Gott rykte lönar sig - KTH

” 

”Det är jätteviktigt att servicen 

runt omkring lärarna fungerar.” 

Sid 14 

HÅKAN LINDGREN 

Finansforskare 

utan risk 

Forskningen inom finansiell matematik 

fick ett uppsving i slutet av 1990-talet. 

Mattias Jonsson var en av dem som 

hoppade på vågen. I år belönades hans 

forskning med Gustafssonpriset. 

Mattias Jonssons forskning går ut på att 

minimera riskerna vid handel med optioner, 

aktier och andra värdepapper. Metoden för 

de matematiska modeller som han använder 

har han hämtat från den tillämpade matematiken. 

Siktet är inställt på stor sannolikhet till 

maximal vinst för den som handlar. 

Ett område som växer är optionshandelsforskning, 

där bankerna visat sig särskilt intresserade. 

– Intresset för optionerna mattades lite när 

luften gick ur börsen, men nu ökar efterfrågan 

igen, säger Mattias Jonsson. 

Sid 8 

Examenspeng för skolorna 

En examenspeng till skolorna för färdiga 

civilingenjörer kan bli ett sätt att öka 

genomströmningen av studenter. 

Sid 14 

Lustfylld undervisning 

Medlemskap i en pedagogisk akademi 

som ger lärarna höjda löner. Det ingår 

i kårens plan för att motivera lärarna att 

höja sin pedagogiska kompetens. 

Sid 10 

Civilingenjören kvar 

En helt ny masterexamen införs men 

civilingenjörer får samma utbildningslängd 

som i dag. Så tolkar kths ledning 

sommarens Bolognaanpassade 

högskoleproposition. Sid 3 

KTHs PERSONALTIDNING NR5/05 

Gott rykte lönar sig 

Allt fler utbytesstudenter kommer till 

kth – i år beräknas de bli 900. Gott rykte 

utomlands gör att antalet inresande 

studenter ökat flera år i rad. 

FÖR TREDJE ÅRET i rad var Anna Lauritz 

med och tog emot utbytesstudenterna. 

Mottagningsdagen i augusti hör till årets 

tuffaste både för henne och personalen på 

kth-Bostad. 

Det är bostadsbekymmer och problem 

kring att öppna bankkonto som är de 

vanligaste orsakerna till att utbytesstu- 

Allt fler platser fylls i sista minuten – sid 6 

THE EUROPEAN HIGHER EDUCA 

denterna söker upp Anna Lauritz och 

de andra problemlösarna på Infocenter. 

– Jag har lärt mig att det ordnar sig. 

I början blev man lite mer panikslagen 

när något inte fungerade, nu inser man 

att det mesta löser sig. 

Den största vinsten med utbytet är 

goodwill-effekten. Nöjda studenter gör 

pr för kth i utlandet, och den internationella 

prägel som de sätter på kth 

lockar hit även svenska studenter. 

Sid 11 

HÅKAN LINDGREN

2 campi 5/05 

INNEHÅLL 

Vägen till Bologna utstakad 3 

Över 40 länder ska anpassas 4 

”Frågetecken kvarstår” 5 

Sista minuten i Kungsan 6 

Fri tillgång till forskningsrön 7 

Mattias tar inga risker 8 

Undervisning som glädjeämne 10 

Gott rykte rullar in 11 

Ekonom med kritiskt tänkande 14 

Examenspeng höjer takten 14 

Fler roder sparar bränsle 15 

Hallå där, Cecilia George 16 

Internationellt perspektiv 

REGERINGEN HAR presenterat sitt förslag om hur Sveriges 

högskolesystem ska formas i ett europeiskt sammanhang. 

I kths tolkning innebär det bland annat att nuvarande 

utbildningsprogram kan vara kvar – både för civilingenjörer 

och högskoleingenjörer. 

Och lyssnar man på de utländska studenter som varje år 

väljer just kth för sina studier så har utbildningarna stor 

dragningskraft. Det goda ryktet sprider sig på studenternas 

hemmauniversitet och lockar fler att söka sig hit. 

I det här numret ägnar vi stort utrymme åt internationella 

utbildningsfrågor, ur skiftande perspektiv. Från regeringens 

proposition som kommenteras av kths ledning över till 

hur studenter, lärare och antagningshandläggare ser på kths 

internationalisering. 

CHRISTER GUMMESON 

Ansvarig utgivare: Åsa Ankarcrona, 08-790 61 83, e-post:osajoh@admin.kth.se. 

Redaktör: Christer Gummeson, 08-790 61 77, e-post: campi@admin.kth.se. 

Biträdande redaktör: Håkan Soold, tel 08-790 78 09. Redaktion: Christer 

Gummeson, Magnus Myrén, Håkan Soold. Redaktionskommitté: Anders J Thor, 

ordförande, Chris Druid, Saco, Jan-Erik Gustafsson, Atf, Lennart Persson, Seko, 

Per-Lennart Larsson och Anders Västberg, fakultetskollegiet, Magnus Myrén, 

redaktör, Christer Gummeson, redaktör. Foto: Christer Gummeson – där inget 

annat anges. Layout: Hasse Bergman, Citat. Tryck: Tryckindustri Information, Solna. 

Papper: Munken Lynx. ISSN: 1651-6680. Postadress: kth, Informationsenheten, 

100 44 Stockholm. Besöksadress: Osquldas väg 6. Webbadress: 

www.kth.se/internt/campi/ (Ladda hem arkivexemplar här). Upplaga: 4 000 ex. 

Utgivning: 8 nr under år 2005. Manusstopp nr 6/2005: 19 september. Adressändring: 

Om du ändrar adress inom kth, var vänlig meddela detta till Gunvor Engmarker, 

gunvor@admin.kth.se, 08-790 6968, så får du Campi även i fortsättningen. 

ÅSIKTEN 

Varför valde du kth? 

kth deltar i en rad olika internationella 

utbytesprogram. Vi frågade fyra nyanlända 

utbytesstudenter vad som lockade dem att 

söka sig till kth. 

Linda Thierfelder, Stuttgart 

Academy of Arts, Arkitektur 

– Andra studenter på min skola 

som varit här som utbytesstudenter 

har berättat mycket positivt 

om kth, lärarna och Stockholm. 

Jag är dessutom väldigt intresserad 

av nordisk design och arkitektur. 

En annan anledning var att 

kurserna ges på engelska. Jag vill förbättra min engelska, 

men det ska också bli roligt att få lära sig svenska 

och se er vackra natur. 

Alice Riviere, École Centrale 

Paris, Samhällsbyggnad 

– Eftersom jag läser miljöteknik 

är Sverige ett bra land att studera 

i. Ni är duktiga på miljöfrågor 

både inom industri och inom 

forskning och utveckling. kth 

har ett bra rykte på École 

Centrale Paris, andra studenter 

som varit här har varit nöjda. Jag hade även möjlighet 

att studera i usa eller Storbritannien, men det skulle 

ha blivit mycket dyrare. Och jag har alltid velat komma 

till Sverige, det är så vacker natur och annorlunda 

kultur jämfört med Frankrike. 

Yves Zinngrebe, Technical 

University of Berlin, 

Bioteknik 

– Jag letade efter ett engelskspråkigt 

universitet i ett land med liknande 

möjligheter att välja kurser 

som i Tyskland. I exempelvis 

Storbritannien är systemet helt 

annorlunda. När jag läste er information 

om hur tidigare utbytesstudenter har upplevt 

kth och studierna här blev jag intresserad. Dessutom 

gillar jag svensk popmusik och ser fram emot 

att utforska landet och lära mig ett nytt språk. 

Cristina Peretti, Torino 

Polytechnical Institute, 

Kemiteknik 

– Jag hade även möjlighet att studera 

i Spanien och Frankrike, 

men jag valde Sverige för att det 

är en annorlunda erfarenhet. Här 

är det en annan livsstil och miljö. 

De studenter på min skola som 

har varit här har varit jättenöjda, de har sagt att det är 

ett mycket bra val och att kths campus är så vackert. 

Den inriktning som jag ska läsa här på kth finns inte 

i Italien och det är också en fördel. 

TEXT OCH FOTO: SUSANNE ROSÉN

KEROLD KLANG 

Högskolepropositionen 

"NY "NY VÄRLD 

NY NY HÖGSKOLA" 

HÖGSKOLA" 

Riksdagsbeslut 

NYA 

HÖGSKOLELAGEN 

juni 2005 våren 2006 sommar 2006 

Vägen till 

Bologna utstakad 

En helt ny mastersexamen, men både högskoleingenjörer 

och civilingenjörer får samma 

utbildningslängd som i dag. Forskarutbildningen 

blir fortsatt fyraårig. Så ser huvuddragen 

ut i sommarens Bolognaanpassade 

högskoleproposition. 

FÖR KTHs DEL är förslagen i regeringens proposition 

i stort sett väntade. 

