Installationsanvisningar kundanläggningar - E-on

E.ON Gas Sverige AB 

<strong>Installationsanvisningar</strong> 

Kundanläggningar 



E.ON Gas Sverige AB, December 2006

Förord 

Dessa anvisningar är kompletterande anvisningar till Svenska Gasföreningens 

Energigasnorm och ska användas för installationer i anläggningar anslutna 

till E.ON Gas Sverige AB:s nät. 

Anvisningarna är uppdelade i ”Administrativa regler”, ”Konstruktions- och utföranderegler” 

och ”Kontroll, besiktning och driftsättning”. I anvisningarna fi nns 

också tabeller och diagram som får användas för dimensionering av dessa 

installationer. 

Anvisningarna innehåller dessutom en övergripande anvisning hur anläggningar 

med installationer med ett tryck över 4 bar ska hanteras med avseende 

på tillståndshanteringen och projektering. 

Anvisningarna är framtagen av en arbetsgrupp inom dåvarande Sydkraft 

Gas AB 2004. 

I samband med bytet av företagsnamnet till E.ON Gas Sverige AB reviderades 

och kompletterades anvisningarna under 2006. 

Dessa anvisningar får inte kopieras utan medgivande från E.ON Gas Sverige AB. 

Malmö, december 2006 


Service 

Kamilla Björkman 




Innehållsförteckning 

Register 

nummer 

Tillämpningsområde 1 

Begreppsförklaringar 2 

Administrativa regler 

– Avtal 3 

– Tillstånd, föranmälan och installationsanmälan 4 

– Förteckning över installatörer som har särskilt medgivande 5 

från E.ON Gas Sverige AB att utföra utbyte och återmontage 

av hushållsapparater 

Konstruktions- och utföranderegler 

– Servisledning och abonnentcentral 6 

– Inbyggnadsskåp 7 

– Typritningar 8 

– Gaskvalité 9 

– Mätning av gas 10 

– Installation av hushållsapparater (SGF) 11 

– Installation av restaurangapparater (SGF) 12 

– Installation av CE-märkta gasapparater med effekt högst 100 kW 13 

– Installationer för naturgas med systemtryck ≤ 4 bar 14 

– Installationer för gasol 15 

– Installationer för biogas 16 

– Installationer för stadsgas 17 

– Installationer för energigas med systemtryck > 4 bar 18 

– Installationer i explosiv miljö 19 

– Utförande av skorsten eller avgaskanal (saknas, pågår inom SGF) 20 

– Konvertering av pannor 21 

– Krav på utrustning och övervakning av pannor 22 

Kontroll, besiktning och driftsättning 

– Gastekniskt godkännande och systemgranskning 23 

– Driftsättningskontroll 24 

– Återkommande kontroll 25 

– Reparation i <strong>kundanläggningar</strong> 26 

– Kontroll av installationer för hushållsapparater 27 

– Bedömningsgrunder vid kontroll 28 

– Kostnader för kontroll och systemgranskning 29 

– Oförstörande provning 30 

Revisionsförteckning 31 

Bilagor 

– Tabeller och diagram 




Tillämpningsområde Sida 

1 (1) 

Denna anvisning är ett komplement till EGN och omfattar energigasinstallationer. 

Anvisningen omfattar också naturgas- och biogasinstallationer med ett tryck överstigande 

4 bar, där E.ON Gas Sverige AB både ansvarar för installationen och utser 

föreståndare för densamma. 

Anvisningen omfattar inte installationer i tankstationer och gasolstationer, då 

dessa anläggningar har egna anvisningar eller andra anläggningar, där anläggningsägaren 

har utsett annan föreståndare. 

Dessa anvisningar får inte kopieras utan medgivande från E.ON Gas Sverige AB. 

Frågor angående anvisningarna kan besvaras av E.ON Gas Sverige AB. 

205 09 Malmö 265 90 Åstorp 300 08 Halmstad 

S:t Knuts väg 19 Malmövägen 7 Spikgatan 7 

T 040-25 50 00 T 040-25 50 00 T 040-25 50 00 

F 040-24 47 65 F 042-546 90 F 035-15 63 80 


Utarbetad av 

Bertil Rosengren 

Godkänd av 


Utfärdad av 

Bengt Ekenstierna 

Revisionsdatum 

Revision nummer 

1 

Register nummer 

INA-1 




Begreppsförklaringar Sida 

1 (2) 

Begreppsförklaringar 

Anslutningspunkt Gräns mellan nätägarens och kundens ledningar 

enligt avtal 

Anslutningstryck Gasrycket före gasapparaten 

”Byggnadsnämnd” Den kommunala nämnd som hanterar bygg- och planfrågor 

i kommunen 

Distributionsnät Distributionsledningar, reglerstationer, servisledningar 

och abonnentcentraler som är sammankopplade 

EGN Senaste utgåvan av SGF Energigasnormer 

Energigaser Naturgas, biogas och gasol i gasfas 

Gasleverantör Företag som levererar energigas 

Gashandel Handel med energigaser 

Gashandelsföretag Företag som bedriver handel med energigaser 

Hantering Med hantering avses tillverkning, bearbetning, behand- 

ling, förpackning, förvaring, transport, användning, 

omhändertagande, förstöring, saluförande, underhåll, 

överlåtelser och därmed jämförligt förfarande 

Hanteringstillstånd Tillstånd, utfärdat av kommunens ”byggnadsnämnd”, 

som ger verksamhetsutövaren tillstånd att hantera 

brandfarlig vara 

Installation Ledning efter abonnentcentral samt gasapparat och av- 

gassystem 

Industriell rörledning Ledning i installation inom industriell anläggning 

Leveransavtal Avtal mellan gashandelsföretaget och kunden som reglerar 

hur och när gas skall levereras 

Ledningsägare Innehavare av ledning 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-2 




Begreppsförklaringar Sida 

2 (2) 

Leveranstryck Det oreducerade trycket i nätet före anslutningspunkt 

Nätägare Synonymt begrepp till ledningsägare 

Tillverkardeklaration En försäkran från en tillverkare att en produkt eller del 

till en färdig produkt uppfyller de grundläggande säker- 

hetskraven enligt den föreskrift som reglerar de grund- 

läggande säkerhetskraven för produkten. 

Till exempel AFS 1999:4 för tryckbärande anordningar 

eller AFS 1993:10 för maskiner. 

Transport Överföring 

Transportavtal Avtal om överföring av energigas 


Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-2 




Avtal Sida 

1 (2) 

1. Avtal på en avreglerad naturgasmarknad 

Den avreglering av naturgasmarknaden som inleddes under 2002 innebär att 

tidigare avtal mellan gasdistributionsföretag (till exempel E.ON Gas Sverige AB) 

och gaskunder efterhand som avregleringen fortskrider kommer att ersättas av 

avtal mellan dels nätägare och kund, dels mellan gasleverantör och kund. 

Avregleringen omfattade inledningsvis kunder med stor förbrukning, kraftvärme- 

producenter och återdistributörer. Successivt utvidgas avregleringen till allt fl er 

kundkategorier. Senast år 2007 ska hela gasmarknaden vara avreglerad, det vill 

säga alla kunder, även privatkunder ska omfattas. 

För kunder som ännu inte omfattas av avregleringen gäller avtal av den typ 

som tillämpades före avregleringen. Dessa avtal omfattar både överföring och 

leverans av gas (totalavtal) och i tillhörande avtalsvillkor fi nns krav, skyldigheter 

med mera liknande de som framöver kommer att fi nnas i transportavtalen. 

2. Nätägare – anslutnings- och överföringsavtal 

E.ON Gas Sverige AB är i egenskap av nätägare ansvarig för anslutningen och 

överföring av gas till alla gaskunder i sina distributionsnät. 

I anslutnings- och överföringsavtalet med tillhörande bilagor regleras bland 

annat följande: 

A. Skyldigheter för både nätägare och kunder i syfte att säkerställa och bibe- 

hålla en hög säkerhetsnivå. Innebär bland annat ömsesidig skyldighet att 

utforma, bygga och driva anläggningar enligt regler i EGN och dessa an- 

visningar. 

• Denna punkt reglerar bland annat nätägarens rätt och skyldighet att 

utföra säkerhetskontroll av <strong>kundanläggningar</strong>na. 

B. Utformning och utförande av mätning – med hänvisning till bland annat 

dessa anvisningar. 

C. Dimensionerande data för anslutningen till nätet med uppgift om bland 

annat: 

• Anslutningspunktens placering (gräns mellan nätägarens och kundens 

anläggningar). 

• Högsta och lägsta leveranstryck. 

• Anslutningstryck (om annat än leveranstrycket). 

• Maxeffekt (kW) och eventuella säsongsrelaterade variationer i största 

tillåtna effektuttag. 

• Årligt energiuttag (kWh) eventuellt tillsammans med säsongsrelaterad 

variation. 

• Om så avtalats även regler för hur och när leverans får begränsas eller 

avbrytas (så kallad avbrytbar leverans). 

Utarbetad av 

Anders Molin 

Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-3 




Avtal Sida 

2 (2) 

D. Tidpunkt då anslutning och leverans tidigast påbörjas. 

E. Avtal om speciella utföranden av anslutning till exempel 

• Inbyggnadsskåp (typ, placering etc.). 

• Placering av mätanordning, tryckreglering etc. 

• Annat. 

Särskilt uppgifter enligt punkt C, D och E ovan är väsentliga för den som ska 

projektera och bygga en anläggning för kunds räkning. Projektör och installatör 

måste därför alltid inhämta denna infomation. 

Nätägarens granskning av föranmälan omfattar bland annat kontroll av att det 

föreslagna utförandet motsvarar vad som angetts i anslutnings- och överförings- 

avtalet. 

Vidare information om anslutnings- och överföringsavtal fi nns tillgängliga på 

E.ON Sverige AB:s hemsida under www.eon.se. 

3. Gasleverantör – leveransavtal 

Leveransavtalet är ett avtal mellan gashandelsföretag och kund som reglerar 

hur och när gas ska levereras. Leveransen måste självklart begränsas inom 

den ram som ges av överföringsavtalet. 

E.ON Sverige AB driver gashandel i bolag juridiskt åtskiljt från nätverksamheten 

och erbjuder gasleveranser till kunder både i E.ON Gas Sverige AB:s nät och även 

i andra nätägares nät. Leveransavtal tecknas av E.ON Försäljning Sverige AB 

eller någon annat företag som bedriver försäljning av naturgas. 


Utarbetad av 

Anders Molin 

Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-3 




Tillstånd, föranmälan och installationsanmälan Sida 

1 (2) 

Tillstånd 

Installationer för naturgas, stadsgas och gasol 

Allmänt 

E.ON Gas Sverige AB uppfyller kravet på att vara ett distributionsföretag för ovanstående 

energigaser i enlighet med förordning SFS 1988:1145 där tillståndskravet 

är ersatt med särskilda krav. Det medför att installationer anslutna till E.ON Gas 

Sverige AB:s distributionsnät för ovanstående energigaser inte behöver något hanteringstillstånd 

från kommunens ”byggnadsnämnd”, utan det är tillräckligt att 

inhämta tillstånd från E.ON Gas Sverige AB. 

För att installera eller väsentligt ändra eldstad och rökkanal krävs bygglov eller 

bygganmälan enligt plan- och bygglagen. Oftast har kommunens ”byggnadsnämnd” 

delegerat hanteringen av dessa frågor till skorstensfejarmästaren. Därför ska skorstensfejarmästaren 

rådfrågas i dessa frågor. 

Naturgasinstallationer och stadsgasinstallationer 

För att erhålla installationstillstånd krävs att företaget är auktoriserat av Svenska 

Gasföreningen och att installationsförbindelse är tecknad med E.ON Gas Sverige AB. 

Ett mindre antal installatörer har ett särskilt medgivande från E.ON Gas Sverige AB 

att utföra utbyte och återmontage av hushållsapparater enligt reglerna för installationsanmälan 

i avsnitt 3.0. Dessa installatörer fi nns upptagna i en särskild förteckning. 

För industriinstallationer kan E.ON Gas Sverige AB ge utländska företag utan svensk 

auktorisation tillstånd att utföra installationen. 

E.ON Gas Sverige AB:s behöriga besiktningsman ger installationstillstånd baserat på 

granskning av uppgifterna i inlämnad föranmälan. 

Gasolinstallationer 

För att erhålla installationstillstånd krävs att företaget är auktoriserat för gasinstallation 

av Svenska Gasföreningen och att installationsförbindelse tecknats hos 

E.ON Gas Sverige AB. För industriinstallationer kan E.ON Gas Sverige AB ge 

utländska företag utan svensk auktorisation tillstånd att utföra installationen. 

Biogasinstallationer 

Hanteringstillstånd erfordras från kommunens ”byggnadsnämnd”. E.ON Gas 

Sverige AB kan på uppdrag av kunden medverka i tillståndsprocessen. Observera 

dock att biogas som uppfyller kraven i SS 15 54 38 rent föreskriftsmässigt är 

naturgas. 

Naturgasinstallationer >4 bar 

Hanteringstillstånd erfordras från kommunens ”byggnadsnämnd”. E.ON Gas 

Sverige AB kan på uppdrag av kunden medverka i tillståndsprocessen. 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-4 




Tillstånd, föranmälan och installationsanmälan Sida 

2 (2) 

Föranmälan 

Installationer för naturgas och gasol 

Innan arbetet med installationen påbörjas ska tillstånd inhämtas från E.ON Gas 

Sverige AB. 

Tillstånd för installation söks genom att till E.ON Gas Sverige AB sända in 

”Föranmälan Gasinstallation”. 

Föranmälan ska lämnas vid ny installation, eller ändring av befi ntlig installation. 

Efter granskning och godkännande utfärdas installationstillstånd. 

Då installationen är färdigställd och driftklar försäkrar installatören detta genom 

att underteckna ”Färdig Anmälan”. Denna försäkran görs på baksidan av 

”Föranmälan Gasinstallation”. 

Bilaga: ”Föranmälan Gasinstallation”. 

Med uppgifterna från föranmälan designar E.ON Gas Sverige AB kundens serviceledning 

och abonnentcentral. 

Installationer med hanteringstillstånd 

Installationer med krav på hanteringstillstånd får inte påbörjas innan hanteringstillstånd 

har beviljats av kommunens ”byggnadsnämnd”. Innan installationen ansluts 

till E.ON Gas Sverige AB:s nät ska det dessutom fi nnas ett nätavtal. 

Installationsanmälan 

Utbyte av hushållsapparater eller återmontage av hushållsapparater 

Utbyte av hushållsapparater eller återmontage av hushållsapparater typ spisar 

eller gashällar får utföras utan att tillstånd har inhämtats från E.ON Gas Sverige AB, 

om utbytet eller återmontaget kan utföras med endast mindre ändringar av 

befi ntlig installation. Installatören ska dock efter bytet insända en installationsanmälan, 

där installatören försäkrar att de på anmälan upptagna punkterna 

angående egenkontroll är utförda. 

Där installationen kräver en ny gasledning fordras alltid ”Föranmälan 

Gasinstallation”. 

Bilaga: ”Installationsanmälan för huhållsabonnenter”. 


Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-4 




Förteckning över installatörer Sida 

1 (1) 

Förteckning över installatörer som har särskilt medgivande från E.ON Gas 

Sverige AB att utföra utbyte och återmontage av hushållsapparater. 

Företag Adress Telefon 

Rybergs Rör Föreningsgatan 49 040-23 50 86 

211 52 Malmö 

Agne Nilssons Rör AB V. Skrävlingevägen 10 040-49 96 17 

212 31 Malmö 

Ahlströms VVS Falsterbogatan 24 040-12 72 47 

214 36 Malmö 

Lundströms Sperlingsgatan 7 040-18 77 11 

Rör och Installation 212 22 Malmö 

Winbergs Torshögsgatan 16 040-49 73 00 

Montering och Service 212 31 Malmö 

Förteckning över Svenska Gasföreningens auktoriserade installatörer fi nns 

publicerade på Gasföreningens hemsida www.gasforeningen.se. 


Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-5 




Servis, abonnentcentral med huvudavstängning Sida 

1 (3) 

Servisledning 

E.ON Gas Sverige AB utför servisledning från leveranspunkt i tomtgräns fram till 

anslutningspunkt enligt avtal. 

Utförande servisledning 

Servis avslutad ovan mark 

Servisledning avsluts 0,5-1 meter över mark med: 

• huvudavstängningsventil med ändhuv monterad i väggskåp eller, 

• fl änsanslutning med blindfl äns monterad i väggskåp, alternativt utan skåp. 

E.ON Gas Sverige AB levererar och monterar servisledning inklusive huvudavstängningsventil 

försedd med ändhuv alternativt fl äns med blindfl äns. I de fall abonnentcentral 

ska placeras i utanpåliggande skåp monterar E.ON Gas Sverige AB detta. 

Inbyggnadsskåp monteras av kundens entreprenör enligt särskild instruktion, 

se kapitel 7. 

Installatören utför all rördragning efter huvudavstängningsventil alternativt 

blindfl äns inklusive håltagning i yttervägg och montage av väggenomföring. 

Service genom grundmur eller motsvarande 

E.ON Gas Sverige AB utför servisledning som dras under mark med genomföring 

i källarvägg och avslutas med huvudavstängningsventil försedd med ändhuv 

omedelbart innanför vägg. 

Installatören utför all rördragning efter huvudavstängningsventilen. 

Vid större gasinstallationer kan tekniken att utföra servisanslutningar variera i varje 

enskilt fall. 

Abonnentcentral med huvudavstängningsventil 

Allmänt 

Abonnentcentral består bland annat av huvudavstängningsventil, fi lter, regulator, 

gasmätare med tillbehör samt uttag för tryckmätning. 

Komponenter till abonnentcentral tillhandahålls av E.ON Gas Sverige AB och 

monteras av installatören. 

Vid större anläggningar krävs fl er komponenter, till exempel anslutningar för tryck 

och temperaturkompensering. Se vidare kapitel – Mätning av gas. 

Abonnentcentral ska utformas med hänsyn till krav på klassning, raksträckor för 

mätning, åtkomlighet med mera. 

Utarbetad av 

Per Gunnarsson 

Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-6 





2 (3) 

Om skåp med huvudavstängningsventil måste placeras där påkörningsrisk fi nns, 

ska särskilt påkörningsskydd anordnas. Exempel på påkörningsskydd är betongplintar 

eller balkar som är förankrade i marken eller stålprofi ler som är fast installerade 

så att de skyddar mot påkörning runt hela skåpet. 

I kapitel 8 visas typritningar, SGI, på: 

• olika typer av abonnentcentraler beroende på tryck och effekter samt 

dimensioner på skåp och utrustning. 

• skåpets placering med hänsyn till avstånd från fönster, dörrar, ventilations- 

öppningar och liknande (SGI:80). 

• klassade riskområden (SGI:81 och 82). 

Leverans- och anslutningstryck 

Leveranstrycket är trycket i leveranspunkten, för naturgas vanligen 4 bar eller 

100 mbar. För gasol är leveranstrycket vanligen 1 bar. 

Anslutningstrycket är det tryck som levereras i abonnentcentral före mätare. 

Leverans- och anslutningstryck anges i kontrakt mellan E.ON Gas Sverige AB 

och kund. 

Exempel på olika leverans- och anslutningstryck 

Lev. tryck 

Naturgas 

Ansl. tryck Ca. effekter, kW Typ av anläggning 

1-4 bar 20 mbar 1-100 (-250 möjlig) Småhus och panncentraler 

1-4 bar 100 mbar 100-3 000 Panncentraler och industri 

1-4 bar 1-4 mbar Beror på 

kapacitet i nät 

Större värmeanläggning och industri 

50-100 mbar 50-100 mbar 100-2 000 Panncentraler och industri 

50-100 mbar 50 mbar 1-400 Panncentraler och restauranger med 

värmare 

50-100 mbar 20 mbar 1-250 Småhus och panncentraler 

20 mbar 20 mbar Beror på 


Limhamn 

10 mbar 

Gasol 

10 mbar Beror på 


Stadsgasnät i Malmö 

1-1,2 bar 30 mbar 1-100 (-250 möjlig) Småhus och panncentraler 

1-1,2 bar 100 mbar 100-3 000 Panncentraler och industri 

1-1,2 bar 1-1,2 bar Beror på 


Större värmeanläggning och industri 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-6 





3 (3) 

Huvudavstängningsventil 

Huvudavstängningsventil ska vara en kulventil, placerad tillgänglig för att kunna 

stänga gastillförseln till anläggningen. Ventilen placeras vanligen i låst skåp ovan 

mark. I de fall utvändig placering är olämplig kan ventilen efter samråd med 

räddningsnämnd placeras inomhus. Servisventil ska då fi nnas tillgänglig. 

För större installationer förekommer att huvudavstängningsventilen placeras inomhus 

och förses med spindelförlängning ut genom vägg så att ventilen kan stängas 

utifrån. 

För gasinstallationer i byggnader inom inhägnade områden är det vanligt att 

huvudavstängningsventilen är placerad på ytterväggen utan skåp. 

Huvudavstängningsventil ska vara märkt med märkskylt. 


Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-6 




Inbyggnadsskåp Sida 

1 (2) 

Anvisning avseende montering av inbyggnadsskåp för naturgas/gasol 

Allmänt 

Inbyggnadsskåp kan erbjudas för småhus och andra installationer med effekt upp 

till cirka 650 kW. Val av inbyggnadsskåp ska avtalas särskilt mellan kunden och 

E.ON Gas Sverige AB. Syftet med denna anvisning är att klarställa ansvargränser 

och tekniskt utförande vid montaget. 

Kunden/byggherren ansvarar för montage av inbyggnadsskåpet och erforderlig 

samordning mellan E.ON Gas Sverige AB, gasinstallatören och byggentreprenören. 

Auktoriserad gasinstallatör ansvarar för att montaget utförs enligt dessa 

anvisningar. 

E.ON Gas Sverige AB tillhandahåller material enligt bifogade typritningar samt 

ansvarar för utförande av servisledning i enlighet med tecknat leveransavtal. 

Beskrivning 

Skåpet placeras 0,5-1,0 meter över färdig marknivå och i övrigt med avstånd enligt 

typritning SGI:80. 

Inbyggnaden görs så att skåpfronten placeras enligt typritning SIG:65 sidan 2. 

Uppföringsröret förläggs till vänster sida i skåpbotten och kapas till lämplig längd 

(SGI:65 sidan 1). 

Utgående gasledning ska i de fall då håltagning är förberedd dras genom denna, 

i annat fall kan utgående ledning dras genom sida, tak, baksida eller botten. 

Håltagning utförs och tätning samt skyddsrör monteras enligt aktuell typritning. 

Arbetsbeskrivning inbyggnadsskåp 

1. Avropa leverans av skåp i god tid före önskad leveranstidpunkt. 

2. Montera uppföringsröret enligt typritning (SGI:65). Röret måste monteras 

vinkelrätt mot skåpets botten för att utförandet ska bli gastätt. Det är av 

största vikt att montering utförs korrekt eftersom det inte går att justera i 

efterhand. 

3. Kapa uppföringsröret i rätt längd samt montera PP-koppling och gummi- 

packning på in- och utsida av skåpets bottenplåt. 

4. Utgående gasledning dras enligt arbetsbeskrivning angivet på skåpsritning, 

se 4a och 4b. 

4a. För utförande SGI:66 och SGI:68 gäller att utgående gasledningar dras 

genom befi ntliga håltagningar, medföljande gummipackningar ska användas 

för att erhålla gastätt skåp. Ytterligare håltagning får ej göras i skåpet. 

Utarbetad av 

Dan Lilja 

Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-7 




Inbyggnadsskåp Sida 

2 (2) 

4b. För utförande SGI:20, SGI:22, SGI: 61, SGI:62, SGI:63 samt SGI:64 ska håltag- 

ning för utgående gasledning göras innan skåpet sätts på plats samt med- 

följande tätningshylsa monteras. 

5. Anbringa tillhörande fästanordning i väggen samt justera in och fi xera 

skåpet. OBS! Medlevererade fästanordningar ska användas, nya hål får 

inte göras. 

6. Montera gummipackning samt Beulcokoppling, som dras åt med handkraft 

på PP-kopplingen. 

7. Tillkalla E.ON Gas Sverige AB för indragning av gasservis till skåpet samt 

besiktning av utfört montage, när punkterna enligt ovan utförts. 


