2004 (.pdf)

Verksamheten 2004

Vision och verksamhetsidé 

Fortifi kationsverket är försvarets hyresvärd. Vi siktar på att 

bli Sveriges bästa förvaltare av ändamålsfastigheter, det vill 

säga sådana fastigheter som bara kan användas till ett särskilt 

ändamål. Ledningen för verket har lagt fast en vision och en 

verksamhetsidé. 

Vision: 

”Fortifikationsverket skall genom professionalism och effektivitet vara ledande 

inom förvaltning av ändamålsfastigheter” 

Verksamhetsidé: 

”Att tillhandahålla av försvaret efterfrågade lokal-, mark- och anläggnings- 

resurser till långsiktigt sänkta kostnader” 

Visste du det här? 

¨ Namnet Fortifikationsverket kommer 

2 

av latinets fortificatio som betyder 

göra stark, befästa. 

¨ Fortifikationsverket är ett av landets 

största statliga verk. 

¨ Fortifikationsverket är Sveriges 

största fastighetsförvaltare sett till 

förvaltad bruttoarea, (BTA). 

¨ Kaserner, soldattorp, förråd, 

övningsområden och flygfält är 

exempel på byggnader vi förvaltar. 

Bilden till höger föreställer den nya matsalen i 

Såtenäs. Ovan syns det nya fl ygledartornet i Luleå 

som invigs under 2005. 

Verksamheten 2004 

Fortifikationsverket förvaltade 

vid utgången av 2004: 

¨ 9 914 byggnader 

¨ 4,6 miljoner kvadratmeter BTA 

¨ 1 000 tunga befästningar 

¨ 3 700 anläggningsobjekt 

¨ 7 800 truppbefästningar 

¨ Ca 20 flygfält 

¨ 385 000 hektar mark 

¨ 100 000 hektar skogsmark 

Andra fakta: 

¨ 200 000 kubikmeter skog 

avverkades 

¨ 1 700 nyttjanderättsavtal finns 

inom verket 

¨ 130 000 kvadratmeter lokaler 

avyttrades under 2004 

¨ 450 hektar mark avyttrades 

under 2004 

¨ Under året har verket investerat för 

657 miljoner kronor

Året som gick 

¨ Ett försvarsbeslut fattades i riksdagen i december 2004. Beslutet får stor 

påverkan på Fortifikationsverkets verksamhet. Organisationen förbereddes 

under året genom att en avvecklingsorganisation skapades som var redo 

att börja arbeta med kort varsel efter riksdagsbeslutet. Informationsinsatser 

gjordes på de orter som föreslogs för nedläggning. Omfattande insatser 

genomfördes för att bistå Försvarsmakten med faktaunderlag inför deras 

planering. 

¨ Under året drevs ett organisatoriskt utvecklingsarbete, dels för att stärka 

styrningen inom verket, dels för att kunna hantera den framtida verksam- 

hetsvolymen bättre. Den nya organisationen införs i sin helhet under 2005. 

Exempel på förändringar är bildandet av en intern servicefunktion på 

huvudkontoret, sammanslagning av verksamhetsområdena Domän och 

Försäljning till en gemensam avdelning samt minskningen av antalet fastig- 

hetsområden från nio till fyra. 

¨ Ett effektiviseringsprojekt har startats. Projektet drivs i tre delar, ett för 

administration, ett för driftsverksamheten och ett för att minska energi- 

kostnaderna. Målet är att sänka kostnaderna med 100 miljoner kronor fram 

till och med år 2006. 

¨ Under året påbörjades en miljörevision inom verket. Miljörevisionen är en 

del i utvecklingen av ett miljöledningssystem. 

¨ I samverkan med Statens fastighetsverk har Fortifikationsverket satsat på 

en bred ledarskapsutbildning. De allra flesta av verkets chefer deltar i 

utbildningen. 

¨ På investeringssidan har det under året arbetats med en rad intressanta 

projekt. Avvaktan inför Försvarsbeslutet har dock gjort att investerings- 

volymerna sjunkit. Bygget av ett nytt flygledartorn i Luleå, ansiktslyftningen 

av Tånguddens hamn i Göteborg och uppförandet av en inomhusskjutbana 

i Kungsängen är exempel på projekt som pågått. 

¨ Under 2004 har 130 000 kvadratmeter lokaler och 450 hektar mark avytt- 

rats. Tio stycken försäljningar medförde högre köpeskilling än 1 miljon 

kronor. Cirka 100 stycken försäljningar omfattade köpeskillingar under 

100 000 kronor. 

¨ Teknikutveckling har varit ett ledord inom verket år 2004. Ett nytt intranät 

har lanserats, den externa webbsidan har utvecklats och IT-plattformen 

har bytts ut för att spara pengar och förenkla vardagen för alla medarbe- 

tare. Därutöver drevs utvecklingen av ett driftsstödssystem vidare. 

Systemet ska bland annat hjälpa medarbetarna i driften med kommu- 

nikation, planering och rapportering. 

Innehåll 

Vision och verksamhetsidé 2 

Året som gick 3 

GD kommentar 2004 4 

Viktiga händelser under tio år 5 

Myndighetspresentation 6 

Nya skollokaler i funktionell miljö 7 

Vad förvaltar Fortifikationsverket? 8 

En fastighetsenhet i tvärsnitt 9 

Med sikte mot framtiden 10 

Ett positivt samarbete 11 

Våra verksamhetsområden 12 

Kundperspektivet 18 

Nära kontakt med hyresgästen 19 

Ekonomiperspektivet 20 

Sparar energi - och miljö 21 

Medarbetarperspektivet 22 

En dag i driften 24 

Ansvar för historien 25 

Arbetssättsperspektivet 26 

Miljöarbetet inom Fortifikationsverket 28 

Finansiell redovisning 31 

Tilläggsupplysningar och noter 36 

Styrelsen 47 

Foto: 

Claes Tillander, Monica Strandell, 

Mic Calvert, Kenneth Nilsson, Magnus Sand, 

Risto Svensson, Fortifikationsverkets bildarkiv, 

Försvarets bildbyrå, Fotograf Niclas 

Skribenter: 

Kenneth Nilsson, Magnus Sand, Ulrika Lundgren, 

Sofia Löfberg, Anders Böhlin, Morgan Eriksson, 

Emma Matsson, Anna Saga Jannsen, 

Ann Jansson, Klas Johansson, Helena Andersson 

Tryck och repro: Ågerups 

Projektledning, grafisk form och original: Trafalgar 

Omslagsbild: Administrationsbyggnad på Ing 2 i 

Eksjö flankeras av två kaserner. Byggnaderna 

uppfördes så sent som 1994. 

Verksamheten 2004 3

GD kommentar 2004 

År 2004 har Fortifikationsverket präglats av omställning. Inte 

bara genom att vi arbetat för att anpassa organisationen inför 

försvarsbeslutet som fattades i december, vi har också arbetat 

med att modernisera vår verksamhet på flera sätt. Under året 

tog vi flera viktiga steg i utvecklingsarbetet. 

Att äga och förvalta försvarets fastigheter 

är ett viktigt uppdrag. Vi ansvarar för en 

stor del av statens fastighetstillgångar och 

måste hela tiden se till att skattepengarna 

hanteras på mest effektiva sätt. Våra kunder 

ska känna att vi erbjuder bra lokaler till 

en skälig hyra och rikets medborgare ska 

känna att vi gör vårt bästa för att driva en 

effektiv fastighetsförvaltning. 

Det bokförda värdet på beståndet uppgick 

under året till cirka tio miljarder kronor. 

Omsättningen under året uppgick till 3,1 

miljarder kronor. Vid årets slut kunde vi 

konstatera att verksamheten drivits med ett 

positivt resultat, omfattande 136 miljoner 

kronor efter avkastningskrav och avsättningar. 

Överskottet beror bland annat på 

lägre räntekostnader samt de framgångsrika 

ansträngningarna att minska kostnaderna 

runt om i organisationen. Vi kommer 

att reducera hyran för våra kunder inom 

försvarssektorn, som en konsekvens av 

detta resultat. 

Ett viktigt arbete som drivits under året 

är Effektiviseringsprojektet. Det syftar 

till att sänka kostnaderna inom drift och 

administration samt minska mediaanvändningen 

(el, värme och vatten). Mängder av 

goda idéer har sammanställs under året. 

Under 2005 går projektet in i en ny fas med 

genomförande av idéerna. Målsättningen är 

att fram till 2006 minska kostnaderna med 

100 miljoner kronor. 

4 Verksamheten 2004 

Vi stod under 2004 inför ett försvarsbeslut 

och det ledde till att investeringsvolymerna 

var något lägre än normalt. Sammanlagt 

investerade vi för våra kunders räkning 

ändå för 657 miljoner kronor under året. 

Några viktiga projekt var det nya flygtornet 

i Luleå och den nya inomhusskjutbanan 

i Kungsängen. Båda ska tas i bruk tidigt 

under 2005. Swedints nya utbildningslokaler 

på Kungsängen färdigställdes under 

början av 2004 och verksamheten i dem är 

nu i full gång. 

I positiv samverkan med de fackliga organisationerna 

har verket arbetat för att hitta 

en organisationsmodell som kan möta de 

krav som försvarsbeslutet ställer på oss. Vi 

har skapat en separat avvecklingsorganisation 

för att hantera den övertalighet och den 

verksamhetsavveckling som följer av försvarsbeslutet, 

stärkt vår investeringsfunktion 

för framtiden och ökat huvudkontorets 

möjligheter att tydligare stödja produktionen 

ute i landet. Genom omorganisationen 

reduceras administrationen, särskilt på 

regional nivå där det blir fyra fastighetsområden 

istället för nio. Den nya regionala 

organisationen syftar till att ytterligare 

underlätta en positiv utveckling av kundrelationen. 

Under året har en stor inventering gjorts av 

medarbetarnas kunskaper. Materialet samlas 

i en databas. Detta kan nu ligga till grund 

för att stärka oss för framtiden och utveckla 

vårt kunnande vidare utifrån inventeringens 

visade behov. Medarbetarnas egna önskemål 

om kompetensutveckling och åsikter om 

arbetet har tagits upp i de utvecklingssamtal 

som hållits i hela organisationen. 

Vi skapade under 2004 en bra plattform för 

det fortsatta moderniseringsarbetet inom 

Fortifikationsverket. Jag är övertygad om 

att 2005 ska bli ett år där vi tar ytterligare 

steg i utvecklingen att underlätta försvarets 

omstrukturering och tillhandahålla effektivt 

förvaltade byggnader och anläggningar. Jag 

vill avslutningsvis tacka alla medarbetare 

för en bra insats 2004 och kunderna för ett 

gott samarbete. 

Eskilstuna, 05-02-17 Sören Häggroth

Viktiga händelser under tio år 

Fortifi kationsverket fyllde under 2004 tio år. Myndigheten har 

anor sedan 1600-talet, men i sin moderna form har verksamheten 

bedrivits sedan 1994. 

Övergången till en från försvaret fristående 

myndighet skedde i enlighet 

med riksdagens fastighetsreform, som 

syftade till att skapa en bättre kontroll 

över och en bättre kvalitet i det statliga 

fastighetsägandet. Under dessa tio år 

har verket genomgått en rad stora och 

små förändringar. De tre största förändringarna 

är själva uppbyggnaden 

av Fortifikationsverket den 1 juli 1994, 

övertagandet av fastighetsdriften 1 juli 

1997 och outsourcingen av lokalvården 

1 mars 2002. Några viktiga händelser i 

Fortifikationsverkets historia illustreras i 

tabellen till höger. 

Under 2004 firades jubileet med bland 

annat en jubileumskonferens med deltagare 

från ledande fastighetsförvaltare, 

företrädare för kunderna och finansminister 

Bosse Ringholm. 

1994 Juli 

Mars 

Fortifi kationsverket bildas. 

Torsten Engberg utses till Fortifi kationsverkets första generaldirektör. 

Det första ramavtalet mellan Försvarsmakten och Fortifi kationsverket 

undertecknas. 

1995 Mars Uppbyggnad av ett internt IT-nät startas. 

1996 November 

December 

1997 Januari 

April 

Juni 

Oktober 

December 

1998 Nov Y2K-projektet startar. 

1999 September 

December 

2000 Januari 

Maj 

Den första kundundersökningen inom verket presenteras. 

Invärdering av fastighetsobjekt avslutas som centralt projekt. 

Förvaltningsavdelningar bildas. Upprättande och undertecknande av 

upplåtelseavtalen förs ut regionalt. 

Totalhyresmodellen presenteras. 

Fastighetsdriften förs över till Fortifi kationsverket. 

Försvarsmakten organiserar ANFA (Anläggnings- och fastighetskontor). 

Regeringsuppdrag att införa ett miljöledningssystem. 

Jane Cederqvist tillträder som generaldirektör. 

Regeringsuppdrag att utreda och verkställa avyttringsprocessen för 

försvarsbeslut 2000. 

Kraftsamling för att kvalitetssäkra fastighetsregistret startar. 

Riksdagen fattar försvarsbeslut. 

2001 Oktober Regeringen beslutar att Fortifi kationsverket ansvarar för nyttjanderätter. 

2002 Januari 

Mars 

November 

2003 Januari 

Februari 

Maj 

Augusti 

Ny organisation med Verksamhetsområden och Fastighetsområden tas 

i drift. 

Lokalvård i ej sekretessbelagda lokaler förs över till Sodexho AB. 

Överföringen av nyttjanderätter till Fortifi kationsverket avslutas. 

Sören Häggroth tillträder som generaldirektör. 

Hyresmodell 2003 presenteras. 

Dialog 2003. Stormöte i Malmö för alla medarbetare. 

Effektiviseringsprojektet startar. 

Offi cersmässen Trianon i Eksjö är förmodligen världens äldsta, i bruk varande offi cersmäss, och 

defi nitivt en av Sveriges vackraste. Dessutom har mässen en helt unik historia eftersom den följt 

med sitt regemente vid fl yttning till ny plats tre gånger. 


5

Myndighetspresentation 

Fortifikationsverket är försvarets hyresvärd och äger och förvaltar 

försvarssektorns mark, anläggningar och lokaler runt 

om i landet. I nära samverkan med kunderna eftersträvas en 

långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv fastighetsförvaltning. 

Det är verkets uppgift att tillhandahålla 

Försvarsmaktens grund- och krigsorganisation 

med de anläggningar, lokaler och 

övningsområden som de behöver för att 

utföra sina uppgifter. Planeringen för att 

tillhandahålla önskemålen från armén, 

marinen och flygvapnet sker i nära samverkan 

med Försvarsmakten. 

Utöver Försvarsmakten, som är den största 

hyresgästen, finns bland andra FMV, FOI 

och FRA. 

Verkets styrelse har fullt verksamhetsansvar 

och ger en arbetsinriktning för 

året utifrån regeringens regleringsbrev 

och gällande direktiv och förordningar. 

Finansdepartementet är, liksom för de 

andra statliga fastighetsförvaltarna, huvudman 

för Fortifikationsverket. 

Med stöd av en ledningsgrupp leds den operativa 

verksamheten av generaldirektören 

från huvudkontoret i Eskilstuna. De senaste 

åren har ambitionen varit att ansvar för verksamheten 

ska tas så långt ut i organisationen 

som möjligt. 

Under 2004 drevs verksamheten i fyra verksamhetsområden. 

Dessa är: 

¨ Lokaler och mark, som är det största 

verksamhetsområdet inom Fortifikations- 

verket. Verksamhetsområdet är indelat 

i nio regionala fastighetsområden (FO), 

geografiskt fördelade över landet och 

med ansvar för investering, uthyrning, 


planerat underhåll och drift. Inom 

varje FO finns ett antal lokala fastig- 

hetsenheter. 

¨ Fortifikation, som ansvarar för de anlägg- 

ningar som hyrs ut till Försvarsmakten 

och andra aktörer inom totalförsvaret. De 

har också ett forsknings- och utvecklings- 

ansvar inom sitt kompetensområde. 

¨ Försäljning, som omfattar försäljning av 

fastigheter samt rivning och överföring 

till annan statlig myndighet av fast egen- 

dom och tillbehör till fast egendom. 

¨ Domän, som ansvarar för skogsbruket 

och verkets nyttjanderätter inom jakt, 

fiske, jordbruk och fritidshus med mera. 

Under 2005 ändras Fortifikationsverkets 

organisation. Domän och Försäljning slås 

samman till en Markavdelning. Antalet 

fastighetsområden inom Lokaler och mark 

reduceras till fyra, som en effekt av försvarsbeslutet. 

