Trädinventering 2005-2008

Vilda och planterade träd 

Osaby Säteri 

Inventering 2005 - 2008 

Föreningen Smålands Natur

Osaby präglas starkt av ett tilltalande beteslandskap med ett stort antal flerhundraåriga 

jätteekar. 

Inventeringen genomförd av Lars JB Andersson, Växjö, Bengt Aronsson, 

Burseryd och Inga Hagberg, Kulltorp. 

Övriga medhjälpare Birger Ask och Eivor Fransson. 

Faktatexter. Sammanställning av tabeller. GPS-koordinater. 

Inga Hagberg och Bengt Aronsson. 

Layout, kartor och en del faktatexter samt foton där inget annat anges: 

Lars JB Andersson, Växjö. 

Foto framsida: Bengt Aronsson. Ekhagen nära strandvallen. Utan korna skulle 

Osabys vackra hagmarker snart växa igen. Eken t.h. är en av de fem största, 

465cm.

Innehållsförteckning 

Förord .......................................................................................................... 4 

Träden på Osaby – historik och nuläge ........................................................ 5 

Principer för urvalet av träd ......................................................................... 8 

Tidigare trädinventering ”Grova träd” september 1994 ............................... 8 

En vandring till bokarna på Osaby............................................................... 9 

Stormarnas härjningar ................................................................................ 10 

Om träden förr och nu fakta och kuriosa ................................................... 12 

Al .............................................................................................................................. 12 

Ask ............................................................................................................................ 13 

Asp............................................................................................................................ 14 

Björk ......................................................................................................................... 15 

Bok ............................................................................................................................ 16 

En .............................................................................................................................. 17 

Ek .............................................................................................................................. 18 

Gran .......................................................................................................................... 20 

Hägg .......................................................................................................................... 21 

Hästkastanj................................................................................................................ 22 

Lind ........................................................................................................................... 23 

Lönn .......................................................................................................................... 24 

Oxel........................................................................................................................... 25 

Rönn .......................................................................................................................... 26 

Sälg ........................................................................................................................... 27 

Tall ............................................................................................................................ 28 

Vildapel ..................................................................................................................... 29 

Trädgårdens träd ........................................................................................ 30 

Trädens invandring i Sverige efter senaste istiden ..................................... 35 

Slutord ....................................................................................................... 36 

Bilaga/Tabeller 

A Sammanfattning av inventeringen......................................................... 39 

B Ekarna i storleksordning ....................................................................... 41 

C Andra träd i bokstavs- och storleksordning .......................................... 45 

D Samtliga träd i nummerordning och med GPS-koordinater .................. 49 

Kartor 

Detaljkarta, skala 1: 2 500 

Översiktskarta, skala 1:10 000

4 

Förord. 

År 1994 genomfördes en trädinventering på Osaby Säteris marker. Mycket har 

förändrats sedan dess och styrelsen för Smålands Natur beslöt redan 2005 att 

genomföra en ny, litet mera omfattande inventering och att låta trycka 

redovisningen i ett faktahäfte med texter och tabeller samt med karta och foton 

på olika trädarter och trädmiljöer. Uppdraget gick till Lars JB Andersson, Bengt 

Aronsson och Inga Hagberg. Birger Ask och Eivor Fransson deltog också i 

början och flera andra personer har lämnat många värdefulla tips och synpunkter 

på uppläggning och omfattning. 

Principerna för urvalet av träd vid inventeringen framgår av förklaring på sid. 8 

i textdelen. 

De omfattande stormarna Gudrun och Per, 2005 och 2007, ändrade delvis förutsättningarna 

eftersom tidigare uppmätta granar, tallar, och aspar inte längre 

fanns kvar. Där har vi försökt att komplettera med några exemplar som överlevt 

stormarna. Stormarnas härjningar och följderna av dem framgår av särskilt 

kapitel. Nästan alla ekarna hade dock klarat stormarna. 

Större delen av inventeringen genomfördes redan 2005 då träden mättes och 

markerades på kartan. Sedan dess har kompletteringar gjorts och 2008 besöktes 

samtliga funna träd på nytt och positionsbestämdes med GPS-mätning. 

Häftet illustreras med foton av alla redovisade trädarter samt en del andra bilder 

som har samband med inventeringen. 

Fakta om träden är hämtade från olika fackböcker och på nätet. 

Bengt Aronsson, vice ordf. 

4

Träden på Osaby – historik och nuläge. 

Det finns en mångfald av träd på Osaby Säteris ägor, men inventeringen visar klart och tydligt 

att eken är helt dominerande bland de stora träden. Vi fann inte mindre än 64 jätteekar med 

stamdiameter på 314 cm eller mer. Den allra största, ett välväxt, ståtligt och imponerande träd 

i Sjöängen mätte 553 cm i omkrets. 

Vid inventeringar på andra platser i Småland har man funnit ganska många askar och lindar, 

som fyller måtten för jätteträd - 314 cm i omkrets på 130 cm höjd över marken. På Osaby 

finns efter vad vi vet bara tre andra jätteträd, en ask 445 cm och två lönnar. 

Det är tydligt att eken har varit det träd som de olika ägarna till Osaby skattat högst av 

lövträden. Längre tillbaka hade eken ett allmänt skydd som ”Kungens träd”. De planterade 

lönnarna intill Säteriet och de väldiga asparna i och intill allén vid vägen fram till gården visar 

att också dessa träd värderades högt. 

Träd nr 48. Den stora eken norr om huvudbyggnaden är ett äkta jätteträd med en 

stamomkrets på 435cm. Eken var redan fullvuxen då huvudbyggnaden kom till på 1850-talet. 

Alkärret mitt för parkeringsplatsen – en viktig biotop för olika växter och djur - förtjänar att 

nämnas. Den största alen vid vägkanten är verkligen imponerande med 300 cm i omkrets. 

Tyvärr vräkte stormen Gudrun ner flera av de stora lönnarna i allén liksom ett stort antal av de 

ståtliga asparna på Osaby. Vid den 1994 gjorda trädinventeringen fann man 114 aspar över 

200 cm. De ovan nämnda trädslagen har alla haft en lång kontinuitet på Osaby. 

Ganska stora slånsnår med inslag av sälg finns på flera ställen på Hemängen. Dessa snår 

planterades av tidigare ägare som var intresserade av jakt och ville ge villebrådet, fåglar och 

smådjur, ett skydd. 

5 5

6 

På fastigheten växte före stormarna Gudrun och Per en mängd mycket grova granar och 

tallar. Av dem återstår nu endast ett fåtal. I talldungen nära avfarten till torpet Vetlanda finns 

ett antal ståtliga tallar som är omkring 200cm i omkrets. En av dem, en kraftig tall, 213cm och 

33m hög, är den grövasta tallen vi hittat. Några ganska stora granar finns på betesmarken nära 

torpen Spelhagen och Kubbleryd. 

I parken runt Säteribyggnaden har det planterats ett flertal intressanta, utländska träd, bl. a. 

hängask, hästkastanj, balsampoppel, blodbok, lundalm och mandschurisk och grå valnöt. 

Valnötsträden bär frukt men den är inte ätlig. I hängasken finns ett s.k. barndragningshål”. 

Det senaste tillskottet är en ”krikonlund” – ett femtiotal små krikonträd som planterats nära 

orangeriet i den gamla köksträdgården. 

Hassel och hagtorn är vanliga på betesängarna. Vid de gamla torpen kan man finna äppelträd 

och vildaplar, den största vid Hästhagen är 172cm i omkrets. 2008 sattes sex äppelträd av 

gamla sorter vid torpen Lidbyholm och Spelhagen. 

Längst bort där Hemängen slutar återfinner man en moränkulle som kallas Paradiset. Där 

fanns ett antal kraftiga vackra enar. Detta var en plats som systrarna Törne ofta besökte för 

rekreation och naturupplevelser. Sommaren 2008 var tyvärr nästan alla enarna bruna och döda 

och på grund av reservatsbestämmelserna måste de lämnas kvar. 

Trädvandring: 4 september 2005 arrangerades en offentlig trädvandring för intresserade 

naturvänner under ledning av Birger Ask, Bengt Aronsson och Inga Hagberg varvid 20 bland 

de största träden av olika arter besöktes. Sedan dess har trädvandringar ordnats vid ett flertal 

tillfällen 

Huvuddelen av inventeringen har utförts av Inga Hagberg och Bengt Aronsson. Här vid norra 

entrén till Ekbacksängen. 

6

Barndragning eller Jorddragning 

Ett botemedel mot riset (engelska sjukan) och andra sjukdomar var jorddragning eller 

träddragning. Detta tillgick så att den sjuke, vanligtvis ett barn, drogs genom ett trångt hål. 

Hålet kunde grävas under en tuva eller under en trädrot. Hålet i ett s.k. ”vålbundet träd”, d.v.s. 

ett träd där stammen eller en gren hade delat sig och sedan växt ihop så att ett hål bildats, 

användes gärna. Enligt folktraditionen skulle dragningen ske en torsdag i nedan och under 

absolut tystnad. Anvisningar på förfaringssättet, när dragningen skulle ske och åt vilket håll 

den skulle gå, varierar. 

Träd nr 3 mäter 265cm. Birger Ask demonstrerar hålet där jorddragningen kan tänkas ha 

utförts på den grova hängasken på Osaby. 

7 7

8 

Principer för urvalet av träd vid inventeringen och 

för kommentarer och anteckningar i tabellerna. 

Urval 

Alla jätteträd ska vara med, även döda stående och liggande träd (s. k lågor). 

Av de arter som saknar jätteträd noteras det eller de största träd vi funnit fastän de inte 

är jätteträd. 

Uppmätta mycket höga träd får vara med på grund av sin höjd även om de är smala. 

De planterade träden i Osaby trädgård antecknas oberoende av storlek 

Tabeller 

Numreringen av träden följer den väg vi gick vid inventeringen, till stor del längs de 

olika lederna. De nyare fynden har numrerats allt eftersom vi funnit dem. 

Mossar, lavar mm. har endast antecknats då någon inventerare spontant upptäckt dem. 

För att lättast finna ett speciellt träd behöver man använda både kartan och den 

liggande tabellen där träden står i nummerordning och där man också finner deras 

GPS-positioner. 

De flesta inventerade träden har mätts med höjdmätare – drygt hälften av dem är mellan 20 

och 25m höga. Men vi har också funnit en del riktigt höga träd. De högsta är: 

Nr Träd Omkrets Höjd Växtplats 

115 tall 185cm 35m Vid vägen till Haga på vänster sida i skogskanten just där 

vägen delar sig. 

128 bok 200cm 34m Bok C vid Sjöslingan vänster om stigen på en kulle. 

102 ek 345cm 33m Bakom ladugården i backen. 

116 tall 213cm 33m Nära vägen Osaby – Dänningelanda, på H sida strax innan 

Vetlandaskylten. 

Trädinventering ”Grova träd” september 1994. 

I september 1994 gjordes en trädinventering på Osaby i samband med presentation av 5Smetoden 

(Spara skyddsvärd skog i Södra Sverige). Den utfördes som en övning i att leta och 

skatta grova träd. Även om resultatet inte är exakt ger det en bild av trädbeståndet på Osaby 

som det var på den tiden långt före de svåra stormarna. Tabellen nedan visar vad man fann. 

Trädslag Omkrets cm Grövsta träd cm Antal 

ek >250 530 124 

asp >200 244 114 

ask >200 445 8 

björk >200 213 2 

lind >200 260 3 

klibbal >150 240 4 

rönn >100 116 1 

sälg >100 331 11 

oxel >100 195 2 

8

En vandring till bokarna på Osaby. 

På Osaby finns trots stormarna fortfarande ett relativt stort antal bokar i varierande ålder. 

Enligt genomförd pollenanalys har det konstaterats att Osabys marker, två träd-generationer 

bakåt, till största delen var täckta med lövskog. Bokbeståndet vid sjön är troligen en bevarad 

rest av den spontana ursprungliga lövskogen. En vandring längs Blå slingan, från jordkällaren 

på Hemängen förbi Södra Udden till Galgaberget vid Vederslövssjön, tar omkring 30min när 

man går snabbt. Men den är värd betydligt mer tid. Grova skor behövs och en ryggsäck med 

kikare och matsäck. Man passerar en del av de största bokarna. Sex av dem finns med i 

inventeringen. 

