1980 nr 77.pdf - BADA

sid 

INLEDNING 

Problemmiljö 

Avsikt och omfattning samt källmaterial 

Potentiellt användningsomriide vid en fördjupad undersökning 

Avgränsningar 

Sammanstä1lning.as viktigar8 arbeten ... Problembeskrivqing 

. i . '.. 

BESTALLNINGAR 'F~N ANDRA BIBLIOTEK TILL LUfiTDS UB SAMT MC 

3 

4 

4 

5 

6 

6 

2.1 Rutiner vid behandling av beställningar 

2.1.1 Begreppsapparat och ual av metod och- symbdler 

2.1.2 Besxrivning i f orm av flödesplaner ört ecknade i avsn 71 

8 

10 

2.2 Statistik över resultat av beställningar 

2.2.1 Begreppsapparat och val av metod och syn~boler 

2.2.2 Uppskattning respektive beskrivning av beställningsresultat 

i form av cirke1diagram.(Förteckn~de i avsnitt 8) 

5 3 

60 

3 UTVARDERING AV METODER OCE RESULTAT 

3.1 ' Rutiner vid behandxakg av beställningar 

3.1.1 Detaljstudium: symboler 

-.. . 

3. l. 2 eta al j studium: rutiner .. 

. 

.r ' ...- 

i.. 

j. l .3 ~ndersöknin~sresultatens tillf örlitlikhet. Järiförbarhet en 

med andra undersoknlngar 

7 7 


3.2.1 Uppskattning av efterfrågan 

.Antalet volymer per beställning; Andelen oeffektuerade 

I . 

