Bilaga S2 Protokoll samrådsmöten

pr04s 2009-06-09 

PROTOKOLL 

UPPRÄTTAT AV: 

Ingemar Stenbeck 

SAMRÅDSMÖTE FÖR NY 130 KV LEDNING ASKESLÄTT – VÄ TÖFTEDAL 

Mötesdatum: 2010-04-26 

Plats: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Vänersborgskontoret 

Deltagare: 

2010-05-05 

DATUM 

2010-05-05 

Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Helena Carling (Samhällsbyggnadsenheten), 

Linnea Bertilsson (Naturvårdsenheten), Ulf Gustavsson (Enheten för 

Skydd och Säkerhet), Christer Larsson (Vattenvårdsenheten) 

Munkedals kommun: Ewa Andersson, Ronny Larsson 

Färgelanda kommun: Jan Myren 

Tanums kommun: Ingvar Olofsson 

Dalslands miljökontor/ miljönämnd: Jan Sandell, Björn Hermansson, Elisabet 

Forsdahl 

Svenska Kraftnät (SvK): Jan Halvarson. Vectura: Frida Kumb 

Vattenfall Eldistribution AB: Inge Gustason, Erika Antonsson, Lars-Peter 

Henrysson 

Sweco: Jenny Wintzer, Tore Gunnarsson, Ingemar Stenbeck 

Distribution: Samtliga deltagare 

Jenny Wintzer (JW) öppnar mötet och deltagarna presenterar sig. JW inleder därefter en 

presentation över det aktuella projektet (presentationen bifogas). 

Inge Gustafson (IG) förklarar att projektets bakgrund är de förändringar i Vattenfalls regionnät i 

Bohuslän som krävs med anledning av förfrågningar om anslutning av sammanlagt 2200 MW 

vindkraft. Marken för stationsplaceringarna vid Askeslätt och Krokstad är inköpta av Vattenfall. 

JW beskriver de föreslagna ledningsstråken. Det längsgående stråket parallellt med SvK:s 

ledning är smalt då de planeras följa befintlig och planerad ny SVK ledning. Passagen förbi 

Bergeröd har dock utvidgats pga hänsyn till bebyggelse. Två alternativa stråk finns i söder för 

sträckan Askeslätt ut till SvK:s ledning. Stråkalternativen A och B bedöms vara likvärdiga. I norr 

finns tre möjliga stationslägen väster om Töftedal. Loviseholm, Rågmyren respektive 

Vassbotten. 

JW redogör för ledningens utförande med portalstolpar respektive enkelstolpar samt 

skogsgatans bredd. Skogsgatans bredd blir ca 4-6 meter smalare vid enkelstolpar än med 

portalstolpar. JW går igenom de övergripande miljökonsekvenserna, tillståndsfrågorna samt 

samrådsprocessen. Samrådskretsen kommer att vara bred från början, vilket gör att 

Länsstyrelsen BMP-beslut blir mindre avgörande. Två markägarmöten kommer att hållas 

1 (6)

pr04s 2009-06-09 

tillsammans med SvK i början av juni. JW avslutar med att gå igenom innehållet i MKB:n samt 

tidplanen för projektet. 

Jan Halvarson (JH) redogör översiktligt om projektet Sydvästlänken och hur den hänger 

samman med de nu planerade ledningsförstärkningarna i Bohuslän och Dalsland. 

Frågor och diskussion: 

Linnea Bertilsson (LB): Ledningsgatan förväntas bli 40-46 m för luftledningar men skulle bara 

bli ca 5 m vid markförlagd kabel. 

JH: För SvK:s likströmsledning finns möjligheten att växla mellan markkabel och luftledning. Vi 

har utifrån geologin kartlagd vilka områden som därför kan markförläggas. Andelen berg och 

tunt jordtäcke ökar från Småland/ Västergötland mot Bohuslän och Dalsland varför vi inte kan 

rekommendera kabel längs aktuell sträckning. 

Jan Sandell (JS): Det diskuteras utbyggnad av biogas i regionen. Vilka möjligheter finns att 

samförlägga dessa ledningar med t.ex. markkablar? 

IG: Det finns svårigheter med en samförläggning med anledning av säkerhetsaspekten. Man 

måste man kunna indikera fel utan störningar från andra ledningar. Beräkningar behöver göras 

för att se på vilket avstånd ledningarna måste ligga ifrån varandra. 

Helena Carling (HC): Hur kommer det sig att ni valt att placera transformatorstationen vid 

Askeslätt? 

IG: Det beror på de vindkraftsplaner som finns kring Askeslätt. Beräkningar har gjorts för den 

bästa anslutningspunkten i området. Därefter har vi undersökt lämpliga platser inom ca 500 

meters radie. 

Ronny Larsson (RL): Stråkalternativen ut från Askeslätt går delvis igenom ett planerat 

vindkraftsområde av Rabbalshede kraft. Har ni fått deras underlag? 

JW: Ja. Vi har fått Munkedals vindbruksplan och vi har därför breddat området jämfört med ett 

ursprungligt förslag. 

IG: Vi utgår från ett minsta skyddsavstånd på 250 meter mellan luftledningen och 

vindkraftverken. 

RL: Har ni gjort någon viktning mellan de två alternativen? 

JW: Nej. Vi bedömer dem likvärdiga i nuläget. 

Erika Antonsson (ErA): Vi för en diskussion om lämplig anslutningspunkt med Rabbalshede 

utifrån deras verkspositioner. 

RL: Kommunen vill se den optimala lösningen på ledningen utifrån vindkraftsplanerna. 

