1977 nr 298.pdf - BADA - Högskolan i Borås

- - 

~[b@~t~kihö~ 

Specialarbete 1977:

1. Inledning .............................,,,.... 1 

2 . Syfte, mal och metod .. ...........~.......... 3 

4 . Analys av de olika verken .................... 8 

S . Samnanfat-tning ...........................*... 28

Iiär slutas 1800-talet? Den 31 december 1899, naturligtvis! Men när 

försyimer begreppet n1800-talet"? Det som innefattar allt det histor$& 

väsentliga, i ekeendet: Industridiaeringen av T4a'beu~op~ bowgeoisins makt- 

övelrbagd.e, uppdelningen étv världen i stormaktsblock, liberalismena oah 

natiadisimens f'ramivast; allt det som ligger bakom den historiska romens 

uppkom t olch utveckling? 

De% nya tidevaxvet kommer med iörsta vikldakriget. DB dör 1800-talet, 

en ny värld fdds i blod och brand och allt- fö~&&~, även slsönlittewturen 

och den hi,atoriska romaen, Rat ionali men f öravlnaer son litterär st@d.ans 

ooh ned den försvirraer en sv de viktigaste drivkzafoerpa för genren, 

18010-ta3ets forfattam vas faaóinerade av sina IJaders hietaria, De 

ville bevara kontinuiteten och klargöra s-en i det historiska skeepdet. 

Ofta bara de av en romantisk känsla och id4 som ger en Igrisk fon åt slcildringagma, 

WaXter Scott är portalfiguren i den snabb* vibmnde byggmul #om kon att 

bli am hinstoriska romonen. Ha är patrio2, stolt over aitt ekteka folks historia 

men samtidigt Wlt medveten om no"dvänd$gheteg &V g&a g~1sfo~ers utdöendie, 

Samma kämilla &terfinns hos amerikanen James Femimom Coaper, i m böcker 

indianerma. och deras Mtur &r dömda till under-, 

klr hela b p a fick Scott talrika efterföljare, Hans Wave~ly lastes 

med beua&xm och entusiasm, T.o.m, den moderna historieforWngeps fader 

Leopold vuln Ranke utropade att detta va^ vad ha;n menade med "wie es eigentlieh 

genesen mu. ~ a s Scott h baserar sin historiesyn ;p& en socialekonoraisk gl-Prid 

skildmr hm än& varje sketle fir derss egen skull, Han modemiseraz ip2;s s h 

kad&ker; de är omisskännligt fihistoriskau.' 

De författare som kom att fdlja Scoft fann sig alla i bnp mot den litter 

mnantiken med dess mysticism, förhärligande av gb@a tider och avse för 

rationella förklasingar.

Det vas i Ryssland som Scott skwlle f& sh+ mest betydande liirjwas. 

Den ry@ historien med alla sina nedslagna uppror av kosacker a& azrd~% 

nationella minoriteter erbjöd ett rik% fdlt fi3r dqn ssm ville skildra historiskt 

n~dvändiga omvälvningar. 

I IWmkxike kom tyngdpunkten att ligga i de realistiska mgmenteg. Victor 

Bugo liksom ocks& Fiaubert och Stendahl fördjupa sig med förkatrlek 5 psyko- 

lbgi8k;a. ooh 1Pysiologiska detaljer som ibland kan urad8 till eq rent arkeo- 

logisk upp- 

Sveriges biärag till genren var till en början begränsat till rena 

epigoniniet. S& sdningorn uppstod dock en inhemsk historisk skala dar svenska 

mo.tiv och orättrisor togs upp till behandling, Säkert iir att de vephde sti- 

mulerande p& det al- blstorieintreseet och inympade ideer om foUrlQ 

attvisa som fortfarande lever km. Engelbrekt blle kanske inte mrit en 

sadan I jusgestait om inte Stasback skrivit sin popui- .roman med spma naaza, i 

Den svenska historieromana fick dock en delvis aanasl iprtkWng tack 

Almqvl.st, vsrs romantiska självsv4ld skapade egna mgler för iruzl en histo- 

risk mwm fick se ut. Ända, hade Aimqvislt ~cket gemnsscpit med Sca*$, Även han 

s& det POxfluba som det nämandes omedelbam Fdrhistoria och inte som &got 

fjarrtcm töcken, Detta synsätt kom att f& stor bewdelse f ö svanska ~ diktase sprn 

Selma hp~löf och Erik Oustaf' Geijer som ville Bterskapa sin hmbygds Mstori~ 

i saga och &en. 

Vill masl sammafatta kan man säga att den Mstor;tska mmsmea unäer 1800-t'qlet 

s& som sin uppgifl; att rekonstruera det förfluka f"ds dess egen skull sanitidigt 

som den öppnade dörren Fdx en psykologiserhg och a;nalogibildn&g som kom att dqm 

ridnera 1900-talets böcker i gunren. 

'

Syftet med detta specialarbete är att presentera några riktningar 

inom den historiska romanen under 1800-talet. 

Som urvalsinstrument har vi använt oss av Hans O. Graslid: Da som nu : 

historiska romaner i översikt ooh analys. I vissa fall har vi g&$t ut- 

över Granlid da vi ansett det vara motiverat. 

Vår metod är att presentera ett represent@tivt verk av varje författare 

d& vi drar fram och visar slidana drag som liggey till grund för förfat- 

tarens placering i en viss,genre enligt följande: 

1. de författare som pberkats direkt av Walter Scott och som sedan L sin 

tur pilverkat andra. 

2. de författare som behandlat samhäileiiga eller själsliga problem paral- 

lellt med ett historiskt motiv, 

3. de svenska författare som pgverkats av Scott. 

4. de svenska författare som piiverkats av Aimqvist. 

5. de föriattare som skrivit rena äventyrsberättelser i hi#tririsk mlljö. 

6. de författare som i sin diktning drevs av en romantisk l4ngtan till 

det förflutna. 

7. dc författqe vid seklet8 slut som beskrev eyropéernae möte med folk 

av främmande kulturer. 

Vi har inte strävat efter att &stadkonana en fullständig förteckniqg 

över de historiska romaner som skrevs under 1800-talet. Igtäilet har 

vi f örsökt analysera ett 50-tal verk som enligt v& mening statt mo- 

dell för den rika flora av böcker i genren som gavs ut wder seklet. 

Uppsatsen avslutas med en sammanfattning av de olika historiska sko- 

lorna och deras kännetecken samt en LiCteraturförteckni~.

GENRELIS TA 

Pör-sco'ttska skolan : Kleist, Heinrich von 

1 

Michael Kohlhaas 

Originaluppl 1 803 

Cederborg, Fredrik 

Ottar Tralling 

Qrigiuialuppl. ?810-13 

Scottski skolar: .'l Scott Walter 

'Naverly; det h&3e for sexti3 Ar jeflan 

Originaluppl . 1 81 4 0rig;s titel: laverly 

&Iar~zocl, Alessandro 

De trolovade 

Originaluppl. 1822 Orig:$ titel: I promessi sposi 

Cooper, Janes Fennimore 

Skinns t mpa 

Criginsluppl. 1823-58 0yig:s titel: Leatberstocking tsles 

Vigny, Alfred Victor 

Cinq-Mars ou Une conjuration sow &ouis XIXI. 

Ingenianil, Bernhard 

Valdemar Seier 

Originaluppl . 1326 

Mérim6e, Fros per 

Bartolomeinatten 

Originaluppl. 1829 0rig:s titel: Chronique du rcgne de 

Charles IX 

Hugo, Victor 

Singaren i Notre Dame 

Originaluppla 1831 Orig: s titel: Potre Dame qe Faris 

Gogol, Nikola j 

Taras Bu1 bu 

Originaluppl 1835 Orig: s titel: Taras Bulba

Pusjkin, Alexander 

Kaptenens dotter 

Originaluppl. 1 836 

Sienkiewicz, Henryk 

Quo Vadis?; från Neros dagar 

Psykologiek-scotteka: Rydber~, Viktor 

s titel : Kapitansh ja d0t jkp 

Originaluppl. 1696 Orig:@ titel: Quo vadis ? 

Fribytaren p& Os ters jön 

Originaluppl. le57 

Tolstoi, Leo 

Krig och fred 

Crigizalu?pl. 1 $69 

Fontane, Theodor 

Före stormen 

Originaluppl . 1 878 

France, Anatole 

Gudarna törs ta 

0rig:s titel: Volja im ir 

0rig:s titel: Vor den Stum 

Originaluppl. 19' 2 0rig:s titel: Les dieux ont soif 

Balzac Hg~or6 de 

-7 

Katarina de Liedici: tre politiska mtiklw 

Originaluppl. 1843 0rig:s titd: Sur Catherine de 

M6dicis: enquetcr sur la politique 

S tendahl , (~enri ~eyle) de deux &nig teres 

t ött 'och svart 

Originaluppl. 1831 Qrig:s titel: Lerouge etlenoir 

Dickens, Charlee I 

Berättelsen om stsder 

Originaluppl. 1859 0rig:s titel: A tale PI Wo c$ties 

Flaubert, Gun tave 

Salammbo 

Originaluppl. 1852 0rig:s titel: Salammbo 

Jacobsen, Jens Peter 

Fru Marie Grubbe 

-. 

Originaluppl. 1876 0rig:s titel: Fyu Marie Grubbe

Meyer, Conrad Ferdinand 

Jiirg Jenatsch 


Gumaelius , Gustaf Wilhe l ! 

mord Bonde 


- Luqeqvist, Nils Vilhelm 

Familjen Ehrenflykt 


Palmstierna, C.0. 