beställningar (inklusive MC.) . 7 8 

.Uppskattning av beställningarmtill hela biblioteket 

från andra bibliotek 7 9 

.Uppskattning av beställningarna till huvudlåneexpeäitionen 

fr%n andra bibliotek (Ilestallt material, beställande 

bibliotekstyp, utländska biblioteks beställningar) 80 

3.2.2 Detal jutredning av undersökningarna. c~uvudlåneexpeäitionen) 

Ut lån 86 

Kopi erat 

87 

Oef f ektuerat 

87 

, Bidragande orsaker till beställningsresultatet oeffektuelat 88 

, .Regional fördelning i de olika materialen 9 1 

3.2.3 Undersökningsresultatens tillförlitlighet. Jämförbarheten med 

andra undersökningar 92 

4 SLUTSATSER 

4.1 Effekter-föl: bibliotekets målsättning 

4.1.1 Rutiner vid behandling av beställningar vid huvudl%neexp 

. . *Fördyrande hantering ,. , 97 

*Enkla respektive komplicerade rutiner och moment 98 

. . .Förslag till smärre förbättringar 9 8 

4.1.2 statistik över resultat av bestallningar vid huvudlaneexp 

' , *Inverkan p9 andra avdelningar vid biblioteket 1 O0 

, . . . '0 Serviceniva 1 02 

4.2 Effekter för.f.järrl%nesgstemets m%lsättning 

4.2.1 Rutiner vid behandling av beställningar till huvudlåneexp 

' *Fördrö j ande hantering 1 04 

eFörslqg till förbättringar 1 04

Statistik över resultat av beställningar vid huvudl%neexp 

*Efterfrågans art och resultat 

mBestallande'bibliotek 

*Bibliotekens faktiska samverkan 

YTTERLIGARE SLUTSATSER, SOM REKOMMENDATIONER FOR 

FORTSATT UNDERSORNI N G re at or is er in^, bibliokraf iers 

placering, transporteringsf ör ändringar, f icheka'talog, 

inköpsövervaganden, frekvensindelade magasin, små ut- 

lgningsundersökningar via dator, efterfr% an av svenskt 

tryck, kopieringsövervaganden, remissgång f 

EICPLANATIGN OF SYMBOLS etc / AKVANDA SYJYBOLER efc 

LIST OF FLOXCRAELTS / FÖRTECKMING OVER FLODESPLANEEL 

LIST OF TARLES / FORTECKNING 07ER CIBk(ELDiAG3AVI 

INDELNING AV SiTRIGX I REGIONER 

ULL- OCE LIT'PERA~"URPORTEC~~JING 

?U$ TILL ANLITADE, PE3SONER OCH INSTITUTIONER 

BILAGOR 

L3neregler för FjXrrl3.n 

Av ~nternationa; i'eaeration of library associations 

(IFLA) utarbe$ade låneregler 

Av forskningsbiblioteksradet utarbetade regler 

Av skolöverstyrelsen utar3etade regler 

Blanketter för fjarrl%n 

beställningsblanketter för inl%n 

Kvittoblanketter för utlan 

Blanketter och annat material vid - 

'handling av nanuel1.t insamlat underlag till best- .- 

statistik 

SUPIMARY IN ENGLISH 

sid

Fjarrlanehanteringen ar aktuell för en undersökning, eftersom 

publ~kationsvolymen ständigt ökar till skillnad från bibliotekens 

magasin och medel. Svårtillgänglighet en ökar- (särskilt 4f ör 

nyare litteratur), vilket ökar hanteringskostnaderna s% att inköp 

bör övervägas.~ndersökningens syfte är att finna och belysa 

avgörande problem i fjarrlgnehanteringen. Statistik över utlån 

och dessutom en mindre studie över ~eställningssedelns g5ng antogs 

kunna möra lämpliga undersökningar för detta syfte. Även 

statistik över oeffektuerade beställningar samt över bestalhingar 

som resulterade i kopior av tryck kom senare att utföras. 

Litteraturstudierna i ämnet visade att bestallningshanteringen 

är avgörande och ofta aktuell för automatisering. För införandet 

av automatisering helt, delvis, centralt eller lokalt kravs en 

undersökning av den d% aktuella maskinvara,ns mojligheter samt 

tidsstudier. Vid tidsstudierna ar det betydelsefullt av vilken 

art de flesta beställningarna ar samt hur ofta tidskrävande beställningar 

inträffar. För en utförlig bedömning av den manuella 

hanteringens effektivitet kravs jämförelser med andra biblioteks 

systemanalyser. Dessa sages som referenser. Uppsatsen omfattar 

arbetsrutiner och beställningsstatistik vid Lunds universitetsbibliotek 

(LUB) . Undantagna är Kursbiblioteket (som inte sysslar 

med f jarrlan) och Medicinska centralbiblioteket. Det senare 

fungerade som ett specialbibliotek med egen fjarrlgnehante-. 

ring. Den 1 juli 1977 skapades LUB2 av detta och av samlingarm i 

teknik, matematik och naturvetenskap. Vid en uppskattning av apten 

ati de tilt.,hlela .biblioteket inkommande f järrlånebeställningarna 

har dock Medicinalca centralbiblioteket (MC) medtagits. 

. ._ . 

. > 

Undersökningen genomfördes i juli och december 1975. Intervjuer 

och eget arbete har använts för upprattandet av arbetsbeskriv- 

ningar. För att göra dessa överskådliga för organisatorisk över- 

syn och förenklingar oma2betades beskrivningarna till flödespla- 

ner. Redovisning 'av rutinerna görs dels totalt, dels fördelat 

p% huvudavdelningarna utl%n och inlån samt dessutom p% ett antal 

underavdelningar. Av reswltaten frangår att rutinerna för kopie- 

ring, krav, omsättning av l%n samt atg%ende korrespondens kan 

vara lämpade för automatisering. Själva kvittohanteringen kunde 

ocksa vara lämpad för detta. Som rationaliseringsåtgärd föreslås 

bl a förbättrade interna transporter och en extra kopierings- 

apparat. 

Uppsatsens statistikdel var från början endast inriktad på vad 

som lanas ut och vart. Arkivet över lån som aterlämnats %r 1974 

användes för detta. Därefter bearbetades aven det material som 

bestod av kopiar av beställningar som LUB inte kunnat expediera, 

ett material som Wimail. fick in till interurbanl%neundersökningen 

i tre veckor i september 1971. Därefter följdes de beställningar 

som resulterade i kopiering under en vecka i december 1975. För 

det som kopierats respektive inte effektuerats kan man tala om 

totalundersökning, medan för utlånets del ett urval gjorts. Urvalet 

har skett med hjälp a~dkm~gkalstabell. Representativiteten 

hos materialet i urvalsdelen av undersökningen beräknas vara mycket 

god under förutsättning av att arten av kunder är konstant. 