2 (6) 

PROTOKOLL 

2010-05-05

pr04s 2009-06-09 

RL: Hur kommer Vattenfalls respektive SvK:s ledningar att placeras utifrån befintlig SvK 

ledning? 

JW/IG: Som standardfall planeras Vattenfalls ledning på västra sidan och SvK:s på den östra 

sidan om nuvarande ledning. Men för vissa platser kan andra lösningar bli nödvändiga för att ta 

hänsyn till bebyggelsen. 

Ingvar Olofsson (IO): Hur kommer de elektromagnetiska fälten bli om vi får tre parallella 

ledningar? 

IG: Troligtvis kommer påverkan från Vattenfalls planerade ledning att bli liten. Den befintliga 400 

kV ledningen kommer att dominera magnetfältskurvan. SvK:s likströmsledning ger inga 

elektromagnetiska fält utan endast ett statiskt magnetfält. 

JW: Vi kommer att redovisa magnetfältskurvor för den planerade ledningen och, om det är 

aktuellt, magnetfält för närliggande hus. 

IO: Hur säkerställs att miljöaspekterna kommer med i tillståndsprövningen då denna prövas av 

Energimarknadsinspektionen utifrån ellagen? 

JW: Tillståndet prövas enligt ellagen men där miljöbalken används som bedömning av 

miljöaspekterna. Miljökonsekvensbeskrivningen är obligatorisk i ansökan. 

IO: Hur stort område behövs för transformatorststationerna och hur ser situation ut för stationen 

i norr? 

IG: Ytan som behövs för en station är ca 200 x 300 meter. Förutsättningarna för de möjliga 

stationslägena väster om Töftedal skiljer sig åt. För att bygga stationerna behövs bra vägar då 

det rör sig om tunga transporter. Vägens bredd behöver vara ca 5,5 m bred och kurvor ca 11 m 

bred. Till Loviseholm finns det relativt bra vägar att utnyttja idag. För Rågmyren och Vassbotten 

måste det till flera kilometer nya vägar. 

IG redovisar också vad de olika stationslägena sannolikt innebär för behov av tillkommande 

ledningar: 

- Loviseholm: Behov av ytterligare fyra ledningar ut åt nordost som i stor utsträckning kan 

följa befintliga vägar. 

- Rågmyren: Behov av ytterligare fyra parallellgående ledningar längs SvK.s ledning 

norrut till Vassbotten. 

- Vassbotten: Inga ytterligare luftledningar. 

HC: Det måste vara tydligt vad de olika alternativen innebär för andra konsekvenser för vägar 

och tillkommande ledningar. 

Ewa Andersson (EwA): Hur kommer vägdragningen att ske till Vassbotten? 

IG: Vectura kommer att undersöka vägarna under maj. 

HC: Vägfrågan kommer väl vara med i beslutsunderlaget? Eller är det ekonomin som styr? 

PROTOKOLL 

2010-05-05 

3 (6)

pr04s 2009-06-09 

IG: Vi måste i första hand komma överens med vindkraftsbolagen och markägarna när det 

gäller att hitta en lämplig stationsplacering. 

ErA: Vi måste kunna ansluta till 400 kV och 130 kV nätet på ett smidigt sätt. 

IO: Hur kommer vägen till Vassbotten ungefär se ut? 

IG: Troligtvis kommer vägen komma in från väster. 

Elisabet Forsdahl (EF): Den nya ledningsgatan med SvKs och Vattenfalls ledningar blir totalt 

103 meter. Hur blir det om alla ledningar grävs ned tillsammans istället? 

IG: Det går ej att samförlägga ledningarna p.g.a. säkerhetskraven. En markförläggning av 

Vattenfalls 130 kV ledning ger också problem i form av längre reparationstider. Om ett fel 

uppstår på en luftledning ser man felet direkt. Att upptäcka ett fel på en markförlagd ledning tar 

normalt 2 dygn och att reparera felet tar 5 dygn eller mer. För att upprätthålla driftsäkerheten 

krävs därför dubbla kabelförband. För att ersätta Vattenfalls luftledning med markkabel så skulle 

det behövas 18 kablar. 

JH: Det går ej att samförlägga likströms och växelströms ledningar. Kabel är heller inget 

realistiskt alternativ p.g.a. terrängförhållandena. 

HC: Om ingen ledning fanns idag, och ni skulle välja en ny ledningssträckning i orörd natur hur 

skulle det sett ut? 

IG: Vi har de facto en befintlig ledning. Genom att ansluta till den minskar vi det totala intrånget. 

IO: Hur ser ni på kompensationsåtgärder för skogsgatan, t.ex. att satsa på naturvårdsåtgärder i 

närområdet? 

Ingemar Stenbeck (IS): Vi har tagit hänsyn till utpekade naturintressen vid stråkplaneringen 

och kan inte se att det nuvarande förslaget påverkar några särskilt skyddsvärda områden. 

Naturmiljön i skogsgatan kommer att förändras men inte självklart till så mycket sämre. 

LB: Naturmiljön kommer att påverkas och bli artfattigare. 

Tore Gunnarsson (TG): Det finns studier från SvK att artrikedomen inte förändras nämnvärt av 

en skogsgata. 

JH: Ja, vi har tittat på den biologiska mångfalden. 

Christer Larsson (CL): Hur kommer MKB:erna mellan SvK och Vattenfall att samordnas? 

JH: Ansökningarna kommer att lämnas in med ca 1,5 års mellanrum. Var och en söker för sin 

verksamhet. Hänvisning i MKB:n kommer att ske till det andra projektet. 