– I stora drag har det som står i vårt remissvar 

på utredningen beaktats. Enda undantaget var att 

vi föreslog att man ska överväga att göra civilingenjörs- 

och arkitektexamina till yrkesexamina om 

200 poäng.Vår tolkning av det förslag som nu ligger 

är – om det inte är någon som gör detta till en 

politisk fråga i riksdagen – att dessa examina även 

i fortsättningen kommer vara på 180 poäng, säger 

dekanus Folke Snickars. 

När propositionen ”Ny värld – ny högskola” 

kom i juni var den formellt startskottet för den 

svenska anpassningen till Bolognaöverenskommelsen. 

Fokus i propositionen ligger på att öka 

den högre utbildningens internationalisering. För 

att främja studenternas anställningsbarhet både i 

Sverige och utomlands föreslås en tydligare och 

internationellt jämförbar examensstruktur. Förändringarna 

förväntas även leda till att utbildningarnas 

kvalitet höjs. 

Dagens indelning i grundläggande högskoleutbildning 

och forskarutbildning ändras till tre ni- 

HÖGSKOLE- 

HÖGSKOLE- 

FÖRORDNINGEN 

FÖRORDNINGEN 

Kultur- och utbildningsdepartementet 

HÖGSKOLE- 

HÖGSKOLE- 

FÖRORDNINGEN 

FÖRORDNINGEN 

Kultur- och utbildningsdepartementet 

Utarbetad 

och klar Införs 

senast 

1 juli 2007 

våer för högre utbildning; grundnivå, avancerad 

nivå och forskarnivå. 

– Jag tycker att proppen är bra och klargörande. 

Det är positivt att den svenska utbildningen nu ses 

i ett internationellt perspektiv. Betoningen av internationell 

tydlighet och kvalitet ger oss stora 

möjligheter till profilering. Men för de svenska 

studenterna är kanske den här examensstrukturen 

mindre tydlig än den förra, säger Folke Snickars. 

KANDIDATNIVÅN och forskarnivån är i stort sett i 

linje med det som nu tillämpas på kth.Skillnaden 

är att högskoleingenjörsexamen föreslås bli 

exakt 120 poäng. Den stora förändringen ligger på 

den avancerade nivån, 

där en helt ny masterexamen 

på 80 poäng 

införs, det ska dessutom 

finnas en magisterexamen på 40 poäng. Forskarutbildningen 

ska även fortsättningsvis vara fyraårig, 

trots att många remissinstanser (dock inte 

kth) förordade tre år. Licentiatexamen som inte 

har någon internationell motsvarighet kommer 

att vara kvar tillsvidare. Utgångspunkten för arbetet 

har varit att inte förlänga några utbildningar. 

Max Kesselberg, utbildningsdepartementets 

särskilde kth-handläggare, betonar förslagets 

politiska hänsynstaganden: 

– Att regeringen väljer att inte anpassa systemet 

helt efter 3-5-8 är ju en politisk avvägning där man 

Bolognasystemet 

införs för 

nybörjare på KTH 

Hösten 2007 2010 

THE EUROPEAN HIGHER EDUCATION AREA 

bland annat tagit hänsyn till opinionen. Bolognadirektivet 

ger utrymme för nationella behov och 

möjligheter till dem som vill. Det är ju möjligt att 

vissa lärosäten med mycket internationella kontakter 

har behov att anpassa sig mycket mer. För 

kths del kan det ju finnas skäl att skynda på 

denna process och det finns inget som hindrar att 

man gör det, säger han. 

I HÖGSKOLEFÖRORDNINGEN – som inte behandlas 

av riksdagen – kommer en mer detaljerad skrivning 

om civilingenjörsexamen, där den på något 

sätt kommer att jämföras med en master. 

– Tonläget och formuleringen i den paragrafen 

”Den stora förändringen ligger på den avancerade nivån, 

där en helt ny masterexamen på 80 poäng införs.” 

kommer att bli mycket viktig för vår framtid ur internationellt 

perspektiv, och hur vi kommer att 

prioritera utvecklingen. Det gör en väsentlig skillnad 

om det skrivs att civilingenjörsexamen är en 

extra fin master eller nästan en master, säger prorektor 

Anders Eriksson. 

Regeringen föreslår att det för samtliga kurser 

på grundnivå och avancerad nivå ska anges mål 

som beskriver studentens förväntade studieresultat 

(Learning Outcomes). Dessa mål ska avgöra 

kursens nivåtillhörighet. Även examensbeskrivningen 

ska innehålla mål om Forts. sid 4 ▼ 

campi 5/05 3

▼ 

Över 40 länder ska anpassas 

kth är redo att anpassa sig till Bolognasystemet 

– men inte helt och hållet. 

KTH VILL I NULÄGET inte anpassa sig helt efter det 

så kallade 3-5-8-systemet, där de olika siffrorna 

anger utbildningsnivåernas längd. 

– Vi hävdar att långa sammanhållna och programuppbyggda 

yrkesutbildningar har ett fortsatt 

värde för anställningsbarhet och kvalitet. Så vi har 

inte köpt 3-5-8 som system helt och hållet, utan vi 

utnyttjar det bästa och gör det i kths eget sammanhang, 

säger Anders Eriksson, prorektor. 

Tillsammans med 45 andra europeiska länder 

deltar Sverige i det mellanstatliga samarbetet som 

kallas Bolognaprocessen. Syftet är att främja studenternas 

rörlighet, anställningsbarhet och att 

höja kvaliteten på utbildningarna. Målsättningen 

med processen är att till 2010 skapa ett gemensamt 

europeiskt område för högre utbildning ”the European 

Higher Education Area”. Men det ska även 

finnas utrymme för nationella krav och behov. 

Bolognaprocessen är inte ett eu-projekt som man 

Forts: ”Vägen till Bologna …” 

förväntade studieresultat. Och det ska finnas en 

internationell jämförelse, för att man ska kunna 

värdera examina på liknande sätt inom Europa. 

– För ett flertal av civilingenjörsutbildningarna 

har en stor del av detta arbete redan gjorts inom 

ramen för mmt 2003.Men vi ska nu se över vårt 

system, speciellt när det gäller mastersutbildningarna, 

säger Folke Snickars. 

Högskoleproppen behandlar även reglerna för 

tillträde till högre utbildning. 

4 campi 5/05 

kan tro, utan en frivillig anpassning mellan de ingående 

ländernas system. Ett av delmålen i Bolognaprocessen 

är indelningen av den högre utbildningen 

i tre nivåer, den första nivån på tre år 

finns angiven i direktivet. Majoriteten av länderna 

verkar dock tro på ett 3-5-8-system. 

– kth står väl rustade och förberedda för de 

förändringar som Bolognaprocessen och förslagen 

i högskolepropositionen innebär. Vårt arbete 

kommer att inriktas på att förändringarna ska ske 

till hösten 2007.Tiden fram till dess behöver vi för 

att bestämma oss för hur vi ska arbeta i det nya 

systemet. Under hösten kommer rektors planeringsenhet 

och fakultetsnämnden att sätta sig in i 

detaljerna i proppen och börja informera personalen, 

säger dekanus Folke Snickars. 

HÖGSKOLEPROPOSITIONEN kommer att behandlas 

i riksdagen under våren 2006,då ett riksdagsbeslut 

om en ny högskolelag fattas – om inte det uppstår 

politiska motsättningar.Vänsterpartiet och socialdemokraterna 

står bakom förslaget och de behö- 

– Det är bra att man tagit tag i en av de viktigaste 

frågorna för kth som har att göra med övergången 

från gymnasieskolan: att man ökat till 20 

procent för antagning utanför vanliga systemet 

och att man föreslår en meritvärdering där matematikkunskaperna 

och kunskaperna i andra 

”Det gör en väsentlig skillnad om det skrivs att civilingenjörsexamen 

är en extra fin master eller nästan en master.” 

språk än engelska lyfts upp, tycker Folke Snickars. 

Regeringen backade avseende förslaget om att 

införa ett nytt betygssystem i högskolan. Många 

remissinstanser var negativa och nu är det i stället 

45 europeiska länder deltar i det mellanstatliga 

högskolesamarbetet som kallas Bolognaprocessen. 

Syftet är att främja studenternas 

rörlighet och anställningsbarhet. 

ver en part till för att få igenom det i riksdagen.Parallellt 

med detta utarbetar utbildningsdepartementet 

en ny högskoleförordning. Den bör vara 

klar till sommaren 2006,och det är där de specifika 

reglerna för civilingenjörsutbildningen och nya 

examensbeskrivningar kommer att finnas. 

INNAN BOLOGNASYSTEMET införs för nybörjare läsåret 

2007/2008 krävs en hel del internt arbete på 

kth.Dels med att se över kurserna, ange mål för 

förväntade studieresultat och placera dem på 

grundnivå respektive avancerad nivå.Dels med att 

formulera nya examensregler utifrån den nya 

högskoleförordningen. Dessa läggs sedan fast av 

rektor. 