Snapphanarne 


Sparre, Pek* Georg 

Den sie te frisagl.aren 

Originalupp1 . 1832 

Topelius, Zacharias 

.r, ~t*ltskärns .-. berët7s7.ser 

S tarback, Cerl Georg 

Engelbrekt Engelbrektsson 

Origiz.slupp1. i 859 

Almqvist, Carl Jonas Love 

Drottningens juvelsmycke 


Crusens tolpe, ?!iq~~~us Jacob 

Morianen 

Orf.gicalupp1. 184'3-44 

Palmblad, V .F. 

Svensk-nos talgis*: Lagerlöf, Selma 

Aurora Königsmark och hennes slet 


Gösta Berlings saga 


/

Heidenstam, Verner von 

Karolinerna 


Levertin, Oscar 


Äventyrs-his torisb: Dumas, Alexander d q&. 

De tre musketörerna 

Originaluppl. 1844 Orig: s titel: Les trois mousqe taires 

Marryat, Frederick 

Barnen i Nya Skogen 

Originalu~~l* 0rig:s titel: The children of the 

New Forest 

Stevenson, Robert Louis 

Bortrövad 

Indian-his toriska: y Ellis, Ed- 

Originaluppl. ?886 0rig:s titel: Kidnapped 

Spöket p& floden 

Originaluppl . 1 838 Orig : s ti te1 : Je tro Jilggens 

May, Karl 

Bland kurdiska rövare 

Originaluppl* 0rig:s titel: Durch den wilden Kurdistan 

Elieaiann, Bugwt 

Pie ter Mari tz 

Originalupp1 . 1 898 0rig:s titel: Pieter Maritz

- 

Scott, Nalter 

Waverly (1 81 4) 

Walter Scott ru1ma.i $or!! den his toriska ro!ndnenu @uidlaZgsre. Uppslwet 

hade h~az f3tt frh skräckromanen. Skrackeffekterm s~elscr rmelberitjd 

ir:gcn ~5ntTi~1 r911 i Scotts fYrfattarskap. Erivkraften fCr ho~om k k~k- 

leken till Skottlands historia. Ganla folkvisor och beruttelser gaTr ho- 

nom miljön till romanenia som utdirks av ïnorccsti~k realism. 

33n f'jrsta roma Scott skrev i genren var Waverly* Dar skildras bak- 

punBen och efterverkningarna till 1745 Qrs skotska uppror. I sie ung- 

do^ hhde författaren trefat flera av de k~vudagersn5e i revoltförsöket, 

B&gra uv dessa kom att st% aodell för figurernn i Vnverly. Boken skild- 

rar hur de h~gl~dska klanhövdingarnas patriarkalisks makt bryts son ett 

resultat av upprorsf 3rs6ket. Scott menar att 3er~ nissl-yckade reirolter~ hade 

sin grund i social& fCrh&llanr?~n. Des-, fr::hsta orsak var 'xlans~rstenets 

Scott suttc b handlin~en i sitt ki26torislcia saia1S6;lg~ Ingen nption hi=, 

enligt Scott, genongatt en s5.da.i full ko3li.d f anrsndliry; under den "senas- 

te femtio4rsseriodent' sora den skotska. Dessa för:indriagar hade si2 grund 

i 1745 %rs uypror. Förintmclzt av klanhövding~xriss akt och avskaffandet 

av adelns do2srE;t.t över sina un3erl,vdc?nde blcv ett resultat dikav. Skott- 

l,mds isolerlcg bröts. Skottarnas bengeerdiet att h&lla fzst vid sina ur- 

4,lCriga serier f örsvam. Da ts;á oedf'jrde att hqmdel och iildvs tri tillv'l~te 

och Skottland fönrandlades frk en feodalstat till ett smhkillc d& libr- 

rala ideal styrde. 

Scott skildrar hur de hi.citoris1i.a htindela(-rnc. izvsyeglas i I~dividernna pri- 

--r> Vc.ua + liv. Ce rotinniskor Scott mvbder sig aa.r ko,m.rr fr&^ nlla s%i11Zlls- 

klasser. 4z.n~ hjiiltx ar vanligs miln.iiskor. De utmarirs iii+,e av r,'%on över- 

driven intelligens ellw företagsaahet. Genon en slump hmar de i h?& 

delsernas can tri?^ d*% de &r ;ilssiva skadare til.1 det som skar. FTeJerl.ig- 

het och hFg moral iir ut~.&krzr,c'e drag hos dem. :isrrtfiir,.-en doniileras ?ck 

drivs franat av bipersonerna. 

Den levande rniljös%ildringen och folklizhetei :&r ~niniirkwde draf 7. Scctts 

rl.??=ier. Xnal5.c tiskt skildras de;: f attigst sko tsk,? ln~~.ilhygd~r.r!, l~l~q~~v$ij~- 

2eF.s bnrz, bookacs f jir-J-T, dryci.i.;lz~ och vmclrin,r::.r 5 hEgl&id~3-3-cc 

v?r der! f ?r- te fC;rfat.trzrc! snr: P???toi, tiBsPtir .ens betydelse. Av?ra sc?m 

.. .. 

Fr;:?: ,:J Z f 313 ii af t-r -JET* ?WC, bi{r!:r,&c,

-- Manzoni, Alessandro 

De klovade (1823, 1840) 

LY~soa hos Scott domineras Kmzonis tkkes.?tt av ?.Q mral. Has !rzrciit 

t&steckningur l-iknar 5 hög gczd Scotts, !.iver1 c: Ge in-le =ses vera lika 

psykologiskt skiftande. 

L'mzo:ni var en r~ctionc~list av den mocierat5. Cat313k.x ~k01a.n. Ems ideal 

va- CYVO'LL~, som lyckades ena Itzlie~ utm ztt bricta i respokt Tsr den 

katoli~!ia kyrkan. 

*,a>dli3,en i De trolcvade utspebas i 7600-tal>-i;s Lon?srSiet. i$& skil- 

dras ~odsiigaraiielfis f örtryck av alhogen. Rmmcns ,e:iomg.Sende term $x 

den e~::kln hef olhi~~efis rkittslöaa s täll~irg geiltr.?~ t s tom.5fYlr1zn. Ean- 

zali ser'm%miskorri_a som styrda av fVrspen. De3 ar Gud som lc;r',er m&- 

ni~lsomss öden och detta viszr sig F& ahp. ~Ytt. 

;listo~rie,i on nuraan IJonza är det enda avstqe-5 fr43 moraiiserani-et. I 

de2 sk il.?^ as erotik, bedrägeri och -aderg.&ng. 

Haridlinqen imeh%! ler faktiskt hls torlukt a tc~ff. Realistiskt s6ildras 

hungerupploppe't och yste?ide-~lin i 16iltiio 1 630 liirsom invasionen IV 

tyska lanusknekt~r. Fijr bTmzor-i var -3ea his tori.ska s.:~u~ingen av s tör- 

sta rikt. Ban hade grundligt studerat d?t historiaka k2lbtiterlalet. 

F& vissa stallen i skildringen firns t.0.m. litteratur- och k5llf5r- 

teckningar. Rorrianen f& genom detta delvis fornen av dcku-?ient&okild- 

r% * 

3. rnviaerad upplaga 1810 fick i: :or be t;rdelsc f ör i taliensk ~l?shom. 

Hiirigeno~ fick De trolovede u&@ t av lïizti.onalmcxment över sig. 7erlce t 

5~ :i;x~zoni'_s enda roman. 

Biffng, Alfred de Cinq-Itlars eller ssmmansvrir jning wder 

Tttr3.t-ig XII: s regering (1 826) 

Vigny är idcdiktaren blad ro~.arili!rena. HWLE I-iistoriska romaer 3,s i~tföräa 

i. dea scottska stilen. Franf6r allt hyll~r hal naralisk storhet som i& aber 

roende av yttre franzfrhg. 

I Cinq-Hara tt= cknns 1 500-tale :s Praikrike . M i l jöslclldringen ar ti5.e troger,. 

m .ii1 -, skillnad mot Scott anviinder han :?is av verlrliga historiakg personer 

som Richelieu och T.iirdvig III. Dessa figurer kom sedan att anv~.das sv 

C-s med större framshg. Vip:? Gr svag som Irarakti2rstechare och bo- 

ken slog ej i,genom. Skildringen gvmnclyras %xr hat mot Richelieu, som 

Vipy menar har skadet ?rankrike genoni att st%ke kungmakten p4 adelns

Cooper, Jmes Fenninore Skilmctrump, (l 823-1 853) 

P& många catt förkroppslig~c~ Cooper den merika51.sEzu t;rc.ciitionen. Uppvuxen 

i det flve ;rv staten ITew Yozk p& 1730-talet, m a 

den Pzxmdcnsista grznsen, 

fick Im Trh bör jan en naturlig förankring i ett >rir?d.tivt liv som hm os- 

nare kom ztt idealisera. Vid den tiden var f ori~far~~~rle si:ogarna fulls LV 

vilt och s jöam 3v f isk. Vas so3 vE.rdesattes Iios m nl;nnisIca v~r hennes 

förinkz att klaa sig i utsatta situationer. 'T;Smex r"rk &rhsenfl blev an 

arketyp i merikansk litterat= och mytologi. T.ied uitt r!ittfrmm tal) s9n 

orubbliga sjlllvtillft och sitt enkla levnadssätt V"C !?an en person som inte 

hysta respelct fös n&gon bara för att denne hade 2eriyzr eller bildning eller 

firn klgder. Dot var det%a ideal som Cooper gjorde till sitt r%r hm skpade 

sin ro~jLilte Natty Bm.ppo, sox för författarep kom ztt symbolisera det 

demokrat idca idealet och d er. der.~o:kca-tiske rniinnialr~..n. 