Utarbetad av 

Dan Lilja 

Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-7 




Typritningar – förteckning Sida 

1 (4) 

Typritningar Tabell 

SGI:01 Abonnentcentral 3 sidor 

utanpåliggande skåp Rev 4 

p in 1-4 bar, p ut 20, 30 alternativt 100 mbar 

< 100 kW alternativt < 250 kW 

SGI:02 Utgått. Ersätts av SGI:01 



p in 1-4 bar, p ut 20 alternativt 100 mbar 

< 630 kW 



p in 1-4 bar, p ut 100 mbar 

< 3 500 kW 


utanpåliggande ventilskåp Rev 4 

p in 100 mbar 

Ett förbrukningsställe 


utanpåliggande skåp enrörs bälgmätare Rev 2 


< 60 kW 


utanpåliggande skåp enrörs bälgmätare Rev 2 


< 60 kW med fördelningsrör 


inbyggnad, ett förbrukningsställe Rev 5 

p in 100 mbar 

Ventilskåp och servisutförande 

SGI:21 Utgått. Se SGI:20 sid2 


inbyggnad, två förbrukningsställen Rev 5 

p in 100 mbar 



Utarbetad av 

Lennart Andersson 

Godkänd av 

Dan Lilja 

Utfärdad av 

Dan Lilja 



2 


INA-8 





2 (4) 

SGI:23 Utgått. Se SGI:22 sid 2 


enrörs bälgmätare med vinkelkoppling Rev 4 

p in 100 mbar, p ut 20 mbar 

< 100 kW 


enrörs bälgmätare med rak koppling Rev 4 


< 100 kW 


enrörs bälgmätare Rev 4 

p in 20 alternativt 30 mbar 

< 100 kW 


enrörs bälgmätare Rev 2 


< 100 kW 


tvårörs bälgmätare Rev 2 

p in 20, 30 alternativt 100 mbar 

60-400 kW 


mätsträcka 1, turbinmätare Rev 4 

p in 1-4 bar 

Enkelutförande 



p in 1-4 bar 

Bypass-utförande 


mätsträcka 3, vridkolvmätare Rev 2 

p in 1-4 bar 



Utarbetad av 


Godkänd av 

Dan Lilja 

Utfärdad av 

Dan Lilja 



2 


INA-8 





3 (4) 



Efter skåp p 100 mbar 



mätsträcka 5, vridkolvmätare Rev 2 

Efter skåp p 100 mbar 



övergångsstycke plast – stål Rev 4 

p in 1-4 bar 

Anslutning DN50 


inbyggnadsskåp enrörs bälgmätare Rev 5 


< 60 kW 


inbyggnadsskåp utan mätare Rev 5 






< 60 kW 


inbyggnadsskåp utan mätare Rev 5 


< 630 kW 


inbyggnadsskåp Rev 5 

p in 1-4 bar alternativt 100 mbar 

Skåp och servisutförande 



p in 1-4 bar, p ut 20,30 alternativt 100 mbar 



Utarbetad av 


Godkänd av 

Dan Lilja 

Utfärdad av 

Dan Lilja 



2 


INA-8 





4 (4) 






anslutningsrör före regulator med mätventil Rev 2 


anslutningsrör efter regulator med mätventil Rev 2 


förlängningsrör före regulator Rev 2 

SGI:73 Har utgått 

SGI:74 Abonnentcentral 1 sida 

konsol Rev 2 

SGI:75 Abonnentcentral (under utveckling) 

anslutningsrör före regulator 

SGI:76 Abonnentcentral (under utveckling) 

anslutningsrör efter regulator 


placering på fasad, minimimått Rev 4 


klassning av explosionsfarligt område Rev 4 


klassning av explosionsfarligt område Rev 4 


klassning av explosionsfarligt område Rev - 


klassning av explosionsfarligt område Rev - 


Utarbetad av 


Godkänd av 

Dan Lilja 

Utfärdad av 

Dan Lilja 



2 


INA-8 




Typritningar – tabell Sida 

1 (2) 

Effekt, kW 

1-4 bar 

Utanpåliggande 

skåp med 

gasmätare 


skåp utan 

gasmätare 

Inbyggnadsskåp 

med gasmätare 


utan gasmätare 

Utan skåp 

40-100 mbar 


skåp med 

gasmätare 


skåp utan 

gasmätare 


ventilskåp 






för ventil 

< 60 < 60 

fördelningsrör 

SGI:07 

SGI:80 

SGI:81 

SGI:01 

SGI:26 

SGI:80 

SGI:81 

SGI:61 

SGI:65 

SGI:80 

SGI:81 

SGI:62 

SGI:65 

SGI:26 

SGI:80 

SGI:81 

SGI:06 

SGI:27 

SGI:81 

SGI:63 

SGI:65 

SGI:80 

SGI:81 

SGI:20/SGI:22 

SGI:65 

SGI:27 

SGI:81 

Utan skåp SGI:24/SGI:25 

SGI:81 

(stadsgas) 

SGI:08 

SGI:80 

SGI:81 

SGI:66 

SGI:65 

SGI:80 

SGI:81 

SGI:68 

SGI:65 

SGI:80 

SGI:81 

60-100 100-250 

SGI:01 

SGI:26 

SGI:80 

SGI:81 

SGI:62 

SGI:65 

SGI:26 

SGI:80 

SGI:81 

SGI:06 

SGI:27 

SGI:81 

SGI:20 

SGI:65 

SGI:27 

SGI:81 

SGI:24/SGI:25 

SGI:81 

(stadsgas) 

SGI:01 

SGI:28 

SGI:80 

SGI:81 

SGI:62 

SGI:65 

SGI:28/SGI:34 

SGI:80 

SGI:81 

SGI:06 

SGI:28/SGI:34 

SGI:81 

SGI:20 

SGI:65 

SGI:28/SGI:34 

SGI:81 

SGI:28 

SGI:81 

Utarbetad av 


Godkänd av 

Dan Lilja 

Utfärdad av 

Dan Lilja 




INA-8 




Typritningar – tabell Sida 

2 (2) 

Effekt, kW 

1-4 bar 


skåp med 

gasmätare 


skåp utan 

gasmätare 





250-400 390-630 600-3 500 > 3 500 

SGI:03 

SGI:28 

SGI:80 

SGI:81 

SGI:64 

SGI:65 

SGI:28/SGI:34 

SGI:80 

SGI:81 

SGI:03 

SGI:34 

SGI:80 

SGI:81 

SGI:64 

SGI:65 

SGI:34 

SGI:80 

SGI:81 

SGI:60 

SGI:04 

SGI:33/SGI:34 

SGI:80/SGI:81 

Utan skåp SGI:60 

SGI:30/SGI:31/ 

SGI:32 

SGI:83/SGI:84 

40-100 mbar 


skåp med 

gasmätare 


skåp utan 

gasmätare 


ventilskåp 






för ventil 

SGI:06 

SGI:28/SGI:34 

SGI:81 

SGI:20 

SGI:65 

SGI:28/SGI:34 

SGI:81 

Utan skåp SGI:28 

SGI:81 

Typritningar – förteckning 

SGI:32 

SGI:83 

SGI:60 

SGI:32 

SGI:83 

SGI:60 

SGI:30/SGI:31/ 

SGI:32 

SGI:83/SGI:84 

Utarbetad av 


Godkänd av 

Dan Lilja 

Utfärdad av 

Dan Lilja 




INA-8 




Typritning SGI:01 Sida 

1 (3) 

Abonnentcentral, utanpåliggande skåp 



1 

4 

Minst 0,5 m 

Ej i skala 

Placering på fasad, se typritning: SGI:80 

Klassning av explosionsfarligt område, se typritning: SGI:80 

Servisledning och skåp, se typritning: SG:11 

Position 4 och 5 monteras av E.ON Gas Sverige AB 

Marknivå 

2 

6 

5 


07-01-02 


4 


INA-8 





2 (3) 


pin 1-4 bar, put 20, 30 alternativt 100 mbar, < 100 kW 

Pos. Antal Artikel nr. Benämning 

Sats AC 2 bestående 

av position 1, 2, 6 

put 20 mbar 



put 30 mbar, för gasol 



put 100 mbar 

Dimension Material/Typ 

E30305102 Sats AC 2 bestående 

av position 4-5 

1 1 Anslutningsrör före 

regulator 

2 1 E30323210 

E30323210 

E30323213 

Regulator p ut 20 mbar 

Regulator p ut 30 mbar, 

för gasol 

Regulator 

p ut 100 mbar 

Typritning 

SGI:75 

Utv/Inv 3/4” Fiorentini 

FE10 

p in =1-4 bar 

3 

4 1 E30362000 Slang inkl. ventil och 

koppling 

Utv 3/4” 

5 1 E30300102 Skåp inkl. väggskydd 

AC 2 

B320xH350xD165 Triax 

6 1 E30341212 Gaskoppling vinkel Inv/Utv 3/4” Bianchi 


07-01-02 


4 


INA-8 





3 (3) 






put 20 mbar 






put 100 mbar 




1 1 Anslutningsrör före 

regulator 

2 1 E30323220 

E30323220 

E30323223 

Regulator p ut 20 mbar 


för gasol 

Regulator 

p ut 100 mbar 

Typritning 

SGI:75 

Utv/Inv 3/4”/1” Fiorentini 

FE25 

p in =1-4 bar 

3 


koppling 

Utv 3/4” 


AC 2 


6 1 E30341212 Gaskoppling vinkel Inv/Utv 1” Bianchi 



07-01-02 


4 


INA-8 





1 (3) 



< 630 kW 

3 

6 

Obs! 

Servis 

monteras i 

hålet närmast 

vägg 

Marknivå 

Ej i skala 





2 

4 

5 

Minst 0,5 m 


07-01-02 


4 


INA-8 





2 (3) 


pin 1-4 bar, put 100 mbar, < 630 kW 

Pos. Antal Artikel nr. Benämning Dimension Material/Typ 

E30371301 

E30371302 

E30371303 

E30371304 

E30371305 

E30371306 

1 

2 1 E303204121 

E303204122 

E303204123 

E303204124 

E303204125 

E303204126 

Sats bestående 


E30305103 Sats bestående 

av position 5,6 

Dysa: 3 mm 

4,7 mm 

6,3 mm 

8 mm 

10 mm 

12,5 mm 

Regulator Dysa: 3 mm 

4,7 mm 

6,3 mm 

8 mm 

10 mm 

12,5 mm 

3 1 E30374115 Anslutningsrör AC 3 

före regulator med 

mätventil 


efter regulator med 

mätventil 


AC 3 


koppling 


Utv 3/4” 

Rombach 

133-4-72S 

100 mbar 35.3 

Typritning 

SGI:70 

Typritning 

SGI:71 


07-01-02 


4 


INA-8 





3 (3) 




E30371311 

E30371312 

E30371313 

E30371314 

E30371315 

E30371316 

1 

2 1 E303204131 

E303204132 

E303204133 

E303204134 

E303204135 

E303204136 



E30305103 Sats bestående 


Dysa: 3 mm 

4,7 mm 

6,3 mm 

8 mm 

10 mm 

12,5 mm 

Regulator Dysa: 3 mm 

4,7 mm 

6,3 mm 

8 mm 

10 mm 

12,5 mm 



mätventil 



mätventil 


AC 3 


koppling 



Utv 3/4” 

Rombach 

133-4-72S 

20 mbar 35.3 

Typritning 

SGI:70 

Typritning 

SGI:71 


07-01-02 


4 


INA-8 





1 (2) 


p in 1-4 bar, p ut 100 mbar 

< 3 500 kW 

2 

1 

6 

B 

Marknivå 

PE-rör 

Placering på fasad, se typritning: SGI:80 med undantag av 

skåpets placering över marknivå 




C 

A =0,7 m 

Minst 0,6 m 

Ej i skala 

4 

5 

Måttuppgifter 

A = Underkant skåp till marknivå 

B = c/c rör till ytterkant skåp, 110 mm 

C = Nedre kant skåp till fl äns, 110 mm 

Anm. c/c rör till fasaden, 150 mm 

3 

7 


07-01-02 


4 


INA-8 





2 (2) 


pin 1-4 bar, put 100 mbar, < 3 500 kW 




Dysa 6,3 mm 



Dysa 10 mm 



Dysa 12,5 mm 



Dysa 20 mm 



Dysa 25 mm 



1 

2 

3 

1 

1 

1 

E30372001 

E30372002 

E30372003 

E30372004 

E30372005 

Ventil 

Filter 

Regulator 

DN50 

DN50 

DN50 

Dysa: 6,3 mm 

10 mm 

12,5 mm 

20 mm 

25 mm 

4 1 E30316111 Mätventil Inv/Inv 1/4” 

5 1 E30311252 Propp och packning 

till mätventil 

Utv 1/4” 

6 1 Övergångsstycke plast 

– stål 

7 1 E30300104 Väggskåp inkl. väggskydd 

AC 4 


ZEFG 

Rombach 

243-52S 

DN50 Typritning 

SGI:60 

B760xH700xD400 

H800 

Triax 

Triax 


07-01-02 


4 


INA-8 





1 (2) 

Abonnentcentral, utanpåliggande ventilskåp 

p in 100 mbar 

Ett förbrukningsställe 

1 

2 

Marknivå 



Ej i skala 

Rör förläggs 

i skyddsrör 

Gaskoppling 

Minst 0,5 m 


07-01-02 


4 


INA-8 





2 (2) 

Abonnentcentral, utanpåliggande ventilskåp 

pin 100 mbar, ett förbrukningsställe 



av position 3 



1 1 E30362000 Slang inkl. ventil 

och koppling 

Utv 3/4” 

2 1 E30301101 Skåp AC 1 och 

väggskydd AC 1 


B125xH450xD140 

L = 800 mm 

Garo 


07-01-02 


4 


INA-8 





1 (2) 

Abonnentcentral, utanpåliggande skåp, enrörs bälgmätare 


< 60 kW 

2 

7 

4 

8 

Obs! 

Servis 


främre hålet 

Marknivå 

Ej i skala 





5 

6 

Valfri 

placering 

av hål för 

tätningshylsa 

9 

Minst 0,5 m 


07-01-02 


2 


INA-8 





2 (2) 




Sats AC 2M 

bestående av 

position 2, 4-6 

put 20 mbar 


1 

E30305103 Sats AC 2M 

bestående av 

position 7-8 

2 1 E30323210 

E30323210 

E30323213 

Regulator 

p ut 20 mbar, ingår i 

sats 

Regulator 

p ut 30 mbar, för gasol 

Regulator 

p ut 100 mbar 


FE10 

p in = 1-4 bar 

3 

4 1 Anslutningsrör 

Typritning 

före regulator 

SGI:75 

5 1 E30442150 T-anslutning 1-rörs G1,6-G6 

med mätuttag Utv/Inv 3/4” 



AC 3 



och koppling 

Utv 3/4” 

9 1 Bälgmätare G4 Elster 1-rörs 



07-01-02 


2 


INA-8 





1 (2) 




Obs! 

Servis 


främre hålet 

2 

7 

4 

8 

Minst 0,5 m 

Ej i skala 

255 

Ej använda anslutningar ska blindas 





Marknivå 

5 

11 

9 

10 

12 


07-01-02 


2 


INA-8 





2 (2) 


pin 1-4 bar, put 20, 30 alternativt 100 mbar 



Sats bestående av 

position 2, 4, 5, 10-12 

put 20 mbar 


1 

E30305103 Sats bestående av 


2 1 E30323210 

E30323210 

E30323213 

Regulator 

p ut 20 mbar, ingår i 

sats 

Regulator 

p ut 30 mbar, för gasol 

Regulator 

p ut 100 mbar 


FE10 

p in = 1-4 bar 

3 


Typritning 


SGI:75 

5 1 E30442150 T-anslutning 1-rörs G1,6-G6 

6 

med mätuttag Utv/Inv 3/4” 

7 1 Skåp inkl. väggskydd 

med lucka AC 3-II 



och koppling 

Utv 3/4” 




Typritning 

efter regulator 

SGI:76 

12 1 Fördelningsrör In 3/4” 

Ut 1x3/4”, 3x1/2” 



07-01-02 


2 


INA-8 





1 (2) 

Abonnentcentral, inbyggnad, ett förbrukningsställe 

p in 100 mbar 


7 

12 

11 

8 

9 

Uppföringsrör och skåp 

monteras av kundens 

entreprenör, se typritning SGI:65 

A 

A 

10 

10 

Ej i skala 

Montage av tätningshylsa 

1. Hål borras Ø48 mm i inbyggnadsskåpet 

2. Tryck in tätningshylsan 14 i hålet så att skåpets plåt fi xeras i spåret 

3. Punktera membranet med en stjärnmejsel 

4. Skyddsröret sticks igenom tätningshylsan 14 och väggen. Lämpliga 

glidmedel till exempel vaselin, diskmedel eller liknande 

5. Dra skyddsröret lätt tillbaka för att låsa. Genomföringen är klar 

150 

300 

30 

150 

75 

75 

Ø48 

85 Ø50 

Gasrör 

Skyddsrör 

14 

10 

10 

10 

10 

Sektion A-A 


07-01-02 


5 


INA-8 





2 (2) 

Abonnentcentral, inbyggnad, ett förbrukningssställe 

pin 100 mbar, ventilskåp och servisutförande 



av position 1 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

E30305105 Sats ACi 1 bestående 


7 1 E30300105 Skåp AC 1-I B150xH300xD150 Triax 

8 1 E30197069 Rörkoppling PP rak Rör Ø50 Utv 1 ½” Plasson 

9 1 E30362012 Uppföringsrör för 

AC 1-I 

Ø50 mm 90° PE 

10 2 E30362015 Packning 70x50x4 mm EPDM 

11 

12 

13 

1 

1 

E30362006 Anslutning med koppling 

och kulventil 

PE32 Utv 3/4” 

Inv/Utv 3,4” 

14 1 E1458041 Tätningshylsa För skyddsrör 

Ø26 – 35 mm 


Beulco 

Thormans TET 


07-01-02 


5 


INA-8 





1 (2) 

Abonnentcentral, inbyggnad, två förbrukningsställen 

p in 100 mbar 


12 

7 A 

4 

3 

2 

11 

8 

9 

104 

Uppföringsrör och skåp 

monteras av kundens 

entreprenör, se typritning SGI:65 

Ej i skala 


1. Hål borras Ø48 mm i inbyggnadsskåpet 

2. Tryck in tätningshylsan 14 i hålet så att skåpets plåt fi xeras i spåret 

3. Punktera membranet med en stjärnmejsel 

4. Skyddsröret sticks igenom tätningshylsan 14 och väggen. Lämpliga 

glidmedel till exempel vaselin, diskmedel eller liknande 

5. Dra skyddsröret lätt tillbaka för att låsa. Genomföringen är klar 

A 

10 

10 

150 

30 

58 

Ø48 

110 

85 Ø50 10 

Gasrör 

Skyddsrör 

220 

104 

Ø48 

14 

10 

10 

350 

Sektion A-A 


07-01-02 


5 


INA-8 

10 





2 (2) 

Abonnentcentral, inbyggnad, två förbrukningssställen 

pin 100 mbar, ventilskåp och servisutförande 


E30371102 Sats ACi 1-2 bestående 

av position 1-4, 12 

1 

E30305106 Sats ACi 1-2 bestående 

av position 7-11, 14 

2 1 1984251 T-rör Inv 3/4” Mässing 

3 2 1982859 Böj 90° Inv/Utv 3/4” Mässing 

4 

5 

6 

2 1985258 Sexkantnippel Utv/Utv 3/4” Mässing 

7 1 E30300106 Skåp AC 1.5-I dubbel B220xH350xD150 Triax 

8 1 E30197069 Rörkoppling PP rak Rör Ø50 Utv 1 ½” Plasson 

9 1 E30362012 Uppföringsrör för 

AC 1-I 

Ø50 mm 90° 


11 1 E30362101 Anslutning 

med koppling 

PE32 Utv 3/4” Beulco 

12 

13 

2 9403173 Kulventil Inv/Utv 3/4” 


Ø26 – 35 mm 

Thormans TET 



07-01-02 


5 


INA-8 





1 (2) 

Abonnentcentral, enrörs bälgmätare med vinkelkoppling 


< 100 kW 

6 

*) 1 

3 

4 

5 

Måttabell 

Ej i skala 

Mätarstorlek B mm D mm Avstånd vägg 

– c/c T-rör 

G4,< 60 kW 295 220 75-85 

G6, < 100 kW 365 250 95-105 

Eluttag, brytare och liknande får inte placeras inom 0,3 meter från mätaren. 

Fritt utrymme runt om mätare = 50 mm. 

Andra anslutningsriktningar är möjliga genom vridning av kopplingarna. 

*) Avstängningsventil monteras då huvudavstängningsventil inte kan 

observeras från mätarens plats, avgörs av E.ON Gas Sverige AB. 

2 

D 

B 


07-01-02 


4 


INA-8 





2 (2) 

Abonnentcentral, enrörs bälgmätare med vinkelkoppling 

pin 100 mbar, put 20 mbar, < 100 kW 





1 1 E4501965 Kulventil Inv/Utv 3/4” 

2 1 E30322000 Regulator Inv 3/4” Schlumberger 

WMRG-10B 


4 1 E30442150 T-anslutning 1-rörs 

med mätuttag 

G1,6-G6 

Utv/Inv 3/4” 

5 1 Bälgmätare G4 alt. G6 Elster 1-rörs 

6 1 E30389501 Mätnippel Utv 1/8” Mässing 



07-01-02 


4 


INA-8 





1 (2) 

Abonnentcentral, enrörs bälgmätare med rak koppling 


< 100 kW 

B 

2 

*) 1 

6 

4 

3 

Måttabell 

Ej i skala 



G4,< 60 kW 295 220 75-85 

G6, < 100 kW 365 250 95-105 



Andra anslutningsriktningar är möjliga genom vridning av kopplingarna. 



D 

5 


07-01-02 


4 


INA-8 





2 (2) 

Abonnentcentral, enrörs bälgmätare med rak koppling 







2 1 E30322000 Regulator Inv 3/4” Schlumberger 

WMRG-10B 

3 1 E30341112 Gaskoppling rak Inv/Utv 3/4” Bianchi 


med mätuttag 

G1,6-G6 



6 1 E30389501 Mätnippel Utv 1/8” Mässing 



07-01-02 


4 


INA-8 





1 (2) 

Abonnentcentral, enrörs bälgmätare 

p in 20 alternativt 30 mbar 

< 100 kW 

B 

*) 1 

Måttabell 

Ej i skala 



G4,< 60 kW 295 220 75-85 

G6, < 100 kW 365 250 95-105 



Andra anslutningsriktningar är möjliga genom vridning av T-rör. 



4 

D 

2 

3 


07-01-02 


4 


INA-8 





2 (2) 


pin 20 alternativt 20 mbar, < 100 kW 







med mätuttag 

G1,6-G6 






07-01-02 


4 


INA-8 





1 (2) 


p in 100, p ut 20 mbar 

< 100 kW 

*) 3 

B 

Måttabell 

Ej i skala 



Andra anslutningsriktningar är möjliga genom vridning av T-rör. 



2 



G4,< 60 kW 455 220 75-85 

G6, < 100 kW 525 250 95-105 

D 

1 

4 

5 

6 


07-01-02 


2 


INA-8 





2 (2) 




1 1 E30442150 T-anslutning 

1-rörs med mätuttag 

G1,6-G6 




4 1 E30322000 Regulator Actaris SERus 

5 1 Konsol Typritning 

SGI:74 




07-01-02 


2 


INA-8 





1 (3) 

Abonnentcentral, tvårörs bälgmätare 

p in 20, 30 alternativt 10 mbar 

< 60-400 kW 

Alternativa 

utföranden av 

rördragningar 

2,3 

4 

*) 5 

Måttabell 

Ej i skala 



Komponenter enligt stycklista tillhandahålls av E.ON Gas Sverige AB, 

rör och rördelar levereras av kundens entreprenör. 



D 

Mätarstorlek B mm D mm DN Avstånd vägg 


G6,< 100 kW 269 325 R25 enligt sid 2 

G16, < 250 kW 369 391 R40 enligt sid 3 

G25, < 400 kW 419 449 R50 enligt sid 3 

11 

10 

B 

5 


07-01-02 


2 


INA-8 

6,7 





2 (3) 


pin 20, 30 alternativt 100 mbar, < 60-100 kW 



position 1-3, 9-11 


1 1 X304408201 Konsol inkl. rörvinklar Inv 1” 

2 2 1265206 Rörböj Utv/Inv 1” Aducergods 

3 2 E27097503 Förskruvning inkl. 

packning 

Utv 1” Aducergods 

4 1 Bälgmätare G6 Tvårörs 

5 

6 

7 

8 

1 9403164 Kulventil Inv 1” 

9 1 E303112521 Sexkantnippel Utv/Utv 1/4” 

10 1 E30316111 Mätventil Inv/Inv 1/4” Förnicklad 

mässing 



Utv 1/4” Mässing 


07-01-02 


2 


INA-8 





3 (3) 


pin 20, 30 alternativt 100 mbar, < 100-400 kW 



position 1-3, 9-11 


1 1 X304408203 

X304408204 

2 2 1265222 

1265230 

3 2 E27097507 

E27097509 

Konsol inkl. rörvinklar G16 Inv 1½” alt. 

G25 Inv 2” 

Rörböj G16 Utv/Inv 1½” 

alt. 

G25 Utv/Inv 2” 

Förskruvning inkl. 

packning 

G16 Utv 1½” alt. 

G25 Utv 2” 

4 1 Bälgmätare G16 (1½”) alt. 

G25 (2”) 

5 1 9403166 

9403167 

Kulventil G16 Inv 1½” alt. 

G25 Inv 2” 

Aducergods 

Aducergods 

Tvårörs 

Vid lång 

rörledning 

6 1 E30381231 Manometerventil med 

tryckknapp 

Inv/Inv 1/2” 

7 1 

Manometer 

E30381110 Mätområde 

0-100 mbar 

vid p=20 mbar 


0-100 mbar 

vid p=30 mbar 

8 


0-250 mbar 

vid p=100 mbar 

9 1 E303112521 Sexkantnippel Utv/Utv 1/4” 


mässing 






07-01-02 


2 


INA-8 





1 (2) 

Abonnentcentral, mätsträcka 1, turbinmätare 

p in 1-4 bar 


3 

Alternativ 

placering 

F 

*) 

Marknivå 

Vägg 


mm 

1 

1 

C 

Ej i skala 

Anmärkning 

– A är minsta fria höjd över fi lter. 

– L och K är minsta raksträcka, före respektive efter mätare utan areaförändringar. 

– Rör ska vara rena invändigt, fria från glödskal och andra partiklar som kan skada 

mätaren. 

– Mätgivare placeras på rörets ovansida. 

– Komponenter tillhandahålls av E.ON Gas Sverige AB, rör och rördelar levereras av 

kundens entreprenör. 

– Klassning av explosionsfarligt område, se typritning: SGI:83 

*) Installation ska CE-märkas enligt krav i AFS 1999:4 (PED). 

**) Dykröret monteras snett om det är nödvändigt, för att uppfylla måttkraven. Se fi gur. 

A 

A: C: K: M: 

B: F: L: R: 

2 

11 

L>5xDN M K>3xDN 

B 

R 

9 

4, 5 

**) 10 

Elmatning 

230 V ˜ 

6 

7, 8 

Minst 2/3 

av inv. diam. 

Minst 5 mm 


07-01-02 


4 


INA-8 





2 (2) 


pin 1-4 bar, enkelutförande 


1 1 Filter 

2 1 Turbinmätare 

3 1 Kulventil 

4 1 E30381231 Manometerventil 

med tryckknapp 


5 1 E30381113 Manometer Utv 1/2” 0-6 bar 

6 1 

E30381311 

E30381312 

Termometer inkl. 

termometerfi cka 

Utv 1/2”, fi cka 

L=63 mm 

L=100 mm 


8 1 F30311252 Propp och packning 


Utv 1/4” 

9 1 Volymvärdesomvandlare 

10 1 Temperaturgivare 

inkl. fi cka 

-30 - +50°C 

Utv 1/2” Ingår 

i volymvärdes 

omvandlare 

11 1 Tryckgivare Ingår 

i volymvärdes 

omvandlare 



07-01-02 


4 


INA-8 





1 (2) 


p in 1-4 bar 

Bypass-utförande 

*) 

F 

Marknivå 

Vägg 

3 

G 

4 

C 


mm 

1 

5 

Plomberas 

1 

Ej i skala 

Anmärkning 


– L och K är minsta raksträcka, före respektive efter mätare utan areaförändringar. 