– Därefter ska fakultetsnämnden titta på hur 

våra utbildningsprogram uppfyller de regler som 

både staten och vi själva har lagt fast. Det kommer 

att bli vissa förändringar i civilingenjörsprogrammen, 

men främst i mastersprogrammen, säger 

Anders Eriksson. ■ 

SUSANNE ROSÉN 

upp till varje lärosäte att ta beslut om de vill införa 

ects-betyg (European Credit Transfer System). 

Hittills har kth sagt att ects-betyg ska införas 

och pilotprojekt pågår, men man kommer nu att 

tänka till ytterligare ett varv innan ett beslut fattas. 

– Vi har ju börjat med ects-betyg och min inställning 

är att det är bra att vi fortsätter med det 

arbetet. Det främsta argumentet för att införa 

ects-betyg fullt ut på kth, är att vi översätter 

våra betyg för hundratals utbytesstudenter varje 

år. Då kan vi ju lika bra sätta ects-betyg direkt, 

säger Folke Snickars och Anders Eriksson håller 

med. ■ 


S. T. YIAP/AGE FOTOSTOCK

”Frågetecken kvarstår” 

Mats Hanson, vicerektor för 

grundutbildningen, är lite 

fundersam över vad som verkligen 

står i regeringsförslaget. 

Han tycker att förslaget om tre 

utbildningsnivåer är bra, men 

saknar svar på frågan om civilingenjörsutbildningens 

längd. 

– DET STÅR INGET i proppen om vad 

man anser om civilingenjörsutbildningens 

längd. Om civilingenjörsexamen 

ska vara kvar, då måste den 

vara på fem år eller 300 ectspoäng. 

Annars kommer den att 

självdö och inte kunna jämföras 

med andra utbildningar i Europa. 

Det är mycket tydligare med tre 

plus två år, en grundnivå och en 

avancerad nivå. Vi måste tänka på 

att vi i dag bara lyckas examinera 

cirka tio procent av studenterna 

efter 4,5 år och ungefär hälften efter 

6 år. Jag har sagt till departementet 

och utredarna vad jag tycker: att 

högskolan och studenterna måste 

skärpa sig, vi måste bli klara på fem 

år och anpassa utbildningens längd 

efter det, säger Mats Hanson. 

MATS HANSON är väl insatt i Bolognadirektivet. 

Han har lett det 

pedagogiska förändringsprojektet 

”mmt 2003”, där man startade fyra 

nya och helt Bolognaanpassade civilingenjörsprogram 

som nu är 

spridda på flera skolor.Bakgrunden 

till arbetet med att modernisera utbildningarna 

var just att försöka 

förstå Bolognaprocessen. Dels vilka 

nyckelelement som kommer att 

leda till ändrade förutsättningar, 

dels hur kth på ett tydligare sätt 

kan samverka i Europa och profilera 

sina utbildningar. Man har dessutom 

under hela tiden haft en intensiv 

internationalisering av programmen. 

– Jag har väntat på proppen för 

att få svar på olika frågor kring 

Kvotering för 

internationalisering 

kth är bra, men kan bli ännu 

bättre på internationalisering. 

Kvotering av studenter med 

utlandsfödda föräldrar vore en 

väg att nå dit, menar Ramon 

Wyss, vicerektor för utbildningens 

internationalisering. 

DET ÄR POSITIVT att högskoleproppen 

lyfter fram internationalisering 

som ett viktigt moment i utbildningen, 

tycker Ramon Wyss, och 

beskriver det som ett område där 

kth ligger långt framme jämfört 

med andra universitet i Sverige. 

– Men jag ser inte att högskoleproppen 

innebär några stora förändringar 

vad gäller internationalisering 

för kths del. Vi behöver bli 

bättre på lärarutbyte med andra 

länder och vi kommer se över vår 

verksamhet och policy kring internationalisering. 

kths teknologer kommer efter 

examen ut på en global arbetsmarknad 

där det är viktigt att vara öppen 

för kulturella skillnader och ha 

språkkompetens. 

– Vi ser ju gärna att teknologer 

som har möjlighet och vilja ska 

kunna åka utomlands och skaffa sig 

erfarenhet. Samtidigt har vi många 

Högskoleproppens nej till kvotering i antagningen 

är en svaghet, tycker Ramon Wyss. 

utbytesstudenter här på kth och 

det är ju också ett sätt att skaffa sig 

internationell kompetens. Bristen 

är att vi inte har systematiserat detta 

tillräckligt. 

RAMON WYSS tycker även att det är 

viktigt att komma ihåg att svenska 

studenter med invandrarbakgrund 

är en stor, men ofta outnyttjad tillgång, 

som kan utveckla och lyfta 

Sverige. 

– I högskoleproppen säger man 

nej till kvotering i antagningen till 

Sveriges anpassning till Bolognaprocessen. 

Nu är jag fortfarande 

fundersam och undrar vad man 

egentligen vill säga i högskoleproppen. 

Frågetecknen kring hur man 

vill hantera yrkesutbildningar kontra 

generella examina finns kvar, där 

tycker jag inte att proppen klarlägger 

någonting. De skulle ha kunnat 

vara mycket tuffare och snabbare 

med att ta beslut, säger han. 

Men han kan se förmildrande 

omständigheter. 

– Till regeringens försvar kan 

man ju säga att proppen ska läsas av 

alla utbildningar i Sverige. Jag tycker 

att det är bra och klarläggande att 

man ser den högre utbildningen i 

tre nivåer, grundnivå, avancerad 

och forskarnivå. Så har man i Europa 

och det är i enlighet med Bolognaprocessen. 

■ 


universitet och högskolor. Det tycker 

jag är en svaghet. Jag kan tänka 

mig kvotering av till exempel kvinnor 

och studenter med utlandsfödda 

föräldrar för att öka deras andel. 

Universiteten borde ges större frihet 

att själva bestämma över antagningen. 

DET HAR FUNNITS en viss rädsla att 

den svenska civilingenjörsexamen 

försvårar rörligheten för kths teknologer 

i Europa när Bolognadirektivet 

införs. 

– Med tanke på de många internationella 

samarbeten och nätverk 

som kth deltar i, tror jag att oron 

är obefogad.Vi är med i ett nätverk, 

Cluster,där tolv ledande europeiska 

universitet deltar och diskuterar 

bland annat Bolognaprocessen. 

Clusteruniversiteten har sagt att alla 

deras studenter ska behandlas lika. 

Och att kths civilingenjörsexamen 

ska räknas som masterexamen. 

Jag tror att sådana här ömsesidiga 

erkännanden av varandras utbildningar 

är ett väldigt bra sätt att 

öka rörligheten i Europa, kanske 

viktigare än via diskussioner på ministernivå. 

■ 


Vad tycker du om 

Bolognaanpassningen? 

Sören Östlund, professor, 

Farkostteknik 

– Jag ser inga problem med att göra 

utbildningen 3 + 1,5 år, bara man 

ser till att inte tappa i ämnesmässigt 

djup när den avslutande delen 

minskas från 2 till 1,5 år. Att sätta 

pedagogiskt riktiga mål för kurserna 

har inneburit mycket jobb, men 

det har vi fått tillbaka. Det har definitivt 

höjt kvaliteten. 

Sofia Ritzén, universitetslektor, 

Design och produktframtagning 

– Nivåindelningen är positiv, jag 

tror att det är motiverande för 

studenterna att få göra ett mindre 

fördjupningsarbete redan på våren 

i årskurs 3.Den nya betygsskalan 

har jag inga problem med, så länge 

den är målrelaterad. 

Mats Boij, grundutbildningsansvarig, 

Teknikvetenskap 

– Vi har ju egentligen inte märkt så 

stora förändringar än. Studenterna 

ska välja fördjupning nu i årskurs 3, 

och det är först nästa sommar vi vet 

om de kan och vill ge sig ut i Europa 

med sin mellanexamen. 

Fotnot: Dessa lärare undervisar inom 

MMT-programmen. 

FRÅGAN 

campi 5/05 5

Sista minuten 

i Kungsan 

Det är inte alltid lätt att veta vad man ska bli 

när man blir stor. Allt fler ansöker om en plats 

på kth i sista minuten. För att möta ungdomar 

och rekrytera studenter tog kth plats 

i Kungsträdgården. 

DET VAR MÅNGA besökare som stannade till i kths 

sponsortält i Kungsträdgården under radiostationen 

nrjs sommarevenemang, ”nrj in the Park”. 

En gratiskonsert med artister som Robyn och 

Timbuktu avslutade en dag full av pr-aktiviteter. 

kth deltog i evenemanget bland annat för att 

locka ungdomar att söka lediga platser på utbildningar 

som inte fått tillräckligt många sökande. 

