1976 nr 40.pdf - BADA - Högskolan i Borås

ib/l%ogrc '-. rid ]bi- - iotbke-

NAGXA BIOGR.BFISR~' DATA
Alistair MacLean är en av de verkligt stora bestsellerförfattarna.
I Sverige ligger hzns upplagesiffror för närvarande nellan 20.000
och 60.000 exemplar. D% han hittills har publicerat 19 stycken
.aventyrsromaner, samtliga översatta till svenska, slculle vid en
genomsnittlig försaljning i Sverige p% 35.000 exemplar per bok,
ca 650.000 böcker ha sKlts. Vart att notera ar att varje upplaga
tycks ligga på 15.000 exemplar, vilket säger nagot om förlagets
( Forum ) f örvantningar om f örsal jningen.
MacLean föddes 1922 i Glasgow, men vaxte upp i en liten by i de
Skotska Högländerna, dar hans far var kyrkoherde. Från 1937 till
1941,studerade han i Giasgow och därefter vidtog krigstjänstgöring
som officer i flottan till krigsslutet. Prån denna tid hämtade .han
sedan sina motiv till en msngd av sina böcker, främst HNS Ulysses,
Kanonerna p2 Navarone och Sista båt från Singapor. Efter kriget
arbetad; TbcLean som lärare, men agr The Glasgom Berald 1955 utlyste
en novellpristävling skrev han en novell som vann första yris.
Collins förlag bad honom skriva en roman, vilket snabbt var gjort,
Redan sanma &r kom HIS Ulysses ut och blev en omedelbar succé. I
England saldes den under de första sex manaderna i 250.000 exernp-
lar. Därefter har FlacLean regelSundet skrivit en ronan om aret,
förutom ett uppehall nellan 1963 och 1966. Han säger sjalv att han
arbetar ned normal arbetstid fyra aånader per %r, därefter ar han
ledig. Tilläggas kan att han numera ar bosatt i Schweiz.

Inledning
De 19 böcker som hittills her publicerats av Alistair IJacLean bru-
kar oftast karaktäriseras som thrillers. Med det avser man i all-
mäihet en blandning av vald, sex och politik i ett halsbrytande
tempo. Kvantiteterna kan varieras men bör finnas dar. MacLean utl
gsr dock ett undantag. Det ka,raktäristiska för honom i jämförelse
m,d J ' genrerns övriga författare, är att hans inslag av sex är obe-
J
fintliga och v9ldet pch politiken ar av obetyaligt slag. Visst
siar folk ihjäl varandra, men enbart för att ta bort ett hinser,
inte för blodets eller de trasiga lemarnas skull, Visst före-
kbmrner kvinnor, men de ar bara n5gra f& och dem gifter man sig i
allmänhet .ned. Politiken är som den är, det &r ingenting att mata
om. qad kan böckernas-personer göra at den? Böckerna gar istallet
ut pil att ett svart eller så go$t som oxöjligt uppdrag skall ut-
föras, det är mycket brattom och allt sker i e tt valdsamt tempo.
Det Zr tenpot i böckerna som överskuggar allt, intrigen kan ofta
vara svAr att begripa, men det är inte det son är det viktigá,vad
son betyder nagot ar "the action".
Trots att man kan karaktärisera MacLean som en typisk actionför-
fattare med förhallandevis sm& doser av v&ld, sex och nolitik ar
det tydligt att hans berättelser har förändrats genom åren. För
att komna %t denna förändring kan man jämföra negra böcker fran
olika tidpunkter i hans produktion.
1. HFIIS Ulysses är MacLeans första bok, utgiven 1955. Boken handlar
om d ~ latta n kryssaren Ulysses under en konvojfärd över ishavet
till ?,lurmansk, under andra världskriget. Berättelsen börjar ned en
epilog, dar det franggr att besättningen har gjort ett myteri, som
slagits ned och de kommenderas %ter ut på. konvojfsrd. Stämningen
beskrivs för en amiral =G; fartygslakaren Srookes :"De senasle 100
dagarna har komit bzgaren att rinna över, sir - ovanpA de före-
gaende m2naderna, ?OO.dar av det ren2 helvetet och inte en enda

timmes 1and.permission. I hamn bara tv5 g%nger - för att ta ombord
ammunition. All olja och isroviaxit tas friin hangarfzrtpgeli t511
sjöss. Och var enda dag ar en evighet av köld och hunger och fara
och lidande. I Guds namn, utropade Brookes, vi är andå inte mas-
kiner.
Amiraliteten ger sig inte, utan Ulysses far g% ut p& sin botgorings-
tur. Botgöringen ar ett tema som ocks% Aterkommer som drivkraft för
besattningsmedlemmarna,,t ex den store, tyste och enormt starke el-
daren Petersen. Denne har under myteriet dödat sn marinsoldat och
ger nu sitt liv som bot, genom att stänga en vattentätningslucka p%
det enda satt som g%r - inifrh. Darmed g3,r han not en oundviklig
död. Resan är sdledes bade en kollelrtiv och en individuell botgö-
ring. Denna samhöriqhet mellan fartygets och besattningsmedlexmarnas
öde betonas standigt. De hör ihop, de gör sin plikt. Utan att ha n&-
got emot tyskarna slass de, för det ar vad de mbste g~ra. Tör att
skydda konvojen och sig sjalv försöker Ulysses förgöra fienden nar-
I belst,han dyker upp. Och dyker upp gör han ständigt, hade p&, ?1n3er
t
och över havsytan. De enda tillfäilen d% Ulgsses oen hennes konvoj
inte utsatts för tyska anfall ar när vädret ar för daligt, t ex
under krigets värsta storm. Konvojen decimeras ständigt, men fort-
sätter and%. Den förutnämnda samhörigheten mellan fartyget och dess
besättning manifesteras slutligen genom att den starkt decfnerade,
skadade och fullständigt uttröttade besättningen tillsanim~ns med
det sönderskjutna plåtskrovet g%r under.
magra Övermänniskor finns inte p& fartyget. Alla gör vad som skall
göras, utom underlöjtant Carslake, me2 han var: en av de värsta
biprodukter det engelska public school-systemef frambringat. Tafäng,
mallig, ohövlig och illa uypfostrnd, En komplett &snaen Manskapet
framställs som en grupp skickliga yrkesman, som utför ett genensamt
uppdrag och aldrig l%ter detta äventyras av personliga tvivel och
problem. Xaturligtvis finns inte oQ.gra kvicnor ombord ach nan talar
ytterst sailan om dem,
MacLean använder en de tal j beskrivande teknik, b&ds nar det galler
ting och människor, Som exempel kan nganas beskrivningen slv fartygs-
chefen Valery: " Kan protestesade inte d& h m kande Turriers arm
under sin och tog emot hjiilp d& han gick nsdför den branta lejdaren.

