Sista fracken inga fickor har 647.7 KB pdf - SNS

Den sista fracken ... 04-02-18 13.25 Sida 25
att det i Sverige inte finns samma underförstådda överenskommelse att
donera. Samhällskontraktsteorin anser att moral består i en uppsättning
regler om hur människor får behandla varandra – regler som varje
rationell människa bör acceptera därför att de innebär välfärd för alla
parter. Motiven för att anta reglerna är oftast grundade på egenintresse,
det vill säga man försäkrar sig om att bli behandlad av andra människor
på bästa sätt. Donationer från de lyckligt lottade kan här motiveras
lika väl som skatter till de sämst ställdas fördel.
Kontraktsteorin ska inte sammanblandas med utilitarism; medan
utilitarismen enbart fokuserar maximering av nytta, handlar samhällskontraktsteorin
om hur ett rättvist samhälle och en rättvis fördelning
av samhällets resurser bör se ut. Samhällskontraktsteori kan därför lösa
några av utilitarismens problem – främst problem rörande rättvis distribution
och rättfärdigande av förmögenhetsbygge.
Slutsatser
Nygammal väg till välfärd
En inledande fråga var om vi i framtiden måste förlita oss på stiftelsers
och enskilda individers välvilja när det gäller exempelvis finansiering av
forskning. Svaret är att vi redan gör det. Beroendet kommer dessutom
med all sannolikhet att bli större i en framtid där statens resurser knappast
kan förväntas öka.
Privata donationer har också en lång tradition i Sverige. Stiftelserna
är många och stödområdena växlande. Gåvorna har emellertid rönt
mindre uppmärksamhet än vad de många gånger förtjänar. Även i ett
internationellt perspektiv framstår till exempel Wallenbergstiftelsernas
donationsvolym som synnerligen imponerande. År 2001 var deras donationer
nästan i paritet med den amerikanska Rockefellerstiftelsen
(1 300 miljoner kronor). Svenska stiftelser spelar en viktig roll för forskningens
finansiering och enskilda donatorer kan nå storslagna resultat
både som visionärer och finansiärer av forskning, något som utvecklingen
i usa visar.
25