Transporter av farligt gods - Webbutik - Sveriges Kommuner och ...
Transporter av farligt gods - Webbutik - Sveriges Kommuner och ...
Transporter av farligt gods - Webbutik - Sveriges Kommuner och ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Transporter</strong><br />
<strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Handbok för kommunernaS planering
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong><br />
<strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Handbok för kommunernas planering
upplysningar om innehållet:<br />
Cecilia mårtensson, cecilia.martensson@skl.se<br />
© sveriges kommuner <strong>och</strong> landsting, 2012<br />
isbn: 978-91-7164-804-4<br />
Text: Cecilia sandström/Tyréns ab<br />
foto omslag: arash atri/bildarkivet.se<br />
foto inlaga: Thomas Henriksson, istockphoto, kristoffer karlsson,<br />
maskot <strong>och</strong> Tyréns ab<br />
produktion: eTC kommunikation<br />
Tryck: lTab, juni 2012
Förord<br />
Kemikalier som klassificeras som så kallat <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> transporteras på vägnätet<br />
till <strong>och</strong> från olika verksamheter runt om i landet. En <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>olycka<br />
på väg orsakas vanligtvis <strong>av</strong> en ”vanlig” trafikolycka som involverar ett fordon<br />
som medför <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>. Detta leder till ett utsläpp i någon form, vilket kan ge<br />
stor påverkan på omgivningen. På samma sätt är <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>olyckor på järnväg<br />
till stor del en följd <strong>av</strong> andra ”vanliga” tågolyckor.<br />
Många kommunala tjänstemän efterfrågar ökad kunskap kring transport<br />
<strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> <strong>och</strong> hanteringen <strong>av</strong> frågan i samhällsplaneringen, samtidigt<br />
som vi upplever att de riskreducerande åtgärder som vidtas kan utformas så<br />
att de bidrar ännu mer till en attraktiv miljö, för både trafikanter <strong>och</strong> övriga<br />
berörda. De områden som tas upp i skriften är sådana som brukar generera<br />
frågeställningar.<br />
Denna skrift vill ge enkla <strong>och</strong> lättfattliga svar med syftet att förbättra beslutsunderlag<br />
för ansvariga politiker <strong>och</strong> öka kunskaperna hos kommunala tjänstemän.<br />
Detta genom att ge ökad <strong>och</strong> lättillgänglig kunskap om <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>, hanteringen<br />
<strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> inom samhällsplaneringen <strong>och</strong> om god utformning <strong>av</strong><br />
de trafiksäkerhetsåtgärder som minskar risken med dessa transporter.<br />
Skriften har i vissa fall fokus på tätort, där kommunen ansvarar för vägnätet,<br />
men då den även behandlar de frågeställningar som kan dyka upp vid<br />
detaljplaner intill icke-kommunala vägar samt järnvägar, behandlas även väg<br />
<strong>och</strong> järnväg utanför tätort.<br />
För innehållet i rapporten ansvarar Cecilia Sandström, Tyréns AB. Cecilia<br />
Mårtensson samt Patrik Wirsenius har varit ansvariga projektledare från SKL.<br />
Till alla som bidragit med synpunkter framförs ett stort tack!<br />
Stockholm i juni 2012<br />
Gunilla Glasare Göran Roos<br />
Avdelningschef Sektionschef<br />
Avdelningen för tillväxt <strong>och</strong> samhällsbyggnad<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Kommuner</strong> <strong>och</strong> Landsting
Innehåll<br />
7 Kapitel 1. Inledning<br />
7 bakgrund<br />
8 syfte<br />
8 metod<br />
9 <strong>av</strong>gränsningar<br />
9 läsanvisningar<br />
11 Kapitel 2. Transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
11 Vad är <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>?<br />
13 Vad är transport?<br />
14 lagstiftning <strong>och</strong> regelverk<br />
15 privatpersoner undantas<br />
15 Var får <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> transporteras?<br />
17 säkerhetsrådgivare för transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
18 undantag <strong>och</strong> lättnader <strong>av</strong>seende <strong>av</strong>sändning <strong>och</strong> transport<br />
18 skyltar <strong>och</strong> etiketter på vägfordon<br />
23 Kapitel 3. Ansvarsfördelning <strong>av</strong>seende transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> <strong>och</strong> dess risker<br />
23 Transportkedjan<br />
24 samhällsplanering med hänsyn till riskerna med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
27 Kapitel 4. Farligt <strong>gods</strong> i samhällsplaneringen<br />
28 Checklista för <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> i planarbetet<br />
30 när behövs en riskanalys?<br />
31 exempel på riktlinjer<br />
35 riskhanteringsprocessen<br />
36 riskhantering i fysisk planering<br />
45 riskreducerande åtgärder <strong>och</strong> deras reglering<br />
46 Vägvalsstyrning<br />
47 uppställningsplatser för fordon med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
51 Kapitel 5. Trafiksäkerhet <strong>av</strong>seende <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> – väg <strong>och</strong> gata<br />
51 inledning<br />
53 Typ <strong>av</strong> olyckor<br />
54 Hastighetens betydelse<br />
55 Vägutformningens betydelse
57 Kapitel 6. Järnvägens trafiksäkerhet <strong>av</strong>seende <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
58 skadehändelser<br />
61 Kapitel 7. Gestaltning <strong>av</strong> risk reducerande åtgärder<br />
61 gestaltningsprinciper<br />
64 riskreducerande åtgärder vid omgivande bebyggelse <strong>och</strong> mark<br />
66 markbeläggning<br />
68 mur, vall <strong>och</strong> plank<br />
73 skydds<strong>av</strong>stånd <strong>och</strong> <strong>av</strong>gränsning<br />
76 uppsamling <strong>av</strong> vätskespill<br />
81 Vegetation (träd <strong>och</strong> buskar)<br />
84 nedsänkt riskkälla (tråg)<br />
86 fasadåtgärder<br />
93 Kapitel 8. Riskreducerande åtgärder i infrastruktur<br />
93 Väg <strong>och</strong> gata<br />
98 Järnväg<br />
99 möjlighet att samordna med andra syften
Inledning<br />
Bakgrund<br />
1<br />
KAPITEL<br />
Kemikalier som klassificeras som så kallat <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> transporteras på vägnätet<br />
till <strong>och</strong> från olika verksamheter runt om i landet. En <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>olycka<br />
på väg orsakas vanligtvis <strong>av</strong> en ”vanlig” trafikolycka som involverar ett fordon<br />
som medför <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>. Detta leder till ett utsläpp i någon form, vilket kan ge<br />
stor påverkan på omgivningen. På samma sätt är <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>olyckor på järnväg<br />
oftast en följd <strong>av</strong> andra ”vanliga” tågolyckor.<br />
Plan- <strong>och</strong> bygglagen utgår från att kommunerna i sina planer <strong>och</strong> beslut<br />
från början beaktar sådana risker för hälsa <strong>och</strong> säkerhet som har samband<br />
med markanvändning <strong>och</strong> bebyggelseutveckling. Detta innebär att risker<br />
med transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> måste hanteras i exempelvis översiktsplaner<br />
<strong>och</strong> detaljplaner.<br />
Det finns åtgärder som kan minska riskerna med transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
på väg <strong>och</strong> järnväg. Dessa gäller bland annat utformning <strong>av</strong> väg <strong>och</strong> järnväg<br />
eller i närområdet. De åtgärder som vidtas i väg <strong>och</strong> järnvägs närområde bör<br />
ges en estetiskt tilltalande gestaltning <strong>och</strong> utformas med sådan hänsyn att de<br />
bidrar till attraktivitet <strong>och</strong> upplevelsen <strong>av</strong> platsen.<br />
Det finns en samhällsnytta med dessa transporter, då kemikalierna används<br />
i vitt skilda verksamheter, såsom inom jordbruket eller vid tillverkning <strong>och</strong><br />
produktion <strong>av</strong> läkemedel, plaster, livsmedel <strong>och</strong> färg. Även våra drivmedelsstationer<br />
är beroende <strong>av</strong> leveranser <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> såsom bensin, diesel <strong>och</strong><br />
fordonsgas.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 7
kapitel 1. inledning<br />
Syfte<br />
8 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Syftet med handboken är att bidra till ökad kunskap <strong>och</strong> förståelse för <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong> <strong>och</strong> god utformning <strong>av</strong> de trafiksäkerhetsåtgärder som minskar risken<br />
med dessa transporter. Denna kunskap kan sedan användas för att säkerställa<br />
effektiva, attraktiva <strong>och</strong> långsiktigt hållbara åtgärder som ger ökad kvalitet<br />
på vägnätet utifrån ett <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>perspektiv. På så sätt skapas ett säkrare<br />
samhälle med en attraktiv utformning <strong>av</strong> de åtgärder som annars kan inverka<br />
negativt på upplevelsen <strong>av</strong> landskapet <strong>och</strong> väg- <strong>och</strong> järnvägsmiljön.<br />
” Syftet med handboken är att bidra till ökad<br />
kunskap <strong>och</strong> förståelse för <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> <strong>och</strong> god<br />
utformning <strong>av</strong> de trafiksäkerhetsåtgärder som<br />
minskar risken med dessa transporter.”<br />
Metod<br />
Kunskapen om <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> samt attraktiv <strong>och</strong> effektiv utformning <strong>av</strong> riskreducerande<br />
åtgärder behöver öka. Framtagande <strong>av</strong> skriften består därför <strong>av</strong><br />
fyra delar:<br />
> Utarbetande <strong>av</strong> ett lättöverskådligt material som kan användas som<br />
kunskapskälla vid utredning <strong>och</strong> planering <strong>av</strong>, <strong>och</strong> intill, väg <strong>och</strong> järnväg<br />
där transporter med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> förekommer.<br />
> Information om god hantering <strong>av</strong> risker orsakade <strong>av</strong> transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong> på väg <strong>och</strong> järnväg i samhällsplaneringen, framförallt i översiktsplaner<br />
<strong>och</strong> detaljplaner.<br />
> Sammanställning <strong>av</strong> riskreducerande åtgärder gällande väg <strong>och</strong> järnväg<br />
för att minska risken med transporter <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>.<br />
> Sammanställning <strong>av</strong> riskreducerande åtgärder i väg <strong>och</strong> järnvägs närområde<br />
(såsom vall <strong>och</strong> dike) med syfte att minska risken (specifikt) med<br />
transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>.<br />
Arbetet har bedrivits genom litteraturstudier, workshops samt kontakter<br />
med myndigheter <strong>och</strong> andra intressenter.
Avgränsningar<br />
Skriften är inte <strong>av</strong>sedd att användas <strong>av</strong> verksamheter som <strong>av</strong>sänder <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong>, det vill säga den ger inte svar på hur <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> ska iordningställas för<br />
att <strong>av</strong>sändas korrekt. De transportvägar som behandlas är väg <strong>och</strong> järnväg.<br />
Skriften har i vissa fall fokus på tätort, där kommunen ansvarar för vägnätet,<br />
men då den även behandlar de frågeställningar som kan dyka upp vid<br />
detaljplaner intill icke-kommunala vägar samt järnvägar behandlas även väg<br />
<strong>och</strong> järnväg utanför tätort.<br />
Handboken ska ses som en rådgivande handbok <strong>och</strong> en kunskapskälla. Den<br />
ersätter inte eventuella behov <strong>av</strong> specifika riskutredningar.<br />
Bilder på gestaltning <strong>av</strong> åtgärder redovisar principer snarare än exakta lösningar.<br />
De åtgärder som återges har ofta haft ett annat primärt syfte. Exempelvis<br />
kan en bild användas för att illustrera en väl formgiven <strong>av</strong>ledning <strong>av</strong><br />
vätskespill, trots att <strong>av</strong>ledningen/diket i själva verket är en del <strong>av</strong> dagvattenhanteringen<br />
<strong>och</strong> aldrig tänkt att ha någon funktion <strong>av</strong>seende <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>.<br />
Läsanvisningar<br />
För information om arbetsgången <strong>av</strong>seende <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> vid planarbete, se kapitel<br />
4. I kapitlet finns förslag på en checklista som kan följas steg för steg. Här är<br />
det naturligt att börja om handboken används direkt vid plan arbete.<br />
Information om <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> som företeelse (egenskaper etcetera) finns i<br />
kapitel 2. Här redogörs för de aspekter <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> som hör ihop med transportkedjan,<br />
till exempel klassificering, klasser <strong>och</strong> var transporter får passera.<br />
I kapitel 3 redogörs för ansvarsfördelningen mellan olika aktörer i <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong>frågor. Avsnittet är uppdelat på transport <strong>och</strong> samhällsplanering.<br />
Kapitel 4 innehåller information om <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> i samhällsplaneringen.<br />
Här återfinns del<strong>av</strong>snitt om när en riskanalys krävs, hur en sådan riskanalys<br />
ser ut <strong>och</strong> vad man ska tänka på vid reglering <strong>av</strong> eventuella riskreducerande<br />
åtgärder.<br />
Kapitel 5 <strong>och</strong> 6 handlar om väg- respektive järnvägssäkerhet ur ett <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong>-perspektiv.<br />
I kapitel 7 redogörs för principer <strong>av</strong>seende gestaltning <strong>och</strong> riskreducerande<br />
åtgärder.<br />
Kapitel 8 behandlar riskreducerande åtgärder i infrastrukturen, snarare<br />
än i dess omgivning.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 9
10<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>
Transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Vad är <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>?<br />
2<br />
KAPITEL<br />
Farligt <strong>gods</strong> är ämnen <strong>och</strong> föremål som på grund <strong>av</strong> sina kemiska eller fysikaliska<br />
egenskaper kan orsaka skada på liv, hälsa, miljö eller egendom vid transport.<br />
Dessa ämnen <strong>och</strong> föremål klassificeras som <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> eftersom de uppvisar<br />
egenskaper som i tillräckligt hög grad bedöms vara farliga under transport.<br />
Det kan exempelvis vara att ämnets brandfarlighet, ekotoxicitet eller<br />
toxicitet överskrider ett i regelverket angivet kriterium.<br />
Som <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> klassificeras ämnen som intuitivt uppfattas som farliga,<br />
såsom bensin <strong>och</strong> gasol, men även ämnen som används i hushåll <strong>och</strong> därmed<br />
inte uppfattas som farliga. Till den sistnämnda kategorin hör till exempel viss<br />
målarfärg <strong>och</strong> vissa rengöringsmedel. Även mängden <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> kan variera,<br />
då transport kan ske i allt från en fullastad tankbil till minsta tänkbara förpackning,<br />
riktad till en slutkonsument.<br />
Farligt <strong>gods</strong> kan vid en olycka skada omgivningen, men allvarliga olyckor<br />
på väg <strong>och</strong> järnväg är i Sverige mycket ovanliga. Vid lossning <strong>och</strong> lastning<br />
sker en del incidenter. Sedan regelverket om <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> (lag om transport <strong>av</strong><br />
<strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>) togs fram, har endast ett fåtal människor förolyckats i samband<br />
med transporter i Sverige.<br />
Samhället är beroende <strong>av</strong> att <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> transporteras. Det är viktigt att<br />
bensin kommer fram till bensinstationerna, att medicinsk gas kommer till<br />
sjukhusen <strong>och</strong> att labprover kan <strong>av</strong>sändas därifrån. Farligt <strong>gods</strong> kan vara<br />
viktiga för livsmedelsindustrin, läkemedelsindustrin <strong>och</strong> tillverkningsindustrin.<br />
Ett flertal <strong>av</strong> de kemikalier som vi hanterar i hemmen har omfattats <strong>av</strong><br />
<strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>reglerna när de <strong>av</strong>sändes från tillverkaren.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 11
kapitel 2. Transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
12 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Klassificeringen <strong>av</strong> ett ämne som <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> eller ej görs oftast <strong>av</strong> tillverkaren<br />
<strong>och</strong> anges under punkt 14 i produktens säkerhetsdatablad, vilket är ett<br />
dokument som ska finnas för kemiska produkter som klassificeras som farliga<br />
<strong>och</strong> som överlåts för yrkesmässigt bruk.<br />
Allt <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> är tilldelat ett UN-nummer, vilket är ett ID-nummer som<br />
tagits fram <strong>av</strong> FN. UN-numret består <strong>av</strong> fyra siffror där siffrorna inte anger<br />
något annat än just UN-numret, det vill säga det anger ingen farlighet eller<br />
liknande. Farligt <strong>gods</strong> tillhör också en klass, benämnd ADR-klass (väg) eller<br />
RID-klass ( järnväg). Det finns nio olika klasser, i vilka indelning sker efter<br />
typ <strong>av</strong> farliga egenskaper. De nio klasserna är:<br />
> Klass 1: Explosiva ämnen <strong>och</strong> föremål<br />
> Klass 2: Gaser<br />
> Klass 3: Brandfarliga vätskor
Klass 4.1: Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen <strong>och</strong> fasta<br />
okänsliggjorda explosivämnen<br />
> Klass 4.2: Självantändande ämnen<br />
> Klass 4.3: Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten<br />
> Klass 5.1: Oxiderande ämnen<br />
> Klass 5.2: Organiska peroxider<br />
> Klass 6.1: Giftiga ämnen<br />
> Klass 6.2: Smittförande ämnen<br />
> Klass 7: Radioaktiva ämnen<br />
> Klass 8: Frätande ämnen<br />
> Klass 9: Övriga farliga ämnen <strong>och</strong> föremål<br />
Ett ämne kan givetvis ha mer än en farlig egenskap. Då tilldelas ämnet en primär<br />
klass, vilket anger den dominerande faran, samt en (eller flera) sekund är klass.<br />
I ADR samt RID finns stöd för hur en sådan klassificering ska utföras.<br />
Vad är transport?<br />
I begreppet transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> innefattas mer än enbart förflyttning<br />
med fordon, järnvägsvagn, fartyg <strong>och</strong> flygplan. Även lastning <strong>och</strong> lossning<br />
samt sådan förvaring <strong>och</strong> hantering <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> som har samband med<br />
transporten inkluderas. I denna handbok behandlas enbart transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong> på väg <strong>och</strong> järnväg.<br />
Även lastning <strong>och</strong> lossning <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> ingår i begreppet ”transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>”.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 13
kapitel 2. Transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
14 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Lagstiftning <strong>och</strong> regelverk<br />
Transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> på väg <strong>och</strong> järnväg regleras <strong>av</strong> lagen <strong>och</strong> förordningen<br />
om transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> (Lag 2006:263 om transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong> samt Förordning 2006:311 om transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>). Lagen <strong>och</strong> förordningen<br />
kompletteras med ett flertal förordningar, var<strong>av</strong> Föreskrifter om<br />
transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> på väg <strong>och</strong> i terräng, (år 2012:MSBFS 2011:2) är den<br />
mest omfattande. Föreskriften benämns ADR-S, där ADR står för Accord<br />
Européen Relatif au Transport International des Marchandises Dangereuses<br />
par Route på franska eller European Agreement Concerning the International<br />
Cirkarriage of Dangerous Goods by Road på engelska. S anger att denna version<br />
gäller i Sverige. Del A <strong>och</strong> B är densamma i samtliga länder som använder<br />
regelverket, medan den sista delen (S i Sverige) är specifik för respektive<br />
land. ADR <strong>och</strong> RID gäller i de länder som anslutit sig till överenskommelsen,<br />
vilket i huvudsak är EU samt en del intilliggande länder. Vilka länder som<br />
har anslutit sig framgår <strong>av</strong> Myndigheten för samhällsskydd <strong>och</strong> beredskaps<br />
(MSB) hemsida (www.msb.se).<br />
ADR-S vänder sig främst till <strong>av</strong>sändare, transportörer <strong>och</strong> mottagare <strong>av</strong><br />
<strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>. Föreskriften omfattar cirka 1200 sidor <strong>och</strong> anger detaljerade<br />
kr<strong>av</strong>, exempelvis <strong>av</strong>seende hur förpackningar ska etiketteras, vilken utbildning<br />
olika aktörer ska ha samt hur den medföljande dokumentationen ska se<br />
ut. ADR-S kommer regelbundet ut i en ny version <strong>och</strong> för närvarande gäller<br />
ADR-S 2011.<br />
Förutom denna lag, förordning <strong>och</strong> föreskrift finns det även andra regler<br />
som påverkar hur transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> hanteras. Dessa regler behandlar<br />
inte <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> explicit, men har inverkan exempelvis genom att de anger<br />
att planering <strong>av</strong> ny bebyggelse ska ta hänsyn till risker för människors hälsa.<br />
Sådana angränsande regelverk är till exempel plan- <strong>och</strong> bygglagen, lagen om<br />
skydd mot olyckor, lag om byggande <strong>av</strong> järnväg samt väglagen. Se även kapitel<br />
3 om ansvar.<br />
Vid transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> ska föraren normalt sett inneha intyg om förarutbildning (ADR-intyg).
