Aktum nr 6 - Umeå universitet

Aktum 

Autonomireformen 

Umeå universitet 

populärast för nästa 

generation toppskidåkare. 

Sid 3 

En reform som börjar 

ta form. 

Sid 5 

Internationalisering 

Umeå universitetet väljer 

en ny väg. 

Sid 8 

Aktuellt vid 


December • 6/2010 

Studieverkstaden 

Här finns stöd för 

tal och skrift. 

Sid 16 

Nelson Gekara 

bygger upp ny 

forskargrupp Sid 12

Ledaren 

Vintern är här – och det med besked! 

Varje år när de första flingorna faller känner jag någon slags frid. Det är liksom bara att anpassa 

sig till snöfall, temperatur och vägbanor. Man får – så gott man kan och med hjälp av adventsstjärnor, 

glögg och täckbyxor – hålla kroppen varm och det inre ljuset vid liv. 

Lite lättare går det nu när längdåkningen startat – på TV alltså. Ett perfekt helgnöje som inte 

blir det sämre av att Umeå universitet i år har egna stjärnor som ibland kommer att få chansen 

att staka i världscupspåren (sid. 3). 

I Aktum har vi ju förmånen att möta människor som på olika sätt har anknytning till Umeå 

universitet. Människor med varierande arbete, bakgrund och drömmar. I detta nummer möter 

vi Nelson Gekara, en forskare från Kenya som kom till Umeå i somras för att bygga upp en helt 

ny forskargrupp i en ny laboratoriemiljö (sid. 12). 

Vi möter också den person som är mest eftersökt per telefon vid Umeå universitet, nämligen 

registratorsassistenten Carina Nyberg (sid. 24). Hon berättar om när hon – som aldrig gillat förändringar 

– plötsligt var den som drev på förändring och utveckling. 

I varje nummer av Aktum besöker vi också en arbetsplats och den här gången kliver vi in på 

Studieverkstaden, där engagerade medarbetare stöttar studenter i skrivande, tal och med goda 

studievanor (sid. 16). 

Vi tar också upp angelägna ämnen som internationalisering (sid. 8), berör den aktuella autonomireformen 

(sid. 5) och får några juridiska hållpunkter för vad som gäller akademisk upphovsrätt 

i en digital värld (sid. 6) av universitetsjuristen Chatarina Larson. 

Sist men inte minst några underbara bilder på snöflingor som Kenneth Libbrecht, professor 

vid California Institute of Technology i USA och gästlärare vid Umeå universitet har fotograferat 

i Kiruna (sid. 10). I år erhåller Kenneth Libbrecht Lennart Nilsson Award – världens främsta utmärkelse 

inom vetenskaplig och medicinsk fotografi. Det är fascinerande att se varje flingas 

unika form. Med sina fotografier av snöflingor förvandlar han matematik, fysik och kemi till skön 

konst. 

God Jul! 

Anette Olofsson, t.f. redaktör 

2 Aktum • December • 6/2010 

Aktuellt vid Umeå universitet 

December • 6/2010 

Ansvarig utgivare 

Ulrika Bergfors Kriström 

Adress 

Informationsenheten 


901 87 Umeå 

Tel 090-786 50 00 (vx) 

Texttel 090-786 59 00 

Fax 090-789 99 95 

www.umu.se 

Redaktör Anette Olofsson 

Tel 070-309 58 54 

aktum@adm.umu.se 

Redaktion 

Carina Dahlberg 

Michael Nordvall 

Anette Olofsson 

Layout/produktion/repro 

Print & Media, Umeå universitet 

Tryck 

Taberg Media Group AB 

Upplaga 

4 845 ex. 

Nelson Gekara. Foto: Johan Gunséus

Stafettstart för damerna under World Cup 2004 i Umeå. 

Umeå universitet populärast för 

nästa generation toppskidåkare 

I höstas var Umeå universitet det lärosäte i landet som 

hade flest skidåkare bland sina sökande. Till och med 

fler än skidorten Östersund, där flera landslagsåkare 

studerar. Att göra Umeå till skidkulturens huvudstad är 

därför en välkommen satsning. 

Genom att binda samman flera befintliga skidspår 

ska ett närmare fyra mil långt spår skapas 

i centrala Umeå och dess närhet. Från Gammlia 

ska man kunna ta skidorna via Mariehemsängarna, 

Umeå universitet och bort till campingen 

vid Nydala. Dessutom finns planer på 

en rullskidanläggning vid Nydala, två skidlekområden 

och en ny skidstadion vid Bräntberget. 

Det är skid och orienteringsklubbarna i Umeå 

tillsammans med Iksu och Umeå cent rum för 

idrottsvetenskap som först behandlat frågan. 

– Med tanke på den längdsatsning som görs 

här i Umeå är en modern skidanläggning här 

ett måste. Med en fin arena kan vi dessutom 

locka till oss stora arrangemang i framtiden, 

säger Elbert Karlsson, tränare för universitetets 

elitskidåkare och verksamhetsledare för Elitskidcentrum. 

Umeå, Östersund och Falun/Borlänge ingår 

numera i Svenska Skidförbundets särskilda 

satsning på regionala elitskidcentra. Bland de 

cirka 40 skidåkare som studerar med elitidrottsavtal 

vid Umeå universitet tillhör 20 den grupp 

som Svenska Skidförbundet satsar extra mycket 

på. Det är ett gäng unga och lovande åkare 

som finns strax under den yttersta eliten. 

Unga och lovande åkare 

– Att vi lyckas locka så duktiga skidåkare hit till 

Umeå beror främst på att vi har ett fantastiskt 

universitet med ett helt överlägset utbildningsutbud 

och goda möjligheter för elitidrottare att 

anpassa sina studier – men också att Umeå 

centrum för idrottsvetenskap har så bra service 

med kostråd, idrottsmedicin och annat att erbjuda 

studenterna. Den tjänst som jag tillträd 

de förra året, som tränare för åkarna, betyder 

förstås också mycket, säger Elbert Karlsson. 

Elitskidcentrum i Umeå är ett samarbete 

mellan Svenska skidförbundet, Umeå universitet 

och Umeå kommun. Inom ramen för 

Elitskidcentrum är det möjligt att – oavsett 

studieval – som elitskidåkare få sina studier 

anpassade om man lever upp till Skidförbundets 

så kallade ESCstudentstatus. 

Två elitåkare som studerar vid Umeå universitet 

och som vi ibland kommer att få se i 

årets världscup är Mia Eriksson, som studerar 

till sjukgymnast, och Markus Ottosson, som 

studerar på biomedicinprogrammet. Mia Eriksson 

tog en fin 18:e plats i världcuppremiären i 

Gällivare. 

Text: Anette Olofsson 

Foto: Umeå Fritid 

Aktum • December • 6/2010 3

Akademisk upphovsrätt 

i en digital värld 

Den digitala världen har 

öppnat nya möjligheter och 

gjort många saker lättare. 

Kopiering, till exempel. 

Eller om det är precis tvärtom 

– åtminstone för lärare 

som både vill ge sina studenter 

det bästa, och följa 

lagen. 

Det var kanske inte bättre förr, men vissa saker 

var enklare. Kopiering till exempel. Som universitet 

har vi genom avtal med främst Bonus 

Presskopia (rättsinnehavarnas paraplyorganisation) 

rätt att utnyttja och göra kopior av allt 

utgivet material – artiklar, böcker, bilder osv 

– men traditionellt sett bara i pappersform. På 

senare tid har rätten utökats till att även gälla 

kopiering för powerpointpresentationer och 

liknande, men när det kommer till att lägga upp 

material på internet, kurswebbar och digitala 

system, ger inte avtalet oss rätt att göra sådana 

digitala kopior. 

– En viktig del av bakgrunden är att cirka 

70 procent av de nya studenter vi får varje år 

läser på distans, säger universitetsjuristen Chatarina 

Larson. 

– Studenterna har förändrats, även de på 

campus. Förr satt de med anteckningsblock, nu 

kommer de med bärbar dator och vill inte ha 

några papper alls, utan ber läraren eposta artiklar 

eller lägga upp dem på kurswebben. 

– Men lärarna får inte lägga ut saker hur 

som helst på våra kurswebbar; det ger inte avtalet 

med Bonus tillstånd till. 

Chatarina Larson berättar att hon sedan 

2005, tillsammans med de andra universiteten, 

försökt få till ändringar i nuvarande kopieringsavtal, 

men Bonus har inte gått med på det. 

– Vårt avtal baseras på att vi får kopiera 

357,5 sidor per helårsstudent och år – och så 

mycket kopierar vi inte till papper – därför hoppades 

jag kunna få med digitala kopior i avtalet, 

men Bonus vill inte. Det handlar om rätt mycket 

pengar, cirka 2,37 miljoner kronor bara från 

oss, och Bonus värnar förstås sina medlemmar. 


Hur ska man då göra? 

Chatarina Larson rekommenderar att man i 

första hand kollar med Universitetsbiblioteket, 

UB. De har egna licenser för sina databaser, 

som ofta ger rätt att kopiera digitalt för utbildningsändamål. 

– Institutionerna kan be UB undersöka 

vilka villkor om nyttjande för utbildningsändamål 

som finns i avtalen för de databaser och 

tidskrifter som institutionen vanligen använder. 

Många onlinetidskrifter erbjuder fri kopiering, 

även digital sådan, för utbildningsändamål. 

Även andra webbplatser lägger ut material som 

”open access” – men då bör man försäkra sig 

om att de som lagt ut verken verkligen har den 

rätten. Samma sak gäller om man visar film 

från till exempel Youtube. 

Hon understryker att man alltid får länka 

till saker, bara det av länken framgår att man 

länkar till en extern webbplats (dvs. man får i 

regel inte ladda hem någon annans pdf och 

lägga den på universitetets webb.) 

Varför så krångligt? 

– För mig som jurist är det förstås självklart att 

vi ska följa lagar och regler, men det är också 

ett självändamål. Universiteten producerar 

själva mycket upphovsrättsskyddat material 

– föreläsningar, artiklar, böcker… – och om 

inte vi respekterar andras upphovsrätt, varför 

ska de då respektera vår? 

