08/09-5

OL 

Osqledaren, 

nummer 5, 08/09. 

kårobligatoriet Förvinner 1 juli 2010. vad händer sen? 

Vi skriver om 

ol gör... det kanske mest avlägsna ortscampuset 

av dem alla – som ligger ett stenkast Från valhallavägen 

FokUS: campUS har vi ett levande campus? osqledaren 

tar reda på hur man tänkte när dans-, Försvars- och operahögskolan 

Flyttade in, åker till boston college i usa, 

berättar historien om nymble och spekulerar i vad som 

ska hända med området mellan kth, ki och su 

CAMPUS 

Dessutom 

Jämlikhetsprojekt / Kårspexet / Sektionslokalproblem i Kista 

VR-kuben / KTH på Insidan / Case är Det Nya Svarta 

Extremlokaljournalistik / Think Globally! / och mer

Internationella Masterprogram - 

Erasmus Mundus Master’s Programmes 

Det här är en chans för dig som vill kombinera mastersstudier av 

hög akademisk kvalitet med utlandsvistelse! Erasmus Mundus är 

en EU-satsning som ska lyfta fram masterprogram av hög standard 

för att synliggöra Europa som utbildningsmarknad. Erasmus Mundus 

kan därför ses som en kvalitetsstämpel. Studenterna kommer från 

hela världen och en viss kvot av platserna är avsatt till utomeuropeiska 

sökande. Programmen ges i samarbete mellan ett antal 

europeiska universitet och studenterna läser under utbildningen vid 

minst två av dem. Du får alltså garanterat erfarenhet av minst ett 

annat europeiskt land. Undervisningen sker på engelska. 

KTH deltar i sex Erasmus Mundus-program: 

Nuclear Fusion Science and Engineering Physics 

Industrial Management 

Security and Mobile Computing 

Photonics 

Management and Engineering of Environment and Energy 

Materials and Sensors System for Environmental 

Technologies 

Ansökningskrav och deadlines varierar mellan programmen. För mer 

information: www.kth.se/student/utlandsstudier 

Internationella kansliet KTHmottagning på Info-Center mån – tors 11-13, international@kth.se 

www.kth.se/student/utlandsstudier

innehåll 

Osqledaren nummer 5, 08/09. 

caSelöSning 

på hög nivå S. 13 

Föreningen estiem ordnade internatonell 

casetävling i sing 

sing-huset. osqledaren var där 

och passade på att Få några 

tips på hur man bäst löser case. 

extremlokaljoUrnaliStik 

S. 18 

du vet inte om det än. men 

eFter att du har läst den här 

artikeln kommer du att passa 

dig jävligt noga För att lämna 

konstiga grejer i hissen. 

innehåll oSqleDaren, nUmmer 5, 08/09. 

nummer fem 

Fokus 

campUS s. 22ff 

S. 22: ett ”levande campus” – what’s up with that? S. 24: vad ska hända med albano-området? 

S. 27 historien om nymble S. 28: osqledaren besöker ett riktigt campus – boston college i usa 

ol gör... 

arkitekt S. 30 

osqledaren vågade sig över 

valhallavägen och Fann en 

massa tjejer, stora ritbord och 

en grill på en väldigt Fin innergård. 

Dessutom 

S. 5: ledare S. 7: debatt S. 8: aktuellt: kårobligatoriet slopas S. 9: kommer du att betala? 

S. 10: sektionslokalproblem i kista S. 11: Fråga Fysikern S. 16: genusgranskning snart på kth? 

S. 19: vr-kuben vi saknar dig S. 20: träFFa två projektgrupper Från kth på insidan S. 32: think globally 

with ths radio S. 32: recension: kårspexet S. 33: recension: systerobror S. 35: how to... know your 

sektioner med a&j S. 36: ths sidor S. 38: studentvänliga schweiz 

S. 3

S. 4 

reDaktion oSqleDaren, nUmmer 5, 08/09. 

Det är oss ni ska hylla/skylla på 

osqledaren 

nummer 5, 08/09. 

cheFreDaktör & 

anSvarig Utgivare 

sara eriksson 

graFiSk Formgivning & layoUt 

sara eriksson 

omSlag 

kth campus valhallavägen 

meDverkanDe 

henning alesund, alexander biledt, marcus blom, 

alexander busnyuk, kim dahlgren-strååt, 

sara dahlström, Florence Ferrero, anna glassel, 

david goldea, jonas gunnarsson, 

johannes koch, Felix lindberg, Frej naimi-akbar, 

hanna pettersson, xuli qian, marina rantanen, 

viktor sebes, niklas schmidt, dunja vujovic, 

anna wahlberg 

repro och tryck 

wallin & dalholm boktryckeri ab 

papper 

inlaga: multioffset 100 g 

omslag: multidesign original white 170 g 

annonS 

tomat annons & reklambyrå 

www.tomat.se eller info@tomat.se 

kontakt 

08/070-790 98 70 

osqledaren@ths.kth.se 

www.osqledaren.se 

postadress: osqledaren, ths, 100 44 stockholm 

Besök oss: Medieflygeln, plan 3, Nymble 

vara meD? 

vill du vara med i osqledarens redaktion? 

maila osqledaren@ths.kth.se och 

berätta lite om dig själv. 

medverkande 

i detta nummer. 

anna Wahlberg började läsa 

kemiteknik 2006 men gick med i osqledarens 

redaktion först hösten 2008. 

Anna gillar verkligen papper, träfibrer 

och papperstillverkning och har när 

den här tidningen delas ut dragit till 

göttingen i tyskland för att plugga ett 

halvår som erasmusstudent. i det här 

numret skriver hon om jämställdhet 

och rapporterar från boston college. 

Sara DahlStröm går industriell 

ekonomi (i-08) och är nybliven skribent 

på osqledaren. är innerst inne 

en rastlös person som inte klarar av att 

sitta stilla så ser därför till att, förutom 

att plugga, sysselsätta sig med att träna 

friidrott, stå i baren och medverka i 

clubmästeriet, extrajobba som ekonomiassistent 

och servitris och när hon 

är ledig åka och hälsa på mamma och 

pappa som bor i abu dhabi. 

Ditt namn här? osqledaren 

rekryterar kreativa människor till redaktionen 

löpande. 

just nu letar vi också efter en efterträdare 

till chefredaktör sara eriksson 

som går av sitt uppdrag sista juni. hon 

hälsar att året på osqledaren är det 

mest lärorika och roliga hon hittills 

upplevt. kontakta henne för att få veta 

mer om chefredaktörsjobbet. 

manUSStopp För nUmmer 6 är Den 24 marS 

redaktionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material. För icke beställt material ansvaras inte. i tidningen gjorda uttalanden 

är endast om så anges att betrakta som ths eller osqledarens ståndpunkt. 

oSqleDaren 

är sedan 1959 tekniska högskolan studentkårs medlemstidning och har en upplaga på cirka 17 000 exemplar. den kommer ut sju gånger per 

år och skickas kostnadsfritt ut till alla studenter på kth. 

Får DU inte oSqleDaren? 

1) har du betalat kåravgiften? 2) om ja; ring kårx på 08-10 45 72 och kolla att din adress stämmer 3) om den gör det men du ändå inte 

får tidningen kan du ringa citymail på 0200-211 911.

Låt mig börja med att säga att jag inte är 

för ett kårobligatorium. Jag tror att det kan 

vara positivt för Sveriges kårer att medlemmarna 

i framtiden är frivilligt anslutna. 

Kårerna måste börja lyssna mer på studenterna 

och bättre kommunicera vad de faktiskt 

håller på med. Något som förhoppningsvis 

höjer kvaliteten på verksamheten. 

Men det som gör mig orolig är regeringens 

uttalade vision att kårerna ska ägna mer tid 

åt att ”ordna rabattmöjligheter i affärer och 

sådana här saker” (läs hela artikeln om kårobligatoriets 

avskaffande på sidan åtta). Allt för 

att locka medlemmar. Och den krassa verkligheten 

är nog tyvärr att rabatter, give aways 

och fester attraherar fler än utbildningsbevakning 

och påverkansarbete. Speciellt då kåren 

sällan lyckas särskilt väl med att kommunicera 

ut vad all den här utbildningsbevakningen 

egentligen ska vara bra för. 

När Det ska bestämmas vilken kår som 

blir The Kår om det finns flera kårer vid ett 

lärosäte är regeringen tydliga i sitt förslag: den 

kår som har flest medlemmar får utmärkelsen 

och därmed också alla pengar från staten. 

Den valda kårens syfte måste vara utbildningsbevakning, 

men frågan om vem som 

avgör om verksamheten uppfyller detta syfte 

lämnades obesvarad av Leijonborg. Likaså 

hur kriterierna egentligen ser ut. Förklaringen 

blev att regeringen inte vill ”börja med nya 

pekpinnar”. 

– Jag vill tro att fria studenter är de bästa att 

bevaka detta och att studenterna inte flippar 

ut på något sätt, uttryckte sig Leijonborg vid 

presentationen av förslaget. 

– Detta är en frihetsdag. 

Ja. Han sa faktiskt så. Att han ”vill tro”. 

skräcksceNariot blir att kåren lägger 

mycket energi på ragga medlemmar och 

mindre på det den faktiskt är till för – att 

representera studenterna och tillvarata deras 

intressen gentemot KTH. 

leDare oSqleDaren, nUmmer 5, 08/09. 

ChefreDaktör har orDet 

Får du läsa den här 

tidningen i framtiden? 

den stora snackisen på alla 

kåraktivas läppar just nu 

är utan tvekan att det nu 

är klart att kårobligatoriet 

slopas nästa år. De flesta 

verkar rätt nöjda med förslaget, 

i alla fall här på kth, 

och många verkar nästan 

entusiastiska över att få vara 

med och stöpa om ths i 

dess nya form. vilket är jättekul. 

men jag kan ändå inte 

låta bli att få lite ont i magen 

och undra: kommer du att 

få läsa den här tidningen i 

framtiden? 

Och nu kommer vi till kärnfrågan i den här 

ledaren – vad ska du som är kårmedlem få i 

framtiden som inte alla andra studenter på 

KTH också får? 

Utbildningsbevakningen måste skötas åt alla 

då staten skjuter till pengar för detta. Men 

kåren sysslar också med andra saker som 

näringslivskontakter, fester, mottagningen och 

andra fritidsaktiviteter. Att Armada stängs för 

dem som inte har betalat kåravgiften känns 

inte särskilt troligt då mässan drar in så pass 

mycket pengar till kåren. Att du inte får gå 

gratis på tentapubarna utan kårleg är däremot 

sannolikt. 

meN att Du iNte skulle få Osqledaren 

hem i brevlådan om du inte har betalat är – 

om jag får uttrycka mig partiskt – bara dumt 

och ganska ogenomtänkt. Osqledaren är idag 

självfinansierad med annonsintäkter – något 

vi är relativt ensamma om att klara av bland 

Sveriges studenttidningar. Detta på grund 

av att vi har en stor och för annonsörerna 

mycket intressant målgrupp. 

Skulle antalet läsare sjunka skulle självfinansieringen 

bli svårare, Osqledaren skulle för sin 

överlevnads skull bli beroende av pengar från 

kåren, knytas närmare THS och riskera att 

förlora sin oberoende och granskande roll. 

2009 fyLLer Osqledaren 50 år. Sedan 

starten har tidningen gått ifrån att vara en 

studentikos tidning med betoning på underhållning 

till att bli det granskande organ den 

är idag. Tycker du att det är viktigt att någon 

med insyn i kårens och KTH:s verksamhet 

opartiskt och utan påtryckningar berättar för 

dig hur saker och ting egentligen ligger till 

även i framtiden? 

Det tycker jag. 

Sara erikSSon 

cheFredaktör osqledaren 08/09 

S. 5

Always aiming for higher ground. 

Just another day at the office for a Tiger. 

Choose Accenture for a systems integration and technology consulting career where you can make a difference 

every day. A place where you can work with the brightest people in business and technology to identify new 

opportunities and solve the toughest IT challenges. The best place to expand your skills and progress your career 

fast. And the only place where you can leverage our unrivalled experience and ground-breaking research, while 

helping our global clients achieve high performance. If this is your idea of a typical working day, then Accenture 

is the place to be. 

Opportunities in business consulting 

We’re now looking for exceptional 

graduates to join our consulting team 

– people with the potential to become 

leaders. 

Our clients include many of the world’s 

largest organizations and we’ll train you 

to take a central role in developing 

innovative business and IT solutions 

that improve the way they operate. 

Professional development is a key part 

of the total rewards package we offer. 

Visit accenture.se/jobb 

You’ll get continuous training, both 

formal and on-the-job, and you’ll be 

working on some of the largest, most 

challenging projects around. 

In our dynamic environment, you can 

move your career forward faster than 

with most other employers. And in return 

for taking on a high level of responsibility, 

build deep market-relevant skills and get 

competitive compensation with a full 

range of benefits. 

Join Accenture and you could be 

delivering the innovation that helps 

our clients become high-performance 

businesses. To find out more about 

graduate career opportunities and to 

submit your application, visit our 

website today. 

© 2008 Accenture. All rights reserved.

Schibsted är en skandinavisk mediekoncern med ambitionen att bli den ledande i Europa. 

Idag har koncernen företag med sammanlagt 9000 anställda i 22 länder. Starka 

mediehus utgör kärnan i vår verksamhet och våra 12,7 miljoner tidningsläsare är 

utgånspunkten för en tillväxtstrategi som bygger på nära samspel mellan print, 

mobil och internet. 

Talanger, duktiga ledare samt våra medarbetares kompetens, kreativitet och vilja till 

kontinuerlig förbättring är avgörande för att vi ska lyckas. 

Management Trainee / Sales Trainee 

Båda programmen är tvååriga. De omfattar fyra halvårsplaceringar och åtta teamsamlingar. Detta ger dig kompetens 

och erfarenhet att fylla framtida ledar- och nyckelroller i våra bolag och säljorganisationer, nationellt och internationellt. 

Som trainee i Schibsted får du individuell uppföljning och coaching genom din egen mentor. 