Cooper började shim sim böcker om Natty Bumzpo, eller Skinnstrumpa, y& 

1820-talet men I w förlade Lhxdlingen till tiden omkring 1750. DA rasade 

ständiga. strider mellan engslsmLh och frar,s@a om herrsvgldet över onrkdena 

kring St. Lamencefloden och de st ora s jöarra. 111diaerna kom i kl* ock 

blev de slutgiltiga förlorarn. I ilen siste mohil-en st$!mer den gamle 

Chingachgook upp sin klagosång över den döde soaen "un~rs. Scenen blir en 

syntes av Coopers historiesyn. Liksom Scotts TIavsrly bdlm den on det 

gamlas historiskt nödvändiga bortd6czde - i Scotts f211 dc sko~skz klmer- 

m s och för Cooyer det indimsica stmsamhalleta u~derghg. 

Trots h s 

slcenbzrt osentimenta,la syn på utvecklingen ik Coopers förfat- 

tarslcz? ett uttryck för ea 1Zngtm bort fr& det sp:,~lltida Jacksomerikz 

som ban bittert kritiserade för dess krasshet och förflrching. Cooper~ 

Amerika de jungfruliga skogmnas, de väldiga sjöxrr~s och fria mks 

möte p& periens viildige gräshav. 

I w e ~ B.S. ~ , 

Vrzlc7:errm Ueier (1 826) 

Gamla sggner och folkvisor ha;r givit Ingemm mycket stoff. Fan tog stakt 

intryck zv den tyska nyromtiken, s2xskilt Foquct;, ,=en fcrstikte sedm 

efterlikna Zcotts historiska ranianer, Ha,n var dock för fmtasibeg8vqd Tsr 

sk* hHlla, sig till Scotta historislka realisn. DFrfC,r cdma hans bddier 

historisk loltrtlfiirg och en kritisk l6.aare kan firw Grtokilliga historiska 

mlsstzg. Dct finns heller ingen koppling mellan forntid och nutid. Yrbst 

ar det Foquets uppfattning om medeltiden som 8122 igenom. Ilen trots att 

~hiskorncr iir ikladda ohistorisLa drater och rör Sig i en föga tidsenlig 

mTL38 s& %r 

de lemde mtinni~ko~. Fh.n fick stort inflytde i Sverige. 

> E!

Mérimee, Prosper Bartolomeinatten (1 822) 

?~lrlerim6e k m varken be traktas som realis t eller roman tiker. Hans drivna 

stil pkninner om Voltaires. 

De klllor Mérimée mvi-inder sig zv Sr nemoarcr. Desse ansag hm ge den 

btista bilden av den livsuppfattning som railde vid en vise tidpmkt. Det 

&r endast i memoaren, författarens förtroliga sariital Ted 123i88ren9 som 

man fi.nner de bilder av m~~~islrm som fihgslar och roar mr ?h nkot 

annat, aser Bérim6e. 

Ked memoaren son urkund jknför f,3rfattare2 $agna tiders seder med sin 

egen tids " orh mr hur v8ldsanmz lidelser givit vika till fij& för 

lugn ach ordning, ja, för ett p& det hels tagot kanske lyckligare liv. 

Sedan kan man ju frQa sig huruvida vi sjalva ii;. b$%+re &I vara fYr- 

fäder, en fr+l;a som är betydligt svE;?ze att besvara eftrrson sma 

handlingar under olika epoker varit för-?mg1 fYr ytterct skiftande be- 

dömin,gar. " Smdlinga-: beghgna av 1 506-tale ts nbniu?co~ kunde bed5mas 

efter seilere tiders morsliska m%tts$ock. i)a den tidm VW Jr%- eller 

mord inte sanna f 6rkastligs gSrning son de frxnsC,od f ör 7 800-talets 

rrännfskor, renede MérimBe, &Iorci vm en helt 7efitim k,Ymdakt. Det är 

mot denna bakgrund nan &s$e se Bartolomeinatten. Även om det v9r "en 

stor sk;.indlighe t'' även efter datida mbtt, var som sagt; rnassnclrB p3 

1 500-talet inte lika moraliskt förkastligt sm PT~. det et m7rl 18. 1800- 

talet. En stor d ~ av 1 det fr;~n8kiz folket vm delaktige i detta 5n0tt. 

Eu~enottema Se tra!;tades Bvii2 dzdsf ie~der, 3ch när bqrgarna i Pnxis 

skar halsen av kxttarna var de fast Fv~rtygade on ett de hadlade 23. 

Guds bef a7 'ning. I~rtolonei-?a tt32, nien- IiiII'rimée , var er, f ~l.kresicing 

5 stil me? spen joremau l ?D?. 

Teccrri O+? P'l6~Laxe i huvuds8,k &~v&de siw yr rneniozrer som k8llnate~isl 

5l.e~ *ek ananst adeln^ livss;n ~cis frwritr&Iie. Detta var i hög grad en 

brist cfte:?~om Bartoloaeinatten hade sias r6ttxr i de synsatt som Tar 

förhEr~skande i Paris Medel- och underklaes. 

Xérimélo hade liksom de flesta av sina samtida kollegor Welt~r Scott 

som f 8robll.l. ?,iksom Scott har TGrirnc'e skildrat en verklig historTsk 

h$indolse men latit dc zprmde vaya icke-historiska personer. Lik- 

scm hi~.vuäpersonerna hos Scott hotas de av en slvmp in i hL&delserna 

ock: later .sig styras av dem. Stoia likheter finns aven med Dmc?s. 

d 'Artagnans fYrsta misaYden p& hans v@ ut i v&lden liknar dem M6xi- 

mées h jalte Bernard de Mera utsatts f ör. Ivliljöskildringen påmlnnex 

ocksa

Nugo, Victor 

Ringsen i. Sotre Dame (1 331) 

tt,Pfter Walter Scotts m=tleriska och prosaisks ronm Sr 6et dass att skafa 

en emm, en skönare och mer full~ciad enligt vår ineniing. Det &r den ro- 

man snn pa en g&n(5 jir dralair och epos, malerisk och poetisk, raell ach ids- 

ell, saina och stor; s~rll förenar Wzlter Scatt med Honeros ,'t skrev Hugo 1830. 

Kritikerna 3c.r emellertid graxlom tiderna f arit %r+, fra ced F1~gos Inis tori s- 

1:s rornkner. Uessa vsr influerzde AV Scotts diktning. Zcotts sinne far r2a- 

Ii t,v$er s:~knas äoclc. Flu~o var cyrorri~fitik-cr . Hm ha2 e ronmtik~r~as svaghet 

f3y effekter: ('XG;~ och IQt skall blai~clss, 2jYr7*rt som i livet självt, kand-. 

lingen skall vara rik och brokig och f5rflyttz 5Jg frL& ylats till SUS; 

skakw~be , v&lds m a scmer sIw.11 s tallas inf gr &sk44arer,c :jgcz. Ef f ekteri 

?x dramats A och 0. J11 starkare motsats desto startwe verlran," nenade 

augo. 

Srotts f5nnaga att teckna knr~'r:tiärer s&nas. Om Ringaren i Notre Dame har 

det sagts, att den erida, indiyrid s3n ffncs dXr Yx kyrkan Notre Daae sj5ilv. 

En färgrik och levande bild ges %v det mec?elti.lcr Faris. Hugo hal?' f3tt mod 

f lera e torsl.agna scener f ren alumrnm, live t i de latinska kvarteren, f olJrv 

upplopp, bor(yaricteriörer och tzvrEt tnip-gar 

Pörebilden till "s16Adervb-irldensrt stcrnning av Yatre Dame hzr vcit Scatts 

skildring &v stormningen al- Lihge i Que-atin Durwar6 Ludvig X1 ST denswie 

has 5aBa f6xfaJturna. Han 3.r den em3e son be~tac ar, karaktiir.sFtec!ming i 

Rigos romen. 

Gogol, Eikola j Taas Zuiba (1 835) 

I Taras 3ul.h bröt Gogol med den romantiska skolaur. En realistisk nationa- 

lism bryter igenom. Det historiska. stoffet &tade im fr& gamla sagor 

och folkvisor. Boken liknar i sin realistiska beraft-stil, fr- burlesk 

och frodiga komik Flaubert s Salarmnbo. 

Taras Wba iir en hjältedikt över det vilds kosaokfol?rets strider not go- 

lacker och tmkxe, Heroism, offervilja ooh natiormli~m &r egenskaper som 

Gogol later utnärka 1500-talets kosacker. Roaaner, 1wetecknas av livfull- 

het och sp2hning men saknar liksom I ngems Vzldema Seier historisk tro- 

v&dishet. 

Pusjkin, Blexa31dex Eiaptenens dotter (1 836) 

I Kaptenens dotter gör Pusjkin ett lyckat försök att plantera m Talter 

Scott i rysk miljö. Ett kosackuppror p& 1770-talet slcildras där hjalten 

har &sktidarens roll. I sina övriga verk hämtar Pusjkin oftast inspira- 

tion w" Rysslands förflutna. 

12 

,if$? l!