Filmförbud – med undantag 

Som exempel förklarar hon att varje enskild 

föreläsning är ett upphovsrättsskyddat framförande, 

ett ”verk”. Den som vill spela in ljud/ 

bild eller kopiera detta måste därför ha lärarens 

tillstånd. Rektor beslutade därför ifjol att inspelningar, 

som huvudregel, är förbjudna, men 

att enskilda lärare kan tillåta inspelning av en 

föreläsning. 

– Inspelningsförbudet är inte bara till för 

att skydda upphovsrätten. Lärare och studenter 

kan känna sig obekväma om lektioner spelas 

in, och därför känna sig hämmade, förklarar 

Chatarina. 

Ett undantag rör studenter med särskilda 

behov, som kan ha fått generella tillstånd att 

spela in föreläsningar. Men även om inspelning 

tillåtits gäller att den är för ”privat bruk”; den 

får spridas inom familjen och till enstaka nära 

vänner, men inte till en hel klass och inte på 

nätet. 

Text: Michael Nordvall 

Foto: Mattias Pettersson

Autonomireformen 

börjar ta form 

Arbetet med den nya autonomireformen pågår vid Umeå 

universitet. Reformen innebär ökad självständighet för 

universitet och högskolor. 

– En frihet som kräver ansvar och klokskap, säger 

universitetsdirektör Lars Lustig. 

Reformen medför bland annat att antalet tidsbegränsade 

anställningar minskar till fördel för tillsvidareanställningar 

– myntets baksida är att antalet anställda på lång 

sikt kan minska. 

Autonomireformen föreslår minskad statlig 

styrning inom fyra centrala områden: intern 

organisation, läraranställningar, utbildning och 

ekonomiska frågor. 

– Vi har redan nu en betydande frihet och 

det viktiga är hur vi nu använder oss av den 

ökade frihet som vi får. Vi måste visa att vi kan 

förvalta den på ett bra sätt och se till att den 

stödjer våra ambitioner att utveckla universitetet, 

säger Lars Lustig. 

Arbetet med att utforma lokala arbetsordningar 

har kommit en bit på väg. 

– Det lokala arbetet med autonomireformen 

sker i samverkan mellan ledning och dekaner, 

prefekter, studenter och fackliga organisationer. 

Vi har en bra dialog och det är vår avsikt att 

hitta goda lösningar i den här processen, säger 

Lars Lustig. 

Det är främst inom två områden som reformen 

kommer att göra stor skillnad. 

– Det gäller organisationsfrågan, där vi arbetar 

med en lokal arbetsordning som vi hoppas 

kunna fatta beslut om under våren, och anställningsfrågan 

där vi förlänger den gamla anställningsordningen 

i nio månader för att ha god 

tid på oss att arbeta fram en ny, säger Lars Lustig. 

• Organisation 

Universitet och högskolor ska själva besluta om 

hur man vill utforma sin organisation, med 

undantag för styrelse och rektor. Författningskravet 

på att ha fakultetsnämnder och andra 

särskilda organ avskaffas. 

– Hur vi är organiserade är helt och hållet 

upp till oss. Nu ska vi besluta om en lokal arbetsordning 

som beskriver hur vi ska vara organiserade 

på nivån under rektor. Det här 

innebär inte några dramatiska förändringar. 

Det har funnits farhågor om att fakulteterna 

ska försvinna, men några sådana planer finns 

inte, menar Lars Lustig. 

– Det här handlar om att hitta en klok balans 

mellan kollegialt sammansatta organ, och styrelse 

och rektor. Vi behöver båda och nu ska vi 

besluta om vilken typ av frågor som ska hanteras 

via kollegiala bedömningar och vilka som 

ska hanteras i linjen. 

• Läraranställningar 

Detaljregeringen av läraranställningar ska 

minska. Endast anställningar som professor 

och lektor ska regleras i högskoleförordningen. 

Utöver dem ska universitet och högskolor själva 

bestämma vilka kategorier av lärare som 

man vill anställa och hur man vill organisera 

sina karriärsystem. Professorer kan ”kallas” till 

universitet och högskolor utan att en regelrätt 

utlysning görs. Detta ska dock hanteras med 

stor restriktivitet. Flertalet tidsbegränsningsgrunder 

försvinner ur högskoleförordningen 

och i stället kommer den generella tidsbegräs 

ningen i lagen om anställningsskydd att gälla, 

eventuellt i kombination med centrala kollektivavtal. 

– När det gäller läraranställningar och karriärspår 

kan det bli tal om nationella överenskommelser 

och centrala kollektivavtal för att 

skapa en likhet mellan lärosätena. Det har funnits 

farhågor om att adjunkterna ska försvinna, 

men de står för en betydande del av undervisningen 

och kommer därför självfallet att finnas 

kvar som befattningskategori, säger Lars Lustig. 

– Idag har vi många tidsbegränsade anställningar, 

något som kommer att minska nu. Det 

är på många sätt positivt eftersom tillsvidareanställningar 

ger en ökad förutsägbarhet. Baksidan 

av myntet är att vi på några års sikt sannolikt 

kommer att ha färre anställda än idag. 

– När det gäller möjligheten att göra karriär 

inom akademien vill vi att karriärvägarna 

ska vara tydliga så att man vet hur karriärsystemet 

ser ut och vad som krävs för att bli befordrad. 

En befordran ska inte bara innebära 

en ”medalj” utan också goda reella förutsättningar 

i övrigt. 

• Utbildning 

Detaljregleringen av utbildningen ska minska. 

Bestämmelser kring examen och frågor som 

rör studenternas rättssäkerhet samt kvalitet i 

utbildningen ska fortsatt regleras. Bestämmelser 

om studieplaner, disputation och betygsnämnder 

reduceras. 

• Ekonomisk rörelsefrihet 

Universitet och högskolor får utökad ekonomisk 

rörelsefrihet. Det gäller exempelvis lättnader 

när det gäller möjligheter för universitet och 

högskolor att ta emot donationer och att bilda 

bolag. Vissa universitet och högskolor bör under 

en försöksperiod få möjlighet att hyra ut 

bostäder till studenter. 



Foto: Mattias Pettersson 

”För nit och redlighet 

i statens tjänst” 

Den som har arbetat 30 år i statens tjänst kan vara berättigad 

till utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst”. 

– Kravet är att man ska ha varit statligt anställd 

i 30 år eller i 25 år vid pensionsavgång, förklarar 

Mona Lundgren vid löneadministrationen. 

De som får utmärkelsen i år ska ha uppfyllt 

kraven under 2010. 

– Vi har ingen samlad uppgift för universitetets 

anställda om anställningar vid andra 

Studenträttsligt råd ger samlad kompetens 

För att frågor om studenters rättigheter och skyldigheter 

samt frågor om universitetets skyldigheter gentemot 

studenter ska hanteras på bästa sätt, inrättade rektor i 

februari i år ett studenträttsligt råd vid Umeå universitet. 

– De flesta problemen kan studenter och lärare 

reda ut på plats. Andra problem är kniviga 

att komma till rätta med. Det handlar många 

gånger om en regel som är svår att tolka, säger 

Gunnel Grelsson, ledamot i rådet. 

Ett exempel kan vara reglerna kring examination 

som är utformade utifrån att examinationen 

är skriftlig och genomförs i en skrivsal. 

– Nu har många olika examinationsformer 

utvecklats och då måste man veta vad som gäller 

för en hemtentamen via datorn, en grupptentamen 

eller en praktisk examination, beskriver 

Gunnel Grelsson. 

Studenträttsliga rådet inrättades som ett 

beredande organ där förvaltningens arbete 


statliga myndigheter. Därför är det viktigt att 

var och en hör av sig till oss, säger Mona Lundgren. 

Om du uppfyller kraven ovan – hör av dig 

till Mona Lundgren, tel. 786 55 82 eller 

mona.lundgren@adm.umu.se eller till din 

löneadministratör. 

knyts samman med studenträttsliga frågor, med 

undantag från tillträdes, examens och tillgodoräknandefrågor. 

Rådet kommer även att vara 

en länk mot verksamheten. På så sätt ges mer 

tyngd åt de studenträttsliga frågor där rektor 

fattar beslut. 

Rådet ska vara operativt. Det ska följa utvecklingen 

i studenträttsliga frågor och granska 

olika styrdokument som tar upp tolkningsfrågor 

och otydligheter. Vid behov tillsätter rådet expertgrupper 

som omarbetar lokala regler eller 

regler inom universitetet så att de bättre passar 

aktuell lagstiftning och aktuella behov. Det är 

i högsta grad aktuellt nu när både högskolelagen 

och högskoleförordningen reviderats till 

Aktums nya 

redaktionsråd 

Ett nytt redaktionsråd 

har knutits till Aktum 

– alltså den tidning som 

du håller i din hand. 

Redaktionsrådet består av medarbetare 

med olika arbetsuppgifter och på olika arbetsplatser 

inom Umeå universitet. Tanken 

är rådets medlemmar ska vara en del i arbetet 

med att utveckla Aktum till en ännu 

bättre tidning. 

Redaktionsrådets medlemmar: 

Christina Wikström – forskare, tillämpad 

utbildningsvetenskap, Petra Sandberg – 

doktorand, psykologi, Dan Frost – doktorand 

USBE, Björn Nygren – lektor, omvårdnad, 

Fredrik Georgsson – lektor 

datavetenskap, Stefan Gelfgren – lektor, 

idéhistoria och Humlab, Marie Oskarsson 

– utbildningssamordnare, RUC, USE, Paul 

Stens – arbetsledare, Universitetsservice 

och Kristin Palmpvist – prefekt, EMG. 

följd av riksdagens beslut om avreglering av 

högskolor och universitet. Rådet ska även besvara 

remisser kring studenträttsliga frågor och 

bistå universitetets beslutsfattare och handläggare 

i svåra tolkningsfrågor. 

Studenträttsliga rådet består av universitetsdirektör 

Lars Lustig (ordförande), Gunnel 

Grelsson (sekreterare och koordinator för studentärenden), 

Lena Holm (koordinator för 

doktorandärenden och strategisk planerare i 

doktorandfrågor), samt Ida Asplund (universitetsjurist) 

och representanter för Studentcentrum, 

personalenheten, fakulteterna och studentkårerna. 

