nr 4 2007 Grund för Pdf.indd - Fort & Bunker
nr 4 2007 Grund för Pdf.indd - Fort & Bunker
nr 4 2007 Grund för Pdf.indd - Fort & Bunker
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
FORT & BUNKER 4 - <strong>2007</strong><br />
Nummer 4 (25) Årgång 6 November/December<strong>2007</strong><br />
i detta nummer bl a:<br />
BUNKRAR I DANMARK<br />
FÖRSTA VÄRLDSKRIGET<br />
LANDSORT, NU ÄR DET SLUT?<br />
BEREDSKAPSMINNEN<br />
1
en sk Ringstand. Speciellt Johan funderar<br />
hur han skall få denna med hem<br />
till museet.<br />
Tredje bilden var tänkt att symbolisera<br />
ordspråket. ”.det fi nns inget dåligt<br />
väder, bara dåliga..” Något som vi fi ck<br />
uppleva vid ett par tillfällen. Här på<br />
en pjäsplattform vid Lökken kunde vi<br />
konstatera att det är en sanning med<br />
stund som vi kröp inomhus. Men<br />
det hade onekligen sin tjusning det<br />
också. Om inte annat <strong>för</strong> att testa sina<br />
regnkläder.<br />
Bilderna togs av Lars<br />
Dahlbom, som där<strong>för</strong><br />
inte fi nns med<br />
på bilderna, men<br />
det reparerar vi<br />
med en egen<br />
bild på honom.<br />
Årets bunkerpromenad längs den<br />
danska västkusten kan du läsa mer<br />
om inuti tidningen. Här några bilder<br />
som jag absolut inte vill undanhålla.<br />
De visar valda delar av dagarna längs<br />
bunkrar och sand. Överst ses vår egen<br />
grillmästare under det hårda arbetet<br />
med att <strong>för</strong>se de utsvultna deltagarna<br />
med nygrillat kött, trots en störande<br />
och <strong>för</strong> grillningen mycket besvärande<br />
vind. Terrassens sommarmöbler<br />
kom bra till pass.<br />
Nästa bild visar hur vi detaljstuderar<br />
en av Atlantvallens mindre bunkrar,<br />
modifi kation <strong>för</strong> trots bra kläder kan<br />
blåsten ställa till med en hel del tillsammans<br />
med regnet. Sista bilden<br />
är dock tagen efter att regnet dragit<br />
<strong>för</strong>bi. Här sitter vi uppradade vid en<br />
av pjäserna i Bangbo <strong>Fort</strong>, uppe vid<br />
Fredrikshavn. En söndag då <strong>för</strong>middagen<br />
bjöd på riktigt ösregn, under<br />
den tid vi vistades utomhus, <strong>för</strong> att<br />
lagom till lunch upphöra, i samma
<strong>Bunker</strong>vänner!<br />
Ytterligare ett utgivningsår närmar sig sitt slut. Detta är nummer fyra<br />
av <strong>2007</strong> års utgivning och därmed att betrakta som ”julnummer”.<br />
Måste erkänna att det kändes konstigt att sitta och arbeta med baksidans<br />
julhälsning, samma morgon som vi skruvade om klockorna till<br />
vintertid. Men man kan ju tolka det som att vi nu bara har 5-6 månader<br />
tills det blir sommartid igen. Om det nu inte är så att man lärt sig<br />
uppskatta den mörka årstiden. Den är inte alldeles fel. Tänk bara att<br />
få slå sig ner i fåtöljen med några bra böcker, kanske militärhistoriska.<br />
I den öppna spisen sprakar en liten brasa och inom bekvämt räckhåll<br />
finns kaffe, the, konjak, glögg, vatten-välj vilket du tycker passar dig.<br />
Eller var<strong>för</strong> inte ta tag i det där viktiga med din egen historia. Något<br />
som du kan läsa mer om inuti tidningen.<br />
Så här mot slutet av året skall man ju <strong>för</strong>söka summera vad som hänt,<br />
och hur det varit under det gångna året. För min del är det nu snart<br />
tio år sedan jag började ägna mig åt militärhistoria på allvar. Och jag<br />
måste säga att åren överträffar varandra. <strong>2007</strong> var också året då boken<br />
om Muskö kom ut. En bok som <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta gången berättade om<br />
vår mest hemliga militära bas. Boken har fått mängder av lovord, och<br />
kommer väl <strong>för</strong>modligen att fungera som julklapp till många. Själv<br />
hoppas jag att mina kommande böcker också kan få samma uppmärksamhet.<br />
Just nu arbetar jag tillsammans med min kollega, Jan-Erik Ohlsson,<br />
som från sitt håll sliter med grundmaterialet till MILITÄR UTFLYKT, del<br />
2. Jan-Erik har valt att utmana myggen och knotten i norr <strong>för</strong> att få<br />
samman ett unikt material om bl a Kalixlinjen. Själv har jag ägnat stor<br />
tid åt Danmark och Norge, som tillsammans med Finland och skall<br />
ingå i den kommande boken.<br />
Det har också varit ett år med mycket spännande resor både inom<br />
och utom landets gränser. Bestående intryck fick jag i gamla Östtyskland,<br />
där jag tillsammans med likasinnade fick se märkliga bunkerskapelser.<br />
Men också promenaderna längs den danska västkusten, <strong>Bunker</strong>promenaden,<br />
vill jag gärna minnas. Närmast i tiden ligger annars<br />
besöket vid 12/70-batteriet på Landsort. Bilden som pryder omslaget<br />
kommer därifrån. Jodå så vacker kan världens modernaste kustartilleripjäs<br />
se ut i soluppgångens ljus.<br />
Så jag vill avsluta med ett tack till alla ni som läser FORT & BUNKER,<br />
alla ni som velat dela mina upplevelser, alla ni som jag fått <strong>för</strong>månen<br />
att träffa, både i bunkerlandet, på museet och andra tillställningar.<br />
Och med det vill jag önska alla bunkervänner (och andra också <strong>för</strong><br />
den delen) trevliga helger, och jag hoppas vi hörs eller ses under det<br />
kommande året under minst lika trevliga former!<br />
Hälsningar redaktören<br />
NÄSTA NUMMER AV FORT & BUNKER UTKOMMER DEN 27 FEBRUARI!<br />
Ärets bunkerpromenad POLEN!<br />
Bunkrar i Bohuslän<br />
MILITÄR UTFLYKT, del 2<br />
En tillbakablick, vad har hänt?, hur ser det ut?<br />
Försvar i Förvar - hur går det?<br />
Utflyktstips till våra grannländer.<br />
Utkommer med 4 nummer per år<br />
och kostar 195:-/år (abonnemang)<br />
Vid beställning av enstaka exemplar<br />
är priset 55:-/ex.<br />
Postgiro 165 68 68 - 5<br />
Innehållet i <strong>Fort</strong>&<strong>Bunker</strong> får gärna<br />
kopieras i privat syfte med angivande<br />
av källa. Bilder får dock ej användas<br />
utan skriftligt tillstånd. För insänt, icke<br />
beställt material eller bilder ansvaras<br />
ej. Kontakta alltid tidningen innan du<br />
skickar material eller bilder.<br />
FORT & BUNKER<br />
Torsjö 21, 274 93 Skurup<br />
telefon/fax 0411 / 434 33<br />
mobiltel: 0708 / 310 313<br />
email: info@bunker.nu<br />
Redaktör och ansvarig utgivare:<br />
Leif Högberg<br />
info@bunker.nu<br />
EFTERLYSNING<br />
Har du bilder från din ”lumpartid”?<br />
FORT & BUNKER efterlyser bilder från<br />
tjänstgöring och rep-övningar. Helst<br />
ser vi att bilderna är tagna i något<br />
sammanhang med våra befästningar<br />
eller värn.<br />
Men all bilddokumentation är av<br />
intresse. Gärna om det fi nns en berättelse<br />
till bilderna (men det går givetvis<br />
lika bra utan).<br />
Bilderna kan vara från beredskapstiden,<br />
eller 1960-talet, eller ännu senare<br />
- det spelar ingen roll. Det viktigaste är<br />
att du tittat efter i dina gömmor om<br />
där fi nns någon (eller några) bild(er).<br />
Hör av dig till F & B på telefon eller<br />
med ett par rader. Skicka inga bilder<br />
<strong>för</strong>rän du fått kontakt med oss. Det<br />
skulle vara illa om bilderna ”<strong>för</strong>svann”<br />
på vägen till oss.<br />
Redaktionen<br />
ISSN 1653-3380
FORT & BUNKER 4 - <strong>2007</strong><br />
Ingången till 2.pjäs.<br />
Klockan var nästan prick 1200 när vi<br />
kastade ombord våra väskor på den<br />
väntande taxibåten vid Ankarudden,<br />
utan<strong>för</strong> Nynäshamn. Båten skulle ta<br />
oss till ön Öja och Landsort.<br />
Det var dags <strong>för</strong> ett återbesök med<br />
vidhängande fotografering av en<br />
tornpjäs i skjutläge. Efter en kort<br />
stund guppade vi in i norra hamnen,<br />
en hamn som nu domineras av det<br />
pågående avvecklingsarbetet med<br />
landets sista 12/70-batteri. Här samlas<br />
”skrotet” i väntan på transport till<br />
fastlandet och skrotfirmorna. Just i<br />
dagarna var det dags med transporter,<br />
och det var där<strong>för</strong> som vi lyckats<br />
krångla oss in, och fått både besöks-<br />
tillstånd och fototillstånd. Dessutom<br />
skulle vi med lite hjälp ”ställa” en pjäs<br />
i skjutläge, med eldröret eleverat. Pjäsen<br />
ligger ju normalt dold under sin<br />
fredstäckning och eldröret stadigt<br />
<strong>för</strong>ankrat i sin ”vagga”.<br />
Med hjälp av en traktorlastare lyftes<br />
täckningen av. Luckan till periskopet<br />
öppnades så vi kunde kommunicera<br />
med tornet. Sedan var det dags. Det<br />
är svårt att med stillbilder återge den<br />
imponerande synen när 30 ton stål<br />
och pansar, nästan ljudlöst, vrider sig,<br />
och samtidigt som pjäsen reser sig.<br />
Den lilla korta bildsviten här på sidan<br />
kanske kan <strong>för</strong>medla lite av intrycket.<br />
Den stackars pjästeknikern, som satt<br />
inne i tornet, måste ha trott att en<br />
samling dårar sprang runt utan<strong>för</strong> och<br />
skrek och viftade - till vänster, höger,<br />
upp, ner, mer till höger, snurra....<br />
Timmarna gick fort, och det var dags<br />
att säkra pjäsen i sitt läge. Under några<br />
timmar i morgon skulle vi <strong>för</strong>söka<br />
få ett antal bilder i gryningsljus och<br />
soluppgång. Men nu var det dags<br />
att gå på upptäcksfärd inuti världens<br />
modernaste kustartilleripjäs- och an-<br />
4<br />
läggning, Utöver själva pjäsutrymmet,<br />
finns här ammunitionsdurk,<br />
även kallat kyrkan, maskinutrymmen<br />
och <strong>för</strong>läggningsplatser.<br />
Vi började med att ta oss in genom de<br />
imponerande stötvågsdörrarna och<br />
gick direkt till ammunitionsdurken<br />
<strong>för</strong> att bli av med alla väskor, kameror<br />
och stativ. 2.pjäs, som var den vi nu<br />
letat oss in i, står på tur att avvecklas.<br />
Just nu pågår slutarbetet med 1.pjäs.<br />
3.pjäs, som vi skall titta på i morgon,<br />
skall eventuellt sparas <strong>för</strong> framtida<br />
museibruk. Men den frågan är långt<br />
ifrån avgjord. Det är där<strong>för</strong> det kändes<br />
angeläget att få komma hit och fotografera,<br />
kanske de sista bilderna från<br />
batteriet, i någorlunda intakt skick.<br />
Det är inte utan man blir imponerad,<br />
när stående i ”kyrkan” ser raderna<br />
med ställ till ammunitionen. Här fanns<br />
nästan 700 granater i kalibern 12 cm,<br />
redo att via ilastningsbordet åka hiss<br />
upp till pjäsen ovan<strong>för</strong> oss. Givetvis<br />
var det nu dags att ta sig upp till pjäsen,<br />
ett flertal meter ovan<strong>för</strong> oss.
