Politiskt Handlingsprogram - Nyheter

data.s.info.se

Politiskt Handlingsprogram - Nyheter

Politiskt

Handlingsprogram


Politiskt handlingsprogram


Politiskt

handlingsprogram

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund

Box 115 44

100 61 Stockholm

Telefon: 08 - 714 48 00

Telefax: 08 - 714 48 08

Besöksadress: Ringvägen 100 A

www.ssu.se


Innehåll

Politik som ger resultat 7

Förord av SSUs ordförande Anna Sjödin

Demokrati 8

Politisk demokrati 9

Tydlig maktfördelning 9

Valsystem 10

Partiernas roll 11

Utveckla demokratins former för att omfatta fl er 12

Avskaffa monarkin 13

Demokratisera EU ytterligare 14

Social demokrati 16

Ekonomisk demokrati 17

Kulturell demokrati 19

Ägarkoncentration inom media 20

Rätten att uttrycka sig kulturellt 22

Mångfald eller enfald i kulturen 23

Folkrörelsens roll 24

Integrationspolitik 26

Språket - nyckeln till delaktighet 27

Rasism och främlingsfi entlighet 28

Diskriminering 30

Feminism 34

Befria familjen 36

Befria sexualiteten 37

Sexualiseringen av det offentliga rummet 38

Mellan två världar 39

Våld och prostitution 41

Hela lönen – halva makten 44

En solidarisk värld 48

FN – till människors försvar 49

Reformeringen av FN 50

Modern folkrätt 51

Gemensamma regler för en gemensam värld 53

Mänskliga rättigheter 55

En aktiv utrikespolitik 56

En global fackföreningsrörelse 57

Solidarisk fördelning 59

Rättvis handel 61

Rättvisemärkt 62

Asyl- och fl yktingpolitik 63

Ett humanare Europa 65

Sveriges asyl- och fl yktingpolitik 66

Ensamma fl yktingbarn 69

Gemensam säkerhet 72

Totalförsvaret 75

Arbete åt alla 80

Politik för full sysselsättning 81

Trygghet i förändring 84

Arbetslöshetsförsäkringen 86

Lönepolitiken 88

Medbestämmande i arbetslivet 89

Hälsa i arbetslivet 92

Kultur i arbetslivet 93

Arbetstidsförkortning 94

Diskriminering i arbetslivet 94

Kön och arbete 96

Heltid en rättighet - deltid en möjlighet 98


Hela Sverige ska leva 100

Regionalpolitik 100

Kommunikationer 102

Företagande 104

Utbildning 108

En skola för alla 110

Öppna skolan 114

Elevdemokrati 114

Betyg 117

Läromedel 119

Lärarrollen 120

Förskolan 121

Grundskolan 122

Gymnasieskolan 124

Vuxenutbildning 126

Fristående skolor 128

Högre studier 129

Studiemedel 131

Närhet till utbildning 133

Treterminssystem 134

Utnyttja den kompetens som fi nns 135

Jämställdhet inom högskolan 135

Studentinfl ytande 136

Vidareutbildning 137

Forskning 138

Välfärd 140

Socialpolitik 141

Vård och omsorg 144

Folkhälsa 146

Droger och beroende 150

Bostadspolitik 154

Finansiering av bostäder 157

Rätten till bostad 159

Familjepolitik 161

Sexualpolitik 163

Kriminalpolitik 168

Hot och brott 169

Verktyg för trygghet 171

Förebyggande arbete och rättsäkerhet 174

Miljö 178

Ekologisk hållbar utveckling 180

Uthålligt jord- och skogsbruk 184

Globalt miljöarbete 185

Djurskydd 190


Politik som ger resultat

Det du håller i din hand är resultatet av ett enormt arbete, timmar av slit och

debatterande. SSUs politiska handlingsprogram visar vart SSU ska gå under de

nästkommande åren. Programmet stakar ut vår kurs och sätter den politiska

dagordningen. Det är ett dokument jag är stolt över därför att jag vet vilken kraft

det har.

Beslut på SSUs kongresser blir i många fall verklighet. Det vet såväl dagens politiker

som gårdagens. Fråga bara Ingvar Carlsson, eller Mona Sahlin eller varför inte

Göran Persson. Alla har de varit engagerade i SSU, diskuterat politik på nätterna

och sedan slagits för de beslut som fattats på SSUs kongresser.

Kongressen 2005 var en historisk. Det var en kongress där samtalet, debatten och

respekten för varandra stod i centrum. Det blir väldigt tydligt i detta starka handlingsprogram

som den samlade kunskapen och engagemanget i SSU har skapat.

Politiska program måste följas av handling som ger resultat. Nu börjar kampen för

att göra verklighet av vår politik och skapa det samhälle vi vill se. Jag vet att det är

möjligt!

Anna Sjödin

Förbundsordförande SSU


8

Demokrati

Socialdemokratins demokratisyn härstammar ur vår utgångspunkt i alla människors

jämlikhet. I det demokratiska och jämlika samhället har alla människor samma rätt att

påverka sin vardag och omvärld och samma möjligheter att uppfylla sina livsdrömmar.

Vår strävan syftar till att varje människa känner egenmakt. I dag möter dock demokratin

många hot i form av den vanmakt som människor känner över frågor i så väl sin

egen vardag som världsutvecklingen.

Det fi nns en tydlig politisk skiljelinje i frågan om demokratins omfattning och

syfte. SSU menar att demokratin är mer än formella regler och den har ett större syfte

än att bara skapa legitimitet för ett styre. Demokratin är ett mål i sig och demokratin

måste vara både politisk, kulturell, social och ekonomisk. Det innebär att principen om

alla människors lika rätt och möjlighet att utöva infl ytande ska gälla i samhällets alla

sektorer. SSUs vision är en vital demokrati som omfattar hela samhället och alla dess

beståndsdelar. Dit har vi en lång väg kvar.

I dag koncentreras makten i samhället i informella nätverk, företagsledningar

och maktcentra som få har tillgång till och som allt för ofta står utanför demokratisk

kontroll. Vår demokratimodell har byggts på genom historien och formats under

nationalstaternas och industrisamhällets framväxt. Många principer och grundläggande

strukturer håller än i dag. Men för att möta framtidens utmaningar måste vi också hitta

nya vägar för att demokratisera en värld som karaktäriseras allt mer av ett gränsöverskridande

nätverkssamhälle och kapitalism.

Fungerande demokratiska arbetsformer möjliggör för alla att delta i samhällets


eslutsfattande. Genom att säkra demokratiska rättigheter åt alla byggs grunden för

fredlig konfl iktlösning. SSU vill se en representativ demokrati med inslag av deltagardemokrati

där alla ges möjlighet att påverka. Medborgarnas vilja kanaliseras bäst i ett

representativt system. SSU tar avstånd från allt bruk av våld och skadegörelse i en fungerande

demokrati. Där har alla möjlighet att protestera och påverka på ett fredligt sätt.

• SSU tar avstånd från all form av våld och skadegörelse som politisk metod i

ett fungerande demokratiskt system.

Politisk demokrati

För att motverka människors vanmakt och fördela makten på ett demokratiskt sätt

måste det fi nnas en balans mellan å ena sidan att beslut fattas på en gemensam nivå där

ett helhetsperspektiv kan garanteras å andra sida att makten aldrig fl yttas längre från

den som berörs än vad som är nödvändigt. En öppen och tydlig fördelning av maktbefogenheter

och beslutsnivåer är därför grundläggande för varje demokratiskt system.

Tydlig maktfördelning

I dag fi nns det brister i de demokratiska beslutsnivåerna i Sverige och på internationell

nivå. Detta bidrar till människors vanmakt. Maktfördelningen mellan lokal-, regional-,

statlig- och EU-nivå måste tydliggöras. SSU ser ett problem i att staten tagit över allt

mer av det medborgerliga kravställandet på kommunerna samtidigt som kommunerna

har varierande ekonomiska, demografi ska och territoriella förutsättningar. Grundinställ-

9


10

ningen är att beslut ska fattas så nära de som berörs som möjligt samtidigt som statens

uppgift förblir att garantera en jämlikhet geografi skt. För att kunna erbjuda välfärd på

ett eff ektivt sätt ser vi på vissa håll ett behov av en förändrad kommunstruktur. Många

kommuner har i dag, på grund av sin storlek, problem att erbjuda en bra välfärd till sina

medborgare. På många håll kan därför kommunsammanslagningar behövas, alternativt

att angränsande kommuner samarbetar kring välfärdsfrågor. Samtidigt bör också den

regionala nivån förstärkas och kunna ges större befogenheter särskilt i storstadsområden

där kommunerna delar många gemensamma problem. Som exempel så bör bostadsbyggandet

samordnas så att alla kommuner i en storstadsregion får ta ansvar för bostadsförsörjningen.

• SSU vill se en tydligare maktfördelning mellan olika politiska nivåer.

• SSUs grundinställning är att beslut ska fattas så nära de som berörs som möjligt.

• Mindre kommuner bör vid behov slås ihop eller samarbeta med angränsande

kommuner för att lösa välfärdsfrågorna.

• SSU vill se en förstärkning av den regionala nivån.

• SSU anser att staten måste stå garant för en god kommunal välfärd.

Valsystem

En grundläggande del av en representativ demokratis legitimitet är dess valsystem. Valsystemet

ska garantera en rättvis representation och samtidigt möjliggöra ett eff ektivt

styre.

Ett hot mot vårt valsystems legitimitet är det minskade valdeltagandet. Partierna

och även riksdag och regering har ett stort ansvar för att stimulera och möjliggöra ökat


deltagande i den demokratiska debatten. Politiken måste fl yttas från stängda rum till

folket och listor till förtroendeuppdrag måste fyllas med personer från underrepresenterade

grupper.

Framför allt ser vi att valdeltagandet till Europaparlamentet är lågt, speciellt bland

unga och lågutbildade. För att öka valdeltagandet tror SSU att en ökad kontakt mellan

väljare och folkvalda är nödvändigt. När den förtroendevalda kommer närmare medborgarna

fi nns det bättre möjligheter för kommunikation mellan valen. SSU kräver en

fortsatt gemensam valdag för kommun, landsting och riksdag.

SSU anser att demokratin måste vara heltäckande och att inte enskilda frågor kan

lyftas ur sitt sammanhang. Därför måste frågorna vara av väldigt avgörande betydelse

för människor i kommunen, regionen eller landet om en folkomröstning ska utlysas. I

de fall folkomröstningar genomförs måste folkbildande insatser genomföras för att alla

ska ha en god möjlighet till en korrekt information. Folkomröstningar ska endast vara

vägledande, det politiska ansvaret måste alltid ligga på de folkvalda.

• SSU förespråkar en representativ demokrati och ett proportionellt valsystem.

• SSU menar att folkomröstningar ska användas sparsamt.

• SSU kräver en fortsatt gemensam valdag för kommun, landsting och riksdag.

Partiernas roll

Partierna är kärnan i den representativa demokratin. Partiernas medlemsminskning är

därför ett allvarligt hot mot den representativa demokratin. Partiernas funktion för att

kanalisera intressen och ta ansvar för beslut kan aldrig ersättas av personval eller intresseorganisationer.

Det är därför viktigt med off entligt stöd till partierna. Att stimulera

11


12

nya arbetsformer inom partiväsendet är av största vikt. Ett fungerande partiväsende

måste fi nnas på alla politiska nivåer. Även partistrukturerna i EU måste utvecklas och

förstärkas för att människors delaktighet i politiken på EU-nivå ska öka.

• SSU menar att de politiska partierna är grunden för representativ demokrati.

• SSU menar att partistrukturen i EU bör förstärkas.

Utveckla demokratins former för att omfatta fl er

En viktig del av en fungerande representativ demokrati är att den omfattar alla och att

den speglar samhällets sammansättning. Det är viktigt att utveckla rollen som förtroendevald

politiker för så väl off entliga som interna uppdrag. Fritidspolitiker är viktiga för

en levande demokrati. SSU vill stimulera fl er att ta fritidspolitiska uppdrag. Samtidigt

ställer det krav på fl er tillgängliga uppdrag. Vi måste ställa krav på att förutsättningarna

för att ta uppdrag för olika grupper ses över. Man bör till exempel granska om de platser

där vi har våra möten är tillgängliga för människor med funktionsnedsättningar. Andra

exempel är om arvodet gör att folk har råd att gå från sina ordinarie jobb för att driva

politik. Hur är förutsättningarna för småbarnsföräldrar och människor med utländsk

bakgrund? Vi måste hela tiden granska vårt arbete ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv.

Målet är att fl er personer med olika klass, kön, etnicitet och sysselsättning

ska ha politiska uppdrag. Ett sätt att gynna representativitet bland dem med politiska

uppdrag är inslaget av personval men det måste fi nnas ett tydligt regelverk kring fi nansieringen

av dessa.

Demokratins strukturer måste ständigt utvecklas. Vårt samhälle förändrats ständigt

och våra möjligheter till infl ytande kommer därför att kräva nya lösningar. SSU vill att


man ständigt provar fl er och nya sätt för människor att uttrycka sina åsikter och utöva

infl ytande.

• SSU anser att politiker inte bör ha mer än ett tungt uppdrag samtidigt.

• SSU menar att ingen socialdemokratisk politiker bör sitta på samma off entliga

uppdrag i mer än tre mandatperioder i sträck.

• SSU menar att förutsättningarna för att vara fritidspolitiker för olika grupper bör

ses över.

• SSU anser att en kandidats ålder bör vara utmärkt på valsedeln.

• SSU kräver att socialdemokraternas listor inför val ska spegla det jämställda

mångkulturella Sverige.

• SSU kräver att alla som har rösträttsåldern inne och har bott i Sverige i minst tre år

bör ha rösträtt och vara valbara i samtliga val och till samtliga off entliga uppdrag.

• SSU ser positivt på nya former för att låta människor komma till tals i den

demokratiska processen.

• Att makten delas lika mellan könen.

• Kravet att man ska ha varit svensk medborgare i tio år för att få sitta i regeringen

ska omedelbart slopas.

Avskaffa monarkin

Inga off entliga uppdrag kan gå i arv i en demokrati. Monarkin är omodern och odemokratisk.

Det är inte rimligt att man ska kunna födas till en maktställning i samhället.

Istället bör den av riksdagen utsedda talmannen fungera som statschef. Tills monarkin

är avskaff ad bör monarkin ställas under ökad demokratisk kontroll. Dessutom bör apanaget

stegvis minskas fram till dess monarkin avskaff as. Hovet ska fi nansiera sin egen

13


14

verksamhet. SSU anser att monarkin ska avskaff as.

• SSU anser att talmannen ska vara statschef.

• SSU kräver att off entlighetsprincipen ska gälla även hovet.

• SSU anser att monarken inte ska vara ordförande i utrikesnämnden.

• SSU anser att statschefen ej bör ha rättslig immunitet.

• SSU kräver att tvånget på att statschefen ska bekänna sig till protestantismen

avskaff as.

• SSU anser att hovet ska fi nansiera sin egen verksamhet.

• Arbetarrörelsen måste mer aktivt gå ut i debatten för avskaff andet av monarkin.

Demokratisera EU ytterligare

För att bryta människors vanmakt krävs också att den allt mer omfattande, internationellt

gränsöverskridande, verksamheten demokratiseras. Det bästa alternativ vi har i dag

för att reglera och styra utvecklingen i vårt närområde är den Europeiska Unionen. Det

fi nns dock all anledning att ställa sig kritisk till demokratin i dagens EU.

SSU vill se en demokratisering av EU där det folkvalda parlamentet ges ökad makt.

Ett tvåkammarsystem bör införas där beslut som ska fattas på överstatlig nivå fattas

med enkel majoritet i båda kammarna. Det folkvalda parlamentet utgör den ena kammaren

med full förslagsrätt och initiativrätt. Den andra kammaren utgörs av ministerrådet

där varje nation representeras med en röst. Kommissionens ordförande ska utses och

godkännas av båda kamrarna. Kommissionens ledamöter bör hämtas ur parlamentet.

Det bör regleras hur en eventuell misstroendeförklaring mot kommissionen ska gå till

och kommissionen ska kunna avsättas av parlamentet.


SSU ser oroligt på hur intresset för den europeiska dagspolitiska agendan är förhållandevis

lågt hos det europeiska folket. Integrationen och demokratiseringen av Europeiska

Unionen måste komma ifrån folket. Därför är det viktigt att den politiska debatten och

de ideologiska skiljelinjerna i Europa blir en naturlig del av den svenska socialdemokratins

vardagspolitik. SSU vill väcka intresse för och debatt om de specifi ka europeiska

vardagsfrågorna hos det svenska folket. Det är också viktigt att det svenska folket och

människorna i Sverige och Europa känner engagemang och ansvar för de europeiska

institutionerna. Endast då är SSUs vision om ett demokratiskt EU möjligt.

• SSU kräver att EU demokratiseras ytterligare.

• SSU anser att makten i EU ska delas mellan ministerrådet och Europaparlamentet i

ett tvåkammarsystem.

• SSU anser att varje stat bör ha en röst i EU:s ministerråd.

• SSU kräver att Europaparlamentet ges full förslags- och initiativrätt.

• SSU anser att kommissionens ledamöter bör hämtas ur Europaparlamentet.

• SSU anser att överstatliga beslut ska fattas med enkel majoritet i både parlamentet

och ministerrådet.

• SSU kräver off entlighet och insyn ska gälla för alla demokratiska nivåer, från

kommun till EU.

• Det europeiska socialdemokratiska partiet och ECOSY måste vidare integreras med

medlemsländernas socialdemokratiska partiorganisationer och ungdomsförbund.

• SSU efterlyser ett av den europeiska socialdemokratin ägt medium som kan leverera

information till och skapa en europeisk debatt hos Europas folk.

• Socialdemokratin ska ständigt och tydligt redovisa sina ambitioner på den

europeiska nivån.

15


16

Social demokrati

En förutsättning för deltagande och demokrati är social trygghet. En stark välfärd är

en förutsättning för en social demokrati där människor ges verklig möjlighet att delta

på lika villkor. Verklig demokrati kan aldrig förminskas till att enbart handla om de

formella reglerna för politiska beslut och valsystem. Verklig demokrati kräver trygghet i

form av bland annat sociala skyddsnät, arbete, utbildning, vård och omsorg.

Att ha makt över det egna livet är en förutsättning för att kunna ta och utöva makt

i samhället. Vi kallar det egenmakt. Människors frihet begränsas i dag av maktstrukturer

som klassamhället, genusordningen och den etniska diskrimineringen. Demokrati

kräver att människor är fria och kan utöva infl ytande på lika villkor. Ett steg på vägen

är ett ökat brukarinfl ytande inom välfärdens sektorer. För att göra det möjligt för alla

människor att förverkliga sin potential tror SSU på det trygga samhället som ger alla

tillgång till utbildning, arbete, sociala skyddsnät, vård och omsorg. Ett sådant samhälle

är ett kostsamt projekt och kräver en omfördelning mellan de som har och de som inte

har.

Det trygga samhällets syfte måste vara att ge människor makt över det egna livet,

att frigöra och stärka individen. SSU vill se ett välfärdssystem där ett kollektivt ansvarstagande

går hand i hand med starka och fria individer. Det är människan och aldrig

systemen som ska stå i fokus.

• SSU anser att utbildning, vård och omsorg är en förutsättning för demokrati och

måste därför fi nansieras gemensamt och garanteras av det off entliga.

• SSU anser att demokrati kräver ett omfördelningssystem mellan olika grupper och

olika skeden i livet.

• SSU anser att tillgången till inkomst är grundläggande för att kunna möta samhället


och leva i det på egna villkor

• SSU vill se ett välfärdssystem där ett kollektivt ansvarstagande går hand i hand med

starka och fria individer.

• SSU anser att välfärdssystemet måste ge utrymme för människors preferenser och

valmöjligheter.

• SSU uppmuntrar ökade inslag av brukarinfl ytande.

Ekonomisk demokrati

Demokratin ska genomsyra alla delar av samhället, även ekonomin. Det ekonomiska

systemet påverkar alla dagligen. Makten över det ekonomiska systemet innebär därför

ett stort infl ytande i samhället. I dag är den makten orättvist fördelad, såväl nationellt

som internationellt. Mycket få människor har stor makt samtidigt som många knappt

har något infl ytande alls. Orsaken till detta är den sneda fördelningen av resurser världen

över.

Därför måste människors infl ytande över olika delar av ekonomin öka. Det betyder

bland annat att politikens makt måste öka på bekostnad av marknadens makt. Vi vill

se en ekonomisk ordning där varje människa har rätt och möjlighet att påverka den

ekonomiska utvecklingen. Den svenska välfärds- och demokratimodellen bygger på en

reglerad marknadsekonomi. Skatter, fördelningspolitik, lagar, regleringar och statligt

samt kooperativt ägande kan användas för att demokratisera ekonomin. Det fi nns centrala

områden i samhället som aldrig bör styras av marknadskrafter. Inom välfärden är

därför ett gemensamt ägande nödvändigt.

Skattesystemet måste vara progressivt och gynna svaga grupper. SSU slår vakt om

förmögenhetsskatten. Fackföreningsrörelsens roll för att öka demokratins infl ytande

17


18

över ekonomin är betydelsefull. Genom till exempel aktivt ägande och god representation

i näringslivets beslutande organ ges fackföreningsrörelsen möjlighet att företräda

stora gruppers intressen. Det är avgörande för att minska den ekonomiska maktkoncentrationen.

Aktivt ägande kanske inom den mån som det inte påverkar fackföreningsrörelsens

bestämda roll. Näringslivet måste också ta ett eget etiskt och samhälleligt ansvar.

Chefer och bolagsstyrelser ska spegla samhällets sammansättning. För att förhindra

maktkoncentration bör korsägande samt det antal uppdrag i bolagsstyrelser som en

person kan inneha reduceras. Systemet med A- och B-aktier bör därför också avskaff as.

Gemensamt ägda bolag ska föregå med gott exempel genom att agera etiskt och socialt

ansvarsfullt. Staten och off entliga arbetsgivare bör aktivt använda sig av sitt ägande

i pensionsfonder och andra placeringar för att stimulera ett etiskt och socialt ansvarstagande

näringsliv.

• SSUs samhällsvision bygger på ekonomisk demokrati.

• SSU anser att starka fackföreningsrörelser är en viktig del av ett demokratiskt

infl ytande över ekonomin.

• SSU anser att verktygen för att utöva infl ytande över ekonomin måste vara såväl

nationella som internationella.

• SSU anser att näringslivet måste ta ett eget etiskt och samhälleligt ansvar.

• Gemensamt ägda bolag ska föregå med gott exempel genom att agera etiskt och

socialt ansvarsfullt.

• SSU ser kooperativt ägande som ett viktigt verktyg för att utöva makt och

infl ytande.

• Systemet med A- och B-aktier bör avskaff as.


Kulturell demokrati

Begreppet kultur kommer ursprungligen från ordet odling. I ett modernt språkbruk kan

man betrakta kultur som en odling av människan. Det är genom kulturen som människan

utvecklar sina intellektuella, spirituella och estetiska färdigheter.

Att vara människa handlar inte bara om att arbeta och producera. Centralt för en

människa är också det sociala livet. I människans sociala liv har kulturen en fundamental

betydelse. Kulturen ger oss en djupare mening med våra liv. Med kulturen upplever

vi saker, den skapar gemenskap och formar tankar. Den för oss samman och lär oss

saker på samma gång. Kulturen är viktig både för var och en av oss och för samhället

som helhet.

Eftersom kulturen är fundamental för människans sociala utveckling måste den

vara jämlikt fördelad och tillgänglig för alla. Vi avvisar med kraft högerns idéer om att

göra stora nedskärningar i kulturbudgetarna och alltmer låta kulturen bli något som

den enskilda själv ska bekosta. Kulturen är en samhällsangelägenhet. Samhället har ett

ansvar för att alla människor ska ha tillgång till kultur. Detta ansvar innebär att fl era

politiska beslut måste genomföras. Samtliga statliga museer ska vara avgiftsfria. Funktionshindrades

tillgång till kulturen ska säkerställas. Samhället ska ge skäliga resurser till

kulturell verksamhet. Samhällets roll är att tillhandahålla resurser till kulturen och att

garantera alla människors tillgång till kultur.

Samhället ska inte bestämma över kulturens innehåll. I ett modernt samhälle är det

inte rimligt att staten ska censurera vad vuxna människor ska se på biografer. Vuxencensuren

av fi lm bör därför avskaff as.

Sverige ska vara ett land där olikheter ses som en resurs snarare än ett hot. Allas erfarenheter

ska bejakas och tas till vara, inte bara för att det är moraliskt och ideologiskt

riktigt, utan även för att det vore ett enormt resursslöseri att låta bli. Oförmåga att förstå

19


20

varandra och acceptera varandras olikheter skapar rasism och diskriminering och leder

till utanförskap, kriminalitet och arbetslöshet. Det är oförenligt med en socialdemokratisk

demokratisyn att människors bakgrund försvårar deras möjligheter att bli en del av

det svenska samhället. Därför är en politik för ett fungerande mångkulturellt samhälle

inte bara integrationspolitik, utan även ett stort demokratiprojekt.

• SSU kräver att samtliga statliga museer ska bli avgiftsfria.

• Funktionshindrades tillgång till kultur är fundamental, och ska säkerställas.

• Vuxencensuren ska avskaff as.

Ägarkoncentration inom media

Såväl den nationella som den globala mediemarknaden har koncentrerats i händerna på

en handfull mediekoncerner. I Sverige och Norden heter aktörerna Bonniers, Schibsted

och MTG. Globalt heter de bland annat Disney, Time Warner, Viacom, GE och

Bertelsmann. Dessa koncerner äger tidningar och TV-kanaler, bokförlag, fi lmbolag,

biografer, butiker, leksakstillverkare, nöjesparker och agenturer. Genom sin monopolställning

kan företagen helt kontrollera kulturutbudet för medborgarna.

Kontrollen över medierna är ett sätt att ta makten över människors tankar, historieskrivning

och verklighetsuppfattning. Makten över tanken kallas hegemoni och är

en maktfaktor som måste tas på allvar. Trots att medierna saknar formell politisk makt

påverkar de den förda politiken i samhället, både genom att granska, men också genom

att driva sin egen politik. SSU ser positivt på att det civila samhället deltar i politiken,

men då nästan all media ägs av privata storföretag kommer det framförallt att produceras

nyheter och kultur som gynnar detta intresse eller rentav framställer sina egna


intressen som allmänintressen. En fri mediemarknad är inte bara en där fri konkurrens

och yttrandefrihet råder. Den måste också vara ett ställe där åsikter bryts mot varann,

där olika perspektiv lyfts fram och där allas historier kan berättas.

SSU anser att den långt framskridna ägarkoncentrationen är skadlig och riskerar

att osynliggöra människor, intressen och åsikter. Detta är skadligt för en väl fungerande

demokrati, då den är beroende av en bred debatt och många deltagare. SSU vill därför

se en politik för ett mer spritt ägande inom media, framförallt genom ett väl utvecklat

presstöd och genom public service. På samma sätt som oberoende journalistik främjas i

TV- och radiomedia anser SSU att en nationell dagstidning ska startas i Public Serviceregi.

Den fördjupande analys som alltid varit det skrivna mediets främsta styrka måste

få en större bredd just för att ge en mer nyanserad helhetsbild av världsläget. Presstödet

bör på ett bättre sätt utformas så att fl er mindre tidskrifter kan existera.

Reklamens infl ytande över media är stort och problematiskt. Reklamen är en viktig

inkomstkälla för media. I dag kommer cirka 70 procent av en normal dagstidnings

intäkter från reklamen. Flera TV-kanaler, radiokanaler och internetsidor fi nansieras

med reklam. Medieföretagens viktigaste konsumenter är inte läsaren. Läsaren är snarare

en del av den produkt som medieföretagen säljer till reklamköparna. Detta innebär i sin

tur att medieutbudet planeras för att passa reklamköparna, inte för att passa läsarna eller

tittarna. Detta är ett demokratiskt problem.

För att minska skadeverkningarna av en monopoliserad mediemarknad är det viktigt

att barn och ungdomar tidigt lär sig att kritiskt förhålla sig till medier. Ett mediekritiskt

perspektiv bör genomsyra undervisningen redan på grundskolan. SSU menar att TV-reklam

för barn bör förbjudas i hela EU, detta för att enskilda TV-kanaler inte ska kunna

undgå nationell lagstiftning genom att sända från andra länder.

Arbetarrörelsens eget ägande i media har minskat drastiskt. För att själva kunna

påverka vilka historier som blir berättade är det viktigt att arbetarrörelsens organisatio-

21


22

ner blir mer off ensiva på mediemarknaden och också börjar inse behovet av att inte bara

synas i media, utan även att äga media.

• Presstödet ska utvecklas och stärkas.

• Public Service ska utvecklas och stärkas.

• Ägarkoncentrationen på den privata mediemarknaden ska motverkas.

• Arbetarrörelsen måste ta egna initiativ på mediemarknaden.

• SSU anser att en nationell dagstidning ska startas i Public Service-regi.

Rätten att uttrycka sig kulturellt

Att få uttrycka sig i olika former och sammanhang är en del av en människas utveckling

och självförverkligande. Genom olika uttryck tar man ställning, propagerar, protesterar,

underhåller, berör och berättar historier. Man skriver böcker och tidningar, fotograferar,

spelar musik och teater eller målar. Dessa uttryck har ett egenvärde och kan inte bara

vara en förmån för dem som kan tjäna pengar på sin kultur. Detta förutsätter en politik

som subventionerar amatörkultur, ideella föreningar och folkbildning. Estetiska ämnen

måste också fi nnas tillgängliga för alla i utbildningsväsendets alla nivåer. Den kommunala

musik- och kulturskolan har gett många barn, som annars inte hade haft råd att

lära sig spela musik, möjligheter att utvecklas musikaliskt.

Arbetarrörelsen har en stolt tradition av ett rikt kulturliv. Detta bör i högre utsträckning

än i dag utnyttjas för att utgöra ett alternativ till dagens kommersiella medier. Det fi nns

en stor sprängkraft i en rörelsekultur, både för att hålla ihop rörelsen och för att föra

fram dess budskap.


• Alla barn ska ha tillgång till avgiftsfri kommunal musik- och kulturskola.

• Amatörkultur, ideella föreningar och folkbildning ska subventioneras.

• Alla kommuner ska upprätta fria grafi ttiväggar för att främja gatukonsten.

Mångfald eller enfald i kulturen

Det fi nns en enorm sprängkraft i att beskriva sin livssituation genom ord, texter, bilder

och sånger – genom kulturen. Kulturprogram på TV, radio och kultursidorna i de stora

morgontidningarna domineras i dag helt av den vita, så kallade medelklassen. Där recenseras

teateruppsättningar, böcker, operor och konst som stora delar av befolkningen

känner sig totalt främmande inför. Defi nitionen av vad som är fi nkultur präglas av vad

media väljer att lyfta fram. Men kulturen omfattar många och vitt skilda verksamheter.

Då människor uttrycker sig med olika medel och på olika sätt är det viktigt att

inte hamna i en diskussion vilken kultur som är fi nast utan istället skapa möjligheter

för människor att ta del av ett så brett kulturutbud som möjligt. Här kan skolan ta ett

ansvar för att bredda elevernas kulturintresse. Inte minst genom välfungerande och

välsorterade skolbibliotek. Det är viktigt att skolbiblioteken är välsorterade både när det

gäller böcker och fi lm.

Det måste också fi nnas fl er arenor för kulturutbyte. Många kulturföreningar och

invandrarföreningar bedriver spännande verksamhet men tvingas vända sig inåt istället

för utåt med sin verksamhet då det fi nns för få självklara mötesplatser för dem som vill

uppleva och de som vill uttrycka sig. Att skapa dessa mötesplatser är ett viktigt steg för

ett mångkulturellt samhälle.

Internet har inneburit en revolutionering för kulturen. Nya kulturformer har spridits

och tillgängligheten till kultur från hela världen har ökat. Kulturen har i vissa stycken

23


24

fått en annan form. Detta har inneburit problem i form av en uppluckrad upphovsrätt.

SSU anser att upphovsrätten bör försvaras och de sidor som illegalt erbjuder upphovsrättsskyddat

material ska motverkas. SSU vill dock avkriminalisera nedladdning av

musik via exempelvis fi ldelningsprogram då detta är något som inte ska belasta den

enskilda brukaren av dessa system. SSU kräver att den nya lagen om fi ldelningsförbud

upphävs.

Folkrörelsens roll

En folkrörelse fi nns med i medlemmarnas och i andra människors vardag. Arbetarrörelsen

skapade under början av förra seklet nya och stora möjligheter för sina medlemmar

genom att själva skapa forum för de verksamheter som arbetarna annars hade svårt att

ta del av. Det var med fackföreningar, konsumentkooperation, bildningsförbund, folkparker

och ett politiskt parti som vi öppnade dörrar för de förtryckta. Utan en stor och

stark folkrörelse hade det inte varit möjligt. Folkrörelser har en unik politisk förändringskraft.

Folkrörelserna och föreningslivet stärker det civila samhället och skapar möjligheter

för kulturell mångfald i möten mellan människor. Därför är det viktigt att dessa organisationer

får samhällets stöd och uppmuntran. Socialdemokraterna som bygger sin övertygelse

på alla människors lika värde har ett särskilt ansvar att se till att våra företrädare

och förtroendevalda speglar våra medlemmar men även våra väljare. SSU måste kritiskt

granska sig själv och resterande delar av arbetarrörelsen för att se till att de aktivt uppfyller

dessa mål. Vi måste se över hur verksamhetsformer och internkultur ska utformas

så att människor inte utesluts. SSU anser att demokratin utvecklas ju fl er som engagerar

sig för att förändra och påverka. Därför är även demokratin beroende av ett starkt och


aktivt föreningsliv. Ökat kulturutbyte och stärkt demokrati går här hand i hand.

En politik för ett stärkt föreningsliv innebär både stöd till ideella föreningar och goda

möjligheter för föreningar att försörja sig själva utan statlig inblandning. Då blir föreningar

både resursstarka och självständiga.

Det är viktigt att bevara och utveckla den svenska folkrörelsetraditionen, inte bara i

samhället utan även i vår egen rörelse. Varken statligt partistöd, TV och tidningar eller

anställda ombudsmän kan ersätta värdet av att fi nnas i människors vardag och representera

arbetarrörelsen. Det är viktigt att våra resurser används för att stärka folkrörelsetanken

i rörelsen, inte för att ersätta den.

Folkbildningen som traditionellt gett människor med skilda bakgrunder möjlighet

att delta i det off entliga samtalet har de senaste åren upplevt försämrade möjligheter i

form av sänkta anslag och vikande intresse. SSU menar att det allmänna måste ta ett

ekonomiskt ansvar för att säkra folkbildningen för framtiden.

• Organisationer som främjar integration ska få statligt stöd.

• Kommunerna ska samarbeta med lokala föreningar och organisationer för att öka

kunskapen hos invånarna om olika kulturer, bakgrunder och traditioner.

• SSU anser att folkrörelsen som organisationsidé är en viktig grundbult för

demokratin.

• SSU vill satsa på folkbildningen.

• SSU vill verka för ett ökat stöd till ett aktivt föreningsliv.

25


26

Integrationspolitik

SSUs vision är ett samhälle byggt på mångfald som vilar på principen om alla människors

lika värde. Ett samhälle där alla människor har möjlighet till infl ytande och

delaktighet i att forma det demokratiskt. Dagens integrationspolitik har många felaktigheter

och brister. I teorin är det integration som eftersträvas men i praktiken är det

en assimileringspolitik som tillämpas. Assimilering bygger på att personer med utländsk

bakgrund är dem som ska anpassa sig till normen av den svenske medborgaren. Den

rådande normen är en svensk kristen heterosexuell medelålders man. Svensk kultur och

svenska traditioner ses som det enda rätta.

Alla som avviker från normen ses på med stor misstänksamhet och bemöts med

fördomar. Det leder till att de grupper av människor som avviker från normen på grund

av klass, kön eller etnicitet inte tillåts delta fullt ut i det svenska samhället. För personer

med utländsk bakgrund innebär det att de möter strukturell rasism som utestänger dem

från arbetsplatser, politik och samhällslivet i stort. Mot bakgrund av detta drar vi slutsatsen

att på samma sätt som feminism och ett jämlikt samhälle förutsätter varandra,

förutsätter det mångkulturella samhället och ett jämlikt samhälle varandra.

Integration är ingen ensidig process, utan en ömsesidig handling. Det handlar om en

sammansmältning av samhällets alla delar till en ny helhet, där varje enhet respekteras.

Integration är inte en fråga för en grupp utan berör alla i ett samhälle; en fungerande

helhet uppnås först efter att alla har kunnat bidra med sina speciella erfarenheter och

sin kompetens. En ömsesidig respekt och acceptans krävs från samhällets alla individer.

Integration innebär också att grundläggande demokratiska värden ska värnas,


möjligheter ska ges för individens egen försörjning och delaktighet i samhället samt att

fördomar, rasism och diskriminering ska förebyggas och motverkas.

Språket - nyckeln till delaktighet

Det svenska språkets betydelse för lyckad integration kan inte nog understrykas. Att

tala det svenska språket är en förutsättning för att bli delaktig i och en del av det

svenska samhället och är därför en oerhört viktig del i integrationsprocessen. Det

är genom språket som människor kan kommunicera med varandra. Men bristande

kunskaper inom det svenska språket ska inte utgöra ett hinder för människors möjlighet

för att integreras i det svenska samhället. En förändring av titeln SFI (Svenska för

invandrare) bör ske omedelbart då dagens titel speglar en negativ syn på personer med

utländsk bakgrund. SSU vill att alla nyanlända deltar i svensk undervisning så snart

som möjligt. Alla nya svenskar ska i ett inledande skede enskilt träff a en handläggare

från migrationsverket för att upprätta en individuell handlingsplan rörande studier och

arbete. SSU vill att alla nyanlända deltar i svenskaundervisning så snart som möjligt.

Det ska därför vara obligatoriskt för alla kommuner att erbjuda undervisning i svenska

språket. Detta kräver att de långa väntetiderna för att påbörja undervisning måste

kortas. Klasser där både akademiker och analfabeter blandas skapar frustration och

hämmar kunskapsinlärningen för alla. Satsningar måste därför också göras för att höja

kvaliteten på undervisningen. Undervisningen måste utformas och anpassas efter den

enskilda individens utbildningsnivå och erfarenheter. Undervisningen ska varvas med

arbetsplatsförlagd praktik, livskunskap och samhällsinformation. Syftet ska vara att det

bidrar till att ge goda kunskaper om det svenska samhället, rättsystemet, demokratiprocesser

och ett ifrågasättande av normen.

27


28

Samhället måste i framtiden värdera och tillvarata språkkompetensen som fi nns i

vårt land i högre utsträckning än nu. Dels är språket av stor vikt för individens identitet.

Men det är även en viktig resurs inom off entlig sektor för att detta system ska genomsyras

av och utvecklas till ett mångkulturellt samhälle.

Rätten till ett arbete är nödvändig för att kunna vara delaktig i samhället. På arbetsplatsen

möts man, delar varandras vardag och integrationsprocessen sätter igång. Ett

arbete ger självkänsla och kan ses som en inkörsport i samhället. Det är även mycket

viktigt att den nyanlända får möjligheten att verka och arbeta inom det område personen

i fråga har erfarenheter och arbetskunskap om. Därför är viktigt att nyanlända

snabbt får sina utländska betyg och meriter validerade till svenska. Men varken språket

eller rätten till ett arbete är det enda målet för integration. I det mångkulturella samhället

måste alla människor känna trygghet, delaktighet, frihet samt kunna behålla och

utveckla sin kulturella identitet.

• Ingen ska nekas att få lära sig svenska.

• En satsning på behovsanpassad svenskundervisning ska ske på alla nivåer,

från språkförskolor till svenskundervisning för vuxna.

• SFI ska hålla hög kvalitet. Utbildningen ska varvas med arbetsplatspraktik

anpassat till individens utbildningsnivå och yrke.

• Ingen ska behöva vänta mer än tre månader för att påbörja svenskaundervisningen.

• Nyanlända ska ha rätt få sina utländska betyg och meriter validerade.

Rasism och främlingsfi entlighet

Alla människor är lika mycket värda. Högerextrema organisationer strider mot denna


uppfattning. Därför är det viktigt för oss att motarbeta rörelser som gör skillnad på

olika etniska grupper och förtrycker människor med funktionshinder och homo-,

bisexuella och transpersoner. Även politiskt aktiva hotas av högerextrema grupper.