Mer information om verksamhetsområdena 

finns längre fram i denna verksamhetsberättelse.

Nya skollokaler i funktionell miljö 

När Swedint (Försvarsmaktens centrum för internationell verksamhet) 

fl yttade sin verksamhet från Almnäs samlokaliserades 

de med Livgardet på Kungsängen. För Fortifi kationsverkets 

del innebar detta ett stort paket av om- ny- och tillbyggnader. 

Här presenteras arbetet med en del av detta paket, nämligen 

den nya skolbyggnaden som invigdes i början av 2004. 

Uppgiften var att skapa nya lokaler för 

Swedint på Kungsängen, när verksamheten 

flyttade dit från Almnäs utanför 

Södertälje. Målformuleringen från brukarna 

inom Försvarsmakten var tydlig. Miljön 

skulle vara lika bra som i de lokaler man 

lämnade och byggnaden skulle vara representativ 

som försvarets ansikte utåt i den 

internationella verksamheten. 

Kasernområdet uppfördes under en kort 

period i slutet av 60-talet. Karaktären är 

mycket enhetlig med väl sammanhållen 

bebyggelse och ett fint samspel mellan 

byggnader, öppna ytor och återstående 

naturmark. Byggnaderna har fasader av 

betongelement och blåmålade snickerier. 

Fortifikationsverkets planprogram angav 

förutsättningarna att anpassa den nya 

byggnaden till de omkringliggande och 

områdets speciella modernistiska karaktär. 

Tilltalande miljö 

Resultatet blev en tillbyggnad på 4 690 

kvadratmeter till den befintliga skolbyggnaden. 

Tillbyggnaden består av två 

byggnadskroppar. Skolbyggnaderna ligger 

centralt inom regementsområdet med 

huvudentrén mittemot restaurangen och 

bildar en liten innergård. Marken som 

togs i anspråk var en yta för parkering och 

uppställning och man har lyckats bevara 

större delen av det naturområde som ligger 

mittemot restaurangen. Framför entrén och 

mittemot restaurangen ligger den så kallade 

piazzan som möjliggör samling och 

ceremonier och som fått nytt liv genom de 

nya byggnaderna. 

Den invändiga miljön är ljus och tilltalande 

med tillskott av takljus och stora 

fönster i lektionssalarna. Glaspartier till 

vissa lektionssalar med björkfanér i partier 

och dörrar förstärker det blonda intrycket. 

Lektionssalarna är av olika storlek och i 

stort uppbyggda som i det väl utprovade 

Almnäs. 

Enkelt att hitta 

Kommunikationerna är enkla korridorstråk 

– det är lätt att orientera sig i byggnaderna. 

Gemensamma utrymmen ligger i anslutning 

till lektionssalarna och entrén, här finns 

generösa dagrum och även bibliotek. 

Den yttre utformningen växte fram under 

projektets gång. Lokalerna har en gestaltning 

som i sin klara uppbyggnad och sitt 

rationella formspråk väl ansluter till den 

befintliga funktionalistiska arkitekturen. 

Fasadmaterialet är liksom i tidigare byggnader 

betongelement med horisontella 

fönsterband men här med inslag av trä i 

fönsterpartierna. 

Sammanfattningsvis har skolbyggnaden blivit 

ett bra hus som både passar in på platsen 

och även tillför platsen något nytt. 

Fakta 

¨ Byggtid för skolbyggnaden: 

12 mån 

¨ Invigning: 

I början av 2004 

¨ Total nybyggnadsyta: 

4 690 kvm 

¨ Investeringskostnad: 

70 miljoner kronor 

¨ Arkitekt för skolbyggnaden: 

Arosgruppen Arkitekter AB i 

Uppsala genom Mats Johansson 

och Ulf Ärlebrand 

Utomhusbild och inomhusmiljöer från den 

nya skolbyggnaden på Kungsängen. 


7

Vad förvaltar Fortifikationsverket? 

Fortifikationsverkets byggnader spänner över hela skalan från 

enkla kallförråd över historiskt värdefull miljö till teknikintensiva 

och avancerade nybyggnader. 

Byggnaderna delas in utifrån sin funktion 

i förläggningsbyggnader, byggnader för 

utbildning och administration, förplägnad, 

förråd och materielunderhåll. 

Generellt är förläggnings- och kontorsbyggnader 

av äldre datum än byggnader 

för materiel, förplägnad och förråd. För de 

senare har den tekniska utvecklingen drivit 

på förnyelsen. 

Byggverksamheten har i stort sett alltid 

styrts av försvarsbeslut av olika slag och 

såväl uppbyggnaden av regementen som 

avvecklingen av dem avspeglar både historia 

och teknisk utveckling. 

Anpassade byggnader 

I början av förra seklet uppfördes ett stort 

antal regementen, närmare bestämt 44 

stycken, efter beslutet om 1901 års härordning, 

när Indelningsverket avskaffades. 

Det mycket omfattande byggnadsprogrammet 

genomfördes rationellt och i stort sett 

efter tre olika typritningsserier. Detta gör 

att dessa regementen påminner om varandra 

i storlek och utseende. De är välbyggda 

och generella och har kunnat anpassas efter 

försvarets växlande behov. 

Under 40-talet följde en utbyggnad för 

framför allt flygets behov. Flygflottiljerna 


skiljer sig från de tidigare regementena; de 

är ofta låga och glesa, skall vara svåra att 

upptäcka och väl anpassade i terrängen. 

Bristen på pengar och den framväxande 

funktionalismen medförde enkelhet, men 

här finns ofta fina proportioner och detaljer. 

Slutligen tillkom de senaste regementen 

präglade av sin tids anda i slutet av 60talet 

fram till 80-talet. Här kan nämnas 

funktionalistiska Livgardet i Kungsängen 

från sent 60-tal och K4 i Arvidsjaur 

från 80-talet, som tillåtits vara lite mer 

originellt. 

På samtliga äldre regementsområden har 

nya typer av byggnader under årens lopp 

tillkommit, allteftersom teknisk utveckling 

och ny försvarsinriktning har ställt förändrade 

krav. Ofta är dessa seriebyggnader 

som uppförts över hela landet. 

Moderna flygfält 

Försvarets uppgifter och landets behov 

av försvarsförmåga har de senaste åren 

ändrats i grunden. Tyngdpunkten har 

förskjutits från ett territoriellt försvar till 

ett internationellt insatsförsvar. Detta har 

även inneburit att anläggningsbeståndet 

måste anpassas till den nya situationen. 

Det är främst tunga befästningar från 50- 

och 60-talet och ett stort antal truppbefästningar 

som avvecklas. 

De nyinvesteringar som genomförs omfattar 

i huvudsak ombyggnader och anpassningar 

av äldre anläggningar för radio- och 

telesamband. Även flygfälten har varit föremål 

för viss ombyggnad och modernisering. 

Skogsinnehavet växte 

Fortifikationsverkets skogsförvaltning 

sträcker sig över hela landet. Av de omkring 

385 000 hektar mark verket förvaltar är 

100 000 skogsmark. På 60-talet var den siffran 

mindre, omkring 60 000 hektar. 

Många av de markområden som verket 

förvaltar har funnits i försvarets ägo sedan 

lång tid. Romme hed och Ränne slätt är 

exempel på sådana. En tillväxtperiod i 

ägandet skedde under det kalla krigets tid. 

Under 1980- och 90-talen balanserades 

beståndet och nu avvecklas markområden 

utifrån de senaste försvarsbeslutens inriktning. 

Behovet av övning, det säkerhetspolitiska 

läget och vapensystemens säkerhetsavstånd 

har styrt markinnehavets storlek 

genom åren. 

Skogsförvaltningen sköttes tidigare operativt 

av Försvarsmakten. Skogsförvaltningen 

hanteras sedan den 1 juli 1994 av Fortifikationsverket.

En fastighetsenhet i tvärsnitt 

Fastighetsenheten i Strängnäs kan tjäna som exempel på en 

typiskt fastighetsenhet i tvärsnitt både avseende historik och 

uppbyggnad. 

Fastighetsenhet (Fe) Strängnäs förvaltar 

cirka 220 000 kvadratmeter 

lokaler och drygt 5 000 hektar mark. 

Det förvaltade beståndet är spritt över 

hela Södermanland och omfattar lokaler 

för Försvarsmakten och Försvarets 

materielverk. Huvuddelen utgörs dock 

av Södermanlands regemente P10 i 

Strängnäs. 

P10 uppfördes 1923 efter dåvarande 

kasernbyggnadsnämndens typritningar. 

I anslutning till regementsområdet ligger 

det senare uppförda motorområdet med 

verkstäder, spolhall, garage och uppställ- 

ningsplatser. Här finns även olika utbildningsanordningar, 

till exempel broslagningsplatser. 

På ytterligare avstånd finns 

de miljöprövade övnings- och skjutfälten, 

vilka även omfattar rester av äldre lantlig 

bebyggelse och bybildningar. 

Under de dryga 80 år som regementet 

funnits i Strängnäs har det hela tiden 

förändrats och utvecklats. I takt med 

Försvarsmaktens motorisering och mekanisering 

har nya byggnader uppförts eller 

befintliga byggts om. Mark har köpts in 

för att tillgodose det ökade behovet av 

stora fält för övning. Även kraven på stöd 

Till vänster: Uppställningsplats för fordon på P10. 

Till höger: Musiksoldater exercerar på kaserngården 

i Strängnäs. 

avseende drift och löpande underhåll 

har förändrats och ökat när byggnaderna 

blivit mer installationstäta. Idag sköts 

driften av kasernområdet i Strängnäs av 

nio personer. 

Försvarsbeslutet 2004 innebär nedläggning 

av P10. Försvarsmakten kommer 

under 2005 att säga upp regementsområdet. 

Erfarenheterna från tidigare avvecklingar 

är att kasernområdena ofta blir 

användbara och välkomna lokaltillskott i 

kommunerna. 


Flygfältet i Ronneby, sett från flygledartornet. 

Det försvarsbeslut som riksdagen fattade 

i december 2004 innebär stora förändringar 

för försvarssektorn. Flera förband försvinner. 

För Fortifikationsverkets del innebär 

beslutet att verksamheterna i Kristinehamn, 

Strängnäs, Rindö, Östersund och Visby 

påverkas. Det är en omfattande förändring. 

Det står klart att personal blir övertalig 

och att mark, fastigheter och anläggningar 

måste avvecklas i snabb takt framöver. 

– Vi valde att skapa en separat avvecklingsorganisation 

för att möta förändringen. 

Den drar igång sitt arbete skarpt under 

2005. De verksamheter som ska avvecklas 

lyfts ur den ordinarie verksamheten och 

ingår i avvecklingsorganisationen, säger 

GD Sören Häggroth. 

– På så sätt får vi en tydlighet i verksamheten 

och kan också redovisa avvecklingskostnaderna 

separat. 

Ny organisation 

Hur många medarbetare som kommer 

att få lämna verket är oklart, men den 

uppskattning som verksledningen arbetar 

utifrån indikerar att det blir omkring 

150-200 personer. 

– Det har varit viktigt för oss att vara 

förberedda inför FB 04. Avvecklingsorganisationen 

har byggts upp så att 

vi i samverkan med bland andra Trygghetsstiftelsen 

kan ta hand om övertaliga 

medarbetare på bästa sätt. 

Kompetensutveckling, pensionering och 

omplacering är några av de alternativ vi 


Med sikte mot framtiden 

Fortifikationsverket strävar efter att bli Sveriges ledande 

förvaltare av ändamålsfastigheter. 

– Viktigast är att ytterligare stärka kundrelationerna och att 

fortsätta det konkreta arbetet med effektivisering av verksamheten, 

säger generaldirektör Sören Häggroth. 

arbetar med för att hitta lösningar för 

medarbetarna. 

Under slutet av 2004 presenterade GD den 

nya organisation som ska gälla för framtiden. 

Organisationsstrukturen är färdigförhandlad 

med de fackliga organisationerna. 

De stora förändringarna är att antalet regionala 

förvaltningsområden minskas från nio 

till fyra, som en följd av den minskade verksamhetsvolymen. 

Investeringsfunktionen 

stärks och verksamhetsområdena Domän 

och Försäljning samordnas till en Markavdelning 

som hanterar ett brett spektra av 

frågor relaterat till mark, skog, nyttjanderätter 

och försäljningsärenden. 

Realistiskt mål 

– På huvudkontoret anpassas stabernas 

bemanning samtidigt som de utvecklas 

för att kunna ge ett bättre stöd till den 

lokala och regionala verksamheten, säger 

Häggroth. 

Att bli landets ledande förvaltare av ändamålsfastigheter 

ser Sören Häggroth som ett 

realistiskt mål. 

– Genom att arbeta hårt med två nyckelfaktorer 

kan vi lyckas med detta. 

Kunddialogen och i slutändan kundnöjdheten 

måste stärkas ytterligare och vi måste 

fortsätta att arbeta hårt med att svara upp 

mot regeringens krav på effektiv lokalförsörjning. 

Inom verket arbetar medarbetarna 

redan mycket med dessa frågor – vi är en 

verksamhet i utveckling. 

Generaldirektören ombeds att berätta om 

några viktiga utvecklingsprojekt för den 

närmaste framtiden. 

Fyra viktiga områden 

– Vi ska under det första halvåret 2005 

införa det nya teknikstödet för medarbetarna 

i driftorganisationen. Tanken är att 

förvaltningen ska bli bättre och effektivare 

med hjälp av det nya stödet. Medarbetarna 

ska bland annat få handdatorer att sköta 

mycket av sin kommunikation och rapportering 

med. 

– Vi ska under 2005 arbeta med att skriva 

om hyresavtalen, de ska bli mer långsiktiga. 

Genom att inte behöva omförhandla hyresavtalen 

så ofta kommer vi kunna minska 

administrationen och få en stabilare ekonomisk 

bas att planera utifrån. 

– Arbetet med att skapa ett nationellt 

skydds- och anläggningstekniskt centrum 

fortsätter. Många myndigheter och företag 

utanför försvarssektorn är intresserade och 

jag förväntar mig att projektet ska komma 

framåt under året. Syftet är att svensk kompetens 

inom området ska samlas och komma 

till nytta för flera aktörer i samhället. 

– Ett fjärde område som det ska bli spännande 

att arbeta med är vår tjänsteexport. 

Sverige har vissa åtaganden utomlands, 

som regeringen beslutar om. I de fall 

Fortifikationsverket har efterfrågad kompetens 

och tillgängliga resurser är vi också 

öppna för att ta fler internationella uppdrag.

Ett positivt samarbete 

Under de senaste åren har förändringen av försvaret skett 

snabbt. Det gamla invasionsförsvaret skrotas – ett nytt flexibelt 

insatsförsvar byggs upp. I denna utveckling är det Fortifikationsverkets 

uppgift att förse Försvarsmakten med effektivt 

förvaltade ändamålsfastigheter av hög klass. 

Försvarets uppgifter och landets behov av 

försvarsförmåga har de senaste åren ändrats 

i grunden. Detta har skett på grund av en 

förändrad hotbild och syn på den europeiska 

säkerhetsgemenskapen, den snabba 

teknik- och samhällsutvecklingen och de 

politiska beslut som legat till grund för försvarsreformen. 

Den fortsatta förändringen 

av Försvarsmakten syftar nu till att Sverige 

aktivt ska bidra till utvecklingen av EU:s 

krishanteringsförmåga och den gemensamma 

säkerheten. 

Den utveckling som pågår inom försvarssektorn 

startade på allvar i slutet av 90-talet. 

I de fyra senaste försvarsbesluten i riksdagen 

har inriktningen varit att ställa om från invasions- 

till insatsförsvar. Under processens 

gång har saker och ting förändrats. Särskilt 

i det försvarsbeslut som fattades i december 

2004 (FB 04) poängteras att internationella 

insatser är prioriterade. Sverige ska ha hög 

beredskap för att kunna göra militära insatser 

utanför landets gränser. 

Möta okända hot 

I morgondagens försvar är det inte i första 

hand antalet stridsvagnar eller flygplan som 

fäller avgörande om försvaret kan göra sitt 

arbete bra. Förmågan att handla snabbt och 

flexibelt är viktigare. Insatsförbanden måste 

kunna hantera många olika uppgifter och 

insatsmiljöer samt kunna möta både kända 

och okända situationer. 

I det nya insatsförsvaret som nu växer fram 

ska insatsförbanden kunna gå i strid snabbt. 

Detta innebär bland annat att värnpliktsutbildningen 

från och med 2006 kommer att 

göras om. Intresset hos ungdomar att göra 

utlandstjänst efter värnplikten kommer bli 

allt viktigare vid urvalet. 