Text: Anette Olofsson

Polisutbildningen 

fyller tio år 

För 10 år sedan slogs portarna upp för de 48 första 

studenter som antagits till polisprogrammet vid Umeå 

universitet – en uppdragsutbildning som kan bli en högskoleutbildning 

i framtiden. 

Beslutet att lägga en polisutbildning utanför 

Rikspolisstyrelsens egen polishögskola i Stock 

holm hade föregåtts av en lång process. Frågorna 

var många och en viss skepsis fanns till 

exempel när det gällde hur man vid ett universitet 

skulle sköta vapenhantering på ett tillfredsställande 

sätt, var polisbilar skulle parkeras och 

hur andra studenter skulle reagera om polisstudenterna 

bar sin uniform. 

År 2000 startade alltså den polisutbildning 

som Umeå universitet bedriver på uppdrag av 

Rikspolisstyrelsen. Det innebär helt enkelt att 

Rikspolisstyrelsen köper utbildningen av universitetet. 

Den viktigaste orsaken till att utbildningen 

startade på universitetet var en vilja att 

integrera polisutbildningen med akademin. Ännu 

väntar polisutbildningen på den fullständiga 

integreringen. För ett par år sedan föreslog en 

offentlig utredning, Framtidens polis, att polisutbildningen 

ska bli en högskoleutbildning, men 

ännu har de politiska stegen i den riktningen 

inte tagits. En annan orsak till att uppdraget gavs 

just till Umeå universitet var problemet med att 

rekrytera poliser i norra delarna av landet. 

– Det har lättat betydligt tack vare vår utbildning, 

säger polisutbildningens föreståndare 

LarsErik Lauritz. 

Populär utbildning 

För tio år sedan fanns elva sökande per studieplats, 

idag är antalet drygt det dubbla. Nästa 

antagning görs i januari 2011 och då kommer 

72 nya polisstudenter att finnas på plats i Norra 

beteendevetarhuset där utbildningen till stor 

del bedrivs. Undervisning sker också på Umestan, 

där bland annat övningslägenheter, skjutbanor, 

garage och lokaler för att öva spårsäkring 

finns. 

Rekryteringen till utbildningen är en nio 

månader lång process som förutom betyg också 

Polisutbildningen firar tio år 

2010. Foto från 2008. 

omfattar intervjuer och olika former av tester. 

– Men den processen ansvarar Rikspolisstyrelsen 

för, förklarar utbildningssamordnare 

BrittMarie Eliasson. 

De sökande är mellan 20 och 40 år, lika 

många kvinnor som män från hela landet, och 

med en något större andel norrlänningar. 

Poliser och akademiker 

Idag bedrivs polisutbildning i Stockholm, Umeå 

och Växjö. Utbildningsplanen är gemensam 

men varje utbildningsanordnare påverkar utformningen 

av sin utbildning. 

– Specifikt här i Umeå är att vi arbetar så 

mycket med ämnesintegrering mellan akademiska 

och polisiära ämnen, säger BrittMarie 

Eliasson. 

I lärarlagen ingår både poliser och universitetslärare. 

Ämnen som ingår i utbildningen 

är till exempel kriminologi, juridik, pedagogik, 

akutsjukvård, sociologi och förhörsteknik. Andra 

inslag är mer färdighetstränande ämnen som 

vapenhantering, bilkörning, livräddning och 

konflikthantering med självskydd. 

Processen mot en högskoleutbildning för 

poliser följs med stort intresse vid enheten för 

polisutbildning. 

– Vi hoppas att framtidens utbildning ska 

bli en treårig högskoleutbildning. Det skulle ge 

oss helt nya möjligheter att integrera grundutbildning, 

forskning och faktiskt också yrkespraktik, 

säger LarsErik Lauritz. 




Nya vägar för 

internationalisering 

Internationalisering är ett hett område, inte minst inför införandet 

av studieavgifter för utomeuropeiska studenter. Det är ett av 

flera skäl till att Umeå universitets ledning valt att ompröva 

organisationen för internationaliseringsarbetet. 

Tidigare har det varit tal om att skapa starka 

forskningsmiljöer, och det har även funnits en 

idé om att lyfta fram starka utbildningsmiljöer, 

men den nya ledningen har som mål att gå vidare 

mot en ny typ av starka miljöer. 

– Det arbete som gjorts har varit bra, men 

vi vill nu gå vidare genom att skapa starka integrerade 

miljöer för såväl forskning och utbildning, 

av mycket hög kvalitet som samverkar ur 

ett innovationsperspektiv, säger Anders Fällström, 

vicerektor för utbildning. 

– Det är ett viktigt mål, där man i de flesta 

fall måste tänka internationellt. Samtidigt 

måste man inse att målet är långsiktigt och 

inget som kommer att gå snabbt – även om det 

redan finns embryon till sådana miljöer, inte 

minst inom Konstnärligt campus. 

Förändrade strategiska råd 

Den förra ledningen inrättade ett enda strategiskt 

råd för forskning, men flera olika råd eller 

grupper för utbildningsområdet; för kvalitet, 

för Flexutbildning, för decentraliserad utbildning, 

för internationalisering med flera. 

– Alla har jobbat bra och tagit fram strategier, 

men det finns för och nackdelar med så 

många råd, menar Anders Fällström. 

– Ett råd med väl avgränsade uppgifter kan 

förstås ge fart åt arbetet, men å andra sidan kan 

mängden av grupper – och styrdokument – 

medföra att var och en ”drunknar i bruset”, och 

får svårt att få genomslag ute på fakulteter och 

institutioner. 

Den nya ledningen har istället valt att inte 

se till exempel ”internationalisering” som en 

separat fråga, utan hellre bilda ett strategiskt 

råd för utbildning i stort. Ett så brett råd måste 

med nödvändighet jobba enbart strategiskt 

– men under detta råd kommer det att inrättas 


kommittéer som ska arbeta mer operativt, med 

saker som internationalisering. 

– Vi tror att det arbetssättet kan ge större 

tyngd åt frågorna, säger Anders Fällström. 

Han understryker att internationalisering 

verkligen är en högprioriterad fråga inom universitetsledningen, 

och tillägger att man också 

kommer att stärka arbetet med att skapa starka 

allianser med våra partneruniversitet – även 

då inom såväl forskning och utbildning som 

samverkan ur ett innovationsperspektiv. 

– Och vad gäller just internationaliseringsstrategin 

så kommer den att leva vidare med 

det mesta intakt. Det vi bett International Office 

att se över och revidera handlar framför allt 

om organisationen, eftersom den förändrats. 

Med tanke på detta, och på att studieavgifter 

för utomeuropeiska studenter införs redan 2011, 

kan det tyckas lite märkligt att universitetet och 

Umeå kommun vid årsskiftet avslutar det nu 

fyraåriga samarbetet i det ”Internationella projektet”, 

som bland annat syftat till internationell 

marknadsföring av Umeå universitet och Umeå 

som stad. 

– Vi har en rätt akut situation, i och med att 

vi redan nästa sommar kommer att ta betalt av 

inresande utomeuropeiska studenter, förklarar 

Anders Fällström. 

– Det är trefyra miljöer som kommer att 

påverkas mycket, varav en som är absolut 

beroende av detta inflöde, nämligen Design 

högskolan. En miljö som dessutom är ett bra

exempel på just en sådan stark miljö som vi vill 

lyfta fram. 

Designhögskolan har år efter år rankats 

mycket högt bland världens designhögskolor 

och är förmodligen ett av Umeå universitets 

starkaste varumärken internationellt. En bi 

dragande orsak har varit att man byggt upp en 

miljö där ungefär en tredjedel av studenterna 

kommer från vardera Sverige, Europa och resten 

av världen. 

– Tack vare sitt goda rykte kan Designhögskolan 

nog få studenter även om de måste betala 

för sig – fastän det är vår näst dyraste utbildning 

– men det finns en risk att det går ut 

över kvaliteten. Det är inte säkert att de som 

har råd att betala alltid är de bästa studenterna, 

säger Anders Fällström, och poängterar att det 

därför är viktigt, just nu, att bidra till att 

Designhögskolan kan behålla sitt anseende. Ett 

förlorat förtroende kan ta många år att återuppbygga. 

Samarbete kring stipendier 

Reglerna kring studieavgifterna stadgar tydligt 

att universiteten inte får använda statliga medel 

för att instifta stipendier. Och det nya, nationella 

stipendiesystemet är ännu rätt magert; 

cirka 30 miljoner genom Svenska Institutet, 

inriktat mot länder där Sverige bedriver bi 

Foto: Andreas Nilsson 

rektorns ruta 

Det råder en febril aktivitet inom högskolesektorn 

till följd av autonomireformen 

som träder i kraft vid årsskiftet. 

Lärosätena får en helt ny frihet att själva 

utforma både organisation och tjänsteförhållanden. 

Hur vi tar till vara denna 

möjlighet kommer att vara avgörande 

både för våra fortsatta framgångar som 

ett internationellt universitet för högre 

ståndsverksamhet, och cirka 60 miljoner genom 

Internationella programkontoret. 

– På längre sikt tror vi att Designhögskolan, 

inom sitt nätverk, kan hitta egna sponsorer, 

men i den här situationen – det måste vara klart 

inför årsskiftet 2010/2011 – behövde vi hitta 

finansiärer utanför universitetet som kunde 

fatta ett snabbt beslut. Även kommunen tyckte 

att det var en bra idé, berättar Anders Fällström. 

Överenskommelsen är nu att universitetet 

och Umeå kommun tillsammans ska satsa 

cirka åtta miljoner på stipendier, marknadsföring 

och den centrala engelska webben under 

de kommande två åren. 

Nya krav från betalande studenter 

En besläktad fråga handlar om att betalande 

studenter kan tänkas ställa högre krav på alltifrån 

utbildningars kvalitet till studiesituationen. 

– Ja, det räknar vi absolut med. Förutom 

teknisktpraktiska saker, som förvaltningen ser 

över, har vi en grupp som ser över frågan om 

kurser i svenska och engelska för inresande 

studenter. 

– Dessutom vill vi att mottagandet ska förstärkas 

– inte minst när det gäller bostadsfrågan, 

som är ett starkt konkurrensmedel. 

Här lyckades storstadsuniversiteten – GU, 

KI, KTH, LU, Mah, SU, Söh och UU – få med i 

utbildning och forskning och för vår roll i 

samhällsutvecklingen. 

