JOKKMOKKS KOMMUN

å90 %
JOKKMOKKS KOMMUN
Skolkontoret
2008 06 02

Innehållsförteckning
Bakgrund ............................................................................................................. 3
Metod och avgränsningar .............................................................................. 3
Betygsstatistik ................................................................................................... 3
Ekonomiska förutsättningar .......................................................................... 5
Dokumentgranskning ...................................................................................... 5
Lärarintervjuer ................................................................................................... 6
Orsaker till måluppfyllelsen 2007 .......................................................................................... 6
Lärmiljöer och lärstilar ........................................................................................................... 6
Förutsättningar för att elever ska uppnå goda skolresultat ..................................................... 6
Hemmets betydelse ................................................................................................................. 6
Vad kunde ha gjorts annorlunda ............................................................................................. 7
Tankar från övriga pedagoger ....................................................................... 7
Hur vänder vi den negativa betygstrenden ............................................................................. 7
Så har vi förändrat undervisningen ......................................................................................... 8
Information från Biståndsenheten ............................................................... 8
Åtgärdsprogram ................................................................................................ 8
Dokumentering och förvaring ................................................................................................ 8
Kartläggningens och åtgärdernas omfattning ......................................................................... 9
Dominerande problembeskrivningar och åtgärder ................................................................. 9
Uppföljning och utvärdering .................................................................................................. 9
Lärmiljöer och lärstilar ........................................................................................................... 9
Sammanfattning .................................................................................................................... 10
Analys och åtgärder ....................................................................................... 10
Åtgärdsprogram .................................................................................................................... 10
Specialpedagogisk organisation ........................................................................................... 10
Samarbete med Sameskolan ................................................................................................. 10
Samarbete med Biståndsenheten .......................................................................................... 11
Lärmiljöer och lärstilar ......................................................................................................... 11
Mentor/klassföreståndare ...................................................................................................... 11
Förhållningssätt .................................................................................................................... 11
Kommentarer till Komrevs förslag på utvecklingsområden ................................................. 12
Diskussion ........................................................................................................ 12
Uppföljning ....................................................................................................... 13
Bilaga 1. Komrevs rapport
Bilaga 2. Åtgärdsprogram Jokkmokks Kommun
Bilaga 2. Plan samarbete skola - socialtjänst
2

Bakgrund
27 % av eleverna nådde inte fram till gymnasiebehörighet i Jokkmokks kommun våren 2007.
I syfte att kartlägga bakgrunden till detta har skolkontoret genomfört ett större arbete vars
avsikt bland annat varit att hitta orsaker som kan ha betydelse då det gäller elevernas
skolframgång, trivsel och motivation.
Undersökningen baserar sig på de 22 elever, 6 flickor och 16 pojkar som gick ut grundskolan
2007 och som saknade gymnasiebehörighet. Av de 22 eleverna kom 4st från Vuollerimskolan
och 18st från Östra skolan.
Metod och avgränsningar
Ett antal olika metoder och källor har använts. Vår förhoppning är att de olika metoderna ska
komplettera varandra och belysa problematiken från olika synvinklar och med olika
perspektiv. Skolkontoret har granskat den dokumentation som finns gällande eleverna;
åtgärdsprogram, elevvårdsprotokoll och betygen för år 8 och år 9. Sex av de berörda eleverna
samt åtta elever från nuvarande år 9 är intervjuade av Komrev.
12 pedagoger som har undervisat eleverna under deras grundskoletid är intervjuade av
skolkontoret liksom två pedagoger som idag arbetar med de elever som går det individuella
programmet på Bokenskolan. Samtliga personal har erbjudits möjligheten att skriftligen
inkomma med sina åsikter och tankar kring resultatet till skolkontoret. Lars Bergqvist
enhetschef på Biståndsenheten har fått möjlighet att uttala sig om någon av eleverna haft
särskilda stödinsatser från dem. Vidare har relevanta statliga styrdokument studerats varav
”Särskilt stöd i grundskolan”, Skolverket 2008 och ”Kartläggning av åtgärdsprogram och
särskilt stöd i grundskolan” Skolverket 2003 särskilt kan nämnas.
Betygsstatistik
Meritvärde slutbetyg år 9, rikets siffror inom parantes
Läsår Flickor Pojkar Differens
02/03 229,1 (216,0) 193,6 (195,0) 35,5
03/04 237,0 (218,1) 203,5 (196,3) 33,5
04/05 237,5 (217,3) 187,4 (195,8) 50,1
05/06 237,2 (218,3) 191,3 (195,7) 45,9
06/07 223,6 (218,8) 158,8 (196,5) 64,8
Andel behöriga till gymnasiet
2003 2004 2005 2006 2007
Behöriga 94 % 94 % 80 % 98 % 73 %
Utifrån betygsresultaten kan vi utläsa att det finns stora skillnader mellan flickors och pojkars
resultat i kommunens grundskolor och att skillnaden varierar kraftigt mellan de olika åren.
I tabellen på nästa sida redovisas faktiskt resultat dvs. andel elever som uppnått målen =
Andel av avgångseleverna som uppnått målen, betyget godkänd eller högre, i samtliga ämnen.
Den enskilde eleven ska ha nått målen i alla ämnen han/hon läst för att räknas till dem som
nått alla målen.
Förväntat resultat dvs. modellberäknade betygsvärden = Statistiskt beräknade
betygsvärden på kommunnivå och skolnivå, för andel elever som uppnått målen samt för
genomsnittligt meritvärde. Modellberäknade betygsvärden har tagits fram i en
3

egressionsmodell där hänsyn tagits till föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andel
pojkar, andel elever födda utomlands, samt andel elever födda i Sverige med båda föräldrar
födda utomlands. Skolorna ska även ha 15 eller fler elever i år 9. Se tabell nedan.
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
63
Faktiskt resultat i förhållande till förväntat resultat
angivet i procent
Skolverkets databas Salsa
88
85
78 77 80
76 79 77
71
2007 2006 2005 2004 2003
Faktiskt resultat
Förväntat resultat
För de 22 elever som inte hade behörighet till gymnasieskolan fördelade sig slutbetygen från
grundskolan våren 2007 enligt nedan:
Slutbetyg år 9 för de 22 eleverna som inte hade gymnasiebehörighet samt deras meritvärden. Rött har ej
betyg, grönt har betyg
Eng Ma Sv Bl Hkk Idh Mu Sl Tk No So Bi Fy Ke Ge Hi Re Sh
Elev 150p g g vg g vg g g g g g g g g g
Elev 95p vg g vg vg vg mvg
Elev 145p g g g g vg g g g g g g g g g
Elev 155p g g g g vg g g g g g g g g g g
Elev 175p g vg vg vg g vg g g g
Elev 35p vg g g
Elev 10p g
Elev 20p g g
Elev 105p mvg vg mvg g mvg g
Elev 80p vg g g g vg g
Elev 65p g g g g vg g
Elev 50p g g g g g
Elev 120p g g g vg vg g g g
Elev 20p g g
Elev 25p g vg
Elev 115p g g vg vg vg g g
Elev 150p g g g g g g g g g g
Elev 60p g g g g g g
Elev 175p g vg vg vg g vg vg g g g
Elev 95p g vg g g g g
Elev 80p g g vg g g g g
Elev 70p g g vg vg g g
4

Ekonomiska förutsättningar
Jokkmokk Kommungruppen Riket
Vad kostar verksamheten Föregående års siffror inom parantes
Kostnad (kr) per elev,
totalt i grundskolan
76 700 (79 500) 82 200 (78 100) 73 200 (70 800)
Jokkmokk Kommungruppen Riket
Personaltäthet antal pedagoger per 100 elever Föregående års siffror inom parantes
Grundskola 9,1 (8,6) 9,2 (9,1) 8,4 (8,2)
100
80
60
40
20
0
-20
Resultat i förhållande till standardkostnad i grundskola
angivet i procent, SCB
2007 2006 2005 2004 2003
Andel med
gymnasiebehörighet
Kostnader i förhållande till
standardkostnader
Ett negativt utfall innebär att vi haft lägre kostnader (budget) än enligt scb:s
beräkningssystem. Standarkostnaden för 2007 är ej känd i dagsläget, detta presenteras i juli.
Dokumentgranskning
Av de 22 eleverna är det 13 elever som har fullgjort hela sin grundskola i vår kommunala
skola, det är 4 elever som gått de första åren på sameskolan och det är 5 elever som har gått
grundskola både inom kommunen och i annan kommun.
Vid den genomförda dokumentationsgranskningen kan vi konstatera att det råder brister både
gällande dokumentering och förvaring av olika slags dokument. Eftersom det inte har funnits
några kommunala riktlinjer för detta har det bland annat medfört att varje enskild lärare och
rektor bedömt vad som bör sparas och hur länge. Detta innebär att viss dokumentation kring
eleverna är makulerade och har därför inte kunnat studeras.
Utifrån de bevarade dokumenten kan vi se att en elev haft åtgärdsprogram redan från år 2,
ytterligare två elever från år 3 och vidare fyra till elever från år 4. Från och med år 8 sker en
markant ökning då åtgärdsprogrammen omfattar femton av eleverna till att i år 9 omfatta alla
elever förutom en. Nio av eleverna förekommer under år 8 och år 9 i hög utsträckning i olika
former av insatser genom t.ex. elevvårdskonferenser och elevhälsoteam. Eleverna har i
5