Gamle Sokmtes hade sagt honom hundratals g&nger att han bar hela
fartyget p% sin rygg. Han kunde nu kanna hur tungt det var, vart-.
enda gram var en krossande börda." Som jämförelse kan anföras skild-
ringen av Ulysses under en storm, " Den stora vågen kastade upp för-
stäven, tryckte Ulysses lang% över mat styrbord och passerade sedan
under dec. Ulysses vacklade p5 krönet, korkckruvaäe vansinnigt ned-
för andra sida-n med de ist~rnga masterna svgngande i väldiga b%ger
nedan hon rul-lade.
2. 1967 gav MacLean ut sin tolfte bok Örnnästet. Detta ar ocksa
namnet p5 ett slott som ligger p$ en bergstopp i sydtyska alperna.
Boken ar i tiden förlagd till vintern 1944. Örnnästet anvands till
Gestapohögkvarter och en engelsk general sitter fange dar, 3n grup?
engelska agenter far till uppdrag att befria honom. Tidigt i boken
far man veta att generalen inte er general-, utan en skådespelare
som swelar general, men det vet, förutom läsaren, endast major
Smith. Vad aktionen ist5llet g%r ut p& är ett avslöja tyska spioner
i England. Tyskarna tror att major Smith ar en dubbelagent, d v s
att han latsas spionera n& tyskarna för engelsnannens rakning, I
själva verket spionerar han p% engelsm9nne1-1 för tyslfarrgn. De ar
emellertid felunderrattade - major Smith är trippel-agent. Pyra
av de engelska agenterna ar i sjalva verlzet tys'-ar, men de vet inte
att deras chef vid Secret Service oc!rs& ar tysk agent, Alla t71rerna
p% major Smiths vag till absolut kunskap 3.r således svara att Iöljz.
Men samtidigt som boken handlar om avslöjanden, ungefär som en van-
lig deckare, utförs ett mycket handfast arbete. Agenterna landar
med fallskärm p% 7eissnitze och man tar sig ned till byn. Dar Iion-
taktar de den engelsita agenten men blir tilliångata.gna. De lyckas
dock befria sig, håller p8 att bli fasttagna ännu en &ng, men nu
klarar iie sig genom att tända eld p& järnvägsstationen. De tar sig
s~.ixt~.igen upp till Orrnastot ovan73 en linbaneltorg och -itf?r sitt
uppdrag, Till sist tzr de sig hem till Yngl-and genom att först s5.tta
eld p& slottet och dareft~r köra alpbuss i rasqnde fart till ett
flygf alt, dar de blir h5.mtade av ett f3.ygpla.n. De som klarzr av allt
det har och sn hel del till ar najor Smith och korpral Schaffer.
Konstigt nog I&r man dock aldrig något direkt intryck av att de skul-
le vara cvornatlxrliga. Snarare blir in",rycket att Smith och Schaffer
ar skickliga yr?eesrn'+n, scn inte gRrna gör nagra gisstag och som ar
bara anbngen ~!iickligsre än Uyskarna. In:

nar det iir nödvandigt. Gestapos försvarsnetoder Sr visserligen 28
gränsen till det otillatna, neri anses vara mycket rationella. fra
kvinnor finns med i berättelsen* De gör vad männen säger till dem
och gör det ratt. Major Smith och korpral Schaffer gifter sig se-
dan med varsin, efter en kyss p% sista sidan,
3. 1973 utkom IIacLeans 17:e bok Pull fart mot döden. Huvudpersonen
i berättelsen, Johnny Harlow ar världens bästa racerförare. Ban
blir inblandad i en dödsolycka och alla lägger skulden p2 honom.
Hans anseende blir allt sanire d5 han börjar bryta loppen, sam-
tidigt son han av allt att döma missbrulkar alkohol, Men i själva
verket ar han fortfarande absolutist och dessutom hade han ingen
skuld till olyckan, Det ar istället mycket medvetet han förstör
sitt rykte. Han är ngmligen engagerad, som agent med fria händer,
vid Interpol. Vad han slutligen avslöjar ar vadslagningsfusk, kid-
napping och herointillverkning. Johnny Barlows arbetsnetoder ar gans-
ka ordinära, Han fotograferar i lönndom och lanar huvudnycklar på
hotellen genom att charma den kvinnliga portieren. Det enda son ar
extra med honom är att han är världens snabbaste bilförare med yt- .
terst snabba sefexer och en välordnad hjärna, Men han skiljer sig
inte kvalitativt fran vanliga människor, Han ar bara en skötsam och
skicklig yrkesnan, som utför ett uppdrag p5 sidan om, Den miljö som
boken utspelar sig i ar den turnerande racervärl6ens. En helg i
Italien, nästa i Sngland o s v, Skildringen av denna tillvaro ar
dock inte särskilt glamorös. Nan äter vanliga middagar och bor på,
ordinära hotell. Den enda kvinna som förekomner i handlingen 3.r
Johhny Harlows flickvän, Hon är chefens dotter och ger Johnny Har-
low en kram och en kyss i slutet av boken och sedan beslutar de att
gifta sig.
Av referaten framgår att mycket ar sig likt i 1,IacLeans produktion's
Den oavbrutna handlingen ar kanske get mest framträdande, men även
den konventionella synen p& kvinnan, 6ar det galler själva intrigen
tycks den första boken HMS Ulysses vara den enklaste; en konvojfärd
ned attacker från tyskarna i förening med ett vidrigt klimato Även i
de tv& böcker som följer p& Ulysses, Kanonerna på'~avarone och Sista
b%t fran Singapor, ar intrigen lättfattlig. Alla tre böckerna hand-
lar om resor i olika form, dar resan är det primara i berättelsen.
*,v referaten av Örnnästet och Full fart mot döden Isarngar att in-