För en intresserad naturvän finns det mycket att se och uppleva längs stigen. På nära håll ser 

man mängder av bevis på stormarnas brutala härjningar och barkborrarnas dödsbringande 

angrepp, men också på naturens läkande kraft och förmåga att ge nytt liv. Överallt bland de 

döda bjässarna i stormskogen spirar plantor och skott av bok, björk, rönn och ek. Grönskande 

vildhallonsnår lockar, när det är bärtid. Älgar, rådjur och vildsvin håller sig till stigarna, men 

för många olika fåglar och massor av småkryp är det ogenomträngliga området ett paradis. 

I tabellen nedan finns sex av de största redovisade bokarna. Nr se karta. 

Nr Omkrets C:a Höjd Beskrivning 

126 208cm 25m Ett stycke vänster om stigen mitt på en kulle nära foderbord för vilt. 

Frisk och hög, en hel del yngre bokar runt omkring. 

127 200cm 5m Bokstubbe mitt i stormkaoset strax till vänster om stigen. Grenar 

långt ner, men inga i toppen. 

128 200cm 34m 

Uppmätt 

4-stammig bok till höger nära stigen strax efter bokstubben. Osabys näst 

högsta träd. Sparsamt med löv på översta ¼ -delen. 

129 170cm 25m På höger sida stigen strax efter stigen passerat genom tjock avsågad gran, 

2-stammig. Grenarna växer liksom i vippor. 

130 234cm 30m Långt ut på södra udden. Välväxt, kraftig, frisk bok med rikt 

Lövverk, 3 huvudstammar. 

131 295cm På Galgabergets sluttning mot sjön. Kraftig bok, vid och högväxt. 

Grenar sig tidigt med en horisontal och flera vertikala stammar. 

9 9

10 

Stormarnas härjningar 

Osaby drabbades mycket svårt av stormarna Gudrun och Per 2005 och 2007. 

Storleksordningen 150ha barrskog blev totalskadad vilket är mer än hälften av hela 

skogsarealen på fastigheten. Den totala virkesvolymen som blåste ner var ca 50 000 m3sk. 

Därav ligger c:a 15 000 m3sk kvar i naturreservatet. Som en naturlig effekt av stormarna blev 

det massutveckling av granbarkborrar i kvarliggande virke och närliggande granridåer. Totalt 

har till och med hösten 2008 omkring 5 000 m3sk insektsskadad granskog avverkats på 

fastigheten. Inom reservatsdelen lämnades stormfälld granskog kvar på en areal av ca 60 ha. 

Idag är det svårt att finna större enskilda granar på Osaby. De i inventeringen upptagna 

granarna är ett fåtal stora fristående risgranar som varit tillräckligt motståndskraftiga för 

vindar och insekter. 

Även om det huvudsakligen var äldre granskog som drabbades finns en hel del lövskog som 

föll för de starka vindarna. Påfallande mycket grövre aspar blåste ner, särskilt vid stormen 

Gudrun. Grova aspar växer gärna i anslutning till stenbunden mark där rötterna ofta har svårt 

att få stadigt grepp. Även ett antal större ekar föll men huvuddelen av de biologiskt värdefulla 

ekhagmarkerna klarade påfrestningarna. Lövträden ligger huvudsakligen kvar och bildar 

värdefull ”levande ved” till gagn för naturvården. 

Skogslandskapet efter stormarnas härjningar visar ofta glest stående lövträd och smala 

rankiga granar. Större delen av granvirket kunde arbetas upp och komma till användning 

efter stormarna. 

10

Med stor mängd granvirke kvar i landskapet efter stormarna fick granbarkborren mycket 

goda förutsättningar att utvecklas på Osaby. Nedre foto: Bengt Aronsson 

11 11

12 

Om träden förr och nu - fakta och kuriosa. 

Klibbal (Alnus glutinosa) 

Klibbalen är ett av de vanligaste trädslagen utmed åar och sjöstränder i södra Sverige. Växer 

allmänt ända upp till södra Norrland, men i norr dominerar gråalen. Man kan skilja träden 

genom att klibbalens blad är runda och något urnupna i toppen, gråalens har en tydlig spets. 

Hanhängena liknar björkens medan honhängena är som mycket små kottar och sitter kvar på 

träden långt efter fröet flugit ut. Virket har rödaktig färg. Alen fäller bladen gröna. Riktigt 

grova alar som de på Osaby är sällsynta. Träden blir nästan aldrig mer än ca 120 år. 

Alveden är lätt, mjuk och lättbearbetad. Dess främsta användning var vid tillverkning av 

träskor men den har också brukats till träskovlar, smörtråg, lie- och räfseskaft, senapskvarnar, 

potatisstötar o.s.v. Idag är den ett omtyckt slöjdvirke. 

Träd nr 23 mäter 300cm och är en mycket imponerande klibbal som växer längs vägen mitt 

för Kuskbostaden, nuvarande vandrarhemmet. 

12

Ask (Fraxinus exelsior) 

Asken hör till samma familj som oliv, syrén och jasmin. Den kan bli 20 - 25 meter hög, ibland 

ändå högre. Är ofta hamlad, lövet var ett utmärkt kreatursfoder. Både han - och honblommor 

och tvåkönade blommor förekommer. Asken blommar på bar kvist i början av juni tidigast vid 

30 års ålder. Den släpper igenom mycket ljus eftersom bladen slår ut sent och faller snabbt när 

frosten kommer på hösten. Om de första löven på våren fryser kan asken inom ett par veckor 

utveckla nya löv. 

Asken hör sedan århundrade hemma i den gamla bondekulturen. Virket har alltid varit 

vagnmakarens favorit, eftersom det är både segt, starkt och elastiskt och har stor hållfasthet 

mot brytning. Enligt Linné är askträ lämpligt till bl. a. musikinstrument. Nötboskap, får och 

hästar tycker om att äta lövet. Trädet växer hastigt till ansenlig storlek och får som gammalt 

mycket grov bark. 

Asken betraktades med vördnad av de nordiska folken redan under förkristen tid. I Eddan 

berättas om asken Yggdrasil, under vars krona gudarna dagligen samlades till rådslag. 

Träd nummer 5 mäter hela 445 cm. Asken är en god representant för urträdet Yggdrasil. 

13 13

14 

Asp (Populus tremula) 

Aspen var ett av de trädslag som först vandrade in efter den senaste istiden. Den är vanlig i 

Sverige, den enda art inom poppelsläktet som växer vild i vårt land. Den föryngras genom 

frön men också genom kraftiga rotskott från det vuxna trädet eller kvarblivna stubbar. 

Rotsystemet är ytligt och utbrett. Aspen blommar på bar kvist under mars-april, och i maj-juni 

slår de runda bladen ut. De har långa tillplattade skaft, som gör att de kommer i dallring vid 

minsta vindpust. 

Aspens ved är mjuk och kärnfri, vit, lätt, porös och enkel att klyva. Virket är lämpligt till båtar 

eftersom det är vattenfast. I gamla bondekulturen användes det till stängsel, takspån, 

hängrännor, slevar och mjölkkärl, men idag som råvara bl.a. vid tillverkning av tändstickor. 

En kubikmeter aspträ räcker till två miljoner tändstickor! Aspvirke är även bra till 

bastubänkar, för det inte avger någon kåda och ruttnar inte så lätt. Veden kan brukas till 

pappersmassa. Barken från asp färgar garnet svart, medan löven gör garnet gult. 

Betesdjuren och även vilda djur som älg och hare lockas av aspens löv, kvistar och bark och 

hackspettar gillar att hacka bon i aspstammarna. I Småland är det svårt att finna riktigt stora 

aspar. 

Träd nummer14 med omkrets 210cm. Aspen är mycket hög, 28m. 

14

Björk (Betula pendula) 

Björken räknas som ett typiskt svenskt träd men den växer i ett bälte ända bort till västra 

Sibirien. Vårtbjörken är den vanligaste arten av björk i Småland och förekommer här rikligt. 

Den blir maximalt 300 år gammal. Hängbjörken är en vårtbjörk med hängande grenar, ett 

omtyckt träd i trädgårdar. Glasbjörken (Betula pubescens) som är mera allmän från 

Gästrikland/Dalarna och norrut är ett träd med smal krona och vit bark, ofta vitare och slätare 

än hos vårtbjörk. Dvärgbjörken (Betula nana) ser man mest i fjällen men den finns också på 

stora myrar söderut. Björken blommar i april-juni med hängande större honhängen och 

stående mindre hanhängen. 

Björkveden är fast och tät. De som eldar med ved uppskattar den som ett effektivt bränsle 

med högt värmevärde. Virket är starkt och elastiskt, lätt att bearbeta och mycket omtyckt av 

träslöjdare. Det används bl. a. till plywood. Av riset gjorde man förr viskor och kvastar, 

nävern är fortfarande populär till vackra slöjdalster. 

Nyutspruckna björklöv kan ätas som sallad eller hackade som persilja. Te på björklöv är 

välsmakande och urindrivande. 

En stor björk kan tappas på hela 70 liter sav, rik på C-vitamin. Saven kallades ibland 

fatttigmans ko. Kvinnorna smörjde sig med saven för att bli vackra och mjuka i huden. 

Träd nr 101 med en omkrets på 215cm. Björken står strax söder om arrendatorsbostaden. 

15 15

16 

Bok (Fagus sylvatica) 

Boken var ett av de sista träden som kom till vårt land efter senaste istiden. Ett ståtligt träd 

som kan ha en enorm krona och en mäktig rak, slät och grå stam. Boken är ett av våra ädla 

lövträd. Den bildar sammanhängande skogar i Sydsverige, men är inte lika vanlig i Småland. 

På Osaby marker finns en del bok kvar nere vid Vederslövssjön. Flera stora bokar föll under 

stormen Gudrun. Troligen fanns det mer bok inom området förr. 

Nöten, ollonet, är glänsande brun och skyddas av ett hårt skal. Bokollon är rika på protein och 

olja och var i det gamla bondesamhället viktig föda för gårdens svin under vinterhalvåret. 

I dag är det rådjur, vildsvin, ekorrar och många fåglar som söker sig till bokhulten. 

En fristående bok blommar vid 40 - 50 års ålder strax efter lövsprickningen i maj. På gamla 

bokstammar finner man inte sällan rödlistade lavar. Äldre träd angrips ofta av nedbrytningssvampen 

fnöskticka. Av den gjorde man förr fnöske. Innanmätet skars ut och koktes i lut. 

Sedan delades det i tunna skivor. Fnöske brinner dåligt, men glöder lätt och kan glöda mycket 

länge. Det användes för att spara glöd till senare behov. 

Bokvirket är hårt och rakfibrigt och lämpar sig för många skilda ändamål ex. husinredning, 

parkett, möbler, möbelfanér, glasspinnar, leksaker, men även till mätinstrument som 

linjaler. Boken är ett eftertraktat bränsle med högt värmevärde. Virket innehåller höga 

halter av naturhartser, som i början av 1900-talet började användas för att göra bakelit, en 

föregångare till plasten. Boken är relativt köldhärdig, men känslig för vårfrost. Den 

planteras ofta som en uppskattad, tät häckväxt därför att bladen sitter kvar hela vintern. 

Våra förfäder använde barkstycken eller tunna träplattor från bokträdet för att rista sina 

runor i - så kallade bokstavar. 

Träd nr 131. Osabys största bok mäter 295cm, är flerstammig och växer på Galgaberg. 

16

En (Juniperus communis) 

Enen kan man möta i många skepnader – stam-en, lång och smal som en pelare och med bara 

en eller några stammar, enbuske, yvigt utbredd med många stammar, kryp-en som breder ut 

sig på marken. Enen är oftast tvåbyggare – dvs den är hon- eller hanbuske. Enbären, som inte 

är riktiga bär, mognar först efter två år. De utnyttjas som föda av vinterfåglar och är i torkad 

form en utmärkt krydda, framför allt till viltkött. Bären innehåller bl.a. socker, harts och Cvitamin 

och har fortfarande användning i hostmedicin. Barren utgör vinterfoder åt både älg 

och rådjur. Enen kan bli 200 år gammal. Den var förr mycket vanlig i de flesta barrblandskogar 

men har minskat starkt under senare år. Riktiga enebestånd finner man främst i ängs- 

och hagmarker. På Osaby finns bl.a. ett antal höga, friska och mångstammiga enar i hagen vid 

torpet Lidboholm, men de stora enarna i Paradiset väster om Hemängen är tyvärr alla bruna 

och döda eller halvdöda. 

I äldre tider togs alla delar av enen till vara. Enens virke är segt, starkt och hårt. Det har länge 

nyttjats till finare slöjdalster som smörknivar, smörbyttor, skedar och skålar. Föremålen 

behåller länge sin angenäma skogsdoft. Enen var bra material för tillverkning av korgar. 