Det är långt upp och mycket trångt.<br />
Men vilken känsla när man ”kröp” in<br />
på höjdriktarens plats, i den vänstra<br />
delen av tornet. Här finns inte mycket<br />
mer än instrumentpanelen, som du<br />
ser på bilden här intill, och de gulmålade<br />
pansarväggarna. Höjdriktaren<br />
har heller ingen möjlighet att se ut.<br />
Ner <strong>för</strong> stegen, och vidare ner i anläggningen.<br />
Våningen under innehåller<br />
maskineriet <strong>för</strong> att pjäsplatsen<br />
skall fungera. Här finns de båda dieselmotorerna<br />
som via generatorer<br />
skall ge ström vid bortkoppling från<br />
elnätet. Här finns filter och ventilationsanläggningen.<br />
Vi fortsatte neråt och kom ner till<br />
manskapsutrymmena. Här finns <strong>för</strong>läggningsplatser<br />
<strong>för</strong> bemanningen<br />
med ca 30 sängplatser. Här fanns<br />
också ett litet pentry med spis, ugn,<br />
kyl, frys och diskmaskin. Köksbordet<br />
hade plats <strong>för</strong> 9 sittande. Pjäschefens<br />
rum låg nästan mitt<strong>för</strong> koket och<br />
skulle vid behov även fungera som<br />
”sjukstuga”, något som vasken med<br />
sjukhusinspirerade kranar visade på.<br />
På insidan av <strong>för</strong>läggningsutrymmen<br />
fanns nedanstående lapp och notering,<br />
något som talar <strong>för</strong> sig själv.<br />
Anläggningen, som fortfarande är i<br />
full drift, vad gäller ventilation och<br />
värme, var ganska ombonad och man<br />
kunde gå omkring i skjortärmarna<br />
under fotograferingsarbetet.<br />
Längst ner i själva ”bergutrymmet”<br />
ligger plan 0. En servicevåning där<br />
bland annat olja och annat <strong>för</strong>varas.<br />
Här kan man också studera hur hela<br />
bygget är upp<strong>för</strong>t i berget. Alltsamman<br />
(dock inte pjässchakt och ammunitionsdurk)<br />
vilar på stora gummikuddar,<br />
som skall ta upp eventuella<br />
Köket, eller pentryt i 3.pjäs.<br />
rörelser, vid t ex en detonation i närheten.<br />
Långt bort ekade en röst -HAL-<br />
LÅ!!!!! Det var ju klart inte alldeles enkelt<br />
att hålla reda på oss tre nyfikna,<br />
dessutom helt lösa inuti en modern<br />
pjäsplats. Det var vår välvilliga ciceron<br />
och värd som ville göra oss uppmärksam<br />
på att mörkret började lägga sig<br />
över området.<br />
Vi packade ihop vår utrustning och<br />
fick ”lift” till vårt nattläger, Landsorts<br />
Vandrarhem. Passande nog i<strong>nr</strong>ättat i<br />
de moderniserade lägerbarackerna<br />
från andra världskriget. Efter kvällsmat<br />
och öl, samt lite kaffe beslöt vi<br />
oss <strong>för</strong> en nattlig utflykt i området<br />
kring vår bostad. Denna <strong>för</strong>de oss<br />
upp till fyren, som med jämna intervaller<br />
kastade sitt skarpa sken utöver<br />
havet. Med hjälp av våra ficklampor<br />
experimenterade vi lite med bildtagningar<br />
av det gamla kanontorn<br />
som finns precis fram<strong>för</strong> fyren. För att<br />
vara <strong>för</strong>sta <strong>för</strong>söket var det väl inte<br />
så dåligt, du ser bilden på tidningens<br />
baksida. Som tur var fanns det inga<br />
åskådare, det hade nog blivit lite svårt<br />
att <strong>för</strong>klara var<strong>för</strong> tre vuxna män står<br />
och lyser med ficklampor rakt ut i terrängen.<br />
Nästa morgon, klockan ringde 0515,<br />
inledes med kommentaren ”-Morn´ar<br />
är inte min grej..”. Jag måste erkänna<br />
att det var ganska segt, men om vi nu<br />
fått lov att ställa en av de sista kvarvarande<br />
12/70-pjäserna i en härlig<br />
”attackvinkel” så skulle här också tas<br />
bilder i ljuset från en soluppgång. Det<br />
blev en snabb frukost innan det bar<br />
iväg till 2.pjäs. Stegar, stativ och kamror<br />
riggades runt pjäsen, och sedan<br />
var det bara att vänta. Vid ½7-tiden<br />
börjde det synas en liten guldfärgad<br />
rand vid horisonten, och det var<br />
dags att börja fotografera. Under den<br />
knappa timma som gryning och soluppgång<br />
varade tog vi väl ett 500-tal<br />
FORT & BUNKER 4 - <strong>2007</strong><br />
bilder tillsammans. Det gällde ju att<br />
inte missa tillfället, eller som Lars så<br />
talande uttryckte det: - ”Det blir inte<br />
fler chanser”. För även om det bevaras<br />
en pjäs vid Landsort, så är det ju inte<br />
riktigt det samma med en museipjäs,<br />
som med en ”skarp” pjäs.<br />
När solen äntligen bröt horisonten,<br />
tog vi de sista bilderna och packade<br />
ner allt vi släpat upp på klipporna.<br />
Som avslutning på morgonen tog vi<br />
oss till 3.pjäs, som är den pjäs som<br />
är <strong>för</strong>eslagen till bevarande. Här har<br />
tiden stått still och allt finns bevarat.<br />
Vad passade väl bättre än en god andra<br />
frukost i det lilla pentryt. En kort<br />
rundtur hann vi också med, innan det<br />
5
FORT & BUNKER 4 - <strong>2007</strong><br />
Pressmeddelande<br />
3 april <strong>2007</strong><br />
Kulturdepartementet<br />
Arholma nytt statligt<br />
byggnadsminne<br />
Regeringen har idag fattat beslut om<br />
att göra Arholma kustartilleribatteri till<br />
statligt byggnadsminne. Batteri Arholma,<br />
som ligger i Norrtälje kommun och<br />
togs i bruk 1961, har ett högt fortifikationshistoriskt<br />
värde. Batteriet var en av<br />
de <strong>för</strong>svarsanläggningar som anlades<br />
<strong>för</strong> att ersätta de äldre fasta <strong>för</strong>band<br />
som byggts i den s.k. havsbandslinjen<br />
under andra världskriget. Utrustningen<br />
har under batteriets existens kontinuerligt<br />
moderniserats. Både den ursprungliga<br />
såväl som den senare utrustningen<br />
finns bevarad, vilket gör anläggningen<br />
unik, inte minst <strong>för</strong> den som är intresserad<br />
av att studera teknikutvecklingen<br />
inom området. Batteriet är vidare ett<br />
talande exempel på vad som <strong>för</strong> inte<br />
allt<strong>för</strong> länge sedan var en realitet även i<br />
vårt land: Det kalla kriget.<br />
Revolvermagasinet med sina granater,<br />
här visserligen blinda.<br />
Norra Arholma har länge varit <strong>för</strong>bjuden<br />
mark <strong>för</strong> besökare. Nu blir<br />
det precis tvärtom. Både det gamla<br />
baracklägret och den unika kustartillerikanonen,<br />
av m/50, hälsar besökaren<br />
välkommen. Här skall man både<br />
kunna övernatta i de helrenoverade<br />
barackerna och besöka pjäsen. Denna<br />
är den enda kvarvarande av de<br />
sex som upp<strong>för</strong>des under 1950-talet,<br />
i Stockholms skärgård. Pjäsen skiljer<br />
sig i flera avseenden från de pjäser<br />
6<br />
En spännande plats, precis intill pjäsens<br />
mekanism i tornet.<br />
som efteråt kom att prägla det svenska<br />
kustartilleriet. Konstruerad som<br />
allmålskanon, pjäsen kunde skjuta<br />
mot luftmål, men utrustning <strong>för</strong> luftvärnsanvändning<br />
fanns ej. Pjäsens<br />
bemanning befann sig under tornet,<br />
som alltså var obemannat ovan<strong>för</strong><br />
markytan. Tornet hade från början<br />
ingen maskeringshuv (i likhet med<br />
med 7,5/57 el 12/70).<br />
De tre batterierna placerades med ett<br />
vid Ålands hav och inloppet till Norr-<br />
Foton: Jan-Erik Ohlsson<br />
tälje, två batterier anlades i södra skärgården<br />
med bl a uppgifter att skydda<br />
inloppen till Mysingen, Nynäshamn<br />
och örlogsbasen på Muskö.<br />
Nu kommer det alltså att finnas möjligheter<br />
att besöka denna enda kvarvarande<br />
pjäs på Arholma. Under 2008<br />
räknar man med att kunna ha den<br />
<strong>för</strong>sta visningen av anläggningen.<br />
Pjäsen ingår som en del i det turistprojekt<br />
som går under namnet Arholma<br />
Nord, och som även omfattar<br />
vandrahemsverksamheten i det gamla<br />
baracklägret.<br />
ARHOLMA NORD<br />
Arholma Nord<br />
760 41 Arholma,<br />
info@arholmanord.se<br />
www.arholmanord.se<br />
tfn: 0706 54 20 81
BUNKERÖL<br />
Första gången var i den lilla hamnpuben,<br />
nere vid Västra Hamnen, på<br />
Landsort. Efter en dag ute bland<br />
bunkrar, kanoner och mygg, var det<br />
en underbar njutning att få sjunka<br />
ner i stolen tillsammans med en kall<br />
öl - Landsorts Lager. Vid återkomsten<br />
till Nynäshamn blev det direktfärd till<br />
det lokala Systembolaget - Slut <strong>för</strong><br />
tillfället! Snopet. Nåväl skam den som<br />
ger sig. Vid senaste besöket i området<br />
blev det <strong>för</strong>nyat besök vid Systembolaget<br />
och inköp av en kartong, av<br />
nämnda dryck. Som reserv inköptes<br />
sex lösa flaskor som skulle med<strong>för</strong>as<br />
ut till just platsen, <strong>för</strong> att så att säga<br />
avnjutas på stället. Tyvärr blev dessa<br />
kvarglömda i bilen på Ankarudden<br />
och kvällens middag fick istället avnjutas<br />
med de sedvanliga Svart Guld<br />
(inte illa, men inte riktig detsamma).<br />
Nu har jag ett lager med min favoritöl<br />
hemma som avnjuts sparsamt.<br />
Vill du prova? Den finns i Systembola-<br />
gets ordinarie sor- sor-<br />
timent, nummer<br />
1466. Priset är<br />
27,10 <strong>för</strong> en ½<br />
liters flaska.<br />
FORT & BUNKER 4 - <strong>2007</strong><br />
Här ses delar av delegationen på väg fram till den gamla radarstationen vid Laröd<br />
<strong>för</strong> att besiktiga densamma.<br />
VÄRNEN LEVER,<br />
LEVE VÄRNEN!<br />
Det var kanske en del som höjde på<br />
ögonbrynen när den 12 man starka<br />
delegationen travade runt de gamla<br />
bunkrarna i Helsingborgsområdet.<br />
Det var ytterligare ett möte i den långa<br />
kampen <strong>för</strong> att bevara de 17 värnen i<br />
Helsingborgsområdet (mer om dessa<br />
kan du läsa om på annan plats i tidningen).<br />
Här fanns representanter <strong>för</strong><br />
Försvarsmakten, <strong>Fort</strong>ifikationsverket,<br />
Riksantikvarieämbetet, Statens Försvarshistoriska<br />
museer, Helsingborgs<br />
kommun och Beredskapsmuseet.<br />
Avsikten med bunkerutflykten var att<br />
alla inblandade skulle få se de utvalda<br />
värnen, så att säga, med egna ögon.<br />
Historien om bevarandet av ett antal<br />
värn i Helsingborgsområdet började<br />
redan 2001 då de <strong>för</strong>sta skrivelserna<br />
och insändarna satte fart på bevarandefrågan.<br />
Sedan dess har det varit<br />
åtskilliga möten, brevväxlingar och<br />
studiebesök i området.<br />
Nu har äntligen ärendet börjat ta sig<br />
upp på kommunens bord. Värnfrågan<br />
har nu också hamnat i den utredning<br />
som kallas Försvar i Förvar, vilket gör<br />
att det nu finns ett visst ekonomiskt<br />
bidrag från statens sida. I slutändan<br />
handlar det om att kommunen måste<br />
ställa sig som ägare till värnen, och<br />
därmed också ta ett visst ansvar <strong>för</strong><br />
dem. Tanken är att kunna använda<br />
en del av värnen som visningsobjekt,<br />
tex i<strong>nr</strong>eda med utrustning från olika<br />
tidsperioder. Det kan t ex vara Beredskapstiden,<br />
eller kanske ett värn från<br />
FORT & BUNKER,s Leif Högberg berättar<br />
om stadsvärnen i Helsingborg, här vid<br />
värn H 59 i Öresundsparken.<br />
Det är lågt i tak, inuti de gamla värnen.<br />
Här besiktigas värn H 1 vid Margaretaplatsen.<br />
Kalla Krigets dagar. Enligt det frmalagda<br />
<strong>för</strong>slaget, i utredningen, är det<br />
Beredskapsmuseet i Djuramossa, som<br />
skall vara den museala parten i sammanhanget.<br />
Nu väntar inventeringar tillsammans<br />
med personal från kommunen <strong>för</strong> att<br />
kunna uppskatta åtgärder och underhåll.<br />
Därefter kan, <strong>för</strong>hoppningsvis,<br />
kommunen fatta ett beslut. Så kanske<br />
under 2009 skall Skåne ha fått en ny<br />
attraktion - Per-Albinlinjen!<br />
Foton: Lars Dahlbom<br />
7
FORT & BUNKER 4 - <strong>2007</strong><br />
Våra Militärmuseer<br />
KULTURHISTORISKA<br />
FÖRSVARSANLÄGGNINGAR<br />
De sjutton <strong>för</strong>svarsanläggningar som<br />
Statens Fastighetsverk (SFV) utrett<br />
har samtliga utpekats av Riksantikvarieämbetet<br />
som kulturhistoriskt värdefulla,<br />
sju av dem är redan statliga<br />
byggnadsminnen. Försvaret har inte<br />
längre någon användning av dem<br />
och nu behöver regeringen ta ett<br />
beslut om hur de ska <strong>för</strong>valtas i framtiden.<br />
SFV bedömer att sju av de sjutton<br />
fastigheterna har stor potential att<br />
utvecklas till populära besöksmål delvis<br />
på grund av sitt (infrastrukturella)<br />
sammanhang men också <strong>för</strong> den potential<br />
de har att bli goda representanter<br />
<strong>för</strong> sin tidsepok. Ytterligare fyra har<br />
relativt goda möjligheter att bli bra<br />
besöksmål, medan sex anläggningar<br />
bedöms som svårare att levandegöra.<br />
En anläggning har inte bedömts jäm<strong>för</strong>bar.<br />
”- Oscar II <strong>Fort</strong> i Göteborg, Nya Ellenabben<br />
i anslutning till världsarvet i<br />
Karlskrona och det närmast världsunika<br />
Erstabatteriet på Landsort är tre<br />
exempel på <strong>för</strong>svarsanläggningar som<br />
vi bedömer ha god potential att bli<br />
intressanta besöksmål”, berättar kulturarvsspecialist<br />
Lena Simonsson, på<br />
SFV. Enholmen, som är en ö utan fasta<br />
färje<strong>för</strong>bindelser utan<strong>för</strong> Slite på Gotland,<br />
samt sjunde batteriet på Värmdö<br />
är exempel på anläggningar som har<br />
låg levandegörandepotential och har<br />
där<strong>för</strong> sämre prognos att utvecklas <strong>för</strong><br />
framtiden.<br />
SFV har fått i uppdrag att genom<strong>för</strong>a<br />
en grundläggande ekonomisk analys<br />
och titta på kostnader <strong>för</strong> drift och underhåll<br />