Umeå universitet behåller efter årsskiftet 

en oförändrad huvudstruktur med 

fyra fakulteter och Umeå School of Education, 

USE. Frågan är hur vi på bästa 

sätt utnyttjar de horisontella möjligheterna 

till fortsatt utveckling. 

Valet av organisationsform kan inte 

garantera en framgångsrik utveckling 

men en illa vald organisationsform kan 

bli ett hinder. Däremot kommer ledarskapet, 

på alla nivåer, och dess förutsättningar 

– av tradition ingen en stor fråga 

inom akademin – att vara avgörande för 

vår utveckling. 

En av de absolut viktigaste frågorna 

är vilka förutsättningar Umeå universitet 

erbjuder sina medarbetare. Inte minst är 

karriärsystemets utformning för lärare 

och forskare efter den första januari 2011 

en central fråga för hela sektorn. 

Möjligheten till en akademisk karriär 

måste följas av möjligheten till en inter- 

regelverket att just de har tillåtelse att erbjuda 

bostadsgaranti för ”betalstudenter”. 

– Idag får Umeå universitet bara erbjuda 

bostadsgaranti för utbytesstudenter, men vi har 

lämnat en skrivelse till departementet om att 

vi bör få erbjuda detta även till betalstudenter. 

Först färre, sedan fler igen? 

Något man räknar med är också att inflödet av 

”freemovers” från länder utanför Europa till 

Umeå universitet kommer att minska drastiskt 

de första åren efter införandet av avgifter, från 

knappt 400 till kanske ett 50tal. 

– Jämför man med de nya mål som satts 

upp i Lund, cirka 400, och Uppsala, cirka 100, 

får vi nog vara glada om det kommer 50, säger 

Anders Fällström, men tillägger att utvecklingen 

i Holland och Danmark – där avgifter 

infördes för några år sedan – tyder på att tillströmningen 

efter några år kan återhämta sig 

till ungefär samma nivå som förut. 

– För oss handlar det om att utveckla stipendieformerna, 

förbättra kommunikationen 

och hitta bra rutiner för detta. Just nu går det 

fort, så vi kommer säkert att göra en del misstag 

– men vi får lära oss av dem! 

Text: Michael Nordvall 

Foto: Elin Berge 

nationellt konkurrenskraftig tjänstesituation. 

Det svenska högskolesystemet är 

idag otroligt splittrat när det gäller 

forskningsfinansiering. Synergi bör råda 

mellan intern resursanvändning och 

extern resurstilldelning. Totalt sett ska 

satsningarna öka individens möjligheter 

att ligga i forskningsfronten och utöva 

lärarjobbet och andra uppgifter med 

högsta kvalitet . 

Under den förra ledningen inleddes 

en omfattande satsning på unga forskare. 

En viktig satsning för att främja vår 

långsiktiga position. Samtidigt medför 

den ett ansvar. Effekten av satsningen 

ska på lång sikt resultera i en stärkt 

situa tion både för individen och för universitetet. 

Med andra ord; en satsning 

får aldrig ses isolerad, utan måste utgöra 

en del i en övergipande strategi för att vi 

också fortsättningsvis ska vara en attraktiv 

och konkurrenskraftig aktör regionalt, 

nationellt och internationellt! 

Lena Gustafsson, rektor 


10 Aktum • December • 6/2010

Amerikansk fysiker och 

gästföreläsare vid Umeå universitet 

får Lennart Nilsson-priset 2010 

Lennart Nilsson Award – världens främsta 

utmärkelse inom vetenskaplig och medicinsk 

fotografi – går i år till professor 

Kenneth Libbrecht för hans fantastiska 

bilder av snöflingor. 

Kenneth Libbrecht är föreståndare för fysikavdelningen på California 

Institute of Technology, Caltech, i USA. Han forskar om hur iskristaller 

växer i naturen genom att studera dem i sitt laboratorium. Kenneth 

Libbrecht har tagit bilder av snöflingor i naturen under många år. Den 

utrustning som han använder kan packas ner i en resväska så att den är 

lätt att ta med på resor. 

Kenneth Libbrecht letar kristaller med iögonfallande symmetriska 

former i nyfallen snö. För att lyfta kristallerna och placera dem under 

ett mikroskop använder han en liten borste. Genom skicklig ljussättning 

lyckas han visa upp de vackra former som iskristaller kan få under sin 

resa från molnen ner till jorden. Formerna varierar från vackra stjärnor, 

som ibland ses på julkort, till långa nålar. Det finns oregelbundna och 

mindre vackra flingor också men de är förstås mindre intressanta att 

fotografera. 

Sexfaldig symmetri 

Omgivningens temperatur och fuktighet påverkar hur kristallerna växer 

när de faller mot jorden. Varje snöflingas form beror på vilken färd 

just den flingan har gjort. På fotografierna kan man se att snöflingor 

alltid har sexfaldig symmetri. Denna inneboende egenskap beror på formen 

på vattenmolekylen, som är byggstenen för alla snöflingor. 

Under förra året var Kenneth Libbrecht gästföreläsare i kursen arktisk 

vetenskap som årligen ges av institutionen för fysik vid Umeå 

universitet, som en distanskurs med en sammankomst i Kiruna. I samband 

med besöket i Kiruna fotograferade han snöflingor. Årets svenska 

frimärken för internationell julpost med valören 12 kr har motiv baserade 

på några av Kenneth Libbrechts fotografier, som alla är fotograferade 

under en enda dag i Kiruna våren 2009. 

Matematik, fysik och kemi blir yttersta estetik 

Den 3 november fick Kenneth Libbrecht ta emot Lennart Nilsson Award 

i Stockholm. Prissumman är på 100 000 kr. Juryns motivering till att 

han får priset lyder: ”Kenneth Libbrechts bilder öppnar människors ögon 

för naturens regelbundenhet och skönhet. Med sina fotografier av snöflingor 

förvandlar han matematik, fysik och kemi till bilder av yttersta 

estetik.” 

Text: Carol Norberg 

Foto: Kenneth Libbrecht 


Månadens profiL 


Namn: Nelson Ong’Ondo Gekara 

Ålder: 35 år 

Familj: Bror i Australien, föräldrar i en by 

vid Viktoriasjön i Kenya 

Fritid: Läser böcker och går ut och roar sig 

Läser: ”Freakonomics” (författare Steven 

D. Levitt och Stephen J. Dubner), 

”The GOD Delusion” (författare Richard 

Dawkins), och ”Inside the Third Reich” (the 

memoirs of the NAZI armament 

minister Albert Speers) 

Från Kenya till Umeå 

Nelson Gekara är det senaste tillskottet bland grupp ledarna i 

laboratoriet för molekylär infektionsmedicin, MIMS. Han kommer från 

Kenya och älskar nya utmaningar, som Nordens vintermörker, snö och 

att bygga upp en helt ny forskargrupp i en ny laboratoriemiljö. 

Uppvuxen i en liten by nära Viktoriasjön hade 

han under 1990talet som 19åring börjat läsa 

matematik och datavetenskap vid Jomo Kenyatta 

University of Agriculture and Techno logy 

i Nairobi, Kenya. En tillfällighet gjorde att den 

unge Nelson lyssnade på en forskares föreläsning 

om hiv. Det var 10 år efter Luc Montagniers 

och Robert Gallos upptäckt att hiv var orsaken 

till aids. Trots att man redan under 1990talet 

betraktade aids som den största globala utmaningen 

inom sjukvården, så rapporterade talaren 

ändå om många frågor som skulle kunna 

lösas med förstärkt forskning. Och han övertygade 

den unge Nelson att infektionsforskning 

var den väg han ville söka. 

Men det var först infektionssjukdomar hos 

nötkreatur som Nelson studerade efter avslu 

tade studier i biokemi. Bara 23 år gammal fortsatte 

han som forskningsassistent vid det välrenommerade 

International Livestock Research 

Institute (ILRI) som bedriver forskning om 

husdjur och betesmark i Asien och Afrika. 

– Jag var nyfiken på hur immunsystemet 

fungerade och studerade framförallt infektioner 

i nötkreatur orsakade av Trypanosoma och 

Theileria, parasiter som orsakar sömnsjuka hos 

nötkreatur. Trypanosoma framkallar även 

sömnsjuka i människan och Theileria orsakar 

det så kallade ”East Coast Fever” i djuren. I 

östafrikanska länder är det dessa två parasiter 

som är orsaken till de största förlusterna av 

boskapsdjur men de är också orsak till den så 

kallade Trypanosomiasis, med hög feber kan 

leda till att många människor drabbas och dör 

av sömnsjukan. Vid ILRI forskade jag i projekt 

som skulle leda till utvecklingen av nya vacciner 

och diagnosmetoder. 

Nedsatt immunförsvar under graviditet 

Efter knappa två år som forskningsassistent 

blev Nelson belönad med utmärkelsen ”outstanding 

scientific staff”, som forskningsinstitutet 

ger till de mest framgångsrika medarbetarna. 

Priset gjorde det möjligt för Nelson att 

jobba som gästforskare vid djurpatologiska institutionen 

vid universitetet i schweiziska Bern. 

– I Bern byggde jag på mina kunskaper om 

immunförsvarets komplexa funktion. Hos dräktiga 

kor är immunförsvaret nedsatt eftersom 

fostret i magen annars skulle avstötas av den 

dräktiga kons immunsystem. Ett liknande sam




band finns hos alla däggdjur – även människan. 

Här väcktes mitt intresse för människans immunförsvar. 

Jag ville veta vad det är som styr 

immunförsvaret och vilka molekylära mekanismer 

som ligger till grund för ett nedsatt immunförsvar 

och hur ett nedsatt immunsystem 

ändå kan reagera på infektioner. 

Nästa steg för honom blev Helmholtzcentret 

för infektionsforskning i Braunschweig i Tyskland 

där han tog ut sin masterexamen och skrev 

sin doktorsavhandling, som belönades med 

promotionspriset för cellbiologisk och biomedicinsk 

forskning 2005. 

Mot Umeå 

I somras flyttade Nelson till Umeå och bygger 

just nu upp sin egen forskargrupp vid laboratoriet 

för molekylär infektionsmedicin, The 

Laboratory for Molecular Infection Medicine 

Sweden (MIMS). 

Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin 

vid Umeå universitetet är del av ett nordiskt 

partnerskap inom molekylär medicin med det 

europeiska flaggskeppet inom molekylärbiologin, 

European Molecular Biology Laboratory 

– EMBL. De båda andra nordiska noderna finns 

vid universiteten i Helsingfors och Oslo. Svenska 

Vetenskapsrådet stödjer The Laboratory for 

Molecular Infection Medicine Sweden, MIMS, 

med 77,5 miljoner kronor för en femårsperiod. 

Enligt EMBLmodellen består MIMS av 

olika forskningsgrupper som leds av unga framstående 

forskare. Postdoktorer som rekryteras 

internationellt får möjlighet att under fem till 

nio år bygga upp en egen forskargrupp med 

doktorander och postdoktorer. När Nelson rekryterades 

i våras fanns redan fem gruppledare 

på plats och i december kommer nummer 

sju att etablera sin labbverksamhet. MIMSgrupper 

är knutna till institutionen för medicinsk 

kemi och biofysik, till institutionen för 

molekylärbiologi och, som Nelsons labb, till 

institutionen för klinisk mikrobiologi. 

– Det är klart att samarbetsmöjligheterna 

med EMBL var ett starkt argument för mig att 

komma hit, säger Nelson. Att initialt slippa 

lägga all tid och kraft på ansökningar och de 

första åren enbart kunna koncentrera sig på att 

bygga upp en egen forskning är otroligt bra. 

Och Umeås infektionsforskning är ju känd i 

hela världen. 


Perfekt pusselbit 

Nelson är en ”pusselbit” som passar perfekt in 

i det etablerade forskningslandskapet inom 

molekylär infektionsforskning vid Umeå universitet. 

Det fanns fler argument som gjorde att han 

kom hit. 

– Jag tycker om nya erfarenheter och utmaningar 

som man möter i Umeå. Om man bara 

jämför de ljusa sommardagar där solen aldrig 

går ner med de mörka iskalla sollösa vinterdagar 

som jag upplever just nu. Det är en utmaning, 

men den största utmaningen här är att 

starta upp min egen forskargrupp. 

I centrum för Nelsons forskning står interaktionen 

mellan värd och sjukdomsframkallande 

mikroorganismer. Att förstå mekanismerna 

som ligger bakom en infektion och som 

möjliggör att olika patogena organismer kan 

invadera och kringgå en immunreaktion är huvudinriktningen 

av hans forskning vid MIMS. 

– Vi vet att immunceller bildar substanser 

som ska oskadliggöra och avdöda patogena inkräktare, 

som exempelvis interferon. Men dessa 

substanser får inte skada våra egna celler. Men 

hur vet immunceller när det är för mycket? Det 

är dessa mekanismer jag vill hitta. Och då kan 

man gå vidare med att hitta nya vacciner. 

Som postdoktor vid Helmholtz forskningscenter 

för infektionsforskning i Braunschweig 

studerade Nelson immunsystemets försvar mot 

Listeriabakterier, som kan finnas i mjölkprodukter 

och orsakar blodförgiftning och hjärn 

hinneinflammation. Gravida kvinnor och personer 

med nedsatt immunförsvar befinner sig 

i riskzonen för att drabbas av listeriainfektioner, 

som kan bland annat kan leda till missfall hos 

gravida. 

Mer kunskap krävs för att utveckla 

vacciner 

– Det finns mycket som fortfarande är okänt 

inom området och mer kunskap behövs för att 

utveckla vacciner. Jag hoppas kunna bidra till 

utvecklingen av nya vacciner och antibiotika, 

säger Nelson. 

Men just nu har han fullt upp med att rota 

sig i Umeå. Med ett personnummer kommer 

man in i samhället, kan teckna hyreskontrakt, 

få bankkonto och eget kontrakt för mobiltelefonen. 

För Nelson tog det tid att få sitt personnummer 

och han kan berätta sin egen historia 

om svårigheterna om att flytta till Sverige och 

ha ett pass från Kenya. 

Om han kan tänka sig att återvända någon 

gång som forskare till Kenya? 

– Visst! Landet har så stora problem med 

infektionssjukdomar. Om jag kunde hjälpa till 

med mina kunskaper, varför inte! Och då kan 

jag någon gång vara en inspirerande föreläsare 

för en ung student vid universitetet i Nairobi, 

skrattar Nelson. 

Text: Eva-Maria Diehl 

Foto: Johan Gunséus

SpråkSpalten 

Förkortningar 

Förkortningar är praktiska – 

särskilt för den som skriver. För 

läsaren är de inte alltid så genomskinliga. 

Och ibland förstår 

man inte genast att from är en 

förkortning av från och med. 

I svenskan skiljer vi på avbrytningar 

och sammandragningar. 

Den första gruppen består 

av de förkortningar där 

slutet av ord utelämnas och 

ersätts med en punkt eller ett 

mellanrum (t.o.m., bl a och 

jan.). Väljer man det senare 

måste man göra ett s.k. hårt 

mellanslag (för att hålla samman 

det som står på respektive 

sida av mellanslaget). I en 

sammandragning å andra sidan 

finns den sista bokstaven 

kvar och ingen punkt sätts ut 

(dr, kr, jfr). Hjälp gärna läsaren 

genom att skriva ut dessa förkortningar 

i löpande text. 

Ett särskilt problem utgör 

alla akronymer, eller initialförkortningar, 

vi använder. De 

flesta på universitetet känner 

väl till UmU, USE och UB, men 

hur är det med VAL, vfu, UPSC 

och andra som vi ibland svänger 

oss med? Och hur kända är 

dessa för personer utanför universitetet? 

En god regel är att 

alltid introducera en förkortning 

genom att skriva ut helheten 

och ge förkortningen inom 

parentes, t.ex. verksamhetsförlagd 

del av utbildningen (vfu), 

i början av varje text. 

Akronymer som är namn 

och som uttalas bokstav för 

bokstav skrivs med stora bokstäver, 

de som uttalas som ord 

har bara stor begynnelsebokstav. 

Vi skriver därför KBChuset 

men Mit-huset och vidare 

Umdac och Humlab. 

Akronymer som inte är 

namn skrivs däremot genomgående 

med liten bokstav om 

det inte finns risk för missförstånd, 

till exempel aids, tv, 

adhd och sms. 

Kom ihåg att ”Lite mer 

mm(m) i livet” bara bör erbjudas 

i chokladreklamen. 

Text: Ingela Valfridsson 

INGO VETTER 

& DETROIT TREE OF HEAVEN WOODSHOP 

Motor Show 

SARA JORDENÖ 

Diamond People 

ANNELI FURMARK 

Mindmap 

Ingo Vetter, Resource and Nostalgia, 2008-10 

Gammlia, Umeå • Fri entré • 090-786 52 27 

info@bildmuseet.umu.se • www.bildmuseet.umu.se 

21.11 2010 - 30.1 2011 


Jenny Signarsson och Annika Bindler i samtal med studenter. 

Studieverkstaden 

stöttar i tal och skrift 

I hjärtat av campus – mitt i Universitetsbibliotekets lokaler 

– finns Studieverkstaden. Lätt tillgänglig för universitetets 

alla studenter – inte minst för den som behöver lite extra 

hjälp med skriftliga uppgifter, muntliga redovisningar och 

goda studievanor. 

I soffor och framför datorer sitter studenter 

försjunkna i arbete eller upptagna av lågmälda 

samtal. Miljön känns välkomnande och vilsam, 

och många slår sig ner. I ett par mindre kontorsrum 

tar Studieverkstadens medarbetare 

emot studenter som av olika anledningar önskar 

hjälp med att skriva, vill ha stöd för att 

hålla muntliga redovisningar eller råd för att 

förbättra sina studievanor 


– Många hittar oss, men långt ifrån alla studenter 

vet att vi finns till för dem. Om universitetets 

lärare och studievägledare får ökad 

vetskap om oss hoppas vi nå studenterna i ännu 

större utsträckning, beskriver Jenny Signarsson. 

Studieverkstadens dörrar står öppna när 

Universitetsbiblioteket har öppet och är bemannad 

måndag till torsdag kl. 9.00–15.00. Under 

lunchtid är det ”öppen verkstad”. Då droppar 

studenter in för kortare samtal, eller för att boka 

tid. 

Vid sidan av individuellt stöd och stöd i 

grupp håller Studieverkstaden också öppna 

föreläsningar och workshops med teman som 

Hur lär jag mig bäst? och Motivation, koncentration 

och planering. Under hösten har man 

dessutom arrangerat lunchföreläsningar – Matnyttiga 

måndagar – i Universitetsbiblioteket, 

på teman som Sömn – varför och hur?, Plagiat 

– vad är det? och Hur blir jag mindre 

nervös när jag ska tala inför en grupp?. 

Hjälp att hitta verktyg 

Studieverkstaden är en del av Studentcentrums 

verksamhet, som sker i nära samverkan med

Uni versitetsbiblioteket. Här arbetar totalt sex 

personer, men ingen på heltid. Flera av medarbetarna 

finns även inom andra delar av Studentcentrum. 

I Studieverkstaden ger Jenny 

Signarsson stöd i att skriva på svenska, Annika 

Bindler stöttar i att skriva på engelska, Karina 

Arvidsson och Marlene Ekblom Bickham ger 

råd om studievanor och studieteknik, Claus 

Jochheims område är att våga tala och Birgitta 

Jacobson stöttar i att skriva på svenska och i 

muntlig presentation. 

Medarbetarnas olika kompetensområden 

gör att studenterna i de flesta fall kan få god 

hjälp med att hitta verktyg för att lösa sina problem. 

– En student kanske har kört på en tenta 

och måste göra omtenta och samtidigt gå vidare 

med nästa kurs. Då kan vi försöka hjälpa 

studenten att hitta ett arbetssätt som gör det 

möjligt, beskriver Marlene Ekblom Bickham. 

– Det kan också handla om koncentrationssvårigheter 

– en student som läser och läser 

men inte kan lägga kunskaperna på minnet. Då 

försöker vi hjälpas åt att ringa in vad problemet 

är. Det kan handla om stress eller oro och då 

kanske man också behöver hjälp av Studenthälsan, 

förklarar Marlene Ekblom Bickham. 