Enestörarna har stor beständighet mot röta och har flitigt använts vid gärdsgårdsbyggen och 

som stängselstolpar. Riset ger utmärkt smak vid rökning av fisk och kött. Så tidigt som 760 f. 

Kr. använde egyptierna enbär för medicinska syften. Med enriset smyckade man sina hem vid 

helgerna. På skördefester förr i tiden var enbärsdricka en självskriven höjdpunkt. 

Enen har också på många sätt spelat en viktig roll i den gamla folktron. 

Träd nr 66. Enen växer i Ekbacksängen och mäter 51cm med en höjd av 8m. 

17 17

18 

Ek (Quercus robur) 

Eken hör inte till våra vanligaste träd men bland jätteträden dominerar den helt. Formen på 

eken kan variera mycket. Den bildar sällan hela bestånd utan återfinns i hagmarker och 

ängar tillsammans med andra lövträd. För att kunna utvecklas behöver eken mycket ljus 

och luft omkring sig. I motsats till boken sitter bladen på ett sådant sätt, att solstrålarna når 

ner till marken. 

Vid 50 - 60 års ålder börjar eken blomma. Dess blommor slår ut samtidigt med bladen i slutet 

av maj, början av juni. Hanblommorna sitter i långsmala hängen, honblommorna är få och 

små. Ekarna kan bli mycket gamla, 400 - 500 år är inget ovanligt. Jätteeken i norra Kvills 

Nationalpark anses vara omkring 1000 år och stammen har en omkrets på över 14 m. 

En gammal ek utgör en ytterst värdefull biotop och kan vara värd för långt mer än 500 olika 

levande organismer – lavar, mossor, olika slags insekter, fåglar och däggdjur. Om vintern 

kan man se rådjur som går och rotar i snön efter ollonen. 

Ekvirket är mycket hårt och motståndskraftigt mot röta och nötning och har därför använts till 

en rad olika ändamål – hus, golv, möbler och olika slag av redskap. Ekbark användes i äldre 

tid vid beredning av läder i garverier och för att färga svart garn. I nödtider fick rostade 

ekollon ibland ersätta det dyra kaffet. Första kända svenska ”skutan” – ekan har fått namn av 

eken. 

Eken var förr kronans egendom. Redan 1558 införde Gustav Vasa kunglig rätt till de svenska 

ekarna. Sedan dess var det förbjudet för bönderna att avverka ”kungens träd”. Orsaken var att 

flottan behövde ekvirke till skepp, främst till örlogsfartyg. Denna rätt blev alltmer omstridd 

bland självägande bönder under 1700-talets slut, men ännu på 1810-talet var straffet för att 

olovligt fälla eller skada en ek dryga böter eller fängelse i 28 dagar på vatten och bröd. 

Träd nr 29 mäter 400cm och växer i ekhagen söder om säteriet bland många andra ekar. 

18

Träd nummer 17 med omkrets 420cm. Döende gammal ek med mycket liv i många livsformer. 

Eken är det värdefullaste trädslaget på Osaby och visar en kontinuitet av eklandskap över 

många sekler. Här trivs såväl stora som små organismer i denna trädgigant på vackra 

Ekbacksängen. 

19 19

20 

Gran (Picea abies) 

Granen är vårt vanligaste skogsträd: Nästan vartannat träd i Sverige är en gran. Granen är 

en invandrare i vårt land – den kom samtidigt med boken. men anses ha kommit från norr och 

öster någon gång c:a 2500 år f. Kr. Trädet kan bli över 40 meter högt. Barren lever 8-10 år, i 

Norrland längre. Granrötterna bildar mykorrhiza, svamprot, bl a med blodriska. Det innebär 

att svampens hyfer och granens yttersta rötter samarbetar och ingen av dem kan leva utan 

detta samarbete. Granen tål mer skugga än tallen som den kan konkurrera ut. Den ger en 

kompakt skugga, som omöjliggör nästan allt liv under den. I äldre, gallrade granbestånd 

finner man dock ofta en stor rikedom av mossor av olika slag. 

Granen är ett livskraftigt träd. Den kan lätt tränga ut ek och andra lövträd om den inte hålls 

efter genom upprepad röjning. Eftersom granen har ett grunt rotsystem och en tät krona är den 

mycket stormkänslig. Milda vintrar och uppblött mark bidrog starkt till att en stor del av den 

gamla granskogen i södra Sverige föll offer för de svåra stormarna ”Gudrun och Per”. Under 

vissa år kan granbarkborren göra stor skada. Detta skedde särskilt efter stormarna. 

Inget träd lämpar sig så väl som granen för att bilda täta häckar. 

Granens kottar är mycket viktig föda för ekorrar, gnagare och olika fåglar. Vad vore julen 

utan en julgran? Granträet kan användas på många olika sätt, som snickarvirke vid husbyggen 

men också som ved. En fiol eller gitarr – som tillverkas av många olika träslag – har oftast ett 

lock av gran. Den långfibriga cellulosan har gjort granen till en viktig råvara för framställning 

av papper och pappersmassa. Barken användes vid garverier, och av rötterna gjorde lapparna 

rep och olika slöjdalster som husgerådskorgar och brickor. Granvidjor används för flätning. 

Grankådan har använts till mycket, bl.a. till det berömda kådplåstret. Innan tuggummit gjorde 

sitt segertåg genom världen tuggade barn kåda från gran och tall, kanske också nyttigare. 

Träd nr 121. Den vida granen mäter 230cm och växer vid torpet Kubbleryd. 

20

Hägg (Prunus padus) 

I maj när allting blommar märker man plötsligt att det finns gott om hägg på Osaby. Man 

känner en stark angenäm doft och de mångblommiga klasarna bildar skira brudslöjor. Den 

största hägg vi fann växer i hagen bakom ladugården. 

Häggen är ett träd eller stor buske som ofta skjuter rikligt med rotskott. Rotsystemet är grunt 

och träden faller lätt. Häggen blir inte speciellt hög – upp mot 15 meter och normalt inte äldre 

än 60 år. Bladen är ovala och vasst sågtandade, mörkgröna. Häggen blommar strax efter 

lövsprickningen. Det räcker med några få ljumma majnätter och varma dagar för att häggen 

ska stå i full blom. Den är vanlig i hela landet utom på Öland och Gotland där den inte tål 

kalken i marken. 

Hägg kan angripas av fjärilen häggspinnmal vars larver spinner in hela träden i silkesliknande 

väv och kaläter dem. Trots att träden ser döda ut efter ett angrepp, överlever de och 

skjuter snart nya blad. 

Barken och fruktstenarna är rika på amygdalin, som man kan framställa blåsyra och 

bittermandelolja av. Ämnet skyddar trädet från gnagande och betande djur. Stenfrukterna, 

"häggbären" mognar i juli-augusti, de är små, svartglänsande, med söt, något sträv smak. 

Bären slukas med förtjusning av trastar och andra fåglar. Sedan häggbären frusit lämpar de sig 

till saft, vin och likör. Veden är fin, jämn, tämligen hård och seg. Den är bra som bränsle och 

den är ett vackert och starkt trädslag, lämpat för finare snickeriarbeten, husgeråd, stolar och 

pistolstockar. Av de unga skotten kan man göra pipskaft och spatserkäppar. 

Avkok på häggbark från unga grenar används inom naturmedicinen mot urinvägsinfektion. 

Träd nr 86. Den stora häggen 126cm växer i betesmarken öster om ladugården. 

21 21

22 

Hästkastanj (Aesculus hippocastanum) 

Hästkastanjen är införd till vårt land och odlas allmänt i parker, alléer och trädgårdar i södra 

och mellersta Sverige. Den planteras ibland som vårdträd. Trädet är vackert, särskilt på våren 

med sina stora upprättstående vita blomklasar. Dess frukter är gröna och taggiga bollar med 

två frön innanför skalet. Hästkastanjen kan bli mer än 200 år gammal och mycket grov. 

I motsats till den äkta kastanjen är frukterna oätliga och mycket hårda. Visserligen oätliga för 

människor – men hjortdjur äter dem gärna. Det berättas att i Danmark samlade de fattiga 

barnen säckvis med hästkastanjer och sålde som vinterfoder till godsens stora hjortflockar för 

att tjäna litet pengar. Kastanjen har använts i folkmedicinen. En gammal, ganska spridd föreställning 

är att om man har kastanjer i fickan så undviker man att få reumatism. Det är trevligt 

att gå och känna på det släta, glatta skalet. 

Träd nr 79. Hästkastanjen mäter 225cm och växer vid trädgårdsstaketet mot vägen. 

22

Lind (Tilia cordata) 

Skogslinden trivs bäst i södra Sverige men finns ända upp i Ångermanland på sydsluttningar. 

Den har en ganska oregelbunden krona. Skogslinden kan bli mycket gammal, 800 år är inget 

ovanligt, men längre söderut i Europa finns lindar som är 1500 - 2000 år gamla. Oftast har de 

stora lindarna varit hamlade någon gång när de var yngre. Barken är gråaktig och fint 

uppsprucken. Stammen på gamla träd kan vara täckt av framträngande stora knölar. 

Blommorna på linden slår ut i början av juli i täta, ljusgröna blomställningar. Frukterna ser ut 

som små kulor. Det är en njutning att sitta under en blommande lind och njuta av blomdoften 

och surret från tusentals bin och humlor. Liksom lönnen producerar linden nektar, till glädje 

för bin och andra insekter. Den ljusa lindhonungen har en mycket mild och god smak. Den 

används bl. a. vid tillverkning av fina likörer. Av lindblommorna lagar man det nyttiga 

lindblomstéet. Lövet utgjorde ett viktigt kreatursfoder. Linden har nyttjats av människor sedan 

förhistorisk tid. Virket är mjukt, segt och lätt att bearbeta och därför bra för sniderier och 

slöjdalster. Lindbast har använts till mattor, till snoddar och spånad samt för att tillverka rep. 

Lindträ ger ett utmärkt ritkol men är näst intill värdelöst som bränsle. 

Träd nr 71. Det finns endast ett fåtal lindar på Osaby. Här en av de planterade lindarna kring 

bersån i Hemängens nordvästra del. 

23 23

24 

Lönn (Acer platanoides) 

Skogslönnen invandrade efter den senaste istiden under en värmeperiod för cirka 7000 år 

sedan. Lönnen är vacker om våren i april – maj, när blommorna lyser guldgula. Den blommar 

på bar kvist och lockar till sig alla traktens bin. Men vackrast är lönnen ändå om hösten. Då 

prunkar löven i alla färger från ljusaste gult till mörkaste rött, blandade som det tycks helt 

slumpmässigt. 

Lönnen tål skugga som ung, men kräver mycket ljus som gammal. Den står stadigt i stormen, 

men lövverket är känsligt för stark vind och tidig höstfrost. En del lönnar har hanblommor, 

andra honblommor. Det finns också lönnar med bara tvåkönade blommor eller en blandning 

av alla sorters blommor på samma träd. Liksom linden är lönnen rik på nektar. 

Den odlas ofta som allé- eller vårdträd upp till sydligaste Norrland. Lönnen hamlas ibland 

men det tunna lövet räknas inte som särskilt värdefullt foder. 

Barn har i alla tider lekt med de långa klibbiga vingfrukterna, ”lönn-näsorna”, och satt fast 

dem på sina egna små näsor. 

Virket är mjukt och segt och användes främst till speciella snickeriändamål. Det är utmärkt till 

fiolbottnar och olika musikinstrument men också till möbler, fanér, parkett och bösskolvar. 

Lönnens späda blad kan ätas i sallad eller som spenat. Stammens saft är under savstigningen 

på våren mycket riklig och kan liksom sockerlönnens kokas till socker. 

Av barken går det att få en gul eller gulröd färg. 

Träd nr 123. Lönnen står i Säteriallén och mäter 270cm. De flesta av lönnarna i allén föll vid 

stormen Gudrun 2005. Nya lönnar har planterats i dess ställen. 

24

Oxel (Sorbus intermedia) 

I Sverige växer oxeln i Götaland och södra Svealand, ofta utmed kusterna. Den känns igen på 

de djupt rundflikade bladen som är grå på undersidan. Kronan blir sällan speciellt stor medan 

stammen kan bli ganska grov, i synnerhet som vårdträd på näringsrika platser. Trädet är tåligt 

mot blåst och planteras ofta som vindskyddande häckar. För sin fina blomning om våren och 

vackra bär om hösten i kombination med stor tålighet mot avgaser och blåst har den blivit ett 

vanligt stadsträd, i synnerhet i blåsiga områden. 