Rydbere, Viktor Fribytaren p& Osters jön (1 957) 

Vissa partier i Fribytaren p& bsters jön Sr trov%rdigt skildrade ur historisk 

synpunkt. Rydbergs historisks kunnande & u tmrte Det autentiska mitertal 

rcrrnzmen bygger Ffi. &r Fryxells s!rilBring av 3enil;t Skyttes st3mpliriigar mqt 

den sittande f Vrmyndar~egerj-ngen f ör Karl X1 . 

SoXen :is: 6ock frdör allt en historisk-satirisk tiI&roziail. Smtideno 

prasterekap och adel ses ur 1600-talssynpunkt. Rydberg vkdcir sj.2 mot 

erkans i~tolerani och självgodhet, adgins ty~~mai ock fmiaetnhens 

godtyeke: Wftt ?å. golvet :%v denna mörka kamare som hyste några hmdr-t- 

ta1 band juridisk och teologisk litteratur var stzlld sn prygelbänk, eOt 

p& den tiden vid alla ridliga gods befirtlfgt och mångenstädes flitigt an- 

vänt inventarium. n 

Till skil1nr.d fr& ,Seidenstam, som vände si-; tf 11 d+ t förflutna för att 

stalla det mot sin materialistiska. saatid, mv&de sig Rydberg -tv histo- 

rien fVr att i libernl an8a asgripa sin tlds sociala och kyrkliga orätt- 

visor. Rydberg ~ymyatiserar ned tide~s revolutiona.ra ideal f6slcroppsligat 

i Adolf Skytte, och k m viinder sig mot den bekväma opportunismen, h& per- 

sonifierad av Bengt Skytte. ?Tär Adolf bersttar hux han räddat en ung, oslryl- 

dig flicka fr& er, skymflig misshandel till Följd av tidens förr?omar, cva- 

rzr Be~gt honom, att den som "t&w i harnad not r&ande fördozar f& dyrt 

~lricta f8r om~ket. Dygdmönster Zir out52rdliga varelser, de är ej piämiskor 

?dt%?. v!-l jemeskiner, ett stycke smve te reglerrt av f ilosof iska sataer. . . 

Adolf Skytte v&re,r enellertid att bli en "kall, räknwde, feg och krypande 

usling utm heder och grundaatser." 

Mycknt RV Durnan intrigopel knn skönjna i handlineen, 3:en om boken i förata- 

Siedcievics, Henryk 

, 

\ QUO vaais? (1896) 

I boken skildras lsampen mellan Get hedniska, degmererade Ron o~h Ben gryende 

/ 

kriste~domen. Romanens id8 :x I:i2rleksbudskapets seger över den rh &ter,; an- 

dens över naterien, Räri ligger en nationell tendens: det undertryckta Polens 

s= till de makter som försbkte utpliha den polska nationen. Sie~dsiewiae m& 

1.a upp figrika scener b1.a. över Roms brand9 ock haftful1.t. tecknade porlixtitt 

som vis= bians förmka att aterskapa en gången tid och fylla den med rn$leriaka 

gestalter, 

En föreningslänk med Scott är blicken för det historiskt nödvluldiga i ptvecklincen 

liksom viljan att vii, 'p& det historiska skeendets rörlikbet, Pen även 

"I 

hos realiste- och naturaListenia efter Scott har ~ienkieinicz hämtat liiram; 

ksU;n ejer inte för brutala scener och starka effeliter, 

'I' 

. . . 

.,f!, , . t,; . . 

< ! 

. - . . . . . . . . . ,. , . . . , . . 

j . 

. . 

.. .

Tolstoj, Leo Krig och fred (1 869) 

Till det yttre är detta en bertittelse om 1~apoleoni;ri~en. Den omfatta de 

politiska hä del se rna mellan 1805 och 1820, HuvuClpunl.;ter utgör skildrin- 

gen av slagen vid Austerlitz och Borodino, E 

arméns &t er t 2.g. 

~ o s ~ E Srmd ~ , och den fransk& 

Vad son intresserar Tolstoj 2s inte de stora skeendenas resultat utan sjiila. 

handlingsprocrscen och motiven f ör den. Hm analyserar dess natur och komer 

fran till slutsatsen att alla strider och all plpnering, alla de mövrer son 

föritindrade Europas karta shnile ha ägt rum oberoende av om någon alls hade 

planerat dem och gett order om den. Kutusov, dm ryske generalen, först8x 

dettc. Iian utfiirdaz nästan inga order, l&ter saker och ting ha sin g&ng 

och samnar vid krigsrådet före Busterlitz. G m l och halvblind bhir han 

ändå i Tolstojs beskrivning en bild av mr'insklig stozhet. ~Cutusovs motszts 

är Napoleon, fafw och inbilsk, i egna ögon en led=e, i Tolstojs en 

sprattelgubbe driven av omst;Endigheternas makt, 

ICrig och fred äx en vederläggning av Czrlyles romantiska förebtäli-ning om 

historien som dess store mäns. För To1sto.j äx den store m e n dep obemäzkte, 

omedvetet hjältemodige individen, Det a3J den Sp av obetydliga -skor som 

&stadtco~xner de omvälvande hghdelserna, inte de som tror att de först& vad 

som h5islder och inbillar sig att de km ändra historiens förlopp, 

Teo~ier so3 Carlyles utgh ifrh utagandet att ~uuziskorn~~ &r fria att ha.zadla 

som tie vill och a$+ de begåvade nGanisko~na viiljer o-lit leda och massoma att 

ledas. Tolstoj havdar att det inte finns nagot sUdat som absolut frihet. 

Begreppet fri vi1 ja är helt enkelt en tern f ör nagot vi inte kzn f örklma. 

Om v& vilja r- överensst&mma ned ~lhandelseföxlo~pets inre nödvWighetfl, 

sker det vi vill, axmara; inf e, hd$ är det m:uuziskorms medverkan sora bi6ra.r 

till att skapa händelsermas mtw, Skildringen aviLoskvas brand kan t.3~ sa 

exempel: 

"Utan uri.da;nt= talar beriittelsezna och beskrivnUigarm frk den perioden till 

oss om ryssarnas sjalvupljoffring och fo~terl~dskiirlek. I verkligheten vsrr det 

inte alls så. Tvlajoriteten av befolkningen vid denna Lid bekymrade sig inte om 

dm. allaafina sasnballsutvecklin~en utwi p%verkades enbat av sina omedelbara 

personliga intressen. Och just dessa m ~iskor ajorde den nyttigaste insatsen." 

Der, människa, som spelar en roll i ett historiskt slceende först& aldrig dess 

betydelse. Om hon strävar efter att fatta den, drabbas hon av maktlöshet, 

Detta är Tolstojs historiefilosofi som den kommer till u-ttryck i huvudper- 

sonernas haYid1ingssat;t. De l& sig njuta av ögoribliclcet utan filosofiob

frågor, "Livet får mening när na;n slutar fundcra över det, precis som historien 

skapas av dem som inte har en aning om den plats de inta i den.11 FarnufteC ka.n 

aldrig fatta vad som verkligen har betydelse. 

Tolstojs historiefilosofi byeger p% en önskan att Aterupprätta en sanning som 

historikerna förbisett, att aterskapa de obemärkta ögonblick, de icke på för- 

hand planerade handlingax som försvinner och inte lm fb&as igen men som, f&- 

tiskt är I-iiindelsernas innebörd och det väsentliga i de enskilda människormas 

liv liksom i livet självt, den eviga process som nG.~niskzn förnimmer flykten 

av men son hon bara kan u~pleva i det niirvarande, det flyktiga, det konkreta. 

Krig oe:12

Dickens, Charles Berättelsen om tvil s tääer (1 $59) 

I sin historiska roracan Berättelsen om tv& städer var Dickelis pberkad av 

Carlyles The Prench Revolution: '%et har varit air1 fórho~pnini; att mer: 

populära och pittoreska medel bidrr: till f örst&elsen av denn3 förf 6rl!ga 

tic, ehuru ingen Iran hoppas ge n&got mer än vzd s ~ gjorts m i Thomas ear- 

lyles uriderbarn 50k." 

De drmr.tiska affekter Dickens arvkbder sig av hinner OE dam baronessm 

Orcq anv5nde i Den röda nejlikm: de gmla danerna SOT sitter och stick~r 

j. giljotiners sku~;g~,, iripnzen son vjsrir sig vara en ~11m.n #n dpii hn2 pr oig ut för ii.tt vara morna D?xrUill Irortrncr Pe 19rrli ?a folkscenerna ?' Wxgos 

~tzc!a frh 1773- och 17817-ta10ts Paris acF f~mdon. 

~ i f5~: g '?l:& jan mer in5aU ax;trnaJ.: i~tforrnnb-gen har Ber. ?helt; ta~it 

keYrd-:8ldet Yver mig. ?ag h*r upplevt v& esm ~tcrts n~3 li5its p? CSSSS 

sien?, 832 cn :,g sjS1v gjart ocli lidit allt detts." 

Dicl~~:s tog st51iaing bade not 1 'mv; er reginle, 202 frags tG11s BOD en 

gr;lm epolc d& de3 vealica x5his1;cn var 351% ~ tl-2~~ar! 8.t &de7ns go."i+yvlte 

och maktbegär, oc11 n;o? s;n.5chGldet son :-om &Sir: "cie~2u. förfärli~a tid." 

France, Anatole Cr~l.dtl,rne tars ta (1 9: 2) 

Huvudliersonen SmelFn hetr ~ b lildie ~ ter s mod Robespierce. Endavs t med 

h 3x12 av skräckviil9ct förasr den unga rei)u51iken u~pr&ith&lla de bcr- 

&erliga revo1ution;ira idectlen. SlrrFiclcen iir "häl.lsosnm" och lrheligfl och 

giljotinen "b,5xli~". "%,ck ~22-e rien vEra aimo'er va1 iitrus tade och 

tai~a ti:l offensiven, reda att bb2 friheten ut ?ver v3zlden. Xu uti 

breder J~ii j.ikobinskrr orhe +en sin krof t och sin vishe t över land e t. . . 

