NY T T

NYTT 

SaN fraNciSco www.swea.org/sanfrancisco 

Juni 

2009 

NR: 2

SAN FRANCISCO 

www.swea.org/sanfrancisco 

SWEA-NYTT: 

ANSVARIG UTGIVARE 

Inger Skogström 

Tel: 707.939.3836 

Fax: 415.898.1013 

president@sweasanfrancisco.org 

REDAKTÖR 

Anna Kemdal Pho 

Tel: 415.606.3130 

sweanytt@sweasanfrancisco.org 

GRAFISK FORmGIVARE 

Anna Cobb 

Tel: 415.225.3851 

sweanytt@sweasanfrancisco.org 

ANNONSER 

Anna Hansson Shea 

Tel: 415.519.7527 

advertising@sweasanfrancisco.org 

KORREKTUR 

Ulla Wikander Reilly 

Tel: 415.454.1518 

Fax: 415.454.9089 

vicepresident@ 

sweasanfrancisco.org 

Redaktionen förbehåller sig 

rätten att korrigera och 

redigera insänt material. 

SWEA-SF hEmSIDA REDAKTÖR 

Linda Dahl 

Tel: 650.575.2749 

webmaster@sweasanfrancisco.org 

SWEA-SF E-POST OCh UTSKICK 

Anita Benson 

Tel: 925.945.6582 

office@sweasanfrancisco.org 

STYRELSE: 

ORDFÖRANDE 


VICE ORDFÖRANDE 

Ulla Wikander Reilly 

SEKRETERARE 

Gun Bohlin 

SKATTmäSTARE 

Camilla Podowski 

mEDLEmSKAP 

Anita Benson 

PROGRAmKOmmITTéE 

Eva Buxton 

Linda Dahl 

Camilla Jäderholm 

Elisabeth Lamoreux 

Anna Kemdal Pho 

Anna Hansson Shea 

Helena Simon 

2 SWEA NYTT Sommar 2009 

Så här Skickar du arTiklar och foToN 

Om du vill skriva en artikel för SWEA-Nytt – hör av dig! Vi letar 

alltid efter nya författare som vill skriva om våra olika program. Hör 

också av dig om du har idéer för vad du vill se i tidningen. 

Skriv din text i ett Word-dokument och bifoga det, tillsammans 

med digitala foton, via e-post till sweanytt@sweasanfrancisco.org. 

Om du har bildtexter, lägg till dessa i ditt Word-dokument, med 

tydlig förklaring om vilken bild texten tillhör. Om du inte har foton 

blir vi tacksamma för tips om vem som kan ha det. 

För att foton ska bli bra i tryck är det bra om de är så stora som 

möjligt (minst 1200 pixlar). Om du inte har foton i digitalt format, 

kan du skicka dem med vanlig post till redaktören (du hittar adressen 

i adressboken). Om du inte har tillgång till dator kan du också 

skicka artiklar och foton med vanlig post. Vi kan självklart returnera 

både text och foton. 

Om du inte vill vara med på bild i tidningen kan du meddela 

redaktionen detta. 

DEADLINES TILL NÄSTA TIDNING 15 SEPTEMBER 

Redaktionens rader 

Hej! 

Om du håller SWEA-Nytt (eller ANNA-Nytt som vi kanske 

borde kalla den – vi är nu tre Annor på tidningen) nr 2, 2009, 

i din hand, så har vi lyckats få ihop tidningen, under viss tidspress 

som vanligt. Det brukar bli så här… jag är tidsoptimist. 

Bokar min och Emilias (8,5 månad) första Sverige-resa till 

samma vecka som tidningen ska göras klar och köper nya IKEAbokhyllor 

för att omorganisera mitt hemma-kontor veckan 

innan. Jag hoppas att vi klarade att få ihop tidningen och att 

jag, när du läser tidningen, sitter i en vilstol på mammas gräsmatta 

på Österlen med ett glas hemlagad fläderblomssaft och 

känner mig nöjd och lugn igen. Emilia leker förnöjt med mormor 

medan jag latar mig och läser en god bok. Det har varit 

roligt att jobba med tidningen och jag har fått många idéer 

som kanske kan förverkligas inför nästa nummer. Det var också 

väldigt roligt att jobba tillsammans med Cecilia, som lärde mig 

sina trick när förra numret gjordes färdigt. Vi kommer alla att 

sakna henne och jag kommer att sakna våra e-postdiskussioner 

om formuleringar, stora eller små bokstäver här, punkt eller ej 

där. Jag är i alla fall väldigt glad att den andra halvan av den 

tidigare redaktionen, Anna Cobb, stannar kvar! Jag önskar 

Cecilia lycka till med sitt nya liv i Sverige och mig själv och de 

andra Annorna lycka till med den fortsatta tidningen. Om du 

har några idéer för vad du vill se i tidningen – hör av dig till 

mig! – i god tid. 

-Anna KP 

Anna KP 

Redaktör 

Anna C 

Grafisk Formgivare 

Anna HS 

Annonser 

Innehållsförteckning 

Redaktionens rader 2 

Ordförandens ord 3 

SWEA SF Konst 4 

Sweor kan: Nina LePage, Rhoda Linna 5 

Vårmiddagen 6 

SWEA-porträtt: Tamara Bohlin 8 

Boosta din hälsa! 10 

SWEA-Bio: Ninas resa 11 

Världsmötet 12 

Närbilder av nya medlemmar 14 

SWEA-bio på Kolping Hall 15 

En kväll med Barbro Osher 16 

Barbros ruta 18 

Författaren Linda Olsson 19 

SWEA SF Stipendium 20 

Bay to Breakers 20 

Tittut dockteater 22 

Virre och Vise Viking 23 

Tjejer på stan 23 

Smårollingene 23 

Vandring i trolsk dimma 24 

Lunch för nya medlemmar 24 

SWEA-mammor 25 

Den heliga familjen 27 

aNNoNSEra i SWEa SaN fraNciSco 

annonser i SWEa-Nytt 

Kontaktperson: Anna Hansson Shea 

1/8 sida (3.5”x2.25”) $20 

1/4 sida (3.5”x4.75”) $40 

1/2 sida (7.25”x4.75”) $75 

Helsida (7.25”x9.75”) $125 

Helsida färg (7.25”x8.5”) $325 

10% rabatt vid helårsannonsering (3 nummer) 

Priserna gäller per tidning 

annons via e-post 

Kontaktperson: Anita Benson 

Mindre företag $50 

Större företag $100 

SWEA-medlemmar $25 

10 % rabatt vid minst tre annonser inom ett år 

annons på hemsidan 

Kontaktperson: Linda Dahl 

Våra priser för banner-annonser kommer 

att bestämmas under sommaren 2009.

Ordförandens Ord 

KäRA SWEA-SyStRAR! 

Hejsan! Det var ett tag sedan 

vi talades vid och nu vill jag 

prata. Jag hoppas ni alla haft 

en trevlig vinter och vår. Tiden 

bara springer iväg och helt plötsligt 

har två säsonger gått. Det har varit en 

mycket givande termin för mig. Vi har haft 

så många program och trevliga evenemang 

att en Swea till och med tyckte att vi kanske 

hade ”ut-SWEAt” en del medlemmar. Vi på 

styrelsen försöker att anordna program så 

det finns något att välja på för alla. 

Jag tänker nu närmast på den trevliga 

konstutställningen vi hade i Tiburon. Det är 

så inspirerande att se våra kreativa SWEAkonstnärer. 

Vi har nära 400 medlemmar och 

många oupptäckta talanger gömmer sig i 

medlemskapet. 

Jag har med tiden också funnit många 

duktiga skribenter. I regel får jag svaret ”jag 

kan inte skriva” men med en liten puff får 

jag en artikel som gör mig stum. Hör nu 

alla Sweor... ni får inte vara så blyga! Vi har 

alla en skatt inom oss som måste upptäckas. 

Ett annat bra exempel på ett intressant program 

kom från vår Hälsopanel. Tre ytterst 

framstående Sweor höll föredrag om näringslära, 

hudcancer och barnsjukdomar. Vi har 

också haft tillfälle att höra vår egen SWEA 

San Francisco-grundare, Barbro Osher, som 

också är vår generalkonsul, berätta om 

filantropi uppe i sin våning ”högt upp bland 

molnen”. Daphne Engström berättade om 

hur man fångar störfiskar för kaviar i ett 

långt avsides hörn av världen, där antagligen 

ingen av oss någonsin varit. Det är inget 

för veklingar. 

Styrelsen har nu brottats med och våndats 

över höjningen av vår medlemsavgift 

till den internationella styrelsen. I januari 

2010 går denna avgift upp från 20 till 30 

dollar per medlem. Detta betyder att vår 

egen medlemsavgift kommer att gå upp till 

55 dollar. Vi förstår att detta kan vara ett 

problem för många, speciellt i dessa tider. 

SWEA har växt enormt och arbetsbördan är 

så tung för vår internationella ordförande att 

hon behöver avlastas. Den internationella 

styrelsen arbetar på olika förslag att lösa 

detta problem men den extra inkomsten 

behövs. SWEA måste förnyas och det är 

härligt att träffa alla nya unga Sweor med 

nya ideer. SWEA går vidare. Tack och lov! 

För tillfället betalar vi 3,75 per månad för att 

vara medlemmar i denna Sverigefrämjande 

organisation, och i 2010 går avgiften upp 

till 4,58 per månad. För ungefär en och en 

halv cent per dag har vi förmåner såsom god 

gemenskap, rumsförmedling, SWEA-Nytt 

och mammagrupp, för att nämna några. 

Det är så trevligt att se alla Sweor som 

unnar sig en kväll på Golden Gate Yacht 

Club. 

Detta blir säkert vår sista vårmiddag på 

denna underbara plats och jag hoppas ni 

alla njutit och tagit in den storslagna utsikten, 

sjungit nostalgiska svenska sånger och 

ätit god mat. Vi fick där också tillfälle att 

presentera årets stipendiat; ge Ann Faut 

silverskeden för trogen SWEAtjänst i alla år; 

och att avtacka Cecilia Norlin för redaktörskapet 

för Swea-Nytt. Vi överraskade också 

Barbro Osher med en prinsesstårta på 

hennes födelsedag. 

Jag önskar er alla en skön sommar! 

Kram, 


Ordförande SWEA San Francisco 

San Francisco President 

Sommar 2009 SWEA NYTT 3

SWEA SaN fraNciSco 

SWEA-SF:S åRLIgA KONStutStäLLNINg 

Bilderna ovan: 

Icka Cayard och hennes fågel. 

Stående från vänster till höger: 

Gunn Jensen, Britta Ottersgård, 

Rhoda Linna, Margareta Bergman, 

Maimerth Loken, Nina 

Webber, Inger Skogström, Miho 

Simunovic. Sittande från vänster 

till höger: Gabriella Gordon, 

Anna Cobb, Ann Löfgren, 

Icka Cayard, Fredrik. 

Carin Coleridges, Rhoda Linnas 

och Margareta Bergmans konst. 


Britta Ottersgård 

Efter ett uppehåll är vår årliga 

konstutställning tillbaka! Fredag 

8:e och lördag 9:e maj hade vi 

konstutställning i en liten vacker 

kyrka, Shepherd of the Hills 

Lutheran Church i under- 

bara Tiburon. 

Det hela startade vid 

lunchtid på fredagen när vi 

började med konststycket 

att förvandla en kyrka till 

utställningslokal. Förunderligt 

hur smidigt det gick till 

och hur perfekt kyrkolokalen 

var som utställningslokal! 

Resultatet av allas möda var 

en perfekt konstutställning 

med härlig konst! 

Vernissagen hölls mellan 

18:30 och 21:00 på fredagskvällen. 

Lokalen fylldes 

med folk, stämningen var på 

topp med med vin, tilltugg 

och konst! 

Utställningen var inspirerande för oss 

som deltog som konstnärer och förhoppningsvis 

också för alla som kom och 

såg det hela. Den konst som visades 

inkluderade många olika media och de 

tretton SWEA-konstnärer som deltog var: 

Margareta Bergman - grafik, Icka Cayard 

Utställningen 

var inspirerande 

för oss som 

deltog som 

konstnärer och 

förhoppningsvis 

också för alla 

som kom. 

- keramik, Anna Cobb och Sara Cohen - 

olja, Carin Coleridge och Britta Ottersgård 

- akvarell, Gabriella Gordon – akvarell och 

akryl, Ann Löfgren - collage, Gunn Jensen 

- handgjorda förkläden, Gun Landwehr - 

broderi, Rhoda Linna - skulptur, Marimerth 

Loken - akryl och Nina Webber - teckning. 

Förutom all konst hade vi 

också Miho Simunovic, som 

demonstrerade konsten att 

måla i akvarell och berättade 

om abstrakt konst. 

Detta år hade vi bestämt 

att hålla utställning i två 

dagar så på lördagen hade vi 

öppet mellan 11:00 och 17:00. 

Det var lite ont om besökare 

denna andra dag så istället 

förvandlade vi dagen till ett 

härligt tjejparty (ok, Ernst 

Jensen, Miho Simunovic och 

Björn Skogström var också 

med hela tiden!) med mycket 

diskuterande, skrattande 

och igenkännande. En härlig 

ny kickstart för SWEA-SF Art! 

Ett Stort Varmt Tack till alla som besökte 

utställningen och en Stor Kram och Tack till 

alla Sweor som ställde ut! 

Ett speciellt tack också till Björn och 

Miho, Inger Skogström och Britta Ottersgårds 

äkta män, utan er hade detta inte 

fungerat så väl som det gjorde!

Rhoda Linna 

nina LePage 

Vad Gör du Till VardaGS? 

Jag står för “marktjänst” för min familj: make, 

barn, barnbarn, hundar. Däri ingår Bed & Breakfast 

(Lunch, middag och sightseeing ingår ofta) 

för gäster från olika håll i världen. Mellan varven 

försöker jag få in skulptering. 

Varför ValdE du dETTa? 