Landets största oxel återfinns vid Högby på Öland och mäter hela 590 cm i omkrets. Osaby 

har tre stora oxlar strax norr om gården i allén längs landsvägen. 

Oxeln blommar i juni och blommorna är lika rönnens. Bären är små och röda. Av dem kan 

man göra bl. a. gelé eller mos. I nödtider drygade man ut mjölet med oxelbär vid brödbakningen. 

På Öland användes oxelns virke till kuggar i kvarnhjulen. Veden är mycket hård 

och fast och är ett eftersökt virke av träsnidare. Snickaren ville helst ha oxelvirke till sina 

hyvlar, vinklar och strykmått m.m. och för tumstockar dög inget annat lika bra. Oxeln kunde 

också användas för medicinska ändamål. 

Träd nr 97. Oxeln mäter 226cm och växer vid vägkanten norr om gården. 

25 25

26 

Rönn (Sorbus aucuparia) 

Rönnen har inga stora fordringar, den är anspråkslös och trivs nästan var som helst, om den 

bara får ordentligt med ljus. I Skandinavien kan den växa ända upp mot skogsgränsen på 

fjällen och klarar sig bra, eftersom den är mycket köldhärdig. 

Rönnen blommar först efter 20-årsåldern med kvastlika vita blomsamlingar som är vackra 

men luktar ganska illa. Trädet ger utmärkt viltfoder och uppskattas särskilt av älgar. 

En rönn blir aldrig särskilt stor men om hösten blir den framträdande. Då riktigt lyser det om 

de röda bären, skenfrukter som mognar i augusti. De är sura, men smaken förbättras om bären 

varit frostnupna innan de förtärs. De älskas av fåglar, framför allt av sidensvansar, domherrar, 

trastar och orrar. Bären är mycket dekorativa och används ofta för att lysa upp bordet vid 

kräftkalas och skördefester. Saft och gelé av rönnbär och suräpplen passar utmärkt bra till 

vilträtter. Barken som är rik på garvämnen brukades förr vid skinnberedning. 

Träd nr 96 mäter 146cm. Det är en imponerande rönn med välformad krona på Hemängen. 

26

Sälg (Salix caprea) 

Sälgen finns spridd i hela landet och trivs på de flesta marker i skogar och skogsbryn, gärna 

på något fuktig mark. Sälgen uppträder ofta som buskträd men kan bli upp till 20 m hög och 

blir sällan äldre än 60 år. Den hör till de arter som blommar "på bar kvist". Mycket tidigt på 

våren sprängs knoppfjället, och sälgkvistarna, som nu med sina vithåriga, silkeslena knoppar 

ibland får heta "videkissar". 

Blommorna är mycket enkelt byggda; hanblomman består av endast 2 ståndare och en 

honungskörtel, honblomman av en skaftad pistill och en honungskörtel. 

Sälgen är ett snabbväxande och ljuskrävande träd. Bladen är kortskaftade och ovala, mörkgröna 

ovanpå och gråluden undersida. Stammen har gråaktig, skrovlig bark. Sälgen kan 

producera rikligt med stubbskott, men inga rotskott. 

Sälgen är begärlig som viltfoder. Den ger mycket pollen och nektar, särskilt tidigt på våren, 

och är en viktig växt för insekter. Den lätta och mjuka veden lämpar sig till finsnickerier, 

lättare husgeråd, slöjdvirke mm. Barken har brukats som garvmedel. 

Mot feber eller smärtlindring kan man använda finhackad bark från sälg. Häll en halv liter 

kokande vatten över c:a 200 gram bark och låt dra i en halvtimme. Drick! Till sårtvätt går det 

bra med samma blandning. Nya ryska undersökningar visar att sälgen kan ha dämpande 

verkan på förkylning. Gurgla munnen med ovanstående blandning. 

Förr i tiden var det vanligt att barnen gjorde rönn- eller sälgpipor att blåsa i på försommaren. 

De ska göras, när träden börjar grönska och saven stiger. Då lossar barken lättare. 

På www.odlingstips.com länken barn beskrivs hur man gör sådana pipor. 

Träd nr 106. Den avbrutna sälgen mäts här till 239cm och växer vid vägen söder om gården. 

Bengt mäter stamomkretsen 130cm över marken. 

27 27

28 

Tall (Pinus silvestris). 

Tallen finns i hela landet och var ett av de första träd som invandrade till Sverige söderifrån 

efter senaste istiden. Idag växer ren tallskog mest på hällmarker, sandmark och hedar. Oftare 

finns tallen i blandskog med gran och björk. Den bildar ibland barrskogsgräns i fjällkedjan. 

Tallen är ett ursprungligt nordiskt barrträd och jämte granen vårt viktigaste skogsträd. Den har 

som regel ett typiskt växtsätt – en rak, rödbrun stam och en vid krona i toppen. 

Som ung är barken tunn och ljusbrunt rödaktig, men som gammal blir den grov. Krokodilbark 

eller pansarbark säger något om utseendet. Honblommorna i spetsen på årsskotten utvecklas 

till kottar under tredje året. Barren sitter två tillsamman, de blir ungefär fem år gamla innan de 

faller av. Tallen kan bli mycket gammal (300 år och mer) men får sällan en så tjock stam att 

den kan räknas in bland jätteträden. 

På Osaby förlorades många tallar i stormarna. Vid infarten från stora vägen mot torpet 

Vetlanda finns ett antal tallar med omkrets upp mot 200cm i den vackra talldungen på båda 

sidor om vägen. Dessa tallar ska sparas som ”evighetsträd”. 

Sveriges äldsta tall finns i Muddus nationalpark. Den har uppnått den aktningsvärda åldern av 

minst 711 år. Forskare har kunnat fastslå att detta träd har överlevt skogsbränder 1413, 1507, 

1596 och 1771. 

Eftersom älg och rådjur gillar de späda tallplantorna sker i dag en mycket begränsad 

återplantering av tall i våra trakter av Sverige. I framtiden kommer tyvärr monokulturer av 

gran allt mer att dominera våra skogar – negativt för den biologiska mångfalden. 

Tallen är ekonomiskt betydelsefull och har alltid utgjort en viktig råvara – främst som 

byggnadsmaterial, som bränsle och som råvara för bl a tjärbränning. Även dagens slöjdare 

gillar att göra föremål av furuträ. Klena och snabbvuxna tallar går det mesta till ved och 

massaved. Tallens ved är rik på kåda och man har framställt både terpentin och harts ur den. 

Träd nr 117 mäter 208cm. Detta är en av de grövsta tallarna på Osaby och växer längs vägen 

till Vetlanda. 

28

Vildapel eller surapel (Malus silvestris) 

I Sverige finns två äppelarter som räknas till vår vilda flora: vildapel (Malus silvestris) och 

apel eller äpple (Malus domestica). Vildapeln är mycket lik apeln, men har till skillnad från 

odlade former kala bladundersidor, tornar och små, gröna långskaftade frukter. Den är ett 

medelstort träd med risig, oregelbunden krona. Förekommer idag upp till södra Värmland och 

Uppland. Vildapeln blommar i maj-juni med stora, vita eller rödaktiga blommor. Äpplena är 

sura men smaken kan förbättras genom att man steker dem. 

Den första förädlingen av äpplen innebar att man sådde frön från träd med någon god 

egenskap. Genom korsningar har man fått fram äpplesorter med speciell mognadsgrad, smak 

och arom. I Sverige odlas idag mer än 200 kända äppelsorter. 

Äppelträdets ved är hård och seg. Den har en fin yta med blekbrun eller gulaktig färg som ger 

ett vackert slöjdvirke och passar bra till träsniderier. Linné nämner att vildapelträ lämpar sig 

till kvarnhjul och till vagnar eftersom det är ett starkt och hårt trä. 

Äpplet var en viktig symbol i den fornnordiska mytologin. Det symboliserade bl.a. 

fruktbarhet. Gudinnan Idun vaktade de gyllene äpplena som gav asarna evig ungdom, hälsa 

och lycka. Äpplet är kanske framför allt en kristen symbol förknippad med Adam och Eva 

och Syndafallet. Kunskapens träd som växte i Lustgården har alltid ansetts vara ett äppleträd 

och ormen lockade de första människorna att äta av dess frukt. 

Äpplet har också setts som en symbol för kunskap. En förklaring till detta kan vara att det i 

äpplets inre döljer sig ett pentagram, ett mönster som påminner om en femuddig stjärna. Detta 

framträder om man delar ett äpple på tvären. Pentagrammet är ett uråldrigt tecken på högre 

kunskap om tingen. 

Träd nr 100. Apeln mäter 90cm och växer vid grunden på torpet Kubbleryd. 

29 29

30 

Trädgårdens träd 

Trädgården på Osaby präglas starkt av stora och relativt vidlyftiga träd av olika arter. I 

utkanten mot norr står flerhundraåriga ekar och i den södra gränszonen växer den mäktiga 

asken. Övriga träd och trädgårdens utformning skapades i mitten av 1930-talet efter det att 

familjen Thörne förvärvat Osaby. Ritningar från den tiden finns kvar och visar hur terrasser, 

rabatter, gångar och träd var tänkta att placeras. Allt från ritningen blev nog inte genomfört 

men den huvudsakliga strukturen bevarad från den tiden. 

Vi får utgå från att de exotiska träden och övriga planteringar av allé, berså och fruktträd mm 

huvudsakligen är från 1930-talet. Vissa träd kan naturligtvis blivit planterade senare men 

knappast efter slutet av 1950-talet. Trädgården innehåller även många spännande buskar och 

perenner, inte minst lökväxter är av äldre ursprung, men detta får behandlas i en kommande 

skrift. Här följer ett urval av de exotiska träd som växer i trädgården på Osaby. 

Träd nr 1. Två arter av valnötsträd finns i Osabys trädgård. Bilden visar frukter och blad av 

grå valnöt. Frukten är starkt glandelhårig och känns klibbig vid beröring. 

30

Blodbok (Fagus silvestris f. rubra) 

Träd nr 89. Den vackra blodboken mäter 210cm och växer i Säteriets trädgård. 

Lundalm (Ulmus minor) 

Träd nr 110. Lundalmen mäter 72cm och växer vid södra parkeringsplatsen. 

31 31

32 

Grå valnöt (Juglans cinerea) 

Träd nr 1. Stort vackert träd som mäter 267cm och växer framför det lilla utedasset. 

Mandschurisk valnöt (Juglans mandschurica) 

Träd nr 112. Trädet är tre-stammigt och växer nära kuskbostaden. Kulrunda små frukter. 

32

Hängask (Fraxinus excelsior f. pendula) 

De två hängaskarna bildar ett stiligt symetriskt par framför huvudbyggnaden. Dessvärre så 

har askarna troligen drabbats av askskottsjuka de senaste åren och har därmed en oviss 

framtid. En stor del av grenmassan har dött. Göthe Brorsson inspekterar. 

33 33

34 

Balsampoppel (Poppulus balsamifera) 

Träd nr 88. Poppeln är 265cm och 28 meter hög. Den växer strax norr om panncentralen. 

34

Trädens invandring i Sverige efter senaste istiden 

När den sista isen försvann för c:a 12 000 år sedan lämnade den efter sig ett kargt, öppet 

landskap. Växtligheten dominerades av ”fjällväxter”. Så småningom spreds enbuskar och 

dvärgbjörk på denna nordvästeuropeiska stepptundra. 

För 11 800 år sedan blev det varmare. En björkskog där det också växte en del andra träd som 

asp, rönn och hägg bredde ut sig över stora delar av Nordvästeuropa. För omkring 11 500 år 

sedan kom tallen hit. Kring 10 100 vandrade även al och hassel in. Klimatet blev stadigt 

varmare. Almen, som är ganska köldhärdig, var litet tidigare än de andra ädellövträden och 

kom hit redan för c:a 10 000 år sedan. 

För 8 000 år sedan inträffade den varmaste perioden efter istiden. Stora arealer var då täckta 

av ekblandskogar, sammansatta av ek, lind, alm, ask och lönn. Tall- och björkskog trängdes 

undan till de magraste och mest höglänta delarna av landskapet. Därefter blev det åter kallare 

och då drog sig de ekblandade lövskogarna tillbaka söderut. 

Gran och bok är de trädslag som invandrat senast till södra Sverige, boken från söder för 

2 000 – 3 000 år sedan och granen från norr för ungefär 2 000 år sedan. 

På Osaby marker har det sedan mycket lång tid vuxit lövskog. Först cirka två trädgenerationer 

tillbaka började granen breda ut sig – spontant eller planterad. All den grova granskogen i 

naturreservatet och större delen av annan gran och tall är nu helt borta, fälld av stormarna eller 

dödad av barkborrarna. Se kapitlet om stormarnas härjningar. 

