I mötet med kvinnor med medfödda skador är det inte ovanligt 

att de har en mycket bristfällig kroppsuppfattning och 

att de erhållit näst intill ingen sexualundervisning. 

Ge Dig tid att förklara, rita och berätta, skicka någon bra 

broschyr med hem! 

Uppmuntra dem att utforska och lära känna sin kropp. 

Specifika råd: 

När Du gyn-undersöker en kvinna med en ryggmärgsskada 

med skadenivå vid eller ovan Th6, är det viktigt att Du använder 

Xylocaingel. Undersökningen kan utlösa s.k autonom 

dysreflexi. Se vidare ryggmärgsskador. 

När Du undersöker en kvinna med multipel skleros iakttag 

försiktighet då det kan finnas områden där beröring är mycket 

obehaglig eller smärtsam, s.k hyperestesi. 

Neurologisk undersökning - sakralsegmenten 

Neurologiska sjukdomar orsakar ofta störningar i 

sexualfunktionerna. Att veta var störningarna uppstår och 

varför är till hjälp både för kvinnan som söker råd och för 

behandlaren. 

Muskelfunktion - viktig för de sexuella funktionerna menar 

många, spelar inte så stor roll hävdar andra. 

Känsel - enklast är att patienten undersöker sig själv och 

därefter beskriver hur och var det finns känsel / känselbortfall 

/ känselnedsättning / smärta. 

16

Reflexer - sakralsegmenten. 

1. Yttre analreflexen med reflexcentrum i sakralmärgens segment 

S2-S4. Reflexen utlöses genom att man rispar på hudområdet 

utanför anus (några cm lateralt om). Svaret på 

retningen består i en kontraktion av yttre analsfinkern och i 

vissa fall också andra muskler i omgivningen. Skador som 

avbryter reflexbågen gör att reflexen inte kan utlösas. 

Om reflexsvaret blir livligare och engagerar ett större område 

tyder detta på skador på centrala motoriska banor, dvs 

att den centrala hämningsmekanismen från hjärnan är avbruten 

helt eller delvis (skada på ryggmärgen ). 

2. Bulbocavernosusreflexen med reflexcentrum i sakralmärgens 

segment S2-S3. Reflexen utlöses genom att man ”nyper 

till” i clitoris. Svaret består av en kontraktion av en rad ytliga 

muskler i bäcken botten. Även här kan fås ett stegrat reflexsvar 

av samma anledning som beskrivs ovan. 

3. Inre analreflexen med troligt reflexcentrum i lumbalmärgens 

segment L1-L2. Reflexen utlöses genom att analsfinktern 

vidgas lätt med ett finger. 

17

Typer av funktionshinder 

som kan påverka sexualfunktionen 

Modifierad av Professor PO Lundberg 

Sjukdomar / skador i centrala nervsystemet eller perifera 

nervsystemet samt muskelsjukdomar ledande till: 

Förlamningar i armar och / eller ben 

Ofrivilliga rörelser 

Svårighet att samordna rörelser 

Smärttillstånd 

Svaghetstillstånd 

Nedsatt känsel i underliv och andra delar av kroppen 

Nedsatt erektions-, emissions- och ejakulationsförmåga 

Nedsatt förmåga till clitoriserektion, lubrikation, 

blodfyllnad av könsorgan 

Ledsjukdomar, reumatiska och ortopediska sjukdomar 

ledande till: 

Rörelseinskränkningar 


Svaghetstillstånd 

Hjärt- och kärlsjukdomar ledande till: 

Nedsatt circulation i underlivsorganen 

Andningssvårigheter 

Vätskeansamling i kroppen 

18

Sjukdomar i andningsorganen ledande till: 

Andningssvårigheter 

Hudsjukdomar och sjukdomar i könsorganen ledande till: 

Nedsatt känsel 

Skador på svällkroppsvävnad 

Övervikt ledande till: 

Nedsatt rörelseförmåga 

Nedsatt förmåga till kroppslig kontakt 

Medfödda avvikelser i könsorganen som inte kan lösas 

med operation 

Postoperativa funktionshinder 

Stomioperationer 

Penisamputation 

Vaginala avvikelser 

Amputation av andra kroppsdelar 

Tillstånd efter strålbehandling av könsorgan / bäcken 

ledande till: 


Nedsatta sexuella funktioner 

19

PLISSIT-modellen 

Utarbetades av psykologerna Annon och Robinson i USA 1978. 

Frågor som rör sexualitet är fortfarande i ganska hög utsträckning 

tabubelagda. Detta gäller i lika hög grad för dem 

som arbetar i sjukvården som för dem som söker vård. Därför 

finns ett behov av utbildning och fortbildning. 

PLISSIT-modellen används över hela världen som en pedagogisk 

modell vid utbildning av personer som i sitt arbete 

kan komma att på någon nivå behöva ge sexualrådgivning. 

Som exempel kan nämnas rehabiliteringsavdelningar och - 

centra, sjukhusenheter med ansvar för vissa diagnosgrupper, 

exempelvis neurologiska sjukdomar. Plissit-modellen kan 

med fördel användas inom sjukvården i stort. På de större 

sjukhusen där vården idag är mycket specialiserad och en 

viss enhet kan ha det medicinska ansvaret för personer med 

en viss sjukdom blir specialistrådgivning i frågor som rör samlevnad 

och sex ett krav som patienterna i allt högre grad 

kommer att ställa. 

P = permission 

Att ha en tillåtande hållning är det viktigaste, och helt avgörande 

för om man skall kunna hjälpa och stödja. Gör klart 

för kvinnan / patienten att det är tillåtet att prata om sex, att 

fråga och att diskutera sexuella problem. 