Privatpersoner undantas<br />
Privatpersoner undantas från reglerna om hur en transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
ska utföras, under förutsättning att:<br />
> <strong>gods</strong>et är förpackat för detaljhandelsförsäljning, samt<br />
> är <strong>av</strong>sett för personligt bruk, hushållsbruk eller för sport <strong>och</strong> fritid.<br />
Om det farliga <strong>gods</strong>et är en brandfarlig vätska som transporteras i återfyllningsbara<br />
behållare, fyllda <strong>av</strong> eller åt privatpersoner, får mängden per behållare<br />
inte överstiga 60 liter. Vid transport på väg <strong>och</strong> i terräng får inte heller<br />
den totala mängden <strong>av</strong> sådant <strong>gods</strong> överstiga 240 liter per transportenhet.<br />
I de fall ovanstående inte uppfylls kan det finnas andra undantag som gäller,<br />
<strong>och</strong> som därmed medför förenklingar <strong>och</strong> lättnader, exempelvis transport<br />
enligt reglerna om värdeberäknad mängd. Läs mer om undantag se sidan 18<br />
samt i föreskriften ADR-S 2011.<br />
Var får <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> transporteras?<br />
Lokala trafikföreskrifter reglerar vägnätets status med <strong>av</strong>seende på <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong>. Farligt <strong>gods</strong> får först <strong>och</strong> främst transporteras på vägar som är tillåtna för<br />
genomfartstrafik <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>, så kallade rekommenderade transport vägar.<br />
På dessa passerar generellt sett större mängder <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>. Farligt <strong>gods</strong> får<br />
också transporteras på andra vägar, om det krävs för frakten från <strong>av</strong>sändaren<br />
eller till mottagaren. På dessa vägar (som inte tillhör det rekommenderade<br />
vägnätet) får ingen genomfartstrafik ske, <strong>och</strong> mängderna är ofta mindre än på<br />
de rekommenderade lederna.<br />
Utöver dessa två kategorier finns det vägar som är förbjudna att använda<br />
för transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>. Det kan också finnas förbudszoner, ofta med<br />
undantag för <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> som ska från <strong>av</strong>sändare eller till mottagare inom<br />
zonen. Vissa vägar är försedda med förbud under vissa tider på dygnet, såsom<br />
Öresundsbron.<br />
I några regioner benämns vägarna primära respektive sekundära <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong>leder, där primära vägar motsvarar de rekommenderade transportlederna.<br />
Sekundära vägar är inte tillåtna för genomfartstrafik men ofta transporteras<br />
en mindre, men icke obetydlig, mängd <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> på dessa vägar.<br />
Enligt trafikförordningen har MSB skyldighet att ställa samman <strong>och</strong> publicera<br />
de olika länsstyrelsernas lokala trafikföreskrifter gällande <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>.<br />
Detta uppdrag kommer att övertas <strong>av</strong> Transportstyrelsen. Information kan<br />
sökas via länsstyrelsernas respektive MSB:s hemsida.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 15
kapitel 2. Transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
16 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
På de större vägarna transporteras <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> ofta i större mängder, båda dag- <strong>och</strong> nattetid.<br />
” Farligt <strong>gods</strong> får först <strong>och</strong> främst transporteras<br />
på vägar som är tillåtna för genomfartstrafik<br />
<strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>, så kallade rekommenderade<br />
transport vägar.”<br />
Det finns också kartmaterial att beställa, vilket redovisar vägnätets status<br />
med <strong>av</strong>seende på <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>.<br />
Farligt <strong>gods</strong> får under vissa förutsättningar transporteras i tunnlar. Det som<br />
<strong>av</strong>gör om passage är tillåten är dels <strong>gods</strong>et <strong>och</strong> dels tunnelns klassificering. I<br />
de dokument som medföljer transporten är det möjligt att utläsa vilka tunnelkategorier<br />
som får passeras. Tunnlarnas klassificering framgår antingen <strong>av</strong><br />
en skylt innan tunneln, eller i trafikföreskrifterna. Reglerna om transport <strong>av</strong><br />
<strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> genom tunnlar är förhållandevis nya <strong>och</strong> samtliga tunnlar är ännu<br />
inte skyltade.
När det gäller järnväg är grundprincipen att allt <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> ska kunna<br />
transporteras på hela järnvägsnätet, dock förekommer ett par undantag från<br />
detta. Tunneln i Helsingborgs central (resecentrum) <strong>och</strong> tunneln genom<br />
Glumslöv får inte trafikeras med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>. Vilka undantagen är framgår <strong>av</strong><br />
den så kallade Järnvägsnätsbeskrivningen (JNB), kapitel 3.4.3. Aktuell Järnvägsnätsbeskrivning<br />
finns tillgänglig på Trafikverkets hemsida. Det finns<br />
givetvis ytterligare järnvägssträckningar där det i dagsläget inte går något<br />
<strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>, dock saknas förbud mot sådan trafik.<br />
Säkerhetsrådgivare för transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Verksamheter som är involverade i transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> (det vill säga<br />
<strong>av</strong>sändning, transport samt lossning) ska utse en godkänd säkerhetsråd givare.<br />
Det finns vissa undantag från detta kr<strong>av</strong>, till exempel för mindre mängder (de<br />
exakta gränserna beror på vilket ämne som <strong>av</strong>ses).<br />
Säkerhetsrådgivare examineras hos Myndigheten för samhällsskydd <strong>och</strong><br />
beredskap (MSB) <strong>och</strong> kan vara en intern eller extern resurs. Säkerhetsrådgivare<br />
ska under ledningens ansvar se till att verksamheten följer regler <strong>och</strong> att<br />
åtgärder vidtas för att förebygga olyckor med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>.<br />
Via MSB är det möjligt att ta reda på vem som är säkerhetsrådgivare för<br />
en viss verksamhet. Säkerhetsrådgivaren har som uppgift att ta fram en årlig<br />
Transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> på Öresundsbron är reglerad både med <strong>av</strong>seende på tid på dygnet <strong>och</strong> gällande<br />
typ <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 17
kapitel 2. Transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
18 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
rapport över <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>verksamheten. Denna är inte en offentlig handling<br />
förrän den krävs in vid tillsyn men det kan givetvis finnas möjlighet att ta del<br />
<strong>av</strong> den ändå.<br />
Om en säkerhetsrådgivare behöver kontaktas kan MSB göra ett utdrag<br />
ur registret över säkerhetsrådgivare bosatta inom ett angivet geografiskt<br />
område. Vissa kommuner har också en egen säkerhetsrådgivare registrerad.<br />
Värt att notera: begreppet säkerhetsrådgivare används inom ett flertal<br />
område, <strong>och</strong> inte enbart i den mening som <strong>av</strong>ses i Föreskrift (SRVFS 2006:9)<br />
om säkerhetsrådgivare för transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>.<br />
Undantag <strong>och</strong> lättnader <strong>av</strong>seende <strong>av</strong>sändning <strong>och</strong> transport<br />
ADR samt RID är omfattande regelverk med kr<strong>av</strong> på allt från utbildning till<br />
förslutning <strong>av</strong> förpackningar. Vid mindre mängder per innerförpackning eller<br />
mindre mängd per transportenhet kan undantag <strong>och</strong> lättnader ibland medges.<br />
Dessa benämns:<br />
> Begränsad mängd (mängdbegränsning per innerförpackning)<br />
> Reducerad mängd (ännu mindre mängder per innerförpackning)<br />
> Värdeberäknad mängd (mängdbegränsning per transportenhet)<br />
Skyltar <strong>och</strong> etiketter på vägfordon<br />
Vilken mängdbegränsning som gäller för de olika<br />
undantagen varierar beroende på vilket <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
som ska transporteras. För en del <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> kan<br />
undantag inte användas.<br />
Undantagen innebär lättnader, men fortfarande<br />
ska flertalet kr<strong>av</strong> uppfyllas. En lättnad kan exempelvis<br />
vara att fordon inte behöver skyltas.<br />
Detta innebär exempelvis att lokala trafikföreskrifter<br />
som anger förbud mot skyltade <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>fordon<br />
inte innefattar samtliga transporter.<br />
Föraren är ansvarig för att fordon skyltas korrekt. Om mängderna är små kan<br />
<strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> transporteras utan att det syns utanpå fordonet, alternativt endast<br />
visas på ett enklare sätt. Vilka mängder som är möjliga att transport era utan<br />
fullständig skyltning beror på vilket eller vilka ämnen som transporteras. Det<br />
finns också ämnen som inte får transporteras utan fullständig skyltning.<br />
Järnvägsvagnar skyltas på likartat sätt som tankbilar. Det finns även<br />
märken <strong>och</strong> etiketter som är specifika för transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> på järnväg.
Förpackningar med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> ska vid transport vara etiketterade <strong>och</strong> märkta.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 19
kapitel 2. Transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
20 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> i tankbil<br />
Tankfordon med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> kan ha en eller flera sorters <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> i sina<br />
tankar. Har tankbilen flera ämnen skyltas den med orangefärgade tvådelade<br />
skyltar med sifferbeteckningar. Skylt arna placeras vid respektive tankfack.<br />
Onumrerade orange färgade skyltar placeras fram samt bak på fordonet.<br />
Den övre sifferkombinationen på den tvådelade orangefärgade skylten<br />
är det så kallade farlighetsnumret. Farlighetsnumret består <strong>av</strong> två eller tre<br />
siffro r. Siffrorna är desamma som anger klass i ADR <strong>och</strong> RID. Den första siffran<br />
(överst) anger vilken klass ämnet tillhör. Detta ger även uppgifter om den<br />
dominerande faran. Den andra siffran anger den sekundära farliga egenskapen.<br />
Om den andra siffran är 0 har ämnet bara en farlig egenskap, det vill säga<br />
den första siffran. Om den första <strong>och</strong> den andra siffran är lika innebär detta att<br />
faran är förhöjd, till exempel ”mycket brand<strong>farligt</strong>” (33) eller ”mycket giftig”<br />
(66). Bokst<strong>av</strong>en ”X” betyder att ämnet reagerar med vatten på ett <strong>farligt</strong> sätt.<br />
Den undre delen <strong>av</strong> den tvådelade orangefärgade skylten anger ämnets<br />
UN-nummer.<br />
Stycke<strong>gods</strong><br />
<strong>Transporter</strong> med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> som stycke<strong>gods</strong> har onumrerade orange skyltar<br />
fram <strong>och</strong> bak.<br />
Förbud för transporter med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
De vägar som är märkta med denna förbudsskylt får ej användas vid transport<br />
<strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>.
Rekommenderad färdväg för transporter med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
De vägar som är märkta med denna skylt rekommenderas för transporter <strong>av</strong><br />
<strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>.<br />
LäSTIPS<br />
> Lag 2006:263 om transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
> Förordning 2006:311 om transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
> Föreskrifter (MSBFS 2011:2) om transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> på väg<br />
<strong>och</strong> i terräng (ADR-S)<br />
> Föreskrift (SRVFS 2006:9) om säkerhetsrådgivare för transport<br />
<strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
> Transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>, lärobok, Prevent, 2009,<br />
ISBN 978-91-7365-080-9.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 21
3<br />
KAPITEL<br />
Ansvarsfördelning <strong>av</strong>seende<br />
transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> <strong>och</strong><br />
dess risker<br />
Ingen aktör har ensam ansvaret för riskerna med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> på våra vägar<br />
<strong>och</strong> järnvägar. Ansvaret ligger hos flera aktörer <strong>och</strong> flera myndigheter. Nedan<br />
beskrivs olika aktörers roll utifrån om de är involverade i transportledet (tillsyn<br />
<strong>av</strong> fordon, val <strong>av</strong> förpackningar) eller i samhällsplaneringen (planering<br />
för bebyggelse intill transportleder).<br />
Transportkedjan<br />
Producenter <strong>och</strong> tillverkare har ansvar för att ämnen <strong>och</strong> föremål klassificeras<br />
på ett korrekt sätt. I detta tidiga skede <strong>av</strong>görs om ämnet har sådana<br />
egenskaper att det omfattas <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>reglerna eller inte. När ämnet ska<br />
<strong>av</strong>sändas (<strong>av</strong> tillverkaren eller senare i ämnets livscykel) har <strong>av</strong>sändaren<br />
ansvar för att sändningen följer regelverket, till exempel genom att rätt förpackning<br />
används, att mängden per förpackning inte är alltför stor, att varningsetiketter<br />
<strong>och</strong> märkning <strong>av</strong> kollit är korrekt samt att rätt dokumentation<br />
överlämnas till transportören.<br />
Transportören i sin tur har ansvar för att själva transporten utförs korrekt,<br />
till exempel att fordonet skyltas på ett korrekt sätt, att rätt utrustning<br />
finns samt att rätt dokumentation medföljer även under transporten. Föraren<br />
måste följa regler för vilka vägar som får användas samt vilka tunnlar som får<br />
passeras. Vid mottagning <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> har mottagaren ansvar för att inte fördröja<br />
mottagandet.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 23
kapitel 3. ansvarsfördelning <strong>av</strong>seende transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> <strong>och</strong> dess risker<br />
24 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Den kommunala räddningstjänsten utför insatser vid olyckor med <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong>, både på väg <strong>och</strong> på järnväg.<br />
Myndigheten för samhällsskydd <strong>och</strong> beredskap (MSB) är transportmyndighet<br />
för transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> på väg <strong>och</strong> järnväg medan Transportstyrelsen<br />
är det för sjö- <strong>och</strong> lufttransporter. Dessa myndigheter ansvarar bland<br />
annat för respektive regelverk.<br />
Ansvaret för tillsyn är uppdelat på ett flertal myndigheter. MSB är tillsynsmyndighet<br />
för bland annat säkerhetsrådgivare för samtliga transportslag,<br />
Polismyndigheten är tillsynsmyndighet för landtransporter <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>,<br />
undantaget järnvägstransporter. Transportstyrelsen är ansvarig för till synen<br />
över järnvägstransporter, men även över transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> på sjö <strong>och</strong><br />
i luft. Tillsynsmyndighet för <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> i hamnars landområden är Kustbevakningen,<br />
som också på Transportstyrelsens begäran kan utföra tillsyn<br />
över transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> på sjön. För tillsyn <strong>av</strong> radioaktiva ämnen ansvarar<br />
Strålsäkerhetsmyndigheten, o<strong>av</strong>sett om det gäller väg, järnväg, sjö eller flyg.<br />
Strålsäkerhetsmyndigheten är ansvarig myndighet när det gäller radioaktiva<br />
ämnen.<br />
Polismyndigheten är behörig myndighet när det gäller:<br />
> tillstånd för lastning <strong>och</strong> lossning på offentlig plats inom tättbebyggt<br />
område<br />
> underrättelse om lastning <strong>och</strong> lossning på offentlig plats utanför<br />
tättbebyggt område<br />
> medgivande för längre färduppehåll nära bebodd plats eller<br />
samlingsplats vid transport <strong>av</strong> vissa slag <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Polisen ska i dessa frågor samråda med den kommunala räddningstjänsten.<br />
Samhällsplanering med hänsyn till riskerna med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
<strong>Kommuner</strong> är organiserade på olika sätt, vilket innebär att ansvarsfördelning,<br />
roller <strong>och</strong> arbetsgång skiljer sig åt mellan olika kommuner. Detta kan<br />
innebära att det i en enskild kommun inte nödvändigtvis ser ut såsom återges<br />
nedan.<br />
Kommunen har ansvar för bebyggelseplanering vilket även innefattar att<br />
ta hänsyn till riskerna med transporter <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> på väg <strong>och</strong> järnväg.<br />
Kommunen har ett lagstiftat ansvar, enligt plan- <strong>och</strong> bygglagen, att beakta<br />
dessa frågor.<br />
Det övergripande <strong>och</strong> samordnande ansvaret för kommunens arbete med<br />
riskhantering ligger på kommunledningen (kommunstyrelsen).
Inom kommunen har vanligtvis ett stadsbyggnadskontor (eller mot svarande)<br />
ansvar för planarbetet, även om det sker på uppdrag <strong>av</strong> politiker. Plan eraren får<br />
därmed en viktig <strong>och</strong> bred roll samt ansvarar för helheten, samtidigt som man<br />
styrs <strong>av</strong> givna förutsättningar. Uppdragsgivaren är en politisk nämnd <strong>och</strong> det<br />
är nämndens uppgift, i egenskap <strong>av</strong> beslutsfattare, att välja alternativ <strong>och</strong> se till<br />
att detta stämmer överens med kommunens visioner.<br />
Den kommunala räddningstjänsten (brandkåren) har som uppdrag att<br />
förebygga olyckor enligt lagen om skydd mot olyckor <strong>och</strong> är kommunens specialist<br />
i dessa frågor. Räddningstjänsten är också remissinstans i till exempel<br />
plansamråd <strong>och</strong> utställning.<br />
Miljöförvaltningen/miljökontoret (eller motsvarande) kan vara involverat<br />
i planarbetet <strong>och</strong> har (ofta) en remissroll i samband med samråd <strong>och</strong> utställning.<br />
Tillsammans med räddningstjänsten har miljöförvaltningen en viktig<br />
roll när det gäller att bevaka frågor kring risk <strong>och</strong> hållbarhet, dock kan riskperspektivet<br />
skilja sig åt (konsekvenser för människa eller miljö, samt vilket<br />
tidsperspektiv som åsyftas).<br />
Länsstyrelserna har ett ansvar att verka för hälsa <strong>och</strong> säkerhet som region al<br />
myndighet i plan- <strong>och</strong> tillståndsfrågor <strong>och</strong> i egenskap <strong>av</strong> tillsynsorgan över<br />
kommunal verksamhet. Otillräcklig hänsyn till säkerhetsaspekter utgör grund<br />
för länsstyrelsen att pröva kommunens beslut om antagande <strong>av</strong> detaljplaner.<br />
Om säkerhetsfrågor inte är tillräckligt beaktade i rättsverkande planer, ska<br />
länsstyrelsen häva kommunens beslut att anta planen.<br />
Centrala myndigheter som Myndigheten för samhällsskydd <strong>och</strong> beredskap,<br />
Boverket <strong>och</strong> Naturvårdsverket har sin respektive speciallagstiftning<br />
inom vilka de utarbetar allmänna råd <strong>och</strong> riktlinjer.<br />
Vid planering, byggande <strong>och</strong> underhåll <strong>av</strong> väg eller järnväg ansvarar Trafikverket<br />
(<strong>av</strong>seende det statliga vägnätet samt järnväg) respektive kommunen<br />
(<strong>av</strong>seende kommunala vägar) för att den infrastruktur som anläggs är tillräckligt<br />
säker, samt tar tillräcklig hänsyn till de risker som eventuella transporter<br />
<strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> medför. I vissa fall är befintlig bebyggelse belägen alltför<br />
nära väg eller järnväg, vilket kan innebära att bebyggelsen exponeras för<br />
alltför höga risker. Detta kan innebära att riskreducerande åtgärder behöver<br />
vidtas. Ägaren <strong>av</strong> infrastrukturen är ansvarig för att frågorna utreds samt att<br />
eventuella åtgärder vidtas.<br />
Exploatörens roll vid utvecklandet <strong>av</strong> ny bebyggelse är att se till att tillräcklig<br />
riskhänsyn tas, vilket säkerställs genom dialog, remissförfarande samt<br />
beslut fattade <strong>av</strong> kommunen.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 25
Farligt <strong>gods</strong> i<br />
samhällsplaneringen<br />
4<br />
KAPITEL<br />
Med samhällsplanering menas i detta <strong>av</strong>snitt främst genomförande <strong>av</strong> detaljplaner,<br />
översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner <strong>och</strong> program men även<br />
planering <strong>av</strong> icke detaljplanelagda områden berörs, såsom anläggandet <strong>av</strong><br />
rastplatser. Figur 1 illustrerar kapitlets uppbyggnad.<br />
En <strong>av</strong> de första frågorna man behöver ta ställning till är om särskild hänsyn<br />
<strong>av</strong>seende riskerna med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> krävs eller inte (se figur 1). Detta <strong>av</strong>görs<br />
lämpligen i en riskanalys eller riskbedömning, vars omfattning varierar utifrån<br />
behov. Därefter kan olika <strong>av</strong>snitt läsas beroende på behov <strong>av</strong> information.<br />
Avsnittet inleds med en checklista för hänsynstagande till riskerna med<br />
transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> i planarbetet. I <strong>av</strong>snittet ”Exempel på riktlinjer”<br />
redogörs för ett urval <strong>av</strong> riktlinjer <strong>och</strong> vägledande dokument. I det efterföljande<br />
<strong>av</strong>snittet om ”Riskhanteringsprocessen” beskrivs begreppen riskanalys,<br />
riskvärdering <strong>och</strong> riskreduktion utifrån ett generellt perspektiv.<br />
Därefter berörs fysisk planering <strong>och</strong> riskhantering mer specifikt. Avsnittet<br />
om riskhantering i fysisk planering ger mer information om användandet <strong>av</strong><br />
analyser <strong>och</strong> pekar på behovet <strong>av</strong> att hantera osäkerheter på ett korrekt sätt.<br />
Därefter beskrivs de vanligaste måtten på risk, vilka ofta används i riskanalyser<br />
<strong>av</strong>seende transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>. För att använda riskanalyserna som<br />
beslutsunderlag behöver man ta ställning till om en risk är acceptabel eller<br />
ej. Detta moment benämns riskvärdering. I <strong>av</strong>snittet som följer redogörs för<br />
skillnad i riskvärdering för infrastrukturprojekt i förhållande till exempelvis<br />
etablering <strong>av</strong> ny bebyggelse.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 27
kapitel 4. <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> i samhällsplanering<br />
28 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
figur 1. Översikt över kapitel 4. Utöver nedanstående behandlas även vägvalsstyrning samt<br />
planering <strong>av</strong> uppställningsplatser.<br />
Riktlinjer<br />
– lokala, regionala<br />
(s. 31)<br />
När behövs<br />
en riskanalys?<br />
(s. 30)<br />
Riskhanteringsprocessen<br />
(s. 35)<br />
Riskhantering i<br />
fysisk planering<br />
(s. 36)<br />
Riskanalyser <strong>och</strong><br />
riskbedömningar (s. 37)<br />
Individrisk <strong>och</strong> samhällsrisk (s. 38)<br />
Olycksscenarier (s. 41)<br />
Riskvärdering <strong>och</strong> kriteter (s. 41)<br />
Skillnad i riskvärdering för<br />
infrastrukturprojekt (s. 44)<br />
Riskanalyserna mynnar ibland ut i kr<strong>av</strong> på åtgärder. Dessa behöver säkerställas<br />
<strong>och</strong> regleras, exempelvis i aktuell detaljplan.<br />
En annan fråga som påverkar riskerna med transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> är hur<br />
transporterna styrs till att passera på olika vägar. Avsnittet därpå handlar om<br />
vägvalsstyrning med <strong>av</strong>seende på <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>. Även planering <strong>av</strong> uppställningsplaster<br />
är en viktig del <strong>av</strong> arbetet med säkra transporter <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>.<br />
Checklista för <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> i planarbetet<br />
Riskreducerande<br />
åtgärder <strong>och</strong> deras<br />
reglering (s. 45)<br />
Följande checklista går steg för steg igenom hur exempelvis en planarkitekt<br />
(eller stadsplanerare) inom kommunen kan komma i kontakt med frågor<br />
rörande <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> i framförallt detaljplanearbetet.