Socialisten Anatcle nrarzce memr att h& viear den borgerligs de!!!oliira- 

tin sin svaghet redan i föeelsen. 

Tidstroget mslar Trance ugp det frmskn folkets resignation infar 

skrëch5lttet. 3erömt %r d9t yttrande cozi han lQger i medborgaren 

Blaises mm: "Tro n?ig nin vZn, revolutionen trbk~r ut en. Den har 

räckt för lkge. Fem &r av hwif Crslse, fein &r av omfarningsr, blodl;,ad, 

tal, rnarselj5ser, lamsignaler, aristokrater i lyktstolparna, huvuden 

p5 atänger, hingor grensle p3 kmoner, frihotsr% med den röda n8ssan, 

häktningar, sil. jo tin, matransonering, kolrarder och sablar; de t är väl. 

ny cpet. f' 

Levade skildras "f esten f ?r fcrnuf tetl' och Robespierres stErtwde 

liksom getu- och borgsrscener. 

Gudarna t6rs ta Er sc.mt: dig t 3n slril8 ring av huvudpersonens ko~plicercr8e 

II

Balzac Honord de 

-3 

I Xatazina Medici tar Balzac upp samma historiska htciadelse som sin sdida 

Edérimée i Bartolomeinatten. Bägge sätter in denna hbdelse I. den historiska 

predestinationen. Katazina 1,Iedici är också, ett swx p& adelsmen Vignys 

angreps pil Richelieus centralisering av makten, Blzcbc menade, att Kata- 

rina Kedicis liksom senare SLclielieus stravaylden att ena nationen är n&- , 

got lowäxt. Katarina är religiöst indifferent. 2em1es st5llningstagii~~de 

för kaholiker~iz, 'E3artolomeinattenc iscensättande liksom hennes övriga 

politiska &.tioner ar alla ett resultat av hennes s-tr5tvzn ztt staka 

konaas &t, 

Balzacs syn p& Betazina Nedici tir den numera i frmsk lzistorieundervianiag 

allmänt vedertagnas Katarina - sJiilv religiöst tolerant - offrade huge- 

notterna för den nationella enigheten. 

Jämförelser Im göras nellan Christopher i Katarina ;a;edici och huvud- 

personen i Scotts Taverly. B&da sviker sitt pati. Christopher - som 

representera borgarst%ndet - länmr de ref omnerta ocS blir, katolik. 

Den franska borgarklassen f örblir ju ocksa katolsk. 

Bartolomeinattens pxoblematik %terupprepas enligt alzac under Robespierre 

och i l630 respektive 1548 &s revolutioner. Balzac anviinder sig ELTT k%da 

nis t ariska personer, me2 endast antydningsvis, '%omsen kan inte tilliit a 

rn ,;tar ~catalf annat än i förbi~%ende. Därför fyemtr;lder aldrig Cronrrell, 

gal. 11, :.kria Stuart, Lmvig ):i, Slisabeth, RicI~,rd Le joldi j&ta - alia 

deusss stor2 ~ersoxlighetex soa genrens s hpre (:;alter dcutt) st511f p& 

scenen - mmt än under ett C;go:iblick eller vid sjllvz u2plösningen; be- 

rgttargn Xter dramat vzndra. Tran mot dem sh son ~Gdol:orna och &adel- 

serm i doras scen tid mdrzc?e, (Balzac i Revue 3misicnne, 25 juli i 840) 

1 Katarim I:Iedici var den stora oriska geatzlterr 3a3ltoloqeinatten. 

Liksom Berthold Brecht vZl jer Balzac at t ai?vbda sig 'av o lm tidsplm: 

beriittelsms tid och nutid. 

gaterim Lledici -har av vissa litteraturkritiker ~ ~ ~ s c-a t t s livlös vid 

sidma av J)mzs -.De tre musketbrema. Andra me-, att d 'Artegna31 Er en 

figur, men Christopher $k en 1ra&tcär, att Balzacs moraliska frågestXL1- 

ningca p% ett helt annat satt angh oss än vad de fsrni~a hedersfr&gorna 

hos Dunas gör. Jm ?,lyrdal anser dock a-t;% boken bör stiillns undan " ty 

slutsat s em är vidriga.''

Ideyer , Conrad Ferdinand JCrc Jenatsch (1 876) 

Motiven till Meyern verk va? i huvudsak h3mtad.e fran medeltiden, renässalsen, 

ref ornationen och motreformationeri. Har! mv&de sig @f tri av veTkliga his torisk 

personer som Karl den store, Fredrik Barbarossa, Thomas Secket och Gustaf II 

Adolf. Handlingen i Jiirg Jenatsch :ir f örlagd till 33-biga kr1;;ets tid. 

Historien sjalv intresserar Meyer mindre de agerandes psykologi. Ce histos 

risks hbdelserna a~ egeritlide-ri bar& en kostym. 'J&< som frafsr allt skildrag 

Z?- det &abbelbottnade i människonalron och hur der, 3r ~~mxsa-~t axT notsee!- 

ser, Trihetshjalten Jiirg Jenatsch i;ir ursprungl?-gen en Me1 nat~rr, men efter- 

h~q9 synes honom alla medel tillatna far att n3 mAlet. Hen gör sig b1.a. 

kvitt er1 ah!:tnFngsv?,rd persor, so3 han hyser beundrm och vördnzd förj llHer+i- 

gen hatis ingen shuld d.;iri. E&? !ilskade BiirA@ ch ville ska-k~. det dess fri- 

het, %en hen var Icke stark nog att jenonf5ra aii? vi1 ja 8entezo-t kmiinalrns 

som nissbrukade densi~ma. Hrrn vagade icke mata. si-g med sia rim1 SOT rtod 

över szixvet~c5mhetens skrankor, han skydda ztt bek;ipa sin rnotsthddre med sa- 

dana verlrs~ma vizyen som Richelieu förde ried m& tarhacd.. . I dezna uCmd hata- 

de Jenatech honom enedan han var bedragen och bose,arsd. Och dock hade h= f ör- 

mderligt nog själv latit bliinda sig av en kasla av b?ur,5ran ccki kzrlek fcir 

detYa adla mt.i31riiskov&sen. Rost med alla h&mouid e samvets5et&klighe ter, med 

all:=, tackaamhetsbm8, mr1 alla ömhetsk?inslar, med varje självklar önsM att 

bevara hrairtarens renhet. N& varje tacksanhetens ock trohetens smroanh~ 

17sas ." Tiljan har satts ur sael.. WiClgheU, ikelystnari, iriirlek och. hat &r s& 

~i~~mbuzdns att det Br sv&rt at< skilja de2 Qt. ?et %r ej historim 2ta.n de 

.eyKnlogir;!~s fiSnhALlmdenz ock f t~~ts#ttnin~~a.ma son 'ir Zeet cectraln, 

Eleyer Kom 8.3 i htldn skola fCr en iy tllstorisk roni~nkor1s-t. Pickeru -3?rYttelsen 

o2 Cr& 3tWer lir ett rnsultat av 4e:-na. 

-F%~1~3er+ 9 Gus tave 

I Sa1z.mSo mvciriinr ?i: ?1;~1ibe~t; ?v hia~orier 

\ 

IJS'-:.?,r I?-$ hw-i irit~ 

vill skildrs, 

sin_ 2,-en Mrgerli;~, rartid. 4fd och i151 j3 3- ICartu.30 efte~ ~h f i i ~ ~ ~ f uDe l l kulminerar ~ . i 

hmqff ro:) 'il l pden Iholoch. 

Sp~Rlret Sar sm~a exakthet sori, i IJadam Tovsry. Epoken h= velts d'irför att 

dem i%r mycket litet känd. i!st hm rett ?lhv.'LI-rt större m5jligheter att rarni- 

pule~a mpd histeiien. Hm liar ncks8 beclrjvit omfattmd~ I~Xllstudier. I natu- 

I 

roi:? liak m21 har %an nolat Fe den exot;iskk frano tiillningen actbe t.

Gumaelius, G.W. Thord Bonde (1 828) 

1828 kom första delen av Thord Bonde som blev $8 första inhemska historiska 

rcsnan (bortsett frk cederborg). Den vgckte stor upprt*ksanhet och bedömdes 

av sant ida kitikex som "ganska verklighet sanknut entt . Handlingen äz tydligt 

scottpåverlczd. Hjälten gasla intresselös och huvudvikten läggs vid bi- 

personerna och miljön. Stilen Zr nämast bombastisk. 15rprärr utkom blott för- 

sta delen. 

Lundesvist, N.V, Familjen Zhrenflykt 1 e29) 

Vid sanma tid som Thord Boade utkom ocksH Familjen Ebrenflykt. Baadelserna 

utspelas under frihetstiden och anknyter ganska ni-2~~ til2 Scott, i synner- 

het till hans Guy Mannering. 

/ 

Palmstierna, C.O. Snapy1nnarne (1 83 1 ) 

En okänd författare gav 1831 ut romanen Snapphanarne. Snart misstämktes han 

dock w a identisk med Palmstierna. h e t har med all sakerhet valts i an- 

slutning till Scott som ju med förkalek skildra strider mellan högländare 

oiii kmg George-trogna. I boken finns ocksa flera portratt av historiska 

peisinli~hetex. h annan rom: Sista aftonen p& 6stuiborg som kom 1832, 

&r förl8gd till medeltiden och imiterar tydligt IT-rhoe. 