av <strong>för</strong>svarsanläggningarna och<br />
vård och underhåll av militär utrustning<br />
samt kostnaderna <strong>för</strong> att levandegöra<br />
natur- och kulturmiljövärden. SFV<br />
har också haft uppdraget att bedöma<br />
de olika anläggningarnas lämplighet<br />
<strong>för</strong> att bli levande besöksmål.<br />
- Vi har på en kort tid lyckats göra en<br />
samlad, bred bedömning av sjutton<br />
relativt svårbedömda fastigheter, berättar<br />
Lena Simonsson. Det har varit<br />
möjligt genom att vi samarbetat bra<br />
med de övriga aktörerna som alla bidragit<br />
med sin expertkunskap. Vi har<br />
besökt samtliga anläggningar <strong>för</strong> att<br />
bland annat registrera nuvarande<br />
underhållsstatus och material samt<br />
bedöma underhållscyklerna. För att<br />
fortsättning sidan 13<br />
8<br />
En av batteri EN (Ellenabben) 7,5 cm pjäser som redan har <strong>för</strong>svunnit från batteriområdet.<br />
Avvecklingen pågår <strong>för</strong> fullt och det ursprungliga <strong>för</strong>slaget är att en pjäs<br />
och splats (eldledning) bevaras. Redan nu kan du dock besöka ett 7,5 cm batteri,<br />
och det är Femörefortet (batteri OD) i Oxelösund. Visserligen inte exakt lika i ut<strong>för</strong>ande,<br />
när det gäller de underjordiska delarna, men i övrigt stämmer det, i mångt<br />
och mycket.<br />
Utredningen ”Försvar i Förvar” ligger<br />
nu på riksdagens bord. Ett beslut väntas<br />
under <strong>för</strong>sta delen av december.<br />
Förslaget innebär i korthet att ett antal<br />
museer och samlingar skall bilda<br />
stommen i ett nätverk där historien<br />
om det Kalla Kriget skall stå i centrum.<br />
En del av museerna finns redan,<br />
andra är samlingar som nu kanske<br />
kommer att bli tillgängliga <strong>för</strong> en<br />
bredare publik. Tyvärr fick några, från<br />
det ursprungliga <strong>för</strong>slaget, strykas<br />
då anslagna medel minskade. Enligt<br />
grund<strong>för</strong>slaget skall projektet erhålla<br />
30 miljoner, att <strong>för</strong>dela mellan de olika<br />
aktörerna.<br />
De inblandade ser du i listan härintill.<br />
Ganska jämn <strong>för</strong>delning över landet<br />
och med stor spridning, när det gäller<br />
den museala i<strong>nr</strong>iktningen. Dock<br />
har alla i grunden det Kalla Kriget.<br />
<strong>Grund</strong>tanken är att det bara skall finnas<br />
ett ”officiellt” grundmuseum. Så<br />
är t ex Skillingaryd det museum som<br />
skall visa upp lägerlivet och övningsområdena,<br />
medan Hemsö fästningsmuseum<br />
visar det fasta kustartilleriet.<br />
Beredskapsmuseet är det museum,<br />
eller instans som skall svara <strong>för</strong> Per-<br />
Albinlinjen via de 17 kustvärn som är<br />
<strong>för</strong>eslagna att skyddas (läs mer i separat<br />
artikel).<br />
Detta är de museer som utsetts att<br />
<strong>för</strong>a Kalla Krigets kulturarv vidare<br />
Nordsverige<br />
Försvarsmuseet i Boden<br />
Beredskapsmuseet i Kalix<br />
F21 <strong>för</strong>bandsmuseum i Luleå<br />
Lapplandsjägarmuseet i Kiruna<br />
Försvarsmuseet i Optand<br />
Hemsö fästningsmuseum<br />
Mellansverige<br />
Brigadmuseet i Karlstad<br />
Militär- o Fordonsmuseet i Strängnäs<br />
Fästningsmuseet i Karlsborg<br />
Garnisonsmuseet i Skövde<br />
FHT-samlingarna i Enköping<br />
Hemvärnsmuseet i Vällinge<br />
Aeroseum i Göteborg<br />
Krigsflygfält 16 på Brattforsheden<br />
Vaxholms fästningsmuseum<br />
Göteborgs maritima centrum<br />
Sydsverige<br />
Artillerimuseet i Kristianstad<br />
Militär- o Luftvärnsmuseet i Halmstad<br />
Försvarsmuseet i Skillingaryd<br />
Beredskapsmuseet i Helsingborg<br />
Gotlands <strong>för</strong>svarsmuseum i Tingstäde<br />
Rörligt kustartillerimuseum i Karlskrona<br />
Därutöver projekterar Armémuseum<br />
den permanenta utställningen om<br />
Utlandsstyrkan i Stockholm.
Finland <strong>2007</strong><br />
I september åkte jag som guide med<br />
Kungl. Kronobergs regementes kamrat<strong>för</strong>ening<br />
till södra Finland. Meningen<br />
med resan var att åka i våra gamla<br />
knektars fotspår i krigen mot Ryssland<br />
i slutet på 1770-talet och fram till 1809<br />
då dom tog sig tillbaka till Sverige via<br />
Åland. Men som ”betongtosse” så kan<br />
man inte låta bli att snegla åt sidan.<br />
Första dagen bar det österut mot byn<br />
Vakeala där Kronobergarna var med i<br />
slaget 1790. På byns kyrkogård finns i<br />
dag en minnesplats över stupade under<br />
kriget 1939-1945. Som på de flesta<br />
kyrkogårdar i Finland, har man stora<br />
och välskötta minnesplatser <strong>för</strong> de<br />
stupade. Andra dagen blev det besök<br />
på fästningsön Sveaborg, ”Viapori”<br />
på finska, 1918 ändrades namnet till<br />
Suomenlinna. Där det blev sedvanlig<br />
guidning, efter någon timme släpptes<br />
mina resekamrater och jag kunde tillbringa<br />
resten av dagen på öarna som<br />
fästningen är byggd på.<br />
Det finns inte många lämningar kvar<br />
från 1939 - 1945, men lite kan man<br />
hitta. Under andra världskriget <strong>för</strong>stördes<br />
några av Sveaborgs byggnader<br />
i bombardemangen. Sveaborg<br />
blev <strong>för</strong>läggningsplats <strong>för</strong> infanteriet,<br />
kustartilleriet, en luftvärnssektion och<br />
en ubåtsflottilj.<br />
På ön Vargön (Gustavssvärd) så skulle<br />
det finnas ett kustartillerimuseum,<br />
men det visade sig att detta gått i graven,<br />
bl a. på grund av att när man renoverade<br />
byggnaden så gjorde man<br />
den <strong>för</strong> tät, till följd att fukten inte<br />
kunde ta sig ut och allt började mögla.<br />
Vad dessa byggfolk tänkte på fattar<br />
jag inte. I dag finns några pjäser kvar<br />
utan<strong>för</strong> den gamla byggnaden. Lite<br />
av det man kunde rädda finns i dag<br />
på krigsmuseet på ön, men när jag<br />
var där så var det stängt <strong>för</strong> säsongen.<br />
På flera ställen på öarna står det<br />
gamla tunga fästningspjäser och ser<br />
ut över östersjön och på en skyddad<br />
plats står Finlands enda ubåt upplagd<br />
”Vesikko” och den som så önskar kan<br />
gå in och titta i denna.<br />
Väster Svartö bakom gamla kasernerna<br />
<strong>för</strong> Sjökrigsskolan står det<br />
en 7,5 luftvärns pjäs och blickar ut<br />
över finlandsbåtarna, där finns även<br />
skyddsrum och en större underjordisk<br />
anläggning med rejäla fläktar som<br />
håller marken torr utan<strong>för</strong> med sitt<br />
stora utsläpp. Där finns också några<br />
pjäsbrunnar med skyddsrum samt ett<br />
betongfundament <strong>för</strong> radar tror jag,<br />
från senaste kriget. Längre fram på ön<br />
står det ett pjäsfundament från äldre<br />
tider.<br />
Nästa dags besök gjordes längre västerut<br />
i Finland, på Nylandsbrigaden i<br />
Ekenäs, inne på regementsområdet<br />
(med gamla ryska kaserner) står flera<br />
minnesmärken från senaste kriget,<br />
samt några värn. Inne på området<br />
finns många minnesmärken, läs mera<br />
om dem på brigadens hemsida. Nylandsbrigaden<br />
är det enda svenskspråkiga<br />
<strong>för</strong>bandet i Finland. Det<br />
FORT & BUNKER 4 - <strong>2007</strong><br />
ända man säger på finska är ELD och<br />
Eld upphör.<br />
Lite längre ut på näset ”Hangö” stod<br />
ett kraftigt ställningskrig under<br />
1940-41, där finns i dag ett museum<br />
”Frontmuséet” (Rintamamuseo) ett<br />
litet trevligt museum med historien<br />
från denna front. Museet byggdes av<br />
krigsveteraner och öppnades sommaren<br />
1981. Besökarna kan här se en<br />
utställning som innehåller kanoner,<br />
kulsprutor, uniformer och många<br />
front-tillverkade bra att ha grejor. Museet<br />
ligger mitt i gamla stridslinjen,<br />
så runt om byggnaderna ligger fullt<br />
med krevadgropar, tältgropar och en<br />
minneskorsu ”Den gyllene Freden”.<br />
(Bild) Den fanns i verkligheten ungefär<br />
500 meter närmare Hangö. Det<br />
finns också en slinga som man kan gå<br />
runt och uppleva krigsåret med flera<br />
utmärkta platser där olika händelser<br />
utspelade sig.<br />
Ett par kilometer från museet ligger<br />
en bunkerlinje, väl bevarad och delvis<br />
öppen <strong>för</strong> besökare. Här finns också<br />
en minnessten där Mannerheim höll<br />
sitt tal till soldaterna vid Lappvik,<br />
vid <strong>för</strong>bimarschen i december 1941.<br />
Längst ut på Hangö finns även lite rester<br />
från kriget, i form av bunkrar och<br />
nästen samt minnesstenar, men mitt<br />
besök sträckte sig inte dit. På denna<br />
front krigade IR55 som bestod av tre<br />
bataljoner, det stupade 25 svenskar<br />
här och 75 sårades.<br />
Länkar:<br />
www.frontmuseum.fi<br />
www.mil.fi/merivoimat/joukot/uudpr/<br />
index_sv.dsp<br />
Text o Foto : Jörgen Sjöblom, Växjö<br />
9
FORT & BUNKER 4 - <strong>2007</strong><br />
Otterkobbarna (OK)<br />
Batteri ?<br />
Otterklabbarna<br />
57 mm batteri upp<strong>för</strong>t 1944, ingick i<br />
Söderarmsspärren.<br />
Oxelösund (OD)<br />
Modernt 7,5/57 serie 1-batteri. Idag<br />
mer känt Femörefortet (Museum).<br />
Risskäret (BÅ)<br />
Mätstation med Arte 719.<br />
Risö (RI)<br />
Batteri under tiden 1940-1967, med<br />
tre 57 mm kanon m/89 B.<br />
Rollsö<br />
Luftvärnsö utan<strong>för</strong> Karlskrona med<br />
7,5 cm luftvärnspjäser.<br />
Roten (RN)<br />
Batteri med fyra 15,2 cm kanon m/40B<br />
på Stora Roten.<br />
Roten (RN 2)<br />
Spärrbatteri med 57 mm kanon m/89B.<br />
Runmarö<br />
Observationsplats.<br />
Ryssjön (RS)<br />
Tungt batteri med fyra 30,5 cm haubits<br />
m/16 under åren 1940-1955.<br />
Ryssnäs (FÅ)<br />
KA 3<br />
Rånö (RÅ)<br />
Batteri på Långbäling byggt 1941<br />
med 57 kanon m/95B.<br />
Råstensudde (RU)<br />
Batteri på Vässarö-Singö 57/89B.<br />
Råstensudde (RU, RU/RN 2)<br />
Modernt batteri 7,5/57-95 i serie 2.<br />
Moderniserat under 1990-talet.<br />
Rävsnäs<br />
Observationsplats.<br />
Rödkläppen<br />
Minstation.<br />
Rönnäng (RÖ)<br />
Batteri (Tjörn) under åren 1940-1974<br />
med 57 mm kanon m/89B.<br />
S Otterkobben<br />
Strålkastarplats.<br />
S:t Olofsholm (SE 2)<br />
Modernt batteri 7,5/57 serie 2.<br />
Saltärna<br />
Mätstation, inbasmätare.<br />
Sandö Oxudde (SO)<br />
Batteri på Sandö Oxudd, Korsö, med<br />
57 mm kanon m/89B.<br />
Sanna (SA)<br />
Batteri på Hemsö med 57mm kanon<br />
m/89B.<br />
Siarö (S 3)<br />
Batteri (Vaxholm).<br />
10<br />
Siarö (SU)<br />
Batteri på Kyrkogårdsön. Idag populärt<br />
museum och besöksmål.<br />
Simrishamn (SN)<br />
Modernt batteri under åren 1964-<br />
1988. Tre 7,5/57 serie 1 (ingen tunnel).<br />
Skarpsrunmarn 1 (SR 1)<br />
Batteri med två 57 mm/95B byggt<br />
1942.<br />
Skarpsrunmarn 2 (SR 2)<br />
Batteri med två 57 mm/95B byggt<br />
1942.<br />
Skarpö<br />
Batteri ?<br />
Slite (SE)<br />
Batteri Mojner, byggt 1940-1979 med<br />
fem 12 cm kanon m/94-38.<br />
Slite (SE 1)<br />
Modernt batteri på Asunden, Slite,<br />
under åren 1979-2000. 12/70 3 (9101).<br />
St Brand<br />
Observationsplats.<br />
St Hämtan<br />
Strålkastare.<br />
St Stenholm (SM, SH)<br />
Batteri vid Långbäling, byggt 1941<br />
med två 57 mm kanon m/89B.<br />
Stavenäs udde<br />
Mätstation med teodolittorn.<br />
KA-Batterier, från A till Ö<br />
Ett <strong>för</strong>sök till en någorlunda sammanhängande<br />
sammanställning<br />
Stegholmen (SG)<br />
Batteri?<br />
Stekön (SN)<br />
Spärrbatteri med 57 mm kanon.<br />
Stenbrottet (SB)<br />
Batteri med 24 cm haubits på Tjurkö.<br />
Stockholmsskär<br />
Batteri utan<strong>för</strong> Göteborg med 12 cm<br />
kanon m/94.<br />
Stora Hästeskär (KO 2)<br />
Mätstation vid Vindalsö med Arte 719.<br />
Stora Långskär (LÅ)<br />
Batteri på Långskär.<br />
Storharan (HS)<br />
Batteri ingående i Söderarmsspärren.<br />
Stridsholmen (SH)<br />
Batteri vid Arholma byggt 1941 m e d<br />
57 mm kanon m/99.<br />
Strömmingsholmen (SH)<br />
Batteri vid Ängsholmen, Vaxholm.<br />
Strömskär (SS)<br />
Batteri i Mellstensspärren med 57 mm<br />
kanon m99D.<br />
Sturkö<br />
Mätstation.<br />
Styrsnäs udde<br />
Mätstation med teodolittorn.<br />
Styrsö (SY)<br />
KA 4 1940-1997 15,2/03B 2.<br />
Styrsö Pottan<br />
Mätstation med lodbas<br />
Styrsö rös<br />
Mätstation med radarplats PA 31.<br />
Stålholmen (ST)<br />
Batteri byggt 1940-1967 med fyra 57<br />
mm kanon /99.<br />
Stärnö<br />
Mätstation med kortbas.<br />
Sundsvall (SL 1)<br />
Batteri på Storholmen med15,2 kanon<br />
m/98E-50.<br />
Sundsvall (SL 2)<br />
Batteri på Alnö Grönviken med tre<br />
7,5cm kanon m/05-10.<br />
Sundsvall (SL 3)<br />
Batteri vid Alnö Raholmen med 7,5<br />
cm kanon m/05-10.<br />
Sundsvall (SL 4)<br />
Modernt batteri vid N Nyhamn 7,5/57<br />
3 serie 2.<br />
Svedudden<br />
Minstation.<br />
Säljö<br />
Luftvärn, delvis som skydd <strong>för</strong> radaranläggning<br />
på ön.<br />
Söderarm (SA)<br />
Pjäsplats på Tyvskär (Söderarm) med<br />
en 15cm kanon m/98.<br />
Söderarm (SA 1)<br />
Pjäsplatser på Torskär ( S ö d e r a r m)<br />
med två 15 cm kanon m/98-36.<br />
Söderarm (SA 1)<br />
Mätstation på Torskär (Söderarm).<br />
Söderarm (SA 1)<br />
12/70 pjäs på Hallström (2.pjäs) (9101).<br />
Söderarm (SA 1)<br />
12/70 pjäs i batteri på Tyvskär (1.pjäs)<br />
(9101).<br />
Söderarm (SA 1)<br />
12/70 pjäs i batteri på Stora Rävskär<br />
(3.pjäs) (9101).<br />
Tjelders (Tjälders) (TJ)<br />
Batteri vid Tjälderviken med tre 7,5<br />
cm kanon m/12.<br />
Tjockö<br />
Mätstation.<br />
Tjurkö (TÖ)<br />
Batteri med fyra 15,2 cm kanon<br />
m/40B.<br />
Tjurkö<br />
Mätstation vid Stenbrottet.<br />
Tjurkö<br />
Mätstation och ske<strong>nr</strong>adar.<br />
Tjärven<br />
Mätstation.