tabell 1. Checklista<br />
Moment Frågor Att göra, kommentar Se sidan Utfört<br />
översiktsplan,<br />
fördjupad<br />
översiktsplan,<br />
eventuellt<br />
program till<br />
detaljplan<br />
uppstart <strong>av</strong><br />
detaljplanearbete/mkb<br />
pågående detaljplanearbete<br />
identifiera<br />
problemen;<br />
finns det några<br />
risker med <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong>?<br />
<strong>Transporter</strong>as<br />
<strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> till/<br />
från/inom eller<br />
i anslutning till<br />
aktuellt planområde?<br />
finns behov <strong>av</strong><br />
en fördjupning<br />
<strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>frågorna,<br />
till<br />
exempel en riskanalys<br />
<strong>av</strong>seende<br />
<strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>?<br />
Vad ska man<br />
tänka på vid<br />
upphandling<br />
<strong>av</strong> konsult eller<br />
vid exploatörs<br />
upphandling?<br />
Hur ska resultat<br />
från riskanaly s<br />
tolkas <strong>och</strong><br />
användas?<br />
Hur ska de<br />
riskreducerande<br />
åtgärdernas<br />
regleras på<br />
plankartan?<br />
Hur ska de<br />
riskreducerande<br />
åtgärderna detaljutformas?<br />
inventera större verksamheter<br />
samt vägar <strong>och</strong> järnvägar där<br />
<strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> transporteras, framförallt<br />
det så kallade rekommenderade<br />
vägnätet för <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>.<br />
beskriv översiktligt.<br />
detaljeringsgraden beror på typ<br />
<strong>av</strong> process (öp, föp osv.).<br />
läs tidigare upprättad öp, föp<br />
<strong>och</strong>/eller program till detaljplan.<br />
undersök om den tilltänkta<br />
bebyggelsen ger upphov till<br />
transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> (industrier<br />
eller enbart bostäder?).<br />
undersök väg <strong>och</strong> järnväg i<br />
närheten.<br />
stäm <strong>av</strong> med räddningstjänst,<br />
länsstyrelse <strong>och</strong>/eller Trafikverket.<br />
Jämför aktuell situation med<br />
eventuella riktlinjer inom län<br />
eller kommun.<br />
15, 23, 36 q<br />
15 q<br />
q<br />
15 q<br />
23 q<br />
30, 31 q<br />
stäm <strong>av</strong> med räddningstjänst. q<br />
<strong>av</strong>gränsa arbetet med<br />
eventuell mkb i samarbete<br />
med länsstyrelsen.<br />
beroende på lokala <strong>och</strong> regionala<br />
riktlinjer kan en riskanalys<br />
behöva innefatta olika moment.<br />
denna skrift ger inte detaljerat<br />
svar på denna fråga. Tips,<br />
hänvisningar <strong>och</strong> tänkvärda<br />
aspekter finns dock.<br />
i en platsspecifik riskanalys<br />
redovisas i detalj föreslagen<br />
åtgärd för önskad effekt. <strong>av</strong>seende<br />
gestaltning finns tips i<br />
denna skrift.<br />
30, 31, 37 q<br />
q<br />
36, 45 q<br />
45 q<br />
61 q<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 29
kapitel 4. <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> i samhällsplanering<br />
30 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
I komplexa trafikmiljöer, där flertalet vägar <strong>och</strong>/eller järnvägar bidrar till riskbilden, kan en riskanalys<br />
vara ett lämpligt underlag även om <strong>av</strong>stånd till bebyggelse överskrider de <strong>av</strong>stånd som olika aktörer<br />
rekommenderar.<br />
När behövs en riskanalys?<br />
När bebyggelse planeras i anslutning till vägar eller järnvägar där <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong> transporteras, kan en riskanalys eller en riskbedömning krävas för att<br />
<strong>av</strong>göra om lokaliseringen är möjlig, samt vilka eventuella åtgärder som krävs<br />
eller rekommenderas. Inom vilket <strong>av</strong>stånd som en riskanalys bör tas fram<br />
beror på typ <strong>av</strong> bebyggelse, riktlinjer hos kommun <strong>och</strong> länsstyrelse samt<br />
typ <strong>av</strong> väg/järnväg. Generellt sett kan 150 meter vara ett riktvärde för inom<br />
vilket <strong>av</strong>stånd som riskerna med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> bör undersökas närmare. Detta<br />
<strong>av</strong>stånd återfinns i flera lokala <strong>och</strong> regionala riktlinjer, men är inte nationellt<br />
fastställt. Avståndet kan också vara längre, till exempel vid närhet till flera<br />
transportleder. Observera att rekommendationen att studera <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> i de<br />
fall <strong>av</strong>ståndet understiger 150 meter inte är allmänt vedertagen, utan det kan<br />
finnas lokala <strong>och</strong>/eller regionala riktlinjer med andra rekommendationer.
I vissa fall kan det räcka med att kommentera att frågorna har beaktats,<br />
men att ytterligare hänsyn ej krävs. I andra fall kan det krävas en mycket<br />
omfattande riskanalys med framtagande <strong>av</strong> flera olika riskmått samt verifiering<br />
<strong>av</strong> de riskreducerande åtgärdernas effekt. Vid lokalisering <strong>av</strong> ett lager<br />
140 meter från en medelstor väg där genomfartstrafik <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> förekommer,<br />
men inte i någon stor omfattning, kan en lämplig bedömning vara<br />
att frågorna inte behöver utredas vidare. Å andra sidan kan det krävas mycket<br />
omfattande analys för att ta fram ett underlag som <strong>av</strong>gör om det överhuvudtaget<br />
är möjligt att lokalisera ett hotell 25 m från en <strong>av</strong> de större järnvägarna.<br />
Om det överhuvudtaget är möjligt krävs omfattande utredning <strong>av</strong> åtgärder<br />
<strong>och</strong> deras effekter. Det finns flera faktorer att väga in, <strong>och</strong> bedömningen <strong>av</strong><br />
behov <strong>av</strong> analys beror på dessa.<br />
” Generellt sett kan 150 meter vara ett riktvärde<br />
för inom vilket <strong>av</strong>stånd som riskerna med <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong> bör undersökas närmare.”<br />
Exempel på riktlinjer<br />
I Sverige finns inga nationellt fastställda riktlinjer för hur risker med <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong> ska värderas inom samhällsplaneringen. Det finns dock några riktlinjer<br />
som flera regioner, länsstyrelser <strong>och</strong> kommuner brukar hänvisa till. Samtliga<br />
riktlinjer får anses vara framtagna för att utgöra vägledning <strong>och</strong> stöd, snarare<br />
än att vara bindande.<br />
Några exempel på riktlinjer:<br />
> Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>,<br />
länsstyrelserna i Skåne, Stockholms <strong>och</strong> Västra Götalands län, 2006. Riskpolicyn<br />
är ett gemensamt paraplydokument, utarbetat <strong>av</strong> storstadslänen.<br />
Se figur 2.<br />
> RIKTSAM, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplanering-bebyggelseplanering<br />
intill väg <strong>och</strong> järnväg med transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>, Länsstyrelsen<br />
i Skåne, 2007. Se figur 3.<br />
> Översiktsplan för Göteborg – fördjupad för sektorn transporter <strong>av</strong> <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong> (ÖP 99). Se figur 4.<br />
Samtliga ovanstående dokument är tillgängliga via respektive länsstyrelses<br />
hemsida.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 31
kapitel 4. <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> i samhällsplanering<br />
32 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Riskpolicy för markanvändning<br />
Riskpolicyn för markanvändning intill transportleder för <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> (länsstyrelserna<br />
i Skåne, Stockholms <strong>och</strong> Västra Götalands län) anger lämplig<br />
bebyggelse enligt en tänkt zonindelning, där känslig bebyggelse är lokaliserad<br />
längre bort, gärna i skydd <strong>av</strong> annan bebyggelse. Se figur 2.<br />
figur 2. Zonindelning för riskpolicyns riskhanterings<strong>av</strong>stånd.<br />
A B C<br />
Zon A<br />
L: odling<br />
P: parkering<br />
(ytparkering)<br />
T: trafik<br />
N: friluftsområde<br />
(t.ex motionsspår)<br />
Riskhanterings<strong>av</strong>stånd 150 m<br />
Zon B<br />
G: bilservice<br />
J: industri<br />
K: kontor<br />
U: lager<br />
N: friluftsområde<br />
(t. ex camping)<br />
P: parkering<br />
(övrig parkering)<br />
E: tekniska<br />
anläggningar<br />
H: sällanköpshandel<br />
Y: idrotts- <strong>och</strong> sportanläggningar<br />
Zon C<br />
B: bostäder<br />
C: centrum<br />
D: vård<br />
H: övrig handel<br />
R: kultur<br />
S: skola<br />
K: hotell <strong>och</strong> konferens<br />
Y: idrotts- <strong>och</strong> sportanläggningar<br />
(arena<br />
eller motsvarande)<br />
Zonindelning för riskpolicyns riskhanterings<strong>av</strong>stånd. Zonerna representerar möjlig markanvändning i förhållande<br />
till transportled för <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> – väg <strong>och</strong> järnväg. Zonerna har inga fasta gränser, utan riskbilden för<br />
det aktuella planområdet är <strong>av</strong>görande för markanvändningens placering. En <strong>och</strong> samma markanvändning<br />
kan därigenom tillhöra olika zoner. Källa: Länsstyrelserna i Stockholms, Skåne <strong>och</strong> Västra Götalands län.
RIKTSAM<br />
RIKTSAM anger vilka <strong>av</strong>stånd (väglednings<strong>av</strong>stånd) mellan väg/järnväg <strong>och</strong><br />
olika typer <strong>av</strong> bebyggelse som ska upprätthållas för att tillräcklig riskhänsyn<br />
ska anses vara visad, se figur 3. Skriften anger också att det kan finnas möjlig het<br />
att uppföra bebyggelse närmare än så, om en riskanalys genomförs som visar<br />
under vilka förutsättningar (till exempel vilka åtgärder som anses krävas) detta<br />
är möjligt. RIKTSAM anger också vilka riskmått (individrisk <strong>och</strong> samhällsrisk)<br />
som ska beräknas samt vilka kriterier som ska understigas beroende på vilken<br />
typ <strong>av</strong> bebyggelse som är aktuell.<br />
Exempelvis anger RIKTSAM att handel (H) normalt kan accepteras utan<br />
vidare utredning på ett <strong>av</strong>stånd <strong>av</strong> 70 meter från transportleden. På närmare<br />
<strong>av</strong>stånd krävs en utredning. Situationen bör kunna bedömas tolerabel för<br />
handel (ej endast sällanköp) om följande kombinationer <strong>av</strong> kriterier uppfylls:<br />
> Den probabilistiska riskanalysen kan påvisa att individrisken understiger<br />
10 –6 per år.<br />
> Den deterministiska analysen kan påvisa att ”nettotillskottet” <strong>av</strong> oönskade<br />
händelser reduceras eller elimineras <strong>av</strong> förhållandena på platsen eller<br />
efter åtgärder.<br />
Den probabilistiska analysen är sannolikhetsbaserad <strong>och</strong> tar hänsyn till en<br />
sammanvägning <strong>av</strong> sannolikhet <strong>och</strong> konsekvens. Den deterministiska fokuserar<br />
på konsekvenserna <strong>och</strong> syftar till att visst skydd ska finnas även om<br />
sanno likheten för en händelse är låg.<br />
figur 3. Skiss över de i RIKTSAM föreslagna skydds<strong>av</strong>stånden. På respektive <strong>av</strong>stånd ges exempel<br />
på typisk markanvändning. Utredning krävs vid <strong>av</strong>vikelse från de angivna <strong>av</strong>stånden.<br />
30 m<br />
70 m<br />
150 m<br />
J: Industri<br />
U: Lager<br />
G: Bilservice<br />
Källa: RIKTSAM (rapport 2007:06).<br />
B: Bostäder<br />
C: Centrum<br />
K: Kontor (ej hotell)<br />
Y: Idrotts- <strong>och</strong> sportanläggningar<br />
(utan betydande åskådarplats)<br />
D: Vård<br />
S: Skola<br />
B: Bostäder, tät flerbostadsbebyggelse<br />
K: Kontor, inkl. hotell <strong>och</strong> konferens<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 33
kapitel 4. <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> i samhällsplanering<br />
34 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Översiktsplan för Göteborg – fördjupad för sektorn transporter <strong>av</strong> <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong> (ÖP 99)<br />
I översiktsplan (ÖP) för Göteborgs Stad redovisas riktlinjer för rekommenderade<br />
<strong>av</strong>stånd mellan bebyggelse <strong>och</strong> transportleder där <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> passerar.<br />
Följande gäller för bebyggelse intill järnväg där <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> transporteras:<br />
> Ett bebyggelsefritt <strong>av</strong>stånd om 30 meter upprätthålls. Få människor ska<br />
normalt sett vistas här.<br />
> Viss biltrafik <strong>och</strong> parkering tillåts inom det bebyggelsefria <strong>av</strong>ståndet,<br />
dock ej närmare än 15 meter.<br />
> Kontorsbebyggelse (tät) tillåts fram till det bebyggelsefria <strong>av</strong>ståndet<br />
(30 meter).<br />
> Sammanhållen bostadsbebyggelse med hög boendetäthet medges fram till<br />
80 meter från järnvägen.<br />
Ovanstående kan redovisas i en schematisk skiss, se figur 4. Om riktlinjerna<br />
följs krävs ingen ytterligare utredning eller åtgärder. Annars krävs utredning<br />
<strong>och</strong> eventuellt hänsyn/åtgärder.<br />
figur 4. Förslag till fysisk ram, figur från sid V i ÖP Göteborg, fördjupning <strong>av</strong>seende <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>.<br />
Tät<br />
kontorsbebyggelse<br />
Parkering<br />
50 30<br />
Bebyggelsefria<br />
områden<br />
30 50<br />
80 80<br />
Tät<br />
kontorsbebyggelse<br />
Järnväg<br />
Källa: ÖP Göteborg (1999), Fördjupning <strong>av</strong>seende sektorn transporter <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> (Dnr 758/92).
För bebyggelse som uppfyller ovanstående krävs normalt sett ingen ytterligare<br />
utredning enligt dessa riktlinjer.<br />
Förutom de tidigare nämnda finns ytterligare några lokala <strong>och</strong> regionala riktlinjer.<br />
I Östergötland hänvisas till dokumentet ”Risker i detaljplaneprocess en<br />
i E-län” (2004). Dokumentet är ett förslag till när <strong>och</strong> hur riskhänsyn kan tas.<br />
Länsstyrelsen i Halland har nyligen (2011) tagit fram skriften ”Riskanalys<br />
<strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> i Hallands län” (Meddelande 2011:19). Dokumentet är i dagsläget<br />
inte fastställt <strong>och</strong> det rekommenderas att Skånes riktlinjer RIKTSAM<br />
används tills vidare. De nya riktlinjerna utgår från de risknivåer som finns i<br />
länet <strong>och</strong> anger både en yttre gräns om 150 meter för riskbedömning (utanför<br />
vilken riskutredning eller åtgärder normalt sett ej krävs o<strong>av</strong>sett bebyggelse),<br />
samt för olika bebyggelsetyper ett rekommenderat <strong>av</strong>stånd/bas <strong>av</strong>stånd<br />
(inom vilket risknivån bedöms vara acceptabel utan åtgärder) <strong>och</strong> ett så<br />
kallat reducerat <strong>av</strong>stånd (inom vilket specificerade åtgärder/kombinationer<br />
<strong>av</strong> åtgärder krävs).<br />
Riskhanteringsprocessen<br />
Hantering <strong>av</strong> risker är en kontinuerlig process <strong>och</strong> består <strong>av</strong> delarna risk analys,<br />
riskvärdering <strong>och</strong> riskreduktion. Riskhanteringsprocessen omfattar allt från<br />
riskidentifiering till beslut om <strong>och</strong> genomförande <strong>av</strong> eventuella riskreducerande<br />
åtgärder samt uppföljning.<br />
figur 5. Riskhanteringsprocessen<br />
Riskanalys<br />
Bestäm omfattning<br />
Identifiera risker<br />
Riskuppskattning<br />
Riskvärdering<br />
Acceptabel risk<br />
Analys <strong>av</strong> alternativ<br />
Riskreduktion/kontroll<br />
Beslutsfattande<br />
Genomförande<br />
Övervakning<br />
Riskbedömning<br />
Källa: Riskhanteringsprocessen enligt IEC (1995), översatt <strong>av</strong> Nilsson, J. i Nilsson (2000).<br />
Riskhantering<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 35
kapitel 4. <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> i samhällsplanering<br />
36 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Det första steget i riskhanteringsprocessen utgörs <strong>av</strong> momentet riskanalys.<br />
Riskanalysen innefattar inventering <strong>och</strong> identifiering <strong>av</strong> risker samt beräkning<br />
eller uppskattning <strong>av</strong> sannolikheter <strong>och</strong> konsekvenser, vilka vägs samman till<br />
ett eller flera mått på risken (riskmått).<br />
Steg två utgörs <strong>av</strong> momentet riskvärdering. I detta steg jämförs ett eller<br />
flera framtagna mått på risken med kriterier för värdering <strong>av</strong> risk. Riskvärderingskriterierna<br />
anger vilka risknivåer som är acceptabla/tolerabla, acceptabla/tolerabla<br />
med restriktioner eller oacceptabla/icke tolerabla.<br />
Om risknivån är icke-tolerabel ska åtgärdsförslag tas fram <strong>och</strong> verifieras.<br />
Verifieringen kan innebära att riskmåtten beräknas på nytt, med hänsyn till<br />
de riskreducerande åtgärdernas effekt.<br />
Momenten riskanalys samt riskvärdering utgör tillsammans det som<br />
benämns riskbedömning. Riskbedömningen utgör underlag för beslut samt<br />
för det sista momentet, det vill säga riskreduktionen/kontrollen.<br />
Riskhantering i fysisk planering<br />
Enligt både plan- <strong>och</strong> bygglagen (PBL) <strong>och</strong> miljöbalken ska den fysiska planeringen<br />
beakta risker för människors hälsa <strong>och</strong> säkerhet. Frågor <strong>av</strong>seende<br />
riskerna med transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> ska tas upp tidigt, i lämplig omfattning<br />
<strong>och</strong> i rätt ordningsföljd. I PBL utgör hälsa <strong>och</strong> säkerhet en <strong>av</strong> prövningsgrunderna<br />
för länsstyrelsen.<br />
De vanligaste huvudprinciperna för god planering med hänsyn till riskerna<br />
med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> är följande:<br />
> Lämplig lokalisering <strong>och</strong> utformning <strong>av</strong> bebyggelse<br />
> Skydds<strong>av</strong>stånd<br />
> Åtgärder<br />
Vid upprättande <strong>av</strong> en detaljplan ska en bedömning göras <strong>av</strong> om planens<br />
genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller ej. I<br />
denna behovsbedömning ska riskerna för människors hälsa eller för miljön<br />
beaktas. Om planen kan ge upphov till betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning<br />
(MKB) upprättas.<br />
Vid bebyggelseplanering intill transportleder bör hänsyn tas till vilken typ<br />
<strong>av</strong> bebyggelse som ska etableras. En kategorisering kan generellt sett göras i<br />
någon <strong>av</strong> följande tre kategorier:<br />
> Icke-känslig bebyggelse. Avser bebyggelse med begränsat antal människor,<br />
samtidigt som de som vistas där har lokalkännedom samt är ickesovande.<br />
Till exempel industri, lager, kontor <strong>och</strong> sällanköpshandel.
Normalkänslig bebyggelse. Avser människor med lokalkännedom <strong>och</strong><br />
som är sovande, eller vakna människor som saknar lokalkännedom. Till<br />
exempel bostäder <strong>och</strong> dagligvaruhandel.<br />
> Särskilt känslig <strong>och</strong> särskilt utsatt bebyggelse. Avser ett stort antal<br />
person er samt extra känsliga individer såsom barn, äldre <strong>och</strong> sjuka. Till<br />
exempel förskola, skola, hotell <strong>och</strong> idrottsanläggningar med betydande<br />
åskådarplatser.<br />
Beroende på typ <strong>av</strong> bebyggelse är det, med hänsyn till principer för riskvärdering,<br />
lämpligt att ställa olika kr<strong>av</strong> på att en viss risknivå ska understigas eller<br />
att åtgärder ska vidtas.<br />
Ett viktigt underlag i arbetet med riskhänsyn i samhällsplaneringen med<br />
<strong>av</strong>seende på transporter <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> är statistik gällande hur mycket som<br />
transporteras på en viss väg eller järnväg, samt omfattningen <strong>av</strong> de olika<br />
<strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>klasserna. Ett uppdaterat sådant underlag är ofta svårt att få tillgång<br />
till. I många fall finns endast MSB:s kartering från september år 2006<br />
tillgänglig, vilken återfinns på myndighetens hemsida (www.msb.se). Denna<br />
källa visar de olika klasserna i grova intervall men utgör endast ett stickprov,<br />
då det endast <strong>av</strong>ser en månad.<br />
LäSTIPS<br />
Riskbeaktande i detaljplaneringsprocessen – analys <strong>av</strong> tre fallstudier,<br />
Räddningsverket, 2007<br />
Riskanalyser <strong>och</strong> riskbedömningar<br />
Utifrån ett samhällsperspektiv är det rimligt att fatta beslut baserade på riskanalyser.<br />
Detta särskilt eftersom olyckor med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> inträffar mycket<br />
sällan <strong>och</strong> att det är omöjligt att upprätthålla bebyggelsefria korridorer inom<br />
ett så pass stort <strong>av</strong>stånd som skulle kunna påverkas vid en eventuell olycka.<br />
Att ta hänsyn till sannolikhetsaspekten blir därför nödvändigt.<br />
De riskanalyser som utgör beslutsunderlag kan ha olika detaljeringsgrad.<br />
Vilken typ <strong>av</strong> analys <strong>och</strong> vilka mått som bör tas fram <strong>av</strong>görs bland annat <strong>av</strong><br />
syftet med utredningen, aktuell problematik samt <strong>av</strong> kr<strong>av</strong> i lokala <strong>och</strong> regionala<br />
riktlinjer.<br />
I översiktsplanering kan exempelvis grovanalyser användas. En grovanalys<br />
består <strong>av</strong> en beskrivande text med värdering som till exempel stor risk, små<br />
konsekvenser.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 37
kapitel 4. <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> i samhällsplanering<br />
38 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Fördjupade analyser kan exempelvis redovisa riskmåtten individrisk <strong>och</strong>/<br />
eller samhällsrisk.<br />
I de fall riskanalysen ska ingå i ett MKB-dokument bör nollalternativ samt<br />
övriga relevanta alternativ behandlas.<br />
Riskanalyser bygger på antaganden, exempelvis om framtida flöde <strong>av</strong> <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong> <strong>och</strong> olycksförlopp, <strong>och</strong> är behäftade med osäkerheter. För att ta hänsyn<br />
till dessa osäkerheter, bör analyser <strong>av</strong>seende osäkerhet eller känslighet utföras.<br />
Antaganden kan vara olika mycket konservativa (tilltagna) <strong>och</strong> ju mindre<br />
konservativa antaganden, desto viktigare är det med omfattande analys <strong>av</strong><br />
osäkerhet <strong>och</strong>/eller känslighet. Det finns också datorprogram som möjliggör<br />
viss hantering <strong>av</strong> de osäkerheter som finns, exempelvis kan indata anges som<br />
statistiska fördelningar i vissa programeter.<br />
Alltför konservativa beslut utifrån riskerna med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> kan begränsa<br />
möjligheten att uppnå andra syften, såsom att minska koldioxidutsläpp<br />
genom att uppföra attraktiva bostäder i stationsnära läge med goda möjligheter<br />
till pendling. Å andra sidan eftersträvas en robusthet i både analys <strong>och</strong><br />
beslut eftersom den framtida utvecklingen i de flesta fall är svårbedömd <strong>och</strong><br />
föränderlig.<br />
Förutom riskanalyser <strong>och</strong> riskbedömningar <strong>av</strong>seende transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong>, berörs detta område även <strong>av</strong> de kommunala risk- <strong>och</strong> sårbarhetsanalyserna<br />
(RSA).<br />
För utförlig information om de olika riskanalysmetoder som finns hänvisas<br />
till Handbok för riskanalys (Räddningsverket, 2003).<br />
Individrisk <strong>och</strong> samhällsrisk<br />
Två vanliga mått på risk är individrisk <strong>och</strong> samhällsrisk. Dessa kan tas fram<br />
genom en riskanalys. Vilket eller vilka riskmått som tas fram beror bland<br />
annat på syfte med utredningen, problematik <strong>och</strong> platsspecifika förhållanden<br />
samt lokala <strong>och</strong> regionala riktlinjer.<br />
Individrisk (platsspecifik) anger hur sannolikt det är att omkomma <strong>och</strong> är<br />
oberoende <strong>av</strong> om det finns någon i området eller inte. Individrisken kan sägas<br />
vara risken att omkomma för en människa som vistas utomhus dygnet runt,<br />
året runt <strong>och</strong> som inte förflyttar sig trots att fara uppfattas (såsom rök, uppmaning<br />
om att gå inomhus etcetera). Individrisken tar inte hänsyn till hur många<br />
människor som vistas i området. Det finns också andra sorters individ risk:<br />
> Medelindividrisk beräknas utifrån historisk data såsom: Individrisk =<br />
”Antal omkomna per år” dividerat med ”Antal personer som är utsatta för<br />
risken”.<br />
> Individspecifik risk beräknas med hänsyn till att individen ifråga inte<br />
befinner sig på samma (exponerade) plats hela tiden.