Kaj Tekari, rekryteringshandläggare på informa- 

6 campi 5/05 

tionsenheten, var på plats tillsammans med sju 

studenter för att ta emot besökarna. 

– Det var en mycket lyckad dag. Vi hade besökare 

i alla åldrar, många med utländsk härkomst. 

De flesta var bara nyfikna och ville prova vårt klurighetstest, 

men några ställde frågor och tittade i 

utbildningskatalogen. Den vanligaste frågan vi 

fick var om det är svårt att plugga på kth, säger 

han. 

Det är när vhs inte fyller kths platser i de första 

urvalen som det blir aktuellt med lokal efterantagning. 

Platserna tillsätts ända in i september 

enligt principen ”först till kvarn”, aktuella listor på 

lediga platser finns på hemsidan. 

– Vi har de senaste fem åren sett en ökning av 

Chalmerister inte sent ute 

Trenden med sista minuten-antagning märks 

inte på Chalmers. Där har man bara ett fåtal 

lediga platser att erbjuda i den lokala efterantagningen. 

CHALMERS tekniska högskola fyllde nästan alla utbildningsprogram 

i första antagningsomgången. 

De få platser som var lediga för efterantagning 

fanns inom områden som elektroteknik och datateknik, 

framför allt på högskoleingenjörsprogrammen. 

– Att dessa program inte fylldes beror nog 

främst på arbetsmarknadsläget, det finns inte så 

många jobb inom de områdena just nu. Det bekräftas 

även av att söktrycket på utbildningar 

inom bygg, väg- och vattenbyggnad har ökat avsevärt 

jämfört med den dåliga efterfrågan för bara 

tre år sedan, säger Monika Tykeson, chef för antagningsenheten 

på Chalmers. 

EN ANNAN förklaring är att antalet utbildningar 

inom området data, elektronik och it har ökat på 


Är det svårt att plugga på KTH? Det 

var den vanligaste frågan under sista 

minuten-rekryteringen. 

antalet studenter som söker en plats på kth i den 

så kallade efterantagningen. Jag tror att det är 

samma trend på många andra skolor, säger Maria 

Roll, antagningshandläggare på kth. Den mest 

populära utbildningen för efterantagningen är 

Tekniskt basår, särskilt den i Kista. Vi har även 

många som vill ha en plats på civilingenjörsprogrammen, 

men där är det bara några få program 

som har lediga platser. 

Den främsta orsaken till trenden är att antalet 

och utbudet av högskoleplatser har ökat, tror hon. 

Dessutom är det helt enkelt så att många bestämmer 

sig allt senare eller ändrar sig i sista sekund. 

På kth fanns det i mitten av augusti flest lediga 

platser på högskoleingenjörsutbildningarna, vilka 

konkurrerar om utbudet med många andra skolor 

i landet. 

– Det är klart att efterantagningen är en osäkerhetsfaktor 

i lärarnas planering, men samtidigt är 

det ju bra att platserna fylls. För vissa program betyder 

efterantagningen att de kan fylla på rätt 

många platser,säger Maria Roll,som flaggar för att 

det kan bli ändringar till nästa år då det kommer 

ett nytt antagningssystem. 

Kaj Tekari tror att kth kommer att synas i 

Kungsträdgården vid liknande evenemang även i 

framtida rekryteringssammanhang. 

– Det är roligt att kth kan möta allmänheten 

på lite oväntade platser och evenemang,som ”nrj 

in the Park”. Vi sår ett frö och när de väl ska söka 

högskola vet de lite mer om vilka vi är, tror han. ■ 


Chalmers. Intresset är fortfarande lika stort, men 

det blir svårare att fylla alla platser. 

– Jag tror att de som söker platserna i den lokala 

efterantagningen är de som upptäckt att de inte 

kommit in på sitt första- eller andrahandsval.Eller 

så har de missat att svara på antagningsbeskedet. 

Och då hoppar de in på en högskoleingenjörsutbildning 

fast de hellre velat gå ett civilingenjörsprogram, 

i stället för att vänta till nästa år, säger 

Monica Tykeson. ■ 

SUSANNE ROSÉN

JENS LASTHEIN 

VRs krav om fritt tillgängliga forskningsrön kan ställa nya krav på forskare som får VR-anslag. 

Fri tillgång 

till forskningsrön 

Forskningsfinansiären Vetenskapsrådet har 

som flera andra deklarerat att forskningsresultat 

ska vara fritt tillgängliga på Internet. 

Men det är ännu oklart vilka publicitetskrav 

rådet ska ställa på forskarna. 

PÅ FLERA HÅLL i Sverige och i Europa pågår diskussioner 

för att hitta nya metoder att enklare 

och till lägre kostnader sprida forskningsresultat. 

Ett antal organisationer har utfärdat en avsiktsförklaring, 

den så kallade Berlindeklarationen. I 

Sverige har bland andra Sveriges universitetsoch 

högskoleförbund,vr och Svensk biblioteksförening 

skrivit under den. 

– Vi håller nu på att diskutera oss fram till ett 

program för hur vi aktivt ska arbeta vidare med 

frågor kring fri tillgång till forskningsresultat, 

säger Björn Thomasson, handläggare för forskningspolitiska 

frågor på Vetenskapsrådet (vr). 

Det är oklart om detta kommer att innebära 

några nya krav för den enskilde forskaren när vr 

ger forskningsanslag. Men i och med deklarationen 

förbinder sig vr att uppmuntra forskare att 

publicera sina resultat fritt tillgängligt på Internet. 

– Vi ställer redan i dag som villkor att man förbinder 

sig att publicera resultaten när man får bidrag 

från Vetenskapsrådet, säger Björn Thomasson. 

Men Per Olsson, överbibliotekarie på Karolinsk 

Institutet tycker att diskussionen om fri tillgång 

till vetenskaplig information är ytlig. 

– Vi har i dag ett system med tidskriftsförlag 

som håller ihop hela processen med granskning 

och publicering av artiklar, och det kan aldrig bli 

gratis, säger han. 

Ett alternativ till att förlagen tar ut prenumerationsavgifter 

är att forskaren själv,eller det universitet 

där denne verkar, finansierar publiceringen. 

Man betalar för publiceringen men inte 

för tillgången, är tanken bakom förlaget BioMed 

Centrals redan existerande system. 

DET RELATIVT nystartade förlaget publicerar över 

130 tidskrifter för direkt publicering på nätet och 

med samma vetenskapliga kvalitet och integritet 

som övriga tidskrifter. 

– Men att tillgången till deras tidskrifter skulle 

vara gratis är en sanning med modifikation, 

säger Per Olsson.Vissa tidskrifter under BioMed 

Central får vi redan betala för – och vad händer 

den dag då deras startkapital är slut? Hur vi än 

gör så kostar det att både granska och publicera 

artiklarna samt att underhålla arkiven, och 

någon måste betala för det. ■ 

METTE HULTGREN 

Berlindeklarationen 

Ett50-tal organisationer, de flesta europeiska 

med universitetsoch forskningsanknytning, 

har skrivit under Berlindeklarationen. Undertecknarna 

åtar sig bland annat att uppmuntra 

forskare att publicera sina resultat fritt tillgängliga 

på Internet, att utveckla metoder för 

attkvalitetssäkra online-publicering samt att 

verka för att öppen publicering blir meriterande 

vid utvärdering och tjänstetillsättning. 

”Det kan aldrig 

bli gratis” 

Visst kan man snabba på processen att 

publicera forskningsresultat och visst går det 

attgöra dem mer lättillgängliga i så kallade 

öppna arkiv. Men det kan aldrig bli gratis, 

menar Ann-Christine Albertsson, professor 

i polymerteknologi. 

DET GÅR INTE att dra alla vetenskapliga tidskrifter 

över en kam i diskussionen kring när, var och hur 

forskningsresultat presenteras. Det menar Ann- 

Christine Albertsson,professor i polymerteknologi 

på kth. 

Vissa tidskrifter arbetar för en direkt publicering 

på Internet, andra gör det inte. Ann-Christine 

är själv redaktör för ”Biomacromolecules” som är 

ett slags medlemstidskrift. Det vill säga det finns 

inget vinstdrivande förlag bakom tidskriften. Biomacromolecules 

publicerar forskningsresultaten 

även på nätet, men de är tillgängliga bara för dem 

som betalar. 

En helt gratis tidskrift är däremot ”e-polymer” 

som hon var med om att starta för några år sedan. 

Den finns endast på nätet. 

– Men på sikt kan inte heller den förbli gratis om 

det inte finns sponsorer. Det måste bland annat 

betalas ut lön till den som samlar in manuskripten 

och skickar dem till granskare och ett arkiv 

måste upprättas och underhållas. 

Frågan är vem som ska stå för kostnaderna för de fritt 

tillgängliga forskningstidskrifterna, menar Ann-Christine 

Albertsson. 