Redovisning av besfällningarna görs dels totalt, dels fördelat 

på ett antal underavdelningar. För samtliga diagram gäller att 

uppgifterna redovisas med fördelning p% monografiskt och periodiskt 

tryck, enligt de definitioner som anges i Svenkka katalogiseringsregler 

1974. Uppgifterna har fördelats p% ämnen enligt 

Klassifikationssystem för svenkka bibliotek 1974. Tre periodin-

delningar av trycket har angivits: före 1958, tiden därefter 

fram till de senaste fem åren samt slutligen de senaste fem 

%rens tryck. Uppgifter om svenskt respektive utländskt tryck 

redovisas också. Uppgifterna redovisas med föraelning p% följande 

regioner: Sydsverige, Mellansverige samt Nordsverige, 

enligt den indelning av riket folkbiblioteken har ( Skolöverstyrelsen 

1969 s 3), respektive. p% utlandet, f ördelat p% Norden 

och Europa. (Övriga utlandet förekom inte alls.) Uppgifterna 

indelas alternativt i typ av bibliotek (~iman 1974 s 15 

samt Svenska specialbibliotek . . 1974). F" or icke effektuerade 

beställningar särredovisas uppgifter om svenskt tryck. 

För att systematisera uppgifterna (om vad som beställts vart) . 

i kvantifierbar form har dessa kodifierats med avseende p% be- 

ställt ämne, beställande bibliotekstyp etc. Kodningen har för 

de tre olika materialen skett p% något olika vis, beroende p% 

deras skilda karaktärer. Efter kodning överfördes uppgifterna 

till korstabeller och därefter till cirkeldiagram. Granskning 

ocl~ kodning har Eke tt manuellt. 

Av resultaten för statistikdelen framg%r att aldre tryck ut- 

lånades mest, till största delen humaniora i monografisk form. 

Ny periodica, till största delen i laborativa ämnen, kopierades 

oftast även om mycket aldre naturvetenskap förekom. Bland det 

oeffektuerade dominerade monografier från alla ämnesområden 

med tonvikt p% aldre respektive helt nytt tryck. - Den största 

bristen i kvalitetenh~undersökningsmaterialet och dess bear- 

betning är skillnaderna i mätteknik och ålder. Detta medför 

att värdena i diagrammen inte alltid är jämförbara. Att märka 

är att utlån endast representeras av återlämnade dylika. Ett 

l%n kan beh%llas i flera %r om omsättning sker. Det förefaller 

dock rimligt att anta att det som återlämnas till sin art mot- 

svaras av det som l%nas ut, om kundkretsen inte förändras 

nämnvärt. (~nstaka personer har f ö inte förekommit mer än en 

gång.) - Vid en jämförelse med Wimans undersökning.1971 (vars 

material ju delvis sammanfaller med denna undersökning), tryckt 

1974, finner man att undersökningsresultaten sammanlagda stäm- 

mer väl överens med denna. w ima ans uhdersökning redovisar inte 

alls eller endast delvis det som här undersökts, Föreliggande' 

uppsats kan kahske ses som ett kofnplement till Wimans arbete.) 

L

1.1 Pro blemnilj ö 

Inköpen vid bibliotek bedrivs med knappa medel. 

Tidskrifter har ökat starkt i pris och tar en ökandi del av 

inkoysanslaget i anspr%k samtidigt som de mycket höga priserna 

för teknisk, matematisk och naturvetenska lig avancerad 

litteratur f örkvaver monograf ie2na till sh$fWhite 1979). Eff ektusringsgraden 

s juiikex; aven - ur - 13necentralernas bestånd (sta- t 

tens kulturrad 1978 s 188)~ stagnation kan ske. (7ietenskap.liga 

bibliotek . f 978; Folkbibliotek . 7978; Ehenge 1974 @dsso~ 

1968 s 213.) Med do inskränkningar som ständigt gCrs, främst 

genom minskad andel monografier i budgeten men aven genom avslutande 

av prenunera [iioner, kan man ant!a en ökning av volymen 

icke effektuerade beställningar (aven relativt sett!. Detta 

blir kostsamt för avsändande ocF aottagande bibliotek. Det kan 

löna sig att köpa in en tidskrift 3aikiför-t m&d.att låna in den 

sex ggr pr år ' ima an 1 974 s 1 05 ; Liigamaa 1976 s 27-30) . Det 

finns alltså anledning at-t granska vad sori bestalls från olika 

bibliotek. 

Scandiaplanen var en inköpsf Srdelningsplan f ör huvudsakligen 

perifer litteratur vid forskningsbiblioteken. Mot~varighe-Len 

för folkbibliotek hette ABC-pl.anen. Ett centralt svenskt in- 

temrbanl%nebibliotek har varit y% tal. Ett system av ansvars- 

bikliot ek ar den senaste mål.sattnihgen. NORiIINFOs expertgrupp 

för basmaterialförsörjning hoppas kunna i~lfria denna vision. 