Främlingsfi entlighet och rasism är en del av det förtryck som hotar ett öppet och demokratiskt

samhälle för alla. Främlingsfi entlighet bygger på fördomar, okunskap och rädsla

men även känslan av utanförskap i det politiska samhället. Den sociala segregationen

är rasismens främsta grogrund. Full sysselsättning, en subventionerad boendesektor

och bra socialpolitik är viktiga delar i arbetet mot främlingsfi entlighet och rasism. SSU

måste bevaka samhällsdebatten och tydligt reagera när nazistiska, främlingsfi entlighet

eller fördomsfulla åsikter förs fram. Det spelar ingen roll vem som är avsändare. Sättet

att motarbeta högerextrema partier får inte vara att anamma deras politik.

Högerextremismen skulle inte kunna växa i Sverige om det inte vore för att det fi nns

främlingsrädsla och fördomar bland människor och att för få öppet tar ställning för allas

lika värde. De nazistiska grupperna är mycket aktiva och har en odemokratisk ideologi

och politisk vilja. De är fortfarande ganska små men har en genomtänkt strategi

och mycket pengar bakom sig. SSU anser att dessa partier och dess utveckling ständigt

måste granskas. Vår uppgift måste också alltid vara att bekämpa dessa främlingsfi entliga

grupper.

Det fi nns en allt tydligare koppling mellan organiserad brottslighet och nynazistiska

rörelser. Denna form av politiskt motiverad brottslighet är ett hot mot demokratin.

Sverige har i dag en tydlig lagstiftning gällande brott med rasistiska motiv eller inslag.

Men trots att lagstiftningen är tydlig har den lett till få fällande domar. SSU vill att polisen

ges ett tydligare ansvar och att rättsväsendet får mer resurser för att klara upp den

här typen av brott. Det är dock inte de högerextrema grupperna och organisationerna

som är det stora problemet i Sverige i dag. Problemet ligger främst i vardagsrasism. Det

fi nns partier i Sverige med en tydlig och genomtänkt nazistisk ideologi. Den nazistiska

29


30

ideologin är den extremaste formen av rasism då den delar upp människor i olika raser

som ges olika värden. SSU ska aktivt delta i det antirasistiska arbetet.

• SSU kräver utökade resurser för att klara upp hatbrott.

• Hatbrott ska tas på stort allvar.

• Arbete mot rasism ska uppmuntras och stödjas, politiskt och ekonomiskt.

Diskriminering

Sverige är i dag ett delat land. Den etniska och sociala segregationen breder ut sig och

leder till utanförskap för individer och grupper och skapar därmed stor frustration. Den

ekonomiska ojämlikheten förstärker det sociala och etniska utanförskapet. De individer

och grupper som är segregerade släpps inte in i det svenska samhället. De som upplever

utanförskap känner sig diskriminerade i många vardagliga situationer. Detta kan inte

accepteras. För att klara sig i vårt samhälle är den personliga sfären med dess kontaktnät

oerhört viktig. Människor som invandrat eller fl ytt till Sverige saknar i regel det rika

kontaktnät människor som bott här en längre tid har. Utan detta kontaktnät kan den

första tiden i Sverige bli onödigt svår. SSU anser dock att detta går att avhjälpa genom

att exempelvis erbjuda alla familjer som fl ytt eller invandrat en svensk kontaktfamilj. En

familj som kan bli en brygga in i det svenska samhället, en familj som kan hjälpa till att

förstå de sociala koderna och erbjuda den första trygga vänskapen. Idén om kontaktfamiljeskapet

bygger inte på möjligheten att tjäna pengar utan handlar om att hjälpa till

som medmänniskor.

Antidiskrimineringspolitiken måste stärkas och breddas. Det arbete som görs av

diskrimineringsombudsmannen (DO), ombudsmannen mot diskriminering på grund


av sexuell läggning (HomO), jämställdhetsombudsmannen ( JämO), och handikappombudsmannen

och de lokala antidiskrimineringsbyråerna måste få högre prioritet och

ökade resurser.

Det är också viktigt att samordna de olika insatser som görs mot diskriminering

från samhällets sida. Diskrimineringen i det svenska samhället är också strukturell.

Utöver den diskriminering som sker i det mänskliga mötet, stöter många människor på

diskriminerande strukturer och former i det vardagliga livet. Här har staten, kommuner,

myndigheter och företag ett stort ansvar. Den generella välfärden måste utvecklas till

att passa landets alla invånare, med alla de behov som fi nns. Om detta inte görs kvarstår

de diskriminerande strukturerna. Att unga personer med utländsk bakgrund har sämre

möjligheter att komma till högskolor är ett tydligt exempel på hur välfärdssystemet

diskriminerar. SSU ser också möjligheter att motverka diskriminering genom att företag

och myndigheter tillämpar diskrimineringsklausuler vid upphandling. Andra åtgärder

som kan användas är att dra in utskänkningstillståndet för till exempel krogar och

restauranger.

Media har ett stort ansvar för att integrationsprocessen får ett lyckat utfall. Ofta ger

media en alltför negativ bild av, eller rapporterar felaktigt om, människor med utländsk

bakgrund och deras situation, kultur och samhällsliv. Den mediala rapporteringen är

ledande för människors åsikter och förhållningssätt. För att detta problem ska kunna

lösas bör mediapolitiken i Sverige ha en tydligare profi l för mångfald och integration.

Skolan är en plats där fördomar och missförstånd kan göra mycket skada. Därför

är det mycket viktigt att lärarhögskolor upprättar mångfaldsplaner som anger hur

lärarna ska utbildas för att agera i det mångkulturella klassrummet. Det behövs en ökad

medvetenhet om egna attityder och förhållningssätt. Alla skolor måste upprätta mångfaldsplaner,

där elevrepresentanter och personalen medverkar. Elevrådet får i samverkan

med skolledning utse diskrimineringsombudsmän. Dessa bör få en lämplig utbildning

31


32

genom DO:s försorg.

SSU tycker att det är viktigt att den kompetens och erfarenhet som människor med

utländsk bakgrund besitter lyfts fram mer tydligt i rättsväsendet. SSU vill därför att

dessa grupper särbehandlas positivt vid anställningar och antagningar. På så vis kan

rättsväsendet bättre återspegla det samhälle vi lever i.

• De statliga ombudsmännens och antidiskrimineringsbyråer måste få utökade

resurser.

• Företag och myndigheter bör använda diskrimineringsklausuler vid upphandling.

• Utskänkningstillstånd ska dras in för de restauranger och krogar som diskriminerar.

• SSU ska verka för att mediapolitiken ska ha en tydligare profi l för mångfald

och integration.

• Lärarhögskolor ska upprätta mångfaldsplaner för att se till att utbildningen sker

ur ett jämlikhetsperspektiv.

• Alla skolor måste upprätta mångfaldsplaner, där elevrepresentanter och personal

medverkar.

• För att få in personer med utländsk bakgrund i rättsväsendet krävs det positiv

särbehandling av dessa underrepresenterade grupper.

• SSU kräver att alla familjer som fl yr eller invandrar till Sverige ska erbjudas en

svensk kontaktfamilj.


34

Feminism

Sverige är inte ett jämställt land. Trots att vi anses ha kommit långt i vårt jämställdhetsarbete

existerar det fortfarande ett strukturellt förtryck av kvinnor. Att vara kvinna

innebär fortfarande lägre lön, mindre infl ytande i samhället, underrepresentation i näringslivet

och huvudansvaret för hem och barn. SSUs vision är ett samhälle där var och

en kan göra sina livsval och förverkliga sina drömmar oberoende av kön. Vi lever i en

patriarkal värld vilket innebär att män som grupp har mer makt än kvinnor som grupp.

Det strukturella förtrycket återfi nns i alla delar av världen. Det tar sig uttryck politiskt,

genom att kvinnor har mindre demokratiskt infl ytande än män, ekonomiskt, genom

att kvinnor utför mer arbete och tjänar mindre än män, socialt genom att kvinnor har

andra och snävare gränser för tillåtet beteende än män och sexuellt, genom pornografi ,

traffi cking och våld mot kvinnor.

Denna ordning begränsar kvinnan som individ och försämrar hennes möjligheter

att påverka sin egen livssituation. Om man ser denna ordning och vill förändra den

så är man feminist. SSU är en feministisk organisation därför att vi ser att kvinnor

som grupp är underordnade män som grupp och vill förändra detta. Patriarkatet är

ett urgammalt förtryck, kanske vårt äldsta, men i dag ser vi även hur patriarkatet och

kapitalismen ofta samverkar, och leder till ett ”dubbelt” förtryck av kvinnor. Ett samhälle

fritt från kapitalism är inte nödvändigtvis ett samhälle utan kvinnoförtryck. Därför är

det feministiska perspektivet lika viktigt för oss som det demokratiskt socialistiska. Vi

ser att både den ekonomiska ordningen och könsmaktsordningen måste förändras för


att kvinnan ska bli fri.

Samhället har satt upp normer för hur män och kvinnor ska vara. Redan från födseln

fostras vi till att passa in i samhällets stereotypa föreställningar om mäns och kvinnors

tänkta olika väsen. De egenskaper som anses kvinnliga utgör motsats till de egenskaper

som anses manliga och mannen görs till normen för en människa och kvinnan blir det

andra. Det som i dagligt tal kallas manligt och kvinnligt, könsroller eller socialt kön kan

också kallas genus. Genus är socialt skapat och är vårt beteende som män och kvinnor.

Genussystemet styr och begränsar därför även män.

I dag tillskrivs könen egenskaper som anses vara biologiska, inte socialt formade i ett

”genussystem”, en struktur där kvinnor underordnas män. Genussystemet värderar det

som kvinnor och män gör som olika i kvalitet och värde. Mannen är norm och kvinnan

visar sig alltid vara sämre. Genussystemet är inte givet utan kan och måste förändras.

Ojämlikheten mellan män och kvinnor handlar inte om att vi föds med olika biologiska

kön utan att könstillhörigheten är socialt betingad. Eftersom alla människor är en del i

ett socialt sammanhang är det svårt att individuellt frigöra sig från dessa stereotyper. I

och med att SSU vänder sig mot en biologisk förklaringsmodell till kvinnors underordning

är vi likhetsfeminister.

Därför är det vi menar med man och kvinna, vårt sociala kön, vårt genus, något som

skapats och därigenom också kan motverkas. SSU menar att vi politiskt på alla områden

i samhället ska arbeta för att såväl kvinnor som män i första hand ses som människor,

inte som kön.

Det fi nns olika sätt att förändra normerna i samhället såsom utbildning och upplysningsverksamhet,

men också lagstiftning. I dag har vi lagar i Sverige som inte är könsneutrala,

till exempel namnlagen, värnpliktslagen och äktenskapsbalken. Dessa måste

göras könsneutrala. Socialdemokratin måste tydligare ta till sig feminismen och arbeta

för jämställdhet. Detta är nödvändigt för att kunna bygga ett jämlikt samhälle. Förutom

35


36

en tydlig feministisk inriktning ska arbetet föras med ett könsmaktsperspektiv på alla

områden.

• SSU anser att socialdemokraterna ska jobba mer aktivt för jämställdhet och ha

ett könsmaktsperspektiv på alla områden.

• SSU är en likhetsfeministisk organisation.

• SSU ska aktivt motarbeta och verka för ett avskaff ande av det genussystem vi lever i.

• Alla politiska förslag ska granskas ur ett könsmaktsperspektiv.

• Namnlagen, äktenskapsbalken och värnpliktslagen ska göras könsneutral.

• SSU kräver att föräldraförsäkringen delas lika mellan vårdnadshavarna utan

möjlighet att skriva över någon del till den andra.

• Könsmaktsperspektiv ska genomsyra hela samhället.

Befria familjen

För SSU är det självklart att kärlek är något vackert, något var och en själv väljer och

väljer hur och om man vill manifestera. För vissa kan den traditionella kärnfamiljen vara

ett alternativ, medan andra väljer andra former. Oavsett hur man väljer att leva ska det

vara ett eget val. För många har valet att leva i en traditionell kärnfamilj inte varit frivilligt,

utan snarare en eff ekt av hur samhällets normer ser ut. Detta har lett till att den

traditionella familjen som institution till stor del varit, och fortfarande är, en kvinnofälla.

Kvinnor kan av ekonomiska och sociala skäl bindas fast i ett äktenskap som de mår

dåligt av, antingen av direkt våld eller av brist på kärlek. SSU kräver att det införs en

neutral juridisk samlevnadsform som inte värderar eller skiljer mellan kön och sexualitet

och att kärnfamiljen som norm krossas.


I familjen läggs grunden för många av de normer som sedan följer oss genom livet

och det är därför viktigt att denna arena är så jämställd som möjligt. Det är oacceptabelt

att huvudansvaret för barnen ligger på en förälder, mamman. Barn har rätt till båda sina

föräldrar, och dessa ska ta sitt ansvar i lika stor utsträckning. Den ojämna uppdelning av

det oavlönade arbetet i hemmet som sker i dag får negativa eff ekter även utanför hemmet.

Kvinnor har lägre lön och sämre anställningar på grund av att arbetsmarknaden ser

dem som en ”osäker grupp”, och detta bidrar starkt till kvinnors underordning i samhället.

SSU kräver därför att föräldraförsäkringen individualiseras.

• SSU anser att alla människor ska vara suveräna att välja sin kärlek och om eller hur

den manifesteras. Kärnfamiljen som norm ska krossas.

• En neutral juridisk samlevnadsform ska införas.

• SSU kräver att föräldraförsäkringen delas lika mellan vårdnadshavarna utan

möjlighet att skriva över någon del till den andra.

Befria sexualiteten

Sexualiteten är en positiv kraft hos människan och en viktig del av varje människas

identitet. Alla har rätt att utöva sin sexualitet på det sätt de önskar, så länge det inte

skadar någon annan. Sexualiteten genomsyras av genussystemet vilket innebär att det

fi nns normer för hur kvinnor och män förväntas vara och bete sig, även när det gäller

sexualitet. Kvinnor förväntas vara passiva, inte ha en egen sexuell vilja och ställa upp när

mannen vill, medan mannen istället ska vara pådrivande och ta initiativ. Att kvinnan

passiviserats gör henne till ett objekt som kan beskådas och bedömas. Trakasserier är en

del av vardagen trots att det är olagligt. SSU menar att det på alla skolor och arbetsplat-

37


38

ser måste råda nolltolerans.

Alla människor har rätt att defi niera sin egen sexualitet. I dag är heterosexualitet

normen i vårt samhälle, och detta gör att andra sexualiteter i dag betraktas som något

avvikande och mindre värt. Heteronormativiteten framställer och återskapar heterosexualiteten

som det allmänt gällande och normala och framställer alla andra former

av sexualitet som avvikande. Heteronormativiteten är också aktivt normerande, det vill

säga att de som avviker på olika sätt bestraff as för sitt avvikande från normen.

Sexualiseringen av det offentliga rummet

Ett tydligt uttryck för bristen på jämställdhet mellan könen är hur kvinnor och män

framställs i reklam och media. Vi översköljs dagligen med tv-program, fi lmer och

reklam där genus, normer och stereotyper befästs; normer som bidrar till att kvinnors

underordning slås fast och kan leva kvar. Kvinnors kroppar exponeras enormt och mediebilden

visar kvinnor som passiva objekt istället för aktiva, agerande subjekt. Genusnormen

slår åt båda håll; kvinnor framställs som sexobjekt, galna maror eller helgonlikna

husmödrar och män som sexgalningar eller fumliga klantar som varken kan svabba golv

eller slå i en spik. Vi accepterar ingetdera. Den ökade exponering av manskroppen som

sker i dag är inte heller ett steg närmare ett jämställt samhälle, tvärtom.

Sexualiseringen av media och det off entliga rummet verkar normerande och påverkar

oss alla, men kanske framförallt barn och unga. Normen om att man måste vara

”sexig” kryper allt lägre ner i åldrarna.”

Denna sexualisering är något som måste upphöra. För att det ska lyckas krävs det att

hela samhället med hjälp av opinionsbildning och lagstiftning motverkar de könsroller

som i dag dominerar inom reklam och media. Det sker i dag en liknande utveckling


för män. En ökad exponering av manskroppen är inte ett steg närmare ett jämställt

samhälle. Vi är principiellt emot retuschering för att skapa bilder av människor som

perfekta verklighetsfrämmande ideal. SSU anser att dessa bilder ska märkas med en text

eller symbol som tydliggör att bilden är retuscherad. Exponeringen av nakna kroppar

och retuschering är bara en del av problemet. Det stora problemet är hur män och kvinnor

placeras i bilder, vilka handlingar de utför och vems blick bilden utgår från.

Den yttersta formen av objektifi ering är porrindustrin. Pornografi som är inriktad

på scener där kvinnor kränks innebär en sexuell ofrihet för kvinnan. Produktionen av

pornografi som är förknippad med tvång, övergrepp, prostitution och ekonomisk brottslighet

ska förbjudas.

• SSU kräver ett förbud mot sexistisk reklam.

• SSU tar starkt avstånd från sexualiseringen av det off entliga rummet.

• SSU anser att tryckta bilder som förskönar eller manipulerar den mänskliga kroppen

och som främjar ouppnåeliga ideal ska märkas med en text eller en symbol.

• SSU kräver att lagstiftningen mot den pornografi som är kränkande, innebär tvång

eller att personer försätts i vanmakt ses över.

• Pornografi n på betal- TV-kanaler ska endast få sändas i programutbud som köpes

separat och inte ingå i något paket.

• Ett förbud mot att sälja eller visa pornografi skt material för personer under 18 år

införs.

Mellan två världar

Kvinnor med rötter i andra kulturer kan uppleva en konfl ikt mellan fl era samhällens

39


40

förväntningar på hur de ska bete sig som kvinna. Dessa kvinnor har en extra besvärlig

situation eftersom starka lojalitetskänslor sätts på spel. Det är inte acceptabelt att kvinnor

tvingas underordna sig varken familjens eller samhällets förväntningar på beteende.

Kvinnan ska själv välja hur hon vill leva sitt liv, och det är viktigt att hon känner ett stöd

i sitt ställningstagande. SSU anser därför att hon ska erbjudas en medlingskontakt som

hjälper henne i konfrontationen med den egna familjen.

Alla människor ska behandlas lika av myndigheter. I dag förekommer det att unga

kvinnor med icketraditionell svensk tillhörighet särbehandlas. Kultur får aldrig bli en

ursäkt för kvinnoförtryck, att bevara en minoritetskultur får aldrig bli viktigare än våra

jämlikhetsnormer.

I Sverige lever många kvinnor under hedersvåld eller hot om hedersvåld. Dessa

kvinnor lever ett dubbelliv, ett i det svenska samhället och ett annat i relationen till sina

släktingar. SSU kräver att det svenska samhället förstärker sina insatser för att hitta

dessa kvinnor och ge dem det skydd de behöver. De så kallade hedersmorden är ett av

de yttersta och mest extrema tecknen på det patriarkala samhället. Hedersmord skiljer

sig från andra mord. Den kvinna som försöker att frigöra sig från rådande patriarkala

maktstrukturer skadar de manliga släktingarnas anseende och dessa ska därför mörda

henne för att återupprätta sin heder, ofta aktivt stödda av andra släktingar. Därför är

morden ideologiskt betingade. SSU menar att detta är mer än avskyvärt. Unga kvinnor

ska få social och ekonomisk hjälp och stöd av myndigheter att fl ytta hemifrån om de

inte kan fortsätta leva tillsammans med sina släktingar och erbjudas skyddat boende om

så krävs.

• Lagstiftningen och tillämpningen av denna ska ses över då det i dag förekommer att

unga kvinnor med utländsk bakgrund särbehandlas.

• SSU kräver att insatser för kvinnor som lever under hedersvåld eller hot om


hedersvåld intensifi eras.

• Unga kvinnor som ej kan fortsätta leva tillsammans med sina släktingar ska erbjudas

skyddat boende.

Våld och prostitution

Våld är alltid ett sätt att utöva makt. Därför riktar sig mycket av våldet i samhället mot

de grupper som är mest utsatta för förtryck och diskriminering. Kvinnomisshandel har

inga tydliga klassmönster utan förekommer i alla samhällsskikt. Våld mot kvinnor inom

relationer är mycket vanligt och mörkertalen är oerhört stora. Mäns våld mot kvinnor

är det yttersta uttrycket för att det inte råder jämställdhet mellan könen. Inte bara

mäns faktiska våld utan hotet om våld, sexuellt våld och våldtäkt är sätt att upprätthålla

förtrycket av kvinnor. Kvinnor ändrar sitt beteende för att undvika våldet även om de

själva inte blivit utsatta för det. Detta betyder till exempel att många inte vågar vara

ute sent eller besöka vissa platser. Konsekvensen av det blir att kvinnor inte har samma

rättigheter som män eftersom de inte kan röra sig fritt. För att på sikt helt få slut på

kvinnomisshandeln krävs att kvinnans underordning upphävs.

Ofta har kvinnors situation inte uppmärksammats i politiken då de situationer där

kvinnan underordnas, som till exempel i hemmet och i personliga relationer, har betraktats

som privata och därför inte blivit föremål för politik och politisk diskussion. SSU

tycker det är viktigt att det förtryck som kvinnor utsätts för lyfts upp i off entligheten.

Därmed blir det privata politiskt.

Mäns våld mot kvinnor är något som aldrig kan försvaras eller bagatelliseras. I dag

lägger många poliser och åklagare mer vikt vid att reda ut ett bilinbrott än en hustrumisshandel.

SSU välkomnar den förbättring som den nya sexualbrottslagen innebär,

41


42

men den är långt ifrån tillräcklig. Vi anser att samtycke ska krävas vid sexuellt umgänge.

Vad dagens lagstiftning uttrycker är att kvinnor är sexuellt tillgängliga tills de sagt nej

och gjort motstånd. För oss är det självklart att allt före ett samtycke är våldtäkt. Straff -

skalan för sexualiserat våld måste skärpas.

Dokumentation av kvinnor som söker vård för sina skador som kan vara resultat

av våld bör vara en självklarhet. SSU anser också att kommuner ska stödja till exempel

mansjourer för att stötta män att komma ifrån sitt våldsmissbruk. SSU ser positivt på

ett införande av behandlingshem för män som brukar våld mot kvinnor. Det måste till

en ordentlig diskussion kring objektivitet och det faktum att man som människa påverkas

av normerna i samhället, även om man råkar vara polis eller domare. Polisen och

rättsväsendet måste därför få grundläggande utbildning i hur man bemöter kvinnliga

brottsoff er samt vad som orsakar mäns våld mot kvinnor och få de resurser som krävs

för att motverka detta. Fler kvinnor inom polisen ger poliskåren som helhet en bättre

förutsättning för att hjälpa utsatta kvinnor.

Metoderna för att skydda de som drabbats utav våld måste förbättras. Arbetet med

våldsutsatta kvinnor är en alltför viktig verksamhet för att enbart skötas ideellt. Den

generella välfärden ska kunna garantera att alla kvinnor ska få det stöd och den hjälp de

behöver. Kvinnojourerna är en del i detta arbete. Kommun och stat ska stödja kvinnojourerna

ekonomiskt. Dessa kvinnojourer ska vara tillgängliga samt ha kompetens att

bemöta alla kvinnor. I dag upplever många kvinnor att de blir våldtagna ännu en gång

när de vänder sig till polisen och till rättsväsendet. I rättssalen och på förhör hos polisen

ska inte frågor som vad för slags trosor off ret hade på sig under brottstillfället, om off ret

var alkoholpåverkad eller hade kort kjol på sig förekomma. Därför att på det sättet läggs

en del av skulden till våldtäkten på off ret. Detta förekommer inte när man exempelvis

blir rånad, därför bör det inte heller hända när en kvinna/tjej/fl icka blir våldtagen.

Kommunerna måste också ta ett ökat ansvar för att kvinnor ska känna sig trygga på


kvällar och nätter. En viktig fråga är att belysningen på off entliga platser är bra och att

den fungerar för att våldsbrott mot kvinnor ska minska. Kvinnors rätt till det off entliga

rummet ska vara ofrånkomligt i all stadsplanering, både när det gäller bostadsområden

och kommunikationer.

Prostitution är ett sexuellt förtryck som bygger på klassamhället och patriarkatet. De

ekonomiska villkoren måste bli så goda för alla människor att ekonomi inte längre utgör

ett skäl för prostitution. Inget demokratiskt samhälle kan acceptera att människor säljer

sin kropp, inte heller att någon köper sig rätten att förnedra någon annan. Det är viktigt

att vi även tar ansvar för problem som uppstår utanför vårt lands gränser. Kortsiktigt

kan vi med hjälp av gemensamma polisiära ansträngningar motarbeta sexturismen. Traffi

cking är ett utbrett problem som ska bekämpas aggressivt.

I en tid där våldtäktsstatistiken ökar och enormt många unga kvinnor någon gång

utsatts för våld av en man är feministiskt självförsvar viktigare än någonsin. De unga

tjejer som fått liv och kroppar förstörda skulle kanske inte behövt genomlida detta om

de från tidig ålder lärt sig feministiskt självförsvar, fått självförtroendet att våga skrika,

säga nej och slå sig fria. Vi i SSU ser feministiskt självförsvar som en viktig del i arbetet

för att öka kvinnors tillgång till det off entliga rummet.

• Våld inom samkönade familjer ska behandlas på motsvarande sätt som våld mot

kvinnor.

• SSU kräver att polis och rättsväsende omedelbart får de resurser och kunskaper som

krävs för att verkligen följa upp kvinnofridslagstiftningen.

• Sexualbrottslagen ska kräva samtycke vid sexuellt umgänge.

• SSU kräver att kommunerna ansvarar för att alla kommuninvånare som behöver har

tillgång till kvinnojourer.

• SSU kräver att rättsväsendets arbete ska genomsyras av ett genusperspektiv. Detta

43


44

perspektiv ska även vara en naturlig del i fortbildningen.

• Kvinnors rätt till det off entliga rummet ska vara centralt i all stadsplanering.

• Tjänstemän som är dömda eller är under utredning för kvinnofridsbrott ska heller

inte arbeta med brott av denna typ.

• Hälften av poliserna ska vara kvinnor.

• Arbetet mot mäns våld mot kvinnor måste få högre prioritet hos rättsväsendet.

• SSU kräver att rättssamhället arbetar preventivt för att undvika att ovidkommande

och könskränkande frågor ställs under rättegångar.

Hela lönen – halva makten

Det strukturella förtrycket mot kvinnor har sin grund i det förtryck som genussystemet

skapar. En viktig del i detta är kvinnors ekonomiska beroendeförhållande både till enskilda

män och män som kollektiv. Både för den ekonomiska och den sociala frigörelsen

är därför rätten till arbete ett viktigt redskap för kvinnors frigörelse. Möjligheten till

egen försörjning är avgörande för att alla ska kunna vara ekonomiskt oberoende. Alla

ska ha rätt till ett arbete som det går att försörja sig på. Många – framförallt kvinnor

– jobbar deltid mot sin vilja. Kvinnor har historiskt sett utgjort en reservarbetskraft och

gör det ännu i dag. SSU kräver att heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet.

Kvinnodominerade yrken har lägre löneläge, kvinnor har lägre lön för samma eller

likvärdigt arbete. Kvinnor utför dessutom den största delen av det obetalda arbetet i

hemmet. Kvinnor tar i de fl esta familjer ansvar för hemmet, detta blir extra tydligt då ett

par får barn och kvinnan blir den som stannar hemma. Det obetalda kvinnoarbetet har

under lång tid inte funnits med i den politiska analysen av samhället. Ett viktigt steg

mot en jämnare arbetsfördelning är en individualiserad föräldraförsäkring.


Segregationen på arbetsmarknaden måste brytas. Frihet uppnås inte genom att kvinnor

respektive män fortsätter att arbeta med de traditionella uppgifter de alltid gjort,

med skillnaden att de traditionellt kvinnliga arbetsuppgifterna uppvärderas vad gäller

lön och status. Normerna för vad som är ”kvinnliga” och ”manliga” arbeten måste brytas.

Den off entliga sektorn har stor betydelse för kvinnor och nedskärningar i denna slår

dubbelt. Många kvinnor förlorar inte bara sin inkomstkälla utan även möjligheten att få

den service de behöver för att kunna förvärvsarbeta. Den off entliga sektorn ska vara en

förebild som arbetsgivare. De anställda måste känna att de kan påverka sin arbetssituation

och att det är möjligt att vidareutvecklas inom arbetet. I dag utnyttjas möjligheten

att deltidsanställa människor och att anställa på vikariat och särskilt kvinnor blir lidande

av detta. Det är oacceptabelt.

Den politiska makten i Sverige och internationellt är till stora delar förbehållen

män. Kvinnor innehar formellt sett ett antal politiska poster, men den stora delen av

den reella makten ligger hos männen. Här är det viktigt att arbeta på formell såväl som

informell nivå. Politikens villkor är i dag defi nierade av män utifrån mäns villkor och

behov. För att få jämställda organisationer måste både män och kvinnor ha lika möjligheter

utifrån sina tidigare erfarenheter att tillsammans forma den politiska ordningen.

För att detta ska vara möjligt krävs det att kvinnor ska vara delaktiga i det politiska livet.

För oss är det självklart att både den politiska makten och makten inom näringslivet ska

delas lika mellan könen. Ett steg på vägen dit är könsvarvade listor, men det slutgiltiga

målet är att bryta de strukturer som återskapar könsmaktsordningen i politiken och i

samhället i stort. Inom näringslivet vill SSU ha en lagstiftning som garanterar att könsfördelningen

i börsnoterade företag blir mer jämställd.

• Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet.

• Arbetsmarknadsåtgärderna ska fördelas rättvist mellan kvinnor och män och ta

45


46

hänsyn till de olika typer av problem som drabbar kvinnor och män på

arbetsmarknaden.

• Den off entliga sektorn ska vara en förebild som arbetsgivare.

• SSU kräver en jämn könsfördelning av de politiska uppdragen på alla nivåer.

• SSU kräver en mer jämställd könsfördelning inom näringslivet som garanteras

genom lagstiftning.


48

En solidarisk värld

Alla människors lika värde är utgångspunkten för SSUs internationella politik. Eftersom

alla människor är lika mycket värda måste alla människor ha samma rättigheter.

Därför måste också alla människor få samma grundläggande förutsättningar och

möjligheter. I den orättvisa värld vi lever i är detta en radikal, men absolut inte en ouppnåelig

vision. Det är vårt ansvar att förverkliga den. Vår globala utmaning är att skapa

en demokratisk världsordning som kan bana väg för global rättvisa och demokratisk

socialism.

Det är ett faktum att vi lever i en internationaliserad värld. Det ser vi mycket positivt

på. Globaliseringen är en del av detta och den innebär både positiva och negativa

konsekvenser för världen och dess invånare. Vår uppgift är att kraftfullt bekämpa de

negativa eff ekterna samt att göra globaliseringens fördelar tillgängliga för alla.

Trots ofantliga geografi ska avstånd kan människor i en del av världen, mycket snabbt

och mycket enkelt, få kunskap om situationen i en annan del av världen. Avstånden

mellan människor har också krympt då insikten växt om att vår livsstil påverkar alla våra

medmänniskor. I vår globaliserade värld är vi allas grannar och gränser har därför inget

egenvärde. För SSU kan gränser endast vara värdefulla om de främjar alla människors

lika värde och rätt. Kapitalismen har globaliserats i en snabb takt. Vinstintresset som

driver kapitalismen framåt har insett att det också på global nivå kan tjäna grova pengar

genom att utnyttja människor. Vi ser hur stora summor pengar oreglerat kan förfl yttas i

ett ögonblick över halva jordklotet och hur några multinationella företag dikterar villko-


en för så väl stater som miljontals människor. Demokratin har förhindrats att utvecklas

och därför har den globala kapitalismens härjningar kunnat fortgå. Demokratin är kapitalismens

självklara motvikt och det är nu dags att internationalisera demokratin. Bara

så kan hela globaliseringen bli demokratisk. Och bara genom internationell demokrati

kan respekten för varje människas lika värde och rätt bli internationell. Endast internationell

demokrati kan stoppa svält, krig och förtryck.

Alla socialdemokratiska partier i världen måste, genom ett aktivt arbete i Socialistinternationalen,

skynda på arbetet för internationell demokrati.

• SSU arbetar för en demokratisk världsordning som kan bana väg för global rättvisa

och demokratisk socialism.

• SSU arbetar för att demokratisera hela globaliseringen.

• SSU arbetar för en rättvis fördelning av världens resurser.

• SSU arbetar för internationell demokrati.

FN – till människors försvar

Förenta Nationerna, FN, är det bästa nu existerande globala verktyget för att säkerhetsställa

en fredlig och rättvis utveckling i världen. Genom FN har världens stater gått

samman och enats kring principen om att det är bättre att agera gemensamt än var

och en för sig. SSU försvarar FN:s roll och rätt. Det är viktigt att FN styrs av alla sina

medlemmar gemensamt eftersom freden rör alla människor. I dag fungerar inte FN på

ett rättvist sätt och på grund av att vi så varmt värnar FN ser vi nödvändigheten i att

reformera organisationen. Det måste göras nu för att FN eff ektivt, rättvist och framgångsrikt

ska kunna möta framtidens och nutidens utmaningar.

49


50

Reformeringen av FN

FN styrs i dag av den felaktiga principen som gör gällande att gränser har ett egenvärde

och att stater är viktigare än människor. Med anledning av detta agerar FN mer utifrån

vad som ligger i olika staters intresse än vad som gynnar mänskligheten. För att FN

ska kunna fungera på ett rättvist sätt måste organisationens fokus genast förfl yttas från

gränser och stater till människor. Den främsta principen som ska vara vägledande för

allt FN:s arbete bör därför vara alla människors lika värde. Det bör gälla alla FN:s organ

och verksamheter. Målsättningen är att FN-stadgan ska skrivas om med denna princip

som främsta utgångspunkt.

FN:s generalförsamling bör fungera som FN:s parlament och vara FN:s högsta

beslutande organ. Fördelningen av mandat är i dag både orättvis och orimlig. Sveriges

nio miljoner invånare har lika stor representation som Indiens över en miljard invånare

– det är inte demokratiskt. Den socialdemokratiska visionen om den internationella

demokratin medför dock att FN:s funktion ska förändras i grunden. Istället för som i

dag verkställa beslut på mellanstatlig basis ska världsmedborgaren vara den naturliga

komponenten i ett globalt beslutssystem. Enligt gängse demokratiska principer bör

därför målet vara att fördelningen av mandat inom generalförsamlingen ska utgå från

principen om en människa en röst. Detta förutsatt att representanterna i FN:s generalförsamling

verkligen har ett demokratiskt mandat och är valda, direkt eller indirekt, av

de människor de ska representera. Det realpolitiska läget kräver därför att principen, ett

land – en röst, tillsvidare kvarstår. FN bör ha som målsättning, samt aktivt verka för, att

alla människor ska få leva i demokrati.

Vetot i FN:s säkerhetsråd måste avskaff as. Vi förstår att vägen dit är lång och därför

måste stegvisa reformer vidtas för att temporärt skapa en mer rättvis fördelning av makten

i säkerhetsrådet. Det bör till exempel göras genom att utöka platserna i säkerhetsrå-


det samt förminska de permanenta medlemmarnas möjligheter att lägga in veton. Målet

är dock otvetydigt, vetona måste avskaff as.

FN bör utveckla sina kanaler gentemot enskilda medborgare samt icke-statliga organisationer.

Dessa bör därför få möjlighet till större påverkan i FN:s institutioner.

FN:s medlemsavgiftssystem måste också reformeras för att förbättra organisationens

självständighet samt minska FN:s beroende av enskilda staters ekonomiska infl ytande.

• FN bör reformeras så att den främsta principen för all FN:s verksamhet är alla

människors lika värde.

• FN:s generalförsamling ska fungera som FN:s parlament.

• FN bör ha som målsättning, samt aktivt verka för, att alla människor ska få att leva

i demokrati.

• Ett socialt och ekonomiskt säkerhetsråd bör införas liksom ett miljöpolitiskt

säkerhetsråd.

• Vetot i säkerhetsrådet måste avskaff as.

Modern folkrätt

Folkrätten utgörs av de lagar och avtal som stater genom tiderna har kommit överens

om ska gälla i relationerna mellan dem. Trots de många brister som fi nns inom den

internationella rätten ger den människor och stater ett visst gemensamt regelverk att

förhålla sig till. Den skapar också en förutsägbarhet samt bringar ordning i en värld

som utan den internationella rätten skulle vara betydligt mer kaotisk. SSU värnar den

internationella rätten men anser att den måste utvecklas och stärkas. Framför allt måste

den utvecklas i en riktning där de mänskliga rättigheterna hamnar i centrum för den

51


52

internationella rätten. Därför måste till exempel FN-stadgan skrivas om för att möjliggöra

för världssamfundet att förhindra folkmord och andra brott mot de mänskliga

rättigheterna. Detta alldeles oavsett om dessa brott är resultat av en inomstatlig- eller

mellanstatlig konfl ikt. FN:s möjligheter att genomföra humanitära interventioner bör

till exempel förbättras. Den internationella rätten måste också utvecklas för att reglera

inte bara staters, utan allas, ageranden på internationell nivå. Sociala, ekonomiska

och miljöpolitiska rättigheter ska få minst lika stort utrymme som medborgerliga och

politiska rättigheter.

Folkrätten måste också utvecklas för att på ett demokratiskt sätt bekämpa terrorism.

Terrorism kan aldrig bekämpas med terrorism som vapen. Det krävs respekt för de

mänskliga rättigheterna, folkrätten samt demokratins principer för att motverka terrorism.

En rättvis fördelning av jordens resurser måste dock också nås för att bekämpa

terrorism. Den ångest och desperation som kan leda till terrorism föds inte sällan ur

fattigdom och vanmakt.

SSU ser mycket allvarligt på när stater bryter mot den internationella rätten

eftersom det gör världen till en osäkrare plats. Med anledning av detta förkastar vi all

användning av så kallade preventiva krig likt USA:s anfallskrig mot Irak. Ett steg i att

minimera antalet brott mot den internationella rätten bör vara att utveckla det internationella

domstolsväsendet. Det bör byggas upp inom ramen för FN och ska kunna

döma stater, sammanslutningar och människor som bryter mot internationell rätt. Inget

land ska kunna ställa sig utanför detta gemensamma domstolssystem utan att det får

negativa eff ekter i andra sammanhang.

• SSU försvarar den internationella rätten och vänder sig mot alla försök att

försvaga den.

• Den internationella rätten måste sätta det lika människovärdet och de mänskliga


ättigheterna i fokus.

• SSU arbetar för fred och för att all användning av militära medel ska ske i enlighet

med internationell rätt.

• FN-stadgan måste skrivas om för att möjliggöra för FN att förhindra folkmord och

andra brott mot de mänskliga rättigheterna.

• Preventivt krig ska vara olagligt.

• Ett internationellt domstolsväsende bör utvecklas som ska kunna döma stater,

sammanslutningar och människor som bryter mot internationell rätt.

• I enlighet med internationell rätt fördömer SSU all ockupation.

Gemensamma regler för en gemensam värld

Vi delar vår värld med våra medmänniskor. Tillsammans lever vi i ett stort globalt samhälle.

För att samhällen ska fungera, så att alla människor har samma rättigheter och

möjligheter, krävs gemensamma regler och likvärdiga förutsättningar. Gemensamma

regler krävs också för att vårt globala samhälle ska fungera. Respekten för det lika människovärdet

förutsätter att demokratins principer ska genomsyra hela världen. Alla nivåer

av beslutsfattande och alla samhällsområden ska präglas av demokratins ideal. Det

förutsätter att social och politisk demokrati uppnås i hela världen. SSUs syn på politisk

demokrati bygger bland annat på fria val, fl erpartisystem samt allmän och lika rösträtt

– all off entlig makt ska utgå från folket. Ett demokratiskt samhälle förutsätter även föreningsfrihet,

yttrandefrihet, tryckfrihet och respekt för de mänskliga rättigheterna. Vi

är övertygade om att ett samhälle enbart kan utvecklas och förbättras genom ett aktivt

deltagande av alla dess medborgare. FN och alla demokratiska stater måste mer eff ektivt

arbeta för fria och demokratiska val världen över, samt för att stabila och demokratiska

53


54

institutioner ska växa fram i hela världen.

På samma sätt som SSU kräver att stater ska respektera demokrati och mänskliga

rättigheter kräver vi det av enskilda sammanslutningar och individer. SSU kan aldrig acceptera

eller ge stöd till organisationer som våldför sig på och utnyttjar civilbefolkning.

Kampen för fred och frihet bör så långt det är möjligt föras med fredliga medel. Väpnat

motstånd kan dock inte alltid förkastas utan måste vägas mot de faktiska förhållandena.

Regimer som kränker demokratin och de mänskliga rättigheterna måste utsättas för

hård press från alla håll.

Alla demokratier behöver sina medborgare – utan dem stannar samhället. Utifrån

detta och utifrån det lika människovärdet måste varje land tjäna sina medborgares intressen.

Alla länder måste sörja för sina medborgares liv och hälsa. I dag hotas miljontals

människor och hela länder av epidemiska hot som till exempel HIV/Aids. SSU kräver

att dessa hot, som också är hot mot hela det demokratiska systemet, tas på allvar. Sjuka

människor har rätt till mediciner och patenträtten får aldrig vara ett hinder för detta.

