LM 12-04 Master.indd - Schenker

logistik 

NR 4 DEC 2012 SVERIGES STÖRSTA TIDNING OM TRANSPORT OCH LOGISTIK 

Vinjett grå 

magasinet 

Duktiga förare sparar 

var sjunde tankning 

Frank Bylin om vägen 

tillbaka efter dödsolyckan 

Samarbete stoppade 

stöldligan i Stockholm 

Så blev texmex hela 

Sveriges fredagsmys

1/1 

Framtiden kommer till Årsta 2014! 

Framtidens transporter anländer med tåg 2014, närmare bestämt till Sveriges modernaste logistik- 

anläggning för crossdocking – Stockholm Årsta kombiterminal. Ett toppmodernt logistikcenter 

där transporter kan ta sig nästan hela vägen in till city via järnväg. Väljer man el- eller biogasbilar 

för lokal distribution blir leveranskedjan i princip koldioxidfri. Det hjäper många företag att uppnå 

sina miljömål. Det finns fortfarande möjlighet att göra Årsta till en del av din logistik. Kontakta oss 

för en lösning som gör dina transporter lönsammare och betydligt grönare. jernhusen.se/tagplats

Ingvar Nilsson 

CEO, DB Schenker Region North 

VD har ordet 

Vägtullarna borde vara lika för alla 

Som boende i Göteborgsområdet är en av de heta frågorna just nu trängselskatten. 

Alla har en åsikt, oavsett det handlar om själva skatten eller vägtullarnas 

fysiska placering. 

Frågorna väcker starka känslor, och på flera platser i stan har man samlats 

för att ställa politiker till svars. För vissa familjer som bor nära tullarna kan vardagen 

bli konstig – ska man verkligen tvingas betala extra varje gång man hämtar 

eller lämnar på dagis eller kanske varje gång man åker för att handla något? 

Som representant för DB Schenker är det varken 

själva kostnaden som sådan eller vägtullarnas 

placering som är den stora frågan. Visst innebär 

införandet av trängselskatt en ökad kostnad och mer 

administration – men det riktiga problemet är egentligen 

att reglerna inte är lika för alla. 

När vägtullarna öppnas om några veckor kommer 

nämligen alla utländska fordon att slippa betala. Orsaken 

är att dessa fordon inte är skattepliktiga i Sverige 

– och att det kan vara krångligt att identifiera ägaren 

och driva in fordringar från densamma. 

Finans departementet har initierat en utredning om 

detta som i skrivande stund beräknas vara klar i februari. 

Det skulle betyda att en eventuell ny lagstiftning i 

frågan troligen inte skulle träda i kraft förrän i januari 

2014. Det, i sin tur, skulle ge våra utländska konkurrenter 

en liten, men viktig fördel, under åtminstone 

ett år. 

Debatten om utländska åkerier har pågått i flera år nu 

och då är frågan om trängselskatten en mycket liten 

del av helheten. Sveriges Åkeriföretag har till exempel 

nyligen gått ut och krävt att myndigheterna måste 

agera mot att utländska chaufförer lever under närmast 

omänskliga förhållanden och att kontrollen av 

bland annat trafiktillstånd måste skärpas. 

Sveriges Radios program Kaliber sände i oktober ett undersökande 

reportage där en utländsk chaufför berättar 

om hur han får betalt per körd kilometer och inte 

per arbetstimme. Om han väntar på ett uppdrag och 

bilen står stilla, får han alltså inte någon lön alls. Då 

chaufförens lön normalt utgör en stor del av den totala 

transportkostnaden så kan man som arbetsgivare 

kortsiktigt vinna mycket på att dumpa lönen. Men 

modellen är förstås inte hållbar i längden. På längre 

sikt kommer lönerna att gå upp för samtliga chaufförer 

som arbetar i Sverige, oavsett nationellt ursprung. 

DB Schenker antar gärna utmaningar och är vana vid 

stenhård konkurrens på den svenska marknaden. 

Men spelreglerna måste vara lika för alla. 

LOGISTIKMAGASINET 4-2012 | 3

Vinjett grå 

Det finns olika sätt 

att hantera trängsel 

Jag har varit i Kalifornien i höst och kan inte undgå 

att fascineras av hur amerikanerna får saker och ting 

att fungera. Till exempel hur man löser problemet 

när alldeles för många människor vill göra samma 

sak samtidigt. 

Vi besökte bland annat Universal Studios nöjesfält i Los Angeles. När vi 

betalat inträde erbjöds vi att köpa ett ”Quick pass” för cirka en hundralapp 

per person. Passet skulle ge oss tillträde till en snabbkö till de olika 

attraktionerna. Vi avböjde, men ångrade oss när vi kom in och såg att 

kön till rundturen på området var på cirka en timma, medan snabbkön 

bara tog tio minuter. 

Det är ett sätt att hantera trängsel – den som betalar extra slipper köer. 

Naturligtvis var vi också på Disneyland och stötte där på ett annat sätt att 

hantera trängselproblematik. Där kan man inte att gå före en kö genom 

att betala, men det går att boka in sig på en slot-tid. Vid varje attraktion 

finns en skylt som uppskattar hur lång kötiden är. Då kan man välja att 

ställa sig i kön, eller att boka in sig på en senare tid. Man får då en biljett 

som ger en rätt att komma tillbaka mellan två specifika klockslag och 

ställa sig i en snabbkö. Under tiden kan man gå och åka något som har 

kortare kö, ta en fika eller bara se sig omkring. Det fungerade utmärkt, 

men man får bara ha en sådan tid bokad åt gången. 

Det är ett annat sätt att hantera trängsel – den som planerar sitt besök 

slipper att köa. 

Ytterligare ett sätt är hur man hanterar trängseln på motorvägarna. I 

rusningstrafik kryper köerna fram när de inte står helt still. Men eftersom 

alla är inställda på att det är så verkar ingen bli sur när någon byter 

fil och tränger sig före i kön. Det är liksom självklart att man inte tjänar 

något på det och man förlorar heller 

inget på att hamna bakom ytterligare 

en bil. Därför blir man också insläppt 

bara man använder blinkers ordentligt 

innan man svänger. 

Det är ett tredje sätt att hantera 

trängsel – att bara gilla läget. 

Kanske skulle beslutsfattarna i Göteborg 

sneglat lite mot Kalifornien 

innan man införde trängselskatterna 

som i praktiken tvingar alla – utom 

utlandsregistrerade bilar att betala. 

För alla svenskregistrerade bilar 

är det bara att betala – och gilla läget 

– för köerna i Tingstadstunneln lär 

inte minska förrän det finns en ny 

förbindelse över Göta älv. 

Pierre Olsson 

Redaktör 

Omslagsbild: iStockphoto Bilder detta uppslag: Försäkringskassan, iStockphoto, Pierre Olsson, Santa Maria 

24 

Den lönsamma 

44 Frank blir aldrig fri 

En dag på DB Schenkers terminal 

i Västerås hände det som inte får 

hända. Frank Bylin körde över en 

kollega som befann sig på fel område. 

”Jag kommer aldrig ifrån att 

jag har haft ihjäl en människa”. 

Logistikmagasinet ges ut av DB Schenker 

och är Sveriges största tidning om transport och logistik. 

Den utkommer med fyra nummer om året. 

ISSN 1401-8667. Årgång 17. TS-kontrollerad upplaga 2011: 

22 800. Citera oss gärna, men ange källan. 

Ansvarig utgivare: Bo Hallams, DB Schenker. 

bo.hallams@dbschenker.com

konsten att köra bränslesnålt 

14 Skicka paket 

enkelt med 

nya tjänsten 

34 Dialogen 

underlättar 

i Göteborg 

Redaktör: pierre.olsson@dbschenker.com 

I redaktionen: 

inger.brunback@dbschenker.com 

monica.holm@dbschenker.com 

ebba.lilja@dbschenker.com 

karin.andreen@longtallsally.se 

Fallfrukt blir biogas.Flytande biogas kan vara framtidens 

bränsle. Men några pusselbitar fattas ännu för 

att utvecklingen ska ta fart. 42 

38 ”Vi är en ärendefabrik” 

Det är inte bara tillverknings industri 

som har nytta av Lean. Även Försäkringskassan 

tar nu intryck av Toyotamodellen 

för att minska köer, väntetider 

och annat slöseri för sina kunder. 

Redaktionen: Logistikmagasinet, DB Schenker, 

412 97 Göteborg. 

Tel: 031-703 80 00. 

www.dbschenker.com/se 

Produktion: Long Tall Sally PR 

www.longtallsally.se 

Tryck och repro: Eskils Tryckeri AB, Borås. 

Nytt och noterat 

Spaden i jorden orden för 

DB Schenker ker Logistics 6 

DB Schenker ker startar 

egen akademi emi i Kina 6 

Trafikledaren ren Rikard 

nöjd tvåa i ”Kör”Körslaget” 18 

Prenumerera: Vill du ha 

a een 

een 

n k kkos 

kostnadsfri os ost o ost st stt 

nad n ad dsf 

sfr f ffri 

ip i p ppren 

prenume- ren re ume meration 

eller om du har ar ny 

y adre aadress, 

dre dress, ress, 

s, sk skick skicka ick ic an a an a n nnamn 

am amn am amn am mn m oc ooch h 

adress till: pierre.olsson@dbschenker.com 

sson on@ n@db dbs db bs b che he henke nke nk k rc r.com om 

Annonsera: Dennis s Sandström 

Sandstr ström öm 

Tel: 040-970 501, 070-229 70-229 73 54 

E-post: dennis@adviser.se viser.se 

Innehåll 

28 Texmex – hela Sveriges 

nya husmanskost 

När Santa Maria lanserade texmexköket 

i början på 90-talet gick det 

ganska trögt. Men man jobbade hårt 

på att lära svenskarna uppskatt tacokulturen, 

och över 20 år senare 

äter vi svenskar mest texmex 

i Europa. 


Bild: iStockphoto 

Nytt & noterat 

Första spadtaget för nya jätten 

■ Schenker Logistics AB går emot strömmen. 

När andra branscher och segment står och 

stampar fortsätter tredjepartslogistiken 

(3PL) att gå som tåget. 

– Vi är inne i en våldsam expansion i Sverige. 

Efterfrågan på våra tjänster har ökat 

med mer än 300 procent sedan 2008, säger 

Mats Olsson, VD på Schenker Logistics AB. 

Fredagen den 2 november togs första 

spadtaget för en ny jätteanläggning om 

31 000 kvadratmeter i Stockholmsregionen. 

2009 byggde Schenker Logistics AB ett 

helt nytt lager i Arlandastad på 25 000 kvadratmeter. 

Redan två år senare var det för litet och 

byggdes ut med ytterligare 7 000 kvadratmeter 

till sammanlagt 32 000. Det är redan 

helt fullt. Därför byggs nu ännu ett lager på 

31 000 kvadratmeter på granntomten. 

– Det koncept som vi kan erbjuda marknaden 

ger oss många affärsmöjligheter i 

Stockholmsregionen. Läget vid E4:an och 

närheten till Arlanda Flygplats ger oss stora 

möjligheter till effektiva logistiklösningar. 

Därför satsar vi här, säger Mats Olsson. 

■ I oktober öppnades DB Schenkers eget 

universitetsprogram för att utbilda anställda 

i Kina. 

– Våra kunders förväntningar ökar 

ständigt, och projekten blir alltmer komplexa. 

Genom skapandet av DB Schenker 

Logistics Academy China, siktar vi 

på att utveckla medarbetare på lång sikt 

Den nya byggnaden byggs bara 200 meter 

från den befintliga anläggningen i Arlandastad. 

Det ökar flexibiliteten eftersom det 

är mycket lätt att flytta personal mellan 

anläggningarna vid säsongsvariationer till 

exempel. 

I dag sysselsätter Schenker Logistics AB 

cirka 230 personer i Arlandastad. Det nya logistikcentret 

beräknas stå klart hösten 2013 

och skapa cirka 150 nya arbetstillfällen. 

DB Schenker startar egen akademi i Kina Raka spåret till 

Kinas bilfabriker 

och på så vis kunna behålla dem inom 

DB Schenker, säger Thomas Lieb, styrelseordförande 

och VD i Schenker AG. 

Det finns ett växande behov av kvalificerade 

medarbetare i Kina och den 

hårda konkurrensen på marknaden gör 

personalomsättningen relativt hög. 

– En egen akademi är en av våra åtgärder 

för att lösa detta”, säger Lieb. 

DB Schenker har cirka 5 000 anställda 

i 60 städer runt om i Kina och är en av 

landets ledande leverantörer av logistiktjänster. 

Programmet kommer att 

erbjudas på olika platser i Kina och 

är i första hand inriktad mot den 

operativa förvaltningen inom 

tredjepartslogistik (3PL). 

Bland ämnena finns bland 

annat kontinuerlig kvalitetsförbättring, 

logistiska styrmedel, 

projektledning och 

konfliktlösning. 

Eget universitetsprogram. 

DB Schenkers eget universitetsprogram 

ska trygga försörjningen 

av kvalificerade medarbetare i Kina. 

Bilden är från Shanghai. 

■ I över ett år har DB Schenker 

nu transporterat bilkomponenter 

på järnväg från anläggningar 

i Tyskland genom Ryssland till 

slutmontering i Kina. 

– Järnvägstransporter till Kina 

är tillförlitliga och snabbare än 

sjövägen. Resan tar bara 21 dagar 

– dubbelt så fort som med 

fartyg. Vi är huvudentreprenör 

och arbeta med 15 olika logistikpartners 

för att täcka det långa 

avståndet, säger Jens Nöldner, 

operativ chef för Components på 

DB Schenker Rail Automotive. 

Sedan 2011 har DB Schenker 

fraktat bildelar för BMW från 

tyska fabriker till Shenyang i 

Kina, där BMW bygger sina 

3- och 5-serier för den asiatiska 

marknaden. Man hoppas kunna 

inkludera andra kunder som 

Volkswagen, som nu har huvuddelen 

av sin försäljning i Kina.

Dubbelt så bra. Den 2 november togs första spadtaget för DB Schenker Logistics nybygge i Arlandastad. På bilden till vänster, fr v: Joakim Hedin, VD Bockasjö 

AB, kommunalråden Bosse Andersson (C), Anders Johansson (S) och Mats Olsson, VD Schenker Logistics AB. Den nya byggnaden är på 31 000 kvadratmeter och 

komp letterar den tidigare byggnaden på 32 000 kvadratmeter. 

People that make 

a difference 

Efficiency 

1/2 

I Eskilstuna får du snabbt ut dina 

varor via en av Sveriges bästa 

kombiterminaler 

Om något är viktigt kämpar man lite extra. 

I Eskilstuna-Strängnäs är logistik viktigt. 

Vill du ha mer fart på dina logistikflöden ring 

Mikael Jonsson, 073-950 63 00, Gunilla Malm, 

072-226 91 25 eller Bernt Arehäll, 070-340 25 32. 

Mer information hittar du på: 

eskilstuna-strangnaslogistik.se


Kneg lönar sig. Mikael Carlsson från Kallebäcks Transport redogjorde för de positiva erfarenheterna 

från DUO2-projektet där man testar ett 32 meter långt lastbilsekipage på sträckan Göteborg-Malmö. 

”Rätt håll – men öka takten” 

■ – Vi är på väg åt rätt håll, men vi måste 

öka takten ytterligare. 

Med de orden inledde Lars Mårtensson, 

miljöchef på Volvo Lastvagnar och 

ordförande i Kneg (Klimatneutrala godstransporter 

på väg) årets resultatkonferens 

den 24 oktober. 

Anders Ahlbäck, Göteborgs Miljövetenskapliga 

Centrum, och Håkan Johansson, 

Trafikverket, har skrivit rapporten 

”Hinder och drivkrafter för minskad 

klimatpåverkan från godstransporter”. 