“Vägen valde mig”. 

Vad Gör du på friTidEN? 

På fritiden gör jag samma som till vardags. Vi 

tillhör också San Francisco Opera sedan vi flyttat 

hit. Vi försöker få in en resa “hem” i programmet 

då och då. Jag följer med på skidutflykter, men 

åker inte längre själv, efter att ha slitit av korsligamenten 

i båda knäna. 

har du familj? 

Jag har man, 3 barn och 5 barnbarn. 

Vad Gör du Till VardaGS? 

Jag arbetar inte för närvarande. Min man arbetar 

som konsul för Kanada så det blir en hel 

del evenemang genom hans jobb. 

har du familj? 

Vi har fyra barn hemma för närvarande – 

den yngsta är 11 år och den äldsta är 21. två av 

barnen flyttar hemifrån i sommar. De skall bo i 

Montreal. 

Varför BlEV du SWEa? 

Jag har bott i Nordamerika i snart 21 år. Den 

första skandinaviska gruppen som jag tillhörde 

var “the Nordic Society” i Ottawa, Ontario, Kanada. 

Mitt första SWEA-medlemskap fick jag i 

San Diego för 15 år sedan. Det var en jättetrevlig 

grupp kvinnor som jag träffade där. Vi hade 

härliga lekgrupper med våra småttingar. Det 

har alltid varit enormt viktigt för mig att hålla 

sweor kan 

Varför BlEV du SWEa? 

Jag blev Swea för att träffa andra i en liknande 

situation och för att upprätthålla svensk kultur 

och svenska traditioner. 

har du NåGoT mEr aTT BEräTTa? 

När sista barnet kom upp i skolåldern 

bestämde jag mig för att uppfylla min dröm. 

Jag gick på Pennsylvania Academy of the Fine 

Arts, med “major” i skulptur. De fem åren var 

bland mina bästa. Jag fortsätter att skulptera, 

och är fascinerad av människokroppen och dess 

rörelser. Nar jag ar nöjd med min förmåga att 

avbilda detta, ska jag försöka mig på abstrakt 

konst. 

igång min svenska och att ha kontakt med andra 

svenskar. Det är sådana trevliga vänskaper man 

får bland svenskar! 

Vad Gör du på friTidEN? 

Jag älskar att cykla, vandra, simma (helst i 

havet eller en insjö) och att laga hälsosam och 

god mat. Det ar jätteviktigt för mig att vara 

aktiv. Jag har nyligen börjat gå på yoga- och 

pilateskurser, något som är viktigare ju äldre 

man blir. Har alltid en bokklubb på gång var 

jag än bor. 

har du NåGoT mEr aTT BEräTTa? 

Mitt yrke som näringspedagog har precis börjat. 

Jag tänker fortsätta att ge föredrag med 

inriktning på barn med viktproblem och kräsmagade 

barn. Jag hoppas kunna ge kurser i hälsosam 

matlagning på vår nya postering. 

Scandia travel unlimited 

t 415.552.5300 F 415.552.5076 

76 gough Street, San Francisco, CA 94102 

E-mail: travel@scandiatravelsfo.com 



BILD: ANNA COBB OCH CAMILLA PODOWSKI 

övre raden: Vår kassör i studentmössa. 

Arrangörerna Helena och Camilla. Ann 

Faut som fick silverskeden. mellanraden: 

Anne-Marie i röd hatt. Anna och 

Lisa med sin hattsamling. Systrarna Karin 

och Kerstin i halmhatt. Nedre raden: 

Anna och Charlotte sjunger. Inger gratulerar 

Barbro med en prinsesstårta. Sylvia, 

Marita och Britta i sina hattar. 

6 SWEA NYTT Sommar 2009

VåRMIDDAg På gg yACHt CLuB 

a mi r ådström d itzel 

Kvällen var kylig och västanvinden 

susade runt hattarna, 

när vi Sweor vandrade 

den korta vägen från parkeringen 

till klubbhuset. Väl 

inne slog sorlet emot oss. Varhelst 

Sweor samlas, pratas det olika dialekter. 

En härlig blandning av damer från 

Sveriges alla hörn. 

Vi hälsades välkomna och bjöds till 

bords av vår ordförande, Inger, som 

påpekade att det antagligen var sista 

gången vi kunde fira våren på Golden 

Gate Yacht Club. Allas ögon vändes då 

mot fönstren och vi insöp den underbara 

utsikten över bukten med kanoter 

och kajaker guppandes i vågorna. 

Till vänster syntes Golden Gate-bron 

och till höger Alcatraz. De två mest 

kända varumärkena för vår vackra 

stad. Mina ögon vandrade tillbaka till 

utsikten flertalet gånger under kvällens 

lopp. Om det var sista gången vi 

hade förmånen att vara där måste jag 

passa på att insupa skönheten. 

Innan vi kunde köa för den delikata 

buffen, fick vi veta av Inger att vi har 

en ny redaktör för SWEA-Nytt. Anna 

Kemdal Pho välkomnades, samtidigt 

som Cecilia Norlin avtackades för ”job 

well done” med fint halsband och 

matchande örhängen. 

Det har alltid varit ett visst problem 

att få in anmälningar i tid för våra 

möten. Styrelsen kom upp med, vad jag 

tycker är en utmärkt idé, för att råda 

bot på det. Nu kommer priset att gå 

upp efter ett visst datum, så det gäller 

att bestämma sig snabbt och skicka in 

sin anmälan och check. Anmälan som 

kommer först tillhanda får dessutom 

ett pris – en SWEA-mugg. 

Eftersom det var Vårmiddag sjöng 

vi, som sig bör, en lång rad av 

vårsånger under ledning av Gun Johnston 

och Anita Benson. Underbart att 

få blanda mat, vin, konversation och 

trevligt bordssällskap med allsång! Ett 

80-tal Sweor sjöng så att taket nästan 

lyfte. 

Christina Einstein presenterade så 

stipendiekommitténs val av årets mottagare, 

29-årige Mark Safstrom från 

den skandinaviska institutionen på 

University of Washington i Seattle. 

Safstrom jobbar på en doktorsavhandling 

med titeln: ”Remaking Church 

and State: Discussions of Religious 

and Democratic Pluralism during the 

Swedish Awakening”. Den handlar 

om religiös och demokratisk pluralism 

inom de svenska folkrörelserna 

omkring sekelskiftet 1900. Väckelsepredikanten, 

riksdagsmannen och 

nykterhetskämpen Paul Peter Waldenström 

som levde 1838-1917 är avhandlingens 

centralgestalt. Vi fick veta att 

Safstrom kommer att använda stipendiet 

till att resa till Stockholm för forskning 

vid Riksarkivet under sommaren 

2009. Som man kan höra på hans 

efternamn har han svenskt påbrå, men 

svenska är inte hans modersmål. Det 

har han lärt sig som vuxen. Sedan ett 

par år undervisar han i svenska som 

Teaching Assistant vid ovannämnda 

universitet. Avhandlingen beräknas 

vara klar våren 2010. Förhoppningsvis 

kommer vi då ha nöjet att få höra 

Mark Safstrom själv berätta om sina 

forskningsresultat. 

Det har blivit en tradition att vid 

vårmiddagen avslöja vem som har 

blivit vald till mottagare av SWEA San 

Franciscos silversked. I år är det sjätte 

året som Tove Norlanders vackra silversked 

delas ut. Nina Webber hade 

äran att meddela att vår förträffliga 

Ann Faut är den utvalda. Ann har haft 

ett finger, eller mera troligt två händer, 

med i allt som har att göra med SWEA. 

För att nämna några av Anns SWEAprestationer: 

medlem i styrelsen som 

medlemsansvarig, medlem av programkommittén, 

vice ordförande och 

ordförande, general för och medlem 

i julmarknadskommittén, ansvarig för 

fiskdammen, ansvarig för SWEA East 

Bay’s pysselgrupp, huvudansvarig för 

SWEA SF:s utflykter och huvudansvarig 

för SWEA Internationals rumsförmedling. 

Ann Faut är väl värd 

denna fina utmärkelse. Ett stort GRAT- 

TIS till vår superSWEA! 

Lite senare tog Barbro Green till 

orda. Hon ville gratulera en medlem 

som precis den dagen fyllde år och 

valde att fira den med sina SWEAsystrar. 

Dessutom hade hon landat på 

SFO några timmar tidigare. Vi hade ju 

blivit uppmanade att ha hatt på oss till 

middagen. Denna medlem var iklädd 

en iögonfallande huvudbonad, som 

vederbörande fått av sin 3½-åriga guddotter. 

Pannbandet, i hjärtformat med 

påklistrade fjädrar, prydde verkligen 

födelsedagsbarnet Barbro Osher. Som 

hyllning läste ”Tant Grön” ett mycket 

trevligt grötrim, som hon skrivit till 

Barbro. Tant Grön har skrivartalanger 

utöver grötrimmande. Vi instämde alla 

i ”Ja, må hon leva” och de fyra hurraropen 

som följde. Barbro uppvaktades 

med en Prinsesstårta. Vi hoppas 

att den var läcker! 

Solen hade nu gått ner och vi var 

färdigsjungna för denna gång. Vi tog 

farväl av varandra och mätta av god 

mat och många intryck smög vi ut i 

kylan till våra bilar för hemfärden. 

Tack alla ni som ordnade med denna 

fina vårmiddag! 

Gun och Charlotte får skjuts hem. 


SweaPorträtt: 

TAMARA BOHLIN 

a NNa K emdal PHO 

Jag kom fram till Temple of 

Wings, huset där Tamara bor, 

en halvtimme försenad. Efter 

att jag försökt fickparkera i 

en kurvig backe utanför huset 

i en kvart ungefär kom Tamara ner 

och visade mig att jag kunde köra in 

på hennes uppfart i stället. Jag lastade 

ur bebis, skötväska, kamera och bandspelare 

och följde med Tamara in i 

huset, som var fyllt av pianomusik 

(maken repeterade på övervåningen). 

Vi satt vid ett litet bord i salongen, 

med kaffe och pepparkakor när jag 

lyssnade till Tamaras berättelse. 

YekaterInburg, St PeterSburg 

Tamara Beliaeva föddes 1968 nära 

Yekaterinburg i dåvarande Sovjetunionen. 

Hennes föräldrar var inte musiker, 

men älskade musik och hennes 

mamma spelade piano. Hon hade 

en nio år äldre storebror. Redan som 

femåring älskade hon musik. När hon 

var sex började hon spela piano och 

köpte sina första noter för sina fickpengar. 

Hennes pappa hade lärt henne 

lite noter och hon lärde sig snabbt att 

förstå och tycka om notspråket. 

Liksom i Sverige fanns i Sovjetunionen 

kommunala musikskolor, där 

musikaliska barn kunde utveckla sin 

begåvning. För att bli antagen till skolan 

måste man sjunga eller spela upp, mest 


för att lärarna skulle se att barnen hade 

gehör och talang. Tamara imponerade 

genom att spelade upp ett helt stycke 

som hon hade lärt sig utantill och hon 

blev antagen och började i musikskolan 

som åttaåring. Hon hade fram till dess 

spelat piano, men på musikskolan var 

det en lärare som lade märke till hennes 

händer och föreslog att hon skulle 

prova på cello. När Tamara var 13 vann 

hon en regional musiktävling och hon 

bestämde sig för att bli musiker. Hon 

började på en specialskola med musikinriktning. 

Det fanns ett fåtal statligt 

finansierade sådana skolor i hela landet. 

Där måste hon välja vilket av 

piano och cello som skulle bli hennes 

huvudinstrument. Hon tyckte om båda, 

men hennes mamma var praktisk och 

påpekade att det finns fler cellister än 

pianister i en symfoniorkester och det 

är alltså mycket lättare att få jobb om 

man spelar cello. Cello blev då Tamaras 

huvudinstrument. 

Det lät som om hon aldrig tvekat, 

som att musiken alltid varit den 

självklara vägen för henne. När jag 

frågade berättade hon att hon som 

tonåring hade allvarliga funderingar 

på två andra karriärvägar – antingen 

som styrman på en båt eller som arkeolog. 

Men det blev musik, hela tiden 

piano och cello. Efter musikskolan 

studerade hon fyra år på Rimsky-Korsakovkonservatoriet 

i St Petersburg. 

Efter avslutade studier blev hon solocellist 

i kammarorkestern St Petersburg 

Camerata, som tillhör Eremitaget, 

ett av världens största museer 

med flera byggnader, bland andra 

det forna ryska tsarresidenset Vinterpalatset. 

Hon spelade och turnerade 

också med Gustaf Mahler Orchestra, 

under ledning av Claudio Abbado, en 

orkester som samlar talanger från hela 

Europa. Hon har arbetat med många 

andra kända musiker och dirigenter, 

bland andra Igor Oistrach, Yehudi 

Menuin och Mstislav Rostropovich. 

Tamara var en av en av vinnarna i en 

internationell tävling för stråkmusiker 

i Pretoria, Sydafrika, anordnad av 

UNESCO år 1992. 

Stockholm 

År 1996 organiserades en internationell 

magisterkurs i orkesterdirigering i 

Vinterpalatset. Dirigenterna övade på 

Camerata-orkestern där Tamara ju var 

solocellist och en av de medverkande 

dirigenterna var Ragnar Bohlin. När 

Tamara och Ragnar möttes sa det klick 

och sen gick det snabbt. Redan samma 

höst förlovade de sig i Stockholm. Året 

efter reste paret runt tillsammans i 

USA, eftersom Ragnar hade fått ett stipendium 

från Sverige-Amerika Stiftels-

en för att studera amerikanska körer. 

Han besökte då också San Francisco 

Symphony Chorus och San Franciscokören 

Chanticleer. Under resan höll de 

också flera gemensamma konserter, 

bland annat i Norska sjömanskyrkan i 

San Francisco. I New York fick de idén 

att de skulle gifta sig i Stockholms 

skärgård till sommaren. De ansökte 

om Tamaras svenska uppehållstillstånd 

på konsulatet i New York och 

fick det med post i San Francisco tre 

månader senare. Det blev ett romantiskt 

sommarbröllop på Blidö, där 

prästen under vigseln sjöng Tamaras 

favoritsång, ”It’s a wonderful world”. 