Politiska och religiösa krafter som motarbetar kampen mot HIV/Aids måste eff ektivt

bekämpas.

• SSU arbetar för fria och demokratiska val världen över.

• SSU arbetar för att stabila och demokratiska institutioner ska växa fram i hela

världen.

• SSU stödjer organisationer som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter.

• SSU kräver att alla länder ska sörja för sina medborgares liv och hälsa.

• Politiska och religiösa krafter som motarbetar kampen mot HIV/Aids måste

eff ektivt bekämpas.


Mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheterna måste respekteras av alla – såväl av stater och sammanslutningar

som av företag och individer. De måste integreras i alla avtal och all lagstiftning

– inget får stå över de mänskliga rättigheterna.

De mänskliga rättigheterna skyddar alla människor. Vissa delar av världens befolkning

är dock i särskilt behov av stöd och skydd. Det gäller framför allt kvinnor, barn,

HBT-personer samt olika minoriteter. SSU menar därför att större hänsyn måste tas

i alla sammanhang, särskilt internationella, för att försäkra att också dessa delar av befolkningen

åtnjuter de rättigheter som de mänskliga rättigheterna stadgar om.

Kvinnor utsätts av ett hårdare förtryck och av en större press i alla situationer än vad

män utsätts för. Den grupp som har minst makt i alla sammanhang är alltid kvinnor.

Kvinnor är som grupp ekonomiskt, politiskt, socialt och kulturellt underordnade män

som grupp. Det gäller också i krigs- och krissituationer. Kvinnor lever ofta med dubbla

bördor och under dubbla förtryckande strukturer. I krig förväntas kvinnor både bidra till

krigsföringen och det ordinarie livet. Bruket av våldtäkt som vapen i många krigssituationer

är avskyvärt och måste bekämpas. Kvinnor drabbas också dubbelt under fattigdom

när all deras tid inte sällan måste läggas på att fi nna mat och vatten vilket leder till

att de aldrig kan skaff a sig en utbildning eller egen inkomst. Större uppmärksamhet och

resurser måste riktas mot just kvinnors situation i världen i alla sammanhang.

Alla barn har rätt till en trygg och god uppväxt, oavsett var barnet är fött. Så är det

inte i dag. Många barn utnyttjas och förtrycks i både krigs- och fredssituationer. Det

internationella samfundet måste aktivt arbeta för att rädda alla barn från förtryck och

förnedring. Också barns situation i krigs- och krissituationer måste ges större uppmärksamhet.

De mänskliga rättigheterna förutsätter och inbegriper även fundamentala saker som

55


56

allas rätt till mat och vatten samt rätten till likvärdig skola och sjukvård, såväl som allas

rätt att få tillhöra vilken kultur eller religion de vill. Utan en sådan uppbyggnad kan aldrig

de mänskliga rättigheterna sägas vara uppfyllda. SSU stödjer därför alla progressiva

krafter som verkar för att bygga välfärd. De mänskliga rättigheterna förutsätter också

att alla ska kunna få tillhöra vilken kultur eller religion de vill. FN och alla stater måste

arbeta mer aktivt för att förverkliga det.

Kampen mot tortyr och dödsstraff måste föras från alla politiska nivåer för att

skydda alla människors lika rättigheter.

• De mänskliga rättigheterna ska integreras i alla avtal och all lagstiftning.

• Vissa delar av världsbefolkningen, såsom kvinnor, barn, HBT-personer samt olika

minoriteter, måste få särskilt stöd och skydd.

• SSU stödjer uppbyggnaden av goda och generella välfärdssystem över hela världen.

• Barnkonventionen måste vara vägledande i alla politiska beslut.

• Alla ska ha rätt till mat och vatten, samt likvärdig skola och sjukvård.

En aktiv utrikespolitik

Vi socialdemokrater måste alltid bedriva en aktiv internationell politik på alla nivåer.

Att vara socialdemokrat är att vara internationalist och det måste få genomslag överallt.

Det globala perspektivet måste fi nnas med på både lokal och regional nivå och det

är särskilt viktigt att det genomsyrar hela utbildningsväsendet. Unga människor ska

uppmuntras att delta i de lokala vänortsprojekt som fi nns i hela Sverige. Annars riskerar

dessa projekt att bara vara fl otta utbytesprojekt för ett gäng kommunalråd.

SSU kräver också att socialdemokrater på nationell och europeisk nivå ska bedriva


en mer aktiv utrikespolitik. Vi tycker det är bra att EU samordnar sin utrikespolitik.

Eftersom EU:s röst väger tyngre än bara ett enskilt lands röst leder det till att vi kan

förändra världen mycket mer eff ektivt. Då krävs det dock att EU används på ett aktivt

och progressivt sätt. EU måste till exempel tydligare fördöma statsterrorism.

EU är en viktig handelspartner för många av världens länder, inte minst EU:s grannländer.

EU måste med alla sina handelspartners ingå rättvisa handelsavtal som lagfäster

respekten för de mänskliga rättigheterna och folkrätten. Det görs redan i viss mån i dag.

Dessa handelsavtal måste dock också användas aktivt: Om ett land bryter mot handelsavtalen,

genom att till exempel ockupera ett annat land eller bryta mot de mänskliga

rättigheterna, ska handelsförbindelserna upphöra. EU måste också bedriva ett arbete

mot så kallade skatteparadis och social dumpning.

• Det globala perspektivet måste fi nnas med på alla politiska nivåer.

• Hela utbildningsväsendet måste genomsyras av det internationella perspektivet.

• Sverige och EU måste bedriva en mer aktiv utrikespolitik.

• EU:s handelsavtal måste användas för att främja de mänskliga rättigheterna och

folkrätten.

• Skatteparadis, ekonomiska frizoner och social dumpning måste motarbetas.

En global fackföreningsrörelse

För att bygga en rättvis värld krävs en aktiv, demokratisk och global fackföreningsrörelse.

Arbetsgivarparten är i dag mer globaliserad än någonsin. Det gör att arbetare och

övriga löntagare i olika delar av världen allt oftare ställs mot varandra i kampen om jobben,

och därmed om utvecklingen. Genom att låta löntagare konkurrera med varandra

57


58

lyckas arbetsgivarna tvinga fram lägre löner och sämre arbetsvillkor – det förlorar alla

på. Arbetarrörelsen är en internationell rörelse och nu är det dags att trappa upp kampen.

Världens arbetare och övriga löntagare måste förena sina krafter och organisera sig

globalt på ett bättre sätt än vad som görs i dag. Redan i dag arbetar den Fria Fackföreningsinternationalen,

FFI, med att föra samman arbetare och övriga löntagare från olika

länder. SSU stödjer detta arbete och menar att det måste fortgå och intensifi eras. Det är

också av största vikt att höja graden av organisering i hela världen.

FFI måste få större möjlighet till deltagande i alla FN:s institutioner, framför allt

i de som rör handel. Målet måste vara att den globala fackföreningsrörelsen ska få

företräda världens löntagare på internationell nivå på samma sätt som vi vill att den

nationella fackföreningsrörelsen ska få företräda Sveriges löntagare på nationell nivå.

Den globala fackföreningsrörelsen måste arbeta fram internationella avtal. Alla internationella

avtal som ingås bör innehålla sociala klausuler. Internationella sympatiåtgärder,

som till exempel sympatistrejker, måste också tillåtas.

Samverkan mellan fackföreningsrörelsen och socialdemokratiska politiska rörelser är

avgörande för socialdemokratins förmåga att förändra. Därför måste Socialistinternationalen

och FFI, liksom Europeiska Socialistpartiet och Europafacken, fördjupa och

utveckla sina samarbeten. IUSY och ECOSY måste också stärka sin facklig/politiska

ungdomsverksamhet.

• Den Fria Fackföreningsinternationalen, FFI, måste intensifi era sitt arbete.

• FFI måste få större infl ytande i FN:s alla organ, framför allt de som rör handel.

• Globala branschvisa kollektivavtal måste utvecklas.

• Internationella sympatiåtgärder måste tillåtas.

• Socialistinternationalen och FFI, liksom Europeiska Socialistpartiet och

Europafacken, måste utveckla sina samarbeten.


• IUSY och ECOSY måste stärka sin facklig/politiska ungdomsverksamhet.

Solidarisk fördelning

Världens resurser är orättvist fördelade. Fortfarande i dag, på 2000-talet, svälter människor

till döds. Miljontals av våra medmänniskor lever utan tillgång till rent vatten.

Människor dör av sjukdomar som är enkla att bota, bara för att de inte har råd med

mediciner och behandling. Detta sker samtidigt som de rika i världen vältrar sig i lyx

och överfl öd. Om alla människor skulle leva med samma standard som oss i Sverige och

resten av den rika världen skulle vi behöva många jordklot till. Vi upprätthåller i dag vår

levnadsnivå på andra människors bekostnad. Sveriges relativa rikedom är beroende av

andra länders fattigdom. Det är oacceptabelt.

För att bekämpa den orättvisa fördelningen av världens resurser bör ett globalt

utjämningssystem inrättas. Det ska utjämna ekonomiska klyftor mellan människor i

olika delar av världen samt främja demokratins principer överallt. Det är också viktigt

att välfärd och rättvisa fördelningssystem inrättas i de enskilda länderna i de fattiga

delarna av världen. Det globala utjämningssystemet bör inrättas inom ramen för FN.

Detta system liksom andra ekonomiska transaktioner måste kontrolleras med hjälp av

ett internationellt regelverk som bör inrättas inom ramen för FN. Det ska garantera

öppenhet för att förhindra skattefl ykt, korruption, penningtvätt och annan ekonomisk

brottslighet. Systemet bör utvecklas för att också stödja stabilitet och säkerhet inom det

globala ekonomiska systemet för att förhindra en överdriven spekulationsekonomi.

Tills det är möjligt måste EU ta ett särskilt ansvar och höja sitt bistånd. Alla EU:s

medlemsländer bör genast höja sitt bistånd till minst två procent av BNI. Det handlar

dock inte bara om biståndets storlek utan lika mycket om dess utformning. Biståndet

59


60

måste användas för att främja demokrati och medbestämmande bland mottagarna. Det

måste ske både genom processen när biståndet ges och när biståndet sedan används.

Den rika världen får aldrig använda biståndet till att skaff a sig ytterligare fördelar gentemot

andra länder och aktörer. Därför säger SSU nej till bundet bistånd som tvingar

mottagarna att köpa material och teknologi från givarländerna.

De fattiga ländernas skulder till den rika världen måste genast skrivas av. Skuldavskrivningen

måste dock följas av reformer som riktar in sig på demokratisering av landets

institutioner, respekt för mänskliga rättigheter samt ansvarsfull ekonomisk politik.

FN bör också redan nu införa en skatt på alla internationella, ekonomiska transaktioner.

Den bör användas som bas i det globala utjämningssystemet. De så kallade

strukturanpassningsprogrammen som den rika världen genom till exempel Världsbanken

och IMF ofta tvingar på de skuldtyngda och fattiga länderna måste genast

avskaff as. Vi kan aldrig acceptera att den fattiga delen av världen påtvingas nyliberala

lagstiftningar genom dessa strukturanpassningsprogram.

Det är inte bara resurser som måste fördelas mer jämnt, utan också kunskap. Det är

inte rimligt att vi i den rika världen håller forskningsresultat för oss själva. Mänsklighetens

landvinningar måste komma alla medmänniskor till del. Därför måste alla få del av

de mediciner och annan behandling av sjukdomar som forskats fram.

• Ett globalt utjämningssystem inom ramen för FN ska införas.

• Varje EU-land ska genast höja sitt bistånd till två procent av BNI.

• Biståndet ska främja demokrati och medbestämmande.

• De fattiga ländernas skulder till den rika världen måste genast skrivas av.

Skuldavskrivningen måste dock följas av reformer som riktar in sig på

demokratisering av landets institutioner, respekt för mänskliga rättigheter samt

ansvarsfull ekonomisk politik.


• En skatt på alla internationella, ekonomiska transaktioner ska införas av FN.

• Alla människor ska ha tillgång till medicin och behandling.

• De så kallade strukturanpassningsprogrammen som den rika världen genom till

exempel Världsbanken och IMF ofta tvingar på de skuldtyngda och fattiga länderna

måste genast avskaff as.

Rättvis handel

För att världens resurser ska kunna fördelas rättvist måste också världshandeln bli mer

rättvis. För detta krävs frihandel eftersom alla vinner på det. Den i dag ekonomiskt fattiga

delen av världen vinner på det eftersom de ges möjlighet till ekonomisk utveckling

och eftersom de inte längre hålls utanför expansiva och vinstgivande marknader. Den

i dag ekonomiskt rika delen av världen vinner också på det eftersom handeln blir mer

rättvis, men även för att produktionen av varor blir mer eff ektiv. Den rika världens varusubventioner

och tullar på den fattiga världens varor gynnar ingen annan än de redan

rika. Frihandel går dock inte att införa över en natt. De fattiga länderna måste tillåtas

att skydda sina hemmamarknader under ett uppbyggnadsskede. De rika länderna måste

också ta ett större ansvar för inrättandet av frihandel och genast avskaff a alla tullmurar

och varusubventioner. Till exempel måste EU omedelbart avskaff a sin gemensamma

jordbrukspolitik.

Varje stat måste ges möjlighet att undanta den grundläggande välfärden från den

internationella frihandeln. Skolan, vården och omsorgen samt livsnödvändigheter som

vatten ska inte behöva bli föremål för varken nationell eller internationell utförsäljning.

Världshandelns alla institutioner, till exempel IMF, WTO och Världsbanken måste

infogas inom ramen för FN. Detta för att tillförsäkra att principen om alla människors

61


62

lika värde ska styra världshandeln. En sådan reform ska tillförsäkra att alla människor

har infl ytande över världshandelns utformning.

• Frihandels krävs för en rättvis fördelning av världens resurser.

• De fattiga länderna ska få skydda sina hemmamarknader under ett

uppbyggnadsskede.

• EU:s och USA:s jordbrukssubventioner måste genast avskaff as.

• Stater ska ha rätt att undanta välfärden från den internationella frihandeln.

• Världshandelns olika institutioner ska infogas inom ramen för FN. Tills det

görs måste dessa institutioner demokratiseras och underordnas FN:s konventioner.

De ekonomiskt underlägsna länderna måste få mer att säga till om.

Rättvisemärkt

Alla måste ta ansvar för att respektera demokrati och mänskliga rättigheter, också

företag. Det är inte rätt att enskilda personer kan tjäna pengar på att andra människors

friheter och rättigheter kränks. De varor som i större utsträckning respekterar mänskliga

rättigheter, och som ofta är så kallade rättvisemärkta varor, är i dag mycket dyrare att

köpa än andra varor. Det beror på att de löntagare som producerat dessa varor får bättre

betalt samt har bättre arbetsvillkor. De rättvisemärkta varorna är dyrare än de orättvisa

varorna som blir billiga på grund av att människor förtrycks och utnyttjas. Detta kan

SSU aldrig acceptera.

• Företag som inte respekterar de mänskliga rättigheterna bör beskattas särskilt.

• Den svenska arbetarrörelsen bör föregå med gott exempel och alltid handla


ättvisemärkt när den möjligheten fi nns.

Asyl- och fl yktingpolitik

Storleken på problematiken i världens fl yktingsituation gör att ett enskilt lands insatser

blir små ur ett helhetsperspektiv. Ett gemensamt ansvar för detta är därför nödvändigt.

För att upprätthålla en migrations- och asylpolitik som är långsiktigt hållbar och som

präglas av solidaritet, humanitet och rättsäkerhet krävs samarbete mellan alla världens

länder.

Varje år tvingas miljontals människor fl y från sina hem på grund av krig, förtryck

och naturkatastrofer. Många fl yr till andra länder, men många fl yr också inom sina

hemländer. FN och alla stater måste aktivt verka för att undanröja orsakerna till att

människor tvingas fl y.

Gränser har inget egenvärde. De är endast värdefulla om de kan användas i arbetet

för alla människors lika värde och rätt. Vår vision är därför en gränslös värld där människor

kan röra sig fritt.

Rätten till skydd i enlighet med Genèvekonventionen och andra internationella

överenskommelser är absolut och självklar. Den måste respekteras av alla. Den får aldrig

ifrågasättas utifrån konjunktursvängningar eller populism. Rätten till skydd måste också

utökas med att också förföljelse på grund av sexuell läggning ska gälla som skäl för asyl.

I dag uppstår många konfl ikter inom länder vilket gör att många människor är på

fl ykt inom sitt hemland. Enligt FN:s konvention om fl yktingar är en fl ykting bara

någon som är på fl ykt utanför sitt lands gränser. Det betyder att många människor som

är på fl ykt inte betraktas som fl yktingar enligt FN:s nuvarande regler. FN:s fl yktingbegrepp

måste ändras så att det också innefattar de människor som fl yr med fara för sina

63


64

liv inom sitt lands gränser.

FN bär det samordnande huvudansvaret för världens fl yktingar. Dels för att ge

fl yktingarna det skydd de har rätt till enligt internationella överenskommelser och

dels för att fi nna långsiktiga lösningar på fl yktingproblematiken. För att FN ska klara

detta krävs det att FN:s medlemsländer tar ett större ansvar, dels genom att skjuta till

större ekonomiska resurser och dels genom att ta emot fl er fl yktingar. Vi har alla ett

gemensamt ansvar för att ta hand om våra medmänniskor och därför har alla stater ett

gemensamt ansvar för att ta hand om världens fl yktingar. I dag är skillnaden mellan de

länder som tar emot högst respektive lägst antal fl yktingar väldigt stor. Det måste ställas

högre krav på de länder som inte visar solidaritet med sina medmänniskor och resten av

världen. FN:s fl yktingkommissariat, UNHCR, måste få större befogenheter för att se

till att FN:s utdelade fl yktingkvoter följs.

• SSUs vision är en gränslös värld där människor kan röra sig fritt.

• SSU vill att visumtvånget för fl yktingar avskaff as.

• Arbetet mot orsakerna till att människor tvingas på fl ykt måste intensifi eras av FN

och alla världens länder.

• Flyktingbegreppet måste innefatta också de människor som fl yr inom sitt eget lands

gränser.

• FN:s fl yktingkvoter måste täcka de behov som fi nns och bör därför utökas.

• UNHCR:s ställning måste stärkas och deras kvotfördelning ska vara bindande

minimikrav.

• UNHCR måste få befogenheter för att se till så att fl yktingkvoterna följs.

• Förföljelse på grund av sexuell läggning måste läggas till som skäl för att få asyl.


Ett humanare Europa

Med en gemensam migrationspolitik inom EU kan vi befästa och fördela vårt gemensamma

ansvar gentemot våra medmänniskor i världen och för de orättvisor som

fortfarande råder på vår planet. EU har mer att säga till om än endast ett enda land och

kan därför göra större skillnad i världen. Det är av största vikt att EU:s fl yktingpolitik

förändras för att förbättringar inom detta område i världen kan ske. Ur detta perspektiv

blir en gemensam asylpolitik, som garanterar människors behov av skydd, en viktig del.

EU måste också mer aktivt arbeta för att undanröja orsakerna till orättvisor i världen.

EU:s gemensamma migrationspolitik ska präglas av solidaritet, humanitet och

rättsäkerhet. Den måste också garantera att alla människor får sina individuella behov

av skydd prövade oavsett vid vilken av EU:s gränser man ansöker om det. Samarbetet

i EU får aldrig leda till att asylkraven utan anledning höjs eller att det blir svårare för

människor att söka asyl. Socialdemokratiska krafter i hela Europa måste arbeta för att

EU:s migrationspolitik blir mer solidarisk och rättssäker.

De delar av Schengensamarbetet som ger negativa eff ekter för människor som söker

skydd, måste förändras. Schengensamarbetet kan endast accepteras om det fungerar

som ett sätt att fastslå gemensamma och liktydiga, liksom höga, minimikrav på migrationspolitiken

hos alla medlemmar i samarbetet. Alla EU:s medlemsländer måste kunna

garantera en europeisk migrationspolitik som är solidarisk, human och rättssäker. Det är

inte fallet i dag och därför måste den så kallade första-lands-principen avskaff as.

• EU måste föra en mer solidarisk, human och rättssäker fl yktingpolitik.

• EU:s fl yktingpolitik ska slå fast gemensamma, liktydiga och höga minimikrav för

medlemmarnas migrationspolitik.

• Den asylsökandes rättssäkerhet kan inte garanteras av enskilda företag och därför

65


66

måste transportörsansvaret avskaff as.

• Första-lands-principen måste avskaff as.

Sveriges asyl- och fl yktingpolitik

Regleringen av rörligheten mellan gränser medför svårigheter för asylsökande att ta sig

till ett land där man kan söka asyl, vilket är en av orsakerna till den ökande människosmugglingen.

De asylsökande tvingas att ta sig in i länder på olagliga tillvägagångssätt.

Det är oacceptabelt att asylsökande under vidriga förhållanden tvingas ta till sådana

metoder för att kunna få sin rätt prövad och att vi hindrar dem från att nå till ett land

där man kan söka asyl genom visumkrav. Utlandsmyndigheter måste därför ges möjlighet

att antingen bevilja asyl eller möjliggöra resa till asylland. Vidare anser SSU att

asylsystemet ska innebära ett starkt skydd för människor som förföljs på grund av kön,

sexuell läggning och val av religion.

Det fi nns i dag skrämmande exempel på när svenska myndigheter undervärderar

riskerna vid avvisningar av människor som förföljs på grund kön, sexuell läggning och

religionstillhörighet. Det har gjort att människor har förföljts eller satts i fängelse efter

att de avvisats till sitt ursprungsland. SSU anser att förföljelse på grund av sexuell läggning

eller val av religion ska vara skäl till asyl.

Flyktingmottagandet i Sverige ska präglas av humanitet och värdighet. Rättssäkerhet

och eff ektivitet ska vara riktmärken i hela kedjan, från mottagande av fl yktingar

till återvändande eller uppehållstillstånd i Sverige. Alla kommuner i Sverige ska ha ett

lagstadgat ansvar att ta emot nyanlända fl yktingar. Det förutsätter att alla kommuner

tar ett större ansvar. Det är det enda sättet att långsiktligt komma åt problemen som

segregationen för med sig. Det är viktigt att samhället på olika sätt uppmuntrar och

stimulerar nyanlända fl yktingar att bosätta sig i kommuner som kan erbjuda bostäder


och bra välfärd för att verka för att fl yktingarnas möjligheter att integreras ökar.

De människor som väljer att desertera från en krigförande armé ska ha rätt till fristad

i Sverige. Rättssäkerhet, individuell prövning av varje enskilt fall och förutsägbarhet

i beslutsprocessen måste vara grunden för handläggning av varje asylärende. Beslutsprocessen

måste vara saklig, öppen och förutsägbar. För att garantera rättssäkerheten är det

ett krav att beslutsprocessen sker genom muntlig förhandling. I tveksamma fall måste

rättsprincipen ”hellre fria än fälla” vara vägledande i beslutet.

Återkommande kontroll av myndighetsutövning bör vara ett naturligt inslag av

verksamheten i syfte att stärka rättssäkerheten. Migrationsverket bör fortsätta vara

underinstans för asylärenden men avgörandet kan inte ligga endast på en enskild handläggare.

SSU välkomnar att utlänningsnämnden läggs ned och ersätts med förvaltningsdomstolar.

I samband med nedläggningen av utlänningsnämnden och införande av de

nya reglerna bör de fl yktingar som gömmer sig få uppehållstillstånd av humanitära skäl.

Det är oacceptabelt att asylsökande får vänta extremt lång tid innan besked om

uppehållstillstånd ges. Det är också viktigt att se över väntetiden vad gäller medborgarskap.

Det är på många sätt alldeles för svårt och tar för lång tid att bli medborgare

i Sverige. SSU kräver därför att invandrare som vill ha svenskt medborgarskap inte ska

behöva vänta i fl era år för att få det. Tre år efter att en person fått uppehållstillstånd ska

individen få beprövningsrätt för svenskt medborgarskap.

Nyanlända fl yktingar och deras anhöriga har individuella behov av insatser och stöd

för att så fort som möjligt komma in i samhället - få arbete och bostad. Den svenska

staten ska ha ett övergripande ansvar för mottagandet och ge bidrag till kommunerna

för att dessa tar emot och ger introduktion till fl yktingar och deras anhöriga. Staten

ska bära det ekonomiska ansvaret och kommunerna ska ansvara för genomförandet av

introduktionen. Ingen kommun ska tillåtas vägra ta emot fl yktingar.

67


68

• SSU anser att alla människor som söker asyl ska ha rätt till den sjukvård som de har

behov av, såväl psykisk som fysisk.

• Rättssäkerheten och förutsägbarheten måste kunna garanteras i beslutsprocessen av

asylärenden.

• Vid tveksamma fall ska rättsprincipen ”hellre fria än fälla” vara vägledande.

• Utlandsmyndigheter ska ges rätt att bevilja asyl eller ge möjlighet att resa till

asylland.

• Återkommande granskning av myndighetsutövningen måste göras för att säkerställa

den asylsökandes rättssäkerhet.

• Asylsökande ska få sin rätt prövad i första instans inom tre månader efter det att

asylansökan har lämnats in.

• Uppehållstillstånd bör automatiskt ges av humanitära skäl om besked inte ges inom

sex månader efter asylansökan har lämnats in.

• Krigsvägran ska vara ett skäl till asyl i Sverige.

• Alla kommuner i Sverige ska ha ett lagstadgat ansvar att ta emot nyanlända

fl yktingar.

• Kommunplacering av fl ykting ska ske i samråd med den berörda.

• Att få lära sig svenska ska vara en grundläggande rättighet för alla som är bosatta i

Sverige.

• Statsstödet till kommuner som tar emot invandrare ska delas upp på fl era

utbetalningstillfällen.

• Man ska ha rätt till tolkhjälp så länge man behöver det.

• Gömda fl yktingar bör få uppehållstillstånd i samband med att Utlänningsnämnden

läggs ner.


Ensamma fl yktingbarn

Under de sista åren har hundratals barn anlänt till Sverige ensamma och utan en

legal vårdnadshavare, så kallade ensamma fl yktingbarn. Dessa barn har många gånger

farit mycket illa inom Sveriges gränser. Detta ser SSU som ett grovt misslyckande för

Sverige och socialdemokratin och kostat många barns hälsa. SSU kräver att ett beslut

rörande åtgärder för att garantera ensamma fl yktingbarns hälsa och skydd genast tas.

När dessa barn som har lämnat sina hemländer och familjer kommer till Sverige

krävs det att det tas ansvar för att ge en trygg miljö och den omvårdnad som krävs. SSU

anser att ett första steg bör vara att redan vid ankomsten anmäla barnet till utredning,

i enlighet med socialtjänstlagen. Vi anser att ett barn utan någon legal vårdnadshavare

i princip måste anses fara illa eller riskerar att fara illa. Därför måste arbetet för att ge

varje barn en kontaktperson intensifi eras.

Ett reglemente måste upprättas som tydliggör kontaktpersonens roll med vilka

befogenheter och vilket ansvar den ska ha. Dennes uppgifter bör vara att besluta i frågor

som rör de ensamma fl yktingbarnens personliga förhållanden såsom boende, hälso- och

sjukvård och utbildning. Att kontaktpersonen får befogenheter att besluta i boendet får

en viktig konsekvens eftersom denne då kan hindra barnet från att avvika eller föras

bort från anvisat boende. Till kontaktpersonens uppgifter bör dessutom höra att biträda

barnet vid alla förhör i asylutredningen. I asylutredningen ska barnets rätt, inte skyldighet

att komma till tals, gälla. Detta innebär att man alltid måste göra en bedömning

med hänsyn till barnets bästa, av om, när och hur ett barn ska höras. Det ska alltid gå

före myndighetens behov av information. Kontaktpersonerna måste ges den utbildning

som uppdraget kräver.

I dag är Migrationsverket ansvarigt både gällande de ensamma fl yktingbarnens asylhantering

och boende. Detta är ett problem eftersom personalen på anläggningarna som

69


70

sorterar under Migrationsverket har anmälningsplikt samt är lojala gentemot de som

utför asylhanteringen. Barnen kan då inte känna trygghet och anförtro sig åt personalen

på boendet, vilket innebär en orättvis psykisk påfrestning för dessa. SSU stödjer därför

förslaget om att dela ansvaret mellan Migrationsverket och ett antal avtalskommuner.

Asylhanteringen ska enligt förslaget även i fortsättningen ligga under Migrationsverket

men boendet ska kommunerna ansvara över. SSU anser att de kommuner som sluter

ett avtal om att ta hand om dessa barn ska få full ersättning av staten för de faktiska

kostnaderna. Berörda landsting ska också få full ersättning för eventuella kostnader av

staten. SSU anser vidare att kommunerna ska sträva efter att i så stor utsträckning som

möjligt placera barnen på familjehem i stället för på institutioner, förutsatt att det är det

bästa alternativet för barnet.

Detta gynnar framförallt barnen men även kommunens ekonomi. När socialtjänsten

i en kommun utreder eventuellt boende hos släktingar måste speciell kompetens krävas.

Därför bör handläggare som ansvarar för dessa utredningar få utbildning rörande ensamma

fl yktingbarns speciella situation.

Handläggningstiderna i asylprocessen för fl yktingar måste alltid sträva efter att bli så

korta som möjligt, eftersom detta utgör en stor psykisk påfrestning för dem som väntar

på besked. För barn i asylutredningar är det om än mer viktigt.

För barn i Sverige har föräldrarna försörjningsplikt fram till att de slutar skolan eller

upp till 21 år. SSU vill att den principen även ska gälla de ensamma fl yktingbarnen, där

kommunen bär ansvaret. I grunden handlar det om att ensamma fl yktingbarn ska ha

precis samma rätt till trygghet och omvårdnad som alla andra barn.

• Beslut i asylutredningar ska alltid utgå från barnets bästa.

• Ensamma barn ska redan vid ankomsten anmälas till utredning, i enlighet med

socialtjänstlagen.


• Alla ensamma fl yktingbarn måste få en god man inom 48 timmar efter ankomst.

• De kommuner som sluter ett avtal om att ta hand om ensamma fl yktingbarn ska få

full ersättning av staten för de faktiska kostnaderna.

• Ansvaret för de ensamma fl yktingbarnen ska delas mellan Migrationsverket och ett

antal avtalskommuner.

• Flyktingbarn ska ha att rätt få en tolk med barnkompetens.

• Asylprocessen för ensamma fl yktingbarn får aldrig överstiga tre månader.

• Beslut rörande åtgärder för att garantera ensamma fl yktingbarns hälsa och skydd ska

genast tas.

71


72

Gemensam säkerhet

Målet för svensk säkerhetspolitik är att bevara vårt lands frihet och oberoende samt

att värna och strida för våra grundläggande värderingar när dessa är hotade. Därför

är säkerhetspolitikens viktigaste uppgift att förhindra uppkomsten av konfl ikter i vår

omvärld. För att lyckas med detta krävs det att säkerhetspolitiken utgår från ett vidgat

säkerhetsbegrepp som innefattar militärt försvar, civil beredskap och biståndspolitik.

Det internationella utvecklingsarbetet måste få större betydelse i det säkerhetspolitiska

tänkandet än tidigare. Det förebyggande arbetet i att förhindra uppkomsten av konfl ikter

måste få högre prioritet, inte bara i Sverige utan också i EU och FN.

För att uppnå fred och säkerhet i vår värld samt värna våra grundläggande värderingar

om demokrati och mänskliga rättigheter krävs att både män och kvinnor är

delaktiga i processen. Kvinnor har i alla tider endast setts som off er i konfl iktsituationer

och har bland annat därför inte fått delta i det fredsfrämjande arbetet. FN:s resolution

1325 erkänner kvinnan som lika viktig aktör som mannen i det förebyggande arbetet

för att förhindra konfl ikter samt i återuppbyggnadsskedet. SSU kräver i enlighet

med resolutionen att FN:s medlemsländer i större utsträckning ska skicka jämställda

förhandlingsdelegationer, att genustänkande ska genomsyra allt fredsförebyggande och

fredsfrämjande arbete samt att våldtäkt som krigsföringsmetod måste upphöra.

Sverige ska i EU och andra internationella organ betona betydelsen av och medverka

till att internationell rätt följs och bidra till att stärka FN:s roll i arbetet för en gemensam

säkerhet. Det krävs då att FN:s medlemsländer tillhandahåller militära styrkor för


att FN också i fortsättningen ska vara det organ som har monopol på att militärt lösa

konfl ikter. Där kan EU spela en viktig roll med exempelvis snabbinsatsstyrkor som

ska kunna ställas till FN:s förfogande. SSU motsätter sig däremot starkt tanken på ett

gemensamt försvar inom ramen för EU-samarbetet.

SSU ser positivt på utvecklingen med en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik

i EU. Det är en förutsättning för att förverkliga idén om EU som en fredsunion. EU:

s roll skulle då främst vara att bistå FN:s förmåga att förhindra militära konfl ikter och

hjälpa till vid humanitära katastrofer. Däremot får det aldrig bli så att ett EU-land

tvingas delta i militära insatser mot sin vilja. Med gemensam utrikes-, säkerhets- och

biståndspolitik kan EU i större utsträckning bidra till stabilitet och fred inte bara i

Europa utan även i övriga världen.

FN:s struktur gör att världen ibland tvingas se på när en regering våldför sig på

sin egen befolkning. Som socialdemokrater kan vi aldrig acceptera att stå bredvid när

folkmord pågår bara för att någon med egna lik i garderoben lagt in sitt veto i FN:

s säkerhetsråd. Vi har en skyldighet att skydda våra medmänniskor. Därför vill SSU

att FN ska ta fram ett reglemente med kriterier över när FN ska gå in i inomstatliga

konfl ikter. Detta för att förhindra maktpolitiska ställningstaganden i säkerhetsrådet där

egenintresset styr.

SSU anser att Sverige också i fortsättningen ska vara militärt alliansfritt i fred för att

kunna vara neutrala i krig. Sverige ska aktivt arbeta för att NATO och andra militärallianser

avvecklas. NATO är en produkt av kalla kriget som spelat ut sin roll och är inte

längre ett redskap för gemensam säkerhet.

Så länge stormakter bygger sin säkerhetspolitik på hot om kärnvapenanvändning

hotas mänskligheten av en total katastrof. Vi ska jobba för en generell global nedrustning

och då framförallt stoppa spridningen och utvecklingen av kärnvapen, biologiska

och kemiska vapen.

73


74

Ett alliansfritt land av Sveriges storlek är beroende av import av vapensystem. Därför

är det också nödvändigt att vi exporterar de vapen vi själva tillverkar. SSU ser dock

mycket negativt på att halva försvarsbudgeten läggs på att ta fram svensktillverkat krigsmateriel

istället för att direktanskaff a färdigutvecklad materiel eller exempelvis samverka

inom EU:s EDA (European Defence Agency). Att vara självförsörjande på vapen och

annan krigsmateriel är en föreställning som lever kvar från forna dagar. Likaså är det att

beställa vapensystem som ska vara klara på 20 års sikt. Det ligger helt klart inte i linje

med den nya försvarsinriktningen om att vara beredda här och nu. När materielen väl är

färdigutvecklat är det ofta omodernt och passar inte in i dagens försvar.

SSU vill se en hårdare kontroll av svensk vapenexport. Detta ska ske genom att

principen om att inte exportera vapen till krigförande länder blir mer tydlig samt att

kontrollen över hur svenskproducerat materiel används skärps. Sverige ska aldrig exportera

vapen till länder som kränker de mänskliga rättigheterna.

• Sverige ska verka för global militär nedrustning.

• SSU kräver att världens kärnvapenmakter snarast påbörjar en faktisk avveckling

av sina kärnvapenarsenaler.

• Sverige ska inte gå med i någon militär allians.

• Sverige ska även i fortsättningen ha en militär styrka till FN:s förfogande.

• FN ska ges rätt att militärt ingripa i inomstatliga konfl ikter om det sker kraftiga

övergrepp mot de mänskliga rättigheterna.

• FN ska ta fram ett regelverk för när det är riktigt att ingripa militärt i inomstatliga

konfl ikter.

• Endast FN ska ha rätt att besluta om att ingripa militärt i inomstatliga konfl ikter.

• Inget EU-land ska kunna tvingas delta i militära insatser.

• SSU ska jobba för att FN:s resolution 1325 ska prägla det säkerhetspolitiska arbetet


globalt.

• Försvarsmaterieltillverkningen i Sverige ska minska till förmån för gemensamma

satsningar inom ramen för European Defence Agency.

• SSU ser positivt på samarbetet med snabbinsatsstyrkor i EU.

• Säkerhetspolitiken ska vila på tre ben: militärt försvar, civil beredskap och

biståndspolitik.

• SSU vill se en hårdare kontroll av svensk vapenexport.

Totalförsvaret

Svensk säkerhetspolitik måste utgå från ett vidgat säkerhetsbegrepp. Utrikespolitiken

har blivit inrikespolitik och det är inte alltid vi bäst skyddar Sverige genom att vakta

den svenska gränsen. SSU anser att det svenska försvaret ska kunna användas för

avancerade insatser såväl vid nationella som internationella uppdrag. För att klara av

detta krävs att reformen av det svenska försvaret från ett stort invasionsförsvar till ett

litet, snabbt och mobilt insatsförsvar fortsätter. I dag fi nns inga reella risker att Sverige

inom överskådlig framtid ska angripas av en annan stat. Det innebär att försvaret även i

fortsättningen kan minska i omfattning.

Hotet mot Sverige ser inte längre ut på samma sätt som tidigare. Nu är det inte

längre andra stater som hotar med väpnat angrepp, istället är det organiserade nätverk

av terrorister och kriminella som kan tänkas bidra till en hotbild mot Sveriges nationella

säkerhet. Därför måste också militären ges möjlighet att ingripa mot hot mot rikets

säkerhet även om dessa inte föregås av en krigsförklaring. Däremot måste det fortfarande

fi nnas en oerhört stor tydlighet i uppdelningen mellan militärens och polisens

uppgifter. SSU vill exempelvis inte se utvidgade befogenheter som innebär att militära

75


76

resurser kan sättas in för att skingra folkgrupper vid gatudemonstrationer. Militärens

uppgift ska vara att skydda Sverige mot väpnade angrepp på rikets säkerhet.

Försvaret ska ställas om till ett modernt försvar som är inriktat mot att hantera nya

hot mot det moderna informationsberoende samhället. SSU vill se en utveckling mot

ett samhällsförsvar där det militära försvaret enbart sysslar med det militära. Resurser

för att hantera till exempel naturkatastrofer eller stora olyckor ska överföras till det

civila samhället. Det militära försvaret och dess resurser ska självklart kunna nyttjas

vid exempelvis naturkatastrofer men det ska inte dimensioneras för att klara av sådana

uppgifter. Det civila samhället måste få ytterligare resurser från det militära försvaret för

att lösa icke militära påfrestningar.

SSU anser att det svenska försvaret ska bygga på principen om ett folkförsvar med

stark förankring i samhället bestående av många olika typer av människor från olika

delar av samhället. Därför tar vi avstånd från ett frivilligförsvar eller ett yrkesförsvar då

dessa båda leder till ett försvar som står vid sidan av resten av samhället och inte kan

garantera personalförsörjningen i ett annat säkerhetspolitiskt läge. Detta folkförsvar

skapas genom den allmänna mönstrings- och värnplikten. Andelen som får genomföra

värnplikten ska baseras på det säkerhetspolitiska läget och hur många det fi nns

behov att utbilda. Urvalsprocessen bör grundas på lämplighet, villighet och intresse för

internationell tjänstgöring. Det är angeläget för Sverige att delta i fredsfrämjande eller

fredsframtvingande operationer för att försvara människoliv och de värden vi tror på

såsom fred, demokrati och mänskliga rättigheter. SSU vill se en allmän utveckling där

den utbildning man får i det militära ska vara meningsfull och ge skälig ersättning som

ständigt ses över samt ge civila meritvärden efter avslutad utbildning. Alla former av så

kallad grå arbetskraft, alltså där värnpliktiga utför civila uppgifter, ska försvinna. SSU

kräver att högvaktstjänsten avskaff as. Vi ser det som ett slöseri med resurser att utveckla

värnpliktiga som inte har en plats i insatsorganisationen.


För att få den bredd och den kompetens som behövs i det nya försvaret måste

försvarsmakten ha tillgång till hela befolkningen. Därför krävs det att den allmänna

mönstrings- och värnplikten ska vara just allmän, lika för både kvinnor och män. Det

krävs genomgripande förändringar för att skapa lika förutsättningar för män och

kvinnor att genomföra sin värnplikt. Bland annat måste viss materiel och utrustning

storleksanpassas och kompletteras så att kvinnliga värnpliktiga får samma förutsättningar

att genomföra den utbildning som de blivit tilldelade. Försvarsmakten måste

bli bättre på att ta tag i de problem som fi nns med diskriminering, inte bara av kvinnor

utan också av homosexuella och människor med utländsk bakgrund. Befälen inom

försvarsmakten måste genomgå grundläggande utbildning inom likhetsfeminism och

HBT-frågor. Det måste råda nolltolerans mot alla former av diskriminering på alla

nivåer inom försvarsmakten, i praktisk handling inte bara på papperet.