Debatt oSqleDaren, nUmmer 5, 08/09. 

om konstiga tentaregler 

Har du fått en tenta felrättad? 

har du någonsin fått en tenta rättad på ett konstigt sätt? har du försökt få den omrättad, men 

vägrats med motivationen ”du har ju hämtat ut den från studentexpeditionen” eller kanske ”du 

har väntat för länge, du hade 3 veckor på dig att begära omprövning av rättningen”. 

Jag vet flera som suttit i det dilemmat, det 

är så det går till på de flesta av KTH:s skolor 

idag. Visste du att man inte får göra så? 

HögskoLeVerket, som är den myndighet 

som ser till att KTH sköter sig har 

sagt att ”Det får inte förekomma regler eller 

praxis som innebär att en student som har 

hämtat ut sin tentamen med automatik 

förlorar sin rätt att begära omprövning. Det 

är inte heller tillåtet att ställa upp tidsgränser 

för när studenterna senast måste begära 

omprövning.” 

Det Här är inga nya regler, utan bara 

en tolkning av de som redan finns. KTH är 

en statlig myndighet och att sätta betyg är 

en form av myndighetsutövande. KTH:s 

ledning är medveten om de här riktlinjerna, 

men de har endast i undantagsfall nått ut 

Vill du vara med och skapa 

morgondagens medier? 

Läs mer på vår hemsida, www.schibsted.no, under Jobb i Schibsted. 

på skolorna. Berättar man detta för lärarna 

tycker det att det är helt absurt – då kan 

man ju ändra i sina tentalösningar hemma 

och sedan hävda att det är läraren som 

har rättat fel! De inser inte att det är deras 

skyldighet att kunna bevisa hur tentan såg 

ut vid utlämningen i efterhand. 

Det finns givetvis undantag, på vissa ställen 

scannas alla rättade tentalösningar in 

och en digital kopia skickas ut via mail till 

studenterna. Då kan man i lugn och ro titta 

på rättningen och skolan sparar originalet. 

Tänk om det vore så överallt. 

Det fiNNs stuDeNter som råkar illa 

ut i det här systemet och som inte får godkänt 

för att det har slarvats med rättningen. 

Men man känner sig så liten som student 

och man vill ju inte bråka, då kanske de 

underkänner en bara för att. Så kan det inte 

fortsätta. Som student ska du kunna ställa 

krav på din skola och all bevisbörda ska inte 

ligga på dig själv. 

Har du en gammal tenta som ligger hemma 

och inte är rättad helt riktigt? Gå till skolan 

och kräv att de omprövar rättningen. Får du 

problem? Hör av dig till din sektion eller till 

oss på kåren, vi hjälper gärna till. 

om aLLa studenter gjorde så skulle inte 

skolorna kunna komma undan med detta 

längre, det blir en helt ohållbar situation för 

dem. Kom ihåg att tillsammans är vi starka! 

johan Fagerhem utbildningsansvarig 

ths 

S. 7

S. 8 

Notiser 

intro oSqleDaren, nUmmer 5, 08/09. 

aktuellt 

FokUS på DUbai 

Focuson är ett studentdrivet projekt med 

internationell fokus som har genomförts 

på kth årligen sedan 2002. årets projektgrupp 

har valt att inrikta sig på Förenade 

arabemiraten med särskilt fokus på dubai. 

vi kommer att erbjuda dig som student 

karriärmöjligheter hos företag verksamma i 

emiraten. 

håll ögonen öppna efter våra lunchföreläsningar 

och events som kommer att hållas 

under våren! 

gå in på www.focus-on.se för mer information 

och uppdateringar av bloggen. 

text Focuson dubai 2009 

Färre år meD StUDiemeDel? 

enligt en artikel i dn kan den allmänna 

rätten till studiemedel att skäras ner från 

dagens sex till fyra år. detta om den nu 

pågående studiesociala utredningen får som 

den vill. 

Kårobligatoriet avskaffas 

Från och med den första juli 2010 behöver du inte längre vara med i kåren om du inte vill. då 

slopas kårobligatoriet, ett obligatorium som har sina rötter i nationsobligatoriet som infördes 

redan på 1600-talet. 

– Jag tror att frivilliga kårer kan bli 

aktivare och vitalare, sa högskole- och 

forskningsminister Lars Leijonborg när han 

presenterade regeringens förslag ”för ett 

modernt studentinflytande”. 

Men alla är inte nöjda med förslaget. 

– De flesta kårer kommer inte att klara sig 

och tyvärr kommer många studenter bli av 

med sin möjlighet att påverka och utveckla 

sin utbildning, kommenterade Moa 

Neuman, ordförande för Sveriges förenade 

studentkårer, SFS. 

i försLaget fiNNs det tre viktiga 

punkter. De två första är att kårerna även 

i fortsättningen kommer att vara befriade 

från skattskyldighet och att ett statsbidrag 

införs på sammanlagt 30 miljoner kronor 

(20 miljoner det första halvåret 2010). Det 

blir ungefär 105 kronor per heltidsstudent 

och år vilket är en tredjedel av summan 

som utredningen som presenterades förra 

året kom fram till. Enligt den kostar utbildningsbevakning 

och studiesociala aktiviteter 

310 kronor per student och år. 

– Det skulle vara väldigt konstigt om vi 

en person som vill ha studiemedel längre 

än fyra år måste då ha tagit poäng motsvarande 

minst tre år av dessa. 

– ett mycket märkligt förslag med tanke 

på att den pågående bologna-processen 

innebär att svenskarnas genomsnittliga studietid 

kommer att förlängas, säger kristian 

kull, ordförande för stockholms studenters 

centralorganisation, ssco. 

StöD till innovationer 

i forsknings- och innovationspropositionen 

föreslås att sju universitet ska få innovationskontor. 

innovationskontorens uppgift 

är att stödja forskare som vill gå vidare och 

kommersialisera sina resultat. 

de sju kontor som föreslogs i propositionen 

kommer att placeras på följande 

lärosäten: karolinska institutet, uppsala 

universitet, lunds universitet, umeå universitet, 

linköpings universitet, kungl. tekniska 

högskolan och chalmers tekniska högskola. 

skickade signalerna att vi inte trodde att 

kårerna skulle få tillräckligt med medlemmar, 

förklarade Leijonborg den ordentliga 

sänkningen. 

Under presskonferensen ställdes frågan 

om studenterna får en ”dålig deal” för att 

regeringen har bråttom med förslaget och 

att det är kristider. ”Nej, vi har tänkt på det 

här länge”, blir Leijonborgs svar, men senare 

medger han att det inte finns obegränsade 

resurser ”just i dessa tider”. 

DeN treDJe punkten handlar om att 

kårernas verksamhetsområde vidgas. De 

måste inte syssla huvudsakligen med utbildningsbevakning 

utan kan vid sidan av också 

ägna sig åt andra aktiviteter. Aktiviteter som 

enligt Leijonborg skulle kunna vara ”att 

ordna rabattmöjligheter i affärer och sådana 

saker”. 

Denna punkt har fått kritik då risken finns 

att kårerna kommer att lägga mer energi på 

att ragga medlemmar med hjälp av fester 

och rabatter istället för att uppfylla sitt 

syfte som studiebevakare. Finns det flera 

de har idag fått i uppdrag av regeringen 

att utarbeta strategier för innovationskontoren. 

strategierna ska ligga till grund för 

fördelning av 75 miljoner kronor per år till 

kontoren. 

oecD Ska ranka SvenSka 

ingenjörer 

oecd planerar att genomföra en utvärdering 

av högre utbildning. organisationen gör 

sedan länge mätningar av vad ungdomar 

i grundskolan kan (den så kallade pisaundersökningen). 

nu har man initierat ett 

liknande projekt för att utvärdera kvaliteten 

i högre studier. 

sverige anmälde tidigt sitt intresse för att 

vara med i pilotstudien, och regeringen har 

nu beslutat att sverige ska vara med i den 

oecd-studie som ska granska ingenjörers 

kunskaper. högskoleverket har fått uppdraget 

att hålla i detta. 

text olle blomqvist/kth-ekot 

föreningar vid en skola som vill bli kårer 

är det nämligen den med flest medlemmar 

som ska väljas till kår. 

tHs är iNte oroliga och har hela tiden 

ställt sig positiva till att kårobligatoriet 

avskaffas. 

– Vi behöver såklart se över vår verksamhet 

och vår ekonomi, säger Christine Ambell, 

kårordförande. 

– Men vi är en stabil organisation med ett 

väldigt bra samarbete med KTH. Som förslaget 

ligger kommer vi att kunna fortsätta 

bedriva den verksamhet vi har. 

Att samarbetet mellan kåren och universitetet 

är bra är något rektor Peter Gudmundson 

också lyfter fram i sitt veckobrev. 

– Samarbetet med THS har fungerat på ett 

utmärkt sätt. Det skulle därför vara mycket 

olyckligt om samarbetet med studenterna 

skulle äventyras av de nya reglerna. Jag är 

dock optimist och tror att vi kommer att 

hitta bra lösningar på detta. 

text sara eriksson

martin ekberg & anna mihlzén 

open 08 

1) anna: jag skulle nog antagligen betala för 

att jag inte vet bättre. 

martin: motvilligt. mot att de visar att de 

gör något. 

3) m: ge mer information om vad de gör. 

jag vet inte ens vilka det är som har hand 

om det. de behöver bli mer synliga. 

A: Innan jag flyttade till Stockholm trodde 

jag att kth och kåren skulle hjälpa en mer 

med att hitta boende. 

johanneS eDelStam data 05 

1) det beror på om kårens verksamhet 

förändras. om den är samma som den är 

nu kommer jag att betala, men om den 

försämras på grund av brist på pengar 

kommer jag nog inte att göra det. 

2) kåren behövs för att hålla ihop sektionerna 

och även för att anordna större 

kåraktiviteter som armada. och så festerna, 

såklart. 


aktuellt 

text & Foto sara eriksson 

kommer du att betala? 

hur många av kth-studenterna kommer att vilja vara med i kåren när de inte längre måste? 

osqledaren frågade några studenter på campus valhallavägen om de 1) skulle betala och 2) varför 

det? eller 3) vad skulle kåren behöva göra för att du skulle göra det? 

Daniel anDerSSon media 07 

1) ja. För jag tycker att det är värt det. men 

samtidigt tycker jag att det är skönt att 

kunna välja själv om jag vill vara med eller 

inte. 

2) jag är engagerad i lite olika saker – vi har 

en fotoförening på media och så är jag med 

i mottagningen. 

erik vikDahl Farkost 08 

1) det beror väl på. jag går första året och 

har inte så stor koll på vad de gör. om jag 

inte var tvungen att betala skulle jag ta reda 

på vad de gjorde och ställa högre krav. 

3) de får presentera sig, marknadsföra 

sig lite bättre och berätta varför jag skulle 

lägga mina pengar på dem. ge konkreta 

förslag. jag skulle betala om det var vettiga 

saker. 

annelie tottie & roSita 

piShDUD gällivare & tumba 

1) vi pluggar inte på kth. men ja, det tror 

vi att vi skulle göra. 

catharina nyStröm & Daniella 

birbaS elektro 06 & maskin 06 

1) catharina: det beror på vilka studentrabatter 

som skulle vara kopplade till 

medlemsskapet. Jag flyger rätt mycket 

och skulle vara med om den rabatten var 

kopplad till kåren. 

daniella: om man måste betala för att vara 

med på aktiviteter skulle jag göra det. men 

det beror på vilken månad räkningen kommer 

– man är ju student. 

2) d: armada och kontakter med näringslivet 

är jätteviktigt. och sen håller de på 

med studenträttigheter som också är viktigt. 

men nu vet jag inte exakt vad de gör. 

S. 9

S. 10 


aktuellt 

iSkUben UtrymS 

SiSta marS 

– isk får trängas med iN tills vidare 

Trots att frågan om en flytt av all undervisning och annan aktivitet från byggnaden Electrum 3 

diskuterats i över två år har kth ingen färdig lösning för var ingenjörssektionen i kista ska ta vägen 

nu när flytten till slut blir av. Tills vidare får de trängas med Sektionen för Informations- och 

nanoteknik i deras betydligt mindre lokal under luncher och pubkvällar. 

Frågan är nu om de båda sektionerna ska jobba mot en sammanslagning. 

ktH bestämDe runt september, oktober 

i höstas att de inte längre ville hyra 

Electrum 3 av Akademiska Hus. Lokalerna 

i byggnaden användes inte så mycket och 

det ansågs inte lönsamt att fortsätta att hyra 

hela huset, speciellt inte då KTH:s andra 

byggnad i Kista – Forum, var långtifrån 

fullbokad. 

Den planerade flytten meddelades också till 

studenterna. Vad de däremot inte fick veta 

var exakt när den skulle ske och vad som 

skulle hända efteråt. När stängningen av 

Electrum 3 genomfördes redan i december, 

istället för vid årsskiftet som studenterna 

trodde, resulterade denna brist på information 

i att de inte kom åt sina privata 

ägodelar i sina elevskåp. 

– Från skolans sida var det dåligt skött och 

vi fick alldeles för lite info, säger Johan 

Söderberg. 

– Det gick alldeles för fort, säger Mikael 

Östberg, IN:s sektionsordförande som också 

har varit och är inblandad i diskussionerna 

kring omstruktureringen. 

iN är nämligen i allra högsta grad 

påverkad av stängningen av Electrum 3, 

trots att studenter från sektionen sällan 

hade föreläsningar där. En högre föreläsningsfrekvens 

i Forum innebär att det kan bli 

tidigare mornar och senare kvällar för studenterna 

i Kista. Dessutom ska IN och IsK 

från och med den första april dela sektionslokal 

(att IsKuben inte stängdes samtidigt 

som resten av byggnaden beror på att den 

hade ett annat kontrakt). 

– Vi har fått besked från skolan om att vi 

inte kan ha varsin lokal i fortsättningen, 

men att de ska bygga ut IN:s lokal Elysium, 

säger Mikael. 

Denna tilltänka utbyggnad – där korridoren 

och en föreläsningssal utanför Elysium ska 

inkorporeras i sektionslokalen – kommer 

dock inte att ske förrän i sommar, så tills 

dess får IN:s 1 000 studenter och IsK:s 800 

trängas på den lilla yta som finns under 

luncher och pubkvällar. 

Det fiNNs också en del andra problem 

med att dela sektionslokal som KTH inte 

verkar ha reflekterat över – det är inte helt 

lätt att samarbeta två sektioner emellan. 