PER-ALBINLINJEN I HELSINGBORG<br />
I utredningen Försvar i Förvar pekas<br />
17 värn i Helsingborgsområde ut som<br />
representativa <strong>för</strong> Per-Albinlinjen och<br />
andra världskrigets <strong>för</strong>svarsansträngningar.<br />
Värnen kom också att ingå i<br />
det invasions<strong>för</strong>svar som utvecklades<br />
efter krigsslutet. Flera värn, och<br />
skyddsrum, moderniserades som en<br />
del av <strong>för</strong>svarsåtgärderna under Kalla<br />
Kriget. Så har t ex gamla värn beväpnats<br />
med stridsvagnstorn.<br />
Värnen som ingår i gruppen finns<br />
både söder och norr om Helsingborg.<br />
Två av värnen ligger i Höganäs kommun.<br />
De aktuella värnen framgå av<br />
sammanställningen här.<br />
Söder om Helsingborg (Örby ängar)<br />
Råå<br />
Helsingborg, stadsvärn<br />
Värn H 1, H 14,<br />
H 58 och H 59.<br />
Laröd-Hittarp<br />
Värn 729, 1843,<br />
728, 733 och 1840.<br />
Värn 1711, 669<br />
och 1713.<br />
Värn 1720.<br />
Domsten<br />
Viken<br />
Värn 735.<br />
Värn 739 och 740.<br />
På bilderna saknas SK 99 i Laröd, ett<br />
skyddsrum i storleken 48-mans.<br />
REPRESENTATIVT URVAL<br />
De aktuella värnen består av ett representativt<br />
urval av de värnmodeller<br />
som upp<strong>för</strong>des under andra världskriget.<br />
I urvalet har tagits hänsyn till läge,<br />
ut<strong>för</strong>ande, originalitet, skick och modell.<br />
Dessutom har värnet placering i<br />
strandlinjen beaktas utifrån att, man<br />
som besökare skall <strong>för</strong>stå funktionen<br />
i en befästningslinje, som denna.<br />
Urvalet omfattar följande typer av<br />
värn: kulsprutevärnen III, IV, V och VII,<br />
pansarvärnskanonvärn, observationsvärn,<br />
kanonvärn, Kg I, Kg III (S k4), Sk<br />
48, Sk 24 samt tre olika stadsvärn och<br />
ett moderniserats Ksp IV (Pjäsvärn 3).<br />
ETT SPECIELLT JULERBJUDANDE!<br />
Musköboken, samt MILITÄR UT-<br />
FLYKT <strong>för</strong> rena fyndpriset 599:-!<br />
(porto tillkommer) Ordinarie pris<br />
är 723:-, så du gör en liten nätt<br />
<strong>för</strong>tjänst på 124 :-! Tillgången är<br />
mycket begränsad och erbjudandet<br />
gäller så länge lagret räcker, så<br />
<strong>för</strong>st till kvarn gäller. För porto o<br />
FORT & BUNKER 4 - <strong>2007</strong><br />
JULPRISER!<br />
Ett tidsbegränsat erbjudande till dig<br />
som abonnerar på F&B. Fram tills den<br />
23 december kan du beställa de båda<br />
böckerna till speciellt ett speciellt julpris.<br />
Obs endast en uppsättning per<br />
person. Kanske julklapp till två goda<br />
vänner, eller en?<br />
599:-<br />
exp.avgift tillkommer 65:-. Beställer<br />
gör du enklast via ett mail, eller<br />
brev till F & B. Adresserna finns i<br />
början på tidningen. Beställ redan<br />
IDAG! Först till kvarn gäller.<br />
Böckerna levereras tillsammas<br />
med en bifogad faktura, och du<br />
betalar inom 10 dagar.<br />
11
FORT & BUNKER 4 - <strong>2007</strong><br />
Det har byggts ett oändligt antal<br />
bunkrar (värn) i vårt land. Jag tänker<br />
nu främst på de som byggdes under<br />
andra världskriget främst avsedda<br />
<strong>för</strong> lättare vapen som kulsprutor<br />
och pansarvärnskanoner. De flesta<br />
av dessa värn ingår, på ett eller annat<br />
sätt, i en <strong>för</strong>svarslinje.<br />
Listar man dessa linjer får man följande<br />
sammanställning:<br />
Per-Albinlinjen<br />
Sträcker sig från gränsen mellan Skåne/Halland<br />
till strax väster om Ronneby<br />
i Blekinge. (Presenterad i 3/07)<br />
Blekingelinjen<br />
Från Ronneby till Kristianopel.<br />
Landfronten, Karlskrona<br />
Värnlinje i halvcirkel <strong>för</strong> rygg<strong>för</strong>svaret<br />
av Karlskrona.<br />
Hallandslinjen<br />
Linje av värn <strong>för</strong> ombyggd lv-kanon<br />
m/36 längs Hallands stränder.<br />
Uddevalla-Vänersborgslinjen<br />
Bakre värnlinje mellan orterna. Känd<br />
<strong>för</strong> bl a de sk Lindénvärnen.<br />
Västervik/Gränsölinjen<br />
En yttre, mindre <strong>för</strong>svarslinje <strong>för</strong> Västervik.<br />
Bohuslinjen (Bohuslän)<br />
Inte heller en sammanhängande linje,<br />
utan mer ett antal skansar och skansområde<br />
längs den bohusländska kusten<br />
och skärgården.<br />
Onsalalinjen (Kungsbacka m o)<br />
En <strong>för</strong>svarslinje som sträcker sig runt<br />
Onsalahalvön. Främst ksp-värn.<br />
Västgränslinjen<br />
(Dalsland, Värmland, Dalarna, Jämtland).<br />
Hänger egentligen inte samman i den<br />
vanliga linjeformen. Består av ett antal<br />
linjer, med den främsta någon mil<br />
innan<strong>för</strong> gränsområdet och ytterligare<br />
skansgrupper i bakre <strong>för</strong>svarslinjer.<br />
Kalixlinjen<br />
Område med <strong>för</strong>dröjningsbefästningar.<br />
Består av tyngre, fasta, armébatterier<br />
med bl a de sk jagarkanonerna.<br />
Gotlandslinjen<br />
Försvarslinje av mindre befästningar<br />
längs delar av Gotländska kustlinjen.<br />
Norra fronten, Stockholm<br />
Linje med bl a korvfort och eldställningar<br />
norr om Stockholm. Flertalet<br />
ställningar byggda under perioden<br />
1902-1916. Kompletterades under andra<br />
världskriget.<br />
Södra Fronten, Stockholm<br />
Linje med bl a korvfort och eldställningar<br />
söder om Stockholm. Flertalet<br />
ställningar byggda under tidigt 1900tal.<br />
Även denna kompletterades under<br />
andra världskriget.<br />
Vi kommer i kommande nummer att<br />
<strong>för</strong>söka ge en bild av de olika befästningslinjerna<br />
och vad som finns kvar.<br />
12<br />
BLEKINGELINJEN<br />
Ett värn , B 126, vid den lilla fiskebyn Sandhamn i östra Blekinge.<br />
Skånelinjen, eller Per-Albinlinjen slutade<br />
vid den lilla orten Vieryd, i Blekinge,<br />
ca 10 km väster om Ronneby.<br />
Kust<strong>för</strong>svaret blir härefter mer av karaktären<br />
skans<strong>för</strong>svar, eller enskilda<br />
bunkrar. Totalt byggdes 89 värn, av<br />
olika slag, på sträckningen Vieryd till<br />
Klakebäck, längst bort på östra sidan,<br />
mot den småländska gränsen.<br />
Första värnet (#338) ligger på östra sidan<br />
av Vierydfjorden, och täcker med<br />
sina embrassyrer inloppet och en del<br />
av de omgivande stränderna. Sista<br />
värnet i sträckningen (#102) ligger på<br />
strandängarna vid platsen Klakebäck,<br />
söder om Kristianopel. Det finns dock<br />
ett värn, eller kulspruteplats, inbyggt<br />
i den södra fästningsmuren vid Kristianopel<br />
(detta ingår dock inte i linjen).<br />
På denna sträckning, dvs från Vieryd<br />
till Klakebäck, är värnen helt annorlunda<br />
utformade, jäm<strong>för</strong>t med Skånelinjens<br />
värn. Mest iögonfallande är<br />
användandet av sten <strong>för</strong> byggande av<br />
splittervingar. Sten kommer också till<br />
användning <strong>för</strong> att maskera värnen.<br />
Det finns endast tre egentliga värntyper:<br />
kulsprutevärn, kulsprutegevärsvärn<br />
och kanonvärn. Av kulsprutevärnet<br />
finns det tre varianter med 1, 2<br />
eller 3 embrassyrer. En anmärkningsvärd<br />
detalj är att värnen i Blekingelinjen<br />
hade betydligt större embrassyrer<br />
än t ex värnen i Skåne. Ett stort antal<br />
av värnen byggdes också som närskydd<br />
<strong>för</strong> Blekinges kustartillerianläggningar,<br />
bl a på öarna i skärgården.<br />
Placeringen av dessa värn medgav ej<br />
heller någon flankerande eldgivning,<br />
något som var viktigt när det gällde<br />
kustvärnen i Skånelinjen.<br />
Efter andra världskriget skedde heller<br />
inga större ”moderniseringar” av<br />
Värnens observationshuv är också annorlunda<br />
utformat på Blekingelinjens<br />
värn. Precis som på bilden har de oftast<br />
ett platt tak, medan Skånelinjens värn<br />
har ett svagt välvt tak.<br />
värnen i Blekingelinjen. Så placerades<br />
t ex aldrig några värnkanoner i östra<br />
Blekinge, på det sätt som var så vanligt<br />
på den skånska östkusten. Dock<br />
placerades ett värntorn på Ö Hästholmen,<br />
i anslutning till batteri KT, ungefär<br />
där en, vid detta laget, välkänd<br />
ubåt gick på grund.<br />
Avvecklingen, med plomberade och<br />
raserade bunkrar, går också fram<br />
över Blekinge. Men flertalet av värnen<br />
ligger fortfarande kvar i öppet<br />
skick, även om de, undan <strong>för</strong> undan,<br />
plomberas. Gör du ett besök på Aspö<br />
har du möjlighet att se de speciella<br />
”lådor” i betong, alltså ett mycket enkelt<br />
kulsprutegevärsvärn (kg). Är du<br />
riktigt intresserad finns det totalt sju<br />
värn, <strong>för</strong> kulspruta och kulsprutegevär,<br />
på Aspö. Vill du <strong>för</strong>djupa dig ytterligare<br />
i Blekingelinjen kan böckerna:<br />
Blekinge-Det hemliga landskapet,<br />
del 1 och Befästningspark Karlskrona,<br />
rekommenderas. De finns på biblioteket<br />
eller kan beställas.