• Det svenska försvaret ska vara ett insatsförsvar med god förmåga att lösa uppgifter

både i Sverige och i internationella insatser.

• Alla former av grå arbetskraft ska försvinna.

• Avskaff a högvaktstjänsten inom försvaret.

• SSU kräver att allmän mönstrings- och värnplikt för både män och kvinnor införs.

• Materiel och utrustning måste storleksanpassas och kompletteras så att kvinnliga

värnpliktiga kan genomföra värnplikten under lika förutsättningar som män.

• Att göra värnplikt ska i större utsträckning ge civila meriter.

• För att säkerställa att värnpliktigas förmåner uppnår sina syften bör dessa granskas,

utredas och indexregleras.

• Att göra internationell tjänst ska vara ett krav vid anställning av offi cerare.

• Befäl ska utbildas i likhetsfeminism och HBT-frågor.

• SSU vill se en utveckling mot ett samhällsförsvar.

77


78

• Internationella insatser bör vara en naturlig följd för de som söker sig till försvaret.

• SSU vill överföra mer pengar från det militära försvaret till förmån för den civila

krishanteringen.


80

Arbete åt alla

Arbete åt alla är grunden för socialdemokratins generella välfärdsmodell. Full sysselsättning

och arbete åt alla är förutsättningen för ökad ekonomisk jämlikhet. För oss

unga socialdemokrater har arbete ett värde i sig. Arbete betyder mycket för människans

sociala identitet och utveckling. Arbete ger även frihet, trygghet och ekonomisk självständighet

Solidaritet och rättvisa har alltid präglat både socialdemokraternas och fackföreningsrörelsens

arbete världen över. I dag har 3-5 procent av världens befolkning organiserat sig

i samma syfte som svenska arbetare, för att stärka arbetstagarnas rättigheter. Det är en

alldeles för låg siff ra eftersom globaliseringen gjort att vår motpart i dag fi nns på både

lokal och global nivå.

På samma sätt som arbetsgivaren kunde spela ut löntagare mot varandra på en arbetsplats

i Sverige kan arbetsgivare i dag spela ut länders löntagare mot varandra. Detta

kräver en ny strategi och politik både för fackföreningsrörelsen och för socialdemokratin.

På FFI:s 18 världskongress 5-10 december 2004 betonade man vikten av förståelse

för internationellt arbete på lokal nivå inom fackföreningsrörelsen. Detta tycker vi är

viktigt då det är medlemmarna som är organisationen. Vi tycker därför att mer av det

internationella samarbetet inom arbetarrörelsen bör ske på gräsrotsnivå.

Strejkrätten, organisationsrätten, demonstrationsrätten och rätten att sluta kollektivavtal

är några av de främsta verktygen den svenska arbetarrörelsen har i kampen mot kapita-


lismen. Dessa verktyg ska vi använda för att skapa en gemensam front tillsammans med

arbetarrörelsen i andra länder precis som vi gjort och gör lokalt.

På samma sätt bör SSU gå i främsta ledet i denna kamp och driva och synliggöra

denna problematik inom organisationen och i de olika internationella forum som vi har

tillgång till samt arbeta aktivt för att skapa internationella samarbeten på gräsrotsnivå.

Arbetarrörelsen måste fi nnas inom EU för att skapa en enad arbetarrörelse för att

kunna kräva bättre demokratiska och fackliga rättigheter och för att hindra företag

från att ställa arbetare emot arbetare. Detta arbete ska rikta sig mot den egna staten

såväl som mellanstatliga samarbetsorgan och Europafacket. Vi bör också värna om och

skydda strejkrätten och i större utsträckning använda oss av sympatistrejker som ett

verktyg mot den social dumpingen som pågår i Europa i dag. Företagen och ekonomin

har blivit global och då måste även de fackliga rättigheterna bli det.

• Arbete åt alla ska vara det överordnade målet för den ekonomiska politiken.

Politik för full sysselsättning

Arbete åt alla ska vara det överordnade målet för den ekonomiska politiken. Full

sysselsättning är socialdemokratins viktigaste mål och redskap för att kunna föra en

socialdemokratisk politik. Detta mål får inte stå i konfl ikt med andra viktiga ekonomiska

mål som sunda statsfi nanser, låga räntor och låg infl ation. Sverige måste ha en

stabil ekonomi som ständigt utvecklar sig. Vi tar avstånd från en politisk modell där

jobb skapas genom att löntagare ställs mot varandra och tvingas konkurrera med låga

löner och dåliga arbetsvillkor. Vi tror att jobb skapas genom att företagen rationaliserar

och eff ektiviserar produktionen. Länder i världen eller Sverige ska inte konkurrera med

81


82

lägre skatter eller försämrade arbetsvillkor för löntagarna. Sveriges och Europas konkurrenskraft

ligger i utbildning, forskning och utveckling.

Det är i dag svårt för endast ett land att bekämpa arbetslösheten eftersom våra

ekonomier är så beroende av varandra. Detta kräver att fl era länder samarbetar för att

föra en ekonomisk politik för full sysselsättning. Socialdemokraterna i Europa måste

därför fortsätta sin kamp för att tillsammans bekämpa arbetslösheten. Sverige är genom

sin omfattande utrikeshandel beroende av att frihandel införs, men frihandeln måste

utvecklas på rättvisa villkor utan protektionistiska inslag. Den snabba globaliseringen

har tidigare framförallt rört varor och kapital, men sker i dag allt mer även när det gäller

arbetskraft och tjänster. En rättvis, global ekonomi som bygger på alla människors rätt

till arbete ger stora möjligheter till tillväxt och sysselsättning och därmed en förutsättning

för minskad fattigdom i världen. Detta förutsätter dock att vinsten delas rättvist

mellan länder och inom dem. Att sämre löner och arbetsvillkor blir ett konkurrensmedel

mellan länder och företag istället för produktivitetsökningar kommer alla (löntagare,

företag och länder) förlora på i längden. Det måste därför fi nnas bindande regler och

minimiregler för multinationella företags investeringar och handel. Företag ska ratifi cera

ILO:s konventioner för att bedriva handel. Företag som inte ratifi cerar ska beläggas

med import - och exportförbud. ILO ska ha ansvaret för att dessa regler efterföljs. I

dag fi nns det en obalans mellan arbete och kapital och olika länders löntagare ställs allt

oftare mot varandra. Utvecklingen av det europeiska samarbetet skapar förutsättningar

för ett tryggare och mer rättvist Europa. Arbetet för trygghet och rättvisa får dock inte

stanna vid EU:s gränser. Som politiskt och fackligt samarbete har EU stora möjligheter

att reglera marknaden genom arbetsrättsliga minimiregler som blir bindande för alla

medlemsländer. Volvoarbetare i Belgien får till exempel inte per automatik information

och infl ytande bara för att en Volvoarbetare i Göteborg får det, därför behövs det

gemensamma regler när det gäller arbetsmarknadspolitiken i EU. De metoder som


används för att förhandla fram avtal/lagar mellan arbetsgivarna och facket på europeisk

nivå är en bra metod för att reglera arbetsmarknaden. Det är dock viktigt att svenska

kollektivavtal får räknas som införande av dessa minimiregler. EU: s utvidgning har

tvingat fl era länder att införa EU:s minimiregler när det gäller arbetslagsstiftning, detta

är en idealiska utvecklingen av EU. På kort sikt kommer dock utvidgningen visa på de

stora sociala klyftor som fortfarande fi nns i Europa. Utrymmet för social dumpning är

i dag stort men kommer i framtiden att minska när utjämningen och de ekonomiska

skillnaderna mellan länderna i EU minskar. Detta bör göras med hjälp av en ökad facklig/politisk

samverkan. Målet är att alla företag och länder ska konkurrera på samma

villkor inom EU. Löner och arbetsvillkor ska dock inte vara ett medel i denna konkurrens.

En viktig framtidsfråga för att utjämna maktförhållandena mellan arbetsgivare och

fack på europeisk nivå är den så kallade ”femte friheten” (rätten till sympatiåtgärder över

gränserna). Detta är en logisk konsekvens och utveckling av EU: s fria och rörliga inre

marknad. EU bör inom en snar framtid även införa minimiregler när det gäller företags

och inkomstskatter för att minimera risken av löne- och skattedumpning inom unionen.

• Den ekonomiska politiken ska stimulera till arbete och investeringar i Sverige och i

Europa.

• Bindande minimiregler ska skapas för globala företag.

• SSU är för en ökad facklig/politisk samverkan i Europa.

• Alla tullar ska på sikt avvecklas och frihandel införas i världen.

• Regleringen av arbetsmarknaden ska öka i omfattning.

• Fler minimiregler ska införas vad gäller arbetsmarknaden på EU nivå.

• Svenska kollektivavtal ska gälla som införande av EU:s minimiregler för

arbetsmarknadslagarna.

83


84

• Den ”femte friheten”, det vill säga rätten till sympatiåtgärder inom EU, ska införas.

• ILO ska få mandat att stoppa företag och länders handel om de inte efterföljer dess

konventioner.

Trygghet i förändring

I Sverige har det alltid pågått en strukturomvandling av näringslivet, vilket är bra, men

tempot har ökat de senaste åren. Den ständiga konkurrensen leder till att lågproduktiva

företag som inte kan betala bra löner slås ut till förmån för mer produktiva och

lönsamma företag. Det är framförallt de traditionellt manligt dominerade yrkena, inom

industrin, som utsätts för denna konkurrens. Detta ställer stora krav på att samhället

kan ställa om arbetskraften inom dessa sektorer till andra branscher som vård och

omsorg där de framtida behoven kommer att fi nnas. Vår vision är inte att rädda jobb, vi

ska rädda människor. De jobb som blir kvar ska vara så konkurrenskraftiga att de kan

betala bra löner och ha bra arbetsvillkor. Detta förutsätter att Sverige har en stark utbildningspolitik

och arbetsmarknadspolitik som ger stöd och hjälp åt den som hamnar

utanför.

Kunskap är en färskvara. Samhälls- och arbetsliv förändras ständigt. Vi måste bort

från ett synsätt som handlar om att man slutar skolan. Alla måste lära för livet i ett livslångt

lärande. Alla utbildningsinstanser från grundskola till högskolor och universitet

måste arbeta utifrån denna tanke.

Det ställer krav på att de praktiska yrkeslivserfarenheterna kan värderas bättre i

förhållande till teoretiska kunskaper och i större utsträckning än i dag möjliggöra vidare

studier.

Målet måste vara att kraftigt öka andelen av arbetskraften som någon gång under sitt


yrkesverksamma liv ska ha prövat på högre studier.

Det kommer att behövas fl er människor som jobbar i Sverige samtidigt står nästan

en miljon utanför arbetsmarknaden, detta är inte acceptabelt. Högerns traditionella

svar för att få fl er människor i arbete är att sänka lönen och arbetsvillkoren. Men det

är bara genom högproduktiva arbeten som ständigt utvecklas som Sverige har en chans

att klara den internationella konkurrensen inte genom sänkta löner och försämrade

arbetsvillkor.

Medelåldern i Sverige och resten av EU ökar snabbt. Det kommer att leda till att antalet

personer i arbetsförålder som jobbar sjunker kraftigt samtidigt som behovet kommer

att öka i olika serviceyrken som vård och omsorg. Detta kan innebära att det i framtiden

kommer krävas arbetskraftsinvandring till Sverige och EU för att klara de framtida

behoven. Antalet sysselsatta får dock inte öka genom att vi får en grupp arbetstagare

som hamnar i en lågproduktiv lönesektor. En aktiv arbetskraftinvandringspolitik får inte

ske till priset av att svenska löner dumpas och att man inte jobbar aktivt för att få in alla

de som i dag står utanför den svenska arbetsmarknaden.

Sveriges och EU:s olika regioner ser i dag väldigt olika ut. I vissa regioner kan vi ha

låg arbetslöshet inom vissa branscher och hög inom andra. I framtiden måste vi anpassa

arbetsmarknadspolitiken mer utifrån regionens behov och möjligheter. Regionalpolitiken

måste se till att det fi nns arbeten i alla regioner. Ett aktivt fl yttstöd inom EU och

pendlingsstöd inom Sverige kan medföra en större rörlighet av arbetskraften som har

en utjämnande eff ekt mellan regioner.

För att få ett arbete krävs det oftast erfarenhet. Vi anser att man kan få denna erfarenhet

genom praktik. Men för att förhindra att praktikanter utnyttjas måste de fi nnas

tydligare regler för hur och hur länge dessa får vara på olika företag för att motverka

undanträngande av anställningar.

Den utarmning av AMS som skett de senaste åren, med mindre handledning

85


86

och mer av passivt jobbsökande vid dator måste brytas. Aktivt stöd och hjälp från en

handläggare kompletterat med utbildning eller åtgärder är det eff ektivaste sättet att ge

arbetslösa nya arbeten. Vi vill att även se att en större del av AMS arbetsuppgifter ska

bli mer fl exibla på lokal och regional nivå.

Gymnasieskolans yrkesförberedande program måste kvalitetssäkras och ska i samma

utsträckning som teoretiska program förbereda för eftergymnasiala studier.

• Minimiregler vad gäller inkomst och företagsskatter ska införas inom EU.

• Varje arbetslös ska ha en individuell handlingsplan inom 10 dagar.

• Ingen ska gå arbetslös i mer än 30 dagar innan en åtgärd är insatt.

• Ingen under 24 år ska få gå arbetslös mer än en vecka innan en åtgärd är insatt.

• Utbildning och omskolning ska vara de huvudsakliga uppgifterna för

arbetsmarknadspolitiken.

• Målet måste vara att kraftigt öka andelen av arbetskraften som någon gång under

sitt yrkesverksamma liv ska ha prövat på högre studier.

• Kunskap och erfarenhet ska kunna mätas genom en gemensam validering inom EU.

• Flyttstöd inom EU samt pendlingsstöd inom Sverige ska införas.

• Stat och kommuners arbetsmarknadspolitik ska gynna svaga grupper på

arbetsmarknaden, främst ungdomar och utomnordiska invandrare.

• SSU är positivt till upplåtande av praktikplatser.

Arbetslöshetsförsäkringen

Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som ska betalas solidariskt och användas vid

omställning mellan arbeten. Flera löntagare får i dag inte ut 80 procent av sin lön vid


omställningen vilket har tvingat fram privata lösningar. Det är därför viktigt att kraftigt

höja taket i försäkringen för att försäkra oss om en generell och solidarisk arbetslöshetsförsäkring

även i framtiden. Även ersättningsnivån ska höjas till 90 procent av samma

skäl.

I dag måste arbetslösa stå till arbetsmarknadens förfogande året runt det naturliga är

därför att även arbetslösa får rätt till samma semesterrättigheter som övriga arbetstagare

I dag har framförallt ungdomar svårt att en bli medlemmar i arbetslöshetsförsäkringen,

för att bli medlem krävs att man jobbar minst sjutton timmar i veckan under en

femveckorsperiod. De som har korta vikariat och anställningar har svårt att kvalifi cera

sig till försäkringen. Detta har medfört att många inte har någon ersättning när de

söker nytt jobb. Detta har inneburit att många blir inaktiva på grund av att ingen ställer

krav att de aktiv ska söka jobb som arbetslöshetsförsäkringen gör när de får ersättning

från den.

• Höj taket i arbetslöshetsförsäkringen kraftigt.

• Ta bort 17-timmarsregeln för att få bli medlem i arbetslöshetsförsäkringen.

• Höj ersättningsnivån till 90 procent i arbetslöshetsförsäkringen.

• Arbetslösa ska ha rätt till samma semester rättigheter som övriga arbetstagare.

• Ta bort karensdagarna i arbetslöshetsförsäkringen.

• Arbetslöshetsförsäkringen ska även i fortsättningen administreras av

fackföreningsrörelsen.

• Alfa-kassan ska ha samma regelsystem som övriga arbetslöshetskassor.

87


88

Lönepolitiken

Det är viktigt att ha en centralt samordnad lönepolitik, som förhandlas fram av arbetsmarknadens

parter. Den samordnade lönepolitiken ska vara en solidarisk lönepolitik

som har till syfte att minska löneklyftorna mellan olika grupper på arbetsmarknaden.

Även sommarjobbare och ungdomar under arton år ska innefattas av dessa avtal. Endast

så kan man garantera rejäla reallöneökningar för alla samt se till att infl ationen hålls i

schack.

Europafacket diskuterar att även börja samordna lönepolitiken på europeisk nivå.

Vi tror att ökat internationellt fackligt samarbete är en positiv utveckling för Europa

och löntagarna utifrån tillväxt, infl ation och konkurrenskraft mot andra världsdelar. De

överenskommelser som sker på EU nivå ska enbart fungera som golv, som kan förbättras

genom nationella, regionala och lokala förhandlingar. Gemensamma löneförhandlingar

inom EU får heller inte innebära att rätten till konfl iktåtgärder begränsas vi de

nationella förhandlingarna.

Vi får dock inte glömma att fundamentet i fackföreningsrörelsen är medlemmarna

och att man därför, i takt med ökat regionalt samarbete, också aktivt arbeta för att detta

samarbete har en stark förankring på gräsrotnivå. Detta kräver också att även TCO och

SACO samordnar sina löneförhandlingar med LO vilket inte sker i dag.

I Sverige ska vi även fortsättningsvis fastställa kriterierna för löner genom kollektivavtal,

inte lagar. I de fall individuell lönesättning fi nns ska dessa utgå utifrån vilken

utbildning, erfarenhet och ansvar personen har. Det får inte förekomma godtyckliga

kriterier som arbetsgivaren själv kan sätta upp. Lönesättningen ska alltid vara off entlig

och kunna ses av alla anställa på företaget och ske i förhandling med facket. SSU vill

även att kollektivavtal ska vara ett krav vid off entlig upphandling.


• Lika lön för likvärdigt arbete ska alltid gälla.

• SSU kräver att en minskning av löneklyftorna i samhället.

• Ingen diskriminering eller ungdomslöner tillåts inom svenska kollektivavtal.

• Ingen individuell lönesättning får ske som inte är reglerat i kollektivavtal.

Medbestämmande i arbetslivet

Socialdemokratin har alltid slagits för att demokratin ska fi nna på alla områden i samhället

och ge människor makt över den egna vardagen. På ett område har vi fortfarande

mycket att göra, makten över arbetet. Alltför många människor känner fortfarande

vanmakt över sin situation på arbetsplatsen. Egenmakt i arbetslivet innebär att den

anställde ska ha rätt att på jämlika villkor delta i såväl utförande som planering och

organisering av arbetet. För detta krävs ett arbetsliv som sätter människan i centrum.

Arbetsrätten är bland det viktigaste redskapet för att utjämna maktförhållandet på arbetsmarknaden.

En av arbetsrättens uppgifter är att motverka oklarheter och godtycke.

Klara och tydliga regler vinner alla på. Turordningsreglerna det vill säga sist in först ut

ska gälla på alla arbetsplatser, därför är en återställning av LAS en viktig fråga för SSU.

Arbetstagarens rättigheter måste stärkas och vidgas, då arbetsmarknaden och strukturomvandlingen

sker allt snabbare. Därför är vidareutbildning, kompetensutveckling

och medbestämmande avgörande för löntagaren och för företaget. För att inte arbetsrätten

ska kännas stel och bli kontraproduktiv så är vissa delar av den dispositiv, det vill

säga. parterna kan förhandla utifrån företagets och den anställdes förutsättningar.

Otrygga och deltidsanställningar har ökat kraftigt de senaste åren, framför allt hos

ungdomar. SSU anser att det bara ska fi nnas två anställningsformer, tillsvidare och visstid.

Visstidsanställning ska dock övergå till tillsvidareanställning efter 6 månader. Rätt-

89


90

ten till heltid och möjlighet till deltid ska även införas snarast. Den off entliga sektorn

bör vara ett föredöme som arbetsgivare.

Kooperativ är för arbetarrörelsen ett naturligt alternativ till vinstdrivande företag.

Denna företagsform bör uppmuntras.

Löntagare ska inte behöva skaff a F-skattesedel för att få ett arbete för att försörja sig

på. Dessa omfattas då inte av kollektivavtalet. Deras löner, arbetsvillkor och rättigheter

är ofta sämre än den allt mindre skara som är anställda med kollektivavtal. Vi har fått

en lönedumpning inom fl era branscher. Resonemanget om vem som är arbetstagare

och arbetsgivare suddas allt mer ut och allt färre löntagare omfattas av kollektivavtalen.

SSU anser att facket i Sverige måste utarbeta en tydlig strategi för att stärka löntagarnas

villkor på arbetsmarknaden.

Strids- och sympatiåtgärder är det kraftfullaste vapnet som facket har för att driva

fram sina krav. Det är ett vapen som löntagarna använder när ingen annan utväg fi nns.

I dag är inte problemet att löntagare ställs mot varandra i Sverige. I dag ställs inte bara

svenska löntagare mot löntagare i andra länder. Företagen och ekonomin har blivit

global och då måste även de fackliga rättigheterna bli det. Ett första steg är att införa

den sk ”femte friheten” rätten till sympatiåtgärder i EU, men det yttersta målet är att

den införs globalt.

I dag kan inte en person från ett annat EU-land bli medlem i ett svenskt fackförbund.

Detta borde vara en självklarhet utifrån vår solidariska politik och EU:s utveckling.

Ett framtida mål borde därför vara att de som gästarbetar i Sverige också ska

kunna bli medlemmar i ett svenskt fackförbund.

Facket ska vara en stöttepelare då man hamnar i blåsväder. Speciellt utsatta för

blåsväder är ungdomar. SSU anser att det är allt för svårt för många ungdomar som har

korta vikariat eller tidsbegränsade arbeten att bli medlemmar i facket.

Ungdomars kunskap om arbetslivet och arbetsrätten är i dag bristfällig. Skolan har


ett stort ansvar att inte bara förbereda elever för framtida studier utan även för att bli

starka individer i ett demokratiskt samhälle och arbetsliv. Vi tror att en framkomlig väg

är att införa arbetsrätt som ordinarie ämne på samtliga gymnasieprogram.

SSU anser att alla som ska starta ett företag ska ha genomgått en utbildning i arbetsrätt.

Företaget ska få rätt att anställa personal först när denna utbildning är utförd.

Att regelbundet jobba kvällar och helger försämrar livstidskvalitet. Det drabbar

familjeliv, tillgång till samhällsservice och egna intressen. Därför stödjer SSU en öppentidsreglering

av detaljhandeln vid ensamarbete till förmån för dess anställda. Vi vill även

förbjuda farligt ensamhetsarbete.

• Kooperativ som företagsmodell ska utvecklas och stimuleras.

• Off entliga sektorn ska vara ett föredöme när det gäller arbetsorganisation.

• Egenmakt i arbetslivet innebär att anställda ska ha stort infl ytande över arbetstid,

semester och vidareutbildning.

• Anställdas styrelserepresentation måste förbättras i framförallt mindre företag.

• Arbetsgivaren får inte införa så kallade lojalitetskrav i anställningsbeviset.

• Anställda ska i möjligaste mån bestämma över sin egen arbetstid.

• Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet.

• Arbetsrätt ska införas som en ordinarie kurs på samtliga program på gymnasiet.

• Rätt till fackliga sympatiåtgärder över gränserna ska införas.

• Tillsvidare ska vara den huvudsakliga anställningsformen.

• SSU ska verka för att de svenska fackförbunden gör det lättare för ungdomar att gå

med i facket.

91


92

Hälsa i arbetslivet

Sjukskrivningarna ökar hos alla grupper i Sverige, även hos ungdomar. Vi måste bygga

ett arbetsliv där människor håller ett helt arbetsliv utan att slitas ut. Företagen måste

jobba mer med förebyggande arbete som företagshälsovård, arbetsrotation och infl ytande

över sitt arbete. Det fi nns fl era modeller som har visat sig fungera. 3-3 modellen,

det vill säga att du jobbar tre dagar och är ledig tre dagar är ett exempel som visat sig

fungera, förutsatt att initiativet kommer från arbetstagarna. Vi tror inte att en modell

med lägre ersättningsnivåer i socialförsäkringssystemen kommer att göra människor

friskare.

De senaste åren har företagen slimmat sina organisationer och gjort stora rationaliseringar.

Detta har medfört att många som jobbar fackligt och politisk upplever

en psykisk press från sina arbetskamrater och kollegor. Detta bör därför fi nnas med i

arbetsmiljöplanen. Vi vill även att man ska betona sexuella trakasserier, mobbning och

rasism i den psykossociala arbetsmiljön. Bevisbördan ska alltid ligga hos arbetsgivaren

vid misstanke om arbetsskador eller andra problem på arbetsplasten. Många människor

jobbar på små arbetsplatser och drar sig för att sjukskriva sig på grund av lojalitet mot

arbetsgivaren, därför bör kostnaderna för sjukskrivningarna ligga på samhället och inte

arbetsgivaren eller den enskilde.

• Alla anställda ska ha rätt till fri företagshälsovård.

• Systemet med lönebidrag är bra för att få in människor med funktionshinder i

arbetslivet.

• Bevisbördan vid arbetsskada ska ligga hos arbetsgivaren.

• Den psykosociala arbetsmiljön ska tas på samma allvar på övriga arbetsmiljöfrågor.


• Den psykiska ohälsan vid fackligt och politiskt arbete ska fi nnas med i

arbetsmiljöplanen.

• Försäkringskassan ska reformeras så att målet och attityden ändras till att vara

mer inställt på att stötta och hjälpa de sjukskrivna.

• Försäkringskassan ska ha huvudansvaret för att ordna arbetsträning till de

sjukskrivna.

Kultur i arbetslivet

Arbetarrörelsen har under alla tider skildrat orättvisorna och sina drömmar om ett

bättre liv i tal, skrift och inte minst i sång. Man har gjort det för att dokumentera, för

att propagera och kanske framför allt för att förändra.

Kulturen får inte bli en gisslan för de kommersiella krafternas utarmning och marknadens

värderingar där tv-såpor blir den styrande måttstocken. Kulturen är även en

viktig del i rehabilitering och arbetet mot ohälsa i arbetslivet. Kulturen i Sverige kostar

nära tio miljarder per år, av dessa går endast 8 miljoner direkt till arbetsplatserna. SSU

vill att vi i framtiden satsar mer resurser på kultur i arbetslivet. Vi anser att det, i likhet

med friskvårdsbidrag, ska bli avdragsgillt att bevilja kulturbidrag till anställda.

• Staten ska kraftigt höja anslagen till kultur i arbetslivet.

• Arbetsgivarna ska ges avdragsrätt för kulturbidrag till anställda.

• Stödet till arbetsplatsbibliotek stärks.

93


94

Arbetstidsförkortning

Vår vision är inte bara att alla ska ha rätt till ett arbete utan även själva kunna bestämma

över omfattningen och utformningen av den. Ett steg på vägen är möjlighet till fl extid,

rätt till heltid och gå ner i arbetstid. Vi vill att facken genom solidariska avtal jobbar för

en arbetstidsförkortning i kommande avtalsrörelser men det fi nns problem. Mer arbete

ger mer pengar, mindre arbete ger mindre pengar. Med färre arbetade timmar måste investeringar

fördelas på färre timmar. BNP blir även lägre och antal timmar att beskatta

blir färre. De närmste tjugo åren kommer även de som arbetar bli färre än de som inte

arbetar. Kompromissen har hittills varit att arbetstidsförkortning har ersatts med ökad

produktivitet, ökad skiftgång och en mer fl exibel förläggning av arbetstid och semester,

detta har framförallt skett inom industrin, de andra branscherna har fått stå utanför.

Målet är en generell arbetstidsförkortning där 30 timmar per vecka, 6 timmar om dagen

ska råda. Detta med bibehållen lön. Det är dock viktigt att en kortare arbetstid kombineras

med större makt för den enskilde att påverka hur dennes arbetsdag ska se ut.

• En generell och solidarisk arbetstidsförkortning ska införas genom avtal som

förhandlas fram av arbetsmarknadens parter.

• SSU ska arbeta för att införa 6 timmars arbetsdag alternativt 30 timmars

arbetsvecka med bibehållen lön.

Diskriminering i arbetslivet

Det fi nns stora orättvisor på den svenska arbetsmarknaden. Många människor har

svårt att komma in på arbetsmarknaden och diskrimineras på grund av kön, sexuell


läggning, etnisk härkomst, funktionshinder eller ålder. Arbetsgivare tjänar på att det

fi nns ett ”A” och ett ”B-lag” i samhället. Diskrimineringskulturen bidrar till lönedumpning

genom ökad konkurrens mellan arbetare. Alla former av diskriminering måste

bekämpas genom kamp mot fördomar, ökade insatser för integration och lagstiftning.

Handlingsplaner mot diskriminering i arbetslivet bör fi nnas på alla arbetsplatser med

mer än fem anställda. Dessa bör skickas in till skattemyndigheten vid årsredovisningen

och vidarebefordras till diskrimineringsombudsmännen och till facket som har tecknat

kollektivavtal med företaget.

Många människor med utländsk bakgrund har i dag svårt att komma in på den

svenska arbetsmarknaden, samtidigt vet vi att arbete är den bästa möjligheten till

integration. Ett sätt att undvika etnisk diskriminering är att införa krav på anonyma

ansökningshandlingar. På så sätt kan inte arbetsgivaren sortera bort människor på grund

av deras namn vilket är vanligt i dag. Även positiv särbehandling kan vara ett sätt att

komma till rätta med problemet det vill säga att den som är underrepresenterad ska få

förtur vid anställning, förutsatt att kvalifi kationerna är tillräckliga. Flera människor

som kommer till Sverige har många erfarenheter och utbildningar. Oftast krävs det bara

korta utbildningar för att dessa människor ska komma i arbete. Därför tror vi att en

snabb validering av deras erfarenhet, kunskap och utbildning kommer att medföra att

chansen till jobb ökar.

Diskriminering sker ofta på grund av rädsla och fördomar mot människor utanför

den ”svenska normen”. Därför är det angeläget att ställa krav och kontinuerligt arbeta

med företags värderingar och attityder kring människor och mångfaldsarbete.

• Alla former av diskriminering ska motarbetas.

• Invandare ska ha fått sin kunskap, erfarenhet och utbildning validerad inom ett år

efter att de kommit till Sverige och Sverige ska driva på för att detta ska gälla

95


96

inom hela EU.

• Namnlösa ansökningar ska införas för att motverka diskriminering.

• Positiv särbehandling ska användas för att bryta diskrimineringen i arbetslivet.

• Mångfaldsplaner ska alltid fi nnas på arbetsplatser med mer än fem anställda.

• Mångfaldsplaner ska redovisas i årsredovisningen.

Kön och arbete

Arbetsmarknaden är ett av de tydligaste exemplen på hur genussystemet är närvarande

i vårt samhälle. Normerna och vår sociala uppväxtmiljö medverkar till att kvinnor och

män väljer olika yrken och det råder en mycket stor könssegregation på den svenska arbetsmarknaden.

Det är också betydligt fl er män än kvinnor som är chefer i alla sektorer,

liksom kvinnor generellt sett har de mest monotona och okvalifi cerade arbetsuppgifterna.

Denna segregation grundar sig i det maktförhållande mellan könen som råder i

samhället och måste brytas. Förutom den könsvisa uppdelningen i förvärvsarbetet råder

även en ojämlik arbetsdelning när det gäller det oavlönade hemarbetet, där kvinnor

utför den absoluta merparten. Detta leder till att kvinnor i praktiken är dubbelarbetande

vilket är oacceptabelt. Staten måste driva stark opinion för att detta arbete ska delas

lika. Att subventionera anställandet av utomstående som utför detta arbete är inte heller

någon lösning då dessa allra oftast är kvinnor och arbetsdelningen kvarstår.

Kvinnors underordning på arbetsmarknaden syns bland annat genom att kvinnodominerade

yrken har lägre status och lön än mansdominerade yrken. De traditionella

mans- och kvinnorollerna på arbetsmarknaden måste avskaff as för att skapa en bredare

könsfördelning inom alla yrken. Åtgärder riktade såväl mot mans- som kvinnodominerade

yrken måste sättas in. Skolan och samhället måste på ett mer aktivt sätt uppmuntra


till könsmässigt icketraditionella yrkesval.

Även inom samma yrke med samma arbetsuppgifter har kvinnor upp till 20 procent

lägre lön än män. SSU anser att det ska fi nnas en jämställdhetsplan på alla arbetsplatser

med mer än fem anställda. Denna ska skickas in till skattemyndigheten vid årsredovisningen

och vidarebefordras till JämO och till den fackliga organisation som har tecknat

kollektivavtal med arbetsplatsen. Därutöver ska JämO fördelas mer pengar i statsbudgeten

för att kunna granska och följa upp jämställdhetsplanerna.

Ett annat sätt att bryta segregationen på arbetsmarknaden är positiv särbehandling.

Vi anser att det underrepresenterade könet ska få förtur vid anställningar, förutsatt att

kvalifi kationerna i övrigt är likvärdiga. Det handlar inte om att låta kön gå före kompetens,

utan att verka för en jämställd arbetsmarknad och en solidarisk lönebildning. Detta

gäller självklart även vid tillsättandet av högre chefstjänster där kvinnor i dag är groteskt

underrepresenterade. SSU vill även se en lagstiftning som garanterar att könsfördelningen

i börsnoterade företag blir mer jämställd, då detta arbete inte har gått tillräckligt

mycket framåt trots påtryckningar.

I dag diskrimineras kvinnor utifrån det faktum att det är de som föder barn och därefter

antas ta huvudansvaret för dessa barn. Detta är ett av skälen till att kvinnor halkar

efter både på karriär- och lönestegen och bidrar starkt till kvinnors underordning i samhället.

Ett viktigt medel för att bekämpa detta är att individualisera föräldraförsäkringen

fullt ut. Det ska vara förbjudet att under en anställningsintervju kräva att kvinnan skriver

under ett babykontrakt och också förbjudet att fråga om den arbetssökande kvinnan

planerar att bli gravid. Det är viktigt att kvinnor och män under sin föräldraledighet har

möjlighet att få vara med på fortbildning och utbildningsdagar på sin arbetsplats för att

hänga med i utvecklingen. Ansvaret bör ligga ytterst hos arbetsgivaren.

97


98

Heltid måste vara en rättighet och deltid en möjlighet

Den könssegregerade arbetsmarknaden gör att det är kvinnors arbeten som ständigt

är hotade. Ett exempel är neddragningar i den off entliga sektorn. Samtidigt som

neddragningarna bidragit till att arbetslösheten bland kvinnor ökat mer än hos män,

har de fl esta arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktats in på att ge sysselsättning åt de

manligt dominerade yrkesgrupperna. Bakom detta vilar ofta en föreställning om män

som familjeförsörjare och att de därför är i större behov av arbete än kvinnor. Vi menar

att satsningarna på att minska arbetslösheten bland kvinnor måste ske proportionerligt

till den del av de arbetslösa som de utgör. I jakten på att utrota arbetslösheten i Sverige,

måste resurserna fördelas efter var behoven är som störst. Den ofta dolda arbetslösheten

bland deltidsanställda kvinnor får inte heller glömmas bort. Den off entliga sektorn har

stor betydelse för kvinnor, nedskärningar i denna slår dubbelt. Många kvinnor förlorar

inte bara sin inkomstkälla utan även möjligheten att få den service de behöver för att

kunna förvärvsarbeta. Den off entliga sektorn ska vara en förebild som arbetsgivare. De

anställda måste känna att de kan påverka sin arbetssituation och att det är möjligt att

vidareutvecklas inom arbetet.

• Arbetsgivaren får inte fråga om den arbetssökanden ska skaff a barn på

anställningsintervjun för att motararbeta så kallade ”baby kontrakt”.

• Den off entliga sektorn ska bli en mönsterarbetsgivare.

• Staten ska driva opinion för att det oavlönade arbetet i hemmet delas lika.

• En helt delad och individualiserad föräldraförsäkring ska införas för att öka

jämställdheten på arbetsmarknaden och i hemmen.

• Hushållsnära tjänster ska inte skattesubventioneras.


100

Hela Sverige ska leva

Regionalpolitik

Regionalpolitik handlar om våra möjligheter att bo och leva i hela landet. En rättvis social

och kulturell fördelning är regionalpolitikens mål. Tillväxt är medlet för att nå detta

mål. Friheten att bo och verka i hela Sverige är inget som sker per automatik. Det är en

frihet som måste garanteras genom politiska beslut. En regional balans kan inte skapas

om enbart marknadskrafterna tillåts råda. Regionalpolitikens syfte är att stödja ekonomisk

utveckling i hela landet. Dock inte till vilket pris som helst. En ekologiskt hållbar

utveckling och krav på jämställdhet är två exempel på krav som måste ställas.

Regionalpolitik handlar inte bara om stöd och bidrag. En aktiv regionalpolitik är

en förutsättning för att Sverige ska vara ett konkurrenskraftigt land. Detta handlar inte

bara om glesbygdspolitik utan även om att motverka segregation i storstaden. Alla tjänar

på en levande glesbygd precis som att ingen tjänar på segregationen i storstäderna.

Framför allt förlorar alla på ett uppdelat land. Det är viktigt att se att olika landsändar

har olika problem.

För att göra hela landet attraktivt att bo i måste den off entliga servicen vara hög och

jämn i hela landet. Dock är det inte möjligt med samma service i områden med mycket

gles befolkning som i mer tätbefolkade områden. En off entlig service är ofta även

en förutsättning för att privat service, i form av till exempel butiker och annat lokalt

näringsliv, ska vara väl utbyggd. Därför måste det statliga skatteutjämningssystemet


och skattebidragssystemet vara utformat så att det är möjligt för alla kommuner och

landsting att erbjuda sina invånare service i form av kultur, utbildning, vård och omsorg.

Det innebär att rika kommuner solidariskt måste dela med sig till fattigare kommuner.

Samtidigt måste systemet vara utformat så att det har stöd över hela landet och att olika

landsdelar inte ställs mot varandra. Denna motsättning är på kort sikt ett hot mot skatteutjämningssystemet

och på längre sikt ett hot mot hela regionalpolitiken. Regionalpolitiken

måste ha legitimitet i hela landet.

Det är viktigt att föra in EU-dimensionen i regionalpolitiken. Efter Sveriges inträde

i EU skapades nya möjligheter för regionalpolitiken. Möjligheter som inte ser likadana

ut nu efter den stora utvidgningen av EU. Det är viktigt att Sverige bevakar detta så att

regionalpolitiken inte urholkas. För att EU:s Lissabonstrategis mål om ett mer konkurrenskraftigt

Europa och regioner i Europa ska bli sanning till 2010 enligt målsättningen

måste mer arbete till, även på lokal och regional nivå. Det är viktigt att man i detta

arbete tar lika stor hänsyn till alla de tre benen i strategin, ekonomiska reformer, social

välfärd och miljöaspekter.

Det är fortfarande alltför svårt att hitta riskvilligt kapital för att starta företag eller

produktion utifrån nya uppfi nningar. Många idéer köps upp av kapitalstarka företag

som sedan tjänar pengar, som skulle kunna komma svensk välfärd tillgodo. Möjligheterna

för företagen att få tag på riskvilligt kapital till låga räntor är mycket viktiga. Det

off entliga måste därför delvis ta ansvar för tillgången på riskkapital, inte minst i glesbygd.

Det off entliga får gärna ta fram riskkapital tillsammans med andra aktörer, så som

fackföreningsrörelsen och arbetsgivarorganisationerna. För att undvika att gemensamma

pengar används felaktigt ska detta riskkapital villkoras. I utbyte mot investeringar ska

man kräva kollektivavtal och större hänsyn till miljön. På detta sätt stimulerar vi utvecklingen

av ett bättre företagsklimat.

Många statliga myndigheter tar inte regionalpolitiken på allvar. När de rationali-

101


102

serar koncentreras ofta verksamheten till de största orterna i regionen. Vi vill istället

ha en princip där varje lokalisering granskas utifrån ett regionalpolitiskt perspektiv.

Utlokaliseringar ska inte ske som arbetsmarknadsåtgärder, de ska ske tack vare att de

statliga myndigheterna och verken blir bättre av att vara representerade i hela landet.

Vissa myndigheter och verk ska dock fi nnas kvar i storstadsregionerna med hänsyn till

deras verksamhet. Huvudlinjen ska vara att om man inte har särskilda skäl därtill ska

regionalpolitiskt hänsyn tas vid utlokaliseringar.

• Välfärden ska vara på en hög och jämn nivå i hela landet.

