"Självstyrelse på lokal och regional nivå"Nytt fönster. - Västra ...
"Självstyrelse på lokal och regional nivå"Nytt fönster. - Västra ...
"Självstyrelse på lokal och regional nivå"Nytt fönster. - Västra ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Trots stora ansträngningar <strong>och</strong> livligt engagemang av politiker, landshövdingar, tjänstemän i<br />
förening har några mer konkreta permanenta resultat inte kunnat uppnås. Och hur skulle ett<br />
sådant storstilat projekt kunna genomföras när man inte lyckats åstadkomma större konkreta<br />
resultat i den ledande centrala Stockholmsregionen? (Bo Holmberg, Alternativa förslag till<br />
samverkan i Mälardalen, Finansdep. 2006-02-13).<br />
Starka skäl talar för att Stockholms ställning både primärkommunalt <strong>och</strong> <strong>regional</strong>t blir föremål<br />
för en särskild statlig utredning utifrån både konstitutionella, kommunalrättsliga <strong>och</strong><br />
ekonomiska perspektiv. Den senaste tidens spänningar mellan rikspolitik <strong>och</strong> kommunalpolitik<br />
i samband med behandlingen av Stockholms trafikpolitik <strong>och</strong> trängselskatt utgör också<br />
särskilda skäl för även principiella överväganden om Stockholms <strong>och</strong> Stockholmsregionens<br />
särskilda ställning.<br />
1977 års enhetliga kommunallag, varigenom Stockholm inlemmades i kommunallagen <strong>och</strong><br />
Stockholms särskilda kommunallag upphörde, var övervägande motiverad av lagtekniska skäl<br />
<strong>och</strong> önskemål om förenklade texter. Ett antal särskilda paragrafer i kommunallagen gäller dock<br />
för Stockholms kommun respektive Stockholms läns landsting.<br />
Den juridiska spänningen blir dock stor när kommunallagen skall gälla både en liten<br />
primärkommun som Bjurholm med ca 3000 invånare samt Stockholms stad med över 700000<br />
invånare <strong>och</strong> Stockholms läns landsting med 1,5 milj. Invånare. Hänsynstaganden till de allra<br />
största enheterna medför att kommunallagen blir alltför generell <strong>och</strong> uddlös.<br />
Övervägs en assymetrisk uppgiftsfördelning är det ganska naturligt att även tala om<br />
assymetriska rättsliga ramar. Översynen bör gälla även den kommunala indelningen i<br />
Stockholmsområdet, med syftet att stärka den <strong>lokal</strong>a demokratin. En kommunal enhet med<br />
över 700000 invånare uppfyller knappast kriterierna för en kommunal självstyrande enhet, med<br />
krav <strong>på</strong> medborgarnas aktiva deltagande i det kommunala arbetet.<br />
Sedan 1997 är Stockholm indelat i stadsdelsnämnder, för närvarande 18 till antalet med ett<br />
betydande ansvar för de kommunala kärnfrågorna <strong>på</strong> grundskolans <strong>och</strong> socialtjänstens<br />
områden, omfattande totalt ca 70 % av hela kommunens verksamhet. Stadsdelsnämnderna är<br />
inte direktvalda <strong>och</strong> saknar beskattningsrätt. Deras tillkomst utgör den mest positiva<br />
demokratireformen för Stockholm i modern tid. De utgör en god grund för en ny kommunindelning<br />
i Stockholmsområdet.<br />
Vid tillkomsten av stadsdelsnämnderna betonades, att den centrala politiska borgarrådsförvaltningen<br />
skulle revideras <strong>och</strong> bantas senare. Så har dock inte skett, <strong>och</strong> antalet borgarråd<br />
<strong>och</strong> motsvarande är snarare fler än för tio år sedan.<br />
46