En av Pamarderna som finns utan<strong>för</strong> fortet.<br />
<strong>Fort</strong> Tavannes<br />
I skogarna strax norr om den lilla<br />
staden Verdun startade ett av <strong>för</strong>sta<br />
världskrigets blodigaste slag. Det var i<br />
februari som den tyska militärmakten<br />
beslutade sig <strong>för</strong> att inta den gamla<br />
fästningsstaden Verdun, som stack<br />
ut som en tunga i den tyska fronten.<br />
Slaget pågick till november samma<br />
år och slutade där det började, med<br />
enda resultat att 100 000 tals liv gick<br />
till spillo.<br />
Verdun var en av flera städer som<br />
fick en ring av fort runt sig, som ett<br />
resultat av tysk-franska kriget 1870-<br />
1871. Runt Verdun fanns ett 40 tal<br />
fort och mindre anläggningar, så kalllade<br />
ouvrage. Flertalet av dessa fort<br />
fick under främst <strong>för</strong>sta världskriget<br />
utstå enorm beskjutning där bland<br />
annat <strong>Fort</strong> Vaux och <strong>Fort</strong> Douamont<br />
som fick utstå några av de värsta<br />
bombardemang som någonsing skådats.<br />
Över 600 granater om dagen föll<br />
ner på fortens hjässor, där den största<br />
kalibern var 40 cm. Det är även dessa<br />
två fort som det skrivits mest om, och<br />
båda två är idag väl besökta museum,<br />
men de flesta vet inte att det idag<br />
finns flera fort som faller i glömska i<br />
skogarna runt Verdun.<br />
Det var i oktober 2000 som jag <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta<br />
gången fick höra om att det fanns<br />
mängd spännande fort runt Verdun.<br />
Jag hade sedan tidigare känt till att<br />
det ägt rum ett stort slag i området,<br />
men inte mycket mer än så. Jag och<br />
min vän Mårten Larsson hade plane-<br />
rat att göra en historisk resa genom<br />
nordvästra Europa. Det var när jag<br />
sökte information om landstigningen<br />
i Normandie, vilket var mitt huvudmål<br />
<strong>för</strong> resan, som jag kom i kontakt med<br />
en värmlänning vid namn Patrik Berlin.<br />
Han rekommenderade mig att absolut<br />
stanna <strong>för</strong> ett besök i Verdun på<br />
väg till eller från Normandie, det skulle<br />
helt klart vara värt det. Sagt och gjort,<br />
på väg från Normandie tog vi sikte på<br />
Verdun. Det <strong>för</strong>ta vi gjorde var att in<strong>för</strong>skaffa<br />
en detaljkarta över Verdun,<br />
som direkt visade var alla fort och<br />
ouvrage fanns i terrängen. Efter att<br />
snabbt avverkat Vaux och Douamont<br />
så valde vi ett fort på måfå, ett som<br />
låg lagom långt in i skogen var <strong>Fort</strong><br />
Tavannes.<br />
Med kompass och karta begav vi oss<br />
in i den franska terrängen, osäkra på<br />
vad som skulle vänta oss. Efter en att<br />
ha passerat skyttegravar och beskådat<br />
flertalet fynd från tidseran, så urskiljde<br />
sig en stenkonstruktion i den<br />
täta skogen. Det <strong>för</strong>sta vi stötte på<br />
var den vallgrav som löper runt fortet,<br />
men vi hittade snabbt ett sätt att<br />
komma över denna. Fram<strong>för</strong> oss stod<br />
nu hela fortet redo <strong>för</strong> att bli utforskat.<br />
Vi ägnade flera timmar med att<br />
bara gå in och ut ur gångar, den ena<br />
mer vilseledande än den andra. Det<br />
var svårt att få grepp om var vi varit<br />
och vart vi skulle, mycket på grund av<br />
att fortet idag är övervuxet samt att<br />
det blev rejält sönderskjutet, så utan<br />
FORT & BUNKER 4 - <strong>2007</strong><br />
att egentligen <strong>för</strong>stått hur mycket vi<br />
sett, och hur mycket vi missat var vi<br />
tvungna att avsluta vår efterforskning<br />
när mörkret började bli allt påtagligare.<br />
Efter ett pressat tidsschema så besökte<br />
vi ett antal av de andra forten,<br />
men det fanns inget som skiljde sig så<br />
mycket som <strong>Fort</strong> Tavannes. Tyvärr var<br />
vi redan sent ute, och hade inte tid att<br />
stanna en dag till på denna fantastiska<br />
plats. Men vi bestämde oss <strong>för</strong> att<br />
återkomma.<br />
Ett år senare fick jag en <strong>för</strong>frågan av<br />
Patrik Berlin och hans kusin Jonas om<br />
jag ville följa med dom till Verdun. Nu<br />
var planen att spendera en hel vecka<br />
i just Verdun, så mycket tid kunde läggas<br />
på utvalda delar. Under året hade<br />
jag ägnat mycket tid åt efterforskning<br />
på nätet där jag kommit i kontakt<br />
med flera intressanta personer som<br />
hade erfarenhet av just <strong>Fort</strong> Tavannes.<br />
Under brinnande krig hade det visat<br />
sig att man ägnade sig åt att bygga<br />
kilometrar av tunnlar som startade<br />
inne i fortets golv och som ledde ut<br />
under vallgraven till skyttegravar och<br />
så kallade pamarder, små bepansrade<br />
kulsprutetorn. Det var just en av de<br />
saker vi inte <strong>för</strong>stått vid vårt <strong>för</strong>sta besök<br />
år 2000, var<strong>för</strong> var det så mycket<br />
grus och jord inne i logementen i <strong>Fort</strong><br />
Tavannes. Något vi inte hittade i de<br />
andra forten. Det visade sig att soldaterna<br />
grävt sig genom golvet, och<br />
vidare ut under fortet. Eftersom det<br />
ständigt pågick beskjutning så fanns<br />
det inte så många alternativ att göra<br />
sig av med jorden, än att just lägga<br />
in det i fortet. Jag <strong>för</strong>stod också nu<br />
hur mycket vi missat vid vårt <strong>för</strong>sta<br />
besök.<br />
Men denna gång så visste vi exakt<br />
vart vi skulle gå, med ordentliga kartor<br />
som visade exakt var dessa tunnlar<br />
startade så skulle vi inte ägna så<br />
mycket tid åt att irra runt, så som vi<br />
gjort året innan.<br />
En intressant historia om <strong>Fort</strong><br />
Tavannes fick vi från en amerikanare<br />
som varit stationerad i Verdun under<br />
1950-talet. Han berättade att när han<br />
En av gångarna som leder ner mot de<br />
centrala delarna av fortet.<br />
13
FORT & BUNKER 4 - <strong>2007</strong><br />
Överallt inne i fortet så fanns djupa schakt. Hjälm, rep och lampa är ett måste om<br />
man ska ge sig in här.<br />
och hans kamrat utforskat Tavannes<br />
så hade kompisen fallit ner i ett djupt<br />
schakt och <strong>för</strong>svunnit. Efter flera dagar<br />
av letande. Där man firade ner<br />
räddningsmanskap i schaktet så hittade<br />
man kamraten drunknad i en<br />
underjordisk brunn. Han hade inte<br />
sett den när han <strong>för</strong>sökte hitta ut,<br />
utan föll ner och kunde inte komma<br />
upp. Vi hittade snabbt hålet som dom<br />
tagit sig in i och även schaktet där<br />
kamraten fallit ner. Eftersom vi inte<br />
ville riskera att någon av oss fastnade<br />
där, så konstaterade vi bara att schaktet<br />
fanns där och att amerikanarens<br />
beskrivning stämde.<br />
Den information som var mest användbar<br />
var kartläggningen av de<br />
underjordiska tunnlarna, ut<strong>för</strong>da av<br />
andra fortfantaster, som oss själva. Vi<br />
hittade även nu snabbt nergången till<br />
tunnelsystemet. Det var ett enkelt hål<br />
mitt i golvet. När vi lös ner med lamporna<br />
så fann vi en sluttande gång<br />
som slutade ett femtontal meter ner.<br />
Med hjälm och ficklampor i högsta<br />
hugg begav vi oss ner <strong>för</strong> tunneln. Väl<br />
nere upptäckte vi flera utgrävda salar.<br />
Här och var fanns även olikfärgade<br />
pilar sprayade på väggar och tak,<br />
gjorda av våra tidigare kamrater som<br />
kartlagt systemet.<br />
Det var enklare än vi trodde att gå igenom<br />
tunnelsystemet. Högt i tak och<br />
stabila gångar. Vi fick ganska snart en<br />
bra översikt över de olika tunnlarna<br />
och salarna som var <strong>för</strong>bundna med<br />
varandra. Dock så hade den intressantaste<br />
gången rasat samman, den som<br />
vi antogs gå ut under vallgraven till<br />
14<br />
någon av de pamarder vi hittat utan<strong>för</strong><br />
fortet. När vi kom fram till platsen<br />
<strong>för</strong> raset, så såg jag att med lite vilja<br />
kunde man säkert pressa sig igenom<br />
bråten. Vi kände ett v<strong>indd</strong>rag som visade<br />
sig att det fanns en öppning på<br />
andra sidan. Vi <strong>för</strong>stärkte väggar och<br />
tak med virke som vi hittade. Därefter<br />
pressade jag mig igenom. Mina två<br />
kamrater Patrik och Jonas stannade<br />
på andra sidan om det skulle behövas<br />
hämta hjälp. När jag tryckt mig<br />
igenom så öppnade sig tunneln återigen.<br />
Känslan var närmast euforisk.<br />
Jag var ganska säker på att den plats<br />
jag befann mig på nu inte var speciellt<br />
välbesökt. Här fanns inga sprayade<br />
pilar på väggarna, inga fotavtryck<br />
utan bara en ren och enkel tunnel.<br />
Med videokamera i högsta hugg fortsatte<br />
jag utforskningen, nu på egen<br />
hand. Efter ett femtiotal meter kom<br />
jag till en korsning där tunneln delade<br />
sig i fyra riktningar. Eftersom jag<br />
inte visste hur mycket tunneln skulle<br />
<strong>för</strong>grena sig så gjorde jag lite markeringar<br />
som skulle visa vägen ut. Både<br />
den tunnel som var rakt fram, och<br />
den till vänster slutade ganska snart,<br />
spärrade av ras. Dock så gick den högra<br />
tunneln att följa ganska långt. Till<br />
slut fann jag ett schakt och när jag<br />
tittade upp så såg jag undersidan på<br />
en av pamarderna. En helt fantastisk<br />
känsla. Här fanns även något som en<br />
gång varit en stege, men jag tänkte<br />
att det var dumt att fortsätta utmana<br />
ödet, så efter par bilder och lite svep<br />
med videokameran så återvände jag<br />
till mina kamrater.<br />
Inne i tunnelsystemet fanns massor av<br />
bråte. Observera de sprayade pilarna i<br />
taket och på väggen.<br />
Vi ägnade 2 hela dagar åt <strong>Fort</strong><br />
Tavannes och upptäckte inga nya<br />
gångar <strong>för</strong>utom de som redan fanns<br />
på de kartor vi hittat på Internet. Den<br />
resterande veckan ägnade vi åt andra<br />
intressanta platser i Verdunområdet<br />
såsom Butte Vaquois, Cote 304, Morte<br />
Homme m.m. Efter resan 2001 har jag<br />
varit tillbaka i Verdun 2 gånger, och<br />
planerar att återvända under 2008<br />
nästa gång.<br />
Slutligen, jag vill inte på något sätt<br />
uppmana någon att bege sig ner i<br />
dessa tunnlar utan bra utrustning. Vi<br />
har även på efterhand hört att det är<br />
inte populärt hos de franska myndigheterna<br />
att man beger sig ner i dessa<br />
tunnlar.<br />
Text o foto Jonas Rydin<br />
jrydin@gmail.com<br />
www.battleguide.com<br />
Om artikel<strong>för</strong>fattaren:<br />
Jonas Rydin, 35 år från Stockholm. Har<br />
ägnat hela livet åt <strong>Fort</strong> och Bunkrar.<br />
Idag finns många av hans resor upplagda<br />
på www.battleguide.com. Förutom<br />
det historiska slagfältsintresset så<br />
ägnar sig Jonas åt dykning på avancerad<br />
nivå. Detta har gjort att den kanske<br />
mest intressanta miljön, den under<br />
vattnet, blivit tillgänglig <strong>för</strong> hans vidare<br />
”forskning”.