Till den 1 januari 2008 ska en svenskledd 

snabbinsatsstyrka enligt det så kallade EU 

Battlegroup-konceptet byggas upp tillsammans 

med Finland och Norge. Under ett 

halvår ska styrkan stå i beredskap för att på 

tio dagar kunna börja verka i ett insatsområde 

någonstans i 300 mils omkrets från Bryssel. 

På rätt väg 

Fortifikationsverkets uppgift är att förse 

försvaret med bra lokaler till ett så lågt pris 

som möjligt. Samarbetet med kunderna, 

särskilt Försvarsmakten, blir bättre om 

Fortifikationsverket kan bidra till sänkta 

kostnader för kunden. I verkets personaltidning 

I själva verket har det under året publicerats 

flera intervjuer med höga företrädare 

för Försvarsmakten, som varit positiva till 

samarbetet. 

– Att vi träffas och hjälps åt med planering 

och uppföljning har ett grundläggande syfte, 

nämligen att bli bättre och effektivare. Jag 

känner att vi är på rätt väg, säger generallöjtnant 

Göran Gunnarsson i en intervju med 

personaltidningen I själva verket (nr 4 2004). 

Han säger vidare i samma intervju: 

– Försvarsmakten ska med stöd av 

Fortifikationsverket bli mer rationellt. 

Utveckling pågår inom Försvarsmakten. De tre 

vapenslagen marinen, flygvapnet och armén 

formas alla efter framtidens behov. Fortifikationsverket 

är ett stöd i utvecklingsprocessen. 

Foto: Försvarets bildbyrå 

Varenda krona ska användas på rätt 

sätt. Lokal- och markutnyttjandet inom 

Försvarsmakten ska optimeras. För att 

det ska gå, måste samarbetet vara tätt. 

Försvarsmaktens högsta chef ÖB Håkan 

Syrén uttalade sig i personaltidningen I 

själva verket (nr 13 2004) i anslutning 

till att försvarspropositionen lades fram. 

Han sade bland annat att han uppskattat 

Fortifikationsverkets medverkan i planeringen 

inför FB 04. Den har föranlett en 

hög kvalitet på materialet vad gäller både 

besparingar och rationaliteten i kommande 

investeringar. 

– Intentionen är att investera på ett sätt som 

gör att vi sparar pengar på sikt, sade han. 


11

Våra verksamhetsområden 

Fortifi kationsverket driver sin verksamhet inom fyra verksamhetsområden. Dessa är Lokaler 

och mark, Fortifi kation, Försäljning och Domän. Här presenteras de olika verksamhetsområdena. 

Lokaler och mark är det största området, det är indelat i nio olika fastighetsområden som 

presenteras var för sig. Den geografi ska indelningen i fastighetsområden (FO) genomfördes 

1 januari 2002. De olika fastighetsområdena genomför i grunden liknande arbetsuppgifter även 

om fastigheternas sammansättning skiljer sig åt en hel del. 

Denna genomgång beskriver verksamheten under 2004. Såväl Fortifi kationsverkets som 

Försvarsmaktens organisation påverkas av försvarsbeslutet som fattades i december 2004. 

Fastighetsområde 

Övre Norrland (ÖN) 

Området domineras av Sveriges största 

garnison i Boden. Där återfinns bland 

annat Norrbottens regemente I 19. 

Fastighetsområdet har också verksamhet i 

Kiruna, Kalix och Jokkmokk samt förvaltar 

och sköter drift på objekt över större 

delen av Norrbotten. 

Övnings- och skjutfält finns vid Bodens 

garnison, i Grubbnäsudden och Lomben 

utanför Kalix och i Kalixfors utanför 

Kiruna. Till området hör också F 21:s 

flygbas i Jokkmokk. 

Under 2004 har ett antal investeringar 

genomförts. Bland annat en ombyggnad 

av Servicecenter i Boden för nio miljoner 

kronor och miljökulfång på sju skjutbanor 

för 25 miljoner kronor, också detta i 

Boden. 

Fastighetsområdet förvaltar totalt byggnadsobjekt 

med en area på 400 000 kvadratmeter 

och markobjekt med en area av 

totalt 35 000 hektar. 

12 



Mellersta Norrland (MN) 

Området är indelat i två fastighetsenheter; 

Luleå och Arvidsjaur. Området förvaltar 

totalt byggnader med en area på drygt 

340 000 kvadratmeter. Inom området förvaltas 

dessutom 500 kilometer väg och 

markobjekt som omfattar knappt 180 000 

hektar. Denna areal är spridd på bland annat 

15 övningsfält. Inom området sköts allt från 

moderna flyghangarer till Sveriges största 

skjutfält – robotprovplatsen i Vidsel. 

Fastighetsenheten i Arvidsjaur ansvarar 

dels för verksamheten på Norrlands dragonregemente 

K4, dels för verksamheten 

på provplats Vidsel och Vidselfältet, där 

Försvarets materielverk och F 21 är kund. 

I Luleå ansvarar enheten bland annat för 

verksamheten på Norrbottens flygflottilj 

F 21 och Umeå skyddscentrum. 

Under 2004 har några större investeringsprojekt 

avslutats. Bland annat upprustningen 

av Tåme hamn söder om Piteå, 

som kostade omkring 4 miljoner kronor 

och en uppställningsplatta för JAS i Luleå 

för 30 miljoner kronor. 

Övre bilden: Havremagasinet i Boden. 

Nedre bilden: Värnpliktiga i färd med att hämta 

ut skidor från ett serviceförråd i Arvidsjaur.


Nedre Norrland (NN) 

Området omfattar Jämtlands och 

Västernorrlands län – från fjäll till hav. 

Fastighetsområdet inrymmer bland annat 

Östersunds garnison med Fältjägarregementet 

I 5, Jämtlands flygflottilj F 4 

samt försvarsskolorna Arméns tekniska 

skola och Militärhögskolan. Skolorna 

samarbetar nära med Campus Östersund/ 

Mitthögskolan. Övningsfält för förbandsträning 

av olika typer finns inom området. 

Området utgörs av en fastighetsenhet, som 

i huvudsak är stationerad i Östersund, men 

har även personal i Sollefteå och Härnösand. 

Inom fastighetsområdet förvaltas cirka 

380 000 kvadratmeter lokaler och 13 000 

hektar mark varav huvuddelen utgörs av 

fem övningsfält. 


Mellersta Sverige (ME) 

Området omfattar Östergötland, 

Södermanland, Närke, Värmland och delar 

av Dalarna. Inom fastighetsområdet förvaltas 

cirka 590 000 kvadratmeter lokaler 

och 80 000 hektar mark, varav huvuddelen 

utgörs av åtta övningsområden. Inom området 

finns tre fastighetsenheter; Linköping, 

Strängnäs och Kristinehamn. 

Inom enheten i Linköping är det verksamheterna 

på Malmen och Kvarn som 

dominerar. På Malmen i Linköping finns 

Helikopterflottiljen. Dessutom pågår etableringen 

av Flygskolan. Försvarets materielverk, 

FMV, bedriver där stor testverksamhet 

knuten till flygvapnet. Kvarn är ett övningsfält 

där Markstridsskolan i Skövde bedriver 

utbildning. 

Inom enheten i Strängnäs är verksamheten 

på Södermanlands regemente, P 10 dominerande. 

Enheten förvaltar också de lokaler 

FMLOG i Arboga utnyttjar. 

I Kristinehamn finns Artilleriregementet, 

som ansvarar för utbildning i artillerisystem 

och utveckling av nya vapentyper. 

På Malmen har det under året utförts ett 

flertal ny- och ombyggnader. Det planeras 

också för kommande stora nyinvesteringar 

rörande Flygskolans etablering på Malmen 

samt för Försvarsmaktens nya helikoptertyper, 

HKP 14 och 15. På FMV-området har 

JAS-anpassning av hangarer påbörjats samt 

projektering av lokaler för en flygsimulator. 

I Arboga har en byggnad anslutits till 

kommunal fjärrvärme och därmed har 

Övre bilden: Solen lyser på stridsledningscentralen på F4 

i Östersund. 

Nedre bilden: Villingsbergs herrgård utanför Karlskoga ligger 

vackert vid vatten. Herrgården ligger nära Villingsbergs skjutfält. 

tre oljepannorna kunnat avvecklas med 

positiva miljöeffekter som följd. Ett 

större projekt med anslutning av kommunalt 

vatten från Karlskoga kommun till 

Villingsbergs skjutfält har påbörjats inom 

fastighetsenheten i Kristinehamn. 

Den största hyresgästen inom fastighetsområdet 

är Försvarsmakten. I övrigt sker 

upplåtelser till FMV, FOI, och Statens 

fastighetsverk. 



Ost (OS) 

Området omfattar större delen av Stockholms 

län och Gotland, men också de 

historiska etablissemangen Karlbergs 

slott och Livgardets kavallerikasern 

(före detta K1) i centrala Stockholm. 

Fastighetsområde Ost är organiserat i tre 

fastighetsenheter; Södertörn, Gotland och 

Stockholm. Den förvaltade lokalytan är 

550 000 kvadratmeter och markytan är 

16 000 hektar mark. 

Fastighetsenheten Södertörn är huvudsakligen 

lokaliserad till Berga och 

Muskö, där flera marina verksamheter 

drivs. Inom enhetens område finns även 

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i 

Grindsjön samt Utö skjutfält. 

Enheten i Stockholm omfattar bland annat 

Militärhögskolan Karlberg, Livgardets 

kavallerikasern på Lidingövägen i Stockholm, 

Vaxholms amfibieregemente Amf 1 

på Rindö/Vaxholm samt Försvarets radioanstalt 

(FRA) på Lovön. 

Inom fastighetsenheten på Gotland finns 

i huvudsak Gotlands regemente P 18 och 

flygbasen F 17 G. 

Regeringen tog under hösten beslut om 

att bevilja medel för ombyggnation av 

stallarna på Kavallerikasern (f d K 1) i 

Stockholm. Stallarna kommer att moderniseras 

och miljön kommer att förbättras för 

både hästar och de kringboende. Arbetet 

14 


med nytt tak på Kanslibyggnaden på 

Kavallerikasern är byggstartat. 

Inom enheten i Södertörn har nybyggda 

kontor och datahall om 1 700 kvadratmeter 

tagits i bruk från och med halvårsskiftet 

av FOI Grindsjön. 

En ny uppställningsplatta för större flygplan 

och nytt asfaltslager på taxibanor vid F 17 G, 

för en total kostnad av cirka 23 miljoner 

kronor slutbesiktigades i december 2003 

men togs i bruk under 2004. 


Stockholm Norr (SN) 

Området omfattar nordvästra delen av 

Stockholms län, Uppsala län, delar av 

Västmanlands län samt delar av Dalarnas 

och Gävleborgs län. Området är indelat i 

tre fastighetsenheter; Enköping, Uppsala 

och Kungsängen. Fastighetsområdet förvaltar 

byggnader med en total yta på drygt 

400 000 kvadratmeter och ungefär 14 000 

hektar mark. 

Ett stort förberedelsearbete gjordes under 

året av Fortifikationsverket för att möta 

Försvarsmaktens operativa insatslednings 

(OPIL) behov i Uppsala. OPIL omlokaliserades 

från Stockholm till Uppsala under året. 

De lokaler som flygflottiljen F 16 lämnade 

efter nedläggning används nu istället av 

OPIL. Flygfältet i Uppsala förvaltas fortsatt 

av Fortifikationsverket. Inom Uppsala garnison 

finns även F 20 och Försvarsmaktens 

underrättelse och säkerhetscentrum. 

Övre bilden: I Enköping kan denna administrationsbyggnad 

beskådas på S 1. 

Nedre bilden: I bakgrunden skymtar en vacker gård på 

Gotland som utnyttjas som generalbostad. 

Swedint, försvarets internationella 

utbildningsplattform, flyttade i början 

av 2004 till Kungsängen från Södertälje. 

Nya byggnader har uppförts och gamla 

har renoverats för att möta behovet. 

På Kungsängen fanns sedan tidigare 

Livgardet där förband utbildas bland annat 

för försvaret av Stockholm. 

I Enköping förser verket Upplands regemente 

S1 med lokaler och övningsområden 

för deras utbildning av stabs- och sambandsförband. 

Flera stora investeringsprojekt har tagits 

i bruk på Kungsängen såsom ny skolbyggnad 

och nytt hotell. Under året har 

också ett bygge av en skjuthall pågått på 

Kungsängen. Denna tas i bruk tidigt 2005. 

I Enköping har nybyggnad av reservkraft 

med kapacitet på 400 kilowatt genomförts.


Östra Götaland (ÖG) 

Området omfattar Småland, Blekinge 

och Öland med huvudsaklig verksamhet 

i garnisonsorterna Eksjö, Ronneby och 

Karlskrona. Av fastighetsområdets bruttoarea 

är cirka 20 procent klassade som 

statliga byggnadsminnen. 

Inom området förvaltas cirka 500 000 

kvadratmeter egna fastigheter på de tre 

garnisonsorterna. Alla tre vapenslagen 

armén, flygvapnet och marinen är representerande. 

Nio övnings- och skjutfält, fyra 

flygbanor och ett stort antal förråd ingår i 

det förvaltade beståndet. Dessutom förvaltas 

120 000 kvadratmeter till externa ägare. 

Bland dessa märks Statens fastighetsverk, 

Vasallen AB och Telia. 

I Karlskrona finns bland annat 3. 

Ytstridsflottiljen, Marinbasen, Sjöstridsskolan 

och Dykskolan. Inom fastighetsenheten 

i Karlskrona finns flera övningsfält, 

bland annat Kosta, Rosenholm, Sturkö, 

Tjurkö, Bollöarna samt Torhamn. Total yta är 

omkring 3 700 hektar. 

I Ronneby finns bland annat Blekinge 

Flygflottilj F 17, Försvarsmaktens snabbinsatsförband 

SWAFRAP, Helikopterflottiljen 

Ronneby och FMLOG. Inom fastighetsenheten 

i Ronneby finns övningsfältet Norra 

Hulta vid Södra Östersjön där övning 

huvudsakligen sker över öppet hav. På land 

är ytan cirka 700 hektar. 

I Eksjö finns bland annat Göta Ingenjörregemente 

Ing 2, Totalförsvarets ammuni- 

tions- och minröjningscentrum SWEDEC 

och FMLOG. Inom fastighetsenheten 

Småland finns övnings- och skjutfälten 

i Skillingaryd/Hagshult, Ränneslätt och 

Kronobergs Hed. Arean på dessa är cirka 

4 000 hektar. 

Inom området avslutades några stora 

investeringar under 2004. En ny matsal i 

Ronneby, JAS-anpassning av hangarer i 

Ronneby samt ett nytt teknikhus i Eksjö för 

att nämna några. 


Västra Götaland (VG) 

Området består av fyra fastighetsenheter; 

Göteborg, Skövde, Såtenäs och Karlsborg. 

Sammanlagt förvaltas 510 000 kvadratmeter 

lokaler och cirka 18 000 hektar mark. 

I Karlsborg utbildas Jägar- och specialförband. 

Inom Karlsborgs garnison finns 

förutom Livregementets husarer K3 ytterligare 

ett antal militära och försvarsanknutna 

verksamheter. Livregementets husarer är ett 

av Sveriges äldsta förband, härstammande 

från Upplands och Södermanlands ryttarfanor 

på 1500-talet. 1984 flyttade regementet 

till Karlsborg och fick en annorlunda och 

historisk förläggningsplats i Karlsborgs 

fästning. 

I Karlsborg driver Försvarets materielverk, 

FMV, en stor verksamhet som kräver 

speciella byggnader och skjutfält som 

Fortifikationsverket förser dem med. 

Fastighetsenheten sköter utöver de egna 

byggnaderna, skjutfälten och flygbasen 

också Karlsborgs Fästning genom drift- 

uppdrag åt Statens Fastighetsverk. De har 

också uppdrag åt Karlsborgs Kommun, 

Nammo och Rikspolisens Hundtjänstenhet. 

I Skövde samsas flera verksamheter inom 

samma garnison. Skaraborgs regemente 

P 4 är ett regemente i mycket gott skick 

med nyrenoverade kaserner, moderna 

garage och utmärkta skjutbanor. Idag består 

garnisonsområdet i Skövde av P 4, Göta 

trängregemente T 2 samt Markstridsskolan. 

I Såtenäs finns Skaraborgs flygflottilj F7 

och delar av andra helikopterskvadronen. 