• Skatteutjämnings- och statsbidragssystemen ska utformas så att de ger

förutsättningar för en likvärdig service i hela landet.

• Villkorade riskkapitalfonder ska inrättas i syfte att underlätta investeringar.

• Arbetet med EU:s Lissabonstrategi måste intensifi eras.

• De statliga myndigheterna ska ta hänsyn till den regionala balansen i sin verksamhet

och lokalisering.

Kommunikationer

En av regionalpolitikens uppgifter är att kommunikationerna mellan arbete och boende

är så eff ektiva och enkla som möjligt. Detta ger människor möjlighet att bo på ett ställe

och arbeta på ett annat. Bra infrastruktur ska fi nnas i hela landet. Utbyggnaden av

infrastrukturen måste fortsätta, detta gäller såväl nybyggnad som underhåll av befi ntliga

transportsystem. Det är särskilt viktigt att utbyggnaden av den spårbundna kollektivtrafi

ken stimuleras, inte minst av miljöskäl. Satsningar i järnvägsnätet för att undvika

trafi kstockningar på hårt belastade passager vid knutpunkter, så kallade fl askhalsar,


måste genomföras. Järnvägsnätet är en viktig transportled av tunga råvaror och bör byggas

ut och sammanföras med andra länders järnvägsförbindelser för att skona miljön på

bästa sätt. I storstäderna är den ökade biltrafi ken ett hot och kollektivtrafi ken är där ett

bra alternativ för att minska kaoset och dessutom leder det till en renare miljö. Kollektivtrafi

ken ska vara en grundsten för landets transportnät. Våra krav på kollektivtrafi ken

är hårda. Den måste vara billig, lättillgänglig och snabb, för att på allvar kunna konkurrera

med privatbilismen. Detta kräver mer än kommunala och regionala satsningar. Det

är statens angelägenhet att kollektivtrafi ken fungerar bra i hela landet och att den fi nns

tillgänglig till en rimlig prisnivå. Därför är det också angeläget att staten kan kvalitetssäkra

kollektivtrafi ken i hela landet. Oavsett var man bor ska det fi nnas ett fungerande

kollektivt alternativ. Man kan som brukare givetvis inte ställa samma krav på turtäthet

i glesbygd som man kan i en storstadsregion. Likväl ska det fi nnas en eff ektiv och

konkurrenskraftig kollektivtrafi k som förmår att inom rimlig tid och med god service

kunna erbjuda smidiga transportalternativ.

Vägarna i landet ska hålla en hög standard vad gäller framkomlighet, hastighet och

trafi ksäkerhet. Trafi kmiljön måste förbättras, bland annat genom god tillgång till gångoch

cykelbanor, mitträcken och hastighetsanpassning.

I storstadsregioner där intensiv biltrafi k leder till trafi kstockningar och kollektivtrafi ken

drabbas är trängselavgifter en bra lösning. Under perioder då många nyttjar vägarna

tas avgifter ut för att minska trafi ken och därmed underlätta för kollektivtrafi ken och

annan nyttotrafi k.

Konkurrensutsättningen av tågtrafi ksmarknaden har inte stärkt det kollektiva trafi -

kalternativet – snarare försämrat det. En återreglering av denna skulle ge möjligheter till

samordning och utveckling av denna marknad. En enda, allmännyttig aktör skulle ge de

nödvändiga säkerhetsgarantierna som i dag saknas.

Även satsningar på sjöfarten är av stor vikt både infrastrukturmässigt och miljömäs-

103


104

sigt. Både lastfartyg och tågtrafi k är betydligt miljövänligare och är ett mycket bättre

alternativ transportmedel än lastbilstrafi ken när det gäller fraktande av den tunga

basindustrins råvaror. Staten måste säkerställa tillgången till goda fl ygförbindelser i

hela landet. Tillgången till goda fl ygförbindelser spelar en viktig roll för att bidra till en

positiv utveckling, bland annat för turistnäringen runtom i landet

• Landsändar med långa avstånd och stora transportkostnader ska kompenseras, dock

måste trafi ken i sådana områden i största möjliga utsträckning vara miljöanpassad.

• Stora delar av landet ska ges hjälp med att bygga ut kollektivtrafi ken.

• Satsningar på att bygga ut fl askhalsarna i tågtrafi ken genomförs med delfi nansiering

mellan kommun, region och stat.

• Tågtrafi kmarknaden återregleras i form av statligt drifts-, skötsel- och

ägandemonopol.

Företagande

Näringspolitiken är betydelsefull. Den syftar till att skapa ett gott företagsklimat, som

bygger på en symbios mellan väl fungerande trygghetssystem, barnomsorg, väl utvecklad

infrastruktur, att alla känner sig behövda i samhället och konsumentperspektivet. Det

off entliga tar ansvar för fungerande välfärd samtidigt som ansvaret för ett gott företagsklimat

även ligger hos företagarna själva. Stimulanser från samhället ska kopplas till

ökade krav på företagen. Privat näringsliv är nödvändigt för fi nansieringen av en god

off entlig sektor och en fungerande off entlig sektor är nödvändigt för ett gott företagsklimat.

Näringslivet behöver långsiktiga spelregler. Det ger trygghet och minskar riskerna,


vilket i sin tur gör att företagen kan agera mer långsiktigt. Därför måste de lagar och

regler som gäller för näringslivet vara tydliga och stabila över en längre tid. Det gäller

bland annat skatte-, miljö- och arbetsrättslagstiftningen. Företagen bör uppmuntras att

ta ett större socialt ansvar. Stabila spelregler på arbetsmarknaden ger goda förutsättningar

för företag att utvecklas och nyanställa.

Staten måste också utforma lagar och regler så att det främjar andra mål än ren vinst.

Därför vill vi att företagsbeskattningen utformas så att nyanställningar och investeringar

gynnas på bekostnad av vinstutdelning. Däremot ska detta inte innebära en nedskärning

i arbetsgivaravgiften samt en höjd bolagsskatt, vilken i sin tur kommer att urholka

socialförsäkringen. SSU tror inte att friåret leder till fl er nyanställningar, utan tvärt emot

är skadligt för samhällsekonomin och bör därför avskaff as. Vi vill också att man underlättar

för små och medelstora företag och att reglerna gynnar företag som satsar på

miljövänliga produkter och produktion, jämställdhet, goda konsumentrelationer, goda

arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. Sverige bör ha en konkurrenslagstiftning för

att förhindra utslagning av nya och små företag. Detta får inte innebära ett ekonomiskt

integritetskränkande för andra företag. Tron på att ett enda företag ska rädda glesbygden

är förlegad. En levande glesbygd måste vila på en mångfald av små- och medelstora

företag som understöds av en väl utbyggd off entlig sektor. Detta för att garantera att

inte konjunkturer raderar ut hela samhällen. Det är viktigt att stimulera företag att

etablera sig i de delar av Sverige som har hög arbetslöshet. För att uppnå detta bör man

genom stöd av olika slag stödja etableringar som leder till att företagen etablerar sig i

glesbygdskommuner runt om i landet. Stödet kan till exempel gå till vissa investeringar i

utbildning, viss infrastruktur eller fl yttkostnader. Man kan också med hjälp av arbetsmarknadspolitik

erbjuda företag startkapital om de etablerar sig på en viss ort där det

råder stor arbetslöshet. Stödet ska endast betalas ut i tre år efter företagets tillblivelse.

Det är även viktigt att stödja och uppmuntra etablering av småföretag i glesbygden.

105


106

Turism är också en viktig inkomstkälla och ska stödjas.

Med stort fackligt och politiskt arbete ska orättvisor så som lönedumpning och

karteller förhindras. Byråkratin kring patentregistrering och mönsterskydd måste förenklas

för att underlätta för småföretag. Småföretag bör även ges ekonomiska lättnader

för patentregistrering och mönsterskydd. Samtidigt kan storföretagen vara eff ektivare

än småföretag och bör därför inte motarbetas endast på grund av sin storlek. En stark

konkurrenslagstiftning är en bra grund för utvecklad konsumentmakt. Det är viktigt att

småföretagare har samma rätt till social trygghet som anställda. Det fi nns många sätt att

bedriva företagande, gemensamt ägande ger gemensam makt och därför är kooperation,

det vill säga brukar- eller arbetarägda företag, en företagsform som bör uppmuntras. Vi

stödjer brukarkollektiv i mindre orter som räddar kvar verksamhet. I första hand är det

dock den off entliga sektorns ansvar att tillhandahålla ett bra utbud av sjukvård, skola

och annan välfärd. Det off entliga ska garantera den off entliga verksamheten. Det är

allas rättighet.

Det off entliga företagandet ska syfta till att säkra eller främja allmänhetens behov av

varor eller tjänster som marknaden inte tar ett tillfredsställande ansvar för. Det är viktigt

även för de områden där vi vill kunna utöva politisk påverkan, till exempel bostadsmarknaden

eller energimarknaden. Vi är kritiska till denna utveckling och vill hindra

avregleringar av fl er marknader. Posten ska återregleras för att kunna erbjuda en jämn

och god service över hela landet. Alla människor ska ha tillgång till en väl fungerande

post- och teleservice till bra priser. Detta är centrala fundament i vår regionalpolitik.

Den nya tekniken ger oss nya möjligheter. Det är viktigt att den blir tillgänglig för alla.

Alla ska ha till gång till höghastighetsteknik för datakommunikation. Staten ska garantera

en välutbyggd IT-infrastruktur och fungerande mobiltelefoni över hela landet, Den

nya tekniken ger oss nya möjligheter att skapa tillväxt och en positiv utveckling av hela

landet.


För att de off entliga bolagen ska uppfylla sitt syfte måste ett mer aktivt ägande till.

De måste vara föregångare och normbildande i frågor som arbetsmiljö, infl ytande, demokrati,

jämställdhet, mångfald och ekologiskt hållbara metoder och produkter. I dag är

många av våra off entliga bolag misskötta och har svårt att klara konkurrensen. En viktig

åtgärd är att säkra ett gott ledarskap i dessa bolag.

• Mönsterskydd och patentregistrering ska underlättas för mindre företag.

• Sverige ska ha enkla och överskådliga villkor för företagande och nyföretagande.

• Företagsbeskattningen ska utformas så att nyanställningar och investeringar gynnas

på bekostnad av vinstutdelning.

• Företagsbeskattningen och företagsstödet ska stödja företag som väljer att investera i

ekologiskt hållbar teknik och kompetensutveckling.

• Återreglera Posten.

• Kooperation är en företagandeform som bör uppmuntras.

• Mer aktivt ägande i statliga bolag.

• Ledarskapet i off entligt ägda bolag ska stärkas.

• Mångfalden bland ledarna i de off entliga bolagen måste öka.

• .Vid off entliga upphandlingar ska krav ställas på att företagen som vinner

upphandlingarna har kollektivavtal.

• Olika insatser ska användas för att främja företagsetableringar och investeringar i

regioner med låg tillväxt.

• SSU anser att friåret är skadligt för samhällsekonomin och bör avskaff as.

• Färre personer ska dödas eller skadas svårt i trafi ken – nollvisionen ska uppnås.

107


108

Utbildning

Alla människors rätt till kunskap är ett grundläggande krav för oss unga socialdemokrater.

Därför kan vi aldrig acceptera att barn får en sämre utbildning på grund av familjens

ekonomiska situation. Kunskap är något som har förmågan att lyfta varje människa och

ge henne/honom möjlighet att förverkliga sina drömmar och mål. Kunskap ger också

varje individ möjligheten att bli en kritisk granskande medborgare. Utbildning är grunden

i vårt samhälle, det som har gjort det möjligt att bygga en stark välfärd och skapa

en god tillväxt. Välutbildade medborgare är i dag ett måste för att ett land ska kunna

konkurrera på den globala marknaden. Därför är det viktigt för SSU att Sverige har ett

väl utvecklat utbildningssystem som bygger på det livslånga lärandet. Vi vet att möjligheten

till ny kunskap och utveckling skapar trygghet och i sin tur en konkurrenskraftig

arbetskraft. Vi vill inte ha en framtid där vårt land konkurrerar med låga löner. Vi vill

istället ha ett samhälle där kunskap är vår störta styrka. Därför kräver vi ökade utbildningssatsningar

på alla nivåer i samhället.

Vi har redan i dag ett av världens bästa utbildningssystem men för SSU är det

långtifrån fulländat. Skolan är i dag en av de viktigaste arenorna i samhället för att

skapa jämställdhet och integration. 20 procent av vårt lands invånare härstammar från

andra länder. Detta ser vi som en enorm tillgång för vårt samhälle. SSU vill se en skola

där det råder integration, där vi lär oss av varandra för att skapa ett så mångkulturellt

samhälle som möjligt. Vi tänker aldrig acceptera en skola där människor med olika

bakgrund inte kan träff as. Likväl tänker vi heller aldrig acceptera att skolan motver-


kar kampen om ett jämställt samhälle. Skolan består till 50 procent av kvinnor och 50

procent av män. Ändå så är dagens skola inte jämställd. Detta är inte godtagbart. SSU

anser att i kampen om ett jämställt samhälle måste stora satsningar ske i skolan. Därför

kräver vi att satsningar ska göras för att skolan ska bli en plats där både killar och tjejer

känner sig tillgodosedda. En del i det arbetet är att skolans lärarkår ska spegla samhället

sammansättning av klass, kön och etnicitet.

Att obehindrat kunna uttrycka sig i tal och skrift är i dagens samhälle en förutsättning

för att klara sig i kontakter med andra människor, myndigheter, i yrkeslivet eller

för att kunna delta i det demokratiska samtalet och arbetet. Vi vill ha en skola där alla

klarar de kunskapsmål som är uppsatta. Vi tänker inte tolerera en skola där en del elever

inte får den tid och hjälp som de behöver för att klara sin skolgång. SSU anser att det

är viktigt att ställa krav på skolan. Vi vill se en skola där eleven lär sig den så viktiga

faktakunskapen. Men vi vill än mer se en skola som lär eleverna att kritiskt granska och

söka kunskap. En skola där eleven kan jobba självständigt och tillsammans med andra

elever utvecklas och lära sig med pedagogen som handledare. Vi kräver att skolan är

rustad att ge elever den sociala kunskapen och värdegrunden som är nödvändig för att

kunna fungera i ett demokratiskt samhälle. Allt detta tillsammans ger en elev som har

instrumenten att utveckla sig själv och skapa sig ett gott liv.

Skolan har en av de viktigaste rollerna i den demokratiska skolningen. För SSU är

det självklart att eleverna i skolan ska få den första kontakten med politiken och lära sig

att kritiskt granska den. I det arbetet är det självklart att de politiska ungdomsförbunden

måste vara delaktiga och därför ska varje skola släppa in de politiska ungdomsförbunden

i skolorna.

• Sverige ska konkurrera med välutbildad arbetskraft.

• Utbildning är ett högprioriterat område som ska tillföras ökade resurser på alla

109


110

nivåer i samhället.

• Skolan ska bli en jämställd arena.

• Skolan ska vara ett föredöme för övriga samhället vad gäller integration.

• Skolan ska se alla elever och ge dem möjlighet till utveckling och

självförverkligande.

• Demokratiska och politiska ungdomsförbund ska ha rätt att komma in i de svenska

skolorna.

• Lärarkåren ska spegla en jämlik sammansättning av klass, kön och etnicitet.

En skola för alla

Vi vill ge alla möjligheten att studera oavsett familjens ekonomiska situation. Detta kan

vi endast uppnå så länge den svenska grund- och gymnasieskolan är avgiftsfri. SSU vill

ha en gemensamt skattefi nansierad skola som alla bidrar till och alla är välkomna att

studera i. Eleven ska själv kunna välja sin skola. Där ska en likvärdig utbildning erbjudas

oavsett bakgrund och förutsättningar. SSU vill att medel ska tilldelas eleven efter behov.

En förutsättning för att känna sig delaktig i samhället är att tro på sig själv och inse sina

egna styrkor och möjligheter. Vi vill ha en skola som kan se alla elevers behov och få

dem att känna delaktighet. I lärandet är det viktigt att eleven känner sig trygg och vågar

pröva sig fram.

Lika viktigt är att klimatet i skolan bland elever och lärare skapar en trygghet. Vi ser

problem med dagens skola där elever inte alltid känner denna trygghet. I SSUs version

om den öppna och trygga skolan är låsta lärarrum inte ett alternativ utan ett hinder

för elever att i nödsituationer söka hjälp. SSU kräver att skolorna och kommunerna tar

mobbing och kränkningar på allvar. Eleven ska ha möjlighet att få stöd och hjälp när


den känner sig kränkt. Läraren måste bli bättre på att uppmärksamma vad som händer

under skoltid. Trygghet är en förutsättning för lärandet. Andra brott även de av arbetsmiljökaraktär

bör beläggas med anmälningsplikt. SSU anser att rektorn och slutligen

kommunen är ytterst ansvarig för att ingen mobbing förekommer på skolan. Vi kan inte

acceptera ett samhälle där elever inte blir sedda när de har blivit dåligt behandlade. Därför

kräver vi att varje skola tillsammans med eleverna ska utarbeta en plan så att de kan

agera snabbt när en elev behöver det. Allt för att stötta eleven så att den kan fortsätta

sitt lärande och vinna tillbaka den stolthet som är varje människas rättighet. Sverige har

i dag en av världens bästa skolor, trots det har klimatet i dagens skola blivit allt hårdare

och pedagogerna känner sig otillräckliga att sköta både undervisning och hinna se

eleven utanför lektionstid. SSU anser därför att kommunerna ska satsa på att anställa

utbildad resurspersonal i större utsträckning för att komma till rätta med problemen. De

kan bli ett stöd som eleven kan vända sig vid när den har ett problem som hon/han inte

vill ta med någon pedagog eller annan personal på skolan. Satsningar på sådana insatser

är vi övertygade om kommer leda till att fl er ungdomar fångas upp innan de hamnar

snett i samhället. Diskrimineringen av det kvinnliga könet fi nns även i den svenska skolan.

Detta kommer SSU alltid att bekämpa. Vi vill att all undervisning ska genomsyras

av genusperspektivet. Vi vill att skolan ska göra eleverna uppmärksamma på det ojämställda

samhälle vi lever i. All utbildning ska syfta till att bryta könsmaktsordningen

som fi nns i samhället och hela tiden skapa en diskussion om dessa frågor. Historieundervisningen

ska vara mer jämställd och därför ska kvinnans historia lyftas in och göras

mycket tydligare. Undervisning i genuskunskap ska vara obligatoriskt och tjejer i skolan

ska uppmuntras att ta för sig mer i samhället. För att motverka sexuella trakasserier som

ofta föds på grund av den bild av kvinnan och sexualitet som skapas i dagens samhälle

så ska skolan jobba mer aktivt med sexualundervisning genom hela skolgången. En plan

mot sexuella trakasserier ska också upprättas i samband med en plan om hur skolan ska

111


112

uppnå jämställdhet. För SSU är det samtidigt självklart att jämställdhetslagstiftningen

ska råda även i skolan.

För att skolan ska vara till för alla behövs ett handlingsprogram för att möta de ”nya”

svenskar som kommer till vårt land. Vi vet att en förutsättning för att klara inlärningen

i skolan är att eleven kan det språk som kunskapen förmedlas med. Samtidigt ser vi

möjligheten och kompetensen som växer fram bland de medborgare som inte har

svenska som modersmål. Kunskapen att prata fl era språk måste lyftas fram i skolan och

synliggöras i ett intyg. Modersmålsundervisning ska för dem som vill vara en möjlighet

och något som kommunen ska erbjuda under skolans timplan. Elever med modersmålsundervisning,

ska ha möjlighet att studera sitt modersmål som sitt ”moderna språk”.

Vi anser även att elever ska ha möjlighet att läsa vissa andra ämnen på sitt modersmål,

för att underlätta inlärningen. Men självklart ska skolan även satsa resurser på att se till

så att svenskakunskaperna blir så bra som möjligt och att eleven känner sig trygg i det

svenska språket. Därför är det viktigt att se över systemet med förberedelseklasser och

hur dessa påverkar elevens individuella utveckling såväl som i språk som i andra ämnen.

En del av de som kommer till vårt land har fl ytt från ett annat land. Dessa elever kan

många gånger ha upplevt traumatiska upplevelser och kan behöva hjälp och stöttning

för att över huvud taget klara vardagen. Detta måste skolan ha beredskap för och vi

vill att det fi nns personer i skolan som eleven kan vända sig till med dessa problem.

Diskriminering är ett problem som många svenskar med utländsk bakgrund utsätts för.

SSU kan aldrig acceptera det. I dagens läge gäller lagen om etnisk diskriminering elever

i skolan, men ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) har inget medel att gå

vidare i de fall där skolelever blivit diskriminerade. Detta måste rättas till så att DO kan

få de verktyg som krävs för att motverka etnisk diskriminering.

Särskolan är något som vi i SSU ser en positiv utveckling i. Vi vill att elever i särskolan

ska integreras i den övriga skolan. Skolan ska utreda varje elevs enskilda behov och


ut efter dessa erbjuda individanpassad utbildning. Vi tror inte på tanken att dela upp

olika grupper av människor utan vill se att särskolans elever blir sedda som alla andra

av skolans alla elever men som i det här fallet behöver mer stöd och hjälp. Det är också

viktigt att skolorna i landet är anpassade för människor med olika funktionsnedsättningar.

SSU vill ha en skattefi nansierad skola som alla bidrar till efter förmåga och får ta

del av efter behov.

• Grund- och gymnasieskolan ska vara helt avgiftsfri.

• Alla elever ska ha rätt att välja skola.

• SSU kräver ökade satsningar på resurspersonal i skolan.

• Anmälningsplikt bör åläggas all skolpersonal.

• Rektor och slutligen kommunen är ytterst ansvarig för att ingen mobbing

förekommer på skolan.

• Undervisningen ska genomsyras av genusperspektivet.

• Jämställdhetslagstiftningen ska omfatta skolan.

• En mer jämställd historieundervisningen ska praktiseras i skolan.

• Alla lärare och elever ska utbildas i genuskunskap och jämställdhet.

• Kunskapen att prata fl era språk måste lyftas fram i skolan och synliggöras i ett

intyg.

• Modersmålsundervisning ska för de som vill vara en möjlighet och något som

kommunen ska erbjuda.

• Mer resurser ska tillföras modersmålsundervisningen för att kunna öka kvaliteten

samt antalet modersmålslärare.

• DO ska få medel för att kunna driva elevers sak.

• Särskolan ska få sina behov tillgodosedda och integreras fullt ut i skolan.

113


114

• Alla elever ska ha samma rätt att delta i det sociala livet i skolan.

• Skolan ska tillsammans med eleverna utarbeta planer som eff ektivt kan hjälpa en

elev när denna utsatts för diskriminering i skolan.

• Att kommunerna ska erbjuda eleverna modersmålsundervisning under skolans

timplan.

Öppna skolan

Skolan ska vara en central träff punkt för bostadsområdets eller kommunens innevånare.

Möjligheten att nyttja skolans lokaler på kvällar och helger ska vara självklart. Vi kan

i dag genom olika initiativ i samhället redan se vad en ”öppen skola” för alla kan göra.

Det kan bli den plats där människor från olika bakgrunder kan träff as och där föräldrar

kan lära känna varandra och fi nna stöd i varandra. Skolan ska bli en stolthet för människorna

som brukar den. Vi tror att om alla gemensamt ser ett värde i att nyttja skolan

och träff as där så kommer också skadegörelsen att minska.

Skolan ska vara en central träff punkt för bostadsområdets eller kommunens invånare.

• Skolan ska vara en central träff punkt för bostadsområdets eller kommunens

invånare.

Elevdemokrati

Den svenska skolan har genom historien genomgått stora förändringar, ofta till det

bättre. Men det fi nns fortfarande en fråga som vi tyvärr inte kommit långt med, näm-


ligen frågan om elevernas egenmakt över sin utbildning och sin vardag i skolan. För

SSU är det självklart att en elev måste ha infl ytande över och förståelse för vad som

sker i skolan. Vi tror att nyckeln till ett samhälle med demokratiska medborgare fi nns i

skolans förmåga att ge människor utbildning. Den absolut viktigaste saken för en elev i

skolan är dennes egna inlärning. Då måste också eleven få infl ytande över det. Vi tror på

en röd tråd genom skolans alla år. Det handlar om att successivt få allt mer att säga till

om i sitt lärande. Genom att jobba på ett sådant sätt i skolan vågar eleven utvecklas och

ta för sig mer. Vi är övertygade om att elever med stort infl ytande och med förståelse

för varför de lär sig också presterar bättre.

SSU vill att eleven ska få en individuell handlinsplan som hon/han kommer fram

till tillsammans med läraren. Vår vision är att eleven ska nå de mål som är uppsatta

på det sätt som passar henne/honom bäst. Arbetssättet i klassrummet ska eleverna ha

stort infl ytande över. Vi ser vikten av att man känner sig delaktig och har en förståelse

för vad som sker. Utvärdering och planering ska användas på ett bättre sätt än i dagens

skola. Eleverna och läraren ska hela tiden planera och utvärdera sitt arbete för att hela

tiden lära sig och utvecklas. För SSU är det också viktigt att eleven gör en skriftlig och

anonym utvärderingen av läraren och det arbete som hon/han gjort.

För SSU så är det viktigt att det fi nns ett organiserat infl ytande i skolan. Utöver

egenmakten i klassrummet behöver skolan utveckla sina infl ytandekanaler. Vi vägrar

tro att elever inte vill ha makt över sin skola. Vi tror att en del problem har sin grund i

att de inte alltid har kunskapen och redskapen göra det. Därför kräver vi att skolan ska

se till att eleverna får veta sina rättigheter i skolan och att de får utbildning i demokrati

och infl ytande över skolan. Möjligheten att välja elevinfl ytande som kurs ska också vara

möjlig. Vi tror på att elever kan ta ansvar bara vi ger dem kunskapen till det.

SSU vill att det ska råda elevmajoritet i de lokala skolstyrelserna och skolråden. Där

ska elever och lärare samråda rörande stora frågor som exempelvis anställningar och

115


116

budget. Varje klass ska få utse representanter till elevrådet genom slutna omröstningar.

Vi vill se en utveckling där eleverna i demokratiska skolval väljer sina representanter.

Det skulle lära och uppmuntra elever till demokratiska processer och också legitimera

de personer som sitter och beslutar i olika lokala styrelser. Vi vill se att kommunerna

anställer elevdemokratistödjare som kan hjälpa och stötta eleverna i utvecklingen av

skolans demokratiarbete.

Skolan är elevernas arbetsplats. Ute i arbetslivet är det ofta självklart med infl ytande

över sin arbetsmiljö och sina chefer. I skolan är det inte så i dag. SSU kräver att

elevskyddsombuden ges omfattande rättigheter och genomgår samma utbildning som

skolans ordinarie skyddsombud. Elevfackligt arbete ska uppmuntras i skolan och inte

leda till frånvaro. För att eleverna ska klara av detta är det för oss viktigt att elevfackliga

organisationer blir starka i Sveriges alla skolor. Vi vill se en utveckling där eleverna är

representerade av elevfacken i till exempel situationer där eleverna blivit dåligt behandlade

eller vid anställning av personal i skolan.

Elevmakt handlar inte bara om elevens makt i elevråd och i undervisningen. Det

handlar också om rätten att välja en utbildning som stimulerar. Eller rätten att gå i

skolan på egna villkor. SSU vet att elever presterar bättre om de gör något de tycker

är roligt. Vi tycker det är viktigt att eleverna ska ha möjlighet till fria val i skolan. I

dagens skola är det inte heller säkert att skolan behöver vara tidsbestämd varje dag.

Alla är vi inte likadana och vi har alla olika behov. En del elever har behov av mer tid

och mer resurser medan andra går snabbare fram och vill ha nya utmaningar. SSU vill

att ämnestimplanen avskaff as och att fl extid i skolan inrättas. Vi tror att lärare då får

större möjlighet att tillsammans med eleverna planera deras tid och få ut bästa möjlig

utbildning av tiden. Det skulle skapa bättre möjligheter för en än mer individbaserad

skolgång. Eleven får då mer möjlighet att ta till sig kunskap på det sätt som passar

henne/honom bäst.


• Eleverna ska ha makt över sin utbildning.

• Infl ytande och demokrati ska läras ut och praktiseras.

• Varje elev har rätt till en individuell skriftlig handlingsplan.

• Planering och utvärdering av undervisningen ska vara ett självklart inslag i lärandet.

• En skriftlig och anonym utvärdering av lärare ska vara självklart i skolan.

• Alla elever och lärare ska få en utbildning om infl ytande och demokrati som kan

tillämpas i skolan.

• Elevinfl ytande ska fi nnas som en valbar kurs i skolan.

• Det ska råda elevmajoritet i de lokala skolstyrelserna och skolråden.

• Elevrepresentanter ska väljas i demokratiska skolval.

• Elevskyddsombuden ges omfattande rättigheter.

• Elevfackligt arbete ska uppmuntras i skolan och inte leda till frånvaro.

• De elevfackliga organisationerna ska stärkas och uppmuntras att fi nnas över hela

landet.

• Elevfackliga organisationer ska erkännas som part i förhandling i skolan.

• Varje elev ska ta ansvar och känna till sina skyldigheter.

• Ämnestimplanen ska avskaff as.

• Flextid ska införas i skolan.

• Elevens individuella utveckling ska främjas.

• Alla kommuner ska ha en elevdemokratistödjare.

Betyg

För SSU ska skolan vara en plats dit elever går för att förverkliga sig själva. Vår bild av

117


118

eleven och lärandet är positiv. Betygen är till sin natur godtyckliga och därför är det

lättare att få bra betyg på en skola än på en annan. Därför ska Skolverket, fram till dess

att betygen avskaff as se till att bedömningen trots allt blir så likställd som möjligt över

hela landet. Betygen grundar sig allt för mycket på att visa hur bra eller dålig en elev är

och kräver att det som undervisas är enkelt mätbart och lika för alla. SSU vill ändra på

det. Vi vill att skolan ska kunna se och lyfta fram alla elevens kunskaper. Allt handlar

inte om vad en elev presterar på ett prov eller under en redovisning. Dagens betygsystem

måste avskaff as. Vi vill istället se en betygskala med godkänt eller ännu icke

godkänd. SSU är medvetna om att alla inte kan göra samma saker i samhället. Vi vet att

det alltid kommer att fi nnas ett behov i samhället av att kunna värdera olika människors

kunskap, inte minst i arbetslivet. Men vi tror inte att vi kan göra det på ett bra sätt

genom att bedöma människor med enbart betyg. Nej, vi vet att elever är så mycket mer

än så. Nya sätt att bedöma kunskap måste testas och vi ser att skriftliga och muntliga

omdömen är två av sådana.

För att minska betygsstressen för eleverna vill vi att skolan återgår till ämnesbetyg

samtidigt som läraren tillsammans med eleven hela tiden har en dialog om vilka kunskapsmål

som är uppnådda. SSU tror att genom att prata mer med varandra och ta med

föräldrarna i processen kan de elever som har det svårare i skolan känna att de också är

sedda och att skolan vill att de ska lyckas. I väntan på en förändring av betygssystemet

ser SSU saker som måste åtgärdas. Vi tänker inte acceptera att betyg sätts godtyckligt

och att det ska vara ”lättare” att få bra betyg i en skola medan en annan har helt andra

krav. Skolverket ska se till att bedömningen blir likställd över hela landet. Skolan måste

också se till att varje elev har möjlighet att tenta upp ett betyg och ge elever en andra

chans.

Proven i skolan är ofta det som avgör elevens betyg. Vi tycker proven får för stor

roll i sammanställningen av betygen. Men så länge vi har prov som en måttstock på


vad elevens lärt sig så vill vi att eleven ska ha rättigheter om hon/han känner sig dåligt

behandlad. I högskolan har försök med anonyma prov genomförts med lyckade resultat.

Anonyma prov innebär att eleven får en kod när hon/han skriver provet. När läraren

rättar provet syns inte vem som skrivit det. Bedömningen kan då ske mer objektivt. SSU

vill att anonyma prov även ska andvändas i grund- och gymnasieskola.

• Betygen ska avskaff as till förmån för godkänt och ännu icke godkänt.

• Varje elev har rätt till en muntlig och skriftlig motivering till sitt betyg.

• Betygskriterierna ska vara lika över hela landet.

• Skolverket ska inte bara titta på betygen i en bedömning av skolan. Även

demokratiarbete ska lyftas fram.

• Elever ska ha rätt till en andra prövning i betygsärenden.

• Alla elever ska ha rätt till anonyma prov.

• SSU vill ha ämnesbetyg i skolan.

• Elever ska ha rätt att tenta upp sina betyg.

Läromedel

Förr i tiden var läromedel endast några få böcker. I dag så lever vi i en värld av tv,

datorer och Internet. Böcker fi nns i massor och varje dag kommer det ut tidskrifter

och dagstidningar. Detta har medfört att dagens elever överröses med information och

kunskap. SSU tycker det är bra att eleverna har tillgång till all den information som

fi nns i dagens samhälle, det som är viktigt är att skolan ger eleverna kunskap om hur de

söker och värderar kunskap. Att kritiskt granska det man läser och lär sig är av stor vikt.

Skolan måste redan från början ge elever de redskap som behövs i det arbetet. Parallellt

119


120

med det arbetet måste eleverna ges tillfälle att komma ut i samhället. Vi tycker att det

är ett läromedel i sig.

SSU är kritisk till sponsrade läromedel vid undervisning i skolan, då vi ser en risk

i att dessa hotar skolans objektivitet. Däremot är det viktigt att elever och lärare kan

använda sig av utomstående källor i sin jakt efter kunskap. Undantag måste också kunna

göras vid till exempel yrkesförberedande program där olika typer av sponsrat material är

nödvändig för undervisningen.

• SSU är kritiska till sponsrade läromedel.

• Alla elever ska i ett tidigt skede få lära sig söka kunskaper ur och kritiskt granska

olika källor.

• Samhället måste få en större roll som läromedel i dagens skola.

Lärarrollen

Läraren har länge betraktas som allvetaren. Lärarrollen har bestått i att förmedla vidare

så mycket som möjligt av sin kunskap till eleverna. Katederundervisningen försvinner

allt mer från skolorna och istället handlar det om att läraren ska vara den som inspirerar,

handleder och vägleder eleven i sitt sökande efter kunskap. Det är en kunskapssyn

som vi sedan länge förespråkat då det leder till självständiga och kritiskt granskande

individer. En god handledare ser varje individ och utformar undervisningen där efter,

oavsett om det handlar om att presentera fakta eller låta eleven utforska själv. Varje

elev ska kunna välja det inlärningssätt som passar individen till exempel problembaserat

lärande, projektarbeten eller praktiska tillämpningar.

Skolan måste utvecklas i en snabbare takt och inte släpa efter övriga samhället, vilket


är fallet i dag. En förutsättning för att lyckas med det, anser vi är att lärarutbildningen

förbättras och utvecklas. Skolan ska följa med i utvecklingen av nya inlärningssätt och

pedagogiska metoder. Lärare i skolan ska i så stor utsträckning som möjligt vara behöriga.

Särskilda ämnen som innehåller etik, moral och sexualundervisning måste kräva

särskild utbildning.

• Lärarrollen ska i större utsträckning bli handledande.

• Utbildning i sexualkunskap och etik och moral ska krävas för behörighet i dessa

ämnen.

• Kommunen ska ha ansvar för att ha ett brett utbud av pedagogiken i skolan.

Förskolan

Förskolan är i dag den första kontakt våra barn får med utbildning. Alla barn ska ha

tillgång till den unika pedagogiska miljö som förskolan erbjuder. Därför ska den vara

avgiftsfri. Lika omfattande och tillgänglig för alla oavsett om föräldrarna arbetar, är

arbetslösa eller studerar. Vi tycker att föräldrar som arbetar under nätter ska ha rätt

utveckling att lämna sina barn på nattförskola. SSU tycker det är viktigt att förskolan

präglas av lek och upplevelser. Leken är ett bra sätt för barnen att ta till sig kunskap.

Den har en betydande roll för barns. Barnen utvecklas efter sina individuella förutsättningar

samtidigt som den sociala förutsättningen och förmågan att samarbeta förstärks.

Vi ser positivt på att kommunala förskolor blandar olika pedagogiker för att barnen ska

utvecklas på bästa sätt och det skapar valmöjligheter för föräldrarna. Övergången mellan

förskola och skola behöver inte vara samtidigt för alla barn. Vi vet att alla har olika

förutsättningar och utvecklas olika. För SSU är det viktigt att föräldrar, förskola och

121


122

skola har en bra dialog med varandra.

Förskolan genererar goda ting för alla, inte minst för alla kvinnor som tackvare

förskolan kunnat lämna hemmet och äntra arbetsmarknaden. För SSU är det fundamentalt

att denna rättighet är självklar och viktig för vårt samhälles utveckling. SSU

förespråkar en obligatorisk förskola för alla barn.

Vi tycker det är viktigt att förskolan jobbar aktivt för att bryta de könsroller som

fi nns i vårt samhälle. SSU vill att ett feministiskt utvecklingsarbete sker i förskolan för

att hjälpa barn att utveckla sin individ och inte sitt genus. För att uppnå en förändring

är det viktigt att personalen utbildas i genuspedagogik och ges stöd i sitt arbete samtidigt

som kommunerna måste rekrytera fl er män som vill arbeta i förskolan för att göra

lärarkåren mer jämställd.

• Förskolan ska vara avgiftsfri och öppen för alla barn.

• Föräldrar ska ha möjlighet till dag eller natt förskola.

• Skolstarten ska ske i samarbete med skola, förskola och förälder.

• SSU vill ha en obligatorisk förskola för alla barn från tre års ålder.

• Förskolan är ett fundament för att alla som vill ska kunna jobba och för att vårt

samhälle utvecklas.

Grundskolan

Grundskolan ska genomsyras av en humanistisk och demokratisk syn. SSU anser att

skolan måste vara en fristad för eleverna där man får stöd och uppmuntran. Vi vet att en

del har svåra förhållanden utanför skolan. För oss är det viktigt att grundskolan kan bli

den plats där eleverna får hjälp och stöd även om det saknas hemifrån. Grundskolan ska


förbereda eleverna för gymnasiet genom att ge dem den kunskap som behövs. För oss är

det självklara målet att alla elever ska klara kunskapsmålen och direkt kunna gå över till

gymnasiet. Dit kommer vi genom att ha en grundskola som kan se alla elever och individanpassa

utbildningen så att varje elev blir tillgodosedd. Framtidens lärande kommer

baseras på sakkunskaper men framförallt på att söka och kritiskt granska information.

Vi tror på modellen med en sammanhållen grundskola. Dagens kommunala grundskola

har tvingats utveckla sin pedagogik. SSU anser att varje kommun ska se till så att det

fi nns ett brett utbud av pedagogiker och undervisningsmetoder. Vi tror att detta skapar

en större valfrihet för föräldrarna och eleven.

Personalen måste få makten att utforma grundskolan så att den blir anpassad till

varje elev. Vi tycker det är viktigt att politikerna vågar ge lärarna och rektorn chansen

att själva hitta bra vägar för att uppnå det mål som politikerna satt upp om kunskap och

värdegrund. Egenmakt måste råda bland vår personal i kommunerna och de måste ges

kontinuerlig kompetensutbildning så att de kan möta framtiden. Samtidigt ska politiken

ha möjligheten att se helheten och fördela pengar efter elevernas behov. Vi säger

nej till skolpeng som är lika för alla, oavsett behov.

SSU ser ett ökat behov av motion i skolan. Därför vill vi ha en timmes motion per

dag i skolan. SSU är kritiskt mot läxor i grundskolan. Vi tror på en kommunal skola

som tillgodoser elevens kunskapsbehov under skoltid och värnar elevens rätt till fritid.

Om hemuppgift måste utdelas, ska skolan tillhandahålla läxhjälpsresurser i tillräcklig

omfattning. Vi motsätter oss ett totalförbud av läxor då utrymme för hemuppgifter

måste fi nnas kvar eftersom elever successivt bör erhålla erfarenhet av självdisciplin och

tidsplanering.

Studievägledning är viktig i grundskolan för att uppmuntra unga människor att hitta

den utbildning som de är intresserade av. För SSU är det också viktigt att studievägledaren

aktivt jobbar för att bryta killars och tjejers traditionella studieval samt att upplysa

123


124

eleverna om vilka möjligheter och behov som fi nns på den framtida arbetsmarknaden.

SSU vill se en större satsning på fl er studievägledare i grundskolan.

• Varje elev ska ges de resurser som krävs för att uppnå kunskapsmålen.

• Grundskolan ska bygga på en demokratisk och humanistisk syn.

• Kommunerna ska ha ansvar för att det fi nns ett brett utbud av pedagogiker och

utbildningsmetoder att välja på.

• Skolpersonalen i grundskolan ska ges egenmakt i arbetet.

• Studievägledningen måste få en starkare roll inför valet till gymnasiet.

