Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS
Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS
Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Den sista <strong>fracken</strong> ... 04-02-18 13.25 Sida 13<br />
svårt att möta efterfrågan på ökade offentliga insatser med skattehöjning.<br />
Ytterligare skatteuttag från en redan hög nivå riskerar att leda till<br />
att skattebaserna krymper eftersom individer då kan förväntas öka sin<br />
fritid och arbetsutbudet minskar. Alternativt riskerar den svarta sektorn<br />
att öka, eller så förlägger skattebetalarna sin verksamhet i länder<br />
med lägre skatter. Detta kan ske i sådan omfattning att statens skatteintäkter<br />
minskar, även om skattesatserna höjs.<br />
Globaliseringen begränsar alltså nationalstatens skattemakt och domän.<br />
Fri rörlighet av kapital, arbete och marknadsplats ger allt större<br />
möjligheter för enskilda och företag att välja lokalisering utifrån beskattningssynpunkt.<br />
Incitamentet att undvika skatt i Sverige är stort.<br />
Avsevärda skatteinkomster från förmögna personer, höginkomsttagare<br />
och vinstgivande företag går därför med all sannolikhet svenska staten<br />
förbi (Eklund 1998). I praktiken innebär det att den offentliga sektorns<br />
expansionsförmåga är obefintlig, vilket också nedskärn<strong>inga</strong>rna på olika<br />
områden under 1990-talet bekräftar.<br />
Kontrasten mellan statsmaktens ambitioner och dess finansiella möjligheter<br />
framgår tydligt inom den högre utbildningen och forskningen.<br />
Forskning och utvecklande av ny kunskap anses numera vara de viktigaste<br />
faktorerna för att få igång ekonomisk tillväxt. Därför <strong>har</strong> regeringen<br />
ambitionen att satsa på forskning. I realiteten <strong>har</strong> dock expansionen<br />
avstannat. En effekt är att universitet och högskolor efter hand<br />
blivit alltmer beroende av extern finansiering.<br />
Den externa finansieringen består, i grova drag, av dels uppdragsforskning<br />
som på kommersiella grunder beställs av näringsliv och förvaltning,<br />
dels ideellt stöd till forskning och utbildning. Uppdragsforskningen<br />
är styrd till tillämpn<strong>inga</strong>r och är oftast av kortsiktig natur.<br />
Det ideella, icke-kommersiella stödet sker företrädesvis i form av donerade<br />
forskningsbidrag och stipendier. Bidragsgivarna är stiftelser eller<br />
andra icke-vinstdrivande organisationer, vissa offentliga men de allra<br />
flesta privata. Det är de sistnämnda som står i fokus i denna bok.<br />
Begränsn<strong>inga</strong>r i den offentliga finansieringen till universiteten gör<br />
att man kan fråga sig om forskningen kommer att bli alltmer hänvisad<br />
till donationer av välvilliga företag och förmögna privatpersoner. Är<br />
inte det en tillbakagång? Kan forskning som krävs för ekonomisk till-<br />
13
Change language