För att visa att det råder en öppenhet kring sexuella spörsmål 

låt litteratur och information ligga framme väl synlig för 

besökare. 

20

LI = limited information 

Om personalen fått utbildning ger det dem en möjlighet att 

ge korrekt information. De skall kunna ge enkla råd och stöd 

i begränsad omfattning samt därefter, vid behov hänvisa patienten 

vidare för sexualrådgivning, se SS. 

SS = specific suggestions 

Om patientgruppen består av personer med specifika sjukdomar 

eller skador krävs sexualrådgivning av utbildad person. 

Denna person skall självmant ha tagit på sig ansvaret 

för att ge rådgivning. Utbildningen skall ge sådan kunskap 

att personen har möjlighet att bedöma huruvida personen 

som rådges lider av normal sexuell frustration med anledning 

av den förändring i livet som skadan / sjukdomen utgör; 

eller om bakomliggande orsaker bör utredas / behandlas 

vidare. Naturligtvis kan det råda osäkerhet om var gränserna 

går vilket ställer krav på omdömet. 

IT = intensive therapy 

Intensiv terapi kräver pykoterapeutiskt utbildad person. Alternativt 

handledning av sådan person, men då är förutsättningen 

att sexualrådgivaren är mycket erfaren. 

Vem kan bli sexualrådgivare 

De flesta som aktivt väljer att intressera sig för och fördjupar 

sig i frågor som rör sexualitet, samlevnad och relationer kommer 

sannolikt att kunna fungera som rådgivare. Ingen skall 

åläggas uppgiften om han eller hon inte vill eller kan ta ansvaret. 

Ett visst mått av mognad, erfarenhet men framför 

allt självkännedom är nödvändigt i mötet med hjälpsökande. 

21

Därutöver ger kunskap om de medicinska konsekvenserna 

på de sexuella funktionerna i samband med skada / sjukdom 

både kvinnan och rådgivaren en ökad trygghet samt skapar 

trovärdighet. Det intresse och den kunskap rådgivaren har 

avspeglas i bemötandet. 

Rådgivning 

Medfödda skador / sjukdomar 

En kvinna som levt med sin funktionsnedsättning hela sitt 

liv kan vara olika mycket handikappad. Handikappad eller 

inte, beror på förhållandet till omgivningens och / eller de 

egna förväntningarna på hur man skall fungera. 

Ibland, och inte sällan, är det sociala handikappet det största 

problemet. Har hon under uppväxten vistats på institution 

eller isolerad i sin familj på en mindre ort har det ofta saknats 

möjlighet att utforska sin sexualitet i ett socialt sammanhang. 

Tjej- och kill-lekar i småskolan, skoldanser, disco, 

sova över hos kompisar är en del av den träning till kvinna 

man får genom den del av ens uppväxt som finns utanför 

familjen. Oftast har dessa kvinnor aldrig fått någon sexualundervisning 

vare sig i skolan eller i hemmet. ”Väck inte den 

björn som sover” är en inställning som fortfarande existerar 

på många håll. 

Mensen kommer, ibland tidigt, som en påminnelse om att 

utvecklingen till vuxen kvinna fungerar normalt. I 

rådgivningssituationer får man gå varsamt och noggrant fram. 

Rita och berätta. Dela ut skriftlig information med illustrationer. 

Uppmuntra till frågor. Bestäm ny tid, be kvinnan 

kommma tillbaka med frågor efter att ha läst informationen. 

Om det finns en partner är partnern alltid välkommen 

22

att delta, frågorna berör också partnern, och två personer 

kommer ihåg mer än en! 

Skador / sjukdomar under uppväxten 

Dessa kvinnor ser sig i vissa sammanhang som helt ”friska”. 

Under uppväxten kan de ha fått avstå från eller pga sin skada 

/ sjukdom, ej kunnat att delta i en del aktiviteter som deras 

jämnåriga deltagit i. Detta gör att de i vissa sammanhang 

känner sig osäkra och upplever sig ha förlorat en del av sin 

ungdom. De har inte hunnit prova ”allt” som man skall hinna 

prova på väg till vuxenlivet. Exakt vad som gått förlorat eller 

hur viktigt eller oviktigt detta varit för dem kan vara omöjligt 

att bedöma. En osäkerhet finns därför kvar. 

Förvärvade handikapp / sjukdomar 

Dessa kvinnor har en sexuell identitet tillskapad under lång 

tid. De har erfarenheter och minnen, någonting att jämföra 

med. Många väljer att avstå från sex efter en skada eller sjukdom. 

Det är lätt att se tiden innan skadan / sjukdomen som problemfri. 

Att börja om för att hitta nya vägar att nå 

tillfredställelse är ett energikrävande arbete. Sexualiteten är 

sårbar och för många det första man lägger åt sidan när problemen 

känns svåra att hantera. Man måste vilja lite extra, 

orka lite mer, vara nyfiken, få stöd. Rådgivarens uppgift är 

först att stödja och uppmuntra, därefter ge mer handfasta 

råd. För många tar den sexuella rehabiliteringen lång tid i 

anspråk. Ofta sätts också partnerns tålamod och förmåga att 

förstå och stödja på prov. Det är viktigt att erbjuda ev. partner 

möjlighet att vara med vid rådgivningstillfällen. En möjlighet 

är att träffa paret var för sig en eller två gånger innan 

man träffas tillsammans. 

23

Målorienterad sex eller icke målorienterad sex 

Om samlag skall vara målet för all sexuell aktivitet är det 

många som inte klarar kraven. 