– Rör ska vara rena invändigt, fria från glödskal och andra partiklar som kan skada 

mätaren. 


– Bypass förläggs i nivå med eller över huvudledning. 

– Komponenter tillhandahålls av E.ON Gas Sverige AB, rör och rördelar levereras av 

kundens entreprenör. 


A 

9 

E 

2 

7, 8 

**) 13 

14 

10, 11 

6 

L>5xDN M K>3xDN 

B 

R 

A: E: K: P: 

B: F: L: R: 

C: G: M: 


**) Dykröret monteras snett om det är nödvändigt, för att uppfylla måttkraven. Se fi gur. 

12 

Dykrör 

Elmatning 

230 V ˜ 

P 

Minst 2/3 

av inv. diam. 

Minst 5 mm 


07-01-02 


4 


INA-8 





2 (2) 


pin 1-4 bar, bypass-utförande 


1 1 Filter 


3 1 Kulventil 

4 1 Kulventil 

5 1 Kulventil 

alt. vridspjällventil 

6 1 Kulventil 

alt. vridspjällventil 





9 1 

E30381311 

E30381312 

Termometer 

inkl. termometerfi cka 


L=63 mm 

L=100 mm 




Utv 1/4” 


13 1 Temperaturutgivare 

inkl. fi cka 

14 1 Tryckgivare 


-30 - +50°C 


i volymvärdesomvandlare 


07-01-02 


4 


INA-8 





1 (2) 

Abonnentcentral, mätsträcka 3, vridkolvmätare 

p in 1-4 bar, enkelutförande 

*) 

F 

Marknivå 

L 

M 

Alternativ 

3 

placering 

Vägg 

Alternativt montage av mätare 

i vertikal rörledning 

11 

N 

Ej i skala 

O 

***)2 

3 

Horisontell rörledning 

1 

1 

10 xx) 

4, 5 

6 

7, 8 

C 

Elmatning 

230 V ˜ 

9 

Anmärkning 


– L är max rörlängd mellan fi lter och mätare. 

– Rör ska vara rena invändigt, fria från glödskal 

och andra partiklar som kan skada mätaren. 


– Komponenter tillhandahålls av E.ON Gas Sverige AB, 



– Position 10 placering i mätare kan förekomma. 

– Fritt utrymme runt mätare = 50 mm. 


**) Monteras med c/c för rör-N +50 mm från vägg eller liknande. 

***) Monteras med mätcylindrarnas axlar horisontellt 

och parallellt med vägg eller liknande. 

****) Dykröret monteras snett om det är nödvändigt, 

för att uppfylla måttkraven. Se fi gur. 

**)2 

L M 

A 

B 

R 


mm 

****) 

10 

Ej i skala 

A: F: N: 

B: L: O: 

C: M: 

9 

Dykrör 

Elmatning 

230 V ˜ 

4, 5 

6 

7, 8 

Minst 2/3 

av inv. diam. 

Minst 5 mm 


07-01-02 


2 


INA-8 





2 (2) 


pin 1-4 bar, enkelutförande 


1 1 Filter 

2 1 Vridkolvmätare 

3 1 Kulventil 





6 1 

E30381311 

E30381312 

Termometer 



L=63 mm 

L=100 mm 




Utv 1/4” 



inkl. fi cka 

-30 - +50°C 







07-01-02 


2 


INA-8 





1 (2) 


p in 1-4 bar, enkelutförande 

Marknivå 

Skåp 

Vägg 

***)3 

1 

**)1 


mm 

Anmärkning 


– L och K är minsta raksträcka, före respektive efter mätare utan 

areaförändringar. 

– Skåpet innehåller fi lter och tryckreducering. 

– Rör ska vara rena invändigt, fria från glödskal och andra partiklar 

som kan skada mätaren. 


– Komponenter tillhandahålls av E.ON Gas Sverige AB, rör och rördelar 

levereras av kundens entreprenör. 


*) Tryckkompensering installeras inte om tryckfallet mellan regulator 

och mätare är mindre än 5 mbar. 

**) E.ON Gas Sverige AB avgör behovet av fi lter. 

***) Avstängningsventil monteras då huvudavstängningsventil inte kan 


****) Dykröret monteras snett om det är nödvändigt, 


C 

A 

2 

L>5xDN M 

B 

R 

Ej i skala 

****)10 

11*) 

K>3xDN 

Dykrör 

A: C: L: R: 

B: K: M: 

9 

Elmatning 

230 V ˜ 

6 

7, 8 

Minst 2/3 

av inv. diam. 

Minst 5 mm 


07-01-02 


2 


INA-8 





2 (2) 

Abonnentcentral, mätsträcka 4, turbinmätare efter skåp 

p 100 mbar, enkelutförande 


1 1 Filter Beroende på 

ledningslängd 


3 1 Kulventil Beroende på 





5 1 E30381111 Manometer Utv 1/2” 0-250 mbar 

6 1 

E30381311 

E30381312 

Termometer 



L=63 mm 

L=100 mm 




Utv 1/4” 



inkl. fi cka 

-30 - +50°C 







07-01-02 


2 


INA-8 





1 (2) 

Abonnentcentral, mätsträcka 5, vridkolvmätare efter skåp 


Marknivå 

Skåp 

Vägg 

****)3 

Dykrör 

Ej i skala 


Anmärkning 

– L är minsta raksträcka före mätare för sil. 

– Skåpet innehåller fi lter och tryckreducering. 

– Rör ska vara rena invändigt, fria från glödskal och andra 

partiklar som kan skada mätaren. 


– Komponenter tillhandahålls av E.ON Gas Sverige AB, 



– Position 10 placering i mätare kan förekomma. 

– Fritt utrymme runt mätare = 50 mm. 

*) Tryckkompensering installeras inte om tryckfallet mellan 

regulator och mätare är mindre än 5 mbar. 

**) Monteras med c/c rör-N +50 mm från vägg eller liknande. 

***) Monteras med mätcylindrarnas axlar horisontellt 

och parallellt med vägg eller liknande. 

****) Avstängningsventil moneras då huvudavstängningsventil inte kan 


*****) Dykröret monteras snett om det är nödvändigt, 


**)2 

L M 

Minst 2/3 av 

ing. diam. 

Minst 5 mm 

mm 

4, 5 

*****)10 

11*) 

Alternativt montage av mätare 

i vertikal rörledning 

L 

M 

*)11 

N 

O 

9 

2***) 

4, 5 

6 

7,8 

L: N: 

M: O: 

10 *****) 

Elmatning 

230 V ˜ 

6 

7, 8 

Elmatning 

230 V ˜ 

9 


07-01-02 


2 


INA-8 





2 (2) 

Abonnentcentral, mätsträcka 5, vridkolvmätare efter skåp 



1 1 

2 1 Vridkolvmätare inkl. sil 

3 1 Kulventil Beroende på 





5 1 E30381111 Manometer Utv 1/2” 0-250 mbar 

6 1 

E30381311 

E30381312 

Termometer 



L=63 mm 

L=100 mm 




Utv 1/4” 



inkl. fi cka 

-30 - +50°C 







07-01-02 


2 


INA-8 





1 (2) 

Abonnentcentral, övergångsstycke plast – stål 

p in 1-4 bar 

Anslutning DN50 

Montageanvisning 

1 400 

(135) 

Minst 0,6 m 

Ej i skala 

5 

4 

3 

2 

1 

Marknivå 


07-01-02 


4 


INA-8 





2 (2) 

Abonnentcentral, övergångsstycke plast – stål 

pin 1-4 bar, anslutning DN50 





1 1 Övergång PE63 – Ø60, 3x2 PE – stål 

(2343) 

2 1 Rör Ø60, 3x2 2343 

3 1 Holk Ø60, 3x2 2343 

4 1 Lösfl äns DN50 PN16 

5 - Kulventil Ingår i abonnentcentral 



07-01-02 


4 


INA-8 





1 (2) 

Abonnentcentral, inbyggnadsskåp, enrörs bälgmätare 

p in 1-4 bar, p ut 20, 30 alternativt 100 mbar, < 60 kW 

11 

10 

10 

8 

9 


1. Hål borras Ø48 mm i inbyggnadsskåpet. 

2. Tryck in tätningshylsan 14 i hålet så att 

skåpets plåt fi xeras i spåret. 

3. Punktera membranet med en stjärnmejsel. 

4. Skyddsröret sticks igenom tätningshylsan 

14 och väggen. Lämpliga glidmedel 

till exempel vaselin, diskmedel 

eller liknande. 

5. Dra skyddsröret lätt tillbaka för att låsa. 

Genomföringen är klar. 

2 

7 

4 

12 

Detalj A 

Insida skåp 

Skåpets 

bottenplåt 

Utsida skåp 

Ej i skala 

B 

B 

5 

6 

Valfri placering 

av hål för 


13 

Placering på fasad, se typritning: 

SGI:80 

Klassning av explosionsfarligt område, 

se typritning: SGI:81 

Beträffande skåpets utformning och 

inbyggnad, se typritning: SGI:65 

14 

Sektion B-B 

Gasrör 

Skyddsrör 


07-01-02 


5 


INA-8 





2 (2) 




Sats AC 2M bestående 

av position 2, 4-6 

put 20 mbar 


1 

E30305107 Sats ACi 2 och 3 

bestående av position 

7-12, 14 

2 1 E30323210 

E30323210 

E30323213 

Regulator p ut 

20 mbar, ingår i sats 


30 mbar, för gasol 


100 mbar 


FE10 

p in =1-4 bar 

3 


Typritning 


SGI:75 


G1,6-G6 

1-rörs med mätuttag Utv/Inv 3/4” 


7 1 E30300107 Väggskåp AC 3-I B430xH470xD210 Triax 

Typritning 

SGI:65 

8 1 E30197069 Rörkoppling PP rak Ø50 mm Utv 1½” Plasson 

9 1 E30362012 Uppföringsrör 

för AC 1-I 

Ø50 mm 90° 


11 1 E30362006 Anslutning med kopp- PE32 3/4” Buelco 

12 1 

ling och kulventil Inv/Utv 3/4” 



Ø26-35 mm 

Thormans TET 



07-01-02 


5 


INA-8 





1 (3) 

Abonnentcentral, inbyggnadsskåp utan mätare 

p in 1-4 bar, p ut 20, 30 alternativt 100 mbar, < 100 kW alternativt < 250 kW 

11 

10 

10 

8 

9 

2 

7 

B 


av hål för 


B 

5 4 

12 

Detalj A 

Insida skåp 

Skåpets 

bottenplåt 

Utsida skåp 












Ej i skala 


SGI:80 





14 


Gasrör 

Skyddsrör 


07-01-02 


5 


INA-8 





2 (3) 






put 20 mbar 






put 100 mbar 


1 



7-12, 14 

2 1 E30323210 

E30323210 

E30323213 






100 mbar 


FE10 

p in =1-4 bar 

3 



Typritning 

6 


SGI:75 


Typritning 

SGI:65 



för AC 1-I 

Ø50 mm 90° 



12 

13 

1 

ling och kulventil Inv/Utv 3/4” BA301G 


Ø26-35 mm 

Thormans TET 


07-01-02 


5 


INA-8 





3 (3) 






put 20 mbar 






put 100 mbar 


1 



7-12, 14 

2 1 E30323220 

E30323220 

E30323223 






100 mbar 

Utv/Inv 3/4”/1” Fiorentini 

FE25 

p in =1-4 bar 

3 

4 1 E30341212 Gaskoppling vinkel Inv/Utv 1” Bianchi 


Typritning 

6 


SGI:75 


Typritning 

SGI:65 



för AC 1-I 

Ø50 mm 90° 



12 

13 

1 



Ø26-35 mm 

Thormans TET 



07-01-02 


5 


INA-8 





1 (2) 


p in 100 mbar, p ut 20 mbar, < 60 kW 

11 

10 

10 

8 

9 

6 

2 

4 

1 

12 

7 

Detalj A 

Insida skåp 

Skåpets 

bottenplåt 

Utsida skåp 












Ej i skala 

B 

B 

5 


av hål för 


15 


SGI:80 





14 


13 

Gasrör 

Skyddsrör 


07-01-02 


5 


INA-8 





2 (2) 




E30371212 Sats AC 2M bestående 



bestående av 

position 7-12, 14 


2 

3 

1 E30322000 Regulator Schlumberger 

WMRG-10B 

4 1 E30374305 Förlängningsrör Inv/Utv 3/4” 

L=85 mm 


med mätuttag 

G1,6-G6 


Typritning 

SGI:72 

Position 1 



Typritning 

SGI:65 



för AC 1-I 

Ø50 mm 90° 



12 1 




Ø26-35 mm 

Thormans TET 

15 1 Gaskoppling vinkel Inv/Utv 3/4” Bianchi 



07-01-02 


5 


INA-8 





1 (3) 


p in 1-4 bar, 20 alternativt 100 mbar, < 630 kW 

11 

10 

10 

8 

9 

3 

12 

Detalj A 

Insida skåp 

Skåpets 

bottenplåt 

Utsida skåp 












Ej i skala 

B 

B 

4 


av hål för 



SGI:80 





14 


2 

7 

Gasrör 

Skyddsrör 


07-01-02 


5 


INA-8 





2 (3) 




E30371301 

E30371302 

E30371303 

E30371304 

E30371305 

E30371306 

1 

2 1 E303204121 

E303204122 

E303204123 

E303204124 

E303204125 

E303204126 



Regulator Rombach 

133-4-72S 


bestående av 




mätventil 

4 

5 

6 

1 E30374116 Anslutningsrör AC 3 


mätventil 

Dysa: 

3 mm 

4,7 mm 

6,3 mm 

8 mm 

10 mm 

12,5 mm 

Regulator 133-4-72S, 3 mm 

133-4-72S, 4,7 mm 

133-4-72S, 6,3 mm 

133-4-72S, 8 mm 

133-4-72S, 10 mm 

133-4-72S, 

12,5 mm 

Rombach 

133-4-72S 

100 mbar 35.3 

Typritning 

SGI:70 

Typritning 

SGI:71 


Typritning 

SGI:65 



för AC 1 

Ø50 mm 90° 


11 

12 

13 

1 

1 

E30362006 Anslutning med 

koppling och kulventil 

PE32 3/4” 

Inv/Utv 3/4” 


Ø26-35 mm 

Buelco 

BA301G 

Thormans TET 


07-01-02 


5 


INA-8 





3 (3) 




E30371311 

E30371312 

E30371313 

E30371314 

E30371315 

E30371316 

1 

2 1 E303204131 

E303204132 

E303204133 

E303204134 

E303204135 

E303204136 



Regulator Rombach 

133-4-72S 


bestående av 




mätventil 

4 

5 

6 

1 E30374116 Anslutningsrör AC 3 


mätventil 

Dysa: 

3 mm 

4,7 mm 

6,3 mm 

8 mm 

10 mm 

12,5 mm 

Regulator 133-4-72S, 3 mm 

133-4-72S, 4,7 mm 

133-4-72S, 6,3 mm 

133-4-72S, 8 mm 

133-4-72S, 10 mm 

133-4-72S, 

12,5 mm 

Rombach 

133-4-72S 

20 mbar 35.3 

Typritning 

SGI:70 

Typritning 

SGI:71 


Typritning 

SGI:65 



för AC 1 

Ø50 mm 90° 


11 

12 

13 

1 

1 



PE32 3/4” 



Ø26-35 mm 


Buelco 

BA301G 

Thormans TET 


07-01-02 


5 


INA-8 





1 (2) 

Abonnentcentral, inbyggnadsskåp 

p in 1-4 bar alternativt 100 mbar, skåp och servisutförande 

AC3-I=470 

AC3-II=600 

Ev. spårkabel fästes 

på grund ca. 3 cm 

ovan mark av E.ON 

Gas Sverige AB 

95 

0,5-1,0 m 

A 

65 

0,6 m 

Ø50 

430 

Muff 

Skåp inbyggt 

i fasad 



Uppföringsrör och skåp monteras av kundens entreprenör, 

se arbetsbeskrivning på nästa sida. 

Inkommande gasservis med skyddsrör, måste monteras vinkelrätt 

mot skåpsbotten. I annat fall blir skåpet ej gastätt. 

Front 

Snitt A – A 

Marknivå 

Mått ventilskåp, 

se typritning SGI:20 

resp. SGI:22 

A 

B 

B 

AC3-I=210 

AC3-II=600 

Snitt B – B 

PP-koppling, se detalj A 

(Obs! Gummipackningar 

i och under skåp) 

Gastätt uppföringsrör, Ø 50 mm 

i vägg till skåpets vänstra sida 

(kapas i rätt längd) 

Gasrör PE 4 bar, monteras av 


Gastätt uppföringsrör 

i mark (viktigt med rätt vinkel) 

Ej i skala 

11 

10 

10 

8 

9 

Insida skåp 

Skåpets 

bottenplåt 

Utsida skåp 

Detalj A 

Position nummer, se komponentlista 

Typritning SGI:61, :62, :63, :64, :66 

repektive :68 


07-01-02 


5 


INA-8 





2 (2) 

Abonnentcentral, inbyggnadsskåp 

p in 1-4 bar alternativt 100 mbar, skåp och servisutförande 

A A 

A – A 

Arbetsbeskrivning – inbyggnadsskåp 

1. Skåpet avropas i god tid före önskad 

leveranstidpunkt. 

2. Montera uppföringsröret. Röret 

måste monteras vinkelrätt mot 

skåpets botten för att utförande 

ska bli gastätt. Det är av största 

vikt att monteringen utförs korrekt, 

eftersom det inte går att justera i 

efterhand. 

3. Kapa uppföringsröret i rätt längd 

samt montera PP-koppling och 

gummipackning på in- och utsida 

av skåpets bottenplåt. 

4. Utgående gasledning utförs enligt 

följande: 

– Typritning SGI:66 och SGI:68. 

Utgående gasledningar dras 

genom befi ntliga håltagningar. 

Ytterligare håltagning får ej göras 

i skåpet. Medföljande tätnings- 

hylsor ska användas för att erhålla 

gastätt skåp. 

B 

B 


B – B 

Ej i skala 

22 

Dräneringshål 

ska vara fria 

20 

– Typritningar SGI:20, SGI:22, SGI:61, 

SGI:62, SGI:63 och SGI:64. Håltagning 

för utgående gasledning görs innan 

skåpet sätts på plats. Medföljande 

tätningshylsa ska monteras. 

5. Anbringa tillhörande fästanordning 

i väggen samt justera in och fi xera 

skåpet. Obs! Medlevererade fästan- 

ordning ska användas, nya hål får 

ej göras. 

6. Montera gummipackning samt beul- 

cokoppling, som dras åt med hand- 

kraft på PP-kopplingen. 

7. Tillkalla E.ON Gas Sverige AB för 

indragning av gasrör till skåpet 

samt besiktning av utfört montage, 

när punkterna enligt ovan utförts. 


07-01-02 


5 


INA-8 





1 (2) 


p in 1-4 bar, 20, 30 alternativt 100 mbar, < 60 kW med fördelningsrör 

11 

10 

10 

8 

9 

12 

Insida skåp 

Skåpets 

bottenplåt 


1. Tryck in tätningshylsan 14 i hålet 

så att skåpets plåt fi xeras i spåret. 


3. Skyddsröret/skyddsslangen sticks 

igenom tätningshylsan 14. Lämpliga 

glidmedel till exempel vaselin, 

diskmedel eller liknande. 

4. Dra skyddsröret lätt tillbaka för 

att låsa. Genomföringen är klar. 

Obs! Punkt 2 görs ej om inget rör förläggs 

genom tätningshylsan. 

2 

7 

4 

Detalj A 

Utsida skåp 

Ej i skala 







14 

255 

Skyddsrör 

Gasrör 

5 

16 

13 

17 

15 


07-01-02 


2 


INA-8 





2 (2) 


pin 1-4 bar, put 20, 30 alternativt 100 mbar 




av position 2, 4, 5, 

15-17 put 20 mbar 


1 

E30305103 Sats bestående av 


2 1 E30323210 

E30332310 

E30323213 


ingår i sats 


för gasol 

Regulator 

p ut 100 mbar 


FE10 

p in =1-4 bar 

3 


Typritning 


SGI:75 


G1,6-G6 

6 

1-rörs med mätuttag Utv/Inv 3/4” 

7 1 Väggskåp AC 3-II B430xH600xD230 Triax 

Typritning 

SGI:65 


9 1 E30362012 Uppföringsrör Ø50 mm 90° 


11 1 E30362006 Anslutning med PE32 3/4” Buelco 

12 1 

koppling och kulventil Inv/Utv 3/4” 



Ø26-35 mm 

Thormans TET 


16 1 Anslutningsrör efter 

Typritning 

regulator 

SGI:76 

17 1 Fördelningsrör Inv 3/4” 

Utv 1x3/4”, 3x1/2” 



07-01-02 


2 


INA-8 





1 (2) 


p in 100 mbar, p ut 20 mbar, < 60 kW med fördelningsrör 

11 

10 

10 

8 

9 

Insida skåp 


1. Tryck in tätningshylsan 14 i hålet 

så att skåpets plåt fi xeras i spåret. 


3. Skyddsröret/skyddsslangen sticks 

igenom tätningshylsan 14. Lämpliga 

glidmedel till exempel vaselin, 

diskmedel eller liknande. 

4. Dra skyddsröret lätt tillbaka för 

att låsa. Genomföringen är klar. 

Obs! Punkt 2 görs ej om inget rör förläggs 

genom tätningshylsan. 

4 

12 

7 

Detalj A 

Skåpets 

bottenplåt 

Utsida skåp 

Ej i skala 







14 

255 

Skyddsrör 

Gasrör 

5 

2 

16 

13 

17 

15 


07-01-02 


2 


INA-8 





2 (2) 


pin 100 mbar, put 20, mbar, < 60 kW med fördelningsrör 


Sats AC 2M bestående 

av position 2, 4, 5, 

15-17 put 20 mbar 


1 


bestående av 


2 

3 

1 E30322000 Regulator Actaris SERus 



5 

6 

1 E30442150 T-anslutning 

1-rörs med mätuttag 

G1,6-G6 


Typritning 

SGI:75 

7 1 Väggskåp AC 3-II B430xH600xD230 Triax 

Typritning 

SGI:65 


9 1 E30362012 Uppföringsrör för ACI-I Ø50 mm 90° 


11 

12 

1 

1 



PE32 3/4” 


Buelco 

BA301G 



Ø26-35 mm 

Thormans TET 


16 1 Anslutningsrör efter 

Typritning 

regulator 

SGI:76 

17 1 Fördelningsrör Inv 3/4” 

Utv 1x3/4”, 3x1/2” 



07-01-02 


1 


INA-8 





1 (2) 

Abonnentcentral, anslutningsrör före regulator med mätventil 

135 

4 

5 

7 

3 

2 

1 

45° 

6 

Ej i skala 

160 

8 

8 

9 

9 


07-01-02 


2 


INA-8 





2 (2) 

Abonnentcentral, anslutningsrör före regulator 

med mätventil 


1 1 Klämringskoppling 

22 mm 

Inv 3/4” Mässing 

2 1 Rör L=60 mm Ø22x1 Koppar 

3 1 T-rör Ø22/12 Koppar 

4 1 Lödnippel Lödning Ø12 

Utv 1/4” 

Mässing 


mässing 




7 1 Rörböj 90° Ø22x1 Koppar 

8 1 Rör L=130 mm Ø22x1 Koppar 

9 1 Klämringskoppling 

22 mm 




07-01-02 


2 


INA-8 





1 (2) 

Abonnentcentral, anslutningsrör efter regulator med mätventil 

4 

2 

Ej i skala 

5 

1 


07-01-02 


2 


INA-8 





2 (2) 

Abonnentcentral, anslutningsrör efter regulator 

med mätventil 


1 1 Vinkelkoppling Utv/Inv 1” Mässing 

2 

3 

1 Lödnippel Lödning Ø12 

Utv 1/4” 

Mässing 


mässing 






07-01-02 


2 


INA-8 





1 (2) 

Abonnentcentral, förlängningsrör före regulator 

1, 3 A B 


Ej i skala 

mm Position 1 Position 3 

A: 85 170 

B: 100 190 


07-01-02 


2 


INA-8 





2 (2) 

Abonnentcentral, förlängningsrör före regulator 


1 

2 

1 Rör L=100 mm Inv/Utv 3/4” Mässing 

3 1 Rör L=190 mm Inv/Utv 3/4” Mässing 



07-01-02 


2 


INA-8 





1 (1) 

Abonnentcentral, konsol 

72 

22 

Ø6,5 

Ø6,5 

Ø60 


Avrundas 

A 


B 

Ej i skala 

Mätarstorlek A mm B mm C° 

GA 125 80 ˜ 22,85 

G6 145 100 ˜ 19,15 

Material 4 mm aluminiumplåt. 

Alla kanter ska vara brutna. 

160 

C 

22 

100 


07-01-02 


2 


INA-8 





1 (1) 

Abonnentcentral, placering på fasad, minimimått 

Min. 

1,0 m 

Min. 

0,5 m 

Öppningsbart 

fönster/ 

ventilationsintag 

0,5-1,0 m 


Fasadskåp 

el 

Skåp för 

abonnentcentral 

Ej i skala 

Min. 0,5 m 

Öppningsbart 

fönster/ 

ventilationsintag/fasadskåp 

el 

Marknivå 


07-01-02 


4 


INA-8 





1 (1) 

Abonnentcentral, klassning av explosionsfarligt område 

Abonnentcentral 

vid 

tryck > 100 mbar 

Abonnentcentral 

sedd framifrån 

Plan över installation med abonnentcentral och gasmätare 

Marknivå 

Gasmätare 

Zon 2 

Område inom vilket brännbar gasblandning 

inte väntas förekomma 

under normal drift och om det likväl förekommer, 

i så fall sannolikt endast sällan 

och kortvarigt. 

Riskämne Naturgas 

Temperaturklass T1 

Explosionsgrupp IIA 

Inom zonmarkerat område ställs speciella 

krav på andra installationer. Vidare får 

öppen eld eller andra tändkällor ej installeras 

eller införas. Ventilationsöppningar får 

ej fi nnas inom zonmarkerat område. 

För ytterligare information kontakta E.ON 

Gas Sverige AB. 

Skylt: ”Förbud mot öppen eld” på skåp. 


Ej i skala 

Tvårörsmätare 

sedd framifrån 

Avluftningsventil 

Obs! Proppen på ventilen får 

ej avlägsnas utan medgivande 

från gasdistributören 

Mätare 

G2,5 

G4 

G6 

G10 

G16 

G25 

Till gasapparat 

En rörsmätare 

Mått A *) 

0,0 m **) 

0,0 m **) 

0,0 m **) 

0,5 m 

0,5 m 

0,6 m 

*) Mått från anslutning(ar) 

på gasmätaren. 