tyagerna i de senare böckerna ofta kan vara mycket komplicerade.
Fran att ha varit rena procedurberattelser komplicerar Mackan
numera handlingarna med ett deckarpussel som ofta är s% invecklat
att det blir obegripligt för lasaren, Ett annat drag, som vuxit
fram hos ilaclean, ar att motst&ndaren blir mer personifierad. Fran
att ha varit tyskar och japaner i allmänhet, blir motstandaren mer
specificerad. De .ar oftast, i de senare böckerna, kl-art definierade
grupper ned en ledare. Nar det galler människornas drivkraft, s% har
de ~kuldnotiv som drev mannen p& EhIS Ulysses försvunnit. Redan i
den andra boken, Kanonerna p& lavarone, var detta motiv reducerat
till drivkrafien hos endast en av bifigurerna, löjtant Andy Stevens,
k I
~ahs stora skam var rädslan och ocksa han sonar sitt brott med dö-
de .- genom kallbrand. I fortsättningen är människorna, eller kanske
snarare mannen, i iBacLeans böcker, ma2 son sover gott, nar de nagon
g&ng far sova. Lika lite son de kan bestämma nar de skall sova, lika
lite kan de bestämma vilka upodrag de skall engageras i. De har inga
mljligheter att pgverka n&gra situationer i stort. De problemlösningar
de har att ta stallning till ligger p& ett konkret och handgripligt
plan.,
Som synes Ban en viss förandring sparas i 1,TacZeans författarskap,
men bakon dessa detaljandringar finns hela tiden ett konstant berät-
telsemaskineri, Detta kan granskas ur tre aspekter l/ intrig, 2/rol-
ler, 3/värdemotsattningar.

Intrig
Om man tittar p& intrigen i de romaner soni refererats, fAr man föl-
jande schema:
l, HLTS Ulysses
a/ hjaltarna f%r ett upndrag
b/ hjältarna attackeras av tyskarna och vädret
c/ fartyget gar under
2, Örnnästet
a/ hjältarna f&r ett uppdrag
b/ hjältarna attackeras av tyskarna och vädret
c/ hjaltarna blir til.lf&ngadagna
d/ hjaltarna lurar sig fria
e/ fienden dör
3. Full fart mot döden
a/ hja3.ten far ett tlppdreg
b/ hjalten attackeras av okiinda
c/ hjalten blir tillfangatagen
d/ hjalten lurar sig fri
e/ fienden dör
Vi ser att intrigen i b%de Ornnastet och Full fart mot döden är den-
samma, s& när son pa att fienden i den första är namglven ( tyskarna
och vädret ), medan fienden ar okand i Full fart mot döden. För lä-
saren är troligtris denna skitlnad inte av nagon större betydelse,
eftersom b&de tysJcarn3 och vädret upplevs ?å samria abstrakta plan
som den okande fienden.
Det framggr ocksa av uppstallningen, att de tv$ senare böcke-na, har
tv& extra nonent i intrizen, i jamf örelse med Ulysses. Dessa nya mo-
ment c/ hjalten blir ti.llf&ngatagen och d/ hjalten lurar sig fri,
ger ~atiirliqtvis författaren större möjii~he-[;er at-l; göra berëttelsen
mer spgnnande. fiaclean ar doc11 snarsam med att anvanda denna koinp-
likationsmojLighet, Större delen av berattelserna, förutom ett eller
ett par inlednings- och n5qok avslutningskapitel, beskriver hur
hjalten arbetar sig framåt i uppgiften, Genom att spara p& tiilfanga-
tagande och befrielse har XacLean ett frzscht nedel att förkgja
spanningen i det sista kapitlet,
Detta intri.gskelrtt ar det satt som intrigen byggs upp p& i bok efter