Sex är inte bara samlag. Det vet alla, nästan. Om en person 

har en skada eller sjukdom som gör att delar av det sexuella 

fysiologiska gensvaret är försvagat eller borta har personen 

ett val att göra. Avstå från sex, då för henne väsentliga delar 

saknas, eller hitta nya vägar, söka kompensation för det som 

saknas. Fysisk närhet och värme, ömhet och beröring har gång 

efter annan visat sig ha en helande och välgörande effekt på 

individers allmänna hälsa. 

Sex är beröring, fysisk och psykisk. Om vi utvidgar begreppet, 

ser vi lättare alternativa sexuella situationer som inte 

nödvändigtvis har med samlag att göra. Kan man ha en sexuell 

relation även om man inte kan njuta av samlag? En del har 

det. Som rådgivare kan du göra kvinnan medveten om vem 

som sätter gränserna för vad som är tillåtet och bra för just 

henne. Hon själv. 

Målorienterad sex 

Beröring 

Smekningar på 

könsorganen 

Kyssar 

Mer avancerad 

smekning på 

könsorganen 

24 

Munsex 

Penis i slidan 

Samlag 

Orgasm

Icke målorienterad sex 

Självtillfredsställelse 

Munsex 

Sensuell massage 

Kyssar 

Orgasm 

25 

Smekningar 

Samlag 

Erotisk massage 

Könsberöringar

Cerebral Pares (CP) 

Fakta 

Medfödd eller tidigt förvärvad skada. 

Med Cp avser man en hjärnskada som kan ha uppstått under 

fosterstadiet, vid förlossningen eller under de första två 

levnadsåren. 

Cp är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och 

ungdomar. Cerebral pares följer efter en skada/utvecklingsstörning 

i den omogna hjärnan under fosterstadiet eller under 

de två första levnadsåren. 

De neurologiska symtomens karaktär och lokalisation ligger 

till grund för klassificering av skadan. 

De vanligaste symtomen är: 

Spasticitet = förhöjd muskelspänning samt ett mer eller 

mindre uttalat inslag av förlamning. 

Dyskinesier = onormala kroppsställningar och omotiverade 

skruvande rörelser på grund av bristande central 

styrning av rörelserna. 

Ataxi = bristande koordination av rörelserna. 

Cerebral pares är vanligare hos pojkar än hos flickor. 40 procent 

av barn med Cp är för tidigt födda. Totalhandikappet 

är beroende av typ av cerebral pares samt adderade funktionsnedsättningar 

och symptompanoramat varierar mycket. 

Mycket viktigt att veta i sammanhanget är att även om det 

fysiska handikappet kan te sig stort behöver det inte finnas 

en direkt koppling till kognitiva problem. 

26

Sex och Cp 

Lust och fysiologiskt gensvar kan vara helt normala. Det beror 

dock på var skadan är lokaliserad. I vissa fall kan lusten se ut 

att vara mycket stor. Detta förstås bäst i termer av oförmåga 

till gränsdragning, eller bristfällig social kontroll, vilket kan 

utgöra en risk för att bli utnyttjad. Dessa frågor bör förutsättningslöst 

beröras i rådgivningssituationer. 

Sexuell upphetsning leder ofta till ökad spasticitet vilket försvårar 

möjligheten att hitta en fungerande samlagsställning. 

Spasticitet, pareser och kontrakturer kan sammantaget eller 

var för sig utgöra hinder för konventionella samlagsställningar. 

Efter orgasm ses en muskelrelaxation som kan 

kvarstå i flera timmar. 

Sexualhjälpmedel i form av vibrator är ett bra komplement 

för att nå sexuell tillfredställelse. 

Graviditet och förlossning 

Kunskaperna och erfarenheterna är begränsade i Sverige. 

Rapporter om enstaka kvinnor med Cp som fött barn (ej 

publicerade) finns. En rapport från England (1993) beskriver 

utfallet av 28 barn födda till mamma med lätt cerebral 

pares. Graviditeterna var i väsentliga delar helt normala. Ett 

barn dog innan födelsen och två föddes innan utgången av 

vecka 36. De levande födda barnen var alla friska. 

Förlossningssätt bestäms utifrån individuella behov. 

Under förlossningsarbetet kan spasticiteten antingen öka eller 

minska och kan uppträda plötsligt och smärtsamt. 

27

Epilepsi (Ep) 

Fakta 

Ep karakteriseras av episoder av okontrollerat ökad nervcellsaktivitet 

i hjärnan, och dessemellan normal aktivitet. Det 

finns två huvudtyper av epilepsi, genuin epilepsi, ofta kallad 

barn- och ungdomsepilepsi, och fokal epilepsi. Vid genuin 

epilepsi föreligger en generell funktionsstörning i hjärnan, 

som medför en ökad benägenhet för spontan överaktivitet i 

nervcellerna. Ofta talar man om ”omognad”, vilket antyder 

det faktum att denna epilepsi i de flesta fall läker ut till vuxen 

ålder. Anfallen vid denna typ av epilepsi är av två slag, grand 

mal och petit mal. 

Vid fokal epilepsi föreligger alltid någon form av organisk 

skada i hjärnan, ett s.k fokus, varifrån det epileptiska anfallet 

utgår. Den okontrollerade nervcellsaktiviteten kan begränsa 

sig till skadeområdet, och man får då ett partiellt eller fokalt 

anfall. Den kan också sprida sig till övriga hjärnan, varvid 

anfallet generaliseras. Det fokala anfallet varierar i karaktär 

beroende på från vilken del av hjärnan det utgår. 

