Mindre kemikalier på våra skogsplantor - SCA

Älgen – en skogsmarodör
Älgen håller på att bli en riktig skogsmarodör. Om älgskadorna fortsätter på dagens
nivå under längre tid kommer mer än var tredje rotstock i framtiden att klassas ner
från timmer till massaved. Markägarnas intäkt vid avverkning av tall kommer att
minska med drygt 40 procent.
6
Det visar en undersökning gjord av
Lars Jonsson, utvecklingschef vid SCA
Norrbottens Skogsförvaltning. Han
applicerade forskningsstiftelsen Skogforsks
försök på avverkningsnivåerna i
Norrbottens län. Älgskadorna är enligt
både Riksskogstaxeringen och Skogsstyrelsens
älgbetesinventering (ÄBIN)
ungefär lika stora i hela Norrland.
Därmed ger hans beräkning en bild
som är relevant för hela Norrland (se
tabell nästa sida).
– Siffrorna är teoretiska beräkningar,
men ger ändå en bild av konsekvenserna
om vi inte får ner skadorna,
säger Lars Jonsson.
2 procent acceptabelt
Under vintern håller älgarna ofta till i
flockar på områden med ung tallskog,
1-4 meter hög. Där betar de toppskotten,
gör barkgnag och
knäcker stammar. Det
innebär att rotstocken
vid avverkning måste
klassas ner från sågtimmer
till massaved.
Granen uppvisar
betydligt mindre
skador.
Skogsbruket har accepterat två procent
färska älgskador varje år på huvudstammarna
som en rimlig nivå. I dag
ligger nivån på 7-8 procent av huvudstammarna
i Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens
län. Skadorna varierar mycket kraftigt
mellan olika områden och olika år.
I de värst utsatta områdena, som
Tärna-Stensele allmänningsskogar i
Västerbotten, har cirka 34 procent av
barrhuvudstammarna färska skador
och efter flera års älgbetning är 75-80
procent av huvudstammarna skadade
eller döda. Det kommer enligt skogsvårdslagen
att kräva återbeskogning
som kostar allmänningen cirka 3,5
miljoner kronor.
Skräckområden vid kusten
I Västernorrland-Jämtland inventerades
enbart Ångermanland på grund av
resursbrist hos Skogsstyrelsen. I kustområdet
var de genomsnittliga färska
skadorna på huvudstammarna elva
procent, medan de genomsnittliga skadorna
längre in i landet var fyra procent.
– Vi har en del skräckområden vid
Höga kusten, säger Anette Arvidsson,
ÄBIN-ansvarig vid Skogsstyrelsen
region Mitt (bl a Jämtland-Västernorrland).
Men det är inte bara älgen som orsakar
skador på ungskogen. Knäcke sjuka
kan ge stora skador vissa år. I många fall
går det inte att avgöra skadeorsaken.
Som älgskador klassas endast skador
som med säkerhet är förorsakade av
älgen.
35-40 procent oskadade
– Går man på Riksskogstaxeringens
resultat så är läget ungefär följande för
tallskog i Norrland. Cirka 7-8 procent
har färska betesskador, 35-40 procent
har gamla betesskador, ca 15 procent
är skadade av annan orsak och 35-40
procent av huvudstammarna är oskadade,
säger Heine Krekula, skogsskötselspecialist
och ÄBIN-ansvarig
för Skogsstyrelsen region Nord (Norrbotten-Västerbotten).
Den stora älgstammen är på väg att
ge mycket allvarliga konsekvenser för
Norrlands viktigaste näring – skogsnäringen.
– Om man kunde förmå älgjägarna
att skjuta minst lika många kalvar som
vuxna djur och öka avskjutningen av
älgko så skulle det vara en bra början,
säger Heine Krekula.
TexT: Lars Pekka
FoTo: oLa kårén
Fotnot: Huvudstam = stam som blir kvar efter
röjning och som blir timmer eller massaved.