Basjägarutbildning genomförs på flottiljen. 

Inom området finns Gripencentrum med 

simulator och utbildningslokaler. 

I Göteborg finns amfibieförband, röjdykare, 

Pliktverket, Kustbevakningen, 

Luftfartsverket, polis samt extern förvaltning 

till SFV. Amf 4 i Göteborg (dåvarande 

KA 4) organiserades så sent som 1942, 

alltså mitt under andra världskriget. 

Fastighetsområdet förvaltar dessutom 

två större övningsfält: Skövde skjut- 

och övningsfält samt Kråks skjutfält i 

Karlsborg. Till detta kommer ett antal 

närövningsfält vid varje enhet. 

Investeringsvolymen har under året uppgått 

till 84 miljoner kronor. De största enskilda 

projekten är ny restaurang på Såtenäs samt 

nya hangarportar på Säve. 

Denna byggnad fi nns i Ronneby. Det är en administrationsbyggnad 

som är sammanbyggd med en hangar. 



Södra Götaland (SG) 

Området omfattar Skåne och Halland. 

Förutom garnisonsorterna Halmstad och 

Revingehed ingår även ett flertal stora 

övnings- och skjutfält. 

Verksamheten i Halmstad är fokuserad 

på högre militär utbildning genom 

Halmstadsskolorna och luftvärn genom 

Luftvärnregementet Lv 6. På Revingehed 

finns Södra skånska regementet P 7. 

Förutom förvaltning av det egna fastighetsbeståndet 

genomförs driftuppdrag för AB 

Kasernen i Halmstad och AB Vasallen i 

Ängelholm. 

Beståndet består av allt ifrån enklare förråd 

till avancerade teknikbyggnader. På skjutfälten 

i Skåne finns många permanent- och 

fritidsbostäder som uthyrs genom så kallade 

nyttjanderätter. Hanteringen av nyttjanderätter 

sköts av Fortifikationsverkets 

Domänavdelning. Totalt finns det 16 

övnings- och skjutfält inom fastighetsområdet 

Södra Götaland. Den totala förvaltade 

arean är cirka 350 000 kvadratmeter och 

15 000 hektar mark. 

Den dominerande kunden är Försvarsmakten. 

Övriga kunder är polisen, 

Vasallen, Luftfartsverket och FRA. 

Inga stora investeringsprojekt har avslutats 

under 2004. Det mest framträdande projektet 

avser flyttning av två byggnader från 

gamla F10 i Ängelholm till Revingehed. 

16 


Verksamhetsområdet 

Försäljning 

Försäljningsavdelningen ansvarar rikstäckande 

för försäljning av mark och lokaler. 

Verksamhetsområdet omfattar försäljning 

av fastigheter, rivning samt överföring till 

annan statlig myndighet av fast egendom 

och tillbehör till fast egendom. Vid försäljning 

av fastigheter skall bästa nettoeffekt 

alltid eftersträvas. Det skall uppnås genom 

god affärsmässighet. 

Avyttringsplanen innehöll vid årets början 

220 000 kvadratmeter lokaler och 

3 250 hektar mark. Vid årets slut, när både 

avyttringar skett och nya objekt tillkommit 

avdelningen, var motsvarande siffror 

160 000 kvm lokaler och 2 800 ha mark. 

Lokalytorna består så gott som uteslutande 

av förråds- och verkstadslokaler med olika 

möjligheter till försäljningsresultat. 

Under 2004 har 130 000 kvadratmeter 

lokaler och 450 hektar mark avyttrats. Flera 

försäljningar är försenade på grund av förekomst 

av oexploderad ammunition (OXA) 

på övningsområden. 

Tio försäljningar medförde högre köpeskilling 

än 1 miljon kronor. Cirka 100 försäljningar 

omfattade köpeskillingar under 

100 000 kronor. 

Lantmäteriverket har genomfört en utredning 

angående kvalitet i fastighetsinformationen i 

verkets fastighetsregister som påvisade behov 

av kvalitetsförbättring. Arbetet med kvalitetssäkringen 

fortsätter under 2005. 

Övre bilden: Stabsbyggnad i Halmstad. 

Nedre bilden: Ett fritidshus beläget på Björnholmen 

som såldes under 2004. 

Ledningen för Försäljningsavdelningen 

sitter i Eskilstuna. Några medarbetare är 

regionalt placerade.


Fortifikation 

Fortifikationsavdelningen ansvarar för att 

leda forskning och teknikutveckling av 

nya anläggningar och anläggningskoncept 

samt att leda anskaffning, förvaltning och 

drift av anläggningsobjekt. Utöver detta 

skall avdelningen också leda avyttring av 

de anläggningsobjekt verkets kunder inte 

längre behöver för sin verksamhet. 

Antalet anläggningar har reducerats under 

året som en följd av en effektivt genomförd 

avyttringsverksamhet. Dessa arbeten 

omfattar främst avyttring av ett mycket 

stort antal truppbefästningar (cirka 2 200) 

och avyttring av ett antal större anläggningar 

(cirka 450). 

Vid årsskiftet förvaltade avdelningen: 

¨ 1 000 tunga befästningar 

¨ 3 700 anläggningsobjekt 

¨ 7 800 truppbefästningar 

¨ Ca 20 flygfält 

Försvarsmakten utgör avdelningens 

största och främsta kund men även andra 

myndigheter och verk samt företag hyr 

anläggningsobjekt för sin verksamhet. 

Som exempel kan nämnas Försvarets 

radioanstalt (FRA), Totalförsvarets forskningsinstitut 

(FOI), Post- och Telestyrelsen 

(PTS), Statens fastighetsverk (SFV), 

Polismyndigheten, Telia Net fastigheter 

AB, Volvo Aero support, Aerotec Telub 

AB, WM-data, Sodexho AB och Nammo 

Vingåkersverken AB. 

Ledningen för avdelningen är lokaliserad 

till Eskilstuna. C Fort E (förvaltare) arbetar 

regionalt. Fortifikationsavdelningen har 

egen driftsverksamhet på ett fåtal platser, 

i allmänhet köps drifttjänster från verkets 

öppna verksamhet. 


Domän 

Domänavdelningens primära verksamhet är 

förvaltning av nyttjanderätter och skogsförvaltning. 

Avdelningen är uppdelad i en enhet för skog 

och en enhet för mark- och nyttjanderätter. 

Fortifikationsverket är med cirka 100 000 

hektar skogsmark en av landets tio största 

skogsägare. Tendensen är att andelen 

skogsmark minskar, exempelvis för att fastigheter 

med skog sålts samt ökade naturvårdsrestriktioner. 

På skogsarealen, som till 

största delen består av övnings- och skjutfält, 

bedrivs ett försvarsanpassat skogsbruk. 

I stort sett alla större skogsområden har en 

grön certifieringsanpassad skogsbruksplan. 

Avverkningsvolymen uppgick under 2004 

till cirka 200 000 kubikmeter och utgjordes 

till en stor del av gallring och avverkning 

för vägar, stråk och skjutplatser. En mindre 

del är föryngringsavverkning. 200 000 

kubikmeters avverkning motsvarar ungefär 

halva tillväxten i verkets skogar. 

Nyttjanderättsförvaltningen består av 

cirka 1 700 avtal. Verkets nyttjanderätter 

Till vänster: Det försvarsanpassade skogsbruket är en 

viktig del av Domänavdelningens arbete. 

Till höger: Entré till en försvarsanläggning i Stockholmsområdet. 

består bland annat av jakt- och fiskerätter 

samt arrenden. Endast en mindre del av 

dessa nyttjanderättsavtal finns i Norrland, 

tyngdpunkten ligger i södra Sverige och 

i Stockholmsområdet. Nästan hälften av 

avtalen utgörs av upplåtelser av bostad för 

fritidshus eller permanentboende, drygt 

tusen avtal är arrendeavtal. Nyttjanderättsförvaltningen 

har under året fokuserat på 

kvalitetssäkring av avtal och marknadsanpassning 

av dessa. 

Projektet övnings- och miljöanpassade skötselplaner 

(ÖMAS) som är ett samarbetsprojekt 

tillsammans med Försvarsmakten renderade 

under året i två nya ÖMAS-planer 

för övningsfälten i Skövde och Revingehed. 

I dagsläget finns 47 Natura 2000-områden 

fastställda och registrerade, från 

Vidselfältet i norr till Revingehed i söder. 

Framförallt är det många Natura 2000objekt 

på Älvdalens skjutfält och på verkets 

fastigheter i Götaland. 

Avdelningens ledning finns i Eskilstuna. 

Skogsförvaltare samt några nyttjanderättsförvaltare 

arbetar regionalt. 


För att göra styrningen enklare att överblicka använder Fortifikationsverket ett balanserat 

styrkort. Styrkortet innefattar fyra olika perspektiv vilka skall säkerställa kvalitet i hela verksamheten. 

Perspektiven är Kunder, Ekonomi, Medarbetare och Arbetssätt. Om en organisation 

ska nå framgång på lång sikt krävs att man har balans mellan de krav som ställs. 

Kundperspektivet 

Fortifikationsverket är specialiserad på försvarsfastigheter och har således främst kunder inom 

försvarssektorn. Kundperspektivet i verkets styrkort beaktar kundernas krav och uppfattning 

av det som levereras till dem. Fokus ligger på att tillgodose behoven som kunderna har. 

Verkets största kund är Försvarsmakten 

men även andra myndigheter inom försvarssektorn 

som FMV, FOI, FRA och 

Pliktverket är hyresgäster. 

Enligt regleringsbrevet ska Fortifikationsverket 

vara en serviceinriktad hyresvärd 

och iaktta stor öppenhet och föra 

en aktiv dialog med sina hyresgäster. 

Investeringsverksamheten ska bedrivas 

kostnadseffektivt. 

Samverkan med kunden 

För att uppnå detta genomförs ett flertal 

möten med kunderna på olika nivåer i organisationen, 

från generaldirektörens möten 

med ÖB till husmöten med de lokala brukarna 

i en viss byggnad. 

Under 2004 har ingen kundundersökning 

genomförts men intrycket från de flesta 

av verkets enheter är att samarbetet och 

dialogen med kunderna har utvecklats till 

det bättre. Framför allt har kontakterna 

med Försvarsmakten stärkts under året. 

Exempel på detta är seminarier inom aktuella 

ämnesområden som investering och 

avveckling genomförts tillsammans med 

Försvarsmakten under året. Samarbetet är 

också en förutsättning för det omfattande 

arbetet med upplåtelseavtalen. 

Under 2004 har också utbildning genomförts 

i kundbemötande och servicetän- 

18 


kande. Slutligen kan nämnas det påbörjade 

arbetet med att utveckla rutinerna kring 

felanmälan. 

Stor omställning 

I december 2004 fattade riksdagen 

ett försvarsbeslut (FB 04) avseende 

Försvarsmaktens framtida omfattning och 

inriktning. Beslutet påverkar både kundernas 

och Fortifikationsverkets framtida verksamhet 

i hög grad. Fortifikationsverket har 

tagit fram ett omfattande underlag i syfte 

att stödja Försvarsmakten inför detta beslut. 

Fortifikationsverket har deltagit aktivt och 

bistått med fakta och förslag inom fastighetsområdet. 

Samtidigt har arbetet med att 

klarlägga verkets framtida roll fortgått. 

Investeringar 

I avvaktan på försvarsbeslutet har investeringsvolymerna 

sjunkit under 2004. En 

rad intressanta investeringsprojekt har dock 

Fortifikationsverkes största kunder 1999-2004 

(tusentals kvadratmeter BTA) 

påbörjats, exempelvis: bygget av ett nytt 

flygledartorn i Luleå, ansiktslyftningen av 

Tånguddens hamn i Göteborg och bygget av 

en inomhusskjutbana i Kungsängen. 

Under året har verket investerat 657 miljoner 

kronor för kundernas räkning. Utfallet för 

2004 är något lägre än budget. Skillnaden 

beror på att vid budgettillfället fanns en 

stor osäkerhet i vilken omfattning investeringarna 

skulle komma att påverkas av 

försvarsbeslutet. 

Exempel på avslutade 

investeringar 2004 är: 

¨ Nybyggnad av teknikhus i Eksjö 

¨ Ny- och ombyggnad av restaurang i 

Ronneby 

¨ Nybyggnad av flygledartorn och 

administrationsbyggnad i Haninge/Berga 

¨ Ombyggnad av avloppsreningsverk på 

Muskö 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 

Försvarsmakten 5 338 5 168 4 559 4 438 3 971 3 887 

Försvarets materielverk 87 89 116 93 91 82 

Försvarets radioanstalt 29 29 31 29 30 31 

Försvarets forskningsinstitut 26 25 22 22 22 21 

Övriga 607 189 373 118 486 579 

Summa 6 088 5 500 5 100 4 700 4 600 4 600

Nära kontakt med hyresgästen 

Dagarna innan jul möter vi Tina Björklund, adjutant på Skånings Kompani på P4 i Skövde. 

Syftet är att tala om relationen mellan fastighetsägaren och hyresgästen. Tina är Fortifi kationsverkets 

kontaktperson för Kasern 3 på regementet, där det fi nns kontorslokaler för 

ledningen och logement för de värnpliktiga. 

Tina stöter i inledningen av besöket på 

ett befäl i trapphuset och meddelar: 

”Dina kulor och ditt krut måste hämtas 

i morgon”. 

– Jag brukar kalla mig sambandscentral. 

Jag för de värnpliktigas talan till befälen 

och befälens talan till andra instanser, som 

FMLOG och er på Fortifikationsverket, 

säger hon. 

Gemensam grupp 

Tina berättar att Skånings Kompani flyttade 

från Kasern 1 till nyrenoverade Kasern 

3 för två år sedan. Så fort renoveringsprojektet 

drogs igång skapades en arbetsgrupp 

för att brukarnas önskemål och behov 

skulle utvärderas och så långt som möjligt 

tillgodoses. Gruppen hölls samman 

genom garnisonsexpeditionen, och vid alla 

förändringar under resans gång, träffades 

gruppen för nya gemensamma beslut. 

– Det bästa med Fortifikationsverket, säger 

Tina, är att man blir tagen på allvar. Vi har 

mycket speciella önskemål och konstiga 

tyckanden, men ni är alltid öppna och tillmötesgående. 

Det känns tryggt. 

– Jag har rak och direkt kontakt med era 

medarbetare, vilket gör vardagen enkel för 

mig. Vår dialog bygger mycket på ärlighet 

och respekt för den andres arbetssituation. 

Båda parter måste prioritera felanmälan och 

beställningar på ett korrekt sätt, och återrap- 

portera konsekvent. Det är ett samspel som 

fungerar bra mellan oss i Skövde, säger Tina. 

Krångliga regler 

Ibland känns regelverket mellan Försvarsmakten 

och Fortifikationsverket byråkratiskt 

och tungrott, fortsätter Tina. Det är 

så lätt att falla tillbaka till gamla rutiner 

och bara ringa för att be om hjälp. 

– Så gjorde vi ju när vi var en gemensam 

myndighet. Idag ska beställningar dokumenteras 

och godkännas. Det är lätt att 

tycka att det är krångligt. Men en konsekvens 

av det är att vi idag faktiskt vet vad 

vår egen verksamhet kostar, och det är så 

klart en stor fördel, säger hon. 

Tina Björklund anser att samarbetet mellan 

Försvarsmakten och Fortifi kationsverket 

fungerar bra. 

– Jag tycker man blir tagen på allvar när man 

har önskemål, säger hon. 

Tina är civilanställd adjutant, vilket är 

ovanligt. Hon trivs i uniformen och med 

sin arbetssituation. 

– Man utvecklar ett rakt sätt att uttrycka 

sig. Det har verkligen hjälpt mig både 

yrkesmässigt och privat. 

Besöket avslutas med att Tina visar runt på 

logementet. En värnpliktig kommer fram 

och uttrycker ett försiktigt behov av hjälp. 

Det är Tinas arbete att hjälpa till, att vara 

ett smörjmedel i relationerna. 

– Du infinner dig på mitt kontor i morgon 

klockan 0730, meddelar Tina. 


Ekonomiperspektivet 

Inom offentlig verksamhet är medborgarna uppdragsgivare. 

Det är viktigt för Fortifi kationsverket att visa hur resurserna 

används. Centrala utgångspunkter är att fastigheternas värde 

skall bevaras och att hushålla med resurserna. 

Det ekonomiska resultatet av verksamhetsåret 

2004 uppgår till 389 miljoner kronor. 