En rapport som andas otålighet. Utvecklingen 

går i rätt riktning, men det går för 

långsamt. 

– Fossilfria transporter kan åstadkommas 

till 2050, liksom en halvering av 

koldioxidutsläppen från en normal godstransport 

på landsväg till 2020. Men för 

att klara det behöver vi ha en takt där vi 

årligen hittar 26 procent mer besparing än 

föregående år, säger Anders Ahlbäck. 

Några ingredienser för att lyckas är 

enligt rapporten att lyfta över mer gods på 

järnväg, vilket i så fall kräver investeringar 

för att öka kapaciteten och kvaliteten, och 

att tillåta längre och tyngre fordon i fjärr- 

Fyra nya rutter till Ryssland 

■ DB Schenker Logistics skickar nu europeiska landtransporter 

till Ryssland via Berlin, Krakow, Riga och Helsingfors. Dessa 

nya rutter är tätt knutna till resten av DB Schenkers europeiska 

nätverk och underlättar transporter till St Peters burg 

och Moskva. Ungefär 10 000 kunder i Europa berörs av den 

nya trafiken. De nya rutterna som erbjuds för Östeuropa 

innefattar även lösningar som har speciellt låg miljöpåverkan, 

såsom närsjöfart och intermodala transporter via Riga där 

DB Schenker har en omlastningsterminal för att ansluta till 

den ryska breda spårvidden på järnvägen. 

8 | LOGISTIKMAGASINET 4-2012 

Ryssland kan nu nås via ytterligare rutter, vilket 

berör cirka 10 000 av DB Schenkers kunder i Europa. 

trafik. Att utveckla affärsmodeller som 

gör samdistribution i städerna lönsamt 

och fortsatt samarbete mellan akademin, 

näringslivet och myndigheterna är andra 

framkomliga vägar. 

– 40 procent av de lastbilar som trafikerar 

de svenska vägarna är inte från Sverige. 

Därför är det viktigt att vi samordnar 

kraven med EU om det ska få någon effekt 

i Sverige, menar Jan-Eric Sundgren, vice 

VD i Volvo Group. 

En på det hela positiv konferens avslutades 

med några goda exempel på vad 

som faktiskt uträttas i verkligheten. 

Två av dem var Duo2-projektet där DB 

Schenker och Kallebäcks Transport AB 

testar en 32 meter lång lastbil på sträckan 

Göteborg-Malmö och Evald Karlssons 

Åkeri i Oskarshamn som lyckats spara 

stora mängder diesel 

genom sparsam körning. 

Mer om 

Evald Karlsson 

på sidorna 24-26 

i det här numret 

av Logistikmagasinet. 

ör- sina kun 

DB Schenker siktar 

på lägst CO2utsläpp 

i världen 

■ DB Schenker har som mål att 

bli världsledande när det gäller 

att ha de lägsta CO2-utsläppen 

från det globala transportarbetet. 

Nya nyckeltal och exempel 

från hela världen visar att 

arbetet med att minska miljöpåverkan 

är framgångsrikt så 

här långt. 

– Vi har för avsikt att minska 

våra CO2-utsläpp med 20 

procent jämfört med 2006 års 

nivåer till 2020. Vi har snabbt 

kunnat minska våra utsläpp 

tack vare optimerat kapacitetsutnyttjande, 

ny fordonsteknik, 

energisnåla terminaler och 

logistikcenter samt utbildning 

i sparsam körning, säger 

Karl-Friedrich Rausch, Chief 

Sustainability Officer inom DB 

Group. 

DB Schenker Logistics minskade 

redan CO2-utsläppen med 

tio procent mellan 2006 och 

2011, DB Schenker Rail med nio 

procent. Landtransporter med 

lastbil har minskat utsläppen 

med 14 procent och sjöfrakten 

med hela 25 procent. 

Genom Eco Solutions-programmet 

erbjuder DB Schenker 

sina kunder allt från CO2-fria 

godstransporter godst 

på järnväg 

till möjligheter m 

att neutralisera 

lise sina CO2-utsläpp 

genom gen att investera i 

projekt pro för minskad klimatpåverkan. 

mat 

Verktyget V EcoTransit 

IT World gör energiförbrukning 

br och emissioner 

n synliga. Det kan 

användas för att beräkna 

miljöpåverkan 

på olika befintliga 

rutter för tåg, lastbil, 

flygplan, fartyg, 

och kombinerade 

transporter, och kan 

även föreslå alternativa 

rutter. (www. 

ecotransit.org).

European Headquarters: 

EnerSys EMEA 

EH Europe GmbH 

Löwenstrasse 32 

8001 Zürich · Switzerland 

Tel +41 44 215 74 10 

Fax +41 44 215 74 11 

1/1 

Revolutionerande 

tekniskt framsteg 

STOP 

Inget 

batteribyte 

Detta är möjligt med Hawkers ® nya XFC TM -batterier från EnerSys ® ! 

Med ökad energitäthet i kombination med förmåga att snabbt återladdas och pausladdas, kan 

dessa underhållsfria batterier användas när man vill och laddas närhelst det passar. Avancerad 

kommunikation med Hawker HF-laddare, Life IQ TM och LifeSpeed IQ TM , säkerställer topprestanda, 

optimal livslängd och betydande minskning av kostnaden för energi och underhåll. 

EnerSys AB 

Storgatan 147 

Box 505 

577 26 HULTSFRED 

Tel 0495-24 91 00 

Fax 0495-24 91 28 

www.enersys.se 

EnerSys AB 

Flöjelbergsgatan 16 A 

431 37 MÖLNDAL 

Tel 031-58 02 90 

Fax 031-58 31 21 

www.enersys-emea.com

När Jultomten 

inte räcker 

I år firar DB Schenker Privpak 20-årsjuileum. Hittills har 

man slagit tidigare års paketrekord varje år. Och de allra 

största volymerna hanteras kring jul. En genomsnittlig 

vecko dag från januari till sista oktober skickas cirka 32 000 

paket till privatpersoner via DB Schenker Privpaks ombud. 

Inför förra julen ökade den siffran successivt för att slå i taket 

med mer än det dubbla – 68 000 paket – den 19 december. 

Räknar man dessutom med de paket som DB Schenker 

Parc el levererar till företag blev summan 2011 drygt två 

miljon er paket fram till jul under december månad. 

– Vi är glada och stolta över att ha fått svenska folkets 

förtroende att avlasta jultomten när han har det som värst, 

säger Tina Rundström, VD för DB Schenker Privpak. 

Bild: Roger Vikström

till … 


11

Bild: Helena Davidsson Warvås 

Föreläsaren 

Susanne Einhorn, 

Tina 

Rundström 

VD Schenker 

Privpak AB och 

Karsten Keller, 

styrelseordförande 

i Schenker 

Privpak AB. 

Framgångsrik 20-åring firade stort 

■ I år fyller DB Schenker Privpak 20 år. 

Detta har bland annat firats med en jubileumsdag 

för kunder, samarbetspartners, 

ombud och medarbetare. 

I biograf Bergakungen i Göteborg fick 

de 200 gästerna möjlighet att nätverka, 

mingla och lyssna på dagens talare. Personer 

från Google, Ebay/Tradera, Dibs, 

SveaWebPay och Lyko.se berättade om 

sina verksamheter, framgångsagor och 

utveckling inom både e-handel och mhandel. 

Dessutom gav beteendevetaren 

och föreläsaren Susanne Einhorn hand- 

VÅR MÖTESPLATS 

– DIN MÖJLIGHET! 

SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG 

29–30 MAJ 2013 

På Nordens största renodlade 

logistikmässa möts hela branschen 

och skapar de rätta kontakterna 

– alla viktiga aktörer finns på plats 

som utställare eller besökare! 

Läs mer på www.logistik.to 

OFFICIELL PARTNER OFFICIELL MEDIAPARTNER MEDIAPARTNER 

fasta tips på hur man får supernöjda kunder 

och lyckliga säljare. 

DB Schenker Privpak har under sina 20 

år haft en stark utveckling. Från att första 

året ha skickat färre än 6 000 paket skickas 

det under 2011 35 000 paket i snitt om 

dagen. Tina Rundström, VD för Schenker 

Privpak AB, ser ljust på framtiden. 

– Vi vill fortsätta att växa mer än marknaden. 

Vi ska vara prisvärda och enkla. 

Målsättningen är att bli starka i Norden. 

Vi finns redan i Finland och just nu tittar 

vi på möjligheterna att starta i Danmark. 

1/2 

DB Schenker 

i startgroparna 

inför OS 2014 

■ DB Schenker öppnar nytt 

kontor i Sochi, värdstaden för 

vinter-OS och Paralympics 

2014. Just nu pågår mycket 

verksamhet i regionen kring 

Sochi i och med förberedelserna 

för de kommande olympiska 

spelen 2014. Staden ligger 

vid Svarta Havet, precis norr 

om gränsen till Georgien, 

– Vår närvaro ger oss möjlighet 

att stödja såväl globala som 

lokala kunder som har projekt 

med anknytning till OS 2014, 

säger Anatoly Gvozdev, VD, 

ZAO Schenker. 

Kontoret i Sochi kommer att 

kunna erbjuda konsulttjänster, 

projektledning, alla slags 

transporter till och från Sochi, 

tullklarering, lagring etc.

”Vi har gjort stommen. 

Nu får någon annan 

göra målen.” 

1/1 

Sveriges nyaste utomhusarena är byggd inomhus 

Nu står Friends Arena – Sveriges nya nationalarena – klar. 

Självklart är vi som varit med och byggt den stolta. Men 

för oss på Strängbetong är byggen dimensionerade för 

entusiastiska människomassor en del av vår vardag. Vi har 

varit med och byggt några av landets allra fi naste arenor 

strangbetong.se/arenor 

Några av de arenor vi varit med och byggt: Fjällräven Center i Örnsköldsvik, ABB Arena i Västerås, Stadium 

Arena i Norrköping, Gamla Ullevi i Göteborg, Malmö Arena, Swedbank Stadion i Malmö, Nya delarna av tennisstadion 

i Båstad, Idrottsparken i Norrköping, Vida Arena i Växjö, Rögle Arena i Ängelholm, Fiborna Simarena i 

Helsingborg, Arena Vänersborg, Kallerstad arena i Linköping och Rocklunda bandyarena i Västerås. 

och vet att detta är byggen med väldigt speciella krav. 

Konstruktionen måste tillåta fri sikt utan skymmande 

pelare och man måste snabbt kunna ställa om mellan 

matchen och rockkonserten. Musiken och målen får 

någon annan stå för men jublet lovar vi att de står pall för. 

Smartare byggande 

Grand. Foto: Petter Magnusson.

Enkel tjänst öppnar för 

Nu kan du snabbt och enkelt 

skicka paket och gods upp till 999 

kilo enba rt genom några klick på 

dator n. Som privatperson kunde du 

tidigare enbart skicka paket som 

vägde max 20 kilo, och som företagskund 

var du tvungen att teckna 

avtal. Men med DB Schenkers nya 

tjänst ”Skicka Enkelt” öppnas nya 

möjligheter. 

Text: Helena Davidsson Warvås 

– Vi är ett av de första företag som erbjuder 

våra kunder att kunna köpa transport 

för så pass tungt gods och enkelt betala 

med kort. Vi är dessutom ensamma om 

att kunna erbjud a samma tjänst till privatpersoner, 

säger Niklas Ward, projektledare 

för Skicka Enkelt. 

Behovet för tjänsten har under åren 

växt sig starkare. Sedan Blocket och 

Trader a öppnade sina sajter under åren 

1996 och 1999 har e-handeln ökat markant. 

Idag handlar åtta av tio personer 

någon gång på nätet jämfört med en av tio 

Skicka Enkelt 

– så går det till: 

1. 

Paketera säkert: 

Slå in, väg och mät paketet själv, eller hos 

närmaste ombud för DB Schenker Privpak 

om det väger max tio kilo. Om du inte har 

något lämpligt emballage går det att köpa 

hos ombudet. På www.privatpaket.se 

får du tips om hur man 

packar säkert. 

3. 

Etikettera: 

2. 

När betalningen är klar skriver du ut dina 

etiketter och frakthandlingar för att göra 

försändelsen klar att skickas iväg. Om du 

inte har en skrivare hemma kan de flesta 

ombud hjälpa dig med utskrifterna. 


år 2000, enligt rapporten ”Svenskarna 

och Internet 2012” som ställts samman av 

Stiftelsen för Internetinfrastruktur. 

– Vi behöver anpassa oss efter dagens 

köpbeteende. Idag kräver kunderna 

möjlighet att göra beställningar 24 timmar 

om dygnet, sju dagar i veckan. Det 

traditionella sättet att boka en beställning 

via telefon är ju låst till kontorstid 

och att teckna avtal hos oss tar vanligtvis 

ett dygn innan beställningen kan genomföras. 

Med Skicka Enkelt tar vi bort dessa 

hinder. Tjänsten lämpar sig utmärkt för 

förstagångsköpare som inte har någon 

kunskap om transportbeställningar. Kunderna 

blir guidade genom tjänsten genom 

enkla val, säger Niklas Ward. 

Med hjälp av den nya tjänsten kan alltså 

alla kunder, såväl företag som privatpersoner 

som enbart skickar paket eller gods 

ett par gånger per månad, enkelt beställa 

transporter. De slipper vänta på att bli 

registrer ade som kund. Istället kan de 

helt enkelt gå in på DB Schenkers webbsida, 

klicka på Skicka Enkelt, fylla i mått 

och vikt och destination för sitt paket 

eller gods och direkt få uppgifter om vad 

Boka och 

betala: 

Här väljer du om du är 

privatperson eller företagare och anger 

hur stort paketet/godset är innan du 

bokar och betalar. 

4. 

Skicka: 

Lämna in paketet med frakthandlingar 

hos närmaste ombud om 

det väger upp till tio kilo, eller terminal 

om det väger mer. Företag 

kan få sändningen hämtad på 

arbetsplatsen. 

transporten kommer att kosta. Och precis 

som namnet skvallrar om är tanken 

att även betalningen ska vara enkel. Efter 

att beställningen är klar betalar kunderna 

med kort eller via internetbank. Paketet 

eller godset kan sedan lämnas in på 

närmaste terminal eller ombud och företagare 

kan även få det upphämtat på sin 

arbetsplats. 

– Vi ser det som en stor förbättring 

för alla företag som inte skickar paket 

eller gods så ofta som nu slipper vänta 

på kundnummer och avtalstecknande. 

Även privatpersoner gynnas stort eftersom 

de nu kan ta del av DB Schenkers 

rikstäckande nätverk med 28 terminaler 

och 1 600 ombud runt om i hela landet för 

att skicka gods som väger nästan upp till 

ett ton, säger Niklas Ward. 

Arbetet med att ta fram verktyget bakom 

Skicka Enkelt är ett samarbete med 

företaget Unifaun, som under många år 

arbetat med att skapa standardiserade, 

användarvänliga IT-lösningar för transportbranschen. 

– Det som är extra spännande med 

Skicka Enkelt jämfört med andra transportsystem 

är att det är väldigt användarvänligt 

för kunden. Det är det enda 

system i Norden där kunden enbart 

behöver ange mått, vikt och destination 

– resten sköter systemet. Kunden behöver 

alltså inte ha några förkunskaper om 

olika fraktsätt och tillval, säger Staffan 

Isaksson, chef för produktstrategi och 

marknad på Unifaun. 

– Det är en trygghet för både oss och 

våra kunder att systemet är ordentligt genomarbetat 

av en inom branschen väl etablerad 

leverantör. Det ska bli intressant 

att se hur tjänsten tas emot av kunderna, 

säger Niklas Ward. 

5. 