figur 6. Den platsspecifika individrisken är den samma o<strong>av</strong>sett antal människor (under förutsättning<br />
att övriga förhållanden är oförändrade).<br />
Källa: Tyréns<br />
Platsspecifik individrisk <strong>av</strong>tar (oftast) med <strong>av</strong>ståndet från väg eller järnväg.<br />
Individrisken presenteras ofta som negativa tiopotenser (exempelvis 1·10 –5 ),<br />
vilket är ett sätt att presentera mycket små tal. Detta system används ofta<br />
för riskmått. Det går att tolka de negativa tiopotenserna som hur ofta en<br />
händelse inträffar. Exempelvis innebär 1·10 –6 per år detsamma som en gång<br />
per 10 6 , eller ännu tydligare; en gång per en miljon år. Det vill säga att om en<br />
miljon människor utsätts för den aktuella risken under ett år så förväntas en<br />
påverkas (omkomma eller skadas, beroende på aktuellt riskmått).<br />
figur 7. Individrisk<br />
1.00E-03 Individrisk<br />
1.00E-04<br />
1.00E-05<br />
1.00E-06<br />
1.00E-07<br />
1.00E-08<br />
1.00E-09<br />
Källa: Tyréns<br />
Hög samhällsrisk Låg samhällsrisk<br />
Väg 90 km/h Väg 110 km/h Järnväg<br />
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200<br />
Avstånd från vägkant (m)<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 39
kapitel 4. <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> i samhällsplanering<br />
40 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Samhällsrisken syftar till att beskriva hur sannolikt det är med olyckor med<br />
många omkomna, det vill säga den beskriver hur riskbilden ser ut för samhället<br />
som helhet. Syftet är att undvika olyckor med många omkomna. Verksamheter<br />
med ett stort antal människor intill transportleder <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
kan innebära alltför hög samhällsrisk. En etablering <strong>av</strong> en verksamhet med<br />
ett fåtal människor i ett område med redan mycket människor nära en <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong>led kan också innebära alltför hög samhällsrisk.<br />
figur 8. Exempel på presentation <strong>av</strong> samhällsrisk. Röd linje redovisar övre gräns för applicerad<br />
värdering <strong>av</strong> samhällsrisk <strong>och</strong> grön linje redovisar nedre gräns.<br />
1.00E-02<br />
1.00E-03<br />
1.00E-04<br />
1.00E-05<br />
1.00E-06<br />
1.00E-07<br />
1.00E-08<br />
Källa: Tyréns<br />
F (per år)<br />
0 10<br />
100 1 000 10 000<br />
En invändning mot riskmåtten individ- <strong>och</strong> samhällsrisk är att de mäter konsekvens<br />
i omkomna, det vill säga ingen hänsyn tas till om människor skadas<br />
eller i vilken utsträckning det finns risk för att ett område behöver utrymmas<br />
(en samhällsstörning).<br />
Att använda sig <strong>av</strong> riskmåttet samhällsrisk kan få till följd att en liten tillkommande<br />
verksamhet inte tillåts i ett redan hårt exploaterat område.<br />
Om enbart riskmåtten används, tas överlag inte hänsyn till hur riskbilden<br />
förändras. Genom att exploatera ett område är det möjligt att ställa kr<strong>av</strong> på<br />
åtgärder, exempelvis en mur eller en vall, som förbättrar riskbilden även<br />
för befintlig bebyggelse. Tillkommande bebyggelse kan också verka <strong>av</strong>skärmande<br />
mot bakomliggande bebyggelse, vilket kan vara en bra totallösning<br />
i de fall den bakomliggande bebyggelsen betraktas som mycket känslig (till<br />
exempel en förskola) <strong>och</strong> den tillkommande bebyggelsen som mindre känslig<br />
(till exempel ett lager).<br />
N
Olycksscenarier<br />
De huvudsakliga riskkällorna vid transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> utgörs <strong>av</strong> dem som<br />
kan leda till en eller flera <strong>av</strong> följande tre konsekvenser:<br />
> Brand<br />
> Explosion<br />
> Utsläpp <strong>av</strong> giftiga <strong>och</strong> frätande kemikalier<br />
Beroende på bland annat mängd <strong>och</strong> typ <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> som är involverat i<br />
en olycka, väderförhållanden, hur långt från väg eller järnväg som ett fordon<br />
<strong>av</strong>viker samt faktorer i omgivningen, kan ett olycksförlopp innebära att människor<br />
<strong>och</strong> bebyggelse påverkas på olika <strong>av</strong>stånd. Dessa så kallade konsekvens<strong>av</strong>stånd<br />
tas fram genom beräkningar <strong>av</strong> exempelvis explosionsförlopp<br />
<strong>och</strong> strålning från bränder. Under mycket ogynnsamma förhållanden (till<br />
exempel viss vind) kan konsekvens<strong>av</strong>stånden vara mycket långa (i storleksordningen<br />
en kilometer), medan de mer troliga <strong>av</strong>stånden är betydligt kortare<br />
(i storleksordningen ett par tiotal meter).<br />
Varje år gör räddningstjänsten i Sverige cirka 100 insatser vid trafikolyckor<br />
där fordon märkta med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>skyltar är inblandade. Under år 2000 rapporterades<br />
totalt 88 olyckor <strong>och</strong> tillbud i samband med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>transport er.<br />
Av dessa kopplas 45 till själva transporten <strong>och</strong> 34 till lastning <strong>och</strong> lossning.<br />
Händelserna fördelar sig på 70 landsvägstransporter <strong>och</strong> 15 järnvägstransporter.<br />
Spännvidden mellan olyckorna är allt ifrån en vält dunk till den mest<br />
uppmärksammade olyckan under år 2000, tågurspårningen med gasolvagnar<br />
i Borlänge. Trots att urspårningen skedde i hög fart, cirka 80 km/h, <strong>och</strong> att<br />
vagnarna utsattes för svåra påfrestningar så höll järnvägsvagnen. Ingen gasol<br />
läckte ut.<br />
Riskvärdering <strong>och</strong> kriterier<br />
I Sverige finns inga nationellt fastställa kriterier för riskvärdering, <strong>och</strong><br />
därmed saknas riktlinjer för vad som kan anses vara acceptabelt. Det är alltid<br />
beslutsfattaren som ytterst måste bedöma hur risker ska värderas.<br />
Värdering <strong>av</strong> <strong>och</strong> beslut om risker är ofta en svår uppgift som innebär att en<br />
beräknad, eller på annat sätt bedömd risk, ska vägas samman med nytta <strong>och</strong><br />
den enskildes <strong>och</strong> samhällets intressen samt upplevelsen <strong>av</strong> risken.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 41
kapitel 4. <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> i samhällsplanering<br />
42 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
figur 9. Exempel på individrisk (grön linje) med applicerade kriterier <strong>av</strong>seende riskvärdering.<br />
Exemplet visar en situation med ”hög” risk inom ca 10 m <strong>och</strong> ”låg” risk efter cirka 100 meter.<br />
1.00E-03<br />
1.00E-04<br />
1.00E-05<br />
1.00E-06<br />
1.00E-07<br />
1.00E-08<br />
1.00E-09<br />
Källa: Tyréns<br />
Individrisk<br />
Låg risk<br />
Hög risk<br />
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200<br />
Avstånd från vägkant (m)<br />
figur 10. Förslag till kriterier <strong>av</strong>seende samhällsrisk (Figur 6 i ÖP Göteborg, fördjupning <strong>av</strong>seende<br />
<strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>.)<br />
Olycksfrekvens per år<br />
-2 10<br />
10 -3<br />
10 -4<br />
10 -5<br />
10 -6<br />
Alternativ baserat på riksdagens<br />
mål för trafikolyckor<br />
Arbetsplatser Bostäder<br />
10<br />
0 10 100 1 000 10 000<br />
-7<br />
Antal omkomna<br />
olyckstillfälle<br />
Källa: ÖP Göteborg (1999), Fördjupning <strong>av</strong>seende sektorn transporter <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> (Dnr 758/92).<br />
10 -2<br />
10 -3<br />
10 -4<br />
10 -5<br />
10 -6<br />
10 -7<br />
0<br />
Alternativ baserat på synpunkter<br />
från näringslivet<br />
Olycksfrekvens per år<br />
10 100 1 000 10 000<br />
Antal omkomna<br />
olyckstillfälle
Som allmänna utgångspunkter för värdering <strong>av</strong> risk är följande fyra principe r<br />
vägledande (D<strong>av</strong>idsson m.fl., 1997):<br />
> Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska <strong>och</strong> ekonomiska<br />
medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk ska detta göras.<br />
> Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i<br />
proportion till den nytta i form <strong>av</strong> exempelvis produkter <strong>och</strong> tjänster<br />
verksamheten medför.<br />
> Fördelningsprincipen: Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten<br />
medför, vara skäligt fördelade inom samhället.<br />
> Princip om undvikande <strong>av</strong> katastrofer: Om risker realiseras bör detta<br />
hellre ske i form <strong>av</strong> händelser som kan hanteras <strong>av</strong> befintliga resurser än<br />
i form <strong>av</strong> katastrofer.<br />
Det finns en rad olika metoder för värdering <strong>av</strong> risk som använder ovanstående<br />
principer i olika omfattning. De huvudsakliga metoder som kan användas är:<br />
> Deterministisk riskvärdering<br />
> Probabilistisk riskvärdering<br />
> Riskjämförelse<br />
> Skydds<strong>av</strong>stånd<br />
> Regler <strong>och</strong> normer för riskvärdering<br />
> Subjektiv riskvärdering<br />
Risker kan placeras i tre kategorier. De kan anses vara acceptabla, acceptabla<br />
med restriktioner eller oacceptabla.<br />
figur 11. Princip för uppbyggnad <strong>av</strong> riskvärderingskriterier.<br />
Område med<br />
oacceptabla risker<br />
Område där risker kan<br />
tolereras om alla rimliga<br />
åtgärder är vidtagna<br />
Område där risker kan<br />
anses små<br />
Källa: D<strong>av</strong>idsson m.fl., 1997.<br />
Risk toleras ej<br />
Risk toleras endast om riskreduktion<br />
ej praktiskt genomförbart eller om<br />
kostnader är helt oproportionerliga<br />
Tolerabel risk om kostnader för<br />
riskreduktion överstiger nyttan<br />
Nödvändigt visa att risker<br />
bibehålls på denna låga nivå<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 43
kapitel 4. <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> i samhällsplanering<br />
44 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Dessa tre kategorier kan vid en kvantifierad analys jämföras med probabilistiska<br />
kriterier, om en probabilistisk riskvärdering används. Följande har föreslagits<br />
för såväl transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> som samhällsplaneringen i övrigt<br />
(D<strong>av</strong>idsson m.fl., 1997):<br />
> Individrisk: 10 –5 per år som övre gräns för område där risker under vissa<br />
förutsättningar kan tolereras <strong>och</strong> 10 –7 per år som gräns för område där<br />
risker kan anses som små. Mellan dessa gränser gäller ALARP-principen,<br />
det vill säga risker ska vara ”As Low As Reasonably Practicable”.<br />
> Samhällsrisk: I ett F/N-diagram där övre gränsen för område där risker<br />
under vissa förutsättningar kan tolereras är 10 –4 per år för N=1 <strong>och</strong> med<br />
lutningen -1, medan övre gränsen för område där risker kan anses små är<br />
10 –6 per år för N=1 <strong>och</strong> med lutningen -1. Mellan dessa nivåer tillämpas<br />
ALARP-principen.<br />
Utöver hänsyn till riskmåtten individ- <strong>och</strong> samhällsrisk krävs det ofta ett<br />
bebyggelsefritt <strong>av</strong>stånd om 15–30 meter för bland annat räddningstjänstens<br />
framkomlighet <strong>och</strong> för att åtgärder (mot till exempel olycksrisk eller buller)<br />
ska kunna vidtas i framtiden vid en utökad trafikering. Detta innebär att även<br />
om beräknade riskmått visar att risknivån aldrig är oacceptabelt hög, är det<br />
ändå inte lämpligt att lokalisera bebyggelse direkt i anslutning till väg eller<br />
järnväg. Detta kan också ses som tillämpning <strong>av</strong> deterministisk riskvärdering,<br />
då ett minsta <strong>av</strong>stånd skyddar mot de vanligast förekommande olyckshändelserna.<br />
Skillnad i riskvärdering för infrastrukturprojekt<br />
Planering <strong>av</strong> ny väg <strong>och</strong> järnväg sker enligt en planeringsprocess som regleras<br />
i ”Lagen om byggande <strong>av</strong> järnväg”, ”Väglagen” <strong>och</strong> ”Miljöbalken”.<br />
Den fysiska planeringen i kommunen i samband med detta sker enligt plan<strong>och</strong><br />
bygglagen (PBL). Planering <strong>av</strong> ny väg/ järnväg samt bebyggelse intill väg/<br />
järnväg sker utifrån olika förutsättningar. Vid planering <strong>av</strong> ny bebyggelse<br />
enligt PBL ska marken vara lämpad för ändamålet (med hänsyn till hälsa<br />
<strong>och</strong> säkerhet), medan det vid byggande <strong>av</strong> väg <strong>och</strong> järnväg är minsta intrång<br />
<strong>och</strong> olägenhet utan oskälig kostnad som eftersträvas. I PBL nämns också att<br />
bestämmelserna syftar till ”god <strong>och</strong> långsiktigt hållbar livsmiljö”.<br />
Säkerhetstänk i alla led i infrastrukturprojekt syftar till att få en väg eller järnväg<br />
som är trafiksäker. Riskerna med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> kan bli förhöjda när bebyggelse<br />
finns i nära anslutning till väg eller järnväg, men även vid viss utformning<br />
<strong>av</strong> infrastrukturen (växlar, höga hastigheter, broar, kurvor etcetera).<br />
Förutom att det finns en skillnad i lagstiftningen finns även en skillnad i<br />
principerna för riskvärdering. Att genomföra infrastrukturprojekt ligger i
samhällets intresse <strong>och</strong> medför stora nyttor, vilket enligt principen om proportionalitet<br />
innebär att den riskvärdering som en väg eller järnväg medför<br />
ska beakta att anläggningen medför samhällsnytta. Även utifrån rimlighetsprincipen<br />
finns en skillnad mellan att begränsa befintlig bebyggelse (inlösen)<br />
<strong>och</strong> att tillåta ny bebyggelse.<br />
Utöver principerna för riskvärdering ska i infrastrukturprojekt hänsyn<br />
tas till hur riskbilden förändras (enligt upplägg <strong>av</strong> miljökonsekvensbeskrivningar).<br />
En prövning <strong>av</strong> vägens <strong>och</strong> järnvägens risker för omgivningen ska<br />
beakta om situationen förbättras eller inte. Givetvis ska risknivån aldrig tilllåtas<br />
vara alltför hög, det vill säga oacceptabel.<br />
I infrastrukturprojekt är det en viktig uppgift för riskanalysen att bevaka<br />
att risknivån aldrig tillåts vara oacceptabel <strong>och</strong> ett mål är att säkerställa att<br />
säkerhetsnivån är tillräckligt hög. Vid planering <strong>av</strong> ny bebyggelse är det en <strong>av</strong><br />
riskanalysens uppgifter att se till att marken är lämplig för ändamålet, det vill<br />
säga det är extra viktigt med ”god planering”.<br />
Riskreducerande åtgärder <strong>och</strong> deras reglering<br />
Grundprincipen är att de åtgärder som riskanalysen mynnar ut i även ska regleras<br />
genom planbestämmelser. Det är dock inte möjligt att reglera alla typer <strong>av</strong><br />
åtgärder <strong>och</strong> förutsättningar i en detaljplan. Specifika tekniska installation er,<br />
informationskr<strong>av</strong> <strong>och</strong> ledningssystem är exempel på riskreducerande åtgärder<br />
som inte kan regleras med detaljplaner.<br />
” Grundprincipen är att de åtgärder som riskanalysen<br />
mynnar ut i även ska regleras genom planbestämmelser.<br />
Det är dock inte möjligt att reglera<br />
alla typer <strong>av</strong> åtgärder <strong>och</strong> förutsättningar i<br />
en detaljplan.”<br />
Det är också skillnad mellan åtgärder som anses vara ”skall”-kr<strong>av</strong> <strong>och</strong> sådana<br />
som rekommenderas för att uppnå god planering. Likaså kan vissa förutsättningar,<br />
<strong>och</strong> inte enbart åtgärder, behöva regleras i detaljplanen, såsom att<br />
bebyggelse är belägen ett visst antal meter från väg eller järnväg.<br />
I vissa fall kan olika kombinationer <strong>av</strong> åtgärder ge likvärdigt skydd, <strong>och</strong> för<br />
att undvika en situation där framtida verksamheter <strong>och</strong> exploatörer begränsas<br />
<strong>av</strong> alltför specifika detaljplanebestämmelser, kan åtgärderna behöva <strong>av</strong>hand-<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 45
kapitel 4. <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> i samhällsplanering<br />
46 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
las även med dessa aktörer. Detta för att det i planbestämmelserna inte går att<br />
ange samtliga möjliga lösningar, samtidigt som det kan finnas flera sådana.<br />
Det finns också möjlighet att skriva civilrättsliga <strong>av</strong>tal för att säkerställa en<br />
åtgärds genomförande. I sådana frågor krävs förmodligen juridisk kompetens.<br />
Det är viktigt att <strong>av</strong>talen följer själva fastigheten <strong>och</strong> förblir tvingande<br />
även för en framtida ägare.<br />
Bestämmelserna i PBL sätter gränserna för vad som kan regleras med<br />
detaljplan. Om det inte finns stöd för en tänkt planbestämmelse kan den inte<br />
tillämpas. Hänsyn behöver tas till detaljplanens roll, planbestämmelsernas<br />
verkan samt möjligheten att följa upp. Boverket ger ut rekommendationer<br />
<strong>av</strong>seende detaljplanernas utformning samt exempel på planbestämmelser.<br />
En detaljplan består <strong>av</strong> plankartan <strong>och</strong> dess bestämmelser. Dessa har rättsverkan.<br />
Övriga dokument, såsom planbeskrivning, genomförandebeskrivning,<br />
program, illustrationer, tekniska <strong>och</strong> ekonomiska utredningar <strong>och</strong> eventuell<br />
MKB med riskanalys har ingen rättsverkan. Syftet med dessa är att förtydliga<br />
planens innebörd.<br />
” Genom att arbeta med vägvalsstyrning kan<br />
transporter fås att ta lämpligare vägar. Detta<br />
kan innebära vägar där trafiksäkerheten är<br />
högre, <strong>och</strong> olyckor därför bedöms inträffa mer<br />
sällan, eller får mindre konsekvenser.”<br />
Vägvalsstyrning<br />
Vägvalsstyrning innebär att transporterna med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> styrs till vissa<br />
vägar, alternativt från vissa vägar. Genom att arbeta med vägvalsstyrning kan<br />
transporter fås att ta lämpligare vägar. Detta kan innebära vägar där trafiksäkerheten<br />
är högre, <strong>och</strong> olyckor därför bedöms inträffa mer sällan, eller där<br />
konsekvenserna <strong>av</strong> en olycka är lägre.<br />
Det finns två sätt att påverka var <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> transporteras:<br />
> Förbud <strong>och</strong> restriktioner i de lokala trafikföreskrifterna, utfärdade <strong>av</strong><br />
länsstyrelsen <strong>och</strong> i enlighet med Vägtrafikkungörelsen (SFS 1972:603).<br />
> Rekommendationer (ej tvingande) utfärdade <strong>av</strong> länsstyrelsen.<br />
Enligt trafikförordningen är MSB skyldigt att ställa samman <strong>och</strong> publicera
de olika länsstyrelsernas lokala trafikföreskrifter gällande <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>. Detta<br />
uppdrag kommer att övertas <strong>av</strong> Transportstyrelsen.<br />
Arbetet med vägvalsstyrning för <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> innefattar även platser för<br />
uppställning (inklusive rastplatser).<br />
I några län sker en indelning <strong>av</strong> det rekommenderade vägnätet för <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong> i primärt <strong>och</strong> sekundärt vägnät. Detta gäller exempelvis i Stockholms<br />
län. I dessa län används det primära vägnätet för genomfartstrafik <strong>och</strong> utgör<br />
stommen. På primära vägar transporteras ofta större mängder <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>.<br />
Det sekundära vägnätet är inte <strong>av</strong>sett för genomfartstrafik, utan ska användas<br />
för transporter mellan det primära vägnätet <strong>och</strong> leverantör eller mottagare<br />
<strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>.<br />
Information om en viss väg kan sökas via länsstyrelsernas respektive MSB:s<br />
hemsida. Det finns också kartmaterial att beställa.<br />
Följande aspekter behöver man ta hänsyn till vid vägvalsstyrning:<br />
> Risknivån. För att <strong>av</strong>göra var <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> ska styras kan riskerna med de<br />
förväntade transporterna behöva utredas. Detta ger svar på vilken risknivå<br />
som gäller för aktuell väg samt vilka ADR-klasser som dominerar, vilket<br />
ger information om förväntade konsekvens<strong>av</strong>stånd.<br />
> Trafiksäkerhet. Därefter behöver hänsyn tas till trafiksäkerhet, såsom<br />
hastighet, korsningar <strong>och</strong> kurvor.<br />
> Bebyggelse. Sist men inte minst behöver befintlig <strong>och</strong> framtida bebyggelse<br />
inventeras, för att <strong>av</strong>göra graden <strong>av</strong> konflikt (mellan risknivån <strong>och</strong> bebyggelse).<br />
Uppställningsplatser för fordon med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Vid parkering <strong>av</strong> ett fordon med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> under pågående transport gäller<br />
vissa regler <strong>och</strong> när samma fordon behöver ställas upp, eller vid lastning <strong>och</strong><br />
lossning, gäller andra regler. Det saknas regler som i detalj anger hur en uppställningsplats<br />
ska vara utformad, <strong>och</strong> det saknas även uppgifter om minsta<br />
skydds<strong>av</strong>stånd. Transportören är ansvarig för att all uppställning <strong>och</strong> parkering<br />
sker på ett säkert sätt.<br />
Det finns dock riktlinjer för uppställningsplatser, framtagna <strong>av</strong> industrin.<br />
Dessa anger att det bör finnas vakter, grindar, belysning, inbrottslarm, rörelsedetektorer<br />
samt kameraövervakning (Franklin, Celay, 2006). Riktlinjerna<br />
har tagits fram som en del i Vägverkets arbete med att skapa ”Säkra Uppställningsplatser<br />
för vägtransporter” <strong>och</strong> syftar till att kartlägga de behov <strong>och</strong><br />
kr<strong>av</strong> som påverkar utformningen <strong>av</strong> dessa uppställningsplatser. Åtgärderna<br />
ska främst hindra obehörigt förfarande med <strong>gods</strong>et.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 47
kapitel 4. <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> i samhällsplanering<br />
48 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Det bör också finnas utrustning för att ta hand om mindre utsläpp (absorbent)<br />
samt handbrandsläckare för att släcka mindre bränder. Marken bör<br />
vara utformad så att spill styrs i lämplig riktning, framförallt bort från bebyggelse<br />
eller andra fordon. Om uppställningsplatser lokaliseras intill vattentäkt<br />
eller annan skyddsvärd miljö kan särskilda åtgärder behöva vidtas, exempelvis<br />
tätskikt i mark. Det kan också vara olämpligt med en sådan placering.<br />
En attraktiv gestaltning ger en vacker uppställningsplats <strong>och</strong> ökad trygghet.<br />
Detta bidrar till mindre sabotage, vilket ger ökad säkerhet. En genomtänkt<br />
utformning utifrån risksynpunkt reducerar sannolikheten för <strong>och</strong><br />
konsekvensen <strong>av</strong> en olycka. Sanolikheten påverkas <strong>av</strong> exempelvis sikt, ljus,<br />
förekomst <strong>av</strong> öppna ytor, körytor samt skyltning. Konsekvensen påverkas <strong>av</strong><br />
omgivande bebyggelse, möjlighet till uppsamling etcetera.<br />
Tänk på:<br />
> Markens lutning ger svar på var ett eventuellt spill hamnar.<br />
> Utrustning för att ta hand om mindre utsläpp <strong>och</strong> bränder behöver finnas.<br />
> Åtgärder för att förhindra obehörigt förfarande är lämpliga då denna typ<br />
<strong>av</strong> händelse förväntas bli vanligare i framtiden.<br />
> Gestaltningsåtgärder kan ge ökad trygghet.<br />
> Ta hänsyn till skyddsobjekt, såsom restaurang, drivmedelsstation <strong>och</strong><br />
yttre miljö.