genomsnitt haft sex mentorer/klassföreståndare från förskoleklass – år 9. Det är elva elever
som bytt mentor varje år under grundskolans år 7-9.
Lärarintervjuer
Skolkontoret har intervjuat tolv pedagoger som har varit elevernas klasslärare eller mentorer
under perioder av deras grundskoletid samt 2 pedagoger som idag arbetar med de elever som
går det individuella programmet på Bokenskolan. Intervjuerna är analyserade och belysta
utifrån följande teman: orsaker till måluppfyllelsen 2007, lärmiljöer och lärstilar,
förutsättningar för att elever ska uppnå goda skolresultat, hemmets betydelse och vad kunde
ha gjorts annorlunda. Genom att ta ut vissa citat poängteras för denna undersökning viktiga
påståenden som illustrerar de intervjuades förhållningssätt till nämnda teman.
Orsaker till måluppfyllelsen 2007
Samtliga intervjuade pedagoger är överens om att detta var en speciell årskurs som innehöll
väldigt många elever i behov av särskilt stöd. ”Det var en stor grupp elever med stora sociala
svårigheter”. Framförallt anser man att flera elever hade behov av att få sitta ensam med en
pedagog vilket det inte funnits resurser att möjliggöra. Pedagogerna upplever att ett flertal av
eleverna inte förstod betydelsen av kunskap och var allmänt ointresserade av skolan. Några
elever anses inte ha förmågan att nå målen under grundskoletiden. Pedagogerna har även
funderingar kring det förhållande att det var ett nytt arbetssätt som gällde när dessa elever
började som 6-åringar och om detta på något sätt kan ha inverkat på elevernas tidigaste
inlärningssituationer.
Lärmiljöer och lärstilar
Under elevernas tidiga skolår användes olika estetiska lärprocesser med gott resultat. Under
de senare skolåren har eleverna uppmuntrats att själva komma till insikt om på vilket sätt de
lär bäst. ”Det mesta som förekommit har varit arbete i grupprum och att vara med
specialpedagogen”. Pedagogerna har försök ge eleverna en yttre struktur med tydliga ramar
för deras självständiga arbeten eftersom de hade svårt med detta. Denna svårighet kvarstår
även i dag på gymnasiet. De har fått genomföra muntliga redovisningar istället för skriftliga
och de har även arbetat med olika dataprogram samt fått enklare arbetsmaterial att arbeta med.
Gymnasiets pedagoger berättar att de arbetar i smågrupper med dessa elever och mycket med
hjälp av datorer. Gruppen har inga läxor utan man jobbar i skolan och sparar sina arbeten i en
pärm eller via datorn. Detta tror pedagogerna har positiv effekt på närvaron eftersom gruppen
har hög närvaro (kanske beror det på att eleverna inte behöver oroa sig för att de inte gjort
läxan).
Förutsättningar för att elever ska uppnå goda skolresultat
Samtliga intervjuade pedagoger är överens om att motivation är viktigast. Man är även eniga
om att det är viktigt att stärka elevernas självkänsla och självförtroende, att eleverna ska vilja
komma till skolan och att det måste finnas en bra relation pedagog - elev. ”Eleven måste ha
en tilltro till sig själv”. Pedagogerna från de tidigare åren betonar att eleverna måste känna sig
bekräftade, uppleva en känsla av sammanhang och få lyckas varje dag som viktiga
förutsättningar. Pedagogerna från de senare åren betonar även vikten av att eleverna har ett
mål med sin skolgång och en förståelse över kunskapens betydelse.
Hemmets betydelse
Det råder stor enighet bland de intervjuade pedagogerna om föräldrarnas betydelse.
Föräldrakontakten fungerade bra under de tidiga skolåren medan framförallt Östra skolans
personal upplevde svårigheter med att få föräldrarna delaktiga. Personalen upplever att
föräldrarna ville väl men inte hade förmåga att stödja sina barn, ett flertal av dem hade
resignerat. Det fanns även föräldrar som uttalade att de inte hade tid eller
6

möjlighet/förutsättningar att kunna stödja sina barn. På gymnasiet upplever man sig ha en god
kontakt med föräldrarna. ”Eleverna behöver uppbackning hemifrån men saknas detta blir
skolpersonalens roll ännu viktigare”. Det är en gemensam åsikt att föräldrarna under
elevernas sista grundskoleår inte klarade av att stödja de beslut de själva varit med och fattat
gällande olika åtgärder för eleverna.
Vad kunde ha gjorts annorlunda
Pedagogerna har funderingar kring betydelsen av det synsätt på lärande som poängterade
mognadens betydelse och som gällde när dessa elever började sin skolgång. Detta tror man
kan ha påverkat pedagogernas krav på eleverna under de tidigare åren. Personalen tror också
att föräldrastöd är något som bör utvecklas tidigt redan från barnens första skolår. ”När det
gäller övergångarna mellan enheterna har det inte funnits fungerande rutiner för detta”
vilket kan ha påverkat situationen negativt.
Pedagogerna känner en frustration över elever som mår psykiskt dåligt, denna grupp anser
man sig inte ha kompetens att hjälpa på rätt sätt. Gällande samarbetet med Biståndsenheten
anser man att den borde ha varit intensivare. På Vuollerimskolan menar man att ingenting
hade kunnat göras annorlunda utifrån de resurser man hade. Däremot hade det gynnat vissa
elever om de haft möjlighet att få arbeta ensam tillsammans med en lärare. Eventuellt hade
det kunnat innebära ett annat resultat om man först hade fördelat resurserna till elever i behov
av stöd och därefter gjort grupperingarna.
Östra skolans pedagoger tycker att det var tungt med denna elevgrupp och upplever att det
inte fanns tillräckligt med stöd vare sig för dem som pedagoger eller för eleverna.
Pedagogerna från Västra skolan påtalar att det fanns en ledarskapskonflikt under dessa elevers
tidiga skolår som inte togs på allvar av skolledningen och som de anser påverkade
verksamheten negativt.
Tankar från övriga pedagoger
Samtliga personal har erbjudits möjligheten att inkomma med sina åsikter och tankar kring
orsaker till resultatet samt ge exempel på hur de har förändrat sin undervisning utifrån ett
genusperspektiv. Det inkomna materialet är analyserat och belyst utifrån rubrikerna; hur
vänder vi den negativa betygstrenden och så har vi förändrat undervisningen. De områden
som redovisas är det som fler än två pedagoger har angett.
Hur vänder vi den negativa betygstrenden
Tidiga insatser: Vikten av att tidigt fånga upp de elever som är i behov av extra stöd
är en genomgående åsikt bland våra pedagoger. Här nämns stöd från kurator,
specialpedagoger och psykolog som extra betydelsefulla när det gäller sociala - och
relationsproblem. Pedagogerna tar även upp vikten av att skolledning och politiker
hörsammar de signaler som kommer från verksamheten och att resurser tilldelas.
Föräldrastöd: Pedagogerna poängterar att föräldrar behöver ökat stöd och vägledning
för att förebygga psykisk ohälsa bland barn och ungdomar.
Överlämnanderutiner: Här nämner man att det går att utveckla och förbättra
överlämnanderutiner både inom och mellan de olika enheterna.
Lärstilar och lärmiljöer: Tas upp som utvecklingsområden och där pedagogerna anser
sig behöva kompetensutveckling.
Språk - läs – och skrivutveckling: Pedagogerna tar upp vikten av att man som lärare på
olika sätt stödjer barns och ungas språkliga processer och utvecklar deras
kommunikativa förmågor. För att möjliggöra detta anser man att kontinuerlig
7

fortbildning är viktigt. Förslag finns också på att genomföra någon form av läsprojekt
genom hela organisationen.
Förhållningssättet: Relationen mellan elev och pedagog samt på vilket sätt man kan
motivera eleverna anser pedagogerna vara av stor betydelse.
Så har vi förändrat undervisningen
Värderingsövningar: Ett flertal pedagoger anger att värderingsövningar är en metod
de använder sig av framförallt när det gäller; värdegrundsarbete, att stärka elevers
självkänsla och inom genusarbetet.
Motivationshöjande åtgärder: Ett flertal pedagoger anger att de medvetet fokuserar på
pojkarna på ett annat sätt än tidigare. Som exempel anges att man ger pojkarna
möjlighet att arbeta i mindre grupp, att man använder sig av högläsningsböcker med
tillhörande reflektion, att man arbetar på olika sätt med att höja motivationen och att
man ställer medvetna krav på resultat.
Andra undervisningsmodeller: Här anges mediapedagogik som exempel samt olika
former av ämnesövergripande arbete.
Information från Biståndsenheten
Lars Bergqvist från Biståndsenheten bekräftar att en ovanligt hög andel elever från denna
årskurs har haft stödåtgärder via dem. Utifrån karaktären på de olika problembilderna kan vi
konstatera att samverkan mellan skola – socialtjänst inte har varit optimal. En handlingsplan
för att förbättra det framtida samarbetet är utarbetad, se bilaga 2.
Socialtjänsten inför under våren ett nytt utredningssystem, Barns Behov I Centrum som
ytterligare kommer att gynna samverkan med skolan eftersom det ska upprättas
konsultationsdokument. Syftet med konsultationsdokumentet är att öka kvaliteten i såväl
utredningar som insatser av barn och unga. Det är viktigt att socialtjänsten får en god bild av
barns och ungas skolsituation – både av det som fungerar bra och det som fungerar mindre
bra.
Åtgärdsprogram
En kartläggning som genomförts av Skolverket visar att det är relativt vanligt att
grundskolorna i Sverige har åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Samtidigt
framkommer att var fjärde elev som får särskilt stöd saknar en dokumenterad planering.
Kartläggningen visar också att fokus i åtgärdsprogrammens beskrivningar ligger på hur väl
”anpassad” eleven är till rådande förhållanden snarare än hur väl undervisningen och
förutsättningarna i övrigt harmonierar med den enskilde elevens förutsättningar och behov.
(Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan Skolverket, 2003.)
En stor del av vår granskade dokumentation har bestått av att samtliga bevarade
åtgärdsprogram (102st) för de 22 eleverna har studerats. Utifrån det granskade materialet har
följande särskilt uppmärksammats:
Dokumentering och förvaring
Vi har inga kommungemensamma rutiner gällande dokumentering och förvaring.
Juridiskt sett är åtgärdsprogram en allmän handling. Det är samtidigt viktigt att beskrivningar
av elevens svårigheter eller symtom på svårigheter i skolarbetet inte sprids på ett sätt som
bryter mot rådande sekretessbestämmelser. För att säkerställa detta är det av största vikt att vi
har kommungemensamma rutiner.
8