Hämta: 

Mottagaren får veta när paketet anlänt 

via sms, e-post eller brev. Privatpersoner 

kan sedan beställa hemleverans för 

stora paket och företag för 

både små och stora 

försändelser.

nya paketmöjligheter 

Tungt går lätt. Med DB Schenkers nya 

tjänst Skicka Enkelt kan du både som företagare 

och privatperson på ett smidigt sätt 

skicka försändelser på upp till 999 kilo. 

FAKTA 

Skicka Enkelt 

■ Skicka upp till 999 kg inom Sverige 

■ Betala med kort eller via 

internetba nk 

■ Boka på nätet eller hos ombud 

■ Varken kundnummer eller avtal 

behövs 

■ Transporten kan bokas direkt 

när behovet uppstår 

■ Leveranstid två dagar 



Överlistade tjuvarna. När samtliga stora transportörer 

drabbades av stölder från paketbilar i Stockholm slog man 

sig samman och kunde avslöja tjuvligans förslagna metoder. 

Thomas Gustafsson är en av chaufförerna i DB Schenkers 

distributionstrafik i Stockholm. 

Bild: Pierre Olsson

Samarbete stoppade 

stöldligor i Stockholm 

I oktober förra året ökade stölderna från DB 

Schenkers paketbilar i Stockholm explosionsartat. 

– Vi hade lika många stölder på två veckor 

som vi annars har på ett helt år, säger Mikael 

Schwartz, ställföreträdande koncernsäkerhetschef 

på DB Schenker. 

Det visade sig att stölderna även drabbade 

alla konkurrerande transportörer i staden. 

Genom ett unikt samarbete lyckades man 

avslöja tjuvarna så att de kunde gripas av 

polise n. 

Text: Pierre Olsson 

– När vi märkte att stölderna ökade så markant ville vi 

kolla om det bara var vi som var drabbade. Vi tog med 

Posten Logistik i Stockholm och det visade sig att de 

hade samma problem, säger Mikael Schwartz. 

Det fanns inget tydligt mönster. Chaufförerna 

hävdade att de låst sina bilar, men det fanns inga 

brytskador på dörrarna och det handlade om alldeles 

för många olika chaufförer på olika företag för att det 

skulle vara troligt att det var någon intern liga. 

– Tillsammans med Posten Logistik bjöd vi in alla 

större transportbolag i Stockholm till en dialog för att 

samarbeta och komma till rätta med brottsligheten. 

Alla transportörer hade ju samma problem, säger 

Mika el Schwartz. 

Man skapade en gemensam statistik där man kartlade 

var och när stölderna skedde för att se om det fanns 

något mönster. Samtidigt informerades samtliga 

chaufförer och uppmanades att hålla ögonen öppna 

för att upptäcka om det fanns personer i närheten av 

deras bilar som betedde sig underligt. 

Dessutom började säkerhetsavdelningarna på de 

olika transportföretagen att spana på bilarna. 

– Snart fick vi flera rapporter från chaufförer som 

berättade att de blev förföljda när de lämnade ifrån 

sig paket på olika adresser. Vi förstod snart att det var 

ligornas utkik som skuggade chauffören och rapporterade 

när han eller hon var på väg tillbaka till bilen, 

säger Mikael Schwartz. 

Ganska snart upptäckte man hur stölderna gick till. 

De flesta paketbilar har en knapp inne i förarhytten 

som man trycker på för att öppna lastutrymmet. När 

tjuvarna såg att chauffören tryckt på knappen och 

klivit ut ur bilen gick de snabbt fram till passagerardörren 

som är dold för chauffören när han är på väg 

mot baksidan av bilen. De öppnade passagerardörren 

någon millimeter – bara precis så mycket att den inte 

gick i lås när chauffören sedan tryckte på låsknappen 

på bilnyckeln. 

– Chauffören såg hur lamporna blinkade som de 

skulle, och trodde att bilen var låst, innan han gick 

iväg med sin leverans, säger Mikael Schwartz. 

Under tiden som chauffören var borta gick en ur 

ligan in i bilen via den olåsta passagerardörren och 

öppnade skåpet på bilen med knappen inne i hytten. 

De tjuvarna var ute efter var i första hand elektronik 

av olika slag. 

– Vi eliminerade då möjligheten att öppna skåpet 

inifrån bilen. Nu går det bara att öppna med bilnyckeln. 

Men tjuvarna hann ändå komma över varor för 

miljonbelopp innan vi hade samlat ihop tillräckligt 

med bevis som vi kunde lämna över till polisen, säger 

Mikael Schwartz. 

Mikael Schwartz, stf koncernsäkerhetschef, DB Schenker: 

» Chauff ören såg lamporna 

blinka som de skulle, 

och trodd e att bilen var 

låst, innan han gick iväg 

med sin leverans. « 

I maj i år slog polisen till mot ligorna och medlemmarna 

fick kortare fängelsestraff. 

– De är redan ute igen, men vi har inte haft en enda 

stöld från någon paketbil i Stockholm sedan dess. 

Utöv er att vi bättrat på den tekniska säkerheten 

g en o m att ta bort knappen, har chaufförerna över lag 

blivit mer uppmärksamma. Jag måste säga att samarbetet 

med åkerierna i Stockholm har fungerat fantastiskt 

bra, säger Mikael Schwartz. 

– Där har DB Schenkers säkerhetssamordnare i 

Stockholm, Per Markström, gjort ett mycket bra jobb. 

Det är han som har koordinerat all information till 

våra samarbetsåkerier och sett till att all information 

om att ändra teknik i distributionsbilarna kommit ut 

ordentligt och blivit genomfört. 

Mikael Schwartz är 

nöjd med samarbetet 

som gjorde att man 

kom till rätta med 

stölderna. 



Nytt logistikcenter 

möter 

ökade behov 

i Mexiko 

■ DB Schenker Logistics har 

öppnat ett nytt toppmodernt 

logistikcenter i Guadalajara på 

Mexikos västkust. 

Den nya anläggningen på 

12 600 kvadratmeter erbjuder 

ny kapacitet som stöder tillverkningen 

av högteknologisk 

elekt ronik i området. 

Det nya centret ersätter en 

mindre anläggning som inte 

längre hade tillräckligt med utrymme 

för att möta den ökade 

efterfrågan från elektroniktillverkarna 

i Guadalajara. 

DB Schenker utökar i Mexiko o med 

ett toppmodernt logistikcenter. nter. 

www.ksdsoftware.com 

Customs-, Transport Management- and Logistics Software 

1/2 

- one simple customs solution for one complicated world 

Bild: Dreamstime 

Trafikledaren 

Rikard nöjd tvåa 

i ”Körslaget” 

■ Det höll inte hela vägen för Team Hoffsten 

och Rikard Järlefalk, trafikledare på DB 

Schenker i Linköping, i TV4:s ”Körslaget”. 

Kören kom tvåa, efter Team Putte från 

Vetlanda. 

– Men vi är jättenöjda i alla fall, säger 

Rikard. 

Totalt var det 250 sökande i Linköping 

varav 20 togs ut till kören. Rikard hade 

aldrig sjungit i kör innan han kom med i 

”Körslaget”. 

– Jag spelar annars i ett coverband tillsammans 

med mina två bröder. Vi gick alla 

tre till uttagningen och sjöng tillsammans. 

Vi kom faktiskt med alla tre. Det är verkligen 

hur kul som helst. 

Då tävlingen pågick var det en rolig men 

också väldigt intensiv tid för kören. 

KSD EdiCom – ledande leverantör av systemlösningar för 

extern logistik, tullhantering och transportadministration 

Import – Export / Tullklarering – world wide Tullager / Aktiv Förädling 

Servicetrappan / AEO 

 

Fraktberäkning / Fraktkontoll 

Se möjligheterna i KSD Fraktkoncept och hur din verksamhet kan spara tid och pengar 

Kontakta oss på mail: sales@ksdsoftware.com

Man repade varje vardagskväll. Varje 

fredag morgon var det dags att resa till 

Stockholm för genomgång, generalrepetition 

och show på lördagen, och därefter 

hem efter programmet. På söndagarna 

kom TV 4 och filmade kören på hemmaplan 

i Linköping. 

Nu hoppas Rikard på en fortsättning 

med kören. 

– Vi har fått en bra kontakt med kören 

1/2 

Nytt & noterat at 

Taggat team. Det räckte – nästan – hela vägen för Team Hoffsten och Rikard Järlefalk, till vardags trafikledare på DB Schenker i Linköping, i TV4:s ”Körslaget”. 

Rikard, som faktiskt inte sjunger i kör i vanliga fall, fick blodad tand efter andraplaceringen, och hoppas på en fortsättning med kören. 

från Gotland och vi har planer på göra något 

tillsammans i sommar. 

Innan dess får vi chansen att lyssna på 

de sju körer som var med och tävlade i 

”Körslaget” när de sjunger in julen i TV4. 

TÄNK STORT! 

Bild: Robin Persson/TV4, Bingo Rimér/TV4 mér/TV4 

Det finns hamnar som är större än vi, men 

inte i vår del av världen. Göteborgs Hamn 

är störst i Skandinavien, med 230 fartygsanlöp 

i veckan. Tack vare effektiva och 

hållbara transporter når vi 70 % av den 

nordiska marknadens industriproduk tion 

inom sex timmar. Med våra 23 dagliga 

tågpendlar till viktiga logistikcentra i 

Sverige och Norge har vi en avgörande 

roll i Sveriges samhällsutveckling. Med 

direkta avgångar till både Nordamerika 

och Fjärran Östern skapar vi optimala 

förutsättningar för landets internationella 

konkurrenskraft. Vi har stora planer för 

framtiden. Tänk stort du också.

Kuggen som 

driver transportutvecklingen 

I förra numret av Logistikmagasinet hyllades Closer av DB Schenkers 

miljöchef, Monica Jadsén Holm, som en sammanhållande kraft inom 

transport- och logistikforskningen i Sverige. 

Men vad gör de egentligen? 

Vi bad Jerker Sjögren, programansvarig för Closer, att förklara lite närärmare vad de jobbar med, kryddat med förhoppningar och visioner inför för 

framtiden. 

” 

Sveriges transportsystem står inför 

stora utmaningar. Ett sätt att 

möta dessa är en kraftsamling 

inom forskning och innovation. 

Detta ska åstadkommas genom 

Closer – en nationell arena som samlar 

akademi, näringsliv och samhälle. Closer 

drivs som ett program inom Lindholmen 

Science Park i Göteborg. 

Den svenska tillväxten är beroende av 

export och import där fungerande transporter 

spelar en viktig roll. Transportforskning 

är därför mera angelägen än någonsin. 

Men för att få fram helhetslösningar 

krävs samarbete över disciplingränserna 

och där ska Closer spela en viktig roll. 

Ett stort problem är att det finns ett glapp 

mellan forskning och marknadsintroduktion. 

Det gör att forskningsresultat ofta inte 

leder till nya lösningar inom industrin. 

Vårt mål är att överbrygga glappet och 

samla både svenska och internationella 

aktörer. 

Closer kraftsamlar för transporteffektivitet 

både inom gods- och persontransporter 

i alla trafikslag. Målet är att ta fram 

och testa transportlösningar som är både 

hållbara och kostnadseffektiva. En huvuduppgift 

är därför att initiera, rigga, stödja 

och samordna stora demonstrationsprojekt. 


Jerker Sjögren, programansvarig, Closer: 

»Forskningsresultat 

leder ofta inte 

till nya lösningar 

inom industrin.« 

För Closer är demoprojekt inte detsamma 

som rena tekniktest eller piloter 

– projekt som inte behöver lyckas bara för 

att man skriver en bra rapport. Stora och 

ofta komplexa demoprojekt ska istället ses 

som starten på eller en mycket viktig del i 

ett långsiktigt förändringsarbete. 

Så är det till exempel med Go:Smart och 

Sendsmart, två innovativa samverkansprojekt 

i ett starkt konsortium som ska ta 

fram och demonstrera lösningar för både 

person- och godstransporter i Göteborg. 

Målet med Go:Smart är att tillsammans 

med ett 100-tal försökshushåll utveckla en 

innovativ mäklartjänst som förenklar klimatsmarta 

personresor i staden. Projektet 

Sendsmart tar ett unikt helhetsgrepp på 

godstransporter i stadsmiljö – citylogistik, 

bygg- och anläggningstransporter och tysta 

avfallstransporter. Förhoppningen är 

att kunna exportera lösningarna till andra 

städer och därmed skapa grön tillväxt. 

Go:Smart och Sendsmart är de första 

projekten inom Closers temaområde Urban 

Transport. De andra två prioriterade 

temaområdena är High Capacity Transports 

(HCT) och Green Corridors. 

Green Corridors (Gröna Korridorer) rör 

utvecklingen av gränsöverskridande 

transportstråk med fokus på hållbarhet, 

säkerhet och effektivitet. I Sverige har vi 

arbetat några år med detta koncept och 

Closerhar nu fått i uppdrag att driva på det 

arbetet. 

Closer har också ansvar för att arrangera 

Green Corridor DemoDay den 12 

december i Malmö då på minuten 12.12. 

Sveriges infrastrukturminister Catharina 

Elmsäter-Svärd och företrädare för Norge, 

Danmark, Tyskland och Holland ska mar- 

Bild: Closer

En drivande kugge. ”Kuggen” är också namnet på den runda byggnaden 

inom Lindholmen Science Park i Göteborg. Här är Closer arenan 

som samlar aktörer inom transporteffektivitet – ”gröna korridorer”, 

Örtegren/Renova 

helhetsgrepp på person- och godstransporter med mera. 

Anders 

Bild: Lindholmen Science Park Bild: 

kera att arbetet med att göra stråket Oslo- 

Göteborg-Rotterdam till en grön korridor 

har tagit fart på allvar. 

När det gäller HCT har Closer nyligen 

fått i uppdrag av Forum för innovation 

inom transportsektorn att ta fram en 

färdplan. HCT handlar om nya sätt att 

dynamiskt utnyttja befintlig infrastruktur. 

Färdplanen ska vara klar i slutet av februari 

2013 och innehålla konkreta förslag om hur 

Sverige kan gå vidare på bland annat området 

långa och tunga lastbilar. Här krävs ett 

samlat grepp utifrån erfarenheterna från 

projekt som ”En Trave Till” och DUO2, det 

projekt som startade i våras med transporter 

mellan Göteborg och Malmö och där 

DB Schenker är en av deltagande partners. 

Closer drivs idag som ett program inom 

Lindholmen Science Park. Det är ingen 

slump att Closer etablerades just där. På 

Lindholmen på Norra Älvstranden i Göteborg 

finns en etablerad innovationsmiljö 

där svenska och internationella aktörer 

möts i kreativ samverkan på en neutral 

arena. 

Sammantaget kan konstateras efter tio 

månaders operativ verksamhet att intresset 

för samarbete och samverkan inom 

ramen för Closer är glädjande stort. Utifrån 

Trafikverkets kapacitetsutredning och 

den aktuella infrastrukturpropositionen 

samt forskningspropositionen kan man 

konstatera att transporteffektivitet ligger 

rätt i tiden. Att mer än 200 personer deltog 

i Treff12 i slutet av augusti i år är också ett 

gott tecken. Treff12 – transporteffektivitetsdagarna 

– var den konferens som Closer 

arrangerade i samarbete med Chalmers 

och Handelshögskolan i Göteborg och som 

var något av en kick-off för oss.” 

Jerker Sjögren, programansvarig, Closer 

FAKTA 

Closer 

Bild: DB Schenker 

■ Closer är en nationell arena för effektiva 

transporter. Det drivs som ett 

program inom Lindholmen Science 

Park i Göteborg. Bakom denna satsning 

står Vinnova och Trafikverket. 

Partners är bland andra DB Schenker, 

Volvo, Scania, Chalmers och Västra 

Götalandsregionen. 