LäSTIPS<br />
> Transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>, väg <strong>och</strong> järnväg 2009–2010, publ.nr<br />
MSB 0070-09, Myndigheten för Samhällsskydd <strong>och</strong> beredskap,<br />
2009<br />
> Riskbeaktande i detaljplaneringsprocessen – analys <strong>av</strong> tre studier,<br />
Räddningsverket, 2007<br />
> Farligt <strong>gods</strong> på vägnätet – underlag för samhällsplanering,<br />
Räddningsverket (Boverket, Vägverket), B 20-209/98, 1998<br />
> Riskbeaktande i detaljplaneringsprocessen – analys <strong>av</strong> tre<br />
fallstudier, Räddningsverket, 2007, ISBN 978-91-7253-369-1<br />
> Behov <strong>och</strong> Kr<strong>av</strong> för Skapande <strong>av</strong> Rekommenderade Uppställningsplatser<br />
för vägtransporter, iSE, 2007.<br />
> Handbok för riskanalys, Räddningsverket, 2003,<br />
ISBN 91-7253-178-9.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 49
Trafiksäkerhet <strong>av</strong>seende<br />
<strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> – väg <strong>och</strong> gata<br />
Inledning<br />
5<br />
KAPITEL<br />
Så kallade <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>olyckor är i grunden ofta vanliga trafikolyckor. En<br />
vanlig vägolycka kan övergå till en <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>olycka när exempelvis en tankbil<br />
skadas allvarligt <strong>och</strong> ger upphov till läckage <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>. Att undvika <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong>olyckor går således ut på att öka trafiksäkerheten för tung trafik samt<br />
undvika att transporter skadas så allvarligt att lasten kan läcka ut.<br />
Generellt handlar den forskning som finns om tung trafik om hur man kan<br />
göra för att minska personskadorna <strong>och</strong> dödsolyckorna. Detta gör det svårt<br />
att ur forskning <strong>och</strong> litteratur urskilja tydligt effektiva åtgärder mot <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong>olyckor specifikt.<br />
Tung trafik, <strong>och</strong> därmed även <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>fordonen, kräver bredd, släta ytor<br />
samt få hastighetsdämpande åtgärder. Samtidigt leder detta till höga hastigheter<br />
<strong>och</strong> låg trafiksäkerhet för många andra trafikantgrupper, vilket kan leda<br />
till olyckor hos dessa grupper som i sin tur påverkar <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>.<br />
Sett i det stora perspektivet sker det få olyckor med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>. Däremot<br />
inträffar varje år många olyckor med tung trafik där lastbilar skulle kunnat<br />
ha <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> som last. Ur ett trafikperspektiv är det intressant att analysera<br />
olyckor med tung trafik mer allmänt <strong>och</strong> inte fokusera just på <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>,<br />
eftersom åtgärder för att förhindra dessa olyckor är desamma o<strong>av</strong>sett vilken<br />
last fordonet har. När en olycka väl skett, behövs däremot åtgärder anpassade<br />
för <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 51
kapitel 5. Trafiksäkerhet <strong>av</strong>seende <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> – väg <strong>och</strong> gata<br />
52 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Dålig sikt kan öka sannolikheten för <strong>av</strong>körning.<br />
Föremål i anslutning till väg behöver vara eftergivliga för att inte orsaka skada på tankfordon, vilket annars<br />
kan innebära att <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> läcker ut. Mur (motsatt sida) ger visst skydd mot olyckor med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>.
Typ <strong>av</strong> olyckor<br />
För att få en bild <strong>av</strong> vilka typer <strong>av</strong> olyckor som sker med tung trafik har ett<br />
utdrag gjorts ur olycksdatabasen STRADA. Utdraget innefattar alla olyckor<br />
som skett i Skåne län under perioden 2006-01-01 till <strong>och</strong> med 2010-12-31 <strong>och</strong><br />
som involverade trafikelementtypen ”lastbil”. Olyckorna har rapporterats <strong>av</strong><br />
polis <strong>och</strong>/eller sjukvården.<br />
Sett till alla olyckor som skett, o<strong>av</strong>sett svårighetsgrad, fördelade sig dessa<br />
enligt följande:<br />
> Drygt 30 procent <strong>av</strong> olyckorna var upphinnandeolyckor<br />
> Cirka 20 procent var singelolyckor<br />
> Cirka 20 procent var olyckor mellan korsande motorfordon<br />
> Cirka 10 procent var mötesolyckor<br />
> Cirka 10 procent var <strong>av</strong>svängsolyckor<br />
Sett till <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> är det mest intressant att studera de olyckor som klassats<br />
som svåra (sett till personskadorna) eller dödsolyckorna, eftersom dessa<br />
generellt sett involverat störst krockvåld <strong>och</strong> därmed den största risken för<br />
att fordonets last påverkas.<br />
För de svåra (sett till personskadorna) olyckorna <strong>och</strong> dödsolyckorna såg<br />
fördelningen <strong>av</strong> de vanligaste olyckstyperna ut enligt följande:<br />
> Knappt 25 procent mötesolyckor<br />
> Cirka 25 procent korsandeolyckor<br />
> Cirka 20 procent upphinnandeolyckor<br />
> Drygt 10 procent singelolyckor<br />
> Drygt 10 procent <strong>av</strong>svängsolyckor<br />
För en del <strong>av</strong> de olyckor som skett, anges vilket väglag som rådde vid olyckstillfället.<br />
Väglag hade angetts för 211 svåra olyckor <strong>och</strong> dödsolyckor. Vid cirka<br />
60 procent <strong>av</strong> olyckstillfällena var väglaget torrt medan det var snö/is/vått<br />
vid 40 procent <strong>av</strong> olyckstillfällena.<br />
I STRADA finns även möjlighet att registrera vilken hastighetsbegränsning<br />
som rådde på platsen för olyckan. Detta har registrerats för totalt 205 <strong>av</strong> de<br />
svåra olyckorna eller dödsolyckorna.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 53
kapitel 5. Trafiksäkerhet <strong>av</strong>seende <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> – väg <strong>och</strong> gata<br />
54 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Fördelningen mellan olika hastighetsbegränsningar ser ut som följer:<br />
> 50 km/h: 34 olyckor<br />
> 60 km/h: 1 olycka<br />
> 70 km/h: 65 olyckor<br />
> 80 km/h: 8 olyckor<br />
> 90 km/h: 60 olyckor<br />
> 100 km/h: 3 olyckor<br />
> 110 km/h: 32 olyckor<br />
> 120 km/h: 2 olyckor<br />
Av ovanstående statistik bör man dock inte dra några slutsatser då det finns<br />
mycket som påverkar resultatet. En viktig parameter är antalet fordonskilometer<br />
som körs på vägar med olika hastighetsbegränsningar.<br />
Enligt en annan studie uppges att cirka hälften <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>olyckorna är<br />
singelolyckor (Räddningsverket, 1999). Detta har dålig överensstämmelse<br />
med utdragen ur STRADA <strong>av</strong>seende olyckor med svåra personskador. Det<br />
kan vara en indikation på att <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>olyckor inte följer övrig tung trafik,<br />
där denna olyckstyp utgjorde 20 procent, eller tung trafik med stort krockvåld<br />
(svåra skador) där andelen var cirka 10 procent.<br />
Hastighetens betydelse<br />
Hastigheten anges oftast som den enskilt viktigaste orsaken till trafikolyckor<br />
på väg. Studier visar att det finns ett mycket starkt statistiskt samband mellan<br />
hastighet <strong>och</strong> trafiksäkerhet. Det är svårt att tänka sig någon annan riskfaktor<br />
som har ett starkare inflytande på olyckor <strong>och</strong> skador än hastigheten.<br />
Sänkta hastigheter påverkar trafiksäkerheten på två sätt:<br />
> Vid en sänkning <strong>av</strong> hastigheten minskar risken att en olycka ska inträffa<br />
eftersom förarens möjlighet att förhindra olyckan ökar.<br />
> Vid en sänkning <strong>av</strong> hastigheten blir skadeföljden lindrigare. Störst blir<br />
förändringen för de svårare olyckorna.<br />
En generell hastighetssänkning har mycket stor effekt på olyckorna, vilket<br />
bäst kan förklaras med att det är det effektivaste sättet att också minska hastigheten<br />
i de kritiska situationerna. Sänkt hastighet påverkar dessutom alla<br />
typer <strong>av</strong> olyckor. Farligt <strong>gods</strong>olyckorna påverkas tvåfaldigt, då sannolikhet en<br />
för en olycka minskar samtidigt som sannolikheten för läckage minskar<br />
(lägre hastighet innebär mindre krockvåld).
Vägutformningens betydelse<br />
Dåvarande Vägverket (numera Trafikverket) lät studera inträffade olyckor<br />
med tunga fordon under åren 1995 <strong>och</strong> 1996, med syfte att ta reda på vägutform<br />
ningens betydelse för <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>olyckor.<br />
Studien resulterade i ett antal viktiga slutsatser <strong>av</strong>seende de studerade<br />
olyckorna:<br />
> Samtliga inträffade i landsbygdsmiljö<br />
> Ingen inträffade i en korsning<br />
> De flesta <strong>av</strong> olyckorna inträffade dagtid<br />
Två huvudtyper <strong>av</strong> olyckor identifierades:<br />
> Olyckor i ytterkurva (feldoserade, snäva kurvor)<br />
> Avkörningsolycka där orsaken är okänd<br />
> Vägren samt stödremsa g<strong>av</strong> ofta vika för de tunga fordonen<br />
> Läckage inträffade vid 34 <strong>av</strong> 46 olyckor<br />
> Singelolyckorna utgjorde 24 <strong>av</strong> 46 olyckor<br />
Tunga fordon ställer särskilda kr<strong>av</strong> på vägutformningen, exempelvis för att vägren <strong>och</strong> stödremsa inte ska<br />
ge vika.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 55
6<br />
KAPITEL<br />
Järnvägens trafiksäkerhet<br />
<strong>av</strong>seende <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Järnvägen är överlag mycket säker <strong>och</strong> olyckor samt incidenter med <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong> beror ofta på brister i säkerhet överlag, det vill säga den initiala händelsen<br />
är inte specifik för enbart transport <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>, utan en tågolycka i<br />
allmänhet.<br />
Grunden i järnvägssäkerhet är att förhindra urspårningar <strong>och</strong> kollisioner,<br />
då det med anledning <strong>av</strong> till exempel tågens stoppsträcka inte är möjligt att<br />
aktivt agera för att undvika en olycka. Förutom säkerhetssystem <strong>och</strong> säkerhetsanläggningar<br />
har även underhåll <strong>av</strong> bana samt fordonens skick betydelse.<br />
Trafiken styrs också så att risken för olyckor blir låg, till exempel genom att<br />
endast ett tåg befinner sig på en viss <strong>av</strong>gränsad sträcka. Ytterligare en säkerhetsåtgärd<br />
är att säkerhetsutrustning (till exempel hos bromssystemet) oftast<br />
är konstruerad med ”stopp” som normalläge, vilket innebär att om inte samtliga<br />
villkor för ”kör” är uppfyllda så går det inte att visa ”kör” (lossa bromsen).<br />
Det sker mycket få olyckor med <strong>gods</strong>tåg, dock kan konsekvenserna bli betydande<br />
då mängden <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> per järnvägsvagn kan vara stor. Sannolikheten<br />
för en initial händelse beror bland annat på banstandard, korsningsutformningar<br />
<strong>och</strong> växlar. Högre hastighet innebär högre krockvåld, vilket ökar sannolikheten<br />
för exempelvis läckage då en olycka väl inträffat.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 57
kapitel 6. Järnvägens trafiksäkerhet <strong>av</strong>seende <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
58 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Järnvägen är överlag mycket säker. Förekomst <strong>av</strong> plankorsningar <strong>och</strong> växlar (framförallt äldre sådana) ökar<br />
sannolikheten för en olycka.<br />
Skadehändelser<br />
Olyckor är huvudsakligen urspårningar <strong>och</strong> sammanstötningar (kollision<br />
samt plankorsningsolycka). Om en tankvagn skadas vid sammanstötning<br />
eller urspårning kan <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> läcka ut. Skadehändelsen ”olycka med <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong>” omfattar olyckor där så kallat ”<strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>” släpps ut på ett sätt som kan<br />
ge olyckor i omgivningen.<br />
Urspårning kan bero på banfel på grund <strong>av</strong> solkurvor, hinder på spåren (till<br />
exempel stenar), slitna/trasiga/felfungerande växlar, rälsbrott, för hög hastighet,<br />
fordonsfel (varmgång i hjullager), lastförskjutningar, sabotage, extremt<br />
väder eller skred. Enligt Fredén (2001) är sannolikheten för sammanstötning<br />
mellan tåg så liten att den försvinner i de allmänna osäkerheterna <strong>av</strong>seende<br />
urspårning. Det automatiska tågkontrollsystemet ATC medför att sannolikheten<br />
för sammanstötning mellan två tåg minskar ytterligare.<br />
Vid en urspårning hamnar vagnarna nästan alltid inom en vagnslängd från<br />
banan. Spridningen (<strong>av</strong>vikelsen från spåret) är beroende <strong>av</strong> spårets läge i förhållande<br />
till omgivningen <strong>och</strong> omgivningens beskaffenhet. Avståndet påverk as<br />
inte markant <strong>av</strong> tågets hastighet, då rörelsekraften är i tågets riktning.
Urspårning<br />
Data över hur långt från spårmitt som tåg vid inträffade urspårningar har<br />
hamnat som längst framgår <strong>av</strong> följande tabeller.<br />
tabell 2. Data över hur långt urspårade resandetåg har <strong>av</strong>vikit från spårmitt, samt viktad<br />
sannolikhet med beaktande <strong>av</strong> endast de kända data.<br />
0–1 m 1–5 m 5–15 m 15–25 m > 25 m okänt<br />
data (%) 69 16 2 2 0 12<br />
Viktad slh (%) 78 18 2 2 0 –<br />
Källa: Fredén (2001)<br />
tabell 3. Data över hur långt urspårade <strong>gods</strong>tåg har <strong>av</strong>vikit från spårmitt, samt viktad<br />
sannolikhet med beaktande <strong>av</strong> endast de kända data.<br />
0–1 m 1–5 m 5–15 m 15–25 m > 25 m okänt<br />
data (%) 64 18 5 2 2 9<br />
Viktad slh (%) 70 20 5 2 2 –<br />
Källa: Fredén (2001)<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 59
Gestaltning <strong>av</strong> riskreducerande<br />
åtgärder<br />
7<br />
KAPITEL<br />
Riskanalyser <strong>och</strong> riskbedömningar kan mynna ut i kr<strong>av</strong> på riskreducerande<br />
åtgärder, såsom vallar <strong>och</strong> fasader utan fönster. Det finns goda möjligheter att<br />
gestalta dessa åtgärder på ett sätt som bidrar till en positiv upplevelse, utan<br />
att den riskreducerande effekten går förlorad.<br />
Gestaltningsprinciper<br />
Väg <strong>och</strong> järnväg trafikeras ofta <strong>av</strong> en stor mängd fordon <strong>och</strong> människor. Dessa<br />
ligger samtidigt i anslutning till större bostadsområden, ibland i anslutning<br />
till tätorternas <strong>och</strong> städernas centrum eller till stadens entré. Farligt <strong>gods</strong><br />
kanaliseras ofta till större vägar <strong>och</strong> ofta till storskaliga miljöer med större<br />
omkringliggande ytor eller som består <strong>av</strong> större byggnader. I vissa fall går<br />
transporter med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> rakt igenom den småskaliga tätorten.<br />
Detta kräver olika förhållningssätt. I ett större område bör gestaltningen<br />
<strong>av</strong> åtgärder göra skalan mänskligare, mindre <strong>och</strong> mer detaljerad för att främja<br />
intressanta upplevelser, identitetsskapande <strong>och</strong> genom detta också tryggheten.<br />
I ett småskaligt stadslandskap innebär det ofta att de små detaljerna<br />
behöver tillföras för att behålla den lilla mänskliga skalan. I båda fallen behöver<br />
detaljer tillföras som genom transparens visar vad som händer bakom.<br />
Detta innebär att det är mycket viktigt hur åtgärderna gestaltas <strong>och</strong> utformas.<br />
Åtgärderna bör ha en karaktär som lyfter platsens identitet, integrerar dem<br />
på platsen <strong>och</strong> i bästa fall förskönar.<br />
Allt som byggs formges <strong>och</strong> gestaltas på något sätt. Om något ska formges<br />
kan man lika gärna göra det vackert. Med större eller mindre kostnader, kompromisser,<br />
tekniskt intressanta lösningar kan allt göras vackert, intressant<br />
<strong>och</strong> trygghetsskapande.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 61
kapitel 7. gestaltning <strong>av</strong> riskreducerande åtgärder<br />
62 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
En fasad utan fönster <strong>och</strong> dörrar kan göras vacker med färg <strong>och</strong> form.<br />
Aspekter som gör intryck är detaljeringsgrad, höjder, linjer som sammanfaller<br />
eller inte, ytor som följer på varandra samt vegetation som förankrar<br />
byggnader eller <strong>av</strong>skärmar. Naturliga höjder förstärker byggnaders förankring<br />
på platsen.<br />
Det är vanligt förekommande att en infart eller ett ytterområde behöver<br />
skyddsåtgärder eftersom tungt trafikerade gator <strong>och</strong> vägar här möter bebyggelse.<br />
Tätorternas infarter <strong>och</strong> de områden de finns i är ofta inte speciellt<br />
omsorgsfullt gestaltade utan har ofta glömts bort. Detta trots att de är stadens<br />
infart för många besökare.<br />
Det är en utmaning att byggnader ofta utgörs <strong>av</strong> stora volymer, höga vallar,<br />
plank <strong>och</strong> ytor. Denna skala är svår att relatera till för människor. Detaljerna<br />
kan här vara svaret <strong>och</strong> dessa kan skrivas in i exploaterings<strong>av</strong>tal <strong>och</strong> planbestämmelser.<br />
Om det rör sig om en väg där Trafikverket är väghållare bör<br />
kommunen föra en aktiv dialog.
