SOL- EL

webbkampanj.com

SOL- EL

+ SVERIGE RUNT

KRÖNIKA Pelle Moeld

cIRKElN RUNT

KRySS | pUlS

Nr 2

Mars2012

Årg 45 30 kr

Studieförbundet

Vuxenskolans

tidning

reportage

SOL-

EL

Det

kan bli

framtidens

energi

sv-projekt i örebro

Kultur till alla

Honung

kan ge oss

antibiotika

Ekoby

med mat

och energi

Matilda om

att prata

sex i radio

Johan

Rabaeus

och jakten på bekräftelse


Ingång ledAre // inneHåll // brev // #2 2012

anders öhberg, ansvarIg utgIvare

vem ska vinna kriget

om folkbildningen?

Hela folkbildningen – såväl studieförbund

som folkhögskolor – befinner sig i ett

mycket spännande skede av samtal kring

vilken roll vi vill, skall och kan spela i

framtiden. På vilket sätt gör vi skillnad för

individen/medborgaren? Är vi samhällsnyttiga?

Under våren och i början av hösten står dessa

frågor i fokus. ”Vägval och Vilja” är arbetsnamnet

på underlaget för diskussionen. Tanken är att regeringen

under hösten skall landa i ett ställningsta­

gande kring hur syftet och verk­

anders öhberg

samhetsområdena – de som bildar

underlag för folkbildningspolitiken

– skall definieras.

Men diskussionen om folkbildningens

roll och ansvar måste

ständigt vara levande. Omvärlden

förändras hela tiden och alla som

vill utvecklas måste ständigt vara

på hugget, nyfikna på vad som händer bakom hörnet,

vara beredd till förändring och ligga steget före.

Genial är den som är före sin tid

Begåvad är den som är med sin tid

Lite bakom är den som är efter sin tid

Men plötsligt är tiden en annan

Så skaldar Alf Henrikson.

DEt finnS anLEDning för folkbildare att fundera över

vad dikten säger.

Facit är ett bra exempel på hur man kan förfoga

över en stor kompetens och en lysande affärsidé och

ändå misslyckas. Vad var det som hände? Facit satt

på tekniken, kunskapen och kompetensen. Stoltheten

över vad man gjorde var stark, varumärket välkänt

och förankrat. ”Enda missen” var att man inte la

örat till marken. Plötsligt stod företaget där med sin

kompetens och sina produkter men saknade kunder.

Marknaden hade sprungit förbi.

Jag vill inte hävda att folkbildningen eller SV befinner

sig i samma sits som Facit men om vi inte är

anders

tre

bästa

2 impuls nr 2 2012

sD växer

sverigedemokraterna fortsätter

att växa på nätet

bland unga människor, visar

nya rapporter. det är ett

observandum för oss alla.

»Hur lägger vi örat mot

marken och upptäcker

vad kommande deltagare

efterfrågar?«

uppmärksamma så finns risken att hamna i ”Facitfällan”.

Hur utvecklar vi vår värdegrund och pedagogik?

Hur lägger vi örat mot marken och upptäcker

vad marknaden – läs kommande deltagare – efterfrågar?

Hur tar vi tillvara växtkraften i folkbildningen?

fOLKbiLDningEn bär på en förändringskraft att ge

individer möjlighet att växa och därmed stärka vår

demokratiska samhällsbyggnad men samtidigt måste

vi vara medvetna om att konkurrensen hårdnar. Det

pågår ett KRIG varje dag

w om resurser

w om tid och engagemang

w om uppmärksamhet

w om kompetens

w om vem som äger begreppet folkbildning.

Någon kanske tycker att det verkar

överdrivet. ”Så allvarligt är det

väl inte, vi har ju ändå funnits i 100 år”. Kanske rätt

men tänk om Alf Henrikson har rätt i att ”plötsligt är

tiden en annan”.

En fOLKbiLDning MED ambition

att vara en kraft i det

demokratiska samhällsbygget

måste ständigt vara

nyfiken och förändringsbenägen.

Svaret på frågan

om folkbildningen vill,

skall och kan

spela en roll

i framtiden

handlar

om vem

som vinner

kriget. «

aNderS öhBerG

anders.ohberg@sv.se

Jobba till 75

skall vi jobba till 75 och

byta karriär i mogen ålder

förutsätter det en fungerande

vuxenutbildning. när

kommer frivux?

NatioNalmuseum

regeringen är stolt och glad

över beslutet att renovera

nationalmuseum. när får vi se

samma glädje för satsningar

på breddkulturen?

Omslagsfoto ThRoN UllbERG

Impuls ges ut av

Studie förbundet

Vuxenskolan och

kommer ut med åtta

nummer per år.

redaktIoN

telefon

08-587 686 00

Fax

08-587 686 03

Postadress

box 30083

104 25 stockholm

Besöksadress

Franzéngatan 6

stockholm

e-post

impuls@sv.se

Internet

www.impuls.nu

ansvarig utgivare

Anders öhberg

070-626 38 88

anders.ohberg@sv.se

redaktionssekreterare

Mats nilsson

08-587 686 39

mats@sv.se

Grafisk form och layout

Anders Gustafson

editor publishing Ab

anders@editor.se

annonser

Anne-Marie Franzén

tel/fax

08-542 473 45

annons@sv.se

tryck och repro

sörmlands

Grafiska Ab

katrineholm

kuNdtjäNSt

Prenumeration

Helår 225 kr

Claudio briones

08-587 686 46

pg: 9 11 18-0

adressändring

Claudio briones

08-587 686 46

claudio@sv.se

vi förbehåller oss rätten att

publicera allt material även i

elektronisk form. redaktionen

ansvarar inte för insänt, ej beställt

material.

impuls är medlem i sveriges

tidskrifter. ts-kontrollerad

upplaga: 30 300



Innehåll

Det verkar nu som om den syriska regimen medvetet valde att bomba sönder det provisoriska

presscentret i Homs. Skälet: att tysta den sista kanalen ut för de som ville att

omvärlden skulle få veta vad som händer med civilbefolkningen.

(Jesper Bengtsson, ordförande i Reportrar utan gränser.)

4 solljus som bränsle

eNergi. Solceller är tysta och ger inga utsläpp. El från

solceller blir vanligare och kostnaderna för att installera

solcellssystem sjunker. Sverige ligger långt framme i

forskningen men kommersiellt går det trögt.

12 ängsgärdet ställer om

milJö. På gården Ängsgärdet i Södermanland utvecklas

ekobytanken till något större – en ekoenhet där

även mat­ och energiförsörjning ingår.

16 gott – och nyttigt

hälsa. Forskare i Lund visar att mjölsyrabakterierna i

färsk honung på sikt kan ersätta antibiotika och att nypon

sänker blodtrycket och det ”onda” kolestrolet.

20 här hittar Johan rabaeus kraften

portätt. Johan Rabaeus berättar för Impuls om sin

väg till skådespelaryrket och hur han hittar kraft i vardagen

för att spela krävande roller på Dramatens scen.

24 vanvård i stället för vård

älDrevårD. Den som startar ett vårdföretag kan tjäna

mycket pengar på bekostnad av kvalitet i vården. Nya

regler är att vänta efter bland annat Caremaskandalen.

34 sv-stöd till ursprungsbefolkning

Demokrati. Anna Freiman har ett stort engagemang

för mänskliga rättigheter. I november 2011 var hon i

Guatemala inför ett samarbete med SV Västra Götaland

och kvinnoorganisationen Ixoq Ajkeem.

sIdan 32

12

»Nordkoreas

regim är beredd

att svälta

ihjäl befolkningen

för att

behålla makten.«

16

28

Kim Jong Un, Nordkoreas

nya ledare. Foto: sCAnpix

dessutom i detta nummer

32

10 Sverige runt 19 krönika Musik – framtidens

vapen // Pelle Moeld 28 Bageri på landet 27 tio

frågor // Matilda Berggren 31 Puls 32 Nordkorea

i fokus 38 Cirkeln runt 40 kryss 41 Noterat

44 Baksidan Stoppa djurplågeriet // Marit Paulsen

brev och sms

impuls nya utseende

med några nya redaktionella

förändringar

har fått ett gott mottagande.

det är vi glada

för! Fortsätt att mejla

eller skicka sms om både

utseende och innehåll i

impuls. vad vill du läsa

mer av?

sms: 0708-55 30 81

Mejl: impuls@sv.se eller

mats.nilsson@sv.se

ni blir bättre

och bättre

» satt och läste impuls

nu på morgonen. en

tidning som bara blivit

bättre och bättre.

Anders Järleby, Skara

glatt överraskad

av nya impuls

» Hej! Fick nya impuls

i brevlådan i dag. jag

blev glatt överraskad.

tidningen har verkligen

förändrats till det bättre.

layouten är mycket enklare

och bättre. jag tycker

att ni har lyckats.

Grattis!

Jan-Eric Berger

Trönö Söderhamn

Lycka till

med nya SV

» jag hoppas att sv får

skörda framgång med

den nya organisationen.

inom sv har vi sagt ”vill

du gå framåt, gå i cirkel”

men nu undrar jag om

inte det är dags för en ny

symbol – spiralen!

Cirkeln kan ju bli både

inneslutande och utestängande.

en spiral är

cirklar som byggs ovanpå

varandra och det går att

vandra upp och ner i en

spiral. vi i sv står för det

livslånga lärandet och då

behöver vi en bas som

hela tiden kan byggas

på utifrån vars och ens

intresse, lust och förutsättningar.

spiralen!

Birgitta Lindgren, Enebyberg,

regionordförande

SV Stockholm-Uppsala

fram till stämman

nr 2 2012 impuls 3


energI » solcelleR

el från solceller ökar kraftigt globalt

sett. Men i sverige går det trögt. Medan

politikerna utreder skatteregler står

entreprenörerna redo att åka snålskjuts

på utvecklingen i tyskland och södra

europa.

text ÅSa ChaGaS

Framtidens

4 impuls nr 2 2012

väntar


ljus

på sitt genombrott i Sverige

nr 2 2012 impuls 5


energI » solcelleR

johan lindahl

»Just nu händer det så mycket och så snabbt.

Kostnaden för ett färdiginstallerat solcellssystem

i Sverige har halverats på två år, och priserna

fortsätter att sjunka. Många lever kvar i gamla

sanningar som inte gäller längre.«

Det finns en magisk punkt

som brukar kallas ”grid

parity”, efter engelskans

grid för elnät. Det är den

punkt när det utan stödsystem

blir billigare för den enskilde

att producera sin egen el än att köpa

den. Solel närmar sig nu den vändpunkten

med stormsteg. I södra Europa

väntas den nås inom ett år.

– Just nu händer det så mycket

och så snabbt. Kostnaden för ett färdiginstallerat

solcellssystem i Sverige

har halverats på två år, och priserna

fortsätter att sjunka. Många

lever kvar i gamla sanningar som

inte gäller längre, säger Johan Lindahl,

forskare vid Ångström solar

center vid Uppsala universitet, ett

av världens ledande forskningscentra

för tunnfilmssolceller.

En VanLig inVänDning brukar vara att

det finns för lite sol i Sverige.

Men vi har inte så mycket färre

soltimmar än norra Tyskland och

6 impuls nr 2 2012

solceller >>

Tillväxt

Johan lindahl.

där är solel stort. Ungefär tre procent

av Tysklands el produceras

i dag med hjälp av solen, att jämföra

med Sveriges 0,006 procent. En stor

del av den tyska solelen produceras

av privatpersoner som installerat

solceller på sina villatak. Tyskland

har ett stödsystem som gör att elbolagen

måste köpa in överskottsel till

ett bra pris. Allt eftersom priserna

på solceller sjunker minskar man

subventionen för att det inte ska bli

alltför lönsamt.

1998 fanns det bara 900 megawatt (MW) solceller i världen.

2010 var det 40 000 MW. tillväxten i världen 2010 var 72 procent.

Nästan hälften av världens solceller finns i tyskland, som

påbörjade en avvecklingspolitik för kärnkraft redan 1998. det

har skapat en stor industri för förnybar energi. i juni förra året,

efter katastrofen i Fukushima i japan, beslutade den tyska förbundsdagen

att all kärnkraft ska vara avvecklad senast 2022.

Med dagens teknik skulle det räcka med solceller på mindre

än 5 procent av saharas yta för att förse hela världen med el.

eller motsvarande 12 kvm per person.

Sverige har också haft ett investeringsstöd

på 60 procent för solcellsanläggningar.

Det löpte ut 2011 och

har nyligen förlängts ett år, men nu

med 45 procent.

– Det är bra att man minskar stödet

när solcellerna blir billigare,

men potten med pengar räcker bara

till en tredjedel av dem som söker.

Dessutom är det svårt för installationsföretagen

att arbeta långsiktigt

när stödet bara förlängs ett år i taget,

säger Johan Lindahl.

En annan inVänDning brukar vara

att Sverige har mycket sol på sommaren,

men behöver mest el på

vintern.

– Det stämmer, men Sverige har


det väl förspänt eftersom vi har gott

om vattenkraft. Den kan man släppa

på när det behövs. Det är mycket

svårare med kärnkraft och kolkraft

som behöver drivas kontinuerligt,

säger Johan Lindahl.

Det som kan bli ett framtida

problem om solel och även el från

vind byggs ut kraftigt är att elnäten

behöver dimensioneras för den

växlande tillgången på ström. Man

brukar tala om så kallade smarta

elnät. Om många vill bli av med sin

överskotts el en solig sommardag

gäller det att elnäten kan ta emot

det och distribuera den dit den behövs.

Ekologihuset i lund

har fått pris för sin

solcellsanläggning.

Foto: FojAb Arkitekter

solceller >> Miljö

Lindahl gärna vill avliva är att det

krävs så mycket energi att tillverka

solceller att det inte lönar sig. Det

är främst de gamla typerna av kiselsolceller

som är energikrävande,

men i dag räknar man med att de

Solceller är ett av de minst miljöpåverkande

sätt att producera elektricitet

som vi känner till i dag. de är tysta,

ger inga utsläpp och använder solljus

som bränsle. den största miljöpåverkan

sker vid tillverkningen. För att göra konventionella

solceller av kisel går det åt mycket energi.

Med tunnfilmsteknik krävs mindre energi och

material, men användningen av sällsynta material

efter ett år givit tillbaka den energi

som krävdes vid tillverkningen,

samtidigt som de har en beräknad

livslängd på 25 år. Tunnfilmssolceller

är inte tjockare än tre tusendels

millimeter och kräver därmed lite

material och energi. Däremot behövs

med dagens teknik både små

mängder av den giftiga tungmetallen

kadmium och det ganska ovanliga

grundämnet indium.

på ångStröM SOLar center forskar

man som bäst på nästa generations

tunnfilmssolceller där man hoppas

få bort kadmiumet helt och genom

att göra cellerna ännu tunnare

minska behovet av indium.

För att solel ska kunna slå igenom

är en begränsning. när solcellerna tjänat ut kan

En annan gaMMaL myt som Johan de till stor del återvinnas.

»

nr 2 2012 impuls 7


energI » solcelleR

i Sverige de närmaste åren behövs

ett system för så kallad nettodebitering,

menar forskarna på Ångströms

solar center. Det innebär att den

som tillverkar egen el kan kvitta levererad

el från förbrukad och betala

för mellanskillnaden. I november

2010 lämnade Energimarknadsinspektionen

ett förslag till regeringen

om nettodebitering.

Det ligger fortfarande på regeringens

bord.

– Vi arbetar med en intern utredning

nu, men jag kan inte säga om

den utmynnar i ett förslag eller i en

ny utredning. Det är framförallt frågan

om energiskatt som måste lösas,

säger Jan Olov Lundgren, sakkunnig

på Näringsdepartementet.

– Det är företagen som kan rädda

klimatet, sa Huang Ming när

han i december mottog hederspriset

i right Livliehood award

för sitt arbete med att utveckla

och massproducera spjutspetsteknologi

för solenergi.

I

Kina kallas han för

”solkungen” eller ”solar

madman” (solgalningen).

Huang Ming började sin

karriär i ett oljebolag i Kina.

När hans dotter föddes drabbades

han plötsligt av skuldkänslor,

berättade han i en

känsloladdad intervju i TV4

Nyhetsmorgon i samband med

prisutdelningen.

– Min dotter är så fantastisk.

Jag ville att hon också skulle få

se vita moln på blå himmel.

8 impuls nr 2 2012

Medan frågan utreds har flera

mindre elbolag frivilligt börjat erbjuda

nettodebitering.

Ett annat elbolag erbjuder sina

solceller >> ekonomi

kostnaden för ett färdiginstallerat

solcellssystem i sverige har halverats

på två år, och priserna fortsätter att

sjunka. Men ännu är det inte lönsamt

att installera solel för privatpersoner,

delvis på grund av att man blir tvungen

att sälja överskottet till underpris. För

företag som förbrukar all el själva är

det mer lönsamt.

det svenska företaget Absolicon har

uppfunnit en solkoncentrator som skapar

både vattenånga och el och säljer

stort till företag i hela världen.