En central diskussion är om man ska kunna 

öppna arkiven så att alla tidskrifter bakåt i tiden 

blir tillgängliga gratis för alla. 

– Men det kostar pengar att såväl upprätta som 

att underhålla dessa arkiv. Någon måste betala för 

dem och frågan handlar väl snarare om vem som 

ska stå för de kostnaderna, säger Ann-Christine 

Albertsson. ■ 

METTE HULTGREN 

campi 5/05 7

FORSKNING 

Det är tisdag morgon och Mattias Jonsson 

.är något sen till vårt möte på hans kontor. 

Trots att det bara handlar om någon 

minut ber han om ursäkt och förklaringen till förseningen 

är att inte ens en matematiker alltid får 

ekvationen jobb och barnlämning att gå ihop. På 

skrivbordet ligger manuset till det föredrag han 

höll i går på kth på den internationella konferensen 

om finansiell matematik, pde and Mathematical 

Finance. 

Finansiell matematik för tankarna till Wall 

Street, optioner, aktier och terminer. Mattias 

Jonsson, docent och universitetslektor i matematik, 

har dock inga tv-skärmar med rullande börs- 

8 campi 5/05 

I slutet av 1990-talet fick forskningsområdet 

finansiell matematik ett rejält uppsving. Mattias 

Jonsson var en av de matematiker som hoppade på 

vågen. I år tilldelades han Gustafssonpriset för sin 

forskning inom detta område. 

Mattias 

tar inga risker 

kurser på sitt rum, utan en tavla fullklottrad med 

matematiska formler. 

HAN UPPSKATTAR att han använder halva sin tid 

som forskare åt just finansiell matematik. Den 

andra hälften ägnar han åt något som kallas singularitetsteori.Att 

han är framgångsrik i sin forskning 

fick han bekräftelse på när han tilldelades ett 

av årets Gustafssonpris, som årligen delas ut till 

unga forskare på kth och Uppsala universitet. 

– Priset innebär två saker. För det första ger det 

mig personligen uppskattning och bekräftelse på 

att min forskning är bra. För det andra består priset 

av ett forskningsbidrag på en miljon kronor 

uppdelat på tre år vilket självklart också är bra för 

min framtida forskning, säger Mattias Jonsson. 

TACK VARE de pengarna håller han just nu på att 

knyta till sig en post doc-stipendiat från Marocko 

på minst ett år. 

– Pengarna kommer jag också att använda för 

att bjuda in forskningspartners till Sverige. 

Själv disputerade han i matematik på kth 1997. 

Efter det tillbringade han mycket tid utomlands, 

bland annat som forskare vid University of Michigan 

under sex år. Det var under tiden i usa som 

han fick upp ögonen för området finansiell matematik. 

HÅKAN LINDGREN


”Vi ser att den här typen 

av kompetens behövs på 

banker i dag och att den 

kommer att behövas allt 

mer framöver.” 

– Jag tror att det var 1999.Det här området 

upplevde ett stort uppsving under 1990-talet, 

mycket tack vare den positiva utvecklingen på 

börsen. Jag forskade då om dynamiska system 

och det gick lite trögt. När det här dök upp 

tyckte jag att det verkade spännande och tog 

några kurser. 

Men vad är då finansiell matematik? 

– Banker ingår i dag en mängd kontrakt där 

de lovar kunden vissa saker. En bank som säljer 

en option, till exempel en aktieindexobligation, 

är intresserad av att hitta ett pris på produkten 

som gör att kunden är intresserad av att 

köpa, samtidigt som banken kan vara rimligt 

säker på att tjäna pengar i slutändan. Med hjälp 

av finansmatematik kan man beräkna detta 

pris och hitta strategier för att eliminera den 

risk som försäljningen av optionen innebär för 

banken, säger Mattias Jonsson. 

FINANSMATEMATIK handlar om tillämpad matematik 

och man använder sig mycket av befintliga 

matematiska modeller, men det har 

också uppkommit nya modeller anpassade 

efter specifika behov. Väldigt förenklat beskriver 

Mattias Jonsson sin forskning inom finansiell 

matematik som att han bygger modeller 

för hur man ska handla med aktier för att sannolikheten 

till maximal vinst ska vara störst. 

Ett annat område som han tittar på gäller optioner, 

där kunderna kan bli skyldiga bankerna 

stora belopp om det inte går som de tänkt. Ur 

bankens perspektiv skapar det stor osäkerhet. 

Mattias Jonsson använder här finansmatematiken 

till att utforma bankens produkter så att 

riskerna för detta minimeras.Detta är ett forskningsområde 

som växer och intresset från banker 

och liknande aktörer för den här kompetensen 

är stor. 

– Intresset mattades dock av lite när luften 

gick ur börsen, men det betydde inte att beho- 

ven minskade utan bara att bankerna inte 

kunde anställa. Nu ökar dock efterfrågan 

snabbt igen. 

Att han valde kth när han återvände från 

forskning utomlands berodde bland annat på 

att han trivs bra i Stockholm. 

– Men jag återvände också till kth för att vi 

har en väldigt stark forskning inom matematik 

här, säger Mattias Jonsson som strax ska i väg 

till konferensen och lyssna på en föreläsning 

som en kompis från tiden i Michigan ska hålla. 

USA ÄR OCKSÅ ett land som tillsammans med 

Storbritannien, Frankrike och Schweiz ligger 

långt framme inom det här området. 

– Sverige är ett litet land, men det finns ett 

antal framstående forskare här också. 

Han påpekar även att de finansiella marknaderna 

i Sverige är förhållandevis små. 

Intresset bland studenterna på kth är dock 

stort och intresset tycks besvarat från bankerna.Det 

bekräftas av Anna Leander,hr-konsult 

på Skandinaviska Enskilda Banken. 

– Vi ser att den här typen av kompetens behövs 

på banker i dag och att den kommer att 

behövas allt mer framöver. Framför allt är det 

kompetens inom optimering,portföljteori,databashantering 

av stora mängder data, datamining, 

finansiella modeller som vi ser behov av, 

säger hon. ■ 

TOBIAS ÖSTBERG 

Gustafssonpriset 

Gustafssonpriset till unga forskare vid kth och 

Uppsala universitet består av ett forskningsbidrag 

på en miljon kronor under tre år. Förutom 

Mattias Jonsson gick priset i år till Håkan Engqvist, 

Uppsala universitet. Vid kth utses varje 

år även en Göran Gustafsson-doktorand. Den 

tjänsten gick i år till Anders Biltmo. 

På gränsen 

till finansen 

Ett centrum för bank och finans kan vid en första 

åtanke kännas felplacerat på en teknisk högskola. 

Men beröringspunkterna är många mellan kth 

och de utmaningar finansbranschen står inför 

BANK OCH FINANS förknippas med ekonomi och handelshögskolor 

och Stellan Lundström, vd för Centrum 

för Bank och Finans som flyttade till kth i fjol 

– kan förstå att många gör den kopplingen. 

– Men det här centrets inriktning gör att det finns 

många beröringspunkter mellan den forskning som 

bedrivs på kth och centrets verksamhet. Fokus 

ligger på småföretag, kundkontakt och på hur framtidens 

bank kommer att se ut och vilken roll den 

kommer att spela i samhället, säger han. 

Och det är inte svårt att hitta framgångsrik forskning 

på kth som är högst relevant för denna inriktning. 

Här finns stora kunskaper inom områden som 

it,riskhantering, fastighetsekonomi, industriell ekonomi 

och filosofi. Samtidigt har kth stora erfaren- 

heter av att samarbeta med industrin vilket är värdefullt 

i sammanhanget. Lägg därtill forskningscentrets 

tvärvetenskapliga inriktning – ett område som kth 

har satsat mycket på de senaste åren, menar Stellan 

Lundström. 

Ett exempel på centrets verksamhet är Norrtäljeprojektet. 

Där samverkar forskare från Bank och 

finans med representanter för olika delar av lokalsamhället 

i Norrtälje för att ta reda på hur finansiella 

system kan bidra till bättre tillväxt. 

Växa är också något som Centrum för Bank och 

Finans har ambitioner att göra. Stellan Lundström 

skissar just nu på ett treårigt kandidatprogram som 

man hoppas kunna dra i gång under nästa år. 

Centret finansieras av kth centralt och av 

Collertstiftelsen, och man har en garanterad budget 

på tio miljoner kronor om året fram till 2007. Men 

fler finansiärer behövs. Med ytterligare tio miljoner 

kronor når man en kritisk massa där man kan knyta 

till sig fyra professorer. Förutom Stellan Lundström 

består centret i dag av professor Kent Eriksson och tio 

doktorander. 

Stellan Lundström upplever att intresset bland studenterna 

är stort för den här typen av utbildningar 

samtidigt som det finns ett stort behov hos dem som 

redan jobbar i bank- och finansbranschen. 