Världens äldsta granar? 

I mitten av april 2008 spreds ett meddelande om att man upptäckt världens kanske äldsta träd, 

tre små granar, som växer högt upp på Dalarnas näst högsta fjäll Härjehogna på gränsen till 

Norge. De är ungefär 2 meter höga och ser inte mycket ut, men trädens rotsystem tillhör de 

äldsta i världen. Med hjälp av kol-14-metoden har ett laboratorium i USA funnit att trädens 

rötter är 8 000, 6 000 respektive 5 000 år gamla. Det betyder att de tillhör den allra första skog 

som växte upp efter istiden i samband med att isen drog sig tillbaka. 

– Det visar att granen är ett av de första träden som kom hit till Skandinavien, säger Leif 

Kullman, professor i naturgeografi, till TT. 

35 35

36 

Slutord. 

Arbetet med inventeringen har varit roligt, intressant och spännande. Vi har fått möjlighet att 

beundra en mängd väldiga, märkliga, vackra och intressanta träd och njuta av underbara 

trädmiljöer av skiftande karaktär. Under våra upptäcktsfärder har vi också fått möjlighet att 

riktigt lära känna Osabys omväxlande natur. 

Vi hoppas att naturvandrare med hjälp av den här skriften skall upptäcka att Osaby trots 

stormarna har ett stort och mångskiftande förråd av olika trädarter, vilda och planterade. 

Egendomen har även en mängd andra dokumenterade naturvärden, men träden - både barrträd 

och lövträd - utgör på många sätt ryggraden i fastighetens natur, både när man tänker på 

biologisk mångfald, naturskönhet och på framtida ekonomi. 

Det är vår förhoppning att redovisningen skall täcka en lucka i kunskapen om Osaby och att 

den skall användas vid trädvandringar och när det kommer besök utifrån av unga och gamla 

naturvänner som vill lära känna fastigheten. 

Även om träd kan bli mycket gamla är de inte eviga. Inventeringen kan för framtiden fungera 

som en referens när man vill studera vad som en gång i tiden växte på Osaby. 

Bengt Aronsson Inga Hagberg Lars JB Andersson 

Träd nummer 5 mäter hela 445cm. Inventerarna Lars, Inga och Bengt har samlats till 

rådslag under askens krona strax söder om trädgården. 

36

Träd nr 32 och 33 Två av de största hagmarksekarna på Osaby Säteri i vacker 

försommargrönska. Den vänstra eken, nr 33, är det grövsta trädet på fastigheten. 

2 oktober 2008 fick Osaby välkommet besök från SNF Riks. Samling vid största eken, 553 cm. 

Från vänster: Klas Hjelm, naturvårdschef, Lennart Bruhn, Göthe Brorsson, Jonas Romson, 

ekonomichef, Inga Hagberg, Harry Karlsson, Monika Mörk och Lars Andersson, Nybro. 

Foto: Bengt Aronsson 

37 37

Bilaga A. Sammanställning av bokförda träd vid 

trädinventeringen på Osaby 2005-2008. 

Nr Trädslag Antal Största Höjd Plats Jätte- 

omkrets 

träd 

Ekar 69 64 

33 Över 499 3 553cm 27m S. om södra. P-platsen. Största trädet. 3 

68 

505cm 20m Nära Hemängen i NV. Näst största trädet 

73 

500cm 20m Hemängen V stora huset vid brandgul led. 

45 450-499cm 3 473cm 20m Vid vägen söderut på östra vägkanten. 3 

34 

465cm 21m I ekhagen S om ruinen nära strandvallen. 

54 

465cm 10m I ekhage i SO. Stor hålighet. 

32 400-449cm 10 440cm 23m S om stora asken med sittbänk. 

10 

8 

440cm 22m Norr on huset. 

11 

440cm 22m Vid Gula leden norrut. 

74 350-399cm 18 395cm 21m På hemängen vid blå leden. 18 

90 314-349cm 30 348cm 27m Nära torpet Östergärde på betesmark. 30 

18 Under 314cm 5 312cm 15m Norrut vid Gula leden. 

Andra träd 

23 Al 3 300cm 22m Vid norra parkeringsplatsen V om vägen. 

5 Ask 1 445cm 22m Längst S. i trädgården. Sittbänk. 1 

91 Asp 5 262cm 29m Betesmark långt rakt S. om säteriet. 

101 Björk 2 215cm S om arrendatorbost. på Ö sidan vägen. 

131 Bok 6 295cm 30m På Galgabergets sluttning mot sjön. 

108 En 3 70cm Rätt nära ”Bersån” på Hemängen. 

121 Gran 3 207cm 20m Vid vägen strax bortom torpet Kubbleryd. 

86 Hägg 2 126cm Bakom ladugården åt öster. 

24 Körsbär 1 178cm 14m I arrendatorbostadens trädgård. 

71 Lind 1 242cm 22m På Hemängen i ”Bersån”. 

6 Lönn 11 375cm 6m Söder om vedboden. Stormskadad. 2 

97 Oxel 3 226cm 12m Vägkant N om gården nära Osabyskylten. 

96 Rönn 1 146cm 14m På Hemängen strax N om ek nr 73. 

80 Sälg 5 270cm 13m I trädgården öster om orangeriet. 

116 Tall 4 213cm 33m I talldunge nära vägen till Vetlanda. 

93 Vildapel 1 192cm Vid torpet Hästhagen. 

100 Äppelträd 1 90cm På ängen vid torpet Kubbleryd. 

Planterade träd i trädgården. 

89 Blodbok 1 210cm I trädgården nära orangeriet. 

92 Blodlönn 1 Nysatt -07 Den gamla nedblåst. Den nya dött 2008. 

78 Hägg 1 96cm 11m Nära södra P-platsen vid stenmuren 

3 Hängask 2 265cm 6,5m Trädgården S om valnötsträdet. 

79 Hästkastanj 1 225cm 14m I trädgården vid staketet mot vägen. 

111 Krikonlund Ett 50- tal plantor Planterade 2008 i trädg. SÖ hörn. 

110 Lundalm 1 72cm Nära södra P-platsen vid stenmuren. 

6 Lönn 1 375cm 6m Nära vedboden. Stormskadad. 

2 Lönn 3 285cm 8m Lönnallén. Fler lönnar i allén. 

4 Lönn 1 260cm 16m Nära orangeriet. 

125 Lönnberså Öppen ring med stenbord Öster om örtagården. 

88 Balsampoppel 1 265cm 28m N. om pannrummet i skogskanten. 

112 Mands. valnöt 1 Nedanför stora valnötsträdet. 

1 Grå valnöt 1 267cm 14m I trädgården rätt nära Örtagården. 

39

Bilaga B. Ekar i storleksordning 

Nr Omkrets Höjd Växtplats mm. Kommentarer. 

33 ek 553cm 27m S om jätteasken, nära ek nr 32. 

Hemängen NV om huset strax norr 

68 ek 505cm 20m om stängslet. 

73 ek 500cm 20m 

45 ek 473cm 20m 

34 ek 465cm 21m 

54 ek 465cm 10m 

En verklig jätte i alla avseenden. 

Osabys största träd. 

Stort, utbrett och i huvudsak friskt träd. En 

del döda grenar. 

Hemängen V om huset vid Brandgul 

led. Mycket vacker sparbanksek. 

Ö. vägkanten mellan diket och 

vägen nära Osabys sydgräns. 

Väldigt knotig, svårmätt. Brosklav och 

skriftlav. Imponerande. 

Ekhagen nära sjön, på andra sidan 

strandvallen, S om ruinen. En fin jätte med en del döda grenar. 

V om Gula leden i SÖ ekhagen nära 

stenmuren. 

32 ek 440cm 23m S om stora asken med sittbänk. I ekhagen. 

8 ek 440cm 22m 

Strax NV om nummer 7 N om stora 

huset 

11 ek 440cm 22m C:a 50m N om nr 10 vid Gula leden. 

7 ek 435cm 15m 

I förvildad trädgård norr om stora 

huset. 

51 ek 430cm 25m SÖ ekhagen rätt nära övre hörnet. 

17 ek 420cm 4m 

Vid Gula leden. Ihåligt. Spännande 

mulmträd f Huvudstammen ligger. 

Hålighet som rymmer en vuxen person. 

Mycket knotig. Dålig krona 

Mäktig ek med kraftig stam. Frisk. Vackert 

grenverk. 

Kraftig ganska bra krona. Inte så vacker 

som nr 8. 

Stora grenar döda. Smala levande grenar. 

Skott från stammen. 

Huvudstammen avblåst av stormen 

Gudrun 2005. Mulm. Rik på lavar. 

Sidogren full av liv. Diverse smågrenar 

lever också. Knappnålslav. 

28 ek 415cm 24m Söderut längre in. En av de finaste ekarna. En del dött. 

58 ek 403cm 

Nära Gula leden vid Byggebol. Gles 

ekhage i N. Heldöd. Ihålig. 

. Mulm. Stora insektshål. Ståtligt dött 

mycket speciellt träd. 

29 ek 400cm 25m C:a 50 m söderut. Ihålig. Mulm. Mer dött än på ek 28. 

48 ek 400cm 

74 ek 395cm 21m 

Gles ekhage. N om nr 47 ligger 

denna döda ek. 

V om nr 73 på Hemängen vid Blå 

leden. 

Helt död. Kullblåst och spräckt i nerändan. 

Mycket mulm. 

Håligheter och mulm. Osymmetrisk. I stort 

stenröse. Störst mot söder. 

49 ek 390cm 26m Gles ekhage. Strax V om nr 48. En del stora döda grenar. 

12 ek 390cm 24m Vid Gula leden nära fältet i norr.. 

46 ek 390cm 18m 

62 ek 390cm 4m 

52 ek 388cm 25m 

V om vägen, NV om nr 45 nära 

hörnet av ekhagen. 

En bra bit längre åt N än nr 60 vid 

stenmuren i ekhagen. 

S om nr 51 nära stenmuren mot 

åkern. 

Gott om plats runt eken. En del stora döda 

grenar. Sicksackstam. 

Mulm. Ihålig. Resten av eken ligger sedan 

stormen jan. -05. Död 2008. 

Kraftig nästan jämntjock stam till en bit 

upp. Reslig. Grenar högt upp. 

41

42 

26 ek 380cm 21m 

9 ek 375cm 23m 

13 ek 375cm 

47 ek 372cm 12m 

56 ek 370cm 28m 

65 ek 370cm 25m 

25-29 i ekhagen nära vägen S om 

stora huset. En fin ek. Strax S om nr 25. 

Strax norr om nr 8 utanför 

stenmuren. Glesare än 8 och fler döda grenar. 

I aspdunge vid Gula leden precis N 

om en liten bro. 

Gles ekhage N om nr 46 och 

närmare vägen. Nästan död. 

Tjock stam högt upp. Ståtlig och knotig. 

Högrest. 

Mulm. Stam med grenstumpar och 

vattenskott som lever. Ingen krona. 

Bortom Östra Gärde vid stängslet S 

om Tävelsåsvägen i ekhagen. Halva stammen ligger ner. 

Vid Gula leden öster om vägen i 

norr. Kraftig bas. Smalnar fort. 

I gles ekhage. Ihålig med mulm. Säg 

skogsödla där både 2005 och 2008. 

10 ek 370cm 

Hagen norr om trädgården. Ö om nr 

9. Liggande. Nedblåst 2005. 

Gammal knotig ek, liten gles krona. Brett 

61 ek 365cm 20m Snett åt NO från nr 60 i gles ekhage. spår efter ståltråd. Stor knöl längst ner. 

C:a 5 m S om nr 52 nära 

Knotig. Döda långa grenar. Fina nya korta 

53 ek 364cm 25m stenmuren. 

grenar. 

19 ek 360cm 18m 

16 ek 360cm 

70 ek 352cm 22m 

90 ek 348cm 27m 

Ekhage. Norr om nr 18. 

Nära Gula leden. Ett ståtligt träd. 

Norr om nr 15 i ekhagen högre upp i 

backen. Lutar mot söder. Inklämd vid stora stenar. 

70 - 72 nära "Bersån". Hemängen 

VNV om huset i hagkanten. 

Lutar något åt V. Massor med 

guldlockmossa. 

Nära torpet Östergärde på 

betesmark invid gammal fägata. Tredelad stam ett stycke upp. 

85 ek 345cm 33m I ekhagen bakom ladugården. 

Osabys högsta uppmätta ek 

102 ek 345cm 32m Mellan ladugården och nr 82. 


Gles sparbanksek. 