Han började, först i smyg,

att arbeta med att utveckla

teknologi för solenergi. I dag

är han en av de världsledande

entreprenörerna på området.

Han har byggt upp Solar Valley

i Dezhou i Kina, för att visa upp

ett nationellt och globalt exempel

på solenergi som en hållbar

lösning.

Där finns tre fabriker för tillverkning

av vakuumtuber, tre

för varmvattenberedare, kontor

och hotellkomplex, ett soluniversitet,

en sport­ och underhållningsanläggning,

parker

och lägenheter. Mellan 1 500

och 4 000 besökare kommer dit

varje dag.

iDén tiLL SOLuniVErSitEtEt fick

han när han insåg att det fanns

kunder att köpa solel, vid sidan av el

från vind och vatten.

ännu Har SVErigE inte nått ”grid parity”,

men lönsamheten ökar och

det finns helt klart pr­fördelar med

att erbjuda ren el.

– Om det ska ske en stor förändring

de närmaste fem åren behövs

mer politisk vilja och handlingskraft,

men vändpunkten kommer

förhoppningsvis att komma oavsett,

om än mycket senare.

– Det är bland annat Tyskland

som genom politiska initiativ banat

väg för hela solcellsindustrin och

skapat en marknad, och det kan vi i

Sverige nu åka snålskjuts på, säger

Johan Lindahl. «

”Solkungen” ger klimatansvaret till företagen

en miljon arbetstagare inom

solenergisektorn, men få möjligheter

till utbildning. I dag

utbildas skolans 2 000 elever

inom solenergiprodukter, teknik

och företagsekonomi. Det

är gratis för de flesta att studera

där. En majoritet av studenterna

kommer från avlägsna områden

i Kina.

Huang Ming vill gärna ge

credit till västerländska poli­

huang Ming är Kinas solkung.

johan lindahl

»Om det

ska ske en

stor förändring

de

närmaste

fem åren

behövs mer

politisk

vilja och

handlingskraft.«

Nästan hälften av världens solceller finns i Tyskland. Klimatet i södra Spanien lämpar sig väl för solceller. Foto: istoCkpHoto

tiker för att de bidragit till att

göra världen uppmärksam på

klimatförändringarna.

– Men ni vilseleder hela

världen. Alla tror att den enda

utvägen för förnyelsebara energikällor

och klimatförändringar

är politik och förhandlingar

mellan regeringar, vilket är helt

fel. Det är företagen som kan

rädda klimatet, slog han fast.

MarKnaDSföring är En av lösningarna,

tror han. Med en för

svenska öron ovanlig känslosamhet

deklamerade han i Nyhetsmorgon

sin slogan: ”För

att kommande generationer

ska få uppleva blå himmel och

vita moln, använd de produkter

som stödjer ett snabbt skifte av

energislag.” «


Kultur och

historia i två

sagoländer

undresa i Slovenien & Istrien

RSagolika Slovenien och Kroatiens gröna halvö Istrien! Vi bor i

kurorten Portoroz vid det blå Adriatiska havet och gör dagliga

utflykter till medeltida byar och vinregioner.

ROSORNAS HAMN PORTOROZ. Flyg till Venedig där vår oerhört kunniga

ciceron Sonja Cernč ič möter. Boende på hotell Apollo/Neptun i anrika

kurorten Portoroz. När vi inte är på utflykt kan du ta SPA-behandlingar,

bada i havet eller i poolen på hotellet. Portoroz mikroklimat gör att palmer

och rosor trivs ypperligt här.

LJUVLIGA LJUBLJANA. Sloveniens huvudstad kan översättas med ”Den

ljuvliga, den älskade”. Arkitekten Joze Plecnik satte stor prägel på staden

under 1900-talets början, då han uppförde flera kända byggnadsverk, vilka vi

får se på vår sightseeingtur som också inkluderar Gamla stan. Innan vi kommit

tillbaka till Portoroz har vi gjort en tågresa in i de världsberömda, två miljoner

år gamla droppstensgrottorna vid Postojna.

LIPICAHÄSTAR OCH HRASTOVLJE. Lipica Stuteriet har i århundranden fött

upp Lipizzaner som via den Spanska Ridskolan nått världsberömmelse. Vi når

byn Hrastovlje som är mest känd för sin kyrka, Den heliga treenigheten, och

dess unika väggmålningar av ”de dansande skeletten”. På vägen hem stannar

vi till i Koper för vinprovning vid en lokal vinodling.

TVÅ NATIONER. I Cerkno besöker vi det forna partisansjukhuset ”Franja”, som

tyskarna under andra världskriget aldrig upptäckte. Lunch avnjuts på en bondgård.

Kroatiska hamnstaden Rovinj kallas Lilla Venedig. Här promenerar vi upp

till helgonkyrkan St. Euphemia. Lunch på en av Istriens lantgårdar.

ALLT DETTA INGÅR I RESANS PRIS: Reguljärflyg till Venedig t/r • Transfer till

hotellet t/r • Del i dubbelrum på hotell Apollo/Neptun, 7 nätter • Halvpension

med frukost- och middagsbuffé • Tre luncher • Vinprovning • Utflykter och

entréer enligt program • Lokalguider • Grand Tours ciceron

Avresa fr Stockholm, Göteborg och Köpenhamn 29/4, 9/9, 16/9. 8 dagar.

Pris fr 12.696:-

Boka på www.grandtours.se eller ring Grand Tours 08-24 15 25. Beställ vår nya katalog för 2012!


Sverige Runt

Anya Rozijn leder alla keramikkurser i SV Trelleborg. Snart invigs nya lokaler för drejning hos SV. För att locka deltagare genomfördes

en prova på-dag. Här får Olle Holmberg instruktioner av Anya. Foto: CLaes nyberg

1trelleborg

Keramik för stora och små

Ett sätt att få nya deltagare

till kurser och cirklar

är att ha prova på-verksamhet.

KeramiK. SV i Trelleborg

hade i februari en prova

på-dag i drejning. Nu

3åmål

Internetkurs

data. digidel är en riksomfattande

kampanj som ska

få fler att använda internet.

i Åmål planerar sv och biblioteket

att starta kurser.


gång

i SV

10 impuls nr 2 2012

MARS

24

FREDAG

2012

Tranås 24 Mars

goda exempel för ett

hållbart lokalsamhälle

visas under Framtidsveckan

i tranås, aneby

och ydre.

iordningställs nya lokaler

på Algatan för att ge

plats åt keramikkurser.

En brännugn och flera

drejskivor är på gång.

Anya Rozijn leder

alla keramikkurser i SV

Trelleborg. Hon visade

besökarna till rätta på

prova på-dagen.

Barn var också välkomna

eftersom SV Trelleborg

även satsar på familjekurser.

Det berättar

Josefin Holmberg,

4storebro

kamp för överlevnad

sv och lokala föreningar

kallade till ett möte för

allmänheten om storebros

framtid.

utvecKling. Engagemanget

hos ett 80-tal

deltagare var stort.

Caroline Hemmingsson,

SV, informerade om

läget för Storebro, som

mest är känt för sina

lyxiga båtar.

Det som bekymrade

mest var den lokala af-

färens dåliga lönsamhet.

Om affären tvingas

lägga ned skulle det betyda

att inga barnfamiljer

flyttar till Storebro

och skolan skulle på sikt

också läggas ned.

I dag bor det knappt

tusen invånare i Storebro.

Bättre stöd från Vimmerby

kommun för att

lyfta Storebro som etableringsort

för nya industrier

efterlystes.

SV. Hon säger också att

mest populärt just nu

är matlagning och olika

sorters yoga.

Josefin Holmberg

tror att keramik snart

är i topp igen i SV Trelleborg.

5stockholm

Giftasprinsessor

prinsessor. Det är aktuellt

med prinsessor.

Lena Rangström, författare

och 1:e intendent

vid Livrustkammaren

berättar om de prinsessor

som kom till Sverige

för att gifta sig.

Det handlar

om allt från

inledande förhandlingar

och

frierier till äktenskapskontrakt

och brudhämtning.

SV Stockholm arrangerar.

3

0

q

1

2rälta

det händer i sv

Matnyttigt

marKnad. sv, rältagården

och LrF anordnade

för tredje gången en matmarknad

i rälta.

Matkvalitet, närproducerat,

lokala arbetstillfällen

och öppet landskap

var några av de frågor

som diskuterades mellan

producenter och konsumenter

vid den välbesökta

marknaden.

6tierp

2e

9

8

w

4

6

57

Möte om jobb

Jobb. Vilka möjligheter

har unga att få jobb?

Den frågan tog SV och

FP upp på ett möte för

allmänheten i Borgenkyrkan

i Tierp.

Inbjudna var bland

andra representanter

för arbetsförmedlingen

i Tierp och Ung företagsamhet

i Uppsala län.

Mötet ingick i en serie

om aktuella frågor

i kommunen. I november

ska det handla om

skolan.


edaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

Rekordmånga besökte SVs musikkonferens på Sånga-Säbys kursgård.

7stockholm

Musikkonferens slog rekord

Den 6–7 februari samlades

50 musikansvariga

från sv i hela landet på

sånga-säbys kursgård

utanför stockholm för

en tvådagarskonferens.

musiKmöte. Antalet deltagare

på SV-förbundets

musikkonferenser har

ökat år från år.

Det här var den femte

i ordningen och aldrig

tidigare har så många

0kristinehamn

lär dig bli en tant!

tantsKola. Tanter är inne och tanten

har blivit huvudperson i flera

böcker som utkommit på sistone.

SV i Kristinehamn och Jenny

Linzie har hakat på trenden

och startat en tantskola.

kUlTUrTanTErna Träffas under

ledning av Carin Söderlind, pensionerad

konstpedagog på Värmlands

museum.

En annan grupp tanter kallas för

bulltanterna. I den gruppen blir

det bakning, syltning och saftning.

musikansvariga deltagit.

EnlIGT svs nationella

musikansvarige Bertil

Laneby visar det hur

musikverksamheten i

SV vuxit både volym-

och kvalitetsmässigt:

– Det är en mycket

personrelaterad verksamhet

och det är superviktigt

med kompetent

personal på

iLLustration: istoCKPhoto

SV-avdelningarna. Det

är glädjande att se så

många av dem här.

saMsyn och samarbete i

SVs musikkoncept The

Tube stod på agendan,

nya idéer lyftes fram

och en kartläggning av

”vita fläckar” diskuterades,

liksom hur verksamheten

ytterligare

kan utvecklas.

Niklas Lundgren, SVs

förbundschef, svarade

på frågor och gav sin

syn på SVs största verksamhetsområde:

– Musik är en jättebra

modern folkbildning

och är viktig för SV, säger

han.

UnDEr årET ska en grupp

ledd av Niklas Lundgren

utreda och ge förslag på

en långsiktig strategi för

musiken i SV.

qlund

Tyck till om ny ekoplan!

milJö. Programmet för

ekologisk hållbar utveckling

i Lund ska

revideras. Den tidigare

sträckte sig fram till i år.

I samband med revideringen

kommer SV

och Miljöpartiet att anordna

en serie föreläsningar

där bland andra

tjänstemän från Lunds

kommun, som jobbar

med revideringen, och

politiker från referensgruppen

ska medverka.

Tanken är att invånarna

i Lund ska kunna

lämna åsikter och kommentarer

om ekoplanen

direkt till dem som jobbar

med den.

valdemarsviK. sv och

hembygdsföreningen

bjuder in allmänheten

till hembygdsgården

Åbäcksholm för att se

på bilder från förr och

att hjälpa till med identifiering

av miljöer och

personer. w

8sundsvall

Unga utan jobb

mötesplats. efter att

sv i sundsvall i flera år

har bedrivit ett framgångsrikt

projekt för

vuxna arbetslösa startar

man nu en mötesplats

för unga arbetslösa.

av de vuxna arbetslösa

som deltagit i projektet

Kan – kunskap, aktivitet

och nätverk – har

75 procent gått vidare

till jobb eller studier.

svenska kyrkan och

två fackföreningar deltar

i samarbetsprojektet.

9borlänge

Bättre klimat

föräldramöte. Föreningen

Föräldrar emellan

i borlänge anordnar

före läsningar för föräldrar

till tonårsbarn.

anna-Lena Knight, sv,

berättar att föreningen

tidigare haft föreläsningar

för småbarnsföräldrar.

nu blir det en satsning

på föräldrar till lite

äldre barn.

det första

föredraget av

tre planerade

handlade om

hur vuxna kan bidra

till ett bra festivalklimat

i borlänge, när den

stora musikfestivalen

Peace&Love genomförs.

e

25

så många år har Leksand

och tobetsu i

Japan varit vänorter.

För att förbereda detta

vänortsjubileum ingår

det i sv Leksands sportlovsprogram

att sy en

kimono.

i september

kommer

det att firas

ordentligt,

bland annat kommer en

delegation från tobetsu

att besöka Leksand.

nr 2 2012 impuls 11


miljö » ekoenhet

Sirpa Pääkkönen är med

och bygger Sveriges första

ekoenhet, på Änggärdet

utanför Flen i Sörmland.

Ekobyn

förbereder sig

för nya tider

12 impuls nr 2 2012


Harry och Lina Hjort, David

Jonstad och Christian Sjöholm

gallrar skog som ska användas

till värmande ved och staket.

På gården änggärdet i sörmland växer just nu sveriges första ekoenhet

fram. Medlemmarna vill inte bara minska sina ekologiska fotavtryck och ha

närhet till naturen. de vill också förbereda sig för förändrade tider. och

de tror att det bästa sättet att göra det är tillsammans.

text KariN BacKströM Foto Klara BerggreN

Det luktar skog. Granskog.

Ett och annat yxhugg ekar

i sluttningen, och då och

då hörs varningsropet

”timmer” när en stam ska

falla. Annars är det tyst. Så tyst att

man kan uppskatta klangen av en

kvistad stock som dras nerför en

snöklädd slänt – om man inte är inbegripen

i ett samtal just då.

– Det är skönt att vi slapp motorsågen.

Vi hade ingen här som kunde

köra den i dag, säger Tomas Ögren

och blickar ut över den dunkla backen

bakom gårdens första ekologiska

nybygge, där ljuset nu släpps in med

hjälp av timmersvans, bågsågar och

yxor. Han har gått kurs i hållbart

skogsbruk och är den som märkt ut

träden som ska gallras med orangea

plastband. Ett efter ett fälls de nu

– och slana efter slana släpas till

skogsbrynet, där de får ligga i väntan

på att huggas till ved eller barkas

och bli staket.

DET är arBETshElG på Änggärdet,

utanför Flen i Sörmland. Tolv personer

har kommit med tåg och buss

från Stockholm för att vara med.

Flera är medlemmar i den ekonomiska

föreningen som äger den

gamla bondgården med 22 hektar

skog, åker och våtmark. Andra är

här för att lära, ta del, bidra – eller

bara njuta av lugnet och samvaron.

– Det är skönt att jobba i skogen.

Man behöver bara jämföra hur man

mår när man stressar i stan med hur

man mår när man är här, säger

David Jonstad som står näst på tur

att bygga ekohus i sluttningen.

david jonstad

»Vi måste

förbereda

oss för ett

mindre

komplext

samhälle.«

DET GaMla vaGnslIDrET en bit längre

bort vittnar om tidigare arbetshelger

och utbildningar, flera genomförda

i samarbete med SV. På väggen

sitter en karta från sommarens

kurs i permakultur som visar hur

växter, djur och byggnader kan samverka

och dra fördel av varandra för

att skapa ett system som kräver så

små arbetsinsatser som möjligt.

I ett utrymme som ska bli gemensam

bastu och tvättstuga har olika

byggnadstekniker testats. Delar av

väggen är isolerad med lera, ved,

kol, sågspån och halm i olika kombinationer.

– Även om jag trodde att vi skulle

kunna fortsätta att leva precis som

i dag så skulle jag engagera mig i det

här, eftersom det är så givande, säger

David Jonstad.

nr 2 2012 impuls 13

»


miljö » ekoenhet

MEn nU Tror han inte att vi kan fortsätta

att leva som vi gör i dag. Till

vardags är han journalist, och kom

nyligen ut med boken ”Kollaps – livet

vid civilisationens slut”. I den

beskriver han hur vår civilisation

vilar på tre grundpelare: energi,

ekologi och ekonomi. Förenklat

handlar det om att den fossila energin,

liksom ett dopningspreparat för

en muskelbyggare, har fått vår ekonomi

att pumpa på i en rasande takt.

Följden har blivit att resursförbrukningen

gått i spinn, arter utrotas,

ekosystem degraderas, medeltemperaturen

ökar, och nu närmar vi

oss en tid när oljetillgångarna kommer

att minska och ekonomin som

blåsts upp med hjälp av lättillgängliga

krediter krymper.

I boken uppmanar David Jonstad

oss att börja planera för en föränderlig

tid som kommer vare sig vi

vill det eller inte.

– Vi måste förbereda oss för ett

mindre komplext samhälle, framför

allt mentalt, men också praktiskt.