**) Dock får el-uttag, brytare 

och liknande inte placeras 

inom 0,3 meter från 

mätare. 


07-01-02 


4 


INA-8 





1 (1) 



Område inom vilket brännbar gasblandning väntas 

förekomma vid normal hantering. 


Område inom vilket brännbar gasblandning inte 

väntas förekomma under normal drift och om det 

likväl förekommer, i så fall sannolikt endast sällan och 

kortvarigt. 




Inom zonmarkerat område ställs speciella 

krav på andra installationer. Vidare får öppen 

eld eller andra tändkällor ej installeras eller 

införas. Ventilationsöppningar får ej fi nnas 

inom zonmarkerat område. 

För ytterligare information kontakta 

E.ON Gas Sverige AB. 

A 

A 

Cirkulärt 


Filter A 

- DN100 0,5 m 

> DN100 1,0 m 

Ej i skala 


07-01-02 


4 


INA-8 





1 (1) 


A 

A 



inte väntas förekomma under normal drift 

och om det likväl förekommer, i så fall sannolikt 

endast sällan och kortvarigt. 




Inom zonmarkerat område ställs speciella krav på andra 

installationer. Vidare får öppen eld eller andra tändkällor 

ej installeras eller införas. Ventilationsöppningar får ej 

fi nnas inom zonmarkerat område. 

För ytterligare information kontakta E.ON Gas Sverige AB. 

A 


Cirkulärt 

Ej i skala 

Filter A 

- DN100 0,5 m 

> DN100 1,0 m 


07-01-02 



INA-8 





1 (1) 


A 

A 

A 

Ej i skala 

Filter A 

- DN100 0,5 m 

> DN100 1,0 m 



inte väntas förekomma under normal drift 

och om det likväl förekommer, i så fall sannolikt 

endast sällan och kortvarigt. 




Inom zonmarkerat område ställs speciella krav på andra 

installationer. Vidare får öppen eld eller andra tändkällor 

ej installeras eller införas. Ventilationsöppningar får ej 

fi nnas inom zonmarkerat område. 

För ytterligare information kontakta E.ON Gas Sverige AB. 


Cirkulärt 

Plomberas 


07-01-02 



INA-8 




Gaskvalité Sida 

1 (1) 

Naturgas 

Naturgasens innehåll med avseende på sammansättning framgår av EON Gas 

Sverige AB:s varuinformationsblad (säkerhetsblad) för naturgas, vilket kan 

beställas från E.ON Gas Sverige AB. 

Utdrag av varuinformationsbladet för naturgas, normalvärde år 2001 

Övre värmevärde 44,20 MJ/Nm 3 

Undre värmevärde 40,00 MJ/Nm 3 (11,11 kWh) 

Wobbeindex övre 54,8 MJ/Nm 3 

Densitet 0,837 kg/Nm 3 

Godkända gasapparater för denna naturgas är gasapparater provade enligt 

kraven i SS-EN 437 för apparatkategori I, II eller III samt gasfamilj 2H. 

Stadsgas 

Stadsgasens innehåll med avseende på sammansättning framgår av E.ON Gas 

Sverige AB:s varuinformationsblad (säkerhetsblad) för stadsgas, vilket kan 

beställas från E.ON Gas Sverige AB. 

Utdrag av varuinformationsbladet för stadsgas, normalvärde år 2001 

Övre värmevärde 22,89 MJ/Nm 3 

Undre värmevärde 20,71 MJ/Nm 3 ( 5,75 kWh) 

Wobbeindex övre 20,9 MJ/Nm 3 

Densitet 1,05 kg/Nm 3 

Godkända gasapparater för denna stadsgas är gasapparater provade enligt 

kraven i SS-EN 437 för apparatkategori I, II eller III samt gasfamilj 1a. 

Gasol 

E.ON Gas Sverige AB levererar gasol av kvalité propan 95, dess sammansättning 

framgår av E.ON Gas Sverige AB:s specifi kation för propan 95, vilken kan beställas 

från E.ON Gas Sverige AB. 

Övre värmevärde 101,6 MJ/kg vid 101 kPa och 0° C. 

Undre värmevärde 93,5 MJ/Kg vid 101 kPa och 0° C. (25,97 kWh) 

Wobbeindex övre 39,88 MJ/Nm 3 . 

Densitet 507 kg/m 3 . 

Godkända gasapparater för denna gasol är gasapparater provade enligt kraven 

i SS-EN 437 för apparatkategori I, II eller III samt gasfamilj 3P. 

Biogas 

Gaskvalitén för olika biogasanläggningar varierar beroende på om det är deponigas 

eller olika typer av rötgaser och E.ON Gas Sverige AB får kontaktas i varje 

enskilt ärende för att få relevanta data på biogasen från den enskilda specifi ka 

anläggningen. 


Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-9 




Mätning av gas Sida 

1 (1) 

Val av mätmetod och mätanordning görs enligt E.ON Gas Sverige AB:s interna 

anvisningar ”Mätning av gas”. 

Bälgmätare är försedda med en integrerad temperaturkompensering. 

Tabellen nedan sammanfattar vilken utrustning som installeras beroende av 

anslutningstryck och mätarens storlek. 

Val av utrustning 

Anslutningstryck 

Gasmätare Volymvärdesomvandling 

Anmärkning 

1-4 bar Turbin- eller vridkolvmätare T och P 

≤ 0,1 bar Turbin- eller vridkolvmätare 

≥ G40 

T och P 

≤ 0,1 bar Vridkolvmätare G25 T och P 

≤ 0,1 bar Bälgmätare ≤G25 T inbyggd i mätaren * Se nedan 

T=temperaturkompensering 

P=tryckkompensering 

• Gasens tryck i en punkt omedelbart efter fl ödesmätaren beräknas och mäts med 

ett för anläggningen normalt gasfl öde. Om detta tryck skiljer sig mer än 5 mbar 

jämfört med volymvärdesomvandlarens inprogrammerade drifttryck (Anslut- 

ningstrycket) ska tryckkompensering installeras. 

Volymvärdesomvandlare för montage i anläggningar som fjärravläses utrustas 

normalt med GSM-modem och SIM-kort. Alternativ för avläsning framgår av avsnitt 

GM 14 i anvisningarna ”Mätning av gas”. 

E.ON Gas Sverige AB fastställer hur mätningen ska utformas och vilka komponenter 

som ska installeras. 

Installatören drar vid behov fram spänningsmatning från egen grupp i elcentral 

till nyckelbrytare för volymvärdesomvandlare. Nyckelbrytare tillhandahålls av E.ON 

Gas Sverige AB. 


Utarbetad av 

Karl Marforio 

Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-10 




Installation av hushållsapparater Sida 

1 (1) 

Kraven för installation av hushållsapparater fi nns upptagna i Svenska 

Gasföreningens anvisningar ”Installation av hushållsapparater” vilken fi nns 

publicerad på Svenska Gasföreningens hemsida www.gasforeningen.se. 


Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-11 




Installation av restaurangapparater Sida 

1 (1) 

Kraven för installation av restaurangapparater fi nns upptagna i Svenska 

Gasföreningens anvisningar ”Installation av restaurangapparater” vilken fi nns 

publicerad på Svenska Gasföreningens hemsida www.gasforeningen.se. 


Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-12 




CE-märkta gasapparater med effekt 

högst 100 kW 

Kraven för installation av gasapparater fi nns upptagna i Svenska 

Gasföreningens anvisningar ”Installation av CE-märkta gasapparater med 

effekt av högst 100 kW” vilken fi nns publicerad på Svenska Gasföreningens 

hemsida www.gasforeningen.se. 


Sida 

1 (1) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-13 




Installationer för naturgas med systemtryck 

≤ 4 bar 

Sidan 

1. Generella krav 2 

2. Leverans- och anslutningstryck 2 

3. Avsäkring av anläggningar vid arbete med installationer 2 

4. Allmänna kompletterande råd och godtagbara tekniska 3 

lösningar 

4.1 Ledningar i icke inspekterbara utrymmen i bostadshus, 3 

kontorsbyggnader, samlingslokaler och dylikt 

4.2 Avstängningsventil efter avgrening till gasspis 3 

i villainstallationer 

4.3 Tätningsmaterial 3 

4.4 Svetsning och svetsprocedur 4 

4.5 Lödning och lödarprövning 7 

5. Kompletterande riktlinjer för installationer i skolsalar 8 

och laboratorier 

6. Kompletterande riktlinjer för installation av hushållsgrillar 9 

och terrassvärmare för utomhusplacering 

7. Kompletterande riktlinjer för installation av värmare för 10 

kommersiell användning för utomhusplacering 

8. Kompletterande riktlinjer för industriella installationer, 11 

panncentraler och dylikt 

Sida 

1 (11) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-14 





≤ 4 bar 

1. Generella krav 

Naturgasinstallationer med systemtryck ≤ 4 bar ska konstrueras och utföras 

enligt reglerna i EGN. 

1.1 Installationer i bostadshus, kontorsbyggnad, samlingslokal eller dylikt 

Ovanstående installationer får inte ha ett högre drifttryck än 100 mbar. Kravet 

gäller även kontorsbyggnad i annan byggnad, avsnitt 7.1 i EGN. 

1.2 Industriella installationer, panncentraler eller dylikt 

Industriella anläggningar ska utformas enligt kraven i EGN med beaktande av de 

kompletterande riktlinjer som fi nns under avsnitt 8. Se anmärkning 1 sidan 10. 

Innan trycksatta anordningar typ pannor tas i bruk ska en riskbedömning enligt 

AFS 2002:1 ha genomförts av brukaren. Se anmärkning 2 sidan 10. 

2. Leverans- och anslutningstryck 

I den tekniska bilagan till kundavtalet fi nns uppgifter på det leverans- och 

anslutningstryck som installationen ska dimensioneras för. 

Exempel på vanliga leverans- och anslutningstryck fi nns i kapitel 6 sidan 2. 

För panncentraler och industri görs en individuell bestämning av leveranstrycket 

med avseende på anläggningens effekt- och processkrav. 

För en villamätare (bälggasmätare) är tryckfallet normalt cirka 0,5 mbar. I större 

fastigheter är det cirka 1-1,5 mbar över gasmätaren. 

Enklare installationer typ villor, bostadshus, mindre panncentraler, restauranger 

och mindre industrier kan dimensioneras enligt nedanstående hjälpmedel, vilka 

fi nns som bilagor. 

Hjälpmedel för omvandling av KWh till Nm 3 , bilagor Tabeller och diagram. 

Hjälpmedel angående dimensionering av gasledning, bilagor Tabeller och diagram. 

3. Avsäkring av anläggningen vid arbete med installationer 

Vid arbete på installationer som är anslutna till trycksatt servis ska okontrollerad 

utströmning av gas förhindras enligt nedan. 

• Blindspade placeras efter huvudavstängningsventil. 

• Huvudavstängningsventilen förses med tätningspropp. 

Huvudavstängningsventilen ska alltid förreglas (låsas) i stängt läge och skyltas 

med texten ”Arbete pågår”. 

3.1 Arbete i bostadshus där två eller fl era anläggningar (t. ex. spisar) är berörda 

Vid arbeten som kräver att gastillförseln helt eller delvis avbryts i fastigheter med 

två eller fl era anläggningar (t. ex. spisar) ligger följande åtagande på installatören. 

Sida 

2 (11) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-14 





≤ 4 bar 

Åtgärder före stängning av gastillförsel 

• Skylt, ”gasavbrott …” monteras minst tre dagar innan påbörjat arbete (skylten 

tillhandahålls av E.ON Gas Sverige AB). Skylten placeras väl synlig vid fastig- 

hetens samtliga in- och utgångar. 

• Kontrollera fastighetens anslutningspunkter till servisledning (kan i vissa fall 

vara mer än en). 

• Gasavstängningen ska göras med fastighetens huvudavstängningsventil, 

stängning med servisventil får endast utföras av E.ON Gas Sverige AB. 

• Installationsanmälan inlämnad till E.ON Gas Sverige AB. 

Åtgärder före återinkoppling av anläggningar 

• Avropa installationsbesiktning med E.ON Gas Sverige AB. 

• Tryck- och täthetskontroll utförs (för att säkerställa att alla gasapparater är 

avstängda). 

• Huvudavstängningsventilen öppnas sakta. 

4. Kompletterande råd och godtagbara tekniska lösningar 

Nedanstående råd och godtagbara tekniska lösningar gäller för installationer 

där E.ON Gas Sverige AB är gasdistributör. 

4.1 Ledningar i icke inspekterbara utrymmen i bostadshus, kontorsbyggnader, 

samlingslokaler och dylikt. (EGN 7.3.6) 

Installation kan utföras genom skarvningsfria kopparrör i gastätt fl exibelt skyddsrör 

av polyeten. Kopparröret tätas mot skyddsröret i den ena anslutningen och 

lämnas öppet för ventilation i den andra anslutningen. Spikskydd används där det 

fi nns risk för skador. Tätning mellan gasrör och skyddsrör utförs med fogmassa 

eller tätningshylsa. 

Egenkontroll omfattande materialkontroll och tryckprovning av kopparröret ska 

alltid utföras före inbyggnaden. Täthetsprovning ska utföras vid cirka 150 mbar. 

Till ovanstående kan mjuka plastisolerade kopparrör användas som medger rördragning 

utan skarvar på grund av att kopparrören fi nns att tillgå i rullar på längder 

mellan 50 meter till 25 meter beroende på kopparrörets dimension. 

4.2 Avstängningsventil efter avgrening till gasspis i villainstallationer (EGN 7.4.1) 

För villainstallationer med både panna och gasspis rekommenderas att det sätts 

en avstängningsventil i ledningen omedelbart efter avgreningen till gasspisen. 

4.3 Tätningsmaterial (EGN 8.6.10 

Elastiska packningsmaterial ska uppfylla kraven i SS-EN 682 med beaktande av 

packningens driftstemperatur. (Harmoniserad standard under byggdirektivet). 

I avvaktan på att ovanstående standard har blivit implementerad av leverantörerna 

av elastiska packningsmaterial, får beprövade tätningsmaterial för naturgasinstallationer 

användas enligt nedan. 

Sida 

3 (11) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-14 





≤ 4 bar 

Packningar 

• G-ST, G-ST profi l av gummi med stålkärna, tillverkare Kroll & Ziller. 

• Klingersil C-4400, syntetfi ber, gummi och oorganiskt fyllnadsmaterial tillverkare 

Eurosil. 

• 2349 Flexicarb, 2348 Flexifol NA expanderande grafi t med kärna av nickelfolie 

eller rostfri stål plåt, tillverkare Bernhard M Bergman. 

• Sealfl ex typ 4, spirallindat stålband, expanderande grafi t och styrring, tillverkare 

Sealpool service. (Lämplig mellan stålfl änsar) 

• Specma Grafi te N, kolfi ber och Nitrilgummi, tillverkare Specma. 

Gängtejp, lin, gängpasta och tätningsmedel. 

Gängtejp, gängpasta och tätningsmedel ska vara DIN eller DVGW godkänt eller 

motsvarande. 

Gängtätning 

• Chesterton Golden Tap. 

• Chesterton fl ytande + lin. 

• Locher Pasta + lin. 

4.4 Svetsning och svetsprocedurer (EGN 9.2) 

Svetsning utförs enligt kraven i EGN. Tillverkaren (installatören) ansvarar för att 

erforderliga svetsprocedurer och svetsarprövningar är kvalifi cerade och giltiga i 

samband med uppstart av installationsarbeten. 

Dessa anvisningar är avsedda som en hjälp åt den som ska granska redovisade 

handlingar och innehåller inga krav utöver de som anges i EGN. 

1. Beskrivning och granskning av svetsprocedur 

Svetsprocedurer som används av behöriga installatörer uppfyller kraven i SS-EN 

288-3 eller SS- EN ISO 51416-1. Dessa standarder innebär att svetsproceduren har 

kvalifi cerats för det svetsande företaget och att resultatet av mekaniska prov och 

oförstörande provning har sammanställts i en rapport, WPAR eller WPQR. Denna 

rapport ska vid anfordran lämnas till besiktningsmannen. 

1.1 WPS (welding procedure specifi cation) som används på arbetsplatsen ska innehålla 

erforderlig information över hur svetsningen ska utföras med hänvisning till 

WPAR eller WPQR. WPS kan även vara försedd med stämpel eller påskrift från kontrollorgan, 

vilket anger att svetsproceduren är granskad enligt kraven i AFS 1999:4 

(PED). 

1.2 Information på WPS som anger vad den gäller för: 

• Materialgrupp 

• Beskrivning av svets, bland annat antal strängar, svetsmetod, och elektrod/ 

tillsatsmaterial samt arbetsparametrar (DC±, A, V). 

• Giltighetsområde, det vill säga diameter och godstjocklek 

Sida 

4 (11) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-14 





≤ 4 bar 

Vid granskning av svetsprocedur ska besiktningsmannen kontrollera att vald 

WPS är lämplig för de svetsar som ska utföras. 

WPS är endast giltig för det svetsande företag som har kvalifi cerat proceduren. 

1.3 Materialgrupp 

1.3.1 Materialgrupperna har ändrats efter utgivningen av SS-EN 288-3 till den nya 

indelning som tillämpas i till exempel SS-EN 13480-2 (Industriella rörledningar) och 

i SS-EN ISO 15614-1 för kvalifi cering av svetsprocedurer. (I dessa nya EN-standarder 

hänvisar man till materialtabell CR ISO 15608:2000.) 

Kolstål enligt EGN tillhör grupp 1 oavsett standarder ovan, men för rostfritt (det vill 

säga austenitiskt med högst 19 procent krom) är beteckningen grupp 9 i SS-EN 288- 

3 respektive grupp 8.1 i de nya standarderna. Eftersom svetsprocedurer som är kvalifi 

cerade enligt SS-EN 288-3 får användas utan tidsbegränsning i framtiden, måste 

man ta hänsyn till dessa skillnader vid bedömning av WPS. 

1.3.2 För kolstål enligt EGN ska WPS referera till grupp 1.1 (sträckgräns upp till och 

med 275 N/mm 2 ) eller till både grupp 1.1 och grupp 1.2 (större än 275 men högst 

360 N/mm 2 ). 

Vid procedurprovning har gjorts kontroll av bland annat slagseghet som redovisas 

på PAR/WPQR. För rör med tjocklek högst 10 mm behöver man vid granskning av 

WPS för 4 bars installationer inte göra uppföljning av detta. Lägsta (eller högsta) 

användningstemperatur brukar inte anges på WPS. 

1.3.3 För rostfria material enligt EGN ska WPS hänvisa till grupp 9 (SS-EN 288-3) 

respektive grupp 8.1 (se 2.4.1 ovan). 

1.3.4 För blandskarv krävs WPS som refererar till både grupp 1 och 9 (motsvarar 

grupp 1.1 mot 8.1). 

1.4 Beskrivning av svets 

På WPS ska framgå att den är avsedd för stumsvets och/eller kälfog. 

WPS ska alltid ange rätt tillsatsmaterial, det vill säga man får inte byta fabrikat 

eller välja elektrod med annan beteckning, utan i så fall ska WPS rättas. Detta 

gäller även för olika tjocklekar på elektroder. 

1.5 Giltighetsområde 

Bedömningen av giltighet för WPS avser både dimension och godstjocklek. De 

intervall som svetsproceduren är kvalifi cerad för ska fi nnas angivna på WPS. 

Sida 

5 (11) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-14 





≤ 4 bar 

1.6 Svetsprocedurer enligt äldre regelverk 

Om installatör vill utföra svetsarbete enligt tidigare regler för svetslicens ska man 

först vända sig till kontrollorgan för att erhålla WPS. Bedömning eller granskning 

ska inte ske i samband med montage. Likaså om man önskar tillämpa utländska 

regler, till exempel AD-Merkblätter eller ASME. 

1.7 Svetsmetoder 

Följande metoder är de vanligaste för användning enligt EGN: 

111 MMA, belagd elektrod. Tillsatsmaterial med beteckning B = basisk 

141 TIG 

131 MIG 

135 MAG 

136 MAG, rörelektrod. Tillsatsmaterial med beteckning B = basisk. 

Kombinationer, till exempel 

141/111 TIG som rotsvets, MMA som täcksträng/-ar 

131/136 MIG/MAG 

2 Svetsarprövning 

2.1 Svetsarens kompetens ska vara prövad och certifi erad med intyg enligt 

SS-EN 287-1. 

2.2 Tidpunkt sedan provet gjordes får vara högst två år och svetsning ska ha utförts 

under de senaste sex månaderna, vilket arbetsgivaren ska intyga genom påskrift 

nederst på certifi katet. 

Godkänd tvåårsförlängning intygas genom påskrift av kontrollorgan. 

2.3 Det fi nns två olika utgåvor av intyg enligt SS-EN 287-1, 1992 och 2004. Båda 

utgåvorna ska godtas. Observera att helt olika beteckningar används för materialgrupper 

jämfört med de båda utgåvorna. 

2.4 Material 

2.4.1 För svetsning av kolstål: 

Intyg enligt SS-EN 287-1:2004 ska ange grupp 1 respektive W01 (1992). 

2.4.2 För svetsning av rostfritt: 

Intyg enligt SS-EN 287-1:2004 ska ange grupp 8.1 respektive W11 (1992). 

2.4.3 Blandskarv rostfritt/kolstål 

Svetsarprövning enligt SS-EN 287-1:2004 för grupp 8.1 kvalifi cerar även för blandskarv, 

rostfritt mot kolstål, det vill säga även W11 (1992) kvalifi cerar för blandskarv. 

Sida 

6 (11) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-14 





≤ 4 bar 

2.5 Tillsatsmaterial 

Svetsaren får använda alla fabrikat av tillsatsmaterial och skyddsgas och så vidare 

som anges i de materialgrupper som svetsarprövningen är giltig för. 

2.6 Svetsmetod, dimensioner och svetstyp 

Intyg enligt SS-EN 287-1 anger vilken svetsmetod respektive vilka dimensioner 

(diameter och godstjocklek) som svetsarprövningen är giltig för. Dessutom ska 

det fi nnas hänvisning till: 

• rör, betecknas T 

• stumsvets, BW 

• kälsvets, FW. 

2.7 Svetslägen 

2.7.1 På intyg enligt SS-EN 287-1 anges genom olika beteckningar vilka svetslägen 

som svetsaren är kvalifi cerad för, se tabell i bilaga 3! Om läge H-L045 är angivet på 

intyget är svetsaren kvalifi cerad för alla lägen. 

2.7.2 Beteckningen ss-nb ska vara angiven på intyget, eftersom detta visar att 

svetsaren är kompetent att utföra stumsvets från en sida utan rotstöd. 

Bilagor 4 och 5 kan användas vid granskning av svetsarprövning och svetsläge för 

användning enligt EGN. 

4.5 Lödning och lödarprövning (EGN 9.3) 

Enligt EGN får hårdlödning endast utföras på gasinstallationer av kopparrör och 

då med nedanstående begränsningar, högst DN 50 om systemtrycket är högst 

100 mbar eller högst DN 25 om systemtrycket är högst 4 bar, med kadmiumfritt 

lod (Cd = 0 procent) och med minst 3 procent silver (Ag 3) 

1. EON Gas Sverige AB:s riktlinjer angående lödning 

• Dimensioner för fogarna som ska lödas ska framgå av de dokument som redo- 

visas vid föranmälan. 

• Lödarens lödarkompetens med lödarprocedurspecifi kation (BPS) ska redovisas 

i föranmälan. 

• Lödarkompetens ska vara prövad enligt SS-EN 13133 och som ett minimum 

omfatta röntgen och visuell kontroll enligt SS-EN 12799 och vara certifi erad 

med intyg enligt kraven i SS-EN 13133. 

• Tidpunkt sedan provet gjordes får vara högst tre år, vilket ska framgå av 

certifi katet. 

• Lödningen ska utföras enligt den lödningsprocedur som lödaren har certifi kat 

för. 

Sida 

7 (11) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-14 





≤ 4 bar 

2. Lödarprocedurspecifi kation (BPS) 

• Beskrivning över hur lödning ska göras, lödprocedur, som kallas BPS (brazing 

procedure specifi kation) ska vara uppställd enligt SS-EN 13134. För lödning i gasinstallation 

enligt dessa anvisningar är det tillräckligt med en pBPS. Det vill säga det 

fi nns inget krav på att BPS ska vara verifi erat genom övervakad provning och certifi 

erat av kontrollföretag. 

• Bilaga 3 kan används vid granskning och kontroll av förutsättningarna för 

lödning. 

3. Beaktande av brandrisken 

Oxybränngaslåga används vid lödning, vilket medför att brandrisken ska beaktas 

och då särskilt i trånga och/eller brandfarliga omgivningar. 

OBS! att tillstånd kan krävas för hetarbete. 

4. Kontroll av färdig lödning 

• Fogen kontrolleras okulärt och den ska vara jämn och utan defekter. Rakhet och 

instickslängd ska vara utförda enligt angivna mått. 

• Täthetskontroll ska alltid göras. 

5. Kompletterande riktlinjer för installationer i skolsalar och laboratorium 

Installationer i skolsalar och laboratorielokaler ska utföras enligt kraven i EGN med 

tillägg av dessa kompletterande riktlinjer. 

Högsta anslutningstryck 

Anslutningstrycket får vara högst 20 mbar. 

Rörledningar 

Gasledning ska förläggas så att den är skyddad mot skadegörelse, kontakt med 

syror eller andra kemiska ämnen. Rören ska vara tydligt märkta så att risken att 

förväxla med andra rör minimeras. 

Säker avstängning 

I varje sal eller lokal där gasen brukas, ska det fi nnas en lättåtkomlig huvudavstängningsventil 

(kulventil). Märkskylt ska placeras vid ventil med texten ”Huvudavstängningsventil 

för naturgas”. 

Efter huvudavstängningsventilen ska det monteras utrustning för automatisk 

täthetskontroll. Denna utrustning känner av att alla gasuttag i lokalen är stängda 

innan gas släpps på. Täthetskontrollen innehåller, nödstopp, nyckellås, magnetventil, 

tryckvakt/tryckvakter och indikeringar som visar status. 

Nyckellås och nödstopp ska placeras på lämplig plats där ansvarig person har uppsyn. 

Magnetventilens öppningstid ska begränsas med tidur. 