ok, Visserligen byts den första komponenten a/ hjalten far ett
uppdrag ut nAgon g%ng not att uppdraget konmer av en slump.
J
Det tydiigaste exemplet p& detta ar upptakten till Natt utan slut
och Sista båt fr%n Singapor, I den förstniimnda boken krzschlandar
ett passagerarflygplan helt nara en forskningsbas ute p% grönlands-
isen. Flera mystiska omständigheter framlromer i samband med häcdel-
sen. Det finns t ex Ingen rimlig förklaricg till att flygplanet be-
finner sig över Grönland. Dessuton har en del underliga dödsfall in-
träffat vid kraschlandningen, En av forskarna vid basen upptäcker
dessa awikelser fran det normala och engagerar sig p& s% satt i
f alle t.
, I Sista b%t ir%n Singapor skildras n%gra mitinniskor, som kommer san-
man på flykt undan japanerna, Deras fartyg ar snart sjunkande, nen
de raddas av styrnan Micholson och fortsätter flykten tillsannans
med honom, P& sa sätt far han sitt appdrag, son består i a tt han
hjälper dessa människor undan japanerna.
/
Det finns ocksa en bok, dar bagge öppningsmö jlighetemiai anvaz-ids.
I Björnön befinner sig läkaren P.Iarlow på vag till en filminspelning
p% Björnön, nar några förgiftningsfall intraSfar och han börjar
finna underliga samman%räffanden. Av allt att döma rakar ?:Iarlow in
i denna harva av en slump. P% de sista sidorna frarngar det dock
att han är en engelsk agent, som medvetet har sett till att .L"& ar-
bete som inspelningsgruppens läkare. De t~& olika sätten att bli
inblandad i en historia, ar dock inte s% avlägsna varandra. Om ett
äventyr tar sin början genom ödets nyck, eller om en agent får ett
uppdrag av en anonym statlig organisation, upplevs knappast som
nagon väsentlig skillnad av %asaren. Den anonyme överordnade ar lika
anonym som ödet. Oftast frarngar det bara att hjalten f%tt ett upp-
drag och en beskrivning av uppdragsgivaren ar sällsynt, De bagge
Öppningsmöjligheterna Iiar octrsa den gerrensama förutsättningen för
att en historia sfrall kunr,a utvec!clas; att nggon har gjort sig till
fiende, Detta as den första f ijrutsattningez~ för att hjalten skall
få nggot att göra ( d v s bli hjRlte ), men vad son egentligen har
hänt innan boken börjar ar alltid fördolt för b%de lasaren och hjai-
ten. Hjaltens funktion ar att klarlägga det dolda förggngna, d v s
uad fienden har gjort inna2 bolien börjar och därigenom ge liisriren
en för!tlésiing till boL:ens i157-1.tde; ser, Därefter kan fiender, osl.rad?-ig-
göras och fraxtiden Ver sig Kter 1 $ils.

Roller
Om man försöker att renodla de roller som finns i ?,TacLeans böcker
f&r man, liksom i hela genrern, ett mycket begränsat antal huvud-
agenanden. Hos MacLean kan man generalisera dessa till:
1, Hjälte
2. Fiende
3. ,Överordnad
4. llh~ännislcor som är behärskade av fienden
l
I
~ebna rolluppsattning kan förefalla nästan identisk med den som
l
förekommer
a
i Ian Flemmings böcker om James Bond. Den enda skillnaden
latt den sköna kvinnan som alltid förekomer hos Flemming och
l
som Bond Ear ett förh5llande med hos MacLean ar utbytt mot n%gon
eli!er n%gra, m& eller kvinnor, som p& nagot sätt iir behärskade
av fienden. Visserligen är oftast den skön2 kvinnan hos Flemming
l
p% något sätt behärskad av James Bonds fiende. Skillnaden p& denna
punkt kan sagas vara att könsvarelsen kvinnan som hos Flemming fri-
villigt har en relation med den onde fienden hos FacLean blir för-
svagad till n%gon eller n%gra personer, likgiltigt vilket kön, vilka
fienden genom kraftig utpressning tvingar till samarbete. RelatZonenr-
meLlan hjalten och de personer som ar i fiendens våld blir darigenom
mindre laddad och det enda som händer dem enellan ar att hjalten
befriar dem. Denna grunp används oc!.:s& av P\'IacLean till att göra
fienden mer obestämd. Den uppgift hjalten står inför ar att sär-
skilja vem som är fiende och vem som ar i fiendens vfild.
Nar det galler hjaltens överordnade, är denne oftast fullständigt
ano,nym eller näst intill. Han är avgjort av mindre betydelse för
berättelsen an James Bonds chef M. Han existerar någonstans langt
borta och hjalten ar mycket oberoende av honom, I några fall före-
kommer dock en överordnad som fysisk person i handlingen. I t ex .
Hotet kommer Pierre Carvels chef till ett.laboratorium dar Carvel
undersöker nagra mord och försvinnanden samt stölden av nagra kaps-
lar mycket dödligt gift, Ren chefen lämnar sin underlydande i fred.
Hau far arbeta som han vill, det enda chefen begar är nagra rap-
porter d& och da. Samtidigt som EllacLeans hjältar ar mycket sjalv-
s'liibidiga, ar ingen av dem n8igon ensamvarg, som t ex lvTicky Spillanes
Kike Hammer. De arbetar alla pii nagot s3Ut för en laglig regering

och för dess syften. Bisserligen kan de tycka att jobbet ar hopo-
löst och daligt betalt, men de fortsiitter imalla fall. N%gra de-
taljer att notera ar dels att hjalten ibland har ett yrke vid si-
dan on sin verksamhet som agent, f ex racerförare i Pull fart mot
döden, &lles,cirkusartist i Cirkus, dels att arbetsgivaren sailan
ar Secret Service eller CIA utan istalret någon mycket hemlig och
speciell avdelning, som lasaren aldrig tidigare hört talas on,Det
förekonmer t o n en multinationell uppdragsgivare, Johnny kar lo^ i
Full fart mot döden har f%tt sitt unpdrzg fran en organisation, som
p% e tt oklart satt har samband med Interpol.
Pienden hos NacLean framstGr inte för läsaren, som en person som
har ondskan som drivkrii-c.Istallet ar han ganska lik hjalten. Bag-
ge har nagot att utföra och gör det på. ett profes$i~nellt.:oeh sakligt
satt, Att fiendens verksamhet skulle vara moraliskt förkastlig Sr
riagot som sällan framhalls. I de böcker som har kriget till bakgrund,
d v s HlilS Ulysses, Kanonerna p5 Navarone, Sista b&t fr%n Singapor,
Ornriastet och Styrka tio fran Navarone, fördöms inte *yskarna mo-
raliskt, De gör sin plikt lika val som engelsmännen gör sin, kon-
flikten uppstar ur motstridiga plikter. Sak samma i de böcker som
har kalla kriget till bakgrund. Nen det finns ocks% böcker i vilka
fiendens drivkraft är att tjiina pengarc I Atta glas kapar fienden
i fartyg, i 13jörön letar han nazistskatter. Inte heller denna .typ av
fiender dödar för dödandets egen skull, men ar nagon manniska ett
hinder, blir han undanröjd. Det ar emellertid inte nagot som skiljer
honom fran hjalten. Emot Fort Hwnboldt ar hjalten ansvarig för att
ett helt tag fullt ned människor störtar ned i en flod. Fiendens
dödande har dock det goda med sig att han uncian for undan avslöjar
sig. Det enda fall dar fiendens agerande moraliskt förkastas ar i
Sista bAt fran Singapor, dar japanernas grymma behandling av barn
och krigsfsngar fördöas.