Vi måste sluta kretsloppen och inte

konsumera mer resurser än vad

naturen förnyar, säger han och menar

också att det är viktigt att skapa

trygga miljöer där vi kan hjälpa

varandra när det skakar – till exempel

för att det blir ekonomisk kris,

strömavbrott eller storm på grund

av klimatförändringar.

På Änggärdet försöker man göra

allt detta i liten skala.

skoGsarBETarna har BorsTaT av sig

snön och klämt ihop sig i boningshusets

lilla kök för att äta lunch.

Stephen Hinton tittar upp från den

varma soppan av potatis, morötter

och kokosmjölk för att berätta

om ekoenheten, som han fick inspiration

till för många år sedan av

system ekologen Folke Günther.

– Tanken är att skapa ett slags

ekoby version två, där man även

tar gemensamt ansvar för mat- och

ener giförsörjning, där näringsämnena

återförs till jorden och där

man ingår i ett socialt sammanhang,

säger han.

Efter flera års letande köpte sex

personer Änggärdet 2009. I dag ägs

gården av en ekonomisk förening

med 14 personer, men tanken är att

de så småningom ska bli 30 – det

antal som marken huvudsakligen

beräknas kunna försörja.

Alla medlemmar är med i en arbetsgrupp

och bör delta ett visst

antal arbetshelger varje år. Det ska

även den som är intresserad av att

14 impuls nr 2 2012

bli invald i föreningen göra, så att

båda parter kan lära känna varandra.

– Det här handlar också om att

vara en grupp som kan komma överens

både om sociala, ekonomiska

och tekniska frågor, säger Stephen

Hinton och konstaterar att de flesta

inte tror att det går i dagens individualiserade

samhälle.

När jag undrar om det går på Änggärdet,

skrattar han.

– För det mesta kommer vi överens,

men det här är en läroprocess

som vi bara är i början av.

MEDlEMMarna koMMEr från olika

håll och har olika skäl till sitt engagemang.

När Christian Sjöholm, som jobbar

på ett it-företag, fick sitt första

barn förvandlades torra klimatfakta

Christian Sjöholm

vill utforska om det

går att leva mindre

resurskrävande och

bidra till en hållbar

framtid för sina

barn.

lina hjort

till känslor. På Änggärdet fann hann

människor som ställde samma frågor

som han, och fick möjlighet att

göra något praktiskt för att utmana

en ohållbar livsstil.

Tvärs över det rustika furubordet

sitter Lina Hjort, jurist med engagemang

i klimatrörelsen. Hon är bland

annat här för att ta del av kunskap

som hon tror att vi kommer att behöva

mer av i ett framtida lågenergisamhälle.

Och för att ge sonen

Harry möjlighet att göra detsamma.

– Vi kommer att behöva lära oss

»Vi lever i ett så artificiellt samhälle

där man går på gym i stället för att

gräva eller släpa stockar.«


Första parhuset på Änggärdet byggs med så mycket material från gården och närområdet som möjligt.

saker på nytt som våra farföräldrar

kunde, som att odla, konservera,

laga och reparera, säger hon.

– Och så älskar jag att odla. Vi

lever i ett så artificiellt samhälle

där man går på gym i stället för att

gräva eller släpa stockar. Människor

mår inte bra av att vara så isolerade

från jorden.

– Eller från varandra, fyller Sirpa

Pääkkönen i.

hon har joBBaT deltid inom vården

hela livet och måste odla för att klara

sig som pensionär, vilket hon inte

är särskilt ledsen för eftersom det

även är hennes passion.

– Mina föräldrar kom från Finland

där de arbetade som dräng och

piga. Att äga jord var största lyckan

i världen för dem, så de hade nog

Stephen Hinton fick

idén att skapa en

ekoenhet från systemekologen

Folke

Günther.

Tomas Ögren har

gått kurs i skogsbruk

utan kalhygge.

Lina Hjort vill att

sonen Harry ska få

ta del av kunskap

som håller på att gå

förlorad.

gillat vad jag gjorde när jag fick ärva

lite, säger hon.

Varje medlem i föreningen har

gått in med 130 000 kronor. Dessutom

betalar de en driftkostnad

varje månad. ”Avkastningen” får de

i form av mat och ved. Och så får

de bo på Änggärdet, odla på egen

lott om de vill, nyttja gemensamma

lokaler, bjuda in gäster till självkostnadspris

och bygga eget hus efter

beslut i föreningen.

I källarEn sTår flera säckar potatis

från en granngård.

– Samarbetet med grannarna är

jätteviktigt. Dels för att vi ska trivas

med varandra, dels för att vi ska

kunna byta varor och tjänster. Ingen

kan vara helt självförsörjande, säger

Sirpa Pääkkönen.

ekoby >> Änggärdet

Änggärdet ligger i utkanten av byn

skebokvarn, 9 kilometer från Flen i

sörmland.

gården består av odlingsmark (10

hektar), skog (5 hektar) samt betesmark

(7 hektar). genom marken rinner

en å.

gården ägs och förvaltas av en ekonomisk

förening, som organiserar arbetet

genom arbetsgrupper.

Föreningen har 14 medlemmar, men

marken beräknas kunna försörja cirka

30 vuxna.

När föreningen väljer in medlemmar,

läggs stor vikt vid förmågan att samarbeta

i gruppen.

Källa: Prospekt Änggärdet

ekoby >> husen

De planerade ekohusen på Änggärdet

ska bland annat ha:

w ingång via växthus (värmesluss).

w gråvattenrening i växthus.

w separering av fekalier och urin.

w uppvärmning med solpaneler och

kamin.

w regnvatteninsamling från taken för

bevattning.

w takutsprång som skyddar mot hög

sol men släpper in låg.

w Material i form av lera och trä, hämtat

från änggärdet.

Källa: Prospekt Änggärdet

miljö >> ekoenhet

en ekoenhet är en gemenskap som

kombinerar boende samt mat- och

energiproduktion enligt ekologiska

principer.

Produktionen sker med ett kretsloppstänkande

där näringsämnena

återförs till marken.

Källa: Prospekt Änggärdet

Ute i skogen hörs åter yxhugg.

Gallrandet har återupptagits. David

Jonstad tittar ut över markerna och

funderar på frågan hur det kommer

att se ut här om tio år.

– Det första husbygget har följts

av fler, ett 30-tal personer bor här,

några permanent, andra delvis. Vi är

hyfsat självförsörjande på vissa saker

som frukt, rotfrukter, grönsaker

och ägg samtidigt som vi köper in

spannmål och en massa andra saker

som vi inte kan producera själva.

kanskE har änGGärDET också fått efterföljare.

– Jag tror att vi kommer att vara

lyckliga för att vi har satsat på detta

om tio år – och att andra kan använda

sig av våra erfarenheter, säger

David Jonstad. «

nr 2 2012 impuls 15


hälsa » folkmedicin

nu är det vetenskapligt bevisat. Honung är hälsa – både

för människor och bin. i framtiden kan de mjölksyrabakterier

som har upptäckts i binas honungsmage ersätta

antibiotika.

Men samtidigt som människan drar nytta av honung försvagas

bisamhällen över hela världen och det nordiska

biet är på väg att utrotas.

text steFaN DaNielssoN Foto MariaNNe DaNielssoN

Bli frisk av en sked

Tobias Olofsson granskar

en odling med

mjölksyrabakterier.

DunDerho

Forskarna Tobias Olofsson

och Alejandra Vásques

på Medicinsk Mikrobiologi

vid Lunds Universitet

har identifierat 13 tidigare

tobias olofsson

rier i honungen klingar snabbt av.

Nu har Tobias och Alejandra lyckats

tillsätta levande bakterier till den

”mogna” honungen i produkter,

som de utvecklar i sitt biotechföre-

Men nu har forskningen kommit

till ett stadium, där det inte längre

är honungen som är intressant, utan

mjölksyrabakterierna och mekanismerna

bakom dem.

okända mjölksyrabakterier i binas

tag ConCellae AB i samarbete med

honungs mage, en liten blåsa som

Lunds Universitet, som har hjälpt InTrEssET för honUnG är djupt för-

är en förlängning av biets strupe.

till med att säkra patenten.

ankrat hos Tobias. Hans morfar,

Mjölksyrabakterierna är binas im-

Forskarna, som är gifta och fann Tage Kimblad, är 98 år och fortfaranmunförsvar

och hindrar nektarn

varandra genom jobbet, har bland de verksam biodlare på Kulla halvön.

från att jäsa genom att ta död på

annat tagit fram en honungsprodukt Tobias hjälpte till med honungsskör-

konkurrerande mikroorganismer.

mot förkylning, där mjölksyrabakteden och sålde morfars honung hem-

– Detta, naturens eget antibiotirierna

tar död på konkurrerande bakma i Lerberget när han var grabb.

kum, har en stor fördel. Eftersom

terier i näsa och svalg. Än så länge Han har även byggt sin forskar-

honungens mjölksyrabakterier är så

kan de antibiotikaliknande egenskakarriär enligt devisen ”gräv där du

många och komplexa uppstår inga

perna endast användas lokalt, liksom står”. Tobias och Alejandra grans-

resistenta bakteriestammar. Det

i den traditionella folkmedicinen, kade under sex år mikroorganis-

visar insekternas lyckade mångmil-

genom att man sväljer honung eller merna i Kullabergs jord, vatten och

jonåriga praktik, säger Tobias.

stryker den på sår. Det krävs mer stu- luft för att kartlägga det mikroorgadier

innan det är möjligt att ersätta niska landskapet och söka efter nya

MEn DET är endast färsk honung som

antibiotika med biets mjölksyrabak- arter. Gärna hälsobringande mjölk-

duger. Halten av mjölksyrabakteterier

i invärtesmedicin.

syrabakterier.

16 impuls nr 2 2012

»När vi

testade bin

kunde vi

inte hitta

några nyttigamjölksyrabakterier

tills vi

sökte

i binas

magar.«


nung

När ett bär faller till marken atder tillverkningsprocessens tre dygn Forskningen kring DEras TEorI är bland annat att bitackeras

köttet av olika mikroorga- i den varma kupan. Mikroorganis- honungens mjölkodlarna länge omedvetet försvagat

nismer, som får det att jäsa. Tobias merna tjänar också som vakter mot syrabakterier förde sina bin genom att ta hela skörden

och Alejandra undersökte om mikroorganismerna

var specialiserade

på ett specifikt bär. Med morfars honung

i bakhuvudet intresserade de

sig även för om bina eventuellt drog

in mjölksyrabakterier från den om-

parasiter och sjukdomsbakterier

som angriper bilarverna.

Tobias och Alejandra beklagar att

människan håller på att rubba denna

gudomligt fungerande ordning. I

Sverige har biodlarna nästan utrotat

samman Alejandra

Vásques och Tobias

Olofsson, som

bjuder varandra på

dundermedicinen de

själva forskat fram.

själva och istället mata bina med

sockervatten över vintern. Det är

inte så potent att bina kan producera

effektiva mjölksyrabakterier,

vilket medför att de får ett svagare

immunförsvar och drabbas av olika

givande naturen till sin honung. En det ursprungliga nordiska biet, som

parasiter.

blomma som öppnar sig är först helt har mer päls och därför anpassat ef-

– Odlade tambin dör, när de full-

steril och tillförs mikroorganismer ter vårt klimat än inplanterade mer

proppade med antibiotika flyger

via vind och insekter.

högproducerade varianter.

över besprutade markdöda mono-

– Men när vi testade blommor, bin Nu mår bina i världen så dåligt,

kulturer med mandelträd i USA,

och honung från ett hallonfält kun- att Tobias och Alejandra har fått

säger Tobias.

de vi inte hitta några nyttiga mjölk- tre miljoner från brittiska staten till

Han tycker det är vansinne att

syrabakterier tills vi sökte i binas ett projekt om sjukdomar hos bin.

medicinera bin som själva produce-

magar, säger Tobias.

Pengarna går till en doktorand, som

rar mjölksyrabakterier – goda bak-

sEDan föll BITarna på plats. Om inte

bina hade sin inbyggda bakteriebank

hade honungen fördärvats un-

undersöker hur man kan få fram bra

medicin till bina. De medel branschen

använder i dag slår ut insektens

eget finurliga immunförsvar.

Alejandra Vásques

är en av landets ledande

experter på

terier, som kanske kommer att hjälpa

mänskligheten när sjukdomsalstrande

bakterier är resistenta

mot våra enkelspåriga antibiotika. «

mjölksyrabakterier. »

nr 2 2012 impuls 17


hälsa » folkmedicin

…och ett glas nypon

nu är det bevisat att nypon sänker blodtrycket och det

”onda” LdL-kolesterolet. och teamet bakom upptäckten

söker vidare efter bär och frukter som även sänker blodsockret

och motverkar diabetes.

text steFaN DaNielssoN Foto MariaNNe DaNielssoN

Cecilia Holm är professor i

molekylär cellbiologi vid

Lunds universitet. Hon

leder ett forskningsprojekt,

som främst söker

efter livsmedel mot diabetes. Först

trodde forskarna på nypon eftersom

feta möss går ner i vikt och får lägre

blodsocker, när de matas med en

hög dos koncentrerat nyponpulver.

När studien gjordes på kraftigt

överviktiga människor blev effekten

tyvärr inte så tydlig. Istället gjordes

en ny viktig upptäckt. Nypon förebygger

hjärt- och kärlsjukdomar genom

sänkt blodtryck och kolesterol.

Inom folkmedicinen har nypon

används mot artros och ledvärk.

Forskarna var förstås bekanta med

nyponets medicinska egenskaper.

– Men vi känner fortfarande inte

till mekanismerna bakom resultaten

eftersom det saknas forskning på

området. Vi ska gå vidare med att

kartlägga vilka substanser som samverkar,

säger Cecilia Holm.

hon Tror aTT nyponets växtkemikalier,

så kallade polyfenoler med

antioxiderande egenskaper, är viktiga

i sammanhanget, liksom fruktens

C-vitaminer och fibrer. Nypon

innehåller 2 000 mg C-vitamin per

100 gram frukt mot apelsinens 50

mg. Växtplatsen har säkert också

betydelse. Ju högre höjd desto mer

antioxidanter.

Cecilia Holms team letar vidare

efter livsmedel, som har effekter

mot diabetes. Just nu undersöks tio

intressanta frukter och bär. Vilka

de är vill hon inte avslöja. Hon tror

att det finns många exotiska bär och

frukter med medicinska effekter,

men koncentrerar sig på kraftfulla

nordiska sorter.

ävEn oM DET kanske snart blir möjligt

att få en växtmedicin på recept

vill Cecilia Holm först och främst

arbeta förebyggande.

18 impuls nr 2 2012

Cecilia Holms

team har bevisat

att nypon sänker

blodtrycket och

det ”onda” LDLkolesterolet.

Jakten

på bär som sänker

blodsocker är i full

gång.

Övervikt är en gemensam nämnare

för både typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdomar.

Hon vill i första

hand hjälpa människor till en vettig

kost, som leder bort från sjukdom.

– Mänskligheten har gått in i

en kritisk fas. Fetman sprider sig

snabbt. I Indien ökar typ 2-diabetes

mest i världen. Indier får tidigare

negativa konsekvenser av fetma än

européer och blir svårt sjuka även

studien >> Så gick jobbet till

28 friska men kraftigt överviktiga personer deltog.

De fick en nypondryck och en kontrolldryck baserad på äpple.

studien pågick under två sexveckorsperioder. Personerna fick

först dricka nypondrycken och därefter byta till kontrolldrycken.

Vikt och blodtryck mättes i början och i slutet av respektive

testperiod.

Nypondrycken bestod av 5 dl dryck, som innehöll 4,5 dl vatten,

0,5 dl äppeljuice, 0,5 matskedar strösocker och 40 gram

nyponmjöl från nyponsorten rosa Canina, allt utom fröna.

vid måttlig diabetes, säger Cecilia

Holm.

hon Tror aTT framtidens medicin

kommer att vara mer individrelaterad.

Ju mer vi förstår våra gener

desto lättare blir det att skräddarsy

kost och medicin.

– Då börjar vi kanske med ett

blodprov för att kartlägga våra gener

följt av ett avföringsprov. Därefter

går vi till vår hälsocoach, får ett

träningsprogram och en lista på kost

som är lämplig för just mig.

cEcIlIa holM TyckEr det är problematiskt

att hälsobringande föda är

så dyr. Hon tror att det krävs politiska

styrmedel för att ändra på detta.

– Vi kanske måste arbeta för att

nyttig mat ska subventioneras och

dålig beskattas för att folkhälsan ska

förbättras, säger Cecilia Holm. «


MusiK soM vaPen Mot orättvisor

Krönika…oM

Flodvågen hittar

ständigt nya vägar


Det finns en hjord gräslerhästar

som lever i frihet i Ma-Le-öknen.

De är livliga och smarta,

modiga och seglivade och har

besegrat flodkrabborna för att

skydda sitt betesland.

Oh, ligg ner gräslerhästar

Oh, löp fritt gräslerhästar”

Ungefär så går texten till den kinesiska

protestsången ”The song of the grassmud

horse (cao ni ma)” som först dök upp som

Youtubeklipp på webbsajten Baidu för tre

år sen och som i dag har blivit en symbol

för den kinesiska demokratirörelsen, och i

det här fallet även friheten att få uttrycka

sig fritt på internet.