Sparre, P&, Den siste friseglaren (1832) 

Ännu en f-ttare i den svenska scott-skolan, Konflikten i boken 8.r helt 

i den skotske mëstarens stils Hjälten stalls .nitt enellan tv& stridande 

paxter och äras till bagge. Scmi bakgrund stalls ntritlerna mellan Sigismund 

och Karl M och konflikten äx av b8de politisk och religiös natur. Stor 

uppnärksznhet Ggms folklivet, tidens seder, dxYd:l;ter rna. Den dHtida lritiken 

fann ockse inflytande frHn Cooper. Sparres fista rom: Adolf Findliw, 1835, 

tilldrar nig under drottning Krictinas tid och behandlar en sa.mmmsv3rjning. 

Drottningens g&tfulla karakt& tecknas noggrant ner1 Spzrres förm&ga rëckte 

inte riktigt till. Senaxe skrev han SJblradetten och Standeset, 1847 och 1850. 

De viickte mindre uppmihksamhet, kanske beroende p& att den historiska romanen 

nu Immjdsakligen spelat ut sin roll. I Sverige tillhörde den framför allt 

1830-talet. 

,l

Topelius, Zacharias Fäitskärns berättelser "(l 867) 

I FältskFms berattelser skildras Sveriges och Fi~Jmds historia frb slaget 

vid Breftenfeld till Gustaf 111:s statskupp. 

Topelius författarskap i4.r nycl:et influerat av ',kltcr Lcot;f, Setta inflytw-cle 

märks tydligt i Paltsk&ns berattelser: rumsinterii3rcr, kl5dedx5kter ma., 

ett inflytaide som Topelius sj5lv erkznde. 

Romanens tera äx motsiittnin,pxna mellan aistok;catin och bo~destbdet. 

lopelius syn p& denna motsZttning var pgverkad tbv Frj:ell och Geijer . 

iiiedm F-ryxell hyllar Klas Flaning och de adels:?$= SOX tog Sigismunds pzrti 

i hns 'kan? mot hertig K a l och P as bondehär, 18-6 Topelius appaf ier p& 

böndernas sias, 

Kazpen raellm adel och bönder, gestaltas av Lopelius Genom notsattni~ama 

mellan den adliga ätten Bertelsköld och bonde- och 5orgzrslZikten LarssonL 

(kampen mellm fisv&cdet oc1-1 plogenff). ' 

Den fözste BertelskbZd var son till den österbottniske flbondekungenslt doD%ex 

och Gustaf II Adolf. Topelius ville här se en föi.e-,fng mellan konuq och Bön- 

der, ett program riktat not a2elsvZldet. Ödemarkens oah kojornas folk hylles 

ocks%, Topelius ville vidare f r ~ ~ den ~ vroll z r"inia;r,d spelade i det svensk& 

viildets historia, b%de ~Alit2r~olitiskt och kxiLtUTkLi~toriskt. 

Stoffe* till den första delen av Fältskärns berattelser Er hamtat m Fryxells 

BertittsLsex ur svenska historien. Mmterialct till De2 storz ofredens daga 

kom C&xe~ot i'rfin Voltaires Histoire de CBxales XiI, smt inhemska wckunder, 

Stasbick, C ,J, melbrekt hgelbrekt sson (i 369) 

Den enklare, historiskt relaterande romen fortsatte länge och en av dess 

siate representater var den mycket läste Casl Georg :tarback. Hans zns;or&ks- 

lösa rommer och berättelser blev uppskattade i vida kretsar och bidrog till 

att hos ungdomen i synnerhet slapa, ett intresse för svensk historia. Sin in- 

spiration till Engelbrekf Engelbrekf sson, som km ut 1868-68, hamtade hm 

främst frh Ingemann.

Aimqvist, C.J .L. 

Drottningens juvelsmycke (1 846) 

Romanen utspelar sig dels i en historisk miljö dels i en fiktiv. Egentligen 

Llr det två hzndlingar (verket hm dubbeltitel) : dels en tidsmalning f ~ h 

den gustavimslca tiden, dels en berättelse om Tintomaa, den vackra aadro- 

gynen. Banalingarna är löst sammanfogade och romanens komposition aJ: syn- 

nerligen o jämno Dess centralpunkt både ur historisk och hand1ingssyngw;kt 

kb mordet p& Gustaf III. Här har Almqvist använt sig zv f~rsta gradens 

historiska ksllor, nämligen "Svea Bofrätts Protocoller uti Undersblazings- 

mQet rörande Konung GustUf 111:s mord". Stor omsorg a lagts vid teck- 

nandet &v tietaljema kring handelsen: dräkterna, bipersonerna och -ens 

uppträdande vid skottets avlossande, 

Almc,vists relationer till den gustavianska tiden VECC i högsta grad person- 

liga. lians norfar hade varit förpilyndare för den unge Anckmström soil! tid- 

vie uppfostrats tillsanmia3ls med Almqvists mor, Detta för1rlara;r hans djupa 

intresse för mordet och händelserna runtomkring. %dast har har historiskt 

kalimaterial ordaflrant anförts. 

Tintomzra är personifiktionen av den nyromantislca iddn om människan san 

en gång varit natur och dl2rfEr alltid maste stram att bli natur igen, 

Hon kan jämföras med Esmeralda i Victor Hugos Notre Dme de Paris. B%da 

&T naturbarn för vilka vaslliga aoraliska regler inte baller. hen n?* det 

galler miljön har Almqvist tagi-t intryck av Bugo. Koloriten och kontrasterna 

f la*g~iskorras karaktärer (osku2~ - arsenik) är genens~umnst &sg. Hurmdpersonem 

5. 3rottningens Juvelsmycke är varken Tjatomara eller Gustaf III (f,ö. 

ypperligt tecknad) utan Operahuset, precis som kyrkan Eotre Dame det i 

Hugos roman. Handelserna knyts detaljerat till byggmdens ghgm och vindax 

sch huset f& karaktiiren zv en medeltida riddarborg, 

Den gustavianska epoken skildras genom en blandning av sägner och fanilje- 

anekdoter som f& datidens Stockcholm att framsta i tydlig dager. II* mErks 

Scotts infly-tande. Iian gjorde nogpanna studier ,uv tid och miljö, noterade 

ing&ende de saner och fasii1 jetraditioner, historl d= f &ta och lokala f ör- 

hLllanden, gamla sedvänjor och slaock som 1% till t m d för franstiillnin- 

gen. Sedm lade han fra~n sina dokument och berättade mrifrh ha.n fatt idén 

till sina gestalter, Aven IJmzoni lade fram kiillor in exkenso. Huvudskillna- 

den mellan Scott och Manzoni B ena, sidan och Almqvist & den andra är, att 

Almqvist av speciella skal anvailder metoden uteslutande när det galler den 

gustavianska tiden. Bade Almqvist och Scott virailagger sig om. den topo- 

grafLska. realismen. Lmdsk~~ps- och naturskildringma i Drottningens Juvel-

srqycke bygger på egna synintryck. Överhuvudtaget p h e r Aimqvists metod 

mycket om Scotts. Blandningen av historiskt-realistiskt och romantiskt, 

handlingens raska utveckling och intrigens dramatiska uppluggning (f ler8 av 

intrigmotiven hos Almqvist kan direkt f öras tillbala s& ~cott), ja s java, 

intrigens utveckling frk en k-leks- till en statsintrig %r typiskt for 

Scott. '2.o.n. den s d l l m d e 12bken i berattelsen: 3uvelsmycket, har 

sin notsvasighef i Scott's "The Fortunes of Nigell' dii ett rubindiaden 

spelar en liknande roll. Thtormra kan ocksa jWörzs ned hjäitzruza32 i 

"Peveril of the Peaku. Andra verk där Almqvist inspirerats direkt av Scott 

är: Arthurs jakt (~he Lady of the ~ake) och Hkden (old iiortality) . 

Trots Blmqvic-f;~ stora beundran för Scott var han inte helt oreserverad i 

sin qpslattiling: 'tVisserligen maste man sakna ett visst stort element 

hos honom - nen PZT finns det?" a an ske hos Almqvist s jitlv?) 

Vad som i huvudsak skiljer Almqvist fr& andra historioka författare ar, 

att han i sin historieteori utgår fr& vad sm Ijr kistorisk% möjligt, inte 

vad son 5.r trovi3rdigt eller typiskt. (ltAllt vzd i en tid möjligen kunde 

hava skett, 1x3 ratt att vara i konsten,") 

Crusenstolpa, l,:, J, %:orimen (1 845) 

P& 1840-talet kam en annan forn av den historispa ronmen sm inte st& 

i nAg0-b beroende till Galter Scott men diirernot till hlnqviot. 1840-4 ut- 

kom Horianen i sex delar. Den k;ur egentligen &-st kazaktaiseras son 

en smädeskrift och skandalkrönika snarare än en rom. Huvudpersonen i 

boken, den svarte betjänten adin, har många gemena- drag med Tintomczra. 