Värdems tsattningar
Likson hos de flesta författare inom gventyrsgenrern förekommer
aven hos MacLean en fast uppsättning motsatssar, vilka &terkommer
i bok efter bok, Dessa ar inva-riabla storheter kring vilka variabla
motsatspar kretsar, Detta ger en möjlighet att skapa en lokalfarg
och en egenart hos varje bok, utan att forfattaren n%gonsin behöver
lämna den fasta uppsättningen motsatspar. För den vane läsaren i
en genre ar den grundlaggande, ständigt aterkommande uppbyggnaden
l
av berattel-sen siiledes välkänd, inget nytt tillförs utom den skep-
nad motsaattningarra tar sig i de olika böckerna,
Hos MacLean skulle de fssta motsatsparen kunna Baraktariseras soa:
l, k5irlekslös
2, rik
3, hög social status
4. utlänning
5. Xyla
6. pigg
7, plikt
8, lögn
9. programmering
+
. -
ren kärlek
fattig
lag social status
engelsman
varme
trött
vilja
sanning
improvisation
1. Motsztsparet kärlekslös - ren kärlek kan ses som en forsvagning
av motsatsparet perversion - renhet, vilket ar det vanligaste bland
övriga författare inom genrern. Den perversa fienden ar hos tlaclean
förvandlad till den kkirlekslöse fienden, Han ar fullständigt ointresserad
av Kvinnor, de enda kvinnor som eventuellt kan finnas i hans
närhet kunde lika val ha varit man. Tillaggas kan att MacLeans viirid
ar fullstandigt heterosexuell. Som kontrast till fiendens ointresse
för kvinnan utgör hjaltens relatfon till kvinnan Inte nagon slrarr,
brytning. De lcvinnogestalter, on det g&r att kalla dem sa, som beskrivs
som kvinnor och inte son man gifter sig hjalten eller hjali
tarna med. Det ar hela tiden fraga om en stark fornalitet i f örhallandet
och kyskheten är ful.lstandigt alldnar&dande, Deras karleksförhåiiande
ar lika rent och okro?psligt son Bendens karlvkslösa
re7ation till kvinnorna. Ett exempel. p3. denna kvinnosp Finns
i Örnnästet. Hj al 3arna 3chaifer och Smith kysser sina blivanar

gemaker for fö~sta gangen efter ca 250 sidor, Xedan fiende3 gestapo-
kaptenen von Brauchitsch enbart h%ller flickor i hand för att kont-
rollera on de ljuger, för d% skall sulsen sl% snabbare.
2. Rik - fattig är naturligtvis ett relativt förh%llande. Det ar i
jämförelse med den förmögna omgivningen som hjälten Sir fattig, men
han är inte fattigare an en vanlig yrkesskiclcl.ig arbetare. Zan lever
inte i n&got överflöd som t ex den superförmögne grekiske skeppsreda-
re:' Skouras i Btta glas. Denne t j anar mil j oner per dag och gör av med
nagot nindre, Karaktäristiskt är också att fienden har bättre resurser,
ha* lever i e tt överflöd i jämförelse ned h2älten. I Ulysses satter
tybkarna ständigt in nya styrkor mot den sönderslagna kryssaren. I
~rhästet strider agenterna mot n&gra bataljoner alpjagare.
j
i
3. Hög social status - lag social status. I likhet med motsättningen
rik - fattig ar det inte heller här fraga om absoluta kategorier,
IIjlältens låga status är alltid relativ, det Xr allt i förhållande
till i boken förekonmande oersoner so2 hjalten har en lagre social
statds. Läsaren son troligtvis befinner sig på saria sociala nix&
som hjalter, kzn p.& detta satt 7Attr.re identifiera sj-g med denna,
I de böcker som inte har kriget som bakgrund kommer hjältens lagre
status att uttryckas franför allt i forsen fri företagare - .anstäalld.
Pienden ar alltid en fri företzgare som inte ansvarar för nagon annan
än sig själv, nedma hjälten alltid har en överordnad,
I krigsböcke-na uttrycks stxtusskfllnaden gensn att hjalten har
lagre rang an fienden. I t ex Kanonerna p5 Wavarone hm medlemmarna
i den e-ge3.Bka-:koa~sndogrppp^n ... rrz9g:io. -ksptan, 12- j?inmt :sEh-rkoygrbl
medan de tyskar de har ztt göra med har rang av konmendant, kapten
och Iagst löjtnant. Som framgår av exemplet betonas dock inte rang-
sicilEnaderna alltför skarpt, men en liten skillnad fi.ians ständigt .
närvarande,
Ett mycket tydligt exempel p& f-acleans anvz~dning av statuslrate-
gorierna finns i Pull fart mot döden, Dar degraderar hjalten, Johnny
Harlow, siysjal~r, genom att latsas nissbruka altcohol, fr8n världens
basta rzcerförare till lastl5i~schauffO~~ gen lagre statusen son i