En skyddande mur kan utformas med detaljer <strong>och</strong> linjer för att på ett relativt enkelt sätt motverka till att<br />
riskreducerande åtgärder inte enbart uppfattas som otrivsamma.<br />
Hur platsen, elementen <strong>och</strong> detaljerna utformas påverkar hur platsen upplevs.<br />
Ofta vill man som verksamhetsutövare inte lägga ner en ”onödig” detaljeringsgrad<br />
<strong>och</strong> kostnad på sin fasad, osv. utan behöver hjälp med inspirerande<br />
diskussioner om vad man bör prioritera. Här kan kommunens arkitekter tillföra<br />
mycket som bollplank i planprocessen <strong>och</strong> bygglovhandläggningen.<br />
LäSTIPS<br />
> Trafikverkets publ. 2004:41 – Gestaltningsprogram, en vägledning<br />
> Arkus, skrift nr 48 – Processer för välgestaltade vägar i staden<br />
> Vägverket – Hela vägen<br />
> Trafikverkets publ. 2006:28 <strong>av</strong> Benny Birgersson – Vägen, en bok<br />
om vägarkitektur<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 63
kapitel 7. gestaltning <strong>av</strong> riskreducerande åtgärder<br />
64 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Riskreducerande åtgärder vid<br />
omgivande bebyggelse <strong>och</strong> mark<br />
Detta <strong>av</strong>snitt innehåller information om ett urval <strong>av</strong> riskreducerande åtgärd er.<br />
Syfte, effektivitet samt gestaltning <strong>och</strong> utformning kommenteras. De bilder<br />
som presenteras ska användas som inspiration snarare än som exempel på<br />
exakta lösningar. Detta då deras primära syfte sällan varit att ge skydd mot<br />
olyckor med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>.<br />
Skriften ”Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner – Vägledningsrapport<br />
2006” (Boverket, Räddningsverket) redogör för dessa samt ytterligare åtgärd er<br />
som kan höja säkerheten, samtidigt som de kan styras i detaljplaner.<br />
Majoriteten <strong>av</strong> dessa kan skydda mot olyckor med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>. Åtgärderna<br />
är i vägledningsrapporten kategoriserade efter typ <strong>av</strong> åtgärd <strong>och</strong> är strukturerade<br />
efter hur de vanligen förhåller sig till byggnaden <strong>och</strong> byggskedet.<br />
Skriften listar följande åtgärder (de i kursiv stil beskrivs i denna handbok):<br />
Markåtgärder<br />
> Markbeläggning genomsläpplig eller tät (asfalt, gräs etcetera)<br />
> Bassäng/kassun/invallning för uppsamling <strong>av</strong> utsläpp/vatten<br />
> Dike<br />
> Erosionsskydd<br />
> Stödfyllning/tryckbank<br />
> Avschaktning<br />
> Avlastning/lastkompensation<br />
Separations/barriäråtgärder<br />
> Skydds<strong>av</strong>stånd<br />
> Vegetation – träd, motsvarande<br />
> Vegetation – buskar, motsvarande<br />
> Vall<br />
> Tråg<br />
> Mur/plank<br />
> Stängsel<br />
> Konstgjort grund – påseglingsskydd<br />
Utformningsåtgärder<br />
> Disposition <strong>av</strong> planområde<br />
> Disposition <strong>av</strong> byggnad<br />
> Placering <strong>av</strong> friskluftsintag<br />
> Ej källare<br />
> Plushöjd. Höjd som överstiger omgivande marknivå.
Minushöjd. Höjd som understiger omgivande marknivå, det vill säga<br />
nedgrävning <strong>av</strong> riskkälla (till exempel cistern)<br />
> Maximal byggnadshöjd<br />
> Förstärkning <strong>av</strong> stomme/fasad<br />
Fasadåtgärder<br />
> Begränsning <strong>av</strong> fönsterarea (till exempel max 15 procent,<br />
även ”inga fönster”)<br />
> Ej öppningsbara fönster<br />
> Brandskyddad fasad<br />
De övriga (ej i kursiv stil) åtgärdernas syfte går det att läsa mer om i vägledningsrapporten.<br />
Urvalet är gjort med tanke på att åtgärden ska ge skydd mot<br />
<strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>olyckor, gå att gestalta samt vara en fysisk åtgärd (till skillnad från<br />
till exempel en viss disposition).<br />
Vilken eller vilka <strong>av</strong> ovanstående åtgärder som krävs beror exempelvis på<br />
risknivån, de platsspecifika förhållandena (dominerande <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>klasser,<br />
byggnadshöjd, verksamhetstyp, höjdförhållanden med mera). Behov <strong>av</strong>görs i<br />
en utredning <strong>av</strong> riskerna.<br />
LäSTIPS<br />
Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner – Vägledningsrapport 2006<br />
(Boverket, Räddningsverket)<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 65
kapitel 7. gestaltning <strong>av</strong> riskreducerande åtgärder<br />
66 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Markbeläggning<br />
Åtgärden innebär att marken förses med en viss ytbeläggning, som kan vara<br />
tät eller genomsläpplig, hård eller mjuk, exempelvis asfalt, marksten, grus<br />
eller gräs.<br />
Syfte<br />
Syftet med åtgärden är främst att styra eller förhindra utbredning <strong>av</strong> pölbränder<br />
(brandfarliga vätskor) <strong>och</strong> förorening <strong>av</strong> mark <strong>och</strong> grundvatten. Pölutbredning<br />
kan begränsas genom att marken har så stor bindningskapacitet<br />
för vätskor som möjligt på ytan. Exempel på sådan mark är gräs <strong>och</strong> ängsmark.<br />
Hänsyn måste dock tas till markens lutning. Utbredning kan styras<br />
med hårdgjorda ytor <strong>och</strong> styrd lutning. Ett tätt ytskikt kan också förhindra<br />
spridning till mark <strong>och</strong> vatten. Exempel på sådana ytskikt är tät asfalt eller<br />
gummidukar under ett permeabelt material. Tjäle kan ge minskad effekt <strong>av</strong><br />
åtgärden.<br />
Gestaltning<br />
Stora, öppna ytor kan upplevas som monotona, tråkiga <strong>och</strong> vaga i sin <strong>av</strong>gränsning.<br />
En yta som inte ska beträdas kan ändå utformas för att vara spännande<br />
att betrakta.<br />
Ytor som behöver vara ogenomsläppliga eller hårdgjorda, för att styra hur ett spill rör sig, kan utformas<br />
med olika kulörer <strong>och</strong> material.
Ett sätt att bryta upp storskaligheten kan vara att skifta material, variera<br />
plattstorlekar eller kulör <strong>och</strong> därmed skapa tydlighet <strong>och</strong> visa på en genomarbetad<br />
plats. Överblivna ytor som iordningställs visar på omsorg <strong>och</strong> ger ett<br />
mervärde, en kvalité för de förbipasserande.<br />
En yta för tung trafik behöver inte vara tråkig bara för att det är en industriell<br />
miljö utan kan göras lättsam <strong>och</strong> lekfull, exempelvis genom målad eller<br />
infärgad asfalt eller thermoplast som appliceras på asfalt eller plattor <strong>och</strong><br />
som samspelar med omgivningen. Det är även möjligt att göra mönsterrelief<br />
i både ny <strong>och</strong> befintlig asfalt.<br />
En väl genomarbetad yta kan höja markvärdet <strong>och</strong> ge området en karaktär.<br />
Den skapar tydlighet angående hur <strong>och</strong> var man får röra sig.<br />
Tänk på:<br />
> Bara för att det är en industriell karaktär behöver det inte vara fult.<br />
> Det finns en stor mängd olika markmaterial som lämpar sig väl för tung<br />
trafik <strong>och</strong> som kan varieras för att inte få en alltför storskalig <strong>och</strong> monoton<br />
miljö.<br />
Sökord på nätet: markbeläggning, thermoplast, gummiasfalt, genomsläpplig<br />
yta, tät markyta.<br />
I vissa fall behöver ytor utformas för att ett spill ska bindas till marken <strong>och</strong> inte spridas över en stor<br />
yta, vilket kan ske vid hårdgjorda ytor. Tänk på konskevenserna för den yttre miljön, så att åtgärden<br />
inte ökar miljörisken.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 67
kapitel 7. gestaltning <strong>av</strong> riskreducerande åtgärder<br />
68 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
En mur som syftar till att skydda mot strålning från en brand ska normalt sett vara tät. Mindre öppningar<br />
kan vara acceptabelt (beroende på syfte med åtgärden, initial risknivå, bakomliggande bebyggelse samt<br />
andra positiva värden med öppningar).<br />
Mur, vall <strong>och</strong> plank<br />
Åtgärden innebär att en konstruktion uppförs som barriär mellan väg/järnväg<br />
samt bebyggelse. Behov <strong>av</strong> höjd, täthet <strong>och</strong> typ varierar. Vallen ( jordmassor)<br />
skyddar i större utsträckning än muren. Plank ger ett mycket begränsat<br />
skydd, men i vissa situationer kan det vara en lämplig riskreducerande åtgärd<br />
<strong>och</strong> i vissa fall uppförs bullerplank som kan ge visst (om än begränsat) skydd<br />
även mot vissa <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>olyckor.<br />
Gräsarmering kan vara ett effektivt sätt att skapa en körbar yta som samtidigt<br />
är grön <strong>och</strong> vacker att titta på <strong>och</strong> som fungerar bra i infiltrationssammanhang.<br />
Andra exempel på genomsläppliga markmaterial är gräs- <strong>och</strong><br />
ängsytor, singel eller naturgrus, rasternät som stabiliserar singel, natursten<br />
med genomsläppliga fogar, hålsten <strong>av</strong> betong eller genomsläpplig asfalt.<br />
Med blomsterplanteringar i form <strong>av</strong> perennrabatter, ängar, lökväxter <strong>och</strong><br />
sedum ytor kan man skapa dekorativa ytor som sänder ut positiva signaler till<br />
omgivningen.<br />
Med en tydligt gestaltad uppdelning i markbeläggningen som visar olika<br />
körytor, gångytor, ytor som inte får beträdas kan man skapa en lugn <strong>och</strong> harmonisk<br />
miljö där mycket <strong>och</strong> rörig skyltning kan undvikas.
Syfte<br />
Mur, vall <strong>och</strong> plank begränsar hur långt i riktning mot bebyggelse som en<br />
vätskepöl (bestående <strong>av</strong> till exempel brandfarlig vätska) breder ut sig. För att<br />
uppnå detta delsyfte krävs inte mer än några decimeters höjdskillnad. Mur<br />
<strong>och</strong> vall kan minska <strong>av</strong>åkningssträckan för vissa fordon (beroende på vinkel,<br />
fordonstyngd med mera). En vall leder till ”mjukare” kollision <strong>och</strong> <strong>av</strong>åkningssträckan<br />
kan definitivt påverkas (beroende på placering). Mur <strong>och</strong> vall kan<br />
absorbera visst splitter från explosioner (på låg höjd) <strong>och</strong> begränsar också<br />
strålning från bränder (på låg höjd), vilket ger visst skydd mot brandspridning.<br />
Vid vissa utsläpp <strong>av</strong> gas kan koncentrationerna förväntas minska till<br />
cirka hälften på andra sidan <strong>av</strong> mur, vall eller plank (Boverket, Räddningsverket,<br />
2006). En vall ger dessutom ett skydds<strong>av</strong>stånd, då vallen upptar mark<br />
intill vägen eller järnvägen.<br />
” Med en tydligt gestaltad uppdelning i markbeläggningen<br />
som visar olika körytor, gångytor,<br />
ytor som inte får beträdas kan man skapa en<br />
lugn <strong>och</strong> harmonisk miljö där mycket <strong>och</strong> rörig<br />
skyltning kan undvikas.”<br />
Beroende på hur stor brand eller explosion som inträffar är skydden olika<br />
effektiva. Vall skyddar överlag effektivt men höjden kan vara otillräcklig då<br />
flammor från en brand kan nå betydligt högre än vad vallen når, <strong>och</strong> stråla ned<br />
mot bebyggelsen över vallen. En mur ger inte lika bra skydd som en vall <strong>och</strong><br />
även i detta fall är höjden otillräcklig vid större olyckor. Vid en större brand i<br />
en tankbil med bensin kan flamhöjden vara i storleksordningen 15 meter. Det<br />
finns också omständigheter som kan ge högre, eller lägre, flamhöjder.<br />
Skyddet bör inte placeras alltför nära vägen eller järnvägen, samtidigt som<br />
ett alltför stort <strong>av</strong>stånd ger sämre skydd. Alltför kort <strong>av</strong>stånd innebär att en<br />
direkt konflikt mellan ett fordon <strong>och</strong> åtgärden kan inträffa, vilket kan skada<br />
exempelvis tankvagnar eller integritet hos åtgärden (skador på en mur minskar<br />
den skyddande verkan mot till exempel brand eller pölutbredning). Om<br />
åtgärden utgörs <strong>av</strong> en lägre kant (några decimeter) med syfte att begränsa<br />
pölutbredning, kan alltför kort <strong>av</strong>stånd innebär att en <strong>av</strong>åkande tankbil kör<br />
över kanten <strong>och</strong> därefter läcker på ”fel” sida <strong>av</strong> kanten. Platsspecifika förhållanden<br />
<strong>av</strong>gör lämplig placering, men generellt kan ett <strong>av</strong>stånd om cirka<br />
5–15 meter vara lämpligt.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 69
kapitel 7. gestaltning <strong>av</strong> riskreducerande åtgärder<br />
70 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
En vall, mur eller ett plank kan ge räddningstjänsten problem med tillgängligheten<br />
till till exempel spårområde.<br />
Gestaltning<br />
Murar, vallar <strong>och</strong> plank som sätts upp i riskreducerande syfte måste ofta utföras<br />
höga, stora <strong>och</strong> långa. Detta i sig skapar den storskaliga miljö som negligerar<br />
den mänskliga skalan. Omsorgen om platsen <strong>och</strong> att åtgärden är en del <strong>av</strong><br />
människans omgivning glöms ibland bort.<br />
För att påverka upplevelsen <strong>av</strong> en hög mur, ett långt plank eller en vidsträckt<br />
vall krävs att man tillför detaljer <strong>och</strong> genom detta skalar ner upplevelsen<br />
<strong>av</strong> ytor både på höjden <strong>och</strong> på längden.<br />
Murar, vallar <strong>och</strong> plank bör hanteras på olika sätt beroende på om de finns<br />
i ett storskaligt landskap i tätortens ytterkant eller inom tätorten. Att hitta<br />
platsens specifika karaktär <strong>och</strong> att infoga elementet i denna bör vara en medveten<br />
process. Ett väg<strong>av</strong>snitt där varje detalj är utformad utan tanke på det<br />
större sammanhanget skapar miljöer utan karaktär <strong>och</strong> identitet <strong>och</strong> upplevs<br />
sakna omsorg.<br />
Olika höjder <strong>och</strong> olika material ökar attraktiviteten. Ett plank <strong>av</strong> trä <strong>och</strong> glas ger framförallt skydd mot<br />
stänk <strong>av</strong> frätande ämnen.
Växtlighet kan försköna en mur.<br />
En förändring i bredd (fasning) tillför detaljer som bryter <strong>av</strong> den annars monotona upplevelsen <strong>av</strong> en<br />
lång mur.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 71
kapitel 7. gestaltning <strong>av</strong> riskreducerande åtgärder<br />
72 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Exempel på sammanhållande element eller attribut är placering <strong>av</strong> elementet,<br />
förankring i platsen genom linjer, höjder, <strong>av</strong>slut, detaljer i form <strong>av</strong> material<br />
eller mönster <strong>och</strong> valet <strong>av</strong> färger.<br />
Detaljer i form <strong>av</strong> vegetation på vallar är en möjlig åtgärd. Detta förankrar<br />
vallen på platsen <strong>och</strong> vegetationen kan planteras både för att dela upp ytan i<br />
längsled <strong>och</strong> minska höjdupplevelsen. Vegetation kan också användas framför<br />
murar <strong>och</strong> plank eller som klätterväxter <strong>och</strong> för att skapa en levande yta.<br />
Väl vald vegetation visar också på årstidsaspekterna <strong>och</strong> tillför platsen upplevelsekvaliteter.<br />
Detaljer kan också tillföras plank <strong>och</strong> murar genom att ytan förändras <strong>och</strong><br />
får ett mönster. Genom att använda karaktäristiska material för platsen infogas<br />
murarna <strong>och</strong> planken i platsens befintliga karaktär. I storskaliga miljöer<br />
saknas ofta en mänsklig skala att relatera till, en detalj att knyta till platsen.<br />
Hur man belyser åtgärden är också viktigt. Genom att belysa detaljer eller<br />
strukturer kommer detaljeringsgraden att framträda även kvällstid. Att tydligt<br />
se omfattningen <strong>av</strong> en åtgärd även kvällstid ökar förståelsen för platsen<br />
<strong>och</strong> var man befinner sig i rummet, vilket innebär att tryggheten ökar.<br />
Tänk på:<br />
> Riskreducerande murar, vallar <strong>och</strong> plank är stora, långa <strong>och</strong> höga. Om<br />
detaljer inte medvetet tillförs kommer de att upplevas som främmande<br />
element som inte skapar en omsorgsfull omgivning.<br />
> Gröna inslag kan öka upplevelsen <strong>av</strong> att åtgärden är väl förankrad på<br />
platsen – man kan arbeta med klätterväxter eller vegetation framför både<br />
vallen, planket <strong>och</strong> muren.<br />
> Inslag <strong>av</strong> material som knyter an till platsen lättar upp en stor yta <strong>och</strong> gör<br />
platsen intressantare, en hel vägsträckning kan genomsyras <strong>av</strong> ett gemensamt<br />
uttryck eller varje del kan ta intryck <strong>av</strong> platsen.<br />
> Gör medvetna val.<br />
> Belysta murar, vallar <strong>och</strong> plank skapar intressanta miljöer, ger<br />
igenkänning <strong>och</strong> identitet samt ökar tryggheten kvällstid.<br />
LäSTIPS<br />
> Bullerskärmaraspekter på formgivning, Peder Melin & Anna<br />
Enberg, Arkus, 2003.<br />
> Bullerskärmar <strong>av</strong> trä, Träinformation Sverige AB, 1998<br />
> Trafikverkets <strong>och</strong> SKL:s VGU – Vägar <strong>och</strong> Gators Utformning (för information<br />
om hur fasta element får placeras i förhållande till vägen)
Skydds<strong>av</strong>stånd <strong>och</strong> <strong>av</strong>gränsning<br />
Ett <strong>av</strong>stånd (zon) mellan väg/järnväg <strong>och</strong> människor/bebyggelse kan upprätthållas<br />
antingen genom att åtkomst hindras, eller genom att byggnader inte<br />
får uppföras. Bäst skydd ger åtgärden om åtkomst <strong>och</strong> tillträde förhindras,<br />
men å andra sidan hindras då också räddningstjänstens tillträde till väg- <strong>och</strong><br />
spårområde. Åtgärden har störst effektivitet vid korta skydds<strong>av</strong>stånd om cirka<br />
20–30 meter, därefter <strong>av</strong>tar nyttan.<br />
För att minska persontätheten i ett område kan vissa ytor utformas på sådant sätt att de normalt sett inte<br />
beträds. Betänk att materialval inte ska förvärra ett olycksförlopp.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 73
kapitel 7. gestaltning <strong>av</strong> riskreducerande åtgärder<br />
74 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Syfte<br />
Syftet med åtgärden är att människor (<strong>och</strong> bebyggelse) inte ska befinna sig<br />
i anslutning till vägen eller järnvägen, där de kan påverkas <strong>av</strong> olycksscenarier.<br />
Olyckor med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> kan påverka på långt <strong>av</strong>stånd, men de troligaste<br />
olycksförloppen påverkar endast inom några tiotal meter. Genom att hindra<br />
människor från att vistas i närområdet uppnås ett skydd mot en betydande<br />
andel <strong>av</strong> olyckorna. I vissa fall är syftet med åtgärden att minska persontätheten,<br />
det vill säga ytorna ska inte uppmana till eller möjliggöra långvarig<br />
vistelse.<br />
Oanvänd mark kan i vissa fall ge upphov till otrygghet <strong>och</strong> inbjuda till sabotage.<br />
Detta kan innebära ökade risker för trafiken.<br />
Beroende på utformning kan räddningstjänstens insats antingen underlättas<br />
(fritt utrymme) eller försvåras (taggbuskar <strong>och</strong> stängsel).<br />
Gestaltning<br />
Ett skydds<strong>av</strong>stånd kan vara en visuell <strong>och</strong>/eller fysisk <strong>av</strong>gränsning. En yta<br />
som inte ska beträdas kan utformas med olika markmaterial, till exempel<br />
större natursten eller glaskross, <strong>och</strong> därigenom bli en vacker del <strong>av</strong> det omgivande<br />
landskapet samtidigt som den fungerar som barriär. Observera att<br />
exempelvis glasskross kan vara direkt olämpligt i vissa fall.<br />
Stängsel kan vara ett effektivt sätt att <strong>av</strong>gränsa <strong>och</strong> samtidigt få en genomsiktlig<br />
transparens. Ett långt <strong>och</strong> enformigt stängsel kan lättas upp <strong>och</strong> varieras<br />
med <strong>av</strong>brott i form <strong>av</strong> klätterväxter eller andra typer <strong>av</strong> planteringar.<br />
Vatten kan vara ett mycket vackert sätt att <strong>av</strong>gränsa en yta på samtidigt<br />
som det kan ha andra funktioner i form <strong>av</strong> dagvattenmagasin <strong>och</strong> att vara en<br />
viktig livsmiljö för djur <strong>och</strong> växter.<br />
Vegetation kan fungera väl som visuell <strong>av</strong>gränsning men också som en<br />
fysisk barriär i form <strong>av</strong> snåriga <strong>och</strong> taggiga buskage.<br />
Tänk på:<br />
> Ett långt <strong>och</strong> tråkigt stängsel kan lättas upp med hjälp <strong>av</strong> olika typer <strong>av</strong><br />
vegetation, både klätterväxter <strong>och</strong> träd- <strong>och</strong> buskplanteringar kan hjälpa<br />
till att variera intrycket.<br />
> Det finns många olika sätt att skapa en barriär utan att nödvändigtvis<br />
skapa en helt sluten miljö.