Tamara hade under en stor del av 

sitt liv turnerat över hela världen. Efter 

att hon gift sig med Ragnar slog hon 

sig till ro i Sverige och fick jobb på 

Kungliga Operan i Stockholm. Hon är 

fortfarande anställd på Kungliga Hovkapellet 

på Operan. För att klara sig 

bättre i Sverige ville hon snabbt lära 

sig svenska – hon rekommenderar att 

ta en Berlitz-kurs. Den var dyr, men 

effektiv, och det var bara två studenter 

på kursen – Tamara och en amerikanska. 

Tamara har spelat mycket kammarmusik 

på Operan, bland annat 

lunchkonserter, och har haft flera samproduktioner 

med Kungliga baletten i 

moderna dansuppvisningar. 

Ragnar och Tamara fick två söner 

i tät följd - 1998 föddes Gabriel och 

1999 Mikael. Båda pojkarna har följt i 

föräldrarnas fotspår – de gick på Lilla 

Akademien, en musikskola i Stockholm, 

där Gabriel spelade piano och 

Mikael cello. 

San FrancISco 

En vän hörde av sig 2006 och 

berättade att San Francisco Symphony 

Chorus behövde en ny chefsdirigent. 

Ragnar åkte till San Francisco för en 

provdirigering och fick jobbet. Ragnars 

arbete började redan i februari 2007, 

men det dröjde ett och ett halvt år 

innan Tamara och barnen kom efter. 

Tamara ville vara säker på att hon 

skulle få behålla sitt arbete på Operan 

och att barnen skulle kunna fortsätta 

att gå i musikskola. Familjen höll tät 

kontakt tack vare Skype och att Ragnar 

hade möjlighet att åka hem till Sverige 

under en långhelg nästan varje månad. 

Varje morgon klockan sju (svensk tid) 

sa barnen god morgon till pappa på 

datorn och varje eftermiddag klockan 

fem hjälpte han dem med läxorna 

också genom datorn. De fortsatte till 

och med sin fredags-tradition att mysa 

med en film och äta chips. Ragnar tittade 

på filmen från datorn som placerades 

på soffbordet och barnen bjöd 

pappa i datorn på chips – filmupplevelsen 

var inte den bästa, men de hade 

det mysigt tillsammans. 

På hösten 2008 var det dags för 

Tamara och pojkarna att ansluta till 

San Francisco. Hon fick ett års tjänstledighet 

från Operan. De hade också 

hittat en bra musikskola för barnen 

– Crowden School of Music i Berkeley. 

Där ingår musik i schemat varje 

dag och barnen fortsätter på samma 

instrument som i Sverige. De bor i ett 

fantastiskt hus i Berkeley Hills, kallat 

Temple of Wings, eftersom det är byggt 

med två vingar och har en pelargång i 

mitten som ett grekiskt tempel. Huset 

byggdes 1911 i genuin tempelstil, 

utan väggar, av Florence Boynton, 

dansare och vän till Isadora Duncan. 

Det var mycket musik och dans i huset 

och Florence gav också danslektioner. 

1923 brann huset och 1924 beslöt man 

att bygga väggar. Huset ligger i Berkeley 

Hills och har en fantastisk utsikt 

över San Francisco-bukten. 

Det var en stor omställning för 

barnen att flytta till USA och Tamara 

är glad att hon kunde ägna sig åt dem 

på heltid under hösten. Det var förstås 

lite svårt att hänga med i den amerikanska 

engelskan i början, och man 

hade hunnit längre fram i matematiken 

jämfört med den svenska skolan. 

Men nu fungerar det bra för pojkarna 

och de trivs bra. 

Tamara älskar att laga mat och 

baka. Efter 13 år i Sverige lagar hon 

mer svensk än rysk mat – kanelbullar, 

jordgubbstårtor och köttbullar. Hon är 

noga med att pojkarna ska äta nyttig 

och rejäl mat och handlar gärna ekologiskt 

och färskt och lagar all mat själv. 

Hennes favoritbutik är Berkeley Bowl, 

men hon gör också en del fynd på 

Costco, som har bra ekologisk kyckling. 

Familjen firade julen i Berkeley med 

Ragnars bror och syster. Tamara ställde 

till med traditionellt svenskt julbord 

med alla tillbehör, inklusive hembakat 

vörtbröd och egenhändigt inlagd sill. 

Efter hösten ville hon gärna komma 

igång med att arbeta igen, för att hålla 

musiken vid liv. Hon fick efter en 

provspelning en plats på San Franciscos 

symfoniorkesters vikarielista och 

blev uppringd för spelningar vid ett 

par tillfällen. Hon står också på San 

Franciscos operas vikarielista. Men 

hennes uppehållstillstånd blev försenat 

– det gröna kortet kom bort med 

posten. Man kan undra hur många 

gröna kort som är ute på vift och var 

de alla hamnar… I väntan på visum 

fick Tamara tacka nej till spelningar. 

Nu har visumet äntligen kommit och 

hon har därför ansökt om förlängning 

på sin tjänstledighet så att hon kan 

utnyttja de möjligheter som finns för 

henne som musiker här. Under sommaren 

ska de byta – Ragnar ska vara 

hemma i Sverige med barnen medan 

Tamara stannar här och jag antar att 

de kommer att fortsätta att Skypa; 

nu blir det mamma som blir virtuell. 

I väntan på arbete och visum har 

Tamara spelat gratiskonserter bland 

annat på privata välgörenhetsfester 

och på svenska kyrkan. 

I Tamaras närbildspresentation reagerade 

jag på hennes svar på frågan 

”Vad saknar du”. Det låter så skönt att 

kunna leva så i ”häret och nuet” och 

inte sakna någonting. Tamara verkar 

känna sig hemma överallt och trivas 

med att flytta runt och resa. När jag 

ber henne jämföra de olika länder hon 

bott i säger hon att ryssar och amerikaner 

är lite mer temperamentsfulla än 

svenskar. Svenskarna är mer ”lagom” 

och är bra på att lösa konflikter med 

diplomati. St Petersburg, Stockholm 

och San Francisco har det gemensamt 

att de alla ligger vid havet och Tamara, 

som är uppväxt mitt i landet, tycker 

om den friska havsluften. Hon tycker 

om naturen i Sverige och säger att det 

är jämförelsevis lätt att få nära vänner 

där. Om hon ändå ska sakna något så 

är det caféernas uteserveringar i Stockholm, 

och folklivet på gator och torg. 

Det är inspirerande att träffa en 

kvinna som har lyckats med konststycket 

att skapa sig en framgångsrik karriär 

av det hon älskar mest – musik – 

och dessutom verkar ha en fungerande 

relation och vara en engagerad och 

närvarande mamma. Hon är trevlig 

också. Jag kände mig upplyft när jag 

lämnade Temple of Wings trots att det 

skedde under viss stress - Emilia var 

vid det här laget rejält hungrig och 

gallskrek, och vi fick stanna till lite 

längre ner i backen för en matning till 

innan vi körde tillbaka till vår lägenhet 

i stan och trafikbullret. 


Billow 1 

Eva Hild 

2007 

BOOStA DIN HäLSA! 

aNita BeNsON, Ulla WiKaNder r eilly, 

KariN seemaN & aNNa Kemdal PHO 

Kultur är bra för hälsan, 

enligt flera forskare (bl a 

L.O. Bygren, B.B. Konlaan 

& S.E. Johansson; M. T. 

Hyppä, J. Mäki, O. Impivaara 

& A. Aromaa). Besök på museer, 

biografer och konserter har en mätbar 

effekt på människors välbefinnande 

och även på deras livslängd, även efter 

att man har kontrollerat för samhällsklass, 

inkomst, kroniska sjukdomar, 

rökning och utbildning. Ungefär som 

med motion så avtar hälsoeffekterna 

av kulturdeltagande snabbt om man 

slutar delta i aktiviteterna, så det är 

viktigt att fortsätta gå. Det innebär 

också att det aldrig är för sent att 

påbörja denna hälsokur – äldre män- 

Fröken Julie på 

Aurora Theatre 

i Berkeley 

ulla Reilly ordnade en 

utflykt genom BOSt den 6:e maj 

och flera av oss Sweor samlades 

på Aurora theatre i Berkeley för 

att se Fröken Julie. Pjäsen skrevs 


niskor som börjar delta i kulturella 

evenemang för första gången får också 

njuta av effekterna. Även 

privata kulturupplevelser 

har betydelse – äldre män 

som läser 20 minuter om 

dagen lever längre än de 

som inte läser, enligt en 

israelisk studie. 

Genom att delta i SWEA 

San Franciscos BOST-program 

kan du alltså förlänga 

livet och ha trevligt på 

samma gång! BOST erbjuder Balett-, 

Opera-, Symfoni- och Teaterbiljetter 

till gruppbiljettpriser under höst- och 

vårsäsongerna. Medlemmar och gäster 

är varmt välkomna. Vi kommer eventuellt 

också att erbjuda program under 

sommarmånaderna för de Sweor som 

är kvar i stan. Hör gärna av dig om du 

av August Strindberg 1888 och 

hade fått en ny översättning 

till engelska av Helen Cooper. 

teatern var mycket liten och 

publiken satt runt scenen som 

på en amfiteater. Det kändes 

som om man var indragen i 

själva historien, och för mig var 

det obehagligt för att stycket 

innehöll en del våldsamheter, 

vapen och konflikter. Fröken 

Julie är ett exempel på 

ett verk inom psykologisk 

Ragnar Bohlin 

realism, där man beskriver den 

omedelbara verkligheten så 

som den är, ofta med väldigt 

vardagliga situationer. Därför 

var Strindbergs verk mer 

accepterade av arbetare än 

av aristokrater. Skådespelarna 

var bara tre personer som 

höll publiken trollbunden 

genom hela pjäsen. Dom var 

fenomenala. 

Jag var på 

Strindbergsmuseet på 

Wild at 

Heart Louise 

Nippierd. 

FOTO: ALF 

BORJESSON 

är intresserad av detta eller om du har 

andra förslag till program! 

Under våren 2009 har 

BOST arrangerat att gå på 

San Francisco Performances 

med Christian Tetzlaff på violin 

och Leif Ove Andsnes 

på piano på Herbst Theatre, 

Swanlake på San Francisco 

Ballet, den nordiska designutställningen 

Irreverent 

på Yerba Buena, Carmina 

Burana med Ragnar Bohlin 

och San Francisco Symphony Chorus, 

Strindbergs Fröken Julie på Aurora 

Theatre i Berkeley och körkonsert på 

St Francis Lutheran Church med kören 

Sacred och Profane (dirigent Rebecca 

Seeman). 

Drottninggatan i Stockholm 

för några år sedan, och där fick 

man se de många talanger han 

hade, inte minst fotografering 

och målningar. Det visade hans 

intresse för människor, och för 

skillnaden mellan arbetarklass 

och aristokrati. 

tack till BOSt som 

ordnar med så mycket 

intressanta föreställningar åt 

oss Sweor! 

Barbara Fattah

Beatrice gUstafssON 

Den 24 mars var det dags för 

SWEA-bio igen. Den ursprungliga 

planen var att visa “Maria 

Larssons Eviga Ögonblick”, men 

eftersom den filmen gick på biograferna 

i Bay Area just då, ersattes 

den rätt sent med “Nina’s 

Resa”. En mindre-än-vanlig skara 

åskådare fick se en film om 

den nazistiska judeförföljelsen, 

med handling från Polen. 

Filmen är gjord som en sorts 

iscensatt dokumentär, med 

en blandning av nutida berättelse, 

dokumentärfilm från den 

aktuella tiden, och nyinspelad 

fiktiv handling. Huvudperson 

och nutida berättare i filmen 

är den nyligen avlidna Nina 

Einhorn, verksam som läkare i 

Sverige, som också svarat för 

autenticiteten i det inspelade 

materialet, som handlar om 

henne och hennes familj. Den 

här sammansättningen av material 

resulterar i en mycket 

stark och omedelbar film. 

Först visas familjens 

förmögna och komfortabla existens 

i Lodz. Nina och hennes 

mor gör till 

Läs Carin 

Westbloms 

artikel om 

Harrys döttrar 

på hemsidan 

och i höst- 

numret. 

och med en 

resa till modernssläktingar 

i New 

york. När 

de efter ett 

halvår är redo 

att återvända 

hem, varnas 

de hemifrån 

att judeförföljelserbörjat 

på allvar 

i Polen, och 

man råder 

dem att stanna 

kvar i uSA. De återvänder 

ändå hem, och ett av de mån- 

sWEA-BIO på KOlpIng hAll MaRS 2009 

NINAs ResA 

ga gripande inslagen i filmen 

är den åldrade Nina Einhorns 

försäkran att hon aldrig ångrat 

att hon inte stannade i Amerika 

- trots allt som hon senare måst 

gå igenom i Polen! Banden till 

familjen och hemlandet, och 

det faktum att hon mött sin 

man, läkaren Jerzy Einhorn, där 

måste ha varit mycket starkt vägande 

faktorer trots förlusten 

av många familjemedlemmar, 

och alla hemska situationer 

hon måst bevittna. 

Väl tillbaka i Lodz igen börjar 

vardagen förändras för Nina. 

Man vill inte tro det värsta; 

man klamrar sig fast vid det 

välkända så länge som möjligt. 