Av resultatet inbetalar Fortifikationsverket 

avkastning till staten (6,6 % på ett genomsnittligt 

myndighetskapital). Avkastningskravet 

för år 2004 uppgår till 319 miljoner 

kronor. Efter avkastning återstår 70 miljoner 

kronor. 

Årets resultat efter avkastningskrav och 

förändring av avsatta medel för avveckling 

av lokaler, mark och anläggningar till 

följd av försvarsbeslut 1996 och 2000 uppgår 

till 136 miljoner kronor, vilket är en 

resultatförbättring på 104 miljoner kronor 

i jämförelse med verkets budget. 

De huvudsakliga orsakerna till resultatförbättringarna 

är: 

¨ Till följd av en strategisk låneportföljför- 

valtning har räntenettot förbättrats med 

53 miljoner kronor, 

¨ Verksamhetsområde Domän gör ett 

bättre resultat på 8 miljoner kronor 

främst till följd av högre hyresintäkter 

och lägre kostnader inom nyttjanderätts- 

förvaltningen. 

¨ Verksamhetsområde Försäljning uppvi- 

sar ett högre resultat, 25 miljoner kro- 


Ekonomiskt resultat 

Utfall 

2004 

Resultat av verksamheten 389 113 

Avkastningskrav - 319 310 

Resultat efter avkastningskrav 69 803 

Förändring av avsatta medel för avveckling av lokaler, mark 

och anläggningar till följd av försvars-beslut 1996 och 2000 66 097 

Överskott efter avkastningskrav och avsättningar 135 900 

nor, på grund av en lägre kostnadsbild 

och ett förbättrat avyttringsresultat. 

¨ Verksamhetsområdena Lokaler och 

Mark samt Fortifikation ger samman- 

taget ett högre resultat med 18 miljoner 

kronor. Effekter av rationaliseringsåtgär- 

der och ansträngningar att minska kost- 

naderna inom drift och förvaltningsad- 

ministration har gett denna effekt. 

Enligt regleringsbrevet för 2004 ska soliditeten 

på sikt uppgå till 35 procent, verket 

ska minska sina kostnader för verksamheten 

med 8 procent från 2002 till 2005 och 

försäljningsverksamheten ska ske enligt 

affärsmässiga principer. Soliditeten uppgår 

2004 till 44 procent i jämförelse med 47 

procent för 2003. 

Efter 2004 års kostnadsutfall konstateras 

att kostnaderna minskat med 181 miljoner 

kronor jämfört med uppräknat kostnadsutfall 

2002. Detta är en minskning med nio 

procent, utan hänsyn tagen till förändringar 

i bokfört värde. Åtgärder som har vidtagits 

är bland annat anställningsstopp, investeringsstopp, 

snävare planeringsramar och en 

påbörjad omorganisation av huvudkontoret. 

För att uppnå målet med god affärsmässighet 

har, vid försäljning genom anbud, 

möjligheten till fortsatt budgivning alltid 

angetts vid annonsering. Under 2004 

bedöms resultatet att ha förbättrats med 

drygt 2 miljoner kronor genom detta 

arbetssätt. 

Försvaret får 

tillbaka pengar 

Under 2004 reducerade Fortifikationsverket 

kundernas hyror med 

30 miljoner kronor. Överskottet 

2003 blev 105 miljoner kronor.

Under 2004 lade Fortifikationsverket ner mycket energi på sitt effektiviseringsarbete. Något 

som kallades Effektiviseringsprojektet startades, med ambitionen att spara på kostnaderna 

inom tre olika segment av verksamheten; driften, energianvändningen och administrationen. 

Under början av året genomfördes ett utvärderingsarbete inom respektive område. Under årets 

andra hälft inleddes effektiviseringsprojektets andra fas – genomförandet av alla goda idéer. 

Ambitionen är att fram till 2006 kunna spara 100 miljoner kronor. 

Sparar energi – och miljö 

Under året har 40 miljoner kronor öronmärkts för effektiviseringsinvesteringar. 

Därutöver har flera andra åtgärder 

startats. 

Ett exempel på effektivisering kommer från 

fastighetsenheten i Enköping. I sju stycken 

kaserner har man installerat utrustning för 

att kunna behovsstyra ventilationen. I praktiken 

innebär det att byggnadens ventilation 

ökar ju fler personer som vistas i byggnaden 

och vice versa. Investeringen omfattade 

cirka 800 000 kronor och den årliga energibesparingen 

är cirka 1 000 000 kWh. 

Bengt Jansson, Fastighetsingenjör i 

Enköping berättar: 

– Behovsstyrningen har inte varit i drift så 

länge att vi kan vara helt säkra på besparingseffekten, 

vi vill följa upp hela eldningssäsongen 

för att kunna få fram kvalitetsäkrade 

data, men det ser bra ut kanske till 

och med våra förväntningar överträffas. 

Utav de 40 miljoner kronorna avsattes 

cirka 25 miljoner kronor till de nio förslag 

som gick ut på att konvertera oljeeldningsanläggningar 

till pelletseldning. De flesta 

av dessa nio förslag hade en återbetalningstid 

på mindre än tre år. 

Sex av dessa nio investeringar är genomförda 

eller pågående och beräknas ge en 

årlig kostnadsbesparing på drygt nio miljoner 

kronor. Investeringskostnaden för dessa 

uppgick till 16 miljoner kronor. Reduktion 

av koldioxidutsläppen beräknas till nästan 

10 000 ton årligen. Dessa åtgärder är att 

betrakta som synnerligen goda både ur 

miljöhänseende och ur ett ekonomiskt 

perspektiv. 

Rätt bemanning sparar 

pengar 

Att göra en arbetstidsberäkning, en så kallad 

driftnormering, var den stora uppgiften 

under året i det delprojekt som arbetade med 

driftoptimering. 

Arbetet avslutades i stort under 2004. 

Resultatet visade att det finns en överkapacitet 

inom Fortifikationsverkets driftverksamhet. 

I utredningsarbetet tittade man närmare 

på alla uppgifter som utförs vid fastighetsenheterna, 

hur lång tid uppgifterna tar och hur 

många som arbetar där för att utföra dem. 

Generaldirektören för Fortifikationsverket 

har beslutat att driftnormeringen ska användas 

och att organisationen ska vara rätt 

bemannad på några års sikt. Då många medarbetare 

inom verket är i pensionsålder kan 

färre sägas upp genom att pensioneringar 

väntas in. 

Driftnormeringen innebär en minskning av 

verkets kostnader med omkring 30 miljoner 

kronor när den är fullt genomförd. 

Inom delprojektet Driftoptimering händer 

också annat. Under 2004 har planer skapats 

för flera insatser som ska genomföras. 

Exempel på sådana är revidering av verkets 

drifthandbok, översyn av rutiner för felanmälan 

och påverkan på byggprojekt – det är 

viktigt att bygga på ett sätt som gör driften 

av fastigheten enkel. 

Administrativ rationalisering 

Delprojekt Administrativ rationalisering har 

haft uppgiften att ta fram förslag på åtgärder 

som effektiviserar Fortifikationsverkets 

administration och på sikt sänker de administrativa 

kostnaderna. 

Det var främst två områden som hamnade 

i fokus vid den kartläggning som ligger till 

grund för det vidare arbetet: 

¨ Behovet av att införa en effektivare 

organisation där dubbelarbete kan 

undvikas genom utökat samarbete över 

de organisatoriska gränserna 

¨ Behovet av IT-stöd och IT-hjälpmedel 

Den framtida potentialen för administrativ 

rationalisering är beroende av 

att personalen utbildas och utvecklas. 

Förslagsverksamheten är ett sätt att uppmärksamma 

och belöna bra effektiviseringsförslag. 


21

Medarbetarperspektivet 

I detta perspektiv fokuseras på faktorer som ger organisationen 

förutsättningar för att lyckas i framtiden och säkerställer 

den nödvändiga föryngringen. En annan central punkt är att 

Fortifikationsverket utvecklar en gemensam värdegrund och 

gemensam kultur. 

Enligt regleringsbrevet ska Fortifikationsverket 

verka för en långsiktig och god personalförsörjning. 

Under 2004 fokuserades arbetet med 

strategisk kompetensförsörjning. En 

kompetensinventering av alla medarbetares 

grundutbildning, kurser samt 

tidigare arbetslivserfarenhet genomfördes 

under första halvan av året. Under 

senare delen av året påbörjades arbetet 

med att skapa kravprofiler för samtliga 

befattningar. Syftet är att synliggöra vad 

Fortifikationsverket har för kompetens i 

dagsläget och även se om det saknas kompetens. 

Satsning på utbildning 

För att lägga grunden till ett gemensamt 

ledarskap på Fortifikationsverket påbörjades 

en omfattande ledarskapsutbildning 

i samarbete med Statens Fastighetsverk. 

Syftet med utbildningen är att chefer inom 

verket agerar som förebilder och bärare av 

en gemensam myndighetskultur. 

En annan prioritering har varit att starta 

upp verkets interna kursverksamhet där 

fokus har legat på arbetsmiljö. Detta är 

ett led i att uppnå målet att 2,5 procent 

av arbetstiden ska läggas på utbildning. 

Bedömningen är att ca 2,0 procent av 

arbetstiden under 2004 har lagts på kompetensutveckling. 


Behov av föryngring 

Verket står inför omfattande utmaningar 

på personalsidan. Inom en tioårsperiod 

kommer mer än 30 procent av verkets 

medarbetare ha uppnått 65 års ålder. 

En annan del i detta har varit att delta vid 

arbetsmarknadsdagar på högskolor och 

universitet. Fem examensarbeten har under 

2004 genomförts i Fortifikationsverkets 

regi. För att ytterligare marknadsföra 

verket hos framtida arbetstagare har en 

satsning gjorts på imageannonsering i tid- 

Fortifikationsverkets åldersstruktur 

ningar som vänder sig till högskolor och 

universitet och i dagspress. 

Verkets åldersstruktur kan ses i diagrammet 

nedan. 

Intern kommunikation 

Behovet av information och diskussion om 

försvarsbeslut 2004 har varit stor på alla 

nivåer inom verket. Generaldirektören och 

stabschefer har vid flera tillfällen besökt 

orter som drabbas av neddragningar i samband 

med försvarsbeslutet. En kommuni-

Driftchef Lars Jovliden framför skolbyggnad i Halmstad. 

kationsplan för hela processen med FB 04 

har tagits fram. 

Under året har generaldirektören genomfört 

flera informationstillfällen för personalen 

inom verket. Två av dessa möten 

har filmats och via intranätet sänts till all 

personal i verket. 

Ett frågeforum ”Fråga GD” öppnades på 

intranätet, där medarbetarna ges möjlighet 

att anonymt ställa frågor direkt till generaldirektören. 

Frågor och svar publiceras 

därefter på intranätet så att alla kan ta del 

av dem. 

Under 2004 fick samtliga medarbetare en 

skrift hem i brevlådorna där generaldirektören 

ger en bild av var verket står i dag 

och hur framtiden ska formas. Boken är en 

del i ambitionen att få medarbetarna delaktiga 

i framtidsarbetet. 

Förslagsverksamhet 

I september 2002 inrättades en förslagskommitté 

inom Fortifikationsverket. 

Förslagsverksamheten är ett led i medinflytandet 

inom verket och en naturlig del i 

utvecklingen av den dagliga verksamheten. 

Under 2004 har beslut tagits om elva förslag 

och av dessa har åtta belönats. Totalt 

har ersättningar på 62 802 kronor utbetalats 

under året. 

Friskare personal 

Det aktiva arbetet med att sänka sjukfrånvaron 

pågår fortlöpande. När det gäller det 

förebyggande arbetet erbjuds hälsoundersökningar 

till samtliga anställda minst vart 

tredje år. 

Under 2004 omfattade sjukfrånvaron 3,9 

procent av arbetstiden. Det är en minskning 

med 0,1 procent jämfört med 2003. För 

2005 är målet att sjukfrånvaron ska vara 

maximalt 3,4 procent av arbetstiden. 

Jämställdhetsarbetet pågår fortlöpande. 

Under året har en lönekartläggning genomförts. 

Den visade att inga osakliga löneskillnader 

förekommer. Beslut om en jämställdhets- 

och integrationspolicy fattades under 

året. 

Många har planer 

Under 2004 upprättades utvecklingsplaner 

för 65 procent av verkets medarbetare. 

Målet var att 75 procent skulle ha sådana. 

Utvecklingssamtal hölls med 74 procent av 

medarbetarna. 

Samverkan med facken 

Det samverkansavtal som tecknades med 

arbetstagarorganisationerna under 2003 har 

gällt även under 2004. Samverkan sker på 

samtliga nivåer inom verket. Under slutet 

av året förlängdes det gällande avtalet. En 

omförhandling sker under 2005. 

Här pågår mastklättrarkurs. Verkets medarbetare 

Jörgen Signal och Bengt Axelsson ser ut 

att trivas. 


23

En dag i driften 

– Det är inte rätt jobb att ha om man tycker om att sitta still. 

Orden kommer från Per-Erik Johansson som arbetar som drifttekniker på fastighetsenheten 

i Eksjö. Han har haft sitt arbete i 17 år och trivs bra. Han har varit med sedan den tid då driftansvaret 

låg inom Försvarsmakten. 

– Man får ta stort ansvar för sina arbetsuppgifter och träffa många människor, det gillar jag, 

säger Per-Erik. 

Att följa med en drifttekniker inom 

Fortifikationsverket under en dag på jobbet 

är ett mindre äventyr. Man kan aldrig 

veta vilka uppdrag som väntar. 

– I stora drag vet man så klart, vi planerar 

våra insatser och har områdesansvar efter 

våra kompetenser, berättar Per-Erik. 

– Men när telefonen ringer och något akut 

måste uträttas är det bara att sätta sig i 

bilen och fara iväg. 

Just bilen är ett användbart arbetsredskap 

för många ”fortverkare”. 

– Jag sitter många, många timmar i bilen 

under en vecka. Vi arbetar inte bara inne 

på kasernområdet i Eksjö utan har byggnader 

både på Ränneslätt och på andra ställen 

i kringområdet. 

Ibland blir det strul 

Den dag när reportaget görs ska Per-Erik 

bland annat titta till ett entreprenadarbete 

som Vägverket gör, det handlar om att 

dra fram fiberkabel till en rad byggnader 

som behöver snabbare kommunikationer. 

Inspektionen går bra, men någon timme 

senare när Per-Erik befinner sig i markverkstaden 

för att hjälpa Försvarsmakten 


med en trasig luftvärmare, ja då ringer det. 

Grävmaskinen har tuggat av en elkabel och 

de hus som skulle få snabbare kommunikationer 

har istället blivit av med elen. 

– Det är sådant som händer. Detta arbete 

har pågått i veckor och nu kom det första 

missödet, det är inte så mycket att hänga 

upp sig på. Som sagt, jobbet blir sällan 

långtråkigt, säger Per-Erik som nu får 

lägga resten av dagen på att få kabeln 

lagad. Han måste skruva upp inpasseringsgrindarna 

till de aktuella byggnaderna 

manuellt, för de fungerar inte när elen är 

försvunnen och ingen kommer in eller ut. 

Att drifttekniker och hantverkare är de 

yrkesgrupper inom verket som kommer 

kunderna närmast råder det ingen tvivel 

om. Per-Erik uppskattar kundkontakterna. 

– Det fungerar allt som oftast väldigt bra. 

Visst kan Försvarsmaktens personal ha 

åsikter om saker och ting i kåkarna, men 

då får man ju försöka fixa det om det är 

möjligt. 

– Något man däremot måste vänja sig vid 

som kanske inte är så lätt är anpassningar 

till Försvarsmaktens verksamhet. Man kan 

inte komma och göra ett jobb när som helst 

och det gör ju planeringen lite svårare. 

Fokus på jobbet 

Fortifikationsverket är i färd med att införa 

ett nytt driftsstödssystem, som innebär att 

medarbetarna får handdatorer med vilka de 

kan kommunicera, ta emot uppgifter och 

rapportera arbetstid. Per-Erik är lite kluven 

till detta. 

– Jag förstår att det är ett steg vi måste ta, 

men samtidigt fungerar vårt arbetssätt i dag 

väldigt bra. När man väl får lära sig det nya 

blir det säkert bra. 

Ing 2 i Eksjö är ett av de förband som blev 

kvar efter det senaste Försvarsbeslutet. Per- 

Erik och hans arbetskamrater är självklart 

glada för detta. 

– Det är en belastning att försvarsbesluten 

kommer så ofta och att osäkerheten är stor. 

Nu när vi fått veta är det bara att fokusera 

på jobbet igen. 