Bra studievanor är avgörande 

Att ha en bra teknik för sina studier och att bli 

medveten om hur man använder sin studietid 

kan vara avgörande för studieresultaten. Den 

lärare som önskar kan boka en föreläsning inom 

något av Studieverkstadens områden för sin 

studiegrupp. 

– Om man inte har studerat på många år 

kan det vara klurigt att komma igång och om 

man kommer från en miljö utan studievana kan 

det också krävas lite extra stöd för att studierna 

ska fungera, poängterar Jenny Signarsson. 

Studieverkstadens arbetssätt kan beskrivas 

som en form av hjälp till självhjälp. Man försöker 

hjälpa studenterna att finna verktyg och 

strategier som ska underlätta studierna, men 

utför aldrig deras uppgifter. 

Många studerar idag på distans och en mer 

omfattande uppgift för Studieverkstaden är just 

att stötta på distans. Här pågår en diskussion 

om hur man kan göra det på bästa sätt. 

– Det är ju viktigt att alla våra studenter kan 

få samma hjälp och vi jobbar för att utveckla 

stödformer via till exempel webb och mejl, säger 

Jenny Signarsson. 

Fantastiskt att lyckas 

Det händer förstås att någon student inte har 

kraft att slutföra sina studier, men då handlar 

Annika Bindler, Jenny Signarsson och Marlene Ekblom Bickham vid Studieverkstaden. 

det om helt andra problem. Ofta löser de studenter 

som kommer hit sin situation och sina 

problem. 

– Det känns fantastiskt när vi lyckas uppmuntra 

och stötta en student så att den kommer 

vidare med sina studier, försäkrar Studieverkstadens 

medarbetare. 


Foto: Johan Gunséus 

På www student.umu.se/ 

under-studietiden/studieverkstad 

finns bland annat: 

• film om studievanor och studieteknik 

(med övningar) 

• film om läsning och lästeknik (med 

övningar), 

• självstudiematerial om studieteknik 

• ett lärstilstest 

• engelska länkar om skrivande och 

studieteknik 

På anställdawebben finns information 

under Studentfrågor. 


Forskarna tillsammans med eleverna på Östra Gymnasiet. 

Forskare samarbetar 

med gymnasieelever 

Forskarna Gun-Marie Frånberg, Camilla Hällgren och Elza 

Dunkels är redaktörer och medförfattare till två antologier 

om unga och internet. Umeå-forskarna har valt att involvera 

ungdomar från gymnasiet i arbetet. 

Böckerna består av en samling 

kapitel som forskare från många 

delar av världen har skrivit. Den 

ena boken tar upp ungas användning 

av Internet, den andra handlar 

om ungas lärande på nätet. 

Böckerna ges ut av ett amerikanskt 

förlag. 

enS 


– Vi slet med frågan hur vi skulle 

kunna undvika att hamna i den 

vanliga fällan – vi ville inte skriva 

över huvudet på de unga. Man 

glömmer så lätt att barn och unga 

själva kan tillföra viktiga perspektiv 

på forskning, säger Camilla 

Hällgren. 

Ny mötesplats för forskare och företag 

Den 18 januari går startskottet för Umeå universitets nya mötesplats: 

Samverkan som affärsidé. Temat vid detta första tillfälle 

är IT. Företag och forskare som är verksamma inom områden 

intressanta för IT-industrin är inbjudna till en kontaktdag för att 

finna gemensamma affärsidéer och bygga samverkan. 

Frank Drewes, institutionen för datavetenskap, är en av de 

forskare som blivit intervjuade i en förstudie och som anmält 

sig till Samverkan som affärsidé den 18 januari. 

Forskarna kontaktade läraren Neil 

GosserDuncan på Östra gymnasiet 

i Umeå och eleverna på programmet 

International Baccalaureate 

som var positiva till att medverka. 

Eleverna fick först läsa sammanfattningar 

av de tre forskarnas 

kapitel och sedan fundera på vad 

de ville läsa mer om och vad de 

själva ville tillföra. 

– Vi gav dem fria tyglar. Vi 

ville inte att de skulle känna sig 

tvingade att skriva som vuxna. Vi 

var ju ute efter deras tankar och 

deras sätt att uttrycka sig, berättar 

GunMarie Frånberg. 

Enastående insatser 

Redaktörerna beskriver elevernas 

insats som enastående. I korta, 

välskrivna kapitel har de formulerat 

sin egen nätanvändning och 

hur skolan tar sig an de här frågorna. 

– Vi var nöjda med böckerna 

redan innan vi fick elevernas kapitel. 

Vi har lyckats engagera några 

av de mest spännande forskarna 

i världen. Elevernas kapitel blev 

ett bra tillskott, berättar Elza 

Dunkels. 

Att arbeta tillsammans med 

gymnasieungdomar var en positiv 

erfarenhet för de tre forskarna. 

– Det här är inte sista gången 

vi engagerar elever i arbetet, vi är 

så glada att de tog sig tid att skriva, 

säger GunMarie Frånberg. 

Böckerna har titlarna Youth Cul 

ture and Net Culture: Online Social 

Practices och Interactive Media 

Use and Youth: Learning, Knowledge 

Exchange and Behavior och 

kommer ut i februari 2011. 


Foto: Fredrik Paulsson 

– Input och inspiration utifrån är viktigt för oss som forskar. En 

viktig inställning är att samverkan alltid ska leda till vinst för 

samtliga ingående parter, där den akademiska vinsten är kunskap 

och forskningsresultat, säger Frank Drewes. 

Den nya mötesplatsen sker inom ramen för Dare och Infotech 

Umeå i samarbete med oss på ENS. 

Totalt finns 20 platser till dagen och principen först till kvarn 

gäller. Vi hoppas på en uppskattad och välbesökt dag! 

Läs mer om arrangemanget på www.ens.umu.se.

St 

Den tekniskt-administrativa personalen 

spelar en nyckelroll för att alla verksamheter 

vid Umeå universitet ska fungera 

effektivt. Förutsättningen för det är en 

fortsatt hög kompetensnivå. Kompetensutveckling 

för varje slags arbetsuppgift 

är både nödvändigt för en hög arbetskvalitet 

och en rimlig rättighet för 

den anställde. Idag finns det möjligheter 

för universitetets TA-personal att ta del 

av kompetenshöjande aktiviteter som 

studiecirklar, temadagar, intern och extern 

kortutbildning med mera. Till skill- 

Arbetsgivarens svar till ST: 

Alla yrkesgrupper inom Umeå universitet är 

viktiga för att verksamheten ska bli framgångsrik. 

Det innebär då också att alla medarbetare, 

oavsett yrke, ska ha en kompetensutveckling 

så att de kan ha ett kontinuerligt lärande och 

kan möta förändrade krav i yrket. 

I centrala avtal och i det lokala samverkansavtalet 

som slöts med de fackliga parterna 

förra året finns en tydlig inriktning att varje 

chef årligen ska genomföra utvecklingssamtal 

med sina medarbetare som resulterar i en planering 

av individuell kompetensutveckling. 

Umeå universitet har också en policy för kompetensutveckling 

som på ett bra sätt beskriver 

Saco/Sulf 

Nya löneavtalet är klart 

Den 25 oktober undertecknades det nya 

avtalet för 84 000 akademiker inom staten 

av Saco-S och Arbetsgivarverket. Avtalet 

gäller från och med 1 oktober 2010 

och löper tills vidare. 

• Löneutvecklingen för Saco-S medlemmar 

ska bygga på en analys av verksamhetens 

mål, resultat och kompetensförsörjningsbehov. 

Lönen ska även 

fungera som motivationsfaktor. Avtalet 

har inget centralt angivet utrymme för 

löneökningar. 

• Lönerevisionen sker årligen 1 oktober 

om inte lokala parter enats om annat. 

• Avtalet löper tills vidare. Avsikten är att 

stärka den lokala lönebildningen och 

förtydliga den årliga löneprocessen. 

nad från den undervisande och forskande 

personalen saknar de rätt till en 

avtalsenlig kompetensutveckling. Det 

saknas också ofta öronmärkta resurser 

för dessa anställda, vilket försvårar ett 

systematiskt och välreglerat arbete med 

kompetensfrågan. 

Bland TA-personalen på universitetets 

institutioner och enheter finns flera nästan 

helt kvinnodominerade yrkesgrupper. 

Även i ett jämställdhetsperspektiv är det 

därför angeläget att dessa brister lyfts 

upp och åtgärdas och inte bara flaggas 

arbetsgivarens syn på vad kompetensutveckling 

är och vad det är till för: 

”Kompetensutveckling avser olika former 

av lärande eller aktiviteter som syftar till att 

öka förmågan för den enskilde, gruppen och 

enheten att uppnå verksamhetens mål och visioner. 

Dessa mål ska ha framtagits i en systematisk 

verksamhetsplanering. Investering 

i kompetensutveckling handlar således förutom 

om kunskapspåfyllnad i form av kurser 

och utbildningar även om att utveckla och 

skapa förutsättningar till lärande i det dagliga 

arbetet” 

Att garantera en viss tid blir då inte det självklara 

valet. Istället ska en planering finnas, för 

• Inom universitets- och högskoleområdet 

genomförs lönerevisionen som lokal 

förhandling om inte lokala parter 

enas om att välja metoden lönesättande 

samtal. 

• Under sjukdom höjs ersättningen under 

dag 90–364 med 10 procent. Det innebär 

till exempel en höjning av ersättningen 

med minst cirka 2 650 kronor/ 

månad för den som har en månadslön 

på minst 26 500 kronor och är sjukskriven 

med sjukpenning i mer är 90 dagar. 

• För Saco-S medlemmar höjs semestertillägget 

fr.o.m. 1 januari 2011 till 0,49 

procent per semesterdag (nuvarande 

semestertillägg är 0,44 procent). Detta 

medför till exempel en höjning av semestertillägget 

med 525 kr/år för en 

för i institutionernas jämställdhetsplaner 

år efter år utan att något görs. Kompetensutvecklingen 

för alla dem som inte 

omfattas av lärarnas arbetstidsavtal bör 

formaliseras och vara en avtalsenlig rättighet 

och inte bara en sporadisk eller till 

och med godtycklig möjlighet. ST arbetade 

för att det nuvarande arbetstidsavtalet 

skulle innehålla en garanterad kompetensutvecklingstid, 

men utan att nå ända 

fram – hur ser arbetsgivaren på denna 

fråga? 

