"Självstyrelse på lokal och regional nivå"Nytt fönster. - Västra ...

vgregion.se

"Självstyrelse på lokal och regional nivå"Nytt fönster. - Västra ...

Trots stora ansträngningar och livligt engagemang av politiker, landshövdingar, tjänstemän i

förening har några mer konkreta permanenta resultat inte kunnat uppnås. Och hur skulle ett

sådant storstilat projekt kunna genomföras när man inte lyckats åstadkomma större konkreta

resultat i den ledande centrala Stockholmsregionen? (Bo Holmberg, Alternativa förslag till

samverkan i Mälardalen, Finansdep. 2006-02-13).

Starka skäl talar för att Stockholms ställning både primärkommunalt och regionalt blir föremål

för en särskild statlig utredning utifrån både konstitutionella, kommunalrättsliga och

ekonomiska perspektiv. Den senaste tidens spänningar mellan rikspolitik och kommunalpolitik

i samband med behandlingen av Stockholms trafikpolitik och trängselskatt utgör också

särskilda skäl för även principiella överväganden om Stockholms och Stockholmsregionens

särskilda ställning.

1977 års enhetliga kommunallag, varigenom Stockholm inlemmades i kommunallagen och

Stockholms särskilda kommunallag upphörde, var övervägande motiverad av lagtekniska skäl

och önskemål om förenklade texter. Ett antal särskilda paragrafer i kommunallagen gäller dock

för Stockholms kommun respektive Stockholms läns landsting.

Den juridiska spänningen blir dock stor när kommunallagen skall gälla både en liten

primärkommun som Bjurholm med ca 3000 invånare samt Stockholms stad med över 700000

invånare och Stockholms läns landsting med 1,5 milj. Invånare. Hänsynstaganden till de allra

största enheterna medför att kommunallagen blir alltför generell och uddlös.

Övervägs en assymetrisk uppgiftsfördelning är det ganska naturligt att även tala om

assymetriska rättsliga ramar. Översynen bör gälla även den kommunala indelningen i

Stockholmsområdet, med syftet att stärka den lokala demokratin. En kommunal enhet med

över 700000 invånare uppfyller knappast kriterierna för en kommunal självstyrande enhet, med

krav medborgarnas aktiva deltagande i det kommunala arbetet.

Sedan 1997 är Stockholm indelat i stadsdelsnämnder, för närvarande 18 till antalet med ett

betydande ansvar för de kommunala kärnfrågorna grundskolans och socialtjänstens

områden, omfattande totalt ca 70 % av hela kommunens verksamhet. Stadsdelsnämnderna är

inte direktvalda och saknar beskattningsrätt. Deras tillkomst utgör den mest positiva

demokratireformen för Stockholm i modern tid. De utgör en god grund för en ny kommunindelning

i Stockholmsområdet.

Vid tillkomsten av stadsdelsnämnderna betonades, att den centrala politiska borgarrådsförvaltningen

skulle revideras och bantas senare. Så har dock inte skett, och antalet borgarråd

och motsvarande är snarare fler än för tio år sedan.

46

More magazines by this user
Similar magazines