Familjemedlemmar flyr och 

försöker få med sig andra, utan 

att lyckas. Man måste börja bära 

judestjärnan på kläderna. Nina 

går i skolan och drömmer om 

att ta studenten. Så småningom 

flyttar familjen till Warszawa, 

där andra familjemedlemmar 

finns. I Warszawa upprättas 

snart ett ghetto för judarna, 

murar byggs, och de stängs av 

från den övriga staden. Nina 

observerar varje morgon från 

sitt fönster, 

som gränsar till 

muren, nya lik 

av skjutna barn 

vars enda brott 

varit att ta sig 

igenom ett hål i 

muren och stjäla 

potatis för att 

ha något att äta 

i ghettot. torftigheten 

och 

trängseln i deras 

nya bostad 

kan inte beskrivas. 

Situationen 

blir än värre när 

flera medlemmar av faderns 

familj måste be att få tak över 

huvudet hos dem. 

Det är fantastiskt att 

det ändå finns plats 

för vänlighet och skratt 

inom familjen! 

Det finns en underjordisk 

skola där Nina slutligen 

får ta studenten. 

Det dröjer inte länge förrän 

nazisterna har arbetat ut 

sina planer och börjar transportera 

judar från ghettot till 

förintelselägren, framför allt 

Auschwitz. En del människor 

får rosaskimrande erbjudanden 

att få flytta till en annan stad 

och få arbete, och många faller 

för det. Som det står ovanför ingången 

till Auschwitz: “Arbete 

ger frihet”. Cynism hand i hand 

med grymhet. Ninas bror har 

blivit polis i ghettot, vilket har 

varit till hjälp för familjen, men 

när han ska tvingas hjälpa välja 

ut vilka som ska transporteras 

till förintelselägren vill han inte 

vara med längre. trots stora 

ansträngningar lyckas han inte 

rädda sin mor och far från att 

transporteras bort. Vid det här 

laget måste alla fly från Warszawa, 

även icke-judiska polacker, 

och Nina berättar om vilken 

skön känsla det var att alla var 

i samma båt - hon var inte längre 

speciellt förföljd för att hon 

var judinna... tillsammans med 

EN procent av invånarna i Warszawa-ghettot 

lyckas Nina och 

hennes bror överleva genom 

att undvika transport till lägren. 

När Polen blivit befriat av ryssarna 

återvänder Nina till sitt 

gamla hem i Lodz, börjar läsa 

medicin och träffar Jerzy. De 

är tillsammans i Köpenhamn 

på studieresa när de får veta 

att ryssarna också börjat utrota 

polska judar. De flyr till Sverige, 

dit Ninas bror också lyckas 

ta sig, och Nina fullbordar sin 

läkarutbildning 

där. 

Nu måste jag 

bekänna att filmen 

var så stark 

att jag - den presumtiva 

recensenten - klappar 

ihop när invånarna i ghettot 

fråntas all mänsklig värdighet 

och gaserna från dödslägren 

invaderar minsta skrymsle - i 

min fantasi, förstås. Jag vet ju 

vad som hände i Förintelsen, 

och har till och med varit i 

Auschwitz, men det är väl ett 

tecken på filmens styrka att 

jag fick kraftiga fysiska symtom 

och snabbt måste fly till 

köket för att få vatten. I köket 

väntade en tröstande Anna 

Kemdal Pho. Vi skojade om 

att jag verkligen hade hittat 

rätt, eftersom Anna visade sig 

vara psykolog. Hon har sysslat 

med post-doktoral forskning 

på Stanford och tar nu hand 

om sin lilla åtta månader gamla 

dotter. Det var mycket skönt 

när hon vyssade mig som man 

gör en gråtande baby. Hur vet 

jag då hur det gick i filmen? 

Min man ulf var med, och gav 

mig en sammanfattning. tyvärr 

missade jag nog många spännande 

moment när Nina och 

hennes bror med en hårsmån 

lyckades klara sig från koncentrationslägret. 

Man ska ha 

både tur och skicklighet i en 

sån här liv-och-död situation. 

Som många påpekat för mig, 

fick ju filmen ett “lyckligt” slut, 

genom att Nina och hennes 

bror och Jerzy klarade sig och 

fick ett gott liv i Sverige. Men 

alla de andra då? Ja, den här 

filmen var en upplevelse av 

ett speciellt slag. Stort tack till 

dem som ser till att SWEA får 

kvalitetsfilmer på sina filmkvällar. 



Barbro Osher och SF-flickorna. 

från vänster till höger: Ulla 

Ekman, Ann Faut, Inger Skogström, 

Kerstin Eriksson Splawn, 

Eva Buxton, Janet Beck, Karin 

de Brer, Barbro Greene, Barbro 

Osher, Eva Borg Wiklund, Margareta 

Tönisson, Karin Seeman, 

Ulla Da Silva, Ulla Wikander 

Reilly, Irene Tegelvik, Inger Vida, 

Birgit Chase. Beatrice Gustafsson 

och Maj-Britt Murdock var 

också med på mötet. 

Jag är 

numera en 

”kulturkofta” 

(dam i övre 

medelåldern)... 


VäRLDSMÖtEt I WASHINgtON, D.C. 

iNger sKOgström 

House of Sweden välkomnade 

över 300 Sweor som anlänt 

från alla väderstreck. 

Själv flög jag in i sista 

minuten och slängde mig i en 

taxi tillsammans med Maj-Britt Murdock. 

Vi anlände i tid för att höra kulturrådet 

Mats Widboms välkomsttal. Denna byggnad, 

som hyser Svenska Ambassaden, ligger 

vid Potomoc-floden, och har blivit en 

turistattraktion. Sverige har absolut en av 

de bästa adresserna i huvudstaden och byggnaden 

är ett arkitektoniskt underverk med 

fönster från golv till tak, glasväggar med 

rinnande vatten och bassänger med skulpturer. 

Själv hade jag turen att komma in på 

attachékontoret för att lasta av resväskan. 

Balkongen hängde över floden med alla 

glasfönster bakom och min tanke var... hur 

får man något uträttat i denna miljö? SWEA 

Washington har nu sitt eget bibliotek... i 

denna fantastiska byggnad som framhäver 

skandinavisk modern enkelhet och opretentiös 

elegans med praktisk och flexibel 

svenskhet. 

Fredagens program inleddes med ”Roliga 

Timmen” som handlade om all möjlig SWEAkunskap. 

Det talades om donationer och 

syfte, stadgar och varumärke. Sedan fortsatte 

programmet med intressanta föreläsare. 

Yvonne Thunell talade om mentorskap. Hur 

man kan föra utvecklande dialoger. Hon är 

civilekonom och utbildad i coaching och 

ledarutveckling. Hon har en gedigen erfarenhet, 

eftersom hon arbetat med karriär- 

och ledarutveckling i över 10 år. 

Höjdpunkten var nog föredraget av 

Catharina Grünbaum, språkvårdare och 

skribent, med titeln ”Vad har hänt med mitt 

svenska språk?” Jag är numera en ”kulturkofta” 

(dam i övre medelåldern), och jag 

brukade vara ”lattemorsa” (nybliven mor 

med barnvagn på café), men det var länge 

sedan. 

Tony Svensson, Invest in Sweden Agency, 

talade om att sätta Sverige på kartan, men 

det är vi ju bra på i SWEA. Vi är Sveriges 

bästa ambassadörer. 

Höjdpunkten för oss SF Sweor var att 

lyssna på vår egen SWEA SF grundare, Barbro 

Osher. Vi var stolta att höra Barbro tala 

om SWEA som en språngbräda och ett skyddsnät. 

Allt kommer fram med lätthet och 

humor och Barbro är inte rädd att bjuda på 

sig själv. 

Fredag kväll flöt vi sakta nerför Potomoc-floden 

på hjulångaren Cherry Blossom. 

Vi underhölls av fyra musikanter som 

satte sprätt på alla Sweorna. Vi dansade 

och skrattade och trodde att vi var i New 

Orleans. Solnedgången över huvudstaden 

var fantastisk och de glimmande stadsljusen 

efter stränderna och alla helikoptrar var 

fascinerande. Vi kunde ju gissa vem som 

var ute på nattuppdrag. Kanske kollade 

CIA in Sweorna. Bussresan hem genom

gamla Alexandria och en nyfunnen 

Sweakamrat var också givande. 

Själva årsmötet hölls på lördagen 

och det kändes som i ottan att börja 

kl 8.00, men jag vaknade kvickt upp 

när biskop Koskinen berättade sagan 

Rödluvan och pratade om dess symboliska 

mening. Det var fascinerande 

och gjorde sagan så levande. Han 

framdrog det onda och goda i sagan. 

Det var en ny tankeställare att grunna 

på. Efter detta började en frågestund 

och jag var helt imponerad av den 

yngre generationen Sweor. 

Nu vet jag att SWEA kommer att gå 

vidare och att vi måste förnya oss. Det 

fanns önskemål om små arbetsgrupper 

där vi kan byta idéer och inte bara 

låta den internationella styrelsen sitta 

bakom stängda dörrar och ta beslut. 

De två förmötesdagarna hade den 

internationella styrelsen bland annat 

använt till att tala om hur man kan 

förbättra medlemsregistret, hemsidan 

och informationsmaterialet. Man 

planerar att tillsätta en betald tjänst 

och på så sätt avlasta i första hand 

SWEA Internationals ordförande. Det 

är också mycket viktigt att skydda 

SWEA:s domännamn och förhindra 

cybersquatting, d v s att utomstående 

använder sig av vårt namn. Därför 

håller man på att med hjälp av en 

expert på det området utveckla en s k 

domänpolicy för SWEA. 

Flera arbetsgrupper kommer att 

arbeta med nya riktlinjer för att bilda 

nya avdelningar. Ska underavdeln- 

Anna Lena Seedhill, Arizona, Anette Åsberg, Oklahoma, Susanne Bly, Hawaii, Marita 

Klingman, Las Vegas, Britta Armstrong, Regionsordförande, San Diego, Elise Koelsch, 

Santa Barbara, Inger Skogström, San Francisco, Sofi a Krall Fransson, San Diego, Mari Orvendal, 

Seattle, Anna Carin Thomer, Los Angeles, Eva Thomas, Vancouver, Annica Backlund, 

San Diego 

ingar och små avdelningar återuppstå? 

Andra ämnen är medlemsenkäten, 

som kommer att tas upp på höstens 

regionmöten, stadgarna, samt hur 

världsmöten och regionsmöten ska 

planeras för framtiden. 

Vi blev igen påminda om ”the elevator 

pitch” som kan användas för att 

informera någon om SWEA i hissen. 

”SWEA, what kind of organization is 

that?” Då svarar man, ”SWEA är ett 

globalt nätverk av svenska kvinnor 

med 8 500 medlemmar i 34 länder med 

77 avdelningar och vi delar ut 1,3 millioner 

kronor i stipendier varje år.” 

Kvällen var öronbedövande och härlig. 

Vad kan man vänta sig när över 

300 Sweor samlas i en balsal? Sorlet, 

klinkandet av glas och fraset från festblåsorna, 

ja, vilken färgpalett. Agneta 

Nilsson som blivit utnämnd till HedersÅSKa 

2009 blev hedrad med en 

sketch från alla MEMA-Sweor innan vi 

alla intog våra platser för att avnjuta 

middagen. 

Många gratulationstelegram till våra 

30 år lästes upp, och jag måste då speciellt 

nämna telegrammet från Drottning 

Silvia. Vi blev också underhållna 

av Jill Johnson som flög in från Sverige 

för att sjunga svensk country. Det var 

nog ingen som kunde sitta still och 

natten blev lång för många som inte 

hade tid att sova. Det gör vi när vi 

kommer hem. 

På söndagen var det roliga över och 

det blev mycket kramning och adjö 

till nyfunna vänner. Jag passade på att 

göra en busstur på tre timmar för att 

igen bekanta mig med vår huvudstad. 

Det sjunker in bättre andra gången. 

SVT World (f.d. SVT Europa) - i höst till Nordamerika - 

och i framtiden även till Sydamerika?* 

och i framtiden även till Sydamerika? 

Sveriges Televisions utlandskanal SVT World direktsänder via satellit alla typer av svenska 

TV-program 24 timmar om dygnet. Du får nyheter och fakta. Musik, sport och natur. Barnoch 

nöjesprogram. Drama, debatter och kultur. I tjänsten ingår även radiokanalerna P4 och 

Radio Sweden. 

För information om abonnemang – kontakta vår kundtjänst: 

ConNova TVX, tel: +46 (0)141 - 20 39 10, fax: +46 (0)141 - 20 39 11, 

e-post: svtworld@connova.se, www.connova.se 

* om tillräckligt många är intresserade av att abonnera på SVT World. 

Närmare information på vår hemsida: svt.se/svtworld 



Närbilder av nya medlemmar 

SWEA SF är med 366 medlemmar SWEA:s näst största lokalavdelning 

efter Stockholm. SWEA International har runt 

8 500 medlemmar i ett 40-tal länder på sex kontinenter. 

aNNEliE NilSSoN 

Hemort i Sverige: göteborg 

Bor nu: San Francisco 

Familj: Singel 

Yrke: Sjuksköterska 

När kom du till SF? 1993 

Hur hamnade du här? Min f.d. make 

var från S.F. 

Var har du bott tidigare? Lausanne 

& Interlaken, Schweiz, tanzania, 

England. 

Tidigare SWEA-medlem? Nej 

Bäst med Kalifornien: Vädret, naturen, 

livsstilen, god mat. 

Saknar: Svensk sommar, familj 

och vänner, wienerbröd. 

Intressen: Friluftsliv, kamping, 

surfing, matlagning. 

Värt att veta om dig? Spenderade 

en stor del av 2008 i tanzania 

där jag lärde ut en kurs i HIV/ 

AIDS-vård till sjuksköterskor. 

Sprang på en hel del svenskar 

där. Ett fantastiskt äventyr. Som 

singel i stan ser jag fram emot 

”tjejkväll” med andra SWEAtjejer. 

Tack! 


EliSaBETh BraW 

Flicknamn: Braw 

Hemort i Sverige: Född i tingsryd, 

har också bott i Lund, utanför 

Kalmar och utanför Alvesta 


Familj: Min man, Jeffrey Smith, 

och mina barn Sebastian (6) 

och Daniela (2) 

Yrke: tysk MA i statsvetenskap 

och tysk litteratur, Journalist, 

Korrespondent för Metro International 


Var har du bott tidigare? tyskland, 

Italien, England och Washington 

D.C. 