Vanligast är det psykomotoriska anfallet som utgår från 

tinningloben på endera sidan och karaktäriseras av medvetandepåverkan 

och avvikande beteenden, ofta i form av 

automatismer (ofrivilliga rörelser/smackningar, tuggningsrörelser/upprepande 

av ljud under ett tillstånd av grumlat 

med-vetande). Det finns många olika orsaker till fokal epilepsi, 

varför en utredning görs för att säkerställa och om 

28

möjligt behandla orsaken, t. ex. operativt. Vanligast är en 

strukturell skada på mikronivå. Man talar ofta om “ett ärr på 

hjärnan“. 

De flesta epileptiska anfall kan framgångsrikt kontrolleras 

med medicin. Valet av preparat är beroende på anfallstyp 

och på hur patienten svarar på behandlingen. 

Viktigt att veta: Många mediciner mot epilepsi interagerar 

med p-piller på ett sådant sätt att nedbrytningen påskyndas. 

För att ha avsedd verkan kan då båda behöva ges i högre dos. 

Kontrollera i FASS, avsnittet om läkemedelsinteraktion! 

Sex och epilepsi 

Hyperventilation kan provocera ett epileptiskt anfall. Eftersom 

ökad andningsfrekvens är en del av det fysiologiska gensvaret 

vid sexuell upphetsning och orgasm, kan anfall framkallas 

vid t ex samlag eller masturbation. 

Som beskrivits i avsnittet om CNS finns det i hjärnans 

känselcentrum områden som mottar sexuella stimuli, t ex 

via känseln i könsorganen. Om focus för den epileptiska aktiviteten 

ligger nära detta känselcentrum, kan genital stimulering 

utlösa ett epileptiskt anfall. Omvänt kan ett epileptiskt 

anfall som startar i denna region ge upphov till genitala sensationer. 

Vid fokal epilepsi som utgår från tinningloben kan sexuella 

fenomen förekomma såsom erektion, lubrikation, ejekulation 

och orgasm, och skall då uppfattas som en del av anfallet. 

Man har också observerat automatismer i form av samlagsrörelser 

i bäckenet, och även masturbation. Denna typ av 

fenomen är ovanliga. 

29

Mellan anfallen är det vanligt med sexuella problem hos personer 

med psykomotorisk epilepsi. Problemen beror i första 

hand på att individen har en skada i en för sexualiteten viktig 

del av hjärnan. Minskat sexuellt intresse och låg sexuell 

aktivitet är vanligt. Sexuella funktionsstörningar kan också 

förekomma, såsom svårigheter att uppnå orgasm. Utöver 

detta kan medicinen ha en sexuellt dämpande effekt. 


Graviditeten bör skötas på specialist-mödravård och graviditet 

och förlossningssätt planeras av gynekolog / 

förlossningsläkare i samråd med kvinnan och den läkare som 

sköter hennes epilepsi. 

Många anti-epileptiska mediciner är något teratogena (kan 

ge fosterskador). Enligt rådande uppfattning är dock risken 

för både mor och barn större om modern får anfall under 

graviditeten, dvs om medicinen sätts ut. Viktigt är också att 

komma ihåg att nedbrytningen av medicinen ökar, särskilt 

under graviditetens senare del, detta beroende på ökad ämnesomsättning 

hos modern. Dosen behöver då oftast ökas, 

ibland ganska mycket, för att ett effektivt anfallsskydd skall 

bibehållas. Efter förlossningen sänks dosen till utgångsnivån. 

Antiepileptika går över i modersmjölken, men i så små mängder 

att barnet inte påverkas. Mammor med anti-epileptisk 

medicinering skall därför inte avrådas från amning av detta 

skäl. 

30

Multipel skleros (MS) 

Fakta 

Sjukdomen debuterar oftast i åldern 20-40 år och är vanligare 

bland kvinnor än bland män (1,5:1). Ungefär 1/3 har 

en lindrig sjukdom, efter 25 års sjukdom nästan inga handikapp. 

1/3 har en så måttlig sjukdom att de kan klara halvtidsarbete. 

1/3 är svårt sjuka. 

Orsaken till MS är okänd. Ärftliga faktorer i kombination 

miljöfaktorer diskuteras idag som möjliga orsaker. 

Nervtrådarnas skyddande hölje, den s.k myelinskidan, i centrala 

nervsystemet förstörs. De neurologiska problem kvinnan 

erfar beror på var i CNS sjukdomen drabbat. Inflammation 

i synnerven (opticusneurit) är en vanlig och typisk 

manifestation av sjukdomen initialt. Den läker oftast helt 

efter 4-8 veckor. Symtom i resten av kroppen varierar. Vanliga 

symtom är tyngdkänsla, förlust av smärtkänsel och 

temperaturkänsel i armar, bål och ben; pirrande känsla, liknande 

känslan när en bedövad kroppsdel återfår sin känsel, i 

armar bål och ben. Symtom från blåsa och tarm samt störningar 

i sexualfunktionen är mycket vanliga, även tidigt i 

sjukdomsförloppet. Sjukdomen går i skov. 

Det finns f.n ingen behandling av grundsjukdomen. Symptomatisk 

behandling ges ibland med höga doser av cortison. 

Nya behandlingsmetoder prövas, under senare delen av 90talet 

framför allt betainterferon. 

31

Sex och MS 

Störningar i blås och tarmfunktionen stör sexlivet. Redan 

vid måttligt avancerad MS rapporterar kvinnor svårighet att 

få orgasm, nedsatt känsel i könsdelarna samt svårighet att 

bli fuktiga vid sexuell stimulering och upphetsning. Ge rådet 

att tömma blåsa och tarm innan sex samt att vid behov 

använda glidmedel för att samlag skall kännas bättre och för 

att undvika skador på slemhinnan. 