Ilzn var en historisk persorz son inblaadad i en intrighistoria vid 

Gustaf 111:s hov. bled sitt sd3tiga akademiska spri% ocii onaturliga disloger 

gjorde Cmenstolpe gemen snlrrzre en bjömtjbst och ,:w upphov till ut- 

trycket: u2iotoriskt11, sa Crusenstolpe, S-f-ter ;:ori~aqn Ii02 Carl Jokix1 och 

svenslmna som inte kan betecknas som nagon r oci utm srnare e2 politisk 

pcunflett, Ked Buset T~ssin, 1847-50, försökte Crusenstolpe iistadl.;omna ett 

verk av delvis asinan kar&t,2r. &n stöder sig p2 .Less- fmiljea,rlciwt 

och skildra sl+Z.kten Tessin unser enväldet och frihetavtii8en@ första h. 

Tpar hade publiken vant sig vid att viinta sk2nd21ex n,, Crusenstolpe tog 

till pem, och n& de uteblev uteblev också publi!c2ramg&en. bd3 be- 

undrades hans retoriska stil och bristen p& s - ~ och karakt5rsanalys 

tycks inte ha besvärat samtida 1: = sare, 

2 2

Palmblad, V .F. Aurora Königsmark och hennes släkt (1849) 

1846-49 utgav Palmblad romen Awora Königsrnk och hennes sl%tr; tidsbilder 

ur 17; e och 18: e Bshundradet Fastb skildringen haz zutentisk bakgrund, för- 

soker Palnblad inte i likhet med Crusenstolpe ockra, p& skandalen, utan ger en 

historiskt trogen bild av tidsepoken. Han drar frm hovets ranksmiderier och 

mutaffaer utan f örkastelsedomar men med en strg- att göra det f örflutna 

rattvisa. Hws historieuppfatt~n;! är kritisk och sc?ininessökarnde och han 

lyckades htittre asi sina samtida i Sverige tecknq bsgde manniskor och tids- 

md2. hos en g&ngen epok. 

Heidensfm, Verner von 

Xclxolinerna (1 893) 

Historisk nostalgi präglar den svenska 90-talslitterzt~g. Beidenstan, 

Lagerlöf och Levertin visar alla ett nytt sinne för det karaktäzistiskt 

svenska, son de dock ej sbier i sin egen tid. 

Reidenstasis motvilja mot sin tlmterialistiska ant tid^^ d& "de* nationella 

förslappats" fick honom att vända sig till stomiaktstidens tragiska slut6.r. 

Genom prövningar, lidanden och offer skulle natio-rz1laasla;n växa sig stmk 

och ~~~I&sPLs~~s största sidor ltlyftas i ljusetf1. Folkets offervilja tec!ws 

med -patetisk högtidlighet, Bieda segerhen snabbt fijrbiggs, uppehaler 

sig EIeidenotan läage vid nederlagen och de tunga offer som Prrävdes av 

/ 

mänr~iskom. K g1 XII reser sig övexm&nskligt stor, r.len han dominerar 

inte handlingon. Det gör iställe* det i det tysts W&pm'~.de småfolket^'. 

Karolinerna air det svenska folket och de so1dat;er so3 t&ligt och tap-pexf 

utstk krigsikens elih3@. 

Det en grmdtauike i Heidenstmu natioralism, att maiclighet och val- 

levnad förstör folkets ka-, medm nöd och f.a.f;tigCon viicker dess biista . 

egenskaper till liv, Karolinerna. tir en exempelsanihg för denna id6. 

Bokens motto finns i slutorden: flalskat vare det; iol!:, so^ i sin stoz- 

hets fall gjorde sin fattigdom a ad inför viiirldenf8' 

Levertin, Oscar Yagistrame i Csteras (7 300) 

Boken kzn km&t~iseras som en prosaisk motsrnighet till Snoilskys Svenska 

Bfldrr. Kompositionen är n%got förvirrads boken inleds med en serie historiska 

tablher för att sedan falla in i en realistisk berlittmstil. Den priiglas av 

kulturpatriotism och nostalgi och blev en upptakt till 1900-talets dstads- 

s~ildringar. Avsikten var att karaktärisera det ty-piEjl:t svenskas blygheten 

och liittsimet, vilket görs med ömhet och humor. 

L

Lager1 öf , Selna 

Gösta Berlings saga (l €?g1 ) 

Nittiotalisterna fördjupade sig gkna i svensh historien, drogs till pa- 

stischen, anknöt till äldre berättasformer son mga, sZ\gei? och legend 

samt anvkinde giii en ålderdomlig stil. Dkned f 51 jde ett intresse för 

siizpraglade personligheter, foiictradi.l;ioner och fziitasiliv. 

dvgörwde för Selma Lagerlöfs utveckling var den rikedom av g d a herr- 

gårds'riistoi.ier, släktminnen och bygdesagner s om kon uniier barndomen t ill- 

agnade sig. De olika kapitlen i Gösta Berlings swa utgör of ta fristaende 

berättelser d& den samnanhallade traen ar m jors!-m- g& 3iceby och kaval- 

j erernz , 

rvia;nni skouppf attningen at minne^ om '~1st o j s : &misiioi.~a i berat telser: 

handlar inte eff er bsilcter och yrogram utan drivs ôv iile irra- 

tionella och oberäkneliga. Inflytulde fr& Carlyle c.Y,i-:tter spk i stilen: 

den Sr fylld av utrop och interjektioner (o, form ti3,ers kvinnor$). xvcn 

i den bibliska tonen i lcqitlet ltC:uds storn över Lavsjö hExadtt ~m,r n2n 

Carlyle. De beskriver hon folkets angrepp p& lcavcul~c~sv2ldet;, med herrneo 

egna ord: "en liten revolution". Liksom C~rlyle betr2:t~de franska reval 

lutionen med eri blandning av fasa och estetisk h5:sfGrelce visa hgerlzf 

ett djupt intresse f ör den Itguds stormt1 hon l$tei br,rts; wt , men ho:., .:er 

ox&iingen sista ordet. Siindel~e~ria i Gösta BerEi~g ~~tspelax sig F& 1020talet, 

vilket vctr en restawrationens tid, och Icemljers&ret W en restzu- 

ration ;iv den feodala samhiillsfomnen. Slutkapitlet Fx e:l hyllning till 

axSet 2%. 

Jacobsen, J .P. Ym &rie Grubbe (1876) 

Naturveten~kap1ig.t; utbildad Zmde Jacobsen aldrig sin dministiska grund- 

uppfattning. Han fängslades fr&mf av skeendeta obevrklighet och inaividens 

förintelse i döden, I Fru Kmie Grubbe har han Flaubert som förebild, men 

realismen i skildringen blir aldrig fysiskt p&trLngunGe, Iscallet finns 

en finess son visar att Ersavet verklighet inte behö~ex leda till fzntasilös 

tr&ighet i stilen. Jacobsenc prosa är rörlig, l?,.lvt hpressiorLstisk, 

mjuk och växlingsrik med n2sta.x nnsikalisk verh. Det historiska notivet 

&r enbart en förklädnad, skildrinzen av själslivet är 3ela tiden det sentli liga. 

', 

2 4

Cederborg, Fredrik Ottzr Tralling (1 $1 0-1 5) 

Cederborg kan kallas O.%r förste romanförfattare. 1bns rosnasier äx egedligq 

pikaresker i Cervantesoch Fieldings anda. Otta Trzlling son kom i fyra delar 

1810-18 ik inspirerad av Le Sages Gil Blas, Här ges en mhgsidig bild av 

Sverige och i synnerhet Stockholm vid 1800-talets början, Sinne för detaljer, 

berättarglädje och humor äx utmiirkande drag. Realismen i miljöskildringen 

stod i skarp kontrast till romantikernas fantasifulla utsvävningar. Cederborg 

teckma frbst vardagsliv och genomsnittsmanniskor och avrättar elegan$ de 

svenska "f oaforisternan med Atterbom ( plattergom) i spetsen. Han blev nycket 

riktigt nedgjord i den fosfoxistiska pressen, Även mot den tyska och franska 

romantiken riktar Cederborg sina pilar. HzJls m& VETX att verklighetstroget 

teckna sin samtids Sverige. 

Dumas, Alexandre d. a. Iii- 

De tre rmisketGrerna (1844) 

Efter julirevoluti~nen l830 sk.;lpade- rc r,jr ty, -tidnir~gspress,som v a 

avseiid fFr stor spridning. För att locka cublik beh3vdes dr~gplaster. 

I detta syfte till kor^^ rmanfö1jrton;:en. Dumas' 3e tre muslietörerna l5m- 

pade sig utm3rkt fijr detta &darAl. P& grlm6 EV den fglklfgzt stflen far- 

kas;ades historien av de böglittertira kretsamc. -as var i försA& hmd 

litterär ar'fiirsman. Författarna betalades efter spaltcentimetrar, d:&för 

lat hcxi dialogformen dominera hmdiingen : 

- Kmske det ända, svarade Athos. 

- 4, om $20 inte haje s& brattom me:! att; springa etter erx Fersan, ut- 

tras t Y 'Artagnan. 

- Rör p&, herr Brattom, mig kan ni traffa utzn att behOva sprifisa. 

- Ver d&, om Ni tillator? 

- I närheten av CPJ~~E-Desceux. 

- Eur dags? 

- Vid tolvtiden. 

- Tid tolvtiden. Gott, jag skall infinns mi-. 

Dimais historiska k6llstudier var ofta begrXnsade. Hans fantasi fyllde ut 

luckorna. 3 tf! en prQlas av iic.turzlj.sm och tids- och lokalf arg framtraer 

geno3 de &-erandes sprak och handlingseätt. 