Sida 

8 (11) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-14 





≤ 4 bar 

Gasapparater 

Gasapparater som omfattas av gasapparatdirektivet ska vara CE-märkta. För 

naturgas är det kategori 2H och för stadsgas är det kategori 1a eller 1c. 

Laboratoriebrännare (bunsenbrännare) omfattas inte av kraven på CE-märkning. 

Kontroll 

Besiktningsman utför kontroll av färdig installation. Återkommande kontroll ska 

utföras med 1-års intervall. 

6. Kompletterande riktlinjer för installationer av hushållsgrillar och terrassvärmare 

för utomhusplacering 

Allmänt 

Installationer av hushållsgrillar och terrassvärmare ska utföras enligt kraven i EGN 

med tillägg av dessa kompletterande riktlinjer. 

Högsta anslutningstryck 

Anslutningstrycket får vara högst 20 mbar. 

Ledningar och slangar 

Gasledning ska förläggas så att den är skyddad mot skador. Gasledning avslutas 

i nära anslutning till förbrukningsstället. Ledningen ska vara tydligt märkt. Vid uttagspost 

ska det fi nnas avstängningsventil med markeringsskylt. 

Apparat som är fl yttbar får vara ansluten med slang som har en högsta innerdiameter 

av 20 mm. 

Slang ska vara godkänd enligt EGN. Slang får inte vara längre än nödvändigt. Finns 

det behov av en slang längre än 1,5 meter, ska en slangbrottsventil vara monterad 

vid uttaget. 


Avstängningsventil monteras på avtagssticket efter mätaren. Det kan vara i 

gasskåpet eller i byggnaden. Märkskylt ska placeras vid ventilen med texten 

”Avstängningsventil för naturgasuttag utomhus”. 

Uttagspost ska ha manuell avstängningsventil och kopplingsdon för slang. 

Alternativt får särskild så kallad stickdosa användas. Sådan stickdosa ska automatiskt 

stänga av gasen då slangen kopplas bort och dessutom ha en inbyggd slangbrottsventil. 

Uttaget ska vara märkt med ”Uttag med naturgas”. 

Sida 

9 (11) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-14 





≤ 4 bar 

Gasapparater 

Terrassvärmare och gasgrillar omfattas av gasapparatdirektivet, vilket innebär 

att de ska vara CE-märkta och avsedda för naturgas kategori 2H. 


Besiktningsman utför kontroll av färdig installation. 

7. Kompletterande riktlinjer för installation av värmare för kommersiell 

användning för utomhus placering 

Allmänt 

Installationer av värmare för kommersiell användning ska utföras enligt kraven i 

EGN med tillägg av dessa kompletterande riktlinjer. 

Anslutningstryck 

I gasnät med tryck 1-4 bar är det lämpligt med anslutningstryck på 100 eller 50 

mbar. Gäller det gasnät med 100-50 mbars tryck är det lämpligt med 50 mbars anslutningstryck. 

Ett högre anslutningstryck än 20 mbar förenklar rördragning och 

ger en bättre prestanda på värmarna. 


Gemensam huvudavstängningsventil ska fi nnas för värmarna. 

Huvudavstängningsventilen (kulventilen) ska placeras så att den är lättåtkomlig. 

Märkskylt ska placeras vid ventil med texten ”Huvudavstängningsventil för naturgasvärmare”. 

I installationer med fl er än 5 värmare skall det monteras utrustning för automatisk 

täthetskontroll. Denna utrustning känner av att alla gasvärmare är stängda innan 

gas släpps på. Täthetskontrollen innehåller, nödstopp, nyckellås, magnetventil, 

tryckvakt/tryckvakter och indikeringar som visar status. 

Nyckellås och nödstopp ska placeras på lämplig plats där ansvarig person har 

uppsyn. 

Gasapparater 

Gasapparater som omfattas av gasapparatdirektivet ska vara CE-märkta. För naturgas 

är det kategori 2H. 


Besiktningsman utför kontroll av färdig installation. Återkommande kontroll ska 

utföras med 6-års intervall. 

Sida 

10 (11) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-14 





≤ 4 bar 

8. Kompletterande riktlinjer industriella installationer, panncentraler och dylikt 

Utöver kraven i EGN ska nedanstående beaktas vid utformning av industriella 

installationer: 

• Hantering av andra brandfarliga varor eller farliga ämnen. 

• Komponenter ska väljas med beaktande av korrosionsrisken på grund av miljön. 

• Material i rör, rördelar och komponenter ska väljas med beaktande av ytter- 

temperatur. 

• Eventuella behov av kondensisolering av ledningen på grund av kall gas vinter- 

tid. 

• Möjligheten till framtida kontroller av installationen. 

• Möjligheter att göra gaslöst genom att avlufta och spola ledningarna. 

• Insättning av sektioneringsventiler inför framtida utbyggnader eller ombygg- 

nader. 

• Installationer med ”Gaseldade strålningsvärmare för montering i tak för andra 

ändamål än hushållsbruk” får utföras enligt kraven i montageanvisningen och 

SS-EN 13410. Kraven i nämnda standard omfattar ventilationskrav och maximal 

effekt per volymenhet av installationsrummet. 

Anmärkning 

Anmärkning 1: Installationer där arbetsmiljöverkets föreskrifter gäller. 

Anmärkning 2: För villor gäller inte AFS 2002:1. 


Sida 

11 (11) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-14 




Gasolinstallationer Sida 

1 (1) 

Allmänt 

Installationer avsedda för eldning med gasol (Propan 95 eller gasol/luftblandningar) 

i gasfas ska utföras enligt reglerna i EGN tillsammans med nedan angivna 

tilläggskrav. 

Abonnentcentral och installation 

Om abonnentcentral eller ledning kan utsättas för klimatiska temperaturer 

(exempelvis utomhusplacering) och trycket överstiger 100 mbar, ska risken för 

återkondensering beaktas. Se EGN kapitel 7. 

Om återkondensering inte kan uteslutas, ska abonnentcentral och/eller ledningar 

skyddas via isolering, uppvärmning, placering i uppvärmt utrymme eller motsvarande. 

Klimatförhållande i södra Sverige innebär att återkondensering måste 

påräknas om trycket överstiger 1 bar. Se även EGN kapitel 5. 

Gasol kan innehålla eventuella destillationsrester (olja), vilket ska beaktas vid 

utformning av abonnentcentral och övrig installation. Till exempel impulsledningar 

ska vara anslutna på ovansida rör. 

Golvbrunn 

Om golvbrunn fi nns i pannrummet eller annat utrymme där ledning passerar, ska 

tillses att vattenlåset inte torkar ut. 

Ventilation 

Vid användning av gasol är det särskilt viktigt att tillse att god ventilation fi nns och 

fungerar. Till- och frånluftsdon ska vara placerade så att hela utrymmet ventileras. 

Gasvarnare 

Några generella krav att installera gasvarnare fi nns inte. 


Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-15 




Biogasinstallationer Sida 

1 (2) 

Allmänt 

Installationer med ett högsta tryck av 4 bar avsedda för biogas ska utföras enligt 

reglerna i EGN med beaktande av de olika biogasernas egenskaper och nedan 

angivna tilläggskrav. 

Biogasen delas in i tre huvudgrupper med olika egenskaper: 

• Deponigas. 

• Rötgas. 

• Motorbränsle-Biogas som bränsle till snabbgående ottomotorer. (SS 15 54 38). 

Obs! Dock att den sistnämnda är naturgas föreskriftmässigt. 

En närmare beskrivning av de olika biogaserna och deras egenskaper fi nns i SGF 

Biogasanvisning. 

Tillstånd 

Installationer avsedda för biogas erfordrar hanteringstillstånd. 

Ansökan om hanteringstillstånd 

Ansökan om ”hanteringstillstånd” görs hos byggnadsnämnden som ska remittera 

ansökan till Räddningsverket. För att påskynda processen för att få hanteringstillstånd 

bör en kopia av ansökan sändas till Räddningsverket Avdelning för olycksförebyggande 

verksamhet (OFA) Enheten för brandfarliga och explosiva varor (bex) 

för information. 

Ansökan skall innehålla följande: 

• Vem som är anläggningsinnehavare. 

• Fastighetsbeteckningen. 

• Ritning över installationen. 

• Medium: Biogas. 

• Biogasens användningsområde: Till exempel uppvärmning. 

• Utförandekrav på installationen: EGN. 

• Namn på föreståndaren (senast i samband med avsyningen). 

• Underskrift av fi rmatecknaren hos företaget som avser att driva anläggningen. 

Abonnentcentral och installation 

Biogasens egenskaper såsom vatteninnehåll och aggressivitet ska beaktas vid 

utformning av abonnentcentral och övrig installation. Till exempel impulsledningar 

ska vara anslutna på ovansida rör. 

Antingen ska det säkerställas att gasen alltid är torr eller också ska installationen 

utformas så att vattenutfällning inte medför risker. 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-16 




Biogasinstallationer Sida 

2 (2) 

Risker vid leveransavbrott (lågt tryck) ska särskilt beaktas. 

Vid utformning av förbränningsutrustningen (gas/luftblandning) ska hänsyn till 

varierande energiinnehåll i gasen beaktas. 

Material 

Vid fuktig gas ska korrosionsbeständigheten hos aluminium och aluminiumlegeringar 

beaktas. 

Koppar och kopparlegeringar får användas endast om svavelföroreningar och 

klorider kan begränsas så att skadlig påverkan inte uppstår. EGN kapitel 8. 


Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-16 




Stadsgasinstallationer Sida 

1 (1) 

Inledning 

I de centrala delarna av Malmö fi nns fortfarande delar av det gamla stadsgasnätet 

i drift. Den så kallade stadsgasen består numera av en blandning av 51,9 procent 

naturgas och 48,1 procent luft och har ett högsta tryck på 13 mbar. E.ON Gas 

Sverige AB har beslutat att detta stadsgasnät i etapper, under en tioårsperiod, ska 

konverteras till ett naturgasnät. Konverteringen beräknas bli klar år 2010. 

Dimensionerande trycknivå för installationen 

Installationer anslutna till stadsgasdistributionssystemet ska dimensioneras för 

ett lägsta ingångstryck av 10 mbar. 

I de fall installationens gasapparat behöver ett högre tryck, måste installationen 

kompletteras med en tryckhöjningsfl äkt. 

Ändring av stadsgasinstallationer 

Ändring eller ombyggnad av stadsinstallationer ska utföras enligt kraven i EGN. 

Reparation av stadsgasinstallationer 

Mindre reparationer av stadsgasinstallationerna får utföras genom att återställa 

installationen till sitt ursprungliga utförande (enligt de regler om utförande som 

gällde då installationen byggdes). 

Konvertering av stadsgasinstallationer 

Stadsgasinstallationer får konverteras till naturgasinstallationer om 

följande iakttas: 

• Installationen ska täthetskontrolleras vid 30 mbars tryck. 

• Anslutna apparater ska byggas om för naturgas. 

• Apparaterna ska injusteras och kontrolleras efter ombyggnaden 

med avseende på funktion och förbränning. 

Anmärkning: Karta över vilka områden i Malmö som har stadsgas kan beställas 

från E.ON Gas Sverige AB. 


Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-17 




Installationer för energigas med systemtryck 

> 4 bar 

Tillstånd 

Hanteringstillstånd fordras för dessa installationer. Av hanteringstillståndet 

framgår de krav som gäller för uppförande och drift av anläggningen. 

Ansökan om hanteringstillstånd 

Ansökan om ”hanteringstillstånd” görs hos byggnadsnämnden som ska remittera 

ansökan till Räddningsverket. För att påskynda processen att få hanteringstillstånd 

bör en kopia av ansökan sändas till Räddningsverket Avdelning för brandfarliga 

och explosiva varor i Solna för information. 

Eftersom beslutet om hanteringstillstånd bygger på ansökan och att uppgifterna 

i ansökan blir en del av villkoren i hanteringstillståndet, behövs en noggrann projektering 

av anläggningen innan ansökan om hanteringstillstånd lämnas in. I samband 

med projekteringen bör också Räddningsverkets enhet för brandfarliga och 

explosiva varor kontaktas för att fastställa vilka krav de ställer på anläggningen 

och eventuellt om Räddningsverket behöver göra en syn på platsen vid den planerade 

anläggningen. I samband med denna process ska också klarställas vad 

ansökan om hanteringstillstånd ska innehålla. 

Ansökan ska i regel innehålla följande: 

• Plankarta som visar anläggningen i förhållande till omgivande bebyggelse, när- 

belägen industri etc. Områdets topografi ska framgå. 

• Skiss som visar anläggningsområdet, till exempel hur byggnader, cisterner och 

parkeringsplatser avses förläggas. 

• Ritningar över byggnader där brandfarliga varor ska hanteras. För byggnader 

ska framgå 

– dess yttre utformning (fasadritning). 

– dess funktion och rummets funktion. 

– uppgifter om utrymningsvägar, brandcellsindelning och brandteknisk klass 

och 

– ventilationsutformning, till- och från luftdonets placering, luftomsättning 

och tryckförhållanden. 

• Processbeskrivning av den planerade verksamheten, till exempel från anbuds- 

underlaget. 

• Riskutredning/riskanalys. 

• Vilka föreskrifter och tekniska krav anläggningen ska konstrueras och uppföras 

efter. 

• Sammanställda drift- och skötselinstruktioner. 

• Sammanställning om de brandfarliga varornas namn, klass och mängder 

i varje rum, cistern etc. 

• Klassningsplaner. 

• Namnet på föreståndaren (senast i samband med avsyningen). 

• Underskrift av fi rmatecknaren hos företaget som avser driva verksamheten. 

Ansökan om bygglov och hanteringstillstånd lämnas in samtidigt. 

Sida 

1 (6) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-18 





> 4 bar 

Föreskrifter, harmoniserade standarder och anvisningar 

I samband med projekteringen ska fastställas vilka föreskrifter och andra tekniska 

krav som gäller för konstruktion och uppförande av anläggningen. 

Nedan fi nns uppräknat de allmänna kraven: 

Föreskrifter 

• Sprängämnesinspektionens föreskrifter om cisterner, gasklockor, bergrum och 

rörledningar för brandfarlig gas, SÄIFS 2000:4. (Naturgas och biogas som upp- 

fyller kraven i SS 15 54 38). 

• Arbetsmiljöverkets föreskrift om tillverkning av vissa behållare, rörledningar 

och anläggningar, AFS 2005:2 (Gasol och biogas som inte uppfyller kraven 

i SS 15 54 38). 

• Sprängämnesinspektionens föreskrift om förbudsanslag och varningsanslag 

samt märkning av rörledningar vid hantering av brandfarliga varor, SÄIFS 1996:3. 

• Statens räddningsverks föreskrift om riskområde vid hantering av brandfarliga 

gaser och vätskor, SRVFS 2004:7. 

• Statens räddningsverks föreskrift om skriftlig redogörelse för brandskyddet, 

SRVFS 2003:10. 

• Arbetsmiljöverkets föreskrift om tryckbärande anordningar, AFS 1999:4. 

• Arbetsmiljöverkets föreskrift om utrymningsväg, AFS 1999:3. 

• Arbetsmiljöverkets föreskrift om maskiner och vissa andra tekniska anordningar, 

AFS 1993:10. 

• Arbetsmiljöverkets föreskrift om utrustning för explosionsfarlig miljö AFS, 1995:5. 

• Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrift och allmänna råd, ELSÄK-FS 2004:1. 

• Elsäkerhetsverkets föreskrift om elektrisk utrustning avsedd för explosionsartad 

miljö, ELSÄK-FS 1995:6. 

Harmoniserade standarder och anvisningar 

• SEK-Handbok 426 Klassning av explosionsfarliga områden – Riskområden med 

explosiv gasblandning. 

• SEK-Handbok 427 Elinstallation i explosionsfarliga områden – Riskområde med 

explosiv gasblandning. 

• SS-EN 13480 Industriella rörledningar av metalliskt material (se anmärkning 1). 

• SS-EN 13445 Tryckkärl. 

• SS-EN 12952 Vattenrörspannor och hjälpinstallationer. 

• SS-EN 12953 Eldrörspannor. 

• Biogasanvisningar BGA 05, SGF (se anmärkning 2). 

Till ovanstående tekniska krav ska också läggas de eventuella miljökrav som anläggningen 

omfattas av enligt miljöbalken och Lag om åtgärder för att förebygga 

och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. 

Sida 

2 (6) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-18 





> 4 bar 

Bilaga 

Jämförelse mellan kraven i EGN och SS-EN 13480. 

Anmärkning 1: Se även jämförelser mellan krav enligt EGN och SS-EN 13480, av 

vilken det framgår att EGN uppfyller kraven i SS-EN 13480. I ansökan om hanteringstillstånd 

måste dock stå SS-EN 13480 av formell orsak på grund av att EGN 

tillämpningsområde är högst 4 bar. 

Anmärkning 2: I Biogasanvisningen fi nns upptaget vilka krav Räddningsverket 

ställer på avstånd mellan anläggningar för hantering av brandfarlig vara och omgivningen 

och mellan olika delar av anläggningen. 

Sida 

3 (6) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-18 





> 4 bar 

Industriella rörledningar över 4 bar – jämförelse mellan krav enligt EGN 

och EN 13480. Tabell 9:5-1, EN 13480-5 

Kontrollpunkter EGN, 

avsnitt 

1 P&I-diagram - 

12 

2 Systembeskrivning med 

konstruktions- och driftsförutsättningar 

3 Layout och detaljritningar 

av rörsystem 

4 Detaljlistor över rör och 

rördelar, armatur med ref. 

till standarder, material, 

dimensioner o.s.v. 

5 Materialcertifikat för utrustning 

och tillsatsmaterial 

6 Dokumentation för övrig 

utrustning såsom armatur, 

säkerhetsanordningar o.s.v. 

7.3, 7.4, 

7.6 

7.3, 10, 

11 

EN13480-5, 

avsnitt 

6.2 

- 

> DN100 DN32- 

DN100 

R R T 

- R R T 

6.2 

6.3.1 

R R T 

8, 10 6.2 R T T 

8 7.2.2 R T T 

7.4, 7.6 6.3.1 R T T 

7 Svetsprocedurer, 

kompetenser 

9 6.2.3 R T T 

8 Oförstörande provning 15.3.5 6.2.2 

8.8 

R R 0 

9 Värmebehandling - 6.2.2 R R 0 

10 Tryck- och täthetsprovning 15.6 6.2.2 R R T 

11 Märkning och spårbarhet 8.4 del 4: 

11.2 

R R R 

12 Bedömning av 

konstruktion 

15.2 6.5 R R 0 

13 Bedömning av 

överensstämmelser 

för rörinstalltion 

15.7 10 R R 0 

14 Tryckprovningscertifikat, 

slutlig provning 

15.3 9.3.4 R R 0 

15 Tillverkardeklaration 

(CE-märkningen) 

15.1 10 R R 0 

16 Driftsinstruktioner 15.7 9.5.3 R R R 

17 Drift, underhåll, reparation 16 - 

Krav enligt SS-EN 13480-5 

R=Redovisning krävs av tillverkaren 

T=Tillverkaren är inte skyldig att redovisa detta moment 

0=Ingår ej 

DN25 och 

mindre 

(”8§) 

Sida 

4 (6) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-18 





> 4 bar 

Kommentarer till punkterna i tabellen: 

1. P&I-diagram 

Vid granskning av P&I-diagram ska riskutredning (riskanalys) och funktionsbeskrivning 

fi nnas tillgänglig. Vid granskningen bedöms riskområden och krav på Exklassning 

enligt EGN kapitel 12. 

Förutom kraven i NGSA fi nns vägledning för till exempel kompressorinstallationer 

i SGFs Anvisningar för tankstationer för metangasdrivna fordon. Gasolinstallationer 

ska följa krav enligt SGA respektive MGA. 

2. Systembeskrivning med konstruktions- och driftsförutsättningar 

Driftområden ska vara beskrivna så att alla driftfall täcks in. För kompressor- och 

kraftverksinstallationer ska bedömningar beträffande pulsationer, utmattning, 

förväntad livslängd och så vidare göras. 

3. Layout och detaljritningar av rörsystem 

Omfattning och krav på dokumentation av konstruktion (materialval, svetsning och 

så vidare) enligt EGN. Dessutom redovisas och granskas även konstruktionsberäkningar 

av erforderlig hållfasthet samt spänningsanalys av rörsystem, till exempel 

enligt SS-EN 13480. Placering av utrustning kontrolleras enligt klassningsplaner. 

4. Detaljlistor 

Stycklistor, ventil- och apparatlistor, elscheman med komponentförteckningar ska 

redovisas enligt EGN. 

5. Materialcertifi kat 

Materialcertifi ering bör alltid ske enligt lägst SS-EN 10204, 3.1.B. Undantag kan göras 

i de fall där normer såsom SS-EN 13480 eller motsvarande medger annan typ av 

materialcertifi ering. 

6. Dokumentation för övrig utrustning 

Komponenter och delar av installation eller aggregat som tillhandahålls genom 

underleverantörer ska uppfylla samma krav som de delar som installatören själv 

utför. Installatören ansvarar för och redovisar underleverantörers dokumentation 

och CE-märkning. 

Systemlösningar eller anordningar som inte uppfyller EGN bör inte användas även 

om CE-märkning har skett. Säkerhetsanordningar ska vara utförda enligt EGN. 

7. Svetsprocedurer, -kompetenser 

Kraven enligt EGN för installationer följs. 

8. Oförstörande provning 

Kraven enligt EGN följs. Se även SS-EN 13480-5. 

Sida 

5 (6) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-18 





> 4 bar 

9. Värmebehandling 

Värmebehandling krävs normalt inte på gasledningar. Behov av värmebehandling 

av kolstål kan vara till exemepl efter bockning av rör, svetsning av tjockväggiga 

material > 30 mm, användning av vätgas och så vidare. Riktlinjer för utförande av 

värmebehandling fi nns i SS-EN 13480-4, tabell 9.14.1-1. Rostfria eller duplexa material 

värmebehandlas normalt inte. 

10. Tryck- och täthetsprovning 

För installationer med beräkningstemperatur ≤ 100 °C tillämpas EGN. För högre 

temperaturer fastställs provtryck enligt AFS 1999:4. Läcksökning ska alltid göras 

enligt EGN. 

11. Märkning 

Märkning ska uppfylla kraven i EGN. Spårbarhet mellan rör, rördelar och komponenter 

mot materialintyg eller annan tillverkningshandling ska fi nnas och upprätthållas 

fram till ytbehandling eller isolering. Därefter ska kontroll av märkning vara dokumenterad 

till exempel genom en rapport över utförd materialidentifi ering som 

refererar till ”spool”-nummer, ritningsnummer och så vidare. 

12. Bedömning av konstruktion 

Kravet på egenkontroll ligger hos tillverkaren. E.ON Gas Sverige AB gör uppföljning 

enligt EGN över vilka krav som har använts vid bedömning av konstruktion av rörinstallationer, 

underleveranser, ventiler och så vidare samt vem som har gjort bedömningen. 

13. Bedömning av överensstämmelse för rörinstallation 

Kravet på egenkontroll ligger hos tillverkaren (installatören). E.ON Gas Sverige AB 

gör uppföljning enligt EGN. 

14. Provningsintyg 

Intyg över provtryckning och täthetskontroll ska vara upprättade. Intyg från kontroller 

enligt erforderliga moduler redovisas. 

15. Tillverkardeklaration 

Försäkran om överensstämmelse redovisas. 

16. Driftsinstruktioner 

Driftsinstruktioner ska redovisas och kraven enligt EGN ska följas och demonstreras. 

Vakter provas och inställningsvärden hos säkerhets- och regleranordningar 

ska vara noterade. 

17. Övrigt 

Kontroll och besiktning som krävs enligt AFS ska vara redovisad. 

Utbildning av driftpersonal samt program för egenkontroll/fortlöpande tillsyn 

under drift kontrolleras. 


Sida 

6 (6) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-18 




Installationer i explosionsfarlig miljö Sida 

1 (2) 

Allmänt 

För naturgasinstallationer har E.ON Gas Sverige AB som gasdistributionsföretag 

ansvaret genom tillsyn av att kraven i Statens Räddningsverks föreskrifter SRVFS 

2004:7 om explosionsfarlig miljö följs med avseende på hantering av naturgas. 

Detta utförs genom driftsättningskontroll av nya installationer respektive återkommande 

kontroll. 

Enligt SRVFS 2004:7 är det verksamhetsutövaren som ansvarar för: 

• utredning och bedömning av riskerna för explosiv atmosfär. 

• att bedömningen dokumenteras i ett explosionsskyddsdokument. 

• att riskområde märks upp om att explosiv atmosfär kan uppstå. 

Exempel på märkning fi nns i avsnitt 12.1.3 i EGN. 

EON Gas Sverige AB har dock utfört en klassning av riskområde i form av en typritning 

för enklare naturgasinstallationer med gasmätare G10 och större, typ panncentral. 

Denna typritning kan användas vid framtagning av explosionsskyddsdokument 

och vid uppmärkning av riskområde för denna typ av naturgasinstallationer. 

För enklare naturgasinstallationer i bostadshus och mindre panncentraler med 

gasmätare G6 och mindre, fi nns vanligen inga riskområden och därmed heller inga 

krav på explosionsskyddsdokument eller märkning. För dessa anläggningar sätter 

dock E.ON Gas Sverige AB upp upplysningsskyltar i pannrum om hur kunderna ska 

bete sig vid gaslukt. Till detta tillkommer att installationer i hushåll är undantaget 

krav på dokumentation och skyltning, då krav i SRVFS 2004:7 endast omfattar 

yrkesmässig hantering. 

Exempel på explosionsskyddsdokument fi nns i avsnitt 12.1.4 i EGN. 

För abonnentcentralerna är E.ON Gas Sverige AB verksamhetsutövare med ansvar 

för abonnentcentralens riskområde och dess märkning. Klassningsplan i form av 

en typritning fi nns framtagen för abonnetcentralen. Abonnetcentralens skåpsdörr 

ska märkas med anslagen enligt avsnitt 12.1.3 i EGN i form av för ändamålet 

särskilt framtagna ”klisterlappar”. 

Driftsättningskontroll 

I driftsättningskontrollen ingår att utsedd besiktningsman ska kontrollera att verksamhetsutövaren, 

i det fall detta krävs, har utfärdat explosionsskyddsdokument 

inklusive klassningsplaner samt utfört erforderlig skyltning av riskområden. 