HC: Om ni kommer att växla sida mellan SvK:s och Vattenfalls ledningar, hur kommer det gå 

till? 

4 (6) 

PROTOKOLL 

2010-05-05

pr04s 2009-06-09 

IG/TG: Vattenfall går under 400 kV ledningen. Avstånden mellan stolparna blir korta vid 

korsningspunkten. 

HC: Vi önskar stråkalternativen A och B som shapefiler. 

JW: Vi bifogar shapefilerna till dem som önskar. 

En mejllista togs fram på mötet. Shapefilerna samt ppt-presentationen skickas ut till dem på 

listan. 

CL: Varför är stråket bredare runt Krokstad? 

IG: Stationens placering är nu bestämd och förtjockningen behövs inte längre. Vattenfalls 

ledning placeras på västra sidan om den befintliga ledningen. 

CL: Påverkas några bostadshus där? 

IG: Nej. 

EF: Vilken är bredden på det parallellgående stråket? 

JW: 200 meter. 

RL: Vi får många frågor om ledningen. Vi känner att vi behöver mer underlag för att kunna ta 

ställning till de redovisade stråkalternativen. 

EwA: Ju klarare besked vi får om tänkta sträckningar ju bättre är det. 

IG: Vi måste ha stakningstillstånd för att kunna undersöka alternativen noggrannare då vi inte 

har rätt att beträda markerna för att planera för en ny ledning. Vi har därför svårt att vara mer 

exakt i nuläget. 

HC: I området runt Bergeröd vore det önskvärt om MKB:erna kunde samordnas. 

IG: Ja, vi måste här gemensamt komma fram till en lösning så att vi kan passera området på ett 

bra sätt. 

EwA: Vad de olika stationslösningarna i norr innebär för bl.a. vägar och anslutningsledningar 

behöver tydligare framgå. 

IG: Vi har många markägare längs med sträckningen som vi också måste ta hänsyn till i den 

fortsatta planeringen. 

JS: Hur ser det ut med anslutning till vindkraften som planeras i den östra delen av Dalsland. 

Kommer de att anslutas från väster. 

PROTOKOLL 

2010-05-05 

5 (6)

pr04s 2009-06-09 

ErA: Vattenfall planerar för en förstärkning i hela regionen. Kapacitetstaket för vindkraften är 

idag i det närmaste nådd. Förstärkningen är därför helt avgörande för vindkraftens möjlighet att 

utvecklas framöver. 

Mötet avslutas. 

Vid anteckningarna: 

Ingemar Stenbeck 

Bilaga: PowerPointbilder presenterade vid mötet. 

6 (6) 

PROTOKOLL 

2010-05-05

NY 130 KV LEDNING ASKESLÄTT – VÄ TÖFTEDAL 

SAMRÅDSMÖTE 26 APRIL 

MED LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 

MUNKEDALS, FÄRGELANDA, DALS-EDS OCH TANUMS KOMMUNER 


BAKGRUND OCH BEHOV 

Nytt 130 kV ledningsnät för anslutning av 

vindkraft i Dalsland, Bohuslän och 

Värmlandsnäs 

Tre nya stationer 

Sammankoppling till regionnät vid 

transformatorstationen vid Färlev 

Tre separata koncessionsansökningar 

NOLLALTERNATIV 

Vindkraftsproduktion ej ut på elnätet 

Miljökonsekvenser uteblir 

SVK - PROJEKT SYDVÄSTLÄNKEN 

NY 130 KV LEDNING 

ASKESLÄTT - VÄ TÖFTEDAL 

Översiktskarta 


DAGORDNING 

• Bakgrund och behov av ledningen 

Stråkförslag 

Identifierade intressen 

Tekniskt utförande 

Övergripande miljökonsekvenser 

Tillståndsfrågor och samrådsprocessen 

Tidplan 

Svenska Kraftnäts projekt SydVästlänken 

Frågor och diskussion 


LEDNINGSSTRÅK - METODIK 

Minimera miljöpåverkan 

- natur- och kulturmiljö 

- närboende 

- pågående markanvändning 

Inventering av berörda intressen – digitalt planeringsunderlag 

- Länsstyrelsen 

- Skogsstyrelsen 

- Riksantikvarieämbetet 

Parallellgång med befintliga ledningar - mest lämpliga lokaliseringen 

- SVKs 400 kV ledning 



Stråk söder



Stråk norr 


UTFÖRANDE ENKELSTOLPE 

Stålstolpe 

Höjd ca 22-24 m 

Avstånd mellan stolpar ca 250 m 


SKOGSGATA – NY STRÄCKNING 


UTFÖRANDE PORTALSTOLPE 

Träportalstolpar 

Höjd 16-18 m 

Avstånd mellan stolpar ca 200 m 


SKOGSGATA PORTALSTOLPE 

Ny sträckning ca 40 m 

Parallellgång befintlig 400 kV 

totalt 70/73 m 

idag 40/46 m 

breddning ca 30 m 

Parallellgång befintlig 400 kV + 320 kV likström 

totalt ca 103 m 

idag 40/46 m 

breddning ca 65 m 


SKOGSGATA – PARALLELLGÅNG


ÖVERGRIPANDE MILJÖKONSEKVENSER 

Påverkan på landskapsbild 

Intrång i pågående markanvändning 

Lokalt förändrade livsbetingelser för flora och fauna där ny skogsgata tas upp 

Eventuell påverkan för friluftslivet 

Buller och avgaser från maskiner samt eventuella markskador 

under byggnadsskedet 

Kartor med intressen bifogades mötets samrådsunderlag 

Miljökonsekvenser utreds och redovisas mer utförligt i kommande 

miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som bifogas ansökan om tillstånd 


