"Självstyrelse på lokal och regional nivå"Nytt fönster. - Västra ...

Sedd mot den bakgrunden var diskussionen om den regionala identitetens betydelse ett viktigt
inslag under seminariet. Europa till exempel har ett stort försprång före USA, genom sin
“Diversity Advantage“.
DEMOKRATIFRÅGAN. REGIONALISERING, EUROPEISERING, GLOBALISERING
Gunnel Gustafsson tog upp demokratifrågan och hänvisade till den ökade klyftan mellan
styrande elit och folket och att även lobbying och andra organisationer med förmåga att
påverka och vilka vi finner utanför de fyra nivåerna och utanför partierna blir av allt större
signifikans. Hon förde också frågan om folkomröstningar på tal. Dessa frågor är alla öppna och
här gäller maximen att vänta och se.
Att förekomsten av regioner med vissa befogenheter bidrar till demokratiutvecklingen är dock
säkert om vi ser frågan ur en strukturell blickvinkel. Möjligheten att rösta för en viss regional
politik ger medborgarna möjlighet till medbestämmelse på ännu en nivå. Men för regionerna
gäller självklart samma normer som för europeisk, nationell och kommunal politik; hur bra och
engagerade är de regionala politikerna och vilka möjligheter har de att agera? Hur mycket
lyssnar de på de icke-politiska organisationerna? Vad gör de regionala politikerna för att
överbrygga klyfta mellan de styrande och folket? De har en större chans att agera än rikspolitikerna.
Vad som inte kom fram under seminariet men vilket är en bevisad demokrativinst tack vare
regionerna är att regionerna är den bästa bryggan mellan den europeiska medborgaren och EU.
Kommunerna är därvidlag i regel för små, men regionerna (i federala, regionaliserade och även
decentraliserade stater) är politiskt mäktiga nog för att kunna agera som mellanhänder. De
europaregionala organisationerna är där av stor betydelse, Regionkommittén, Assembly of
European Regions (AER) och Europarådets Regionkammare. Så exempelvis var det regionala
politiker, regionala och kommunala organisationer som utverkade att regioner och kommuner
beaktades i fråga om subsidiaritetsprincipen i den Europeiska Författningen. Likaså har
regionerna i de tio nya medlemsländerna – i första hand i östra Europa – vittnat om hur de lär
sig att bygga upp sina demokratier med regionerna som grundval.
En tredje demokratisk vinst tack vare förekomsten av regioner är att centrum-periferiproblemen
nu kan lösas. Läget i nationalstaternas utkanter utgjorde alltid ett problem för de människor
som levde där. De som kunde sökte sig mot centrum. Regionaliseringen och möjligheterna att
samarbeta över gränserna ger gränsregioner och avlägsna kustregioner nytt liv. I vissa fall är
detta en långsam process men förbättringarna är synbara, antingen vi fokuserar på problemen i
gränsregionerna Saar och Lorraine eller Barentsregionen.
I samband med frågan om regionala olikheter konstaterade vi att kulturella och historiska
variationer och att heterogena regionaliseringsprocesser är av fördel. När det gäller
distributionen av välfärd däremot strider kännbara olikheter mot vår uppfattning av ett rättvist
samhälle. I seminariet framhölls exempelvis behovet av likvärdiga former för sjuk- och
hälsovård. Ser vi på det federala Tyskland exempelvis finns en balans mellan regionernas
åtaganden och centralmaktens koordinerande och övervakande uppgift; i västra Tyskland med
dess längre erfarenhet av federalism råder inga regionala orättvisor inom hälso- och sjukvård.
25