– Antalet autodidakter i den här branschen är 

väldigt stort. ■ 

TOBIAS ÖSTBERG 

campi 5/05 9 

FREDRIK PERSSON

Råd för 

campusfrågor 

KTH HAR TAGIT initiativet till ett campusråd 

som består av representanter för de högskolor 

som har sin verksamhet på Campus Valhallavägen. 

Syftet är att samordna kths och högskolornas 

intressen kring den yttre miljön och 

att vara en samtalspartner till markägaren 

Stockholms stad och hyresvärden Akademiska 

Hus i sådana frågor. 

Rådet träffades för första gången före sommaren. 

Ordförande är Kristina Johansson, 

kths lokalplaneringsenhet. ■ 

VAD HÄNDER HÄR? 

ÄNNU EN RENOVERING av före detta kthbyggnader 

har inletts för att förbereda inflytten 

av en ny högskola på Campus Valhallavägen. 

Tillskottet är Danshögskolan som har en 

personalstyrka på 60 personer och cirka 125 

studenter, och som från hösten även bedriver 

Sveriges första cirkusutbildning på högskolenivå. 

Danshögskolan kommer under nästa sommar 

flytta in i Energitekniks tidigare lokaler 

på Brinellvägen 60. Högskolans verksamhet 

ska bedrivas i de stora hallarna på bottenplanet. 

Renoveringen innebär bland annat att innerväggar 

rivs ned och ett nytt sportgolv läggs 

in. Mot innergården kommer en foajéliknande 

tillbyggnad uppföras och vid framsidan en 

relativt enkel entré med ett stjärntak. Exteriören 

blir i övrigt i stort sett oförändrad jämfört 

med tidigare. 

– Vi ser fram emot flytten till kths område 

och hoppas på många framtida samarbeten, 

säger Danshögskolans rektor Kari Sylwan, 

som kommer att efterträdas av Efva Lilja vid 

årsskiftet. 

Under augusti månad flyttade institutionen 

Energiteknik in i nyrenoverade lokaler alldeles 

intill, på Brinellvägen 68. ■ 

10 campi 5/05 


Studentkåren vill förbättra lärarnas pedagogiska 

utvecklingsmöjligheter på kth.Ett Learning 

Lab som har tydligare servicefunktion åt 

skolorna och en pedagogisk akademi för att 

höja lärarnas löner kan vara vägen dit, enligt 

kåren. 

– DET FINNS GANSKA gott om goda pedagoger på 

kth som verkligen brinner för lärarrollen. Men 

vi anser att det finns en hel del att göra för att förbättra 

lärarnas pedagogiska utvecklingsmöjligheter. 

Det saknas i dag incitament och metoder att 

utvecklas pedagogiskt. Det är viktigt att lärarna i 

större utsträckning ser undervisning som ett glädjeämne, 

säger Jon Larsson, kårens representant i 

grundutbildningsutskottet. 

Tekniska Högskolans Studentkår,ths,har tagit 

initiativ till att utveckla pedagogiken bland kths 

lärare. Genom att skapa medel och stöd för läraren 

att utvecklas, vill man öka den enskilde lärarens 

medvetenhet kring undervisning. 

GRUNDUTBILDNINGSUTSKOTTET har välkomnat kårens 

förslag och beslutade i juni om ett projekt – 

”Förslag till riktlinjer för utveckling av pedagogisk 

kompetens”– som ska dra i gång i höst. Utskottets 

ordförande Folke Snickars har i uppdrag att diskutera 

med Mats Hanson,vicerektor för grundutbildningens 

infrastruktur, och studentrepresentanterna 

om hur projektet ska genomföras. 

ths har presenterat tre områden där små förändringar 

kan ge stora förbättringar på sikt. Det 

På initiativ av studenterna 

ska möjligheterna för 

lärarna att utvecklas pedagogiskt 

ses över på 

KTH. 

Undervisning som 

glädjeämne 

ena handlar om hur pedagogisk utveckling av 

lärare hanteras. 

– Efter uppnådd ”pedagogisk ribba” fortsätter 

många lärare med forskning – vi vill att man tittar 

på hur ett system kan skapas som ger lärarna 

stimulans att fortsätta sin egen pedagogiska utveckling 

och verktyg för att kunna genomföra 

detta, säger Jon Larsson. 

HÄR TROR JON LARSSON att Learning Lab kan stärkas 

och få en roll. Det finns anledning att se över 

vilken ställning Learning Lab ska ha och på vilket 

sätt det ska vara en servicefunktion för kths skolor. 

Men kåren har även sneglat på andra universitet 

och högskolor för att få idéer. 

– Vi är ute efter att försöka utforska olika möjligheter 

att göra det mera intressant för lärarna att 

utvecklas till goda pedagoger. En väg är att göra 

som Lunds Tekniska Högskola, de har en pedagogisk 

akademi som lärarna kan söka inträde i. 

Ett medlemskap i akademin innebär en ära, men 

också en ganska kraftig löneförhöjning. 

Ett annat område som ths pekar på gäller doktoranderna. 

Hur ska kth hjälpa dem att få en positiv 

inställning till att undervisa och hur kan deras 

pedagogiska ”mognad” ökas innan de börjar undervisa? 

– Det är svårt att redan nu säga vad utredningen 

kommer att leda till. Förhoppningsvis resulterar 

den i konkreta förslag på åtgärder och inte bara 

ett vagt formulerat måldokument. ■ 

SUSANNE ROSÉN

Första augusti anlände 500 

utbytesstudenter till kth och 

fler var på väg. Intresset för 

att söka sig hit har ökat. 

En viktig förklaring 

är att gott rykte 

sprider sig. 

▼ 

INBLICK 

Gott rykte rullar in 

campi 5/05 11

12 campi 5/05 

▼ 

DET RULLAR PÅ. En efter en kommer de nya utbytesstudenterna 

upp ur tunnelbanan med sina stora väskor på hjul och 

möts av ett regnigt kth.Det är strax före lunch första dagen 

i augusti och mycket rullande blir det när 500 utbytesstudenter 

anländer för att få information och nycklar till sina studentlägenheter.Vädret 

kunde varit bättre,men mottagandet 

verkar fungera smidigt. 

”I början blev man lite mer panikslagen när något 

inte fungerade, nu inser man att det mesta löser sig.” 

– Hit kommer studenter som har fått problem, men vi har 

det lugnt här vilket visar att de gör ett bra jobb vid mottagningen 

i Nymble, säger Anna Lauritz, handläggare på internationella 

kansliet, där hon sitter i Infocenter och väntar på 

att få hjälpa utbytesstudenter. 

Anna Lauritz tror dock att det kan vara lugnet före stormen, 

för den här dagen brukar vara en av årets tuffaste både 

för henne och personalen på kth-Bostad. För visst uppstår 

det problem när hundratals utbytesstudenter anländer och 

ska få sitt boende ordnat. 

Och just då dyker en tysk utbytesstudent upp med sin digi- 

talkamera i högsta hugg för att visa sina avslöjande bilder på 

det ostädade rum han tilldelats. Han får snabbt ett nytt boende 

och kan sedan stoppa ner kameran och droppa av. 

– Visst vore det bra om vi kunde kontrollera alla rum 

innan de kom, men det är i praktiken omöjligt eftersom 

många av de som bott där senaste terminen lämnade rummen 

så sent som i går kväll, säger Anna Lauritz. 

För närvarande verkar det inte vara så många som har besvär 

med boendet, men bostadsbekymmer och problem 

kring att öppna bankkonto i Sverige är annars de vanligaste 

orsakerna till att utbytesstudenterna söker upp Anna Lauritz 

och de andra problemlösarna på Infocenter. 

– Att de har svårigheter med att öppna bankkonto beror 

på att de inte har något personnummer. Saknar man det så 

har bankerna ingen skyldighet att öppna ett konto, men det 

brukar gå att ordna ändå, säger Anna Lauritz. 

DET HÄR ÄR TREDJE ÅRET hon är med när utbytesstudenterna 

kommer. 

– Jag har lärt mig att det ordnar sig. I början blev man lite 

mer panikslagen när något inte fungerade, nu inser man att 

det mesta löser sig. Kör det ihop sig helt med boendet så ser

vi till att studenten får ta in på vandrarhem någon natt.Värre 

än så är det inte, säger hon. 

I år kommer kth att ta emot ungefär 900 utbytesstudenter, 

berättar Marianne Persson-Söderlind, enhetschef på internationella 

kansliet. Antalet utbytesstudenter har ökat de 

senaste åren och det har också intresset för att få komma hit 

på utbyte. 

– När Erasmusprogrammet började för cirka 15 år sedan 

var det fler studenter från kth som åkte på utbyte än det var 

studenter som kom hit. Nu tar vi emot fler än vi skickar iväg, 

säger hon. 