Explosionsskyddsdokument inklusive klassningsplan ska innehålla samtliga brandfarliga 

varors riskområde, inklusive riskområde för dammexplosioner, som fi nns 

inom verksamheten. 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-19 




Installationer i explosionsfarlig miljö Sida 

2 (2) 

Besiktningsmannen behöver dock endast kontrollera de delar av verksamheten 

som berör hanteringen av naturgas. Observera dock att i begreppet hanteringen av 

naturgas ingår även andra brandfarliga varor eller damm som kan förorsaka risker 

vid användning, av naturgas eller det omvända förhållandet. 

Inom riskområdet ska besiktningsmannen kontrollera att den mekaniska utrustningen 

som fi nns inom riskområdet följer kraven i klassningsplanen, och för den 

elektriska utrustningen inom riskområdet kontrollera att det har genomförts en 

godkänd elbesiktning. 

Observera att även i de fall bedömningen är att det inte fi nns något riskområden 

ska detta dokumenteras genom notering på besiktningsprotokoll. 

Återkommande kontroll 

Vid den återkommande kontrollen ska besiktningsmannen kontrollera om det ska 

fi nnas explosionsskyddsdokument inklusive klassningsplan. Där kravet fi nns, kontrollera 

att explosionsskyddsdokumentet inklusive klassningsplanen är aktuell. 

Besiktningsmannen ska även kontrollera att riskområdets märkning följer klassningsplanen 

samt att utrustning som fi nns inom riskområdet uppfyller klassningsplanens 

krav. 

Observera att även i de fall bedömningen vid den återkommande kontrollen är 

att det inte fi nns något riskområden, ska detta dokumenteras genom notering 

på besiktningsprotokoll. 


Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-19 




Utförande av skorsten eller avgaskanal Sida 

1 (1) 

Saknas, pågår inom SGF 


Utarbetad av 

Godkänd av 

Utfärdad av 




INA-20 




Konvertering Sida 

1 (2) 

Vid konvertering (byte av bränsle) gäller kraven i EGN, avsnitt 7.7.3. Nedan anges 

olika åtgärder som ska tillämpas beroende på panntyper och bränslen: 

Gaspannor, gasapparater som är CE-märkta enligt SÄIFS 2000:6. 

Tillverkaren kontaktas för överenskommelse om erforderliga åtgärder, eftersom 

bränslebyte i praktiken ”bryter” tidigare utförd CE-märkning. 

Bränslebyte till naturgas, till exempel från stadsgas eller propan, genom modifi - 

ering av brännare och apparat kan anses som ”mindre ändring” och bedömas enligt 

kraven för gasapparater som framgår i EGN 7.5. Gasapparat får inte ändras så att 

högsta drifttemperatur överstiger 105 °C. 

• Ny utrustning ska vara CE-märkt och levereras med tillverkarens försäkran 

om överensstämmelse. 

• Dokumentation och kontroll enligt EGN. 

Varmvattenpanna med avsäkring till max 110 °C. 

Bränslebyte till naturgas som medför utbyte av utrustning såsom ny brännare med 

ventilsträcka och automatik, nya avsäkringar och så vidare, ska bedömas enligt 

nationella regler såsom EGN och VVA: 

• Utrustning som kan behållas vid ändringen anpassas till eldning med naturgas 

enligt kraven i EGN. 

• Ingrepp i tryckbärande delar i pannan och på vattensidan ska bedömas enligt 

AFS. 

• Ny utrustning såsom fl äktbrännare ska vara CE-märkt och levereras med 

tillverkarens försäkran om överensstämmelse. 


Ångpanna eller hetvattenpanna (> 110 °C). 

Bränslebyte i panna som tidigare inte eldats med naturgas bedöms som ”väsentlig 

ändring” och kräver förnyad bedömning om överensstämmelse enligt AFS 1999:4. 

Pannor som installerats före den 29 maj 2002 ska klassifi ceras enligt kategorier i 

AFS 1999:4, och ändringen bedöms enligt krav för tillämplig kategori. CE-märkning 

ska göras endast av ny utrustning. 

• Fläktbrännaren CE-märks enligt SÄIFS 2000:6. 

• Hela installationen bedöms enligt EGN och utförandet dokumenteras. 

• Ingrepp och ändring i tryckbärande delar i pannan och på vattensidan ska 

bedömas enligt kraven i AFS 1999:4. Tillverkaren/installatören dokumenterar 

bedömningarna. 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-21 




Konvertering Sida 

2 (2) 

Bränslebyte i ugnar (industriella värmebehandlingsprocesser) 

(Helt ny installation utförs med krav på CE-märkning enligt AFS 1993:10.) 

Vid konvertering av befi ntlig installation till naturgasanvändning ska bedömning 

ske enligt kraven i EGN 7.5.8: 

• Tillverkaren kontaktas för överenskommelse om erforderliga åtgärder eftersom 

ändring i praktiken ”bryter” tidigare utförd CE-märkning enligt AFS 1993:10. 

• Ny utrustning ska vara CE-märkt och levereras med tillverkarens försäkran om 

överensstämmelse. 


• Ingrepp och ändring i befi ntlig processutrustning ska bedömas enligt kraven 

i AFS 1993:10. 

Tillverkaren/installatören dokumenterar bedömningarna. 


Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-21 




Krav på utrustning och övervakning 

av pannanläggningar 

Utrustning för pannanläggningar 

Allmänt 

I föreskriften AFS 2002:1, Användning av trycksatta anordningar, anges krav på 

övervakning och utrustning av pannanläggningar. Föreskriftens krav på riskbedömning, 

som anläggningsägaren ansvarar för, ska vara vägledande vid val av 

utrustningens omfattning. Objektnormer såsom VVA, och ÅPN används vid 

denna bedömning, men även nya EN-standarder, se nedan. 

Pannor som är installerade i enskilda fastigheter och hushåll, till exempel villor, är 

undantagna från krav på återkommande kontroller enligt AFS. 

Utrustning enligt svenska normer 

Kraven i VVA-93 får fortfarande tillämpas som vägledande för vilken utrustning 

som ska fi nnas för säker drift av en pannanläggning. I samband med konvertering 

bör äldre pannor uppdateras så att kraven i VVA-93 uppfylls. 

Äldre anläggningar 

Normerna gäller normalt inte retroaktivt. En pannanläggning som byggts och 

besiktigats enligt äldre normer får normalt även fortsättningsvis drivas enligt 

dessa förutsättningar. 

Kravet i VVA-93 på manuell återställning av tryck- och temperaturvakter samt 

kravet att vakter ska vara lätt provningsbara fanns inte på tidigare installerade 

anläggningar. När utrustning så småningom byts, gäller att denna ska uppfylla 

de senaste normerna. 

Den riskbedömning som anläggningsägaren ska göra för hela pannanläggningen 

enligt AFS 2002:1 kan medföra att uppdatering och komplettering av pannans 

utrustning blir nödvändig. Flödesvakt enligt VVA-93 har dock ej krävts för äldre 

pannor som installerats, baserat på tidigare utgåva av VVA, men riskbedömningen 

blir avgörande från fall till fall för äldre pannor vilken utrustning som behöver 

kompletteras. 

Krav på utrustning enligt EN-standarder 

För gasapparater fi nns utrustningskrav specifi cerade i respektive EN-standarder 

som är harmoniserade enligt SÄIFS 2000:6. 

Utrustningskrav för hetvatten- och ångpannor, som ska CE-märkas enligt AFS 1999:4 

framgår av följande standarder: 

Eldrörspannor SS-EN 12953-6 

Vattenrörspannor SS-EN 12952-7 

Sida 

1 (4) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-22 






Exempel på tillämpningar framgår av SIS handbok HB 870 Pannanläggningar. 

Dessa krav gäller i första hand hetvattenpannor, det vill säga med drifttemperatur 

> 110 °C, men får även tilämpas för varmvattenpannor. Någon EN-standard som 

särskilt reglerar kraven på utrustning hos varmvattenpannor kommer inte att utarbetas, 

eftersom dessa pannor i de fl esta fall kan bedömas enligt god teknisk 

praxis, det vill säga utan krav på CE-märkning. 

Övervakning av pannanläggningar 

Föreskrifter 

Följande föreskrifter gäller idag: 

AFS 2005:3 Besiktning av trycksatta anordningar, som regler vad som är besiktningspliktigt 

och intervallerna mellan besiktningarna. 

AFS 1999:4: bedömning av pannanläggning som aggregat eller enskilda delar samt 

tillämpning av EN-standarder och krav vid ”väsentlig ändring”, till exempel byte av 

bränsle, från olja till gas. 

AFS 2002:1 Användning av trycksatta anordningar, som reglerar krav på larm, övervakning, 

brukarens ansvar och kompetens. 

Kompetenskrav 

AFS 2002:1 anger krav på utbildning för den personal som ska övervaka och sköta 

pannanläggning. Detta gäller för såväl ständig som periodisk övervakning. 

Outbildad personal får endast delta i skötsel, när utbildad personal fi nns tillgänglig 

att ingripa. 

Den personal som ingår i beredskap ska ha blivit utbildad för uppgiften och vara 

väl informerad och insatt i de risker som föreligger i samband med skötsel av 

pannanläggningen. Det ackrediterade kontrollorganet ska enligt AFS 2002:1 bedöma 

personalens kvalifi kationer och praktiska erfarenheter. Detta sker dels vid 

installationsbesiktning, dels vid återkommande besiktning. Och redovisas genom 

intyg från dessa besiktningar enligt AFS 2005.3. Om det är uppenbart att personalen 

har otillräcklig utbildning eller saknar erfarenhet, uppfyller inte anläggningen 

ställda krav. 

Mindre anläggningar till exempel tvätterier har normalt inte personal som är utbildade 

pannskötare. Om pannorna är små och lättskötta samt om lättförståliga 

instruktioner för pannans skötsel och säkerhet fi nns uppsatta vid pannan och personalen 

även kan sköta pannorna enligt dessa instruktioner, kan detta bedömas 

som tillräckliga kvalifi kationer för att erhålla periodisk övervakning. 

Larm 

Larm och säkerhetsinstruktioner ska fi nnas för alla pannanläggningar med tillförd 

effekt större än 50 kW. Saknas larm och säkerhetsinstruktioner vid besiktning, anges 

att dessa ska skapas senast till den 1 januari 2004 (AFS 2002:1). 

Sida 

2 (4) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-22 






Fram till dess att reviderade föreskrifter beträffande besiktning har utgivits av 

AV kommer följande undantag att tillämpas från krav på larm: 

• Alla pannor för varmvatten (numera max 110 °C). 

• Alla ångpannor med tillförd effekt mindre än 500 kW. 

De larm som normalt ska ges är: 

Ångpanna större än 500 kW: Nivåvakt, tryckvakt och övertrycksvakt i eldstad. 

Hetvattenpanna: Nivåvakt, temperaturvakt, tryckvakt, övertrycksvakt i eldstad samt 

fl ödesvakt. 

Hetoljepanna: Nivåvakt, temperaturvakt, tryckvakt, övertrycksvakt i eldstad samt 

fl ödesvakt. 

Behov av ytterligare larm avgörs vid systemgranskning samt genom anläggningsägarens 

riskanalys enligt AFS 2002:1. 

Larm för nivå kan hos öppen anläggning ges genom: 

Pressostat med manuell återställning men utan 0-spänningsblockering. 

Autostart tillåts efter strömbortfall vid temperatur > 50 °C. 

Nivåvakt av typ katastrofskydd godtas, men är inte nödvändig. 

Enklare typ av nivågivare, till exempel signalmanometer, är normalt inte godtagbar. 

Anläggningsägarens riskanalys ska dock visa om denna typ kan godtas. 

Ständig övervakning 

Arbetsgivarintyg ska fi nnas som visar att personalen har erforderlig kompetens för 

skötsel och drift. 

Periodisk övervakning 

Pannanläggning för varmvatten > 50 kW får användas med periodisk övervakning 

endast efter bedömning av ackrediterat organ. För ång-, hetvatten- och hetoljeanläggning 

är gränsen 5 kW. 

Pannans skyddsfunktioner som ingår i CE-märkningen ska ha kontrollerats och 

funktionsprovats. 

Inställelsetid vid larm 

Inställelsetid när larm avgivits ska vara snabbt som behövs för att hindra att skada 

uppkommer. 

Tiden fastställes av ackrediterat kontrollorgan enligt reglerna i AFS 2002:1. 

Beroende på typ av anläggning, riskanalys och så vidare görs fullskaleprov som 

utvisar verkligt behov av max inställelsetid. 

Bilaga: Periodisk övervakning 

Sida 

3 (4) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-22 






Periodisk övervakning av pannanläggningar 

Övervakningsformer och krav på tillstånd från ackrediterat kontrollorgan 

enligt AFS 2002:1 

Avsäkringstemp 

(°C) 

Avsäkringstemp 

(°C) 

Intervall 

Symbol Tillstånd Normalt övervakningsintervall 

1 

2 

3 

4 

5 

110 

Ånganläggning oavsett bränsle 

1 2 3 4 

5 500 1 500 Effekt (kW) 

Öppen pannanläggning oavsett bränsle 

sluten, ej fastbränsleeldad pannläggning 

1 5 

5 50 Effekt (kW) 

Erfordras ej - - 

Utökat intervall vid drift med 

självövervakande katastrofskydd 

Erfordras Utan fastställt 

intervall 

- 

Erfordras 1 gång/dygn 1 gång/dygn, dock max 72 h 

vid helger 

Erfordras 2 gånger/dygn 

dock max 16 h 

1 gång/dygn, dock max 72 h 

vid helger 

Erfordras 1 gång/dygn 2 gånger/2 dygn, dock max 72 h 

vid helger 


2 

Sida 

4 (4) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-22 




Gastekniskt godkännande och systemgranskning Sida 

1 (2) 

Gastekniskt godkännande – Gasapparatdirektivet – CE märkning 

I EGN ställs krav att alla gasapparater och komponenter ingående i dessa ska ha 

ett så kallat gastekniskt godkännande. 

Kravet innebär med få undantag att Gasapparatdirektivet 90/396 ska uppfyllas. 

Direktivet, som har överförts i svensk lagstiftning genom SÄIFS 2000:6, anger krav 

på EG-typgodkännande och CE-märkning. 

Direktivet tillsammans med föreskriften är självklart tvingande och det är inte 

tillåtet att göra avsteg från kravet på EG-typgodkännande och CE-märkning för 

apparater och komponenter som omfattas av direktivet. 

Gastekniskt godkännande genom systemgranskning 

När får systemgranskning utföras 

Direktivet anger att apparater som är särskilt konstruerade för att användas i 

industriella processer inte omfattas av direktivet (och därmed inte heller 

föreskriften SÄIFS 2000:6). 

I sådana fall får godkännande ske genom individuell granskning av apparaten/ 

anläggningen – så kallad systemgranskning. Efter systemgranskning utfärdar 

systemgranskaren ett systemgodkännande. 

I praktiken är det väldigt få apparater som uppfyller kravet att vara särskilt konstruerade 

för industriella processer och systemgranskning tillämpas därför mycket 

restriktivt. 

En apparat eller ett system särskilt konstruerad för en industriell process innehåller 

ofta fl era komponenter av standardkaraktär, vilka mycket väl skulle kunna användas 

i gasapparater där direktivet gäller. I sådant fall ska dessa komponenter vara CEmärkta 

trots att apparaten/systemet som helhet systemgranskas. 

Observera att systemgranskning är en form av konstruktionsgranskning av brännarsystemet. 

Andra delar av gasinstallationen ska inte ingå i systemgranskningen 

utan bedöms via granskning av föranmälan och driftsättningskontroll som utförs 

av behörig besiktningsman. 

Vem får utföra systemgranskning 

Systemgranskning ska utföras av systemgranskare godkänd av Svenska 

Gasföreningen. Förteckning över godkända granskare fi nns på Gasföreningens 

hemsida www.gasforeningen.se. 

Utarbetad av 

Anders Molin 

Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-23 




Gastekniskt godkännande och systemgranskning Sida 

2 (2) 

När E.ON Gas Sverige AB mottar föranmälan av anläggning som kräver 

systemgranskning utser E.ON Gas Sverige AB systemgranskare. Granskare 

väljs bland annat med hänsyn till granskarens tidigare erfarenheter av 

liknande anläggningar. 

Om kund eller installatör själv önskar välja granskare ska önskemål om 

detta anges i föranmälan. 


Utarbetad av 

Anders Molin 

Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-23 




Driftsättningskontroll Sida 

1 (2) 

Allmänt 

Före driftsättning av anläggning utför nätägaren kontroll att installationen uppfyller 

krav enligt EGN. Kontrollen utförs av E.ON Gas Sverige AB utsedd besiktningsman 

enligt kapitel 15 i EGN. 

Anmälan om driftsättning av installation ska ske i god tid till E.ON Gas Sverige AB. 

Trycksättning med gas från distributionsnätet får endast utföras av E.ON Gas 

Sverige AB utsedd besiktningsman. 

Närvarande vid driftsättningskontrollen är: 

• Installatörens behörige installationsledare (eller efter överenskommelse med 

E.ON Gas Sverige AB, dess ombud). 

• E.ON Gas Sverige AB:s besiktningsman. 

• Kund eller dennes ombud. 

Installatörens åtaganden är bland annat att: 

• överlämna undertecknad ”Färdig Anmälan”. 

• överlämna intyg från, av kommunen utsedd person, om kontroll och godkänn- 

ande av installationsutrymme och avgassystem. 

• redovisa vem som utfört fogningen, deras kvalifi kationer samt procedur. 

• lämna kopior på materialintyg och protokoll över utförda provningar, där så 

erfordras. 

• ha utfört tryck- och täthetskontroll (förberedande prov, utförs lämpligen före 

driftsättningskontroll). 

• funktionsprov av anläggningen före trycksättning med gas. 

• driftsätta med gas (efter medgivande av besiktningsman). 

• justera brännare till avsedd effekt med optimal förbränning samt utföra 

avgasanalys. 

• justera och kontrollera säkerhetsfunktioner på panna och brännare. 

• upprätta intrimningsprotokoll. 

• utföra eventuell CE-märkning. 

• informera anläggningsägaren om drift och skötsel samt överlämna svensk- 

språkig driftinstruktion. 

Nätägarens åtagande är att utföra kontroll enligt avsnitt 15.7 i EGN. Särskilt 

gäller följande: 

• Kontrollera att installationen överensstämmer med redovisad dokumentation 

föranmälan samt att EGN och E.ON Gas Sverige AB instruktioner uppfyllts. 

• Bedöma om anläggningen är klar för driftsättning. 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-24 




Driftsättningskontroll Sida 

2 (2) 

• Uppsättning av gasmätare (eventuell mätarregulator). 

• Övervaka tryck- och täthetskontroll (täthetskontroll vid anslutningstryck under 

100 mbar). 

• Kontrollera att kommunen godkänt installationsutrymme och avgassystem. 

• Kontrollera att eventuella riskområdena är märkta och att det fi nns explosions- 

skyddsdokument inklusive klassningsplaner samt att den mekaniska utrust- 

ningen som fi nns inom riskområdet följer kravet i klassningsplanen. För elutrust- 

ningen inom riskområdet ska besiktningsmannen kontrollera att det är utförd en 

godkänd elbesiktning, vilken ska vara utförd av en av Elektriska Nämnden aukto- 

riserad revisionsbesiktningsingenjör. 

• Lufta ut och trycksätta med gas. 

• Inställning av tryckregulator. 

• Kontrollera gasapparatens säkerhetsfunktioner. 

• Kontrollera att svenskspråkig drift- och skötselinstruktioner fi nns. 

• Kontrollera CE-märkning/godkännande. 

• Avläsa och anteckna gasmätarens nummer och mätarställning. 

• Kontrollera att högsta tillåtna drifttryck är fastställt. 

• Upprätta driftsättningsprotokoll. 

• Utföra avgasanlys. 

• Kontrollera tillförd effekt. 

• Plombera gasmätare och regulator. 

• Kontrollera att eventuella besiktningar som ackrediterat organ svarar 

för är utförda. 

Drifttillstånd 

När besiktningsman kontrollerat att anläggningen uppfyller kraven, utfärdas drifttillstånd. 

Om det vid driftsättningskontrollen noteras mindre fel eller brister utan säkerhetsmässig 

betydelse får ett tidsbegränsat drifttillstånd ges med krav på åtgärd och 

efterkontroll. 


Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-24 




Återkommande kontroll Sida 

1 (2) 

Generellt 

E.ON Gas Sverige AB har ansvar för återkommande kontroll av kundernas 

gasinstallationer inklusive abonnentcentral och gasmätare. 

Den obligatoriska återkommande kontrollen ska utföras enligt EGN och med 

intervall angivna i denna. 

Hos kunder som har tecknat serviceavtal med E.ON Gas Sverige AB, får kontrollen 

utföras i samband med servicebesöken. 

Kontrollen ska normalt aviseras med post (enligt aviseringsrutinen i SAP) och 

vara kunden tillhanda minst en vecka före besöket. 

Kontrollen ska registreras (i SAP) och protokoll över resultatet ska snarast tillsändas 

kunden. 

I samband med återkommande kontroll avläses gasmätaren. 

Kostnaden för kontrollen faktureras tillsammans med abonnemangsavgiften för 

villakunder. Övriga kunder faktureras efter utförd kontroll med avgifter enligt 

särskild prislista. 

Gasskåp i Malmö och Burlövs kommun 

Inom Malmö och Burlövs kommun är det byggt serviser i dimension 32 utan 

skyddsplåt mellan mark och skåp. Skyddet består av en skyddsslang i valsad plåt 

med ett utvändigt plastskikt. 

Vid asfaltering kring skåpet fi nns det en risk att varm asfalt tränger in genom 

skyddsslang och avger värme till gasröret som i sin tur mjuknar och börjar läcka. 

Om besiktningsman bedömer att det fi nns en risk i framtiden att asfaltering 

kommer att utföras vid gasskåpet, ska gasröret med skyddsslang från mark 

kompletteras med en skyddsplåt. 

Besiktningsman dokumenterar ärendet i protokoll och lämnar det vidare till 

enhet Nät för åtgärd. Enhet Distribution ansvarar för att arbetet blir utfört och 

dokumenterat. 

Stadsgaskunder 

Stadsgasen omfattas inte av de krav som fi nns i EGN. Stadsgas kontrolleras enligt 

Svenska Gasföreningens Normalbestämmelser för utförande av stadsgasinstallationer. 

Återkommande kontroll är inget krav enligt dessa bestämmelser. Det åligger E.ON 

Gas Sverige AB att besluta om återkommande kontroll. För småhus utförs återkommande 

kontroll enligt intervall i EGN. För övriga anläggningar utförs för närvarande 

ingen återkommande kontroll. 

Utarbetad av 

Theo Blom 

Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-25 




Återkommande kontroll Sida 

2 (2) 

Omfattning och bedömningsgrunder vid återkommande kontroll 

All återkommande kontroll ska utföras enligt EGN och dessa anvisningar, 

som i korthet beskriver: 

• Metod. 

• Resultat – värdering. 

• Behov av åtgärd. 

I kapitel, bedömningsgrunder, fi nns detaljregler och omfattning. 

I protokollet noteras resultatet av kontrollen enligt följande: 

1 = Godkänt resultat. 

2 = Påpekande där åtgärd erfordras. 

Tidsfrist meddelas och eventuellt tidpunkt för efterkontroll. 

3 = Anläggning behäftad med allvarligt fel. 

Åtgärd och förnyad kontroll krävs före fortsatt drift. 

Åtgärder vid allvarliga brister 

Vid upptäckt av allvarliga brister i anläggningen, då omedelbar fara hotar eller 

vitala säkerhetsfunktioner är satta ur spel, ska besiktningsman stänga gastillförseln. 

Han ska samtidigt meddela anläggningsägaren om avstängningen 

och erforderliga åtgärder. 

Rapport om avstängning ska utan dröjsmål lämnas till: 

• Anläggningsägaren (eller dennes representant). 

• Avdelningschefen på avdelning Service 

• VHI i kontrollrummet på E.ON Gas Sverige AB. 

• Berört gashandelsföretag om annat än E.ON Försäljning Sverige AB. 

• Ansvarig säljare E.ON Försäljning Sverige AB. 


Utarbetad av 

Theo Blom 

Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-25 




Reparation i <strong>kundanläggningar</strong> Sida 

1 (2) 

Allmänt 

Vid reparation av en kunds gasanläggning gäller samma krav på kontroll som 

för ny anläggning. Dock får vissa enklare arbeten utföras av behörig installatör 

eller egen underhållspersonal som då utför erforderlig kontroll som egenkontroll. 

Arbete och egenkontroll utförd av installatör 

Auktoriserad installatör eller tillverkarens ombud får utföra reparation eller utbyte 

av komponenter som inte har säkerhetsfunktion eller påverkar säkerheten. Sådan 

reparation eller utbyte kräver inte anmälan till nätgaren/E.ON Gas Sverige AB. 

Installatör ska utföra nödvändig egenkontroll av det utförda arbetet. Reparation 

eller utbyte samt egenkontroll ska vara dokumenterad. 

Arbete som kräver anmälan till nätägaren (distributören) 

Reparation som kan medföra säkerhetsmässiga förändringar ska alltid anmälas 

till nätägaren/E.ON Gas Sverige AB. 

Exempel: 

• Byte av tryckvakt för övervakning av gas/luft/kvot. 

• Byte av komponent till annat fabrikat eller typ. 

E.ON Gas Sverige AB beslutar i det enskilda fallet om det ska utföras kontroll 

på plats. 

Företag med egen underhållspersonal 

Anläggningar med egen gasutbildad personal kan få begränsad rätt att utföra eget 

underhåll om detta krävs för anläggningens drift. I sådana fall krävs att ett avtal 

skrivs mellan anläggningsägaren och nätägaren/E.ON Gas Sverige AB. 

I ett sådant avtal ska anläggningsägare namnge ansvarig person samt vilken 

personal/personalkategori som får utföra arbeten. 

Arbeten som kan omfattas av ett sådant avtal fi nns i bifogade exempel. 

(Exemplet kan, efter anpassning, användas vid upprättande av avtal.) 

Utarbetad av 

Anders Molin 

Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-26 




Reparation i <strong>kundanläggningar</strong> Sida 

2 (2) 

Exempel på arbeten som enligt särskilt avtal får utföras av egen personal eller 

installatör: 

1. Arbeten som får utföras av egen gasutbildad personal 

• Byte av handventiler, slangar, rörkopplingar och så vidare. 

• Byte av brännardetaljer såsom fl amrör, gaslans, elektroder, UV-celler 

och liknande. 