Tillståndsfrågan är ett problem som måste 

lösas (vem ska få tillståndet?) och olika sektionskulturer 

och traditioner är ett annat. 

En lösning är att slå ihop sektionerna till en 

enda – som i så fall skulle bli störst på KTH. 

– KTH tycker att det är konstigt att det 

finns två sektioner på en skola och att vi 

borde slås ihop, säger Johan. 

– De verkar inte förstå att det inte är så 

enkelt. Vi på sektionerna kan inte själva 

besluta om en sammanslagning, fortsätter 

han. 

eN sammaNsLagNiNg skulle ge 

stordriftsfördelar, menar både Johan och 

Mikael, och pekar på att ökad samordning 

i till exempel studiebevakningsfrågor skulle 

gynna alla. Att två sektioner har olika kul- 

1. Johan söderberg, Isk och MIkael östberg, In 

turer behöver inte bara vara till en nackdel, 

utan de kan istället komplettera varandra på 

ett bra sätt. En nackdel skulle dock kunna 

vara att de som går en kortare utbildning 

kan ha svårare att göra karriär inom sektionen 

då de inte är kvar lika länge. 

– Men vi måste inte slå ihop allting bara för 

att vi blir en sektion, säger Mikael. 

– Vi kan till exempel ha olika mottagningar 

och klubbmästeri. 

Vad bör KTH göra nu? 

– Allting kommer att lösa sig om KTH står 

för vad de har sagt och vi får ett gemensamt 

mål att jobba emot, avslutar Johan. 

text & Foto sara eriksson 

! 

sm-möte 17 mars 

ska in och isk slås ihop? var med och 

diskutera isk-sektionens framtid – kom på 

sektionsmötet den 17 mars. tid:17x:15. 

Plats: IsKuben. Det bjuds på fika. 

studenter från in är också välkomna.

Fråga 

Fysikern 


Lika möjligheter oavsett föräldrar 

ILLUSTRATION: LIV STRÖMQUIST 

SVAR Först och främst vill jag göra som i 

amerikanska tv-rättegångar: jag vill anropa 

något ammendment som gör det omöjligt för 

mig att kriminalisera mig själv. men om vi utgår 

från att frågan är rent akademisk (för vad skulle 

den annars vara?) så måste man slå fast att det 

mesta hänger på gräddtårtans utformning. om 

katapulten kan ge samma utgångshastighet till 

en gräddtårta (1,2 kg?) som till bouleklotet så 

avgörs ju gräddtårtans (och offrets) framtida 

öde av 

1) gräddtårtans form. ju mer projektil-liknande 

ju bättre. vem vet? konisk gräddtårta kanske 

är morgondagens grej. 

2) gräddtårtans sammanhållning. ju större risk 

för uppdelning i sub-gräddtårtor (bakelser?) 

i kastögonblicket, ju sämre räckvidd. satsa på 

en princesstårtliknande design, med så hållfast 

marsipan som möjligt ytterst. 

3) gräddtårtans hållfasthet mot deformation. 

ju plattare den blir vid accelerationen ju långsammare 

går det. en liten minimal inblandning 

av cement i grädden skulle säkert göra underverk. 

Fast kanske även i ”impact”. 

4) gräddtårtans densitet. låg densitet (undvik 

maränginslag!) försämrar flygförmågan. 

men (som fysiklärare brukar säga), om allt är 

idealt kommer den lika långt som bouleklotet. 

Frågan är om vi lever i den bästa av världar? 

...och vad det i så fall skulle innebära. 

Det är sju gånger vanligare att barn till 

högre tjänstemän än barn till föräldrar med 

arbetaryrken studerar på högskolan. Det 

beror naturligtvis inte på att de är sju gånger 

mer lämpade. För att alla ska ges samma 

möjligheter i livet behöver den sociala snedrekryteringen 

till högskolan minska. Det 

kräver ett sammanhållet skolsystem, bra 

studie- och yrkesvägledning, många platser på 

högskolan och generösa studiemedel. TCO 

jobbar för att ytterligare öka kunskapen om 

hur vi breddar rekryteringen till högskolan. 

Utbildning 

för ett bra liv 

www.tco.se 

fråga fysikern 

professor göran manneberg är universitetslektor i fysik på 

kth. två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. även 

detta läsår svarar göran på dina frågor om stort och smått. 

fRågA bäste professor manneberg, 

vi har en katapult som är kapabel att slunga ett bouleklot, vikt cirka 700 gram, 60 meter. vår 

fråga är nu naturligtvis: hur långt skulle man med denna katapult kunna kasta en genomsnittlig 

gräddtårta? 

Med nyfikna hälsningar, 

joel & jesper 

S. 11

Become an 

industrial 

Business 

Manager 

Get your Master degree in Industrial Management and spend 

one semester each in Madrid, Milano and Stockholm. This 

international master of industrial management 

(120 hp) is a joint effort between Universidad Politécnica de 

Madrid (UPM), Politecnico di Milano (POLIMI) and 

Royal Institute of Technology (KTH). 

For information and application: 

www.imim.polimi.it

karriär oSqleDaren, nUmmer 5, 08/09. 

stor Casetävling på kth 

Case-lösning på hög nivå 

stämningen i singsing-huset är fylld av allvarsam koncentration då teknologer från runtom i europa 

framför sina presentationer inför tre lika allvarsamma domare och en skara elever som samlats 

för att lyssna. detta är case-lösning på hög nivå, och det är uppenbart att det är nu det gäller. 

detta är times. 

VaD är times? 

Times är en casetävling med deltagare från 

högskolor runtom i Europa, där en grupp 

på fyra personer får ett case att lösa som sedan 

skall presenteras för en jury bestående 

av minst en professor och oftast även en 

representant från något företag. Grupperna 

blir sedan bedömda utifrån sin problemanalys, 

lösning och själva presentationen. 

Tävlingen har gått av stapeln i 15 år och är 

uppdelad i tre stadier; lokala uttagningar på 

respektive universitet, semifinal på sex olika 

orter i Europa och så själva finalen. I år 

hölls alltså en av semifinalerna här på KTH, 

arrangerad av organisationen Estiem (European 

students of Industrial Engineering and 

Management). 

sara seLLDaHL och Gabriella Svan har 

som ledare för Estiem anordnat årets evenemang, 

ett uppdrag som varit både utmanande 

och kul, enligt Gabriella. De har valt 

att lägga budgeten på en relativt hög nivå 

för att få ett så bra event som möjligt. Efter 

att ha jagat sponsorer sen i somras har de 

sett till att deltagarna, som för övrigt bara 

står för resekostnaderna själva, haft några 

”Det har blivit 

alltmer vanligt 

att företag 

använder case 

i sina rekryteringsprocesser 

som ett sätt 

att validera de 

sökandes förmåga 

att sålla 

ut relevant information 

och 

lösa komplexa 

problem.” 

fullspäckade dagar i Stockholm. På agendan 

fanns aktiviteter som tipspromenad på 

campus, besök på Cosmonova, sightseeing 

i Stockholm och den avslutande galamiddagen 

i Villa Pauli. Deltagarna kommer 

huvudsakligen från Norden men bland de 

nio lagen finns även Bremen, Istanbul och 

S:t Petersburg representerat. 

osqLeDareN smög sig in bland publiken 

då laget från Lund framförde sin lösning. 

De fyra deltagarna hade just avslutat sin tre 

timmar långa session av förberedelser och 

skulle med enbart en overhead som hjälpmedel 

ge en så övertygande presentation 

som möjligt. Känslan i salen förde tankarna 

till ett riktigt styrelsemöte där några anställda 

talar inför sina chefer. Laget valde att 

dela upp sin presentation i fyra steg: Market 

Analysis, Strategy, Risk och Sum-up. Den 

20 minuter långa presentationen avslutades 

med en lätt ”grillning” från juryns sida. Efteråt 

berättade laget hur de förberett sig för 

tävlingen genom case-coachning på skolan 

och att de såg tävlingen som en chans att 

träffa företag och att utmana sig själva. 

a 

S. 13

S. 14 

karriär oSqleDaren, nUmmer 5, 08/09. 

stor Casetävling på kth 

”Hela världen 

består 

av case, allt 

är case helt 

enkelt. Mitt 

liv är ett 

case – ett 

svårlöst sådant,avslutar 

en av 

domarna med en 

dramatisk gest.” 

feNomeNet case 

Oberoende vad man ska jobba med i framtiden 

förväntas man som teknolog att vara 

en bra problemlösare. Det har blivit alltmer 

vanligt att företag använder case i sina rekryteringsprocesser 

som ett sätt att validera 

de sökandes förmåga att sålla ut relevant 

information och lösa komplexa problem. 

Ett typiskt case består ofta av 20 till 25 

sidor lång text, ofta kompletterad med 

försäljningsvolymer och balans- och resultaträkningar 

som beskriver ett företag eller 

bransch. Företaget i fråga har ofta problem 

eller möjligheter att ta sig an och det är upp 

till den som löser caset att genom logiskt 

tänkande och kunskap inom ekonomi, organisation, 

ledarskap, logistik etcetera komma 

fram till en bra lösning för företaget. 

Vi passaDe på att få några tips av 

domarna. De poängterade att något av det 

viktigaste då man tar sig an ett case är förmågan 

att kunna generera rätt information 

på kort tid. De tittar huvudsakligen på presentationernas 

innehåll och lagens förmåga 

att formulera sig. Ett annat tips vi fick är att 

man ska överväga fler alternativ innan man 

bestämmer sig för att köra på en lösning. 

Ett typiskt case är komplext och det finns 

oftast inte en enda korrekt lösning. 

– Hela världen består av case, allt är case 

helt enkelt. Mitt liv är ett case – ett svårlöst 

sådant, avslutar en av domarna med en 

dramatisk gest. 

efter tVå dagars tävlande 

hade deltagarna fått lösa två 

väldigt olika case, det ena ett 

framtidsproblem om hybrid och 

elbilar och det andra om hur 

ett stort företag på bästa sätt 

skulle kunna skära ner på diverse 

kostnader. Stämningen var således 

både högtidlig och laddad på den 

avslutande middagen på Villa 

Pauli då vinnarlaget skulle annonseras. 

Klockan 00.30 i samband med efterrätten, 

efter tal, spex och CapGeminis 

eget lösningsförslag på ett av casen 

kungjordes det att laget från Oulu, 

Finland segrade. Summa summarum 

så var det en kväll i sann Estiem-anda, 

genomsyrad av god mat, underhållning 

och så allra viktigast: kulturellt 

utbyte. 

text sara dahlström 

Foto hanna pettersson & 

estiem

Utbilda dig till en 

inflytelserik 

marknadsförare 

Ta din masterexamen vid KTH. Du kan 

t.ex. välja inriktningen industriell 

marknadsföring (120 hp) inom 

programmet Industriell ekonomi. 

För information och ansökan: 

www.kth.se/utbildning

S. 16 

kth oSqleDaren, nUmmer 5, 08/09. 

jämställDhetsutvärDering på g? 

” 

Killar är 

smarta 

och tjejer 

är duktiga 

” 

På Uppsala Universitet utfördes ett projekt under 2007 och 2008 där studenter fick granska sina 

civilingenjörsprogram ur ett genusperspektiv. bland annat kom man fram till att tjejer som det 

gick bra för ansågs vara ”duktiga”, medan killar var ”smarta”. nu vill man genomföra en liknande 

undersökning på kth. 

Hur VaNLigt är det egentligen att en tjej 

byter däck på bilen? Eller att en kille sitter 

hemma och broderar? Sådana extrema 

olikheter mellan vad män och kvinnor gör 

förekommer nog inte i samma utsträckning 

idag som för 50 år sedan, men visst 

finns det fortfarande skillnader i intressen 

och yrkesval mellan könen. Här på KTH, 

exempelvis, går det enormt många fler killar 

än tjejer. Vad beror det på? Gör skillnaden i 

antal att tjejer blir behandlade annorlunda? 

På Uppsala Universitet utfördes ett projekt 

under 2007 och 2008 där studenter fick 

granska det civilingenjörsprogram de gick 

på ur ett genusperspektiv. Syftet med 

projektet var att upptäcka strukturer som 

skulle kunna hindra kvinnliga studenter att 

lyckas och hur dessa skulle kunna undvikas. 

Ett av de viktigaste resultaten i undersökningen 

hade inget med könsskillnader att 

göra utan att studenterna vill ha mer pedagogiska 

föreläsare. Detta visar hur dåliga 

föreläsare det finns på tekniska utbildningar 

och att det borde vara krav på att föreläsare 

har någon form av pedagogisk utbildning. 

Det visade sig också att det saknas kvinnliga 

förebilder inom de tekniska utbildningarna 

– endast ett fåtal föreläsare var kvinnor i 

undersökningen. 

eN iNtressaNt skillnad man fann var att 

kvinnliga studenter oftast sitter längst fram 

i föreläsningssalarna och att de ställer mer 

frågor. De manliga studenterna kom oftare 

för sent, gick tidigare och sov mer under 

föreläsningarna. Kvinnliga studenter fick 

även mer hjälp under laborationerna, vilket 

förklarades med att labbassistenterna oftast 

var av motsatt kön. 

Kort sagt kan det vara så att även KTH är 

fyllt av ”duktiga” flickor som får mer uppmärksamhet 

av lärarna, och pojkar som är 

”slackers” som glider genom utbildningen. 

Några frågor man ställer sig är om tjejer 

måste vara duktigare för att klara sig eller 

om en viss typ av personer söker till de tekniska 

utbildningarna. Man kan också undra 

vilken betydelse det får för yrkesrollen. 

Här på ktH har ingen genusgranskning 

som den i Uppsala utförts. Vice rektor 

Gustav Amberg, som har jämställdhet som 

ansvarsområde, berättar att det har varit på 

tapeten att studenter som läser till civilingenjör 

& lärare ska utföra en liknande 

genusgranskning. CL-studenterna skulle då 

utföra granskningen som en del av en kurs. 

Problemet har varit att ingen av de kursansvariga 

velat ta hand om ett sådant delmoment. 