■ Closer Ordförande i styrelsen för 

Closer är Håkan Larsson, även styrelseordförande 

för Schenker North. 

■ Programansvarig för Closer är Jerker 

Sjögren med två projektledare till sin 

hjälp: Sofie Vennersten och Maria 

Lindholm. 

Bild: Niklas Maupoix/Göteborgs Spårvägar 


Yes box! Boxen monteras innan containern skickas iväg. Grafen till höger visar hur temperaturen 

skiftat inne i en container längs vägen mellan Göteborg och Shanghai. 

YOUR INDEPENDENT PARTNER 

FOR CUSTOMS COMPLIANCE 

AUSTRIA BELGIUM DENMARK GERMANY NETHERLANDS NORWAY SWEDEN 

Med en passion för tull 

På KGH bygger vi broar mellan ditt 

företag och existerande regelverk inom 

internationell handel. Vi har en passion 

för tull och ser fram emot att hjälpa er 

till en förbättrad hantering av era 

tullprocesser. 

Unik produktportfölj 

Vi erbjuder standardiserade samt 

skräddarsydda lösningar för alla 

dina behov. 

Tullkompetens 

Vi har mer än 40 års erfarenhet inom 

 

anställda över hela Europa som är 

dedikerade och redo att hjälpa dig. 

 

 

länder med ett omfattande nätverk 

och fortsätter vår expansion inom 

och utanför Europas gränser. 

www.kghcustoms.com

Boxen som följer resan 

Just nu testar SKF Logistics Service s 

DB Schenkers Smartbox, en liten 

anordning som fästs på en container 

i samband med lastning. Smartboxen 

mäter bland annat temperatur, 

G-krafter, vibrationer, lutning 

och luftfuktighet längs resan. 


– Om godset är skadat vid leverans 

kan vi gå in och se om det hänt 

under transporten eller någon annanstans, 

säger Robert Terlevic, 

Quality Manager, SKF Logistic 

Services. 

Smartboxen är utrustad med GPS 

som gör att man kan följa när transporten 

anländer och lämnar olika 

hamnar längs rutten. I gynnsamma 

lägen går det också att följa containern 

i realtid ute på öppet hav, men 

TENSOR 

nytt optimerat truckbatteri 

Ökad körtid - färre batteribyten 

Ökad livslängd 

Ökad energibesparing 

Ökande krav på moderna truckar kräver batterier 

som har hög prestanda och energi effektivitet. 

Baserat på erfarenheter vid tillverkning av 

högprestanda batterier (för U-båtar) har GNB nu 

utvecklat nästa generation av bly-syra batterier. 

GNB Industrial Power 

A Division of Exide Technologies 

Bultgatan 40A · SE-442 40 Kungälv · Sweden 

Tel. +46 303 331 000 · Fax +46 303 331 145 

info.gnb@eu.exide.com 

www.gnb-nordic.com 

den största nyttan av datan i smartboxen 

har man i allmänhet efterhand. 

– Om något saknas vid leverans kan vi 

se om containern öppnats under transporten. 

Eller om exempelvis en metall 

har rostat kan vi se om luftfuktigheten 

i containern varit onormalt hög, säger 

Joakim Eriksson, regionchef för DB 

Schenker Air & Ocean i Göteborg. Det 

skulle kunna tyda på att det varit hål i 

containern och vara till stor hjälp vid en 

eventuell försäkringstvist till exempel. 

– Jag ser inte att vi kommer att använda 

smartboxar för alla våra transporter. Men 

om vi har ett återkommande problem 

med reklamationer någonstans i världen, 

är detta ett bra verktyg för att lokalisera 

problemet, säger Robert Terlevic. 

Informationen som kan levereras utvecklas 

kontinuerligt och Joakim Eriksson ser redan 

idag fler användningsområden. 

Full koll. Joakim Eriksson och Robert Terlevic 

kan följa containerns resa från hemmaplan. 

– Livsmedel, läkemedel, känsliga 

metaller och konfektion är till exempel 

sådant som kan skadas av ogynnsamma 

förhållanden under transporten. Då kan 

det vara bra för en varuägare att se när 

och var en eventuell skada skett.

Konsten att spara 

Var sjunde tank, eller 15 procent. 

Så mycket bränsle har chaufförerna på Evald 

Karlsson Åkeri i Oskarshamn sparat sedan man började 

intressera sig för sparsam körning 2004. 

– Fler åkare borde intressera sig för att spara bränsle. 

Sparar man tre procent diesel, ger det en procent 

på sista raden för ett normalt fjärråkeri, säger Hans 

Karlsson, VD för åkeriet. 



Han har sex bilar som alla kör lastbilshytter för 

Scania från fabriken i Oskarshamn till montering 

i Södertälje. Alla bilarna är olika när det 

gäller motorstyrka och utväxling. 

– Vi har experimenterat lite för att försöka hitta 

den optimala kombinationen. Vissa har varit lyckade, 

andra mindre lyckade, men en sak är klar: Om man 

har matchande utväxling är det inte säkert att förbrukningen 

är högst på den starkaste bilen och minst 

på den svagaste, säger Hans Karlsson. 

Erfarenheterna pekar snarare på att det beror på 

föraren hur mycket bränsle man sparar, och att en 

duktig förare kan spara mer bränsle i en motorstark 

bil än i en svagare. En bra förare i en dålig bil utklassar 

lätt en sämre förare i en bra bil.

på bränsle 

– Jag brukar säga att en omotiverad förare ställer 

till minst elände i en motorsvag bil. Trots att alla våra 

chaufförer är jätteduktiga på att spara bränsle kan det 

skilja så mycket som 15 procent mellan den bästa och 

sämsta, säger Hans Karlsson. 

Han kör själv då och då och hör då till de bättre på 

åkeriet när det gäller att spara bränsle. Eftersom alla 

chaufförer kör exakt samma sträcka är det också 

lätt för chaufförerna att jämföra. De delar med sig av 

erfarenheter av olika delsträckor med varandra. Att 

sänka förbrukningen handlar om tre parametrar: 

Fart, fart och fart. Hur man bygger upp den, hur man 

håller den och hur man sänker den. 

– Chaufförerna får själva experimentera fram en 

metod som passar dem. En förare som accelererar hårt 

i början av en backe kan faktiskt få samma slutresultat 

som en som är försiktig med gasen, eftersom man då 

har fart med sig en längre sträcka, säger Hans Karlsson. 

Att rulla så mycket som möjligt sänker också förbrukningen. 

– Vid minsta medlut, släpp gasen och rulla, även 

om hastigheten sjunker. Möt inte med gasen förrän 

hastigheten sjunkit med tio procent under din 

marschhastighet. 

När åkeriet började med sparsam körning var det några 

av chaufförerna som var lite skeptiska och oroliga 

att övriga trafikanter skulle bli irriterade om de inte 

> 

Bränslesnåla. Chaufförerna 

på Evald Karlsson 

Åkeri har lyckats 

spara in var sjunde 

tankning genom att 

köra mer sparsamt. 

”Själva fordonet spelar 

en viss roll, men det är 

chauffören som har den 

avgörande betydelsen 

för hur mycket bränsle 

som sparas”, säger 

Hans Karlsson, VD för 

åkeriet. 


körde tillräckligt fort. Men så har det inte blivit. Det 

är bara i Söderköping som övriga trafikanter möjligen 

kan bli irriterade på lastbilarna. Där är det sju trafikljus 

i vardera riktningen som ska passeras, och för chaufförerna 

är det en sport att inte stanna vid något av dem. 

Det kräver planering och att man slår av gasen vid rätt 

tillfälle. 

– Varje inbromsning man gör är ett misslyckande. Ser 

man att det blir rött längre fram är det bara att släppa 

gasen. Ibland kan det till och med vara läge att släppa 

gasen om det är grönt för att komma fram lagom till 

nästa gröna våg, säger Hans Karlsson. 

Han berättar att varje rödljus bränner ungefär två 

deciliter diesel. Åkeriet gör 2 800 enkelturer per år, och 

stannar i snitt vid ett av sju rödljus och sparar på så sätt 

nästan 4 000 liter diesel om året, jämför med om man 

stannat vid samtliga ljus. 

Utöver utbildning av chaufförerna har Hans Karlsson 

även gjort lite hemmasnickeri på bilarna. På hyttaket 

har han satt på en spoiler från en annan lastbilstyp som 

är anpassad till trailern som är 4,5 meter hög vilket 

minskat förbrukningen några procent. Nu har han precis 

satt på en spoiler på prov som ska minska luftmotståndet 

mellan hytten och trailern på sidorna. För att 

ytterligare spara bränsle tankas bilarna aldrig helt fulla, 

man gör ”flygplanstankningar” med så mycket bränsle 

som behövs för rutten, med en viss säkerhetsmarginal. 

– Tidigare flyttade vi årligen 107 ton diesel fram och 

tillbaka som vi aldrig förbrukade, säger Hans Karlsson. 

Farthållare kan göra att bilen drar så mycket som tio 


Hans Karlsson , VD, Evald Karlsson Åkeri i Oskarshamn: 

»Varje inbromsning man gör är 

ett misslyckande. Ser man att det 

blir rött längre fram är det bara att 

släppa gasen.« 

procent extra och är tabu, men bilarna är inte strypta 

till någon hastighetsbegränsning under 89 km/tim vilket 

är standard inom EU. 

– Det är bättre att ge chaufförerna förtroende att 

utveckla sitt eget sätt att spara bränsle. En hastighetsbegränsare 

är ett slags misstroendeförklaring som 

riskerar att göra personalen missnöjd. Jag är 

övertygad om att man sparar mest med 

nöjd personal som är med och drar 

åt rätt håll, säger Hans Karlsson. 

Han utnyttjar sina kunskaper 

även privat. 

– Genom att köra min 

privatbil på samma sätt 

som lastbilen förbrukar 

den tio procent under det 

som tillverkaren uppger 

som snittförbrukning, 

säger Hans Karlsson. 

Test. Nu testas en ny spoiler som ska 

minska luftmotståndet mellan hytten 

och trailern. 

Med i topp. Hans Karlsson kör då och 

då själv en av bilarna och hör då till de 

bättre på att spara bränsle. 

Även privat. Det 

fungerar utmärkt 

att spara bränsle 

genom att köra på 

samma sätt med 

en personbil. 

Bild: iStockphoto

Undvik dyra 

driftstopp! 

JLT:s logistikdatorer g - tillförlitlighet g du kan räkna med 

Enkel installation och hög tillförlitlighet sänker dina logistikkostnader. 

Vill du veta mer? Besök oss på: 

www.jltmobile.com/tillforlitlighet 

QR-kod 

1/1 

Transportpaketet 

8 tums urdockningsbar dator 

för tuffa fordonsmiljöer 

Lagertruckspaketet 

12 tums truckdator med allt inbyggt

Texmex lever och utvecklas. En klassisk taco (överst) är 

ett friterat tortillaskal fyllt med köttfärs, grönsaker, ost och 

sås. Senaste tillskottet i Santa Marias sortiment är texmexpizza 

med lite tjockare tortillabotten (nedre bilden). 

Kryddorna – i de välbekanta glasburkarna med de blå å locken – är fortfarande basen 

för smaksättningsföretaget Santa Maria. Men idag är fredagsmys och texmex det 

klart största segmentet. Mellan starten på Santa Marias texmexresa i början på 

90-talet till 2011 har sortimentets omsättning ökat från 25 miljoner till 431 miljoner 

euro. 

– Tacos har blivit husmanskost på samma sätt som pizza och hamburgare, säger 

Patrick Andréasson, transportchef på Santa Maria. 

Text Pierre Olsson 

För Santa Marias del började texmexresan sommaren 

1988. Den dåvarande VD:n på Nordfalks, 

Lars-Olof Mattsson, träffade då några vänner från 

Schweiz som lovat bjuda på en spännande överraskningsmiddag 

ombord på sin segelbåt i Bohuslän. Överraskningen 

bestod av en framdukad tacobuffé. 

Lars-Olof Mattssons tre barn, då fem, tio och tolv år 

gamla, kastade sig över maten och åt som om det skulle 

dröja flera dagar innan de skulle få mat igen. 

Bild: Santa Maria 

Rena husmanskosten. När Santa Maria lanserade sitt texmexsortiment i början på 90-talet gick det 

trögt. Men dåvarande VD:n Lars-Olof Mattsson trodde på konceptet och beslutade att det en chans. 

Man utbildade handeln och lärde så småningom hela svenska folket att äta tacos. Idag äter svenskar 

och norrmän mest texmex i hela Europa och för många är tacos synonymt med fredagsmys. 

Så blev tacos vår 

Själv blev han också förtjust i att sitta och plocka åt sig 

lite mat efter behag – ungefär som på en kräftskiva och 

såg potentialen för den svenska marknaden. 

Konkurrenten Old El Paso hade redan lanserat det 

mexikanska köket i Sverige 1982, men intresset var svalt 

och när Lars-Olof Mattsson presenterade idén för Santa 

Marias säljare tyckte de inte att sortimentet var något 

att satsa på eftersom Old El Pasos varor ”stod stilla i hyllorna”.

FAKTA 

Santa Maria 

■ 1911 öppnar C Leon Berg en liten te- och kryddhandel 

i Göteborg som sedermera döps till Nordfalks. 

■ På 40-talet startas ett nära samarbete med ICA 

och Nordfalks blir så småningom störst på kryddor i 

Sverige. 

■ 1968 tar Lars-Olof Mattsson över företaget efter 

fadern Armin Mattsson och 1989 utvidgar Nordfalks 

sitt marknadsområde till alla butikskedjor i hela Skandinavien. 

■ På 90-talet lanseras texmex. 

■ 2001 ändrar Nordfalks namn till Santa Maria AB. 

■ 2010 blir finska Paulig majoritetsägare i Santa Maria 

AB och 2011 förvärvas Santa Maria till 100 procent. 

■ 2012 byter Santa Mariadivisionen namn till Världens 

mat & kryddor och Santa Maria blir ett varumärke tillsammans 

med Discovery och Casa Fiesta. 

■ Santa Maria 2011: 

Huvudkontor: Mölndal, Sverige. 

Anställda: 1 300. 

Marknad: Produkterna säljs i över 33 länder. 

Tillverkning: 

Mölndal: Tacos, chips, kryddor och kryddmixer. 

Landskrona: Tortilla. 

Milton Keynes, UK: Tortilla. 

Saue, Estland: Kryddor, kryddmixer och marinader. 

Roeselare, Belgien: Tortilla och chips. 

nya husmanskost 

Men Lars-Olof Mattsson stod på sig, och eftersom Nordfalks 

inte var börsnoterat med krav på kortsiktiga vinster, 

kunde han lägga upp en mer långsiktig strategi. 

Under åren 1991 till -93 lanserade Santa Maria tacos i 

Sverige och byggde en tacofabrik i Mölndal. Vid den här 

tiden hade konkurrenten Old El Paso 70 procent av den 

svenska marknaden och det gick trögt för Santa Maria. 

Men Lars-Olof Mattssons uthållighet lönade sig – försäljningen 

ökade så smått för att vissa år öka i en takt på mellan 

20 och 40 procent. 

Totalt har Santa Marias omsättning inom segmentet 

ökat med drygt 1 700 procent under åren 1994 till 2011. 

Idag har Santa Maria 70 procent av den svenska marknaden 

och försäljningen fortsätter att öka, men i något 

lugnare takt. 

Utbudet av produkter har vuxit från en handfull till 

hela avdelningar med alla tänkbara varianter av nachos 

och tortillas, olika såser och kryddor. I dag äter svenskar, 

tillsammans med norrmän, mest texmex i hela Europa. 

– Det är ju ett enkelt koncept som är enkelt att variera 


med köttfärs, grönsaker och olika såser så att det passar 

både barnens och de vuxnas smaker. Och så är det ett 

trevligt sätt att umgås, säger Patrik Andréasson. 