På ytan påminner låten om en snäll

barnvisa om gulliga djur som bråkar (gräslerhästen

ser ut lite som en lama och finns

numera även att köpa som gosedjur) men

bakom texten döljer sig nåt helt annat.

Eftersom mandarin är ett ljudande

språk kan gräs-ler-häst (cao-ni-ma) också

betyda ”jag ska knulla din mamma” om

man uttalar orden aningen annorlunda,

medan flod-krabba (he-xie)också kan stå

för harmoni, vilket var det som den kinesiska

regimen sade sig vilja ha när den

sköt mot demonstranter på Himmelska

fridens torg i juni 1989.

aTT DEn saMhällskrITIskE kinesiske konstnären

Ai Weiwei dessutom tagit ett foto

på sig själv där han hoppar naken, rakt

upp i luften, med en gräslerhäst trädd på

snoppen har kanske inte direkt dämpat

regimens indignation som i sin strävan att

stoppa vulgärt språk på nätet numera totalförbjudit

användandet av orden cao-nima

på alla kinesiska webbsajter.

Men vad gör det när hästen redan har

w Den sydafrikanska raptrion Die Antwoord, som

betyder ”Svaret” på afrikaans, visar att det är i

Kapstaden det händer. Zef heter genren de själva

hittat på.

pelle

moeld

Pelle Moeld är musikjournalist på P3 och har

varit programledare för Popstad, art's birthday

och P3 Lab. han ingår i redaktionen för

P3:s magasin Musikguiden.

galopperat lång bortom Kinas gränser?

Den går liksom inte att stoppa längre.

Behovet att protestera mot orättvisor är

allmänmänskligt på ett plan som kan jämföras

med en stark flod som hittar nya vägar

även om strömmen täppts till.

Proppar leder bara till fler utflöden längre

neråt floden även om vissa av dem som

kämpat för frihet fått ge sitt liv på vägen.

ja! nej!

aI WEIWEI var en stark anhängare till jasminrevolutionen

i Nordafrika förra våren

och postade då mängder med revolutionsrelaterat

material på sin webbsida, vilket

troligen också var en av orsakerna till att

han fängslades (och senare släpptes) av kinesiska

myndigheter trots att det officiellt

sas att han hade fifflat med skatten.

Medborgarna i jasminländerna Tunisien,

Libyen och Egypten är numera fria

från sina forna diktatorer men fortfarande

hörs starka proteströster från platser där

man ännu inte kan säga vad man vill utan

att bli fängslad för det.

I janUarI släppTEs den marockanske rappparen

al-Haqed, eller Mouad Belrhout

som det står i hans pass, efter fyra månader

i Oukachafängelset i Casablanca.

Orsak? Han hade hamnat i dispyt med

en monarkist som inte gillade hans antirojalistiska

och samhällskritiska texter, där

han bland annat uppmanar sina landsmän

att växa upp och börja tänka själva.

Ännu en stark röst sprungen ur den

arabiska våren tillhör iranske Ehmad Ghavidel

som tillsammans med Hamed Fard

skrivit en rykande aktuell text om det

fruktansvärda blodbad som just nu pågår i

staden Homs i Syrien.

Ett utdrag: ”Så länge FN är omedvetet

kommer bomberna regna över barnen i

Homs och alla som säger att det råder lugn

i staden ljuger. Jag har ingen lust att äta

för jag är inte hungrig.

För det de har gjort har dödat all religion

och all moral.”

DEn nIGErIanskE MUsIkErn Fela Kuti sa en

gång att musik kommer att bli framtidens

vapen. Vi är där nu. «

w Justin Bieber som i en intervju i Rolling Stone

magazine tycker att homosexualitet är något man

väljer och att abort är fel. Godnatt!

nr 2 2012 impuls 19


porträttet » johan rabaeuS

han är den rotlösa diplomatsonen som gick sin egen väg.

impuls har träffat skådespelaren Johan rabaeus som blir

harmonisk av livet på sjön och av lyckade föreställningar.

text louise FauVelle Foto tHroN ullBerg

Älska mig!

Brunbränd och avslappnad sitter Johan Rabaeus

tillbakalutad i den gröna soffan. Den ena

armen vilar mot det låga ryggstödet, den andra

mot kortsidan. Han har precis kommit hem

från en fem veckor lång semester i Turkiet.

– Vi har en slags kärleksaffär med det turkiska sedan

nästan 15 år tillbaka, säger Johan och tittar upp i taket

och sedan på mig.

Det började med att Johan träffade sin fru, kläddesignern

Camilla Thulin, för snart 20 år sedan. Ett år

fraktade de motorseglaren Vinga 87 ner till Medelhavet.

Planen var att segla bland öarna i Grekland och de

insåg snart att det här med att vistas tillsammans på

havet passade dem perfekt. De ordnade med en båtplats

utanför Aten och varje sommar flög de ner för att

tillbringa några veckor längs kusten. Ett år drog de sig

lite närmare turkiska farvatten och en kväll föreslog

Johan att de skulle segla in och lägga till.

– Det går inte, utbrast Camilla. Folk säger att det är

så dålig diesel i Turkiet.

– Om vi inte åker in så skiljer vi oss, kontrade Johan.

så DE sEGlaDE in, precis när solen gick ner, och förälskade

sig direkt. Det var tio grader varmare, tio grader

vänligare och tio grader billigare än allt annat. Och sedan

dess är Turkiet Johans och Camillas land. Varje år

seglar de i den turkiska skärgården och har precis fått

ett hus färdigbyggt i kustbyn Bodrum – en mycket turkisk

variant av fransmännens Saint Tropez.

Huset är en liten ”cementlåda”, som Johan uttrycker

det, inspirerad av den osmanska kombinationen av trä

och sten som han är betagen i. Denna jul var den första

då de inte var ute och seglade. Och det har varit lite

tufft, för så samspelta som Camilla och Johan är till

havs är de ingen annanstans.

20 impuls nr 2 2012

johan rabaeus

”Det är klart att jag vill ha bekräftelse”

– Vi är som gjorda för varandra på sjön. Var fjortonde

dag blir det katastrof. Antingen släpper ankaret

på natten, eller så stannar motorn när det blåser som

värst motvind, eller så funkar inte växeln. Men Camilla

håller sig lugn och blir inte hysterisk. Och inte jag heller.

Vi har byggt upp ett förtroende till varandra som är

underbart, säger Johan och fortsätter:

– Jag går ner i varv ute på havet. Om inte vi haft de

här åren på havet så tror jag inte att jag skulle kunna

klara av jobbet som är så otroligt krävande.

vI BEfInnEr oss i Johans loge, samma loge som han har

haft i 30 år, sedan han blev fast anställd på Dramaten.

Han delar den med Björn Granath och den är sparsmakat

inredd. Ett mycket litet badrum med handfat och

spegel ligger till höger när man kommer in, till vänster

står en akustisk gitarr på en stol och ett skrivbord med

diverse pinaler på.

Därutöver består möblemanget av ett soffbord, en

fåtölj och soffan som Johan sitter i. För tillfället har

han två arbetsplatser. Han spelar huvudrollen i Molières

”Den girige” på Dramaten och uppträder med

monologen ”Gregorius” på Stockholms stadsteater. En

timme efter att han landade på Arlanda efter Turkietsemestern

skulle han upp på scen och göra ”Gregorius”

– efter fem veckors uppehåll.

– Det var otroligt nervöst. Men just därför kanske

det blev extra laddat. Jag tyckte det gick väldigt bra.

Långa uppehåll kan vara bra för du möter texten på ett

friskare sätt.

w Vad föredrar du – Dramaten eller Stadsteatern?

– Jag gillar omväxling och mångsyssleri, som att byta

hamn varje dag när man seglar. Jag kan uppskatta Dramaten

mycket mer när jag har varit en tid på Stads-

teatern. Och ibland går jag iväg till tv eller radio.

»

Johan Rabaeus uppträder

just nu på

Dramaten och Stockholms

stadsteater –

samtidigt. Han tycker

de två institutionerna

är mycket olika. ”Men

båda behövs ju, det

behövs fler teatrar”,

säger han.


nr 2 2012 impuls 21


porträttet » johan rabaeuS

w Hur skiljer sig de båda teatrarna åt?

– Det här är ett riktigt teaterhus, det sitter i väggarna.

På gott och på ont. Här finns en scen som producerat

väldigt mycket bra teater med de stora skådespelarna

som Ernst-Hugo Järegård och Margaretha Krook.

Det är häftigt. Jag har sett dem och jobbat med dem.

Stadsteatern är på ett annat sätt. Där är det mer här

och nu. Men båda behövs ju, det behövs fler teatrar, säger

Johan dramatiskt och reser sig från soffan.

w Vad betyder det för dig att få skådespela?

– Det är olika beroende på vilken roll man spelar. Jag

behöver ju kommunicera med publiken, pejla in den.

Jag märker på en gång om de är med. Spelar jag ”Den

girige” kanske publiken börjar fnissa. Med ”Gregorius”

är det snarare en spänd koncentration som utstrålas.

w Vad händer om publiken inte är med?

– Det är jätteobehagligt. Det visar sig genom en

tystnad som inte är koncentration. För mig innebär

skådespeleriet frihet. Friheten att släppa ut allt som

händer inom mig. Det är som att styra en häst fast dig

själv. Det gäller att inte släppa tyglarna för mycket, för

fort. När man inte kan komma ihåg texten längre är det

dags att lägga av.

Johan reser sig. Tar några steg i rummet och drar

med handen i ena änden av den svarta halsduken som

hänger runt nacken. Han visslar några sekunder innan

han fortsätter:

– Ett skäl till att jag skådespelar är att jag mår så

jävla bra efter en föreställning. Då blir jag en tålmo-

dig, generös och behaglig människa resten av

kvällen. Nästa morgon när jag vaknar upp så

är jag samma gamla skitstövel igen, säger han

högt och skrattar.

plöTslIGT hörs ETT hundskall utanför logen

och Johan skyndar fram och öppnar. I hans

famn hoppar en liten, pigg och hårig sak och

strax därefter visar sig skådespelerskan Elin

Klinga i dörröppningen. Tydligen får hunden

egentligen inte vara där eftersom någon

är allergisk och Elin försvinner in i sin loge

längre bort i korridoren. Hemma väntar Johans

egen hund – Mysan. Mysan har åkt en

lång väg för att hamna i parets lägenhet på

Södermalm.

– Hon charmerade mig en sammetsnatt

i Turkiet, börjar Johan den känslofulla berättelsen

som handlar om att den övergivna valpen ger sig till

känna en sen kväll när Johan sitter på kajen bredvid

segelbåten och röker en cigarett och dricker ett glas

vin. Och historien slutar med att valpen avlusas och

plockas från fästingar och får ett nytt hem i Stockholm.

Kanske är det så att Johan och Mysan delar på en

gemensam känsla – rotlösheten. För likt hunden reste

Johan runt under hela sin barndom. Det var i Paris

mondäna kretsar som den lille pojken formades. Pappa

Bengt var ambassadör, mamma Birgitta ambassadris

och Johan äldste sonen.

EfTEr En TUr till New York kom familjen åter till Paris,

till ett hus för svenska diplomater i propra förorten

Neuilly. Då var Johan elva år och 50-talets USA hade

gjort honom till en All American Kid. Tillbaka i Paris

tyckte Johan att det franska var lite fånigt. Allra

fånigast var deras engelska. Men snart kom han in i

22 impuls nr 2 2012

johan rabaeus

»Ett skäl

till att jag

skådespelar

är att

jag mår så

jävla bra

efter en

föreställning.«

tonåren och mötte 60-talets parisiska popsväng med

förtjusning.

Med ens tog det roliga stopp. Bengt Rabaeus var en

auktoritär far och Johan skulle sättas på internatskolan

Lundsberg i Värmland. Någon diskussion var över

huvud taget inte aktuell. För första gången i sitt liv fick

han sitt hem i Sverige.

– Under puberteten var jag inlåst på ett internat med

grabbar. Så det kvinnliga var okänt, både lockande och

skräckinjagande. Jag fick ett skruvat förhållande till

det andra könet och var väldigt blyg för tjejer.

nåGon plUGGhäsT var Johan inte men studiebegåvad.

Som 16-åring tog han studenten och fick stipendium

för fina betyg. Han började läsa till civilekonom på

Handelshögskolan i Stockholm men fann det ointressant

och hoppade av. En tid jobbade han på Svenska

Dagbladets börssida. Då förälskade han sig i en vacker

kvinna – Marion – som var elev på Teaterstudion. Johan

gick dit en dag och kände snart att han hade hittat

rätt.

Efter turné med Riksteatern, medverkande i ett otal

teatergrupper och en period med barnteater i Eskilstuna

hamnade Johan på Dramaten 1982, 35 år gammal.

Sedan dess har han gjort mer än 40 roller där och tilldelades

i höstas Dramatens prestigefulla O’Neill-pris.

– Jag hade en borgerlig uppväxt med en despotisk

far. Det gjorde att jag fick smak för det antiauktoritära

och drogs till teateryrket. Jag hade ett stort behov av

att få utlopp för krafter inom mig. Det var en

sida hos mig som mognade fram på Lundsberg.

w Hur då?

– Jag kände mig desperat. Som Treat Williams

i ”Hair” som sjunger I Got Life.

w Vad tycker du om ditt liv hitintills?

– Det varierar efter dagsformen. Jag får

vara lite ödmjuk och glad och tacksam för att

det har gått bra. Men, säger Johan och höjer

rösten: Jag är inte mätt. Även om jag är glad

över en del så är jag missnöjd över mycket.

Jag är en riktig gnällgubbe. Det har nog också

varit en drivkraft – att aldrig riktigt nöja sig.

Men just nu känns det rätt bra. Till exempel

för att ”Stjärnorna på slottet” blev så lyckat

som det blev.

w Var det programmet viktigt?

– Det sågs ju av två miljoner tittare och man vet ju

aldrig hur det blir när ett program är klippt och klart.

Men jag har fått väldigt bra reaktioner efter att det

sändes. Personer på stan har kommit fram och sagt att

de tyckt att det varit fina samtal.

w Är bekräftelse viktigt för dig?

– Det är ju därför man håller på med det här: Älska

mig! säger Johan och far ut med armarna. Ja, det är

klart som fan att jag vill ha bekräftelse. Jag kan ibland

känna att det inte är så jävla sunt, men det är fantastiskt

med den där glädjen efter en lyckad föreställning.

johan har rEsT sig från soffan och den här gången,

efter en snabb titt framför spegeln, går han fram till

gitarren, tar den i famnen och börjar knäppa över

strängarna på måfå. Trots att Johan själv anser sig vara

en ”äldre herre” så utstrålar han lika mycket barnslighet

och är minst lika uppmärksamhetssökande som en

tioåring med för mycket spring i benen. «


– Jag går ner i varv

ute på havet. Om inte

vi haft de här åren

på havet så tror jag

inte att jag skulle

kunna klara av jobbet

som är så otroligt

krävande,säger Johan

Rabaeus.

>> exklusivt

Namn Johan

rabaeus.

Yrke skådespelare.

Ålder 64 år.

Bor Med sin fru Camilla

thulin och hund

Mysan i en lägenhet

på södermalm i

stockholm.

Pjäser i urval den

girige (2012), gregorius

(2012), vildanden

(2008), den gudomliga

komedin (2003),

ett drömspel (1994).

Filmer i urval bröderna

Karlsson

(2010), ondskan

(2003), ivar Kreuger

(1999), drömkåken

(1993), s.o.s (1988).

utmärkelser i urval

dramatens o’neillstipendium

(2011),

den kungliga medaljen

Litteris et artibus

(2006), svenska

akademiens Carl

Åkermans stipendium

(2000).

nr 2 2012 impuls 23


Foto: sCanPix

äldrevård » vanvård

”Det

finns oro

och irritation

i den här

frågan”

vårdslöst

24 impuls nr 2 2012


efter ”Carema-skandalen” har frågan om

riskkapitalbolag ska kunna driva äldreboenden

hamnat i fokus. debatten om vinster i

välfärdssektorn ser redan ut att bli en het

fråga inför nästa val.

– det finns en genuin oro och irritation i den

här den frågan, här frågan, säger säger samhällsdebattören.

samhällsdebattören

text annika Peter JoHaNssoN nordgren Christensen.

text Peter JoHaNssoN

vårdad

Foto: istoCKPhoto

I

höstas publicerade Dagens Nyheter

en rad artiklar om allvarliga

missförhållanden på vårdbolaget

Carema Cares äldreboende

i Vällingby utanför Stockholm.

Det rörde sig om undernärda boende,

om dödsfall som hade kunnat

undvikas, om dålig hygien och personalbrist.

Det följdes av flera andra avslöjanden

om förhållandena på många

av koncernens äldreboenden.

Uppgifterna om att chefer uppmanat

anställda att inte byta åldringarnas

blöjor förrän de var helt

fulla med kiss fick stor uppmärksamhet

i medierna.