(skaerhaek 1974 s 8-9; ibidem s 32-40; Skolöverstyrelsen 1968; 

Skolöverstyrel-sen 7971; Skolöverstyrelsen 1974; Liinamaa 7976 

s 14-15; Biblioteks- och dokumentationssamverkanskommittdn 

1977 s 6'2; ibidem s 43; ibiden s 89; ibidem e 216-218; Line: 

Document access . . . 1978; Soini 1975 s 28 -32.) 

De datorbaserade dokumentationssystemen ger bibliotekens kun- 

der information om media, som biblioteken ofta har svårt att 

få fram (~inders 1976 s 94). Till den ökade betydelsen av 

fjarrlgn bidrar de utlokaliserade statliga verken och den de- 

cehtraliserade högskolan. Samtidigt har införandet av program- 

budgetering vid de olika högskolorna effekten att en till den 

lokd högskolan målinriktad service erbjuds. Programbudgetering 

innebar fördelning av budgeten på delm%l i enlighet med en över- 

gripande målsättning. (~niversitetens övergripande målsättning 

är mer lokat inriktadean biblio-tekefis övergripande målsättning. 

Samtidigt ar det de lokala högskolorna som inom sig fördelar me- 

del till verksamheten vid dessa, fördelat på institutioner och 

basfunktioner. Till dessa senare hör universitetsbiblioteken.) 

(~ethson: Rapport 1.. 1978 s 37; ibidem s :39; Conference on inter- 

library ... 1978 s 20; NORDINFO 1977 s 41-43; Tell 1973 s 91; 

Quentzer I 978. ) 

Den sammanlagda efterfrågan vid biblioteken av publicerad 

och bibliograferad dokumentation vid biblioteken ar kand 

genom den interna och den publicerade biblioteksstatistiken 

(antal utlånade volymer etc). Statistik saknas över kunder 

som inte kan expedieras på önskade villkor (t ex hemlan) 

eller inom rimlig tid (t ex vid kö, bokvård eller fjärrlan). 

För utländska förhållanden finns en del detaljstudier rörande 

eft erf &gans amnesvisa f ördelning. Situationen i Sverige har 

redovisats med inriktning p% helhetsbilden för lånerörelserna, 

men aven med en del uppgifter av den typ som här ska studeras 

(wiman 1974). De f lesta f järrlånebes tallningar går till arkiv- 

biblioteken (wiman 1974 s 24). De vetenskapliga allmänbiblio-

teken Lunds UB, Göteborgs UB och Uppsala UB effektuerar 

51 % av sina fjarrlånebeställningar ima an 1974 s 59). 

Av dessa resulterar tre fjärdedelar i lån och fjärdedel 

blir-kopierat. Ungeflar hälften av alla fjarrl%nebestall- 

ningar till de största beställningsmottagarna sänds 

alltså vidare eller ater. (Ile mediciniska biblioteken 

i Lund och Göteborg har &v Wiman klassificerats som ve- 

tenskapliga specialbi bliotek. I bidem s 15 .) 

Eftersom de flesta fjärrlånebeställningar går till arkiv- 

biblioteken (ibidem s 24), kan arbetsrutinerna vid ett av 

dessa bibliotek antas utgöra ett representativt objekt 

fär studier som avser att resultera i rationalisering av 

fjärrlåneverksamheten såväl lokalt som totalt. Lunds UB 

kan anses vara ett lämpligt objekt även för en undersökning 

av ämnesmässig spridning av beställningar* Detta bibliotek 

har naniligen alla tgper av fakulteter att betjäna och där- 

för bör det få beställningar p% alla typer av vetenskaplig 

information. Biblioteket är också ett av Sveriges största 

i ut- och inlaning (ibidem s 107; ibidem s 12; ibidem s 24). 

1.2 Avsikt och omfattning samt källmaterial 

Avsikten ar att kartlägga och såvitt möjligt utvärdera 

rutinerna vid hantering av fjgrrlån vid Lunds UB samt att 

ge en samlad bild av vad som beställs av andra bibliotek 

hos ett vetenskapligt allmanbibliotek. 

. . 

Föreliggande undersökning är en falistudie över hur det 

går till på just detta bibliotehmed tyngdpunkt på hur 

beställningarna behandlas och på vad som beställs. Beställ- 

ningssedelns gång beskrivs i form av en kommenterad flö- 

de8plan. En inblick i aridra avdelningars inverkan p% l%ne- 

rutinerna ge's..'Statistik Res över vad biblioteken erhåller 

och inte erhaller fr%n Lunds UR med avseende p% be- 

ställt material (ämne, periodiskt eller monografiskt tryck, 

tryckort och tryckår) med tyngdpunkt på ämnen och bestäl- 

lande bibliotek (bibliotekstyp, region och land). 