Det är synd att det inte utförs någon 

genusgranskning här på KTH eftersom det 

skulle vara intressant att jämföra resulta- 

tet med dem från Uppsala Universitet. Är 

granskningen en del av en kurs kan resultaten 

även jämföras från år till år. 

geNom att utföra genusgranskningar skulle 

KTH arbeta mer aktivt med att förebygga 

könsdiskriminering. Den 1 januari 2009 

trädde en ny diskrimineringslag i kraft. 

Enligt lagen förbjuds diskriminering som 

har med kön, könsöverskridande identitet 

eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, 

funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 

att göra. Det är den statliga myndigheten 

diskrimineringsombudsmannen (DO) som 

ska se till att den nya lagen efterföljs. DO 

kontrollerar att högskolor och universitet 

lever upp till lagen, och dess krav på åtgärder 

för att förebygga diskriminering. 

Genusgranskningar är ett bra sätt att 

förebygga könsdiskriminering. Även om 

resultatet inte bara påvisar genusskillnader 

kan det leda till andra viktiga insikter om 

föreläsare och studenter. Att det finns skillnader 

mellan män och kvinnor är kanske 

inte alltid dåligt. Däremot är det viktigt 

att båda könen bli behandlade lika och har 

samma förutsättningar. 

text anna wahlberg 

illUStration xuli qian

Bli en 

ledande 

beslutsfattare 

Ta din masterexamen vid KTH. Du kan t.ex. välja 

inriktningen projekt- och produktionsledning 

(120 hp) inom programmet Industriell ekonomi. 

För information och ansökan: 

www.kth.se/utbildning

S. 18 

trenD oSqleDaren, nUmmer 5, 08/09. 

extremlokaljournalistik 

Din granne 

ser Dig 

Jag gillar att se mig själv som en författare. 

Jag skriver och skriver och skriver. Ni tröttnade 

sannolikt på att läsa mig i Osqledaren 

efter två år. Så efter studentjournalistik gick 

jag vidare mot medborgarjournalistik på Zitiz.se. 

Men då det inte räckte gick jag vidare 

mot tabloidjournalistik på Nyheter24.se 

och började fundera på om man inte kunde 

göra något eget. Kan inte jag skapa något 

som inte redan finns? Jag säger det här och 

nu: extremlokaljournalistik ger noll träffar 

på Google. Noll. Jag har kommit på detta 

uttryck och det är numera mitt. 

meN okeJ, det finns självklart tusentals 

människor som bloggar på privata sidor och 

mindre privata om sin lilla ö (Lidingobladet.se), 

eller om sin fantastiska stadsdel. 

Mac-talibaner som sitter och fikar på Götgatsbacken 

iklädda senaste sneakern och 

berättar om alla ”genuina” och ”äkta” saker 

som händer på Södermalm. Eller stureplansbloggare 

som skriver om sina fab liv på 

Östermalm. Ja, ni förstår. Folk kommer alltid 

blogga om sig själva, om sin omgivning 

och vad som händer i just deras lilla oas. 

Om man gillar Roslagsgatan, så kan jag 

rekommendera Radio Roslagsgatan (http:// 

www.radioroslagsgatan.org) där du kan lyssna 

på musik, önska musik genom en delbar 

lista på Spotify och höra om vilken indier 

som är bäst på gatan och allmänt löst snack. 

Ett uppenbart exempel på extremlokaljournalistik. 

Jag reagerade på detta och kunde 

inte bestämma mig om jag skulle hata eller 

gilla? Men eftersom jag inte kan låta bli att 

dra saker till sitt yttersta bestämde jag mig 

för att ge mig in i spelet och startade min 

alldeles egna extremlokaljournalistik-blogg. 

Hur kaN man vara så extrem som möjligt 

utan att bara skriva om sin lilla lägenhet? 

Jo, man bloggar om ett enda hus, om en 

enda adress. Ha! Försök vara mer lokal! Och 

med tanke på att jag bor i ett 17-våningshus 

– och bloggar om kalkonen du lämnar i hissen 

med 300 hushåll, så blir det en hel del folk, 

och en hel del saker som händer som man 

kan rapportera om. Lägg till att jag bor i 

en skum del av stan och att det luktar gräs 

i trapphuset för det mesta. Det är alltså 

upplagt för bara bra inlägg. Jag har under 

min första månad som extremlokalskribent 

hunnit rapportera om bilbomber, polisbilar 

utanför huset, blod utanför huset, gräslukt, 

höga grannar, grannar som ser ut som Leila 

K som attackerar mig, köttförpackningar i 

hissen, porrtidningar i hissen, walkietalkies 

i hissen... Ja, ni förstår. Det är i mitt hus det 

händer. Jag önskar jag kunde ge er adressen 

här, men eftersom jag inte bor där helt lag- 

text dunja vujovic illUStration Felix lindberg 

97 procent av usa:s tidningar klassas som lokaltidningar, där lokal journalistik är i fokus. 97 procent 

är nästan 100, eller i vilket fall väldigt nära och det visar på att lokaljournalistiken har större 

makt än vad man tror. ett knivslagsmål vid södra station påverkar oss kanske mer än kriget i 

Israel. Men varför sluta vid Södermalmsnytt? Varför inte balansera på den hårfina linjen mellan 

att förfölja sina grannar och syssla med extremlokaljournalistik? 

ligt, så vill jag inte riskera att bli upptäckt. 

Uppenbarligen är jag en dålig journalist, då 

jag låter personlig vinning gå före sanningen. 

Men man kan inte få allt. 

så miN poäNg är: du vet aldrig vem din 

granne är. Du vet inte om grannen har en 

upptejpad lista på sin innerdörr där det står: 

”Att göra varje dag: 1. Gå upp ur sängen. 2. 

Duscha. 3. Gå till jobbet”. Men framförallt 

vet du inte om din granne bevakar dina steg 

och fotar dig när du inte tittar och gör det 

hela offentligt på Internet. Så nästa gång du 

lämnar en kalkon i hissen tillsammans med 

lite porr, tänk efter före.

VirtueLL VerkLigHet – eller virtual reality – är en 

datorgenererad värld, som genom bilder, ljud och ibland också 

kraftåterkoppling, lurar de mänskliga sinnena att bygga upp en 

tredimensionell omgivning som inte existerar i den fysiska världen 

i annan form än projektioner. Denna teknik föddes ur att 

man ville kunna utbilda och träna jaktplanspiloter på ett billigt 

och säkert sätt, vilket ledde till utvecklandet av den första 

flygsimulatorn. Att skapa en skenvärld är inte lätt och låter mer 

som en 80-talsfilm än verklighet, men med olika medel kan det 

faktiskt åstadkommas. 1998 startades ett projekt på parallelldatorcentrum 

(PDC) på KTH, där man ville utveckla en Virtual 

Reality-kub: VR-kuben. 

eN VirtueLL verklighets-kub kallas ibland för ”cave”, som 

en förkortning för ”cave automated virtual environment” och 

den omgivande tredimensionella skenvärld inuti den benämns 

ofta ”omslutning”. KTH-projektet, som nu är nedlagt på grund 

av ekonomiska omständigheter, byggdes av det tyska företaget 

TAN (som senare köptes av Barco) och resulterade i en 3 x 3 

x 2.5 meter stor cave, med golv i plexiglas och väggar av projektionsduk; 

ett rum där såväl vetenskap som konst skulle bli 

ämnen för tredimensionell visualisering. Syftet med projektet 

var huvudsakligen att möjliggöra just vetenskaplig forskning, 

men också delvis att utforska själva tekniken bakom virtuell 

verklighet. Senare experimenterade man med den ytterligare 

genom att släppa in andra ämnen så som arkitektur, design och 

frikonst. 

priNcipeN bakom den flerdimensionella illusionen är att 

perspektivet i bilden man tittar på skiftar från ett ögonblick 

till ett annat, så snabbt att ögat inte hinner med. Dessa två 

bilder synkroniseras sedan med ett par 3D-glasögon, så att 

oSqleDaren Saknar oSqleDaren, nUmmer 5, 08/09. 

vr-kuben 

Virtuell verklighet 

på campus 

kommer du ihåg vr-kuben? det där storslagna projektet borta vid bergs som skulle sätta kth 

på forskningskartan. Sedan två år är datorn avstängd, men själva kuben finns fortfarande kvar. 

redo att användas igen. 

hjärnan smälter ihop dem till en enda och ger intryck av att 

ha så väl bredd som höjd och djup. Detta kan liknas vid de där 

röd-gröna glasögonen man ibland använder för att skapa en 

3D-illusion, men denna specifika teknik är givetvis betydligt 

mer komplex. Kuben är utrustad med ett avancerat 8-kanaligt, 

tredimensionellt ljudsystem för att stödja och förstärka den 

tredimensionella bildupplevelsen och för att skapa virtuell 

akustik. KTH var, i och med detta projekt, först i världen med 

att förverkliga en cave med bildprojektioner på en kubs alla sex 

ytor, något som möjliggjordes genom golvets speciella material 

samt finurliga speglar som underlättade lämplig placering 

av projektorerna. En viktig egenskap hos kuben är också dess 

interaktiva förmåga – användaren skulle i realtid kunna ändra 

förutsättningarna i den! Omslutningen i kuben skulle till 

exempel kunna vara en molekyl, för liten för blotta ögat att se 

i verkligheten, som med hjälp av kuben inte bara blir möjlig att 

överhuvudtaget titta på, utan även direkt påverkbar genom att 

användaren förändrar förutsättningar, så som temperatur eller 

omgivande ämnen, för den. På detta sätt stödjer och utvecklar 

virtuell verklighet som teknik all möjlig vetenskap och forskning. 

trots att projektet nu är nedlagt och inte längre utvecklas, 

finns utrustningen fortfarande kvar i Bergs lokaler. Detta 

ingjuter hopp att få prova på 

denna teknik, för vem vet, 

kanske tas projektet snart upp 

igen, så här i datorspelens 

guldålder. 

text & illUStration 

marina rantanen 

! 

ViLL Du Ha 

Vr-kubeN 

tiLLbaka? 

S. 19 

gå med i gruppen ”rädda 

vr-kuben” på Facebook och 

diskutera med andra likasinnade.

Coca-Cola Drycker Sverige AB 

tillverkar, distribuerar, säljer och marknadsför några 

av världens starkaste varumärken inom dryck. Vår vision är en 

dryck till alla i Sverige varje dag, överallt, alltid. För att nå dit 

behöver vi målinriktade och initiativrika medarbetare som delar 

våra värderingar. Vi strävar alltid efter att bedriva vår verksamhet 

på ett miljömässigt, socialt och etiskt hållbart sätt. 

Vill du bli en del av ett fartfyllt företag med en stark teamkänsla? 

Inför sommaren 2009 söker vi 

Operatörer, lagerarbetare, 

lastbilschaufförer, 

renoveringstekniker 

och kvalitetskontrollanter 

Läs mer om tjänsterna och ansök online på 

http://cocacola.jobb.se eller på 

www.monster.se/cocacola 

sommarledig? 

Nu har du chans till extra utdelning – arbeta 

som tidningsbud i sommar! 

Premo söker tidningsbud för utdelning av 

tidningar till kunder i Stockholms län. Vi 

söker dig som tycker om att arbeta fysiskt 

och vill arbeta på natten. Tjänster utanför 

innerstaden kräver körkort och tillgång till 

bil. Eftersom arbetet sker på natten krävs det 

att du är över 18 år. Gå in på vår hemsida 

www.premo.se för att ansöka eller läsa mer 

om arbetet. Vi värdesätter mångfald på våra 

arbetsplatser och vill därför särskilt välkomna 

kvinnliga sökanden. 

Vi ger dig utdelning. 

Premo (Pressens morgontjänst) ansvarar för distributionen av alla 

prenumererade morgontidningar i Storstockholm. 

S. 20 

UtbilDning oSqleDaren, nUmmer 5, 08/09. 

kth på insiDan 

kth 

på insidan 

text kim dahlgren-strååt 

– ska visa omvärlden vad en 

ingenjör egentligen gör 

kth på insidan är ett sätt för kth att ge 

en tydligare bild av ingenjörens arbetsuppgifter 

och illustrera vad studenter jobbar 

med inom ramen för sina utbildningar samt 

inspirera unga människor att studera till 

ingenjör. 

toLV proJekt väljs ut och är med och tävlar om att bli 

ett av tre som fram till maj i år följs på nära håll genom bloggar, 

intervjuer med mera. Men bara för att rösterna inte räckt 

till för en plats på pallen tar det inte slut där. 

Osqledaren har träffat grupperna som kom på fjärde respektive 

femte plats i tävlingen och pratat om projekten som 

fyller deras vardag. 

Det första projektet kallas ”Projekt Rymdsonden” och 

går ut på byggandet av en rymdsond. The LAPlander, Light 

Airbag Protecter Lander, som rymdsonden heter officiellt, är 

ett av flera studentexperiment utvalda att ”lifta” med Europeiska 

Rymdorganisationens (ESA:s) raket, REXUS 7/8 som 

i mars 2010 lyfter från Estrange i Kiruna. REXUS är en raket 

som skjuts upp bara för deras och andra studenters skull. 

Gruppen består av en mekanikgrupp – Matias Wartelski, 

Christian Westlund och Li Xin, och en elektronikgrupp – 

Malin Gustafsson, Joakim Sandström och Oliver Neuner. 

Projektledare är Torbjörn Sundberg, doktorand och handledare 

är dr Nickolay Ivchenko. 

Projektet går ut på att skapa en väldigt liten mätsond som ska 

upp i rymden, samla massa data och spara dessa på ett minne 

ombord. Den ska sedan överleva resan tillbaka till jorden, 

landa säkert med hjälp av en typ av uppblåsbar airbag som 

ska sakta ner och underlätta landningen, och slutligen skicka 

ut gps-signaler via både satellit och radio-länk för att man ska 

kunna lokalisera den där den landar någonstans i Lappland. 

Syftet med allt detta är att de människor som bedriver forskning 

inom rymdfysik ska kunna förstå hur norrsken skapas

”Projekt Stålugnen” 

och förändras. För att göra detta behöver 

man mäta saker på många ställen – så kallade 

flerpunktsmätningar. Tänk exempelvis 

att man har en satellit som cirkulerar runt 

jorden och mäter saker. Satelliten kommer 

då bara mäta i den bana som den befinner 

sig i. För att undkomma detta problem vill 

man skicka upp massa olika instrument vid 

samma tidpunkt och göra flerpunktsmätningar, 

en teknik som tillåter forskare att 

istället få reda på variationerna i magnetfältet. 