Dessutom förekom kontroversiella

”tävlingar” för att få de anställda

att spara in på de äldres mat, inkontinenshjälpmedel

och förbrukningsartiklar.

fakTUMET aTT vårDBolaGET ägdes

av ett rikskapitalbolag, och att

netto vinsten ökat med upp till fem

gånger under tre års tid, innebar att

kritikstormen bara växte och växte.

Avancerad skatteplanering i form

av så kallade räntesnurror, att med

hjälp av stora ränteavdrag föra ut

vinster till skatteparadis, gav ägarna

vinster på sammanlagt 140 miljoner

kronor om året.

Under senare år har

den privata vårdsektorn

haft en

explosionsartad

utveckling.

Åtta av tio

vårdföretag

går med

vinst, enligt

en enkät från

arbetsgivarorganisationenVårdföretagarna

som

redovisades förra

året. Nästan en tredjedel

av bolagen planerade

aktieutdelningar.

vänsTErparTIET har UnDEr många

år varit kritiskt till att privata företag

tjänar pengar på verksamheten

inom äldreomsorgen. Dåvarande

partiledaren Lars Ohly skrev en de-

nr 2 2012 impuls 25

»


äldrevård » vanvård

kenneth johansson

»Använder man systemet för att snabbt plocka

ut största tänkbara summa så ska man sätta

stopp och belägg. Det borde ha gjorts tidigare, där

är jag självkritisk. Vi ska ha företag som tänker på

kvaliteten och som medborgarna är nöjda med.«

battartikel i Dagens Nyheter tillsammans

med Ann-Margarethe Livh,

V:s gruppledare i Stockholms stad:

”Ju färre anställda, ju billigare

mat och ju kortare promenader, desto

mer pengar tjänar företaget som

driver äldreomsorgen.”

Här började debatten vidgas, från

att inte bara handla om äldreomsorg

utan även om en mängd ”välfärdssektorer”,

som friskolor och barnomsorg.

I en rapport från föreningen SNS,

Studieförbundet Näringsliv och

Samhälle, kom författarna fram till

att man inte kan konstatera att konkurrensen

inom välfärden har lett

till ökad kvalitet.

De menade att det behövs ökad

uppföljning för att kunna utvärdera

effekterna.

äMnET väckEr sTarkT engagemang

och ser just nu ut att kunna bli en

avgörande fråga i riksdagsvalet

2014. Men dit är det långt. Annika

Nordgren Christensen, samhällsdebattör,

tidigare riksdagsledamot

för Miljöpartiet och nu chef för

analysinstitutet Newsmill Analys,

har tidigare debatterat den framtida

välfärden:

– Det finns en genuin oro och irritation

i den här frågan. Klangbotten

är betydligt djupare än nya skandaler

som flammar upp som tomtebloss,

säger hon.

Både regeringen och oppositionen

vill förknippas med välfärdsfrågorna

– och visa att de vill ändra

dagens system.

UnDEr vInTErn har finansdepartemenet

jobbat med att ta fram förslag

på hur ”räntesnurrorna” ska stoppas.

Finansminister Anders Borg

(M) beskrev skatteplaneringen som

”aggressiva och tvivelaktiga ränteupplägg”.

Ett förslag på åtgärder

kommer att presenteras ”under våren”.

Även Socialdemokraterna har

meddelat att de vill se en bred ut-

26 impuls nr 2 2012

redning om vinster och konkurrens

i välfärden.

– Det pågår en dragkamp om begreppen

”välfärd” och ”den svenska

modellen”, säger Annika Nordgren

Christensen.

– Inom Socialdemokraterna anser

man, på ganska goda grunder, att

den svenska välfärdsmodellen har

vuxit fram genom socialdemokratiska

reformer. Man vill fortsätta reformera

systemet. Samtidigt vill Moderaterna

vara det nya breda partiet

som vill vidareutveckla modellen.

BlanD rEGErInGsparTIErna finns olika

uppfattningar om i vilken mån

privata aktörer ska kunna driva bolag

inom välfärdssektorn. Folkpartiets

ledare Jan Björklund föreslog

i februari ett förbud för riskkapitalbolag

att sälja riskkapitalbolag i

spekulationssyfte. Han vill att varje

bolag ska förbinda sig till ett ägande

på minst tio år för att kunna godkännas

av Skolinspektionen.

Samtidigt ser Centerpartiet ökad

valfrihet som ett avgörande moment

i framtidens välfärdssektor. Kenneth

Johansson (C ) är ordförande i

socialutskottet:

– Det är helt nödvändigt att bejaka

en mångfald med alternativa driftsformer,

både offentliga, kooperativa

och privata. Det bästa sättet att få

kvalitet är när det ytterst är den enskilde

medborgaren som får välja.

han hänvIsar TIll LOV, lagen om

valfrihetssystem, som gör det möjligt

för ”brukaren att välja utförare

bland leverantörer i ett valfrihetssystem”.

w Vad är din kommentar till höstens

skandaler?

– Det finns problem i såväl kommunalt

driven äldreomsorg som i

privat driven. Kommunala exempel

på missförhållanden har vi sett i till

exempel Norrköping och Piteå. Det

här är lika oacceptabelt oavsett vem

som sköter driften. Kommunerna

har ansvar för att kvalitetssäkra och

– Det finns en genuin

oro och irritation

i den här frågan.

Klangbotten är betydligt

djupare än

nya skandaler som

flammar upp som

tomtebloss, säger

Annika Nordgren

Christensen.

Foto: sCanPix

Kenneth Johansson.

Foto: riKsdagen

följa upp, oavsett om det är de själva

eller andra som driver verksamheten.

De måste utöka tillsynen, och vi

i riksdagen och regeringen måste ge

bättre underlag för att tillsynen ska

fungera.

w Hur ser du på debatten om riskkapitalbolagens

vinster?

– Använder man systemet för att

snabbt plocka ut största tänkbara

summa så ska man sätta stopp och

belägg. Det borde ha gjorts tidigare,

där är jag självkritisk. Vi ska ha företag

som tänker på kvaliteten och

som medborgarna är nöjda med.

Om de företagen sedan gör en liten

vinst så stör det inte mig. «

annika nordgren christensen

»Socialdemokraterna

vill fortsätta reformera

systemet. Samtidigt

vill Moderaterna vara

det nya breda partiet

som vill vidareutveckla

modellen.«


10 frågor

Sex i radio: ”jag vill vara mänsklig och skyltar

hellre med tillkortakommanden än skryter

med att jag skulle vara en sexgudinna.”

1Hur kommer det sig att det sig att

det blev just sex?

– Det var ingen medveten strävan,

jag halkade in på P3 på ett bananskal

och gjorde först andra program.

Jag tror att min chef märkte

på min blogg att jag skrev ganska

öppet om sex, att jag inte är pryd

och kan skämta om det. Hon har

sagt att jag är som den där kompisen

som alltid säger lite för mycket,

fast på ett bra sätt.

2Finns det någon sexvinkel som du

brinner för, något ämne som är extra

angeläget att lyfta?

– Egentligen inte. Allt från könssjukdomar

till kärleksproblem väger

lika tungt, det viktiga är att så

många som möjligt känner igen sig

när de lyssnar på oss. Jag vill bryta

normer. Vi gör inget homosexuellt

program men inte heller ett

heterosexuellt program. Vi gör ett

sexuellt program, varken mer eller

mindre. Får vi ett lyssnarmejl där

en flickvän nämns utgår vi inte från

att en man skriver, det är ett förhållningssätt

som är betydelsefullt

för många människor.

3Om du måste välja något viktigt?

– Att sex inte alltid är rosenskimrande

och fantastiskt. Och

genusfrågor, jag utgår från ett feministiskt

perspektiv. Det borde

alla göra!

4Finns det några tabun, något i sexväg

som du inte vill prata om?

– Nej, ingenting. Vi tar upp allt

och vänder oss till olika människor.

Men det får aldrig bli en freakshow.

5Vad kan du berätta om ”homoriots”?

– Det var programmets sexualrådgivare,

Robert Jacobsson, som

drog igång på twitter med målet

att belysa HBTQ-personers situation.

Jag är skitstolt över Robert

som skapade en jättesnackis och

har suttit i tevesoffor. Och det är

inte över än. Behövs det? Svaret är

till matilda berggren

matilda

Namn

Matilda berggren.

Ålder 25.

Bor Lund.

utbildning 30

högskolepoäng i

grundläggande radioproduktion.

aktuell Programledare

för ”Ligga

med P3” – ett sexualupplysningsprogram

vars största

lyssnargrupp är i

åldern 15–35 år.

text ossiaN graHN

Foto Joi griNDe

ja, många upplever dagliga kränkningar.

6Möts du aldrig av kritik när du fördjupar

dig i känsloladdade ämnen?

– Faktiskt inte. Däremot får vi

mycket beröm av lyssnare som säger

att vi fyller en viktig funktion.

7Du är självutlämnande i programmen,

fixar du att dina föräldrar lyssnar?

– Ha, ha. De kollar först på hemsidan

för att pejla vad de vill höra

på. Själv vill jag inte veta vad de

hör, jag skulle inte kunna göra ett

bra jobb då.

– Sedan tycker jag inte att jag är

speciellt självutlämnande och jag

har mina förhållningsregler. Jag

kan berätta om sådant som hänt

förr och som det finns en poäng

med. Men lyssnarna har ingen

nytta av att veta vad jag gjorde i går

kväll. Bästa responsen är då folk

mejlar och säger att de känner igen

sig. Jag vill vara mänsklig och skyltar

hellre med tillkortakommanden

än skryter med att jag skulle vara

en sexgudinna.

8Är du en folkbildare?

– Nej, det där står Robert för, jag

är snarare underhållare. Jag hade

inte kunnat göra mitt jobb om jag

sett mig som folkbildare. Jag är

mer som lyssnarens kompis.

9Du pratar om ett specifikt ämne

tre gånger i veckan, tröttnar du aldrig?

– Inte under arbetstid, det är

ett oändligt ämne som det går att

vända och vrida på hur mycket som

helst. Men när jag är ledig och går

på middag kan jag bli lite matt om

jag måste prata sex hela tiden.

0Hur vill du utveckla ditt program?

– Det är bestämt att vi åtminstone

jobbar vidare ett år till. Jag

kör bara på och ser var vi hamnar.

Jag är stolt över vad vi gör. När jag

känner att det inte finns mer att ge

kastar jag in handduken. «

nr 2 2012 impuls 27


levande landsbygd » gårdSbageri

Marcel Kortekaas letade efter en gård

som odlar biodynamiskt. den hittade han

i vassmolösa i småland. där fanns även

ett litet bageri. sedan dess har bageriets

knäckebröd blivit en kändis lite varstans.

text sVeN rosell Foto eriK MÅrteNssoN

En holländare, en

danska, en lett och

tyskt mjöl

– det blir

Svenskt

knäckebröd

Den smala grusvägen ringlar

sig mellan åkrarna på

bördiga Södra Möreslätten

ett par mil söder om

Kalmar. Plötsligt dyker

skylten upp, Solmarka Gårdsbageri

står det. Bageriet ligger avsides, men

så startades det som just ett gårdsbageri.

Det är onsdag och då står det

knäckebröd på bakschemat. Degen

rör sig framåt i maklig takt. Den

kavlas och delas i fyra band varefter

ett hjul skär banden i kvadratiska

stycken. Ut ur den långa tunnelugnen

kommer tunna och spröda

knäckebröd som får svalna innan

det packas i askar.

28 impuls nr 2 2012

Knäckebrödsdegen består av

rågmjöl, grahamsmjöl, vetemjöl,

rågsurdeg, sesamfrön, olivolja, havssalt

och vatten. Mjölet mals på plats

i egen stenkvarn.

– Knäckebröd är något jag mötte

i Sverige. Det här kan man äta som

det är, säger bagaren Sandris Stikans

och nickar mot bandet där den bruna

degen glider fram.

sanDrIs BEräTTar aTT han arbetade

med hantverksbak även när han

bodde i Lettland. Där handlade

det om surdegsbröd med långtidsjäsningar.

När han så småningom

tyckte det var dags för en förändring

i livet, gav han sig iväg till Sverige.

sandris stikans

»Knäckebröd

är

något jag

mötte

i Sverige.«

Kärleken fick honom att stanna

kvar och här upptäckte han knäckebrödet.

för ETT knäckEBröD bakat på biodynamiskt

mjöl räcker det inte med

förstklassiga råvaror. Spannmålen

kan ha växt på varierande typer av

jord och under skiftande väderförhållanden

vilket ställer olika krav på

bakningsprocessen. Bagarens kunnande

spelar en huvudroll för att få

alla pusselbitar på plats.

– Samspelet mellan bagaren och

degen är viktigt. Det är som att

dansa, det behövs två, säger han och

skrattar.

Knäckebrödet, liksom bageriets


sju sorters matbröd, ska smaka likadant

som det gjort tidigare även om

det senaste mjölet inte är likadant

som i förra leveransen. Orsaken

kan till exempel vara att det odlats

i en annan jord. Då gäller det att

spela med de instrument som står

till bagarens förfogande – mjölets

bakkvalitet, jäsningstider och temperaturer.

solMarka GårDsBaGErI DrIvs och

ägs av kompanjonerna Marcel Kortekaas

och Anne-Marie Hultberg,

han med holländsk bakgrund och

hon med dansk. Bagaren kommer

alltså från Lettland. Den interna-

Här är gänget som storsatsar på bröd

på biodynamiskt vis, från vänster

Mattias Sunnerhage, Sandris Stikans,

Marcel Kortekaas och Anne-Marie

Hultberg. Att bageriet ligger ute på

landet är inget hinder. Tvärtom.

från att satsa på knäckebröd som

ofta förknippas med Sverige.

– Det biodynamiska mjölet får vi

från gårdar i norra Tyskland, berättar

Anne-Marie Hultberg som svarar

för marknadsföring, kundkontakter

och försäljning.

hEnnEs DoTTEr prakTIsEraDE på Solmarka

gård under en period. Anne-

Marie ryckte in när gårdens bageri

hade sina produktionstoppar. Hon

hjälpte även till med marknadsföring

och administration. När en av

bagarna ville sälja sin andel nappade

Anne-Marie. Det innebar att

hon lämnade en fast anställning på

bibliotek och övergick till företaga-

tionella mixen har inte hindrat dem »

nr 2 2012 impuls 29


levande landsbygd » gårdSbageri

sandris stikans

»Samspelet mellan

bagaren och degen

är viktigt. Det är som

att dansa, det behövs

två.«

rens mer otrygga tillvaro. Det här

var dessutom i mitten av 1990-talet

när ekologisk mat inte stod lika högt

i kurs som i dag.

För att mjölet ska få kallas biodynamiskt

ställs hårdare krav än på

mjöl som klassas som ekologiskt.

En gård som odlar biodynamiskt får

enbart använda gödsel från gårdens

egna djur. Gården får bara odla biodynamiskt

på sin egen mark, det kan

aldrig vara fråga om sidoodling.

BaGErIETs profIl MED biodynamiskt

mjöl fanns redan innan Marcel

Kortekaas kom till Vassmolösa och

Solmarka gård, men det då föreningsdrivna

bageriet var litet. Där

bakades bara för intilliggande gårdens

egen konsumtion och för folk

i trakten.

– Vi hanterar surdegen på ett annat

sätt än vad bageriet gjorde tidigare.

Vi har också gjort vissa förändringar

i recept och process. Men processen

pågår hela tiden, säger Marcel.

Utmaningen har varit att kunna

baka en stor mängd bröd utan hårdhänt

behandling av degen, förklarar

han. Knäckebrödet ska vara smakrikt,

ha en viss ”knäckighet”, vara

tunt och kvadratiskt format. För

Marcel är det avgörande att brödet

bakas på biodynamiskt odlad spannmål.

Det handlar om hans syn på

jorden som en enda organism, en

helhet, som vi får använda men inte

har rätt att förstöra.

Gårdarna som Solmarka köper

spannmålet från ligger i norra Tyskland.

Avståndet dit är inte längre än

till de alternativ som finns längre

upp i Sverige. Men svenska jordbruk

som odlar biodynamiskt i större

skala finns det nästan inga.

för sjU år sedan bestämde sig Marcel

och Anne-Marie efter mycken

vånda för att satsa på en utvidgning

av bageriet. Ett problem var att lokalerna

inte räckte till för de nya

maskiner som behövdes. Den investering

som krävdes för ett modernare

bageri gick lös på mer än tre

miljoner kronor.

30 impuls nr 2 2012

För att slutresultatet ska bli det samma måste bagaren spela med mjöl, jäsning och temperaturer. Sandris

Stikans har lång erfarenhet av hantverksbak.

personligt att välja bröd, funderar

han.

– Den lokala banken trodde på

idén. Bankmannen kom förbi en

gång i månaden för att se hur det

gick, berättar Marcel.

Även om bageriet är känt lokalt så

är det en annan sak att göra sig känd

i ett större geografiskt område.