För undersökningen av rutiner har egha'undersökningar före- 

tagits; Som källmaterial för statistiken har dels bibliotekets 

interna material använts, dels den riksomfattande undersökning 

som Wiman gjort med tyngdpunkt på vad som beställs (periodiskt 

eller monografiskt tryck, tryckort och tryckår) och beställan- 

de bibliotek (bibliotekstyp och region)(ibidem s 11). Wiman 

ha&e 1971 tillgång till de kopierade originalrekvisitionerna 

(ibidem s 12 f). 

. .l 

1.3 Potentiellt användningsområde vid en fördjupad undersökning 

För rutinernas del kan specialarbetets resultat bilda grund 

för en jämförelse med andla ~iblioteks rutiner. Kanske kan ar- 

betet fungera som läromedel för den som vill ha överblick och 

repetition i samband med upplärning i rutinerna. Flödesplaner- 

na kan bilda grund vid förändringar av rutiner, aven vid andra 

avdelningar. 

4 .

Beställningsstatistik kan bilda en stomme till vad som kan 5 

2laceras i när- O C f ~ järriaagasin. h hög kmrelatbn mdbn olika 

typer av lån kan nämligen förekomma, varför aven en fjärrl.&neundersökning 

kan vara av värde för $n bedömning av de 

lokala lånens utseende (jämför 1JlcGrsth 1971). Statistiken kan 

.%v.abilda grund för samarbete i fjarrldrzefrrEgan med andra 

bibliotek liksom för anskaffningsprinciper och reproduktioasverksaahet 

och aven för hokbindningsprinciper. 

1.4 Avgränsningar 

Undersökningen ar begr9nsad. till Lunds UR'S kontakter till 

skillnad f r?~n l:Iinan (1974) och Lindgren (1975). ::Tima,ns sr- 

bete ä,r en kartläggning över fjICrrlB,nebest%llnine;ar fr3.n 

svenska bibliotek (:diman 1974 s 11) medan Lindgren beskri- 

ver arbetet vid Stoc!.iholris 13wnecentral och dess ut1C.n. 5n 

avgrsnsning till. Wixans ar5et ligger i att; '.

1.5 Sammanställning av viktigare arbeten med relevans 

för denna undersökning 

Flödesplaner över biblioteksarbetet redovisas av Schultheiss 

1962. Lån mellan bibliotek återfinns huvudskaligen fr%n s 238- 

240 i detta arbete. Ett liknande verk är Thonas 1971, med 

fjärr1å.n % s 42-45. Detta senare arbete förefaller ligga närmare 

f ö~eligg~de arbete. Vid en jämförelse mellan flödesplaner får 

man halla i minnet att flera handlingar sammanförs till en enhet 

i en symbol. Möjligen kan ett visst synsätt påverka syn.tetiseringen 

av förlopp. Vilken symbolstandard som använts har 

också, inverkan p% hur man kan jämföra flödesplaner. L%nesystemet 

vid LIBRIS beskrivs bl a i Anvandarvanligheten ... l72 och 

av Melin-Fravolini (~he circulation . . . ) 1974. Flöcle~pianer~ 

för automatiserat fjärrlån vid universitetsbiblioteket i Bielef 

eld finns (~riesenick 1976 ss 126, 134, 140). Ref erensarbetet 

i allmänhek('%2tTM~se för arbetet med beläggning av beställ- P , 

ningar) finns beskrivet i flödesplaner (~atz 19'($1ancaster 

& w - e 1977 ) . h 

flödesplan över f jar&tlånerutiner vid Helsingfors tekniska 

högskolas bibliotek finns nu~~illiacus~?p78 s 117). 

Inget av ovannämnda arbeten har varit av djupare betydelse för 

föreliggande undersöknings utformning. Detta hade krävt ett 

noggrant detaljstudium främst av flödesplanerna. Dels maste 

man tolka vilken funktion som beskrivs, de3s maste man avgöra 

om den kan anses lokdt betingad eller om den kan vara mer uni- 

versell eller tillampSsr för det bibliotek man själv intresse- 

rar sig för. Framst avsedda för vissa biblioteks behov eller 

vissa länders behov kan Melin-Fravolini och Briesenick anses 

vara medan Sch~ltheiss, Thomas och Katz är mer universdlla. 

e ed lokalt betingad avses har att varje bibliotek har indivi- 

duella förutsättningar med konkreta uttryck i samlingar, maski- 

ner, regelsystem och kundkrets m m, och att dessa förutsättnin- 

gar medför skilda rutiner i vissa avseenden.) Enskilda uppställningar 

och syntetiseringar har liksm~issa resonemang kunnat 

användas, vilket framgår av gjorda referenser i texten, om an 

ytterst summariskt. -.titteratur om dato~isering i avsnitt 5. 