Tidigare SWEA-medlem? Ja 

Bäst med Kalifornien: Alla de intressanta 

människor som samlas 

här - till exempel Barbro 

Osher! 

Saknar: Närheten till Europa 

Intressen: Körsång och andra 

musikaktiviteter, t.ex. opera 

och orkesterkonserter 

Kära Sweor, 

Stort tACK för alla rara kort, telefonsamtal och för den cerisefärgade 

eleganta orkidén. Med alla era postiva “VIBES” blev min sjukhus- respektive 

rehabiliteringsvistelse drägligare. Nu hoppas jag kunna dansa 

snart igen! 

Kram, 

Margareta Miglo 

Erika Badal 

Flicknamn: Cappelen-Holst 

Hemort i Sverige: Vellinge 

Bor nu: Walnut Creek, CA 

Familj: Nygift med terry Badal 

Yrke: Massageterapeut 

och personlig tränare 

När kom du till SF? 

September, 2007 

Hur hamnade du här? 

Fann kärleken!! 

Var har du bott tidigare? 20 år 

på Manhattan, New york 

Bäst med Kalifornien: Klimatet! 

Saknar: Familj och vänner. 

Smågodis, Bregott och Fina 

mackor! 

Intressen: Resa, matlagning, 

vandring, skidåkning 

kariN dahlaNdEr 

Flicknamn: gustafsson 

Hemort i Sverige: göteborg 

(uppvuxen i Mönsterås) 

Bor nu: Palo Alto 

Familj: Min man Linus och son 

Rasmus (2 månader gammal) 

Yrke: Sjökapten, mammaledig 

När kom du till SF? augusti 2008 

Hur hamnade du här? Min man 

fick en post-doktor tjänst på 

Stanford 

Var har du bott tidigare: Mönsterås, 

Kalmar och Palo Alto 


Bäst med Kalifornien: Vädret och 

den storslagna naturen. 

Saknar: Familj, vänner, svenskt 

smågodis och utbudet av svenska 

mjölkprodukter. 

Intressen: Resa, läsa, umgås med 

mina vänner, äta och dricka 

gott. 

VärNa om miljöN och 

hjälp oSS aTT Spara pENGar! 

Du kan om du vill avsäga dig pappersversionen av SWEA-Nytt (tidningen 

finns numera även på vår hemsida) och/eller adressboken (du kan 

få adresslistan i ett Excel-dokument i stället). Hör av dig till Anna Kemdal 

Pho eller Anita Benson om du är intresserad av något av dessa alternativ. 

Om du vill att ditt namn/bild på dig ska tas bort innan SWEA-Nytt 

läggs ut på nätet meddela Anna Kemdal Pho eller Linda Dahl.

kErSTiN kaGEliuS 

Hemort i Sverige: Stockholm 

Bor nu: Oakland, CA 

Yrke: 4 års amerikanskt college 

B.A., revisionschef, försäljningsadministratör 


Hur hamnade du här? lång historia 

- mycket äventyr 

Var har du bott tidigare? Chicago, 

Kentucky, San Francisco 


Bäst med Kalifornien: Solen, Stilla 

Havet och naturen 

Saknar: Stockholms skärgård, 

min familj 

Intressen: Fotografi, resa runt 

världen, jag älskar djur, är med 

i en bokklubb, teater, film, 

trädgårdsarbete, upptäcka nytt 

varje dag 

Värt att veta om dig? Att när 

jag var 12 år hade jag en stor 

dröm att få komma till uSA, 

den drömmen förverkligade 

jag när jag var 16, flyttade hit 

som 19-åring och har bott här 

i 42 år. 

liNda mcculloch 

Flicknamn: åkesson 

Hemort i Sverige: Vänersborg, 

trollhättan, uddevalla, åmål, 

Karlstad 

Bor nu: Redwood City 

Familj: Min man Matt 

Yrke: Bachelors of Art, Master of 

Fine Art, grafisk formgivare för 

the Olympic Club i SF 

När kom du till SF? I februari 2008 

Hur hamnade du här? Min man fick 

jobb på Electronic Arts och jag 

har alltid velat bo här 

Var har du bott tidigare? New york/ 

New Jersey, San Diego 


Bäst med Kalifornien: Förutom 

det självklara, vädret, så gillar 

jag det varierade landskapet 

här, speciellt runtom San Francisco. 

gillar att promenera, så 

alla parker som finns här är 

också ett stort plus. Också att 

min bror Christian, hans fru 

Mikaela och dotter Emma bor 

i San Diego. 

Saknar: Resterande familj och 

vänner, saltlakrits, ordet och 

dess innebörd “fika”, snö men 

bara ibland. 

Intressen: Promenera, film, läsa 

böcker, konst i alla former 

Värt att veta om dig? Bokkonst är 

något jag använde mig av för 

min MFA-utbildning och något 

jag fortsätter att jobba med vid 

sidan av. 

loTTa aSkErluNd 

Hemort i Sverige: Malmö 


Familj: Pojkvän Niclas Ekström 

Yrke: Personalchef 

När kom du till SF? 

November, 2008 

Hur hamnade du här? träffade 

Niclas som bott här sedan 

1996 

Var har du bott tidigare? Fort 

Lauderdale, FL, sedan 1999 

Tidigare SWEA-medlem? 

SWEA South Florida 

Bäst med Kalifornien: 

Närheten till naturen, trevliga 

människor, klimat/årstider 

Saknar: Lite av värmen i 

Florida… 

Intressen: SWEA, umgås med 

vänner, golf, skidåkning, matlagning, 

läsa, fotografering… 

mEdlEmS- 

iNformaTioN får 

iNTE aNVäNdaS i 

kommErSiEllT 

SYfTE! 

Enligt SWEAs stadgar får 

medlemskap i SWEA inte användas 

för personlig vinst. Man 

får till exempel inte använda information 

från adressboken för 

att skicka ut reklam för sin egen 

verksamhet. 

förNYa diTT SVENSka paSS i SVEriGE! 

Det är billigare och snabbare än att göra det här, eftersom du annars måste bege dig till utlandsmyndigheterna 

i Los Angeles (som kanske snart stängs), New york eller Washington, D.C. ta med samma handlingar som krävs vid 

ansökan i uSA. Se www.swedenabroad.com/newyork och www.polisen.se för mer information. 

Tamara BohliN 

Flicknamn: Beliaeva 

Hemort i Sverige: Stockholm 

Bor nu: Berkeley 

Familj: Ragnar, gabriel (11), 

Mikael (9), Cassidy – Katt (1,5) 

Yrke: Cellist på Kungliga Operan 

i Stockholm 

När kom du till SF? Augusti, 2008 

Hur hamnade du här? Min man har 

jobb i SF Symphony 

Var har du bott tidigare? Sankt Petersburg, 

Stockholm 


Saknar: trivs där jag är (saknar 

ingenting) 

Intressen: Promenera i naturen 

Värt att veta om dig? ger cellolektioner 

för barn och vuxna 

VikTiGT!!! - SWEaS 

E-poSTuTSkick!! 

E-postutskicken är SWEA San 

Franciscos viktigaste sätt att 

hålla våra medlemmar à jour 

om de aktiviteter som erbjuds 

dig som SWEA-medlem. Om 

du inte får våra utskick så kan 

det bero på att de hamnar i ditt 

spamfilter. Alla aktiva medlemmar 

med e-postadresser, är 

med på vår utskickslista och 

borde få alla utskick. Om du 

har problem och inte får våra 

utskick, pröva med att sätta in 

SWEAs utskicksadress sweasanfrancisco@earthlink.net 

i 

din adressbok. Kontakta sedan 

Anita Benson, så kan vi tillsammans 

testa att det fungerar. 


EN KVäLL MED BARBRO OSHER 

a mi r ådström d itzel 

En regntung kväll i februari 

samlades ett femtiotal Sweor 

hemma hos vår generalkonsul, 

Barbro Osher, för att 

höra henne berätta om filantropi. 

Från hennes lägenhet på 26:e 

våningen hade vi en underbar utsikt 

över San Francisco med omnejd. Det 

fick mig att återigen inse att vi bor 

så otroligt vackert i denna del av 

världen! Efter sedvanlig mingling, då 

våra styrelsemedlemmar serverade oss 

vanliga medlemmar vin och tilltugg på 

professionellt sätt, blev vi bjudna till 

bords. Mycket gott, speciellt med det 

trevliga sällskapet runt bordet. 

Sedan var det dags för Barbro att ta 

till orda. Hon började med att citera en 

väninna som en gång sagt ”att livet är 

en liten scen, utan Barney är du absolut 

ingenting”. Detta väckte ett gott 

skratt. Vi vet ju alla vilka förmågor, 

talanger och kapaciteter Barbro har i 

sig själv. Däremot betonade Barbro att 

Barney har försett henne med många 

möjligheter. 

Barbro träffade Bernard i Kennebunkport, 

Maine 1962. Hon återvände 

till Sverige och gifte sig med 

en annan man. Många år senare korsades 

deras vägar igen. Barbro flyttade 

till Barney i San Francisco-området. 

Hennes 15-åriga dotter tyckte att de 

ingick en ohelig allians och vägrade 


följa med till det “förfärliga landet”. 

Idag säger dottern att Barbro borde ha 

tagit henne med sig... 

Barbro kände en djup ensamhet i 

det nya landet. Hennes behov av att 

få prata svenska, få omge sig med 

svenskor och svensk kultur var stor. 

Hon kände Agneta Nilsson, Moder 

SWEA, som grundat SWEA i Los Angeles. 

Kunde det vara något för San 

Francisco? Hon hörde talas om Lisa 

Wiborg, som var lokal representant 

för föreningen Svenskar i Världen och 

dessutom en spindel i det svenska 

SF-nätet. Barbro ville inte konkurrera 

med andra svensk-amerikanska föreningar. 

Vågade hon satsa på SWEA? En 

förening där man som första generation 

svenskor pratar svenska? Hon fick 

dock stöd från Lisa, och 1982 startades 

SWEA SF, and the rest is history. Hon 

sa uttryckligen, att utan SWEA hade 

hon inte varit något och tackade alla 

Sweor varmt. 

Bernard är från en liten stad i Maine. 

Hans pappa flyttade dit från Ryssland 

och hans mamma var från Litauen. 

Familjen hade en järnaffär i den lilla 

staden. Föräldrarna inpräntade i sina 

fem barn att utbildning var den viktigaste 

inträdesbiljetten till framgång. 

De tre äldre pojkarna utbildade sig till 

läkare, systern blev analytiker på Wall 

Street och Barney affärsman. 

Barbro började undra över vad 

det var för fel på det amerikanska 

samhället, där många (institutioner) 

endast kan överleva genom filantropi. 

Sättet att förhålla sig till filantropi 

varierar stort i Sverige och USA. 

Synen på givandet i Sverige förändrades 

i och med införandet av det 

Svenska Folkhemmet. Allmosefilosofin 

togs bort och ersattes av skatter som 

fördelades till utbildning och kultur. Vi 

fick ett rättvisare samhälle. De statliga, 

kommunala och de olika länens policy 

är vägledande i hur man förhåller 

sig till kultur. Gåvobenägenheten är 

ändå stor till de stora etablerade välgörenhetsorganisationerna 

t.ex. Rädda 

Barnen, Röda Korset, Frälsningsarmén, 

trots att avdragsrätten för välgörenhet 

inte finns i Sverige. Däremot, påpekade 

Barbro, har man vare sig arvs-, 

förmögenhets- eller gåvoskatt där. 

I USA skulle symfoni, opera, teater, 

forskning och universitet inte kunna 

existera utan donationer. Gåvobenägenheten 

är stor genom att donationerna 

är avdragsberättigade. Förhållningssättet 

är att ingen blandar sig i. 

Här finns inget kulturministerium som 

övervakar och kontrollerar. Det är ett 

ansvar för styrelserna. Barbro nämnde 

att i San Francisco finns det ett undantag 

till den ”regeln”. En kommunal 

fond som byggs på hotellskatt. En del 

av den delas ut till olika kulturinstitutioner 

i staden. 

När Bernard läste en artikel för ett 

antal år sedan, fick han upp ögonen

sWeA:s 

internationella 

rumsförmedling 

Besök Sweor och få rum och frukost 

mot en donation av 40-60 dollar/ 

person. Om du är intresserad av att 

använda rumsförmedlingen, vänd dig 

till kontaktpersonen i San Francisco, 

Ann Faut, annfaut@earthlink.net, tel. 

925-682-7167, för att få namn och adress till 

kontaktpersonen dit du vill åka samt om du 

vill ställa upp som värdinna för kortare eller 

längre tid. Detta är en personlig service 

mellan Sweor. SWEA International och dess 

lokalavdelningar är ej ansvariga för någon 

del av denna förmedling. 

för alternativmetoder i den medicinska 

vården. Det intresset ledde till 

gåvor till UCSF, Harvard University 

och Karolinska Instituet, där man 

utvärderar denna alternativa vård. 

Redan 1977 hade Barney startat sin 

Bernard Osher Foundation. I och med 

att han redan från barnsben fått sig 

ipräntat att utbildning är det viktigaste 

man kan ge ett barn, koncentrerar sig 

stiftelsen primärt på att fördela stipendier 

till högre utbildning. Undantag 

är bild- och musikundervisning 

på grundskolans alla nivåer. I Europa 

kostar den undervisningen nästan 

ingenting och anses vara en nödvändig 

del av ett barns uppfostran. Vi är 

nog många som har gått i den kommunala 

musikskolan i Sverige? 