– Ekologiskt bröd har nog inte

högsta prioritet. Det är lite mer

Anne-Marie Hultberg

tog klivet från

böckernas värld till

brödets. Nu bidrar

hon till att hålla

landsbygden vid liv

och till att sprida

intresset för biodynamiskt

bröd.

MarcEl och annE-MarIE försöker

leva som de lär, därför börjar arbetsdagen

inte, som på många bagerier,

på natten utan klockan sju

på morgonen. Kroppen mår bäst av

fast dagtid, resonerar de.

Knäckebröd och skorpor är lagervaror

som är lätta att distribuera

över stora avstånd. De mjuka matbröden

däremot har en hållbarhetstid

på åtta dagar vilket ställer större

krav på snabb distribution och

hantering. Ett avtal med Coop har

nyligen ingåtts vilket öppnar för

leveranser av mjuka bröd till orter i

södra delen av landet.

Skållad rågkross ger saftighet

och sötma åt de mjuka matbröden.

Men de flesta konsumeter är vana

vid matbröd som innehåller fett.

Solmarkas matbröd är kompakt och

saknar den luftighet som industribakade

matbröd brukar ha.

– Jag låter folk smaka på brödet

ute på marknader och mässor. Det

är naturligt, säger Anne-Marie.

saMMa TankE lIGGEr bakom satsningen

på att knäckebrödet ska

finnas på hotell och restauranger.

Gästerna ska undra varifrån det

ovanliga knäckebrödet kommer och

efterfråga det i sin matbutik. «


pulsiMPuLs debatt- oCh insändarsidor

vi måste återvinna

tron på bildningen

svErIGE har alDrIG haft en så

välutbildad befolkning som

nu. Men det politiska samtalet

är fattigare än på länge. En

reklambyråformulerad slogan

kan aldrig få ett hjärta att

bulta. En röst kan inte köpas

för några hundralappar i skattesänkningar.

Människor värderar

sin röst högre än så.

Som femteklassare fick tre

kompisar och jag i straffuppgift

att vi skulle titta på en

valdebatt på tv. Vi var väl inte

så begeistrade, men det var i

en tid då politiken kröp in på

bara skinnet. Det var 90-talskris

och även om det inte var

vi barn som hade ställt till den,

så var det på något sätt vi som

fick betala. Klassen blev större,

lärare fick gå och fritidsgården

stängdes. I debatten på tv satt

allvarliga män och talade om

budgetramar, svångremmar

och inflation.

Men Birger Schlaug talade

med oss. Han sa att nedskärningarna

inte alls behövde

göra Sverige rikare, tvärtom

kunde vi bli fattigare när fler

barn lämnade skolan utan kunskaper

och självförtroende.

vI BEsTäMDE oss för att träffa

de lokala miljöpartisterna.

”Politiker de lovar runt, men

håller tunt”, sa morfar, så vi

förberedde oss väl. Vi ville berätta

för politikerna hur det

stod till i vår skola, vad som

hände och hur vi kände. Vi

hade sett dem vi skulle möta

framför oss, politiker i kostym

och slips. Men i lokalen satt

ett glatt gäng av skogsarbetare,

konstnärer, lärare och teletekniker.

Bara två hade slips, en

banktjänsteman och en busschaufför.

Och de tog av den

innan mötet började.

Det här var ju, som de flesta

politiker i Sverige, vanliga

människor med vanliga jobb

som tog lite av sin fritid för att

göra sin kommun bättre. De

lyssnade på oss, några spolingar

från kommunens utkant, och

snart användes våra berättelser

om vår skola när kommunfullmäktige

diskuterade budgeten.

våra ErfarEnhETEr var något

värt. När vi blev lyssnade

till kunde ilskan vändas till

framtidstro. Vi var med och

öppnade en ny fritidsgård. Vi

läste läxor ihop. Vi drev kampanjer

mot skolnedskärningar.

Morfar såg riktigt stolt ut när

vi pratade om det. Men misstron

mot politiken gick aldrig

över. ”Jag drömmer också om

en bättre värld”, sa han en

kväll när han stängde sin lilla

herrekipering. ”Varför skulle

jag inte göra det? Jag växte

upp i fattig-Sverige, började

som springpojk och har slitit

tillsammans med din mormor

för att göra saker bättre. Och

det har blivit så mycket bättre.

Men jag tror att man drömmer

dåligt bak blanka skrivbord.”

Morfar drev aldrig sin affär

för att tjäna storkovan. Hans

dröm var större än storleken

på ett bankkonto. Han drömde

om frihet för sig och oss som

kom efter honom. Frihet att

styra sitt liv och välja sin egen

väg. Han levde förändringen

och gjorde drömmen till verk-

redaktör: Mats nilsson // 08-587 686 39

skriv till: impuls@sv.se eller

impuls, box 30083, 104 25 stockholm

Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

det PoLitisKa saMtaLet är Fattigare än PÅ Länge,sKriver MPs sPrÅKrör gustaV

FriDoliN. ”dÅ behövs nÅgot annat än Mer, Mer, Mer. dÅ behövs en PoLitiK soM

vÅgar Återvinna tron PÅ biLdningen.”

MP:s språkrör Gustav Fridolin. Foto: MiLJöPartiet

lighet. Hans möjlighet låg i ett

land som värderade bildningen,

som såg att dra nytta av

varje människas talang.

I polITIkEn är det som om den

typen av vardagsnära drömmar

inte längre får plats. Där

reduceras allt till mer, mer,

mer. På skolgårdarna avgör vilka

märkeskläder dina föräldrar

har råd att köpa var i hackordningen

du placeras. Samtidigt

gapar jordskorpan allt tommare

när vi allt snabbare förbrukar

de råvaror som lagrats

där i årmiljoner. Oljepriserna

sticker i höjden och börjar vi

inte ställa om nu är det inte

bara bilindustrin som ligger

i vågskålen. Då behövs något

annat än mer, mer, mer. Då

behövs en politik som vågar

återvinna tron på bildningen.

Som ser att bara när vi kan gå

våra egna stigar i livet, när vi

klarar att lära av varandra och

när vi värderar skolan så kan vi

tillsammans bli rikare.

Jag tror inte på svulstiga ideologier.

Det finns för mycket av

prestige och låsningar i politiken

ändå – se på sjukförsäkringen

– utan att vi behöver slå

varandra i huvudet med den

ena eller andra ismen. Vi jobbar

med att forma framtiden

och då krävs en viss ödmjukhet

inför det faktum att vi jobbar

utan facit. Men vågar vi

inte ha en idé om vart vi ska, är

det lätt att vi går helt vilse.

Gustav Fridolin

FolKhögsKolelärare

och riKsdagsledaMot (MP)

nr 2 2012 impuls 31


utblick » nordkorea

i december fick nordkorea en ny ledare. därmed

blev läget i en av världens oroligaste regioner mer

osäkert än på länge.

– Koreahalvön är en begränsad yta med mängder

av folk och skulle det bli krig så skulle det bli snabbt

och väldigt blodigt, säger nordkoreaexperten

John rydqvist

text Peter JoHaNssoN Foto scaNPix

risk för ny

korEakrIs

Den koreanska halvön är

ett av världens absolut

mest utsatta riskområden.

Området är 11 000 kilometer

långt. Här finns en

sammanlagd befolkning på 73 miljoner

människor, ungefär två tredjedelar

av dem bor i Sydkorea. Mellan

länderna finns en fyra kilometer

bred demilitariserad zon. På respektive

sida om den är den militära

närvaron desto större.

Under de 15 år som diktatorn Kim

Jong Il styrde landet har den militära

upprustningen eskalerat.

Nordkorea uppges nu ha en armé

på 1,2 miljoner soldater. Under det

senaste decenniet har man utvecklat

egna atomvapen, i dagsläget

uppskattas arsenalen till mellan åtta

och tolv kärnvapen.

Samtidigt är den omfattande

sydkoreanska armén understödd

av knappt 30 000 amerikanska soldater.

forMEllT påGår fortfarande Koreakriget

även om det allmänt betraktas

som avslutat sedan 1953. Den

senaste allvarliga incidenten ägde

rum i november 2010 då nordkoreanska

missiler ska ha avlossats mot

den sydkoreanska gränsön Yeonpyeong.

När Kim Jong Il dog i december

förra året ökade omvärldens oro.

Tidigt stod det klart att han skulle

efterträdas av sin son Kim Jong

32 impuls nr 2 2012

Fakta >>

Huvudstad

Pyongyang

officiellt språk

Koreanska

statsskick

republik

statschef Kim

yong nam

evig president

Kim il sung (död

1994, utnämnd

1998)

Högsta ledare

Kim Jong un

självständighet

15 augusti 1945

(från Japan)

Yta 120 540 km²

Folkmängd

24 miljoner

Valuta nordkoreansk

won

Källa Wikipedia

Un, som uppges vara 29 år gammal.

Men fortfarande finns inga tydliga

signaler om vilken politik han kommer

att föra. Kommer han att låta

militären stärka sitt inflytande över

hur landet styrs? Väljer han att markera

mot Sydkorea för att visa sin

auktoritet?

john ryDqvIsT är analytiker på

Asiengruppen vid Totalförsvarets

forskningsinstitut, FOI. Han säger:

– Hittills har läget varit ganska

lugnt. Nordkorea har inte gått ut

och testat Sydkorea på något sätt.

Och det verkar inte finnas någon

allvarlig utmanare om makten, Kim

Jong Un sitter säkert. Det som pågår

nu är förmodligen en konsolidering

av makten. Han håller helt enkelt på

att ta fram en laguppställning som

är anpassad till den här nya situationen,

säger han.

Att Kim Jong Un hittills inte har

gjort några militära utspel kan vara

av taktiska skäl. Nordkoreas viktigaste

allierade är Kina.

– Det här året är mycket känsligt

för Kinas del. En ny ledning kommer

på plats i samband med en partikongress

i oktober. Man kan gissa

att Kina har tryckt på väldigt hårt

för att 2012 inte ska vara

något år då den koreanska

konflikten eskalerar. Det är

det sista Kina behöver just

nu. De kan mycket väl ha

bett Nordkorea hålla sig på

Diktatorn Kim

Jung Il avled

i december

förra året.

mattan den närmaste tiden, då kommer

hjälpen från dem att fortsätta

flöda, säger John Rydqvist.

– 2013 kan situationen ha förändrats.

Då har ju också Kim Jong Un

blivit varm i kläderna och möjligen

hittat en egen politik gentemot omvärlden.

MEn john ryDqvIsT lyfter fram en

omständighet som talar mot att

konflikten på den koreanska halvön

kommer att bli värre:

– Situationen mellan Nord- och

Sydkorea är jättekomplicerad, men

det har inte varit något krig i regionen

sedan 1953. Det här är två

kontrahenter som kan stabilitet

utan och innan. Koreahalvön är en

begränsad yta med mängder av folk

och skulle det bli krig så skulle det

bli snabbt och väldigt blodigt. Men

risken för att det ska gå så långt är

liten.

förETräDarEn kIM jonG Il, med sin

karaktäristiska frisyr och märkliga

personkult, betraktades ibland som

en pajas av västvärlden.

Uppgiften om att han skulle ha

slagit fem hole-in-one under sitt livs

enda golfrunda är en välkänd skröna

från den nordkoreanska propagandaapparaten.

När förre statsministern Göran

Persson besökte huvudstaden Pyongyang

på EU-uppdrag 2001 träffade

han den excentriske diktatorn.


I dokumentärserien ”Ordförande

Persson”, som sändes i SVT några år

senare, beskrev han mötet:

”In kommer en liten farbror på

rätt höga klackar i någon sorts sportig

fritidsdress, väldigt klämkäck

och lite domderande. Han kändes

väldigt vardaglig”.

Men Persson imponerades samtidigt

av Kim Jong Ils arbetskapacitet:

”Jag pressade honom väldigt hårt

på vissa frågor och han svarade utan

att bli förbannad och försökte argumentera

och ge argument. Det här

snacket om att det skulle vara en

person som inte är vid sina sinnens

fulla bruk, en neddrogad porrknutte,

som inte är kapabel att resonera

om politisk utveckling, det kan man

lägga åt sidan.”

john ryDqvIsT DElar den uppfattningen.

– Det är i media som den där pajasbilden

har funnits. Kim Jong Il

hade kanske en bisarr personlighet,

men han var en mycket skicklig politiker.

Och absolut inte okunnig. Då

skulle han inte ha förmått spela ut

sin utpressningspolitik så som han

gjorde.

Han beskriver den avlidne diktatorns

diplomatiska och militära

strategier som ett ”balansspel”.

– Han balanserade på en knivsegg

gentemot västvärlden och Sydkorea.

Provokation, provokation, provokation,

sedan en paus med diplomatiska

samtal och så provokation igen.

w Kommer Kim Jong Un att uppträda

likadant?

– Det kan man tänka sig, men det

är också möjligt att han hittar ett

annat sätt. Ett bärande tema under

Kim Jong Ils regim var att landet

hotades av USA, och att man därför

var tvungen att försvara sig med

kärnvapen. Det budskapet kan komma

att ändras nu.

norDkorEa är ETT av världens allra

mest isolerade länder. Sedan många

år är landet svårt härjat av svältkatastrofer.

– I Nordkorea åderlåts folket

långsamt. Barnen är ett huvud kor-

Det kommunistiska

Nordkorea grundades

1948 av Kim Il

Sung. Sedan dess

har makten gått i

arv till hans son Kim

Jung Il och, sedan

december 2011, till

hans barnbarn Kim

Jong Un.

John Rydqvist.

Foto: Foi

nordkorea >> myter

tare än de i motsvarande ålder i

Sydkorea, har Johan von Schreeb,

professor i internationell katastrofmedicin

vid Karolinska institutet,

tidigare förklarat i Impuls.

– Ur ett ekonomiskt perspektiv

har utvecklingen varit en katastrof.

Industrin är bortrostad. Samtidigt

har landet plågats av många naturkatastrofer,

säger John Rydqvist.

vansköTsEln kan TIll viss del förklaras

med att landet inte är beroende

av skatteintäkter.

– Nordkoreas regim är beredd

att svälta ihjäl befolkningen för att

behålla makten. De får sina intäkter

genom bland annat penningtvätt

och falskmynteri. Det talar för att

regimen inte kommer att kollapsa

inom överskådlig tid. «

Mytbildning är ett viktigt vapen i nordkorea. när Kim il sung

dog 1994 sades det att landets fåglar började gråta.

om Kim Jong un har det bland annat sagts att han lärde sig

köra bil när han var tre år och kunde köra i 120 kilometer i timmen

när han var åtta.

nr 2 2012 impuls 33


guatemala » mÄnSkliga rÄttigheter

Efter ett möte med kvinnoorganisationen Chinimaya om projektet lärde kvinnorna Anna Freiman hur man plockar fröer ur deras egenproducerade bomull

som de sedan spinner och syr av, bland annat sjalar och dukar. Allt material är ekologiskt. Foto: MarCo tuLio ChiCas

ursprungsbefolkningen i guatemala är starkt diskriminerad. ett samarbetsprojekt

mellan sv och kvinnoorganisationen ixoq ajkeem ska förhoppningsvis

ge den ökat inflytande i samhället.

– Kvinnorna är positiva till studiecirklar som verktyg för att förstärka de

mänskliga rättigheterna, säger anna Freiman, initiativtagare till projektet.

text Maria ortler

här börjar kampen

IMPULS

om cirklar i

Guatemala

34 impuls nr 2 2012

för ökaD


Medlemmar ur kvinnoorganisationen

Chinimaya. De vill samarbeta i

framtida projekt. På bilderna spinner

de bomull på traditionellt vis.

Bomullen är egenodlad och ekologisk,

inga kemikalier. Foto: anna FreiMan

jäMlIkhET

nr 2 2012 impuls 35


guatemala » mÄnSkliga rÄttigheter

1 2

I

Guatemala är ursprungsbefolkningen

starkt diskriminerad.

SV planerar att starta ett samarbetsprojekt

med kvinnoorganisationen

Ixoq Ajkeem i San

Juan La Laguna nära Atitlánsjön.

Målet är att ursprungsbefolkningen

ska få ökat inflytande.

– Kvinnorna har en enormt stark

vilja, tro och hopp om en bättre

framtid. Och de är positiva till studiecirklar,

säger Anna Freiman, initiativtagare

till projektet.

anna frEIMan har ett stort engagemang

för mänskliga rättigheter

och ursprungsbefolkningen i Latinamerika.

Hon har jobbat som volontär

på ett barnhem i Argentina. Där

fick hon upp ögonen för hur ursprungsbefolkningen

i landet och i

många andra länder i Latinamerika

diskrimineras.

Tillbaka i Sverige bestämde hon

sig för att läsa en Master i mänskliga

rättigheter, och uppsatsen skrev

hon i Chile om landets ursprungsbefolkning,

mapuche.

– Jag drömmer om att starta en

organisation som jobbar för mänskliga

rättigheter och ett första steg är

att driva detta folkbildningsprojekt

för att stärka ursprungsbefolkningens

inflytande i Guatemala, berättar

Anna Freiman.

hon var I Guatemala 23 november–

17 december och genomförde en

36 impuls nr 2 2012

1Anna Freiman i

möte med Fundación

Solar om folkbildning

och samarbeteorganisationerna

emellan.