Kartläggningens och åtgärdernas omfattning
Åtgärdsprogrammen redovisar inte kartläggning på organisations- eller gruppnivå
endast på individnivå.
Det redovisas inte några åtgärder på organisations- eller grupp nivå. De åtgärder som
beskrivs i åtgärdsprogrammen domineras av beskrivningar på den enskilde elevens
individuella problematik.
Bestämmelserna om utarbetande av åtgärdsprogram förutsätter en allsidig utredning som
innefattar en förståelse av elevens problem insatta i sitt sammanhang av undervisning, dess
innehåll och metoder, grupp och organisation (Särskilt stöd i grundskolan”, Skolverket 2008). Vår
analys av åtgärdsprogram visar att omdömena uteslutande tycks fokusera på individen och
individens beteende. Risken är att detta ensidiga synsätt innebär att viktiga faktorer i elevens
omgivning och undervisning som kan förklara och fördjupa förståelsen av elevens
problematik, förblir dolda och undgår förändring.
Dominerande problembeskrivningar och åtgärder
Det är två slag av problembeskrivningar som dominerar åtgärdsprogrammen:
lärandesvårigheter(svårigheter att nå kunskapsmålen) och beteendeproblematik.
Åtgärderna gällande lärandesvårigheter handlar i stort om ”mer av samma sak”; eleven
ska ta hem och arbeta hemma, eleven ska gå på extra stödlektioner m.m.
Gällande beteendeproblematiken innehåller åtgärdsprogrammen ofta värderingar av
elevernas beteenden och inte konkreta beskrivningar över på vilket sätt eleven agerar i
olika situationer
Utifrån det undersökta materialet kan vi konstatera en problembild: Det tycks som om
skolorna upplever att det är eleven, snarare än skolan, som ska genomföra förändringar för att
hantera de problem som finns.
Uppföljning och utvärdering
Några av de undersökta eleverna saknar åtgärdsprogram.
Ett flertal elever har ett läsår/termin mellan uppföljningarna av åtgärdsprogrammen.
En väsentlig del av arbetet med åtgärdsprogram är uppföljning och utvärdering av insatserna.
Hur ofta man behöver följa upp insatserna hänger bland annat samman med elevens ålder och
förutsättningar. Uppföljningen leder logiskt till nya mål, ny planering, genomförande och
uppföljning i en ständigt pågående utvecklingsspiral. Genom att studera orsakerna till
framstegen, kan förhoppningsvis ny och värdefull kunskap fås.
Lärmiljöer och lärstilar
Endast ett fåtal åtgärdsprogram redovisar uppgifter om att eleven ska arbeta med
någon alternativ inlärningsmodell (förutom att befinna sig i liten grupp). Det som då
anges är att man ska använda talbok samt cd-skiva i engelska, lättare arbetsmaterial
samt att ett program anger extra idrott.
Det är viktigt att pedagogerna skapar möjligheter för lärandet genom att på olika sätt utmana
elevernas lust att lära. Att använda sig av olika inlärningsstilar och lärmiljöer innebär att
pedagogen använder sig av individens unika sätt att lära sig och utnyttjar detta för att
individualisera undervisningen så bra som möjligt och därmed effektivisera lärandet.
9

Sammanfattning
Resultatet av granskningen gällande åtgärdsprogram har resulterat i att skolkontoret utformat
en skrift som innehåller klara direktiv till framtida utformning av åtgärdsprogram i
Jokkmokks kommun (se bilaga 1). Kärnan i det strukturella upplägget i materialet är hämtat
från Skolverkets skrift ”Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram”, de
förändringar som skett 20060701 i skolformsförordningarna samt rutiner utformade av
skolkontoret. Materialet är tänkt att fungera som en hjälp i arbetet med åtgärdsprogram samt
bidra till att utveckla en samsyn och likvärdighet inom kommunen.
Analys och åtgärder
Studien visar på det komplexa i att finna orsaker till att eleverna inte uppnått
gymnasiebehörighet. Läroplanen uttalar tydligt att det är skolans uppdrag att se till att
eleverna blir godkända, det är alltså skolans ansvar att hitta de elever som har svårigheter och
tidigt sätta in åtgärder. Läroplanen poängterar vidare att skolan har ett särskilt ansvar för de
elever som av olika anledningar har svårt att nå målen.
Åtgärdsprogram
Vår studie pekar på att verksamheten inte har haft svårigheter med att identifiera elever i
behov av särskilt stöd däremot har svårigheten varit att genomföra relevanta stödåtgärder.
Den genomförda analysen av åtgärdsprogrammen visar att skolorna ofta ger uttryck för en
individinriktad förståelse av elevernas svårigheter. Detta synsätt förlägger orsaken till
problemet hos individen. Synsättet skiljer sig alltså från synen på elevens problem som något
som uppstår i elevens möte med den omgivande miljön. Åtgärdsprogrammen har inte
betraktats som ett pedagogiskt redskap som involverar alla i arbetslaget utan i allt för hög
grad något som endast berör elev, mentor och specialpedagog.
Åtgärd
Arbetet med åtgärdsprogram skall i fortsättningen bedrivas enligt de riktlinjer som
återfinns i bilaga 1.
Specialpedagogisk organisation
Den organisation Jokkmokks kommun har i dagsläget innebär en högre andel
specialpedagoger bland de äldre eleverna än bland de yngre eleverna. I dagsläget har vi 3,7
specialpedagogtjänster för åldrarna 4 år – 12 år och 4,17 specialpedagogtjänster för åldrarna
13 – 19 år. Målet med den specialpedagogiska organisationen är att utifrån ett inkluderande
förhållningssätt koncentrera resurserna tydligare gentemot de yngre eleverna. Ytterligare en
målsättning är att de tidiga insatserna ska medföra att eleverna fortare blir oberoende av
specialpedagogens kompetens jämfört med i dagsläget.
Åtgärd
Förändra specialpedagogresurserna så att vi from hösten 2011 har fördelningen 5,7
specialpedagogtjänster för åldrarna 4 år – 12 år och 2,15 specialpedagogtjänster för
åldrarna 13 år – 19 år. Specialpedagogerna kommer att vara delaktiga i planering och
genomförande av förändringen.
Ett läs- och skrivprojekt ska genomföras under tre års tid med hjälp av
specialpedagogerna. Syftet är att fördjupa den professionella förståelsen för hur man
som lärare på olika sätt, med olika metoder och långsiktigt, kan stödja barns och ungas
språkliga processer och utveckla deras kommunikativa förmågor.
Samarbete med Sameskolan
Elever som går på Sameskolskolan kan välja om de kommer till Östra skolan i år 6 eller år 7.
De fyra elever som påbörjade sin grundskoleutbildning på Sameskolan började alla på Östra
10

skolan år 7. Vår genomförda analys visar att övergången mellan Sameskolan och Östra skolan
inte har fungerat på ett tillfredsställande sätt.
Åtgärd
Att intensifiera samarbetet med Sameskolan för att utveckla en samsyn mellan
Sameskolan och den kommunala skolan gällande kunskap och bedömning.
Samarbete med Biståndsenheten
Samarbete mellan skola och socialtjänst är viktig. Att tillsammans arbeta runt en elev gör att
effekterna blir större. Avsikten med samarbetet är att säkerställa en god skolgång och en trygg
social situation för eleven vilket vår studie indikerar att vi inte till fullo har lyckats med.
Åtgärd
Att skola och socialtjänst arbetar utifrån den framtagna handlingsplanen.
Lärmiljöer och lärstilar
En förutsättning för att eleverna ska ges möjlighet att utvecklas optimalt är att de har tillgång
till en mångfald av arbetssätt och arbetsmetoder. Analysen visar att detta bör vara ett
utvecklingsområde.
Åtgärd
Att tillsammans med specialpedagogerna verka för att möjligheter ges till mer
variation gällande lärmiljöer och lärstilar inom verksamheten.
Mentor/klassföreståndare
Hälften av eleverna har bytt mentor varje läsår under åren 7-9 och vi kan inte påvisa om det
har haft någon betydelse för elevernas resultat. Dock tror vi att möjligheten för samverkan
och delaktighet med föräldrarna inte gynnas av alltför täta mentorsbyten.
Åtgärd
Enheterna ser över rutinerna gällande mentorsbyten och målsättningen bör vara att
eleverna har samma mentor under två år.
Förhållningssätt
Lärares undervisningsmönster och föreställningar om undervisning utvecklas i hög grad i
mötet med eleverna samt genom samtal med kollegor om erfarenheter. Komrevs
undersökning visar att eleverna angett att lärarnas förhållningssätt är avgörande för deras
studiemotivation och skolresultat. Övrig skolforskning i landet styrker vikten av
förhållningssättets betydelse.
Åtgärd
En långsiktig kompetensutveckling kommer att genomföras som innebär att
grundidéerna från forskningen kring framgångsrika förskolor/skolor implementeras i
verksamheten. Detta kommer ytterligare att förstärkas då det blir ett prioriterat mål i
den nya barn – och utbildningsplanen. Val av metod kommer att ske i dialog med
skolutvecklingsgruppen men det ska bland annat handla om metoder som utvecklar
lärarens förmåga att skapa lugna och trygga inlärningsmiljöer och metoder som stärker
barn/elevers sociala och emotionella kompetens.
Skolkontoret kommer årligen att genomföra en elevenkät med fokus på elevinflytande
och förhållningssätt.
11