Gruppens uppgift är designa den låda där 

alla dessa små instrument som behövs för 

att göra dessa olika typer av mätningar får 

plats och att få ut lådan i rymden samt hem 

helskinnad. Den ska dessutom vara mindre 

i vikt och storlek än de produkter som 

används idag (närmare bestämt tio gånger 

mindre i storleksordning än dagens teknik). 

uppskJutNiNgeN är en utvärdering 

av flygningens egenskaper och gruppens 

rymdsond kan liknas vid en prototyp. Lådan 

kommer att byggas så att alla instrument 

som ska kunna få plats får det, men det är 

endast några få som åker med på jungfrufärden. 

Om den däremot fungerar kan denna 

sond komma att användas för verkliga 

flerpunktsmätningar och det kommer enligt 

gruppen att vara ett revolutionerande steg 

inom rymdfysik. 

DeN aNDra gruppen som Osqledaren 

träffar kallar sig ”Projekt Stålugnen”. Det är 

på uppdrag av SSAB:s stålverk i Oxelösund 

som studenterna i projektgruppen jobbar 

med att bevara spillvärme från en stålugn. 

Även om medlemmarna i gruppen har sysslat 

med liknande projekt förut, så är det här 

första gången det är ”på riktigt” och deras 

deadline är redan 11 mars. 

Foto alexander busnuyk 

Gruppen består av Karl Eriksson, Jill 

Mattsson, Emil Norin och Johanna Ahnemark, 

där alla läser tredje och sista året på 

Kemiteknik, högskoleingenjörsutbildningen. 

Handledare är Sara Naumann. 

ssab tiLLVerkar stål och i den processen 

släpper men ut väldigt mycket koldioxid.Det 

finns olika sätt att minska de 

samlade utsläppen genom att minska den 

mängd el som SSAB köper in. 

Det finns väldigt mycket olika spillvärmeflöden 

som florerar runt om i kraftverket. 

Bland annat i det stålverk där man tillverkar 

hållfast stål. Där hettas järnet upp till 

1 600 grader och från den här strömmen 

av spillvärme får man avgaser som är värda 

motsvarande 300 G-Wh/år. Det är dessa 

strömmar som gruppen undersöker och räknar 

på. I dagsläget bränns den här avgasen 

bara rätt upp i luften och energin går till 

spillo. 

Gruppens uppgift är att bygga en konstruktion 

där man kan ta tillvara på avgasflödet 

och generera energin i SSAB:s interna kraft- 

UtbilDning oSqleDaren, nUmmer 5, 08/09. 

”Projekt Rymdsonden” 

kth på insiDan 

verk. Problemet är att denna avgasström 

bara kommer en kvart varje timme och det 

i sig räcker inte för att utveckla ett energitillvaratagande 

system på, utan det gäller 

att jämna ut flödet på något sätt. Detta görs 

genom att generera ånga av flödet. 

Tanken är att under dessa 14 minuter som 

avgaserna bränns upp och värmer vattnet, 

så värmeväxlas det med ett material bestående 

av oorganiska salter så att materialet 

smälter. Under de resterande 45 minuterna 

så håller det smälta materialet vattentemperaturen 

konstant genom att avge den 

värme/energi som tagits upp till systemet. 

Detta innebär att det kommer en konstant 

mängd ånga till kraftverket hela tiden. 

Det är det här som gruppen nu håller på 

att utreda och räkna på. För att få SSAB att 

göra en mer ingående studie och fortsätta 

på det som projektgrupp ”Stålugnen” har 

påbörjat måste deras lösning vara billigare 

än andra alternativ som SSAB tittar på och 

systemet måste visa sig lönsamt inom två år. 

Det iNtressaNta är att om projektet 

lyckas kan SSAB eliminera kostnaden för 

den här energin ur sin elräkning. Energimässigt 

bränner SSAB bort 150 000 kronor i 

timmen, och det är väl därför ett sådant här 

projekt finns, spekulerar gruppen – för att 

det är värt att undersöka ur såväl en penga- 

som miljösynpunkt. 

läs mer om projekten på deras respektive 

hemsidor. rymdsonden: 

http://www.spp.ee.kth.se/edu/rexus2008/ och 

stålugnen: http://kthpautsidan.kall3.se/#home. 

Foto niklas schmidt 

S. 21

ampus 

Fokus 

illUStration jonas gunnarsson 

ett ”levande” campus 

har du som jag, som har varit här ett tag, märkt att nya hus och nya grannar ploppat upp på 

campus under de senaste åren? jag har; och detta är en del av utfallet från ett koncept kallat 

”levande campus”. 

LeVaNDe campus är namnet på en 

samarbetsplan som togs fram av KTH och 

Akademiska Hus under våren 2000. Detta 

samarbete är en lång följd av att man började 

effektiversera lokalanvädningen. Idag 

används ”Levande campus” som ett koncept 

och Akademiska hus skriver så här: 

”Levande campus! 

Genom att sammanföra utbildning, forskning, 

företagande och service skapar vi 

levande campus. Platser för samverkan och 

S. 22 

utbyte, kreativitet och växtkraft. Här möts 

människor, kulturer och idéer. Här formas 

framtiden. 

Välkommen till Akademiska Hus!” 

Vi börJar 1993 då Kungliga Byggnadsstyrelsen 

läggs ner. Byggnadsstyrelsen tillhandahöll 

lokaler till statliga myndigheter. 

Väldigt enkelt förklarat fungerade det så att 

man redovisade hur mycket man behövde 

och sedan bestämde de hur mycket man 

fick. Alltså bad exempelvis högskolorna om 

mycket och hoppades på det bästa. När 

Byggnadsstyrelsen lades ner lades lokalförsörjningsansvaret 

över på myndigheterna, 

bland annat KTH, och Akademiska Hus 

blev fastighetsägare och hyresvärd. 

KTH upprättar då en Utvecklingsplan 

för Byggnader och Mark, UBM. Där ingår 

bland annat projekt som totalrenovering 

av huvudbyggnaden och Fysikcentrum AlbaNova. 

Man ser ett lokalbehov och bygger 

därför nytt och man hyr fler lokaler. I UBM

97 (den andra i ordningen) ser man ett underskott 

på cirka 7 000 kvadratmeter, man 

planerar nya KTHB och en flytt av Arkitekt 

till Sing-Sing. Lokalytan fortsätter att öka 

och i oktober 1999, då man har som mest 

lokalyta, har KTH 205 000 kvadratmeter. 

DeN 1 JaNuari 1997 beslutar KTH att 

införa internpriser på lokaler, kostnaden 

läggs då inte centralt utan längre ner i 

organisationen, på institutionerna. Detta 

har stor betydelse för lokaleffektiviseringen. 

Institutionerna ser över sina lokalbehov och 

börjar säga upp laborationslokaler, förråd 

och allmänna lärosaler. Det kommer även 

många förfrågningar om nya kontorslokaler. 

I slutet av 1999 har man därför istället ett 

överskott på 45 000 kvadratmeter och i 

UBM 2000 finns planer på att säga upp 

cirka 30 000 kvadratmeter. I UBM 2000 ligger 

fokus på lokaleffektivisering, lägre kostnader 

och integration. Resultatet blir en rad 

uppsägningar, en hel del omflyttningar och 

en del renoveringar. Man försöker tillgodose 

verksamheternas behov utifrån ett lokaleffektivt 

sätt och byggnadernas möjligheter. 

Man vill integrera campus med staden och 

det finns tomma hus att fylla. Nya hyresgäster, 

nya grannar, nya verksamheter kan flytta 

in, vilket man ser positivt på och inleder 

därför samtal med Akademiska Hus. 

i maJ 2000 inleder KTH och Akademiska 

Hus samarbetet ”Levande 

campus”. I samarbetsplanen ingår att 

Campus ska bli ett etablerat varumärke, 

integration med staden på campus, 

nya verksamheter, bättre lokaleffektivitet 

och relationer med samhälle och 

näringsliv. 

En av byggnaderna som planeras att 

sägas upp – dåvarande biblioteket, 

som låg vid KTH:s entré till höger om 

Millespottan – blev lite av ett lockbete 

för nya hyresgäster på campus. Operahögskolan 

är först intresserade av 

att flytta in där, men blir förälskade i 

ett annat förslag på ett hus längre upp 

på campus och så fortsätter det. Efter 

Operahögskolan flyttar Danshögskolan, 

Röda Korsets högskola, Försvarshögskolan, 

Sonja Kovalevskyskolan 

och IVL (som hamnade i lockbetet – 

den gamla biblioteksbyggnaden) in. 

på campus Valhallavägen, det 

”levande” campuset, finns 2008 fem 

högskolor, åtta institut, rekryteringsföretag, 

restauranger och caféer, 

kårhuset Nymble, en idrottshall och 

ett fåtal studentbostäder. Det är inte 

dåligt och det är inget man tänker på 

vardagligen. Googlar man ”Levande 

campus” ser man också att konceptet 

har följt med till utvecklingsplaner av 

andra campus i Sverige. 

Hur mycket man märkt av det ”levande” 

campuset är nog väldigt olika men vi som 

har gått här en längre tid har förhoppningsvis 

gjort det. Det har varit kul och se 

campus växa och förändras och jag ser fram 

emot att se resultat från kommande projekt 

i samma anda. 

Heja Levande Campus! 

text david goldea 

Fokus 

campus 

S. 23

Det Var gustaV iii som döpte området 

till Albano. Han hade varit i Italien och 

när han kom hem tyckte han att Italienska 

namn var coola, så en massa ställen runt 

Brunnsviken fick heta saker som Albano, 

Frescati och Tivoli. Tidigare har där funnits 

mindre industrier, men idag är nästan allt 

rivet och det är lite av en ödemark. Därför 

är det kanske ingen överraskning att man nu 

planerar att bebygga området. 

Stockholms stad arbetar med en plan för 

området och Akademiska Hus och Svenska 

Bostäder har presenterat ett förslag på bebyggelse. 

I ett första steg kan det bli 40 000 

kvadratmeter, mest universitetsbyggnader 

men även en mindre del studentbostäder. 

Om allt går på räls blir det klart 2014. 

uNiVersitet Har ett mer eller mindre 

akut lokalproblem. Man har efter uppslukandet 

av Lärarhögskolan beslutat sig för att 

flytta hela den verksamheten från Konradsberg 

till Frescati och det är svårt att hitta 

nya lokaler när i princip all mark i närheten 

S. 24 

Alla vill bygga 

ingår i Nationalstadsparken. KTH är kanske 

inte lika desperata, men även här förutser 

man ett lokalbehov på några års sikt. 

Ytan är såklart särskilt intressant för att den 

ligger just i anslutning till både Universitetet 

och KTH och fysisk närhet gör sammarbeten 

och sammanslagningar lättare. 

Uttryck som ”nav” och ”binda samman” 

förekommer ständigt i såväl dokument som 

uttalanden rörande utbyggnaden. I Akademiska 

hus vision tänker man sig det som en 

”Akademisk landsväg”. 

Det omeDeLbara intresset för KTHstudenter 

i den här frågan lär som vanligt 

vara i vilken mån det här kommer att 

påverka er. Vilka institutioner kommer att 

ligga där? Blir jag tvungen att traska hela 

vägen dit för att gå på föreläsningar? Hur 

får man en bostad där? Allt kan tyckas långt 

bort tidsmässigt, men fler av er än som tror 

det just nu kommer faktiskt att gå kvar på 

KTH länge nog för att drabbas. 

Fokus 

campus 

en tunnelbanestation norr om kth ligger stockholms universitet. några av er har kanske varit 

där. om inte annat för att ta enklare poäng och rädda csn-pengarna när det har varit knapert. 

det som skiljer oss från de som pluggar där är – förutom nivån på utbildningen – ett område 

som kallas albano. 

Ryktet om en gemensam matematikinstitution 

där uppe är så etablerat att man till och 

med kan läsa det på Wikipedia. Utredningar 

har gjorts och diskussioner förts, men att 

Matte skulle flytta från borgården upp till 

Albano tror i alla fall inte jag på förrän jag 

ser det hända. 

att Det på sikt kommer att ske någon 

typ av undervisning för KTH-studenter där 

är dock inte orimligt. För oss som sällan 

och ogärna färdas bortom är det här en 

skrämmande tanke, men förhoppningsvis 

ska ingen bli tvungen att ta sig dit till fots. 

Teoretiskt är det möjligt att bygga en ny 

tunnelbanestation vid Albano, Roslagsbanan 

skulle kunna stanna i höjd med Albano och 

om inte annat så får man i alla fall hoppas 

att det går bussar längs den Akademiska 

landsvägen. 

text Frej naimi-akbar 

illUStration sara eriksson

Sitt inte i 

baksätet. 

Ta plats 

bakom 

ratten. 

Kommer vi att åka tåg mellan Stockholm och Malmö på två timmar i framtiden? 

Kommer bil resor att bli säkrare tack vare att bilen styr sig själv på motor vägen? 

Möjligheterna är många, men en sak är säker: Det är vi som ska bygga och sköta 

om framtidens vägar och infrastruktur. Hos oss får du vara med om att förverkliga 

och ta hand om den framtiden. Upptäck mer på svevia.se 

Alltid på väg

…nio tusen miljarder… 

#1 inom property 

www.storapropertypriset.se 

Se filmen. Läs mer. Anmäl dig senast 1 juni till årets tävling! 

…och din framtid.www.storapropertypriset.se Se 2008 års prisutdelning på youtube.com 

Fastighetssektorn står för en betydande del av vår BNP. Värdet 

på det förvaltade beståndet uppskattas till nära nio tusen miljarder 

kronor. Fastigheter utgör därmed en väsentlig del i vår gemensamma 

framtid. 

Vår egen strävan på denna gigantiska marknad är enkel: 

vi ska fortsätta vara marknadsledare. 

Det kräver att vi fortsätter attrahera och utveckla rätt 

kompetens. 

Så att vi kan bredda och fördjupa våra tjänster, och skapa 

Är you lika intéressé av 

att arbeiten i som 

i Ludvika. 