FRÅN BOKHYLLAN<br />
Det har varit en spännande höst, <strong>för</strong><br />
oss bunkerfreaks. Två nya böcker kom<br />
ut nu i september - oktober. Den ena,<br />
skriven av kollegan och vännen Johan<br />
Andreé, vid Beredskapsmuseet.<br />
Den andra skriven och utgiven av<br />
Karl-Gunnar Norén.<br />
KANONERNA PÅ DJURAMÅSA<br />
Boken om batteri Helsingborg, både<br />
under andra världskrigets beredskap,<br />
men också under det minst lika spänningsfyllda<br />
Kalla Kriget.<br />
”Boken är unik i sitt slag. Det är <strong>för</strong>sta<br />
gången en svensk anläggning under<br />
andra världskriget skildras. Det fantastiska<br />
med boken är att det finns en så<br />
stor andel personliga berättelser och att<br />
det finns så många personskildringar<br />
kopplade till anläggningen. Det stora<br />
antalet fotografier är också unikt i sitt<br />
slag. Boken är rikt illustrerad, med såväl<br />
fotografier som illustrationer av bland<br />
andra tecknaren Jörgen Waltermark.<br />
Boken har svar på allt, från matsedeln<br />
<strong>för</strong> soldaterna till planerna <strong>för</strong> Batteri<br />
Helsingborg under kalla kriget”.<br />
Ovanstående är hämtat från Beredskapsmuseets<br />
hemsida, då jag tyvärr<br />
inte hunnit läsa boken ännu. Men jag<br />
har givetvis bläddrat genom den, och<br />
läst valda delar och kan inget annat<br />
än rekommendera den. Detta är <strong>för</strong>sta<br />
gången ett KA-batteri skildras så<br />
ingående, både i krig och fred.<br />
Boken kan beställas via Beredskapsmuseets<br />
hemsida:<br />
www.beredskapsmuseet.com<br />
STOCKHOLMS GLÖMDA BUNKRAR<br />
Eller Guiden till andra världskrigets fasta<br />
<strong>för</strong>svar. Låt mig direkt slå fast att detta i<br />
stor utsträckning är en bok <strong>för</strong> alla som<br />
bor i, eller i närheten av, Stockholm.<br />
Boken beskriver ett antal promenader<br />
i stadens parker och miljöer. Tolv olika<br />
promenader <strong>för</strong>eslås och där man som<br />
vandrare passerar mer eller mindre<br />
<strong>för</strong>svunna lämningar från andra världskriget.<br />
Ett antal gamla bilder blir tyvärr<br />
svåra att tyda p g a av det lilla formatet.<br />
Men vill man ut och promenera i Stockholm,<br />
och gärna vill veta vad betongresterna<br />
längs vägen är <strong>för</strong> något, då<br />
är detta en bra hjälpreda. För de riktiga<br />
”freaksen” har <strong>för</strong>fattaren också lagt med<br />
kartkoordinater till samtliga anläggningar,<br />
så det är bara att skaffa en bärbar GPS<br />
och ge sig ut i terrängen om man vill se<br />
”klump,betong” vid Skanskvarn. Boken<br />
kan beställas direkt från <strong>för</strong>laget:<br />
www.nielsen-norenforlag.se<br />
FORT & BUNKER 4 - <strong>2007</strong><br />
fortsättning från sid 6<br />
bedöma levandegörandepotentialen<br />
har vi bl.a. tittat på den befintliga<br />
infrastrukturen och serviceutbudet<br />
i området, tagit reda på pågående<br />
kommunala aktiviteter i området och<br />
vägt in våra erfarenheter av att levandegöra<br />
liknande anläggningar.<br />
- Vi har även räknat på kostnaderna<br />
<strong>för</strong> att bevara eller riva anläggningarna,<br />
fortsätter Lena Simonsson. Våra<br />
beräkningar visar att det initialt skulle<br />
kosta cirka 90 miljoner att rusta anläggningarna<br />
och därefter cirka 7 miljoner<br />
per år <strong>för</strong> underhåll. Det skulle<br />
kosta 40 miljoner att riva alla anläggningarna.<br />
Att låta dem <strong>för</strong>falla är inget<br />
alternativ - av säkerhetsskäl.<br />
I nästa steg ska regeringen ta beslut<br />
om vilka ekonomiska resurser som<br />
ska satsas på de sjutton anläggningarna.<br />
Riksantikvarieämbetet har tidigare<br />
bedömt att alla anläggningarna<br />
har mycket höga kulturvärden och<br />
SFV är positiva till ett övertagande av<br />
anläggningarna om verket kompenseras<br />
<strong>för</strong> de ökade kostnaderna.<br />
Här är den kompletta listan över de<br />
aktuella anläggningarna:<br />
15,2 cm batteriet, Landsort<br />
Batteri ERSTA, pjäs <strong>nr</strong> 3, Landsort<br />
Byviksfortet, Rindö, Vaxholm<br />
7:e batteriet,Värmdö<br />
Siknäsbatteriet, Kalix<br />
Jutudden,Aspö,Karlskrona<br />
Ellenabbens fort, Aspö, Karlskrona<br />
Nya Ellenabben/Ellenabben 2, Aspö<br />
Kustspaningsradarstationen (KSRR)<br />
Gruvan, Aspö<br />
Stenbrottsbatteriet, Tjurkö<br />
Marma läger, Älvkarleby<br />
Enholmen o batteri Mojner, Gotland<br />
Tingstäde skans I, Gotland<br />
Västra Hästholmens fort, Karlskrona<br />
Oscar II fort, Göteborg<br />
Vabergets fästning, Karlsborg<br />
Minstation, Östra Hästholmen<br />
Markering med fet text anger de sju<br />
anläggningar som betraktas som<br />
mest intressanta och bevaransvärda,<br />
samt som borde kunna levandegöras<br />
<strong>för</strong> en publik.<br />
15
FORT & BUNKER 4 - <strong>2007</strong><br />
Det gamla albumet<br />
En bild från andra världskrigets batteri Tjurkö, eller strax efter. På bilden syns järnställningen<br />
till det sk napalmskyddet, dvs plåtar som skyddar pjäsbrunnen mot<br />
brinnande napalm.<br />
En riktigt unik bild från kustartilleriets Blekinge. Batteri Bäckastrand byggdes 1931<br />
och bestod av tre 15,2 cm kanon m/1898, placerade i öppna värn. 1942 avvecklades<br />
pjäserna i samband med att batteri Tjurkö (TE) stod färdigt. I värnen <strong>för</strong> 1. och 3.<br />
pjäs sattes istället upp två dubbeltorn med 7,5 cm luftvärnskanon. Pjästornen kom<br />
<strong>för</strong>modligen från dåtidens örlogsfartyg. Pjäserna stod kvar tills slutet av 1950-talet.<br />
Kanske en bild som kan verka väldigt<br />
långt från fortifikation, men i själva verket<br />
i allra högsta grad handlar om detsamma.<br />
Här en ”actionbild” från årtets<br />
<strong>Bunker</strong>promenad.<br />
Ett av våra fordon (min bil) på väg vid<br />
Hanstholm I. Vem kan missa chansen<br />
att verkligen få vräka sig in i en gigantiskt<br />
vattenpöl. På den lilla bilden ovan<strong>för</strong><br />
ser du mitt ansiktsuttryck precis efter<br />
det att bilden är tagen. Jag tycker<br />
det säger allt. Vi är alla barn, det är bara<br />
leksakerna som skiftar.<br />
16<br />
BUNKERBYGGE!<br />
Mitt lilla hobbyarbete med en svensk<br />
pansarvärnskanonbunker har avancerat<br />
sedan sist. Den är i det närmaste<br />
färdigbyggd. Åtminstone när det gäller<br />
terräng och bunker. Nu återstår ingångsdörrarna<br />
samt alla maskeringskrokar.<br />
Ett minst sagt ”pillegöra”. Men<br />
det är de små detaljerna som gör det,<br />
så det får bli lite avkopplingsarbete<br />
under vinterns mörka kvällar. Ovan<br />
ser du bunkern i maj månad. Nedan<br />
syns det som den ser ut just nu. Den<br />
skarpögde kan säkert se ståltrådsbitarna<br />
som så småningom blir till maskeringskrokar.<br />
Ytterligare rapport om<br />
byggnationen kommer senare.
FORT & BUNKER 4 - <strong>2007</strong><br />
I takt med den militära utvecklingen<br />
behövdes mer skydd, och mer artilleri.<br />
Alltså skyddat fast artilleri. Detta<br />
löstes med hjälp av flottan och AMS.<br />
Avrustade kanoner användes, och<br />
AMS sköt till pengar, då arbetsmarknadsläget<br />
i Norrbotten under 1960talet<br />
var mycket dåligt. Utbyggnaden<br />
startade 1957 med det stora batteriet<br />
i Siknäs.Eftersom det var 8 st 15 cm<br />
kanoner så blev det en egen lokal<strong>för</strong>svarsdivision.<br />
Under 60-talet byggdes<br />
totalt 7 st batterier med sammanlagt<br />
12 st 15 cm kanoner i den sk Luleälvlinjen.<br />
De här batterierna behöll sina<br />
djupa stjälkar vilket innebar att det<br />
blev djupa sprängningar i berget. Tex<br />
Victoriafortet i Vuollerim har en betongtrapp<br />
ned till översta våningen i<br />
berget, där ammunitionen sänds upp<br />
till pjäsen. Denna nivå är 18 meter<br />
under hjässan. Sedan finns flera våningar<br />
under detta, så totala djupet<br />
på batteriet är 40 meter!<br />
Siknäsbatteriets dubbeltorn med 15,2 cm kanoner från pansarskeppet Fylgia.<br />
ARTILLERIFORTEN<br />
1967 byggdes dessutom 3 st batterier da inåt landet, alltså inte mot Norge.<br />
i själva Kalixlinjen, med totalt 8 st pjä- Även när den lede fi var på väg ut ur<br />
ser. Dessa var något enklare i sin kon- landet skulle han slängas tillbaka hem<br />
struktion. Inga djupa stjälkar utan max igen!<br />
en våning under mark. Placeringen<br />
geografiskt kan diskuteras. Tex Parviainen<br />
låg mycket nära gränsen. Detta<br />
batteri var nog en markering att hela<br />
landet skall <strong>för</strong>svaras, och det från<br />
… Totalt så fanns det alltså som mest<br />
25 st 15 cm och 27 st 12 cm pjäser i<br />
fortifikatoriskt skydd i Norrbotten. En<br />
imponerande samling!<br />
<strong>för</strong>sta metern. De hade endast 200<br />
granater, och i de flesta krigsspel som<br />
gjordes, så <strong>för</strong>bereddes <strong>för</strong>störande<br />
och utrymning redan dag 1. Optimalt<br />
beräknade man att batteriet kunde<br />
hållas i tre dygn.<br />
Under kalla kriget ändrades hotbilden.<br />
Ryssen beräknades gå mot Norge<br />
istället <strong>för</strong> ned i Sverige. Nordnorge<br />
var svårt att inta den norra vägen,<br />
så där<strong>för</strong> var det naturligare att gå via<br />
Sverige. Där<strong>för</strong> <strong>för</strong>stärktes det fasta<br />
artilleriet norr om Kalixlinjen. (Även<br />
övningarna flyttades norrut). Inom<br />
Fo 66 byggdes mellan 1967 och 1985,<br />
6 st batterier med totalt 18 st pjäser.<br />
Samtliga var 12 cm m/24C, jagarkanoner.<br />
Dessa var av enklare ut<strong>för</strong>ande,<br />
öppna bakåt vid laddningen tex. Utbyggnad<br />
av skyddet gjordes successivt<br />
ända fram till nedläggningen på<br />
90-talet. Batteri Stenbron i Gällivare<br />
1987 blev det sist byggda fasta batteriet<br />
i Sverige. Vi visade verkligen att vi<br />
menade allvar med vårt <strong>för</strong>svar mot<br />
Ryssland. Vid skansen vid Riksgrän-<br />
Text o bild: Jan-Erik Ohlsson<br />
12 cm jagarkanon<br />
sen (mot Norge), var kanonerna vän-<br />
Isaksberget, eller Kalmunge. 15,2 cm kanon i enkeltorn från pansarskeppet Fylgia.<br />
17
FORT & BUNKER 4 - <strong>2007</strong><br />
MINNEN FRÅN SVUNNA TIDER<br />
Historia, vad är det? Och vad kan jag<br />
göra? Frågor som egentligen är ganska<br />
lätta att besvara: Historia är allt<br />
omkring, allt som har hänt, händer eller<br />
skall hända, allt blir till historia.<br />
Din egen historia t ex. Det kan vara att<br />
du sparar alla bensinkvitton genom<br />
åren. Du har då dels en unik samling<br />
bensinkvitton, under säg 30-40 år,<br />
men du har också en bild över bensinprisets<br />
utveckling. Det är historia.<br />
Det kan också vara några enkla anteckningar<br />
i din fickalmanacka, och<br />
givetvis har du sparat alla dina almanackor,<br />
sedan du började arbeta. Då<br />
har du ett fantastiskt tidsdokument<br />
över din egen historia.<br />
Det är där du kan börja, med din<br />
egen historia, och nu skall vi givetvis<br />
glida över på militärhistoria, som ju<br />
är ”vårt” ämne. Det fanns ett tag en<br />
uppmaning ”Gräv där du står” som<br />
handlade om att just ta tag i sin egen<br />
historia. Hur har du det med anteckningar,<br />
bilder, <strong>för</strong>emål, trycksaker och<br />
andra saker från din värnpliktstid. Eller<br />
du har kanske intresserat dig <strong>för</strong><br />
stridsvagnshinder o dyl, i dina trakter.<br />
Kanske under ämnet militära anläggningar<br />
i min stad. Kort sagt det gäller<br />
just allt det som fanns och finns runt<br />
omkring dig.<br />
Hur har du det med din familj, dina<br />
släktingar. Var tjänstgjorde de under<br />
beredskapstiden? Finns det några<br />
fotoalbum, lösa bilder? Eller kanske<br />
det ligger något konstigt längst in i<br />
garderoben, ett beredskapsarbete.<br />
Detta brukar vara ett känsligt ämne.<br />
Ibland dyker gamla fotoalbum och<br />
minnessaker upp i samband med att<br />
släkt och anhöriga avlider. Ofta är det<br />
tungt och jobbigt med just de gamla<br />
minnessakerna, eller så blir det bara<br />
något ”gammalt” som städas ut.<br />
Det är just vid sådana här tillfällen det<br />
gäller att ta vara på historiens lämningar.<br />
Och det handlar inte om jättelika<br />
fynd. Nej det är de små vardagssakerna<br />
som är de intressanta. De stora<br />
militärhistoriska operationerna, och<br />
generalerna kan vi läsa om på Krigsarkivet,<br />
eller i många böcker. Men vad<br />
gjorde 315 Johansson i Haparanda,<br />
eller 452 Olsson under värnplikten i<br />
Borås 1957? Svaren finns kanske på<br />
närmre håll än vad du tror.<br />
Börja med att fråga, det är alltid<br />
mycket lättare när personerna fortfarande<br />
finns där. Sätt dig tillsammans<br />
med dina äldre släktingar och prata<br />
om gamla tider. NOTERA! Alltså skriv<br />
18<br />
ner det som berättas, speciellt namn<br />
och årtal. Om ni sitter och tittar genom<br />
gamla fotoalbum, se till (om<br />
möjligt) att få namnen på personerna<br />
på bilderna, och var den är tagen.<br />
Och fram<strong>för</strong> allt -STÄLL FRÅGORNA!<br />
- INNAN DET ÄR FÖR SENT!<br />
Många rycker kanske på axlarna och<br />
tycker att ”det är inget intressant”<br />
det man har att komma med. Det är<br />
då jag börjar mulna till lite och man<br />
kan då undra -Hur vet DU det??? All<br />
historia är intressant, och varje liten<br />
bit information kan innebära att andra<br />
bitar trillar på plats. Vill du göra<br />
det enkelt <strong>för</strong> dig kan du tänka på ett<br />
pussel, där varje bit är lika viktig.<br />
Så kanske du skulle ta en liten funderare<br />
på vad du har i gömmorna, eller<br />
vilka av släktingarna som kan ha något<br />
intressant att berätta.<br />
Materialet du lyckas samla in, eller<br />
sammanställa sparar du givetvis på<br />
en säker plats, eller delar med dig till<br />
någon historisk institution. Hör med<br />
din hembygds<strong>för</strong>ening, ditt lokala<br />
museum eller liknande. Gäller det militärhistoria<br />
kan du vända dig till FORT<br />
& BUNKER eller BEREDSKAPSMUSEET.<br />
Det viktiga är att vår historia blir nedtecknad<br />
och ihågkommen. För tänk<br />
på att vi lever genom vår historia!<br />
FRÅN MIN EGEN OMGIVNING<br />
Här ett exempel vad du kanske kan<br />
finna om du prata med personer som<br />
varit med om Beredskapstiden, under<br />
andra världskriget. Exemplet hämtat<br />
från svärfar, Lennart Kristoffersson,<br />
född 1919, och inskriven till värnplikt<br />
1939. Han tjänstgjorde sammanlagt<br />
377 dagar under andra världskriget,<br />
<strong>för</strong>delat på fem tjänstgöringar vid<br />
fältregementet I 36. Efter bara tre<br />
månaders grundutbildning skickades<br />
han iväg till Norrland. Hans inskrivningsbok<br />
berättar i torra datum om<br />
de olika resorna till norr. Här finner<br />
man t ex ”1941 Tjg jml go H 279/40<br />
31/12-17/4 95 I 36” Raden berättar att<br />
han inkallades till tjänstgöring enligt<br />
generalorder H 279/40, och var inkallad<br />
i 95 dagar vid I 36.<br />
Förutom de få bilderna i hans fotoalbum,<br />
hittade vi lite sparade papper. T<br />
ex middagsnotan från restaurangen<br />
på hotell Gunnare, i Haparanda. Priset<br />
<strong>för</strong> fyra personer 12,10, inklusive<br />
dricks! Eller vad sägs om biobiljetterna,<br />
ett av de få nöjena i trakten.<br />
En biljett från Haparanda, och en från<br />
Lomkärr. Priset 1,25 kan tyckas dyrt,<br />
med tanke på att en middag kostade<br />
ungefär 3:-/person!<br />
De två bilderna (till vänster) visar<br />
också på den tidens verklighet. Uniformen<br />
är av modell 1886. Bilden är<br />
tagen 1940. Den nedre bilden är väl<br />
en klassiker <strong>för</strong> soldater från Skåne, eller<br />
södra Sverige. Vägvisaren pekar på<br />
Haparanda och Karungi.<br />
Så nu har du fått något att tänka på,<br />
hoppas jag. Ta nu tag i din egen historia.<br />
Tro <strong>för</strong> all del inte att någon annan<br />
gör det åt dig!