Sektionsstyrelsen 

ST vid Umeå universitet 

varje enhet och för varje medarbetare, som visar 

vilken kompetensutveckling som behövs för 

att nå önskad utveckling av verksamheten. 

Kompetensutvecklingen ska då naturligtvis 

också avsättas resurser för. En fast mängd kompetensvecklingstid 

kan slå fel – antingen för 

mycket eller för lite tid avsätts. Dessutom garanterar 

det inte det som är viktigast av allt, 

nämligen, hur skapar vi ett lärande i det dagliga 

arbetet. 

Vi träffar gärna ST:s sektionsstyrelse för en 

dialog kring situationen när det gäller kompetensutveckling 

för administrativ personal. 

Siv Olofsson, Förvaltningschef 

Yvonne Andersson, Personalchef 

medlem som tjänar 30 000 kr/mån och 

som tar ut 35 semesterdagar under ett 

kalenderår. 

Observera att ett centralt avtal utan angivet 

utrymme för löneökningar inte innebär 

att man på lokal nivå har ett avtal 

utan siffror. Det återstår alltså för 

Saco-S-rådet vid Umeå universitet att förhandla 

fram ett lokalt avtal som ger ramar 

för löneökningsutrymmet. 

Vid Umeå universitet kommer lönerevisionen 

att genomföras som lokal 

f örhandling och vi återkommer med förfrågan 

om underlag inför individförhandlingarna. 

Hela avtalet finns på 

www.umu.se/saco. 

Håkan Lindkvist 

Ordf. Saco-S-rådet vid Umeå universitet 


Mattew W Barzun på besök på Humlab. 

Amerikanska ambassaden i Umeå 

Amerikanska ambassaden är ute på ”Road show” och USA:s ambassadör i Sverige – 

Matthew W Barzun – gästade den 18 november Umeå och Umeå universitet tillsammans 

med närings- och energiminister Maud Olofsson. Vid besöket på universitetet 

hölls en uppskattad frågestund där studenter och andra fick möjlighet att samtala 

med ambassadören. Under besöket i Umeå serverade ambassadören bland annat 

amerikanska pannkakor utanför Folkets hus. 


upc 

Jubileum för pedagogisk 

konferens 

Den 1–2 mars 2011 hålls för tionde 

gången den universitetspedagogiska 

konferensen vid Umeå universitet. 

Temat för konferensen är denna gång 

”Reformation, revolution, evolution. 

Universitetslärandet ur ett tidsperspektiv”. 

Det är 20 år sedan den första pedagogiska 

konferensen hölls och vad 

kan då vara lämpligare än att se vad 

som har hänt med lärandet vid vårt 

universitet under den tiden. Har lärarrollen 

förändrats? Hur ser våra lärandemiljöer 

ut idag? Vilka är våra studenter? 

Vilka undervisningsformer 

använder vi idag? Dessa och många 

andra frågor kan komma att behandlas 

under konferensen. 

Inom kort öppnar konferenssidan 

på vår webbplats. Där får du mer information 

om konferensen och där 


kan du också anmäla dig själv och 

anmäla om du vill bidra med något 

under konferensen. Vill du presentera 

något kan du få ditt abstract refereegranskat 

om du så önskar. Vill du inte 

det, anmäler du bidraget som ett 

”öppet spår”. De universitetspedagogiska 

konferenserna brukar präglas 

av en hög grad av dialog mellan deltagare 

och presentatörer. Ett viktigt 

syfte är att få dela kunskaper och erfarenheter 

med andra kollegor. Vi har 

därför fyra former av sessioner vid 

konferensen: paperpresentationer, 

verkstäder, rundabordssamtal samt 

posters. 

Boka redan nu in den 1–2 mars 

(från lunch till lunch) 2011 i din kalender 

och anmäl dig sedan på vår hemsida, 

www.upc.umu.se till den tionde 

universitetspedagogiska konferensen. 

Välkommen! 

Sven B Eriksson 

perSonal- 

enheten 

Vad är bra med att vara anställd vid 

Umeå universitet? Det kanske är en 

fråga som du inte tänker så ofta på. 

Vi frågade nyanställda som gick introduktionskurs 

i oktober. Vanliga 

svar var kreativ och spännande miljö, 

trevligt campus och bra förmåner 

när det gäller semester, friskvård 

och arbetstider. Nästa fråga 

att ställa sig blir då – vad kan bli 

bättre? Nu startar verksamhetsplaneringen 

på alla arbetsplatser. I 

detta arbete förutsätts alla delta 

och bidra för att utveckla verksamheten 

så att målen nås. 

De centrala löneavtalen blev klara 

i oktober, men de lokala löneförhandlingarna 

startar i början av 

2011. Fram till dess pågår samverkan 

mellan arbetsgivaren och de 

fackliga organisationerna om inriktningar 

i de lokala förhandlingarna. 

Utgångspunkten i avtalen är, precis 

som tidigare år, att löneutvecklingen 

ska vara individuell och differentierad. 

En viktig förutsättning för 

detta är att det mellan chef och 

medarbetare förs en dialog om hur 

var varje medarbetare bidrar till 

verksamhetens resultat. 

Att börja ett arbete som chef 

innebär en mängd nya frågor att 

sätta sig in i. Att ledarskap är viktigt 

är nog alla överens om – men vi 

behöver utveckla chefers förutsättningar 

och stöd. Personalenheten 

arbetar nu med att utveckla stödet 

till chefer. Två exempel är en introduktionskurs 

för nytillträdande chefer 

som startar i december och en 

chefswebb som lanseras i början av 

nästa år. 

På personalenheten har vi en ny 

områdeschef för löneadministration 

som börjar i januari. Hon heter Ann- 

Christin Edlund och arbetar idag 

som administrativ chef vid institutionen 

för omvårdnad. 

Yvonne Andersson 

Personalchef

Foto: Erik Ågren 

från Ledningen 

Ny leverantör av resebyråtjänster 

Viatravel har efter upphandling antagits 

som ny leverantör av resebyråtjänster vid 

Umeå universitet. Det innebär att samtliga 

beställningar av resor, och kringtjänster till 

dessa, som görs via resebyrå så ska Viatravel 

anlitas. Det är inte längre tillåtet att använda 

sig av andra resebyråers tjänster. 

Staffan Andersson ny prodekanus 

Staffan Andersson, institutionen för tillämpad 

fysik och elektronik, har utsetts till 

prodekanus vid teknisk-naturvetenskapliga 

fakulteten till och med 2011-06-30. 

Budget 2011 

Umeå universitets omslutning för 2011 är 

3,7 miljarder kronor. 

Prognosen för universitets resultat 2010 

pekar på ett överskott på 147 miljoner kronor 

medan budgeten för 2011 ligger på ett 

planerat underskott med 5 miljoner kronor. 

Några nyckeltal: 

• Indexuppräkning av anslagen med 0,23 % 

(från staten) 

• Gemensamma funktioners andel minskar 

till 10,72% (10,94 % år 2010) 

• Universitetsgemensamma projekt samma 

nivå år 2011 som år 2010, 14,4 Mkr 

• Kostnaderna för UB:s förvärv flyttas från 

fakulteterna till universitetsgemensamma 

funktioner 

• Internhyra ökar med 75 kr eller 2,9 % år 

2011 

• Lönekostnadspåslag minskar till 51,3 % år 

2011 (år 2010: 51,8 %) 

Internrevisionens granskning 

Under året har ett urval institutioners arbets- 

och ansvarsfördelning, styrning samt 

intern kontroll granskats. Granskningen har 

i de flesta fall utfallit väl men några avsteg 

från regelverket har noterats. Interrevisio- 

carina.dahlberg@adm.umu.se 

Fler notiser och längre versioner finns på www.anstalld.umu.se. 

nen vill därför påminna om och förklara 

några av de regler som alla anställda vid 

universitet omfattas av. 

Lagen om offentlig upphandling har tillkommit 

för att offentliga medel ska användas 

optimalt genom att man drar nytta av 

konkurrens. 

Viktiga förutsättningar: 

• Leverantörer ska tävla på lika villkor 

• Princip om likabehandling och transparens 

(klart och tydligt förfrågningsunderlag) 

• Konkurrensverket utövar tillsyn 

(upphandlingsskadeavgift) 

• Skadestånd från förfördelad leverantör 

Anställda vid universitetet ska inte: 

• Bryta mot tecknade avtal 

• Betalattestera egna eller närståendes 

räkningar 

• Använda Umeå universitets inköpskort 

utanför institutionen/enheten 

Anställda ska: 

• Vara sparsamma med att bjuda interna 

kollegor på mat på Umu:s bekostnad 

(Det ska finnas en väl motiverad 

anledning) 

• Skatta för fri kost i tjänsten 

• Göra rätt momsavdrag 

• Noga ange ändamål, gästers namn och 

funktion vid representation 

• Tillse att tjänsteresan är godkänd i förväg 

av prefekt/motsvarande 

• Göra avdrag för privata samtal på din 

mobiltelefon 

• Vara restriktivitva med att åka på konferens 

under semestertid med anhöriga 

och till populära semesterorter 

• Vara restriktiv beträffande ofta återkommande 

intern representation 

• Vara gästfri, men måttfull, vid extern 

representation 

• Följa upp kundfordringar 

Karriärbidrag 

Panelerna som ska bedöma karriärbidragsansökningarna 

kommer att kunna sammanträda 

först i januari 2011. Det innebär 

att utfallet av denna omgång av karriärbidrag 

kommer att presenteras den 15 

februari i samband med ordinarie universitetsstyrelsesammanträde. 

från oMvärLden 

Ny rankningsmodell prövas i stor pilotstudie 

122 lärosäten från 50 länder är anmälda till 

pilotstudien inom U-multirank, en ny rankningsmodell. 

Den nya modellen bygger på 

att jämförelsen görs mellan likartade lärosäten 

och program. Hänsyn ska också tas 

till skillnader i uppdrag och profil. Syftet 

med pilotstudien är att utveckla en flerdimensionell 

ansats och pröva om den fungerar. 