Planteringar kan minska persontätheten i ett område.<br />
Större stenar omöjliggör tillträde, utan att till exempel stängsel krävs.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 75
kapitel 7. gestaltning <strong>av</strong> riskreducerande åtgärder<br />
76 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Avledningen ovan syftar till att leda vatten, men en liknande utformning kan användas för att styra<br />
eventuella utsläpp <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>.<br />
Uppsamling <strong>av</strong> vätskespill<br />
Åtgärden innebär att en bassäng, kassun eller ett dike eller magasin i mark<br />
anordnas.<br />
Syfte<br />
Åtgärderna anordnas för att samla upp utsläpp <strong>och</strong> släckvatten. Åtgärden<br />
kan också tjäna som buffert vid översvämning, kraftig nederbörd <strong>och</strong> dagvattenstigning.<br />
Genom att samla upp utsläppta brännbara vätskor är den verksam<br />
även mot pölbränder.<br />
Om regnvatten samlas i invallningen minskar den tillgängliga volymen för<br />
att samla upp ett vätskeutsläpp. Vintertid kan is hindra uppsamlingen. Det<br />
kan krävas rensning <strong>av</strong> löv, alger etcetera för att igensättning inte ska ske.
Avledningen ovan syftar till att leda vatten, men fungerar även vid <strong>av</strong>ledning <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> i vätskeform,<br />
såsom bensin.<br />
Tänk också på att det kan finnas en konflikt mellan tanken att en damm ska<br />
samla upp ett utsläpp <strong>och</strong> dess naturvärde eller funktion i till exempel dagvattensystemet.<br />
För att hindra spridning till mark <strong>och</strong> yttre miljö kan åtgärden<br />
behöva utföras tät. Det är särskilt aktuellt i känsliga <strong>och</strong> skyddsvärda miljöer.<br />
Var uppmärksam så att åtgärden inte medför nackdelar utifrån andra aspekter.<br />
Gestaltning<br />
För att fånga upp, leda eller infiltrera vätskespill måste man i anslutning till<br />
infrastruktur hantera ytor i lågpunkter. För att kunna hantera dessa frågor<br />
krävs att en sträcka planeras utifrån flera discipliner (till exempel dagvattenhantering)<br />
<strong>och</strong> gestaltas som en helhet utifrån den önskade karaktären på<br />
platsen. En öppen dagvattenanläggning kan ge stora biologiska, estetiska <strong>och</strong><br />
rekreativa mervärden.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 77
kapitel 7. gestaltning <strong>av</strong> riskreducerande åtgärder<br />
78 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Ett större spill behöver inte bara fångas upp med en <strong>av</strong>ledning, det behöver också ledas till en tilltänkt<br />
uppsamlingsplats. Ofta är det möjligt att samordna denna åtgärden med uppsamling <strong>av</strong> vatten (anläggningsvatten<br />
till exempel).<br />
Ytor som kan samla upp ett eventuellt spill, utformade med växtlighet.
Ytor som ska leda, infiltrera <strong>och</strong> fånga upp vatten kan med fördel gestaltas<br />
med drag <strong>av</strong> omgivande vattendrag eller samlingar <strong>av</strong> vatten. Det är ett enkelt<br />
sätt att ge möjlighet till igenkänning om en naturlig plats finns i närheten <strong>och</strong><br />
är lätt att identifiera. I staden vid h<strong>av</strong>et tar man <strong>av</strong>stamp i de flacka klipporna,<br />
i anslutning till kajer i en hamn i de stadsmässiga kanaler som finns där, tätorten<br />
nära skogen kanske kan visa på närheten till skogsbäcken <strong>och</strong> tätorten<br />
på slätten använder sig kanske <strong>av</strong> skålformade ängsgräsbevuxna slänter som<br />
karaktärsgivare.<br />
Ytor som ska leda vattnet kan utgöras <strong>av</strong> långa diken, endera täta eller infiltrerande.<br />
Ytorna kan också vara lågpunkter i större landskapsrum, vegetationsytor<br />
utanför en parkeringsyta eller en strikt kanal med hårda kanter som<br />
leder fram till en bassäng eller kassun. Utformning <strong>och</strong> material bör styras<br />
mer utifrån omgivande karaktär än <strong>av</strong> vilken typ <strong>av</strong> vätskehantering som är<br />
aktuell. Ofta upplevs flacka slänter till de uppsamlande dikena eller skålformade<br />
ytorna som mer naturliga än de anläggningar som förses med branta<br />
slänter. Flacka slänter är också mer tillgängliga om man önskar att ytorna ska<br />
kunna användas.<br />
” Vegetation i anslutning till anordningarna kan<br />
med fördel användas som förankrande element.<br />
Rätt val <strong>av</strong> vegetation innebär en ännu starkare<br />
identitet <strong>och</strong> karaktär <strong>och</strong> tillför platsen en<br />
trovärdig upplevelseaspekt.”<br />
En öppen damm kan förutom fördröjning vid utsläpp också utnyttjas till att<br />
fånga upp föroreningar från anslutande hårdgjorda ytor. Beroende på syfte<br />
med åtgärden kan det bli aktuellt med olje<strong>av</strong>skiljare <strong>och</strong>/eller <strong>av</strong>stängningsbara<br />
utlopp. Vatteninsläpp till nedgrävd kassun kan utformas diskret <strong>och</strong><br />
med omsorg för att smälta in väl i miljön.<br />
Till ytor som är täta kan räknas till exempel asfalt, platsgjuten betong,<br />
kanal <strong>av</strong> sten <strong>och</strong> täta diken. Ytor som kan användas som infiltrationsytor är<br />
till exempel en torrängsmark, singelyta, sedumyta, våtmarksyta eller skålformad<br />
slänt ner mot öppen vattenyta.<br />
Detaljer i form <strong>av</strong> vegetation i anslutning till anordningarna kan med<br />
fördel användas som förankrande element. Rätt val <strong>av</strong> vegetation innebär en<br />
ännu starkare identitet <strong>och</strong> karaktär <strong>och</strong> tillför platsen en trovärdig upplevelseaspekt.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 79
kapitel 7. gestaltning <strong>av</strong> riskreducerande åtgärder<br />
Tänk på:<br />
80 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
> Flacka slänter är tillgängliga <strong>och</strong> upplevs naturliga i landskapet men kräver<br />
större yta än branta. Avsätt en tillräckligt stor yta redan i planeringsfasen.<br />
> Svackdiken bör inte ha brantare sidolutning än att eventuellt gräs kan<br />
klippas maskinellt.<br />
> I öppna dagvattenanläggningar förekommer det nästan alltid problem<br />
med algtillväxt. Detta kan förebyggas med bottenventil som gör det möjligt<br />
att tappa ur allt vatten <strong>och</strong> rensa. Ett biologiskt filter <strong>av</strong> vassväxter kan<br />
minska mängden närsalter. Dammen kan förses med en fontän för bättre<br />
syretillförsel <strong>och</strong> rundpumpning är bra för att få omsättning på vattnet.<br />
> Gröna inslag kan öka upplevelsen <strong>av</strong> att åtgärden står väl förankrad på<br />
platsen – man kan arbeta med träd, sedumarter eller vattenvegetation.<br />
> Inslag <strong>av</strong> material som knyter an till platsen lättar upp en stor yta <strong>och</strong> gör<br />
platsen intressantare, en hel infart eller ett helt exploateringsområde kan<br />
genomsyras <strong>av</strong> ett gemensamt uttryck.<br />
> Gör medvetna val.<br />
> Att belysa vatten är inte någon lätt uppgift men att belysa trädet bredvid<br />
vattensamlingen kan ge en fantastisk bild under den mörka delen <strong>av</strong> året.<br />
LäSTIPS<br />
> En långsiktigt hållbar dagvattenhantering – Planering <strong>och</strong> exempel,<br />
Peter Stahre, Svenskt Vatten, 2004.<br />
> Göransson, C. (1994). Att forma regnvatten – Tankar kring utformningen<br />
<strong>av</strong> dagvattenanläggningar i stadsmiljö.<br />
> Stad & land Nr 126. Alnarp: Moviumeter. Junestedt, C., Bergström,<br />
R., Larsson, K., Marcus, H.O. & Furusjö, E. (2007).<br />
> Dagvatten i urban miljö. Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet<br />
AB. IVL Rapport B1699.<br />
Sökord på nätet: vackert dagvatten, LOD i urbana miljöer, vackert dagvatten,<br />
VegTech, Viacon.
Vegetation intill en <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>led kan minska risken med vissa olycksförlopp, tänk dock på att större träd<br />
inte vara placerad alltför nära vägen med tanke på risken för påkörning.<br />
Vegetation (träd <strong>och</strong> buskar)<br />
Åtgärden innebär att träd eller buskar planteras som en ridå mellan väg eller<br />
järnväg <strong>och</strong> bebyggelse. Träden bör ha en krondiameter på minst 5 meter<br />
<strong>och</strong> ridån bör vara minst två trädrader djup. Buskar bör vara 1–2 meter höga.<br />
Åtgärden kan kombineras med en vall för ytterligare skydd.<br />
Syfte<br />
Träd skapar en skärm som skyddar mot brandspridning då strålningen får<br />
svårt att passera. Räddningstjänsten behöver påföra vatten för att förhindra<br />
brandspridning via träden vidare till bebyggelsen. Träd kan ge visst skydd mot<br />
splitter <strong>och</strong> tryckvåg till följd <strong>av</strong> explosioner. En nackdel är att en antändning<br />
<strong>av</strong> explosiva gaser i vissa fall kan leda till en ökad tryckuppbyggnad på grund<br />
<strong>av</strong> att turbulensen ökar. Vid utsläpp <strong>av</strong> giftiga gaser skapar träd <strong>och</strong> buskar en<br />
viss turbulens som antas reducera koncentrationerna till cirka hälften.<br />
Trädplantering kan också skydda bakomliggande bebyggelse mot <strong>av</strong> åkande<br />
fordon, å andra sidan kan risken öka för förare <strong>och</strong> passagerare. Vegetation<br />
får inte planteras så att den har negativ inverkan på trafiksäkerheten. Avåkningsräcke<br />
kan krävas om träd planteras nära vägen.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 81
kapitel 7. gestaltning <strong>av</strong> riskreducerande åtgärder<br />
82 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Buskar kan gestaltas med färg <strong>och</strong> form för att ytterligare försköna en plats.<br />
Effekten är säsongsberoende om lövträd, som tappar sina blad på hösten,<br />
används. Buskar ökar risken för vegetationsbrand.<br />
Tät vegetation kan också bidra till att människor inte vistas i området närmast<br />
vägen eller järnvägen.<br />
Gestaltning<br />
Att gestalta med vegetation är tacksamt ur många synvinklar. Vegetation är<br />
ett levande material som växlar över årstider <strong>och</strong> skapar en dynamisk <strong>och</strong><br />
spännande miljö. Det finns stora möjligheter att arbeta med olika former <strong>och</strong><br />
färger på växtmaterialet för att få det eftersträvade uttrycket. Vegetation har<br />
en förmåga att skapa en positiv känsla <strong>och</strong> mänsklig skala som är behaglig att<br />
förhålla sig till <strong>och</strong> befinna sig i närheten <strong>av</strong>.<br />
Att använda växtlighet är ett bra sätt att både effektivt <strong>och</strong> vackert dölja<br />
eller lyfta fram platser. Genom att gestalta med vegetation kan man förankra<br />
platsen i sin omgivning <strong>och</strong> ta ner skalan på stora byggnadskroppar. Gränsen<br />
mot det omgivande landskapet kan mjukas upp med växtlighet. Vegetationen<br />
kan möta den lilla människan i ett angränsande gaturum lik<strong>av</strong>äl som den kan<br />
möta landskapet i ytterkanten <strong>av</strong> tätorten.<br />
Träd <strong>och</strong> buskar kan fungera som rumsbildare <strong>och</strong> visa på viktiga riktningar.<br />
Spännande effekter kan skapas med hjälp <strong>av</strong> belysning.<br />
Större partier <strong>av</strong> vegetation, särskilt barrträd, kan fungera som skydd mot<br />
brand <strong>och</strong> bidra till att utsläpp <strong>av</strong> gas späds ut.<br />
Växtlighet gynnar den biologiska mångfalden.
Tänk på:<br />
> Välj rätt växtmaterial för rätt växtplats.<br />
> För att skapa bra <strong>och</strong> hållbar vegetation med god tillväxt är det viktigt att<br />
planteringar, trädgropar <strong>och</strong> växter är <strong>av</strong> bra kvalité.<br />
> Befintlig vegetation på en plats kan vara väl värd att spara vid nybyggnad<br />
för att få stora volymer omedelbart.<br />
> Det kan vara mycket effektfullt att belysa träd <strong>och</strong> buskar under kvällstid.<br />
LäSTIPS<br />
> Trafikverkets VGU – Vägar <strong>och</strong> Gators Utformning – här visas hur<br />
vegetation får placeras i förhållande till vägen.<br />
> Stad&Land, nr 160 1998 – Att anlägga skogsbryn<br />
> Stad&Land, nr 154 1998 – Stadsträd från A–Z<br />
> SKL, 2003 – Träd i stadsmiljö<br />
> Trafikverket, Publ. 2003:9 – Växtlighet i vägmiljö<br />
Tänk på säsongsvariationerna när du väljer träd. Om syftet är att reducera risken kan vintergröna växter<br />
vara att föredra.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 83
kapitel 7. gestaltning <strong>av</strong> riskreducerande åtgärder<br />
84 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Nedsänkt riskkälla (tråg)<br />
I vissa fall kan det vara nödvändigt att reducera risker med hjälp <strong>av</strong> nedsänkt<br />
spår eller väg i ett tråg, en tunnel eller med slänter. Nedsänkningen kan vara<br />
mer eller mindre omfattande, <strong>och</strong> effekten skiljer sig därmed åt. En så pass<br />
omfattande åtgärd utförs ofta för att uppnå flera syften, där sänkt risk enbart<br />
är en <strong>av</strong> flera nyttor.<br />
Syfte<br />
Åtgärden skyddar omgivningen mot framförallt brand <strong>och</strong> explosion. Även<br />
<strong>av</strong>åkningssträckan (hur långt bort från väg eller järnväg som ett fordon eller<br />
järnvägsvagn hamnar vid <strong>av</strong>åkning) kan påverkas. Utbredning <strong>av</strong> pölar med<br />
brandfarlig vätska påverkas. Jetflammor <strong>och</strong> strålning kan i olika grad hindras<br />
<strong>av</strong> omkringliggande massor. Tryckvågen från en explosion kommer också att<br />
minska.<br />
Genom att sänka ned järnvägen minskar ett flertal omgivningspåverkande störningar, såsom olycksrisk<br />
<strong>och</strong> buller. Illustration: Metro Arkitekter, 2012
Gestaltning<br />
För att hantera ingreppet i landskapet <strong>och</strong> minimera intrycket <strong>av</strong> höga trågväggar<br />
eller slänter, krävs en medveten <strong>och</strong> omsorgsfull gestaltning <strong>av</strong> material<br />
<strong>och</strong> vegetation inifrån <strong>och</strong> ut. Terränganpassning <strong>och</strong> planteringar blir<br />
viktiga i sammanhanget. Den här typen <strong>av</strong> åtgärder medför en barriäreffekt<br />
där annan trafik måste ta sig över på broar.<br />
” För att hantera ingreppet i landskapet <strong>och</strong> minimera<br />
intrycket <strong>av</strong> höga trågväggar eller slänter,<br />
krävs en medveten <strong>och</strong> omsorgsfull gestaltning<br />
<strong>av</strong> material <strong>och</strong> vegetation inifrån <strong>och</strong> ut.”<br />
Tråg bör förses med skydd i form <strong>av</strong> räcke eller bullerskydd där gestaltningen<br />
får en roll för utseendet gentemot omgivningen. Den visuella kontakten med<br />
omgivningen kan upprätthållas till viss del genom genomsiktliga skyddsåtgärder<br />
i till exempel glas. Material som överensstämmer med omgivningen<br />
bör väljas <strong>och</strong> kombinationer <strong>av</strong> olika material kan väljas för att skapa en<br />
variation. Gröna trågväggar med klätterväxter eller planteringsytor infällda<br />
i vägg <strong>och</strong> trädgrupper utmed <strong>och</strong> i tråget kan hjälpa till att integrera tråget i<br />
landskapet. På samma sätt kan man arbeta med vegetationen i slänter.<br />
I mötet mellan tråg/slänt <strong>och</strong> omgivande landskap kan en flackare lutning<br />
mot omgivande landskap hjälpa till att mjuka upp övergången <strong>och</strong> släppa<br />
in mer ljus i tråget. Slänters lutning spelar stor roll för utseendet <strong>och</strong> det är<br />
viktigt att gestaltningen sker med säker hand <strong>och</strong> medvetenhet om effekten<br />
<strong>av</strong> olika lutningar. Att arbeta med olika lutningar <strong>och</strong> olika grader <strong>av</strong> slänt<strong>av</strong>rundningar<br />
mot omgivande landskap är effektivt för att få slänterna att se<br />
naturliga ut. Vid tunnel/överdäckning kan natur lik omgivningen återställas<br />
på tunneltaket.<br />
Tänk på:<br />
> Släntlutningar <strong>och</strong> slänt<strong>av</strong>rundningar<br />
> Variation <strong>av</strong> material <strong>och</strong> strukturer kopplade till omgivande karaktär<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 85
kapitel 7. gestaltning <strong>av</strong> riskreducerande åtgärder<br />
86 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Fasadåtgärder<br />
Åtgärder på fasad kan innebära en eller flera <strong>av</strong> nedanstående åtgärder:<br />
> Begränsning <strong>av</strong> fönsterarean, eller fasad helt utan fönster/öppningar.<br />
> Begränsning <strong>av</strong> möjligheten att öppna fönster.<br />
> Kr<strong>av</strong> på fasadmaterial, såsom obrännbart <strong>och</strong>/eller brandklassat<br />
(inklusive fönster).<br />
> Kr<strong>av</strong> på tak <strong>och</strong>/eller takfot.<br />
> Kr<strong>av</strong> på utrymningsvägs lokalisering <strong>och</strong>/eller tillgänglighet.<br />
Syfte<br />
Fasadåtgärderna <strong>av</strong>seende <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> syftar till att minska riskerna vid till<br />
exempel utsläpp <strong>av</strong> giftiga gaser, brand <strong>och</strong> explosion. Med färre öppningar<br />
minskas den svagaste konstruktionsdelen i fasad <strong>och</strong> med kr<strong>av</strong> på materialval<br />
som har viss beständighet mot brand kan spridning <strong>av</strong> brand mellan <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong>olycka <strong>och</strong> byggnader försvåras.<br />
Syftet kan vara att skydda människor i byggnad, bakom byggnad eller att<br />
förhindra att räddningstjänsten får två storskaliga olyckor att jobba med<br />
samtidigt (<strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>olycka samt brand i byggnad).<br />
Fasadåtgärder kan verka på följande sätt:<br />
> Splitter <strong>och</strong> tryckvåg till följd <strong>av</strong> en explosion minskar.<br />
> Inläckage <strong>av</strong> giftiga gaser minskar.<br />
> Brandspridning försvåras.<br />
En fördel med denna typ <strong>av</strong> åtgärder är att de inte är beroende <strong>av</strong> räddningstjänsten.<br />
Om inläckaget <strong>av</strong> giftiga gaser verkligen minskar beror på förhållandena<br />
vid en olycka, såsom vindriktning. Skyddet kan försämras om åtgärden<br />
faller i glömska, till exempel vid renoveringar.<br />
Brandklassad fasad innebär att fasaden är utformad så att brandspridning<br />
inte ska ske genom väggen inom en viss tid (till exempel 30 eller 60 minuter).<br />
Klassningen <strong>av</strong> ett material görs genom provningsförsök med en viss<br />
storlek på brand. Vid intensiva bränder kan brandspridning ske snabbare<br />
än de angivna tiderna. Brandklassad fasad innebär inte att fasader inte kan<br />
antändas överhuvudtaget, utan detta kan ske efter en tids brandpåverkan.<br />
Brandspridning kan också ske till vinden via takfot. Även öppningar för ventilationen<br />
kan innebära att brand sprids. Både takfot <strong>och</strong> ventilationsöppningar<br />
kan behöva skyddas. Kr<strong>av</strong> på viss lägsta brandteknisk klass kan behöva<br />
kompletteras med kr<strong>av</strong> på svårantändlighet (obrännbar). Betong är exempel<br />
på ett obrännbart material. Val <strong>av</strong> isolering kan också ge mer eller mindre
När en fasad ur risksynpunkt ej tillåts ha fönster eller andra öppningar kan intressanta detaljer <strong>och</strong> återupprepningar<br />
ge en positiv upplevelse <strong>av</strong> en annars enformig fasad.<br />
Olika färger <strong>och</strong> mönster skapar intressanta fasader, trots <strong>av</strong>saknad <strong>av</strong> fönster.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 87
kapitel 7. gestaltning <strong>av</strong> riskreducerande åtgärder<br />
88 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
beständighet mot brand, där stenull (obrännbar) är exempel på en mer motståndskraftig<br />
isolering.<br />
Brandklassade fönster är ej öppningsbara, även om handtag finns, vilket<br />
innebär nackdelar för de framtida brukarna.<br />
Ohälsosamma eller giftiga brandgaser kan spridas via ventilationssystemet<br />
<strong>och</strong> i vissa fall kan detta system behöva utformas med hänsyn just till <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong>olyckor.<br />
För att möjliggöra evakuering vid en inträffad olycka med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> i<br />
närområdet kan särskilda kr<strong>av</strong> på utrymningsvägarna ställas. Det kan exempelvis<br />
gälla att räddningstjänsten ska ha möjlighet att hjälpa människor ut i<br />
en riktning som inte vetter mot väg eller järnväg. Vid många olycksförlopp<br />
är det dock lämpligare att låta människor stanna inomhus. Om en byggnad<br />
utformas på sådant sätt att utrymning ska ske med hjälp <strong>av</strong> räddningstjänstens<br />
stegbil kan deras tillgänglighet påverkas <strong>av</strong> en <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>olycka. Kr<strong>av</strong><br />
på brandklassade fönster kan innebära svårigheter att utrymma samt svårigheter<br />
att ventilera ut brandgaser i trapphus (vilket sker via fönster eller<br />
särskilda rökluckor).<br />
Gestaltning<br />
I storskaliga miljöer, där riskreducerande åtgärder ofta kan bli aktuella, saknas<br />
ofta en mänsklig skala att relatera till <strong>och</strong> redan stora byggnadsvolymer förstärks<br />
med enformigt utformade fasader utan detaljer. Fasadåtgärder för att<br />
skydda mot olycksförlopp med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> kan skapa helt slutna fasader, det<br />
vill säga fasader som saknar fönster <strong>och</strong> dörrar eller har väldigt små fönster.<br />
Detta kräver en omsorgsfull gestaltning.<br />
” I storskaliga miljöer, där riskreducerande åtgärder<br />
ofta kan bli aktuella, saknas ofta en mänsklig<br />
skala att relatera till <strong>och</strong> redan stora byggnadsvolymer<br />
förstärks med enformigt utformade<br />
fasader utan detaljer.”<br />
Genom att förändra långa monotona fasader <strong>och</strong> skapa fasader med variation,<br />
rytm, varierande fasadutsnitt – material, vegetation, kulör, arkitektoniska<br />
återkommande detaljer som skapar rytm <strong>och</strong> upplevs livfullt, skapas miljöer<br />
som upplevs som mer inbjudande, omhändertagande <strong>och</strong> trivsamma – vilket<br />
också innebär tryggare. Entréer kan placeras på sådant sätt att de bidrar till
Linjer skapar variation <strong>och</strong> bryter <strong>av</strong> den annars monotona upplevelsen <strong>av</strong> en hög mur.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 89
kapitel 7. gestaltning <strong>av</strong> riskreducerande åtgärder<br />
90 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
En hög mur kräver en omsorgsfull gestalning, inte minst för att inte ge upphov till otrygghet.