SAMRÅDSPROCESSEN – enligt 6 kap Miljöbalken 

Samråd med 


- Kommuner 

- Övriga myndigheter och organisationer 

- Fastighetsägare 

- Övriga berörda 

Brev, annonsering, möten och personliga kontakter 

Preliminär samrådsredogörelse 

Beslut om betydande miljöpåverkan (BMP) 

Fullständig samrådsredogörelse i MKB 


TIDPLAN 

Stråksamråd april-juni 2010 

Sträckningsförslag klart augusti 2010 

Fältarbeten hösten 2010 

Koncessionsansökan oktober 2010 

Koncessionsbeslut april 2011 

Byggstart hösten 2011 

Byggnation klar 2012 


TILLSTÅNDSFRÅGOR 

Förundersökningstillstånd Fastighetsägare 

Nätkoncession för linje Energimarknadsinspektionen 

Ledningsrätt Lantmäterimyndigheten 

Strandskyddsdispens Kommunen 

Vattenverksamhet Länsstyrelsen 

Tillstånd enligt KML Länsstyrelsen 


MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 

Bifogas ansökan om linjekoncession 

6 kap MB 

Beskrivning av verksamheten (lokalisering, utformning, omfattning) 

Skadeförebyggande åtgärder 

Uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma inverkan på hälsa, miljö 

och hushållning med mark, vatten och andra resurser 

Alternativa lokaliseringar och utformningar 

Motiv till valt alternativ 

Nollalternativ 

Samrådsredogörelse 


FRÅGOR OCH DISKUSSION

pr04s 2009-06-09 

- 

PROTOKOLL 


Svante Skeppström 

SAMRÅDSMÖTE FÖR NY 130 KV LEDNING ASKESLÄTT- VÄ TÖFTEDAL 


Plats: Hotell Dalsland, Dals-Ed 

Deltagare i panelen: 

Deltagare som 

presenterade sig 

under mötet: 

- 

2010-07-08 

DATUM 

2010-07-08 

Vattenfall: Inge Gustafsson (projektansvarig), Karin Bäckman 

(nätjuridik), Lars-Peter Henrysson (nätjuridik), Magnus Myhrén 

(nätjuridik) 

Sweco: Jenny Wintzer (tillståndsfrågor), Thomas Ankersjö 

(uppdragsledare, tekniska frågor), Ronny Pettersson 

(ersättningsfrågor), Svante Skeppström (tillståndsfrågor) 

Birgit Jönsson, LRF, Leif Bengtsson, LRF Konsult juridiska byrån 

Protokollet redovisar frågor och svar avseende Vattenfalls planerade 130 kV ledning. Den 

presentation som visades under mötet redovisas som bilaga. De frågor som rör Svenska 

Kraftnäts planerade likströmsledning redovisas i separat protokoll upprättat av Svenska kraftnät. 

Mötesdeltagare (MD): Hur många vindkraftverk ska den planerade kraftledningen ansluta och 

hur långt från ledningen ligger de vindkraftverk som ska anslutas? 

Inge Gustafsson (IG): Totalt ska ca 1000 vindkraftverk anslutas. Jag känner inte till det exakta 

avståndet till de mest avlägsna verken. Det kan handla om ett avstånd om ca 10 mil. 

MD: Rabbalshede Kraft har nyligen uppfört 6 vindkraftverk och har projekterat ytterligare 6 verk. 

För de sistnämnda verken finns ingen kapacitet på befintliga kraftledningar för att ta emot 

strömmen. 

IG: De planerade vindkraftverken kommer att anslutas till den nya transformatorstationen vid 

Askeslätt. Den befintliga 40 kV ledningen öster om Askeslätt är i det närmaste fullbelagd men 

visar det sig att det finns kapacitet kvar så går det att ansluta till den. 

MD: Ledningsstråket enligt alternativ A kolliderar med Rabbalshede Krafts planer på vindkraft. 

Har kraftledningen högre prioritet än vindkraftverken så att den planerade ledningen kan stoppa 

vissa av de planerade verken. 

IG: Vattenfall strävar efter att anpassa kraftledningens sträckning inom stråket så att de 

planerade vindkraftverken inom ledningsstråket enligt alternativ A inte berörs. Det bör gå att 

komma fram med ledningen mellan vindkraftverken. Enligt Transportstyrelsen bör avståndet 

mellan vindkraftverk och kraftledning inte underskrida 250 m. 

MD: Kommer det behöva byggas ytterligare anslutningsledningar till den transformatorstation 

som uppförs väster om Töftedal? 

1 (2)

pr04s 2009-06-09 

Jenny Wintzer (JW) visar en kartbild med de tre alternativa stationslägena väster om Töftedal 

där även de anslutningsledningar redovisas som behöver byggas beroende på vilket 

stationsläge som väljs (se bilaga). 

Birgit Jönsson (BJ): Det kan alltså bli frågan om att fyra nya 130 kV ledningar behöver byggas 

parallellt med den befintliga 400 kV ledningen och Svenska Kraftnäts planerade 

likströmsledning. Kan ni förklara varför detta behövs? 