fallet Johnny Harlow blir allt lagre, verkar i hans fall vara i onv2nt
förhallande till dugligheten, d v. s ju Lägre status desto större
duglighet. I och för sig ar metoden att degradera hjalten undan för
undan ett ovanligt förfaringssätt hos RIacLean, men vart att notera
är att det samband som verkar finnas mellan lagre status och större
duglighet ofta framskymtar i hans böcker, MacLeans hjältar har lagre
status an sina fiender men han lyckas alltid besegra dem. Santidigt
med att uppdraget lyckligt fullgörs gencmgas dock statusrelationen
en me-tamorfos; det lägre blir det högre och det högre blir det lägre.
Till slut blir fienden alltid lurad p5 hela bytet, hela hans tillvaro
som fri företagare eller kompetent högre officer rasar samman, I och
med att kommandogruppen lyckas spränga kanonerna p& Navarone rycks
heja i grunden för tyskarnas ockupation av ön bort och därmed ocksa
kommendantens befälsomrAde. Vad som nu väntar tyskarna p& ön är en
kommendering till östfronten.
4.i Utlänning - engelsman. Enligt det vanliga mönstret i äventyrs-
genrern är hjalten engelman eller amerikan och fienden en utlänning,
vars xiationalitet ar beroende av den stormaktpolitiska situationen
och MacLean kan sagas följa mönstret. Hjalten ar engelsmsn eller i
nggot fall amerikan, fienden ar vanligen utlänning, Alen till skillnad
fr8.n ökriga 5ocker av denna typ inlägger MacLean dock ej någon vär-
dering i nationaliteten, De tyskar och ryssar som utgör fiendeo i
&inga av böckerna ar inte mindre varda an sina engelska motståndare.
Hjalten och fienden har bara motstridiga intressen utan att författaren
p% nggot satt tar stXllning, Det finns t o m fiender som är engelsman,
I Atta glas ar huvudfienden, kapten Imrie, engelsman, men han blir
dock nagot mindre engelsk genom sin relation till den grekiske skepps-
redaren Skouras.
Trots att skillnaden mellan det anglosaxiska och det utländska aldrig
blir starkt betQaat finns den dock,som s;mes, 2ndA ständigt närvarande
I MacLeans berättelser.
5.1flotsattning kyla v varme .ar'darertiot specifik för 75acLean. Inom S;ven-
tyrsgenrern var han den förste att utnyttja den. Redan den första
bioken WdS Ulysses utspelas i arktisk miljö, dar den intensiva kylan
endast kan avlösas med den het-ta som boinber avger. Att förazkra sina

öcker i polarmiljö och i kyla är vanligt bos ?,?acLean. Förutom
HMS Ulysses utspelar sig Natt utan slut, Station Zebra och Björn-
6n i arktisk miljö. Sträng kyla och snö förekommer i Kanonerna p%
Navarone, Hemliga vägar, Ktta glas, örnngstet och Styrka tio fran
Navarone. ?!led ytterst f% undantag är vädret i resten av böckerna
extremt, Iluvudsakligen är det orkan genom hela backerna. Förutom
att attacker fr%n människor kontinuerligt pagh ar hjalten stan-
digt pressad av ?.:limatet, framst d& av kylan, De? stora problemet
blir att p% n%got satt halla ute kylan men vgrmen Sr ocksa riskabel,
d% den ständigt hotar att förstöra det skydd som finns, aotingen i
form av en explosion eller som en eldsv5da. Det ar efter en elds-
våda p& stationen Zebre ute p& ?olarisen som boken far sin upptakt.
Därefter far en atom-ubat i. uppdrag att radda de överleva.ndo, vilka
har brann- och frostskador. P& hemv2g under polarisen uthyter en
eldsv%da ombord, el-systemet g&r sönder och kylan sprider sig,
Det finns saledes hos dlacLe8.n en stadig kamp mot naturen, ?Jänniskan
har enorma problem för att överleva da de standigt hotas av bAde
kylpn och värmen.
6. Pigg - trött, Eftersom hjälten ständigt befinner sig i svha
situationer ( under stark tidspress, i extremt klimat och utsatt
f ör stiindiga anfal.l skall han försöka utröna vem fienden egertligen
är ) blir följden den, att han alltmer utmattas, Fienden som all-
tid är fler till antalet och har battre resurser, eller kontrollerar
hela situationen, Er standizt lika pigg, medan hjalten blir allt
tröttare och tröttare. I Hi6S Ulysses attackeras fartyget ständigt
av nya utvilade fiender, likas?. i iista b%t från 'Singanor, ena
gangen ar det ubztrr, andra gangen bombplan. Denna 2otsattning
mellan pigg fiende och en allt tröttare hjalte förstärks ofta
genom att hjiilten blir skaciad, som t ex i latta glas nar han störtar
med en helikopter och 51ir nagot omtunlad.
7. Konflikten mey-lan >likt och vilja ar nAgot som p%gh p3 m3nga
plan i berättelsen, mellan h3 Zlten och fienden dar: a/ hjalten
star för plikten i egenskap av anstSl.ld, fienden för viljan som
fri företagare. b/ hjalten star för viljan att utföra sitt upp-
drag och fienden Bör plilcVen att slutföra sitt uppdrag.
.

Denna Irluvna sitaution, som bC,de hj;ilten och fienden befinner sic
i, speglas oftast i hjaltens tvivel. I Atta glas tanker hjalten
rhilip Calvert: Lo Jag höl.1 inte bara n& att bli gammal, Jag kände
mig ganmal, Jag arbe tade s1 ltf ör lEn,ye &t f ar bror Arthur. Re talningen
var bra, men z~betstiden och arbetsvillkoren vas chockerande. Och
detta ständiga oroacde, huvudsakligen inför sannolikheten att inte
överleva, hjälpte till att slita ut en ma~?nis$a," h d3 fortsatter
han att riskera livet i 200 sidor till, Fienden, kapten Imrie, som
av 'egen vilja börjat att kapa batar kan emellertid inte avbryta.
l
sin verksamhet. Den maste slctföras d& alltför mycket star p& spel.
8.; Lögn - sanning, Lögnen är endast ett medel för athutf öra ett
l uppdrag. I WdS Ulysaes skickae fartyget u-t p& en lconvojfärd, son
5
egentligen inte är syftet med kommenderingen, utan i sjalva vrket
ar besattningen lurad av amiraliteten. Fartyget ar bara ett lockbete
för att lura ut slagskepoet Tirpitz från dess gömsVZlle i en co~sk
l
f jord, Maclean anvander sig på I.iknande satt alltcd av lögnen SOID
ett medel, ?.Tycket vanligt ar att hjalten lyckas lura sin fiende i
den aista avgörande situationen, d v s nar han ?:lir tillf%ngatagen.
Vid denna punkt i berättelsen blir sanningen ofta upsenbar för hjalten,
ibland oclcsa för läsaren, mesan fienden blir lurad. Han son ägde
kunskapen om sanningen förlorar den till hjálten och f& istallet
lögnen eller okunskapen tillbaka.
9. Progr~~nering - improvisation. I hörjan av böckerna är hjalten
alltid i underläge. Han vet inte allt han behöver veta för att lösa
sin u-pgift. D& ar han tvungen att p% olika satt och genom att 5.m-
provisera försöka f% fram fakta, Undaa för undan lyckas han med detta.
Han kan d& sluta att improvisera och istället, p& grundval av fram-
komna fakta, börja planera; han har fatt fram ett planeringsunderlag.