För att hålla positionen som marknadsledande 

är det viktigt att ständigt 

utveckla sortimentet. Bland de senare 

produkterna återfinns texmexpizzan, 

en lite tjockare tortilla som levereras 

med en färdig botten och sås. 

– Det blir fantastiskt gott, säger Patrik 

Andréasson. 

Men alla nya produkter går 

inte hem. Försöken att lansera 

fisktacos har inte lyckats nå 

ända fram till de svenska 

fredagsmysen. 


LOGISTIKMAGASINET LOG LO LOGIST STIKM IKM KM K AGA AG A GA SIN SI S ET 4-2 44-2012 -2 012 | 29 2

Göteborgs Hamn 

Starka influenser. Chilifrukt som vi idag förknippar starkt med texmexköket var från början okänd i den mexikanska mattraditionen. Det var i slutet av 

1800-talet som man i Texas började blanda det spansk-mexikanska köket med det nya landets smaker, och med ytterligare influenser från andra kulturer. 

Texmex – när Mexiko mötte 

Själva begreppet ”texmex” används för första gången i matsammanhang 

på 1940-talet. Det hängde samman med att de första 

texmexrestaurangerna öppnades i sydvästra USA i utkanten av 

städer med stora mexikanska befolkningar. Men det dröjde fram 

till 1970-talet innan köket slog igenom på bred front. 

30 | LO LOGIS LOGISTIKMAGASINET GIS GI GIS GI GIS GI GIS GI GIS IS I TIK TI TIK TI TIK TI TIK TI T TIIK I IK IKK 

KMA MA MAG MA MAG MA MAG MA MAG MA MAG MA MAG MA MAG MA MAG M AG GGAS 

AS ASI AS ASI AS A SI NET N NET NE NET NE NET ET T 4- 44-2012 201 20 201 20 200 2 

Köket Kö K ket har sina rötter i Texas i slutet 

av 1800-talet 180 80 där amerikaner av 

la lati latinamerikanskt t na n 

ursprung 

blan blandade den spansk-mexikan- 

ska mattraditionen med indianernas 

ane och det nya landets 

eur europeiska kök. 

Ur UUrsprungligen s 

bestod meny- 

erna av rätter som cabrito (killing), barbacoa (grillat kohuvud), 

carne seca (torkat nötkött) och andra maträtter 

som var vanliga på båda sidor om gränsen vid Rio Grande 

under denna period. 

Basen i texmexköket är nötkött, bönor och mexikanska 

tortillas (tunnbröd, till skillnad från spansk tortilla 

som är omelett). På 20-talet tog köket till sig fler influenser 

från USA, bland annat började man använda hårdost 

från USA, istället för mexikansk färskost, eftersom det 

var billigt och lättillgängligt. 

Fajitas och seden att servera nachos med en varm sås eller 

salsa som förrätt är rätter som skapades för att i första 

hand behaga de amerikanska gästernas smak. Men man 

importerade också smaker från andra kök, till exempel

spiskummin som är vanligt i indisk mat, men ovanligt i 

renodlat mexikanska recept. Även chili, som nu är en given 

basvara i matlagningen, var vid den här tiden en relativt 

okänd krydda i Mexiko. Däremot användes den flitigt i samband 

med tillagning av nötkött i Texas. 

Under 1950-talet blev texmexmat allt populärare i samband 

med en ökad mexikansk invandring till Texas. Blandningen 

av husmanskost från norra Mexiko med cowboymat 

från Texas blev en succé. Ganska snart formades nya 

kombinerade rätter: enchiladas, tacos och tortillas – rätter 

som idag är själva basen för texmexmenyn. 

På 70-talet fick resten av världen upp ögonen för köket 

och idag finns texmexrestauranger från Australien och 

Kina till Island och Sydafrika. Källa: Food Timeline 

FAKTA 

Texmex-lexikon 

■ Burrito: Fyllda och hoprullade 

tortillas som ofta innehåller 

kött och bönor eller ris. De kan 

också ha samma fyllning som 

tacos eller tortillas. 

■ Enchilada: Hoprullad tortilla 

med fyllning av kött eller grönsaker 

gratineras med sås och 

ost. 

■ Fajita: Stekt eller grillat kött, 

serverat på tortilla oftast med 

lök, paprika, gräddfil, guacamole, 

salsa, riven ost och tomat. 

cowboys och jalapeño 



Fajitas kan ha olika ingredienser. 

Här kyckling, lime och koriander. 

■ Guacamole: Kall sås, ofta 

gjord på avokado och gräddfil. 

■ Jalapeño: Ett slags chilifrukt 

som ofta används konserverad. 

Färsk räknas den som en av 

världens starkaste chilisorter. 

■ Nachos: Små friterade tortillachips 

som ofta serveras gratinerade 

med ost, tacosås och en 

grön chilisalsa. 

■ Quesadillas: Ett enkelt 

tilltugg av tortilla med olika 

fyllningar, ofta ost, potatis 

och chorizo, som rostas i 

en stekpanna tills osten 

smält. 

■ Salsa: Betyder sås på 

spanska, men i Sverige 

avses oftast en grovt 

hackad, chilihet tomatsås 

med lök. 

■ Tacos: Friterade, hårda 

tortillas som fylls med grönsaker 

som sallad, tomater och 

paprika, plus köttfärs, ost och 

någon tacosås eller salsa. 

■ Tortilla: Tunt, runt mjukt 

bröd, ofta bakat av majsmjöl. 

Samma fyllning som tacos. 

Texmex-köket omhuldar 

idag sina starka såser. 

Bild: iStockphoto

I början av året startade ett projekt 

på Santa Maria där man under en 

period mätte volymen på alla distributionssändningar 

inom Sverige. 

Genom det kunde man analysera hur 

sändningarna faktiskt såg ut vilket 

medförde att man hittade en godstaxering 

som var optimalt för just det 

flödet. 

– Vi har samma fraktpris som tidigare. 

Ändå har vi sparat mellan 15 

och 20 procent i transportkostnader. 

Det är bra för både ekonomin och 

miljön. Ingen vill köra omkring en 

massa luft i onödan, säger Patrik 

Andréasson, transportchef på Santa 

Maria. 


FAKTA 

Santa Maria import 

■ Årlig import: 

Från USA: 600-800 TEU (20-fotscontainrar). 

Från Asien: 300-400 TEU. 

Från Europa: Ett 20-tal lastbilar om dagen. 

Sammanlagt skickas mellan 350 000 och 

400 000 pallar ut årligen från de båda lagren i 

Kungsbacka och Belgien. Leveranserna går till 

de stora kedjornas centrallager där de lastas 

om för vidare transport till butikerna. 

Den största marknaden finns i Sverige. 

Färdigmonterat. 

I lagret i Kungsbacka 

bygger man displayer 

med olika produkter. 

”Vi gör dem färdiga 

med olika produkter, 

recept, rabattkuponger 

och så vidare. 

När de kommer ut till 

butikerna är det bara 

att lyfta på huven och 

så är de klara för försäljning, 

säger Patrik 

Andréasson. 

Koll på de egna flödena 

– Vi har även tittat på fyllnadsgrad när vi 

beställer från externa producenter. Det är 

till exempel meningslöst att en amerikansk 

leverantör lägger sitt gods på pallar. Dels 

tar det plats och ger en extra vikt och dels 

kan vi inte använda den palltypen i Sverige, 

säger Patrik Andréasson. 

Istället packar man nu på ”Slip Sheets” 

– en kartong som går att lyfta över på pall 

i Sverige. Tack vare det ryms nu motsvarande 

två pallar mer gods i varje container, 

vilket också sparar pengar. 

– Det finns mycket pengar att spara i optimeringar 

i våra flöden. Det är ofta bättre 

att spara där än att pressa transportörernas 

priser, säger Patrik Andréasson. 

Det är viktigt att analysera flödena och se 

hur godset ser ut längs hela kedjan. På 

”Vi måste alltid göra vad vi 

kan för att minska våra kunders 

hantering av vårt gods”, 

säger Maria Rydbeck, logistikchef 

på Santa Maria. 

Santa Maria jobbar man hela tiden med små 

förbättringar för att effektivisera logistiken. 

– Det är en utmaning, det bästa är om vi 

bygger våra pallar så att det fungerar att dra 

dem direkt in i butiken utan att de behöver 

packas om där. Vi måste alltid veta vad 

våra kunder vill ha och göra det vi kan för 

att minska deras hantering av vårt gods. 

Därför måste vi titta på hela värdekedjan 

från producent till konsument, säger Maria 

Rydbeck, logistikchef på Santa Maria. 

– Vi är ett säljföretag och ger våra kunder 

det de vill ha. Vill de beställa varor fem dagar 

i veckan så går det bra, men det kostar 

mer än om man kan tänka sig att göra tre, 

eller kanske bara en beställning i veckan. 

Här finns en stor potential att effektivisera 

transporterna. 

Santa Maria är marknadsledande när det

Kocken blev transportchef. Patrik Andréasson har jobbat i tolv år på Santa Maria. Han började på lagret som orderplockare, avancerade så småningom till arbetsledare, 

lagerchef och nu transportchef. Men han började faktiskt sitt yrkesliv som kock. ”Jag har stor nytta av min bakgrund, jag vet hur det fungerar i verkligheten.” 

ger mest besparingar 

Patrik Andréasson, transportchef, Santa Maria: 

»Vi har samma fraktpris som tidigare. Ändå har vi sparat 

mellan 15 och 20 procent i transportkostnader.« 

gäller texmex och kryddor i Norden. Man 

har produktionsanläggningar i Sverige, Estland 

och Storbritannien och Belgien. 

– Eftersom många av våra produkter är 

lågvärdiga är det mest lönsamt för oss att 

producera nära våra marknader så att vi 

inte behöver frakta dem så långt, säger Patrik 

Andréasson. 

Inleveranser till anläggningarna sker främst 

från Asien och USA via sjöfrakt och Europa 

med bil eller tåg. 

– Vi tar alltid hänsyn till miljöpåverkan 

innan vi väljer ett transportupplägg. Ibland 

väljer vi ett dyrare alternativ om det gynnar 

miljön. Tåg har längre ledtider, men är ofta 

både ekonomiskt och miljömässigt gynnsamt, 

även om den ekonomiska situationen 

i södra Europa just nu skapar obalanser 

som gör tågtransporterna dyrare, säger Patrik 

Andréasson. 

Det händer att man tvingas flyga enstaka 

sändningar, men det är högst ovanligt. 

– Vi har bra kontroll på våra ledtider, 

men det har hänt att någon av våra kunder 

dragit igång en kampanj utan att vi varit 

tillräckligt förberedda på det och tvingats 

flyga hem varor, säger Patrik Andréasson. 

Jul och sommaren med allt grillande är stora 

säsonger för Santa Maria. 

– Saffran är en storsäljare under en kort 

och intensiv period. Efter Lucia är det i 

stort sett bara restauranger som använder 

kryddan. Och grillsäsongen tar slut redan 

i juni för vår del. Vi har ju inga färskvaror 

på det viset, så våra leveranser till kedjorna 

sker från mars till maj, säger Patrik Andréasson. 


Nätverkare. Roger Nilsson, Klas-Göran Johansson och Magnus Jäderberg ingår 

i godsnätverket i Göteborg där olika intressenter får komma till tals i frågor som 

rör dem – innan besluten fattas. 

För att underlätta distribution av gods i centrala 

Göteborg har man bildat ett godsnätverk på initiativ 

av Trafikkontoret. I nätverket ingår bland annat 

tjänstemän på kommunen, varuägare, fastighetsägare, 

akademin och transportörer. 

– Det fungerar jättebra. Vi som är berörda får 

vara med och påverka olika beslut, och det går 

snabbt att komma fram till något som fungerar för 

alla, säger Roger Nilsson, VD för åkeriet TGM som 

distribuerar gods för DB Schenker i Göteborg. 


Dialog som underlättar 

Nätverket har funnits i fem år och är 

ett forum där näringslivet möter 

myndigheterna för att diskutera 

och underlätta för godstransporterna i 

staden. 

Till exempel har transportörerna tillsammans 

med Trafikkontoret tagit fram 

en folder för att förtydliga regelverket 

kring vad som egentligen gäller för parkering 

i samband med lastning och lossning 

i centrum. 

– Tidigare var det ofta irriterat mellan 

våra chaufförer och p-vakterna eftersom 

de tolkade reglerna på olika sätt. Nu är vi 

överens och det har ökat trivseln för båda 

parter. Vi är beroende av att p-vakterna 

sköter sitt jobb och lappar bilar som 

parkerat på våra lastplatser, då är det ju 

mycket trevligare om vi inte är irriterade 

på varandra, säger Roger Nilsson. 


Bild: Pierre Olsson 

Magnus Jäderberg, Trafikkontoret, Göteborg: 

»Vi har undvikit en del misstag tack vare 

att vi pratar med varandra före beslut.« 

Nätverket har också ökat förståelsen och 

dialogen mellan de olika intressen som 

företräds i gruppen. I centrala Göteborg 

ligger Nordstan – ett av Europas största 

affärscentrum inomhus. Det påverkas av 

ombyggnaden av vissa stråk med anledning 

av att trängselskatt införs i Göteborg 

vid nästa årsskifte. Godset till Nordstan 

levereras till största delen via en lastgata 

under centret, men även delvis från gatuplanet. 

Utbyggda bussfiler kommer att ta 

bort möjligheten till leveranser från gatuplanet, 

samtidigt som nerfarten till lastgatan 

inte längre går att nå som tidigare. 

– Det tog bara en och en halv månad att 

hitta en lösning med en ny nerfart. Det 

är ovanligt kort tid för ett sådant ärende, 

säger Klas-Göran Johansson, driftschef 

för Nordstan. 

Alla medverkande i nätverket är mycket 

positiva till att näringsliv och myndigheter 

för en dialog om de här frågorna – och 

även att de olika intressenterna fått en 

ökad förståelse för varandras problem. 

– Godsnätverket har medverkat till att 

vi förstår leverantörens problem bättre 

och får en möjlighet att bli bättre på att ta

Tydliga regler. Ett exempel på samarbetet är att man tillsammans tagit fram 

ett förtydligande av hur parkeringsreglerna i Göteborg ska tolkas (t h). Det har 

undanröjt en hel del irritation mellan parkeringsvakter och chaufförer. 

för distributionen 

emot leveranser till våra butiker i Nordstan, 

säger Klas-Göran Johansson. 

Som exempel kan idag en chaufför som 

behöver stå parkerad längre tid under en 

leverans, bara ringa ett samtal för att få stå 

kvar tills jobbet är klart. 

– Dialogen handlar verkligen om stort 

och smått, och vi har undvikit en del misstag 

tack vare att vi pratar med var andra 

innan vi fattar beslut, säger Magnus 

Jäderberg på Trafikkontoret i Göteborg. 

Ett sådant tillfälle var då man för något år 

sedan ville minska den tillåtna längden på 

de lastbilar som trafikerade centrum från 

tolv till nio meter. 

– Vi vet att det bara är tillåtet med åtta 

meter långa bilar i Gamla Stan i Stockholm 

och tyckte att nio meter lät bra, 

säger Magnus Jäderberg. 

Men när han lyfte frågan i nätverket 

slog åkarna bakut. 

– De flesta bilar vi har idag är tio meter, 

och det skulle ställa till det om vi inte kan 

använda dem, säger Roger Nilsson. 

Därför ändrade man till tio meter i 

regelverket. Dock utan att tänka på 

hänsyn till bakgavelliften som byggde 

på med ytterligare 20 centimeter. 

– Men det var inga problem, Trafikkontoret 

justerade skrivningen så att bakgavelliften 

inte räknas in i bilens totala 

längd. Det underlättar saker och ting att 

även vi får vara med och påverka beslut 

som rör oss och vår verksamhet, säger 

Roger Nilsson. 