Sen avbryts samtalet. Per-Eriks telefon 

ringer igen. 

En drifttekniker inom Fortifikationsverket 

driver olika projekt och möter många 

människor. Här samspråkar Per-Erik med 

personal från Vägverket, som utför ett 

entreprenörsarbete. 

En drifttekniker måste kunna hantera 

många olika saker. En stängd grind får inte 

ses som ett hinder.

Ansvar för historien 

När vi gör ett nedslag i Ingelas vardag hamnar 

vi på Malmen i Linköping, där Ingela 

tillsammans med Riksantikvarieämbetets 

(RAÄ) Harald Sundlin tittar närmare på ett 

förslag om att ställa upp en helikopter som 

utsmyckning inne på flottiljen. Eftersom 

den föreslagna platsen ligger inom ett 

byggnadsminnesområde måste RAÄ ge sitt 

godkännande. Ingelas arbete är att handlägga 

ärendet i samverkan med den lokala 

fastighetsenheten. 

I just detta fall var frågan ganska okomplicerad 

och om inte Försvarsmakten ändrar 

planerna kommer en helikopter (Hkp 

3) att ställas upp under 2005, detta som 

ett minnesmärke efter att helikoptertypen 

tas ur bruk. 

– Ärendena är inte alltid lika enkla, det är 

flera viljor som ska enas, säger Ingela. 

Hon arbetar också med handläggning 

av Fortifikationsverkets syn på framtida 

byggnadsminnen inom beståndet, samt 

med hur verket på bästa sätt ska ta hand 

om de minnesmärkta eller på annat sätt 

bevarandevärda byggnader som redan finns 

i beståndet. Idag finns omkring 300 SBMmärkta 

byggnader (Statliga byggnadsminnen) 

i verkets ägo. 

– De antikvariska merkostnaderna på vårt 

bestånd är stora. För hyresgästerna är det 

ingen prioriterad utgift att hålla gamla byggnader 

som inte används i gott skick, när det 

är billigare att driva verksamheten i nya. 

För verkets del gäller det att hela tiden, 

Ingela Andersson är arkitekt och arbetar med SBMmärkta 

byggnader och andra bevarandevärda delar av 

Fortifi kationsverkets bestånd. Här granskar hon en blivande 

uppställningsplats för en helikopter. Lars Svärd 

från fastighetsenheten i Linköping visar på kartan. 

Moderna fl yghangarer och skjutbanor i all ära. Som försvarets hyresvärd har Fortifi kationsverket 

också ett stort ansvar för de kulturhistoriska värdena i beståndet. Arkitekt Ingela Andersson 

arbetar på huvudkontoret som övergripande ansvarig för dessa frågor. 

i samverkan med hyresgästerna, myndigheter 

och regeringen, söka nya vägar framåt för att 

klara underhållet, säger Ingela Andersson. 

Vad anser då Riksantikvarieämbetet om det 

arbete Fortifikationsverket gör på området? 

– Verket förvaltar ett betydande antal spännande 

och viktiga kulturhistoriska byggnader. 

Det samarbete vi har är nödvändigt 

och fungerar bra. Utan ett förstående och 

positivt bemötande från dem kan inte jag 

bedriva mitt arbete, säger Harald Sundlin. 

– Det finns ett problem med att beståndet 

är stort och de ekonomiska möjligheterna 

att ta hand om alla kulturbyggnader är 

små – prioriteringarna är viktiga och de 

tycker jag hittills att Fortifikationsverket och 

Försvarsmakten gjort bra. 


Arbetssättsperspektivet 

Att använda mer effektiva arbetssätt och förbättra resultatet 

av arbetet medarbetarna utför är de centrala utgångspunkterna 

för detta perspektiv. 

Fortifikationsverket ska hushålla med 

resurserna och eftersträva en hög ekonomisk 

effektivitet står det att läsa i regleringsbrevet. 

I regleringsbrevet anges vidare 

att verket ska utveckla processer som syftar 

till att långsiktigt minska kostnaderna. 

Utöver detta ska verksamheten anpassas till 

förändrade förutsättningar och samtidigt ta 

hänsyn till miljö- och kulturvärden. 

Ett omfattande arbete läggs kontinuerligt 

ned på att effektivisera och sänka kostnaderna 

för verket. Målet är att regeringens 

besparingskrav, som är åtta procent av kostnaderna 

mellan 2002 års utfall och 2005 

års utfall. Under 2004 har ett effektiviseringsprojekt 

påbörjats som ska lägga grunden 

till stora besparingar inom drift, administration 

och energi (se även sidan 21). 

Minskad arbetsbörda 

Glöm pappersfakturor, borttappade fakturor 

och högar på skrivbordet. Fortifikationsverket 

införde elektronisk fakturahantering 

i maj 2004. Flera tidsödande 

moment i hanteringen av fakturor försvinner. 

I september lanserades även ett nytt arbetssätt 

för våra mediefakturor. Införandet av 

elektroniska energifakturor har bidragit till 

att cirka 70 000 fakturor per år slipper 

dubbelregistreras i ekonomi- och energiuppföljningssystem. 

Intern hemsida 

Tisdagen den 17 februari lanserades 

Fortifikationsverkets nya intranät. 

26 


Motiven för det nya intranätet är att få ett 

driftsäkert, överskådligt och lätthanterligt 

informations- och arbetsverktyg till en 

rimlig kostnad på lång sikt. 

Nytt ansikte utåt 

Fortifikationsverket har en ny extern hemsida 

från och med den första december. 

Sidan är uppdaterad enligt den grafiska 

profilen och finns på en ny plattform och 

en ny driftplats. Det innebär att sidan blir 

snabbare och enklare att arbeta med. 

Teknik i vardagen 

Under året har ett intensivt arbete fortsatt 

med införandet av ett tekniskt förvaltningsstöd 

(TFS) som ska stödja fastighetsdriften 

i det dagliga arbetet. Systemet 

kommer att införas i hela organisationen 

under 2005. 

Uppgraderade system 

Under våren har stora förändringar av 

verkets IT-struktur genomförts. Nytt operativsystem, 

Windows server 2003 och XP 

har införts. Antalet servrar har reducerats 

med 40 och i princip samtliga anställda 

har fått nya datorer. Anledningen till dessa 

förändringar är krav på ökad säkerhet och 

minskade kostnader på sikt. 

Säkerhetstänkande 

Utvecklingen inom IT-området ställer allt 

större krav på organisationers IT-säkerhet. 

Det är viktigt att verksamheten fungerar 

även i olika krissituationer. Den första 

maj 2004 anställdes verkets första IT- 

säkerhetschef. Under våren drogs ett projekt 

kring IT-säkerhet igång. 

Ordning och reda 

Det ska bli mer ordning och reda i verkets 

ledningssystem. Det innebär bland annat 

att den flora av policy, riktlinjer, PM, 

handböcker med mera som i dag finns 

ska renodlas och utgöras av endast tre 

olika typer av styrdokument. Ambitionen 

är att även upprätta en tydlig struktur på 

intranätet där alla styrande dokument ska 

finnas. Ett arbete med processorientering 

kommer att påbörjas under 2005. 

Förändrade förutsättningar 

Anpassningen till förändrade förutsättningar 

har varit tydlig under 2004. Ett försvarsbeslut 

togs i december och förberedelserna 

inför detta har pågått under en stor del av 

2004. Försvarsbeslutet kommer att ställa 

stora krav på organisationsanpassningar 

och effektiviseringar. 

Avvecklingsorganisation 

Inför genomförandet av försvarsbeslutet 

tillskapades en avvecklingsorganisation 

under november. Den första konkreta 

uppgiften var att se till att medarbetarna 

på avvecklingsorterna får den information 

som behövs för att genomföra 

avvecklingsinsatserna både för personal 

och för fastigheter. Kostnaderna för 

avveckling blir med en separat avvecklingsorganisation 

lättare att följa upp och 

det blir lättare att fokusera på avvecklingsarbetet. 

Försvarsmaktens önskemål

om snabbhet i avvecklingen, med god 

kvalitet, blir ett viktigt mål att uppnå. 

Framtidsstudien 

Ett annat projekt för att anpassa verksamheten 

till förändrade förutsättningar är den 

genomförda framtidsstudien. Syftet med 

studien var att titta på framtida utvecklingsmöjligheter 

för verket. Studien resulterade 

i sex fokusområden för planeringen 

den närmaste framtiden: 

¨ Stark betoning på sänkta kostnader. 

¨ Starkt fokus på samarbetet med 

Försvarsmakten. 

¨ Stark fokus på kärnverksamheten. 

¨ Kraftsamling för att genomföra 

försvarsbeslut 2004 effektivt. 

¨ Satsning på kompetensutveckling. 

¨ Personalens delaktighet i förändrings- 

processen. 

Ansvar för kulturarv 

Att ta hand om miljö- och kulturvärden 

är en viktig fråga för Fortifikationsverket. 

Det bestånd verket förvaltar innehåller cirka 

300 statligt minnesmärkta byggnader samt 

ett stort antal bevarandevärda byggnader. 

Verket förvaltar dessutom en del av världsarvet 

i Karlskrona. I Karlskrona har under 

2004 en bygghytta med hantverksutrymmen 

och bibliotek för detta kulturarv färdigställts. 

Fortifikationsverket stärkte arbetet 

med byggnadsvård under 2004 genom 

att anställa en arkitekt med byggnadsvårdskompetens. 

Arkitekten har som första 

steg startat arbetet med att inventera 

skyddsvärda kulturmiljöbyggnader. 

Även när det gäller anläggningarna 

verket förvaltar beaktas miljö- och kulturhistoriska 

värden. Bevarandeplaner 

för särskilt intressanta anläggningsobjekt 

har arbetats fram. Den första juni 

nyinvigdes Femörefortet i Oxelösund. 

Kommunen har tagit över anläggningen 

från Fortifikationsverket. Den ska drivas 

som museum av en förening. 

Denna hangar fi nns på Malmen i Linköping och 

är den äldsta hangar Fortifi kationsverket förvaltar 

som ännu är i bruk. 

Nordiskt samarbete 

Nordiskt Försvarsbygg är ett samarbetsforum 

för de olika ländernas förvaltning av 

försvarsfastigheter. Det mer regelmässiga 

samarbetet startade 1973 som Skandinaviskt 

Försvarsbygg, då utan Finland som anslöt 

1994. Vid detta tillfälle antogs även det 

nya namnet Nordiskt Försvarsbygg. Den 

25 – 27 augusti stod Fortifikationsverket 

värd för Nordiskt Försvarsbyggs årsmöte. 

Representanter från Danmark, Finland, 

Norge och Sverige möttes. 

Syftet med samarbetet är att informera 

varandra, knyta kontakter och utbyta erfarenheter 

och därigenom bli bättre fastighetsförvaltare 

för försvarets fastigheter. Det kan 

konstateras att det finns en stor effektiviseringspotential 

i samarbetet mellan dessa 

länder som har liknande uppdrag och 

förutsättningar. 


Miljöarbetet inom Fortifi kationsverket 

Miljöledningssystem under uppbyggnad 

Målet är att verket ska ha ett certifi erbart miljöledningssystem senast 2005/2006. För att det 

målet ska ha en rimlig chans att uppnås måste fl era insatser göras i närtid, vid sidan av att färdigställa 

miljöledningssystemet. För att nämna några exempel kommer verket att under 2005 

satsa på att införa gemensamma rutiner inom verket. Fokus kommer även att ligga på kompetensutveckling. 

Kompetensutveckling var ett prioriterat arbete 

även under 2004. Som ett led i införandet 

av miljöledningssystemet genomfördes en 

grundläggande miljöutbildning. Cirka 80 

procent av medarbetarna har gått kursen. Ett 

seminarium hölls också för ledningen där 

målet var att får förståelse vad som krävs av 

både ledningen och organisationen för att 

klara verkets mål – att vara certifierbara. 

I dagsläget har verket inget miljöledningssystem 

där gemensamma rutiner och 

dokumentation samlas för att på ett enkelt 

28 

För Fortifi kationsverkets del handlar inte miljöarbetet 

bara om att bevara de egna markerna 

– vi ska också minska vår miljöpåverkan i stort. 


sätt kunna följa upp och arbeta med de aktiviteter 

som har störst miljöpåverkan. Detta 

visade bland annat den miljörevision som 

gjordes i slutet av året. 

Under 2004 har verket valt att fokusera 

målarbetet på fyra delmål, som även ligger 

i linje med de nationella miljökvalitetsmålen. 

Delmål 1: Minska utsläpp av koldioxid 

Delmål 2: Minska mängden deponerat bygg- 

och rivningsavfall 

Delmål Aktivitet 

Delmål 3: Minska mängden ozonnedbrytande 

freoner 

Delmål 4: Göra statusbesiktningar och 

inventeringar av drivmedelscisterner och 

oljeavskiljare 

Verket har arbetat aktivt med målen och tack 

vare de genomförda aktiviteterna har delmålen 

påverkats positivt. 

Här nedan följer ett urval av några av de 

aktiviteter som genomförts. 

Delmål 1 En överenskommelse mellan Försvarsmakten och Fortifi kationsverket har kommit 

till stånd för att tillsammans spara energi. Ambitionen är att mellan 2004 och 2007 

minska energianvändningen med 10 procent. Arbetet ska ske lokalt. 

Övergång från oljeeldning till träpelletseldning har skett genom konvertering eller 

byte av panna. 

Anslutning till kommunalt fjärrvärme, därmed har oljepannor kunnat avvecklas. 

Energisparande åtgärder såsom värmeåtervinning i kaserner, närvarostyrning av 

ventilation, tilläggsisolering. 

Samverkan med kund om återhållsam energianvändning i form av olika energisparkampanjer 

med informationsmaterial och dialog för ökad kunskap och stimulera till 

förändrat beteende. 

Under året har fl era fastighetsområden genomfört utbildning i sparsam körning, 

även kallat ECO-driving. 

Delmål 2 Fortifi kationsverket har i samarbete med kunden arbetat med att underlätta avfallshanteringen. 

Ett exempel är nya källsorteringsstationer som i samarbete med 

Försvarsmakten har införts på några områden. 

För hantering av bygg- och rivningsavfall tillämpas de under året införda riktlinjerna 

för hantering av restprodukter. 

Delmål 3 Konvertering från ozonnedbrytande ämnen till mindre miljöfarliga ämnen har skett. 

Exempelvis har tre storkökskylar innehållande 900 g CFC konverterats till HFC. 

Delmål 4 Inventeringar av cisterner och oljeavskiljare har skett under året, statusbesiktningar 

är numera inarbetad i ronderingsplaner.

Försvarssektorns miljöarbete 

Försvarssektorn arbetar gemensamt med miljöfrågor. Försvarsmakten har regeringens uppdrag 

att leda arbetet inom försvarssektorn. Fem av landets 15 nationella miljömål är prioriterade i 

detta arbete. 

Rebecca Ingmarsdotter är miljösamordnare 

i Försvarsmakten och projektledare för 

försvarssektorns gemensamma miljöarbete. 

Hon ser positivt på samarbetet med 

Fortifikationsverket och de andra berörda 

myndigheterna. 

– Inom försvarssektorn har vi kommit 

mycket långt både med att skapa gemensamma 

miljömål och med konkreta insatser. 

Sedan Försvarsmakten fick uppdraget 

att leda sektorns arbete 1998 tycker jag 

flera viktiga steg har tagits. 

Fokus på fem 

Utgångspunkten för miljöarbete inom statliga 

myndigheter är de av riksdagen fastlagda 

nationella miljömålen. Inom försvarssektorn 

är man överens om att fem av dessa är 

Ett verktyg för uppföljning 

Miljörapportsystemet ska fungera som ett hjälpmedel för att minska verkets miljöpåverkan 

och öka erfarenhetsutbytet. Arbetet med systemet har pågått hela 2004 och kommer att 

lanseras under våren 2005. 

Med miljörapportsystemet finns möjligheten 

att arbeta med rapporter, diagram, 

dokumentation, uppföljning och avvikelser 

inom miljöområdet. Från detta system 

kommer de flesta uppgifter som redovisas 

i miljöredovisningen. Systemet nås via 

intranätet och medarbetarna kan där titta 

på data eller statistik, antingen för hela 

verket eller för sin avdelning/enhet. 

Miljödata samlas in på tre olika sätt: 

1. De regionala miljösamordnarna skickar 

digitala frågor till ansvariga månadsvis, 

särskilt relevanta för den verksamhet som 

bedrivs. Därför fokuserar man hårdare på 

dessa. De fem är: 

¨ Frisk luft 

¨ Begränsad klimatpåverkan 

¨ Giftfri miljö 

¨ God bebyggd miljö 

¨ Skyddande ozonskikt 

– För varje nationellt miljömål skapar vi 

sektorsmål och därefter arbetar myndigheterna 

vidare med sina egna mål. Det är 

viktigt att vi drar åt samma håll och det 

upplever jag att vi gör. 