HES Ulysses. 0rig:s titel: HTZS Ulysses. Ove~s, av Sten Söderberg.
Sthlm 1955. 288 s.
Kryssaren Ulysses skickas motvilligt ut för att skydda en konvoj
över polarhavet till ?,lurmansk. Konvojen ar sttindigt utsatt för
vzdrets och tyskarnas attacker, fartygen förstörs undan för undan
och Ulysses blir ock& alltmer skadad. Boken skildrar livet om-
bord p& e tt mycket detaljerat satt, men utar att heroisera de in-
dividuella insatserna eller förhärliga kriget, Yrkeskunnandet och
pliktkänslan gentemot kollektivet uppfattas istället som det posi-
tiv~. Inon krigsgenrern kan boken sagas köra till de battre, men en
del läsare kan troligen uppfatta de ytterst detaljerade beskrivningarna
son svi%rbegrfpliga p g a den tekniska karaktären.
Kanonerna på ??avaron@. 0rig:s titel: The guns of Navarone. Overs.
av Einar Zac'ne .
Sthlm 1957. 311 s.
En gru??p allierade kommandosoldater f&r i uppdrag att förstöra
kanonerna p% den av tyskarna starkt befästa ön Favarone i den
grekiska arkipelagen. Boken handlar om deras strapatser, blaa
tvingas de klattra unpför en lodrät kligpvagg. Författaren lyckas
halla ett intensivt .tempo genom hela bofren, genom att ständig-.
lata nya saker handa utan att ga över gränsen för det trovärdiga.
Som krigsroman kar boken fördelen att inte skildra kriget son .
nagot positivt, det positiva är istället yrkeskuncande och lag-
and a.
Sista b&t fran Singapor. 0rig:s titel: South by Java Head, 0vers.
av Einar Sacke.
Sthlm 1958. 321 s,
En heterogen grinpp a?innis?rors flykt undari de11 japanska invasionen

av Indonesien under andra vlrldskriget är dotivet för decna. bok.
I
De är utsatta f ör japanska anfall, tyfaner och f örrlidare. Jannnerne
skildras som onans?cXip;a, men i övrigt är personskildringen tlii~nati.
Bandcl.serne utspelas $ snabbt tempo och kr fraristiilla son nfitqot
f asansfullt.
l
l i
Henliga vägar. Orii

John Bental, henlig agent, fOr i upptrag att ta reda p& var1 son h5nt
atta sv Snglands lednnde forskare Inon raketonrYdet, De har cantlica
försvunnit p3 vag till sifia nya ar,stallriin~;ar i Austnalien och p:!
Rya Zeeland, Bental, som ocksa ar expert p3 ~aketbransle, anst5l.l~
i sanna bolag som de atta forskarna, Därefter utspinner sig ett fier-
tal äventyr p& en avlagsen polynesisk ö. 1,filj;ln ôr noggrant skildrzd,
vilket inte kan sagas on de personer son figurerar i handlingen,
Fruktan ar mitt vapen* 0rig:s titel: Fear is the key, h em. av
Sven Hall6n.
Sthlm 1961, 256 s.
Boken beutar av an samling dranatiska tablaer, vilka hAlles sanman
av en mycket invecklad intrig. XacLean anviinder en kongerilal stil
för sitt syfte: snabba nenincar, korta ordvcixlincar och detn?.jersde
. benkrivni~gar av tekniska föremal, Boken ger en noggran besbrr3.v-
ning ev miljön d5.r händelserna utspele? sig, d v s ?loridn och
oljeborrtornet X-13 i Karibiska sjön. De personer som förekommer
i boken kan kna?past kallas marafskor, dertill Sr de alltför ksri-
kerade,
Ilotet, O~ig:.s titel: The satan bug, Overs, av Ri.3.s Jacobsson,
Sthlm 7962. 242 s, .
Ute p& den engelska landsbyg6en finns en mikrobiologisk forsk~ingc-
station, Pen ar skyddad av ett onfattande ~KkerhetcsysUem, ?flen anda
försvinner nazra ka9slar nycket farligt gift, Yierre Carvell 48s i
uppgift att undersöka fallet, Soken Sr en blaïidning av detektiv-
ronan och kiventyrsberkittelse och' Czrvell fyller rollen son brlde
detektiv och hardför aeent. Bortsett LrHn en stundtals snArig intri3
och.nager personteckning ar boken skriven p& e tt nycket rutinerat
satt,
Gyllene rnöVet, 0rig:s titel: The golden rendezvous, avers, av Sven .
tialldn,
Sthlm 1162. 286 s.
Bit mycket exklusivt kryoinir.gsfartyg blii' kapat av en cru?p revolu-
l
b
r-