Kommentarer till Komrevs förslag på utvecklingsområden
Den rapport som Lars-Börje Sehlberg utfört via Komrev inom Öhrlings
PricewaterhouseCoopers AB återfinns som bilaga 1 och nedan kommenteras de förslag till
utvecklingsområden som anges i rapporten.
Utvecklingsområde
Initiera åtgärder i syfte att entreprenöriellt förhållningssätt får ett ökat inslag i lärprocessen.
Kommentar: Den kommande barn- och utbildningsplanen anger att verksamheten ska
genomsyras av ett förhållningssätt som utgår dels från ett genusperspektiv och dels från det
vida begreppet entreprenörskap. Det sedan tidigare pågående genusarbetet kommer att
fortsätta med övergripande insatser och metodanalys kommer att genomföras för att förändra
pedagogiska mönster i riktning mot ett entreprenöriellt tänkande.
Utvecklingsområde
Säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning av eleverna.
Kommentar: Processen gällande kunskap och bedömning skall fortsätta och vidareutvecklas
genom att pedagogerna från de olika enheterna träffas i blandade grupper för att utveckla en
samsyn kring skolans uppdrag och roll i samhället samt pedagogens roll i förhållande till
barns/elevers utveckling och lärande.
Utvecklingsområde
Följa upp att rätt stöd ges till elever i skolsvårigheter.
Kommentar: Skolkontoret kommer fortsättningsvis årligen i maj månad att granska ett antal
åtgärdsprogram för att på så sätt följa upp och utvärdera effekten av de nya riktlinjerna.
Utvecklingsområde
Föra en dialog i skolorganisationen om vilka konsekvenser begreppet inkludering (en skola
för alla!) får för nuvarande arbetssätt, arbetsmetoder och resursfördelning.
Kommentar: Den nya kunskap som skolledning, specialpedagoger, elevassistenter och
elevhälsan tillägnat sig utifrån den genomförda fortbildningen via Specialpedagogiska
Institutet skall införlivas genom hela organisationen.
Utvecklingsområde
Verka för att ämnesintegration får ett ökat inslag i lärprocessen.
Kommentar: Ett entreprenöriellt förhållningssätt leder med automatik till en ökad
ämnesintegrering. En effekt av detta är att vi måste se över och utveckla ett gemensamt
synsätt gällande om eleverna ska ha samlingsbetyg eller ej i de samhällsorienterande och
de naturorienterande ämnena.
Diskussion
Rapporten väcker många frågor men även en insikt om att diskussionen måste upp på
dagordningen i den pedagogiska debatten på samtliga enheter. Att kunna ställa kritiska frågor
är nödvändigt för en livaktig debatt och vår förhoppning är att bland annat nedanstående
frågeställningar kan utgöra ett underlag för detta.
12

Eleverna på IV-programmet upplever att bemötandet från lärarna har varierat under
deras skoltid. Hur kan det komma sig?
De intervjuade eleverna uppfattar år 1-5 som deras bästa skoltid. Vad kan det bero på?
Finns det skillnader i arbetssätt och metoder? Arbetar lärarna i de tidigare åren på ett
sätt som bättre passar elevernas mognad och utveckling? Har lärarna i de tidigare
skolåren inte lika höga krav på kunskapsutveckling? Vilken påverkan har betygen?
Har vi lägre förväntningar på pojkarna eller finns det en allmän acceptans att pojkar
klarar sig bra ändå?
Hur kan vi öka elevernas motivation och få dem att se sitt eget lärande och ta ansvar
för detta?
Uppföljning
Samtliga åtgärder kommer att följas upp och utvärderas under kommande år dels genom
riktade inspektioner och dels via enheternas kvalitetsredovisningar.
13

Rådgivningsrapport
Bilaga 1.
Intervjuer med elever på individuella programmet
åk1 och grundskolans senare år (skolår 9)
Jokkmokks Kommun
Lars-Börje Sehlberg
Maj 2008
*connectedthinking

Innehållsförteckning
1 Sammanfattning och förslag på utvecklingsområden..................................................... 2
Förslag på utvecklingsområden ............................................................................................. 3
2 Uppdraget ....................................................................................................................... 4
2.1 Metod och avgränsning ............................................................................................ 4
3 Utgångspunkter .............................................................................................................. 4
3.1.1 Skolverkets nationella granskningar ................................................................. 4
3.1.2 Statistik .............................................................................................................. 4
3.1.3 Forskningsrapporter .......................................................................................... 5
3.1.4 Framgångsrika skolor ........................................................................................ 7
4 Sammanfattning av elevintervjuer .................................................................................. 7
4.1 Lärarnas förhållningssätt .......................................................................................... 7
4.2 Praktisk hantering av betygssättningen .................................................................... 8
4.3 Viktiga komponenter för goda skolresultat ............................................................. 9
4.4 Lärprocessen och kunskapssynen .......................................................................... 10
4.4.1 Elevernas syn på lärprocessen ......................................................................... 11
4.5 Orsaker till betygsskillnader .................................................................................. 12
4.6 Att sätta upp mål .................................................................................................... 13

1 Sammanfattning och förslag på utvecklingsområden
Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB har av barn- och utbildningsnämnden
fått i uppdrag att utreda vilka faktorer som är viktiga ur ett elevperspektiv för att lyckas
med skolarbetet och uppnå goda resultat. Uppdraget ingår som en del i en vidgad
utredning om grundskolelevernas måluppfyllelse, utifrån bland annat ett försämrat resultat
läsåret 2006/07.
Vår sammanfattande bedömning är att lärarnas pedagogiska förhållningssätt och att bygga
mellanmänskliga relationer är i hög grad avgörande för elevernas studiemotivation och
skolresultat. Bedömningen bygger i första hand på hur eleverna i Jokkmokk tänker och
tycker om vad som är viktiga inslag i att utveckla lärprocessen. Resultatet sammanfattas
nedan. I sammanhanget kan nämnas att detta stämmer också väl överens med aktuell
forskning
En ”bra lärare” kan ur ett elevperspektiv sammanfattas på följande sätt:
• läraren måste visa engagemang och intresse både för sitt ämne och eleven
• har metoder och vet hur de skall använda dessa för att eleverna skall nå målen och få
goda studieresultat utifrån elevens förutsättningar
• skapar goda relationer till eleverna med andra ord är en bra ”relationsbyggare”
• god organisationsförmåga avseende undervisningens uppläggning och innehåll där
viktiga komponenter är tydlighet, struktur och studiero
• skapar förutsättningar för delaktighet
De intervjuade eleverna har kompletterat bilden av en ”bra lärare” med hur de skulle vilja
att skolarbetet bedrivs, vilket kan sammanfattas på följande sätt:
• läraren skall ha sakkunskap och kapacitet
• elever och lärare skall tillsammans dra upp riktlinjer för lärandet
• läraren berättar vad som är rätt
• läraren ställer frågor om ”vad du vill lära dig”
• att det i undervisningen finns verklighetsanknytning med andra ord att eleverna känner
att vad de gör är på ”riktigt”
• att lärprocessen fokuseras på elevens erfarenheter
• lärprocessen skall leda till att du får förståelse om att det finns många vägar till
kunskap och utveckling
2

Tilläggas kan att elever på IV-programmet vill förutom ovanstående även ha en tydlig
struktur i lärprocessen.
Förslag på utvecklingsområden
Utifrån utredningens resultat rekommenderas förvaltning och nämnd att arbeta vidare med
följande områden:
• Initiera åtgärder i syfte att entreprenöriellt förhållningssätt får ett ökat inslag i
lärprocessen
• Säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning av eleverna
• Följa upp att rätt stöd ges till elever i skolsvårigheter
• Föra en dialog i skolorganisationen om vilka konsekvenser begreppet inkludering (en
skola för alla!) får för nuvarande arbetssätt, arbetsmetoder och resursfördelning
• Verka för att ämnesintegration får ett ökat inslag i lärprocessen
3

2 Uppdraget
Skolchefen har på uppdrag av barn- och utbildningsnämnden gett Komrev inom Öhrlings
PricewaterhouseCoopers AB fått i uppdrag att utreda vilka faktorer som är viktiga ur ett
elevperspektiv för att lyckas med skolarbetet och uppnå goda resultat. Uppdraget ingår
som en del i en vidgad utredning om grundskolelevernas måluppfyllelse, utifrån bland
annat ett försämrat resultatet läsåret 2006/07.
2.1 Metod och avgränsning
Vi har intervjuat sex elever på individuella programmet på gymnasieskolan
(Bokenskolan). Samtliga sex elever är pojkar och har skolåren 7-9 gått på Östra skolan.
Fyra av dem gick skolåren 1-6 på Västra, en i Porjus och en på Sameskolan. Vi har även
intervjuat åtta avgångselever på Östra skolan. Vidare har relevanta dokument för
uppdraget gåtts igenom exempelvis allmänna råd om det lokala arbetet med tillämpningen
av nationella mål och betygskriterier (SKOLFS 2004:23) samt fyra olika
forskningsrapporter med anknytning till uppdragets inriktning.
3 Utgångspunkter
3.1.1 Skolverkets nationella granskningar
Skolverkets nationella granskningar visar att det är mindre vanligt att skolledningar tar
speciella initiativ för att säkra en likvärdig bedömning. Dessutom förekommer i liten grad
systematiska dokumenterade analyser av betygssättningen och utfallet, eller att detta
diskuteras bland lärarna.
Dessa nationella granskningar visar att på många skolor finns en tydlig ”provfixering” och
särskilt i ämnena matematik, svenska, svenska som andra språk och engelska.
3.1.2 Statistik
I början av 1979-talet var det 70 procent av eleverna i Sverige som gick vidare till
gymnasiet efter fullgjord grundskola.
Idag går mer än 98 procent av alla elever vidare till gymnasiet direkt efter grundskolan
och ytterligare en procent börjar efter ett år. Motsvarande siffra i OECD-länderna är i
genomsnitt 70 procent och dessa länder är alla demokratier med marknadsekonomi.
4