Resan börjar på abb.se/jobb 

Bangalore och Ludvika är bara två av de hundratals orter 

jorden runt där ABB bedriver en intens iv och spännande 

verksamhet. 

Som anställd inom ABB blir hela världen din ahemmapla n. 

Och uppgiftern a blir garanterat både utmanand e och utvecklande. 

Oavsett var du jobbar eller vad du gör kommer 

nya. Vilket i sin tur ger oss förmågan att öka värden i våra 

kunders fastighetsbestånd. 

Genom att axla marknadsledarens ansvar vill vi skapa ett tydligt 

momentum. Det är också därför vi instiftat Stora Property-priset 

som årligen delas ut på Business Arena. 

Det är ett av våra bidrag till framtiden. 

Det är därför vi med förväntning bjuder in dig till 2009 års 

tävling. På www.storapropertypriset.se kan du läsa om priset, 

tävlingsregler och årets vinnande uppsatser. Välkommen! 

du att växa i din yrkesroll. Våra kunde r finns inom de flesta 

branscher, över hela världen. 

Om du vill jobba i den tekniska framkanten finns mycket att 

välja mellan, både inom industrie ll automation och kraftöverföring. 

Samma sak om du vill bidr a till en värld där klokare 

energi utnyttjande möjliggörs med hjälp av klokare teknik.

Nymble – 

kongligt och funkis 

under nymbles långa historia 

har mycket hänt. 

med anledning av att restaurangen 

försvinner från 

nymble i sommar och huset 

troligtvis står inför ytterligare 

ombyggnader – även om de 

nog inte blir så genomgripande 

den här gången – publicerar 

osqledaren här en gammal 

artikel om nymbles kongliga 

historia. 

Fokus 

campus 

iNVigNiNgeN av Nymble och dess ombyggnationer 

har alltid lockat kungligheter. 

Men så skapade huset redan 1930 rubriker 

som ”Teknis övertar Funkis”. 

I arton långa år samlade Tekniska Högskolans 

Studentkår till sitt kårhus Nymble. 

Efter en lång arkitekttävling 1928 blev det 

förslaget ”PQR” av arkitekterna Uno Åhrén 

och Sven Markelius som genomfördes. 

1930 stod huset klart som ett av de första 

monumenten över funktionalismens intåg i 

världen. Marken där kårhuset byggdes fick 

kåren hyra av Djurgårdsförvaltningen för 

tio kronor per år. Studentkårens temporära 

lokaler vid Drottninggatan hade kallats för 

Gamble, därför kom det nya kårhuset att 

kallas för Nymble. 

Under en högtidlig ceremoni förklarade 

Prins Sigvard kårhuset för invigt varefter 

det bjöds på te, champagne och cigarrer 

inne i kårhuset. Huset kostade 476 242 

kronor att bygga. 

Vid det tillfälle hade KTH 745 manliga 

och fem kvinnliga studerande och matsalen 

kunde servera 350 luncher. För 65 kronor 

i månaden fick studenterna två lagade mål 

om dagen. 

tråNgt efter åtta år 

Redan 1938 var kårhuset trångt men det 

var inte förrän 1950 som planerna på utbyggnad 

drevs i verket. Matsalarna behövde 

bli större, och köket önskades på samma 

våning. KTH:s studentantal hade vid det 

tillfället växt till 1 850 män och 50 kvinnor. 

1952 var det en celeber invigning. Självaste 

Gustaf VI Adolf förklarade kårhuset för invigt 

och naturligtvis var det fest efteråt. Två 

damer (rektorns fru och sekreterare) samt 

242 herrar var inbjudna till festligheterna. 

Olof Palme som var inbjuden i egenskap av 

Sveriges Förenade Studentkårers ordförande 

påpekade i sitt tal att teknologkåren kom 

till som protest mot böterna för uteblivande 

från föreläsningarna medan man idag protesterade 

mot att man måste betala för att 

gå dit. Kostnaden för ombyggnaden var 2,2 

miljoner kronor. 

Efter 25 år, 1977, var köket utslitet och 

antalet studerande 7 000. Det behövdes ytterligare 

matsalsytor. Och ett nytt kårhuskök 

byggdes i en separat byggnad. 

Knappt 20 år senare, 1998, var det dags 

igen. Kårhuset renoverades för 100 miljoner 

kronor och återfick mycket av sin 

gamla karaktär. Till exempel har den gamla 

matsalen och tidningsrummet återfått sin 

50-talskaraktär, den bullriga diskbanan och 

diskinlämningen har tagits bort. Nya matsalen 

är nu ett mer utpräglat scenrum. Och 

naturligtvis invigdes huset 1999 av Carl 

XVI Gustaf. 

text mikael salo 

Fd cheFredaktör osqledaren 

och nu cheFredaktör För 

dagens miljö 

texten publicerades för första gången 2001 i 

samband med att ths fyllde 100 år och kth 

175 år. 

S. 27

S. 28 

boston 

college 

låt oss berätta om ett riktigt campus

Fokus 

campus 

1. boston college caMpus 

Stämmer stereotypen av collegelivet som visas i tv-serier och filmer? Innebär det mest röda 

plastmuggar, marijuana och öl-lekar som ”beer pong” och ”flip cup”? Vad är det för skillnad på att 

gå på college och ett svenskt universitet? osqledarens anna wahlberg har besökt boston college 

i usa för att ta reda på det. 

täNk att bLi tvingad att bo i ett rum 

på 10 m2 som du delar med en person du 

aldrig träffat förut. Eller att få vara åskådare 

när ditt universitet spelar en fotbollsmatch 

i en arena lika stor som Råsunda och 

matchen visas på TV4. Tänk dig också att 

kunna välja mellan 20 olika kaffesorter och 

tio olika mjölksorter när du beställer kaffe 

i kafeterian. Det är verklighet för miljoner 

studenter som går på universitet, eller college, 

i USA. 

bostoN coLLege (BC) räknas till de 

”nya Ivy League-skolorna” i USA, vilket 

betyder att det är lika många som söker 

men inte kommer in på BC som på till 

exempel Harvard och Yale. Boston College 

är ett privat college som ligger 20 minuter 

från centrala Boston med ”the T”, Bostons 

tunnelbanesystem. Det är 14 395 studenter 

inskrivna på skolan och det kostar mellan 

20 000 och 50 000 dollar per år att studera 

här. Det är mycket pengar för en utbildning 

som är gratis i Sverige, men på BC är mat, 

boende, sjukvård, plugghjälp, böcker och 

många andra kostnader inräknade i priset. 

Vid ett besök möts man av studenter klädda 

i mjukisbyxor med BC-logga så fort man 

närmar sig campus. På KTH kan det vara 

svårt att se skillnad på studenter, professorer 

eller besökare. På BC gör studenterna 

allt tillsammans och är klädda likadant. De 

äter frukost, lunch och middag på campus 

och dessutom delar de boende. Det tar fem 

minuter att gå till föreläsningarna och på 

vägen ligger flera träningsanläggningar där 

studenter får träna gratis. 

i usa är individen mycket viktig, och 

även att lära känna nya människor. Första 

året på college måste studenterna bo tillsammans 

med en eller två andra studenter 

i ett litet rum utan toalett. Det spelar ingen 

roll om du inte gillar din rumskompis – det 

är bara att stå ut hela året. Studenterna får 

även sätta ihop sina scheman själva och 

det finns inga klasser eller inriktningar som 

håller ihop i flera år. Det är en stor skillnad 

mot KTH där teknologerna läser klass- och 

sektionsvis. 

sport är en stor del av collegelivet som 

saknas helt på svenska universitet. När 

Boston Colleges basketlag spelar hemmamatch 

är hela campus som en stor fest. 

Alla studenter och professorer är där och 

hejar i likadana gula t-shirtar. Det stärker 

samhörigheten, precis som när två okända 

personer kommer på att båda hejar på DIF 

i fotboll. På BC finns 16 idrottslag för kvinnor 

och 13 för män, allt från amerikansk 

fotboll till fäktning. Idrottsstudenterna får 

förmåner som stipendium, gratis träningskläder 

och tvätthjälp, men de måste träna 

flera gånger per dag och de har krav på 

sig att både göra bra ifrån sig på tävlingar 

och ha goda studieresultat. Att vara med i 

ett idrottslag leder till att studenterna får 

ännu fler bra kompisar som de inte skulle 

få annars. Visst går det att hitta kompisar 

på KTH som läser på en annan sektion 

genom till exempel Armada eller kårspexet, 

men det blir inte riktigt samma sak som att 

gnidas mot och kämpa med någon varje dag 

året runt. 

Att inte gå i samma klass och att vara med 

i ett idrottslag leder till att studenterna på 

college får ett brett nätverk. Det och den 

otroliga gemenskapen är de största skillnaderna 

mellan Boston College och KTH när 

det gäller campuslivet. 

ocH Ja, det stämmer att det är röda, stora 

plastmuggar som dominerar på collegefesterna. 

text & Foto anna wahlberg 

2. ett ruM för två 3. bc-loggan 4. bIblIoteket 

Med få böcker och Många studIeplatser 

S. 29

S. 30 

ol gör oSqleDaren, nUmmer 5, 08/09. 

arkitekt 

arkitekt 

text & Foto alexander biledt & johannes koch 

osqledaren gör... 

efter förra numrets iskalla recension av åre har nu turen kommit till campuset som ligger sju 

gånger närmare tunnelbanan tekniska högskolan än maskin men känns lika långt bort som 

södertälje, om inte längre: kth arkitekt.

Det Har skriVits och sagts mycket om 

byggnaden, som stod klar 1971 och ersatte 

ett kvinnofängelse som tidigare stod på 

samma tomt (true story). Den har kallats 

”en skamfläck som borde rivas” av stadsbyggnadsborgarrådet 

Mikael Söderlund och 

har även utnämnts till Stockholms stads 

fulaste byggnad ett flertal gånger, senast av 

Svenska Dagbladet 2006. 

Med detta sagt kan vi konstatera att 

byggnaden synnerligen inte är vacker, alls. 

Den sägs vara byggd i ”nybrutalistisk” stil 

vilket antagligen är arkitekt-slang för ”We 

fucked up, we’re sorry.” Ett tappert försök 

att snygga till skamfläcken gjordes i och 

med den färggranna ”KTH Arkitektur”logotypen 

ovanför porten, men det känns 

mest inkonsekvent och desperat, typ som 

den fula killen i klassen som tror att hans 

FUBU-byxor gör honom till skolans badass. 

Även avsaknaden av den officiella KTH-loggan 

på fasaden är minst sagt oroväckande 

rebelliskt. 

Men alla vet att det är insidan som räknas, 

och att storleken spelar roll – och det är tur 

det för den fula killen i klassen, ty arkitekt 

är faktiskt riktigt mysig, om man bortser 

från att väggarna ser likadana ut på insidan 

som på utsidan. Arkitekthögskolan är helt 

enkelt raka motsatsen till SSSB:s lägenheter 

– den ser liten ut på utsidan men är stor på 

insidan. 

precis ViD iNgåNgeN ligger caféet, 

som även fungerar som matsal under lunchrasten. 

Vi kom tyvärr för sent för att testa 

maten, men av matsedeln att döma är den 

variationsrik och snäppet billigare än den 

som serveras (läs serverades) på Nymble. 

”Att lyckas infinna 

sig på en 

pub på arkitekt 

är mycket 

svårare i 

praktiken än i 

teorin.” 

Utöver det finns det mindre matsalar med 

mikrovågsugnar på de övre våningarna. 

Arkitekt har valt att placera sin ”rökruta” 

på sin atrium-liknande gård som, till vår 

förvåning, också innehöll en fet grill. Nu på 

vintern var antalet bikinibrudar som hängde 

vid grillen mindre än antalet biljardkulor 

som man kan stapla, men vi kan tänka oss 

att det blir riktigt glassigt där på sommaren 

för de som tar omtentorna då. 

En sak som arkitekt antagligen är ganska 

unikt med bland KTH:s campusar är de 

stora ritsalarna, där varje student har sitt 

eget bord att jobba vid. Undertecknade 

känner sig manade att dra paralleller till 

grundskolan men detta kan nog skyllas på 

att vi egentligen innerst inne är avundsjuka. 

Vi som Medietekniker har ju trots allt inte 

ens en ordentlig sektionslokal (!). 

Nu kommer Vi äntligen till den viktigaste 

delen av artikeln. Allt du har läst hittills 

är bara en överlång inledning till the main 

attraction: Pub-Recensionen. Att lyckas 

infinna sig på en pub på arkitekt är mycket 

svårare i praktiken än i teorin. Det finns 

nyuppdaterade posters med reklam om 

puben varje vecka men trots detta tog det 

tre (!) gånger innan det verkligen var någon 

pub. Notera att det just den veckan som det 

var pub inte fanns några posters alls, vilket 

ol gör oSqleDaren, nUmmer 5, 08/09. 

arkitekt 

fick oss att spekulera i att det finns någon 

hemlig kod som vi inte är medvetna om. 

Hursomhelst ledde detta faktum till att vi 

inhandlade egen öl inför det sista, lyckade, 

försöket att gå på arkitekts pub för att 

undvika ännu en total besvikelse. Trots att 

puben var öppen visade sig detta vara ett 

smart drag då ölen tog slut efter ungefär en 

timme varpå vi med ett självbelåtet leende 

på våra läppar kunde avnjuta en medtagen 

öl medan de andra tittade på. BURN! 

Förutom alkoholbristen kan även en del 

andra saker nämnas om puben. Som till 

exempel att tjejkoncentrationen var lika 

hög som Bob Marley och att ration utbytesstudenter/folk 

som kunde svenska låg på 

ungefär 10:1. Faktumet att bartendern 

höjde ölpriset från 20 till 30 spänn efter 

en halvtimme kompenserades av de gratis 

jordnötterna som man fick tillsammans 

med varje inhandlad alkoholhaltig dryck. 