Godsnätverket i Göteborg har väckt en 

del uppmärksamhet och såväl Stockholm 

som Malmö ligger i startgroparna för att 

starta liknande nätverk.

1/1 

egen 

Skicka dina jul- och 

nyårsklappar med oss! 

Överraska nära och kära med ett paket till jul eller nyår. Via vårt 

starka ombudsnät kan du skicka upp till 10 kg, från 55 kr till hela 

Sverige. Boka ditt paket på www.privatpaket.se eller hos något av 

våra ombud med Servicestation. 

Lämna in dina julklappar hos ditt ombud senast 16 december! 

DB Schenker Privpak har ett rikstäckande ombudsnät för in- och utlämning av paket. 2011 levererade DB Schenker Privpak 

9,5 miljoner paket till privatpersoner i Sverige och Finland. Den största andelen paket kommer från den expansiva e-handeln. 

I år firar DB Schenker Privpak 20 år och är idag nummer två på leveranser för distanshandel i Sverige. DB Schenker Privpak 

med cirka 70 anställda är ett helägt dotterbolag till DB Schenker North som i sin tur ingår i Deutsche Bahn group.

DB Schenker utökar i Tokyo 

■ Schenker-Seino Co Ltd bygger till logistikcentret i Stor-Tokyo. 

Tillbyggnaden är på cirka 9 000 kvadratmeter och beräknas vara 

klar att tas i drift i september 2013. Den totala ytan av den fyra våningar 

höga byggnaden kommer att landa på nära 33 000 kvadratmeter 

vilket gör centret till DB Schenkers största i Japan. 

Läget är perfekt mellan två av de viktigaste flygplatserna i Japan, 

Narita och Haneda, och dessutom nära Tokyos hamn. Den 

främsta målgruppen för centret är icke-japanska företag som 

planerar att utöka sin marknad i Japan. 

Byggnaden kommer att utformas för att vara mycket energieffektiv 

och funktionell, upp till 30 procent energibesparingar 

ska bland annat åstadkommas genom solceller på taket och att 

regnvatten tas tillvara i byggnadens VA-system. 

Vi har allt inom vägning! 

Vetek är en ledande vågleverantör och är nordens största webbshop för 

vågar, ett resultat av 20 års fokusering på vågar av hög kvalité till låga 

priser samt vår professionella support. 

 


Nytt och noterat 

Transporter för tuffa tag 

■ DB Schenker har inlett ett samarbete med Triathlon 

Union (ITU) som global logistikpartner till World 

Triathlon Series. 

World Triathlon Series avgörs genom tävlingar 

i åtta olika länder på fyra kontinenter med början 

i Sydney i Australien den 14 april och avslutas i 

oktober i Auckland i Nya Zeeland där världsmästaren 

ska koras. ITU World Triathlon Series och DB 

Schenker har kommit överens om att samarbeta 

under tre år framöver. 

– Vi är glada att få samarbeta med ITU World 

Triathlon Series. Triathlon är en sport 

som växer över hela världen. Och att 

transportera varor och utrustning 

över hela världen är vad 

vårt erbjudande går ut på, säger 

Thomas Lieb, styrelseordförande 

i Schenker AG. 

ITU är den yngsta medlemmen 

i de olympiska 

spelen. Triathlon fick OSstatus 

1994 och gjorde sin 

olympiska debut i Sydney 

2000. 

Bild: iStockphoto

När ett ärende tar för lång 

tid börjar kunderna ringa 

– vilket i sin tur förlänger 

tiderna ytterligare. 

Bild: Försäkringskassan 

Bild: Toyota Material Handling 


Försäkringskassan 

Idag har Försäkringskassan som målsättning att hantera 80 procent av alla 

föräldrapenningsärenden inom 30 dagar. Ett sådant ärende tar egentligen 

bara 14 minuter att hantera. Så varför ska man då behöva vänta så länge som 

en månad eller mer? 

– Det enkla svaret är att vi har för lite personal. Men det kan också delvis 

bero på att vi arbetar på fel sätt. Sedan några år arbetar vi därför med Lean, 

ett arbete som redan gett resultat i andra processer, säger Mats Beskow, 

personalchef på Försäkringskassan. 

Av Pierre Olsson 

Lean, eller Toyotametoden, är ett vanligt 

begrepp inom tillverkande industri, men 

inte lika vanligt inom tjänstesektorn. Men 

det finns faktiskt jämförelser mellan Försäkringskassans 

ärendehantering och exempelvis 

Toyotas produktion av truckar 

i Mjölby. 

– Jag var på en rundvandring på Toyo- 

Lär av industrin. Lean är 

något man i första hand förknippar 

med tillverkande företag. 

Men flera verksamheter 

inom offentlig verksamhet har 

börjat ta till sig metodiken och 

lär sig av industrin. ”Vi måste 

ta bort köer och väntetider 

för våra kunder”, säger Mats 

Beskow som var med under 

Leanseminariet på Toyota i 

Mjölby i oktober i år. Under 

rundvandringen på fabriken 

blev han bland annat intresserad 

av hur fabriken jobbar 

med buffertlagring på olika 

stationer. 

tas trucktillverkning. Produktionschefen berättade 

då att man lagt upp små buffertlager mellan de olika 

stationerna i fabriken. På så sätt blev varje station 

inte lika beroende av att stationen före utförde sitt 

arbete i rätt tid. Då slog det mig att vi kanske kan införa 

något liknande hos oss, säger Mats Beskow. 

Försäkringskassan scannar in 110 000 blanketter 

av olika slag – varje dag.

lär av Toyotamodellen 

Mats Beskow, personalchef, Försäkringskassan: 

»Vi är en ärendefabrik, kan man säga. Vi måste ta bort köer, 

väntetider och annat slöseri för våra kunder.« 

– Vi är en ärendefabrik, kan man säga. Vi måste ta bort 

köer, väntetider och annat slöseri för våra kunder. Det 

som händer när ett ärende tar för lång tid är att kunderna 

börjar ringa, och då måste vi lägga tid på att svara i telefon, 

vilket i sin tur förlänger ärendetiderna ytterligare, 

säger Mats Beskow. 

Han menar att ett mål som att 80 procent ska vara behandlat 

inom 30 dagar i vissa lägen kan vara kontraproduktivt. 

Risken finns att personal tolkar det som att de 

har 30 dagar på sig, och att man undviker att öppna ett 

ärende som är mer än 30 dagar gammalt eftersom det 

ändå är för sent. 

Leanarbetet har redan gett resultat. Framför allt i två 

processer – en intern och en gentemot kunderna. 

Den interna är processen med att rekrytera en ny 

person. 

– Tidigare var det den anställande chefen 

som fick göra hela jobbet själv. Det var fler än 

tio olika kontakter som skulle tas, vilket tog 

timmar i anspråk varje gång. Eftersom vi omsätter 

en del personal var det naturligtvis ett stort 

slöseri med chefens tid, säger Mats Beskow. 

Man gjorde en utredning som ledde fram till en 

omorganisation så att det nu är en enda avdelning som som 

hanterar alla nyanställningar. 

– Det har frigjort mycket arbetstid för våra chefer 

som nu bara behöver ta en kontakt, säger Mats Beskow. > 

Mats Beskow, personalchef 

på Försäkringskassan, 

hämtar kunskap och 

inspiration hos Toyota. 


Mats Beskow, personalchef, Försäkringskassan: 

»Tidigare har vi fokuserat på hur eff ektiva våra interna processer 

är. Nu försöker vi istället se på vårt arbete utifrån kundernas 

perspektiv och behov.« 


> 

Den andra processen är tjänsten ”försäkringstillhörighet” 

där nyanlända invandrare utreds om, och i så fall 

hur, de omfattas av socialförsäkringen. 

– Vi lade ner några månaders fokuserat arbete på det 

och lyckades halvera handläggningstiden. Det är ett fantastiskt 

resultat, säger Mats Beskow. 

– Jag har lärt mig att det behövs stora genomgripande 

förändringsprojekt, men att 80 procent av alla förbättringar 

sker genom små förändringar i det dagliga arbetet. 

Sedan vi började med Lean har vi fått in tusentals 

förbättringsförslag, och jag skulle tippa att ungefär 60 

procent av dem också realiserats. 

Sedan några månader jobbar man med projektet ”En enklare 

sjukförsäkring”. Till jul ska en rapport som beskriver 

nuläget i sjukförsäkringsprocessen vara klar. Efter 

årsskiftet ska man sedan ägna sig åt att hitta åtgärder för 

att komma åt problemen och i mitten av nästa år ska projektet 

lämna sin slutrapport. 

FAKTA 

Lean eller Toyotamodellen 

■ Lean, eller Toyotamodellen, bygger i korthet på att de som jobbar i 

verksamheten ständigt letar efter små förbättringar i sina processer. 

Centrala begrepp är ”Kaizen” (”ständiga förbättringar”) och ”Genchi 

Genbutsu” (ungefär ”gå och se efter”). Med det senare menas att söka 

efter den verkliga källan till problemet och rätta felet där det uppstår. 

■ DB Schenker arbetar med ett eget program som kallas 100-programmet 

och syftar på att vi ska sträva efter att göra allt 100 procent rätt. 

Smidigare framtid. Det arbetas intensivt 

på Försäkringskassan för att hitta smidigare 

processer för ärendehantering. Men det kommer 

att dröja till 2015 och 2016 innan det blir 

märkbart för allmänheten. 

För att förenkla sjukförsäkringsprocessen måste även 

exempelvis hälso- och sjukvården, företagshälsovården, 

Arbetsförmedlingen och arbetsgivarna förändra sina 

arbetssätt. Men det kommer att dröja till 2015 och 2016 

innan vi medborgare kommer att märka någon större 

förändring. 

– Det är ett jätteprojekt som drivs med Leanförtecken, 

tidigare har vi fokuserat på hur effektiva våra interna 

processer är. Nu försöker vi istället se på vårt arbete ur 

kundernas perspektiv och behov. Lustigt nog kommer vi 

nu ofta till helt andra slutsatser, säger Mats Beskow. 

Försäkringskassan är inte ensam inom den offentliga 

verksamheten om att vilja införa Lean som metod. Mats 

Beskow pekar på Migrationsverket som kommit tillrätta 

med ett av sina större problem när det gäller asylprocessen. 

Tidigare tog det 120 dagar, alltså fyra månader, innan 

en asylsökande ens fick lov att träffa en handläggare. 

– Det var naturligtvis väldigt jobbigt för de sökande 

att inte ens få veta när deras ärenden skulle behandlas. 

Oron gjorde att de ringde många samtal som tog ännu 

mer tid från handläggarna. Nya rutiner gör att det första 

mötet med en handläggare blir av inom 17 dagar. Det 

bokas direkt när den asylsökande första gången träffar 

någon från Migrationsverket, säger Mats Beskow. 

Han är mycket entusiastisk inför framtiden med Lean. 

– Det finns en enorm förbättringspotential, och det är 

helt klart att det inte är chefen som vet bäst hur en process 

ska effektiviseras. Det är ju personalen i verksamheten 

som har den kunskapen. Egentligen handlar det bara 

om sunt förnuft. 

Bild: Försäkringskassan

1/1 

Din e-handel växer med oss! 

Vi på DB Schenker vet att det lönar sig att tänka lite extra på logistiken. 

Oavsett om du är stor eller liten, nystartad eller väletablerad har vi bra 

tjänster som passar för dig och dina kunder. 

Vill du ha vassa distributionslösningar, smarta lagertjänster, smidiga importsändningar 

och ha full koll på hela flödet via datorn? Med DB Schenker kan 

du erbjuda fler leveranssätt – via ombud, hem eller till jobbet. Vi har lagertjänster 

för både stora och små kunder. Dessutom har vi egen personal på 

plats runt om i världen som tar hand om dina importsändningar. 

DB Schenker har jobbat längre än de flesta med transport och logistik och vi 

delar gärna med oss av vad vi kan. Med oss kan du växa i din egen takt. 

Vill du veta mer, gå in på www.dbschenker.se/ehandel 

DB Schenker i Sverige erbjuder allt från landtransporter, internationella sjö- och flygfrakter, konsulttjänster till lager- och logistiklösningar. 

Vi har 4 000 medarbetare och finns representerade på ett 50-tal orter i Sverige. Vi ingår i Deutsche Bahn AG:s transport- och logistikdivision. 

För mer information gå in på www.dbschenker.com/se

Miljö 

Det finns goda tecken på att samhället på allvar börjar ta till sig innebörden 

i att sluta kretsloppen. Ett exempel är initiativet att tillvarata fallfrukt 

för att omvandla den till biogas. 

Biogas är förmodligen det bästa bränslet ur miljösynpunkt. Men flera 

pusselbitar saknas ännu för att flytande biogas ska få brett genomslag 

inom fjärrtrafik, skriver DB Schenkers miljöchef Monica Jadsén Holm 

apropå sin nya soptunna och utkonkurrerade höns... 

Pusselbitar saknas 

för framtidens bränsle 


” 

Hemma i Lerum, där jag bor, har vi just fått 

leverans av vår första omgång papperspåsar 

för att kunna ta tillvara matrester 

och annat bioavfall från hushållet. Den 

gröna soptunnan utomhus har fått sällskap 

av en brun kompis. För några månader sedan 

uppmanades vi lerumsbor brevledes från kommunen 

att välja mellan en något dyrare sophämtningsavgift, 

eller att börja sortera ut vårt bioavfall. I vår familj var 

det inte någon tvekan. De enda som lade in sitt veto 

var hönsen som nu fått konkurrens om matavfallet… 

En annan nyhet, som nyss fladdrade förbi på TV-nyheterna, 

är initiativet att samla in den fallfrukt som 

annars bara ligger och ruttnar i våra trädgårdar. 

Växjö kommun nappade på ett 

förslag från en kommuninnevånare, som 

hade reagerat på att frukt låg och ruttnade 

bort. På kort tid fick kommunen in fyra 

ton frukt som nu blir biogas. 

En snabbkoll via Google visar att 

det finns fler kommuner i landet som 

erbjuder denna möjlighet. Och det är 

inte bara privathushåll som har avfall 

i form av bioråvara – vi har spill från 

spannmålsproduktion och från övrig 

livsmedelstillverkning att ta vara på 

också. 

Dessa initiativ är goda tecken på 

att samhället på allvar börjar ta till sig 

innebörden av att sluta kretsloppen. 

Och för oss inom transportbranschen 

är en ny biogasanläggning i Lidköping 

extra goda nyheter. 

Den 19 oktober var jag i Lidköping på invigningen av 

landets första anläggning för produktion av flytande 

biogas. Det är Göteborgs Energi och Lidköpings kommun 

som tillsammans har storsatsat på en helt ny 

anläggning. 

Att producera biogas är inte någon nyhet i sig. Det 

nya är att anläggningen både producerar biogödsel 

och biogas och att biogasen efter rening till 97 procent 

metan blir till fordonsgas som kyls till minus 163 grader 

Celsius. Kylan gör att gasen blir flytande. Flytande 

biogas är mycket effektivare att transportera, eftersom 

vätska är mer kompakt än gas. Fordonsgasen som 

produceras tas om hand och distribueras av företaget 

Fordonsgas. 

Biogas är förmodligen det allra bästa bränslet ur 

miljösynpunkt, men har i sin gasformiga variant en 

begränsning genom att det inte får plats så mycket 

bränsle i tanken. Därmed måste fordonen tanka ofta 

och det betyder i praktiken att det enbart är tunga fordon 

i lokal distributionstrafik som kan använda biogas. 