Utifrån dessa siffror kan sägas att vårt land har en av världens mest ambitiösa
utbildningsvisioner. Problemet är bara att 25 procent - en fjärdedel- av eleverna av olika
skäl misslyckas med att uppnå samtliga 749 mål, som skall uppnås inom grundskoletiden.
Förhållandet i det svenska skolsystemet är att 95 procent av eleverna, som saknar betyg i
något av ämnena svenska, engelska och matematik och 72 procent av dem som saknar
betyg över huvudtaget från grundskolan, söker sig ändå till gymnasiet. Omräknat till
antalet elever som kommunerna har skyldighet att erbjuda specialutformade eller
individuella gymnasieprogram utgör mellan 10 000 eller 15 000 ungdomar per år. I
sammanhanget kan nämnas är att det finns åsikter om att inget talar för att skolan är sämre
eller att eleverna misslyckas i högre grad än för exempelvis 20 år sedan.
Sett ur perspektivet att IV-programmet huvudsyfte har varit att successivt slussa in ”svaga
elever” på något av de nationella programmen visar verkligheten på följande. I slutet av
1990-talet var det 37 procent av dessa elever som gick på ett individuellt program som
senare bytte till ett nationellt. Bara 18 procent av dem som påbörjade ett individuellt
program fullföljde ett nationellt program inom fyra år.
3.1.3 Forskningsrapporter
Vi har även tagit del av ett antal aktuella utredningar och avhandlingar varav vi särskilt
vill nämna Martin Hugos avhandling;” Liv och lärande i gymnasieskolan, en studie om
elevers och lärares erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program
2007”. Avhandlingen belyser åtta elever, som misslyckade på grundskolan och därmed
hamnade på IV-programmet. Dessa åtta elever hatade från början allt vad skolan stod för.
Efter tre år hade eleverna förvandlats till både ansvarstagande och motiverade elever.
Förändringen berodde bland annat på följande:
• Deras lärare visade att de tyckte om dem (byggde upp mellanmänskliga relationer)
• Eleverna kände sig delaktiga
• Fick arbeta verklighetsanknutet ( skolans innehåll upplevde eleverna ”var på riktigt”)
5

Vi har även tagit del av ett antal aktuella utredningar och avhandlingar, som belyser
problematiken kring tillämpningen av betygssystemet varav vi nedan nämner två av dessa:
”Ännu icke godkänt. Lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning i
yrkesutövningen.” Avhandlingen belyser problemen med betygssystemet och
lärares tillämpning av detta. ( En doktorsavhandling från lärarutbildningen i
Malmö 2004)
”Viljan att veta vad andra vet”– kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och
senmodern skola”, 2006-10-13 av Christian Lundahl.
Den senaste avhandlingen av Christian Lundahl visar bland annat att kunskapsbedömning
och betygssättning skall ses som en del av lärandet i skolan och påverkas av den
kunskapssyn, som finns på en skola. Han menar även att kunskap är något man gör och är
en ständig och förhandlingsbar process och anser att en sådan kunskapssyn är även tydligt
inskriven i nuvarande läroplanen. Han visar även på komplexiteten i att den starka mål-
och resultatstyrningen innebär att lärarna ytterst sätter betyg på sig själva och sin skola.
3.1.3.1 Inkludering
Inkludering har varit ett centralt begrepp i vår skolpolitik, våra skolreformer och i våra
läroplaner. I den allmänna skoldebatten pratas de om ”en skola för alla” som för många är
liktydigt med inkludering. Av forskningen inom området framgår att framväxten av
inkluderingsbegreppet används i regel för att markera en syn på elever i behov av särskilt
stöd i försöket att säga något nytt om hur skolan bör möta denna grupp av elever. Eftersom
integreringsbegreppet till viss del har urvattnats så banades väg för efterföljaren
inkludering. Det finns uppfattningar om att inkluderingstanken även kan utgöra uttryck för
kritik av traditionell specialpedagogik.
Jan Rocksén generaldirektör för Specialpedagogiska institutet har tagit upp begreppet
utifrån följande aspekter och kan sammanfattas på följande sätt. Integrering beskrivs
ibland förenklat som ”att gå i samma klass” fast det egentligen är ett medel för att uppnå
någonting och inte ett mål i sig. Istället kan målet beskrivas i termer som delaktighet,
gemenskap och lärande. Individintegrering innebär i praktiken att det är segregation i och
med att en eller flera individer pekas ut som egentligen inte tillhörande gruppen. Med den
utgångspunkten är det då säkert att integrering är positivt?
Jan Rocksén menar att om alla från början tillhör gruppen så blir förhållningssättet
annorlunda och då handlar det om ”inkludering”. Konsekvensen blir egentligen att
förändra skolan genom att ta hänsyn till det normala d.v.s. alla människor är olika i alla
möjliga avseenden. Det betyder egentligen något annat än att säga; ”alla ska gå i samma
klass”.
6

3.1.4 Framgångsrika skolor
Det pågår för närvarande en forskning 1 om vad som kännetecknar framgångsrika skolor i
att uppnå både kunskapsmålen och de sociala målen. Forskningens utgångspunkt är bland
annat att det är viktigt att se sambanden mellan struktur, kultur och ledarskap. För att bli
framgångsrik inom dessa två områden gäller det att få ihop arbetsfördelning, värderingar
och hur personalen tänker.
De sociala målen handlar om normer, värden och personlig utveckling, men även om:
• demokratisk fostran
• kritisk tänkande
• samarbete
• delaktighet
Hittills vunna erfarenheter av denna forskning visar att framgångsrika skolor arbetar med
kommunikation. Det finns en nära kommunikation mellan rektor och personal, men även
god delaktighet.
4 Sammanfattning av elevintervjuer
4.1 Lärarnas förhållningssätt
Samtliga intervjuade elever anser att lärarnas förhållningssätt är i hög grad avgörande för
studiemotivationen och elevernas skolresultat. Detta stämmer också väl överens med
aktuell forskning och våra egna utredningar i kommuner. Hur eleverna i Jokkmokk tänker
och tycker om vad som är viktiga egenskaper hos en ”bra lärare” kan sammanfattas på
följande sätt:
• läraren måste visa engagemang och intresse både för sitt ämne och eleven
• har metoder och vet hur de skall andvända dessa för att eleverna skall nå målen och få
goda studieresultat utifrån elevens förutsättningar
• skapar goda relationer med eleverna med andra ord är en bra ”relationsbyggare”
1 Forskningsprojektet; Struktur, kultur, ledarskap - förutsättningar för framgångsrika
skolor?, Centrum för skolutveckling i Umeå
7

• god organisationsförmåga avseende undervisningens uppläggning och innehåll där
viktiga komponenter är tydlighet, struktur och studiero
• skapar förutsättningar för delaktighet
De intervjuade eleverna på IV-programmet sammanfattar sina uppfattningar om
förhållningssätten hos lärarna skolår 7-9 och gymnasiet på följande sätt. Bemötandet är
bättre på gymnasiet jämfört med grundskolans skolår 7-9. Dessutom uppfattar eleverna på
IV-programmet att flickor och pojkar behandlas olika där flickorna får mer
uppmärksamhet och pojkarna ”hamnar i kläm”. Däremot uppfattar de intervjuade eleverna
i nian att skillnaden i behandling av pojkar och flickor är marginellt
En gemensam uppfattning hos eleverna är att för att kunna upprätthålla intresse och
studiemotivation hos eleverna beror på hur läraren förmår att lära ut och skapa intresse för
ämnenas olika arbetsmoment eller områden. Det är inte själva ämnet eleverna ifrågasätter.
I syfte att ytterligare belysa betydelsen av förhållningssättet hos lärarna för att uppnå goda
skolresultat, fick de intervjuade eleverna fundera över om de under sin skoltid har mött
någon lärare som har haft stor betydelse för dem. Av svaren framgår bland annat följande
kännetecken hos denna typ av lärare:
• visar att de tycker om sitt jobb
• har förståelse för hur man skall bete sig mot elever
• har humor och går att skämta med
• bra på att ta människor
• skapar förutsättningar för en nära relation
4.2 Praktisk hantering av betygssättningen
Av intervjuerna framgår att dialog förs i varierande grad med eleverna om vilka krav och
förutsättningar som gäller vid olika betygsnivåer. I vilken grad dialog förs är beroende på
vilken lärare eleven har. Eleverna på IV-programmet uppfattar att dialogen är bättre på
gymnasiet än på grundskolan.
8

Eleverna är tveksamma till om lärarna ger rättvisa betyg, men har en tydlig uppfattning att
oftast bedöms de utifrån vad de presterar och sällan vad de kan. Eleverna kopplar det till
att det vanligaste är att ”provfixering” och läroboken är två dominerande inslag i
lärprocessen.
Elevernas uppfattning är att betygssättningens genomförande utvärderas varken på
grundskolan eller på gymnasiet.
4.3 Viktiga komponenter för goda skolresultat
De intervjuade eleverna framhåller följande viktiga komponenter för att uppnå goda
skolresultat:
• tålamod hos lärarna
• trevligt bemötande
• motiverade och intresserade lärare
• ingen favorisering av elever och orättvist om fjäsk får påverka resultatet
• komma i tid
Elevernas uppfattning, om vilken tid som har varit den bästa under deras skolgång, är
skolåren 1-5. Orsaken var bland annat bättre lärare, som hade god förståelse samt mer tid
att hjälpa dem.
De intervjuade eleverna har generellt inte samma positiva erfarenhet av skolarbetet
skolåren 7-9 och hänvisar bland annat till följande bidragande orsaker:
• dåligt med hjälp och stöd vid behov
• nedlåtande lärarkommentarer (gäller i första hand eleverna på IV-programmet)
• avsaknad av samsyn och konsekvent agerande i värdegrunds- och konfliktsituationer
skapar otrygghet och sämre studiero samt bidrar till sämre förutsättningar för eleverna
att uppnå kunskapsmålen
Ovan nämnda områden förtydligar de intervjuade eleverna på följande sätt. På Östa skolan
gäller hos vissa lärare och ämnen, att ingen ny genomgång genomförs vid sen ankomst av
elever. Detta förfarande leder, enligt de intervjuade eleverna, till att elever ”tappar sugen”
och studiemotivationen sjunker. Ett annat förfarande, som nämns och gäller för vissa
lärare, är att låsa dörren till ”klassrummet” då lektionen börjar.
9