Överkänslighet, smärtkänsla eller en obehagskänsla i underlivet 

gör det i vissa stadier omöjligt att ha sex. Vaginism ses 

inte sällan bland kvinnor med dessa problem. De mest akuta 

sexuella störningarna är oftast övergående och behöver inte 

återkomma. 


Graviditet tycks ha en positiv inverkan på sjukdomsförloppet 

på så sätt att skoven glesnar under senare delen av graviditeten. 

Sannolikt beror detta på att immunsystemet hämmas. 

Efter förlossningen ökar emellertid risken för nya skov. Barnet 

påverkas ej av moderns grundsjukdom. 

Behandling under graviditet med höga doser cortison tolereras 

väl av fostret. Handläggning och planering av graviditetskontroller 

och förlossning skall ske på specialistmödravård. 

Smärtlindringsalternativ skall diskuteras. Särskilt gäller detta 

kvinnor som har problem med spasticitet i bäckenbotten. 

En lämplig smärtlindringsmetod kan i många fall vara ryggbedövning. 

32

Muskeldystrofi (MD) 

Fakta 

Muskeldystrofi är namnet på en grupp sällsynta muskelsjukdomar. 

De beror på en ärftlig biokemisk defekt som orsakar 

muskelsvaghet och muskeldegeneration. Symtomens 

karaktär varierar, liksom också hur mycket de påverkar individen. 

Sex och muskeldystrofi 

Kvinnan har fysiska begränsningar på grund av muskelsvaghet. 

Den enskilda kvinnans egna upplevelser och behov 

får här vara vägledande i rådgivning. Det sexuella fysiologiska 

gensvaret är normalt. 


Kvinnor med muskeldystrofi har något svårare att bli gravida 

samt har en något ökad risk att få missfall. Frekvensen för 

tidiga förlossningar (förlossning innan utgången av vecka 

36) är något högre än normalt. 

Muskelsvagheten blir hos en del kvinnor mer uttalad under 

graviditeten, särskilt efter v. 28. Denna försämring går dock 

ofta tillbaka efter förlossningen. Sjukdomen utgör inte något 

hinder för normal förlossning. Kontroller bör ske på 

specialistmödravård. 

Fosterdiagnostik kan göras från vecka 9 för att se om fostret 

är bärare av sjukdomsanlaget. Ärftlighetsgången varierar beroende 

på vilken typ av muskeldystrofi mamman har. 

33

Myasthenia gravis (MG) 

Fakta 

Myasthenia gravis är en sällsynt sjukdom, vanligare bland 

kvinnor än bland män. Hos kvinnor debuterar den oftast i 

tidig vuxen ålder, bland män senare. Symtomen är muskelsvaghet 

och abnorm uttröttbarhet i musklerna. Muskelsvagheten 

beror på defekter i överföringen av nervimpulser 

från nervändslutet till muskeln. 

Muskelsvagheten och den abnorma uttröttbarheten i musklerna 

förbättras efter vila, vilket är karakteristiskt för sjukdomen. 

Symtomen tenderar att förvärras under dagen så att 

muskler som används kontinuerligt tröttas ut, exempelvis 

tuggmuskler och sväljmuskler. 

Sjukdomen är autoimmun och behandlas med olika typer av 

immunhämning. Dessutom behandlas symptomen med farmaka 

som förbättrar impulsöverföringen mellan nervändar 

och muskelceller. 

Sex och Myasthenia gravis 

Låt kvinnans egen redogörelse för hur sjukdomen påverkar 

hennes sexualliv ligga till grund för ett samtal. Inga specifika 

råd finns att ge. Det faktum att sex lyfts fram och diskuteras 

förutsättningslöst har ofta en mycket positiv effekt och är 

livgivande i sig. Stöd och uppmuntran är nyckelord när det 

saknas ”specific suggestions”. 

Muskeltröttheten, att vara ”myig” skall skiljas från ”vanlig 

trötthet”. Tröttheten, oavsett vad den beror på kan naturligtvis 

minska eller ta bort lusten. Muskelsvagheten märks i 

34

upprepade rörelser, vilket t ex kan göra det svårt att onanera. 

Sprit och lugnande medel förvärrar myastenin vilket är viktig 

information, särskilt till unga. Muskulaturen kring munnen 

påverkas så att det ibland kan vara svårt att kyssas. 


Specialistmödravård. En försämring av sjukdomen kan ses 

i början av graviditeten samt efter förlossningen. Myasteni 

är ingen indikation för kejsarsnitt, det går utmärkt att föda 

den normala vägen. Stor erfarenhet av myasteni och graviditet 

finns samlad på Myastenia Gravis Centrum* på 

Karolinska sjukhuset i Stockholm. Det finns ingen anledning 

att avråda från graviditet men en hel del information 

kring graviditet och förlossning måste inhämtas. 12-15% 

av barnen får oavsett svårighetsgrad av mammans MG s.k 

neonatal myasteni. Antikroppar från mamman övergår till 

barnet som föds med myasteni och därför övervakas minst 

tre dagar på neonatalavdelning. Barnets myasteni 

spontanläker inom 1-3 veckor (upp till 8 veckor). Därefter 

återkommer symtomen ej. 

*Ställ Dina frågor till Docent Ylva Matell tfn 08-5177 4702, 

fax 08-51773757. 

35

Reumatoid arthrit (RA) 

Fakta 

Reumatoid arthrit =Ledgångsreumatism, är en kronisk sjukdom 

med inflammation i lederna, framför allt i händer och 

fötter men även knän höfter, axlar och nacke . 