VI HAR KONtAKtPERSONER FÖR VäRDINNOR I: 

AFRIKA: Sydafrika, tunisien 

ASIEN: Hong Kong, Israel, Korea, Kina: 

Beijing, Singapore, thailand: Bangkok, 

turkiet: Istanbul 

NORDAMERIKA 

Kanada: toronto, Vancouver 

uSA: Atlanta, Boston, Chicago, 

Dallas, Denver, Florida, Hawaii, Los Angeles, 

Orange County, Phoenix, San Diego, 

San Francisco, Santa Barbara, Michigan, 

Minnesota, New Jersey, New Orleans, New 

york, North Carolina, Philadelphia, Seattle, 

tucson, Virginia Beach 

OCEANIEN 

Australien: Perth 

Under senare år har Bernard startat, 

något vi alla säkert sett på ett eller 

annat vis, OLLI – Osher Lifelong Learning 

Institute. Jag ser den upplysta informationsskylten, 

när jag kör förbi Cal 

State East Bay Concord Campus, med 

informtion om föredrag och kurser. 

Vi kan nog hålla med om att behovet 

och villigheten att ständigt lära sig nytt 

existerar även i högre åldrar. Ett stort 

antal pensionärer tar del av detta fantastiska 

erbjudande. OLLI finns på 120 

universitet runt om i USA. 

Efter år av styrelsearbete med Barneys 

stiftelse tyckte Barbro det var 

dags att göra något mer. Hon grundade 

Pro Suecia, för att kunna ge till 

svenskrelaterade projekt i USA, stödja 

organisationer och universitet i Sver- 

EUROPA 

Belgien: Bryssel 

England: London 

Frankrike: Paris, Rivieran 

grekland: Athen 

Holland: Haag, Amsterdam 

Irland: Dublin 

Italien: Milano, Rimini, Rom 

Litauen: Vilnius 

Luxemburg 

Norge: Oslo, telemark 

Ryssland: Moskva 

Schweiz: genève, Zurich 

Spanien: Madrid, Malaga, Marbella 

Sverige: göteborg, Stockholm, Västerås, 

Örestad (Norra Skåne) 

tyskland: Köln, Bonn 

ungern: Budapest 

Österike: Wien, Salzburg 

Vi SökEr VärdiNNor 

mEd cENTralT läGE 

i SaN fraNciSco!!! 

Värdinnor, som vill hyra ut rum under 

kortare eller längre tid sökes, framför allt i 

centrala San Francisco. Du bestämmer själv 

ett belopp per natt (ca 40 - 60 dollar). Du 

förväntas erbjuda rum, frukost, möjlighet 

att tvätta och stryka samt praktisk information 

och tips på sevärdheter. Om du är 

intresserad av att hyra ut, eller vill ha mer 

information, kontakta Ann Faut, 

annfaut@earthlink.net, tel. 925-682 71 67. 

Lisa, Margareta och Christina njuter av 

god mat och dryck på Barbros inglasade 

balkong. FOtO: CAMILLA PODOWSKI 

ige samt forskarutbyte mellan USA/ 

CA och Sverige. Barbro tycker det är 

ett privilegium att få stödja de projekt 

hon vill och få det konstnärliga Sverige 

att blomma. Barbro har stöttat allt från 

”teater i busken” till stora operascener. 

Bland annat har Dalhalla fått flera 

donationer och när hon åkte Tjejvasan 

2007, fanns Dalaradion på plats. Hon 

medger dock att en viss misstänksamhet 

finns till ”en rik kärring, som dessutom 

är svensk-amerikanska”. 

Det var ett oerhört intressant föredrag, 

där vi fick insyn i vad det 

innebär att vara en sann filantrop. 

Tack Barbro, och Bernard, för allt det 

ni gör för att världen ska se lite bättre 

ut. 



Och så var det 

gullvivorna... 

BarBrO OsH er 

Nog för att det kommit 

rapporter om vårens 

språngmarsch in i de 

nordiska landamären... 

andäktiga sagor om vitsipporna 

som efterträtt de blå, om 

björkens musöron och koltrastens 

rusiga sång, om ljusa kvällar och 

sol över isfria fjärdar... Men man må 

uppleva det med egna sinnen för 

att förstå den djupare innebörden 

av majmånadens ljus och löften för 

djupfrysta, mörklagda nordbor. En 

regnig morgon med plus 7 C landade 

man så mitt i undret - det var 

GRÖNT - överallt! Björkarna hade 

passerat det smärtsamma knoppstadiet, 

vitsipporna var på upphällningen, 

tussilagon ett minne blott, 

lindar och lönnar blommade, kastanj 

och hägg stod på tur. Nu gällde det 

att idogt suga i sig av allt det “göttaste” 

- en ynka, packad vecka mitt i 

vårens famn var det som gavs - den 

första på flera år. Och som sanningsenlig 

ursäkt angavs ett femtioårigt 

studentjubileum! Raka spåret ut i 

naturen för att avnjuta varje trädslag 

för sig - innan hela lövskogen blir 

till sommarens bredbladiga spenat. 

Se där står björken, linden, lönnen, 

almen, asken, alen, rönnen och 

boken och kastanjeljusen håller på 

att tändas. I en glänta, där eken kör 

sin makliga väg mellan knopp och 

lövverk, står fång av förgätmigej 

och minsann kan man inte skönja 

embryon till konvaljer i snåren 

också. Detta är den heligaste av alla 

årets tider - den försvinnande korta 

stunden mellan hägg och syren och 


Barbros Ruta 

såsom en vidunderlig 

ynnest fick vi uppleva 

just den! Vi bad om sol 

och blommande fruktträd 

till utomhuslunchen 

med den gamle professorn 

och fick just detta. 

Vi önskade oss utslagna 

liljekonvaljer till dukade 

middagsbord och blev 

bönhörda. Vi hoppades 

på näktergalens drillar 

och så sjöng den just 

för oss. 

Vid solig middagstid tog vi vägen 

genom det förunderliga landskapet 

till den lilla stad där man skulle stå 

öga mot öga med “studentkamrater” 

man inte sett på de senaste fem 

decennierna. Den lilla staden har 

farit illa av kommunalpolitikers illasinnade 

planering och några okänsliga 

stadsarkitekters framfart genom 

den ursprungliga stadsplanen. Ut 

med vackra trähus och det solfjäderformade 

gatunätet runt sjöbukten 

- och in med 

betongförtryck, 

motorleder och 

citronprisnomineradekommunalhus. 

De gamla 

industrierna hade 

fallit för strukturrationaliseringarna 

och blivit 

stoff för ett museum. 

Somligt var 

ansiktslyft till det 

bättre: hamnens 

bråte och förfall 

hade blivit till 

stiliga renoverade 

byggnader med 

gästfaciliteter för 

båtfolket och hamnkrog för hungriga. 

Och stadsparken var med tusentals 

blommande tulpaner försedd 

- detta för att möjligen balansera 

De daggvåta 

gräsmattorna 

en mycket arla 

majmorgon 

överströdda av 

det mjukaste gula: 

primula veris - den 

svenskaste gullvivan 

gånger hundra. 

busstorgsförödelsen ett 

kvarter bort. 

I ett av de få bevarade 

vackra hyreshusen från 

förra sekelskiftet bor en 

av arrangörerna för studentjubileet 

och tillika 

före detta klasskamrat 

på dåtidens latinlinje. 

Där skulle en mycket 

liten skara halvklassiker 

samlas – sex damer av 

tretton. Kerstin, Gunilla, 

Sol-Britt, Karin, Mona och Barbro. 

Försystringen var total - vi såg ju 

ändå NÄSTAN ut som för femtio år 

sedan! Så slöt vi oss till den övriga 

samlingen av grånade män och kvinnor 

- Anne-Charlotte och Per och 

Torgny och Björn och Bengt och 

Ingela och Lennart och Leif och 

Inger och Margareta... - 37 inalles av 

de cirka femtio som en gång skrålat 

studentsången tillsammans. Det blev 

vandringar i minnets trädgårdar och 

fjolårsgräs, långsittning framemot 

en tidig gryning, 

nostalgibesök 

i uppfräschade 

skolkorridorer 

och ensam vandring 

genom 

barnoch ungdomslandskapet. 

Välbekant och så 

oändligt fjärran! 

Kvar på näthinnan 

blir alla nygamla 

ansikten, 

lätt uppdaterade. 

Men mest och 

närmast ligger 

den prunkande 

svenska våren. 

De daggvåta 

gräsmattorna en mycket arla majmorgon 

överströdda av det mjukaste 

gula: primula veris - den svenskaste 

gullvivan gånger hundra.

LIttERäR AFtON MED LINDA OLSSON 

Bridget s trömB erg-BriNK 

SWEA San Franciscos marsprogram 

var återigen en 

litterär afton, och nog kan 

man väl säga utan att förhäva 

sig att det känns fint 

att vi kan få framgångsrika svenska 

författare att ställa upp just för oss en 

kväll. Visserligen har det varit i samband 

med deras mer allmänna turnéer 

i landet, men den som bevistat en av 

bokförlagens presentationer kan intyga 

att vi får ett mycket mer personligt 

mottagande. 

Den här gången var det Linda 

Olsson som var vår gäst, en svensk 

författarinna som faktiskt skriver på 

engelska. Hennes två romaner, Nu vill 

jag sjunga dig milda sånger och Sonat 

till Miriam, är svenska översättningar 

av Astrid & Veronika och Sonata for 

Miriam. Det fanns den här kvällen 

förstås tillfälle att köpa böckerna med 

personlig dedikation. 

Efter en god middag (och maten är 

alltid god på City Forest Lodge) introducerade 

SWEA SFs ordförande Inger 

Skogström aftonens eminenta gäst 

som livfullt berättade 

om sitt liv och sin 

ganska remarkabla 

skrivkarriär. Att bli 

en internationellt 

framgångsrik författare 

efter en debut 

vid 57 års ålder är 

inte vanligt, och på 

sitt anspråkslösa 

sätt fick Linda Olsson 

det dessutom 

att låta som att det 

gick lätt som en 

plätt. 

Här var intet tal 

om det man hört 

om kända författares 

samlingar 

av refuseringar – 

Lindas böcker har 

antagits på direkten, 

både på engelska 

och svenska 

(och en hel del 

NYTT fråN 

BiBlioTEkET 

Linda Olssons Nu vill jag sjunga 

dig milda sånger och Sonat till 

Miriam finns på vårt bibliotek. 

Biblioteket öppnar igen den andra 

söndagen i september. ulla 

Sabelström är i Sverige och vill 

gärna ha förslag till nyinköp av 

böcker, även talböcker. 

andra språk dessutom). 

Men vägen dit har naturligtvis varit 

mer kringelkrokig än det låter. Linda 

Olsson hade inga tankar på ett liv 

som författare när hon utbildade sig 

till jurist vid Stockholms universitet, 

arbetade på bank, gifte sig och fick 

tre barn. Familjen lämnade Sverige 

för över 20 år sedan. Genom sin mans 

internationella karriär kom tillvaron 

att rymma en tid i England, Singapore, 

Kenya, Japan och Nya Zeeland, där de 

nu bott sedan 1990. 

Livet som medföljande maka var 

ofta frustrerande, vilket nog ledde till 

första steget mot det som så småningom 

skulle blomstra till ett författarskap. 

Linda tog en kurs i creative 

writing under tiden i London och 

började skriva noveller. Hon fortsatte 

sina studier i engelsk litteratur i Nya 

Zeeland, vann en novelltävling och, 

kanske sporrad av framgången, beslöt 

att anmäla sig till en doktorandkurs 

som kallades Writing the Novel. 

I en liten klass på mindre än 10 

mycket yngre elever började hon arbeta 

på det som så småningom skulle 

bli hennes debutbok – utom att Linda 

Olsson själv inte ens 

då såg det som ett 

målinriktat steg mot 

ett liv som författare. 

Hennes ålder 

skulle visa sig vara 

en tillgång, sade hon. 

Inte bara för erfarenheterna,mogenheten, 

men också för 

en säkerhet som gav 

henne tilliten till sin 

egen röst, vilket till 

exempel betydde att 

hon inte alls gjorde 

alla de revideringar 

och ändringar, som 

professorn föreslog 

– det skulle inte bli 

hennes egen bok då, 

beslöt hon. 

Det var tydligen 

ett klokt beslut; Nu 

vill jag sjunga dig 

Linda Olsson, svensk författare bosatt i 

Nya Zeeland, på besök i San Francisco. Här 

tillsammans med vår bibliotekarie, Ulla Sabelström. 

milda sånger blev antagen direkt i 

Nya Zeeland där den svenska miljön 

ansågs mycket exotisk. Att hon så 

snabbt hittade förläggare både för den 

engelskspråkiga och för den svenska 

marknaden tillskriver hon en god portion 

tur – särskilt turen att ha kontakter 

som visade sig ovärderliga. 

Linda Olsson skriver som sagt på 

engelska, men många kritiker har talat 

om just hennes språk, som de uppfattar 

som unikt och nordiskt. Den svenska 

upplagan är översatt till svenska. 

Linda försökte sig på att översätta själv 

men insåg snabbt att det vore som att 

skriva om boken från början. Men att 

skriva på ett språk som inte är hennes 

ursprungliga tycker hon också gör att 

hon väljer sina ord mer noggrant. 

Längtan till Sverige är dock stor, 

sade hon. Det permanenta hemmet 

är i Nya Zeeland där hennes man vill 

stanna, men kanske det blir plats för 

ett andrahem i Sverige ändå, hoppas 

hon. Det land och den miljö man vuxit 

upp i kommer alltid att inta en särskilt 

plats. 



(vä-hö) Ulla DS, Carin W, Rita Å, Karin dB, 

Mona C, Gun J och Elisabeth C 

Lördagen den 2 maj var vi 

nya Sweor inbjudna till SWEAträff 

i Sonoma. Vi träffades i 

the Temelec Hall, klubbhuset i 

området där vår ordförande Inger 

Skogström och hennes man 

bor. The Temelec Hall byggdes 

1858 och har utnämnts till “California 

Historical Landmark”. 