---""b 

Undersökningar med hjälp av biblioteksstatistik framgår sist i 

avsnitt 3.2 m 3 . Line (~ocument . . . i1978) ligger nara detta arbete 

men är tillkommet senare. Av betydelse för arbetet hari.stäl1e-k 

Rajalin (1977) med många inkressanta iakttagelser varit och asven 

Wiman ( 1 974) , vars f akta kunnat användas (indelningsgrunderna 

skiljer sig dock ofta, vilket framgar av avsnitt 2.2.1). Insamlings- 

sättet och lokala variationer påverkar aven här jämförbarheten. 

Intressanta ekonomiska aspekter följer av de användningar av De- 

ståndet som Galvin (1977), ~rbnmo (1976) och DaVidsen (1976) .re- 

dovisar, främst för inköp ock bindning. 

1.6 Problembeskrivning 

Bibliotekens anslag ar bundna till servicetypen enligt en m%l- 

sättning som bestäms av huvudmannen. Målsättningen för ett bib- 

liotek som Lunds UB ar allts% att vara arkivbibliotek, allmän- 

bibliotek för universitetet, forskningsbibliotek för universi- 

tetet m m. Dessutom är Lunds UB regionbibliotek enligt reglerna 

för lån mellan bibliotek (se avsnitt 11 .l ). Lunds UB ar belaget 

i Sydsverige och har en viss konkurrens $(eller avlastning) av 

andra bibliotek i regionen, särskilt Göteborgs UF samt folkbib- 

lioteken via lånecentral. Bibliotekets kunder för fjärrlån är

folkbibliotek, företagsbibliotek och utländska bibliotek. 7 

Kundernas resurser ar individuella och utgörs av tillgång 

till tid och f örkunskaper. (~xem~el: f öretags bibliotekens 

kunders brådska, bibliografier, personalens utbildning, 

kunskap om lånekedjan, erfarenhet av Lunds UBfs bestånd 

och kontakter med vissa bibliotek.) Kunderna utgörs 

av flertalet svenska bibliotek samt ett stort antal utländska 

bibliotek. Tid tiden för undersökningen saknade huvudlåneexpeditionen 

en egen budget. Under huvudlåneexpeditionen 

Vid tiden för undersökningen saknade huvudlåneexpeditionen 

en egen budget. Under huvudlåneexpeditionen sorterar fjärrlånet 

samt den lokala lilneverksamheten. Fjar%l%net ar uppdelad 

i in- och utlån. Vid hela avdelningen fanns cirka tjugo 

tjänster inklusive avdelningschefen. För enbart fjärrutlan 

var cirka sex tjänster avdelade. För hela fjärrlåriefunktionen 

fanns en bibliotekarie och cirka sju assistent- coh biträdestjänster. 

Cirka 150 beställningar inkom var'e arbetsdag till 

huvudlåneexpeditionen från andra bibliotek 7 motsvarande nära 

36 000 budgetaret 1974/75; motsvarande siffra f ör Mediciniska 

centralbiblioteket var drygt l9 000). F" orvarven till Xunds 

UB omfattar alla typer av tryck samt en del handskrifter m m. 

Bestandet nämnda budgetår var drygt 62 000 hyllmeter. 15 % 

av utlanet (inklusive kopiering) från Lunds UB med Mediciniska 

centralbialiot eket 1974/75 var till andra bibliotek (vet enskapliga 

bibliotek ,,, 1974/7 S.... r 1976). Ehligt intern statistik utföll 

55 211 beatallningar fr%n andra bibliotek i 34 750 utlanade 

eller kopierade volymer. (Förhållandet utlån till återlämnade 

utlån ar inte kant. Mangden år 1974 återlämnade utlån 

var en meterhög bunt med kvitton, uppskattningsvis 75-20 000 

stycken. Ehligt internstatistiken var utlånet 1974/7> ungefär 

15 000 volymer.) Bibliotekens statistik växlar och galler 

oftare volymer an rekvisitiorer (~iman 1974 s 14; Hagström 1977; 

Hedberg 1977; o jfr ev avsnitt 3.2.1 .l nedan). Utlaningsrep 

lerna framgår av avsnitt 11.1.2. Vid cirka tio'kopior går , 

gränsen för vad som brukar kopieras vare sig trycket till%tits 

för utlån eller inte. Dessa kopior sands gratis. Har lånsökande 

bibliotek beställt kopior, kopieras dock det önskade antalet, 

mot betalning (jfr Conf erence . . 1978 s 20). Precisionen, d v s 

hur många beställningar som effektueras, uppskattas nedan i avsnitt 

3.2.1 .l. till 51 % vid Lunds UB med stöd av ovanst%ende 

siffror och Wiman ima an 1974 s 59). 