FORT & BUNKER 4 - <strong>2007</strong><br />
BUNKERPROMENADEN <strong>2007</strong><br />
Så är det då äntligen genom<strong>för</strong>t!<br />
Promenaden längs den danska västkusten,<br />
från tyska gränsen i söder, till<br />
yttersta spetsen ”Grenen”, uppe vid<br />
Skagen. Under sista veckan i september,<br />
och <strong>för</strong>sta i oktober, var vi några<br />
tappra ”eldsjälar” som genom<strong>för</strong>de<br />
den sista etappen. Vädret bjöd på rikligt<br />
med sol och vind, utom en dag, då<br />
regnet vräkte ner. Givetvis var det den<br />
dagen med ett spikat program vid<br />
Bangsbo fort, utomhus!<br />
Men resan var trots allt en upplevelse,<br />
även om de sista dagarna kändes lite<br />
långa. En erfarenhet som kommer att<br />
användas i fortsättningen.<br />
Men det hela började mycket tidigt,<br />
en lördagmorgon, med biltur till Göteborg<br />
och Fredrikshamnsfärjan. Tre<br />
timmars behaglig överfart. Givetvis<br />
utnyttjade vi tiden till att avsmaka färjans<br />
stora lunchbord och inhandla viktiga<br />
<strong>för</strong>nödenheter i tax-free shopen.<br />
Väl framme i Danmark var det bara<br />
att ställa in ”autopiloten” mot vår bostadsort<br />
i närheten av Limfjorden. Vid<br />
vår ankomst visade det sig att vi hyrt<br />
en gårdsbyggnad till en lantgård med<br />
svinproduktion. Du kan själv tänka<br />
dig de närmaste dagarnas kommentarer,<br />
eller pikarna vid kvällarnas grillning<br />
av karrékotletter eller fläskfilé.<br />
De aromatiska dofterna skall vi återkomma<br />
till.<br />
Huset var rymligt, med gott om plats<br />
till oss alla. Som mest var vi sju deltagare.<br />
Med tanke på <strong>för</strong>sta dagens tidiga<br />
start blev det också en tidig kväll.<br />
Första riktiga bunkerdagen tog oss<br />
via Oddesund, där ett bunkersystem<br />
skulle skydda bron över det smala<br />
sundet, till flygplatsen i Rom, där vi<br />
kunde beundra den stora sjukhusbunkern.<br />
Denna bunker var dessutom<br />
iordningställd <strong>för</strong> visning, och<br />
stod öppen. Dagen avslutades med<br />
att vi nådde Thyborön, ett av de stora<br />
befästningsområdena. Vårt lilla korta<br />
kvällsbesök gav oss informationen att<br />
här skulle vi komma tillbaks dagen efter.<br />
Det var ett stort befäst område.<br />
Första ”riktiga” kvällen visade Anders<br />
åter prov på sina grillkonster, som vi<br />
lärde känna under <strong>för</strong>ra resan, i Blåvandshuk.<br />
Kall öl och nygrillat, med en<br />
grönsallad, vad mer kan man begära<br />
efter en ”hård” dag i bunkerlandet.<br />
Efter en kopp kaffe med ”lätt” tillbehör<br />
kallade sängen, och som på tidigare<br />
resor tog all frisk luft ut sin rätt<br />
De sista tappra har nått målet. Här Anders<br />
B och Leif H vid <strong>Bunker</strong>promenadens<br />
mål - längst ut på Jyllands nordspets.<br />
Resan är över, <strong>för</strong> denna gången.<br />
och det var snart tyst i huset. Klockan<br />
väckte mig vid 6-tiden och det var<br />
bara att tassa ut i köket och starta kaffebryggaren.<br />
Efterhand kom Anders<br />
ramlande och började duka, sist ut<br />
var Patrik som med<strong>för</strong>t ”egen” havregröt<br />
från Sverige - kanske ett sätt att<br />
bekämpa hemlängtan?<br />
En ny dag stod <strong>för</strong> dörren, idag med<br />
färja över till Thyborön, inte alldeles<br />
<strong>för</strong> långt bort. Så fort frukosten var<br />
slut och våra lunchlådor färdigpackade<br />
bar det av. Redan vid ½9-tiden<br />
kunde vi parkera vid utställningsbunkern<br />
på platsen. Här fick man, via<br />
planscher, en sammanfattning över<br />
det 80-tal bunkrar som ligger längs<br />
stranden, på den södra sidan av det<br />
lilla sund som bildar infarten till Limfjorden.<br />
Det var bara att börja promenaden<br />
längs den bunkerspäckade stranden.<br />
På en sträcka av ca 2 km ligger här ett<br />
80-tal bunkrar, av alla storlekar. Här<br />
ligger dels bunkrar direkt på stranden,<br />
men också upp i det bakomliggande<br />
dynområdet. Speciellt intressant<br />
här är de maskeringsåtgärder<br />
som genom<strong>för</strong>des på flera bunkrar.<br />
Så maskerades t ex ledningsvärn och<br />
pjäsbunkrar som byggnader med tegeltak<br />
och påmålade fönster. Än idag<br />
kan man se detta på bl a den stora<br />
eldledningsbunkern. Pjäsbunkrarna<br />
hade fått ett extra betongtak, som<br />
ändrade på deras siluett. Såhär mer<br />
än sextio år efteråt, och utan alla detaljer,<br />
såg de mycket märkliga ut. Speciellt<br />
eftersom Moder Natur flyttat<br />
omkring dem lite hur som helst.<br />
På bilden ovan ser du några av de<br />
maskerade bunkrarna på platsen. På<br />
tillbakavägen valde vi givetvis att färdas<br />
längs den i<strong>nr</strong>e raden av bunkrar.<br />
Väl tillbaks vid bilen, tog vi vår medhavda<br />
lunch vid en väl maskerad personalbunker<br />
(R622), <strong>för</strong>eställande ett<br />
magasin, komplett med lastbrygga.<br />
Dagens hunger på både mat och<br />
bunkrar var <strong>för</strong> tillfället stillad, och vi<br />
passade på att titta lite närmare på<br />
den lilla orten Thyborön. Själv var<br />
jag tvungen att uppsöka ortens radio-<br />
och elektronikhandlare <strong>för</strong> att<br />
inhandla en kortläsare till min dator<br />
(typiskt att man skall glömma grejor<br />
hemma). Som straff fick jag betala ett<br />
ordentligt pris <strong>för</strong> denna, 249 danska<br />
kronor. Hemma kostar den ca 99:- på<br />
ställen som Claes O eller Teknikmagasinet.<br />
Den lilla orten var snart genomsökt<br />
och vi tog färjan tillbaks till andra<br />
sidan. Området är mycket märkligt<br />
genom att landområdena här består<br />
av två extremt smala ”tungor” som<br />
innesluter den stora Nissum fjord,<br />
som är en del av Limfjorden. Väl över<br />
till andra sidan, färjan går bara över<br />
själva inloppet, tog vi bilen över den<br />
nästan 10 km långa vägbank som ledder<br />
till Agger. Här vandrade vi runt<br />
bland sommarhusen i jakt på bunkrar<br />
och rester från andra världskrigets<br />
Vägskyltarna illustrerar ett kärt nöje. Vänster eller höger?? Båda platserna är av<br />
högsta intresse <strong>för</strong> en bunker-tosse! Vi bodde precis mitt emellan.<br />
19
FORT & BUNKER 4 - <strong>2007</strong><br />
Radarbunker av typen V 174, samma slag som även fanns i Blåvandshuk. Här har<br />
dock erosionen fått den att ”tilta” en aning. <strong>Bunker</strong>n i bakgrunden är en personalbunker<br />
av typen R622. Erosionen har ”flyttat” bunkrarna en bra bit ut i vattnet.<br />
befästningsarbeten. Vi fann bl a en<br />
stabsbunker, väl dold fram<strong>för</strong> ortens<br />
lilla kyrka. Idag väl låst och i privat<br />
ägo. Ute längs den smala strandremsan,<br />
som bildade barriären mot Västerhavet,<br />
hade vi observerat ett antal<br />
bunkrar, och bl a skulle här finnas ett<br />
radarfundament/torn av samma typ<br />
som i Blåvandshuk. Efter ett antal<br />
misslyckade <strong>för</strong>sök att finna en väg<br />
längs dynlandskapet och sanden fick<br />
vi helt enkelt köra tillbaks och börja<br />
leta söderifrån. Efter ett tag upptäckte<br />
vi tyska brädseglare innan<strong>för</strong><br />
vägbanken, och med dessa som riktmärke<br />
nådde vi ner till stranden. Det<br />
är en mäktig känsla att stå inuti dessa<br />
enorma betongkonstruktioner, som<br />
naturen flyttat omkring, utan större<br />
ansträngning än tiden.<br />
Tyvärr var jag inte så intelligent att<br />
jag hade någon av mina kollegor<br />
med på bilderna, så du får själv <strong>för</strong>eställa<br />
dig storlek. Jag kan berätta att<br />
de tre svarta ingångsöppningarna på<br />
bunkern i bakgrunden är ca 2 meter<br />
höga. Lite längre bort längs stranden<br />
pågick arbetet med att <strong>för</strong>söka<br />
<strong>för</strong>hindra erosionens framfart, något<br />
som tycktes vara ett evighetsarbete<br />
här längs kusten.<br />
Vi gör ett liet hopp bland dagarna och<br />
kommer fram till fredagen då Johan<br />
och Lars anlände med <strong>för</strong>stärkning i<br />
form av nödvändiga livsmedel, såsom<br />
skånskt kaffe, dansk öl och mer grillkol,<br />
som man säger precis i grevens<br />
tid. Det blev en mindre fest på fredagskvällen,<br />
givetvis med Anders vid<br />
grillen. Kvällen blev ett enda berättande<br />
av vad som hade hänt hitintills.<br />
Frukosten, nästa dag, blev som vän-<br />
20<br />
tat, en snabb affär, alla ville iväg. Nu<br />
var vi två bilar i kolonn ut i bunkerlandet.<br />
Lite trist att vi inte har en liten minibuss,<br />
så alla kan åka tillsammans.<br />
Dagens mål var områdena kring Lökken<br />
och Blokhus. Även dessa ganska<br />
stora befästningsområden, men ock-<br />
så enorma sommarstugemarker.<br />
Bilden ovan ger dig kanske en uppfattning<br />
om området. Stående på taket<br />
till en ledningsbunker är det sanddyner<br />
och sommarstugor så långt<br />
ögat når. Den ger också en bild av<br />
hur långt från stranden vissa bunkrar<br />
ligger. Området är också känt <strong>för</strong> att<br />
man under höst/vinterperioden kan<br />
köra bil på stranden mellan de båda<br />
orterna, en sträcka på någon mil, eller<br />
så. Känns märkligt att bedriva bunkerspaning<br />
från bilen, samtidigt som<br />
man skall hålla ett öga på strandlinjen<br />
och bränningarna. Bunkrarna i<br />
området följde annars det sedvanliga<br />
regelbauut<strong>för</strong>andet, men inte mindre<br />
spännande <strong>för</strong> det. I våra handböcker<br />
och kartskisser, över området, finns<br />
anmärkningen ” kraftig bebyggelse”.<br />
Något som vi snabbt upptäckte<br />
stämde väl in. En modern, arkitektritad<br />
villa, var elegant inplacerad i ett<br />
gammalt öppet pjäsvärn. Den bakra<br />
värnväggen bildade ”ryggen” till villans<br />
trädäck. Efter att ha ”yrat” runt en<br />
god stund i terrängen drog vi oss tillbaka<br />
till en liten park i samhället och<br />
dukade till lunch, som givetvis sma-<br />
kade utomordentligt. På vår väg genom<br />
villaområdena upptäckte Johan<br />
en liten betongkant och någon ventil<br />
i marken. En plåtplatta täckte den<br />
utgrävda ingången till en observationsbunker.<br />
Visserligen låg bunkern<br />
på privat mark, men det tog bara en<br />
liten stund så stod bara en man kvar<br />
uppe på marken, vi andra hade redan<br />
kravlat ner. Och vi fick vår belöning.<br />
Bunkrar av detta slag har en pansarkupol<br />
med periskop. Visserligen var<br />
själva kupolen avlägsnad, utrymmet<br />
fanns kvar och gav en bild av hur det<br />
sett ut. En inskription på väggen berättade:<br />
Bei Beschüss Aussenwände<br />
nicht berühren, da Lebensgefahr!<br />
Det var alltså livsfarligt att luta sig<br />
mot väggarna under beskjutning av<br />
bunkern. En uppmaning som vi diskuterade<br />
under kommande kvällar.<br />
Efter avslutad undersökning visade<br />
samtliga deltagare prov på fantastiska<br />