20 ek 345cm 18m Nära Gula leden. En del dött. 

64 ek 343cm 23m 

81 ek 343cm 

27 ek 340cm 19m 

37 

ek 340cm 17m 

39 ek 340cm 10m 

82 ek 338cm 22m 

44 ek 338cm 20m 

42 ek 332cm 20m 

43 ek 331cm 22m 

55 ek 330cm 27m 

Nära norra kanten av ekhagen NO 

om 63. SO om stora stenröset. 

I den glesa ekhagen i öster bakom 

ladugården. 

I ekhagen söder om stora huset 

alldeles vid vägen Ganska knotig. 

I ekhagen S om stora huset. Väldigt 

knölig. Grovt skrovlig bark. 

Mitt i ekhagen i söder. Helt död. 

Originellt träd. 

En del mulm. Många döda grenar. Liten 

urholkning. 

Liggande. Blåst omkull jan 2005. Levande 

smågrenar maj 2005. 

Mulm. Liv högst upp. Ihålig. Flera slags 

lavar. Döpt till "Lav-eken"! 

Mulm och mycket lav. Tjock till ung. 150 

cm höjd sedan mycket smalare. 

Åt öster bakom ladugården i 

ekhagen. En del döda grenar. Ganska vid. 

Öster on vägen längst i söder. 

N om röd grind på Gula leden. 

I sydkanten av hagen norr om de 

första granarna. Fuktig mark. 

SÖ hörnet av ekhagen. S om 

stenmuren intill östra stenmuren. 

I ekhagen intill vägen c:a 100 m S 

om arrendatorsbostaden. 

I liten blöt hage med smal ek och asp. Liv i 

övre delen. Ö om vägen. Mulm. 

Knölig. Stam utan grenar till ganska högt. 

Lavrik. 

Delad över 200 cm höjd. Mycket levande 

och vackert träd. 

Högrest med kraftig krona. Växer 

hoptrasslad med hägg.

41 ek 330cm 18m 

30 ek 330cm 16m 

109 ek 330cm 

60 ek 330cm 

40 ek 326cm 20m 

50 ek 326cm 18m 

I liten blöt ekhage längs i sydväst. 

Stor knöl på stammen. 

Många döda grenar. Gul mjöllav, brosklav, 

gulgrön knappnålslav. 

Vid stor sten. Rätt nära 29, längre 

in. Delvis död, dåligt grenverk. 

Strax V om "Bersån" bland 

hasselbuskar. Krusbärsbuskar vid roten. 

Nära stenmuren i ekhagen mellan 

vägen och Hästhagen. 

På tuvig blöt mark i ekhagen Ö om 

Osabyviken i söder. 

Heldöd. Ihålig och sprucken. Lutar mot en 

halvstor levande ek. Står på en sten. 

Döende. Rikligt med nya vattenskott över 

hela eken. Skriftlav. Guldlockmossa. 

Ekhagen c:a 25m V om nr 49. Nära 

nydragna Gula leden. Intressant dött träd helt utan bark. 

69 ek 325cm 25m Hagmark nära Hemängen. Ganska smalt träd jämfört med nr 68. 

84 ek 325cm 25m 

31 ek 325cm 19m 

67 ek 325cm 15m 

Längre åt N i ekhagen Ö om 

ladugården. Nr 84 och 85 nära varandra. 

Växer precis i och utanför 

stenmuren. NO om ek nr 30. 

Vid Gula leden strax Ö om Kulturslingans 

nr 7 i gles ekhage med 

Osymmetrisk på grund av närheten till 

vägen. 

Nästan död. Stortoppen och en toppgren 

grönskar. Fallen 2008. 

35 ek 320cm 23m Ekhagen strax S om ek nr 34. Tickor och bohål. En del dött. 

107 ek 316cm Nära "Bersån" och Blågula leden. 

Alldeles nära stenmuren strax S om 

Vid stora stenar. Väldiga rötter. 

25 ek 315cm 21m arrendatorsbostaden. En hel del döda grenar. 

63 ek 315cm 18m 

75 ek 314cm 25m 

59 ek 314cm 23m 

18 ek 312cm 15m 

87 ek 310cm 24m 

57 ek 304cm 26m 

Vid stenmuren strax S om Gula 

leden i ekhagen N om stora huset. 

På Hemängens jordkällare nära Blå 

leden. Hög och välväxt. 

NO vid stenmuren ogallrad ekhage. 

Vid Gula leden. svårgången. 

Ekhage. Norr om nr 17 nära 

stenmuren. Nära Gula leden. 

Fin stor knotig ek i ett gammalt stenröse. 

Vilt krokiga grenar. Sotlav. Originellt träd. 

Saknar en del stora grenar som fallit 

tidigare. 

Stammen kröker sig. Rätt mycket döda 

grenar. 

Ö om arrendatorbostaden på 

tomten. Välväxt och vackert träd. 

Ekhagen N om Tävelsåsvägen, 

nära Gula leden. Högrest och frisk. 

38 ek 300cm 25m I ekhagen S om "lav-eken" nr 37. S. om stenmuren. 

15 ek 280cm 

Ekhage. Norr om nr 13. Öster om 

Gula leden i backen. Rak och fin. 

43

Bilaga C. Andra träd i bokstavs- och storleksordning 

Nr Trädslag Omkrets Höjd Växtplats mm Kommentarer 

23 al 300cm 22m 23 väster om vägen. Något lutande. 

21 al 260cm 20m 

22 al 252cm 12m 

5 ask 445cm 22m 

91 asp 262cm 29m 

122 asp 232cm 23m 

36 asp 220cm 27m 

94 asp 220cm 

14 asp 210cm 28m 

101 björk 215cm 

Alla tre alarna vid vägen precis 

vid norra parkeringsplatsen. 

Nära bäcken. 21 och 22 öster 

om vägen. Avkapad. 

Precis söder om trädgården. 

Sittplats runt halva stammen. 

Här fanns många fler stora alar 

före stormarnas härjningar. 

Hamlad för länge sedan. 

Vintergröna vid roten. 

Betesmark rakt S 

arrendatorsbostaden. Rik på lavar. 

Vid vägen strax innan torpet 

Kubbleryd 

N. om stenmuren i S vid 

passagen genom muren nära 

gamla strandvallen. 

Vid torpet Hästhagens 

potatiskällare. Betesmark. 

Aspdunge. Öster om nr 13 nära 

stenmuren. 

S om arrendatorsbostaden på Ö 

sidan vägen snett emot garaget. Kraftig. 

Huvudstam saknas. Delar sig i 

fyra kraftiga grenas på 3m höjd 

Många bohål. Friska grenar högt 

upp. 

83 björk 194cm 26m I ekhagen Ö om ladugården. 

I trädgården mellan orangeriet 

Hög. En del döda grenar. 

89 blodbok 210cm 

och allén. 

Det stod en vacker blodlönn vid 

Stort mycket vackert träd. 

staketet, 130cm i omkrets. Den Ny blodlönn sattes 2007 nära 

92 blodlönn ----- 

föll i stormen 2006. 

Ett stycke vänster om stigen 

vandrarhemmet. Död (2008) 

Frisk opch högväxt med en hel 

126 bok A 208cm 25m mitt på en kulle nära del yngre bokar runt om. 

Till vänster om stigen strax före Hög bokstubbe mitt i stormhiet. 

127 bok B 200cm 5m en bro. 

Grenar långt ner, inga i toppen. 

Höger om stigen strax efter 4-stammig bok. Mycket hög men 

bokstubben. Bakom ligger en sparsamt med löv på översta 1/4- 

128 bok C 200cm 34m lika kraftig avsågad bok. del 

På höger sida strax efter stigen 2-stammig, ena stammen tunn 

passerat genom avsågad gran och kortare. Grenarna växer 

129 bok D 170cm 25m och liten bro 

liksom i vippor 

130 bok E 234cm 

131 bok F 295cm 

108 en 70cm 

c:a 

30m Långt ut på södra udden. 

c:a 

30m 

På Galgabergets sluttning mot 

sjön. 

Rätt nära "Bersån" åt väster. 

Funnen -08. 

Välväxt kraftig mycket levande 

bok med rikt lövverk. 

En högväxt bok som delar sig 

tidigt, en vågrät gren och tre 

stammar uppåt. 

Frisk och grön med många nya 

skott. 

45

46 

76 en 68cm 10m 

66 en 51cm 8m 

121 gran 230cm 20m 

119 gran 215cm 25m 

120 gran 207cm 20m 

86 hägg 126cm 

78 hägg 96cm 11m 

3 hängask 265cm 6,5m 

79 kastanj 225cm 14m 

111 krikonlund 

24 körsbär 178cm 14m 

71 lind 260cm 22m 

110 lundalm 72cm 

Vid stenmur och Brandgula 

leden långt i V på Hemängen i 

kanten av Paradiset. Stam-en. Halvdöd 2008. 

Vid Gula leden strax S om där 

den svänger mot söder i gles 

ekhage. Mycket frisk och vacker en. 

Vid vägen bortom torpet 

Kubbleryd. 

På betesmarken nära 

Spelhagen. 

På betesmarken nära 

Spelhagen 

Bakom ladugården åt Ö i gles 

ekhage. 

Uppkvistad. Växer öppet och fritt 

på betesmark. 

Yvig och vid. Två stammar. Den 

smalare av dem avbruten. 

Stammen grenlös till över 3 m 

höjd. 

Vid stenmuren nära 

informationstavlan. Smal och hög. 

Vid gårdsplanen. Mycket 

speciellt växt. 

Vid stora vägen innanför röda 

trästaketet Ö om orangeriet. 

2008 planterades ett 50-tal små 

träd. 

I trädgården vid 

arrendatorsbostaden. 

De flesta grenarna hänger ner, en 

del avbrutna. En bra topp uppåt. 

Uppkvistad. Barndragningshål. 

Guldslockmossa. 

Grenar längst ner åt öster 

avblåsta. 

I trädgårdens SÖ hörn nära 

orangeriet. 

Precis S om nr 70 i Hemängens Osymmetrisk, nästan alla grenar 

kant. 

åt SV. Halva stammen borta. 

Precis bredvid häggen nära På platsen stod en stor lundalm 

vägen i hörnet av trädgården vid som blåst ner. Detta träd är en 

södra P-platsen. 

telning från roten. 

6 lönn 375cm 6m Nära vedboden. Avblåst 2005. En stor frisk gren. 

114 lönn 320cm 19m Betesmark.vid torpet Kubbleryd. 

Hög och frisk.Delar sig på 3m 

höjd i 3 kraftiga stammar. 

2 lönn 285cm 8m I allén närmast gårdsplanen. Hamlad. Guldlockmossa 

104 lönn 270cm 


N om Tävelsåsvägen vid Östra 

Gärde. Fin och välväxt. 

Mitt i allén upp till 

huvudbyggnaden. 

4 lönn 260cm 16m Trädgården nära orangeriet. Guldlockmossa. 

72 lönn 260cm 25m 




125 lönnberså 

Hemängen NV om huset. Död 

2008. Liggande lönn. Nerblåst jan 2005. 

Vid vägkanten nära torpet 

Lidbyholm. 

Precis N om ladugården nära 

skylten "Tävelsås 4". Hög och frisk. 

Mitt i allén upp till 

huvudbyggnaden. 

I trädgårdem öster om 

Örtagården finns lönnbersån, ett Ett antal kraftiga lönnar bildar en 

minne från forna ägare. öppen ring med stenbord i mitten.

97 oxel 226cm 12m 

99 oxel 225cm 

98 oxel 208cm 11m 

88 poppel 265cm 28m 

96 rönn 146cm 14m 

80 sälg 270cm 13m I trädgården Ö om orangeriet 

106 sälg 239cm 


På västra vägkanten av 

landsvägen N om gården. Frisk 

och välväxt. Cirka 40 m S om Osabyskylten. 

Strax N Osabyskylten på östra 

vägkanten. 

På västra vägkanten av 

landsvägen N om gården. Frisk 

och välväxt. S om nr 96. Cirka 70 m S om Osabyskylten. 

Strax N om pannrummet i 

gränsen mellan tomt och 

hagmark. Väldigt hög och smal. 

På Hemängen strax Ö om ek nr 

73. Välväxt med vacker krona. 

Nära liggande ek nr 48 i 

ekhagen S om huset. 

N Tävelsåsv. Nära röd grind i 

gles hage. 

Mätt på 70 cm höjd där den delar 

sig i flera stammar. 

Högstubbe med nya friska grenar 

från stammen 2008. 

Vriden och sliten men grön och 

hög. 