En underbart vacker byggnad 

med fantastisk omnejd och 

trädgård med fontäner, pool 

och grillplats. Tyvärr regnade 

det större delen av lördagen 

och vi kunde inte njuta så mycket 

av utomhusmiljön. 

Styrelsen hade planerat 

en jättetrevlig sammankomst 

för oss. Vi var strax under 20 

personer, inklusive delar av 

styrelsen. Vi Sweor kom från 

olika håll i Bay Area med allt 

från 30 minuter till en och en 

halv timmes körning. De flesta 

av oss samåkte med någon som 

bodde i närheten vilket gjorde 

restiden så mycket trevligare. 

Vi träffades i samlingsrummet 

där det bjöds på vin och 


lunch för 

nya medlemmar 

i sonoma 

tROLSK DIMMA 

c ariN WestBlOm 

I 

hällande dagsregn samlades 

sexton käcka tjejer på Pantolls 

parkeringsplats på Mount 

Tamalpais. Där stuvade vi in 

oss med allt vårt pick och pack 

i fyra bilar och körde i kolonn till 

infarten till West Point Inn. Där blev 

det stopp. Koden som magiskt skulle 

öppna grinden fungerade inte. Efter 

ett antal försök och desperata telefonsamtal 

skickades en expedition i 

form av Marja ner till värdshuset för 

att hämta hjälp. En ny kod levererades 

per telefon och vi kunde äntligen åka 

ner till vårt mål och bli installerade i 

rum och stugor. 

tilltugg innan lunchen. Inger 

Skogström hälsade oss välkomna 

och berättade om SWEA och 

vad detta fantastiska nätverk 

har att erbjuda. Resten av den 

styrelse som fanns på plats 

presenterades för oss och vi 

fick information om SWEA biblioteket, 

BOST, stipendieverksamheten, 

rumsförmedlingen, 

julmarknaden, mammagruppen, 

SWEA-Nytt och en del 

kommande arrangemang. 

Under tiden Anita Benson och 

Gun Bolin hade fullt upp i köket 

med att förbereda lunchen 

lekte vi andra en lek. Leken innebar 

att lära känna varandra 

och att hitta rätt person till 

rätt påstående eller egenskap. 

Trevlig ”mingellek” med många 

skratt. Vi vet nu vem som gillar 

att tälta, vem som jobbat som 

au pair i England, vem som föddes 

i Luxemburg, vem som har 

jobbat som cellist på Kungliga 

Operan i Stockholm, vem som 

är intresserad av boktryck- 

arkonst och massor av andra 

intressanta saker. 

Efter leken bjöds vi att sitta 

ner till lunch. Det serverades 

japanskinspirerad lax med 

wasabimajonnäs, ugnspotatis, 

sparris och grönsallad - väldigt 

gott. Efter lunchen ombads vi 

nya medlemmar att kort presentera 

oss; varifrån vi kommer, 

hur vi hamnat i Bay Area, 

vad vi har för intressen o s v. 

Det är alltid lika roligt att höra 

var människor bott tidigare och 

vad som fått dom att flytta på 

Trots att dimman var låg var 

stämningen hög. Efter en snabb lunch, 

med kängorna på och stavar i hand, 

vandrade vi upp till East Peak. Vi hade 

utlovats 360 graders panorama. Vi fick 

360 graders dimma. Efter att ha beundrat 

den obefintliga utsikten gjorde 

vi en snabb reträtt. Vår belöning för 

dagens mödor var goda viner och 

läckra tilltugg framför en sprakande 

brasa i storstugan. 

Uppvärmda till både kropp och själ 

bjöds vi så till bords. Den delikata middagen, 

som tillagats av Marja, bestod av 

lax bakad i papper, ugnsstekt potatis 

och stuvad spenat och avnjöts vid ett 

långbord dekorerat med både påskris 

Anna Andersson, Lotta Askerlund 

och Linda McCulloch 

sig. Vissa kommer direkt från 

Sverige och andra har bott på 

andra håll i USA eller t o m på 

flera kontinenter innan dom 

av ena eller andra anledningen 

hamnat i norra Kalifornien. 

Avslutningsvis fick vi kaffe och 

chokladtårta med hallon och 

grädde. Det var en jättetrevlig 

lördag med god mat och 

väldigt trevligt umgänge med 

nya bekantskaper. Jag ser fram 

emot att återse mina nyfunna 

vänner inom det närmaste. 

lotta askerlund

och små kycklingar. Till en efterrätt av 

petit-fours och hembakad Toscatårta 

sjöngs det svenska vårvisor. 

Just innan sänggåendet lättade dimman 

ett par minuter. Helt plötsligt 

kunde vi se ljusen från San Francisco 

och Richmond-bron. Klockan tio 

släcktes alla ljus av vår värdshusvärd 

och i sken av ficklampor fick vi leta 

oss fram till våra sängplatser. 

Följande morgon vaknade vi till 

smattret av regn mot taken och doften 

av kaffe och ugnspannkaka. Efter den 

stärkande frukosten var vi återigen 

redo för nya äventyr. Vi leddes av vår 

egen kunniga och engagerande botaniker, 

Eva, på en lärorik hajk genom 

olika växtsamhällen mot Cataract Falls. 

Vi lärde oss känna igen ett antal olika 

växter och lärde oss dessutom namnen 

på både engelska och latin. Vi 

vet nu vad green sleeves (Dendroalcea 

sp.) är - en mossa som växer på 

sWEAmammors 

påskträff i 

petaluma 

I samband med påsken 

var det dags för SWEAs mammagrupp 

att träffas hos Jessica 

Armstrong i Petaluma. De som 

ville klädde ut sig till påskkärringar. 

För min och min son 

Adrians del var det vår första 

träff och även för vår vän Anna 

Kemdal Pho med dotter Emilia 

som vi hade sällskap med. Adrian 

somnade i bilen på väg till 

Petaluma och vaknade så fort 

vi kom fram. Han kom igång 

bra efter att han hade vaknat 

till och känt in sig lite bland 

vuxna, barn och i miljön. 

När vi kom var det redan 

några mammor med barn där 

och de var alla nya ansikten för 

mig. Gruppen var inte så stor 

denna gång men vi blev till slut 

sju mammor och åtta barn i olika 

åldrar. Mammagruppen som 

startades 2007 har annars vuxit 

till 34 mammor med barn som 

träffas hemma hos varandra 

första söndagen i varje månad. 

trädstammar och blir som en ärm när 

den drar åt sig fukt - och kan peka ut 

både milkmaids (Cardamine californica), 

Indian warrior (Pedicularis densiflora), 

Indian paintbrush (Castilleja 

sp.), norna (Calypso bulbosa) och 

kalifornisk smörblomma (Ranunculus 

californicus). Även denna dag låg dimman 

tät och, trots att vi stötte på ett 

par andra grupper som också vågat 

trotsa elementen, kändes det som om 

vi var tusentals mil från civilisationen. 

Den senare delen av vår vandring 

gick utefter porlande bäckar. Efter allt 

regn var vattenfallet som varit vårt mål 

mycket tjänstvilligt och visade sig från 

sin bästa sida med kaskader av vatten 

över mossbelupna stup. 

Efter en lång dags vandring kunde 

vi mycket nöjda återvända hem till 

ännu en kväll av trevligt sällskap, 

livligt prat och utsökt mat och dryck. 

Även denna kväll belönades vi med 

Denna gång satt vi ute på 

Jessicas uteplats där det också 

fanns rum för barnen att leka 

och springa omkring och det 

var minst sagt full fart med bollsparkning, 

lek i tält, bilkörning 

och mycket mera. Jessica hade 

bakat en väldigt god Budapestrulle 

och det fanns massor 

med andra goda saker som 

Anna, Emilia, 

Oskar, och 

Adrian 

jordgubbar, vindruvor, bröd, 

ost och kakor. Diskussionerna var 

många och varierande och handlade 

om allt från jämförelser av 

barnklädesstorlekar i Sverige och 

USA till beslut om att stanna i Bay 

Area eller flytta hem till Sverige. 

Det var en rolig, givande 

och avslappnad träff och det 

var väldigt kul att träffa och 

några minuters utsikt över San Francisco 

innan både dimman och vi lade 

oss igen. 

Torsdag morgon var det dags för 

uppbrott. Med sexton arbetsvilliga 

svenskor gick det snabbt att städa och 

packa ihop efter oss. Förhoppningsvis 

lämnade vi vårt värdshus lika fint och 

välkomnande för nästa grupp gäster 

som det varit för oss. 

En liten kontingent från South Bay 

var dock ännu inte villiga att lämna 

isoleringen och den trolska dimman 

bakom sig. Med ytterligare en liten 

hajk ovanför molnen runt Mountain 

Home Inn under bältet, var vi äntligen 

redo att möta vardagens alla pockande 

krav på uppmärksamhet och handling. 

Mycket nöjda och glada körde 

vi tillbaka hemåt över Golden Gatebron. 

Som genom ett trollslag lättade 

dimman när vi nu lämnade äventyret 

bakom oss. 

Petra, Anne-Sophie med Mason och Jessica 

med Oskar. Nedan: Carina, Emilia och Abby. 

prata med nya mammor samt 

för barnen att få leka. Tiden 

gick otroligt fort, det kändes 

som om vi bara hann sätta oss 

innan vi skulle gå igen men 

man säger väl inte för inte att 

tiden går fort när man har roligt. 

Vi ser fram emot många 

fler träffar! 

carina axelsson 


tIttut DOCKtEAtER 

t ext OcH Bild: HaNNa BaNKier 

pling”, Christer 

slår en träslev mot ett 

litet kastrullock då 

barnen leker och fån- 

‘Pling, 

gar deras uppmärksamhet. 

“Pling, pling”, så låter det då 

Lilla Tiger och Lilla Björn är här och 

Lingonberry Farm 

Bed & Breakfast 

866.601.2430 

12430 State Route One 

Point Reyes Station, CA 94956 

www.lingonberryfarm.com 


leker. Christer ger oss försmak av vad 

som komma skall och presenterar sig 

och sin medhjälpare, Joel. Så sakta 

leder de oss alla från lekrummet in till 

teatersalongen och börjar sin föreställning. 

En så där 25-30 barn från två års 

ålder bänkar sig på golvet, längst 

framme vid bordet som utgör scenen. 

Billigaste 

priset 

Till 

Sverige. 

1204 fifth avenue 

San rafael, ca 94901 

415-454-4932 fax: 415-454-5783 

www.skytours.com 

GaraNTEraT! 

Dockteatern Tittut på 

Skandinaviska Skolan 

mimmiS 

pYSSElTipS 

Gör din egen handdocka! 

ta fram en gammal socka. Sätt 

sockan på ena handen och tryck 

in tåspetsen så du får en ”mun”. 

Du kan göra ögon av knappar, 

måla med en permanent penna. 

Man bestämmer själv hur 

mycket eller hur lite man vill 

jobba med dockan. Något som 

alla småbarn älskar! 

De vuxna, i minst två generationer, 

slår sig ner på bänkar och stolar. 

Christer, Lilla Tiger och Lilla Björn 

trollbinder sin publik, eller medhjälpare 

som Christer kallar barnen, och 

bjuder in oss att delta i föreställningen. 

Pjäsen handlar om det som är 

viktigt i livet: mat och goda vänner. 

Morot, potatis och persilja kommer 

man långt på. Med musik, prat och 

en del rekvisita tar Christer med oss 

på en resa. Han hoppar och dansar 

och målar oss en tavla, beskriver 

omgivningen och rör sig fram och 

tillbaka, runt om och på scenen. 

Lilla Tiger beger sig hemifrån, lämnar 

Lilla Björn och vi möter flera 

olika dockor på vägen: gåsen, från 

Skåne så klart, och det tuffa lejonet, 

en självklar stockholmare, fick den 

vuxna delen av publiken att dra pa 

munnen. Barnen deltog aktivt med 

att laga soppa och kom med hjälp 

och tips. Då det stora rosa skynket 

- “karamellsmeten” - kom fram steg 

jublet och ungarna tjöt av skratt och 

mumsade glatt i sig det goda. 

Det var Mimmi Skoglund som 

hade arrangerat att Christer Dahl 

kom och spelade teater för de små 

på Skandinaviska Skolan.

Virre och Vise 

Viking 

på äventyr 

De svenska skolorna runt 

om i Bay Area fi ck uppleva 

svensk barnteater när Virre 

och Vise Viking på äventyr 

gästspelade. Vi fi ck se en härlig 

föreställning som barnen 

deltog mycket aktivt och intensivt 

i – för vem kan motstå 

att skrika – med uppmaningen 

”så högt ni kan” – ”Vakna 

Virre”! Eller att få kittla den 

sovande vikingen så att han 

vaknar när det inte fungerar? 

Att se alla barnen engagera 

sig i pjäsen och prata – på 

Tjejer på stan 

Tjejkvällarna i San Francisco 

är ett ypperligt tillfälle att 

skaff a sig nya bekantskaper. 

Vi träff as andra torsdagen i 

månaden efter jobbet (eller 

18.30 för oss som inte jobbar…) 

på en bar i centrala San 

Francisco, som är lätt att ta 

sig till med bil och kommunalt. 

Det är väldigt informellt 

- vi äter en bit mat, dricker lite 

gott, skrattar och framförallt 

träff ar nya och gamla vänner. 

Vi har träff ats på bland andra 

Grand Café och B Restaurant 

& Bar. Ofta är det happy hour 

på vissa drycker och förrätter, 

så det blir inte någon dyr 

kväll - om man inte kommer 

för sent och missar happy 

hour-tillfället vill säga. 

Jag har varit med på de 

tre senaste träff arna, där vi 

har varit runt 15 personer i 

blandade åldrar, nya Sweor 

och gamla, studerande, arbetande, 

arbetslösa och 

hemma-mammor. Jag tycker 

tjejkvällarna är jättetrevliga 

och ser redan fram emot 

nästa! Kom gärna förbi nästa 

gång om du ännu inte har 

varit med. 

lotta askerlund 

svenska - med Virre och Vise 

var härligt! 

