Innehållsförteckning - Skolor i Malax

GREKISK MYTOLOGI
Den grekiska mytologin är en samling mytologiska berättelser som innefattar svarssägner och
skapelseberättelse, mytologiska beskrivningar av äldre historiska händelser samt rent
sagostoff. Den mytologi vi känner till i dag nedtecknades först 500-400 f. Kr. och dess
ursprung var redan då bortglömt. Den grekiska religionen saknade förkunnare och profeter, i
stället var det diktarna och oraklen som återgav detaljerna i den mytologiska världen och
deras konsekvenser för människorna.
Jämfört med till exempel kristendomen saknar de grekiska berättelserna polariseringen mellan
gott och ont: såväl gudarna som hjältarna uppvisar många mänskliga drag och både goda och
dåliga sidor. Det finns teorier om att den tidiga kristendomen upptog element från den
grekiska kulten.
Skapelsen
I begynnelsen fanns Chaos och efter honom uppstod jorden Gaia, underjorden Tartaros,
kärleken Eros och även i vissa versioner urmörkret Erebos och natten Nyx. Dessa blev i sin
tur luften Aither och dagen Hemera. På egen hand skapade Gaia därefter himlen Uranos och
havet Pontos. Med Uranos fick hon sedan titaner, cykloper och hekatoncheirer. Den yngste av
titanerna var tiden, Kronos denne dödade sin far Uranos och tog makten i gudavärlden. Av
Uranos kropp skapades sedan giganter, erinyer och nymfer. Kronos dödades i sin tur av sin
yngste son, himlaguden Zeus. Zeus delade makten över världen med havsguden Poseidon och
underjordens härskare Hades. Kronos blev tillfångatagen och fängslad i Tartaros (dödsriket)
tillsammans med nästan alla titaner.
Gudarna
De tolv främsta gudarna och gudinnorna var: Zeus, Hera, Athena, Apollo, Artemis, Afrodite,
Ares, Demeter, Poseidon, Hermes, Hestia och Hefaistos. Det fanns också otaliga mindre
gudar, halvgudar och heroer. Vilka de tolv främsta gudarna var, varierade något, men de var
aldrig fler än tolv vid samma tillfälle.