IG: För att kunna ta hand om den stora effekt som kommer att tillföras regionnätet i området så 

kommer vi att klippa upp två 130 kV ledningar som korsar den befintliga 400 kV ledningen vid 

stationsläget Tresticketjärn. Om stationslägena Rågmyren eller Loviseholm väljs så kommer det 

behöva byggas fyra st ny 130 kV ledningar, en in- och utledning från respektive 130 kV ledning 

som klipps upp till stationen. Väljs stationsläget Tresticketjärn så placeras stationen intill de 

båda 130 kV ledningarna som där klipps upp. Från den nya station som kommer att byggas 

väster om Töftedal så kommer vi alltså att kunna fördela effekten från vindkraften på tre 130 kV 

ledningar och en elmatning i slinga åstadkoms. De fyra nya 130 kV ledningarna kommer att 

uppföras i två parallella stålstolpar med två ledningar i varje stolpe. Skulle stationsläge 

Rågmyren väljas så uppförs ledningarna parallellt med befintlig 400 kV ledning medan ett 

stationsläge vid Loviseholm medför att de fyra ledningarna byggs längs med befintlig väg till 

tramsformatorstationen. 

MD: Kommer det att bli en ny prövning av tillståndet då det löper ut efter 40 år? 

JW: Ja. Det blir då en ny prövning där alla berörda för möjlighet att yttra sig. 

MD: Hur nära ledningen får man bygga hus? 

JW: Enligt starkströmsföreskrifterna får ingen byggnad uppföras närmare än 7 m från en 130 kV 

ledning. Kommunerna brukar dock inte bevilja bygglov för bostadshus närmare än 40-50 m från 

ledningen. 

MD: Vad är det för ändringar i intrångsersättningen i propositionen om ny expropriationslag? 

Ronny Larsson: Det blir högre ersättning. 

BJ: Enligt propositionen ska ersättningen utgöra 125 % av fastighetens marknadsvärde. Om ni 

vill ha hjälp i förhandlingen om ersättning kan vi hjälpa er att hitta ombud. 

Leif Bengtsson: Vi på LRF Konsult juridiska byrån kan hjälpa till med alla frågor som rör 

markintrång och ersättning. Våra ombudskostnader ersätts av Vattenfall. 





2 (2) 

PROTOKOLL 

2010-07-08


BAKGRUND OCH BEHOV 

• Förfrågningar - 2 200 MW vindkraft. 

• Vattenfall anslutningsplikt enl Ellagen 

3 kap 6-8 § 

ÖPPET SAMRÅDSMÖTE 

1 JUNI HEDEKAS 

• Nytt 130 kV ledningsnät för anslutning av 

vindkraft i Dalsland, Bohuslän och 

Värmlandsnäs. 

• Tre nya stationer 

• Sammankoppling till regionnät vid 

transformatorstationen vid Färlev. 

• Tre separata koncessionsansökningar. 

1 

3 

DAGORDNING 

1. Bakgrund och behov 

2. Ledningsstråk och utförande 

3. Miljökonsekvenser 

4. Tillståndsfrågor 

5. Ersättningsfrågor 

6. Tidplan 

7. Frågor och diskussion 

LEDNINGENS UTFÖRANDE 

Trädsäker luftledning 

• Snabb felavhjälpning 

• Möjlighet till snabba 

förändringar vid framtida 

behov 

• Skador på natur- och 

kulturvärden ej bestående 

• Terrängförhållanden 

2 

4 

1

LEDNINGSSTRÅK - METODIK 

Minimera miljöpåverkan 

• natur- och kulturmiljö 

• närboende 

• pågående markanvändning 

Inventering av berörda intressen – digitalt planeringsunderlag 

• Länsstyrelsen 

• Skogsstyrelsen 

• Riksantikvarieämbetet 

Parallellgång med befintliga ledningar – mest lämpliga lokaliseringen 

• SVKs 400 kV ledning 

STRÅK 

SÖDER 

5 

7 

ÖVERSIKT 

STRÅK 

NORR 

6 

8 

2

LEDNINGENS UTFÖRANDE - PORTALSTOLPE 

• Träportalstolpe 

• Höjd 16-18 m 

• Avstånd mellan stolpar 

ca 200 m 

MARKBEHOV – TRÄDSÄKER LEDNING 

9 

11 

LEDNINGENS UTFÖRANDE - ENKELSTOLPE 

• Stålstolpe 

• Höjd 22-24 m 

• Avstånd mellan stolpar ca 250 m 

MARKBEHOV – NY STRÄCKNING 

Portalstolpe - ca 40 m skogsgata 

Enkelstolpe – ca 35 m skogsgata 

10 

12 

3

MARKBEHOV – PARALLELLGÅNG BEFINTLIG 400 KV 

Portalstolpe – totalt 70/73 m skogsgata 

- idag 40/46 m 

- breddning ca 30 m 

Enkelstolpe – ca 5 m mindre skogsgata 

ERFORDERLIGA TILLSTÅND 

• Nätkoncession för linje Energimarknadsinspektionen 

• Förundersökningsmedgivande Fastighetsägare 

• Markupplåtelseavtal Fastighetsägare 

• Ledningsrätt Lantmäterimyndigheten 

13 

15 

MARKBEHOV – PARALLELLGÅNG 400 KV + 320 KV 

Portalstolpe – totalt ca 103 m skogsgata 

- idag 40/46 m 

- breddning ca 65 m 

Enkelstolpe – ca 5 m mindre skogsgata 

NÄTKONCESSION FÖR LINJE 

• Ger rätt att bygga och bibehålla ledningen 

• Handläggs av Energimarknadsinspektionen 

• Remitteras till alla som berörs av ledningen 

• Gäller normalt i 40 år 

• Behandlar inte markupplåtelsen 

• Ligger till grund för ansökan om ledningsrätt 

14 

16 

4

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - MKB 

• Bifogas ansökan om linjekoncession 

• 6 kap MB 

• Beskrivning av verksamheten (lokalisering, utformning, omfattning) 