Men med flytande biogas och ny fordonsteknik som 

Volvos MDE (MetanDieselEngine) så har vi plötsligt 

fått ett alternativt även för fjärrtrafiken. Fordonen 

kan frakta med sig bränsle så att det räcker för att köra 

ett tungt lastat fordon i många mil. Men för att få ett 

brett genomslag behöver ytterligare några pusselbitar 

komma på plats. 

Infrastrukturen för tankning av flytande gas håller 

på att byggas upp – idag är det möjligt att tanka i 

Malmö, Göteborg och Stockholm och ytterligare orter 

planeras. Norr om Stockholm verkar det dock dröja 

länge innan vi kan tanka. Det innebär ett problem för 

Norrlandstrafiken eftersom gasen inte räcker hur långt

Gasfyndighet i trädgården. Fallfrukt kan 

samlas in och omvandlas till biogas, som ett 

exempel på kretsloppstänkande. Flytande 

biogas vore ett miljövänligt bränsealternativ 

även för fjärrtrafik – bara de bitar som fattas 

kommer på plats. 

»Biogas är det som tillverkas av vårt biologiska restavfall. 

Vid förbränning ger den inte något eller ett mycket litet 

tillskott av fossil koldioxid.« 

som helst. Volvo talar om en räckvidd mellan 80 och 

100 mil i sitt nya fordon. 

En annan sak som måste ske är att den nya fordonstekniken 

måste komma ner i pris. För att stimulera utvecklingen 

har Energimyndigheten, Business Region 

Göteborg och Stockholms Stad ställt lite investeringsstöd 

till förfogande för åkerier som köper de första 

fordonen. Det är jättebra, men det behövs ett mer långsiktigt 

stöd också. 

Ur miljösynpunkt måste vi också lära oss att skilja 

på biogas och naturgas. Biogasen (metan) är den som 

tillverkas av vårt biologiska restavfall. Vid förbränning 

ger den inte något eller ett mycket litet tillskott 

av fossil koldioxid. Naturgas som också är metan är 

däremot en fossil gas och när vi använder den ökar de 

fossila utsläppen, dock i lägre grad än vid förbränning 

av diesel. 

Avslutningsvis vill jag komplettera tipset om 

fallfrukt med ytterligare en källa till biogas. 

Vi är många hästägare som samlar hästgödsel 

i containrar hemma på gårdarna och som får 

betala en miljöavgift för att bli av med gödslet. 

Organisera en inhämtning och ni har mycket 

råvara gratis… 

Monica Jadsén Holm, miljöchef, DB Schenker 

Miljö 



Livet efter

För två och ett halvt år sedan hände det som 

inte får hända.Frank Bylin, som arbetar på 

DB Schenkers terminal i Västerås, körde över 

en kollega. 

– Det finns de som tror att man kommer 

över det. Men jag kan aldrig komma ifrån att 

jag haft ihjäl en män niska. Det är en fruktansvärd 

erfarenhet att bära på. 

Text och bild: Pierre Olsson 

dödsolyckan


> 

Olyckan hände klockan 08.20, torsdagen 

den 15 april 2010, i den byggnad som DB 

Schenker i Västerås hanterar tungt och 

skrymmande gods. 

Frank Bylin har arbetat där sedan 

1986. Han arbetar också med att utbilda truck- och 

lastmaskinsförare och är fackligt aktiv i Transportarbetareförbundet 

och skyddsombud på DB Schenker. 

Där chaufförerna parkerar för att lasta sina bilar finns 

en linje på golvet som ingen personal får passera. Innanför 

den får bara den stora lastmaskinen vara. 

Men chauffören, som hade 20 års erfarenhet, följde inte 

reglerna. Förmodligen för att han kände sig stressad och 

ville hjälpa till så att det skulle gå fortare. Frank Bylin 

såg honom aldrig, vare sig i backspegeln eller i backkameran 

och backade över honom. Lastmaskinen på 17 

ton är så stor att han inte ens kände att han körde över 

något. En annan chaufför blev vittne till olycka och signalerade 

att Frank Bylin skulle stanna maskinen. 

– Det var fruktansvärt. Det var inte blodigt, men han 

var helt krossad. Och trots att vi jobbat tillsammans i 20 

Frank Bylin, DB Schenkers terminal i Västerås: 

» Jag kände mig skyldig och kunde 

inte riktigt fatta att mina arbetskamrater 

ville ha mig tillbaka trots 

att jag gjort detta. « 

år, var jag tvungen att fråga vem det var. Jag kände inte 

igen honom. 

Polis och ambulans larmades naturligtvis genast till platsen, 

men ambulanspersonalen kunde inget göra. Alla 

som inte var poliser och befann sig i byggnaden fick 

snart lämna den. Men inte Frank. 

– Jag stod och skakade, kunde inte kontrollera mig. 

Det första polisen frågade var inte hur jag mådde eller 

så. Han frågade bara ”Vad har du för utbildning på den 

där?” och nickade mot lastmaskinen. 

Sedan ville inte polisen släppa iväg Frank Bylin. Han 

tvingades vara kvar i byggnaden med kroppen i nästan 

två timmar. 

– Jag minns varje detalj, jag vet att det tog exakt en 

timma och 48 minuter. De täckte inte ens över kroppen, 

de såg verkligen till att bilden av den för alltid brändes 

fast i mitt medvetande. 

När polisen väl släppte honom fick han träffa en beteendevetare 

och en sjuksköterska som tyckte att han 

skulle åka hem eftersom han befann sig i chocktillstånd. 

– Jag kunde inte sluta skaka, jag ringde min fru och 

berättade att jag kört ihjäl en människa. Det var kanske 

inte så genomtänkt, hon blev ju alldeles uppriven hon 

också. 

Under kvällen vällde det in stöttande SMS och inlägg 

på hans Facebooksida. 

– Jag är känd som ganska tuff, men när jag satt där på 

kvällen och läste alla meddelanden tog kroppen över. 

Tårarna bara rann, min son hade fått höra vad som hänt 

och kom över. Han var 30 år gammal och fick nu se sin 

pappa gråta för första gången i sitt liv, säger Frank Bylin.

Han hade blivit varnad för att han var på väg ner i en 

dal och att han snart skulle hamna i botten. 

– Det slog till på söndagen, jag var helt förstörd, 

kunde inte äta, sova eller sitta still, jag bara vandrade 

omkring. 

Det som betydde mest för honom den första tiden var allt 

stöd han fick av arbetskamraterna. 

– Jag fick träffa DB Schenkers krisgrupp, det gav 

mycket. Vår personaldirektör, Yvonne Pokropek, ringde 

ofta under den svåraste perioden, och jag fick besök av 

några kollegor när jag var sjukskriven veckan efter att 

det hänt. Det betydde så otroligt mycket. Jag kände mig 

skyldig och kunde inte riktigt fatta att mina arbetskamrater 

ville ha mig tillbaka trots att jag gjort detta. 

På lördagen, en vecka efter olyckan, åkte Frank Bylin 

ner till terminalen när den var stängd för att se hur det 

kändes och om han kunde börja arbeta på måndagen. 

Han körde omkring i en timma i den helt tomma hallen. 

– Så fort jag körde över en kloss var jag tvungen att 

tvärnita och samla mig. Jag begriper inte hur jag kunde 

känna klossarna när jag inte kände något vid olyckan. 

Han gick till jobbet på måndagen, men hela första 

veckan var han så överspänd när han körde att han bara 

orkade några timmar. 

Under den första månaden var Frank Bylin misstänkt 

för dråp enligt polisutredningen. 

– Det fick jag veta först när de bytte utredare. Det är 

ju inte klokt, dråp är ju något man gör medvetet, det här 

var ju en olycka. 

Rubriceringen ändrades till ”Vållande av annans död” 

och utredningen fortsatte. Först sju månader senare 

Väl synliga. Nu är alla som arbetar på terminalen i Västerås klädda i signalgula arbetskläder med gott om reflexer. 

Här går gränsen. Chaufförerna 

som lastar får inte 

passera den gula linjen på 

marken – det är lastmaskinens 

område. 

Ville hjälpa till. Chauffören 

som blev överkörd 

ville bara hjälpa till genom 

att själv hämta ett kolli i 

ställen längs väggen till 

höger. 


»Efter olyckan är jag noga med att 

alltid ha ögonkontakt med förarna 

till de bilar jag lastar.« 

friades Frank Bylin av såväl Polisens som Arbetsmiljöverkets 

utredning. 

– Det var skönt att bli friad, om jag blivit dömd hade 

det varit slut med jobbet. Men samtidigt är friandet bara 

en papperslapp. Hur man än vrider och vänder på det 

kan man aldrig komma ifrån att jag kört ihjäl en människa. 

Det har gått två och ett halvt år sedan olyckan, och för 

det mesta klarar han att hantera sina känslor. 

– Men jag har mina dagar. Efter olyckan är jag noga 

med att alltid ha ögonkontakt med förarna till de bilar 

jag lastar. Men det fungerar inte alltid, och det värsta är 

när en person plötsligt poppar upp i backspegeln utan 

att jag visste att det var någon där. 

Chauffören som förolyckades var klädd i svart. 

Nu har alla som arbetar på terminalen i Västerås gula 

skyddskläder med reflexer för att synas ordentligt. 

–Jag ställer mig ständigt frågan vad som hänt om 

chauffören varit klädd så som vi klär oss nu. Jag undrar 

om hans reflexer hade blinkat till i spegeln så att jag 

hade sett honom… Men det får jag aldrig veta. 


Vill vara ensam. Frank Bylin föreläser om sina erfarenheter efter olyckan. ”Jag vill inte att någon annan ska tvingas gå igenom det jag gått igenom”, säger han. 

”Jag vill vara ensam i Sverige 

om den här upplevelsen” 

Frank Bylin har blivit en flitigt anlitad 

föreläsare om sina erfarenheter 

efter olyckan. Varje föreläsning river 

upp såren och han behöver några 

dagar för att hämta sig igen. 

– Även om det är smärtsamt är det 

ändå värt det så länge som jag ser 

att det jag säger landar hos dem 

som lyssnar. Jag vill vara ensam i 

Sverige om att ha varit med om den 

här upplevelsen, säger Frank Bylin. 

Bilderna och minnet rivs upp varje gång, 

men efter varje föreläsning får han också 

mail med tack från åhörare. 

– Det är värt att fortsätta så länge som 

jag ser att det hjälper. Jag ser ju hur folk 

som lyssnar tar det, det är inte ovanligt att 

några i publiken gråter. 

Ett halvår efter olyckan höll han sitt 

första föredrag på TYA (Transportfackens 

Yrkes- och Arbetsmiljönämnd). 

– Jag var lite nervös eftersom det var 

första gången och hade med mig ett antal 

manuslappar med stolpar för att jag 

inte skulle komma av mig. Men i samma 

ögonblick som min första bild tändes på 


duken släckte de ljuset, så det var bara att 

glömma papperen, säger Frank Bylin och 

skrattar lite åt minnet. 

En föreläsning tar cirka 45 till 50 minuter, 

sedan tar han en paus innan publiken 

kan ställa frågor. Själva frågestunden kan 

ta vad som helst mellan en och tre timmar. 

– Det är skillnad på vad kvinnor och 

män frågar om, männen vill veta mer om 

polisens agerande och själva olyckan. 

Kvinnor vill veta hur jag mår. 

Han får ofta höra att hans föreläsning haft 

effekt på arbetsmiljön där han varit. Att 

hans besök har startat diskussioner och 

att trafiken blivit mer dämpad. Att prata 

om olyckan fungerar också som terapi för 

honom själv när han märker att det han 

säger gör nytta. 

– Föreläsningarna påverkar mig. Jag 

märker det inte så mycket själv längre, 

men min fru säger att jag blir tyst och inåtvänd. 

Varje gång river det upp tankarna 

och bilderna som etsat sig fast, varje gång 

funderar jag på om jag kunde gjort något 

annorlunda. 

Han tycker att det är så viktigt att andra får 

höra hans historia att han inte tar något 

arvode utöver resa, eventuellt boende och 

sin lön. 

– Jag är tacksam mot min chef som låter 

mig åka och killarna på mitt skift som ställer 

upp och jobbar extra när jag är borta. 

Det betyder oerhört mycket och jag kommer 

att orka så länge jag väcker diskussion 

som leder till förbättringar och ökad 

säkerhet. 


»Jag är tacksam mot min chef som låter 

mig åka och killarna på mitt skift som ställer 

upp och jobbar extra när jag är borta.« 

Bild: Pierre Olsson

asr.se 

1/1 

egen 

Intelligenta logistiklösningar 

för läkemedel och hälsovård 

Avregleringen av Apoteksmarknaden i Sverige ställer nya krav på en fungerande logistik 

och hållbara transportlösningar. DB Schenker erbjuder allt från skräddarsydda transportlösningar 

för frakt och distribution av läkemedel och hälsovårdsprodukter till eff ektiva 

lösningar för tredjepartslogistik, speciellt anpassade för läkemedelshantering. 

GreenBuilding-certifi erat 

Vårt nya GreenBuilding-certifi erade lager i Stockholm är helt anpassat för eff ektiv lagerhantering 

med möjlighet till varuförädling. Här uppfylls de höga krav på säkerhet och 

kvalitet som ställs inom Health Care-området. Som kund hos oss får du tillgång till vår 

kompetens i form av engagerad och kunnig personal samt avancerade IT-system med 

full spårbarhet. 

Titta gärna in på vår hemsida för mer information om hur vi kan lösa dina behov inom 

hälsovård-/läkemedelshantering www.dbschenker.com/se >3PL>Health Care 

DB Schenker i Sverige erbjuder allt från landtransporter, internationella sjö- och fl ygfrakter och konsulttjänster till lager- och logistiklösningar. 

Vi har 4 000 medarbetare och fi nns representerade på ett 50-tal orter i Sverige. Vi ingår i Deutsche Bahn AG:s transport- och logistikdivision.

Nytt forum för 

vässad logistik 

Smartare kundlösningar, effektivare transporter och lägre miljö påverkan 

– det är några av driv krafterna bakom DB Schenkers innovationsarbete. 

Nu drivs delar av detta arbet e i ett nytt forum, där olika aktörer gått 

samman för att vässa innova tionen i transportsystemet. 

Text: Fredrik Lilieblad 

Trots att transporter och logistik inte är en 

typisk högteknologisk bransch så är innovation 

viktigt för DB Schenker. Många 

insatser är kunddrivna och handlar om 

att utveckla bättre tjänster, till exempel 

webb- och IT-lösningar som förenklar i 

vardagen. 

– Men vi har också exempel på större 

innovationsprojekt som gjort skillnad, 

påminner Bo Hallams, marknadsdirektör 

för DB Schenker i Sverige. På 90-talet 

byggde vi upp ett nätverk med paketombud 

för postorderbranschen – detta 

genom samarbeten med bland annat bensin- 

och tobakshandeln, som blev våra utlämningsställen. 

Nätverket fick stor betydelse 

när e-handeln senare slog igenom 

och har kopierats av konkurrenter till oss. 

När det gäller riktigt stora innovationssatsningar 

görs dessa i nätverk där DB 

Schenker bidrar med sin sakkunskap 

tillsammans med andra aktörer i transportsystemet, 

till exempel myndigheter, 

branschorganisationer och högskolor. 

Förenklat kan man säga att DB Schenkers 

innovationsarbete följer två huvudspår. 

Det ena handlar om High Capacity 

Transport (HCT) och det andra om att 

etablera bättre förutsättningar för kollektiv 

godstrafik i städerna. 

– Vi och andra transportföretag har 


mycket gods i våra system och skulle få 

ekonomi i att distribuera i städerna i tidtabellstyrda 

slingor med mycket hög fyllnadsgrad 

– alltså i princip samma system 

som bussarna i kollektivtrafiken utgör, 

säger Bo Hallams. Men medan lokalbussen 

har särskilda körfält och hållplatser 

så görs inte något för att särbehandla vår 

distribution. Samhället borde göra mer 

för att flytta över gods i kollektiva system 

och forskningen skulle kunna intressera 

sig mera för att utveckla styrsystemen. 