Arkitekts utbud av drycker var inte särskilt 

överväldigande jämfört med andra campus, 

men de bjöd i alla fall på öl, fulöl, rött 

respektive vitt vin. 

för att göra en lång historia kort så 

kan vi sammanfatta detta med att säga att 

arkitekt varken är snyggt eller har god öl… 

men vem bryr sig om sånt när man har tjejer 

i överflöd, ritbord så det räcker och blir 

över samt en fet grill på innergården. Sedan 

känns det surt för oss som skribenter att 

denna artikel kommer att bli inaktuell i och 

med att arkitektskolan flyttar till Campus 

Valhallavägen inom en snar framtid (se OL 

nr 1/07), men vi passade i alla fall på att 

uppleva det medan vi fortfarande kan. Det 

slutliga betyget för arkitekt på en skala från 

A till AWESOME blir: AWES. 

S. 31

S. 32 

kUltUr & nöje oSqleDaren, nUmmer 5, 08/09. 

think globally/kårspexet 08/09 

think globally on tHs radio 95.3 

every sunday at 19:00 

Environment and 

sustainable development 

« ON AIR » 

it seems Like a treND but it’s more than that. Environmental 

concerns flourish everywhere: magazines, newspapers, TV programs, 

governmental actions, regulations, movies, and radio. Even 

among THS Radio programs. On Sundays, between 7 and 8 pm, 

the “Think Globally” program puts a focus on the sensitive issue of 

sustainable development, for the environment’s sake. 

NowaDays, we are facing huge problems such as climate change 

and pollution. However, these are well-known examples of environmental 

threats. Eric La Paglia, station manager of THS Radio, 

and program leader of “Think Globally”, put his strengths on 

broadening our knowledge every Sunday evening. For more than 

six years now, he has hosted among this program various guests, 

teachers, researchers, or simply people related to a special concern, 

to talk about a particular subject matter. A good way to raise 

people’s awareness for Eric, who added: 

– I’ve been doing radio for 15 years. I enjoy it a lot, but I also wanted 

to do something more substantial and meaningful. Sustainable 

development is fascinating, and this is a way to learn more about 

it myself. 

tHe coNcept of the program is quite simple: one guest and 

one discussion about one of the numerous and relevant topics. 

One of the latest episodes dealt with the expectation society, always 

looking forward to the next thing. Micael Dahlén, marketing 

professor at the Stockholm School of Economics, was the guest 

for that topic on February 18th, as the author of ”Nextopia: livet, 

lyckan och pengarna i förväntningssamhället”. 

if you waNt to have a broader view of what has been done 

on Think Globally, you have the chance to do so by visiting their 

web-page www.thsradio.se/thinkglobally. There, one can find all 

the previous interviews sorted by date and by topic, which constitutes 

moreover an interesting database. 

tHe program woN the ”Community Radio Program of 

the year”-award (“Årets Närradio”) in September 2008, but Eric 

still wants to improve it, cooperating with other organisations 

interested in these issues, and extending the media platform. To 

conclude, the station manager added: 

– Despite the important topics we are dealing with, we also want 

to make it fun! I enjoy doing this program, and I would like people 

listening to it to do as well. 

text Florence Ferrero 

”på helgerna är jag gärna ute 

och klubbar... sälar” 

Biktning med 

vita handskar 

Recension av årets kårspex: 

pius iii eller fyra påvar och en 

begravning 

stämNiNgeN i Södra teaterns pampiga lokaler är hög och 

förväntansfull när det är dags för Kårspexets premiär. Teknologfrisyrerna 

duggar tätt och på parkettplatser känner man sig definitivt 

som en i den inre kretsen. Längst fram sitter veteranerna, 

de i Hundraklubben, och lite längre bak sitter vi, Osqledarens 

kritiska reportrar. Vi känner oss lite malplacerade bland alla 

uppklädda människor och önskar att vi hade ett presspass att 

understryka vår närvaro med. Snart börjar ”När börjar spexet” 

dåna i lokalerna. Det ligger något i luften. Det är premiär. 

årets kårspex utspelar sig bakom Vatikanens stängda dörrar, 

i katolska kyrkans högsäte. Påven Alexander VI dör och Pius 

III blir hans efterträdare. Men någonting är fel med dödsfallet, 

den påvliga obducenten Leonardo da Vinci upptäcker snabbt 

att påven blivit förgiftad. En förvirrande och hysteriskt rolig 

mordutredning drar igång. Vem är den skyldige? Vem är påve? 

Och vem borde egentligen vara påve? Är påven påve? Vi frågar 

oss om vi är i en engelsk deckare, man kan ta på spänningen. 

iroNi, DaNs, barnsånger, åtta omstarter, dödelsedagar, imperiet, 

reclaim the church samt gräsrotsrörelser i en enda stor 

katolsk Big Brother-final. Man kan inte låta bli att imponeras 

när skådespelarna tar ton – inlevelse, passion och tonsäkerhet 

är nyckelorden. Skådespelartalangerna väger upp de lite skakiga 

dansnumren. 

”är Detta något för mig?” frågar du dig nu. Jo, det är faktiskt 

något för dig, bredden är enorm. Ordvitsar, fräckisar, fysisk humor 

och allt i en kyrklig miljö. Att humorn dessutom kompletteras 

med sång, dans, passionerade skådespelare och en helt okej 

handling gör det helt klart till något sevärt. Pius III eller fyra 

påvar och en begravning; vi ger den fyra bägare nattvardsvin och 

två danslektioner i betyg. 

text S. 32 & 33 henning alesund & hanna pettersson 

Foto S. 32 & 33 hanna pettersson

nöje oSqleDaren, nUmmer 5, 08/09. 

systerobror 

osqledaren går på stand-up 

en helt vanlig 

onsdag med 

syrran & 

brorsan 

Det fiNNs måNga KTH:are som låtit matteboken 

ersätta morgontidningen, som sköter alla kontakter med 

omvärlden via Facebook och låter sitt sociala liv ersättas 

av fysikformler och integraler. Är du en av dem som talar i 

Pythonkod och för länge sedan glömt bort vad humor och 

skratt är för något utanför fysikbokens förklaringar? Nu 

finns det bot och bättring – onsdagar på Systerobror bjuder 

på stand-up med Sveriges ledande ståupp-komiker. 

Det är oNsDag och vi är på plats. Redo att vika oss av 

skratt och låta träningsvärken i käkarna slå till hårt dagen 

efter. Kenny Starfighter och Fråga Olles wingman är där 

– våra förväntningar är skyhöga! Johan Rheborg och Martin 

Björck har vi alla skrattat åt, men på stand-up? Även Lennart 

Bång och Dominik Henzel bidrar till vår kommande 

skrattkavalkad. Det är med skräckblandad förtjusning vi 

greppar våra öl med våra förväntansfulla, lätt skakande händer. 

Sen går allt som på räls. 

HJärtefrågor under kvällen var bland annat Facebook, 

SL, läkarbesök, kontaktannonser och politik, med andra ord 

vardagsmat. Med sådana matnyttiga ämnen blir besöket lite 

som en nutidsorientering när man gick i mellanstadiet. En 

helhetsupplevelse utöver det vanliga är det alltså att gå på 

stand-up på Systerobror. Matnyttigt är det ju faktiskt på 

riktigt också. En middag kan ju faktiskt rekommenderas. 

Maten kanske inte är av Gyllene måsen-klass, men det man 

betalar för är ju faktiskt att man får sätta maten i halsen, för 

så roligt är det. 

Har Du eN onsdag till övers när du mot förmodan inte 

behöver gräva ner dig i din mattebok? Då är det läge att röra 

sig mot syrran och brorsan. Denna gång var det fyra fantastiska 

komiker där, men vi lovar, bara du vill skratta, kommer 

S. 33 

xxx oSqleDaren, nUmmer 5, 08/09. 

xxx xxx xxx 

du skratta. Det är stand-up på Systerobror, 

det är kul. 

Squvalp 

Det 20:e Squvalp blir 

det kungligaste någonsin 

Ritpub Nymble 

19 mars 17:08 

Inlämningspub Nymble 

25 mars 17:08 

Presentationspub Nymble 

1 april 17:08 

www.squvalp.se

Rabatter till 

Sveriges alla 

studenter! 

...ger dig med Studentkortet tillgång 

till nya, fräscha bilar. Volvo Green Car Drive 

– miljöbilspool för Dig som student, enkelt och billigt! 

Läs mer på www.studentkortet.se 

...gör det extra förmånligt för studenter 

att adressändra och beställa eftersändning på 

nätet. Därigenom får du din post dit du vill. Läs mer om 

villkor m.m. på hemsidan. Beställ och direktbekräfta 

med några knapptryckningar på adressandring.se. 

...erbjuder i samarbete med Studentkortet 

10 % rabatt på alla beställningar. Genom att gå 

in på www.inkclub.com/studentkortet kan du beställa 

nytt bläck till lågpris. 

...Studentkortet ger upp till 50% rabatt på Best 

Western Hotels i Sverige. Välj mellan 67 hotell 

på 49 orter. Majoriteten av hotellen ligger centralt och 

alla rum har fri trådlös Internetuppkoppling. 

…erbjuder dig som studerar att läsa tidningen 

billigare än alla andra – med upp till 62% rabatt. 

Du kan även få DN-kortet, som ger dig massor av förmåner 

och rabatter. Läs mera på www.dn.se/student. 

Studentkortet är Sveriges intressantaste 

rabattkort för universitetsstuderande! 

Genom att aktivera ditt Studentkort får du tillgång till tusentals 

rabatter över hela landet på allt ifrån hotel, kläder, datorer, träning, 

resor, elektronik, pizzerior till tandläkarbesök. 

Våren 2009 räknar vi med att över 250 000 studenter har ett 

aktivt Studentkort! 

Glöm inte att aktivera ditt Studentkort! 

...ger dig som Studentkortsinnehavare 

10 % rabatt på alla Apples datorer och 

tillbehör i Studentkortet Apple Store. Du beställer direkt från 

Apple Store på nätet och får därigenom både prioriterad leverans 

och tillgång till Apples finansieringslösningar. Gå in på 

www.studentkortet.se/apple idag för att få tillgång till din rabatt. 

…erbjuder alla Studentkortsinnehavare upp 

till 60 % rabatt på ordinarie rumspris. Gäller i Sverige under 

helger, jul- och sommarperioder. Mer info samt bokning genom 

studentkortet.se. 

...har alltid grymma studenterbjudanden till dig 

med Studentkortet. Gå in på studentkortet.se 

för att se vad vi har för erbjudanden just nu! 

...erbjuder Studentkortets innehavare 9-15% på sitt 

sortiment i butiken. Vi har även speciella kampanjer 

med högre rabatt under olika tillfällen, så håll utkik! Och du, 

tveka inte att kontakta oss på HP Store om du har frågor. Vi 

finns där för att hjälpa dig vid köp eller generella funderingar 

kring våra produkter. Du når oss på telefon 08-524 947 00. 

Besök oss på www.studentkortet.se 

...ger dig 50% rabatt på nya snabba Norton när 

du handlar på Studentkortet Symantec Store. 

Läs mer på studentkortet.se. 

STUDENTKORTET I SVERIGE 

STINA STUDENT 

Persnr: 010203-0405 

Kortnr: 6032 9299 9999 9013 

Studentkortet TM 

VT 2009 

Giltigt: 2009 01 01 - 2009 10 31 

För smarta studenter! 

För fler studentrabatter gå in på www.studentkortet.se!

tekniSk FySik 

de tycker: ”om det är hardcore att gå på kth så är det 

superhardcore att plugga teknisk fysik. om bara tjejerna på 

tentapuben kunde fatta det…” 

a&j vet: vi har inte fått det bekräftat, men misstänker starkt 

att alla på Fysiksektionen har en bild på christer Fuglesang i 

sin plånbok. Fysikhanarna (klart fler än Fysikhonorna, som har 

klassats som utrotningshotad art av wwF) gillar att bära skägg 

även utanför nollningsperioden, lösa Fouriertransformer i huvudet 

och programmera spel på sin ti-84. true story. 

inDUStriell ekonomi 

de tycker: ”på ett campus där ingen vet 

hur man klär sig är vi de enda som är dressed 

for success... dessutom, bara faktumet 

att vi kom in på indek visar ju på att vi är 

bäst.” 

a&j vet: Hanarna (finns inga alphahanar i 

denna grupp, honorna regerar) lever efter 

devisen ”fake it ’til you make it” och ses 

därför oftast med backslick, vd-portfölj 

och en fake boss-kavaj. tråkigt nog 

överlever bara de starka i flocken, resten 

blir övningsassistenter på kth... har ni 

förstått tekniken? 

oUtro oSqleDaren, nUmmer 5, 08/09. 

how to 

...know your sektioner 

alla sanna kth:are känner ju till vissa enkla tumregler; sitt inte på första raden (inte andra, 

tredje eller fjärde heller för den delen) under en föreläsning, lämna föreläsningen lite innan tolv 

för att undvika lunchkön och om du råkar se en tjej så går hon antingen samhäll eller kemi. 

men hur ser man skillnaden mellan till exempel en medietekniker och en datatekniker? a&j to 

the rescue! 

meDieteknik 

de tycker: ”Vi är kända för att vara sofistikerade, snygga och 

minst nördiga på hela campus.” 

a&j vet: Mediastudenter ses oftast i flockar om fem till tio 

macar. alphahanen är lätt igenkännbar med sin iphone och sin 

macbook pro alternativt air. om tvivel uppstår bestäms rangordningen 

av systemkamerans storlek. påträffas en blivande 

medietekniker utan synliga gadgets kan han/hon ändå kännas 

igen på avsaknaden av påsar under ögonen, då utbildningen 

som alla vet är den lättaste på kth. 

Datateknik 

de tycker: ”vi vet hur man pratar med 

tjejer, vi har fått så mycket träning på internet.” 

a&j vet: enklaste sättet att se om någon 

pluggar data är att kasta något på deras 

huvud och se om de skriker “wallhack!!1”. 

vill man inte börja en konversation på det 

viset finns det även andra igenkänningstecken, 

de refererar till exempel till tunnelbanan 

som ”mörka” och borggården 

som ”yard”. För att vara riktigt säker kan 

du även kolla om de har en rosa overall på 

sig eller en jolt-cola i handen. 

maSkinteknik 

de tycker: ”problemet med oss är att vi 

är så breda. eller nej. vänta. vad var frågan 

igen?” 

a&j vet: på sommaren är det lätt att 

känna igen maskintekniker på sina vältränade 

lårmuskler som är ett resultat av det 

långa avståndet mellan tunnelbanestationen 

och m-huset. maskinteknologer ses 

oftast cyklandes på campus eller på en fest 

hävandes öl, följt av en raketspya. 