• Alternativa lokaliseringar och utformningar 

• Motiv till valt alternativ 

• Nollalternativ 

• Skadeförebyggande åtgärder 

• Uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma inverkan på hälsa, miljö 

och hushållning med mark, vatten och andra resurser 

• Samrådsredogörelse 

SAMRÅDSPROCESSEN – ENLIGT MILJÖBALKENS 6 KAP 

• Samråd med 


- Kommuner 

- Övriga myndigheter och organisationer 

- Fastighetsägare 

- Övriga berörda 

• Brev, annonsering, möten och personliga kontakter 

• Preliminär samrådsredogörelse 

• Beslut om eventuell betydande miljöpåverkan (BMP) 

• Fullständig samrådsredogörelse i MKB 

17 

19 

ÖVERGRIPANDE MILJÖKONSEKVENSER 

• Påverkan på landskapsbild 

• Intrång i pågående markanvändning 

• Lokalt förändrade livsbetingelser för flora och fauna där 

ny skogsgata tas upp 

• Eventuell påverkan på kulturmiljön och friluftslivet 

• Elektriska och magnetiska fält 

• Buller och avgaser från maskiner samt eventuella 

markskador under anläggningstiden 

Miljökonsekvenser utreds och redovisas i kommande 

miljökonsekvensbeskrivning som bifogas ansökan om tillstånd 

FÖRUNDERSÖKNINGSMEDGIVANDE 

• Tillträde till mark för förundersökningsarbeten 

• Innebär ej medgivande till ledningsbyggnation 

• Stakning, siktröjning 

• Markundersökningar 

• Tillfälliga skador ersätts 

• Utskick augusti 2010 

• Start hösten 2010 

18 

20 

5

MARKUPPLÅTELSEAVTAL 

• Upplåtelse av mark för ledningen – frivillig ÖK 

• Reglerar ledningsägarens och markägarens 

rättigheter och skyldigheter 

• Ligger till grund för ledningsrätt 

ERSÄTTNING VID FRAMDRAGNING AV NY LEDNING 

• Fastighetens minskade marknadsvärde 

• Ersätts för all framtid vid ett tillfälle (undantaget kantträd som växer upp) 

• Ersättning för tillfällig skada 

- Vid staknings- och markundersökningsarbeten 

- Under byggnadstiden 

- Vid underhållsåtgärder etc. 

- Ersätts vid skadetillfället 

21 

23 

LEDNINGSRÄTT 

• Tryggar rätten att bygga och bibehålla ledningen i all 

framtid på berörda fastigheter 

• Gäller även om fastigheten byter ägare eller om 

fastighetsindelningen ändras 

• Reglerar ersättningsfrågorna om ingen frivillig ÖK görs 

• Handläggs av Lantmäterimyndigheten 

ÄNDRING AV EXPROPRIATIONSLAGEN 

• Regeringen har lagt en proposition 

• Om den antas av riksdag ändras expropriationslagen den 1 augusti i år 

• Oklart hur tillämpningen blir 

• Vi kommer att följa utvecklingen 

22 

24 

6

SKOGSNORMEN 

Ny norm togs fram 2009 av lantmäteriet 

Mer anpassad till dagens skogtillstånd 

Ger i flertalet fall högre ersättning än tidigare norm 

TIDPLAN 

• Stråksamråd april-juni 2010 

• Sträckningsförslag klart augusti 2010 

• Fältarbeten hösten 2010 

• Koncessionsansökan oktober 2010 

• Koncessionsbeslut april 2011 

• Byggstart hösten 2011 

• Byggnation klar 2012 

25 

27 

ÅKERNORMEN 

Åkerstolpar ersätts enligt 1974 års åkernorm 

Justerad 2007 till dagens brukningssystem, medförde 

något högre ersättning 

Uppräknas med index 

FRÅGOR & DISKUSSION 

26 

28 

7

Stationsläge Rågmyren 

Stationsläge Loviseholm 

29 30 

31 

Stationsläge Tresticketjärn 

32 

8

pr04s 2009-06-09 

- 

PROTOKOLL 



SAMRÅDSMÖTE FÖR NY 130 KV LEDNING ASKESLÄTT- VÄ TÖFTEDAL 


Plats: Hedekas Bygdegård, Hedekas 

Deltagare i panelen: 

Deltagare som 

presenterade sig 

under mötet: 

- 

2010-07-08 

DATUM 

2010-07-08 

Vattenfall: Inge Gustafsson (projektansvarig), Erika Antonsson (ansvarig 

för anslutning av vindkraft till elnätet), Karin Bäckman (nätjuridik), Lars- 

Peter Henrysson (nätjuridik) 

Sweco: Jenny Wintzer (tillståndsfrågor), Thomas Ankersjö 

(uppdragsledare, tekniska frågor), Ronny Pettersson (ersättningsfrågor), 

Svante Skeppström (tillståndsfrågor) 

Birgit Jönsson, LRF, Margareta Holmquist-Kindberg, LRF Konsult juridiska 

byrån 

Protokollet redovisar frågor och svar avseende Vattenfalls planerade 130 kV ledning. Den 

presentation som visades under mötet redovisas som bilaga. De frågor som rör Svenska 

Kraftnäts planerade likströmsledning redovisas i separat protokoll upprättat av Svenska kraftnät. 