• Byte av kretskort, reläer, kontaktorer och så vidare (ej komponenter som 

kräver inställning). 

• Renovering och/eller byte av motorer och lager till luftfl äktar. 

OBS! 

• Byte får endast ske mot detaljer av samma typ som tidigare! 

• Arbeten och egenkontroll ska antecknas i journal/driftdagbok 

2. Arbeten som får utföras av behörig installatör 

• Byte av tryckvakter, fl ödesvakter, lägesgivare och liknande 

• Byte av magnetventiler 

• Byte av styr- och reglerventiler 

• Byte av ställdon (för spjäll och ventiler) 

OBS! 

• Byte får endast ske mot detaljer av samma typ som tidigare! 

• Arbeten och utförd egenkontroll ska antecknas i journal/driftdagbok. 

• Byte av komponenter som kräver inställning ska rapporteras till 

E.ON Gas Sverige AB. 

3. Arbeten som kräver anmälan och tillstånd före utförande 

• Alla ändringar eller nya installationer! 

• Alla arbeten på 4 barsystem. 

• Byte/ändring av tryckregulatorer, snabbstängare och läckfl ödesventiler. 

• Alla arbeten på gasledningar (rör). 

• Byte/ändring av elektronik och styrsystem. 

• Ändring av installationsutrymme (användning, ventilation, åtkomlighet 

och så vidare). 

• Reparation eller ändring av avgassystem. 

OBS! 

• Dessa arbeten får endast utföras av auktoriserat företag. 

• Detta företag ska via föranmälan till E.ON Gas Sverige AB redovisa 

planerat arbete. 

• Före arbetets utförande ska E.ON Gas Sverige AB granska och 

godkänna. 

• Före driftsättning ska E.ON Gas Sverige AB utföra kontroll. 


Utarbetad av 

Anders Molin 

Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-26 




Kontroll av installationer för hushållsapparater Sida 

1 (1) 

Egenkontroll av installatören 

Utbyte av hushållsapparater, såsom spisar eller gashällar, kontrolleras genom 

installatörens egenkontroll genom att kontrollera installationen efter utbytet av 

apparaten mot de i installationsanmälan upptagna punkterna. Efter kontrollen 

ska installatören sända in installationsanmälan med försäkran om att upptagna 

punkter angående egenkontroll är utförd. 

Stickprovskontroll 

E. ON Gas Sverige AB ska göra stickprovskontroll på cirka 5 procent av installationerna 

efter utbyte eller återmontage av hushållsapparater. Urvalet av kontrollerna 

ska göras med hänsyn till den kvalitet som tidigare utförda installationer har 

haft. E.ON Gas Sverige AB ska dock göra minst en kontroll per år för varje installatör 

som utfört en installation. Upptäckta brister ska skriftligen påtalas för installatören. 

Vid upprepade fel kommer E.ON Gas Sverige AB att dra in installatörens 

rättighet att utföra utbyte eller återmontage av hushållsapparater. 

Olovligt installerade hushållsapparater 

Kommer det till E.ON Gas Sveriges AB:s kännedom att någon icke behörig har 

utfört utbyte eller återmontage av hushållsapparat ska följande vidtas: 

• Installationen ska kontrolleras snarast och beslut om eventuell avstängning 

ska tas. 

• Fastighetsägaren eller bostadsrättsägaren och den icke behörige ska få en skrift- 

lig varning, där det påtalas att det enligt ”Lag om brandfarliga och explosiva 

varor” endast är företag auktoriserade för gasinstallation av Svenska Gasfören- 

ingen, eller företag med särskilt medgivande från E.ON Gas Sverige AB, som har 

rätt att utföra utbyte eller återmontage av hushållsapparater. 


Utarbetad av 

Theo Blom 

Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-27 




Bedömningsgrunder vid kontroll Sida 

1 (14) 

Instruktionen baseras på krav i EGN och indelningen följer E.ON Gas Sverige AB:s 

protokoll. 

Bedömningsgrunderna är tillämpliga både vid ny installation och återkommande 

kontroll. 

Ny installation ska uppfylla krav motsvarande bedömning 1. 

Vid återkommande kontroll bör inställningsvärden och liknande jämföras med 

noteringar från tidigare kontroller. Väsentliga skillnader kan vara indikation på fel, 

förändringar, förslitning etc. 

Vid upptäckt av allvarliga brister i anläggningen, då omedelbar fara hotar eller 

vitala säkerhetsfunktioner är satta ur spel, ska besiktningsman stänga gastillförseln. 

Han ska samtidigt meddela anläggningsägaren om avstängningen och erforderliga 

åtgärder samt rapportera enligt anvisning för återkommande kontroll. 

A. Abonnentcentral 

A.1a Tryckprovning av rörledning vid ny eller ändrad installation 

Utförs för att kontrollera installationens hållfasthet. 

Ny eller ändrad installation med drifttryck över 0,5 bar tryckprovas före påsläpp 

med gas. Tryckprovningen utförs med luft eller inert gas. 

Provtrycket ska minst vara 1,43 x beräkningstrycket. 

Resultatet bedöms och klassifi ceras enligt nedan: 

1 = Utan anmärkning. 

2 = Mindre anmärkningar som ska åtgärdas. 

3 = - 

A.1b Täthetskontroll 

Utförs för att kontrollera installationens täthet mot läckage mot omgivningen. 

Ny installation: 

Täthetskontrollen utförs med luft eller inert gas. 

Tätheten ska kontrolleras vid 1,5 x drifttrycket, dock max 0,3 bar. 

Återkommande kontroll: 

Vid normalt drifttryck avsöks alla potentiella läckpunkter i installationen, framför 

allt gängade ventiler och instrument, kopplingar, membran i komponenter och 

fl änsförband. Testet utförs med hjälp av läckspray och/eller bärbar gasdetektor. 


1 = Inget läckage. 

2 = Mindre läckage som ska åtgärdas, men som inte kan vålla olycksfall, brand etc. 

3 = Stort läckage eller utsläpp som kan resultera i olycksfall. 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-28 




Bedömningsgrunder vid kontroll 

A.2 Kontroll av korrosionsskydd 

Utförs för att kontrollera förekomst av korrosion på komponenter, ingående i 

tryckbärande detaljer, skruvar eller upphängningar. 

Kontrollen utförs okulärt. 

Resultatet av kontrollen bedöms och klassifi ceras enligt nedan: 

1 = Ingen eller obetydlig korrosion (enstaka små fl äckar). 

2 = Gravrost och punktkorrosion. 

3 = Korrosionsangrepp av sådan art att gasläckage kan befaras. 

A.3 Funktionskontroll av tryckregulator 

Utförs för att kontrollera reglernoggrannhet, drifttryck, stängningstryck och täthet 

hos tryckregulator. 

Regulatorn är direktverkande, det vill säga det utgående trycket är beroende både 

av förbrukningen (proportionell reglering) och ingående tryck. Inställningen av börvärdet 

hos regulatorn ska göras vid kundens maximala gasfl öde (alla objekt inkopplade, 

med 100 procents belastning), se tabell nästa sida. 

Trycket mäts vid gasmätaren, i annat fall så nära före eller efter mätaren det är 

möjligt. Är mätstället långt ifrån gasmätaren, får tryckfallet beräknas fram till 

mätaren. 

Reglernoggrannhet 

Reglernoggrannheten ska vara RG 10, vilket innebär ± 10 procent inom 10-100 

procent fl öde. 

Stängningstrycket ska vara SG 20, vilket innebär + 20 procent vid 0-10 procent fl öde. 

Regulatorn ska ställas in motsvarande aktuellt anslutningstryck (se anvisning för 

servis, abonnentcentral med huvudavstängning). 

Täthet 

I stängt läge ska regulatorn normalt vara tät, det vill säga trycket ska förbli som 

vid nollfl öde. Ingår läckfl ödesventil och snabbstängare i abonnentcentralen måste 

ventilen vara tät. I andra typer av installationer är inte alltid detta nödvändigt. 

Tabell för tillåtna inställningsvärden (anslutningstryck naturgas 20 och 100 mbar 

respektive gasol 30 mbar). 

Sida 

2 (14) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-28 





Tryck, mbar 

Utgångstryck, 

min. 

Utgångstryck, 

max. 

Stängningstryck 

Läckfl ödesventil 

öppningstryck 

Läckfl ödesventil 

stängningstryck 

Maximalt stängningstryck kontrolleras enligt värdena i tabellen. Trycket mäts och 

registreras omedelbart efter stopp respektive 5 minuter efter stopp samt under 

drift vid fullast respektive minlast. 


1 = Regulatorns funktion ligger inom ovan angivna gränser. 

2 = Genomläckage i stängt läge, där så ej är tillåtet. Reglering ej stabil 

(trycket pendlar). 

3 = Stor avvikelse i reglernoggrannhet eller annat allvarligt fel. 

Snabbstängningsventil 

18 21 24 40-60 35-55 60-80 

95 105 120 140-180 135-160 155-190 

28 (endast 

gasol) 

31 36 50-70 45-65 70-90 

A.4 Funktionskontroll av läckfl ödesventil 

Utförs för att kontrollera öppnings- och stängningstryck hos läckfl ödesventilen. 

Normalt aktiveringstryck för ventilen ska vara enligt tabell ovan. 

Läckfl ödesventilens öppningstryck ska ligga mellan regulatorns stängningstryck 

och snabbstängningsventilens utlösningstryck. 

Provet utförs genom att anläggningens tryck höjs/pumpas upp och trycknivåerna 

då ventilen stänger respektive öppnar avläses med hjälp av en testmanometer. 


1 = Läckfl ödesventilen öppnar inom angivet tryckområde och är tät i stängt läge. 

2 = Mindre genomläckage i stängt läge. Mindre avvikelse i öppningstryck. 

3 = Funktionsfel. Öppningstrycket hos ventilen är högre än konstruktionstrycket hos 

efterföljande komponenter. 

A.5 Funktionskontroll av snabbstängningsventil 

Utförs för att kontrollera stängningstryck hos snabbstängningsventilen. Normalt 

aktiveringstryck för ventilen ska vara enligt tabell ovan. 

Provet utförs genom att anläggningen temporärt tas ur drift och läckfl ödesventilen 

blockeras. Trycket i ledningen pumpas upp och trycket då snabbstängningsventilen 

aktiveras kontrolleras. Därefter släpps trycket och ventilens täthet kontrolleras. 


1 = Ventilens utlösningstryck ligger inom det angivna intervallet. Ventilen är tät i 

stängt läge. 

Sida 

3 (14) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-28 





2 = Ventilen stänger vid för högt tryck. Stängningstrycket är dock lägre än högsta 

tillåtna tryck (konstruktionstrycket) på rör och komponenter i efterföljande 

ledning. Obetydligt genomläckage i stängt läge. 

3 = Ventilen stänger vid otillåtet högt tryck. Stängningstrycket är högre än högsta 

tillåtna tryck (konstruktionstrycket) på rör och komponenter i efterföljande 

ledning. Genomläckaget i stängt läge är större än läckavblåsarens kapacitet. 

A.6 Kontroll av huvudavstängningsventil 

Utförs för att kontrollera att huvudavstängningsventilen är rätt placerad, är åtkomlig 

och fungerar samt att den är märkt enligt EGN. 

Ventilens inre respektive yttre täthet ska kontrolleras, det vill säga ventilen ska 

vara tät dels vid avstängning av gasfl ödet (inre täthet) och dels mot omgivningen 

(yttre täthet). 


1 = Ventilen sitter åtkomlig och är tät efter manövrering samt är korrekt märkt. 

2 = Ventilen svåråtkomlig eller ej tät. Märkning saknas. 

3 = Ventilen ej åtkomlig eller otät. 

A.7 Kontroll av installation 

Utförs för att kontrollera att abonnentcentralens placering är lämplig gentemot 

omgivningen, till exempel om andra installationer tillkommit vid sidan om abonnentcentralen, 

eller om till exempel skåpet skadats genom åverkan. 


1 = Installationen oförändrad sedan driftsättningen, inga ändringar med påverkan 

på gassäkerheten. 

2 = Nya installationer har tillkommit och ligger för nära abonnentcentralen (se 

bland annat typritning SGI 80). Skåpet är skadat. 

3 = Annat allvarligt fel. 

B. Pannrum, apparatutrymme 

B.1 Kontroll av tillverknings- och relationshandlingar (endast nyinstallation/ 

ändring) 

Utförs för att kontrollera att anläggningen är utförd enligt det underlag som 

redovisats i föranmälan och villkor i installationstillstånd. 

Kontrollen omfattar alla delar ingående i gasinstallationen (ledning, gasapparat, 

armatur, el- och styrsystem med mera). 

Exempel på handlingar att kontrollera: 

• Tillverkningshandlingar till exempel ritningar, specifi kationer och 

komponentlistor. 

• Materialintyg. 

Sida 

4 (14) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-28 





• Resultat av kontroll och provning utförd under tillverkning och montage 

till exempel installatörens egenkontroll, funktionskontroller med mera. 

• Montageinstruktioner – att dessa beaktats. 

• Svetsprocedurer och svetsarprövning. 

• Lödprocedur och lödarprövning. 

• Resultat av svetskontroll (oförstörande provning – om sådan krävs). 

• Relationshandlingar (som visar det slutliga utförandet av anläggningen). 

• Färdiganmälan (undertecknad av behörig installationsledare). 


1 = Redovisning fullständig och utan brister. 

2 = Redovisning ej komplett eller ej i full överensstämmelse med verkligt utförande. 

3 = Stora brister i redovisningen, handlingar saknas, utförande avviker från 

installationstillstånd etc. 

B.2 CE-märkning av installationer och aggregat (endast nyinstallation/ändring) 

Kontroll av att installation eller aggregat (komponenter se punkt B.3) som ska CEmärkas 

av installatör, brukare eller den som levererat utrustning ingående i installationen 

är korrekt märkta och dokumenterade. I de fl esta fall är det endast 

industriella installationer som omfattas av kravet. 

Följande ska kontrolleras: 

• Bestämning av vilka delar av installationen eller vilka aggregat som ska CE- 

märkas (se bland annat EGN och AFS:s föreskrifter). 

• Indelning i kategorier och kontrollmoduler korrekt genomförd. 

• Kontroll under tillverkning/montage utförd enligt vald modul. 

• Dimensionerande data korrekt angivna och i överensstämmelse med avsedd 

användning. 

• Försäkran om överensstämmelse – dokumentet korrekt utformat och kopplat 

till aktuellt objekt. 

• CE-märke/typskylt – att märket/skylten innehåller alla erforderliga uppgifter. 


1 = Redovisning och märkning fullständig och utan brister. 

2 = Redovisning och märkning ej komplett eller ej i full överensstämmelse med 

verkligt utförande eller aktuell användning. 

3 = Stora brister i redovisningen, handlingar saknas, utförande och användning 

avviker från det angivna/verkliga. 

B.3 CE-märkning av komponenter 

Kontroll utförs för att fastlägga att: 

• Komponenter som omfattas av krav på EG-typgodkännande och CE-märkning 

är CE-märkta. 

• CE-märkningen är fullständig, spårbar och giltig (till exempel om tidsbegräns- 

ning fi nns). 

Sida 

5 (14) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-28 





• CE-märkningen i överensstämmelse med konstruktionsförutsättningar och 

den aktuella användningen. 

• Eventuella villkor/begränsningar i EG-typgodkännande är beaktade. 

• Dokumentation (inklusive Försäkran om överensstämmelse) överensstämmer 

med märkningen. 


1 = Märkning och dokumentation fullständig och utan brister. 

2 = Märkning och/eller dokumentation ej komplett eller ej i full överensstämmelse 

med verkligt utförande eller aktuell användning. 

3= Märkning felaktig, dokumentation saknas, utförande och märkning medger ej 

användning under aktuella förutsättningar. 

B.4 Brandteknisk tillsyn 

Brandskyddskontroll ska utföras av person som har genomgått särskild utbildning 

hos Statens räddningsverk (vanligen skorstensfejarmästaren) av gaseldade anläggningar 

enligt Statens räddningsverks författningssamling SRVFS 2003:11 

Kontrollen omfattar: 

• Ventilation, tillförsel av förbränningsluft 

• Utrymmets utnyttjande 

• Avgaskanaler och skorstenar 

Se även meddelande från Statens räddningsverk, allmänna råd och kommentarer 

om brandskyddskontroll SRVFS 2004:6 

Vid driftsättningskontroll ska resultat från brandskyddskontroll redovisas. 

B.5 Kontroll av installationer i explosiv miljö 

Kontrollera om anläggningen omfattas av kravet på explosionsskyddsdokument 

inklusive klassningsplan. Där detta krav fi nns, se INA 19, ska kontrolleras att explosionsskyddsdokumentet 

inklusive klassningsplan är aktuell. 

Kontrollera att märkningen av riskområdet följer klassningsplanen och att den 

eventuella mekaniska utrustning som fi nns inom riskområdet uppfyller klassningsplanens 

krav. För eventuell elutrustning ska kontrolleras att det har genomförts en 

godkänd elbesiktning. 

Om anläggningen inte bedöms, omfattas av kravet på explosionsskyddsdokument 

inklusive klassningsplan då riskområde angående explosiv miljö saknas i anläggningen, 

med avseende på hantering av naturgas, ska detta noteras i besiktningsprotokollet. 

Sida 

6 (14) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-28 





Resultat bedöms och klassifi ceras enligt nedan: 

1 = Installationen uppfyller kravet. Är oförändrad sedan driftsättningen. 

2 = Vid återkommande kontrollen saknas explosionsskyddsdokument och klass- 

ningsplan, eller att riskområdet har ofullständig märkning eller att det vid 

återkommande kontroll inte har genomförts en godkänd elbesiktning av 

utrustning inom riskområdet. 

3 = Besiktningsmannen bedömer att anläggningen är utformad på ett sådant 

sätt att det medför en omedelbar risk för en olycka. 

B.6a Tryckprovning av rörledning vid ny eller ändrad installation 

Se avsnitt A.1a. 

B.6b Täthetskontroll av installation 

Se avsnitt A.1b 

B.7 Kontroll av rörledning och märkning 

Kontrollen utförs okulärt för att bedöma om utförandet och stabiliteten hos rörledningen 

uppfyller kraven och för att verifi era att rätt utrustning (ventiler, instrument, 

packningar och så vidare) är installerad och enligt dokumentation. 

För installationer fogad med presskoppling kontrolleras bland annat att: 

• Rörmaterial är rostfritt eller koppar SS-EN 1057 i hårt tillstånd R290 

• Presskopplingar uppfyller provningsnorm DVGW VP 614 

• Lägsta användningstemperatur uppfylls 

• Tryckklass PN 5 

• Insticksdjup, markerat 

• Rördelar, märkning (för gas i regel gulmärkta) 

• O-ringar, på ej monterade kopplingar 

• Gradningsmetod och verktyg, pressverktyg, pressmärke 


1 = Uppfyller kraven. 

2 = Mindre avvikelse från kraven eller delvis ändrad utan föreskriven föranmälan. 

Märkning saknas. 

3 = Väsentlig avvikelse från kraven eller förändring som påverkar säkerheten. 

B.8 Kontroll av korrosionsskydd 

Se avsnitt A.2. 

B.9 Kontroll av tilluftsventilation 

Utförs för att kontrollera att erforderlig förbränningsluft/ventilationsluft kan tillföras 

gasapparat respektive installationsutrymmet. Lufttillförseln kan ske på olika 

sätt: öppning direkt utifrån, ventilationskanal som dras från det fria eller öppning 

till angränsande rum (ej vid pannrum). Om don för strypning av tilluften fi nns, ska 

dessa vara försedda med spärr så att krav på min fl öde tillgodoses. 

Sida 

7 (14) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-28 







2 = Luftintaget för förbränningsluft/ventilationsluft delvis igensatt eller erforderligt 

minimumfl öde kan ej säkerställas. 

3 = Luftintag saknas eller är igensatt. 

B.10 Kontroll av frånluftsventilation 

Utförs för att kontrollera att erforderliga frånluftsdon fi nns i alla utrymmen där 

gasapparater är installerade. 

Frånluftsystemet ska säkerställa att avgaser ej kan påverka inomhusluften i en 

byggnad. 



2 = Frånluftssystemet delvis igensatt. 

3 = Frånluftssystem otillräckligt eller fungerar inte. 

B.11 Kontroll av tillförsel av förbränningsluft 

Se avsnitt B.9 

B.12 Kontroll av pannrum/apparatrum med avseende på utnyttjande 

Utförs för att kontrollera att rummet där gasapparat har installerats inte används 

för annan verksamhet som påverkar gassäkerheten. Lösningsmedel, bensin, batterier 

eller annan brandfarlig materiel får inte fi nnas i utrymmet. 

Utrymmet runt gasapparat får inte blockeras. 



2 = Utrymmet kring gasapparat är blockerat eller används som lager för brand- 

farligt material. 

3 = Nya fasta installationer har tillkommit som hindrar åtkomst och säker drift av 

gasapparaten. 

C. Kontroll av gasapparater/brännare 

Kontrollmoment enligt C ska utföras för alla gasapparater/brännare. 

C.1 Kontroll av startsekvens 

Utförs för att kontrollera att brännarens start är korrekt och enligt leverantörens 

anvisningar samt att lågan brinner stabilt. 

Kontroll av sekvenser och tider för utvädring, tändning och fl amma. 

Kontroll av gasdyserna på atmosfärspannor görs genom kontroll av fl ambilden. 


1 = Start sker normalt. 

2 = Felaktig vädringstid, onormal tändning (till exempel ”tändpuffar”). 

3 = Funktionsfel. 

Sida 

8 (14) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-28 





C.3 Kontroll av fl amvaktens funktion 

Utförs för att kontrollera att fl amvakten stoppar gastillförseln när fl amman 

slocknar. 

Okulärt kontrolleras att fl amvakten träder i funktion efter start och att fl amövervakningen 

fungerar. 



2 = - 


C.5 Kontroll av vakt för lågt gastryck 

Utförs för att kontrollera att gasapparaten stoppar och går till säkert läge när gastrycket 

sjunker under inställningstrycket, det vill säga under lägsta trycket för att 

gasapparaten ska fungera. När gastrycket återkommer får brännaren göra omstart. 

Den ska ställas in på följande sätt: 

• Om den är placerad före apparatens gastrycksregulator ska den koppla bort 

gasen, senast när gastrycket sjunker under det lägsta anslutningstrycket. 

• När gasvakten är placerad efter apparatens gastrycksregulator ska den koppla 

bort gasen när trycket är 50 procent av regulatorns inställningstryck. 

Flamman ska i båda fallen vara stabil och utan CO-bildning. 

Kontrollera att gasvakten stoppar gasapparaten vid det inställda trycket. 


1 = Gasvakten fungerar normalt. 

2 = Mindre funktionsfel utan säkerhetsmässig betydelse. Vakten har fel mätområde 

i förhållande till drifttryck. 


C.6 Kontroll av luftvakt (ej atmosfärspannor utan fl äkt) 

Utförs för att kontrollera tillförseln av förbränningsluft till gasapparat. 

Kontrollera att luftvakten aktiveras vid lågt tryck, att gastillförseln avbryts och anläggningen 

går till säkert läge. 

Vid för lågt tryck förekommer följande alternativ beroende på typ av apparat: 

• Blockering. 

• Omstart. 

• Fortsatt fl äktdrift. 

I samtliga fall ska gastillförseln avbrytas. 


1 = Normal funktion. 




Sida 

9 (14) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-28 





C.7 Kontroll av förbränning 

Utförs för att kontrollera förbränningen, att gasapparaten är korrekt injusterad 

och att miljöpåverkan är så liten som möjligt. Mätning görs i härför avsett ställe 

i avgaskanalen. Vid mätningarna bestäms CO, CO 2 samt O 2 och eventuellt NOX. 

Normalt ska CO halten, korrigerad till 0 procent O 2 , vara under 200 ppm men värden 

upp till 500 ppm kan förekomma. Om apparaten har fl era effektlägen ska mätning 

göras i fl era lastpunkter. 

Höga CO-halter är ett tecken på dålig förbränning och måste korrigeras. Det kan 

också vara otillräcklig lufttillförsel på grund av att avgaser kommer med i förbränningsluften 

eller andra otätheter i en skadad avgasterminal. 


1 = CO-halten under 500 ppm. 

2 = CO-halten ligger mellan 500-5 000 ppm. 

3 = CO-halt större än 5 000 ppm. 

Anmärkning CO-halt större än 5 000 ppm räknas som incident och ska rapporteras 

som en sådan. 

C.8 Kontroll av verkningsgrad och skorstensförlust 

Utförs för att kontrollera gasapparatens effektivitet. 

Mätning görs av avgastemperatur, O 2 eller CO 2 och omgivningstemperatur. 

Med dessa beräknas apparatens föbränningsverkningsgrad. 

För kondenserande apparater måste även energitillskottet genom kondenseringen 

beaktas. 

C.9 Kontroll av draget i pannan vid undertryckseldning 

Utförs för att kontrollera funktionen hos avgassystemet. 

Draget i pannan mäts och noteras, och jämförs med tidigare mätningar från 

samma anläggning respektive med liknade anläggningar. 


1 = Normalt drag, 0,5-2,0 mmvp (0,05-0,2 mbar). 

2 = Ej tillräckligt undertryck. Obetydlig påverkan på förbränningen. 

3 = Dåligt drag som påverkar förbränningen. Övertryck i pannan. 

Vid problem med drag ska avgaskanal kontrolleras m.a.p. korrosion, igensättning, 

etc. 

C.10 Kontroll av maximum- och minimumeffekt 

Kontroll av inställd maximum- och minimumeffekt mot märkeffekterna för panna 

respektive brännare. 



2 = För låg minimumeffekt. 

3 = För hög maximumeffekt. 

Sida 

10 (14) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-28 





C.11 Kontroll av skötsel och underhåll 

Kontrollera att instruktioner fi nns och att de följs samt att anläggningen 

underhålls på rätt sätt. 

C.12 Fastlägga intervall för återkommande kontroll 

Baserat på resultat av den utförda kontrollen och regler i EGN fastställs tidpunkt 

för nästa återkommande kontroll. 

D. Större gasapparater/brännare 

Utöver kontroller enligt C ska även följande utföras (i tillämpliga delar). 

Besiktning av trycksatta anordningar (till exempel pannor) 

AFS:s föreskrifter ställer krav på att vissa trycksatta anordningar genomgår så 

kallad Första besiktning (installationsbesiktning) innan de tas i drift. Besiktningen 

ska utföras av så kallat ackrediterat organ (AO). 