De intervjuade eleverna på IV-programmet har erfarenhet av att hamna i tidigare nämnda
situationer. Utöver dessa nämnda exempel tog de intervjuade eleverna från IVprogrammet
upp att de har blivit utsatt för kränkande kommentarer från vissa lärare
exempelvis;” du kommer inte att klara provet, det är ingen idé att du försöker”. Detta
sammantaget innebär, enligt de intervjuade eleverna på IV-programmet, att intresset för
skolarbetet inte ökar utan snarare tvärtom minskar.
De intervjuade eleverna på IV-programmet nämner även tillvägagångssättet på Östra
skolan, som innebär att elever ibland delas in i grupper utifrån prestation eller förmåga.
Deras erfarenhet är att de därmed hamnade med likasinnade, vilket inte stimulerade deras
skolarbete på ett positivt sätt.
De flesta intervjuade eleverna anser att hemförhållandena har en viss betydelse och
syftade bland annat på att stödet från föräldrar och syskon. Samtidigt är uppfattningen att
alla kanske inte vill ta emot stödet.
4.4 Lärprocessen och kunskapssynen
För att bland annat få fram en bild av vad som präglar undervisningen på grundskolan och
gymnasiet utifrån bland annat kunskapssyn och lärprocess, fick de intervjuade eleverna ta
ställning till 24 påståenden. (se bilaga 1) De intervjuade eleverna gav i dialog med
varandra en samlad syn på kunskapssynen och lärprocessen.
Påståendena har sin utgångspunkt i dels en undervisning med så kallad traditionell
inriktning och pedagogiskt förhållningssätt hos lärarna och dels så kallad entreprenöriellt
lärande och förhållningssätt. 2 .
2 Så tänds eldsjälar - en introduktion till entreprenöriellt lärande, Marielle Peterson och
Christer Westlund utgiven av NUTEK
10

Den traditionella inriktningen och pedagogiska förhållningssättet kännetecknas av bland
annat följande:
• Undervisningen sker oftast ämnesuppdelat
• Eleverna förhörs genom prov
• Lärarna styr undervisningen och berättar vad som är rätt samt fokuserar på
faktakunskaper
• Eleverna tränas i att hitta rätt svar och identifiera rätt kunskap
• Undervisningen har liten koppling till verkliga livet
Den entreprenöriella inriktningen och pedagogiska förhållningssättet präglas bland annat
av följande:
• Elevernas lärande är i centrum inte bara enskilda ämnen
• Lärarna och eleverna drar tillsammans upp riktlinjer för lärandet
• Lärarna simulerar en sökprocess (hur du kan söka kunskap)
• Undervisningen sker på ”riktigt”
• Läraren frågar efter information samt eleverna kommer till insikt om att det ofta finns
många alternativa svar och vägar till kunskap och utveckling
4.4.1 Elevernas syn på lärprocessen
Nedan följer en sammanfattning av hur de 14 intervjuade elevernas syn på hur de skulle
vilja att lärprocessen bedrivs med utgångspunkt från tidigare nämnda påståenden
• 11 av 14 elever vill att läraren har sakkunskap och kapacitet
• 12 av 14 elever vill att elever och lärare tillsammans drar upp riktlinjer för lärandet
• 11 av 14 elever vill att läraren berättar vad som är rätt
• 12 av 14 elever vill att läraren ställer frågor om ”vad du vill lära dig”
• 12 av 14 elever vill att det i undervisningen finns verklighetsanknytning med andra ord
att eleverna känner att vad de gör är på ”riktigt”
• 11 av 14 elever vill att lärprocessen fokuseras på elevens erfarenheter
• 13 av 14 elever vill att lärprocessen innebär att du får förståelse om att det finns många
vägar till kunskap och utveckling
11

Tilläggas kan att elever på IV-programmet vill förutom ovanstående även ha en tydlig
struktur i lärprocessen.
Av de intervjuade elevernas svar framgår att undervisningen idag sker i huvudsak utifrån
en inriktning och ett förhållningssätt av traditionell prägel. Däremot skulle eleverna vilja
vara med om en undervisning, som i större utsträckning präglas av ett entreprenöriellt
förhållningssätt.
Intervjuerna visar även att lärarnas kunskapssyn har i huvudsak sin utgångspunkt i en
traditionell syn. En viss marginell skillnad finns mellan grundskolan och gymnasiet där
eleverna på IV-programmet på gymnasiet uppfattar att det på gymnasiet finns mer inslag
av ett entreprenöriellt förhållningssätt och lärande.
4.5 Orsaker till betygsskillnader
Orsaker till skillnader i betygsresultat, enligt de intervjuade eleverna, kan sammanfattas på
följande sätt:
• beror på om läraren gillar mig eller inte
• flickorna får bättre betyg för att de är mindre ”pratiga” och ”stökiga”
• flickorna klarar sig bättre genom att de anpassar sig mera citat;”se vilka som går på
IV-programmet”, men uppfattas även som mognare och tar större ansvar
• möter fler lärare från skolåren 7-9 och på gymnasiet med varierande förmåga att
engagera och motivera eleverna, vilket påverkar resultatet och engagemanget hos
eleverna
De intervjuade eleverna uppfattar även att hemförhållandena har betydelse för skolarbetets
resultat och nämner i första hand att alla föräldrar inte kan hjälpa till med skolarbetet och
vissa elever vill inte ta emot hjälp.
12

4.6 Att sätta upp mål
De intervjuade eleverna fick frågan om de någon gång under sin skoltid har satt upp några
mer långsiktiga mål för skolarbetet. Intervjuerna visar att det är ovanligt och gäller både
nians elever och eleverna på IV-programmet. Utifrån erfarenheten, som eleverna har på
IV-programmet, nämner de några tänkbara mål exempelvis:
• att få godkänt i alla ämnen
• att komma in på förstahandsvalet
• att kunna få ett arbete efter avslutade studier
• att ha mer än 20 % närvaro på gymnasiet
Intressant är att eleven, som satt upp mål för sin skolnärvaro. I dagsläget har han i
princip100-procentig närvaro, vilket kan jämföras med skolåren 7-9 då han för det mesta
”skolkade” från lektionerna. Av intervjuerna med eleverna på IV-programmet framgår att
de generellt har högre närvaro jämfört med i första hand skolåren 7-9, vilket ger ett gott
betyg åt gymnasiets sätt att ta hand om dessa ungdomar.
Avslutningsvis fick eleverna i nian ta ställning till frågan om att gå kvar ett tionde
grundskoleår istället för att börja på IV-programmet. De flesta eleverna ansåg att det är ett
dåligt alternativ och att det förmodligen inte innebär att elever, som idag inte lyckas så bra
i grundskolan, skulle motiveras mer .
13

Lärprocess/miljö, kunskapssyn
Bilaga 1
Vilka av nedanstående påståenden tycker du stämmer med skolarbetet du får vara
med om? Kryssa för 12 av nedanstående alternativ som du anser gäller.
 Skolarbetet sker oftast ämnesuppdelat  Lärarna har sakkunskap och kapacitet
 Lärarna har en odemokratisk/enväldig ledarstil  Du får tillsammans med dina lärare
dra upp riktlinjer för lärandet (vad du
skall lära dig)
 Att få lära sig att förstå sammanhang är i centrum inte bara enskilda ämnen
 Lärarna styr undervisningen( talar om vad som skall göras och vad du måste lära dig)
 Eleverna förhörs med hjälp av prov  Lärarna berättar vad som är rätt
 Eleverna bedömer värdet av lärprocessen ( hur/vad du lär dig)  Läraren ger
information
 Läraren sporrar en sökprocess (hur du kan söka kunskap) Läraren frågar efter
information
 Läraren har svaren ”jag vet det här”  Är på ”låtsas”( lite koppling till verkliga
livet)
14

 Fokuserar på faktakunskaper  Sker som en helhet
 Läraren ställer frågor (”vad vill du lära dig?)
 Sker på ”riktigt” (kan använda det som du lär dig)
 Fokuserar på erfarenheter(vad du vet och har varit med om)
 Är uppdelat i delar
Bilaga 1
 Du får träna att hitta rätt svar  Du får förståelse om att det ofta finns
många alternativa svar
 Du tränas att känna igen rätt kunskap  Du får förståelse om att det ofta finns många
vägar till kunskap och utveckling
15

90%
JOKKMOKKS KOMMUN Bilaga 2
Skolkontoret
2008 03 27
Förskola
Grundskola
Gymnasiet
Obligatorisk särskola
Gymnasiesärskola