Mötesdeltagare (MD): Finns det ingen alternativ sträckning till att bygga ledningen längs med 

den befintliga 400 kV ledningen? 

Inge Gustafsson (IG): Det går inte att motivera att dra en ledning i en ny sträckning då det blir 

ett större intrång med en bredare skogsgata jämför med om vi håller oss till 400 kV ledningen 

och breddar den befintliga skogsgatan. 

MD: Finns det ett kabelalternativ? 

Inge Gustafsson (IG): Vi har inte tagit fram något kabelalternativ eftersom en kabel inte klarar 

kraven på driftsäkerhet. Att felsöka en kabel och reparera felet tar betydligt längre tid än för en 

kabel. Terrängförhållandena i Bohuslän med mycket kalt berg är också mycket olämpligt för 

kabel. Ett fel på en luftledning kan identifieras genom att flyga helikopter över ledningen. Att 

hitta en skadad kabel i m under marken är någonting helt annat. 

Jenny Wintzer (JW): Av de två alternativa ledningsstråk, alternativ A och B, som förbinder 

transformatorstationen vid Askeslätt med den befintliga 400 kV ledningen förordar 

Länsstyrelsen och Munkedals kommun alternativ A. Vid Bergeröd är det trångt mellan den 

befintliga 400 kV ledningen och närliggande bostadshus. Där utreder vi därför ett bredare 

område för att hitta en lämplig ledningssträckning. 

MD: Underlättar det för Vattenfall om Svenska Kraftnät väljer en annan sträckning för sin 

ledning? 

IG: Vi berörs inte av Svenska Kraftnäts ledning. I vår planering måste vi utgå från att Svenska 

Kraftnäts ledning kommer att byggas parallellt med befintlig 400 kV ledning. 

1 (4)

pr04s 2009-06-09 

MD: Är det lättare för Vattenfalls ledning jämfört med Svenska Kraftnäts Likströmsledning att 

byta sida om den befintliga 400 kV ledningen? 

IG: Det är lättare att byta sida med 130 kV ledningen men vi får inte bygga in likströmsledningen 

i mitten. 

MD: På mötet igår talade ni om att det kan behöva uppföras fyra ny 130 kV ledningar parallellt 

med den befintliga 400 kV ledningen. Hur är det med den saken? 

JW visar en kartbild med de tre alternativa stationslägena väster om Töftedal där även de 

anslutningsledningar redovisas som behöver byggas beroende på vilket stationsläge som väljs 

(se bilaga). 

JW: Valet av stationsläge får olika konsekvenser för ledningsutbyggnaden närmast stationen. 

En station vid Loviseholm medför att fyra nya 130 kV ledningar behöver byggas mellan 

stationen och två befintliga 130 kV ledningar som sträcker sig vinkelrätt mot 400 kV ledningen. 

Dessa båda ledningar uppförs då med två parallella stålstolpar med två ledningar i varje stolpe. 

Ledningssträckningen följer vägen österut från transformatorstationen. Skogsgatans totala 

bredd blir 55 m. Om stationsläget vid Rågmyren väljs så uppförs de fyra nya 130 kV ledningarna 

parallellt med befintlig 400 kV ledning från stationen och norrut till de korsande 130 kV 

ledningarna. Ett val av stationsläge Tresticketjärn innebär att stationen uppförs i anslutning till 

befintliga 130 kV ledningar. 

MD: Blir det samma avstånd mellan stolparna på den nya ledningen jämfört med den befintliga 

400 kV? (frågan ställs i anslutning till att bilden ”Tekniskt utförande” visas, se bilaga). 

IG: Det blir kortare avstånd mellan stolparna på den nya 130 kV ledningen jämfört med befintlig 

400 kV ledning som har ett avstånd om 300-350 m mellan stolparna. Avståndet mellan 

stolparna på den nya 130 kV ledningen blir 180-200 m. 

MD: Går det att neka på förfrågan om förundersökningsmedgivande? (frågan ställs i anslutning 

till att bilden ”Tillstånd” visas, se bilaga). 

JW: Om vi inte erhåller förundersökningsmedgivande kan vi söka tillstånd till förundersökning 

hos Länsstyrelsen. För er som har speciella önskemål på anpassning av utformningen vill vi 

betona att det är viktigt för oss att få in förundersökningsmedgivanden så att vi kan komma ut i 

terrängen och se vilka möjligheter som finns att tillgodose önskemålen. 

MD: Gäller markupplåtelseavtalen för all framtid? (frågan ställs i anslutning till att bilden 

”Tillstånd” visas, se bilaga). 

JW: Ja. 

MD: Vem eller vilka på Munkedals kommun har ni haft kontakt med? (frågan ställs i anslutning 

till att bilden ”Samrådsprocessen” visas, se bilaga). 

Svante Skeppström: Ronny Larsson och Ewa Andersson. 

MD: Vem bedömer skadornas värde? (frågan ställs i anslutning till att bilden 

”Förundersökningsmedgivande” visas, se bilaga). 

JW: Vattenfall och deras konsulter har personal som kan sköta värderingen. 

MD: Bekostar ni även juridisk konsultation i dessa frågor för de markägare som så önskar? 

2 (4) 

PROTOKOLL 

2010-07-08

pr04s 2009-06-09 

IG: Ja, vi följer här samma rutin som Svenska Kraftnät. Vi står för rimliga kostnader för juridisk 

konsultation av ett ombud som har rätt kompetens att hantera. 

MD: Finns möjligheten att säga nej till ledningen? 