– Allt arbete vi gör inom sektorn syftar i 

slutändan till att få ett lokalt genomslag. 

Exempel på insatser som är väldigt tydliga 

halvårsvis eller per helår och svaren hamnar 

direkt i systemet. 

2. Data tas från andra system och förs över 

till systemet. 

3. Manuell inrapportering av till exempel 

avvikelser. 

Uppgifterna granskas 

Samtliga uppgifter som hamnar i systemet 

kvalitetsgranskas av miljösamordnarna. 

Detta för att säkerställa att uppgifterna 

som kommer in är så korrekta som möjligt 

och att ingen dubbelregistrering skett. 

är den gemensamma utbilding vi tagit fram 

under 2004 som ska börja genomföras 

under 2005. På kemikalieområdet är vi 

också väldigt konkreta, genom en gemensam 

kemigrupp som går igenom krav för 

upphandling och vilka kemikalier vi bör 

fasa ut. 

Rebecca tror på en fortsatt positiv utveckling 

för sektorsarbetet. 

– Samverkan fungerar väldigt bra, myndigheterna 

delar med sig av olika spetskompetenser 

och hjälper varandra. Jag tror vår 

sektor kommer att behålla sin position som 

ledande inom det statliga miljöarbetet. 

Ju mer uppgifter som finns samlade på ett 

ställe och som alla kommer åt, desto färre 

inrapporteringar krävs. Detta minskar 

administrationen. 

– Systemet ska fortsätta att utvecklas, nästa 

steg blir att uppgifter från vårt energiuppföljningssystem 

ska integreras. På så sätt 

kan vi radera fler manuella moment och 

spara tid, säger Elsie-Marie Larsson, projektledare 

för miljörapportsystemet. 


För säkrare marker 

Under 2004 arbetade Fortifi kationsverket med att utvärdera metoder för rensning av oexploderad 

ammunition (OXA). På fl era av de skjutfält som verket ska sälja eller har sålt är ammunition 

som inte detonerat ett bekymmer. 

Fortifikationsverket har som fastighetsägare 

en viktig roll i arbetet med att komma 

till rätta med OXA-problemet. I princip 

kan man säga att Fortifikationsverket testar 

olika varianter på lösningar och samordnar 

kontakter mellan Försvarsmakten, markköparna 

och andra berörda parter. 

Verket bidrar till finansieringen av 

Försvarets forskningsinstituts (FOI) arbete 

med att skapa en riskvärderingsmetod. 

Genom att kunna klassificera behovet av 

OXA-rensing från fält till fält och kunna 

bedöma vilken typ av aktivitet det är rimligt 

att markområden med OXA används 

30 


till, kommer man en bit på vägen till nya 

användningsalternativ. 

Testar metoder 

FOI:s modell kommer att bli användbar, 

men även med denna måste stora rensningsaktiviteter 

ske på flera ställen. Då är frågan 

– vilken metod är bäst? För att få svar på 

detta har en rad tester genomförts under 

året, i samverkan mellan Försvarsmakten 

och Fortifikationsverket. 

Företag med olika metoder för avscanning 

av marken har visat sin utrustning. En 

spännande insats som gjorts är att hundar 

Till vänster: Utgrävning pågår! Det letas dock inte efter något, det är sanden i ett gammalt 

kulfång som ska transporteras bort. 

Till höger: Hunden Ready använder sin känsliga nos för att söka efter oexploderad ammunition 

på ett gammalt skjutfält i Gävle. 

från Swedec, Försvarsmaktens kompetenscentrum 

för min- och ammunitionsröjning, 

har visat sin förmåga att nosa upp ammunition. 

Man kan konstatera att några viktiga steg 

mot en långsiktig lösning togs under året 

som gick. Men ännu återstår en del arbete 

och metodutvecklingen fortsätter under 

2005. 

Fortifikationsverkets OXA-arbete finansieras 

genom intäkter från försäljningsverksamheten.

Finansiell redovisning 

Resultaträkning (tkr) 

VERKSAMHETENS INTÄKTER 

2004 2003 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar Not 1 3 092 454 3 034 998 

Intäkter av bidrag 1 644 2 443 

Finansiella intäkter Not 2 20 714 22 672 

Summa verksamhetens intäkter 3 114 812 3 060 113 

VERKSAMHETENS KOSTNADER 

Kostnader för personal Not 3 - 371 200 - 377 793 

Kostnader för lokaler - 20 688 - 21 251 

Övriga driftkostnader Not 4 - 1 425 307 - 1 372 695 

Finansiella kostnader Not 2 - 160 779 - 162 536 

Avskrivningar och nedskrivningar Not 5 - 747 725 - 685 895 

Summa verksamhetens kostnader - 2 725 699 - 2 620 170 

VERKSAMHETSUTFALL Not 6 389 113 439 943 

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING Not 7 389 113 439 943 


Balansräkning 

TILLGÅNGAR (TKR) 2004-12-31 2003-12-31 

Immateriella anläggningstillgångar 

Balanserade utgifter för utveckling Not 8 39 552 41 090 

Pågående immateriella investeringar Not 9 9 283 - 

Summa immateriella anläggningstillgångar 48 835 41 090 

Materiella anläggningstillgångar 

Byggnader, mark och annan fast egendom Not 10 9 723 070 9 669 585 

Maskiner, inventarier, installationer m m Not 11 44 105 49 886 

Pågående nyanläggningar Not 12 404 471 595 688 

Summa materiella anläggningstillgångar 10 171 646 10 315 159 

Finansiella anläggningstillgångar 

Andra långfristiga värdepappersinnehav Not 13 180 195 

Andra långfristiga fordringar Not 14 1 369 1 507 

Summa finansiella anläggningstillgångar 1 549 1 702 

Varulager m m 

Varulager och förråd Not 15 34 544 30 609 

Pågående arbeten Not 16 11 102 13 315 

Förskott till leverantörer Not 17 2 966 1 755 

Summa varulager m m 48 612 45 679 

Fordringar 

Kundfordringar 6 346 6 559 

Fordringar hos andra myndigheter Not 18 180 784 241 087 

Övriga fordringar 94 654 

Summa fordringar 187 224 248 300 

Periodavgränsningsposter 

Förutbetalda kostnader Not 19 8 590 5 079 

Upplupna bidragsintäkter 84 111 

Övriga upplupna intäkter Not 20 29 137 46 764 

Summa periodavgränsningsposter 37 811 51 954 

Kassa och bank 

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Not 21 1 087 034 938 806 

Kassa, postgiro och bank 69 63 

Summa kassa och bank 1 087 103 938 869 

Summa tillgångar 11 582 780 11 642 753 

32 


KAPITAL OCH SKULDER (TKR) 2004-12-31 2003-12-31 

Myndighetskapital 

Statskapital Not 22 4 500 363 4 922 252 

Uppskrivningskapital 38 657 38 657 

Övrig avsättning Not 23 231 788 297 550 

Balanserad kapitalförändring Not 24 - 79 009 - 231 823 

Kapitalförändring enligt resultaträkningen 389 113 439 943 

Summa myndighetskapital 5 080 912 5 466 579 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner Not 25 23 901 26 916 

Summa avsättningar 23 901 26 916 

Skulder m m 

Lån i Riksgäldskontoret Not 26 5 660 456 5 233 885 

Skulder till andra myndigheter 25 488 37 432 

Leverantörsskulder 293 568 347 233 

Övriga skulder 9 272 7 029 

Förskott från uppdragsgivare och kunder Not 27 82 610 152 015 

Summa skulder m m 6 071 394 5 777 594 


Upplupna kostnader Not 28 182 520 141 632 

Övriga förutbetalda intäkter Not 29 224 053 230 032 

Summa periodavgränsningsposter 406 573 371 664 

Summa skulder och kapital 11 582 780 11 642 753 

Ansvarsförbindelser 

Statliga garantier för lån och krediter Inga Inga 

Övriga ansvarsförbindelser Inga Inga 


Finansieringsanalys (tkr) 

DRIFT 

34 



Kostnader Not 1 - 1 971 935 - 1 977 453 

Finansiering av drift 

- Intäkter av avgifter och andra ersättningar Not 2 2 952 235 2 901 315 

- Intäkter av bidrag Not 3 1 644 2 444 

- Övriga intäkter Not 4 20 714 2 974 593 22 638 2 926 397 

Medel som tillförts statsbudgeten 

- Avkastning på statskapital - 352 812 - 257 321 

- Ränteinkomster - 872 - 353 684 - 951 - 258 272 

Summa medel som tillförts för finansiering 

av driften 648 974 690 672 

- Ökning (-) av lager - 3 935 - 2 298 

- Minskning (+) av kortfristiga fordringar 76 221 33 407 

- Minskning (-) av kortfristiga skulder - 97 863 -25 577 - 78 31 031 

Kassaflöde från drift 623 397 721 703 

INVESTERINGAR 

Investeringar i fastigheter - 634 945 - 875 595 

Investeringar i maskiner och inventarier - 13 619 - 19 469 

Investeringar i immateriella tillgångar - 23 636 - 30 527 

Summa investeringsutgifter - 672 200 - 925 591 

Finansiering av investeringar 

Lån från Riksgäldskontoret, fastighetsinnehav 6 912 000 3 418 000 

Lån från Riksgäldskontoret, förvaltningsändamål 12 000 18 100 

- Amortering lån för fastigheter - 6 497 000 - 2 756 000 

- Amortering lån för förvaltningsändamål - 429 426 571 0 680 100 

Minskning av statskapital med medel som 

tillförts statsbudgeten: 

- avseende fastigheter - 372 780 - 386 686 

- avseende energilån - 39 - 372 819 - 39 - 386 725 

Försäljning av anläggningstillgångar 143 132 141 383 

Summa medel som tillförts för finansiering 

av investeringar 196 884 434 758 

Minskning (+) av långfristiga fordringar 153 138 

Kassaflöde till investeringar - 475 163 - 490 695 

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 148 234 231 008

SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV 

LIKVIDA MEDEL 


Likvida medel vid årets början 938 869 707 861 

- Ökning (+) av kassa och postgiro 6 21 

- Ökning (+) av tillgodohavande hos 

Riksgäldskontoret 148 228 230 987 

Summa förändring av likvida medel 148 234 231 008 

Likvida medel vid periodens slut 1 087 103 938 869 

Noter till finansieringsanalysen 

Not 1 

Kostnader 

Kostnader för personal - 371 200 - 377 793 

Kostnader för lokaler - 20 688 - 21 251 

Övriga driftkostnader - 1 425 307 - 1 372 695 

Finansiella kostnader - 160 779 - 162 536 

Korrigeringsposter avseende: 

Kursförlust - 88 

Förändring avsättning för pensioner - 3 015 - 702 

Ersättning och realisationsresultat avyttring av 

anläggningstillgångar 8 182 - 43 515 

Räntekostnader till inkomsttitel 872 951 

Summa - 1 971 935 - 1 977 453 

Not 2 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 

Intäkter enligt resultaträkningen not 1 3 092 454 3 034 998 

Korrigeringsposter avseende: 

Försäljningsintäkter och realisationsresultat 

avyttringar av anläggningstillgångar - 140 219 - 133 683 

Summa 2 952 235 2 901 315 

Not 3 

Intäkter av bidrag 

Bidrag från statliga organisationer och bolag 1 234 2 143 

Bidrag från EU 410 301 

Summa 1 644 2 444 

Not 4 

Övriga intäkter 

Ränteintäkter enligt resultaträkningens not 2 20 714 22 672 

Korrigeringspost avseende kursvinster - - 34 

Summa 20 714 22 638 


Tilläggsupplysningar och noter 

Redovisningsprinciper 

Allmänt 

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordning (2000:606) om myndigheters 

bokföring samt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 

Redovisning av intäkter och kostnader på verksamhetsgren 

Fortifikationsverket redovisar från och med år 2004 ansvarsområde inom verksamhetsgrenarna 

Försäljning, Domän, Fortifikation och Lokaler och mark. 

Intäkter och kostnader redovisas under den verksamhetsgren där de uppkommit. Intäkter 

och kostnader för verksamhet bokförd på huvudkontoret redovisas under verksamhetsgrenen 

Lokaler och mark. Dessa intäkter/kostnader är huvudsakligen gemensamma för verksamhetsgrenarna. 

Försäljning av anläggningstillgångar 

I not till resultaträkningen redovisas resultatet av fastighetsförsäljningar. Detta för att möjliggöra 

jämförelser med andra fastighetsförvaltande myndigheter och bolag. I resultatet av 

fastighetsförsäljningen ingår enbart avslutade avyttringsprojekt. 

Pågående avyttringsprojekt redovisas som en övrig interimspost i balansräkningen till nedlagda 

kostnader med avdrag för fakturerat belopp till kund. 

I resultatredovisningen redovisas intäkter och kostnader brutto. 

Pågående arbeten 

Balansposten pågående arbeten omfattar uppdragsverksamhet. Pågående arbeten värderas 

till nedlagda kostnader samt nedlagd egen tid. 

Myndighetskapital 

Fortifikationsverket disponerar ett myndighetskapital, vilket består av statskapital, uppskrivningskapital 

och balanserad kapitalförändring. Avkastningskravet uppgår till 6,6 % 

baserat på ett genomsnittligt myndighetskapital. I det genomsnittliga myndighetskapitalet 

exkluderas statskapital avseende energilån som lämnats före 1994-07-01 och avsättningar 

som Fortifikationsverket disponerar för att betala kostnader som uppstår som följd av avvecklingen 

av lokaler, mark och anläggningar med anledning av försvarsbeslut 1996 och 2000. 

Regeringsbeslut 

Enligt regleringsbrevet för år 2004 gäller följande för avyttringar med anledning av statsmakternas 

beslut om omstrukturering av Försvarsmakten: 

De intäkter som uppstår vid försäljningen av försvarsfastigheter i enlighet med statsmakternas 

beslut om reduceringar av krigs- och grundorganisationen (prop. 1996/97:4, prop 

1999/2000:30 och prop 1999/2000:97) får Fortifikationsverket disponera för att betala 

sådana kostnader som uppstår som följd av den avveckling av lokaler, mark och anlägg- 

36 


ningar som skall ske enligt försvarsbesluten. Överskottet får inte användas för att bekosta 

den miljösanering som Försvarsmakten enligt miljöskyddslagen (1969:387) är skyldig att 

bekosta i egenskap av verksamhetsansvarig. 

Fortifikationsverket får nedsätta statskapitalet vid utgången av respektive upplåtelseavtal 

med det bokförda värdet på respektive objekt, som skall avyttras med anledning av regeringens 

proposition och riksdagens beslut. Nedsättning skall ske på så sätt att det bokförda 

värdet för de berörda försvarsfastigheterna minskas på balansräkningen med samma 

belopp som nedsättningen minskar statskapitalet på balansräkningen. För sådan fast egendom 

som har karaktären av verksamhetstillbehör och som Fortifikationsverket övertar till 

bokfört värde från Försvarsmakten får nedsättning ske med det bokförda värdet. 

Nedsättning av statskapital 

Fortifikationsverket medges enligt regleringsbrev för år 2004 (se ovan) oberoende av finansieringssätt 

nedsätta statskapitalet vid avyttringar med anledning av försvarsbeslut 1996 

samt försvarsbeslut 2000 om de ursprungligen har invärderats eller anskaffats efter 

1 juli 1994. För försvarsbeslut 2000 gäller också att objekten inte skall ha invärderats eller 

anskaffats efter den 30 mars 2000. Nedsättning av statskapitalet har skett med 49 071 tkr. 

Nedskrivning av bokförda värden mot statskapitalet har år 2004 skett med 3 031 tkr för 

avyttrade fastigheter, vilka har anskaffats efter 1 juli 1994 och som har finansierats med 

lån i Riksgäldskontoret. 

Fordringar och skulder 

Fordringarna har upptagits till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli 

betalt. I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter brytdag (fastställt 2005-01-10) 

eller när fordrings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när bokslutet upprättas, redovisas 

beloppen som periodavgränsningsposter. Övriga händelser tas upp som fordringar respektive 

skulder. 


En lägsta gräns på 10 tkr finns angiven för att beloppet efter 2005-01-10 skall beaktas som 

periodavgränsningspost. 