RA räknas till de autoimmuna sjukdomarna vilket betyder 

att antikroppar utvecklas mot kroppens egna vävnader. Orsaken 

till sjukdomen är okänd. Vissa predisponerande ärftliga 

faktorer samt miljöfaktorer torde spela roll för att sjukdomen 

skall utvecklas. RA är betydligt vanligare hos kvinnor 

och debuterar oftast i åldrarna 20-40 år, men sjukdomen 

finns också hos barn, s.k juvenil arthrit. 

Symptomen är svullnad, ömhet, rörelsesmärta och stelhet i 

lederna framför allt på morgonen, s.k morgonstelhet. Sjukdomen 

går ofta, men inte alltid, i skov med symptomfria 

perioder av varierande längd däremellan. Ungefär hälften av 

alla som insjuknar utvecklar en lätt eller lindrig sjukdom 

medan övriga får medelsvåra eller svåra besvär. 

Behandlingen är symptomatisk. Målet är att minska sjukdomens 

aktivitet, att lindra smärta och att begränsa 

funktionsnedsättningen. 

Sex och reumatoid arthrit 

Sexuellt fysiologiskt gensvar påverkas ej av sjukdomen; dock 

kan långvarig behandling med cortison påverka lusten negativt. 

Smäsrta och rörelseinskränkningar gör det ibland svårt 

36

att hitta fungerande samlagsställningar. Tid, tålamod och 

kuddar för att minska belastning på ömma leder är till hjälp. 

Tid och tålamod behövs då det tar längre tid att värma upp 

en trött och värkande kropp. 


De flesta kvinnor med RA upplever en förbättring av sjukdomen 

under graviditet. Med förbättring avses färre 

ledinflammationer, förbättrad greppstyrka och mindre problem 

med morgonstelhet. Tyvärr är förbättringen inte bestående. 

Majoriteten av de mödrar som blivit bättre under 

graviditeten kommer att bli sämre redan under de första 8 

veckorna efter förlossningen. Kvinnor med RA som önskar 

bli gravida får rådet att konsultera sin reumatolog för att planera 

medicinering under graviditet. De flesta mediciner som 

kan vara aktuella går att ge utan risk för barnet under graviditeten. 

Några medel är mindre lämpliga under amning, de 

s.k remissionsinducerande och bör därför diskuteras med 

ansvarig läkare. 

Barnet påverkas ej av moderns sjukdom och förlossningskomplikationer 

är lika ovanliga som hos friska mammor. De 

flesta kan därför föda normalt. 

37

Ryggmärgsbråck (MMC) 

Medfödd ryggmärgsskada 

Fakta 

Varje år föds i Sverige ca 50 barn med ryggmärgsbråck. Nedre 

delen av det s.k neuralröret har ej slutit sig under fosterstadiet. 

Detta medför att en säckliknande oftast hudtäckt 

bildning innehållande hjärnhinnor kvarstår. Vanligaste 

lokalisationen för bråcket är bröst/ländryggrad och korsryggen, 

dock förekommer även bråck i nacken. 

Den defekta utvecklingen av ryggmärgen och ryggmärgsnerverna 

medför att olika kroppsfunktioner nedanför 

skadenivån utvecklas ofullständigt. Till dessa hör blås- och 

tamfunktionen samt de sexuella funktionerna. Förlamning i 

benen är vanliga liksom uttalad scolios som deformerat ryggen 

hos den växande individen. 

Den exakta skadebilden vid ryggmärgsbråck är mycket varierande 

och måste kartläggas individuellt. 

Hydrocephalus 

80 procent av barn med ryggmärgsbråck utvecklar 

hydrocephalus, ett tillstånd med stört avflöde för hjärn/ryggmärgsvätska 

(likvor) som medför tryckstegring i hjärnans inre 

hålrum (ventriklar). Denna avvikelse i hjärnans anatomi är 

orsaken till att 15 procent av dessa barn utvecklar en tidig 

pubertet. 

38

Motoriskt såväl som intellektuellt skiljer sig dessa ungdomar 

ofta från jämnåriga. Motoriskt är de klumpiga. De är 

ofta verbala, inte sällan med kognitiva störningar. De ungdomar 

som är mycket vältaliga döljer ibland mycket effektivt 

sitt behov av hjälp och stöd för rådgivaren / stödpersonen. 

Sex och MMC 

Lokalisaton och utbredning av bråcket avgör på vilket sätt 

sexualfunktionen berörs. Då många bråck sitter i den sakrala 

delen av ryggmärgen saknas känseln ofta helt eller delvis i 

könsdelarna. Förmågan att bli fuktig vid sexuell stimulering 

kan också den vara nedsatt eller borta. Ett bra sätt att utforska 

sin kropp är att onanera och / eller använda massagestav. 

Problem med urin och / eller avföringsinkontinens stör 

samlivet för många och det är därför viktigt att man diskuterar 

detta i samband med sexualrådgivning. Har kvinnan 

inte genomgått urologisk kontroll på de senaste åren bör 

konsultation med neuro-urolog ingå som en del i omhändertagandet. 

”Hur ser jag ut där nere, inuti? 

Jag gick i integrerad klass men när de andra skulle ha sexualundervisning 

fick jag göra annat, grupparbeta med min 

assistent, eller något. 

Hur känns det att få orgasm?” 

19-årig kvinna med ryggmärgsbråck 

39


Risken för att en förälder med myelomeningocele skall få ett 

barn med samma defekt är 1:50 för söner respektive 1:13 för 

döttrar. 