Intressant ur inköpssynpunkt, katalogiseringssynpunkt liksom 

för litteraturens vård och placering är vilket tryck som be- 

ställs ofta. Stor spridning i efterfrilgan eller koncentration 

till vissa ämnesgrupper har betydelse för fjärrlånehanteringen 

som såda (~äflför Statskontoret 1977.) 

Rutinernas utformning har betydelse dels för den egna arbets- 

insatsen, dels för andra avdelningars arbete och ytterst för 

den lånesökandes beställningsresultat.

2 BESTALLNINGAR F ~ ANDRA N BIBLIOTEK TILL LUNDS UB SAMT PIiC 


2.1.1 Begreppsapparat och val av metod och symboler 

Benämningen fjärrlån används i denna framställning synonymt 

med interurbanlån och lån mellan bibliotek. Med beställning 

menas den rekvisition. som anländer till Lunds UB. Sticka 

kallas en kopia eller avskrift av denna beställning. Stickan 

används till att ersatta dokumentet i bokmagasinet. Ett 

kvitto skrivs ut av Lunds UB f@ att bekräfta lånet. "Bib- 

liotekets kvitto" skrivs ut av ett annat bibliotek (f örekom- 

mer enbart vid inlån). Bokmärke kallas här en (oftast inte 

förtryckt) remsa att lagga i dokument eller att fästa vid dem. 

Till grund för undersökningen ligger intervjuer vid avdelningen 

sommaren 1975. Med intervjuerna och det praktiska arbetet 

som grundval har beskrivningar över arbetsu pgifterna 

(station för station) utskrivits ( P avsnitt 11.47. h f3Ödesplan 

utarbetades över rutinerna, som delats upp på huvudrutiner 

och anknutna rutiner (avsnitt 2.1 -2). Flödesplanerna 

har granskats av personalen vid avdelningen. Symbolerna 

ansluter sig till Iso-standard (~a~es 1974 s 172 f) och förklaras 

i avsnitt 6. Cirklarna ar dock en egen121ppfinning". 

Rutinerna ar som regel summariskt redovisade för att kunna 

ge den överhkadlighet som ar redovisningsformens fördel. 

För att möjliggöra fasenklingar av rutinerna dock detaljer 

medtagits försakt p%visa..nägon sparighe%'eller en omvag,, 

eller.tvä~kom.för at-t påvisa höjligbeten till automatisering. 

För att särskilt-markela saikmomenteh, som an~atts.~%v%ra att 

automatisera, har dessa markerats med cirklar. Skal av dessa 

slag Qr*också Bakom sarredovisning av en rutin eller ett monienib. 

Nggon g%ng kan pedagogiska skäl ligga bakom en särredovisning. 

I gengäld kan flera delrutiner ha sammanförts till 

en. Genom dessa skillnader i utförlighet ar planernas utsträckning 

inte något uttryck för mängden arbete de beskriver. Det 

är symbolernas form som kid en ÖveFsTkClig genomgång kan ge en 

uppfattning om detta. I flödesplanerna redovisas rutinerna 

handling för handling i en logisk fölad. Rutinerna består av 

utlan respektive inlån. En förutsättning för rutinen inlan är 

självfallet den lokala låneexpeditionens inkommande beställningar. 

197; inf ardes en annan jlanicct

tid om den inte används som kortlånelapp i kortlånere- 

gistret). 

Nedan anges undersökningens resulta* enligt förteckningen 

över flödesplaner över rutiner i avsnitt 7.

A s.1-3:Ta emot 

7 

För sta 

i i 

- 7Hej 

s a olika 

SAMMANFATTNING 10 

Utlån -. , . . 

t$a G Por att 

....... ...,..,.-.-......-...- 4iäk;gda. 

T%? 

- .---L- -...l.-- 

ryk^^ f .v.\i. 

T t srjbat 

'rutip bi%I=rotek 

.-Ii* f5 

i/ insj- 

!l&z!

asatt 

I 

Ar ive a 

Ja 

Nej -- 

f 

Nej 

Ja 

^ _* _.__I..I__ ." .^ - . . . . . _ _ --.-..- 

SAMMANFATTNING 

\ 

11

ha emot I 

tersan s Ja 

@O ej OSLO UB etc)? 

i Nej 

i 

SAMMANFATTNING 12 

. ' . 