JW: Genom att söka ledningsrätt får Vattenfall rätt att bygga ledningen även på de fastigheter 

där markupplåtelseavtal inte kunnat tecknas. För att få ledningsrätt krävs dock koncession. 

MD: Det är alltså meningslöst att säga nej. Om vi blir tillräckligt många som säger nej blir det 

kanske för dyrt och besvärligt att bygga ledningen så att Vattenfall ändå väljer ett 

kabelalternativ. 

MD: (kommentar till ovanstående) Ökade kostnader för ledningen kommer att läggas på 

vindkraftsexploatörerna, inte Vattenfall. 

Birgit Jönsson (BJ): LRF kommer att kalla till markägarmöten kopplade till det aktuella 

projektet. 

MD: Ersätts fastigheter bredvid för minskat värde? (Frågan ställs i anslutning till att bilden 

”Ersättning vid framdragning av ny ledning” visas, se bilaga). 

Ronny Pettersson (RP): Ersättning betalas endast till den fastighet som berörs av ledningen. 

Margareta Holmquist-Kindberg: Om en fastighet påverkas utan att den direkt berörs av 

ledningen, exempelvis om ett bostadshus värde minskar då en ny ledning byggs intill, kan det 

finnas en möjlighet att få ersättning för miljöskada enligt reglerna i miljöbalken. Det är dock inte 

självklart att ledningsägaren betalar ut en sådan ersättning. Hör av er till mig om ni tror att det 

här kan vara aktuellt för er. 

MD: Vad innebär den ändring av expropriationslagen som är på gång? 

RP: Grovt räknat så innebär den att ersättningen höjs med 25 %. 

BJ: Det fanns tidigare ett förslag på en årlig ersättning för intrånget istället för en 

engångsersättning. Om det förslaget hade gått igenom så hade antagligen det medfört att en 

annan typ av ledningar hade byggts. 

MD: När ska ni gräva ned lokalnätet? Det finns ju löften om att det ska grävas ned men det har 

inte skett här. Är dessa ledningar ni nu planerar för vindkraften högre prioriterade? 

IG: Vi arbetar hela tiden med att gräva ned lokalnätet. Anslutningen av vindkraften till elnätet är 

en annan sak som vi också måste hantera. 

MD: Varför kan ni inte gräva ned anslutningsledningarna till vindkraften också? 

IG: Vi tar inte kostnaderna för anslutningsledningarna till vindkraften, det bekostas av 

vindkraftsexploatörerna. Att markförlägga den aktuella ledningen skulle bli mycket dyrt då den 

måste klara att överföra så mycket som 2200 MW. Det motsvarar två block i Ringhals. För att 

kunna fördela den kraften ut på nätet måste ledningarna byggas i en slinga. Markförlagda 

kablar klara inte att hantera det. Dessutom kan blixtnedslag orsaka ett kabelfel som orsakar ett 

avbrott på två till tre veckor. Ett sådant långt driftavbrott kan inte accepteras. 

PROTOKOLL 

2010-07-08 

3 (4)

pr04s 2009-06-09 

BJ: Hur vanligt är det med åsknedslag som orsakar driftstörningar? Finns det statistik på det? 

IG: Det händer flera gånger varje sommar. När det blir ett fel på en luftledning går det snabbt att 

lokalisera felet genom överflygning med helikopter och att det går även snabbt att reparera. Att 

däremot lokalisera att centimeterstor skada på en fyra mil lång kabel som ligger en meter under 

markytan är mycket mer komplicerat. Reparationen av en sådan skada är dessutom ett mycket 

tidskrävande hantverk som inte många klarar av. 

MD: Var har ni anslutit de sex nya vindkraftverk öster om Hedekas som nyligen har tagits i drift? 

Erika Antonsson (EA): Dessa vindkraftverk var de sista som kunde anslutas till den befintliga 

40 kV ledningen mellan Hedekas och Färlev. Sedan är det fullt i ledningsnätet. Den aktuella 

förstärkningen av regionnätet hänger ihop med Munkedals kommuns vindbruksplan som anger 

hur mycket vindkraft som kan byggas i kommunen. 

MD: Det ligger ju kablar i marken från vindkraftverken. Varför kan ni då inte bygga den nya 130 

kV ledningen som kabel? 

EA: De kablar som går från respektive vindkraftverk är 12 kV kablar. De är mycket mindre än 

130 kV kablar och de har inte så stor överföringskapacitet. De går bara en kort sträcka från de 

enskilda verken till en transformator varifrån strömmen matas ut på det regionala ledningsnätet. 

MD: Kan man inte gräva ned flera mindre kablar istället för en stor? 

EA: Det är inte tekniskt genomförbart då det skulle innebära stora effektförluster i kablarna och 

dessutom skulle ledningsgatorna för alla parallella kablar blir orimligt breda. Vi måste ha en 

större transportväg för elen. Med den aktuella ledningen fördubblas överföringskapaciteten i 

hela regionen. 

MD: Om 20 år behöver ni väl bygga ännu mer ledningar för att ansluta ytterligare vindkraft som 

då byggts. 

EA: Den aktuella ledningen måste vi bygga omgående för att kunna ansluta den vindkraft som i 

dagsläget är planerad i regionen. 

MD: Kan vi få tillgång till materialet ni presenterar här? 

JW: Ja, vi kan skicka det till de som så önskar. 





4 (4) 

PROTOKOLL 

2010-07-08

Bilaga S2 Protokoll samrådsmöten - Munkedals kommun

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Bilaga S2 Protokoll samrådsmöten - Munkedals kommun

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?