Utvecklingsarbetet sker på uppdrag 

av EU-kommissionen, som oroats av att de 

existerande rankningsmodellerna har ett 

alltför snävt fokus och inte tar hänsyn till 

lärosätenas mångsidiga uppdrag. Pilotstudien 

ska vara klar i juni nästa år. 

Källa: HSV:s internationella nyhetsbrev 

Antagna till internationella kurser ökar 

Antalet personer som antagits till de internationella 

kurser som hålls under vårterminen 

2011 ökade med 52 procent jämfört 

med vårterminen 2010. Antalet antagna till 

de internationella mastersutbildningarna 

minskade med 3 procent jämfört med 

samma period. Det visar ny statistik från 

Verket för högskoleservice, VHS. Totalt har 

3 227 personer antagits till en internationell 

kurs. För mastersutbildningarna var 

motsvarande siffra 1 202 personer. 

Källa: VHS 

Rusningen till högskolan avstannar 

Den här hösten har färre nya studenter 

börjat på universiteten och högskolorna. 

Civilekonom- och socionomprogrammen 

stod för den största minskningen, 13 procent 

i bägge fallen. Därefter följer juristprogrammet 

där antalet nybörjare minskade 

med fem procent. Sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen 

ökade däremot 

med tre respektive nio procent. 

Källa:HSV 


engLish page 

U.S. Embassy Road Show in Umeå 

– part of President Obama’s call to engagement 

On the 18 th of November, a FlexFuel Chevy 

Avalanche truck arrived in Umeå, bringing with 

it a little piece of the United States, a mobile 

version of the U.S. Embassy in Stockholm. Umeå 

was the very first stop of the embassy’s planned 

“Road Show” throughout Sweden, a direct re 

sponse to President Barack Obama’s call to 

engagement. 

The day began at Folkets Hus with a “cross 

border encounter” open forum workshop on 

culture and sustainability including representatives 

of Umeå University, and engaged civic 

and business leaders in Umeå. Ambassador 

Matthew W. Barzun and ViceChancellor Lena 

Gustafsson dined together on campus with 25 

selected students for a “think outside the box” 

focusing on foreign affairs. Furthermore, a 

question and answer session with Ambassador 

Barzun and Enterprise and Energy Minister 

Maud Olofsson was held for students and staff 

with subjects ranging from politics to sustainability 

and entrepreneurship. 

Umeå University on Facebook 

– one year later 

November of 2009 was the debut of the Englishbased 

Facebook page for Umeå University. One 

year later, there are over 3,200 followers or 

“fans” of the page, making it one of the most 

popular in the Umeå region. Facebook is the 

largest social network service in the world with 

over 500 million active users. 

It has been a highly successful platform for 

the university to reach a wider audience about 

news and events on campus, as well as happenings 

in the city of Umeå. The page also features 

an interactive discussion forum, photos, 

YouTube videos and a monthly poll. Other social 

networking platforms in development include 

locationbased mobile phone devices, 


U.S. Ambassador Mattew W. Barzun and Vice-Chancellor Lena Gustafsson. 

such as Gowalla and Foursquare. 

www.facebook.com/UmeaUniv 

American physicist with ties to Umeå 

University wins prize for snowflake 

photos 

On 3 November, Professor Kenneth Libbrecht 

from California Institute of Technology received 

the prestigious Lennart Nilsson Award, which 

is given annually for scientific and medical photography. 

The prize recognises Professor Libbrecht’s 

fantastic photographs of snowflakes, 

which reveal the symmetry and natural beauty 

that can be found in newfallen snow. His photographic 

activities are coupled to his research 

into crystal growth. 

In the spring of 2009, he participated as a 

guest lecturer in the course Arctic Science which 

Aktum English Page wants YOU to be involved! Faculty and staff members are welcome to share comments, 

suggestions and column proposals. Please send an e-mail to the editor: david.meyers@adm.umu.se 

is given annually by the Department of Physics 

at Umeå University. In his lectures he showed 

many of his images and described how snowflakes 

are believed to evolve in nature as well 

as how ice crystals are grown in his laboratory. 

Photographs of snowflakes taken in Kiruna 

during Libbrecht’s visit will appear on this year’s 

Swedish Christmas stamps for international 

mail, which were released to the public on 18 

November. 

The course in Arctic Science will be given as 

a distance course from 17 January to 25 February 

2011 with a meeting at the Swedish Institute 

of Space Physics in Kiruna from 9 to 12 February 

2011. 

Text: David Meyers and Carol Norberg 

Photo: Mattias Pettersson

Skicka din lösning till Aktum, informationsenheten, Umeå universitet, 901 87 Umeå senast 15 januari 2011. 

Den som skickat in den först öppnade rätta lösningen vinner ett presentkort på 250 kr på Akademibokhandeln. 

RÖKARSPÅR SOMMARCAFÉ 

STRANDTRÄDET KNIPA KÄFT OCKSÅ ETT OCH OMPREFIX 

MODEVERKTYG 

PROSAISK? 

HA PÅ KÄNN ÅKA MED SIG 

TRAFIKBOLAG KOLÄTE MAKA 

EPIDEMISKA 

VÅRHÖGTIDEN 

MC-LOPP 

IDAS ÄR EN 

RUNDHULT 

Vinnare i Aktum 5 blev Urban Edström, MTI/FOU, i Umeå. Grattis! Ett presentkort är på väg. 

Namn __________________________________________ Arbetsplats ______________________________________ 

SÄDHUS 

FRAM PÅ SAABEN 

LANDTUNGA PÅ ATENBIL FELINTRYCK 

STÄDVÄNDOR 

FRISYRTYP 

FLYGFART 

IDENTISKT 

GJORDE KOLET 

KORT RIKSMÖTE 

GÖR HITEN 

STAVNINGSLJUD 

SKOVÅRD HÅRDON MATKÄRL 

DOMESTICERAD 

2/4-DANS 

KÅLTYP 

STRÖMMÅTT 

SLAKTMETOD 

FÅ VETA UTLÄGGNING KVINNOR PONNYÖGRUPP 

GUINEA-BISSAU 

SPECIES 

DINKEL 

FUSIONERAS 

SMÅVÄRKA 

PAJAS 

27 FRÅN 2007 

RIKTNING TONORD 

ORTSFÖRENING 

BOTTENBETYG 

ÄDELGAS 

LÄGGER NER 

HF -10 

näst sist 


Månadens kåseri 

Carina Nyberg, registratorsassistent 

Carina – mest 

efterfrågad på 


Efter 15 år som lokalvårdare insåg jag att det var dags att göra något annat. 

Jag hade både varit anställd och i 4 år haft egen städfirma. Att städa 

slet på min kropp och jag hade mycket värk i ryggen. 

Sagt och gjort – år 2000 sökte jag jobb på registraturen vid Umeå 

universitet. Till en början städade jag på 25 procent men så småningom 

fick jag heltid på registraturen där jag nu har jobbat i 10 år. 

När jag började hade jag ingen som helst datorvana men det hindrade 

mig inte. Nu har jag lärt mig att använda datorn och den har blivit 

mitt bästa arbetsredskap. Jag jobbar med tjänstetillsättningar vid 

universitetet och trivs fantastiskt bra. Arbetet handlar om att ta emot 

och registrera alla ansökningar som kommer till de anställningar som 

annonseras ut på universitetet. 2004 gick jag en diplomutbildning för 

registratorer. Där lärde jag mig mer om offentlighetsprincipen och allmänna 

handlingar, om sekretess och vad som ska registreras i ett diarium 

med mera. 

Eftersom Umeå universitet utlyser fler och fler anställningar och antalet 

ansökningar därmed hela tiden blir fler är mitt arbete inte alltid 

helt lätt. 2007 utlystes 223 anställningar med 3 840 ansökningar under 

året. I år har vi – redan under första halvåret – haft 324 utlysningar med 

5 252 ansökningar. Därför tvingades vi att göra något radikalt och det 

har underlättat mitt arbete och lättat på min arbetsbelastning. 

Jag har fått en assistent som hjälper mig med anhopningen av ansökningar 

och vi har infört telefontider. Jag har fått veta att jag är den 

mest eftersökta på universitetet! Det förklarar alla dessa telefonsamtal. 

Vi försöker hela tiden effektivisera så att anställningsförfarandet ska bli 

så tillfredsställande som möjligt för alla parter. 

Alla som känner mig vet att jag när jag började här ville att allt skulle 

vara som det alltid hade varit och tyckte att alla förändringar var jättejobbiga. 

Men så blev det så att jag och min dåvarande kollega Daniel 

Andersson utvecklade ett eget system som heter Widar tillsammans med 

Umdac. I det söker man teknisk administrativa anställningar elektroniskt 

via ett formulär. Handläggarna kan få ansökningarna direkt till sin mejl 

eller utskrivna på papper om de begär det. När vi höll på med det utvecklingsarbetet 

var det som om jag kom över en tröskel. Plötsligt ville 


Avsändare: 


901 87 Umeå 

B 

Posttidning 

jag förändra mitt arbetssätt – för jag kunde se fördelarna. Allt blev så 

mycket lättare. Ännu bättre blev det när vi dessutom började bränna de 

elektroniska ansökningarna på CDromskivor. Konstigt va’ – jag som 

tidigare inte ville att något skulle förändras var plötsligt den som drev 

på förändringar och utveckling. Det kändes ovant men jättekul. 

När jag inte arbetar gillar jag att titta på såpor: Våra bästa år och 

Glamour är mina favoriter som jag följt i över 20 år! Har nog inte missat 

många avsnitt. Men jag sitter inte bara i soffan utan har också börjat 

träna flitigt på Iksu, både i gymmet och i simbassängen. Det upptar en 

hel del av min fritid. Jag lever singelliv idag och väntar på den rätte tillsammans 

med min katt Musse som är tre år. 

Det är mycket spännande att se vad livet och mitt fortsatta arbete på 

Umeå universitet har att bjuda på. Ser med nyfikenhet fram emot nya 

utmaningar och förändringar på alla plan. 

Vill du också kåsera i Aktum? Kontakta redaktionen på telefon 070-309 58 54 eller via e-post aktum@adm.umu.se. 

Carina Nyberg 

Foto: Mattias Pettersson

Aktum nr 6 - Umeå universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?