Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS
Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS
Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Den sista <strong>fracken</strong> ... 04-02-18 13.25 Sida 21<br />
punkten är modern tillväxtteori som lyfter fram ny kunskap som den<br />
viktigaste drivkraften i den ekonomiska tillväxten. Amerikanska rön<br />
tyder på att donationer som riktats till forskning i hög grad <strong>har</strong> bidragit<br />
till frambr<strong>inga</strong>ndet av ny kunskap som i sin tur exploateras och<br />
kommersialiseras av entreprenörer. I den mån entreprenören är ekonomiskt<br />
framgångsrik, donerar denne ofta i sin tur hela eller delar av sin<br />
förmögenhet till forskning och utbildning. På så sätt <strong>har</strong> en god cirkel<br />
skapats som bygger på ny kunskap, entreprenörskap och forskningsfinansiering<br />
i form av donationer.<br />
Denna syn på donationer präglar också stora delar av det politiska<br />
etablissemanget i usa. År 1965 skrev det amerikanska finansdepartementet<br />
att forskningsinriktade stiftelser var ”synnerligen lämpliga att<br />
initiera nya idéer och aktiviteter, att testa nya och tidigare oprövade<br />
projekt som avviker från vedertagna föreställn<strong>inga</strong>r samt att agera<br />
snabbt och flexibelt”. 4 Detta kontrasterar mot en mer misstänksam attityd<br />
i Sverige.<br />
Författarna hävdar att filantropin kan påverka tillväxtprocessen genom<br />
företrädesvis tre kanaler: ökade resurser till forskning, större<br />
mångfald och ”experimentlust” i de forskningsprojekt som finansieras<br />
samt förbättrade länkar mellan forskning och näringsliv. Baserat på<br />
fallstudier vid amerikanska och svenska universitet visas att universitet<br />
som grundats av framstående entreprenörer eller industrialister förefaller<br />
ha mer utvecklade länkar till näringslivet. De är i större utsträckning<br />
mer delaktiga i kommersialiseringen av ny kunskap än universitet<br />
som tillkommit på statligt initiativ och som är beroende av statlig<br />
finansiering. Likaså förefaller donationsgrundade universitet över<br />
tiden ha lyckats upprätthålla en levande donationskultur som bidragit<br />
till mångfald i forskningsfinansiering och konkurrens om donationer<br />
universiteten emellan. I usa talar man om det ”entreprenöriella” universitetet,<br />
med Stanford University som paradexempel.<br />
Fallstudierna kompletteras med en statistisk analys av sambandet<br />
mellan donationer och tillväxt. När hänsyn tagits till andra faktorer<br />
som kan tänkas påverka tillväxt (såsom företagens forskningssatsn<strong>inga</strong>r,<br />
initial inkomstnivå, utbud av arbetskraft, andel egenföretagare<br />
m.m.) ger analysen visst stöd för att den regionala tillväxtnivån i Sveri-<br />
21
Change language