Fokus ligger därför på att se till att fler studenter från kth 

åker utomlands och pluggar. 

DET ÖKANDE ANTALET utbytesstudenter ser Marianne Persson-Söderlind 

som ett bevis på att kth har ett bra rykte och 

att utbytesstudenterna som varit på kth kommer hem 

nöjda och berättar om sina erfarenheter för andra studenter. 

– Det märker vi också genom att de univeritet som haft 

studenter på utbyte här vill att vi ska ta emot fler från dem, 

säger hon. 

På så vis skapar utbytesstudenterna bra PR för kth,och 

som en följd av att intresset att komma hit från utlandet ökar 

blir kth också mer attraktivt för svenska studenter. 

Genom att skolan erbjuder en internationell studiemiljö 

och skapar möjligheter för att studera utomlands så har man 

goda chanser att få internationella erfarenheter som är eftertraktade 

på arbetsmarknaden, menar Marianne Persson- 

Söderlind. 

MEN VAD BETYDER utbytesstudenterna för kth ekonomiskt? 

– Om utbytet var i balans skulle varje utbytesplats ge ett 

positivt resultat eftersom kth får ett bidrag för varje student 

som vi skickar ut. Det som kostar är att utbytesstudenterna 

behöver mer service än andra studenter, men så länge vi inte 

har fyllt alla våra platser här så kostar inte utbildningen mer. 

Vi får betalt av staten efter deras prestation precis som för de 

svenska studenterna. Detsamma gäller den språkundervisning 

som de erbjuds. Dessutom är kostnaden för service till 

inresande studenter en förutsättning för att kths studenter 

ska ha chansen att studera utomlands, och utresande får 

också samma service på kths partneruniversitet i utlandet, 

säger Marianne Persson-Söderlind. ■ 

TEXT: TOBIAS ÖSTBERG, FOTO: HÅKAN LINDGREN 

● ANTALET ANTAGNA 

TILL UTBYTESPROGRAM 

PÅ KTH 

02/03: 691 

03/04: 793 

04/05: 939 

05/06: 756 (Alla studenter 

har ännu inte antagits 

till innevarande läsår. Det 

är dock fler antagna i år 

jämfört med samma tid 

förra hösten.) 

campi 5/05 13

NY PÅ JOBBET 

Ekonom med 

kritiskt tänkande 

Monica Lindgren, tidigare på Umeå universitet och Handelshögskolan, 

forskar och undervisar om entreprenörskap. 

Monica Lindgren, universitetslektor 

på Industriell ekonomi. 

Varför sökte du till KTH? 

– De senaste åren har jag varit på Handelshögskolan, 

men jag gillar egentligen stora universitet 

bättre. Det rör på sig mer i sådan miljö och blir 

mer kreativt. kth känns nytt och spännande. 

Vad innebär ditt arbete? 

– Under våren har jag haft undervisning 

i forskningsmetodik, men jag ska också undervisa 

i entreprenörskap, inte minst ur ett genusperspektiv. 

Eftersom teknikvärlden är en maskulin miljö, 

känns det extra viktigt att se tekniken i relation till 

könen. Min forskning handlar bland annat om 

kollektivt entreprenörskap. 

Dina första intryck av tiden här? 

– Det bästa jag upplevde när jag kom hit var att 

det fanns en studentexpedition, och att det fungerar 

med administrationen. Det låter kanske lite 

konstigt för att komma från en som undervisar 

och forskar, men det är jätteviktigt att servicen 

runt omkring lärarna fungerar. 

Vad tycker du är viktigast att lära ut till dina 

studenter? 

– Jag vill väcka intresse för komplexitet och 

kritiskt tänkande – när man står inför en valsituation 

i till exempel ett företagsekonomiskt sammanhang. 

Man kan alltid lära ut ämneskunskaper, 

men ett beslutsfattande är i regel komplext. 

Då är det viktigt att inse att det sällan finns några 

enkla samband, och att det ibland inte går att ta 

rationella beslut. 

Vad ser du fram emot just nu? 

– Att kunna få syssla med flera saker, och på 

olika nivåer. Både forska och undervisa – på 

grundläggande kurser och mer avancerade 

stadier. 

14 campi 5/05 


896987577 

1000 1000 

ETTUSEN KRONOR 

1000 1000 

500 500 

789776874 

789776874 

1000 1000 

500 500 

500 500 


896987577 

FEMHUNDRA KRONOR 

500 500 


1000 1000 

En examenspeng för färdiga civilingenjörer. 

Det kan bli ett sätt att få skolorna att öka 

genomströmningen av studenter. 

Nästa sommar införs ett nytt system för 

attfördela de interna medlen på kth. 

DIREKT EFTER SEMESTERN tog Anders Eriksson, 

prorektor för samordning av utbildnings- och 

forskningsfrågor, tag i det ganska känsliga uppdraget 

att se över kths styr- och resursfördelningssystem 

för interna medel. Till budgetbehandlingen 

hösten 2006 kommer det nuvarande 

systemet att ersättas av ett nytt. 

– Exakt vilka förändringar som kommer att 

behöva göras är för tidigt att säga. Bakgrunden 

till mitt uppdrag är omorganisationen. Skolorna 

har fått ett långtgående ansvar för utbildningen 

och forskningen och vi måste även se över penningflödena 

som hör ihop med verksamheten, 

säger Anders Eriksson. 

STYR- OCH RESURSSYSTEMET omfattar fördelningen 

av statliga anslag för grundutbildning, 

forskning och forskarutbildning, men också 

högskoleskatten och internhyran. 

– kth har ansvar för att 1250 civilingenjörer 

kommer ut per år, liksom för en viss nivå av examinerade 

doktorer. Vi behöver få bättre fart på 

själva examinationen av civilingenjörer. Det kan 

vara nödvändigt att få systemet att gå åt det hållet 

via penningstyrmedel. Kanske blir det en liten 

ersättning till skolorna även för examinerade ingenjörer 

och arkitekter, och inte bara en ersätt- 

1000 1000 

1000 1000 

896987577 


896987577 


1000 1000 

1000 1000 

1000 1000 


896987577 

500 500 

1000 1000 


Examenspeng 

höjer takten 

789776874 

Anslagen kan komma att öka 

till skolor som har högt antal 

examinationer. 

500 500 

KEROLD KLANG 

ning för påbörjade och avklarade kursmoment. 

På samma sätt som vi har så kallad examenspeng 

för doktorer idag, säger han. 

Anders Eriksson och rektors planeringsenhet 

gör merparten av utredningsarbetet. De kommer 

att prata med fakultetsnämnden, skolor och 

institutioner, studentkåren och andra inblandade, 

samt simulera och prova olika förslag. I princip 

kommer alla på kth att påverkas av det nya 

systemet på något sätt. 

– DET HANDLAR ÄVEN om en styrning av verksamheten 

när penningflödena ändras. Det ska vi 

också titta på.Vi vill ju att fördelningen ska ge effekter 

i de riktningar vi önskar och inte åt något 

annat håll. Utredningen har dock inte som syfte 

att ge några omedelbara övergripande styreffekter. 

Men vi vill på sikt ha möjlighet att göra omprioriteringar 

i och med Bolognaanpassningen 

mellan antalet civilingenjörer, masters och doktorer. 

Utredningen kommer även att se över hur 

kostnaderna för de gemensamma nyttigheterna, 

som finansieras genom högskoleskatten, ska 

hanteras i systemet. En annan viktig del är lokalkostnader 

där internhyran ska ses över. Anders 

Eriksson vill att lokaler ska vara fortsatt dyra på 

kth,för att styra mot ett så effektivt lokalutnyttjande 

som möjligt. 

Beslutet om det nya systemet fattas av universitetsstyrelsen. 

■ 

SUSANNE ROSÉN

Nedskärningar med 114 tjänster 

KTH FÖRBÄTTRADE sitt delårsresultat i år jämfört 

med förra året till –29,8 miljoner kronor. För att 

nå detta resultat har bland annat motsvarande 

114 heltidstjänster dragits in. Under perioden har 

17 personer blivit uppsagda. 

De flesta indragna tjänsterna är doktorandanställningar, 

cirka 50 stycken. Dessutom har ungefär 

20 lärartjänster, 20 forskningsingenjörer eller 

liknande och 25 administrativa tjänster dragits in. 

Av de personer som sagts upp senaste året har 

9 gått i förtidspension. Uppsägningarna är jämnt 

fördelade bland forskare, lärare och administra- 

Vad gick ditt examensarbete ut på? 

– Jag arbetar med att förändra formen på flygplansvingar 

för att minska luftmotståndet. Det 

handlar om att hitta optimala metoder för att 

ställa in rodren, i mitt fall jobbar jag med 16 olika 

roder på vingarna. I dagens flygtrafik används 

rodren i regel bara vid start och landning, men 

om man även skulle använda dem kontinuerligt 

under själva flygfärden kan man minska motståndet, 

och på så sätt spara bränsle. 