• SSU är kritiskt mot läxor i skolan i det avseende då det inskränker den rätt till fritid

som varje elev besitter.

• SSU vill se en timmes motion per dag i skolan.

• SSU ska verka för en grundskola där så mycket kunskap som möjligt erhålls

under skoltid.

Gymnasieskolan

Gymnasieskolan har två stora uppgifter att hjälpa eleverna att uppnå de kunskapsmål

som krävs och att förbereda dem inför arbetslivet. SSU tror på tanken om det livslånga

lärandet och vi vill ge varje människa chansen att göra nya val och lära sig nya saker

oavsett vad personen i fråga läst tidigare. Högskolebehörighet är en rättighet som varje

elev ska ha oavsett om det är yrkes eller studieförberedande program hon/han läser. Vi

tror på varje människas förmåga att bli vad hon/han vill.

Gymnasieskolan ska ha breda ingångar och fl era olika utgångar. Vår vision är att

varje elev ska komma in på sitt förstahandsval. Vi är övertygade om att eleven lättare


når upp till kunskapskraven om det man läser i skolan är intressant och relevant. Betyg

ska inte användas som utslagningsinstrument vid vare sig val av sektor, inriktning eller

fördjupning. Elever som lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet ska ha möjlighet

att bli preliminärt antaget till ett nationellt program eller sektor samtidigt som

de kompletterar sina betyg för att bli godkända. Vi är övertygade om att dessa elever

blir mer motiverade av att påbörja studier som de själva är intresserade av. När dessa

uppnått kraven ska de ingå helt och fullt i den vanliga gymnasieutbildningen. I det fall

där gymnasiestudier inte är ett alternativ så måste de erbjudas fl exibla lösningar med till

exempel arbetsförlagd praktik, distansutbildning och lärlingsutbildningar.

Ett sätt att förbereda elever inför arbetslivet är arbetsplatspraktik. SSU kräver därför

att alla elever, även de som går studieförberedande program, ska genomgå en arbetsplatsförlagd

praktik. Genom Sveriges medlemskap i EU skapas stora möjligheter för

de yrkesförberedande programmen. SSU vill att skolan ska göra det enklare för elever

att göra sin prao och den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) i andra EU-länder.

Sverige ska samtidigt verka för att EU jobbar fram en måttstock för yrkesutbildningar

som ger en standard för vad som krävs så att eleverna som genomgått dessa studier får

ett intyg att de håller den kompetens som eftersöks i hela unionen.

Sverige är beroende av att våra elever når upp till de uppsatta målen i matematik och

naturvetenskapsämnen. Tyvärr så ser vi att målen inte har uppnåtts inom de områdena.

Därför vill vi att ett nationellt kvalitetslyft av pedagogiken och idéerna kring naturvetenskapen

startas upp för att stärka och utveckla lärandet inom dessa ämnen. De yrkesförberedande

programmen varierar ofta i kvalitet i dagens skola. Många elever väljer

att hoppa av eller går ut med ofullständiga betyg. Därför kräver SSU att dessa program

förbättras och kvalitetssäkras.

I dag är rätten till ett körkort inte självklar. SSU vill att gymnasieskolan ska erbjuda

hela körkortsutbildningen som en kostnadsfri och valbar kurs. De dokument som styr

125


126

gymnasieskolan har bra och tydliga mål som garanterar elever både en kvalitativ undervisning

och ett medinfl ytande i skolan. Tyvärr lever skolan inte upp till de krav som

elever har rätt att ställa. SSU anser att elever ska ha rätt att strejka när skolan bryter mot

centrala styrdokument.

• Alla elever ska få den hjälp det behöver för att uppnå sina kunskapsmål.

• Alla elever ska få högskolebehörighet efter avslutade gymnasiestudier.

• Eleverna ska komma in på sitt förstahandsval.

• Gymnasieskolan ska vara fl exibel och ha breda ingångar och många utgångar.

• Ett nationellt kvalitetslyft för naturvetenskapen genomförs.

• Möjligheten till prao och APU inom EU ska fi nnas för alla i skolan.

• Sverige ska verka för att en standard på yrkesföreberedande program upprättas

inom EU.

• Körkortsutbildning ska fi nnas som en kostnadsfri och valbar kurs på gymnasiet

• SSU kräver att de yrkesutbildade programmen kvalitetssäkras.

• Gymnasieelever har rätt att strejka när skolan bryter mot centrala styrdokument.

Vuxenutbildning

Möjligheten för människor att under hela sin livstid kunna utveckla sina kunskaper och

färdigheter anser SSU vara avgörande för ett rättvist samhälle. Med en rörlig arbetsmarknad

och en ständigt ny teknik kommer var och en dessutom ständigt behöva lära

om, lära mer eller lära helt nytt. Ingen kan någonsin beteckna sig som fullärd. Istället

blir det livslånga lärandet allt mer viktigt i utbildningspolitiken. För att alla som vill ha,

och har behov av, högre utbildning krävs det många ytterligare utbildningsplatser inom


vuxenutbildningen i hela landet. Möjligheten att läsa utbildningar på distans är mycket

viktig. Det fi nns tillfällen då pensionärer väljer att påbörja en utbildning som de sedan

kanske inte har för avsikt att vara verksamma i. Därför bör personer i arbetsför ålder ha

företräde till vuxenutbildning. Långväga fl yttning kommer annars att avskräcka alltför

många från att ta steget till vidareutbildning.

En annan avgörande faktor för det livslånga lärandet är en god studiesocial miljö

som lockar till studier. Det är särskilt viktigt för studenter som inte kommer från miljöer

med studietradition. Alla med lust att lära ska känna sig välkomna till våra universitet

och högskolor. Därför är det viktigt att man i takt med utbyggnaden av utbildningsplatser

också satsar på bostäder, läsplatser och datorer.

Om det livslånga lärandet ska bli verklighet för alla är det viktigt att det fi nns många

och varierande studieformer så att alla fi nner sätt som passar dem. Folkbildning är därför

ett viktigt inslag. Att läsa studiecirklar och studera på folkhögskolan är ett utvecklande

och annorlunda sätt att inhämta kunskap.

SSU ser att lärandet är en livslång process. SSU anser att den enskilda människan ska,

fl era gånger, under sin livstid ha möjlighet att kontinuerligt utveckla sin kompetens.

Högskolan ska tillhandahålla kurser i fort- och vidareutbildningssyfte. Den enskilda

människan ska kunna välja den form som passar bäst, exempelvis kurser på helfart,

halvfart, dagtid, kvällstid eller på distans.

Kunskapslyftet har goda eff ekter och gjort det mer naturligt för vuxna att fortsätta

studera. SSU anser att det även i fortsättningsvis ska fi nnas många platser inom vuxenutbildningen.

Den ska inte stänga ute vissa vuxenstuderande utan vara tillgänglig för

alla.

En av konsekvenserna av dagens orimliga betygssystem är att många som redan har

höga betyg måste läsa upp det dessa ytterligare för att komma in på de utbildningar de

vill. De konkurrerar då om platser med dem som inte ens har grundläggande betygsbe-

127


128

hörighet. Till dess att betygen i sin nuvarande form avskaff ats kräver SSU att de utan

grundläggande gymnasiebehörighet, i de fall platsantalet är begränsat, ges företräde till

platser i vuxenutbildningen.

• Högskolan ska ha ett kontinuerligt utbud av fort- och vidareutbildning.

• Vuxenutbildning ska vara tillgängliga för alla.

• Studieförbund och folkhögskolor ska få mer resurser.

• Alla garanteras vidareutbildning i hela sitt liv.

• Utbudet av olika kursformer ska vara brett.

Fristående skolor

SSU anser att de fristående skolorna urholkat den off entliga skolans ekonomi. Fristående

skolor är symtom på att den off entliga skolan på sina håll brister i kvaliteten. Vi

unga socialdemokrater vill utveckla och förstärka den off entliga skolan. I dag försvinner

ekonomiska resurser till fristående skolor. Kommunen är ansvarig för att varje elev

garanteras en skolgång, det gör att kommunen, utöver att betala bidrag till fristående

skolor, måste hålla resurser i beredskap om fristående skolan läggs ner. Det gör att kommunen

får en merkostnad. Det är dyrt. Vi ser det som en utmaning att den off entliga

skolan har tillgång till olika former av pedagogiker. Den off entliga skolan är den bästa

mötesplatsen för människor med olika bakgrunder. I den off entliga skolan är det de

folkvalda som har insyn, kan påverka och förändra, någon sådan insyn fi nns oftast inte

i de fristående skolorna. Därför är det viktigt att värna om en god off entlig skola för

demokratins skull. Ett av de viktigaste medlen för att nå målet om allas lika värde. Det

parallella systemet med fristående skolor som vuxit har på håll drivit utvecklingen i helt


motsatt riktning. De intryck som präglar en människa under barn- och ungdomsåren

påverkar resten av livet. Olikheterna i den off entliga skolan utgör styrkan. Fristående

skolor utgör ofta dess motsats. Här träff as istället de med gemensamma intressen. De

som valt samma ämnen och inriktningar. De som kommer från samma sociala klass

eller från en viss religiös inriktning.

• De fristående skolor som drivs i vinstintresse ska inte godkännas.

• De fristående religiösa och politiska skolor ska förbjudas.

• Skolan ska på sikt enbart drivas i off entlig regi.

• Inför restriktivare regler för etableringen av fristående skolor där den kommunala

ekonomin och kvaliteten i den off entliga skolan är överordnad.

Högre studier

Utbildning har en central plats i socialdemokratins arbete för att förverkliga målet om

att frigöra människor och ge dem möjlighet att forma sina egna liv. Genom att garantera

alla människor rätten till en god utbildning kan vi motverka klassorättvisor och

segregation. När högre utbildning är en reell möjlighet för alla skapas chanser att välja

yrke och sysselsättning. Så är tyvärr inte fallet i dag. Den sociala och etniska snedrekryteringen

är ett av högskolevärldens största problem. Ojämlikhet i tillgång till utbildning

leder till ojämlikhet både i makt över det egna livet och i samhället. Hindren är både

ekonomiska och sociala.

Det krävs ett generöst studiemedelssystem, samt bättre informationsinsatser för att

motverka snedrekryteringen.

SSU anser att kunskap blir mer värd, inte mindre, om den delas av fl er. Vi vill därför

att alla som vill ska beredas plats på högskolan. Högskolestudier med allt vad det inne-

129


130

bär har under en längre tid varit anpassade efter en begränsad skara studenter – unga,

ensamstående utan barn med svensk bakgrund och studietraditioner i familjen. Om vi

menar allvar med att alla ska kunna studera på högskolan så måste högskolan förändras

och hindren undanröjas så att alla grupper av människor får tillgång till högre studier.

Målet är att alla ska beredas plats på högskola eller universitet, men så länge som

högskolan inte är fullt utbyggd så ska antagningsmöjligheterna vara rättvisa och vägarna

in vara så många som möjligt. En alternativ väg in i högskolan är högskoleprovet. SSU

anser att högskoleprovet ska vara avgiftsfritt. Högskoleprovet måste dock reformeras

för att mer fylla funktionen som kunskapsmätare snarare än utsållningsinstrument. Vid

intagningen ska elever med arbetslivserfarenhet kunna tillgodoräkna sig denna. SSU anser

att intagningen till högskolan, i största möjliga mån bör baseras på, för utbildningen

relevanta intagningsprov. Positiv särbehandling ska tillämpas vid intagning till högskola,

universitet och folkhögskolor. SSU ställer sig positivt till ökade inslag av alternativa

urval som komplement till gymnasiebetygen och högskoleprovet. En bra fördelning

kan vara att en tredjedel är betygsgrundat, en tredjedel högskoleprov och en tredjedel

alternativt urval. Det alternativa urvalet måste självklart ha tydliga och strikta kriterier

för att undvika godtycklighet.

På högskolan ska studenten lära sig kritiskt tänkande och en vetenskaplig metod

att söka kunskap, snarare än detaljkunskap. SSU förespråkar mångfald av både undervisnings-

och examinationsformer. Kvalifi cerad yrkesutbildning är ett bra exempel på

hur man vid högre studier kan kombinera teori och praktik samtidigt som den sociala

snedrekryteringen motverkas. SSU vill att endast betygen godkänt och icke-godkänt ska

tillämpas. SSU vill se en internationellt jämförbar examensordning för att underlätta

studier och arbete utomlands.

Högskolor får inte genom utformning av behörighetskrav och urvalsregler diskriminera

vissa gymnasiala utbildningar, komvux eller folkhögskolor.


• Högskoleprovet ska vara avgiftsfritt dock ska en avgift tas ut vid uteblivit

deltagande.

• En examensordning som kan jämföras internationellt bör införas.

• Det ska inte vara möjligt att via speciella behörighetskrav och urvalsregler utestänga

vissa gymnasiala utbildningar, komvux eller folkhögskoleutbildningar.

Studiemedel

Än i dag spelar ursprung, uppväxtmiljö och social bakgrund en avgörande roll för människors

möjlighet att studera. I dag är den sociala och etniska snedrekryteringen ett

av högskolans stora problem. För att bredda rekryteringen till högskolan så krävs ett

generöst studiemedelssystem som också är anpassat för studenter som är äldre eller har

barn, att det fi nns närhet till högre utbildning och att det fi nns olika utbildningsalternativ

med längre eller kortare utbildning.

Det fi nns mer än ett skäl till att det utgår studiemedel till studerande. Dels är samhället

i behov av att människor utbildar sig och ökar sin kompetens, dels ger allmänna

studiemedel alla reella möjligheter till högre studier. Fortfarande är det dock många

som avskräcks av att dra på sig skulder för livet då inkomsten efter utbildningen långt

ifrån alltid står i proportion till de lån som tagits.

Därför vill SSU höja storleken på bidragsdelen i studiemedlet. Studiemedlet bör

således bestå av hälften lån och hälften bidrag. Om vi menar allvar med att alla ska

kunna plugga på högskolan måste vi se över situationen för studerande med barn. Det

är rimligt att studerande föräldrar ska kunna få extra studiemedel. För att kunna studera

när man har små barn är det också viktigt att fi nns en bra förskola som är kostnadsfri.

Detta innebär en tryggare ekonomisk situation eftersom man hinner med att gå på

131


132

föreläsningar och plugga utan att känna stress över att antalet barnomsorgstimmar drar

iväg. Många studenter som ännu inte har barn funderar över när barn kommer att passa

in i livet. Först ska man plugga klart och sedan måste man jobba ett par år. För att göra

det möjligt för studenter att skaff a barn under studietiden krävs det att studenter omfattas

av föräldraförsäkringen. Det är en självklar rättighet att kunna kombinera studier

med att skaff a barn. För att så snart som möjligt förbättra den ekonomiska situationen

för studenter, vill vi att kurslitteratur ska beläggas med högkostnadsskydd.

SSU vill att fribeloppet avskaff as. Fribeloppsgränsen har lett till att många studenter

jobbar svart och marginaleff ekterna slår orättvist. Vuxenstuderande med försörjningsplikt

får ta extra lån för att på så sätt öka sin disponibla inkomst. En annan grupp som

missgynnas av det nuvarande studiemedelssystemet är folkhögskole- och komvuxstuderanden

under 20 år som inte är berättigade studiemedel från CSN. SSU anser därför att

dessa studenter mellan 18 och 20 år ska ha rätt till studiemedel.

Studiemedlet har inte följt prisutvecklingen under 1990-talet. SSU kräver att totalbeloppet

höjs, genom att bidragsdelen blir större. Heltidsstudier ska jämställas med

heltidsarbete och studenter ska åtnjuta samma rättigheter gällande föräldra-, sjuk- och

arbetslöshetsförsäkring som vanliga arbetstagare. Ersättningsbeloppet ska minst motsvara

studiebidraget. Fortsättningsvis vill SSU att studiemedlet knyts till konsumentprisindex.

• Ge föräldrar möjlighet att ta ett större studiemedel.

• Studenter ska omfattas av föräldraförsäkringen.

• Inför en kostnadsfri förskola.

• Fribeloppsgränsen ska avskaff as.

• Studielön ska införas successivt.

• Totalbeloppet ska höjas, genom större lånedel.


• Studiemedlet ska knytas till konsumentprisindex.

• Kurslitteratur ska beläggas med högkostnadsskydd.

• SSU vill höja storleken på bidragsdelen i studiemedlet. Studiemedlet bör således

bestå av hälften lån och hälften bidrag.

Närhet till utbildning

För att alla ska få möjlighet att studera på högskola eller universitet krävs en målmedveten

satsning på utbyggnad av samtliga högskolor och universitet. De regionala högskolor

och universiteten bidrar till en minskad social snedrekrytering eftersom det fi nns

de som inte vill eller kan fl ytta för att studera. En högskola eller universitet på orten

betyder också mycket för framtidstron, för att behålla den yngre generationen och för

utveckling och nytänkande.

För att göra de mindre högskolorna och universiteten mer attraktiva, bör mer

forskning bedrivas på dessa. SSU vill satsa på utbyggnad av distansutbildningarna. Det

genom att höja kvaliteten på de distansutbildningar och kurser som fi nns. Det är också

viktigt med en väl utbyggd kollektivtrafi k som ger förutsättningar för studenter att

pendla mellan hemort och studieort.

Väljer man att fl ytta till en ny ort för att studera är det en förutsättning att det fi nns

någonstans att bo. Tillhandahållande av studentbostäder som är väl anpassade till olika

studenters behov är mycket viktig. SSU vill villkora utbyggnaden av högskoleplatser

med att kommunerna förbinder sig att bygga studentbostäder. SSU vill att alla högskoleorter

ska införa bostadsgaranti.

• Bygg ut de små och medelstora högskolorna.

133


134

• Villkora utbyggnaden av högskolan med krav på kommunen om utbyggnad

av studentbostäder.

• SSU vill satsa på utbyggnad av distansutbildningen.

• SSU vill se förbättrade förutsättningar för studenter som pendlar mellan hemort

och studieort.

• SSU vill se en större satsning på forskning inom de små och medelstora

högskolorna och universiteten.

• SSU vill se en ökning av investeringsstödet till studentbostäder.

• Utbyggnad av högskolan ska inte föregå undervisningens kvalitet.

Treterminssystem

För att fl er ska få möjligheten att studera på en högskola eller ett universitet förespråkar

SSU en övergång till ett treterminssystem där läsåret förlängs från 40 till 45 veckor.

Detta för att studenterna ska få möjlighet till semester och att lokalerna ska användas

på eff ektivast sätt. Ett läsår med tre terminer innebär fem studiefria veckor på sommaren,

som också ska täckas av studiemedelssystemet. Då får även högskolestudenter rätt

till semester. Dessutom skulle ett treterminssystem öka genomströmningen och eff ektiviteten

i högskolan, samtidigt som studenternas ekonomiska situation blir tryggare.

• Treterminssystem ska införas på högskolan.


Utnyttja den kompetens som fi nns

Många människor som kommer och har kommit till Sverige är högutbildade. Det fi nns

dock hinder för många personer med utländsk bakgrund att utöva sitt yrke i Sverige.

Det största hindret är naturligtvis dessa gruppers utsatta situation på arbetsmarknaden.

Svenska myndigheter och företag har också alltför stor skepsis mot utbildningar från

andra delar av världen. SSU vill att valideringssystemet, det vill säga bedömning av en

persons formella och informella kunskaper, utvecklas. Vi vill dessutom att det ska bli

lättare att översätta utbildningar så att de blir giltiga även i Sverige. I vissa fall kan det

behövas en kortare kompletteringsutbildning för att utbildningen ska godkännas. Det

ska också vara möjligt att validera yrkeskompetens.

• Rätten till kompletteringsutbildning och validering för människor med utländska

akademiska utbildningar ska stärkas.

• Validering av yrkeskompetens ska utvecklas och stärkas.

Jämställdhet inom högskolan

Högskolan är en av de mest konservativa institutionerna i vårt samhälle, inte minst

inom jämställdhetsområdet. Trots att över hälften av Sveriges studenter är kvinnor

så är andelen kvinnliga professorer knappt tio procent. Detta beror på att högskolans

strukturer är uppbyggda av män för män, det måste förändras. Högskolans personal

och studenter måste bli medvetna om genus som är socialt skapade. SSU anser därför

att alla högskolans utbildningar ska genomsyras av ett könsmaktsperspektiv. Kvinnliga

studenter ska aktivt uppmuntras till att bli forskare till exempel genom att positiv särbe-

135


136

handling tillämpas vid antagningen till forskarstudier.

Undervisningsformerna har stor betydelse för människors möjligheter att utvecklas

och ta del av undervisningen. Varje institution eller motsvarande ska ha en jämställdhetsansvarig.

Dessutom ska jämställdhetsplaner fi nnas som årligen uppföljs och

utvärderas. Dessa planer ska omfatta både studerande och personal. Det måste även ske

ökade ansträngningar för att öka andelen litteratur skriven av kvinnor. I en miljö kraftigt

dominerad av ett kön är det viktigt att sexuella trakasserier tas på allvar. På högskolor

är detta särskilt vanligt varför vi kräver att det ageras hårt mot.

• Positiv särbehandling ska tillämpas vid alla akademiska tillsättningar.

• SSU vill att det ska vara en jämn könsfördelning inom beredande och

beslutande organ.

• Andelen kurslitteratur skriven av kvinnliga författare måste öka.

• Befi ntlig kurslitteratur ska genusgranskas.

• Könsmaktsperspektiv ska genomsyra alla utbildningar.

• Tillsättande av fl er tjänster inom genusforskningen ska uppmuntras genom

ekonomiska anslag.

Studentinfl ytande

Studenternas infl ytande får aldrig begränsas till att fylla i en utvärdering efter avslutad

kurs. Infl ytandet måste i stället genomsyra hela studietiden. SSU tycker att det studentfackliga

arbetet är en viktig del av studentinfl ytandet som ska uppmuntras. Historiskt

sett har kårernas roll varit mer av att ge den service som en kommun normalt gör. SSU

menar att studentkårerna ska fungera som en fackförening som kämpar för studentens

rättigheter och ge medlemmarna service på olika sätt. Kårerna behöver stöd för att


utvecklas åt detta håll. Tyvärr lever många kårer en tynande tillvaro med låga valresultat

och med ett motstånd till politiska inslag. SSU tycker att det alltid ska vara möjligt att

arbeta kårpolitiskt genom ett politiskt kårparti.

• Studentkårernas roll ska förstärkas.

• Möjligheten för studenter att delta i kårens verksamhet ska underlättas.

• Kåren ska aktivt bedriva en studiebevakande verksamhet.

• En gemensam valdag ska införas för val till hela landets studentkårer.

Vidareutbildning

SSU ser att lärandet är en livslång process. SSU anser att den enskilda människan ska,

fl era gånger, under sin livstid ha möjligheten att kontinuerligt utveckla sin kompetens.

Högskolan ska tillhandahålla kurser i fort- och vidareutbildningssyfte. Den enskilda

människan ska kunna välja den form som passar bäst, exempelvis kurser på helfart,

halvfart, kvartsfart, kvällstid eller distans.

Kunskapslyftet har haft goda eff ekter och gjort det mer naturligt för vuxna att

fortsätta studera. SSU anser att det även fortsättningsvis ska fi nnas många platser inom

vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen ska inte stänga ute vissa vuxenstuderande utan

vara tillgänglig för alla.

SSU har som mål att det inrättas en studietidsbank innehållande fem studieår med

den tidigare inkomsten bibehållen under studietiden. De fem åren ska kunna tas ut i

omgångar eller vid ett och samma tillfälle och på hel- eller halvfart beroende på vad

som passar den studerande bäst. För att klara detta krävs insatser från såväl arbetsgivare

som blivande studerande. Arbetsgivarna tar sitt ansvar för att hela tiden ha välutbildad

137


138

personal genom att stå för en del av kostnaden. Den anställda bidrar till studietidsbanken

genom att avstå delar av sin löneökning för att få en bredare kompetens och

för att bli attraktivare på arbetsmarknaden. När en person utbildar sig får någon annan

samtidigt arbete.

• Högskolan ska tillhandahålla ett kontinuerligt utbud av fort- och vidareutbildning.

• Högskolan ska utöka utbudet av kursformer för att den enskilda människan ska

kunna välja den form som passar bäst.

• Alla garanteras vidareutbildning under hela sitt arbetsliv.

• Visionen är att det ska inrättas en studietidsbank innehållande fem studieår, där

samhället, individen och arbetsgivaren står för varsin del av kostnaden.

Forskning

Forskning är en viktig del för att höja kunskapsnivån i samhället och skapa viktiga

utvecklingsmöjligheter. Miljöforskningen är en viktig del i skapandet av ett hållbart

samhälle. Ökade forskningsanslag, internationellt konkurrenskraftig forskarutbildning

och fl er forskarutbildade är ett led i att förbättra och höja statusen på högskole- eller

universitetsutbildningen. Att dela ut forskningsanslag skapar förväntningar och ställer

krav på den mottagande högskolan, krav som leder till högre kvalitet på undervisningen

och status åt skolans utbildningar. För att ytterligare stärka de små och medelstora

högskolorna vill SSU att de ska beviljas mer fasta forskningsresurser.

SSU anser att grundforskningen är mycket viktig och att anslagen till denna bör öka.

Det är viktigt att den akademiska forskningens självständighet och oberoende garanteras.

Högskolan ska vara en integrerad del av samhället och det ska fi nnas ett samarbete


mellan högskolan och det omgivande samhället. Det är något som både forskningen, då

den blir mer verklighetsförankrad, och samhället i övrigt tjänar på genom att samhället

har tillgång till aktuell och relevant forskning. SSU ser att forskningsvärlden är

ojämställd. Både vad gäller könsfördelningen bland forskare och på vilka områden det

forskas på. Aktiva åtgärder för att ändra detta måste vidtas.

Forskningssamarbetet i EU bör stimuleras och utvecklas för att eff ektivisera och

utveckla forskningen i Europa. Ett europeiskt forskningsråd bör därför inrättas.

• Högskolan ska tillföras mer forskningsresurser.

• Forskarutbildningen ska göras mer internationellt konkurrenskraftig.

• Det ska anslås mer fasta forskningsresurser till små och medelstora högskolor och

de yngre universiteten.

• Samverkan mellan forskning, näringsliv/industri och samhället i övrigt ska

uppmuntras.

• Staten ska öka anslagen till forskarutbildningar för att säkra kvaliteten på

högskole- och universitetsutbildningar.

• Ökade resurser ska ges till unga forskare, till exempel via stipendier.

• Ett europeiskt forskningsråd bör inrättas.

139


140

Välfärd

Målet med socialdemokratisk politik och hela grunden för vårt engagemang är att

frigöra människor. Det innebär frihet från förtryck, diskriminering, frihet till samma

möjligheter och rättigheter som alla andra oavsett klass, etnicitet, kön, sexuell läggning

och eventuell fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. För att människor ska kunna ta

tillvara sina rättigheter och få samma möjligheter krävs en grundläggande trygghet för

alla individer i samhället. Denna trygghet kommer av en utbyggd generell välfärd som

alla i samhället tar ansvar för.

Denna välfärd ska innefatta allt från garanterad sjuk- och hälsovård, förskola,

utbildning, rätt till bostad och rätt till ett gott liv i alla stadier av livet. Det är via skatt

människor ska betala för denna välfärd. Den mängd skatt varje medborgare ska betala är

beroende av varje enskild individs förmåga att bidra. Alla människor ska sedan kunna ta

del av välfärden efter behov. På så vis skapas ett förtroende för systemet som gör att det

blir stabilt och pålitligt även i framtiden.

För att skapa detta förtroende och ansvar krävs att människor känner att just deras

behov tas tillvara. Därför måste vi ha ett välfärdssystem som är fl exibelt och eff ektivt,

som öppnar för olika sorters verksamhet. Grunden är att det alltid är det off entliga

som ytterst fi nansierar välfärden genom skatter men att själva utförandet av välfärdstjänsterna

kan ske på olika sätt, till exempel genom privata eller kooperativa alternativ.

Grundbulten i välfärdssektorn är personalen. Det är de som i den off entliga sektorn gör

verksamheten möjlig och står som garanter för god kvalitet. SSU anser att personalen i


den off entliga sektorn och deras arbete bör uppvärderas.

Tryggheten för alla människor är i förlängningen själva grundkraften för samhällsutveckling.

När människor inte enbart behöver se till den omedelbara försörjningen eller

hur man ska betala pengar för sjukvård och utbildning kan de istället få chansen att

förverkliga sina mål och drömmar. För att alla ska ha lika möjligheter måste vi också se

till att minska de skillnader i välstånd och möjligheter som fi nns mellan människor som

lever i olika delar i Sverige.

• Välfärden ska syfta till att frigöra alla människor oavsett vilken klass, etnicitet, kön

eller sexuell läggning de har.

• Välfärden ska innefatta allt från garanterad sjuk- och hälsovård, förskola, utbildning,

rätt till bostad och rätt till ett gott liv i alla stadier av livet.

• Den generella välfärden ska vara skattefi nansierad. Skattens ska vara progressiv och

betalas efter förmåga.

• Genom en utbyggd och generös välfärd skapas möjligheter för tillväxt och

samhällsutveckling.

• Regionala skillnader som begränsar människor ska bekämpas, välfärden ska hålla

lika hög kvalitet var man än bor.

Socialpolitik

Vi måste vidga solidaritetsbegreppet till att omfatta alla. Dessvärre hamnar allt fl er av

samhällets grupper utanför det sociala skyddsnätet. Så får det inte vara. Ett heltäckande

socialt skyddsnät är en förutsättning för att garantera goda livsvillkor. Om man blir sjuk

eller förlorar sitt arbete måste man ändå kunna leva ett gott liv.

141


142

Ofta har utsatta grupper aldrig haft möjligheten att ta sig in i systemen och har

därför ingen möjlighet att ta del av systemens fördelar. Omfördelning av samhällets

resurser är nödvändigt för att kunna möta olika individers behov. Ett avgörande led i

det arbetet är ett förändrat socialförsäkringssystem. Sjukskrivningarnas explosionsartade

ökning kräver en ökad samordning mellan aktörerna i de off entliga systemen. Olika

metoder måste prövas. Till exempel måste människor lättare kunna byta jobb inom

off entlig sektor. Det måste ges mer stöd till olika rehabiliteringsprojekt och att de goda

exemplen som vi kan se i olika kommuner sprids över landet. Karensdagen i sjukförsäkringen

ska avskaff as. Att bli sjuk ska inte innebära en bestraff ning i form av utebliven

inkomst.

Socialförsäkringar ska vara utformade enligt inkomstbortfallsprincipen. Ersättningsnivåerna

ska vara så generösa att stödet för de obligatoriska försäkringarna är starkt och

brett. Om nivåerna är för låga riskerar vi att få ett urholkat grundtrygghetssystem. Taket

i socialförsäkringarna ska därför höjas. Försörjningsstödet ska vara en trygghet i alla

livssituationer. Ett stöd ska kunna beviljas vid tillfälliga och kortvariga livsförändringar

såsom till exempel. studier eller vid inkomstbortfall vid arbetets början.

Grupper i samhället får inte generaliseras. Det är inte acceptabelt att vissa grupper,

exempelvis ungdomar, ska undantas rätten till ekonomiskt stöd på grund av ålder.

Åldersdiskriminering ska vara förbjudet. Försörjningsstödet är ska vara utformat så att

det ska ge en god levnadsnivå för den enskilde som har behov av hjälp från samhället.

Socialbidragen får aldrig verka passiviserande. Målet måste alltid vara att alla klarar sin

egen försörjning, och som en följd därav ska den enskilda kunna ställa krav på aktivitet

i form av praktik eller utbildning. De arbetslösas situation får aldrig användas som ett

redskap för att bekämpa infl ationen.

Trots att beslut om fl era välfärdsreformer fattats kommer många gånger inte förbättringarna

dem till del som varit avsedda vid reformerna. Detta beror på oönskade


tröskeleff ekter som exempelvis att familjens försörjningsstöd minskas med barnens

inkomst. Flera bidragssystem bör ses över för att reformerna ska nå önskat resultat.

Bland annat bör man just avskaff a de regler som handlar om att även se till barnens

inkomst när man avgör vilka som ska få ekonomiskt stöd. Barnens intressen ska aldrig

ställas mot de vuxnas.

Hemlöshet är inte bara en bostadspolitisk fråga utan i högsta grad en socialpolitisk

fråga, där missbruk och psykisk ohälsa kan vara några av orsakerna bakom hemlöshet.

Målet är att alla människor ska ha ett hem. Till dess att målet om en bostad åt alla är

uppnått ska olika former av jourbostäder och härbärgen tillhandahållas av kommunerna.

Individuella handlingsplaner ska upprättas. För de personer som inte klarar av att bo i

en vanlig bostad ska alternativ så som gruppbostäder fi nnas. En nationell ombudsman

med ansvar för hemlösas situation, för att skapa nationella rutiner och tillvarata de

hemlösas intressen och rättigheter ska inrättas. Till detta bör kommunala och regionala

tjänstemän knytas som arbetar med dessa frågor lokalt. Tjänsterna ska kunna samordna

bostadsfrågor, arbetsmarknadsfrågor samt vård och övriga sociala frågor.

Människor med funktionshinder får inte utestängas från samhällsgemenskapen på

grund av selektiva välfärdslösningar. Politik för människor med funktionshinder måste

syfta till att ge full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor. Det krävs

både generella åtgärder, för att människor med funktionsnedsättningar ska bli likställda

med andra människor, men också individuella åtgärder för att ge personliga förutsättningar

för ökad självständighet och bättre livskvalitet.

SSU vill se en god välfärd i alla världens länder. Vår kamp för ett tryggt liv för människor

får inte stanna vid nationalstatens gränser.

• Socialförsäkringar ska vara utformade enligt inkomstbortfallsprincipen.

Ersättningsnivåerna ska vara så generösa att stödet för de obligatoriska

143


144

försäkringarna är starkt och brett.

• Karensdagen i sjukförsäkringen ska avskaff as. Att bli sjuk ska inte innebära en

bestraff ning i form av utebliven inkomst.

• Taket i socialförsäkringssystemen ska höjas.

• Det bör fi nnas en landsomfattande norm för försörjningsstöd för att undvika att

enskilda kommuners dåliga ekonomi avspeglar sig i försörjningsstödet.

• Barnens intressen ska aldrig ställas mot de vuxnas. Barns inkomster ska undantas

när beslut om ekonomiskt stöd fattas.

• Till dess att målet om en bostad åt alla är uppnått ska alla hemlösa erbjudas gratis

plats på natthärbärge.

• Arbetet med att förbättra tillgängligheten för personer med funktionshinder ska

prioriteras.

• En nationell ombudsman med ansvar för hemlösas situation ska inrättas.

Vård och omsorg

Sjukvården spelar en avgörande roll både för människors välmående och för medborgarnas

syn på den off entliga sektorn som helhet. Vi unga socialdemokrater anser att det

inte är acceptabelt att människor med stora besvär tvingas vänta på behandling i månader.

En översyn av vårdutbudet både vad gäller personalstyrka och vårdplatser måste

göras kontinuerligt. Där det fi nns brister måste det stärkas upp. Om hemlandstinget

inte kan erbjuda vård eller behandling inom rimlig tid bör varje patient ha rätt att söka

hjälp i ett annat landsting eller hos någon annan vårdgivare. Det fi nns en ofta berättigad

kritik mot bristen på patientinfl ytande. Patientens rättigheter ska stärkas. Det innebär

att den enskildes möjlighet till information och infl ytande över vården måste stärkas.


Hälso- och sjukvården måste utformas utifrån ett vidare perspektiv än hittills. Skillnaderna

mellan olika gruppers hälsa i samhället måste minska. Oavsett klass, etnicitet,

kön, fysisk och psykisk funktionsnedsättning och sexuell läggning måste alla ha samma

förutsättningar för en god hälsa och tillgång till vård. Det är den enskildes behov av

sjuk- och hälsovård som ska stå i centrum och inte sjukvårdsorganisationen. Det är

därför viktigt att utforma en organisation som är tillgänglig och där våra gemensamma

resurser utnyttjas eff ektivt. En jämlik, bra vård över hela landet ska fi nnas. Den som är i

störst behov av vård ska behandlas först.

I dag råder en egendomlig åtskillnad mellan tandvård och övrig hälso- och sjukvård

både vad gäller ekonomi och organisation. Sjukvård och tandvård ska likställas och

inkluderas i samma statliga sjukförsäkringssystem. Tandvård har blivit en klassfråga då

många inte har råd att betala för tandläkarvård. Sjuk- och tandvård ska vara avgiftsfri

upp till 25 års ålder samt på sikt vara kostnadsfri för alla. Innan detta är genomfört ska

ett högkostnadsskydd fi nnas. Likaså bör glasögon vara subventionerade av samhället. Vi

anser också att läkemedelsbranschen bör granskas med utgångspunkten att läkemedelskostnaderna

ska kunna sänkas.

De äldre ska ha ekonomisk trygghet. En väl fungerande äldreomsorg är viktig. Det

allmänna pensionssystemet ska ha kvar sin roll i det totala pensionsskyddet. Men för att

systemet ska vara stabilt och pålitligt även i framtiden krävs förändringar. Under de närmaste

årtiondena kommer antalet personer över 80 år att öka från dagens 450 000 till

750 000. Samtidigt minskar den arbetsföra befolkningen. Aldrig tidigare i historien har

så få befunnit sig i arbetsför ålder i relation till hur många som är pensionärer. För att

fi nansiera den off entliga sektorn långsiktigt krävs någon form av generationsöverenskommelse.

En obligatorisk och progressiv äldreomsorgsförsäkring måste därför införas

för att generationsöverskridande och solidariskt fi nansiera de ökande välfärdskostnaderna

i framtiden. Vi i SSU tycker att nyblivna mammor ska få ha sin partner eller annan

145


146

anhörig övernattande då hon fått barn och sjukhusen/BB ska kunna erbjuda partnern/

den anhöriga en säng. Nyblivna mammor ska inte heller bli hemskickade direkt efter

förlossningen mot sin vilja utan ha rätt att stanna på sjukhus.

Människor med mental ohälsa är en av samhällets mest utsatta grupper i dag. Vi

är i grunden positiva till avinstitutionaliseringen. Människor mår dåligt av att låsas in.

Däremot genomfördes reformerna utan att tillräckliga resurser satsades på att hjälpa

dem som kom ut i samhället. Detta har lett till självmord och att andelen psykiskt sjuka

bland de hemlösa ökar. Kommunerna och staten måste satsa mer på förebyggande

åtgärder för att hejda ökningen av psykisk ohälsa. Antalet vårdplatser och vårdinsatser

måste öka.

Det är en oroväckande utveckling att akutsjukhus i vissa regioner privatiseras. Det

är betydelsefullt att viktiga strategiska enheter inom sjukvården, som bland annat

innehåller forskning, drivs och ägs av den gemensamma sektorn. Däremot måste vi ha

ett välfärdssystem som är fl exibelt och eff ektivt, som öppnar för olika sorters verksamhet.

Grunden är att det alltid är det off entliga som ytterst tillhandahåller sjukvård och

omsorg genom skatter men att själva utförandet av välfärdstjänsterna kan ske på en

rad olika sätt. Dock bör privata aktörer som utför dessa välfärdstjänster endast kunna

återinvestera eventuella vinster i verksamheten.

För att lyckas med våra höga ambitioner är det viktigt att slå vakt om att den svenska

sjukvården är en del av den generella välfärdspolitiken. Det här har visat sig vara ett

överlägset system i jämförelse med privata försäkringslösningar, både ur rättviseaspekt

och ur ekonomisk synpunkt. Detta beror bland annat på att den är enhetligt och off entligt

fi nansierad samt att den omfattar alla.

• Alla former av vård bör tillhandahållas inom tre månader.

• Om hemlandstinget inte kan erbjuda vård eller behandling inom rimlig tid bör varje


patient ha rätt att söka hjälp i ett annat landsting eller hos någon annan vårdgivare.

• Den enskildes möjlighet till information och infl ytande över vården måste stärkas.

• Sjuk- och tandvård ska vara avgiftsfri upp till 25 års ålder samt på sikt vara

kostnadsfri för alla.

• En obligatorisk och progressiv äldreomsorgsförsäkring måste införas.

• Kommuner och landsting måste satsa mer resurser på de som lider av mental ohälsa.

• Akutsjukhus ska inte privatiseras.

Folkhälsa

Det är skrämmande att se hur ohälsan kryper allt längre ner i åldrarna och att det

fortfarande är stora hälsoskillnader mellan arbetare och tjänstemän, mellan kvinnor och

män och mellan infödda och infl yttade svenskar. Ohälsan i samhället har förändrats.

Tidigare tog den sig uttryck i problem som berodde på dåliga boendeförhållanden, bristande

hygien eller fattigdom. I dag handlar den till stor del om dålig psykisk hälsa på

grund av exempelvis stress samt dålig kosthållning som leder till överviktsproblematik

såsom hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Även tobaks- och alkoholkonsumtion och

tobaks- och alkoholberoende är stora folkhälsoproblem. Folkhälsoarbetet måste vara en

process som genomsyrar hela samhället. För att vända trenden måste vi börja mycket

tidigare med förebyggande folkhälsoarbete.