Fertiliteten förefaller vara normal. Under graviditet som fortlöper 

som förväntat kan kvinnan kontrolleras på vanlig mödravårdscentral 

med läkarbesök på specialistmödravård. Då 

urinvägsinfektioner (UVI) är vanligt förekommande hos 

många rullstolsburna spinalskadade kvinnor bör regelbundna 

och frekventa urinodlingar tas under graviditet. Manifest UVI 

skall behandlas med antibiotika. Vissa står profylaktiskt på 

en låg dos antibiotika för att förhindra recidiverande UVI. 

Förlossningssätt planeras och kvinnan informeras noggrannt, 

vid upprepade tillfällen. 

40

Ryggmärgsskada (SCI-Spinal Cord Injury) 

Fakta 

En ryggmärgsskada kan vara traumatisk och då avses att den 

är förorsakad av yttre våld. Är den icke traumatisk kan orsaken 

vara en infektion (abscess) eller tumör i kotpelaren eller 

ryggmärgskanalen. 

Följderna för individen av ryggmärgsskadan liknar ofta varandra 

varför vi här inte skiljer orsakerna åt. 

Ryggmärgsskadan klassificeras enligt ett internationellt system 

(ASIA / IMSOP) för att bestämma skadans läge i ryggmärgen 

samt utbredningen av skadan. En skada på halsryggmärgen 

ger en tetraplegi som leder till påverkan på alla 

fyra extremiteter. En skada på bröstryggmärgen och lägre 

ner ger en paraplegi, dvs en påverkan på nedre extremiteterna. 

Utbredningen av skadan benämnes som komplett eller 

inkomplett. Vid en komplett skada finns ingen motorisk 

funktion eller känsel nedom skadenivån. Vid en inkomplett 

skada varierar både den motoriska funktionen och känseln 

mycket. Sålunda kan en person med en inkomplett tetraplegi 

vara ”gångare”; det är därmed inte sagt att han / hon är helt 

intakt för övrigt. Alla kroppens funktioner påverkas av en 

ryggmärgsskada i varierande grad. Blås- och tarmproblem 

samt problem med sexualfunktionen är mycket vanligt förekommande. 

41

Sex och ryggmärgsskada 

De flesta skadas i åldrarna 18-30, när individen utforskar 

och stadfäster sin sexuella identitet. De ställs därför stora 

krav på problemlösningsstrategier för att kunna se nya möjligheter 

och gå vidare. 

För kvinnor är ett av problemen negativ påverkan på självbilden 

vilket medför dåligt självförtroende och en upplevd 

bristande attraktionskraft. Medicinska konsekvenser av skadan 

är inte sällan urologiska problem, urinläckage eller rädsla 

för urinläckage. Medicinsk rådgivning och behandling bör 

därför inkludera urologisk utredning. 

Skadans lokalisation och utbredning är avgörande för sexuell 

fysiologisk respons. Det finns normalt två möjliga sätt att 

erhålla sexuellt fysiologiskt gensvar, psykogen stimulering 

(tankar, bilder, fantasier, dofter) och reflexogen stimulering 

(beröring). Fullständigt fysiologiskt gensvar förutsätter därför 

att ryggmärgen är helt eller delvis intakt mellan hjärnan 

och S2-S4. 

Genom beröring erhålles respons på reflexogen väg, dvs man 

får ökad blodfyllnad av genitalia, blir fuktig och clitoris reagerar 

på stimulans. Fysiologiskt gensvar som svar på psykogen 

stimulans förutsätter oskadad ryggmärg i nivån Th11- 

L1, se vidare CNS. 

Orgasm är inte enbart beroende av känsel i genitalia. Hela 

kroppens reaktioner utgör den orgiastiska upplevelsen. Centra 

i hjärnan tar emot impulser från andra delar av kroppen, hud, 

bröst, hår, stimulering av dessa erogena zoner ger en lustkänsla 

som kan leda fram till orgasm. 

I skadenivån upplever många en ökad känslighet, liknande 

en erogen zon. Intensiv beröring, smekningar kan leda till 

42

orgasm. Djupa samlag uppfattas som lustfyllda och kan leda 

till orgasm även hos kvinnor utan känsel i underlivet. Signaler 

förmedlas då inte via de vanliga banorna utan tar sig andra 

vägar. 

Autonom dysreflexi förekommer någon gång hos 80 procent 

av personer med en skadenivå vid eller över Th 6 och är 

en ökning av reflexaktiviteten i autonoma nervsystemet. Skadan 

är då lokaliserad ovanför sympathicusutflödet vilket gör 

att central dämning inte når fram, blodtrycket blir skyhögt, 

pulsen går ner. 

Subjektiva symptom: pulserande huvudvärk, ”flushing” (rödflammig 

hud), gåshud nedanför skadenivån, svettningar 

ovanför skadenivå. 

Sex kan utlösa autonom dysreflexi. Så kan även full blåsa / 

tarm, gynekologisk undersökning, urinvägsinfektion, 

decubitus (trycksår), förlossningsarbete och i stort sett allt 

som normalt kan förorsaka smärta eller obehag. 

Behandlingen är att ta bort det som utlöste attacken: Göra 

en paus i sexleken, tömma blåsa / tarm, använda bedövningssalva 

vid gynundersökning, behandla sår och infektioner. 

Skulle dysreflexi-attackerna vara ett problem i sexlivet går 

det att medicinera med blodtryckssänkande medicin. 


Ryggmärgsskadan påverkar inte förmågan att bli gravid. 