Till skillnad frfm de flesta historiska. rommer friin 1800-talet har De 

tre musketörerna inte f öraldrats . Kanske beror det p& dess avsaknad av 

nationalism 03S h:%mande filosofi. 

l

Kleist, Heinrich von J;Iickael Kohlhaas ( : 600) 

Boken är egentligen ingen roparn utan en l& novell och ligger i tiden n&a 

år före -Gaverly, men det &z en sant historisk berY-ttelse med ett viktigt och 

dramatiskt stoff ur de tyska Kjjvderna. Stilen Gr krzhftfull ogh kiv (krönike- 

stil) och berattelsen framskrider i ett obrutet crescenCo. Kärnan i innehal-. 

let iir mGraniskms kap mot universum. Kleist vill visa att endast genom för- 

nekelse och trots kan individen havda sin egenart. 

Stevenson, Robert Louis 

Bortrövad (1 886) 

I Stevensons romasier finns nycket n on för taulken till De tre musketrjrorna. 

Bortrövad S?r en spännande 5veintyrsberZttelse meE cantidigt en inggenie his- 

torisk studie frh det garde Skottland. Handlingen utspelas p% 1700-fale*, 

strax efter krossandet av den jzkobinska resningen. Lilcsom i Scotts -;;averly 

spelar motsF.ftningen mellan jckobiner och mhigs en fraiitr5dznde roll. Aven 

mil jösicildxingen pånimer om Scotts och Z.r lilcsom hos deme 'nhtad frh de 

vilda skotska högländerna. Stevenson skildrar det Ilan Wmer f il1 fr8a sin 

ungdom: det skot ska höglmdet och de skotska rdimi~kot~~ema~ 

rtfartrgat, Trederlek -en 

1 

i ITya Skogen (l 847) 

Framställningen äz rak. &lasryat 2avihder sig ej zv n&on tillkr&nglad 

psykologi. Liksom Stevenson och Dumas är haas böcker rem hent~sberät- 

telser. -men i Nya Skogen utspelas vid tiden strax effer Cromwells ' 

seger över Karl I.. 

Ellis 3d::ard 

Sp31ceS -& f loden (1 898) 

-9 

llÄdla tagpra vildart1 mot 5nnu Salme och tapprae nyrbyqgme, Fa;ndlingen ut- 

spelas i slutet av 1700-talet. Liksom i Coopers böcker frmst5lls indian- 

s&illets predestinerade underghg.

Piiay, Karl 

bied sina C~en.tyrsFr-.'EJtels~r 

Bland kurdiska rövare (1894) 

~~pii.??.? Sar? L;F emma frzr16;A.n;ar. mbmt 

i !!&i:l.an.d ~t'~ldec; nftci ?.ma dC4 ?-vm en nil.jgn r:ce~;)lar av hans Löckey. 

&I orszk till. 12 stor3 C?rs;il j~ine;sfrati?~?-n;ri~a icr ?.?t enl:la sj:*?< 5x1 

m~i-b:d 2. Ordf iSrrR?i2+ i \;YS brjcker 2k ;?A ?Y ? /-kir,gc niv,:. 

Hans reseakildrinzsr har karaktqren &v Got r;J#liril~~lt:vd~. Lkh~o trajde 

n%! att hms 'oergttelser frk den arnerikas-L v5,&5grr, a m handlade 9x1 

Vld Shstterhand crh :'rinnetcu, Iikeoc ocksa skildr?n,;rtriia frk Oriscten, 

o~n Kara Een Aemsis och %lef Oaaru aventyr 5lCu~.1 vilde. ~irabstimrzr, var 

aJHlvtxpslevea. SA var rniellertld inte fallet. ?e -rar e3 pr03ulc2; av hans 

f~~itasi i koinbin~tion .nod leriing av reseskildringar. 

I sitt författarskap kok-enserade h-u? sig ffC~ c511 f?ttiga ursprc-?gsziljö 

senom att vtfnma ett över~i2r~ishoided.. 3et k dock ej rl&gcn överlägsen 

vasterlhing som stalls mot underlaisria indiazer eller cirientale~. Old 

Shstterhend ik h;4,lten, och han är Sverlägsen bA6e eumpeer, indianer 

och orienteler . 

H2nZslserna i Genom vilda Kurdiatan utspelas på. 1860-talet. D;& ges en 

god bild av de kurdiska sta~~~.e,rnas kamp xat f7rtr;~cke-t fr:? den turkiska 

Yve~11eten. Lt?va.nSe bilder av det myllrar~d? folklivet i Oriente~ serverss 

och rnw f3.1- o2 in5lick i re7igi o~xc~c greyf? cm folkat, krSr,naf örtrycket 

och Er?.asskiZlnaderna i de t kuyCiskz s t~ms?.xhälle t f yrmerhet; oc3 f r&?e 9rienten i allmanhef vid 1800-tuleta zitt. 

Ided raskonflikt i Sydafrika manades vid sekelskif-iio-ii notsZ.t;taingar mellan 

bri'c-ber och boer. Utbudet av litteratur där boerlmitcren förh2rligades m 

stor. kligt historikern 'IiaraLd Ljae florexzde i LQopa vid denna tid. 

e2 'tboerhiit". Denna kult haGe s ha rötter i den irh Tyskland utgående 

pang ermanska propagandan. Det av ttboerhysterill $ive_rl:;tCle ,%apa hade f al- 

lit offer för tysk kolonialpolitisk propaganda med dess tonvikt vid raseris 

betydelse, hette det i Hj2mes argumentation. 

Boerna ya~i enligt denna pro~anda germanska rasfr~xdex . 'lRoerkultenn, som 

för övrigt gav en helt felaicti-, bild av verkligl~e-ber,, h5rstammade från 

tyska och hollgndska intellektuella, 

Det verk som framför andra. kom att p%verka flera generationers syp p& problmatiken 

i Sydafrika mr August Niemanns klassis1:a ungdomsbok Pieter Liaritz - 

boersonen fr& Transvaal, Hanälingen utspelas i 1860-tslets Sydafrika. , 

Bosjma förharligas och den svarta befolkningen iranstBlls som "adla och 

tappra vildarw vilka doak &r underlagsnh den vite maen.

De linjer eller "skolor" vi koninit fran till Sir följande: 

1. De förf attare son sirrev historiska roiilaner f ijre Kaiter Scotl;. 

2. De fcrfsttare som direkt eller indirekt 3r p4v~rkade av Walter Scott. 

Ut-~Frkdnde fijr delma skola iir att författarna a) sytter ix1 handlinpen 

i ett historiskt-socialt samnmvlhanp b) att bipersonerna är de ciomine- 

ran3e c) att miljön 6r tidstroget skilirzd. 

? Ue f5rfattare son parallellt med dan historiska framställningen i 

Scotts anda behandler sa&-älleligz eller sjslsliga problez!. 

4 - De författare som $iverkats Almqvist. ?eras ber%tt;zrstLl k5.ra.k- 

tariseras av osmnolika *triger, dolda Srott, h~nlighetsfulla ~1%- 

ner och dunkla personligheter. Ansstser till realism i siattu stil 

förrkomler dock. Almqvist ejalv bryter ofta den hi.storis!m il.lvsio- 

neri genom anakronistiska inslas. 

5. De förfettare som erdast itr:vt.inde historiska moti~ för att skildra 

noderna problem eller de tiger ande^ sjglsliv. Dessa !rom att bil-da 

skola ino~ 1930-talets historiska roman. 

6. De svenska författare snx med liulgtzsn s& ti.llbaktl p& en svurneil epok. 

7. De ner eller rnindre scottp&vorkzde författare som skrc-r rena &vc?nty~s- 

ronm2r. 

9. DO författzre :3m vid 1800-tel-e-ts sl.ut dPrev "i2dianböckerN. 3enna 

romanform VW kopplad till kmpen on kolonierna. kiropéernss 36te 

me8 folk 9 mara v&rldsdclar skildras. I viss man a? de p&verk&de 

av Cooper's böcker om Skinn3 trm.pa.

LITTERATURLISTA 

- Carr, E.H. 

Vad är historia? / E.H. Carr ; till svenska av Birgitta hdersson ; 

vetenskaplig granskare fil. lico Göran Hermerén. - Stockholm, 1965. 

- (prismaserien) 

0rig:s titel: What is history? 

Granlid, Hans O. 

Da som nu : historiska romaner i översikt och analys / Hws 0. Granlid. 

- Stockholm, 1964. 

Lit teraturens världshis toria : romantiken, realismen och na.turalismen, / red : 

F.J. Billeakov Jansen, Hakon Stangerup och P.H. Traustedt. - Qtockhoh, 1973. 

Samlaren tidskrif t f ör svensk litteraturvetenskaplig f orsbing / utgiven 

av Svenska Litteratursällskapet. - Uppsala. 

hg- 1 (1879 - ) 

Schiick, Henrik 

Illustrerad svensk litteraturhistoria : sjatCe delen : efterroqantikcn / 

Henrik Schkk och Karl Warburg. - 3.:e, fullständigt omasbetage uppl. 

S tockhobl, 1 970. - 

Warbwton, momas 

Fin1andsave~;sk iittexatur : 1848 - 1948 / IFa. WmburtonU - HelgAngfors, 

l 9580 

Ward, A.C. 

Illuetrated history of hinglish Xiterature : volume Wee : Blake to 

Bernard Snaw / by A.C. Ward ; illustretiona collected by Elizabeth 

Williams. - Londoa, !95S0

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV 

Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid 

Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen 

mellan åren 1974 och 1996. 

Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har 

använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. 

De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), 

som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se 

Upphovsrätten tillhör författarna. 

Publiceringsår i BADA: 2012

1977 nr 298.pdf - BADA - Högskolan i Borås

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?