tiontirer fr3n en ö i Kzribiska sjön, Deras syfte tir att okzffa
pengar till sin regering och de anviinder sig av en stulen atocbonb
och en kidnappad atonexpert f ö alt ~ n3 sina mfil, Passagerar3a blir
dock raddade av fartygets förste styrman, vilken genom vc4ldsn;inci
klZittringar b5de inuti och p3 utsidan av fsrtygettl.lyckas lura
-kaparna, xventyret p&g& santidigt som det blaser orkan. Författaren
lyckas vidrnakthAlia 1Zsarens intresse för berattelsen genum att
skickligt blanda hjältens Sramg3ngar och misslyckanden, Phgra preten-
. tioner p& personskildring fyller inte boken, men som renodlad avent?rrs-
roman höjer den sig över genomsnittet.
Station Zebra. 0ri.g:~ titel: Ice .Station Zebra, Overs, av Sven lia?l&n.
Sthim 1963, 286 s,
P3 den bri t tisXa ne teorolo~statioren i drktis har en f öröd~nd e !;rand
ra3at. itan uppfattar svaga SOS-anrop frsn de överlev~nde och der.
anerik?.nska atom-ubaten Dolphin g!ir till unds!ittnin,~. Lassren fAr
initierade nkildrinqar, dels frbn en nton-ubftt, dels fran livet p&
/
en forskni~gsstation i Arktis. SjXLva aventyruherattela2n Gr som
vanligt rutinerat skriven men miinntskoclcildringen ar schematisk.
Atta r;lao. 0rig:s tite' : !%en eight bel1 tollo. Overs. av 'W-n I!n'l7dn,
Sthln 1966. 274 s,
Detta aventyr uts-elar si;l ?, ä~gs skotska Iciiste~ und.er 1960-talet,
S j Öröve-i har blivi t ett problem f ör en~et ska regerincen, Fs-tyg
med guldlaster har försvunnit. Secret Service-agenten Philip CalVert
far i uppdrag ett lösa pro5ieaet. !,:ed hj3l.p av envishet, fysisk
uth5lligho t och F2 te1 ligens T ~c?*zas han. X:

av allt att döna sitter inne med viktig in2ornati~n on den ?

ihop av en obegriplig intrig, 16iljön ar en stor ~i~yenarfestival
i Cmargue, vilken skickligt uttnyttjas av författaren som p& sa
satt kan ge mängder av originella fakta. Dessa fakta och äventyren
Ar bokens behtlllnin~,
Björnön, Orig:s titel: Rear Island, Gvers, av Gull Srunfus,
Sthlm 1971. 276 s,
I.isketrdlaren florningrose Kr p5 vXg till Björnön i ?Torra ishavet
med ett filmSallskap. De rakar ut för en häftig storm samtidigt
son sju personer förgiftas, en försvinner och raäiou.trustningen
krossas. Sällskapets lakare dcktor !;arlom,,som samtidigt ar en~elsk
agent, försöker koma fran till varför olyckorna har skett. Under
sitt arbete ned detta blir han attfickerad av en okSnd person, Coken
ar frznst en Cventjirsskild~ilig i en ov-.lr,'i.ig miljö, spannande och
15ttl.lia t, men dcn saknar *,rov:irdi~o. pernonlcckrij.n:?rt~c
Kapten Cook, 0rig:s titel: Captain 'cqok. Overs, av Yngve Rydhalrn.
Sthlm 1972. 182 s,
Boken ar en 1attsmäJt redogörelse f o kapten ~ Cooks upptäcktsresor ,
p& Stilla Havet under senzre delen a7 1700-talet, För den mer seriöse
liis~ren finns iiiiipli~~re böcker att tillca, men som populiirve tcnnkap-
lig biografi ar den utmiirkt. Illustrationer förekomer rikligt och de
ar av hög kvalit&, Litternturförtecknin~ saknas.
Full fart mot döden. Origts titel: The way to dusty death, vers, l
av Gull Bru-rkius. t
Sthlm 19'13. 175 s.
Johnny Harlow ar viirldens basta racerförare, Han blir engaserad av
Interpol for att undersöka en del underliga htindelser inom raccr-
vtirlden, I31 a genom att meavetet förstöra sitt rykte, avslöjar han
under stora strapatser en vitfförcgena0 brottsorganisation. Z'erson-
teckniq;en sr schablonartad, nen S G -~anli~yt
~ utnytt jsr förf at tzren
ni1 j öns .alla dranatiska mg; iigkieJ~cr p5 eVt nycl:et r1.1tinera-L skltt,
i
i
I
i
3
1
i
i

Mot Port Humbo1d.t. 0rig:s titel: Bre* heart pdss. Overs. av Gull
l
Brunius.
I
Sthlm 1374. 132 Sa
l
Soldater, jheriifcr och indianer i lievada 1873 %r nnqrn komponenter
son i&~r i Nacleans iörstn vilda vastern-bok. Hjälten %r en federal
agent frkn Yashington, som gömmer sig p3 ett trupptransportt8g mot b
Fort IIumboldt. D&r förvarss guld TrAn en narbeliigen guldcruva, VHgon
tanker stjK1.a guldet, Utifran detta fabulerar ?/TacLean en sanling
äventyr i sedvanl.ig stil. k
Circus. 0rig:s titel: Circus, Overs. av Sven B
Sthln 1975. 251 s.
I ett fiktivt land vid Ostersjön, troligtvis nggot öststatsland,
finis i staden Crau antecningar on ett nytt vaben. ?etta vapen
skulle hnna utplP.na all materia. Bruno Yilderkann ar vikldens
frchste artizt9p5 flygande trapets och har des b utom telepatiska
anlag. Han fHr i uppdrag av CIA att stjäla antb~knin~aroa on det
nya vapv~et. Pa detta bygger 1:acLean sedan sin berättelse. Denna
bestsr av en rad episoder, men dessa franstalls'i l&ngsamrnare
l
I
V

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV
Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid
Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen
mellan åren 1974 och 1996.
Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har
använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick.
De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA),
som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se
Upphovsrätten tillhör författarna.
Publiceringsår i BADA: 2011