Anläggningstillgångar 

Aktier upptas till nominellt värde. 

Inventarier avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 10 tkr och 

en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstillgångar, 

och är upptagna till anskaffningsvärdet vid förvärvstillfället. 


Avskrivning enligt plan sker på tillgångens anskaffningsvärde och beräknad ekonomisk 

livslängd enligt nedan. 

Inventarier och arbetsmaskiner 10 år 

Maskiner och apparater 5 år 

Datorer 3 år 

Immateriella anläggningstillgångar 5 år 

Mark, byggnader och anläggningar anskaffade före 1994-07-01 har ett invärderat värde 

grundat på en bokföringsmässig rekonstruktion av tidigare anskaffningsvärden, med 

undantag av marken som marknadsvärderades. Invärderingsprinciperna är godkända av 

regeringen. 

Avskrivning enligt plan sker på byggnaders och anläggningars anskaffningsvärde och 

beräknad ekonomisk livslängd enligt nedan. 

Ny-, till- och ombyggnad av lokaler och anläggningar 30 år 

Lånefinansierade försvarsanläggningar samt vissa ombyggnader 20 år 

Anpassningsåtgärder och åtgärder med kortvarigt bruk 5-10 år 

Direktavskrivna försvarsanläggningar finansierade med engångsersättning 0 år 

För alla försvarsanläggningar anskaffade efter 1994-07-01 tillämpas en individuell avskrivningstid 

anpassad efter tillgångens karaktär och kända hyresförhållanden med utgångspunkt 

i ovan angivna avskrivningstider. 

Varulager 

Varulagret upptas till ett värde grundat på fysisk inventering per balansdagen enligt lägsta 

värdets princip. 

Inkuransbedömning avseende lager för fastighetsdrift har utförts enligt individuell prövning. 

Brytdag 

Brytdag avseende räkenskapsåret har fastställts till 2005-01-10. 

38 


Noter till resultat- och balansräkning 2004 2003 

Not 1 

Verksamhetens intäkter 

Hyra 2 473 426 2 486 022 

Ersättning direktavskrivna anläggningar 164 884 82 698 

Ersättning tilläggstjänster 133 548 176 553 

Avyttringsintäkter 146 947 130 675 

Arrenden 8 443 6 335 

Skogsbruk 50 618 43 839 

Övriga uppdragsintäkter 109 927 102 139 

Övriga rörelseintäkter 4 661 6 737 

Summa 3 092 454 3 034 998 

I posten Avyttringsintäkter ingår realisationsvinster 

vid avyttring av anläggningstillgångar 

med 27 024 tkr (f å 24 678 tkr) 

Not 2 

Finansiella intäkter och kostnader 

Ränteintäkter 

Riksgäldskontoret 19 955 21 695 

Dröjsmålsränta 357 854 

Övriga 402 123 

Summa 20 714 22 672 

Räntekostnader 

Riksgäldskontoret, ränta lån fastigheter 171 661 175 209 

Riksgäldskontoret, ränta på lån för inventarier 

för förvaltningsändamål 1 994 2 277 

Övriga räntekostnader 972 952 

Övriga finansiella kostnader 478 476 

Aktiverad ränta pågående nyanläggningar - 14 326 - 16 378 

Summa 160 779 162 536 

Not 3 

Kostnader för personal 

Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, 

pensionspremier och andra avgifter enligt lag 

och avtal är 244 225 tkr (f å 247 137 tkr). 


Not 4 

Övriga driftkostnader 

40 



Mediakostnader 469 402 477 623 

Köpta förvaltningstjänster, planerat underhåll 248 504 216 731 

Köpta förvaltningstjänster, övrigt 329 089 389 886 

Uppdrag 194 625 151 143 

Material och förbrukningsinventarier 58 761 58 597 

IT, telekommunikation och postbefordran 48 469 47 670 

Skogsbruk 33 559 29 517 

Övriga kostnader 42 898 1 528 

Summa 1 425 307 1 372 695 

I posten Övriga kostnader ingår realisations- 

/utrangeringsförluster med 4 835 tkr 

(f å 2 869 tkr). 

Not 5 

Av- och nedskrivningar 

Immateriella anläggningstillgångar 12 410 9 144 

Maskiner, inventarier, installationer m m 18 871 21 172 

Markanläggningar och byggnader 491 338 468 109 

Markanläggningar och byggnader b-objekt 225 106 145 672 

Nedskrivningar - 41 798 

Summa 747 725 685 895 

I posten Byggnader och markanläggningar 

b-objekt ingår avskrivningar för direktavskrivna 

anläggningar med 164 918 tkr (f å 85 050 tkr). 

Not 6 

Verksamhetsutfall 

I verksamhetsutfallet ingår resultatet för 

fastighetsförsäljningar. 

Intäkter fastighetsförsäljningar 49 090 71 869 

Kostnader fastighetsförsäljningar - 34 670 - 21 646 

Resultat 14 420 50 223 

Not 7 

Årets kapitalförändring 389 113 439 943 

Inleverans avkastningskrav 6,6 % (f å 6,7 %) - 319 310 - 346 512 

Inleverans inkomsttitel övrig - 910 - 874 

Kapitalförändring efter inleveranser 68 893 92 557 

Reservering överskott försvarsbeslut 1996 1 576 - 7 740 

Reservering överskott försvarsbeslut 2000 - 13 983 - 24 512 

Projektkostnader täckta av medel från försvarsbeslut 

1996 och 2000 78 504 98 012 

Disponibel kapitalförändring 134 990 158 317

Not 8 

Balanserade utgifter för utveckling 

Ackumulerade anskaffningsvärden 

2004-12-31 2003-12-31 

Vid årets början 87 884 39 264 

Nyanskaffningar 14 354 30 527 

Omklassificering från maskiner, inventarier, 

installationer m m - 18 310 

Avyttringar och utrangering - 41 607 - 217 

Ackumulerade avskrivningar 

60 631 87 884 

Vid årets början - 46 794 - 21 492 

Årets avskrivningar - 12 410 - 9 144 

Omklassificering från maskiner, inventarier, 

installationer m m - -16 179 

Avyttringar och utrangeringar 38 125 21 

- 21 079 - 46 794 

Bokfört värde 39 552 41 090 

Not 9 

Pågående immateriella investeringar 

Nyanskaffningar 9 283 - 

Bokfört värde 9 283 - 

Not 10 

Byggnader och markanläggningar 


Vid årets början 17 184 271 16 429 517 


Avyttringar och utrangeringar - 237 956 - 156 100 


17 767 414 17 184 271 

Vid årets början - 9 093 326 - 8 582 500 


Avyttringar och utrangeringar 176 440 102 797 

Årets nedskrivningar - 158 

Ackumulerade nedskrivningar 

- 9 633 330 - 9 093 326 


Under året återförda nedskrivningar 10 823 - 

- 30 304 - 41 127 

Bokfört värde 8 103 780 8 049 818 


Mark och annan fast egendom 

Ackumulerade anskaffningsvärden, invärderat 

42 


2004-12-31 2003-12-31 

Vid årets början 1 524 653 1 540 153 


Årets nedskrivningar - - 20 

Ackumulerade anskaffningsvärden, 

lånefinansierat 

1 519 114 1 524 653 



Avyttringar och utrangeringar - - 67 


100 176 95 114 

Bokfört värde 1 619 290 1 619 767 

Summa bokfört värde totalt 9 723 070 9 669 585 

Not 11 

Maskiner, inventarier, installationer m m 




Omklassificering till balanserade utgifter för 

utveckling - - 18 310 



153 347 149 628 



Omklassificering till balanserade utgifter för 

utveckling - 16 179 

Avyttringar och utrangeringar 9 371 3 915 


- 109 242 - 99 742 


Not 12 

Pågående nyanläggningar 

Anskaffningsvärden, löpande 


Tillkommande/avgående - 114 204 - 102 171 

320 878 435 082

Anskaffningsvärden, ersätts 

med engångshyra 

2004-12-31 2003-12-31 


Tillkommande/avgående - 76 122 66 116 

Anskaffningsvärden, förskottshyra 

83 583 159 705 

Vid årets början 901 8 690 

Tillkommande/avgående - 891 - 7 789 

Bokfört värde 10 901 

Summa bokfört värde totalt 404 471 595 688 

Not 13 

Andra långfristiga värdepappersinnehav 

AB Svensk Byggtjänst (900 st aktier 

á nom 200 kr) 180 180 

Miljöstatus MFB Ekonomisk förening - 15 

Bokfört värde 180 195 

Not 14 

Andra långfristiga fordringar 

Enköping energiverk 1 340 1 378 

Arvidsjaur flygplats - 100 

Övriga långfristiga fordringar 29 29 


Not 15 

Varulager och förråd 

Förråd administrativa 628 708 

Driftlager drivmedel 5 343 5 960 

Driftlager eldningsolja 25 748 20 439 

Driftlager övrigt 2 825 3 502 

Summa 34 544 30 609 

Not 16 

Pågående arbeten 

Faktureringsprojekt 9 801 12 165 

Drift 1 301 1 150 

Summa 11 102 13 315 


Not 17 

Förskott till leverantörer 

44 


2004-12-31 2003-12-31 

Sweroad AB 2 966 1 755 

Summa 2 966 1 755 

Not 18 

Fordringar hos andra myndigheter 

Kundfordringar 138 293 160 472 

Mervärdesskatt 42 420 80 350 

Övriga fordringar hos andra myndigheter 71 265 

Summa 180 784 241 087 

Not 19 

Förutbetalda kostnader 

Lokalhyra 1 685 1 675 

IT-drift 3 796 - 

Övriga förutbetalda kostnader 3 109 3 404 

Summa 8 590 5 079 

Not 20 

Övriga upplupna intäkter 

Media 12 886 22 837 

Räntefordringar på Riksgäldskontoret - 4 879 

Periodisering av fakturerad tjänsteexport - 3 333 

Upplupna intäkter avyttring 10 395 5 373 

Övriga upplupna intäkter 5 856 10 342 

Summa 29 137 46 764 

Not 21 

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 

Limit checkräkningskredit 100 Mkr (f å 100 Mkr) 

Det kortsiktiga likviditetsbehovet för 

myndigheten är cirka 250 Mkr.

Not 22 

Statskapital 

2004-12-31 2003-12-31 

Avkastningspliktigt statskapital 4 498 793 4 920 644 

Ej avkastningspliktigt statskapital, avser: 

- Aktier i AB Svensk Byggtjänst 

- Energilån Enköpings energiverk 

- Invärderad konst 

180 

1 340 

50 

180 

1 378 

50 

Bokfört värde 4 500 363 4 922 252 

Förändring under perioden 

Amortering avkastningspliktigt statskapital 372 780 386 686 

Nedskrivning/försäljning, försvarsbeslut 

1996 och 2000. 49 071 105 459 

Amortering energilån 39 39 

Summa 421 890 492 184 

Beräknad avkastning på statskapitalet 319 310 346 512 

Not 23 

Övrig avsättning 

Försvarsbeslut 1996 54 687 80 446 

Försvarsbeslut 2000 177 101 217 104 

Summa 231 788 297 550 

Enligt Fortifikationsverkets regleringsbrev får 

intäkter som uppstår vid försäljning av försvarsfastigheter 

som en följd av försvarsbeslut 1996 

och 2000 disponeras för kostnader som uppstår 

som följd av avvecklingen av lokaler, mark och 

anläggningar. 

Not 24 

Balanserad kapitalförändring 

Balanserad kapitalförändring - 231 823 - 305 542 

Föregående års kapitalförändring 439 943 455 572 

Inleverans avkastningskrav avseende 2003 - 153 011 - 76 769 

Energilån - 78 - 78 

Förändring avsatta medel enligt försvarsbeslut 

1996 och 2000 65 760 - 124 454 

Inleverans avkastningskrav avseende 2004 - 199 800 - 193 500 

Reglering av inleverans överskottsmedel - 12 948 

Bokfört värde - 79 009 - 231 823 

Fördelas på: 

Balanserad tjänsteexport 10 000 15 500 

Avkastningskrav som har inlevererats till statens 

checkräkning - 199 800 - 193 500 

Balanserat över/underskott 110 791 - 53 823 

Bokfört värde - 79 009 - 231 823 


Not 25 

Avsättning för pensioner 

46 


2004-12-31 2003-12-31 

Ingående avsättning 26 916 27 619 

+ årets pensionskostnad 10 975 14 278 

- årets pensionsutbetalningar - 13 990 - 14 981 

Utgående avsättning 23 901 26 916 

Not 26 

Skuld till Riksgäldskontoret, långfristig 

Beviljad låneram (enligt regleringsbrev) 6 350 000 5 675 000 

IB långfristiga skulder 5 233 885 4 553 785 

Under året nyupptagna lån 6 924 000 3 436 100 

Årets amorteringar -6 497 429 - 2 756 000 

Summa 5 660 456 5 233 885 

Not 27 

Förskott från uppdragsgivare och kunder 

Förskott kunder 65 300 

Aconto investeringsprojekt 2 244 1 916 

Förskott pågående anskaffningar 221 272 

Betalplan för nyanskaffningar med engångshyra 80 080 149 527 

Summa 82 610 152 015 

Not 28 

Upplupna kostnader 

Semesterlöneskuld inkl sociala avgifter 34 078 34 810 

Övriga personalkostnader 17 932 11 986 

Räntekostnader Riksgäldskontoret 59 909 49 167 

Planerat underhåll 10 373 2 964 

Media 35 912 26 380 

Övriga upplupna kostnader 24 316 16 325 

Summa 182 520 141 632 

Not 29 

Övriga förutbetalda intäkter 

Förskottshyra Frösön-Östersund flygplats 77 087 81 625 

Förskottshyra Kallax flygplats 129 039 136 665 

Förskottshyra bansystem Ronneby 7 229 7 630 

Förskottshyra flygledartorn Luleå-Kallax 6 500 - 

Övriga förutbetalda hyresintäkter 4 198 4 112 

Summa 224 053 230 032

Styrelsen 

Postadress: 

Besöksadress: 

Postadress: 


Postadress: 


Postadress: 


Postadress: 


Postadress: 


Postadress: 


Postadress: 


Postadress: 


Längst fram: Inger Lundberg (ordförande) 

Från vänster: Ingemar Ziegler (ledamot), Thord Söderlund (vice ordförande), Bengt Andersson (ledamot), 

Bettina Kashefi (ledamot), Sören Häggroth (generaldirektör) 

Längst bak: Anders Ingelmark (sekreterare) 

Saknas: Ann-Sofi e Löth (ledamot) 

Till styrelsen adjungeras även Stf GD Karl-Erik Hagström samt representanter för ATO. 

Fortifi kationsverket 

E-post: fortv@fortv.se 

Hemsida: www.fortv.se 


Huvudkontor 

631 89 Eskilstuna 

Kungsgatan 43 


Markavdelningen 


Kungsgatan 43 


Fortifi kationsavdelningen 


Kungsgatan 43 


Fastighetsavdelning Södra Götaland 

Box 513 

291 25 Kristianstad 

V Storgatan 51 B 


Fastighetsavdelning Norra Götaland 

Box 5041 

426 05 Västra Frölunda 

Göta Älvsgatan 


Fastighetsavdelning Svealand 

196 85 Kungsängen 

Livgardet, Sjukhuset 


Fastighetsavdelning Norrland 

Box 9102 

961 19 Boden 

Norrbottensvägen 10 


Avvecklingsorganisationen 

Box 372 

831 25 Östersund 

I 5, byggn 136 

Fortifi kationsverkets styrelse 

Styrelsens ordförande 

Inger Lundberg 

100 12 Stockholm 

Sveriges Riksdag 

Telnr: 016-15 40 00 

Faxnr: 016-13 37 02 

Telnr: 016-15 40 00 

Faxnr: 016-13 37 02 

Telnr: 016-15 40 00 

Faxnr: 016-13 37 02 

Telnr: 044-20 77 50 

Faxnr: 044-20 77 60 

Telnr: 031-69 53 80 

Faxnr: 031-29 64 70 

Telnr: 08-584 518 00 

Faxnr: 0921-768 79 

Telnr: 0921-768 60 

Faxnr: 0921-768 79 

Telnr: 063-55 70 00 

Faxnr: 063-13 32 05 

Telnr: 08-786 47 72 

Faxnr: 08-786 61 36 


Fortifikationsverket 

Kungsgatan 43 


Tel 016-15 40 00 

fortv@fortv.se 

www.fortv.se 

Specialisten på försvarsfastigheter

2004 (.pdf) - Fortifikationsverket

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

2004 (.pdf) - Fortifikationsverket

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?