Foto: MarCo tuLio

ChiCas

2Föreläsning om

folkbildning och SV.

Rosario Mendez,

ordförande för Ixoq

Ajkeem, tolkar på

tzutujil.

Foto: suCeLia vasquez

3Möte på Fundación

de Rigoberta

Menchú.

Foto: FundaCión

rigoberta MenChú

4Workshop om

studiecirklar.

Foto: anna FreiMan

5Gregorio Ramos

föreläser om empowerment

och före-

ningsutveckling.

Foto: anna FreiMan

anna freiman

»Kvinnorna

har en

enormt

stark vilja,

tro och

hopp om

en bättre

framtid.«

4 5

förstudie inför projektet som representant

för SV Västra Götaland.

SVs samarbetspartner, Ixoq Ajkeem,

i regionen Sololá består av

30 kvinnor som väver och syr med

miljövänligt tillverkat material. De

utvinner färg av naturens objekt

som avokado, kaffe, majsblommor

och blandar bomullstråd. Organisationen

jobbar för en bättre miljö och

för att inkludera fler kvinnor, män

och deras familjer.

– Kvinnorna tillhör ursprungsbefolkningen

maya tzutujil och deras

huvudmål är att starta en marknad,

själva har de nämligen inga lokaler

att sälja sitt hantverk i. Om de skapar

en marknad kan alla delta på

lika villkor och själva redskapet för

att nå detta mål är studiecirklar, berättar

Anna Freiman.

I GUaTEMala höll Anna Freiman en

presentation om hur SV jobbar och

förklarade vad en studiecirkel är för

något. Hon höll även workshops om

studiecirkelmetodik, ledarskap och

dialog. I utbildningarna deltog Ixoq

Ajkeem och representanter från 13

andra organisationer.

– Det är viktigt att alla organisationer

känner sig inkluderade och

att samarbetspartnern får vara med

och bestämma, säger Anna Freiman.

Ixoq Ajkeem planerade två dagar

och bjöd in två mayaledare som talade

om mayakvinnor och deras identitet

och rättigheter samt om före-

guatemala >> Projekt

samarbetspartner sv och ursprungsbefolkningen

maya tzutujilorganisationen

ixoq ajkeem.

syfte Komma bort från fattigdom

och att ursprungsbefolkningen blir

mer inkluderad i guatemalas samhälle

genom ekonomiskt och socialt förstärkande

och jämlikhet.

Metod studiecirklar.

Plats san Juan La Laguna i regionen

sololá.

Projektet kan starta 2013 eller 2014.

Blogg om resan http://mayasv.wordpress.com.

ningsteknik och föreningsutveckling

kopplat till ”empowerment”.

kvInnorna I Ixoq Ajkeem kom fram

till att de vill driva studiecirklar i

marknadsföring, föreningsteknik,

ny design, datakunskap, ny teknik

samt utveckling och dialog.

– Det är viktigt att kvinnorna

själva arbetar för att förbättra sin

situation, eftersom kommunstyrelsen

inte lyssnar på dem och inte ger

dem ekonomiskt stöd, berättar Anna

Freiman.

– Vi kommer att jobba för att

skapa dialog mellan regeringen, lokala

myndigheter och Ixoq Ajkeem,

eftersom det finns en total avsaknad

av detta, fortsätter hon.

– Guatemalas UD stödjer inte

projektet ekonomiskt men är positivt

till idén och kan hjälpa till med


3

säkerhet, statistik, tankar och idéer,

säger Anna Freiman.

I GUaTEMala cITy träffade hon även

svenska UD och några svenska organisationer:

Individuell Människohjälp,

Diakonia, Kooperation Utan

Gränser och Forum Syd. Hon hade

även möten med de guatemalanska

organisationerna La Fundación

Rigoberta Menchú, som jobbar för

ursprungsbefolkningens rättigheter,

och La Fundación Solar, som jobbar

med vuxenutbildning.

– Den typ av studiecirklar som vi

har i Sverige som drivs av deltagarna

är något helt nytt i Latinamerika.

Politiker och organisationer som jag

mötte i Guatemala var positiva till

studiecirklar. De insåg att det är ett

bra verktyg för att få inflytande, berättar

Anna Freiman.

– Jag hoppas att någon SV-avdelning

är intresserad av att driva projektet.

Om det blir beviljat och SV

får ekonomiskt stöd av Forum Syd

är tanken att SV ska åka till Guatemala

och hålla i fler utbildningar i

studiecirkelmetodik och ledarskap.

Meningen är också att några kvinnor

från Ixoq Ajkeem ska få möjlighet

att resa till Sverige och besöka

folkhögskolorna Alma och Kalix.

– Vi har mycket att lära oss av ursprungsbefolkningen

i Guatemala.

De har långt utvecklade ekologiska

tankar, vilket är fascinerande och lärorikt,

säger Anna Freiman. «

Anna Freiman hemma i

vinterkalla Stockholm.

Foto: Maria ortLer

Ixoq Ajkeem på arbetsplats. Från vänster Rosario, Berta, Sucelia

(lite bakom) och Florinda (närmast kameran). Foto: anna FreiMan

guatemala >> 74 procent kan läsa

Huvudstad

guatemala

City.

språk spanska (officiellt), 21

olika mayaspråk.

religion Katolicism, protestantism

och religiösa mayatraditioner.

Befolkning 14.4 miljoner

läskunnighet 74 procent

Källa: Kooperation Utan Gränser

MEXIKO

BELIZE

GUATEMALA

Guatemala

EL SALVADOR

STILLA

HAVET

Karibiska

havet

HONDURAS

NICARAGUA

nr 2 2012 impuls 37


Cirkeln Runtsidor

För dig soM

viLd,

vaCKer

vuxen!

Aktiviteter för vuxna

med funktionsnedsättning

Dans och rörelse, teater,

musik och sång, konstverkstad…

Det finns ett kulturutbud

för vuxna personer med

utvecklingsstörning och/

eller med autismspektra

i örebro.

örebro. Vild, vacker,

vuxen. Det är namnet på

ett treårigt projekt som

drivs av SV i Örebro.

– Det saknades fritidsbaserad

estetisk

verksamhet för den här

målgruppen. Vi fokuserar

helt på kultur. Nu

börjar SVs cirklar med

professionellakonstutövare

som

ledare att

bli känt, berättarMariah

Levicsek, verksamhetsledare.

Mariah Levicsek ,

Maria Nevi och Jan

Sparby är anställda av

bloggar. i svs bloggportal

samlas cirkelledare i

sv som bloggar om sina

respektive ämnen. här är

några aktiva bloggare:

sabina selin är aktiv i

ett trädgårdsnätverk som

startats av sv i Mölndal.

38 impuls nr 2 2012

SV Örebro för att driva

det treåriga projektet i

samarbete med Studiefrämjandet

och FUB i

Örebro län.

Idén till Vild, vacker,

vuxen kom från Jan

Sparby, kulturentreprenör

och kompositör med

starka rötter i Örebros

kulturliv.

– Vi gjorde en förstudie

om tillgången till

kulturverksamhet för

vuxna personer i målgruppen,

vilket visade

sig vara nästintill obefintlig.

Kulturskolan i

Örebro har en bra kulturverksamhet

för barn

och ungdomar

med

funktionsnedsättning

och särskilda

behov. Där får de gå

tills de slutat gymnasiet.

Vi vill ge dem möjlighet

att fortsätta med kulturskapande

verksamhet.

hon bloggar om sin trädgård

och om husköp.

lina Vikgren är en av

dem som bloggar om odling.

även hon har anknytning

till trädgårdsnätverket

i Mölndal.

det har även bloggen

Glädjen stod högt i tak på SVs avdelningskontor

i Örebro när en eftergymnasial utbildning

inom kultursektorn kan bli verklighet.

Från vänster: Mariah Levicsek, Maria

Niva och Jan Sparby.

sv har hafT kursverksamhet

för målgruppen

tidigare.

– SV kändes som ett

naturligt val av huvudman

för att driva det

här projektet. Dels för

den långa erfarenheten

av målgruppen, dels för

att många intresseorganisationer

för personer

med olika funktionsnedsättningar

finns med i

SV som medlems- eller

samverkande organisationer.

Som ett resultat av

goda kontakter med

cirklelledare bloggar om sina kurser – här hittar du dem

the Cottage of My dreams,

som är rebecka

Vilhemssons blogg. hon

skriver också om renoveringen

av ett gammalt

kronotorp.

tony lorenzi i västerås

startade här Får Man,

kulturinstitutioner och

and ra kulturaktörer i

Örebro har kursdeltagarna

fått möjlighet till

mer kultur via samarbetet

i Kulturliv.

– Vild, vacker, vuxen

handlar inte alls om

rehabilitering eller omsorg,

det är ett renodlat

kulturprojekt, säger Maria

Nevi, som dokumenterar

allt som händer i

projektet för att kunna

sprida kunskaper och

erfarenheter vidare.

Därför är cirkelledarna

aktiva konstutö-

ett projekt för graffiti. det

samarbetar med sv västmanland.

i bloggen med

samma namn ger han det

senaste graffitinytt.

datorer, medier och

webbsidor är Fredrik

Pedersen-Dambros

vare som fått utbildning

i bland annat pedagogik

och bemötande.

I försTUDIEn vIllE man

också få reda på hur

många personer som

kunde bli aktuella för

kursutbudet och vilka

andra aktörer som finns

på området. En referensgrupp

har varit inkopplad

redan från början.

Mariah Levicsek:

– Örebro kommun,

universitetet flera kulturinstitutioner

och en rad

andra aktörer finns med

intresse och också yrke

eftersom han är it-utvecklare.

han leder cirklar och

kurser i data.

brodösens blogg, det är

Karin Holmbergs. hon

har cirklar och kurser i

broderi.


är CirKeLLedare redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

i referensgruppen. Det är

också ett viktigt led i en

kommande satsning – att

starta en eftergymnasial

utbildning inom kultursektorn

för målgruppen

personer med funktionsnedsättning.

En förstudie ska göras

för att se över behov, intresse

och förutsättningar

för att kunna starta

utbildningen.

– Liksom i befolkningen

i övrigt finns i

målgruppen de som har

begåvning för konstnärliga

intryck. Personer

stickning och virkning

finns också repsenterat

genom anna abelins

blogg annas garndrömmar.

hon samlar på garn.

när hon inte bloggar leder

hon cirklar i stickning i sv.

Kjell stjernholm, le-

Att skapa förutsättningar

för kreativ och

skapande kulturverksamhet

är det viktigaste

i Vild,

vacker, vuxenprojektet

i Örebro.

Foto:

Mariah LeviCse

med utvecklingsstörning,

som har utbildning, kommer

även att fungera som

förebilder för alla inom

gruppen som funderar

på hur livet ska gestalta

sig som vuxen. De kommer

att visa för andra i

samma situation att kunskap

och utbildning är

viktigt, säger Jan Sparby.

– Här finns det mycket

att jobba med och vi

måste vara många som

hjälps åt och nu är det

SV och folkbildningen

som visar vägen.

Mats Nilsson

dare av Mommsteatern i

Malmö, bloggar bland annat

om repetitionerna av

”Jag vill bli mamma”.

Cirkel- och kursledare i

sv som bloggar hittas under

svs bloggportal

www.sv.se/bloggportal.

hallå,

Åke sandahl, som

har skrivarkurser

i sV stockholm…

w Varför började du leda

skrivarkurser?

– Det är fantastiskt

roligt att se hur ett regelbundet

skrivande

kan leda till framgång

för deltagarna. Jag har

hållit i skrivarkurser

i flera år – samtidigt

som jag varit rektor

för en folkhögskola.

I grunden är jag lärare

och en skrivande

människa. Har gett

ut en lärobok

i svenska,

Mål 3, och

en roman

som heter

”Kungsholmens

Chopin”.

– På SV leder jag

kursen ”Att skriva om

sitt liv”, och deltagarna

är mellan 29 och 78

år unga.

w Vad driver deltagarna

– vill alla bli författare?

– Med rätt handledning

och tålamod

skulle nog många av

våra deltagare kunna

samla ihop material till

en hel bok. Det finns

de som gått i flera olika

skrivarkurser, och

bland dem hittar man

författarämnen. Men

de flesta vill skriva för

sina barn och barnbarn

och det är inspirerande

nog.

w Vad gör du när du inte

leder studiecirklar?

– Jag har startat ett

litet bokförlag och har

nyligen gett ut en roman,

”Girighetsfällan”

av Lars Strang. Det är

en spännande berättelse

som samtidigt är

aktuell.

Mats Nilsson

Sofia Johansson, Veronica Levin, Viktor Bergström och

Madelene Ahlstrand är medlemmar i Västerbottens första

sociala kooperativ. Göran Forsberg är projketledare.

ungdomar får

chansen till jobb

Det första sociala arbetskooperativet

i västerbotten

startar i höst i håkmark

utanför Umeå.

– Det ska ge riktiga jobb

och avtalsenliga löner,

säger Göran forsberg,

projektledare på sv

Umeå/västerbotten.

umeå. Nio ungdomar

där de flesta gått ut

gymnasie särskolan har

själva anmält sitt intresse

för att delta. När den

treåriga projekttiden tar

slut ska affärsidéerna

vara så bärkraftiga att

kooperativet kan leva vidare

på egen hand.

I första hand blir inriktningen

café, konferens

och restaurang.

I Håkmark finns kooperativet

i en nedlagd

anläggning med restaurangkök

och kurslokaler.

Där huserar också Fredrik

Johansson med 20

års erfarenhet som kock

och som egen företagare.

för UnGDoMarna som

lämnat gymnasiesärskolan

är det arbetsförmedlingen

som gäller

när de ska söka arbete.

Att få ett jobb den vägen

är inte det lättaste. Ofta

handlar det om praktikplatser

som bara leder

till nya praktikplatser.

Om de inte lyckas få ett

arbete hamnar de i livslångt

bidragsberoende.

Nu blir de nio ungdomar

som deltar anställda i

det sociala kooperativet,

enligt de regler som gäller

på arbetsmarknaden.

– Efter projekttiden

kan det behövas en stödgrupp

för att hålla reda

på alla juridiska aspekter

eftersom kooperativet

ägs och drivs av en

viss målgrupp, nämligen

personer med lindrig

intellektuell funktionsnedsättning,

säger Göran

Forsberg, som är

anställd av SV Umeå/

Västerbotten för att leda

projektet.

vEronIca lEvIn är en av

medlemmarna i Västerbottens

första sociala

arbetskooperativ.

– Jag visste när jag gick

ut gymnasiet att jag skulle

börja här. Jag har varit

med och gjort förstudien.

Vi har redan börjat med

en del verksamhet men

den riktiga starten blir i

höst, säger hon.

Projektet finansieras

till största delen av Allmänna

arvsfonden och

Umeå kommun.

Mats Nilsson

nr 2 2012 impuls 39


kulturkrysset

BRUKAR

KERA-

MIKER

LÄMNAR

FILM FRÅN 2011

DÄR G SPELAR

EN GUVERNÖR

NORRMAN

MOSE-

BERG

KNIPA

DUBBEL-

KONTI-

NENT

SKEDET

SES

ROAD

40 impuls nr 2 2012

TVÅ

PER

LÄSÅR

BYGGS

IHOP

INTE

VI

SILL-

GRISSLA

DET

FATTAS

PÅ HOJ

HÅLL

RATAT

MÅTT

LITEN

NYHET

SEDLIG

PRATAR

TYST

ARGON

VÄLDIG

VIMSAT

LÖFTES-

MÄN

SNÖ-

MANNEN

FRANSKT

FILMPRIS

MED-

DELA

FÅR

OLLON

LYDIG

SVALDE

GAV

SKYDD

MÖJLIG

GÖRA

AV MED

YRKES-

GRUPPEN

HAR

IDOL

DET

RÖSTAS

DET I

RIKTNING

SNUSAT

FÖRST

vinn bok av succéförfattare

RYMD-

FILM

MED G

SKÄMT

INTE

AVIGA

OMGES

AV SAND

LUGNT

GAV

BERÖM

nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 10 april.

adressen är impuls, box 30083, 104 25 stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 2/12”.

tre lyckliga vinnare får varsitt exemplar av boken ”se blomman” av Kerstin ekman och

gunnar eriksson. Kerstin ekman fick 2011 sokratespriset, svs finaste pris.

ViNNare i KulturKrYsset Nr 8/2011

gösta Wenell, norrköping, Marianne eriksson, uddevalla, och gunilla hammarlund, alingsås

namn

adress

Postadress

ÄR MED

HEIDI

TÖS I

ANORAK

SKÄRET

MEDLA

ITALIEN

SÖT

KRÄLA

GRANT

FAKTA

TVÅ-

HJULIG

VAGN

PRÖJS

GO-

RILLAN

GÅR SISTA

ÅRET?