egenskaper i lodrät ålning ur litet<br />
hål, något som Johan visar prov på i<br />
bilden här nedan.<br />
Skall kanske i ärlighetens namn påpekas<br />
att hålet var ganska djupt, genom<br />
att värnet begravts under jord<br />
och sandmassor. Ett vanligt ”plomberingssätt”<br />
i Danmark. Nöjda och<br />
belåtna återvände vi till vår ”bas” där<br />
vinden vänt, och vi fick nu lära oss hur
det luktar vid en grisproducerande<br />
lantbruksanläggning, där viss lukt<br />
kan <strong>för</strong>ekomma, som det uttrycktes i<br />
hyreskatalogen. Dock anlände Staffan<br />
och Malin lagom till kvällsmaten, och<br />
”gänget ” var nu fulltaligt. Nästa dag<br />
innebar lång körning till Fredrikshamn<br />
och Bangsbo <strong>Fort</strong>, dessutom i ett hällande<br />
ösregn. Nåväl vi hade haft bra<br />
väder intills nu, så någon gång skall<br />
det väl komma lite vatten. Men det är<br />
klart det kunde ju valt en annan dag!<br />
Jag kunde dock snabbt konstatera att<br />
jag reste med proffs, de flesta hade<br />
ordentliga regnkläder av slaget med<br />
jacka och byxor, så det finns inget dåligt<br />
väder,bara dåliga...<br />
På det gamla batteriområdet, högt<br />
ovan<strong>för</strong> Fredrikshavn ligger museet,<br />
Bangsbo <strong>Fort</strong>. Här mötte vi Kenneth<br />
Christiansen, som basar över museet.<br />
Han tog oss med på en ordentlig<br />
rundtur inom området. Trots ösregnet<br />
(han hade dock inga regnkläder)<br />
svarade han villigt på våra frågor, och<br />
stod och väntade tålmodigt medan<br />
vi fotograferade kors och tvärs. Vid<br />
lunchdags kom vi under tak i den<br />
enda kvarstående byggnaden från<br />
tiden <strong>för</strong>e batteriet. Det var inte utan<br />
det var ganska skönt att få ta av sig<br />
regnkläderna och packa upp lunchen.<br />
Kenneth hade plockat med öl<br />
och läsk, Johan hade flera påsar kanelsnäckor,<br />
så alla lät sig väl smaka.<br />
Efter lunch drog vi vidare inom området<br />
<strong>för</strong> att se ytterligare på pjäsvärn<br />
och bunkrar. Regnet hade nu<br />
upphört och man behövde inte hela<br />
tiden tänka på att skydda kameran<br />
mot vatten. Givetvis var det de tre<br />
pjäsbunkrarna, med pjäser, som tilldrog<br />
sig störst intresse. Det handlade<br />
om 15 cm kanoner som installerades<br />
av tyskarna, och därefter övertogs av<br />
det danska <strong>för</strong>svaret 1945. Batteriom-<br />
FORT & BUNKER 4 - <strong>2007</strong><br />
Hansholm I, ett 17 cm batteri strax söder om det tunga batteriet Hanstholm II. Här<br />
kan man tala om friluftsmuseum <strong>för</strong> bunkerintresserade.<br />
rådet är fortfarande i militär ägo, men<br />
till stora delar tillgängligt <strong>för</strong> allmänheten.<br />
Vi avslutade besöket med en<br />
liten tur i stadens utkanter och besåg<br />
bl a resterna av de gamla skansar från<br />
1700-talet. På hemvägen gjorde vi<br />
givetvis ett stopp på ett gigantiskt<br />
varuhus och provianterade kött till<br />
aftonens grillning, en grillning som<br />
vi fick fortsätta inomhus, på stekjärn,<br />
då regnet åter hade börjat falla. Nästa<br />
dag var det dags <strong>för</strong> det, som jag<br />
trodde, skulle bli resans höjdpunkt -<br />
Hanstholm och museet där.<br />
Museicenter Hanstholm är uppbyggt<br />
som ett museum kring det 38 cm<br />
batteri som tyskarna lät upp<strong>för</strong>a här.<br />
Själva museibyggnaden är upp<strong>för</strong>d i<br />
anslutning till en av de enorma pjäsbrunnarna,<br />
och visar en del pjäser,<br />
och lite bakgrund över tillkomsten<br />
av Atlantvallen och batteriet. Det är<br />
absolut inget fel på museet, tvärtom,<br />
det är absolut värt ett besök. Det var<br />
väl det att jag hade <strong>för</strong> stora <strong>för</strong>väntningar<br />
på att detta skulle bli något<br />
utöver det vanliga, men det visade sig<br />
att det blev istället allt det som fanns<br />
runtom i området. Dock fick vi en<br />
intressant guidning av museet chef,<br />
Jens Andersen, som också har skrivet<br />
ett flertal böcker i ämnet.<br />
Dagen avslutades med ett besök vid<br />
Vigsö. Här visar naturen, på ett dramatiskt<br />
sätt, vem som bestämmer.<br />
Bunkrar av allehanda slag har kastats<br />
omkring, eller ligger långt ut i vattnet.<br />
Vid dagar med lite sjö är det både ett<br />
imponerande, och ljudligt skådespel<br />
av att vandra på stranden.<br />
För en del av deltagarna var detta<br />
sista dagen och vi avslutade med en<br />
anpassad festkväll med gott rödvin<br />
och god mat.<br />
För att avrunda det hela kan jag konstatera<br />
att det är härligt med kollegor<br />
och social samvaro, speciellt utomlands.<br />
Jag hoppas det snart kan bli<br />
tillfälle till nya ”<strong>Bunker</strong>promenader”<br />
och bjuder på två bilder. En är en<br />
detaljstudie på bunkerkryp, och den<br />
andra den lilla sälunge som höll oss<br />
sällskap på Skagen.<br />
21
FORT & BUNKER 4 - <strong>2007</strong><br />
1917 sjösattes ett pansarskepp på Götaverken,<br />
i Göteborg, som döptes till<br />
Drottning Victoria.Fartyget är ett i serien<br />
av de sk Sverigeskeppen. Drottning<br />
Victoria var Sveriges drottning<br />
under tiden 1907-1930 och gift med<br />
Kung Gustav V under åren 1907-1950.<br />
Pansarskeppet tjänstgjorde i svenska<br />
farvatten mellan 1921 och 1957, då<br />
det utrangerades.<br />
En <strong>för</strong>stärkning av <strong>för</strong>svaret i Lule älvs<br />
övergångar hade sedan en längre tid<br />
varit ett önskemål från den militära<br />
organisationen i norr och planerna<br />
<strong>för</strong> fortens utplacering var klar. I detta<br />
läge kom marinen och erbjöd sina<br />
pjäser gratis till armén vilket på ett<br />
positivt sätt påverkade besluten att<br />
bygga ut forten efter Lule älvdal. Idag<br />
är det endast detta fort som är kvar<br />
och visas, av de som kom till under<br />
1960-talet.<br />
Från början hade man tänkt sig använda<br />
skeppets huvudartilleri, 28 cm<br />
kanonerna, men insåg att de skulle bli<br />
<strong>för</strong> stora och tunga. Valet föll istället<br />
på de medelsvåra pjäserna, med kalibern<br />
15,2 cm.<br />
Till Bomyrberget kom ett dubbeltorn<br />
med två 15,2 cm kanoner, från Drottning<br />
Victoria. Pjäserna modifierades<br />
och anpassades till arméns behov och<br />
skjutmetoder de fick modellbeteckningen<br />
m/12-60 enkel eller dubbel.<br />
22<br />
Foton: Jan-Erik Ohlsson<br />
VICTORIAFORTET<br />
Skiss: Curt S Ohlsson<br />
Armébatteriet i Voullerim, som egentligen<br />
bestod av två batterier (1. och 2.)<br />
om tillsammans 7 pjäser, varav 4 pjäser<br />
i dubbeltorn. Idag visas en av pjäsplatserna,<br />
med dubbeltorn. Anläggningen<br />
har fått namnet Victoriafortet<br />
efter den ursprungliga pjäsplaceringen,<br />
som var ombord på pansarskep-<br />
<strong>Fort</strong>sättning från sidan 15<br />
Schematisk skiss<br />
över anläggning<br />
# 155, 15 cm torn från<br />
pansarskeppet Drottning<br />
Victoria.<br />
Eldledning, eller sammanställningsplatsen i batteriet. Foto: Jan-Erik Ohlsson<br />
pet Drottning Victoria. Ansvarig <strong>för</strong><br />
museet och driften av Victoriafortet<br />
är <strong>för</strong>etaget Virvelvind AB (www.virvelvind.se)<br />
och eftersom <strong>Fort</strong>et är ett<br />
Statligt Byggnadsminne sedan 2004<br />
är det Statens Fastighetsverk som är<br />
Fastighetsägare. .
Bofors och fortifi kation är tätt <strong>för</strong>knippat<br />
med varandra. I många befästningar,<br />
även utan<strong>för</strong> Sverige, kan<br />
man fi nna Boforskanoner. Det handlar<br />
ofta om pjäser från 1900-talet,<br />
som sålts eller erövrats.<br />
I ett antal reportage/artiklar framöver<br />
skall FORT & BUNKER <strong>för</strong>söka leta<br />
upp de gamla pjäserna och se vad<br />
som har hänt sedan pjäsen lämnade<br />
Bofors. Till vår hjälp har vi kollegor,<br />
både här hemma och utomlands,<br />
som grävt i arkiv och på museer. Först<br />
ut är Svein-Wiiger Olsen i Norge.<br />
Bofors 15 cm Kanon L/50 på<br />
fästningsmuseet Oscarsborg<br />
Det norska Kystartillerimuseet är lokaliserat<br />
till Oscarsborg fästning i<br />
Drøbaksundet, söder om Oslo. Som<br />
en del av museet ingår en samling<br />
kanoner, som omfattar ett fl ertal av<br />
de kanoner som kom till användning i<br />
det norska <strong>för</strong>svaret efter 1945. Det är<br />
främst tyska pjäser, men i samlingen<br />
ingår en Boforskanon som in<strong>för</strong>skaffades<br />
till Norge efter <strong>för</strong>sta världskriget.<br />
Pjäsen fi ck beteckningen 15 cm<br />
kanon m/1920 L/50. I tysk användning<br />
blev beteckningen 15 cm Kanone<br />
L/50 Bofors (n).<br />
Norge anskaff ade 13 kanoner av denna<br />
modell. Den 9 april var nio av dessa<br />
utplacerade vid forten i Oslofj orden:<br />
Rauøy fort<br />
(tysk MKB 2/501 Rauøy) 4 pjäser<br />
Bolærne fort<br />
(tysk MKB 3/501 Bolaerne) 3 pjäser<br />
Toraas fort<br />
(tysk MKB 4/501 Toraas) 2 pjäser<br />
Utöver dessa fanns fyra pjäser <strong>för</strong>rådsställda<br />
vid Kongsberg Vapenfabrik.<br />
Dessa pjäser/eldrör användes av<br />
tyskarna till att beväpna MKB 6/504<br />
Korsnes, söder om Bergen.<br />
Sommaren 1942 ombeväpnades<br />
MKB 2/501 Rauøy med tyska kanoner<br />
och Boforskanonerna användes till<br />
att stärka andra tyska batterier i Oslofj<br />
ordsområdet.<br />
MKB 3/501 Bolærne fi ck en av kanonerna<br />
så att batteriet totalt hade 4<br />
Boforskanoner, medan MKB 4/501<br />
Toraas fi ck två kanoner, så att också<br />
detta blev ett fyra-kanoners batteri.<br />
Vad som skedde med den sista kanonen<br />
är inte känt.<br />
Vid den tyska kapitulationen 1945<br />
blev batterierna övertagna av det<br />
norska kustartilleriet och var i bruk<br />
under fl era år.<br />
Kanonen, i utställningen på Oscarsborg,<br />
kommer från Toraas fort, på<br />
Tjøme vid Oslofj ordens västra sida.<br />
Detta fort ingick i norska kustartilleriet<br />
fram till 1970. Något som gör att<br />
alla de fyra Boforskanonerna fortfarande<br />
fi nns kvar. En fl yttades till Oscarsborg,<br />
de övriga tre står kvar i sina<br />
ställningar.<br />
FORT & BUNKER 4 - <strong>2007</strong><br />
BOFORSKANONER<br />
Text och bild Svein-Wiiger Olsen<br />
(MKB= Marinen Kust Batteri)<br />
Data:<br />
Kaliber: 149,1 mm<br />
Kanonens längd: 7 500 mm<br />
Sidoriktning: 360º<br />
Elevasion: -10º/+20º<br />
Granatvikt: 45 kg<br />
Utgångshastighet: 900 m/s<br />
Räckvidd: 19 000 meter<br />
Eldhastighet: 3 granater/minut<br />
23
FORT & BUNKER 4 - <strong>2007</strong><br />
24<br />
Landsort <strong>2007</strong><br />
FORT & BUNKER BER ATT FÅ TACKA ALLA LÄSARE FÖR ÅRET SOM STRAX ÄR<br />
TILL ÄNDA, OCH VILL OCKSÅ PASSA PÅ ATT ÖNSKA ALLA ETT GOTT SLUT,<br />
OCH EN GOD FORTSÄTTNING MED DET KOMMANDE NYA ÅRET!<br />
TREVLIG HELG!<br />
Skurup <strong>2007</strong><br />
www.bunker.nu
Change language