Psykisk ohälsa och övervikt är folksjukdomar. Försämringen av den psykiska ohälsan

har skett i samtliga åldersgrupper upp till pensionsåldern. Det är viktigt att dessa

problem upptäcks tidigt. Här behövs gemensamma mål och en ökad samverkan mellan

kommuner, landsting samt frivilligorganisationer. Vi tror att familjecentraler är ett bra

sätt att arbeta med folkhälsoproblematik och vill att alla i förlängningen ska kunna ha

147


148

tillgång till en sådan vid behov. Större ekonomiska resurser bör läggas på den psykiatriska

barn- och ungdomsvården så att denna kan utvecklas och väntetiderna kortas. En

ständig kamp mot psykisk ohälsa måste föras.

Även ätstörningar, ångest och depressioner är problem som drabbar stora delar av

befolkningen. Antalet självmord ökar och sjunker i åldrarna. Det ska fi nnas en nollvision

i antal självmord och självmordsförsök. Samhällsorsakade sjukdomar som anorexi

och bulimi måste bekämpas genom olika insatser under hela grund- och gymnasieskolan.

Kunskapen om hur ätstörningar förebyggs måste öka hos vuxna som genom sitt

arbete kommer i kontakt med unga människor. Sjukvården måste också ses över för att

få fram en än mer eff ektiv behandling av ätstörningar och liknande problem.

Arbetsgivarna ska ta sitt ansvar för sin personal genom att erbjuda regelbundna

hälsokontroller samt förebyggande friskvårdsarbete. Stress drabbar ofta människor som

upplever sina möjligheter att påverka små eller obefi ntliga. Bland dessa återfi nns stora

grupper ungdomar och låginkomsttagare. Allt fl er unga människor drabbas också vilket

visar sig i allt fl er fall av depression och att många bär på självmordstankar. Det ökade

stillasittandet har lett till en ökad förekomst av övervikt bland befolkningen. Antalet

personer med fetma i Sverige har nästan fördubblats under de senaste åren. Kommunerna

måste ta ansvar för att stärka elevhälsan och därmed förbättra det förebyggande

arbetet.

Idrottsrörelsen har en viktig roll i folkhälsoarbetet. Det är viktigt att idrottsföreningar

får stöd så att ungdomar från olika samhällsgrupper ska kunna utöva en idrott oavsett

vilken inkomst deras familjer har. Fyra av tio kommuner har de senaste åren dragit ner

sitt stöd till idrottsföreningar. För att föreningarnas verksamhet ska gå runt höjs avgifterna

för ungdomar. Avgiftshöjningarna drabbar nästan alla ungdomar i Sverige då cirka

sju av tio mellan 7-14 år är med i en idrottsklubb. Kommunerna måste igen ta ansvar

för att alla har råd att idrotta och därför öka anslagen till idrottsföreningar. Dessutom


ör extra off entligt stöd ges till de föreningar som aktivt jobbar med drogförebyggande

arbete.

Flickors fritidssysselsättningar subventioneras och uppmärksammas inte i samma

utsträckning som pojkars. SSU kräver att kommunerna gör konsekvensanalyser ur ett

jämställdhetsperspektiv av satsningar på ungdomars fritid.

Att kost och hälsa fi nns med redan från de första åren i skolutbildningen är viktigt

för att förbättra folkhälsan. Genom denna utbildning och tillsammans med andra

informationsinsatser måste kunskap spridas kring nyttiga och sunda matvanor. Det är

oacceptabelt att idrottsundervisningen i den svenska skolan minskar. Den bör istället

öka och vara mer individanpassad. Det ska vara alla unga människors rättighet att få

möjlighet till regelbunden rörelse i skolan och därmed en god hälsa som i ett senare

skede av livet reducerar riskerna för sjukdomar. Det är dock viktigt att idrottsundervisningen

inte präglas av prestation, utan görs mer positiv. Det viktiga är att eleverna får

röra på sig och ha roligt. Det är också alla elevers rätt att kunna få ett rejält mål mat om

dagen i skolan. Därför vill vi att det ska bli förbjudet i lag att ta ut avgifter för maten i

skolan som sker i många kommuner i dag.

• Folkhälsoarbetet måste vara en process som genomsyrar hela samhället.

• Större ekonomiska resurser ska läggas på psykiatrivården och barn och

ungdomspsykiatrin ska lyftas fram.

• Alla människor ska kunna ha tillgång till en familjecentral.

• Alla arbetsgivare ska ta ansvar för sin personal genom att erbjuda regelbundna

hälsokontroller samt förebyggande friskvårdsarbete.

• Kommunerna måste ta ansvar för att alla har råd att idrotta och därför öka anslagen

till idrottsföreningar som på senare tid minskat kraftigt.

• SSU kräver att tjejer och killar får samma möjlighet att utöva sina fritidsaktiviteter.

149


150

• Samhällsorsakade sjukdomar som ätstörningar och stress måste bekämpas med

måste bekämpas med olika insatser under hela grund- och gymnasieskolan.

• Regeringen ska ha en nollvision i antal självmord och självmordsförsök.

• Sjukvården måste ses över för att få fram en än mer eff ektiv behandling av

ätstörningar och liknande problem.

• Idrottsundervisningen i den svenska skolan bör öka.

• Genom utbildning och informationsinsatser måste kunskap spridas kring nyttiga

och sunda matvanor.

• Det ska vara förbjudet för kommuner att ta ut avgifter för maten i skolan.

Droger och beroende

Droger passiviserar människor och samhällen. En ökning av alkohol- och narkotikaförbrukningen

skapar likgiltighet bland människor med hänsyn till medmänniskor,

samhälle, politik och demokrati.

En människas konsumtion av alkohol eller narkotika får aldrig inskränka på någon

annan människas trygghet. Därför måste den totala alkohol- och narkotikakonsumtionen

kraftigt sänkas.

Missbruk är djupt rotade i det orättvisa och otrygga samhälle vi lever i. De ekonomiska

kraven som ställs på alla sätter en oerhörd press på människor. Det bästa sättet att

förebygga missbruk kommer därför alltid vara att satsa på att göra människor tryggare.

Förebyggande arbete utgör grunden för kampen mot alla former av missbruk.

Sverige ska fortsätta föra en restriktiv narkotika-, alkohol- och tobakspolitik och det

statliga monopolet på alkoholförsäljning ska bibehållas. Lördagsstängt på systemet ska

återinföras. Som vi vet är det inte bara tillgänglighet och pris som påverkar alkohol-


konsumtionen. Alkoholtillverkarna har börjat arbeta hårt för att hitta nya målgrupper

för sina produkter. Därför vill vi förbjuda all reklam av alkoholhaltiga drycker, i Sverige

och i EU. Vi anser att den svenska regeringen i EU på ett mycket kraftfullare sätt ska

driva frågan om att Sverige ska ha rätt att bedriva en restriktiv narkotika-, alkoholoch

tobakspolitik även om det skulle stöta sig med den fria rörligheten för varor och

tjänster. Folkhälsointresset måste väga tyngre. Överhuvudtaget bör det internationella

arbetet mot droger intensifi eras. Bland annat via biståndsarbete kan man åstadkomma

påtryckningar.

Kontrollen av vem som får sälja tobak och alkoholhaltiga drycker bör förstärkas.

Tillgänglighet och pris påverkar totalkonsumtionen som i sin tur påverkar omfattningen

av såväl narkotika-, alkohol- som tobaksmissbruk. För tobak är det bra med

en åldersgräns på 18 år men ofta säljer ändå handlare till minderåriga. Tillståndet för

att sälja tobak och alkohol ska dras in om handlaren sålt till minderåriga. Rökning bör

också förbjudas i alla off entliga lokaler.

Vad gäller alkohol innebär EU-inträdet stora problem när mer alkohol köps i

utlandet och förs in i Sverige. För att komma till rätta med detta behövs regler för att

omöjliggöra att stora mängder alkohol får föras in i landet. Ett led i detta arbete är

att socialdemokratin måste verka för att miniminivåer för alkoholskatter införs i alla

EU-länder och att dessa ska bedriva en restriktiv alkoholpolitik. Systembolaget ska

även i fortsättningen ha detaljhandelmonopol för försäljning av starkare alkoholhaltiga

drycker. Marknadsföringen spelar också en stor roll. En översyn av hur alkoholföretag

får marknadsföra sina produkter, bland annat från tv- och radiostationer utomlands,

bör också genomföras då denna leder till allt större konsumtion. Alkolås ska fi nnas i

alla nyproducerade motorfordon. SSU anser dessutom att alla fordon som används i

yrkestrafi k ska vara utrustade med dessa lås.

Narkotikamissbruk utgör ett av vårt samhälles största problem. Det handlar om allt

151


152

från doping till heroin. I dagens Europa kan vi se hur liberaliseringen breder ut sig. Det

är orimligt att unga människor slås ut på grund av omgivningens liberala inställning

till narkotika. Vi avvisar alla planer på att legalisera narkotika såväl i vårt land som i

EU. Missbruk och utslagning följer i spår av arbetslöshet, utanförskap och brist på

framtidstro. Varje människa som fastnar i ett missbruk är ett samhälleligt misslyckande.

Ingen människa förtjänar att bli missbrukare. Dock måste vi göra allt vi kan för att

hjälpa narkotikans off er att bli av med sitt missbruk. Ingen narkoman kommer att sluta

att missbruka droger för att man riskerar att åtalas för detta. Missbrukare måste därför

erbjudas vård istället för fängelse, i syfte att bryta sitt missbruk. Hård mot narkotikan

men mjuk mot narkotikans off er måste vara den kompletterande principen som den

restriktiva narkotikapolitiken måste anammas ur om vi ska vara trovärdiga i vår kamp

mot ett narkotikafritt samhälle.

Svensk narkotikapolitik har präglats av att låta ensidiga principer omöjliggöra nya

åtgärder för att hjälpa människor ur sitt missbruk. Sprututbyten och subutexprogram är

exempel på åtgärder som SSU ställer sig positiva till. Alla landsting ska erbjuda dessa

program som ett led i den allmänna missbrukarvården. Det är viktigt att människor

som lider av ett missbruk erbjuds en obruten vårdkedja. En avgiftning måste direkt

följas av rehabilitering.

För att missbrukare ska klara av att leva ett drogfritt liv krävs bättre och utökade

eftervårdsprogram. SSU ställer krav på såväl privata som off entliga bostadsaktörer att

ta ett ansvar för att tillgodose goda möjligheter till olika boenden för människor på väg

ut i samhället efter sin rehabilitering. Behandlingshemmen ska bli fl er och bättre. Vi

vill se en ökad insyn i hur behandlingshemmen sköter sin verksamhet. Människor som

lever i ett missbruk måste ha samhällets stöd, det får inte fi nnas tvivel kring metoder

eller kompetens. Vårdtagarna måste känna säkerhet i den vård och behandling de har

rätt till. Individuella handlingsplaner ska utformas för att hjälpa missbrukare att ta sig


tillbaka in i samhället och få ett värdigt liv. Olika samhällsaktörer måste samarbeta

bättre om insatserna ska vara framgångsrika. Dessutom måste ansvarsfördelningen

tydliggöras, kommuner, landsting och stat måste alltid samverka med utgångspunkt att

ge bästa vård för individen. En misslyckad insats är inte bara allvarligt för individen det

är ett misslyckande för samhället. Många av dem som har missbruksproblem har också

någon form av psykisk sjukdom. Vi anser att landstingets tidigare avdelningar för dubbeldiagnoser

bör återinföras eftersom det kan vara ett sätt att få ner hemlösheten. SSU

ser positivt på sprututbytesprogram som en dellösning på de problem som uppkommer

utav narkotikamissbruk men programmet måste hela tiden utvärderas.

Anhöriga till missbrukare drabbas ofta hårt. Därför är det viktigt att kommuner

och landsting tillhandahåller resurser och utvecklar formerna för vård av familjer och

anhöriga.

Vi måste fortsätta med förebyggande arbete i form av DANT-information (doping,

alkohol, narkotika och tobak) tidigt i skolorna och aktivt påvisa även tobakens skadeverkningar.

Även spelberoendet måste tas på största allvar. Beroendet av spel förstör

såväl människors sociala som ekonomiska livschanser. Därför är det angeläget med

större resurser för behandling av spelmissbrukare.

• Sverige ska fortsätta föra en restriktiv narkotika-, alkohol,- spel- och tobakspolitik.

• Det statliga monopolet på alkoholförsäljning ska bibehållas.

• Den svenska regeringen ska gentemot EU på ett mycket kraftfullare sätt driva

frågan att Sverige ska ha rätt att bedriva en restriktiv narkotika-, alkohol- och

tobakspolitik, även om det skulle stöta sig med den fria rörligheten för varor och

tjänster.

• Tillståndet för att sälja tobak och alkohol ska dras in om handlaren sålt till

minderåriga.

153


154

• Socialdemokratin ska verka för att miniminivåer för alkoholskatter införs i alla

EU-länder och att EU ska bedriva en restriktiv alkoholpolitik

• En översyn av hur alkoholföretag får marknadsföra sina produkter, bland annat från

tv- och radiostationer utomlands, bör genomföras.

• Alkolås ska fi nnas i alla nyproducerade motorfordon och i fordon som framförs i

yrkestrafi k.

• Behandlingshem för narkotikamissbrukare ska bli fl er och bättre.

• Individuella handlingsplaner ska alltid tas fram för att hjälpa missbrukare att ta sig

tillbaka in i samhället och få ett värdigt liv.

• Reklam för alkoholhaltiga drycker ska förbjudas, i Sverige och i EU.

• SSU ser positivt på sprututbytesprogram som en dellösning på de problem som

uppkommer utav narkotikamissbruk men programmet måste hela tiden utvärderas.

• SSU vill ha att alla landsting ska erbjuda sprututbytesprogram som del av den

allmänna missbrukarvården.

• SSU vill ersätta fängelsestraff med vårdinsatser gällande brott med

narkotikarelaterad missbruk.

• Målet för den svenska restriktiva narkotikapolitiken måste kompletteras med

principen om att vi ska vara hårda mot narkotikan men mjuka mot narkotikans

off er.

Bostadspolitik

Vi behöver en aktiv bostadspolitik. Genom den gör vi det möjligt att tala om en samhällsbyggnadspolitik.

Bostaden är en rättighet och inte en handelsvara och därför måste


också samhället garantera bostäder åt alla. Om välfärdsamhället ska komma alla till dels

måste alla människor oavsett ekonomisk styrka, etniskt bakgrund, social status ha rätt

till en god bostad. En aktiv bostadspolitik kan vara ett kraftfullt verktyg i kampen mot

klyftor i boendet, utanförskap och främlingsfi entlighet i samhället. På samma sätt som

vi argumenterar för god vård, jämlik välfärd och bra service i den off entliga sektorn eller

om full sysselsättning ska vi argumentera för en social bostadspolitik.

En utbredd bostadsbrist tvingar unga människor till otrygghet i boendet genom

svart-, andrahands- eller tredjehandskontrakt. Under åren har bostadspolitiken handlat

mer om att administrera och förvalta än om att ställa upp nödvändiga visioner kring

samhällsplanering och samhällsbyggnad. Det nuvarande målet på 30 000 nya bostäder

om året som regeringen arbetar efter duger inte. Vi måste våga ställa högre krav och

djärvare mål. Ett nytt miljonprogram är inte lösningen i dag, däremot måste politiken

sätta dagordningen. Endast ett ökat byggande kommer att pressa priser, skapa nya bostäder

och lösa bostadsbristen. SSU ser nödvändigheten i att alla delar av samhället tar

sitt ansvar för samhällsbyggnaden.

Segregation i samhället är ett stort problem. Segregation innebär att människor ges

väldigt olika förutsättningar för att leva sina liv. Tydligt kan vi se att bostaden delar upp

människor. Många utmålar våra miljonprogramområden som stora misslyckanden när

det gäller segregation och bostadspolitik. Vi menar att detta är en halvsanning. När miljonprogrammet

genomfördes innebar detta stora välfärdsvinster för väldigt många människor

i landet. Planeringen av bostäderna innebar stora förbättringar i boendestandard.

Tyvärr har dessa områden under åren fått stå tillbaka för andra projekt och därför ser vi

i dag en utveckling där vi är på väg att cementera klassklyftorna genom bostäderna.

I dag ställer nya grupper nya krav på standard och boendekvalitet. Våra miljonprogramområden

sitter på en mångfald som vi inte fi nner någon annanstans i samhället.

Kanske är det så att det är villaområdena runt om i våra städer som är de verkligt

155


156

segregerade bostadsområdena. Vi måste våga satsa på att komplettera bebyggelsen i våra

miljonprogramsområden. Genom att staten riktar medel till Boverket kan satsningar

göras såväl av byggnation av nya bostäder i olika upplåtelseformer som till insatser för

att förbättra miljön och den sociala situationen. Samhällsplaneringen måste följa människors

krav, nya normer skapas som passar bättre in i det nya samhället.

I Sverige i dag kan man ofta avgöra en persons socioekonomiska bakgrund genom

att ta reda på var personen bor. Det kan vi aldrig acceptera. Därför måste bostadsområden

präglas av mångfald och inte av segregation. När nya bostadsområden uppförs

måste därför planeras och byggas med mångfald och förståelse som ledstjärna. Blandade

upplåtelseformer kommer att leda till att människor från olika bakgrunder kan leva tillsammans.

En aktiv bostadspolitik kan vara ett kraftfullt verktyg i kampen mot klyftor i

boendet, utanförskap och främlingsfi entlighet i samhället.

Boende i våra allmännyttiga bostadsföretag måste ges möjlighet till infl ytande över

sitt boende. SSU anser att föreningslivet kan göra stora insatser i våra bostadsområden

runt om i landet. Genom ett aktivt föreningsliv kan närdemokratin utvecklas och de boende

kan bli aktiva på olika vis. Genom den statliga satsningen på Boverket kan medel

frigöras till insatser i kommunernas stadsdelar som kan komma föreningsliv till del.

Pengarna kan användas till kultur, upprustning av lokaler, studiesatsningar eller upprustning

av närmiljön. Det måste vara de boende som avgör vad som är viktigt i just deras

livssituation. SSU anser att statens satsning på bostadspolitiken måste vara mer fl exibel.

Det selektiva bostadsbidraget generar starka marginaleff ekter för låginkomsttagare

och utgör ett svåröverkomligt och krångligt system. Genom att hyresvärdarna räknar

med att de boende kan få bidrag fungerar de alltför ofta som en direkt transferering

från staten till privata värdar och bolag. SSU anser därför att nya former för att generellt

sänka hyresläget och ge stöd till låginkomsttagare ska intensifi eras. Först när fullgoda

alternativ till bostadsbidraget tagits fram bör bidraget avskaff as.


• Bostaden är en rättighet.

• Målet om nyproduktion av bostäder måste höjas.

• Miljonprogramområdena i landet ska utvecklas genom aktiv social bostadspolitik.

• Nya normer enligt nya samhällsmönster måste skapas om vi ska lyckas med

integrationen.

• Föreningslivet är en stor del av arbetet med lokal utveckling.

• Bostadsbidraget ska ses över och på sikt avskaff as till förmån för ett bättre stöd

till dem som är i behov.

• SSU kräver att framtidens bostadsområden ska innehålla såväl villor som

bostads- och hyresrätter med ett vitt kostnadsspektrum. Detta för att säkerställa en

social blandning i bostadsområdet.

Finansiering av bostäder

Olika politiska nivåer har olika ansvar för samhällsbyggnad. Staten har ett övergripande

ansvar när det gäller skatter och lagstiftning. Vi menar att fastighetsskatten måste fi nnas

kvar också i framtiden. Skatten baseras på fastighetens taxeringsvärde och är ett sätt att

beskatta tillgångar som inte är rörliga. Dessutom är det ett sätt att omfördela resurser

regionalt. Detta innebär inte att vi inte ser problemen som kan uppstå. Till exempel när

någon ärver ett hus och inte för den sakens skull är rik och på sikt tvingas till försäljning

av huset då skatten slår för hårt. Lösningen är inte att ta bort skatten helt utan

lösningen är att se över systemet så att det inte slår fel. När det gäller skattediskussionen

kring bostadspolitiken får vi inte fastna i en borgerlig kritik av skatterna. Tvärtom är

det så att hyresrätten missgynnas som boendeform. Villor och bostadsrätter gynnas

genom avdragssystem och låsta taxeringsvärden. Detta innebär att de som inte har råd

157


158

att köpa sin bostad får betala mer för sämre bostadsstandard. Därför ser SSU positivt på

skattereformer som gynnar hyresrätten på bekostnad av andra bostadsformer. Samtidigt

som vi prövar olika metoder som samordnad upphandling, regionala bostadsföretag och

andra åtgärder kan en sänkning av byggmomsen vara nödvändig. Detta ska ske mot

löfte att det kommer konsumenterna till del.

För att på sikt pressa boendekostnaderna måste också staten föra en aktiv politik

på området. Vi ser också nödvändigheten i att exempelvis statens egna fastighetsbolag

används för att på sikt bygga fastigheter. Detta för att motverka kartellbildningar i

byggbranschen. Vi kräver att staten också gör en rad satsningar på utgiftssidan när det

gäller samhällsbyggnad och bostäder och inte endast ser frågorna som en inkomst.

Vi ställer oss positiva till försök att stärka konsumenternas roll på bostadsmarknaden

genom statliga bostadslån och utvecklade bostadsbidrag. Däremot kommer vi inte att

acceptera att staten och kommunen backar undan från sitt ansvar. Vi måste utveckla

moderna system som följer samhällsutvecklingen.

• Fastighetskatten ska behållas men måste anpassas så att den inte slår mot ”fel”

grupper.

• Statliga bolag ska erbjuda byggnation av fastigheter till kommunerna.

• Konkurrenssituationen på byggmarknaden måste ses över.

• Statlig mark måste erbjudas i förmånliga lägen och till förmånliga priser till

allmännyttiga bostadsföretag.

• Konsumenternas roll på bostadsmarknaden ska stärkas.

• Statliga bolånegarantier ska införas.


Rätten till bostad

Det enda sättet att garantera det stora fl ertalet människor en god bostad är genom

en väl fungerande allmännytta. Därför måste vi till varje pris försvara allas rätt till en

hyresrätt. Ett sätt att skapa en stabilare situation på marknaden är att omvandla bolag

till stiftelser. Då garanterar vi att samhället kommer att ta ansvar för hyresrätten och

skyddar oss från en situation där fl er hyresrätter omvandlas till bostadsrätter. Vi menar

att det måste råda valfrihet i boendet över hela landet. Vi kräver samtidigt att kommunerna

tar ett större ansvar när det gäller boendet. Där det i dag saknas ett allmännyttigt

bostadsföretag ska detta upprättas på nytt. Kommunala eller regionala bostadsförmedlingar

ska upprättas där också privata fastighetsägare ska lämna in lägenheter genom en

ny anvisningslag. Vi menar att minst 50 procent av varje hyresfastighet ska förmedlas av

en bostadsförmedling. Ägardirektiv måste tydliggöras så att de allmännyttiga bostadsföretagen

verkligen används till det dom är till för.

Vi vet också att en stor blandning av upplåtelseformer ökar rörligheten på arbetsmarknaden

när alla människor kan fl ytta dit de behöver för att få ett jobb. Det krävs

därför ett stort samhällsansvar för att trygga blandningen när marknaden inte klarar av

att ge oss det. Detta är nödvändigt för det moderna samhället där det ofta ställs krav

om rörlighet och särskilt då på oss ungdomar, för att studera eller för att fi nna attraktiva

arbeten. Vi efterfrågar olika boendeformer i olika skeenden i livet. Därför måste vi se

över våra system så att alla upplåtelseformer behandlas neutralt såväl gällande skatter

som vid subventionering. Oavsett om man bor i villa, bostadsrätt eller i hyresrätt ska

man behandlas lika.

För att motverka bostadsbristen i landet måste alla samhällsnivåer hjälpas åt.

Kommunen har genom sitt plan- och markmonopol unika möjligheter att säkerställa

bostadsförsörjningen. Men fl er måste ta ansvar. Genom Boverket kan staten erbjuda

159


160

expertis gällande upphandlingar så att kostnaderna sjunker. Det visar sig redan i dag

att där man har kunskap om goda upphandlingar sjunker kostnaderna för bostadsproduktion

och så tryggar vi en lägre boendekostnad utan att minska kvaliteten. I regionala

allmännyttiga bostadsföretag kan vi samla större kompetens och göra vinster vid

upphandlingar. Detta kan också vara ett sätt att hålla hyror nere på rimlig nivå. Vi anser

att hyran inte får överstiga en fj ärdedel av inkomsten och hyressättningen ska baseras på

bruksvärdessystemet.

Vi kan aldrig acceptera att unga människor tvingas in i ett andrahandsboende där

lägenheter byggs efter en slag grupptillhörighet. Ungdomsbostäder får inte handla om

att man tvingas bo på minimal yta med minimal inredning. Unga människor har precis

samma rätt som medelålders människor. Vi kommer aldrig att acceptera ungdomslöner

och därför accepterar vi inte heller ungdomsbostäder. Däremot kan stödet för byggande

ses över så att vi kan skapa fl yttkjedor som frigör bostäder för olika grupper. Bidragen

kan handla om förtätning av städer, utnyttjanden av utrymmen som i dag inte används,

omvandling av gamla industrilokaler och marksanering.

SSU menar också att det är dags att se över produktionen av bostäder så att det

byggs miljövänligt och hållbart i Sverige. Forskning av nya produktionssätt kring ny

byggteknik och av nya material måste öka. Ett led i detta är att ta vara på de resurser vi

har i landet och börjat bygga i trä. Styrning mot en mer miljövänlig byggteknik kan ske

genom riktade stöd och subventioner. Fjärrvärme, grön el, miljöstationer i närhet till

fastigheterna och möjlighet till en god närmiljö måste vara en del i en ny samhällplanering.

• Hyresrätten ska skyddas.

• Allmännyttan ska bibehållas och utvecklas.

• Valfrihet gällande upplåtelseformer måste gälla i hela landet.


• Omvandlingar av allmännyttiga bostadsföretag till stiftelser kan vara en

nödvändighet.

• Ägardirektiven i samhällsägda företag måste vara tydliga.

• Subventioner och skatter emellan upplåtelseformer i boendet ska vara neutrala.

• Boverket ska ges i uppdrag att bistå med expertishjälp vid upphandlingar.

• Regionala bostadsföretag måste prövas.

• Hyran får inte överstiga mer än en fj ärdedel av inkomsten.

• Hyran ska sättas efter bruksvärdessystemet.

• Stödet till bostadsbyggande måste vara fl exibelt.

• Plan- och bygglag och miljöbalk måste samordnas och ses över.

• Forskning kring grön byggteknik måste ske.

• En styrning till mer miljövänlig produktion genom subventioner och skatter kan

vara nödvändig.

• SSU anser att det ska fi nnas miljöstationer i anslutning fastigheter av större modell.

• SSU tycker att man ska bygga mer i trä.

Familjepolitik

Socialdemokratisk familjepolitik ska skänka både trygghet och bidra till ökad jämställdhet.

Familjen har traditionellt varit en central del av samhället och under en lång period

har vi utgått från att familjen ska bestå av mamma, pappa och barn. Verkligheten ser för

många annorlunda ut och familjepolitiken måste syfta till att alla barn och ungdomar

ska ha en bra uppväxt. Den unga socialdemokratin vill verka för att omdefi niera begreppet

familj och befria det från den heterosexuella normens bojor. Familj bör endast

innefatta en grupp människor som lever tillsammans och ej föra med sig ett bagage av

161


162

heterosexuellt par i förgrunden. Människor ska vara fria att välja i vilken slags konstellation

de vill leva. SSU tror att andra familjekonstellationer, såsom samkönade samt

ensamstående föräldrar kan ge en lika bra grund i livet som kärnfamiljen. SSU kräver

att det införs en neutral juridisk samlevnadsform som inte värderar eller skiljer mellan

sexualitet och kön.

Alla människor, oavsett sexuell läggning, ska ha möjlighet att bli föräldrar genom

adoption eller insemination.

I kampen för kvinnans frigörelse har föräldraförsäkringen varit en viktig landvinning

för att möjliggöra för kvinnor att kunna kombinera arbete och barnafödande.

Fortfarande uppvisar det svenska arbetslivet en stor ojämlikhet mellan könen – kvinnor

har lägre lön och saknar männens möjligheter att nå chefspositioner, trots att kvinnor

generellt är bättre utbildade. Mycket av detta beror på att 80-85 procent av föräldraledigheten

utnyttjas i dag av kvinnor. Det här gör kvinnor till en mer osäker arbetskraft

för arbetsgivaren. Arbetsgivare räknar med att kvinnor kommer att vara borta mer från

arbetet och svarar med att erbjuda mindre kvalifi cerade arbetsuppgifter och lägre lön.

Det fi nns fl era orsaker till att föräldraförsäkringen utnyttjas starkt ojämlikt. Mycket har

med patriarkala strukturer att göra. Dessa kommer inte att ändras i en handvändning.

Men politiska beslut kan på sikt förändra de strukturer som ligger bakom att förlegade

könsroller och tankemönster stärks och lever kvar.

Av dessa skäl bör föräldraförsäkringen helt knytas till individen – till den enskilda

vårdnadshavaren. Det är också en rättvisefråga för barnen. Barn har rätt till båda sina

föräldrar. Detta innebär naturligtvis mindre valfrihet för vårdnadshavarna. Men ett jämnare

utnyttjande av föräldrapenningen skulle leda till en arbetsmarknad som fungerar

bättre och där jämställdheten också får genomslag i hemmen.

Ingen som vill ska behöva avstå från att skaff a barn på grund av otrygga förhållanden

och ekonomi. Ett av många skäl till att många inte skaff ar barn är otrygga anställ-


ningar och otrygg framtid på arbetsmarknaden. Därför är tillsvidareanställningar norm

för befolkningstillväxt och därför behövs det fortsatta satsningar på barnfamiljerna.

Både minimibeloppet och taket i föräldraförsäkringen måste höjas. Dessutom ska föräldraförsäkringen

i alla dess delar även omfatta studenter. De ekonomiska familjestöden

i form av barn- och bostadsbidrag är också viktiga och är för väldigt många familjer en

förutsättning för att komma upp i en dräglig levnadsnivå.

Ytterligare ett sätt att stimulera barnafödandet och stötta nyblivna föräldrar är att

inrätta ett födelsebidrag till familjer som fått sitt första barn. Med nuvarande situation

blir annars barnbidraget inte det generella stöd som man tänkts sig och då hotas i

förlängningen hela den socialdemokratiska fördelningspolitiken. Vi vill att barnbidraget

ska förbli generellt och höjas.

En av de mest kritiska perioderna i ett förhållande är när det första barnet kommer

till familjen. Vi ser det särskilt viktigt att unga föräldrar får stöd och råd i sitt föräldraskap,

till exempel genom föräldrautbildning.

• Föräldraförsäkringen bör helt knytas till individen – till den enskilda

vårdnadshavaren.

• Både minimibeloppet och taket i föräldraförsäkringen måste höjas.

• Föräldraförsäkringen i alla dess delar även ska omfatta studenter.

• Ett födelsebidrag till familjer som fått sitt första barn ska införas.

• Garantibeloppet för barnlediga föräldrar måste höjas.

Sexualpolitik

Sexualiteten är en positiv kraft hos människan, en viktig del av livet och en viktig del av

163


164

varje människas identitet. Alla har rätt att utöva sin sexualitet på det sätt det önskar så

länge det inte skadar någon annan. Sexuell och reproduktiv hälsa och tillhörande rättigheter

är mänskliga rättigheter. De är universella, individuella och okränkbara. Tyvärr

kränks dessa rättigheter varje dag runt om i världen. Alltför många människor lever

utan makt över sin sexualitet och rätten att få bestämma över sin egen kropp.

Sexualitet och samliv hänger ihop med de villkor människan lever under. Tidspress,

sjukdom, stress och ekonomiska bekymmer påverkar våra möjligheter att ta vara på

sexualitetens positiva kraft. Den som har ekonomiska och sociala resurser har större

möjlighet att göra val och söka stöd i svåra situationer. Möjligheten att njuta av sin

sexualitet och fatta beslut om den förutsätter att jämlikhet mellan människor råder. Den

ojämlikhet som råder mellan killar och tjejer måste motarbetas. SSU menar att varje

individ ska ha friheten att bestämma över sin egen sexualitet. I dag är heterosexualiteten

norm i samhället. Många gånger diskrimineras därför människor med en annan sexuell

läggning. SSU menar att homo-, bi-, och transpersoner inte ska kunna särbehandlas och

uteslutas från ett visst sammanhang av religiösa, politiska eller sociala skäl.

För att människor ska få kunskap om sexualitet och samlevnad krävs en bra sexualundervisning.

Sexualundervisningen i skolan har varit obligatorisk i Sverige i över

femtio år men är fortfarande ofta alltför summarisk och godtycklig. Undervisningen är

många gånger enbart inriktad på fortplantning och könssjukdomar och saknar en helhetssyn.

Elever har rätt till en bra sexualundervisning där samtal om bland annat kroppen,

relationer och värderingar ingår. Sexualundervisningen bör också vara obligatorisk

på SFI undervisning.

För att sexualundervisningen ska bli bra krävs det att lärarna har en bra utbildning i

hur man lär ut detta ämne. Sexualitet och samlevnad är dessvärre inte ännu ett obligatoriskt

ämne på lärarhögskolorna. Det måste genast förändras.

En viktig uppgift för undervisningen i sexualitet och samlevnad är att bearbeta frå-


gor kring sexualitet både ur ett jämställdhetsperspektiv och ett jämlikhetsperspektiv. På

så sätt kan undervisningen bidra till att bekräfta unga människors rätt till sin sexualitet

och sexuella frihet och ge dem styrka att sätta sina egna gränser. Undervisningen ska ge

information om hur man på ett säkert sätt kan njuta av sin sexualitet.

För att kunna njuta av sex utan att vara rädd för att bli oönskat gravid eller få en

könssjukdom behövs preventivmedel. Kondom är ett bra alternativ då de skyddar mot

både graviditet och könssjukdomar. Kondomer ska därför vara gratis.

Än fi nns inte något manligt hormonellt preventivmedel som ger män lika möjligheter

som kvinnor att kontrollera sin fertilitet. Forskning kring detta bör uppmuntras.

Frågan om manligt hormonellt preventivmedel är en jämställdhetsfråga.

Sexualiserat våld i form av sexuella trakasserier, våldtäckt och kvinnomisshandel är

oacceptabla företeelser. De är samtliga uttryck för ojämlika maktförhållanden mellan

kvinnor och män. Våld och trakasserier förekommer även inom samkönade relationer.

Sexualiserat våld handlar om maktutövning. Kulturella skillnader får aldrig bli en ursäkt

för kvinnoförtryck, att bevara en minoritetskultur får aldrig bli viktigare än våra jämlikhetsnormer.

Unga kvinnor och män ska få hjälp och stöd av myndigheter att fl ytta

hemifrån om de inte kan fortsätta leva tillsammans med sina släktingar. Om en ung

person utsätts för trakasserier, misshandel eller frihetsberövande därför att hon eller han

motsatt sig familjens krav på giftermål ska hon eller han erbjudas ekonomisk hjälp och

hjälp med skyddat boende. Ingen ska behöva leva under hot om tvångsgifte. Lagstiftningen

och tillämpningen av denna ska ses över, det förekommer att unga personer med

annan etnisk bakgrund särbehandlas.

SSU kräver krafttag för att kvinnlig könsstympning inte ska genomföras på fl ickor

och unga kvinnor. Trots att lagstiftning mot könsstympning fi nns förekommer det ändå.

Könsstympning ska jämställas med grov misshandel. Sverige bör garantera asyl för de

som hotas av könsstympning.

165


166

Det yttersta uttrycket för kvinnors underordning och för de ekonomiska orättvisorna

mellan könen är sexslavhandeln med kvinnor och barn. Den är välorganiserad och

spridd över hela världen. Inom EU arbetar medlemsstaterna för att tillsammans stoppa

slavhandeln. Det är bra men det räcker inte. Kampen måste föras globalt. Arbetet mot

sexslavhandeln bör uppmuntras och tilldelas ökade resurser.

Att själv få bestämma över sin egen kropp är självklart för SSU. Kvinnans rätt att få

bestämma om hon ska föda eller inte är fundamental för känslan av egenvärdet och friheten

att välja sitt sätt att leva. I många länder nekas kvinnan rätten att få möjligheten

att göra abort. Det är inte förenligt med en socialdemokratisk människosyn. SSU kräver

att utländska kvinnor ska ha rätt att komma till Sverige för att få en abort utförd. SSU

vill att den nuvarande abortlagen bibehålls.

SSU vill att äktenskapet ska ge lika rättigheter och skyldigheter för alla oavsett sexuell

läggning. Äktenskapslagstiftningen ska därför vara könsneutral.

• SSU kräver att äktenskapslagstiftningen blir könsneutral.

• Att homo-, bi- och transsexualitet godtas som skäl till asylrätt i Sverige på samma

grund som politisk och rasistisk förföljelse.

• Att lärarutbildningen har sexualitet och samlevnad i sin obligatoriska kursplan.

• Sexualundervisningen ska utökas, förbättras, vara icke värderande samt ta upp

frågor som rör genussystem och könsroller.

• Alla unga män och kvinnor har rätt till en ungdomsmottagning i sin närhet.

• Könsstympning ska jämställas med grov misshandel.

• Att ökat stöd ges till utveckling av hormonella preventivmedel för män.

• Mensskydd ska vara gratis.

• SSU vill att samhället vidareutvecklar metoder för att förebygga, upptäcka och

beivra sexuellt våld och sexuella övergrepp.


• Arbetet mot sexslavhandeln måste stärkas.

• Rätten till abort är en mänsklig rättighet.

• Sverige ska ge bistånd till de så kallade abortbåtarna.

• Utländska kvinnor ska ha rätt at få en abort utförd i Sverige.

• Den medicinska forskningen kring kvinnlig sexualitet ska utökas.

167


168

Kriminalpolitik

Målet med vår kriminalpolitik är ett samhälle utan brottslighet där människor känner

trygghet. Kriminalitet är en mänsklig skapelse som handlar om att peka ut vad samhället

anser vara hotfullt mot den nuvarande ordningen. Vad som anses kriminellt i dag

och vad som tidigare har varit kriminellt ändras med tiden. Historiskt har stämplandet

av något som brottsligt främst handlat om att skydda de högre samhällsskikten och

deras egendom från den misär som de lägre klasserna levt i och att fortsatt upprätthålla

den klassordningen. Rättsväsendet har också spelat en väldigt stor roll i upprätthållandet

av könsmaktsordningen och har ofta lämnat kvinnor och barn med ett mycket svagt

rättsligt skydd. De här mönstren präglar rättsväsendet och synen på kriminalitet även i

dag. Utsatta grupper döms ofta hårdare, kvinnor skuldbeläggs i våldtäktsrättegångar och

brottsligheten är betydligt högre i samhällets mer utsatta grupper. Vårt främsta vapen

mot brottslighet är välfärd och jämlikhet. Det bästa sättet att minska brottslighet är

minskningen av klassklyftor och en hård kamp mot patriarkatet och andra sociala orättvisor.

De som utsätts för brott ska få samhällets fulla stöd för att minska de fysiska och

psykiska skadeverkningarna. Ekonomisk utsatthet och utanförskap är betydande orsaker

till kriminalitet. Kriminalpolitiken måste innefatta allt från människors grundläggande

uppväxtvillkor till rättshjälp för brottsoff er.


Hot och brott

Kriminaliteten i samhället innebär minskad trygghet för människor. Hot och brott kan

många gånger även vara direkta hot mot demokratin. Tidigare militära hot ersätts i dag

av den organiserade gränsöverskridande brottsligheten som måste angripas från olika

håll. Samarbete mellan polis och åklagare i olika länder är en förutsättning eftersom

denna typ av kriminalitet inte bryr sig om nationsgränser.

Ekonomisk brottslighet innebär att resurser i samhället fördelas ojämlikt och utan

demokratisk kontroll. Dessa brott slår direkt mot vår gemensamma välfärd och måste

bekämpas hårdare och mer eff ektivt än i dag. Svartarbetet är ett stort problem i dagens

samhälle. Skrupelfria arbetsgivare utnyttjar människor med en svag ställning på arbetsmarknaden.

Arbetsgivarna tjänar stora pengar skattefritt och arbetstagarna har inga sociala

förmåner och en mycket svag ställning gentemot arbetsgivaren. Krafttag måste tas

till gentemot svartarbetet, både genom upplysning och genom ett rent polisiärt arbete.

Ökade resurser måste gå till ekobrottsmyndigheten.