Rutiner och arbetsgång vid upprättande av Åtgärdsprogram i Jokkmokks kommun.
Kärnan i det strukturella upplägget i detta material är hämtat från Skolverkets skrift ”Att
arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram”, de förändringar som skett 20060701 i
skolformsförordningarna samt rutiner utformade av skolkontoret. Materialet är tänkt att
fungera som en hjälp i arbetet med åtgärdsprogram samt att bidra till att utveckla en samsyn
och likvärdighet inom kommunen.
Bestämmelserna
Genom förändringarna i skolformsförordningarna när det gäller stöd och åtgärdsprogram har i
sak inte kravet på huvudmännen gentemot elever i behov av särskilt stöd förändrats. Det är
utredningsansvaret som har skärpts vilket förbättrar förutsättningarna för att uppmärksamma
behov av särskilt stöd. Ändringarna bör därför leda till att stödåtgärder fortsättningsvis fattas
med ett bättre underlag. Vidare har det förtydligats vad som ska framgå av
åtgärdsprogrammet.
Ändring i grundskoleförordningen (1994:1194) 5 kap.
1 § I 4 kap. 1 § andra stycket skollagen (1985:1100) föreskrivs att särskilt stöd skall ges till
elever som har svårigheter i skolarbetet. Beslut om särskilt stöd enligt detta kapitel fattas av
rektorn, om inte något annat följer av 5 och 10 §§. Om det genom uppgifter från skolans
personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha
behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar
att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av
programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna
skall följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att
delta när åtgärdsprogram utarbetas. (SFS 2006:205)
Ändring i särskoleförordningen (1995:206) 5 kap.
1 § Beslut om särskilt stöd enligt detta kapitel fattas av rektorn, om inte något annat följer av
8 §. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på
annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till
att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till
att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de
skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och elevens
vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. (SFS
2006:207)
Ändring i gymnasieförordningen (1992:394) 8 kap.
1 a § Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på
annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till
att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till
att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de
skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och, om eleven
inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att
delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. (SFS 2006:203)
Ändring i förordningen (1994:741) om gymnasiesärskolan 8 kap.
1 a § Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på
annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till
att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till
att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de
skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och, om eleven
2

inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att
delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. (SFS 2006:204)
Tydliggöra arbetsprocessen
Att ge särskilt stöd till en elev för att nå målen är centralt i skollagstiftningen. Rektor ansvarar
för att genomföra en utredning om det finns signaler om att eleven kan vara i behov av
särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av stödåtgärder för att
kunna nå målen skall ett sådant stöd ges. Utredningen kan ta tid och när så krävs skall
stödinsatser sättas in under tiden som utredningen pågår.
Rektor ansvarar för att utredningen utförs. I vissa fall kan en utredning göras snabbt och
enkelt, t.ex. av skolans egen personal. I andra fall kan det behövas en mer omfattande
utredning och huvudmannen kan i sådana fall behöva anlita ytterligare utredningskompetens.
Det bör finnas rutiner för hur personalen ska rapportera till rektor när det blir aktuellt att
bedöma om en elev är i behov av särskilt stöd. För att kunna upptäcka och åtgärda särskilda
behov måste det finnas en tydlig arbetsprocess. Denna kan beskrivas i fem steg;
att uppmärksamma
att utreda
att dokumentera
att åtgärda (och följa upp)
att utvärdera.
Den angivna arbetsprocessen skall kontinuerligt dokumenteras.
Vad ska framgå av åtgärdsprogrammet
Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd skall rektor se till att det upprättas
ett åtgärdsprogram. Syftet är att påverka de förutsättningar under vilka eleven arbetar. För
att åtgärdsprogrammet skall bli ett verkningsfullt redskap skall det framgå vilka elevens
behov är och hur behoven skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och
utvärderas.
Avsikten med en bestämmelse om åtgärdsprogram är att stödja en medveten planering och
utvärdering av de särskilda stödåtgärderna som bör utgå från elevens behov och ges en både
långsiktig och kortsiktig karaktär. Programmet skall omfatta elevens hela skolsituation och
innebär därigenom att hela organisationen av skolverksamheten berörs. Av
åtgärdsprogrammet bör framgå vad man vill söka åstadkomma samt med vilka medel och
metoder man vill arbeta. Arbetet med åtgärdsprogrammet bör vara en process i vilken eleven
själv ges en aktiv roll vid analysen av skolsvårigheterna samt vid utformningen och
genomförandet av programmet. Elevens självuppfattning och självtillit kan stärkas genom att
elevens starka sidor bildar utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Det ger även eleven och
vårdnadshavarna insyn i de bedömningar som skolans personal gör och utgör tillika en
skriftlig bekräftelse på vilket stöd eleven är i behov av och en beskrivning av de insatser som
ska göras.
Åtgärderna i åtgärdsprogrammet ska vara både kortsiktiga och långsiktiga. De ska relatera till
målen i läro- och kursplaner. Det skall anges vilka elevens behov är och hur behoven skall
tillgodoses. Det är viktigt att syftet med åtgärderna konkretiseras så att programmet kan följas
upp och utvärderas. Utvärderingen ska därefter användas så att det som därvid har
framkommit verkligen används för att förändra stödåtgärderna om det behövs. Genom att på
det här sättet studera orsaken till att eleven gör framsteg, kan förhoppningsvis ny kunskap fås.
3

Genom att använda åtgärdsprogrammet som ett redskap i stödarbetet och genom att
kontinuerligt följa upp och utvärdera insatserna ökar förutsättningarna för att åtgärderna ska
få avsedd effekt. Det är väsentligt att åtgärdsprogrammet beaktar faktorer i elevens hela
lärmiljö och att det ges möjlighet för eleven och vårdnadshavaren att kontinuerligt medverka i
stödprocessen. Meningen är att stärka elevens och föräldrarnas roll. Samtidigt har rektorn
alltid det yttersta ansvaret för att ett åtgärdsprogram upprättas även om vårdnadshavarna
motsätter sig detta.
Kartläggning
Målet med en pedagogisk kartläggning är att öka förståelsen av barnets/elevens styrkor och
svårigheter i relation till såväl dennes kunskaper, erfarenheter och behov, som till
kunskapsmål, innehåll, stoff, arbetsformer och arbetssätt. Både läroplanens och kursplanernas
mål måste finnas med som utgångspunkter. Ett underlag för kartläggningen är vad som
står under rubrikerna Normer och värden, Kunskaper samt Elevernas ansvar och inflytande i
Lpo 94 respektive Lpf 94 och från Lpfö 98 Mål i Normer och värden, Utveckling och lärande
samt Barns inflytande. Kartläggningen skall omfatta elevens hela skolsituation och därför
berörs hela organisationen. Kartläggningen sker på organisations, grupp- och individnivå och
syftar till att leda fram till mål och åtgärder på alla nivåer.
Självfallet måste kartläggningen anpassas till hur problemen ser ut. Genom samtal mellan
elev, föräldrar och personal kan en förståelse för elevens upplevelse av situationen i skolan
fås. Vad utmärker situationer där elevens lärande fungerar och tvärtom? Hur beskriver eleven
själv sina svårigheter? I vissa situationer behöver en pedagogisk utredning kompletteras med
en medicinsk, psykologisk eller social utredning, i samverkan med föräldrar och elev. Ibland
krävs även en samverkan med medicinsk eller annan expertis utanför skolans verksamhet.
Den pedagogiska personalen behöver få reda på vad en medicinsk diagnos betyder för att
kunna utforma pedagogiska strategier.
Stödfrågor att välja från till kartläggning på organisationsnivå
Hur organisationen ser ut påverkar individen. Varje verksamhet präglas av en ¨kulturkod”
som det är viktigt att känna till. En sådan kartläggning är naturligtvis inte möjlig att göra i
samband med varje åtgärdsprogram, snarare handlar det om att denna kunskap måste vägas in
i bedömningen av enskilda barns/elevers åtgärdsprogram. Om rektor och personal har en
gemensam bild av denna kultur, underlättas förståelsen av skolans dynamik och utveckling.
Kartläggning med fokus på organisationsnivå utförs av arbetslaget/berörda pedagoger med
hjälp av specialpedagog. Rektor ska delta i denna kartläggning.
Vilken kultur råder på förskolan/skolan?
Vilka värderingar och attityder präglar verksamheten vad gäller förskolans/skolans
uppdrag?
Hur svarar skolans organisation mot barnets/elevens behov?
Hur ser vi på olikheter och hur möter vi olikheter?
Är vi ett inkluderande arbetslag eller skola? Vad menar vi med inkludering?
Hur organiseras arbetet? Finns arbetsformer och arbetssätt som är mer kritiska eller
mer stödjande för barnet/eleven t ex fri forskning rörande ett tema, användandet av
arbetsblad, eller hur man grupperar barnen/eleverna?
Vilket är det dominerande arbetssättet?
Vilken kompetens och vilka resurser finns att tillgå? Fördelas resurserna på
bästa sätt utifrån barnens/elevernas behov? Använder arbetslaget de resurser som står
till förfogande (även de utanför skolan)?
4

Stödfrågor att välja från till kartläggning på gruppnivå
Det är betydelsefullt att fundera över hur barnets/elevens situation i gruppen ser ut.
Kartläggning med fokus på gruppnivå utförs av arbetslaget/berörda pedagoger med hjälp av
specialpedagog. Rektor bör delta i denna kartläggning.
Hur kan barnet/eleven påverka sin lärandesituation?
Hur bemöts barnet/eleven i gruppen?
Hur organiseras arbetet i gruppen?
Vad utmärker klimatet i gruppen när det gäller språkkultur, genusfrågor och
maktstruktur?
Hur beskriver barnet/eleven själv sina svårigheter i gruppen?
Stödfrågor att välja från till kartläggning på individnivå
Om insatser inom förskolan/skolans område ska ha möjlighet att bli verkningsfulla är det
därför viktigt att såväl problemformulering som insatser i största möjliga omfattning utgår
från barnets/elevens perspektiv och aktiva deltagande. Kartläggning med fokus på individnivå
utförs av mentor/klasslärare med hjälp av specialpedagog, elev och vårdnadshavare. Rektor
kan vid behov delta i denna kartläggning.
Vilka är barnets/elevens starka sidor?
I vilka lärandesituationer fungerar barnet/eleven bra?
Vilka är de kritiska situationerna? Vad föranleder dem? När upptäcktes de första
gången?
Hur ser kunskapsutvecklingen ut relaterat till uppsatta mål?
Hur samspelar barnet/eleven i strukturerade och ostrukturerade situationer?
Hur kan barnet/eleven påverka sin lärandesituation?
Analys och målformulering
Utifrån den genomförda pedagogiska kartläggningen görs en analys som ligger till grund för
åtgärdsprogrammet. Programmet ska innehålla lång- och kortsiktiga mål för eleven samt en
tidsplan för uppföljningen. Målen ska vara konkreta och utvärderingsbara, samtidigt som de
relateras till både läroplanens och kursplanernas mål. Det är ingen lätt balansgång, men
underlättas om lärare, föräldrar och elev tillsammans väljer vilka mål som särskilt skall
fokuseras i åtgärdsprogrammet. De långsiktiga målen beskriver vart man vill nå på sikt. De
kortsiktiga målen skall innehålla konkreta åtgärder som så småningom ska leda fram till
uppfyllande av de långsiktiga målen. De kortsiktiga målen bör vara små och konkreta med
täta uppföljningar, så att det blir påtagligt för barnet/eleven, berörd personal och
vårdnadshavare att en förändring är möjlig. Alla mål ska vara styrda av
läroplan/styrdokument, realistiska, mätbara och ingå i en tidsplan. Det ska framgå tydligt hur
man tänker arbeta dvs. vilka metoder som ska användas, vilka överenskommelser som gjorts
och vem som ansvarar för vad.
Åtgärderna ska inte fokuseras på individnivå utan ska även omfatta åtgärder på
organisationsnivå och på gruppnivå. Exempel på åtgärder på organisationsnivå är fysisk
miljö, kompetensutveckling, handledning, flexibilitet gällande gruppstorlekar och
resursfördelning. Exempel på åtgärder på gruppnivå är förändrat arbetssätt, förändring
rörande placering i klassrummet, alternativa läromedel och gruppstärkande övningar.
Det är vidare angeläget att diskutera med såväl föräldrar som inom arbetslaget vad individens
behov av särskilt stöd i den reguljära verksamheten innebär. Individuellt stöd behöver inte
alltid betyda att stödet ges direkt till den enskilde individen.
5