Vid driftsättningskontroll av gasinstallation/gasapparat ska kontrolleras att sådan 

Första besiktning har utförts eller är planerad att utföras av AO för tryckbärande 

anordningar ingående i eller anslutna till gasinstallationen. 

I praktiken måste gasinstallationen/gasapparaten i regel driftsättas innan AO kan 

utföra sin Första besiktning (inklusive driftprov). Detta tillåts för att möjliggöra 

intrimning och provdrift före AO:s besiktning. 

I de fall där det krävs att AO utför konstruktions-, tillverknings- och/eller montagekontroll 

är Första besiktningen också en kontroll av att dessa krav är uppfyllda. 

D. 1.a Driftsättningskontroll och Första besiktning utförd av AO 

Före driftsättning av gasinstallation/gasapparat kontrolleras om: 

• Installationen innehåller panna eller annan tryckbärande anordning som ska 

genomgå Första besiktning av AO. (Till exempel pannor med märkeffekt över 

100 kW, se AV:s föreskrifter.) 

• AO har utfört besiktning eller att sådan är planerad. 

• Resultat av AO:s besiktning påverkar utförande eller användning av gasinstal- 

lationen. 

Resultat av kontrollen bedöms och klassifi ceras enligt nedan: 

1 = AO har utfört Första besiktning med godkänt resultat och utan förbehåll. 

Besiktningsskylt fi nns. 

2 = AO har ännu inte utfört Första besiktning, men sådan har beställts. 

Besiktningsskylt saknas 

3 = AO har ej utfört Första besiktning och beställning av sådan saknas. 

Om resultat 2:a ska frist för redovisning av Första besiktning fastläggas 

och dokumenteras. 

Först när sådan redovisning skett får gasinstallationen tas i varaktig drift. 

Sida 

11 (14) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-28 





D.1.b Återkommande besiktning utförd av AO 

Vid återkommande kontroll av gasinstallation/gasapparat kontrolleras att 

tryckbärande anordning ingående i eller ansluten mot gasinstallationen (till 

exempel panna) har, där så krävs, genomgått Första besiktning och Återkommande 

besiktning utförd av AO. 

Resultat av kontrollen bedöms och klassifi ceras enligt nedan: 

1 = Första besiktning och där så krävs Återkommande besiktning är utförd. 

Besiktningsskylt fi nns. 

2 = Återkommande besiktning ej utförd inom föreskrivet intervall. 

3 = Första besiktning ej utförd. Besiktningsskylt saknas. 

D.2 Kontroll av brännarens luftspjäll 

Utförs för att kontrollera att spjället arbetar korrekt. 

Brännaren stoppas, startas och körs i normalt driftläge. Funktionen kontrolleras 

visuellt så att spjället intar korrekta lägen under utvädrings-, start- och normalt 

driftläge. 


1 = Korrekt funktion. 

2 = Mindre funktionsfel utan säkerhetsmässig betydelse. 

3 = Allvarligt funktionsfel, kraftig förslitning och liknande. 

D.3 Kontroll av dragreglering 

Utförs för att kontrollera funktionen hos vakter och reglage för dragreglering. 

Utrustningen kontrolleras enligt pannans instruktioner. 

Kontrollen ska visa att gaserna har fri väg både vid utvädring före start och 

under drift. 

Rotations- och övertrycksvakter kontrolleras. 





D.4 Kontroll av automatisk täthetskontroll 

Utförs för att kontrollera att den automatiska täthetskontrollen utförs korrekt 

under start av brännaren (i vissa fall efter stopp av brännare). 

Programmet genomförs i enlighet med brännarens driftinstruktion och programstegen 

övervakas visuellt. Tider och trycknivåer enligt leverantörens anvisningar 

kontrolleras. 





Sida 

12 (14) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-28 





D.5 Kontroll av vakt för högt gastryck 

Utförs för att kontrollera att vakten för högt gastryck har korrekt funktion. 

Kontrollera att vakten aktiveras vid för högt gastryck och att gastillförseln avbryts 

och brännaren går till blockering. 






D.6 Kontroll av differenstryckvakt gas/luft 

Utförs för att kontrollera att differenstryckvakt gas/luft har korrekt funktion. 

Kontrollera att vakten aktiveras vid för högt differenstryck och att gastillförseln 

avbryts och brännaren går till blockering. 




3 = Funktionsfel med väsentlig betydelse för säkerheten 

D.7 Kontroll av tryckreducering före brännare 

Utförs för att kontrollera att tryckreduceringen med avsäkringar fungerar korrekt. 

Provet genomförs i enlighet med arbetsmoment A3, A4 och A5 ovan. 

Dock är krav på reglernoggrannhet etc. i regel annorlunda än de som krävs för 

abonnentcentral. 

D.8 Kontroll av yttre förreglingar 

Utförs för att kontrollera de yttre förreglingar som styr apparatens drift till 

exempel: 

• Maxtermostat. 

• Drifttermostat. 

• Maxpressostat. 

• Driftpressostat. 

• Flödesvakter. 

• Torrkokningsskydd (katastrofskydd). 

• Nödstopp. 




3 = Felaktig funktion hos maxbegränsare. 

Sida 

13 (14) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-28 





D.9 Kontroll av avgaskylare 

Utförs för att kontrollera att fri genomströmning av avgaser fi nns under drift, 

start och vädring. Även kontroll av skyddsfunktioner, fl öde, tryck med mera. 

Kontroll utförs enligt avgaskylarens instruktion. Kontrollera särskilt kondensatavledningen. 



2 = Mindre funktionsfel utan säkerhetsmässig betydelse. Vakter har fel mätområde 


3 = Funktionsfel med väsentlig betydelse för säkerheten 

E. Hushålls- och restaurangapparater 

E.1 Kontroll av installation och apparater 

Kontroll enligt avsnitt B utförs i tillämpliga delar 

Kontrollera: 

• ventiler, slangar och anslutningar. 

• brännarens status – får ej vara igensatt eller defekt. 

• tändning och tändsäkring. 

• stabil förbränning – lågan får ej slockna eller slå tillbaka vid hastig manöver. 

• lågans storlek – sparlågan ska vara lägsta effekt med bibehållen stabilitet. 

• fl ammans stabilitet – lågorna får ej blåsa ut, till exempel om man viftar med 

handen över lågan. 

• Korrekt förbränning, med tydlig kärnlåga och lågan jämt fördelad över 

brännaren. 



2 = Felaktig funktion. 

3 = Allvarligt funktionsfel, otäthet, etc. 

F. Laboratorieinstallationer och installationer i skolor 

SGF’s anvisningar ”Mindre gasolanläggningar” ger exempel på utförande. 

F.1 Kontroll av installation 

Kontroll enligt avsnitt B utförs i tillämpliga delar 

Kontrollera: 

• laboratoriets gemensamma avstängningsventil, funktion, täthet och märkning. 

• ledningar i bänkskåp. 

• slangventiler, funktion och säkerhet. 

• slangar, med avseende på skador och åldring. 


1 = Korrekt funktion och installation. 

2 = Mindre fel. 

3 = Allvarligt fel. 


Sida 

14 (14) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-28 




Kostnader för kontroll och systemgranskning Sida 

1 (1) 

Kostnader i samband med kontroll och systemgranskning av <strong>kundanläggningar</strong> 

inom vårt nätområde 

Nyinstallationer 

Om inget annat avtalats, ingår kostnaderna för kontroll och systemgranskning 

i anslutningsavgiften för en ny installation. Förorsakar installatören oss merarbete 

(till exempel efterkontroll) på grund av ett bristfälligt arbete, debiteras dessa 

kostnader. I sådant fall ska besiktningsman informera före fakturering. 

Om- och tillbyggnad 

Vid om- och tillbyggnad av kundinstallationer ska kunden svara för de kostnader 

som omfattar kontroll och systemgranskning. 

Privatkunder är undantagna och ska inte debiteras. 

Återkommande kontroll 

Privatkund 

Debiteras med en fast årlig avgift som samfaktureras på energifakturan. 

Näringsidkare 

Debiteras för antalet timmar, en grundavgift samt körkostnad. Om överenskommelse 

träffats mellan kund och nätägare att kontroll ska utföras av besiktningsman 

från annat företag (konsult, kontrollorgan), får detta företag fakturera kunden 

direkt. 

Teknisk kundservice på telefon 020-56 56 00 kan upplysa om aktuella priser för 

kontroll med mera. 


Utarbetad av 

Theo Blom 

Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-29 




Oförstörande provning Sida 

1 (2) 

Allmänt 

Kontroll av svetsarbete ska utföras genom oförstörande provning enligt kraven 

i EGN, kapitel 15, där angivna krav utgör huvudalternativet för val av provningsmetoder 

och omfattning. 

Denna instruktion kan användas för bedömning av att minst motsvarande krav 

uppfylls för installationer som är baserade på andra godtagbara normer såsom 

harmoniserad standard för industriella rörledningar SS-EN 13480. 

Alternativ 1: Provningsomfattning baserad på riskbedömning 

Enligt AFS 1999:4 bedöms alltid provningsomfattning dels med hänsyn till tillverkarens 

riskbedömning av installationen eller aggregatet (se AFS bilaga 1, avsnitt 1.1) 

dels med hänsyn till utnyttjandegraden hos svetsen (se AFS bilaga 1, avsnitt 7.2). 

Riskbedömningen görs vanligen i samråd mellan tillverkare och brukare och i linje 

med gällande branschstandarder. När det gäller styrkefaktorn (utnyttjandegraden) 

är det svårt att fastställa spänning i rundsvetsar utan beräkning. Om man vill göra 

en bedömning på plats utan särskild beräkning av fl exibilitet (termisk expansion) 

väljs kontroll av de svetsar som ligger mest inspända, intill pumpar, t-stycken och 

böjar före och efter långa raksträckor. 

Alternativ 2: Krav enligt harmoniserad standard 

2.1 Normal omfattning enligt SS-EN 13480-5, tabell 8.2-1 

Minst 5 procent oförstörande provning ska göras för rörledningar i vanliga kolstål 

eller rostfria (austenitiska) stål. 

2.2 Uttag av stickprov enligt SS-EN 13480-5, avsnitt 8.1.2 

Då krav på omfattning av oförstörande provning är lägre än 100 procent ska metoderna 

klargöras så tidigt som möjligt av projektet för att säkerställa goda svetsar. 

Tidpunkter för provning ska överenskommas mellan parterna (det vill säga tillverkaren 

och brukaren). Svetsar som ska provas: 

• ska väljas ut slumpvis. 

• vara representativa för en grupp av svetsar. 

Minst en svets ska provas runt hela omkretsen. 

Där antalet svetsar som väljs ut för kontroll genom stickprov är litet, ska man ge 

företräde för val av kombinationer av tjocka sektioner och små diametrar respektive 

tunnväggiga sektioner och stora diametrar. 

Anmärkning: En grupp av svetsar är ett antal svetsar som är utförda av en svetsare 

(svetsoperatör) enligt en enskild svetsspecifi kation (WPS). 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-30 




Oförstörande provning Sida 

2 (2) 

2.3 Provningsomfattning för rundsvetsar enligt SS-EN 13480-5, avsnitt 8.2.1 

Omfattningen ska vara minst enligt tabell 8.2-1, men följande punkter ska 

tillämpas: 

• För rörledningar i vanliga kolstål och rostfria (austenitiska) stål i kategorierna I 

och II ska minst 10 procent av antalet rundsvetsar röntgas, oberoende av tryck 

och dimension. 

• Om omfattningen i tabell 8.2-1 är minst 5 procent gäller detta för de första 100 

svetsarna i en installation. Om inga oacceptabla fel fi nns i de utvalda svetsarna 

får provningsomfattningen minskas till 2 procent för resterande svetsar. Minst 

5 stycken svetsar ska röntgas. 

• När beräkningsspänningen i rundsvetsar har beräknats till högst 70 procent av 

tillåten spänning får provningsomfattningen minskas med 50 procent i jämför- 

else med tabell 8.2-1. 

Slutsatser 

För rörledningar enligt EGN bör det i första hand vara tillverkaren (men i samråd 

med brukaren/gasdistributören) som väljer ut vilka svetsar som ska kontrolleras, 

omfattning minst 5 procent eller minst 5 stycken svetsar. Provningen utökas om 

svetsfel konstateras och där rörledningen utsätts för de högsta belastningarna. 

I kategori III och för de moduler där anmält organ medverkar bör minst 10 procent 

av antalet svetsar kontrolleras eftersom dessa rörledningar har stora diametrar, 

vilket ger högre krafter och mindre fl exibilitet. 

Kravet på att varje svets betygssätts av provningsföretaget bör tillämpas även vid 

provning enligt nya standarder, och krav på acceptans ska motsvara krav som tilllämpats 

för bedömning enligt IIW, det vill säga minst betyg 3 (grön) men utan defekter 

i roten. Om provning utförs enligt SS-EN 12517, bör man vid upphandling 

kräva att bedömning av varje svets dokumenteras med hänsyn till feltyp och inte 

endast att ”ställda krav” uppfylls. 


Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-30 




Bilagor, tabeller och diagram Sida 

1 (1) 

Bilaga 

Omvandling av normalkubikmeter till kWh 1 

Dimensionering av gasledningar 2 

Schema för granskning av förutsättningarna vid lödning 3 

Schema för granskning av svetsprocedurer och svetsarprövning 4 

Schema för granskning av svetsläge 5 


Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-31 




Omvandling av normalkubikmeter till kWh 

Bilaga 1 

Normalkubikmeter 

Normalkubikmeter är den mängd naturgas som fi nns i en kub som är 1x1x1 meter 

och vid temperaturen 0 grader C (273.15 Kelvin) samt atmosfärstrycket – 1 013 

millibar. 

Naturgasens värmeinnehåll 

Den energimängd som fi nns i naturgas fastställs genom kontinuerliga analyser. 

Energimängden är cirka 11 kWh i en normalkubikmeter. 

Volym till kWh 

Energiinnehållet i en normalkubikmeter (cirka 11 kWh) är den faktor som förbrukade 

normalkubikmeter multipliceras med. Resultatet ger förbrukningen i kWh. 

Volymomvandling 

Skillnaden mellan nuvarande och tidigare gasmätarställning visar antalet förbrukade 

kubikmeter naturgas vid aktuellt tryck och temperatur. Volymomvandling av 

denna gasmängd till normalkubikmeter sker med följande formel: 

Vn = Vu x Tu x Pu 

Tu Pn 

Vn = Normalkubikmeter vid 0 grader C och atmosfärstryck 1 013 millibar (mbar) 

Vu = Volym uppmätt i kubikmeter (m 3 ) 

Tn = Normaltemperatur 0 grader C (273,15 K) 

Tu = Gastemperatur (uppmätt temperatur i grader C + 273,15) 

Pn = Atmosfärstryck 1 013 millibar (mbar) 

Pu = Absoluttryck i mbar = atmosfärstryck + uppmätt övertryck i gasledningen 

Sammanfattning volymomvandling 

För att omforma den mängd naturgas som avläses på gasmätare till normalkubikmeter 

utför en så kallad volymomvandling. 

En normalkubikmeter är en kubikmeter naturgas vid atmosfärstryck och vid 

0 grader C. 

Volymomvandling utförs med ett kompenseringsverk eller genom formelberäkning. 

Normalkubikmeterns energiinnehåll omräknas till kWh med en faktor som är 11. 

Produkten av dessa tal (antal normalkubikmeter x 11) ger gasmängden i kWh. 

Bilagor 

Sida 

1 (1) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-31 




Dimensionering av gasledning 

Bilaga 2 

Beräkningsgång 

1. Bestäm maximal effekt genom ledningen. 

2. Bestäm ledningens längd. 

3. Beräkna rördelarnas ekvivalenta längd enligt tabeller. Genom denna metod be- 

räknas tryckfall i rördelar som ekvivalent med den rakrörslängd som motsvarar 

rördelarnas tryckfall. 

Tryckfallet över mätaren beaktas genom att bestämma motsvarande ekvivalenta 

rörlängd enligt tabell 3. 

4. Addera ekvivalenta rörlängder enligt punkt 3 med ledningens längd enligt 

punkt 2 ovan. 

5. Välj rördimension ur tabeller beroende på tillgängligt anslutningstryck och 

maximalt tillåtet tryckfall i ledningen. 

6. Kontrollera att den valda dimensionen och den ekvivalenta rörledningen klarar 

den beräknade effekten. Om så inte är fallet ökas rördimensionen. 

Sida 

1 (5) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-31 





Bilaga 2 

Tabell 1 – Ekvivalent rörlängd i meter för rördelar (stål) 

DN 90° böj 

Reducering T-stycke 

Svetsad Gängad 

20 0,3 1,0 0,3 0 1,0 2,0 

25 0,4 1,4 0,5 0 1,4 2,8 

32 0,5 2,0 0,7 0 2,0 3,9 

40 0,6 2,4 0,8 0 2,4 4,7 

50 0,9 3,2 1,1 0 3,2 6,4 

65 1,2 4,4 1,5 0 4,4 8,9 

80 1,4 5,4 1,8 0 5,4 10,6 

100 2,0 7,5 2,5 0 7,5 15,1 

Tabell 2 – Ekvivalent rörlängd i meter för rördelar (koppar) 

DN, 

mm 

90° böj Reducering T-stycke 

15 0,1 0,2 0 0,5 0,9 

18 0,2 0,3 0 0,7 1,2 

22 0,3 0,4 0 1,0 2,1 

28 0,4 0,5 0 1,2 2,3 

35 0,5 0,6 0 1,6 3,2 

42 0,6 0,7 0 2,2 4,3 

54 0,8 1,0 0 3,0 5,5 

Tabell 3 – Ekvivalent rörlängd i meter för bälgasmätare 

Gasmätare DN Kapacitet, m 3 Tryckfall, mbar Ekv. rörlängd, m 

G4 20 6 0,6 4 

G6 25 10 1,1 9 

G16 40 25 2,0 24 

G25 50 40 1,5 29 

Sida 

2 (5) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-31 





Bilaga 2 

Rörledning: PE, koppar, rostfritt stål 

Råhet: 0,075 (för kolstål med högre råhet, minska effekt nedan med 10 procent!) 

Gastemperatur: 15 grader C 

Värmevärde: 11 kWh/Nm 3 

Flödeshastighet: Maximerad till 20 m/s 

Tabellen anger godtagbar anslutningseffekt (kWh). 

Tabell 4 – Tryckfall max 5 mbar, anslutningstryck 

100 mbar, invändig diameter 

Ekv L 15 20 25 30 40 50 65 80 100 

3 100 215 390 550 950 1 580 2 640 4 000 6 250 

5 78 165 300 490 950 1 580 2 640 4 000 6 250 

10 55 115 215 345 740 1 325 2 640 4 000 6 250 

15 45 95 175 285 600 1 085 2 160 3 700 6 250 

25 35 75 135 220 465 840 1 670 2 880 5 150 

40 25 60 105 175 370 660 1 320 2 275 4 085 

50 20 40 80 130 290 590 1 080 1 880 3 430 

60 15 35 70 120 265 485 985 1 720 3 120 

Tabell 5 – Tryckfall max 20 mbar, anslutningstryck 

100 mbar, invändig diameter 

Ekv L 15 20 25 30 40 50 65 80 100 

3 145 250 390 565 1 000 1 580 2 640 4 000 6 250 

5 145 250 390 565 1 000 1 580 2 640 4 000 6 250 

10 110 235 390 565 1 000 1 580 2 640 4 000 6 250 

15 90 195 350 565 1 000 1 580 2 640 4 000 6 250 

25 70 150 270 440 930 1 580 2 640 4 000 6 250 

40 55 115 215 345 735 1 325 2 640 4 000 6 250 

50 45 95 180 285 620 1 130 2 250 4 000 6 250 

60 35 85 155 255 550 1 000 2 050 3 550 6 250 

Hastighet 

begränsar 

Tryckfall 

begränsar 

Rörledning: PE, koppar, rostfritt stål 

Råhet: 0,075 (för kolstål med högre råhet, minska effekt nedan med 10 procent!) 

Gastemperatur: 15 grader C 

Värmevärde: 11 kWh/Nm 3 

Flödeshastighet: Maximerad till 20 m/s 

Tabellen anger godtagbar anslutningseffekt (kWh). 

Tryckfall 

begränsar 

Hastighet 

begränsar 

Sida 

3 (5) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-31 





Bilaga 2 

Omvandla effekt till fl öde, naturgas, vid 20 mbar, 15° C 

Effekt kW 

60 

40 

20 

0 

Liter/minut 

20 40 60 80 


Effekt kW 

600 

400 

200 

0 

Liter/minut 

200 400 600 800 

Sida 

4 (5) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-31 





Bilaga 2 


Effekt kW 

600 

400 

200 

0 

Liter/minut 

Bilagor 

200 400 600 800 

Sida 

5 (5) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-31 




Förutsättningar vid lödning 

Bilaga 3 

Schema för granskning av förutsättningar vid lödning 

Position Beskrivning Notering Krav och giltighet 

1 Installatör 

2 Ritning/skiss 

med fogtyper 

3 Dimensioner 

4 Lödprocedur, pBPS Krävs 

5 Lod som ska 

användas 

6 Lödarprövning 

Ska vara utförd med prov 

SS-EN 13133 

på rör och som överlappsförband 

6.1 Lödmetod 912, framlödning 

6.2 Material W32, koppar 

6.3 Lodtyp Prov med minst 3 % Ag 

6.4 Arbetstemperatur Bör vara utfört med 

högst 850 °C 

6.5 Mekaniseringsgrad Prov ska vara utfört 

manuellt, lod ansatt. 

6.6 Diameter Prov utfört i minst samma 

DN som position 2 

6.7 Tjocklek Prov utfört i högst 3 mm 

(0,5 t - 2 t) 

6.8 Överlappslängd 

(instick) 

Enligt lödproceduren 

6.9 Öppning (spalt) Enligt lödproceduren 

6.10 Lödläge Läge vertikalt underifrån 

kvalificerar alla lägen 

Anmärkning: Om någon av uppgifterna saknas på lödarprövningsintyget ska företagets/ 

tillverkarens lödarprocedurspecifikation (BPS) kontrolleras på grund av att de saknade 

uppgifterna kan finnas i specifikationen. 

Bilagor 

Sida 

1 (1) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-31 




Svetsprocedurer och svetsarprövning 

Bilaga 4 

Schema för granskning av svetsprocedur och svetsarprövning 

Position Beskrivning Notering Krav och giltighet 

1 Installatör Ska redovisa WPS med 

firmans logo/namn 

2 Ritning/skiss 

med fogtyper 

3 Dimensioner 

t. ex. 273x6,3 mm 

4 Materialkvalitet, t. ex. 

grupp 1.1 (P235GH) 

grupp 8.1 (1.4301) 

5 WPS med svetsmetod 

t. ex. 111 (MMA) 

6 Tillsatsmaterial som 

ska användas 

7 Svetsarprövning 

SS-EN 287-1 

(utg. 1992 eller 2004) 

7.1 Svetsmetod (-er) vid 

svetsarprövning 

7.2 Materialgrupp, 

t. ex. kolstål 1.1 (W01) 

rostfritt 8.1 (W11) 

WPS ska ange 

svetsmetod, och fogtyp, 

t. ex. stumsvets 

På WPS ska framgå 

giltighet för rördiameter 

och tjocklek 

WPS ska ange vilken 

materialgrupp den 

gäller för 

Kvalificering visas med 

ref. till WPAR/WPQR 

Samma fabrikat ska användas 

som på WPS 

Giltighet: Påskrift av 

arbetsgivare ska ej vara 

äldre än 6 månader! 

Svetsmetod (-er) ska vara 

samma som på WPS ovan 

Svetsarprövningen ska 

gälla för samma grupp 

som under 4 ovan! 

7.3 Tillsatsmaterial, hölje WPS enligt ovan ska följas 

7.4 Kvalificerade 

arbetslägen 

7.5 Kvalificerade 

svetstyper 

Svetslägen enligt intyg 

ska följas, jfr. bilaga 3! 

T. ex. stumsvets, BW, ska 

vara angivet på intyget 

7.6 Diameter Giltighet, angiven på 

intyg, ska följas 

7.7 Tjocklek Giltighet, angiven på 

intyg, ska följas 

7.8 Andra informationer 

för rörsvetsning 

Bilagor 

T (= rör) 

ss-nb (= ensidig sv., ej 

rotst.) 

Sida 

1 (1) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-31 




Svetsläge 

Bilaga 5 

Schema för granskning av svetsläge enligt svetsprövning 

EN 287-1 

Provlägen betecknas till exempel PA, PB och så vidare och kvalificerar 

för svetsning i angivna lägen, 11-22 

Rör (T) 

Kälsvets 

(FW) 

Rör (T) 

Stumsvets 

(BW) 

Bilagor 

PA Lutande vridbart rör, 

svetsning horisontellt 

PB Horisontalt vridbart 

rör, svetsning liggande 

vertikalt 

PB Vertikalt inspänt rör, 

svetsning liggande 

vertikalt 

PG Horisontalt inspänt rör, 

svetsning nedåt 

PF Horisontalt inspänt rör, 

svetsning uppåt 

PD Vertikalt inspänt rör, 

svetsning underupp 

PA Horisontalt vridbart rör, 

svetsning horisontellt 

PG Horisontalt inspänt rör, 

svetsning nedåt 

PF Horisontalt inspänt rör, 

svetsning uppåt 

PC Vertikalt inspänt rör, 

svetsning liggande 

vertikalt 

H-L045 Inspänt rör som lutar 

45°, svetsning uppåt 

J-L045 Inspänt rör som lutar 

45°, svetsning nedåt 

11 1-2-11-12-13 

12 1-2-11-12-13 

13 1-2-11-12-13 

14 1-2-3-5-11-12-13-14-16 

15 1-2-4-5-11-12-13-15-16 

16 1-2-4-5-11-12-13-16 

17 1-2-6-11-12-13-17 

18 1-2-3-5-6-8-10-11-12-13- 

14-16-17-18 

19 1-2-4-5-6-9-10-11-12-13- 

15-16-17-19 

20 1-2-6-7-11-12-13-17-20 

21 1-2-4-5-6-7-9-10-11-12- 

13-15-16-17-19-20-21 

22 1-2-3-5-6-7-8-10-11-12- 

13-14-16-17-18-20-22 

Sida 

1 (1) 

Utarbetad av 


Godkänd av 


Utfärdad av 




1 


INA-31

Installationsanvisningar kundanläggningar - E-on

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?