95 sälg 210cm Ö om asp nr 94 vid Hästhagen. Liggande - levande 2005. 

6 stammar från samma rot delar 

I ett slånsnår på Hemängen på sig på 20 cm över marken. 

77 sälg 140cm 13m en kulle N om Brandgula leden. Största stammen 140 cm. 

Osaby - Dänningelanda vägen I fin gles talldunge på båda sidor 

en bit efter Vetlandaskylten på vägen. Flera tallar är upp emot 

116 tall 213cm 33m vänster sida riktning Osaby. 200cm i omkrets. Helt friska. 

Vid vägen norrut Osaby - Kraftig tall med oregelbunden 

Dänningelanda och S om krona. Den växer på västra sidan 

118 tall 212 cm 24m vägen till Osaby mosse. 

På höger sida vägen efter det 

man kört in mot Vetlanda från 

av vägen. 

117 tall 208cm 26m vägen Osaby - Dänningelanda. I samma talldunge 

Vid vägen till Haga på vänster Välväxt, grenverket högt upp, 

sida i skogskanten just där men med något böjd topp.Helt 

115 tall 185cm 35m vägen delar sig 

frisk. Osabys högsta träd. 

1 valnöt grå 267cm 14m 

112 

valnöt 

mandschur. 90cm 

93 vildapel 172cm 

100 äppelträd 90cm 

Trädgården nära 

vandrarhemmet. Delad på 260 cm höjd. 

I trädgården nedanför stora 

valnötsträdet. Den tjockaste av tre stammar. 

N om stughällen vid torpet 

Hästhagen. Betesmark. 

På ängen vid torpet Kubbleryd. 

Massor med äpplen 2008. 

Ihåligt med vriden stam. Toppen 

död. Friska höga nya grenar. 

47

Bilaga D. Trädinventerng på Osaby 2005 - 2008. 

Nummerordning. GPS-koorinater 

Nr Trädslag Omkrets Höjd Växtplats. Kommentarer Kommentarer. G= Guldlockmossa X-koordinat Y-koordinat 

Träd i och nära trädgården. 

1 valnöt 267cm 14m Trädgården nära vandrarhemmet. Delad på 260 cm höjd. 6294242 1436872 

2 lönn 285cm 8m I allén närmast gårdsplanen. Hamlad. G. 6294210 1436822 

3 hängask 265cm 6,5m Vid gårdsplanen. Mycket speciellt växt. Uppkvistad. Barndragningshål. G. 6294177 1436819 

4 lönn 260cm 16m Trädgården nära orangeriet. G. 6294163 1436816 

Precis söder om trädgården. Sittplats runt Hamlad för länge sedan. Vintergröna 

5 ask 445cm 22m halva stammen. 

vid roten. 6294128 1436800 

6 lönn 375cm 6m Nära vedboden. Avblåst 2005. En stor frisk gren. 6294242 1436784 

Stora grenar döda. Smala levande 

7 ek 435cm 15m I förvildad trädgård norr om stora huset. grenar. Skott från stammen. 6294295 1437010 

Träd längs Gula leden när man går norrut från stora huset. 

Mäktig ek med kraftig stam. Frisk. 

8 ek 440cm 22m Strax NV om nummer 7 N om stora huset Vackert grenverk. 6294308 1436793 

9 ek 375cm 23m Strax norr om nr 8 utanför stenmuren. Glesare än 8 och fler döda grenar. 6294332 1436792 

10 ek 370cm Hagen norr om trädgården. Ö om nr 9. Liggande. Nedblåst 2005. 6294327 1436800 

Kraftig ganska bra krona. Inte så 

11 ek 440cm 22m C:a 50m N om nr 10 vid Gula leden. vacker som nr 8. 6294373 1436807 

Vid Gula leden nära fältet N om leden där 

12 ek 390cm 24m leden viker mot N. 6294406 1436859 

I aspdunge vid Gula leden precis N om en Tjock stam högt upp. Ståtlig och knotig. 

13 ek 375cm 

liten bro. 

Högrest. 6294529 1436790 

14 asp 210cm 28m Aspdunge. Öster om nr 13 nära stenmuren. 6294529 1436801 

Ekhage. Norr om nr 13. Öster om Gula 

15 ek 280cm 

leden i backen. Rak och fin. 6294592 1436810 

Norr om nr 15 i ekhagen högre upp i Lutar mot söder. Inklämd vid stora 

16 ek 360cm 

backen. 

stenar. 6294625 1436815 

49

50 

N om nr 16 vid Gula leden. Ihåligt. 

Spännande mulmträd fullt av karaktär. Sidogren full av liv. Diverse smågrenar 

17 ek 420cm c 4m Huvudstammen ligger mot marken. lever också. Knappnålslav. 6294632 1436833 

Ekhage. Norr om nr 17 nära stenmuren. Stammen kröker sig. Rätt mycket döda 

18 ek 312cm 15m Nära Gula leden. 

grenar. 6294663 1436874 


19 ek 360cm 18m Nära Gula leden. Ett ståtligt träd. 6294688 1436886 


20 ek 345cm 18m Nära Gula leden. En del dött. 6294688 1436886 

Vid N. P-platsen och i ekhagen söder om stora huset. 

Alla tre alarna vid vägen precis vid norra Här fanns många fler stora alar före de 

21 al 260cm 20m parkeringsplatsen. 

svåra stormarnas härjningar. 6294263 1436891 

22 al 252cm 12m Nära bäcken. 21 och 22 öster om vägen. Avkapad. 6294256 1436898 

23 al 300cm 22m 23 väster om vägen. Något lutande. 6294238 1436882 

24 körsbär 178cm 14m I trädgården vid arrendatorsbostaden. 6294062 1436912 

Alldeles nära stenmuren mot ekhagen strax 

25 ek 315cm 21m S om arrendatorsbostaden. En hel del döda grenar. 6293986 1436899 

25-29 i ekhagen nära vägen S om stora 

26 ek 380cm 21m huset. En fin ek. Strax S om nr 25. 6293986 1436899 

27 ek 340cm 19m I ekhagen alldeles vid vägen Ganska knotig. 6293974 1436910 

28 ek 415cm 24m Söderut längre in. En av de finaste ekarna. En del dött. 6293969 1436907 

29 ek 400cm 25m C:a 50 m söderut. Ihålig. Mulm. Mer dött än på ek 28. 6293901 1436883 

30 ek 330cm 16m Vid stor sten. Rätt nära 29, längre in. Delvis död, dåligt grenverk. 6293907 1436896 

Växer precis i och utanför stenmuren. NO Osymmetrisk på grund av närheten till 

31 ek 325cm 19m om ek nr 30. 

vägen. 6293915 1436895 

32 ek 440cm 23m S om stora asken med sittbänk. I ekhagen. 6293971 1436851 

En verklig jätte i alla avseenden. 

33 ek 553cm 27m S om asken, nära ek nr 32. 

Osabys största träd. 6293958 1436850 

Ekhagen nära sjön, på andra sidan 

34 ek 465cm 21m strandvallen, S om ruinen. En fin jätte med en del döda grenar. 6294029 1436742 

35 ek 320cm 23m Ekhagen strax S om ek nr 34. Tickor och bohål. En del dött. 6294010 1436739 

N. om stenmuren i S vid passagen genom 

36 asp 220cm 27m muren nära gamla strandvallen. Många bohål. Friska grenar högt upp. 6293864 1436737

C:a 15m S om stenmurspassagen i Mulm. Liv högst upp. Ihålig. Ett träd 

ekhagen. Väldigt knölig. Grovt skrovlig med karaktär. Flera slags knappnåls- 

37 ek 340cm 17m bark. Här såg vi blanksvart trädmyra. lav och andra lavar. "Lav-eken"! 6293865 1436729 

38 ek 300cm 25m I ekhagen S om "lav-eken" nr 37. S. om stenmuren. 6293837 1436721 

Ungefär mitt i ekhagen S om stenmuren. Mulm och mycket lav. Tjock till ung. 

39 ek 340cm c:a 10m Helt död. Originellt träd. 

150 cm höjd sedan mycket smalare. 6293787 1436722 

40 - 43 på tuvig ganska blöt mark i Döende. Rikligt med nya vattenskott 

40 ek 326cm 20m ekhagen, S om stenmuren. 

över hela eken. Skriftlav. Mycket G. 6293740 1436692 

Samma hage. V om åker och väg nära Många döda grenar. Gul mjöllav, 

41 ek 330cm 18m stenmuren i öster. Stor knöl på stammen. brosklav, gulgrön knappnålslav. 6293682 1436606 

Knölig. Korallticka. Jämntjock stam 

I sydkanten av hagen norr om de första utan grenar till ganska högt. Sedan 

42 ek 332cm 20m granarna. Fuktig mark. 

grenig och betydligt smalare. Lavrik. 6293648 1436643 

SÖ hörnet av ekhagen. S om stenmuren Delad över 200 cm höjd. Mycket 

43 ek 331cm 22m intill östra stenmuren. 

levande och vackert träd. 6293636 1436691 

Ö om stora åkern i hagens SV hörn nära I liten blöt hage med smal ek och asp. 

44 ek 338cm 20m vägen. N om röd grind på Gula leden. Liv i övre delen. Ö om vägen. Mulm. 6293605 1436696 

Östra vägkanten N om lilla blöta hagen med Väldigt knotig, svårmätt. Brosklav och 

45 ek 473cm 20m nr 44. Växer mellan diket och vägen. skriftlav. Imponerande. 6293686 1436685 

V om vägen, NV om nr 45 nära hörnet av Gott om plats runt eken. En del stora 

46 ek 390cm 18m ekhagen. 

döda grenar. Sicksackstam. 6293727 2436872 

Gles ekhage N om nr 46 och närmare Mulm. Stam med grenstumpar och 

47 ek 372cm 12m vägen. Nästan död. 

vattenskott som lever. Ingen krona. 6293771 1436875 

Gles ekhage. N om nr 47 ligger denna döda Helt död. Kullblåst och spräckt i 

48 ek C:a 400cm 

ek. 

nerändan. Mycket mulm. 6293799 1436880 

49 ek 390cm 26m Gles ekhage. Strax V om nr 48. En del stora döda grenar. 6293809 1436855 

Ekhagen c:a 25m V om nr 49. Nära 

50 ek 326cm 18m nydragna Gula leden. Intressant dött träd helt utan bark. 6293829 1436816 

I ekhagen SO om arrendatorsbostaden mm. 

Huvudstammen avblåst av stormen 

Gudrun 2005. Mulm. Rik på lavar. 6293943 1436993 

Kraftig nästan jämntjock stam till en bit 

upp. Reslig. Grenar högt upp. 6293926 2437010 

Knotig. Döda långa grenar. Fina nya 

korta grenar. 6293911 1437010 

51 ek 430cm C:a 25m SÖ ekhagen rätt nära övre hörnet. 

52 ek 388cm 25m S om nr 51 nära stenmuren mot åkern. 

53 ek 364cm 25m C.a 5 m S om nr 52 nära stenmuren. 

51

52 

Hålighet som rymmer en stor vuxen 

V om Gula leden c:a 40 m S om nr 53 i SÖ person. Mulm. Mycket knotig. Dålig 

54 ek 465cm C:a 10m ekhagen nära stenmuren. 

krona men lever. Kontinuitetsträd. 6293874 1437019 

I ekhagen intill vägen c:a 100 m SO om Högrest med kraftig krona. Växer 

55 ek 330cm 27m arrendatorsbostaden. 

hoptrasslad med hägg. 6293999 1437096 

Halva stammen ligger ner. Nästan 

Bortom Östra Gärde vid stängslet S om urholkad en bit upp. Ger ett något 

56 ek 370cm 28m Tävelsåsvägen i ekhagen. 

timglasformat intryck från norr.A36 6294179 1437404 

Norr om vägen till Tävelsås. Man vandrar norrut längs Gula leden. 

Ekhagen N om Tävelsåsvägen, nära Gula 

57 ek 304cm 26m leden. Högrest och frisk. 6294282 1437093 

Nära Gula leden vid torpet Byggebol. Gles En pinne kan genom ett smalt hål nå in 

ekhage på gränsen mot blandskog i N. 50cm. Mulm. Stora insektshål. Ståtligt 

58 ek 403cm 

Heldöd och nästan utan bark. Ihålig. dött mycket speciellt träd. 6294463 1437117 

NO hagen vid stenmuren ung. mitt för halva 

åkern i ogallrad ekhage. Vid Gula leden Saknar en del stora grenar som fallit 

59 ek 314cm 23m som här bitvis är rätt svårgången. tidigare. 6294601 1437164 

Heldöd. Mulm. Ihålig och sprucken. 