Grupper och personer som styrs av homofobi, sexism, rasism och främlingsfi entlighet

är ett hot mot demokratin och medborgarnas trygghet. Dessa extrema grupper

begår brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna. Mörkertalen är stora för

den här typen av brott.

Prostitution och sexslavhandel är ett extremt uttryck för kvinnoförtryck. Samhället

måste ge reella möjligheter för prostituerade att ta sig ur sin situation. Problemet

med traffi cking är internationellt och arbetet för att motverka det måste föras över hela

världen. Därför stödjer SSU den svenska sexköpslagstiftningen. Även barn drabbas av

sexhandeln. SSU kan aldrig acceptera att barn tvingas till sexuella handlingar, utsätts för

annan förnedring eller blir torterade. Barn ska ha en tydlig särställning när de utsätts för

brott. Detta innebär att barns utsatthet och behov av extra stöd och rättigheter till ett

169


170

ombud ska tillgodoses i rättssystemet. SSU anser att alla som är under 18 år ska omfattas

av lagstiftningen om barnpornografi brott. Våldtäkt och våld mot kvinnor är det mest

brutala uttrycket för maktordningen i samhället där mannen är överordnad kvinnan.

Omfattningen av dessa våldsbrott som ofta sker inom hemmets väggar är enorm och

mörkertalet är stort. Samhället måste öka kunskapen runt det så kallade hedersrelaterade

våldet och agera för att kunna möta de kvinnor som utsätts.

Narkotikahandeln är ett av de största problemen i dag. Narkotika genererar många

andra brott såsom exempelvis stöld och misshandel. Handeln måste vi komma åt med

gränsöverskridande polisiära insatser men missbruket måste hanteras både med förebyggande

arbete och vård.

• SSU anser att kriminalpolitik främst ska handla om orsaksbekämpning.

• Ge extra resurser till åklagare och polis för att utreda ekonomisk brottslighet.

• Skärp straff en för bokföringsbrott.

• Kunskapshöjande insatser för polis och åklagare för speciella typer av brott ska

genomföras då det kan öka antalet anmälda brott.

• Socialdemokratin bör utföra ett internationellt opinionsarbete i internationella

instanser och samarbetsform för att förbud mot sexköp ska införas även i andra

länder.

• Gemensamma polisiära insatser internationellt måste utvecklas för att stoppa

sexslavhandel och sexturism.

• Socialtjänsten bör ges i uppdrag att söka upp prostituerade för att kunna erbjuda

stöd.

• Allt innehav av barnpornografi skt material ska förbjudas.

• Resurser måste sättas in tidigt för att förebygga missbruk.

• Polisen måste ges större möjligheter att utveckla samarbete över nationsgränserna


för att minska narkotikahandeln och den illegala importen av alkohol.

• Fortsatt restriktiv svensk narkotikalagstiftning.

• Samverkan mellan tull, polis och kustbevakning måste förbättras för en

eff ektivisering av smuggelbekämpningen.

• Rättssystemet ska ha ett könsmaktsperspektiv.

• Varje polisdistrikt bör inrätta en speciell familjevåldsenhet med specialistkompetens.

• Samhället måste avsätta resurser för att stötta våldsutsatta kvinnor och barn.

• Kommunerna måste kunna erbjuda skydd för de kvinnor som lever under hot.

• Möjligheten till skyddad identitet måste ses över och förbättras.

• SSU ställer sig positivt till att män eller kvinnor som misshandlas sin partner

erbjuds vård av samhället.

• SSU stödjer den svenska sexköpslagstiftningen.

Verktyg för trygghet

Trots en väl utvecklad välfärdspolitik begås brott. För att brottslingar inte ska återfalla

i kriminalitet krävs en mångfald av insatser från samhällets sida. Påföljden vi utdömer

ska dels skydda från brott och dels avskräcka. Vård och rehabilitering är dock den viktigaste

principen. Medborgarna måste känna tillförlit till de redskap som används.

Hårdare påföljd är inte verkningsfullt eftersom det inte minskar brottsligheten.

Psykiskt sjuka ska alltid få behandling som påföljd. Däremot behövs en förbättrad rehabilitering

som verkligen kan förbättra förutsättningarna för den kriminella att ta sig ur

brottsbanan. SSU anser också att straff myndighetsåldern och myndighetsåldern ska vara

densamma. En del unga kvinnor utnyttjas av de personer samhället tillhandahåller för

att skydda dem. Ett exempel är när klientens rätt att träff a sin advokat ensam utnyttjas.

171


172

Advokater som köper sexuella tjänster av sina klienter är tyvärr verklighet i dag. Systemen

måste ses över så att dessa handlingar kan stoppas.

SSU är skarpt kritisk till den utveckling i samhället som innebär ökad kontroll över

individen i form av kameraövervakning och DNA-register. Respekt för människors

integritet måste vara ledstjärnan i arbetet mot ett tryggare samhälle. Istället för åtgärder

när det redan är för sent måste kraftfulla insatser göras i förebyggande syfte.

Påföljdens främsta funktion är att hjälpa en människa ur en kriminell vardag, men

den är också en markering från samhället mot brottet. Påföljden måste anpassas till

den som begått brottets bakgrund och livssituation. Dessutom är det en metod för att

påverka den dömde att avbryta sin kriminalitet. Därför ställer sig SSU positiva till nya

metoder så som medlingssystem där förövaren möter brottsoff ret. Påföljden måste

användas rätt för att vara funktionella. Hårdare påföljd ger inte lägre brottslighet. Även

om SSU principiellt sett är emot fl er fängelseplatser så anser vi att det i dag behövs en

lägre beläggning på fängelserna för att garantera en bra miljö för både de intagna och

de anställda.

Polisen har en central roll att fylla för att människor ska känna trygghet. En utveckling

och förbättring handlar inte enbart om ökade ekonomiska resurser utan även om

förändrade arbetssätt. Poliskåren ska präglas av öppenhet och respekt för individen.

Polisens nya typ av ammunition, vilken består av expansiva kulor, har varit förbjuden

för militär att använda i krig sedan Haagkonferensen 1899 eftersom att den anses vara

mycket inhuman. Polisen ska inte heller få använda den här typen av ammunition.

Polisutbildningen behöver utvecklas och integreras med den övriga universitetsvärlden.

I polisernas utbildning ska det ingå olika specialområden, till exempel sexualiserat våld

eller ekonomisk brottslighet. Alla kan inte vara experter på allting. Polisens lokala arbete

är viktigt för människor och närpolisen har haft stor betydelse för att minska brotten

lokalt. Att utöka polisens resurser så att alltfl er poliser syns på gator och torg är ändock


problematiskt. Vi har länge sett hur polisens nuvarande arbetsmetoder som går ut på

att stämpla individer leder till en ökad brottslighet och marginalisering av människor

med utländsk bakgrund. Av den anledningen är det viktigare för SSU att diskutera

polisens strategiska arbetsmetoder snarare än att räkna antal poliser på gator och torg.

SSU är emot en situation där väktare ägnar sig åt mer och mer polisiärt arbete, det ska

fortfarande vara polisen som ska skapa trygghet åt Sveriges befolkning därför är det

viktigt att det fi nns fl er poliser ute på fältet. För att bibehålla ett fortsatt öppet samhälle

ska inte ett maskeringsförbud införas. Människor måste ha möjlighet att demonstrera

utan att känna sig hotade. Polisinsatser måste även fortsättningsvis vara avgiftsfria för

att kunna garantera demonstrationsfriheten och möjligheten för alla att kunna anordna

olika arrangemang.

• Avskaff a livstidsstraff et till förmån för tidsbestämda straff .

• Vård och rehabilitering ska vara det viktigaste inslaget i kriminalpolitiken.

• Den vård som ges i dag inom frivården till fångar efter frigivning, måste förbättras.

• Halvtidsfrigivningen bör återinföras.

• Ökat användande av alternativa påföljder som fotboja bör användas.

• Missbruk är en vanlig orsak till att brott begås. Behandling för drogavvänjning är

centralt för brottsbekämpningen. Interner ska på samtliga anstalter redan under

anstaltsvistelsen erbjudas missbruksvård.

• Fängelse som påföljd ska endast användas för myndiga personer.

• En ökad användning av medlingssystem där förbrytaren får träff a brottsoff ret

tillsammans med professionell personal ser vi som positivt.

• SSU vill se fl er permissioner till skötsamma interner. Vi ser kritiskt på den

minskning av permissioner som skett de senaste åren.

• Frihetsberövade personer ska ha rätt till besök och permission.

173


174

• Kraven på de som ansöker om tillstånd för kameraövervakning måste skärpas.

• SSU är motståndare till ett nationellt heltäckande DNA-register.

• Antal fängelseplatser ska utökas för att garantera en bra miljö för intagna och

anställda.

• Dödsstraff et måste avskaff as i alla länder.

• Polisen bör i större utsträckning synas på gator och torg.

• Polisen ska spegla den mångfald som fi nns i övriga samhället genom positiv

särbehandling till polishögskolorna.

• Polisutbildning ska i större del integreras med övriga samhället och

utbildningsväsendet.

• Inför en civil sekreterartjänst inom ramen för polisväsendet. Fler poliser ska

arbeta med sedvanligt polisarbete snarare än skrivbordsarbete.

• Fler poliser måste utbildas

Förebyggande arbete och rättsäkerhet

SSU vill se en i grunden förändrad syn på kriminalitet. Även om individen måste hållas

ansvarig för de brott den begår så kommer detta aldrig att i sig självt stoppa brottslighet.

Vi vill se ett samhälle som präglas av trygghet, välfärd och alla människors lika värde. I

ett sådant socialdemokratiskt samhälle kommer omsorg om varandra att vara det främsta

vapnet i kampen mot kriminalitet. Vi vill se positiva sociala miljöer där människor

kan utvecklas i frihet och trygghet. Fritidsgårdar, idrottsföreningar, ungdomsrörelser

och en god skolmiljö är några exempel på ställen där sådana miljöer kan skapas. De

människor som trots detta begår brott måste få möjlighet att vårdas och återanpassas

till samhället i efterhand. Detta är grunden för en socialdemokratisk kriminalpolitik.


Välfärdspolitiken är det viktigaste redskapet för att bekämpa brottslighet. Brottsbekämpning

som endast fokuserar på redan begångna brott är inte eff ektiv. Brist på sociala

och ekonomiska resurser leder ofta till större risk för enskilda att dras in i kriminalitet.

SSU anser att brottsförebyggande måste ske på alla plan. Brottsförebyggande arbete

handlar om arkitektur, belysning, information samt sociala åtgärder mot exempelvis

arbetslöshet. Men det handlar även om att identifi era situationer med högre risk och

göra samhällsinsatser för att få bort dem. Särskilt viktigt är det att uppmärksamma unga

människors attityder och värderingar, samtala om dem och hur ett utanförskap kan påverka

en kriminell utveckling. Detta är viktigt både som brottsförebyggande och påföljd

för att förhindra återfall. Kriminalvården och socialtjänsten måste få ökade resurser på

området.

Rättssystemet måste vara rättssäkert för att få medborgarnas förtroende. I dag far

många brottsoff er illa under rättsprocessen vilket sänker tilltron till rättsväsendet. Speciellt

utsatta är off er för sexuella övergrepp och barn.

Brottsoff ers och vittnens rättigheter gentemot förövaren måste stärkas. Många

brottsoff er upplever att de saknar en stödperson under rättsprocessen. Vi vill att alla som

önskar ska ha rätt till en stödperson som kan ge råd under rättegången. Nämndemännen

har ett stort ansvar eftersom de drastiskt kan förändra en människas liv. I dag fi nns

ett behov att öka andelen personer med invandrarbakgrund samt ungdomar i kåren för

att erbjuda större trovärdighet. Partierna ska även i fortsättning utse nämndemän.

• Samhällsbyggnationer måste anpassas för att trygga medborgarnas säkerhet.

• Samhället måste säkra barns rätt till en trygg uppväxt.

• Ungdomar ska växa upp med goda utbildningsvillkor.

• Välfärdssystemet måste fortsätta utvecklas för att uppnå jämlikhet i samhället.

• Det brottsförebyggande arbetet måste fördjupas och intensifi eras för att öka

175


176

människors trygghet.

• Nämndemannakåren ska spegla samhällets mångfald, samt ha kunskap om de

maktstrukturer som fi nns i samhället.

• Arvodet för nämndemännen ska höjas.

• Stödet till brottsoff er måste utökas.

• Högre krav måste ställas på väktares utbildning och personliga egenskaper.

• Vittnesskyddet måste byggas ut så att vi kan garantera vittnens säkerhet.


178

Miljö

SSU ser ett tydligt samband mellan de miljöproblem vi ser i dag och egoismen. Miljöförstöringen

har sin grund i det kapitalistiska systemet med dess kortsiktiga vinstintressen

och krav på ökad tillväxt utan att hänsyn tas till vilka konsekvenser detta får för miljön.

I dag ser vi inga tekniska hinder för att få en ekologisk utveckling. Däremot fi nns

det starka ekonomiska intressen som inte önskar en omställning då de skulle förlora på

den. Frihandel kommer inte automatiskt att tvinga fram miljövänliga produkter och

produktionssätt. Eftersom bolagens främsta intresse är ökad vinst ligger miljöhänsyn

sällan högt i kurs. Vi vill inte att det ska bli en konkurrensfördel att inte ta hänsyn till

miljön. Internationella miljöpolitiska styrmedel och ett ökat samarbete kring miljöfrågor

över nationsgränserna är vägar att gemensamt bekämpa de globala miljöproblemen.

Den rika världens levnadssätt tär på jordens begränsade resurser. En fj ärdedel av

jordens befolkning förbrukar 90 procent av jordens resurser och orsakar 90 procent av

jordens utsläpp. Detta är ohållbart eftersom vi redan i dag har en för stor förbrukning

av resurser och alldeles för stora utsläpp. Fattigdom i stora delar av världen bidrar även

till miljöförstöringen; ökenspridningen och skövlingen av regnskogarna är exempel på

detta. Samtidigt har vi i den industrialiserade världen ingen rätt att kräva miljöhänsyn

om vi inte själva är beredda på att ta vårt ansvar. För att bygga en värld som präglas av

hållbarhet och rättvisa måste Sverige gå i täten för att bekämpa klyftorna mellan länderna.

Det gör vi främst genom att forma ett ekologiskt hållbart samhälle, med minskad

konsumtion och energiförbrukning, hållbara energikällor och transportsystem.


Förhöjd växthuseff ekt, ozonhål och försurning är exempel på direkta konsekvenser

av vårt sätt att leva. I dag äventyras den biologiska mångfalden och naturens kretslopp

rubbas. SSU eftersträvar ett kretsloppsamhälle där vi inte förbrukar mer av jordens

resurser än vad solidariteten med kommande genrationer tillåter. För att uppnå det

krävs en utjämning av förbrukningen av jordens resurser. Förutsättningarna för naturens

kretslopp och liv måste bevaras och resursanvändningen måste därför vara eff ektiv,

hållbar och rättvis.

I dag innebär tyvärr en ökad tillväxt att vi använder mer av jordens ändliga resurser.

Dessutom tar de metoder vi använder för att räkna ut tillväxt, till exempel BNP, inte

hänsyn till hur tillväxten sker. Det är därför otroligt viktigt att vi förändrar vår syn på

ekonomisk utveckling. Vi måste på alla sätt stimulera en hållbar utveckling som går mot

mindre resursutnyttjande och mer av återanvändning och återvinning. För att kunna

göra det krävs bland annat ett nytt, bättre och mer rättvist sätt att uppskatta tillväxten

som tar hänsyn till miljön.

Det är av stor vikt att hitta styrmedel för att få till stånd en global ekologiskt hållbar

tillväxt. Styrmedel som inte tillåter att de mindre utvecklade ländernas svaga ställning

på världsmarknaden utnyttjas eller att de rika länderna och de stora företagen smiter

undan sitt ansvar.

Miljömedvetenheten är något som måste genomsyra hela samhället för att vi ska

kunna förändra vår högkonsumerande livsstil. Målet är att varje människa ska förstå sin

plats i kretsloppet, ha kunskap om sin påverkan och ha praktisk, social och ekonomisk

möjlighet att göra bra val för en hållbar utveckling. Redan i skolan och med hjälp av en

miljömedveten omgivning kan barn lära sig att inte skräpa ner i naturen. Det är en liten

del men ger större möjlighet att demokratiskt och solidariskt kunna ta hand om miljön

i framtiden.

179


180

• Ekonomisk tillväxt ska ske på en ekologiskt och socialt hållbar grund.

• Arbetet för ekologisk hållbarhet måste löpa parallellt med arbetet för en rättvis

förbrukning av jordens resurser.

• Ett kretsloppstänkande ska genomsyra hela samhället.

Ekologisk hållbar utveckling

SSU anser att bevarandet av den biologiska mångfalden är av yttersta vikt. I naturen är

alla arter beroende av varandra. Om en art försvinner kan det innebära undergången för

fl era andra arter. Ett stort antal av de djur och växtarter som fi nns i vårt land riskerar att

slås ut om inte delar av vår natur skyddas mot exploatering. Nationalparker garanterar

kommande generationer tillgång till orörd natur. Dessa områden ger förutsättningar för

biologisk mångfald och därför måste mark avsättas för dem. Då nya nationalparker ska

inrättas är det viktigt att detta i större utsträckning än i dag sker i dialog med den lokala

befolkningen.

Genom olika styrmedel vill SSU göra det lönsamt att investera i miljöteknik och sanering

men dyrt att smutsa ner. Den gällande principen ska vara att den som förorenar

är den som ska betala för det. Skatter ska användas som ett medel för att styra utvecklingen

i en mer miljövänlig riktning.

Straff vid miljöbrott ska vara skäliga och böter för dessa ska som regel motsvara

kostnaden för återställande av nedsmutsningen eller föroreningar i naturen.

Den off entliga sektorn spelar en betydande roll för utvecklingen av ett ekologiskt

hållbart samhälle. Off entlig upphandling kan skapa efterfrågan och en positiv trend

på miljömarknaden om upphandlingen är miljövänlig. I upphandlingar ska man kunna

ställa krav på lokalproduktion. Ett område där den off entliga sektorn borde vara


föregångare är upphandling av fordon. SSU anser att alla fordon som används inom

den off entliga sektorn bör drivas på förnyelsebara drivmedel. Vid politiska beslut som

möjligen påverkar miljön måste miljökonsekvenserna utredas. Försiktighetsprincipen

måste gälla vid alla politiska beslut. Det innebär att om miljöeff ekterna av en föreslagen

åtgärd är okänd så avstår vi hellre från att utföra den än att generationer senare märka

att vi har ett galopperande miljöproblem.

Staten måste vara ett föredöme gällande omställningen till ett hållbart samhälle. Det

politiska infl ytandet i bolag och andra organisationer måste användas för att snabba

på omställningen. Detta gäller till exempel elbolag som är knutna till kommuner eller

bolag med direkt koppling till staten. Därför motsätter sig SSU utförsäljning av de

kommunala energibolagen.

På lokal nivå vill SSU att företagens och kommunernas Agenda 21- och miljöhandlingsplaner

ska följas upp med en miljörevision. I dag fi nns detta på frivillig basis. På

samma sätt som företag är skyldiga att ha en noggrann bokföring så bör även ett miljöbokslut,

gjort av en auktoriserad miljörevisor, vara ett krav. Därför måste ett standardiserat

system för miljörevision och för certifi ering av miljörevisorer tas fram.

Grunden i ett långsiktigt hållbart energisystem måste vara användning av förnyelsebara

energikällor och en minskad energianvändning. Alla i Sverige så väl företag som

privatpersoner har ett ansvar för sin energiförbrukning. Svensk politik ska inriktas på att

göra det enkelt att välja miljövänliga alternativ. Ett sätt att skapa större efterfrågan på

förnyelsebara energikällor är att låta alla energislag bära sina egna miljökostnader.

Vi ska inte förbruka jordens ändliga resurser. Användandet av fossila bränslen som

gas, kol och olja tillför koldioxid och utgör ett hot mot framtida generationer. Därför

anser SSU att användandet av fossila bränslen ska avskaff as. Det krävs medvetna politiska

beslut och ökade forskningsinsatser för att underlätta för förnyelsebara energislag att

utvecklas och komma in på marknaden. En energiutveckling som visat sig både mycket

181


182

eff ektivare och miljövänligare än andra energiutvidgningsmetoder är fusion. Fusion

ger i jämförelse med fi ssionskraft små mängder radioaktivt avfall som dessutom har en

betydligt kortare halveringstid. SSU vill att Sverige ska uppmuntra och stötta forskning

på fusionskraft samt andra förnyelsebara energislag.

SSU anser att de största problemen med kärnkraft är utvinningen av uran och slutförvaringen

av kärnkraftsavfallet. Vid brytning av uran frigörs stora mängder radioaktivt

avfall samt giftiga kemikalier, vilket därför tar hål på myten om att kärnkraft skulle

vara miljövänlig och säker. Dessutom är problemen med slutförvaring inte lösta. SSU

fi nner det oacceptabelt att lämna över detta på kommande generationer. Därför bör

den svenska fi ssionskärnkraften avvecklas. Det transportsystem och de fordon vi i dag

använder oss av innebär en svår belastning på miljön. Den stora användningen av fossila

bränslen är en av de största orsakerna till den förhöjda växthuseff ekten. Enorma koldioxidutsläpp

kommer varje år från fl yg- och fartygstrafi ken och dessa måste begränsas.

SSU vill öka användandet av transportmedel som drivs av förnyelsebara energikällor.

Därför är det mycket viktigt att ekonomiska resurser läggs på forskning och utveckling

av alternativa drivmedel, liksom på ny fordonsteknik. Privatbilismen måste minska för

att ge andra, mindre energikrävande, transportsätt utrymme. Samåkning och bilpooler

kan vara sätt att minska privatbilismen. Dessutom ska det vara billigare att köpa och äga

ett fordon som kan drivas av förnyelsebara bränslen. SSU anser att all nyförsäljning av

motorfordon som drivs på fossila bränslen ska förbjudas senast år 2015.

För att klara av att skapa ett hållbart samhälle och ändå ha en god rörlighet kvar

måste det bli enklare att välja alternativa transportsätt. Det behövs en kollektivtrafi k

som anpassas till de behov av resande som fi nns, som är billig och som drivs på förnyelsebara

drivmedel. SSU kräver att samtliga järnvägssträckor ska drivas med förnyelsebara

energikällor. Man bör dessutom för att minska transporterna uppmuntra förädling av

basindustriprodukter på regional nivå.


SSU vill att alla trafi kslag ska bära sina egna miljökostnader, vilket skulle gynna de

mer miljövänliga alternativen. Vägtullar och avgifter är ytterligare sätt att få trafi ken att

betala för sina egna miljökostnader. Denna metod bör endast användas där kollektivtrafi

ken är tillräckligt utbyggd. Skatter och avgifter är starka medel för att påverka människors

konsumtion. En hög bensinskatt motiveras för att väga upp den miljöförstöring

som avgaserna orsakar. Av den anledningen och då billigt bränsle lockar till köp anser

SSU att skatt på biobränsle är omotiverad.

I det hållbara samhället är det inte acceptabelt att ton av återvinningsbara resurser

går till spillo varje år. Det ska vara självklart att källsortera sitt avfall oavsett om man

bor i villa ute på landet eller i en lägenhet inne i stan. I alla bostadsområden ska det

fi nnas möjlighet att källsortera samt att kompostera SSU anser att de kommunala

avfallstaxorna ska ge möjlighet till sänkning av avgifter till människor som väljer att

återvinna resurser.

För att bättre få ordning på återvinningssystemen behöver en lång rad produkter

helt försvinna från aff ärernas hyllor och i stället ska nya och mer miljöriktiga alternativ

tas fram Det är viktigt att samhället har ansvar över avfallsfrågorna. Därför bör den

praktiska hanteringen av avfallet skötas av kommunerna. Så långt det är möjligt vill

SSU se ett miljöalternativ till varje enskild produkt. Miljömärkningen och dess roll bör

utvecklas. Det bör tas fram en enhetlig miljömärkning som står under statlig kontroll.

Det ska inte bara räcka med att produkten är miljövänlig utan produktionen, transporten

och företagets hela verksamhet måste stämma överens med ställda miljökrav. Denna

miljömärkning ska uppdateras regelbundet.

• Försiktighetsprincipen ska gälla vid alla politiska beslut.

• Ingen utförsäljning av kommunala energibolag.

• Alla fordon som används inom den off entliga sektorn ska gå på förnyelsebara

183


184

drivmedel.

• All kollektivtrafi k ska drivas med förnyelsebara energikällor.

• Skatter och avgifter ska användas som ett medel för att styra utvecklingen i en mer

miljövänlig riktning.

• Kraftiga satsningar görs på att forska, utveckla och bygga förnyelsebara energikällor.

• En enhetlig miljömärkning under statlig kontroll ska införas.

• Det är allas ansvar att källsortera.

• Alla förpackningar ska vara återanvändnings- eller återvinningsbara.

Uthålligt jord- och skogsbruk

Den svenska skogen måste kunna nyttjas men samtidigt vårdas. Detta är en svår balansgång.

Sverige ska ligga långt framme i arbetet med att bevara en biologisk mångfald i

skogsbruket. SSU ser positivt på fl er träprodukter i handeln märkta enligt FSC, Forets

Stewardship Council. Dessa produkter kommer från icke hotade bestånd och träslag.

SSU vill skynda på omställningen till det ekologiska jordbruket. Detta kan bland

annat ske genom att samhället informerar konsumenterna om vilka produkter som är

minst skadliga för naturen, genom att förbjuda konstgödsel och miljöfarliga bekämpningsmedel

samt genom att man gör det dyrt att bedriva miljöovänligt jordbruk.

Det sker i dag en snabb utveckling av genmodifi erad mat. Utvecklingen går snabbare

än kunskapen om konsekvenserna. Mänsklighetens rätt att använda jordens resurser

begränsas till det vi vet att jorden tål. Genom genmodifi ering väcks möjligheter för

att lösa en del av de stora problem vi har i dag, exempelvis svält. Men försiktighet och

återhållsamhet i det är ändå nödvändigt. För att konsumenterna ska känna till om produkten

innehåller genmodifi erade substanser i något led eller inte kräver SSU att dessa


produkter märks och att information om genmodifi ering klart framgår på förpackningen.

Även eventuella tillsatsernas i produkten ska ingå i märkningen.

SSU anser att det inte ska vara möjligt att patentera liv och därför vill vi förbjuda

DNA-patentering.

EU bedriver just nu en ohållbar politik som premierar ett storskaligt jord- och

skogsbruk. Vi vill reformera jordbrukspolitiken och på sikt helt avveckla subventionerna

till jordbruk. Vi vill istället införa ett omställningsbidrag till de bönder som går över till

ekologiskt jordbruk. Detta och andra miljökrav kan komma i motsättning med EU:s lagar,

beslut och målsättningar. Konkurrensregler kommer i dag högt på EU:s dagordning

och krav på en miljövänlig utveckling bör vara överordnade. En långsiktigt hållbar och

internationellt solidarisk utveckling är avgörande för hela världens överlevnad.

• Skogsbruket ska miljöcertifi eras.

• SSU ser positivt på ökad andel av FSC märkta träprodukter.

• Fram tills förbudet genomförts ska genmodifi erade produkter märkas och

information om genmanipulation ska klart framgå på förpackningen.

• Nej till patent på DNA.

• SSU vill på sikt avveckla EU:s jordbrukssubventioner.

Globalt miljöarbete

För att nå det ekologiskt hållbara samhället måste arbetet ske internationellt och inom

fl era olika områden och sammanhang. I detta arbete bör socialdemokraterna vara

mycket drivande. Till exempel måste internationella miljöavtal i bindande mening

överordnas frihandelsavtal eller andra ekonomiska eller militära avtal. Sverige ska även

185


186

verka för bindande internationella minimikrav på multinationella företag så att länders

möjlighet att driva en god miljöpolitik stärks framför kortsiktiga ekonomiska intressen.

Finansierings- och kreditinstitutioner där Sverige är medlem/delägare ska enbart vara

med och fi nansiera ekologiskt och socialt hållbara projekt. I dag är miljöinvesteringarna

ojämnt fördelade över världen. OECD, Organisation for Economic Co-operation and

Development, som har det största infl ytandet på hur dessa resurser fördelas, har misslyckats.

Miljöinvesteringarna har hamnat i redan miljömedvetna länder. Större resurser

måste därför satsas på länder utanför OECD.

Den biologiska mångfalden måste skyddas i världen. Antalet arter som dör ut är i

dag mycket stort trots de stora fördelar omfattande biologisk mångfald kan ge i form av

till exempel nya läkemedel och bättre grödor. Många rika länder och företag tjänar i dag

stora pengar på mindre utvecklade länders artrikedom och naturtillgångar; en rikedom

som alltför sällan kommer dessa länder till godo. SSU vill därför göra varje lands biologiska

mångfald till nationell egendom. De sista resterna av världens ur- och regnskogar

måste ges ett fullvärdigt skydd mot brukning och därmed bevaras för framtida generationer.

Den kommersiella skövlingen ödelägger unika djur- och växtområden. SSU

uppmanar till bojkott av de företag som exploaterar unik regnskog.

Dessutom bör Sverige internationellt driva frågan om behovet av att skydda värdefulla

marker mot exploatering. Till exempel ska det internationella skyddet för Arktis

och Antarktis stärkas. Varken stater eller företag har rätt att skövla de universella naturtillgångarna

eller utrota arter.

En viktig del i det naturliga kretsloppet är ren luft och rent vatten. Stora delar av

vårt vatten är i dag allvarligt hotat. Om vi ska kunna rädda situationen måste Sverige

ta krafttag både i vår närmiljö och på den internationella arenan. Luftföroreningar och

utsläpp via vatten- och avloppsnätet (VA-nätet) står för en stor del av de miljöskadliga

utsläppen. Problemen kommer från Sverige men också från våra grannländer. Luft-


föroreningarna kommer att minska om vi ställer om våra energisystem. VA-nätet måste

kretsloppsanpassas så att utsläppen av kväve och fosfor minskar. Det är viktigt att Sverige

kan komma överens med våra grannländer om att minska utsläppen. Samarbetet

mellan länderna runt Östersjön måste utvecklas och en handlingsplan för att åter få liv

i Östersjön bör tas fram. Denna ska bland annat innehålla ett förbud mot fi ske av torsk

och ål i Östersjön och krafttag måste tas mot de som orsakar miljöfarliga utsläpp.

Vatten ska ses som en naturresurs som tillhör alla. För att bevara orörda vatten ska

Sverige eff ektivisera befi ntliga vattenkraftverk istället för att exploatera de sista orörda

älvarna. Vi bör även internationellt arbeta för samma sak.

Våra hav har tidigare setts som en ändlös resurs, sanningen är dock en helt annan. Oljeborrning,

utfi skning och övergödning är endast några exempel på hot mot världshaven.

Reglerna för miljösäkerhet för verksamheter till havs måste skärpas. Ett totalförbud

mot fartyg med enkelskrov bör införas. Vi måste ta krafttag för att rädda mångfalden

i våra hav. Lägre fi skekvoter och utvecklade fi skeredskap som minskar de oanvändbara

och onödiga bifångsterna är nödvändiga åtgärder.

Sverige ska ligga långt fram i kampen mot den förhöjda växthuseff ekten. Därför bör

vi sätta mer ambitiösa mål för koldioxidutsläpp än vad Kyotoavtalet medger. SSU anser

att Sverige ska sänka sina utsläpp med minst två procent till år 2010 och med minst 50

procent till 2030. Sverige måste även utöva internationella påtryckningar mot de länder

som ännu inte har skrivit under. Vi vill inte heller att det ska vara möjligt för något land

att få undantag från bestämmelserna i protokollet.

För att få en bättre bild av den ekologiska utvecklingen kan man exempelvis ta fram

gröna nyckeltal. Nyckeltalen presenteras av respektive land och utifrån dessa föreslås

åtgärder som garanterar ett ekologiskt hållbart samhälle. Ett steg i rätt riktning för en

bättre miljö är att inrätta ett forum som kan ta beslut i miljöfrågor under FN:s regi. En

av socialdemokratins viktigaste uppgifter är att arbeta för ekologiskt hållbar utveckling.

187


188

De rika länderna kommer aldrig att lyckas skapa en god miljö om inte alla länder berörs

av miljöpolitiken. Här har socialistinternationalen ett tungt ansvar tillsammans med

ILO.

En av socialdemokratins viktigaste uppgifter inom EU är arbeta för en ekologiskt

hållbar utveckling. EU kommer aldrig att lyckas skapa en god miljö om inte alla länderna

i Europa berörs av miljöpolitiken. SSU anser att ett kraftfullt stödprogram för

miljöförbättrande åtgärder ska utarbetas för hela Europa.

För att uppmuntra människor och industrier att vara energisnåla och för att ge lika

spelregler mellan länder anser SSU att en gemensam miniminivå för miljöskatter ska

införas.

SSU menar också att EU:s regler om konkurrens inte får begränsa möjligheten för

kommuner och kommunala bolag att ställa hårda miljökrav vid upphandling.

Det är en rättvisefråga att alla människor ska ha tillgång till vår natur. I Europa är

det inte så. I stället avgör plånboken om du har tillgång till natur eller inte. SSU anser

därför att en europeisk allemansrätt ska införas.

Kärnkraftsanvändningen utgör ett hot mot hela världens folk och är inte en angelägenhet

enbart för den enskilda nationen. SSUs nationella krav på avveckling av

kärnkraften gäller även på internationell nivå. Det är viktigt att stödja och utveckla användandet

av miljövänliga energiformer i världen och framför allt i Östeuropa. Arbetet

med att göra Östeuropas kärnkraft säkrare måste dock prioriteras under omställningstiden.

Ekonomiska resurser bör satsas på en omfattande modernisering och utbyggnad av

järnvägen i hela EU. Detta bland annat för att få bort den tunga lastbilstrafi ken och det

miljöhot denna innebär från våra vägar.

En stor miljöförstöringskälla i världen är ljusföroreningar. Ljusföroreningar kan

sägas vara oönskat artifi ciellt ljus utomhus nattetid som stör eller påverkar djur, natur


och människor negativt. Djuren drabbas då deras orienteringsförmåga blir dålig och

dygnsrytmen onaturlig.

• Internationella regler och avtal måste stärka möjligheterna att föra en socialt och

ekologiskt hållbar politik.

• Finansierings- och kreditinstitutioner där Sverige är medlem/delägare ska enbart

vara med och fi nansiera ekologiskt och socialt hållbara projekt.

• Ett forum för globala miljöfrågor bör inrättas under FN.

• Ett kraftfullt stödprogram för miljöförbättrande åtgärder ska utarbetas för hela

Europa.

• En gemensam miniminivå på miljöskatter införs inom EU.

• Sverige ska verka för att en europeisk allemansrätt införs.

• Socialdemokratin ska driva på för ökat internationellt samarbete kring globala

miljöhot.

• De sista orörda älvarna ska lämnas fria från exploatering.

• SSU kräver kraftfulla åtgärder för att rädda de hotade fi skbestånden.

• En progressiv handlingsplan upprättas mellan länderna kring Östersjön med syfte

att åter få liv i Östersjön. Denna plan ska bland annat innehålla förbud mot fi ske av

torsk och ål.

• Regleringar om ljusföroreningar införs.

• Sverige ska verka för att Kyotoprotokollet gäller i alla världens länder

189


190

Djurskydd

SSU eftersträvar en solidarisk värld, inte bara för människor utan även för djur. Vi

har ett ansvar att tillse att djuren får leva ett fullgott liv. Djur som far illa på grund av

människans intresse för vinst och personligt nöje i vårt samhälle anser vi vara fel. All

djurhållning måste präglas av respekt för att djur är levande varelser. Vi ser olika former

av djurplågeri runt om i samhället. Djuren är bundna, instängda i för små burar och

transporterade under orimliga former. Många djurarter är dessutom hårt framavlade

vilket leder till sjukdom och skador. När djurindustrins främsta syfte är att maximera

vinsterna får det till följd att djurens skydd åsidosätts.

Vi människor måste tillgodose djurens rätt att slippa lidande och rätten att leva ett

så naturligt liv som möjligt. Trots att Sverige har en progressiv djurskyddslag fi nns det

stora brister. Lagen konstaterar bland annat att djuren ska skyddas från onödigt lidande

och att de har rätt till naturligt beteende, men undantagen är många och tillsynen dålig.

SSU anser att den svenska djurskyddslagstiftningen ska tillämpas och följas upp bättre

än i dag. En lag som fi nns till för att skydda djuren kan inte ha sin utgångspunkt någon

annanstans än i just djurens bästa och därför behövs en genomgående revidering.

Regelverket för djurhållning bör ses över. Det ska inte vara möjligt att efter att ha

fått en anmärkning i en del av landet senare ha djur i en annan del av landet.

I livsmedelsindustrin förekommer en djurhållning som inte är tillfredsställande.

Västvärldens överkonsumtion av kött har skapat stora djurfabriker där lidande och stress

utgör ett naturligt inslag. Än värre är att detta befrämjas både genom generella subventioner

till jordbruk för djurhållningen men också genom extra EU-stöd för transporter

av levande slaktdjur.

En djurskyddslag där djur ges rätten att leva ett naturligt liv (det vill säga större vistelseytor,

möjlighet att vara utomhus, rätt att äta naturlig föda och begränsning av trans-


porterna) skulle förändra dessa djurs tillvaro i grunden. Det är viktigt att miljömärkningen

som ska vara en garant för miljövänlighet, även kan trygga en god djurhållning.

Plågsamma långa transporter av djur är oacceptabelt. Än värre blir det med fl er nerlagda

och mer centraliserade slakterier. Sverige exporterar i dag dessutom levande djur

till många av länderna runt omkring oss. Slakten ska ske där djuret lever. Detta löses

genom små egna slakterier eller mobila slakterier som kan komma till djuret. Reglerna

för vilka djur som får slaktas måste också ses över, till exempel ska det inte vara tillåtet

med slakt av dräktiga djur, förutom nödslakt. Slakt av djur ska ske på ett så smärtfritt

och stressfritt sätt som möjligt.

Att föda upp djur och sedan slakta dem för pälsen eller skinnets skull anser vi vara

oacceptabelt. Dessa djurs korta liv är fyllt av lidande. Många lever hela sitt liv i för små

burar, helt utan möjlighet till ett naturligt liv. Det skulle alltså inte bara vara rätt att

avskaff a denna industri utan också relativt enkelt. Metoden att fånga djur med hjälp

av bensax är, på grund av dess grymhet, förbjuden i Sverige i dag. Vi importerar dock

pälsar från andra länder där denna metod fortfarande används och är godkänd, detta är

oacceptabelt.

Många av djurförsöken som utförs i Sverige är onödiga och onödigt plågsamma.

Faktum är att djurförsök är undantagna de grundläggande delarna i vår djurskyddslag

som säger att djuren har rätt att slippa lidande. I Sverige har vi djurförsöksetiska

nämnder som ska kontrollera och godkänna försök som utförs på djur. Dessa nämnder

har långt ifrån skött sina jobb, de har inte följt direktiv och vid ett fl ertal tillfällen brutit

mot lagen, till exempel genom att bevilja djurförsök för forskning som kunde utföras

med alternativa metoder. Så gott som alla ansökningar om djurförsök har beviljats.

Nämndernas sammansättning måste ändras, så att förtroendevalda från politiska partier

och andra organisationer har majoritet. Nämnderna bör även vara beslutande och inte

rådgivande. Dessutom anser SSU att nämndernas direktiv bör skärpas så att endast

191


192

försök på djur som är nödvändiga för medicinska ändamål ska tillåtas.

• Inför ett lagstadgat skydd för djur som används i djurförsöken mot mycket orimlig

fysisk och psykiskt lidande.

• De djurförsöksetiska nämnderna får ett klarare uppdrag att minska djurs lidande

och antalet djurförsök.

• Endast djurförsök som görs för medicinska ändamål och produkter ska vara tillåtna.

• Förbjud försäljning av djurtestad tobak, kosmetika- och hygienprodukter i EU samt

på sikt i hela världen.

• SSU kräver en total revidering av hela djurskyddslagen med utgångspunkt i djurens

intresse.

• Djur bör, då det är lämpligt, ges möjlighet att dagligen vistas utomhus.

• Djurpornografi ska förbjudas.

• Tidelag ska förbjudas.

• All form av burhönsuppfödning ska förbjudas och inga dispenser från förbudet ska

tillåtas.

• Alla subventioner för transport av levande djur bör avskaff as omedelbart.

• Avel som försämrar djurens välmående ska förbjudas.

• Förbjud uppfödning av djur för päls och skinnproduktion.

• Inför importförbud mot päls.

• SSU kräver att internationella regler för djurhållning på cirkusar och djurparker

tas fram.


Politiskt handlingsprogram

More magazines by this user
Similar magazines