Hur ser din forskning ut som nybliven 

doktorand i ämnet? 

– En stor del är experimentell, jag gör mätningar 

i vår vindtunnel och spenderar ganska 

mycket tid med att utvärdera resultaten. Mätningarna 

görs med hjälp av ett program som jag 

skrivit, som till exempel styr hur rodren ändras. 

Samtidigt sparas värdena för motsvarande motstånd 

och lyftkraft på en datafil. 

törer. Ett fåtal personer har också gått i delpension 

under senaste året. 

Enligt delårsrapporten är kths ekonomiska 

situation inte nöjaktig. Oron gäller framför allt 

forskningsfinansieringen och minskade bidragsintäkter. 

I rapporten uppmanas skolorna att öka 

bidragsintäkterna för att möjliggöra anställning 

av yngre forskare. kths myndighetskapital var 

vid årsskiftet 26,5 miljoner kronor, och enligt 

beräkningar kommer helårsresultatet följa den 

tidigare prognosen och bli positivt. ■ 

Läs hela rapporten på www.kth.se/internt/ 

budget/ 

Teknologer brister i matematik 

STUDENTERNAS FÖRKUNSKAPER i matematik blir 

allt sämre. Det visar en kartläggning som 

Högskoleverket (hsv) gjort på civilingenjörsoch 

högskoleingenjörsprogram samt vissa naturvetenskapliga 

program. 

Både nybörjarstudenternas diagnostiska prov 

och lärarintervjuer visar att kunskapsnivån sjunkit. 

Studenterna har stora brister när det gäller 

mycket elementära kunskaper och färdigheter. 

Undersökningen visar även att många universitetslärare 

sänkt nivån för godkänt i kurserna, 

bland annat genom att slutproven har förenklats. 

Trots det ligger andelen godkända studenter bara 

någonstans mellan 60 och 80 procent efter tre 

tentamenstillfällen. ■ 

Läs mer på www.hsv.se 

Fler roder sparar bränsle 

Marianne Jacobsen, doktorand på Farkost och flyg, har vunnit andra pris 

i en internationell studenttävling för ex-jobb inom flygteknik. 

Är det vanligt att kvinnor forskar i flygteknik? 

– Nej, verkligen inte. På tävlingen var vi två 

tjejer av totalt 27 studenter, och det brukar nog 

ligga runt sådär tio procent i de här sammanhangen. 

Jag tror det har med vanliga fördomar 

att göra; att man ska ha gillat modellplan och 

liknande när man var liten för att ge sig på det 

här området. Men själv är jag inte specifikt 

intresserad av flygplan egentligen, mitt intresse 

ligger i att göra beräkningar för olika modeller 

och sedan testa i dem verkligheten. 

För vilka flygfärder kan man använda 

din roderteknik? 

– Mest vid längre flygningar – över Atlanten 

till exempel. Skulle man lyckas minska bränsleförbrukningen 

med så lite som en procent för 

transportflygplanen i dag, kan det ge en besparing 

på upp till 140 000 dollar för varje enskilt 

plan och år. 


Design på 

Hemkomstdagen 

KTH ÖPPNAR I HÖST för fjärde året i rad portarna 

för sina alumner. Temat för årets Hemkomstdag 

27 oktober är design. 

De hemvändande ex-studenterna kan den här 

gången bland annat lyssna till alumnerna Mathias 

Uhlén, professor på Bioteknik och arkitekten 

Thomas Sandell som har design som vardag. 

Andra inslag är en guidad tur för att se konsten 

på kth.Man kan också träffa en svensk mästare 

i svärdsmidning och få råd om hur man designar 

sin karriär. Och som vanligt erbjuds mingel, 

mat och underhållning. 

En särskild tävling har utlysts för att utse årets 

kth-alumn, som förutom äran får uppdraget 

att vara främste ambassadör för kth.Nomineringarna 

till årets kth-alumn ska vara inne 

senast 15 oktober. Vinnaren tillkännages under 

Hemkomstdagen. ■. 

Mer info: www.kth.se/alumni/hemkomstdagen 

DEBATTERA! 

Gör din röst hörd! Skicka ett inlägg till 

campi@admin.kth.se 

Max 2 500 tecken per inlägg. Repliker: 

max två repliker på högst 1 000 tecken 

vardera. 

NÅGRA FRÅGOR TILL … 

Marianne Jacobsen i vindtunneln på Farkost och flyg där hon 

testar sin optimeringsmetoder. 

campi 5/05 15

HALLÅ DÄR! 

Hallå där, Cecilia George, som i dagarna lägger 

sista handen vid antagningen av höstens 

internationella magisterstudenter. 

Hur har årets antagningsarbete gått? 

– Bra. Vi har granskat 2800 ansökningar till 

höstens utbildningar och utifrån dem skickat ut 

antagningsbesked till 1692personer. Det finns 

visserligen bara 690 platser, men vi måste ha ett 

så pass stort överintag på grund av att många 

hoppar av sina platser. Arbetet har gått mycket 

smidigare i år, eftersom rutinerna med vårt nya 

datasystem Diak nu verkar ha satt sig. 

NYA SIDOR OM KTHs olika försäkringar 

för personalen har lagts ut på webben. 

Här ges en kortfattad information 

om vilka olika försäkringar som 

finns. Information om kths policy 

och riktlinjer för dem finns i kthhandboken. 

Den som är intresserad 

kan läsa mer om försäkringarna via länkar 

”Vi jobbar stenhårt 

på sommaren.” 

Cecilia granskar magistrar 

PÅ WEBBEN 

Och granskningen av ansökningarna har 

pågått hela sommaren? 

– För mig som har hand om internationella 

studenter är det ganska lugnt på sommaren, 

men för de andra handläggarna är det mer 

hektiskt. Vår enhet jobbar stenhårt på sommaren 

eftersom antagningsbeskeden till de svenska 

studenterna går ut i mitten av juli. Dessutom är 

det alltid många av de icke antagna studenterna 

som hör av sig hit för att de anser sig vara felbedömda. 

till de myndigheter och företag som administrerar 

de olika försäkringarna. 

I maj i år fick alla anställda ett brev om de nya 

försäkringsvillkoren i kths gruppavtal med 

Skandia. Många anställda har anslutit sig till 

avtalet och en del har gjort förändringar i sitt 

tidigare försäkringsval. Nyheter och förändringar 

i avtalet framöver kommer att publiceras på för- 

Men arbetet med de utländska studenternas 

ansökningar är å andra sidan lite krångligare? 

– I allmänhet, ja – därför att intyg och betyg ser 

så olika ut mellan olika länder. Att göra ett urval 

bland studenter med världens olika betygssystem 

som grund är egentligen omöjligt. Högsta och 

lägsta betyg används inte på samma sätt i skilda 

länder. I Nigeria till exempel, går det knappt att få 

det högsta betyget, first class, för studenterna, 

medan det i ett betyg från Kina aldrig anges att 

studenten fått en tenta underkänd. Och i Indien 

betyder universitetets status mycket mer än betygets 

valör. 

kths magisterprogram är populära att söka, 

men också krävande att administrera? 

– Visst, på det sättet är programmen en framgång, 

men ganska kostsamma för oss. Vi anställer 

ju flera extrapersoner bara för att sprätta kuvert 

och sortera ansökningar. Jag arbetar heltid enbart 

med antagningen av internationella magisterstudenter, 

som dessutom behöver mycket service 

med bostäder och olika vardagstjänster, så visst är 

hanteringen resurskrävande. 

Hur har det praktiska arbetet med antagningen 

ändrats senaste åren? 

– Tidigare skötte den enskilda institutionen antagningen, 

men sedan ett par år är den centraliserad 

och sköts via webbansökning och det nya datasystemet. 

Däremot har inte pappershanteringen 

minskat trots datoriseringen. Studenterna måste 

skriva ut sina ansökningar och dessutom har antalet 

program ökat. I år var det väldigt många studenter 

som överklagade sitt avslagsbeslut, vilket 

ökat arbetsbördan en del. ■ 


● CECILIA GEORGE 

Titel: internationell antagningshandläggare. 

Bakgrund på kth: började sin tjänst i oktober 

2003. 

Roligaste minnet från kth: ”Mejlen från de utländska 

studenterna är helt fantastiska, de skriver 

underbara brev ibland. Och häromdagen fick jag 

en stor blomma av en student som kommit in på 

en utbildning. Andra brukar skicka julkort.” 

säkringssidorna, som du hittar på kths interna 

webb: www.kth.se/internt/personal/forsakringar/ 

Om du saknar någon information, kontakta 

Marianne Johansen, personalavdelningen, 

e-post: mjn@admin.kth.se

Gott rykte lönar sig - KTH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?