Riktlinjer vid upprättandet av åtgärdsprogram
Elev, vårdnadshavare, mentor/klasslärare och specialpedagog diskuterar
kartläggningen på organisations – och gruppnivå samt gör gemensamt en kartläggning
på individnivå och upprättar åtgärdsprogrammet.
Åtgärdsprogrammet skall inte innehålla värderingar av elevens beteende.
Fokusera på det som för eleven är viktigast då svårigheter finns på flera områden.
Målen skall vara utvärderingsbara och mätbara.
Tänk på att skilja på mål och åtgärd.
Åtgärdsprogrammet skall vara dataskrivet och undertecknat av samtliga närvarande.
Originalet förvaras på expeditionen och kopia ges till vårdnadshavare samt
mentor/klasslärare och specialpedagog. Det skall tydligt framgå att det är kopior. Det
skall antecknas i originalprogrammet vem som fått kopior. Var och en ansvarar för
sina dokument vad gäller hantering och förvaring.
Mentor/klasslärare och specialpedagog har ett gemensamt ansvar för att alla berörda
pedagoger får vetskap om innehållet i åtgärdsprogrammet för att på bästa sätt stödja
elevens fortsatta utveckling.
Åtgärdsprogram kan, vid behov, upprättas enbart med mål gällande den sociala
utvecklingen.
Uppföljning och utvärdering
En väsentlig del av arbetet med åtgärdsprogram är uppföljning och utvärdering av insatserna.
Hur åtgärdsprogrammet dokumenteras spelar stor roll för uppföljning och utvärdering av
programmet. Hur ofta man behöver följa upp insatserna hänger bland annat samman med
elevens ålder och förutsättningar, även från skolans håll kan man behöva täta kontakter till
en början för att få en återkoppling på insatserna.
Hur har vi lyckats med måluppfyllelsen?
Vilka är orsakerna till resultaten?
Vilka ändringar är motiverade för att få stånd en fortsatt utveckling?
Då målen är uppnådda, vilket är nästa steg?
Uppföljningen leder logiskt till nya mål, ny planering, genomförande och uppföljning i en
ständigt pågående utvecklingsspiral. Genom att studera orsakerna till framstegen, kan
förhoppningsvis ny och värdefull kunskap fås.
Individuell utvecklingsplan och åtgärdsprogram
Den individuella utvecklingsplanen, som ska ge alla elever stöd för utvecklingen mot målen,
ersätter inte åtgärdsprogrammet. Den individuella utvecklingsplanen upprättas i anslutning till
utvecklingssamtalet, den ska vara framåtsyftande och utgå från var eleven befinner sig i
förhållande till läroplanens och kursplanernas mål. Den ger eleven ökade möjligheter att ta
ansvar för och påverka sina studier. Ett åtgärdsprogram kan upprättas när som helst under
skolåret så snart det framkommit att eleven behöver särskilt stöd.
Offentlig handling
Handlingar som förvaras hos en myndighet t.ex. kommunen är allmän om den är att anse som
inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Åtgärdsprogram är således en allmän
handling. Var och en har enligt tryckfrihetsförordningen rätt att ta del av allmänna handlingar
förutsatt att de inte innehåller uppgifter som är föremål för sekretess. För att sekretess ska
gälla krävs att det finns en bestämmelse härom i sekretesslagen. I åtgärdsprogram kan
sekretessbelagda uppgifter förekomma. Det är viktigt att vara uppmärksam på detta vid
hanteringen av åtgärdsprogrammen.
6

Alla uppgifter som rör enskild elevs personliga förhållanden i detta dokument kan
sekretessbeläggas med stöd av bestämmelserna i sekretesslagen. Ju mer integritetskänslig en
uppgift är desto strängare är sekretessen. Uppgifter som ryms inom hälso- och
sjukvårdslagens område omfattas av s.k. sträng sekretess och skolsköterskor, kuratorer och
psykologer arbetar ofta med uppgifter som omfattas av sådan sekretess. All sekretess kan
dock upplösas genom samtycke med den enskilde.
Handlingar som omfattas av sekretess måste registreras enligt sekretesslagen (15 kap.). Själva
registret/diariet får inte innehålla uppgifter som omfattas av sekretess och är alltid offentligt.
Registret skall innehålla vissa uppgifter: datum, diarienummer eller annan unik beteckning,
från vem handlingar har kommit eller expedierats till samt i korthet vad ärendet rör
(förslagsvis ”Åtgärdsprogram för elev”). Det är också bra om man skriver att handlingarna
förvaras på expeditionen. Kartläggning en kan göras i form av minnesanteckningar och är då
inte att betrakta som en offentlig handling.
Hantering och förvaring
Åtgärdsprogrammet skall förvaras på skolans expedition/rektor i fem år efter avslutade studier
på respektive skola. För barn/elever födda den femte, femtonde eller den tjugofemte i varje
månad ska åtgärdsprogrammen bevaras och skickas då till skolkontoret för vidare arkivering i
kommunarkivet. Övriga gallras 5 år efter avslutad skolgång. En sammanfattande information
överlämnas vid övergång till annan enhet efter medgivande av föräldrarna/elev, till den
mottagande förskolan/skolan/kommunen.
Överlämnande av information mellan enheterna
Överlämnandekonferenser skall hållas under maj månad för samtliga verksamheter förutom
för elever som skall börja på Bokenskolan. För dessa elever gäller 15 september som sista
datum. Ansvarig för att sammankalla till konferensen är rektor på den mottagande skolan.
Om jag vill lyckas med att föra en människa till ett bestämt mål,
måste jag finna henne där hon är
och börja just där.
Den som inte kan det,
lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra.
För att hjälpa någon
måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör,
men först och främst förstå det hon förstår.
Om jag inte kan det
så hjälper det inte att jag kan och vet mera.
Vill jag ändå visa hur mycket jag kan
så beror det på att jag är fåfäng och högmodig
och egentligen vill bli beundrad av den andra
istället för att hjälpa henne.
All äkta hjälpsamhet börjar med
ödmjukhet inför den jag vill hjälpa
och därmed måste jag förstå
att detta med att hjälpa
inte är att vilja härska utan att vilja tjäna.
Kan jag inte detta
så kan jag inte heller hjälpa någon.
Søren Kirkegaard
7

Närvarande:
Jokkmokks kommun, Åtgärdsprogram vid Skolan
Elevens namn: Klass: Datum:
Nulägesbeskrivning utifrån genomförd kartläggning på individnivå
Elevens starka sidor:
Elevens svårigheter:
Övrigt:
Långsiktiga mål:
Åtgärder och metod på organisationsnivå:
Åtgärder och metod på gruppnivå:
Åtgärder och metod på individnivå:
Skolans ansvar
8

Elevens ansvar
Hemmets ansvar
Kortsiktiga mål:
Åtgärder och metod på organisationsnivå:
Åtgärder och metod på gruppnivå:
Åtgärder och metod på individnivå:
Skolans ansvar
Elevens ansvar
Hemmets ansvar
Utvärdering och uppföljning
Datum:
Underskrift av samtliga närvarande
Kopior till:
9

Samarbete skola – socialtjänst Bilaga 3
Jokkmokks kommun
Lars Bergqvist
Normal ärendehantering
Skolan anmäler till socialtjänsten jml 14 kap 1 § SoL om de får kännedom om
något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller
misstanke om att barnet/ungdomen utvecklas ogynnsamt.
Skolan för ärendet vidare till socialtjänsten då det inte kan nå någon lösning inom
skolans ram. Överlämnandet sker normalt vid elevvårdskonferens där
vårdnadshavare och elev deltar.
Skolan kan vid behov konsultera socialtjänsten för råd och stöd i hanteringen av
någon elev.
Gemensamma uppföljningar av elevärenden. Socialtjänsten tar ansvar för
uppföljningen.
Regelbundna träffar
Socialtjänsten tar initiativ till samrådsträffar minst en gång per termin med
skolhälsovård, rektorer och skolkurator.
Information
Socialtjänsten informerar vartannat år på alla skolor om anmälningsskyldighet och
uppgiftsskyldighet samt de förändringar i lagstiftningen som berör skolans
verksamhet.
Allmänt förebyggande verksamhet
Samordnaren i drog- och alkoholfrågor arbetar aktivt för att få igång föräldrastöd
som är en ingrediens i en fostrande del med gränssättning där även skolan är
delaktig i fostrandet av eleverna.
Ett gott samarbete mellan hälsovård, skola och socialtjänst finns för närvarande
vilket är en förutsättning för verksamma förebyggande insatser.