Efter föreställningen i Walnut 

Creek inbjöds det (förstås) till 

fi ka och vi fi ck tillfälle att prata 

med de duktiga skådespelarna, 

äta hembakade bullar och ha 

Den 30:e april gick den första 

tjejträff en i South Bay av stapeln. 

Uppslutningen var stor - 

18 tjejer kom och fi kade, åt eller 

tog en drink och minglade. Det 

kom tjejer med olika bakgrund 

och ålder, alltifrån de som bott 

i området i 17 år till de som nyss 

fl yttat hit. Diskussionerna gick 

varma och utbytet från varandra 

var stort. Ett eget e-postnätverk 

startades, där medlemmarna 

kan ställa frågor och 

Vikingar på vift 

dragkamp (som på vikingarnas 

tid!). SWEA bidrog ekonomiskt 

till föreställningarna – och detta 

var en fullträff för ”att sprida 

svensk kultur” till kommande 

generationer! 

camilla podowski 

SF-tjejerna på B Restaurant & Bar i Yerba Buena Gardens 

NYTT – Nu äVEN TjEjTräff i SouTh BaY! 

lättare nå varandra. Meningen 

med denna träff är att träff a 

nya vänner, skapa ett nätverk 

och utbyta erfarenheter. Det 

behövs ett avbrott i vardagen 

från arbete, studier eller hemmaarbete 

med barn, och då 

är detta en bra oas. Vi fortsätter 

att träff as på Neto Caff è & 

Bakery i Mountain View, sista 

torsdagen i månaden. 

lisa odsander Gronowski 

smårollingene 

Första och tredje lördagen i 

månaden under september till 

maj träff as ett 20-tal barn och 

deras familjer i Norska Sjömanskyrkan 

på 2454 Hyde Street – på 

träff en pratas både svenska och 

norska. När barnen kommer får 

de sitt närvarokort och får klistra 

in en fi sk i kortet som de själva 

väljer. Det här är en viktig aktivitet 

för barnen. 

Sedan samlas vi i kyrkan där alla 

både stora och små sätter sig på 

kuddarna på golvet. 

Vi börjar alltid samlingen med att 

vi sjunger en namnsång och varje 

barn som är där tänder ett ljus. Sedan 

sjunger vi några sånger tillsammans 

gärna med rörelser. Sedan är 

det dags för dagens berättelse där 

vi använder den gamla hederliga 

fl anellografen (bilder med tyg på 

baksidan som man sedan kan sätta 

fast på en tavla med tyg). Här får 

barnen hjälpa till att sätta upp bilderna 

medans dagens bibelberättelse 

berättas. 

Efter lite mer sång och lek är det 

dags för dagens aktivitet. Det kan 

vara bakning, tillverkning av något 

fi nt att sätta på väggen i kyrkorummet 

eller något att ta med hem. 

träff en avslutas med att vi sjunger 

Våff elsången innan alla går upp 

och äter våffl or eller risgrynsgröt 

och umgås. 

Det fi nns leksaker för barnen att 

leka med medan de vuxna dricker 

kaff e. Det är ett bra sätt att knyta 

nya kontakter då man är nyinfl yttad 

eller har fått barn. Det är också 

ett bra sätt att hålla språket och 

kulturen levande. 

Varmt välkomna lördagen den 

5 september kl.11.00 då vi startar 

igen. 

glad sommar från Svenska kyrkan 

i San Francisco! 

Yvonne Lundgren 



StIPENDIAt MARK SAFStROM 

SWEA San Franciscosstipendiekommitté 

har valt Mark 

Safstrom till 2009 års 

SWEA San Franciscostipendiat 

för ett 

avhandlingsprojekt 

inom svensk historia. 

Mark Safstrom är 

doktorand vid skandinaviska 

institutionen vid university of Washington 

i Seattle och har en Bachelor of Arts i 

historia och svenska från North Park university 

i Chicago. Han har också redan fått vetenskapliga 

arbeten publicerade. 

Safstrom arbetar på en avhandling om 

religiös och demokratisk pluralism inom de 

svenska folkrörelserna omkring sekelskiftet 

1900. Avhandlingens centralgestalt är väckelsepredikanten, 

riksdagsmannen och nyk- 


SWEA SAN FRANCISCOS StIPENDIuM 2009 

agNeta BeN dsjö-scHiPPer, cHristiN a eiNsteiN , gUNNel tOttie 

terhetskämpen Paul Peter Waldenström, som 

spelade en viktig roll i utformningen av den 

moderna svenska demokratiska ideologin 

med dess rötter i både socialism och liberalism. 

Waldenström hade också en avgörande 

betydelse för svenskheten i uSA genom sina 

resor i Nordamerika och reseskildringar därifrån 

och avhandlingen kan därför räkna med 

ett betydande intresse både i Sverige och på 

denna kontinent. 

tidigare forskning har fokuserat på 

Waldenströms religiösa betydelse, medan 

hans politiska insatser kommit i skuggan. 

Dessa kommer att belysas av Safstrom, som 

avser att använda stipendiemedlen till en resa 

till Stockholm för forskning vid Riksarkivet 

under sommaren 2009. Hans utmärkta kunskaper 

i svenska kommer här väl till pass. 

Efter disputation våren 2010 siktar Mark 

Safstrom mot en bana som universitetslärare 

i uSA, med fokus på skandinavisk historia. 

karin l, Birgitta h, ulla dS, Birgitta d, Siv h, karin dB och Birgitta h:s svägerska Birgit. 

BAY TO 

BREAKERs 

För femte året i rad deltog en grupp Sweor i San Franciscos 

stora folkfest Bay to Breakers. Trots värmen samlades 

tusentals deltagare, många utklädda i traditionsenligt fantastiska, 

kreativa kostymer. Man promenerade, sprang och 

dansade sig från Embarcadero till Ocean Beach, en 12 km 

lång sträcka. Vissa teman kunde urskiljas, såsom Svininfluensan, Åttlingsmamman, 

Fångarna från Guantanamo på Påsklov och, icke att förglömma, dom som äntligen 

inte vill vara iklädd någon kostym alls. 

Inte åttlingar, men dock åtta Sweor samlades vid Embarcadero Bart Station. Vi 

satte snabbt på oss våra SWEA-tröjor, som Siv Hoods man Jerry generöst gjort i år 

igen. Solen sken och en temperatur på 30-35 grader gjorde årets promenad mera 

utmanande än tidigare år. Vi påminde varandra om att dricka vatten hela tiden för att 

undvika värmeslag under den drygt tre timmar långa promenaden. Tillfredsställelsen 

satte in när vi väl satt under ett träd i Golden Gate Park, åt vår medhavda lunch och 

kände energin återkomma. Resan tillbaka till stan med N-Judah, tog nästan en timme 

och blev en ännu svettigare upplevelse än själva promenaden. 

Birgitta durrett 

Hans beskrivning av sin forskning är entusiastisk 

och hans varma intresse för Sverige är 

tydligt. Vi är övertygade om att han kommer 

att både sprida kunskap om Sverige och fördjupa 

banden mellan Sverige och uSA. 

Välkommen 

till svensk mässa 

den andra söndagen 

i varje månad kl.11.00 

Norska sjömanskyrkan 

2454 Hyde street, San Francisco 

Kyrkkaffe serveras efter mässan 

Kyrkoherde Staffan Simonsson 

Assistent Yvonne Lundgren 

prEVENTioN 

miNimallY iNVaSiVE dENTiSTrY 

Eva C. Eriksson DDS 

general dentistry for 

adults and children 

phone 415 479-6540 

fax 415 479-6550 

662 Las gallinas Avenue 

San Rafael, CA 94903

Tack! 

Mrs. Inger Skogstrom, President 

SWEA San Francisco 

Dear Inger, 

On behalf of the Church of Sweden, 

San Francisco, it is my pleasure 

to thank SWEA San Francisco 

for your generous gift of $3,500 in 

connection with our annual fundraiser 

earlier this month. As you are 

aware, our funds are used mainly for 

outreach to the Bay area Swedish 

community. We find the earmarked 

donation of $500 for urgent needs 

particularly thoughtful, and are 

developing guidelines, so that funds 

can be immediately available when 

needed, for the purposes intended 

by SWEA. 

the importance of SWEA’s consistent, 

faithful support of our work 

can not be overemphasized. 

Sincerely, 

Juhani Linna 

Chair, Advisory Council 

Tack! 

till SWEA San Francisco 

Varmt tack för ert generösa 

belopp på $1,500 som SWEA San 

Francisco donerat till Nationalmuseum! 

Med avdelningar som er kommer 

SWEA att nå vårt mål att stödja 

museet så att de kan framställa filmen 

”Förr, Nu och i Framtiden”. Vi 

hjälper därmed Nationalmuseum att 

sprida kunskap om dess historik och 

dess kulturskatt inom Sverige och 

internationellt. Planerna är att filmen 

skall börja produceras i slutet 

2009 och under den tid då museet 

är stängt för renovering, kommer filmen 

att visas på platser i Sverige och 

utomlands, där konstskatterna förvaras 

och dessutom på ambassader 

världen runt. När museet åter öppnar 

visas filmen som information på hur 

museet tidigare sett ut. Följ gärna vår 

Nationalmuseumskampanj på www. 

swea.org, i SWEA-Nytt och i Forum. 

åter, hjärtligt tack för ert bidrag! 

Med varma hälsningar, 

Eva-Gitta Nabih, Eva Malm och 

Christina Moliteus 

SWEAs PR-kommitté 

Gunilla Lehmkuhl 

Mäklare ~ Coldwell Banker 

East Bay och Rossmoor 

925.408.0567 

www.GLHomesite.com 

Vi kan hjälpa Dig när Du ska 

sälja, köpa eller byta boende 

oavsett i vilket skede i livet Du 

befinner Dig. Vår ambition är 

att ni som kunder skall få en 

fullständig och tillfredställande 

service i ert livs kanske största affär. 

Låt inte slumpen 

styra ditt bostadsbyte! 

1801 N. California Blvd., Suite 100 

Walnut Creek, California 94596 

Den heliga familjen 

uttrycket ”den heliga familjen” ger mig personligen omedelbara 

associationer till julkrubbans uppställning av Josef, Maria och Jesusbarnet, 

allt i perfekt harmoni - utan oro, smärta, kyla, etc. Bilden är 

formad och förstärkt av vår tids kärnfamiljsideal – mamma, pappa 

och ett antal (dock helst inte fler än 2, 3 eller möjligen 4) barn. En bild 

som alltför ofta skiljer sig från eller till och med står i kontrast till den 

verklighet många människor levt och lever i. 

Bibelns människor levde i en helt annan struktur än vi. Det var ett 

klan- eller storfamiljssamhälle där flera generationer och konstellationer 

levde nära varandra i det som kallades familj. Jesus föddes sannolikt 

inte av en ensam Maria i stallet utan i ett sammanhang där Maria 

omgavs av en grupp kvinnor som hjälpte henne genom förlossningen. 

Han växte sannolikt upp i någon form av storfamilj. 

I sin förkunnelse som vuxen bryter han med sin tids familjebegrepp, 

som byggde på blodsband och släktskap, och talar om familjen som en 

annan sorts gemenskap. ”Min mor och mina bröder, det är alla dessa 

som hör guds ord och handlar efter det.” (Luk 4:21) 

Också i kyrkans sammanhang använder vi gärna ord och uttryck 

från familjens sfär för att beskriva både gud, tron och kyrkan. gud är 

Fadern, Maria är ”heliga guds moder”, Jesus är vår bror och vi kallar 

varandra för ”bröder och systrar i Kristus”. även jag möter detta i rollen 

som präst, framför allt i mötet med amerikaner av latinskt ursprung. 

Med viss vördnad tilltalas jag med ett varmt ”Hello Father! How are 

you today?” 

Vårt familjebegrepp uttrycker ideal som närhet, värme, harmoni, 

relation, växande och utveckling. Allt utifrån det som är vår idealbild 

av familjen och våra ”family values”. Men ofta kraschar denna idealbild 

i mötet med den verklighet som omger oss: Familjekonstellationer som 

inte stämmer med våra bilder – ensamma mammor (och ibland också 

pappor) med barn, ”pusselfamiljer”, familjer som består av homosexuella 

par med barn. Alldeles för ofta möter vi också familjesituationer 

som uttrycker allt annat än harmoni och närhet: Familjer i kris och krig, 

relationer präglade av våld och misshandel eller av tystnad, distans 

och brist på kommunikation. tyvärr finns också samma brist i många 

”kyrkofamiljer” - församlingar och gemenskaper som inte återspeglar 

den närhet, relation och värme som finns i våra familjeideal. 

Min önskan och bön är att vi tillsammans vågar ta våra ”family 

values” och familjeideal på allvar och samtidigt vara öppna för ett 

familjebegrepp som inrymmer en mångfald i hur vi lever tillsammans. 

Familj är något mer än mamma-pappa-barn och är inte heller 

med självklarhet en tillvaro i harmoni. Allra viktigast är att våga bryta 

tystnaden kring våld i hemmet, att bryta nacken av skammen och våga 

prata om de mörka hemligheter som göms bakom stängda dörrar och 

fördragna gardiner, bakom mörka solglasögon och under tjocka lager 

av smink. ”Min mor och mina bröder (och systrar) det är alla dessa som 

hör guds ord och lever efter det”, sa Jesus. Han kallar oss att bryta 

tystnaden kring våld och orättfärdighet, att möta skam och utsatthet 

med upprättelse och befrielse, att möta de som lever i för oss främmande 

familjekonstellationer med respekt och ödmjukhet. Bara på 

så sätt kan vi skapa en ”guds familj”... en tillvaro präglad av närhet, 

öppenhet, harmoni, respekt, växande och utveckling. 

Må gud välsigna ditt liv! 

Staffan Simonsson, 

kyrkoherde

NY T T - SWEA International

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

NY T T - SWEA International

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?