Vid stenmuren längre norrut i ekhage. Lutar sig mot en halvstor levande ek. 

60 ek 330cm 

Insektsgångar. 

Fallit omkring 2003. Står på en sten. 6294675 1437194 

Gammal knotig ek, liten gles krona. 

Brett spår efter ståltråd. Stor knöl 

61 ek 365cm 20m Snett åt NO från nr 60 i gles ekhage. längst ner. 6294792 1437226 

Mulm. Ihålig. En gren levde 2005. 

En bra bit längre åt N än nr 60 vid Resten av eken ligger nedblåst sedan 

62 ek 390cm C:a 4m stenmuren i ekhagen. 

stormen jan. -05. Helt död 2008. 6294793 1437214 

Fin stor knotig ek. Står i ett gammalt 

C:a 20 m N om nr 62. Vid stenmuren strax stenröse. Vilt krokiga grenar. Sotlav. 

63 ek 315cm 18m S om Gula leden i ekhagen. 

Originellt träd. 6294803 1437211 

Nära norra kanten av ekhagen NO om 63. En del mulm. Många döda grenar. Liten 

64 ek 343cm 23m SO om stora stenröset. 

urholkning. 6294872 1437300 

I ekhagen strax norr om stora stenröset vid Ihålig med mulm. 2005 såg vi en 

Gula leden. Växer i mindre stenröse. skogsödla i närheten. 2008 såg vi en 

65 ek 370cm 25m Kraftig bas. Smalnar fort. 

där igen. Kan det ha varit samma? 6294935 1437246 

Vid Gula leden strax S om där den svänger 

66 en 51cm 8m mot söder i gles ekhage. Mycket frisk och vacker en. 6294940 1436800

Gula leden strax Ö om Kultur-slingans nr 7 i Nästan död. Stortoppen och en 

67 ek 325cm 15m gles ekhage med enar. 

toppgren grönskar. Fallen 2008. c.a 6294842 c:a 1436798 

På och runt Hemängen. 

Hemängen NV om huset strax norr om Stort, utbrett och i huvudsak friskt träd. 

68 ek 505cm 20m stängslet. Näst största trädet på Osaby. En del döda grenar. 6294323 1436728 

NO om nr 68 litet längre från stängslet. 

69 ek 325cm 25m Hagmark nära Hemängen. Ganska smalt träd jämfört med nr 68. 6294334 1436736 

70 - 72 nära "Bersån". Hemängen VNV om Lutar något åt V. Massor med 

70 ek 352cm 22m huset i hagkanten. 

guldlockmossa. 6294290 1436651 

Osymmetrisk, nästan alla grenar åt SV. 

71 lind 260cm 22m Precis S om nr 70 i Hemängens kant. Halva stammen borta. 6294296 1436647 

72 lönn 260cm 25m Hemängen NV om huset. Död 2008. Liggande lönn. Nerblåst jan 2005. 6294297 1436662 

73 ek 500cm 20m Hemängen V om huset vid Brandgul led. Mycket vacker sparbanksek. 6294225 1436505 

Håligheter och mulm. Osymmetrisk. I 

74 ek 395cm 21m V om nr 73 på Hemängen vid Blå leden. stort stenröse. Störst mot söder. 

75 ek 314cm 25m På Hemängens jordkällare nära Blå leden. Hög och välväxt. 6294172 1436416 

Vid stenmur och Brandgula leden långt i V 

76 en 68cm 10m på Hemängen i kanten av Paradiset. Stam-en. Halvdöd 2008. 6294314 1436374 

6 stammar från samma rot delar sig på 

I ett slånsnår på Hemängen på en kulle N 20 cm över marken. Största stammen 

77 sälg 140cm 13m om Brandgula leden. 

140 cm. 

I trädgården och i hagen bakom ladugården mm. 

78 hägg 96cm 11m Vid stenmuren nära informationstavlan. Står på vägkanten. Smal och hög. 6204101 1436855 

Vid stora vägen innanför röda trästaketet Ö 

79 kastanj 225cm 14m om orangeriet. Grenar längst ner åt öster avblåsta. 6294117 1436876 

Mätt på 70 cm höjd där den delar sig i 

80 sälg 270cm 13m I trädgården Ö om orangeriet 

flera stammar. 

I den glesa ekhagen i öster bakom Liggande. Blåst omkull jan 2005. 

81 ek 343cm 

ladugården. 

Levande smågrenar maj 2005. 6294119 1437012 

82 ek 338cm 22m Åt öster bakom ladugården i ekhagen. En del döda grenar. Ganska vid. 6294137 1437006 

83 björk 194cm 26m I ekhagen Ö om ladugården. Hög. En del döda grenar. 6294144 1437042 

84 ek 325cm 25m Längre åt N i ekhagen Ö om ladugården. Nr 84 och 85 nära varandra. 6294160 1437054 

85 ek 345cm 33m Längre åt N i ekhagen. 85 växer N om 84. Osabys högsta uppmätta ek 6294167 1437055 

53

54 

De flesta grenarna hänger ner, en del 

86 hägg 126cm Bakom ladugården åt Ö i gles ekhage. avbrutna. En bra topp uppåt. 6294158 1437035 

87 ek 310cm 24m Ö om arrendatorbostaden på tomten. Välväxt och vackert träd. 6294055 1436965 

Andra stora träd som vi antecknat efter 2005. 

Strax N om pannrummet i gränsen mellan 

88 poppel 265cm 28m tomt och hagmark. Väldigt hög och smal. 6294285 1436851 

89 blodbok 210cm I trädgården mellan orangeriet och allén. Stort mycket vackert träd. 6294183 1436852 

Nära torpet Östergärde på betesmark invid 

90 ek 348cm 27m gammal fägata. Tredelad stam ett stycke upp. 

91 asp 262cm 29m Betesmark rakt S arrendatorsbost. Rik på lavar. 6293581 1436972 

Det stod en vacker blodlönn, 130 cm i Denna nya blodlönn planterades 2007 

omkrets, litet längre mot S vid staketet. Den vid staketet nära vandrarhemmet. 

92 blodlönn ----- 

föll i stormen 2006. 

Tyvärr är den nu död (2008) 6294213 1436871 

93 vildapel 172cm N om stughällen vid torpet Hästhagen. Betesmark. 

94 asp 220cm Vid torpet Hästhagens potatiskällare. Betesmark. 

95 sälg 210cm Ö om asp nr 94 vid Hästhagen. Liggande - levande 2005. 

96 rönn 146cm 14m På Hemängen strax Ö om ek nr 73. Välväxt med vacker krona. 6294211 1436600 

På västra vägkanten av landsvägen N om 

97 oxel 226cm 12m gården. Frisk och välväxt. Cirka 40 m S om Osabyskylten. 6294670 1437012 

På västra vägkanten av landsvägen N om 

98 oxel 208cm 11m gården. Frisk och välväxt. S om nr 96. Cirka 70 m S om Osabyskylten. 6294670 1437012 

99 oxel 225cm Strax N Osabyskylten på Ö vägkanten. 6294704 1437021 

På ängen vid torpet Kubbleryd. Massor med Ihåligt med vriden stam. Toppen 

100 apel 90cm 

äpplen 2008. 

död..Friska höga nya grenar. 6292730 1438194 

S om arrendatorsbostaden på Ö sidan 

101 björk 215cm 

vägen snett emot garaget. Kraftig. 6293997 1436935 

102 ek 345cm 32m Mellan ladugården och nr 82. Gles sparbanksek. 6294158 1437035 

Precis N om ladugården nära skylten 


"Tävelsås 4". Hög och frisk. 6294193 1436896 

104 lönn 270cm N om Tävelsåsvägen vid Östra Gärde. Fin och välväxt. 6294184 1437283 

105 sälg 232cm N Tävelsåsv. Nära röd grind i gles hage. Vriden och sliten men grön och hög. 6294219 1437113 

Nära liggande ek nr 48 i ekhagen S om Högstubbe med nya friska grenar från 


huset. 

stammen 2008. 6293799 1436880 

107 ek 316cm Nära "Bersån" och Blågula leden. Vid stora stenar. Väldiga rötter. 6294273 1436574

108 en 70cm Rätt nära "Bersån" åt väster. Funnen -08. Frisk och grön med många nya skott. 6294266 1436583 

109 ek 330cm Strax V om "Bersån" bland hasselbuskar. Krusbärsbuskar vid roten. 6294275 1436632 

Precis bredvid häggen nära vägen i hörnet Detta är en telning från roten av en stor 

110 lundalm 72cm 

av trädgården vid södra P-platsen. lundalm som blåst ner. 6294101 1436852 

111 krikonlund 2008 planterades ett 50-tal små träd. I trädgårdens SÖ hörn nära orangeriet. 6294123 1436851 

112 mands. valnöt 90cm I trädgården nedanför stora valnötsträdet. Den tjockaste av tre stammar. 6294231 1436844 

113 lönn 238cm Vid vägkanten nära torpet Lidbyholm. 

Hög och frisk.Delar sig på 3m höjd i 3 

114 lönn 320cm 19m Betesmark.vid torpet Kubbleryd. 

kraftiga stammar 6292706 1438196 

Välväxt, grenverket högt upp, men med 

Vid vägen till Haga på vänster sida i något böjd topp. Helt frisk. 

115 tall 185cm 35m skogskanten just där vägen delar sig Osabys högsta träd. 6295563 1436349 

Nära vägen Osaby - Dänningelanda, ett I en fin gles talldunge på båda sidor av 

stycke efter skylten mot Vetlanda på vägen där ett antal tallar är upp emot 

116 tall 213cm 33m vänster sida när man kör mot Osaby. 200 cm i omkrets och helt friska. 6295137 1437648 

På höger sida vägen en liten bit efter man 

kört in mot Vetlanda från vägen Osaby - 

117 tall 208cm 26m Dänningelanda. I samma talldunge 6295017 1437717 

Kraftig tall med oregelbunden krona. 

Den växer på västra sidan av vägen. 6295360 1437770 

Yvig och vid. Två stammar. Den 

smalare av dem avbruten. 6293515 1437960 

Vid vägen norrut Osaby - Dänningelande 

och S om vägen till Osaby mosse 

118 tall 212 cm 24m 

119 gran 215cm 25m På betesmarken nära Spelhagen 

120 gran 207cm 20m På betesmarken nära Spelhagen Stammen grenlös till över 3 m höjd. 6283495 1437933 

Uppkvistad. Växer öppet och fritt på 

121 gran 230cm 20m Vid vägen bortom torpet Kubbleryd betesmark. 6292691 1438196 

Huvudstammen saknas. Delar sig i fyra 

122 asp 232cm 23m Vid vägen strax innan torpet Kubbleryd kraftiga grenas på 3m höjd 6292730 1438145 

123 lönn 270cm Mitt i allén upp till huvudbyggnaden. Södra sidan. 6294207 1436840 

124 lönn 205cm Mitt i allén upp till huvudbyggnaden. 6294207 1436840 

Ett antal kraftiga lönnar bildar en öppen 

ring med stenbord i mitten. 

I trädgårdem öster om Örtagården finns 

lönnbersån, ett minne från forna ägare. 

55 

125 lönnberså

56 

Frisk opch högväxt med en hel del 

yngre bokar runt om. 6293975 1436490 

Hög bokstubbe mitt i stormhiet med 

grenar långt ner men inga i toppen. 6293877 1436441 

4-stammig bok. Mycket hög men 

sparsamt med löv på översta 1/4-del 6295883 1436427 

2-stammig, ena stammen tunn och 

kortare. Grenarna växer liksom i vippor 6293730 1436327 

Välväxt kraftig mycket vital bok med rikt 

lövverk. 6293540 1433297 

En högväxt bok som delar sig tidigt, en 

vågrät gren och tre stammar uppåt. 6293688 1436114 

Bokar vid Sjöslingan av Blå leden 

Ett stycke vänster om stigen mitt på en 

kulle nära foderbord för vilt. 

126 bok 208cm 25m 

127 bok 200cm 5m Till vänster om stigen strax före en bro. 

Höger om stigen strax efter bokstubben. 

128 bok 200cm 34m Bakom ligger en lika kraftig avsågad bok. 

På höger sida strax efter stigen passerat 

129 bok 170cm 25m genom avsågad gran och liten bro 

130 bok 234cm c:a 30m Långt ut på södra udden. 

131 bok 295cm c:a 30m På Galgabergets sluttning mot sjön.

Eklandskap i förstoring ger förståelse för mikroklimat för rik mångfald av växter och djur.

Trädinventering 2005-2008

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?