Risken för urinvägsinfektion (UVI) är normalt större under 

graviditet. Många kvinnor med ryggmärgsskada har pga skadan 

problem med återkommande UVI. För att inte utveckla 

resistens mot vanligen förekommande bakterier är man numera 

restriktiv med antibiotikabehandling. Men, under gra- 

43

viditet skall manifest UVI alltid behandlas eftersom det sedan 

länge är kännt att UVI kan förorsaka för tidiga 

livmodersammandragningar och därmed riskera att barnet 

föds för tidigt. 

Risken att få blodpropp är normalt förhöjd under graviditet. 

Kvinnan med ryggmärgsskada löper större risk att få blodpropp. 

Har kvinnan innan hon blev gravid haft en blodpropp 

rekommenderas därför blodförtunnande medel under senare 

delen av graviditeten. 

Friska kvinnor med paraplegi skall träffa specialistkompetent 

gynekolog och kan för övrigt om det känns tryggt för både 

kvinnan själv och barnmorskan sköta sina kontroller på vanlig 

mödravård. 

De kvinnor som har en hög skada, vilket i graviditetsammanhang 

betyder en skada vid eller ovanför Th 6 skall 

skötas på specialistmödravård. Förlossningen skall planeras 

i samråd med anestesiolog. Ryggbedövning är ett utmärkt 

sätt att undvika autonom dysreflexi under förlossningen. 

Ryggmärgsskadan utgör inte ett hinder för normal, vaginal 

förlossning. Kejsarsnittsindikation är samma som för andra 

kvinnor. 

Observera att bedövning skall ges även till de kvinnor som 

saknar känsel. Kroppen uppfattar och reagerar på smärtan. 

Alla kvinnor förnimmer livmoderns sammandragningar, även 

de som inte har någon känsel. Förlossningen går ofta snabbare 

då det bjuds mindre aktivt motstånd! 

44

Preventivmedel 

P-piller: Allmänt gäller återhållsamhet vid förskrivning av 

p-piller som innehåller östrogen till kvinnor med nedsatt 

circulation. 

Spiral: Delade meningar. En del gynekologer (ffa i USA) 

sätter inte in spiraler på kvinnor som har nedsatt eller ingen 

känsel av rädsla att kvinnorna ej skall upptäcka om spiralen 

skadar eller förorsakar infektion. 

I Sverige rekommenderar man spiralinsättning (kvinnor som 

fött barn) med ultraljudskontroll samt kontroll av spiralläget 

efter mens (med ultraljud). Noggrann information skall ges 

om vad man bör vara observant på: Oklara extrablödningar / 

illaluktande flytningar / ökade flytningar, ökad spasticitet. 

Hormonspiral Levonova: se ovan. Levonova minskar 

menstruationsblödningen, alternativt ger amenorré. Detta 

kan för en del kvinnor, särskilt de med utbredda förlamningar 

vara ett välkommet alternativ. 

P-spruta: Sprutan ges en gång i månaden och utgör ett säkert 

skydd för kvinnor som inte planerar att bli gravida. Psprutan 

minskar blödningen eller ger amenorré. Efter det 

att kvinnan slutat med p-spruta tar det ofta ca ett år innan 

hon är normalt fertil igen. 

45

Sexualhjälpmedel 

RFSU 

ordertelefon: 08-692 07 00 

Box 12128 

102 24 Stockholm 

Sexualtekniska hjälpmedel säljs via en mängd företag, inte 

minst per postorder. På Internets sökmotorer kan man söka 

på ”sexualtekniska hjälpmedel”. Tyvärr är man inte alltid garanterad 

produkter av bra kvalité, men vi vill ändå rekommendera 

intresserade personer att botanisera bland de produkter 

som finns. Beställ hem kataloger och förhör er om 

funktion, kvalité och eventuella klagomål. Hittar ni produkter 

som fungerar bra tar RFSU:s utbildningsenhet tacksamt 

emot tips för vidareförmedling. 

46

Litteratur 

Hammarskiöld, Gunilla (red): Hjälpreda för reumatiker, 

1994. Handikappinstitutet, ISBN 91-88336-24-7. 

Hertoft, Preben: Klinisk sexologi, Munksgaard 1987, 

ISBN 87-16-06487-9. 

Masters & Johnson: The Human Sexual Response, 1966, 

Little, Brown & Co., Boston. 

på svenska: Människans sexuella gensvar. 

Kaplan, Helen: The New Sex Therapy, 1974, 

Times Books, Random House, ISBN 0-8129-0502-4. 

Lindqvist, Inger: Kvinnor och handikapp, 

Handikappinstitutet (via bibliotek). 

Lundberg, PO (red): Sexologi, Almqvist & Wiksell 1994, 

ISBN 91-634-0471-0. 

Wilkinson, IMS: Essential Neurology, 1993, 

Blackwell Scientific Publications, ISBN 0-632-03516-1. 

Singer, C. Weiner, W.J. (Eds.): Sexual Dysfunction, 

A Neuro-Medical Approach, 

Futura Publishing Company, 1994. ISBN 0-87993-582-0. 

47

Parker, M. Sandberg, K. (red): Småbarnsföräldrar med 

rörelsehinder, 1994. 

Handikappinstitutet, ISBN 91-88336-26-3. 

Spinalishandboken för ryggmärgsskadade, 1994, 

ISBN 91-630-2461-6. 

Kan endast köpas från: Spinalis, Norrbacka, 

Karolinska sjukhuset 171 76 Stockholm. 

Tidskrift: Sexuality and Disability, 

Human Sciences Press Inc. New York. 

48

RFSU Box 12128, 

102 24 Stockholm, 

tel 08-692 07 00, 

fax 08-653 08 23 

Internet 

http://www.rfsu.se, 

BBS 08-653 08 30, 

e-post info@rfsu.se 

50

broschyr ninni/a - RFSU

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template ?