S. 35

Hej! 

Jag heter Elli och är mottagningsansvarig på Kåren sedan i januari. Jag tänkte skriva lite om Kåren och hur jag såg 

på Kåren innan jag började. Jag måste medge att jag halkade in på Kåren på ett jättestort bananskal och innan jag 

började var min tankar om Kåren och de som jobbade där inte så smickrande. Det lilla jag tänkte på att Kåren över 

huvudtaget fanns, vill säga. Precis innan jag skulle bli vald så började jag gräva lite i mina kårkunskaper och kom 

fram till att jag har haft följande kontakter med Kåren innan: Jag har pratat med tre stycken kårordförande varav en 

i telefon, har sett en vice kårordförande häva ett ägg, visste att man kunde hämta massa kondomer i kårstyrelserummet 

och så har jag träffat kårens mottagningsansvariga varje år. Vad visste jag om de som jobbade på Kåren då? Inget, kan jag med 

säkerhet säga. Men jag hade hört massa rykten om hur lata de var, att de var skitjobbiga att ha att göra med och att de mest festade hela 

tiden. 

Kondomerna har tyvärr tagit slut vid det här laget och många av ryktena jag hörde om Kåren innan jag började har visat sig vara helt 

felaktiga. Mer tänker jag inte säga om det. 

Vill istället ta det här tillfället i akt att uppmana er att tänka lite på Kåren och kanske till och med leka med tanken att bli arvoderad. 

Det är nämligen tid att söka arvoderad 2009/10 just nu. Du kommer inte ångra dig, jag lovar! 

Många vänliga hälsningar 

Ellinor Grape 

Mottagningsansvarig, THS ledningsgrupp 

KTH-mästerskap i volleyboll 

THS vill gratulera de internationella studenter som vann THS 

volleybollturnering den 7 februari. På andra plats i tävlingen 

kom Industriell ekonomi och på tredje plats Fysik. Detta innebär 

att I-sektionen har gått upp i ledningen i poängligan, när nu 

tre grenar återstår av tävlingen. Hör av dig till din idrottsansvarig 

på sektionen om du är intresserad att delta i de resterande 

eventen basket, ultimate frisbee och fotboll. 

Armada-bar på tentapuben! 

Armadas projektgrupp kommer under tentapuben att köra 

Armada-bar i Gröten. Vi utlovar god tillgång på öl och en tills 

vidare hemlig twist på baren! 

Armada-baren är dessutom ett perfekt tillfälle för alla som vill bli 

gruppledare att värma upp med information inför gruppledarrekryteringen, 

eller bara snacka Armada och idéer om vad vi 

borde göra bättre det här året. 

Håll utkik efter Armada 

på tentapuben! 

Så var det dags igen! 

Skumpa och galet drag, THS Näringslivsgrupp kör återigen champagnelounge på tentapuben! Kom till oss i musikrummet 

och korka upp skumpan! Håll koll på www.näringslivsgruppen.se så ni inte missar skumpatävlingen som snart 

kommer upp! 

Vi har även påbörjat rekryteringen till nästa års Näringslivsgrupp. Är du intresserad av att skapa kontaktytor mellan 

företag och studenter och under tiden få erfarenheter för livet? Gillar du även att festa hårt men jobba hårdare? Då är 

THS Näringslivsgrupp rätt för dig! Tveka inte, kontakta oss genom att skicka ett mail till naringsliv@ths.kth.se. 

Tentapub 14 mars. 

Kom in till kåren och festa loss till både band, DJs och lounge! 

Dra med studiepolarna och upplev en avslutning på tentamensperioden 

som den bör upplevas. Fler barer och, förhoppningsvis, 

färre brandlarm utlovas. 

Varmt välkomna den 14 mars! 

THS nya kläder 

Som du kanske har sett THS skaffat nya kläder på Internet. Vi 

har gjort vårt bästa för att föra över så mycket information som 

möjligt från förra hemsidan till den nya. 

Den nya hemsidan bygger på content managementmotorn Drupal, 

och ligger på en server i Karlstad på företaget iPeer. 

Om du är intresserad av att vara med och uppdatera eller på 

andra sätt utveckla hemsidan, säg till Linus Ericsson, utbildningsansvarig 

på THS på lericsso@kth.se.

KTH i människans tjänst för morgondagens samhälle! 

Så lyder rubriken i KTH:s utvecklingsplan som sträcker sig 

till år 2012. THS har haft inflytande i framtagandet av denna 

utvecklingsplan Citat som ”Hög vetenskaplig kvalitet och pedagogisk 

kompetens ska genomsyra all utbildning vi KTH” är ett exempel. Nu 

har THS stora möjligheter att arbeta utefter utvecklingsplanen 

och bevaka att detta efterföljs. Nästa gång du kommer till ditt 

campus, stanna upp, le och tänk: KTH:s vision – ”att vara ett av 

Europas främsta tekniska universitet”. Hur kommer KTH dit? Läs 

utvecklingsplanen. 

ORDförande 

THS sidor 

Hej blivande doktorand 

Vi på Doktorandsektionen och THS vet att många studenter efter examen söker sig till forskarstudier på KTH eller andra lärosäten. 

Det gör man helt rätt i, att få ägna fyra-fem år av sitt liv till att forska är både inspirerande och roligt.Vi har några viktiga tips för att allt 

ska gå rätt till redan vid antagningen så du slipper problem senare under din tid som doktorand. 

Antas till rätt examina 

Många doktorander får, trots avsikter att studera i fem år, bara antagning till den hälften så långa licenciatexamen. Det kan leda till 

stora problem längre fram. Du är inte garanterad att få fortsätta till doktor om det t.ex. inte finns finansiering, och dessutom är licentiatexamen 

som koncept helt okänd utomlands. KTH:s regelverk är tydligt: Antagningen ska gälla målexamen. Kräv att bli antagen till 

doktorsexamen! 

Se till att få anställning 

Det är vanligt att forskarstuderande erbjuds olika typer av stipendier för att finansiera sin utbildning, istället för att bli anställd. Stipendier 

är inte skattepliktiga, men bara så länge man inte gör något som kan klassas som arbete - institutionstjänstgöring - till exempel undervisning 

eller underhåll av utrustning. Man har heller inte möjlighet att varken vara sjukledig eller föräldraledig. Doktorandsektionen och 

THS vill å det skarpaste avråda från sådan finansiering. En annan finansieringsform THS och Doktorandsektionen vill avråda från är 

utbildningsbidrag. Utbildningsbidraget är bara delvis pensionsgrundande, och även om man får utföra arbete på KTH mot lön får man 

alltså lägre pension i framtiden. Den bästa finansieringsformen är doktorandtjänst. Du får bättre betalt och har dessutom samma sociala 

skyddsnät och rättigheter vid sjukdom, om du blir förälder m.m. som andra anställda. Studentkåren och doktorandsektionen arbetar för 

att alla doktorander ska ha tjänst från dag ett, men ännu så länge existerar sämre finansieringsformer. 

Se till att upprätta en individuell studieplan så snart som möjligt 

Den individuella studieplanen måste enligt KTH-handboken upprättas inom sex månader från det att tjänsten påbörjas och studieplanen 

är det juridiskt bindande dokument man har som doktorand. Här står både vad som krävs av en själv och vilka förväntningar man 

kan ha på KTH och sin handledare. Detta är en stor trygghet vid eventuella tvister, där lätt ord kan stå mot ord. 

Undersök din blivande arbetsplats! 

När du doktorerar kommer du att ha tät kontakt med din handledare, och arbeta på en viss avdelning. Det är därför viktigt att du trivs 

både med din handledare och på avdelningen. Det är en bra idé att besöka avdelningen innan man börjar, både för att träffa handledare 

och få en känsla för avdelningen. Alla blir glada över att få besök. Ett tips när det gäller ämnesval, är att det är bra att se till att det finns 

fler än din handledare som har kompetens att handleda dig om det skulle behövas. Du har alltid möjlighet att byta handledare om något 

skulle fungera dåligt, men det blir enklare om det faktiskt finns kompetenta personer tillgängliga. 

Har du frågor, kontakta Fredrik Häggström, 

Doktorandombud på THS på telefonnummer 087909875 eller doktorandombud@ths.kth.se 

”Kårobligatoriet avskaffas 1 juli 2010” 

Det är innehållet i den proposition som Lars Lejionborg presenterade 

i slutet av februari. Beslut om avskaffande kommer 

att tas i mars. Lars Leijonborgs kommentar är: ”Det här blir en 

välbehövlig nystart för studentkårerna. Nu måste de vara kreativa och visa 

för studenterna att det finns en poäng med att vara medlem i en kår”. 

Jag är stolt över den medlemsnytta som THS genererar. Kårobligatoriets 

avskaffande innebär att vi det närmaste året kommer 

behöva lägga kraft på att marknadsföra THS verksamhet 

ännu mer än idag. Vi kommer precis som alltid att arbeta för att 

fortsätta öka medlemsnyttan. 

/Er kårordförande

S. 38 

oUtro oSqleDaren, nUmmer 5, 08/09. 

ol i sChweiz 

”Det saknas så extremt 

mycket i stockholm” 

i zurich kan man som student träna gratis och äta lunch på campus för 40 kronor. 

Jag säger Det på en gång: varför är 

hela KTH Valhallavägen så trist, oinspirerande 

och händelselöst? Jag tänkte inte särskilt 

mycket på det förra året när jag var på 

KTH dagligen, men nu väl inne på en tredje 

utbytesvistelse (denna gång i Schweiz) 

känns det som att det saknas så extremt 

mycket i Stockholm. Eller är det här som 

det är helt mycket bättre än överallt annars? 

Vet inte. När jag funderade för ett par dagar 

sedan var min första association med KTH:s 

campus att regnblöt genom dimma pressa 

sig förbi Operahögskolan ner mot V-salarnas 

vackra fasader. 

Då fick jag ångest. 

Vad var det som fick mig att börja tracka 

ner på KTH? Ja, men till att börja med är 

det ju helt otroligt att ingen lyckas få igång 

en vettigt fungerande lunchrestaurang i 

kårhuset Nymble. Är det verkligen meningen 

att vi ska behöva ta oss ner till ”Don 

Corleone” och deras vulgärkebab? Va? Få 

ner priset på luncherna, få folk att stanna 

på campus och inte jona omkring i jakt på 

undermåliga pizzor. 

NågoN Här på ETH Zurich har tänkt 

till och förstått att det är med enkla medel 

vi kan trigga folk att börja tänka nytt och 

bättre. Samma folk som ska uppfinna och 

driva samhället imorgon! Som exempel vill 

jag bara ta maten här igen, en lunch kostar 

40 kronor för en student. 

Det låter som hemma tänker du nu, men i 

jämförelse är det en tredjedels pizza nere 

på stan. Studenterna stannar därför på universitetet, 

många äter även middag där, och 

får, enligt mig, väldigt mycket mer gjort. Jag 

personligen jobbar nämligen bättre i en tyst 

läsesal i D-huset än hemma med Ricki Lake 

i bakgrunden. Du? 

”Vad var 

det som fick 

mig att börja 

tracka ner på 

KTH? Ja, men 

till att börja 

med är det ju 

helt otroligt 

att ingen lyckas 

få igång en 

vettigt fungerandelunchrestaurang 

i kårhuset 

Nymble.” 

Jag iNser att detta kan mynna ut i en 

diskussion om de subventionerade lunchernas 

vara eller icke vara, men ett billigt 

schysst alternativ är i allas intresse anser jag. 

Framförallt skulle det göra KTH livligare 

och trevligare, även om det finns helt okej 

lunchställen även hemma. Och allt är naturligtvis 

inte sämre hemma. Biblioteket till 

exempel, vill jag lyfta fram som väldigt bra! 

ett aNNat exempeL som ger en lite 

mersmak av dagarna här är utbudet av 

fritidsaktiviteter. Imorgon, den 19 februari 

till exempel, finns det 53 olika, av tränare 

ledda, sportaktiviteter fördelade över stan 

till förfogande för alla studenter. Gratis. 

Start 06.00 och slut 20.30. Jag funderar på 

lite judo på sena eftermiddagen. Är inte det 

sjukt trevligt och varför har vi inget (i min 

lilla värld) liknande hemma. Jag vet inte, 

men det skulle nog inte skada. 

Adjes uus Züri. 

text viktor sebes

KUL PÅ ALLVAR 

Hos oss betyder kul på jobbet bland annat att du får fritt utlopp för din 

energi, kreativitet och innovationsförmåga. Både individuellt och i lag. 

På allvar betyder att vi är ett målinriktat och uthålligt gäng som satsar max 

på att ställa upp för våra kunder världen över. Vi ska alltid kunna erbjuda 

kostnadseffektiva lösningar med bästa möjliga miljö egenskaper. 

Tetra Pak är världens ledande leverantör av säkra och innovativa 

process- och förpackningslösningar för livsmedelsindustrin. Vi tror 

på ansvarsfullt ledarskap och långsiktigt hållbar utveckling. Vårt 

motto – PROTECTS WHAT’S GOOD – speglar vår vision att göra 

livsmedel tillgängliga för alla, överallt i världen. 

Kom till oss och ha kul på allvar. 

Starta gärna resan på www.tetrapak.com. 

Tetra Pak, och PROTECTS WHAT’S GOOD 

är varumärken som tillhör Tetra Pak Gruppen.

Tänk dig. 

Att en värld av möjligheter öppnar sig för dig. 

Vilket skulle bli ditt första steg? 

Ex-jobb, praktik, traineeprogram, utvecklingsingenjörsprogram eller direkt in på ett ledigt 

jobb. Vägarna till Scania för en ung akademiker som du, är många. När du tar steget in 

på Scania tar du också första steget på något som kan bli ditt livs resa. En upptäcktsfärd, 

fylld av ständigt nya utmaningar och ett livslångt lärande. 

Tänk dig ett jobb där du får alla möjligheter att utvecklas, i en internationell miljö, i den 

takt som passar dig. 

Just de jobben finns här. På Scania. 

www.scania.com

08/09-5 - Osqledaren

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

08/09-5 - Osqledaren

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?