denna upplevelse. Det kan dock finnas kr<strong>av</strong> på <strong>av</strong>saknad <strong>av</strong> (publika) entréer<br />
i riktning mot väg eller järnväg.<br />
Ett område där varje byggnad har ett eget formspråk <strong>och</strong> där byggnaderna<br />
saknar sammanhållande element som skapar karaktär <strong>och</strong> identitet upplevs<br />
oftast som spretigt, utan karaktär <strong>och</strong> visar inte på någon omsorg. Exempel<br />
på sammanhållande element eller attribut är placering <strong>av</strong> byggnaden, vilken<br />
sammanhållen volym byggnaden har, totala byggnadshöjder, takvinklar <strong>och</strong><br />
fasadmaterial.<br />
Hur man belyser byggnaden är också viktigt om en fasad är sluten. Genom<br />
att belysa detaljer eller strukturer kommer detaljeringsgraden att framträda<br />
även kvällstid. Att kunna se byggnadens väggar ökar också tryggheten på platsen<br />
väsentligt.<br />
” Om en fasad innehåller fönster eller transparenta<br />
ytor kommer detta automatiskt att innebära<br />
att fasaden får ett ansikte även nattetid.”<br />
Om en fasad innehåller fönster eller transparenta ytor kommer detta automatiskt<br />
att innebära att fasaden får ett ansikte även nattetid. Att ana vad som<br />
händer inuti en byggnad ökar automatiskt upplevelsen <strong>av</strong> identitet. Sammanhang<br />
<strong>och</strong> enhetlighet för ett helt område bör eftersträvas. Detta ger också<br />
identitet <strong>och</strong> platsen är lättare att placera i ett sammanhang <strong>och</strong> tätortens<br />
struktur är i <strong>och</strong> med detta lättare att förstå. Utsidan påverkar omgivningen,<br />
människors uppfattning <strong>och</strong> upplevelse <strong>av</strong> trygghet.<br />
Tänk på:<br />
> Byggnader med minimerade fönsterytor/slutna fasader kräver större<br />
omsorg <strong>och</strong> medveten gestaltning för att upplevas ingå i en helhet <strong>och</strong> ge<br />
ett intressant intryck.<br />
> Gröna inslag kan öka upplevelsen <strong>av</strong> att byggnaden står väl förankrad<br />
på platsen – man kan arbeta med klätterväxter eller vegetation framför<br />
byggnaden.<br />
> Olika fasadmaterial kommer att lätta upp en stor byggnadsvolym <strong>och</strong> göra<br />
platsen intressantare, ett helt verksamhetsområde kan genomsyras <strong>av</strong> ett<br />
gemensamt uttryck.<br />
> Målade/utsmyckade fasader ger ett verksamhetsområde identitet.<br />
> Belysta fasader skapar intressanta miljöer <strong>och</strong> ökar tryggheten kvällstid.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 91
8<br />
KAPITEL<br />
Riskreducerande åtgärder<br />
i infrastruktur<br />
Den infrastruktur som <strong>av</strong>ses är väg <strong>och</strong> järnväg.<br />
Väg <strong>och</strong> gata<br />
Tidigare har det konstaterats att hastigheten har tvåfaldig betydelse <strong>och</strong><br />
påverkar både sannolikheten för en olycka <strong>och</strong> sannolikheten för läckage.<br />
Hastighetsdämpande åtgärder<br />
För att få ner hastigheterna kan åtgärder vidtas inom flera olika områden, där<br />
enbart vissa är tydligt positiva för tung trafik. De åtgärder som har relevans i<br />
det aktuella fallet benämns aktiva, se nedan.<br />
Aktiva åtgärder – för att förhindra att olyckor inträffar, det vill säga minska<br />
sannolikheten:<br />
> Trafiktekniska åtgärder (utformning <strong>och</strong> reglering <strong>av</strong> vägar <strong>och</strong> gator,<br />
inklusive korsningar).<br />
> Fordonstekniska åtgärder (kollisionsvarningssystem, elektronisk<br />
stabilitetskontroll <strong>och</strong> liknande).<br />
> Lagstiftning, övervakning <strong>och</strong> information eller utbildning.<br />
Det finns även passiva åtgärder, såsom sidobarriär eller barriär mellan körbanor<br />
<strong>och</strong> ”krocksäkra lyktstolpar”. Passiva åtgärder i fordonen <strong>och</strong> hos trafikanten,<br />
såsom bilbälten, luftkuddar, bilbarnstolar, har ingen påverkan på <strong>farligt</strong><br />
<strong>gods</strong>olyckorna.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 93
kapitel 8. riskreducerande åtgärder i infrastruktur<br />
94 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
En rörig trafikmiljö kan försvåra för trafikanterna.
Inom samhällsplaneringen är det framför allt de trafiktekniska åtgärderna<br />
som kan bli aktuella, men även passiva åtgärder vid vägen, såsom krocksäkra<br />
lyktstolpar.<br />
Vägutformning<br />
Dåvarande Vägverket (numera Trafikverket) anger i sin rapport om vägutformningens<br />
betydelse för <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>olyckor ett antal åtgärder. Rapporten<br />
föreslår att:<br />
> vägren samt stödremsa förstärks<br />
> farliga kurvor rätas ut<br />
> vägräcken byts till sådana som klarar kollisioner med tunga fordon<br />
Det visades sig också att cirka 70 procent <strong>av</strong> olyckorna vid släntlutningar om<br />
1:3 samt 1:4 medförde läckage, medan andelen som g<strong>av</strong> upphov till läckage<br />
minsk ade vid flackare lutning.<br />
Rapporten anger också att bullrande väglinjer (förstärkt kantlinje, utförd<br />
som en kam) tydligt känns i en personbil, medan effekten i en lastbil är osäker,<br />
då vibrationerna i hytten är små.<br />
LäSTIPS<br />
Vägutformningens betydelse vid olyckor med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>,<br />
Vägverket, 1997, publikation 1997:87.<br />
Tunga fordon kräver förstärkt vägren samt stödremsa.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 95
kapitel 8. riskreducerande åtgärder i infrastruktur<br />
96 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Vägräcken<br />
Vägräcken har viss förmåga att stå emot påkörning. Ur ett <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>perspektiv<br />
syftar åtgärden till att hindra att fordon lämnar vägbanan. Följden<br />
kan annars bli en <strong>av</strong>körning med läckage samt en förflyttning närmare bebyggelsen,<br />
vilket till exempel kan innebära att en brands startpunkt hamnar i<br />
närheten.<br />
Normalt sett används standard SS-EN 1317-1 för att <strong>av</strong>göra vilket vägräcke<br />
som krävs för en viss väg.<br />
tabell 4. Nivåer för olika kapacitetsklasser hos vägräcken, enligt SS-EN 1317-1. (VU 94S-2)<br />
kapacitetsklass påkörningshastighet påkörningsmassa påkörningsvinkel<br />
n1 80 km/h 1500 kg 20<br />
n2 100 km/h 900 kg 20<br />
110 km/h 1500 kg 20<br />
H1 100 km/h 900 kg 20<br />
70 km/h 10000 kg 15<br />
H2 100 km/h 900 kg 20<br />
70 km/h 13000 kg 20<br />
H3 100 km/h 900 kg 20<br />
80 km/h 16000 kg 20<br />
H4a 100 km/h 900 kg 20<br />
65 km/h 30000 kg 20<br />
H4b 100 km/h 900 kg 20<br />
65 km/h 38000 kg 20<br />
En full lastad tankbil med släp väger mer än den högsta påkörningsmassan,<br />
så ett fullständigt skydd uppnås inte. Vid lägre hastigheter kan skyddet vara<br />
bättre än vad som anges ovan. Att hindra flertalet scenarier kan ändå vara<br />
fullgott.<br />
Fasta hinder<br />
Tanktransporter utgör ett särskilt problem, då det vid en olycka finns risk<br />
för att större volymer <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> läcker ut än vid stycke<strong>gods</strong>transporter.<br />
Orsaker till olyckshändelser med tankfordon kan exempelvis vara en eller<br />
flera <strong>av</strong> följande: trasiga ventiler eller ledningar, överfyllnad, dikeskörningar,<br />
sladd på grund <strong>av</strong> för hög hastighet, väglag, dålig sikt, svag vägkant, varmgång<br />
i hjul eller kollision med vilt eller annat fordon. För att undvika viltolyckor<br />
testas viltvarnare, vilka ska varna trafikanter när vilt närmar sig vägen. Detta<br />
är än så länge ganska oprövad teknik.
Förutom <strong>av</strong> tankens utformning (<strong>gods</strong>tjocklek etcetera) <strong>och</strong> underhåll kan<br />
övergången från en trafikolycka till en <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>olycka också <strong>av</strong>göras <strong>av</strong><br />
förekomst <strong>av</strong> föremål som kan riva upp eller punktera tankfordonets skal.<br />
Sådana vassa föremål <strong>och</strong> fasta hinder kan vara murar <strong>och</strong> stubbar i vissa<br />
höjder, tekniska anläggningar samt de trummor som ligger under mindre<br />
anslutande vägar. Vid <strong>av</strong>körning kan dessa skada det tunga fordonet, då föraren<br />
försöker styra upp fordonet på vägen igen.<br />
” Förutom <strong>av</strong> tankens utformning <strong>och</strong> underhåll<br />
kan övergången från en trafikolycka till en<br />
<strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>olycka också <strong>av</strong>göras <strong>av</strong> förekomst<br />
<strong>av</strong> föremål som kan riva upp eller punktera<br />
tankfordonets skal.”<br />
Allmänna faktorer<br />
Utöver specifika åtgärder rörande <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> kommer en ökning <strong>av</strong> den allmänna<br />
trafiksäkerheten även att motverka <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>olyckor. Någon fullständig<br />
redogörelse för allmän trafiksäkerhet följer inte här, men några särskilt<br />
viktiga aspekter är:<br />
> Förarnas status (erfarenhet, trötthet, alkohol etcetera)<br />
> Fordonets status (ålder, lastsäkring, antisladd etcetera)<br />
> Utformning <strong>av</strong> cirkulationsplatser på sådant sätt att de inte innebär<br />
minskad trafiksäkerhet för tung trafik (utrymme)<br />
> Vinterväghållning <strong>och</strong> belysning<br />
Mittseparering är troligen en bra åtgärd. Det finns dock misstankar om att<br />
vissa räcken skulle kunna skada ett tankfordon. Eftersom studier saknas går<br />
det inte att <strong>av</strong>göra om detta stämmer.<br />
Vägverket (publikation 2008:136) anger att räfflor kan ge stor effekt mot<br />
olyckor med lastbilar, vilket dock i vissa skrifter nämns som en tveksam åtgärd<br />
då skakningar inte känns i lastbilshytten. Denna åtgärds effektivitet är därför<br />
inte säkerställd.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 97
kapitel 8. riskreducerande åtgärder i infrastruktur<br />
Järnväg<br />
98 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
För att möjliggöra den förhållandevis störningskänsliga järnvägsdriften (i<br />
bemärkelsen att det inte går att köra omvägar etcetera) krävs en mycket säker<br />
anläggning. Då tågen är rumsligt bundna <strong>av</strong> rälsen finns inga möjligheter till<br />
provisoriska lösningar, såsom det gör på väg. Denna särskilda problematik<br />
medför att anläggningen uppförs med driftsäkerheten i fokus, vilket också<br />
bidrar till låg sannolikhet för olyckor.<br />
Störst nytta får man <strong>av</strong> åtgärder som syftar till en allmänt säkrare järnväg,<br />
snarare än specifikt för att minska riskerna med transporter <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>.<br />
Sådana åtgärder är planskildhet, trafikstyrning <strong>och</strong> ett välfungerande underhåll<br />
<strong>av</strong> bana <strong>och</strong> fordon. Anledningen till att nyttan <strong>av</strong> dessa åtgärder är stor<br />
är att de även skyddar mot mer frekventa olyckor, såsom personpåkörning,<br />
samt att den viktigaste principen vid allt säkerhetsarbete är att undvika de<br />
initiala händelserna (tågolycka). Här redogörs inte för dessa allmänna åtgärder<br />
för hög trafiksäkerhet även om de har stor betydelse för järnvägens trafiksäkerhet.<br />
Även utformningen <strong>av</strong> järnvägsvagnar med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> har betydelse,<br />
såsom kr<strong>av</strong> på <strong>gods</strong>tjocklek samt ventiler.<br />
Det finns särskilda åtgärder som kan bli aktuella vid känsliga passager, till<br />
exempel genom vattenskyddsområde, över broar eller nära hus. För dessa<br />
redogörs nedan.<br />
LäSTIPS<br />
Den svenska järnvägen, Båström, S. <strong>och</strong> Granbom, P., Trafikverket,<br />
2012.<br />
Detektorer<br />
Det finns i Sverige drygt 100 värmegångsdetektorer, vilka larmar vid varmgång<br />
i hjul eller vid tjuvbroms. Dessa händelser kan annars leda till urspårning.<br />
Vid larm skickas en signal till närmaste driftledningscentral. En tågklarerare<br />
tar emot larmet <strong>och</strong> <strong>av</strong>gör vilken åtgärd som ska vidtas. Även<br />
tågföraren meddelas. Vanligtvis sker en inspektion vid nästa station.<br />
Larm för varmgång kan ha två nivåer: högnivålarm <strong>och</strong> lågnivålarmeter.<br />
Larmen kan också vara absolutlarm (<strong>av</strong>ser temperatur hos en enskild lagerbox)<br />
eller medelvärdeslarm ( jämförelse med de andra lagerboxarna på samma<br />
sida <strong>av</strong> tåget).
Vid tjuvbromslarm är det oftast temperaturen hos ett enskilt hjul som <strong>av</strong>ses.<br />
Överstiger temperaturen omgivningens temperatur med mer än 250°C ges<br />
lågnivålarm <strong>och</strong> är skillnaden mer än 400°C ges högnivålarmeter. Det finns<br />
också tjuvbromslarm som fungerar något annorlunda.<br />
Hjulskadedetektorer upptäcker andra typer <strong>av</strong> fel på hjul. Dessa upptäcker<br />
onormalt hög kraft mellan räl <strong>och</strong> hjul. Det finns även möjlighet att upptäcka<br />
sned last eller överlast. Båda dessa ingår som en funktion i hjulskadedetekt orn.<br />
Detektorerna skyddar en längre sträcka, inte enbart där de är placerade,<br />
<strong>och</strong> kontroll sker först på nästa station.<br />
Skyddsräl<br />
Skyddsrälen medför att ett urspårat tåg inte kan <strong>av</strong>vika i sidled. De används i<br />
miljöer där urspårning kan få särskilt allvarliga följder, exempelvis vid broar.<br />
Skyddsrälerna ligger innanför de vanliga rälerna.<br />
Möjlighet att samordna med andra syften<br />
Mark<strong>av</strong>vattning<br />
De diken som finns utmed väg <strong>och</strong> järnväg är förmodligen inte anlagda för<br />
att reducera konsekvenser vid en <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>olycka, utan syftar troligen till<br />
att styra samt fånga upp vattenvolymer. När ett dike föreslås som åtgärd för<br />
att styra spridningen <strong>av</strong> en eventuell pöl med brandfarlig vätska, bör dikets<br />
övriga effekter beaktas. Hur känslig är den recipient som diket utgör del <strong>av</strong>,<br />
eller leder vidare till? I skyddsvärda miljöer är det inte önskvärt att dikets<br />
utformning leder till skada på den yttre miljön, exempelvis genom att påverka<br />
en vattentäkt.<br />
Bullerskydd<br />
Längs väg <strong>och</strong> järnväg används bullerskydd i olika former för att reducera<br />
buller mot omgivningen. Bullerskydden kan ge vissa positiva synergieffekter<br />
såsom till exempel skydd mot strålning vid brand <strong>och</strong> skydd mot stänk <strong>av</strong> giftiga<br />
vätskor. Bullerskydd kan brandtekniskt delas in i två kategorier, obrännbara<br />
<strong>och</strong> brännbara.<br />
Brännbara bullerskydd kan i sin tur delas in i två underkategorier, solida<br />
<strong>och</strong> genomskinliga.<br />
Obrännbara bullerskydd kan bestå <strong>av</strong> betong, bullerskyddsvallar <strong>av</strong> armerad<br />
jord, sten eller schaktmassa. Dessa typer <strong>av</strong> bullerskydd har god motståndskraft<br />
mot brand <strong>och</strong> värmestrålning.<br />
Solida bullerskydd kan till exempel bestå <strong>av</strong> trä <strong>och</strong> skyddar bakomvarande<br />
omgivning mot brand <strong>och</strong> värmestrålning så länge de är intakta <strong>och</strong> flamman<br />
inte når högre än bullerskyddet.<br />
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> 99
kapitel 8. riskreducerande åtgärder i infrastruktur<br />
100 <strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Genomsiktliga bullerskydd består <strong>av</strong> till exempel glas eller plastmaterial.<br />
De har minst motståndskraft mot brand <strong>och</strong> värmestrålning. Genomsiktligheten<br />
medför att 50–70 procent <strong>av</strong> värmestrålningen tränger igenom till<br />
bakom varande omgivning redan vid en liten brand.<br />
Det finns ett standardiserat test <strong>av</strong> bullerskydd för att klassificera deras<br />
förmåga att motstå brand. Bullerskydden testas för en mindre brand enligt<br />
kapitel A.3 i <strong>Sveriges</strong>tandarden SS-EN 1794-2:2011 <strong>och</strong> delas därefter in i tre<br />
klasser:<br />
> Klass 1: Om panelen skadats i högre grad än i Klass 2 <strong>och</strong> 3<br />
> Klass 2: Om den skadade ytan ovanför branden är mindre än 0,06 kvadratmeter,<br />
inte sträcker sig högre än 200 millimeter ovanför panelens nedersta<br />
del <strong>och</strong> panelen inte blivit genombränd.<br />
> Klass 3: Om ingen skada uppstått förutom missfärgning <strong>av</strong> ytan.<br />
Vid beräkning <strong>av</strong> effekter <strong>av</strong> olyckor med <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> i form <strong>av</strong> brandfarlig<br />
vätska (ADR/RID-klass 3) längs väg <strong>och</strong> järnväg, antas utsläppen bli relativt<br />
stora då transporterad mängd kan vara stor samtidigt som även kraften<br />
vid en krock/urspårning kan vara stor. Vid ett utsläpp i storleksordningen<br />
3–10 kubikmeter, det vill säga ett normalt fack i en drivmedelstransport, som<br />
hamnar i diket <strong>och</strong> därefter antänds, förväntas en pöl med brinnande brandfarlig<br />
vätska (pölbrand) om cirka 30 kvadratmeter bildas. En sådan olycka<br />
resulterar i en flamhöjd på cirka 15 meter. Detta leder i sin tur till ett risk<strong>av</strong>stånd,<br />
det vill säga inom vilket <strong>av</strong>stånd brandspridning bedöms ske, på drygt<br />
10 meter. Vid en större olycka kan flamhöjden uppgå till nästan 30 meter <strong>och</strong><br />
risk<strong>av</strong>ståndet likaså.<br />
Slutsats <strong>av</strong>seende bullerskydd<br />
Obrännbara <strong>och</strong> solida, brännbara bullerskydd ger alltid ett visst skydd mot<br />
strålning från en brand. Brännbara bullerskydd, till exempel trä, kan dock<br />
antändas <strong>och</strong> själva brinna. Antändningsrisken beror på vilket <strong>av</strong>stånd från<br />
vägen som de placeras.<br />
Genomskinliga bullerskydd antas inte utgöra något skydd mot strålning<br />
från en brand.<br />
Då de troligaste effekterna vid en olycka med brandfarlig vätska på väg eller<br />
järnväg är förhållandevis stora, kommer effekten <strong>av</strong> bullerskydden som strålningsskydd<br />
att vara liten. Detta då flamhöjderna är så höga att merparten <strong>av</strong><br />
strålningen tar sig över skydden.<br />
Bullerskydden kan däremot skydda mot en mindre brand <strong>och</strong> ha en viss<br />
beständighet mot stänk <strong>av</strong> frätande vätskor, utbredning <strong>av</strong> en pöl med flytande<br />
<strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> <strong>och</strong> eventuellt ett visst skydd mot tryckvåg <strong>och</strong> splitter.
<strong>Transporter</strong> <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong><br />
Handbok för kommunernas planering<br />
Denna skrift syftar till att förbättra beslutsunderlaget för ansvariga politiker <strong>och</strong><br />
öka kunskaperna hos kommunala tjänstemän. Handboken ger en ökad <strong>och</strong> lättillgänglig<br />
kunskap om <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong>, hanteringen <strong>av</strong> <strong>farligt</strong> <strong>gods</strong> inom samhällsplaneringen<br />
<strong>och</strong> om god utformning <strong>av</strong> de trafiksäkerhetsåtgärder som minskar risken<br />
med dessa transporter. Handboken vänder sig främst till tjänstemän <strong>och</strong> politiker<br />
i kommunerna.<br />
Skriften har i vissa fall fokus på tätort, där kommunen ansvarar för vägnätet, men<br />
då den även behandlar de frågeställningar som kan dyka upp vid detaljplan er intill<br />
icke-kommunala vägar samt järnvägar, behandlas även väg <strong>och</strong> järnväg<br />
utanför tätort.<br />
beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer iSbn 978-91-7164-804-4<br />
Post: 118 82 Stockholm<br />
Besök: Hornsgatan 20<br />
Telefon: 08-452 70 00<br />
www.skl.se
Change language