FILM

MED G

FRÅN

2011

TAFATT

KUNGLIG

AVSER

TVÅ

DANSKT

Ä

FORM

AV NI

TITTA

HÖST-

TERMIN

DATOR

BUTIKS-

KEDJA

FÖRR

FRÅN

TRÄD

I DAL

MÄLDE

HÖLL

LÅDA

CORBIJN-

FILM

MED G

SVAG

ÄR PIGG PÅ?

KAN SPELAR HAN I

DAVID FINCHER-

RETAR

HÄR GÅ

FILM

I NÄSA

TILL F

GER MER INFO

LÄNGST NER PÅ

SIDA

EPOK

DAG

SOM

DAM

DEMI

UR-

D A G A SÄKTA? M O O R E

CAPONE

TRÄTA

LUTAR

LÄKARE

I HUS A L KORT T V I URTIDS- S T JÄTTE R

FÄRSKA

HAN

S N E D T A K STYRDE N Y A

FÖRR


VILSE I

ÄR

LITEN

R R A HÖRS A T O M

UGGLA

STAD I

UK DÄR S E T HAN C H E S T E R

FÖDDES

RUNDA

SMILA

SEGT

GODIS

DEN KAN

L E RYSKT K O L A VÄSSAS U

AVSLAG

C N N A B R U P T

K E R J U L E D I G

G R O V J A M E S B O N D E

L E N A D I E T O M E I R

J A G K A R G T U R K U N D

P L A T S A A K T V E E P

P A L T R O L L V I R R A R

A D L A R F L O R I S Å L A

T R E R A L F N A T T Å G E T

GREK-

FIRAS I

BÖRJAN

AV JUNI

TECKEN

SÄNDER

HASTIGT

NYHETER

USA

ÅDOR

DÄR

SITTER

FORM

LÖST

LÅSTE

LIKNAR

ÄR

TRATT

VÄKTARE

PÅ SIN?

AV NI

INTE

SANT

GULD

FRI

LEVER

SPELAR

PLUMP

HAN I

FLERA

FILMER

FÖRE-

BILDEN

OLIN

EGO

FÖLJER

BANTARE

FÖRE

ZENECA

FÖRBI

ASYNJA

SLÅR

KUNGS-

BLOMMA

FISK

STERILT

TILL

ÄNDA

KÄLLA

KOPIA

TUGG

VARA

RÄTT I

GÄNGET

MAPP

AV-

KNAPP

VÅNDA

SKIVA

SNÖ-

BLIR TILL

FÄRGAD

MJÖL

STÅR

STARK

SHREK

ARGON

GÖR YR

RADIUM

GÖR TILL

SIR

SÄLJER

TROJKA-

ROSOR

ANTAL

ORMA

ED-

STRÖM

DET

AVGÅR

SENT

Lösning till Kulturkrysset nr 8/2011.

© Bulls

© Bulls


sverigedemokraterna (sD) är

framgångsrika på facebook.

Det främlingsfientliga partiet,

som sitter i riksdagen, har drygt

5 800 medlemmar men över

16 000 anhängare på facebook.

sd. Undersökningen ”Populism

in Europe: Sweden – en rapport

om Sverigedemokraternas

anhängare på nätet” har gjorts

av den brittiska tankesmedjan

Demos. Den är en del av ett

stort projekt som omfattar hela

Europa.

Resultatet från rapporten

presenterades vid ett seminarium

anordnat av den svenska

tankesmedjan Fores.

Jonathan Birdwell, en av

medförfattarna till rapporten,

var på plats och svarade på

frågor vid det välbesökta seminariet.

anDra slUTsaTsEr från rapporten

är att SDs anhängare på nätet

är oroliga för Sveriges framtid

men inte oroliga för sin egen

framtid. De litar inte på myndigheter.

Den gemsamma nämnaren

för anhängarna

är att de ger invandring

och mångkultur skulden

för nästan alla problem

i samhället. De är rädda

att förlora den nationella

särarten och är därför

också emot EU och internationell

kapitalism.

Över hälften tror dock, till

skillnad från andra, liknande

partier och grupper i Europa,

att politik kan vara en framkomlig

väg.

ävEn sDs lEDarE Jimmie Åkesson

har anhängare på Facebook.

Hans egen sida ”gillas” av

cirka 25 000. Som jämförelse

kan nämnas att statsminister

Fredrik Reinfeldts sida ”gillas”

av drygt 2 800.

Sverigedemokraterna på nätet

lyckas nå ungdomar mellan

16 och 20 år, flest män.

Jonathan Leman,

Expo, som deltog i seminariet,

är inte överraskad

över rapportens resultat:

– Som väntat är SDs

anhängare rädda för allt

som kan hota svensk

kultur. Även om SD kan

ignoreras i riksdagen kan de

övriga riksdagspartierna inte

ignorera SDs anhängare. Det är

ungdomar som snart ska rösta.

anDra åsIkTEr från seminariets

åhörare var bland annat:

– Utbildning behövs men

många av SDs anhängare är

Sv och omvÄrlden » noterat

sd lockar ungdomar på nätet

har fler anhängare på facebook än antal medlemmar

på rätt väg

i nya landet

– tack vare sv

föreningsliv. ”För att ge dig en

bild av vem jag är ska jag inleda

med att berätta att jag kommer

från Gambia, ett litet land

i Afrika. Jag kom till Sverige

1996 och har bott i en liten förort

vid namn Jordbro sen dess

med min familj, fyra systrar och

en lillebror.”

Så börjar Pa Modou Bedjie

krönikan som finns på Folkbildningsförbundets

hemsida.

Han är verksamhetsledare i SV

och jobbar med ”Vägen ut vi

unga” för musikintresserade

ungdomar.

krönIkan hETEr ”MEDvETEn vs

medvetslös” och handlar om

hur han började förstå hur

före ningslivet fungerar i Sverige.

Detta tack vare god hjälp

från SV.

Jordbro ligger i Haninge

kommun utanför Stockholm.

När han ville spela in en hip-

Jonathan

Birdwell.

Pa Modou Bedjie kom ut i föreningslivet tack vare SV. Foto: veroniCa KurKKo

hopskiva fick han hjälp att starta

”Vägen ut vi unga”. Då insåg

han också att han själv varit

med i flera föreningar utan

att inse att det var föreningar.

Jordbro FF, till exempel.

pa MoDoU BEDjIE kom igång med

sina kompisar och bildade en

styrelse.

Nu är ”Vägen ut vi unga” en

väl etablerad musikförening.

Mats Nilsson

utbildade, de ändrar inte åsikt

ändå.

– På nätet vänds alla samhällsproblem

till att det är

invandringens och mångkulturens

fel. Det kvittar vilken fråga

det handlar om. Vi måste bli

bättre på att bemöta befängda

påståenden och göra inläggen

på nätet civiliserade.

– SD-anhängare tror själva

att alla håller med i deras åsikter

men att alla inte vågar uttrycka

dem. Vanliga partiers

åsikter ses som propaganda.

De måste övertyga potentiella

SD-väljare om att de etablerade

partierna har rätt i sina

analyser om invandringens betydelse.

– Många unga har ingen källkritisk

inställning. Det som står

på en hemsida tror de är sant.

Mats Nilsson

arvsfonden

höjer till

1,6 miljarder

stöd. Utdelningen ur Arvsfonden

höjs till 1,6 miljarder kronor

till och med 2014.

Det är en ökning med över

200 miljoner kronor till ideella

organisationer som skapar

nya möjligheter i samhället för

barn, unga och personer med

funktionsnedsättning.

förra årET DElaDE Arvsfonden

ut 469 miljoner kronor i stöd

till 426 projekt i hela Sverige.

– Nu hoppas vi få in ännu

fler nytänkande projektidéer

där barnen, de unga och personer

med funktionsnedsättning

själva är med och driver, säger

Ragnwi Marcelind, Arvsfondsdelegationens

ordförande.

Glada Hudik-teatern, Unga

Kris och Clownrondens sjukhusclowner

är exempel på

verksamheter som startat som

Arvsfondsprojekt.

Källa: Arvsfonden

nr 2 2012 impuls 41


Aktuella kurser

Kontakta annonsavdelningen,

annons@sv.se

Teaterpedagog

..

NArmare Dig - Community Teater

Vi erbjuder dig en

teaterpedagogutbildning

i skärningspunkten mellan det sociala och

det konstnärliga, det ideella och det

professionella, en ledarutbildning som

rustar dig för att arbeta som projektledare inom

kultur- och socialutveckling med teater som

metod. Sundsgårdens Folkhögskola samarbetar

med Jonas jarl, södra Community teatern

och Teater Arken-en del av riksteatern. Vi är i

framkant av Community teater utvecklingen i

Sverige.

Varmt välkommen till

Vävdagar med stick och sy i Forsa

42 IMPULS NR 2 2012

10 –11 –12 maj 2012

Företagare i branschen ställer ut och säljer garner, vävstolar,

väv redskap, stickgarner, sy- o broderimaskiner mm i Holma-

Helsinglands lokaler i Sörforsa, ca 1 mil från Hudiksvall.

Utställningar, hantverksdemonstrationer mm.

Torsdag och Fredag 09.00 – 16.30

Lördag 09.00 – 15.00

Bockens

garner

www.sundsgarden.se

Holma.2.12:Layout 1 2012-01-18 14.56 Sida 1

Fri entré

Arrangeras av Holma-Helsinglands AB.

Program och utställare se

www.holma.se

foto. Ingvar Rimshult

Fagelsjo-12:Fagelsjo-05 2012-02-10 11.22

Slöjdsommar 2012

I den unika kulturmiljön vid

Fågelsjö Gammelgård Bortom

Åa anordnar vi många kurser i

traditionella slöjdtekniker.

Läs mer på vår hemsida:

www.fagelsjo.nu

Begär kursprogram!

Fågelsjö Kursgård

I Orsa Finnmark, 820 50 LOS.

Tfn: 0657-300 52,

fagelsjo.hbf@telia.com

Sommarkurser

i Sörmland

• Humanism • Popkollo •

• Silverlera • Mindfulness •

• Linedance • Streetdance

• Återbruk • Garntekniker •

• Jazzimprovisation

och 18 andra kurser...

4-9 dagars kurs med prisvärt

boende i vacker omgivning.

www.asa.fhsk.se

0157-695 00

Aktuella kurser

fi nns även i nästa nummer

av Impuls.

Grimslovs.fhs.1.12:Layout 1 2012-01-24 13.48 Sida 1

Sommar- och vinterkurser

på Grimslövs folkhögskola

Grimslövs folkhögskola ligger

i en vacker småländsk kulturbygd

i hjärtat av Kronobergs

län. I år erbjuder vi många

trevliga sommarkurser. Vi

erbjuder också ett antal korta

vinterkurser.

Ta tillfället i akt och kom och njut av en fin miljö och få

samtidigt en gedigen möjlighet för kunskap genom studier

och upplevelser.

Vi erbjuder också skräddarsydda utbildningar för företag

och organisationer. Läs mer på www.ekhagenkonferens.se

Ta gärna en titt på vår hemsida och läs mer om vårt kursutbud.Vill

du veta mer är du välkommen att ta kontakt med oss.

Tfn 0470-76 37 00

E-post: fh-grimslov@ltkronoberg.se

www.grimslovs-folkhogskola.nu


Gerlesborgsskolan

KURSER I BOHUSLÄN OCH STOCKHOLM

Skala skulpturen Akvarell

- en familjekurs för nybörjare

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Fellingsbro folkhögskola

Hanna Glaumann &

Malin Hillberg

STOCKHOLM

27-31 JULI

Hasse

Karlsson

BOHUSLÄN

30 APRIL -

4 MAJ

Gerlesborgsskolan

0523-517 10/ 08-54 66 66 90

www.gerlesborgsskolan.se

Sök en sommarkurs på

Ölands folkhögskola

Ljud-och radioteater, tredimensionell

poesi, workshop i design m.fl.

Gå in på vår hemsida eller ring så

skickar vi en katalog.

www.olandsfolkhogskola.se

tel. 0485-56 44 00

Försommarkurser:

Engelska 21/5-1/6

Digital bildbehandling 21-25/5

Vimmerby.02.12:Layout Tel: 0581-89 100 1 2012-02-13 09.44 Sida 1

www.fellingsbro.fhsk.se

Sommarkurser 2012

Vimmerby folkhögskola

Gärdsgårdshägnad, Smide, Svampar i

det gröna, Smyckestillverkning,

Släktforskning, Målning, Drama,

Musik, Friskvård för seniorer, Data

för seniorer, Digital fotokurs, Raku -

bränning/keramik, Betonggjutning,

Skrivarkurser, Naturen i Astrid

Lindgrens barn doms trakter.

Välkommen med din ansökan!

För vidare upplysning; RING 0492-143 04/143 07

www.vimmerbyfolkhogskola.se • vfhs@ltkalmar.se

Samerna.2.12:Samerna3/05 2012-02-10 11.20 Sida 1

Foto: Lennart Jönsson

SÁMIJ

ÅHPADUSGUOVDÁSJ

SAMERNAS

UTBILDNINGSCENTRUM

Samernas utbildnings centrum 2012/13

• Duodji - Sameslöjdslinje

• Boazodoallu – Rennäringslinje

• Giella – Samiska Språkstudier

Ansökan senast 15 maj!

www.samernas.se • info@samernas.se

NR 2 2012 IMPULS 43


Posttidning B-Economique

RetuRadRess:

Impuls, Box 30083, 104 25 stockholm

Marit Paulsen: I Belgien

slaktas nio av tio lamm

utan bedövning. Man skär

halsen av dem när de är vid

fullt medvetande.

Vi är alla djur. Och vi har alla rätt

till ett värdigt liv – och en anständig

död! Det sistnämnda

förvägras dock många kor, kalvar

och lamm på många andra

håll i Europa i dag.

Låt mig ta Belgien som exempel. Där

slaktas nio av tio lamm utan bedövning.

Man skär halsen av dem när de är vid fullt

medvetande. Och varför det? Inte

för att den muslimska eller judiska

kundkretsen är så stor, utan för att

det är mest effektivt för slakterierna.

Jag blir rent ut sagt heligt förbannad

när jag ser hur religiöst

motiverade undantag på detta sätt

tas till förevändning för att få utsätta

djuren för onödigt lidande. Detta

är kött som går på export, också till

Sverige! Och det riktigt otäcka är

att vi i dag, med några få undantag,

inte vet hur omfattande detta är.

Det finns ingen tillförlitlig statistik att tillgå,

och man kan knappast vänta sig att den

europeiska slakteribranschen själva börjar

skylta med sitt oskick.

Jag har utsetts till Europaparlamentets

föredragande för EU:s nya djurskyddsstrategi

för åren 2012–2015. I det batteri av

åtgärder som planeras från EU-kommissionens

sida finns skärpta regler och riktlinjer

för skydd av djuren vid slakt. Dessa

är tänkta att presenteras först år 2014,

även om långt ifrån alla vill vänta så

marit paulsen

»I ett samhälle där vi inte längre

stenar otrogna kvinnor till döds

eller bestraffar självmordsförsök

med dödsstraff har jag svårt att

förstå att vi måste skära halsen av

våra djur utan bedövning.«

länge, men redan nu börjar debatten om

den rituella, obedövade slakten ta fart.

Ett exempel är att alltfler börjar kräva en

märkning av det kött som slaktats på detta

sätt, så att konsumenterna själva ska kunna

välja.

I stormens öga står jag. Som liberal och

demokrat så inser jag förstås att religionsfriheten

tillhör grunden i ett demokratiskt

samhälle. Samtidigt kan jag som privatperson

inte undgå att äcklas av bilderna

där djur slaktas vid fullt medvetande. I ett

samhälle där vi inte längre stenar otrogna

kvinnor till döds eller bestraffar självmordsförsök

med dödsstraff har jag svårt

att förstå att vi måste skära halsen av våra

djur utan bedövning. Bevisligen finns det

i Sverige rituella slaktmetoder där man

lyckats finna en mer modern lösning med

bedövning, samtidigt som de traditionella

elementen bevarats. Det borde fungera

även på andra håll, kan man tycka. Men det

som gör mig riktigt arg och ledsen,

det är att religionen tillåts bli en

täckmantel för djurplågeri, bara för

att vissa vill spara en slant.

Jag hoppas att Europaparlamentet

under våren på ett sakligt sätt vågar

ta tag i detta, för det krävs en öppen

debatt. Lösningen ligger nämligen

ytterst i öppenhet och insyn,

och i konsumentens informerade

val. I dagsläget skulle dock tyvärr

en märkning innebära att man ljuger

för konsumenterna. Vi vet ju

som sagt oftast inte hur lammet eller kossan

har slaktats. En livsmedelsmärkning

får inte baseras på gissningar och antaganden,

den måste vila på påståenden som kan

bevisas. Den överblicken saknas i dag när

det gäller våra djur. Jag förmodar att det

än en gång blir Europaparlamentet som får

dra en lans för skärpta kontroller och ökad

konsumentmakt i Europa. Jag ska i varje

fall göra vad jag kan. «

Marit Paulsen är EU-parlamentariker (FP)

och föredragande i djurskyddsfrågor.

More magazines by this user
Similar magazines