Grundidén med HCT är att kapaciteten i 

vägtrafiken ska ökas och effektiviteten i 

transportsystem förbättras. Arbetet har 

drivits i flera år och involverat många företag 

och organisationer. 

– Infrastrukturen behöver utnyttjas 

bättre, till exempel genom längre fordonskombinationer 

som minskar utsläpp 

och kostnader per kilo transporterat 

gods, säger Bo Hallams. Inom HCT arbetar 

vi med nya tekniska lösningar, men 

också med praktiska frågor kring marknad 

och regelverk. 

Sedan 2012 är HCT kopplat till Forum 

för innovation inom transportsektorn. I 

detta nätverk ingår universitet, företag 

och myndigheter. Syftet är att samordna 

transportinnovationen i Sverige – till ex- 

Bo Hallams, marknadsdirektör, DB Schenker i Sverige: 

» Ingen enskild aktör klarar jobbet på 

egen hand, men om vi kan få transportsektorn 

att dra åt samma håll så klarar vi 

utmaningarna.« 

empel genom att koppla ihop olika trafikslag, 

bransch- och samhällsaktörer och ta 

fram nationella, strategiska utvecklingsagendor 

för innovation. 

– Ingen enskild aktör klarar jobbet på 

egen hand, men om vi kan få transportsektorn 

att dra åt samma håll så klarar vi 

utmaningarna, säger Urban Karlström, 

ordförande för Forum för innovation 

inom transportsektorn. Målet är effektiva 

transporter som både kan tillgodose 

människors och företags behov samtidigt 

som vi värnar miljön. 

I Forum riktas innovationsarbetet mot utvalda 

områden, som kallas innovationsblock. 

HCT har fått status som innovationsblock. 

Därmed kopplas många aktörer 

till området – bland andra Chalmers, 

Closer* och Volvo. Flera av dem har arbetat 

länge med HCT. Just nu håller de på 

med en så kallad färdplan, som visar hur 

innovationsarbetet konkret tas vidare.

DB Schenker blev tidigt medlem i Forum 

och ser möjligheter med det breda grepp 

som kopplas på innovationsfrågorna. 

– Tanken med Forum är att utfärda 

riktlinjer för de mest betydelsefulla 

utvecklingsområdena i vår bransch, konstaterar 

Bo Hallams. Det kan i sin tur bli 

styrande för forskningen och bidra till att 

det görs satsningar på demonstrationsprojekt 

som är intressanta för transportföretag 

i Sverige. 

Han är också nöjd med hur HCT kunnat 

föras över och vidareutvecklats inom 

Forum. 

– Arbetet med färdplanen har skötts på 

ett bra sätt. Vi har en bärkraftig idé, som 

vi gjort något konkret av och kopplat till 

relevanta demonstrationsprojekt inom 

HCT, bland annat DUO2 där vi, Volvo, 

Trafik verket med flera testat 32 meter 

långa lastbilar i godstrafiken. 

* Läs mer om Closer på sidorna 20–21. 


Kollektivtrafik. 

DB Schenkers 

trafiksystem är 

i princip uppbyggt 

på samma 

sätt som kollektivtrafik 

med 

bussar, enligt Bo 

Hallams, marknadsdirektör 

på 

DB Schenker. 

1/2 

Fraktfritt på order över 2000:www.packoplock.se 

020-505850 

10% extra rabatt på din första beställning. 

Ange köpkod LM3 när du beställer på packoplock.se eller på telefon.

Annika Fox har nyligen kommit tillbaka till Sverige, och sin roll som branschchef för 

Automotive, efter att ha arbetat i två år för DB Schenker i Singapore. 

– Det har varit mycket jobb, men det ger mer än det kostar att arbeta utomlands. Både 

professionellt och privat. Jag har knutit många värdefulla kontakter samtidigt som det har 

svetsat samman vår familj på ett sätt som inte varit möjligt hemma. 


Annika tog chansen 


52 | LOGISTIKMAGASINET 44-2012 2012 

Hon har arbetat inom bilindustrin i princip hela 

sitt yrkesverksamma liv. Annika är uppvuxen 

i ett familjeföretag som hjälper utländska underleverantörer 

till bilindustrin att komma in på den 

svenska marknaden. Och där någonstans började 

hennes intresse för branschen. Hon har en master i 

internationell ekonomi med tysk inriktning från 

Linköpings Universitet, och har jobbat och bott 

på en rad företag och platser i Sverig e och utomlands. 

Bland annat var hon tre år i Brasilien där 

hon en tid arbetade med affärsutveckling för 

Australiens exportråd. 

När Annika flyttade ”hem” till Göteborg efter 

tolv år på andra orter var DB Schenker ett attraktivt 

val. 

– Jag hade mött och samarbetat med DB Schenker 

många gånger i mina olika yrkesroller och tyckte att 

det skulle vara intressant att arbeta med logistik. Det 

är ett strategiskt område och en extremt viktig del 

av produktionskedjan för bilindustrin, säger Annika 

Fox. 

Men det som verkligen avgjorde var ett personligt 

möte. 

– När jag träffade DB Schenker första gången var 

det i form av min blivande chef Leif Ohlson som är 

energisk och har en stor passion för bilindustrin. Jag 

minns att han var så snäll mot min dotter som jag 

var tvungen att ha med mig till mötet. Han gav mig 

intrycket att DB Schenker är ett väldigt mänskligt företag, 

vilket jag uppskattar, säger Annika Fox.

i Singapore 

Ett av företagen hon tidigare arbetat på är Scania i 

Södertälje, och hon tycker att de båda företagen har 

stora likheter. 

– Värdegrunderna är snarlika, det handlar om stolta 

företag med en lång historia. Båda jobbar vi mycket 

med kvalitet och håller vad vi lovar samtidigt som det 

finns en humanistisk anda med bra personalpolitik i 

båda företagen, säger Annika Fox. 

2005 började hon som KAM (Key Account Manager) 

inom branschsegmentet Automotive, med kundansvar 

för Saab. Så småningom avancerade hon till 

GAM (Global Account Manager) för Volvo och senare 

branschchef för Automotive i Sverige. 

2010 fick hennes man Edward ett erbjudande att ar- 

Andra vyer. 

Singapores kända landmärken vid 

vattnet – till vänster Helix-bron, 

Marina Bay Sands Hotel och Singapore 

ArtScience museum, format 

som en lotusblomma och samtidigt 

en välkomnande hand. 

beta två år i Singapore och familjen ljen 

beslutade sig för att följa med. 

– Jag kom överens med DB 

Schenker om att jag skulle fortsätta sätta 

arbeta som GAM för Volvo på distans de första två 

månaderna, säger Annika Fox. 

Samtidigt förde hon en dialog med DB Schenker 

i Singapore för att försöka hitta en ny roll där. Den 

första tiden innebar en omställning för att arbeta över 

olika tidszoner. På förmiddagen satte Annika upp 

infrastrukturen för familjen och stöttade döttrarna, 

då 11 och 13, i skolan. För att kunna jobba effektivt 

mot Volvo och DB Schenkers organisation i Sverige 

började hon arbeta från tolvtiden på dagen fram till 

tiotiden på kvällen – när Europa har kontorstid. > 

Upplevelse för hela 

familjen. 

Annika Fox arbetade 

i två år för DB Schenker 

i Singapore. 

Ut över arbetet hann 

hon och familjen 

med att se sig 

omkring i Asien. 

”Det öppnas helt 

nya möjligheter när 

avståndet till Bali till 

exempel bara är en 

timmas flygning”. 

LOGISTIKMAGASINET 4-2012 | 53 

Bilder privata privata

– Om man är flexibel går det utmärkt att arbeta någon 

annanstans i världen. Men det är viktigt att man 

har ett väl inarbetat nätverk där man känner dem 

man ska samarbeta med sedan tidigare. Mina kollegor 

på hemmaplan i Sverige gav mig fantastisk stöttning 

under den här tiden. 

Efter två månader blev hon anställd på 70 procent av 

DB Schenkers kontor i Singapore som affärsutvecklare 

inom 3PL- (tredjepartslogistik) och inrikes distribution 

i de länder DB Schenker har mycket aktivitet 

för bilindustrin: Kina, Thailand, Indien, Singapore, 

Malaysia, Japan och Australien. 

Hon fick hela Asien och Australien som arbetsfält. 

Annika Fox, branschchef för Automotive: 

» Kineserna är otroligt arbetsamma 

och vänliga men man måst e vinna 

deras förtroende för att lyckas i 

aff äre r.« 

Hälsning Hälsning 

från från Singapore Singapore 

– I min roll som specialist inom Automotive var jag 

ofta med på sambesök hos stora kunder. Jag arbetade 

med införsäljning till såväl befintliga som nya kunder 

i bilindustrisegmentet och såg till att relevant information 

om vad vi kan erbjuda våra kunder spreds 

mellan de olika länderna i regionen. Jag var också DB 

Schenkers representant på stora mässor och konferenser, 

säger Annika Fox. Hon var också aktiv med 

att bygga upp ett eget nätverk inom DB Schenker i 

Asien. 

På DB Schenkers kontor i Singapore arbetar människor 

från alla möjliga länder – Kina, Indien, Tyskland, 

England, Malaysia, Australien – en multikulturell 

upplevelse för Annika. 

När jag ber henne berätta hur det var att arbeta 

med kineser, eller om hon har någon dråplig historia 

om något missförstånd på grund av kulturskillnader, 

kommer hon inte direkt på något. 

– Kineserna kan vara svårare att läsa av än västerlänningar 

för mig som europé. De är otroligt ar- 

betsamma oc och vänliga men man måste vinna deras 

förtroende 

för att lyckas i affärer. Men när man väl 

vunnit det 

öppnar de sig och då har man vänner för 

livet. 

– Men dde 

vet inte hur man fikar. Jag ansträngde 

mig några 

gånger att baka bullar som jag tog med 

till jobbet 

för vi skulle fika tillsammans, men det 

var ingen som satte sig ner. I bästa fall kom de 

förbi och tog en bulle som de sedan åt upp framför 

sin dator. Men det var ingen skillnad på nationali- 

teter där. Alla på kontoret gjorde så. 

När Annika An Fox summerar de två åren hon var 

i Singapore Singap är hon mycket nöjd. Jobbet var roligt 

och utmanande, utm det fungerade bra för samtliga 

familjemedlemmar familjem 

att leva och bo i Singapore. 

– Barnen Bar fann sig väl tillrätta i sin nya skola 

och hittade hit saker att göra på fritiden. Det är nog 

en förutsättning föru 

för att man ska trivas utom- 

lands, för när det fungerar i familjen fungerar 

allt annat an också. 

Det var dyrt att leva i Singapore men det 

var värt vä det. Att ha döttrarna i skola kostade 

motsvarande motsv cirka 175 000 svenska kronor 

om året år per barn. 

– Det D var en mycket bra skola. Även om det 

var en e stor omställning för barnen att studera 

heltid helti på engelska och bära skoluniform så 

stortrivdes stor de. 

– När man är ute i världen och arbetar 

inser inse man att många inte förstår hur bra vi 

har det i Sverige. Miniminivån i Sverige är 

högre hög än de flesta länderna i världen. Jäm- 

för bara med till exempel Indien, där man 

betalar be 30 procent i skatt, men får nästan 

ingenting in tillbaka. 

Om det dyker upp en ny möjlighet att 

arbeta ar utomlands med rätt förutsättning- 

ar tvekar hon inte att ge sig av igen. 

– Jag saknar det multikulturella livet, 

klimatet, k maten och enkelheten.

Milles Åkeri är första externa företag att spela DB Schenkers Lika-spel. 

– Det var intressanta ämnen att fundera kring och det smakar mer. 

Många av frågeställningarna har inte varit aktuella för oss eftersom vi inte 

varit i kontakt med dem. Men det är klart nyttigt att diskutera frågo r som 

kan dyka upp, innan de uppstår, säger P-O Wåhlin, VD för Milles Åkeri. 



När ekonomichefen på Milles, Eva 

Olofsson, i förra numret av Logistikmagasinet 

läste att Lika-spelet 

fått pris och ska lanseras internationellt 

inom DB Schenker, blev hon nyfiken. 

– Vi diskuterar de här frågorna och 

tyckte att det lät intressant att prova 

spelet. 

Förutom Eva Olofsson och P-O Wåhlin 

var även Olof Lindgren, platschef på 

Mille s i Umeå med och spelade. 

– Det var roligt, men en brist i vår 

grupp var att vi tänkte för lika, det skulle 

vara roligt att spela i en lite större grupp 

med mer skiftande åsikter, säger Olof 

Lindgren. 

De frågor som vållade mest diskussioner 

i Milles grupp var: Du har en muslimsk 

medarbetare som varken äter eller 

dricker när solen är uppe under högtiden 

Ramadan. Det är uppenbart att han på 

grund av näringsbrist inte klarar av sitt 

arbete. Han orkar helt enkelt inte och är 

i vissa situationer en fara för andra medarbetare. 

Vad gör du? 

Och: Ni har en nyanställd ung tjej på 

jobbet. En äldre manlig kollega går fram 

till henne och masserar hennes axlar. 

Hon ser besvärad ut, men när du frågar 

säger hon att det är OK. Vad gör du? 

– Det är nyttiga frågor att ställa sig 

för personal på alla nivåer och det blev 

många intressanta diskussioner eftersom 

det sällan finns några enkla svar, säger 

P-O Wåhlin. 

Fotnot: Lika-spelet är utvecklat av personalavdelningen 

på DB Schenker och är ett led i 

målsättningen att öka mångfalden inom företaget. 

Spelarna ställs bland annat inför frågeställningar 

med olika svarsalternativ. Gruppen 

ska sedan diskutera sig fram till ett gemensamt 

svar – om det går. Diskussionerna brukar bli 

ganska livliga och leder ofta till stora skratt. 

Vinjett grå 

Lek och allvar. P-O Wåhlin, Eva Olofsson och Olof Lindgren på Milles Åkeri var först ut bland icke DB Schenkeranställda 

att spela Lika-spelet. ”Det blev många intressanta diskussioner utan enkla svar”, säger P-O Wåhlin. 

Milles först med Lika 

FAKTA 

Milles Åkeri 

■ Milles Åkeri är ett av DB Schenkers 

största partneråkerier, med cirka 180 

anställda på sex platser i Sverige. 

Huvudkont oret finns i Umeå. 

■ Åkeriet förfogar över cirka 90 

lastbilsek ipage och 300 enheter 

anpassade för både väg och järnväg. 

Cirka 35 procent av företagets totala 

godsflöde körs på järnväg. 

■ Åkeriet startades av Milfred ”Mille” 

Hollström, född 1914 i Ultervattnet 

i Västerbotten. Strax efter andra 

världskriget köpte han en gammal 

kronbil som han utnyttjade för både 

mjölktransporter och vägplogning. 

Det gav honom råd att köpa nyare och 

fler bilar, vilket i kombination med 

strategisk a beslut som att så småningom 

ansluta sig till Bilspedition 

och börja köra för Volvo resulterade 

i dagens moderna transportföretag 

med kontor över hela Sverige.) 


Posttidning B 

Avsändare: 

SCHENKER AB 

412 97 Göteborg 

Städa med en helt 

ny typ av sopmaskin! 

Städa med hjälp av din Truck, Helt utan 

batterier, hydraulik eller motorer. 

Smartsweep kostar en tredjedel så 

mycket som en vanlig sopmaskin i samma 

storlek och prestanda och bara en bråkdel 

i service och underhåll. 

Kontakta oss för en kostnadsfri demonstration.

LM 12-04 Master.indd - Schenker

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?