Utlan ... . . . . . 

:, , . 

_. ,_,_"._ ._.., ..

-.I.11-.- .-- - --- 

i r"----- --.-.---.-----.------- -- -...--------- B 

SAMMANFATTNING 

13 

u G (b - 

lägg s 

(san - ruti ) 

L- -

Kunden 

betalar 

mot kvitto 

1- -.-- 

SAMMANFATTNING 14

s[k?;a 

p bes 

SAMMANFATTRING 15 

ia exped ' tonsqtetc* 

V dok. 

i 

regfs ter 

a best .-kopian 

över &ter-

2.1.2 Rdtiner i juli 1975, i huvudskk vid huvudl%neexp's fjärrlh 

referensbibl. - HejI 

Best. igenkä 

som inst .- 

placerad periodica 

l 

l 

--w 

kand? 

Ja 

I 

r' 

Ja 

J 

Nej 

i4eJ 

Hämta 

dokumentet 

UTLAN 

16 

g Huvudrutin 

s. 1 

1 

\ 

Skriv : 

utlapas e j 

Tag lasesals- 

sticka 

Kat. över re 

t in

Gör mag.-uppsättnings 

sticka av ett papp- 

bokmärke: skriv av be 

markera uppslagsord, 

skriv hyllbeteckning 

1 

W e b +Fi--q--$b,.. ,b 

/Mgg i L s! 

If. utlän resp. tryck 

F i c h 

-,--- Ii 

Best. läggs alfabetiskt efter 

uppslagsord i ut l&ne tsw láda 

observer och söks 

a bak idan av 

\ , t P alt rn 

tiv, se ?e!any-

UTLAN 

to 

A. Huvudrut n 

s* 5

a. 

rlv: 

finns gt an t 

dar 

I 

dokumen- Lagg best. 

p& irante- 

h&! 

idess plat 

b. - 

Ii dok. 

I 

: tin 

till ut- Sök best i ut- 

lafiarens lada p& 

Kontroll I 

mot utlan.* 

regler 

, - l 

KontrolLl att dok. 

ar det beställda. 

Status o. innehall 

undersöks 

Ja 

1 1 

be est. lä&S 

I i dok^. 

i 

I 

~okmarke 

:.aggs pá 

rt ikellns 

l 

.--.-.

&l 

ägg bok- 

&f kopie i , 

i doku- 

mentet 

märke i 

UTLAIV 

A. Huvudru in 

s. 7 

[r, ..,..-- -1 

ru- 

---t 

-.,g4 

r 

I Skriv kvitto med bibliografiska 

uppgifter, lantagande bibl., Vor 

lymbeteckn. Observera uppslags- 

ord. Skriv l&nevillkor och om 

dok. ska &ter& till inst.

1 bunt äfta iho 

sparas 2 resten av 

m&n. 

Sand dok 

r nöi, re r, 

&&under pf 

uppslags ord 

-

h-bes~i. fran 

Oslo UB. - 

-&l fr.KB 

KphT 

an 

1 UTLAN 

17 

1 A, . Huvudr 

s* 9 

Ja 

Nej 

Htifta ihop 

kvittotsl-lep (=ori~.- 

kvittot) med bakomsit- 

t ande kravlk 1 

- 

hög ~igj$-jp;;;-i 

hit n 

;Ta emot i 

f 2-lappar 

Ur. -..?ab dav d . 

:T 

lappar 

egr 

i 

i 

i 

1 

I i 

! 

r

fl 

t . dar? 

, 

"S oppa 

ägg dem i 

w 

stoppasw 

J8 

UTLAN all 

A. Huvudr 

s.10

l 

1 UTLAN an 

A. Huvudr 

s. 11

~:&-*? 

t fr, i 

Nej plgg bok-[ 

arket i 

'dok. J 

i l 

att hyll 

uppsla sord

i"""'" 

mot inst.& 

utlaning regler

l 

Ta kopia 

av best. 

I 

best. 

ier .9 

F l 

Hej 

b kund t 

i Z & d - 

elandela p 

..P 

irl 

i Till;

F+ 

uvert 

Ta fram 

däri 

Sänd det 

i t. LUB 

bes t 

(STOPP ) 

F 

Lägg i ka - 

!bonpappe-

ord 

att dok. 1 

s ta mer med 

ges?. --- 

rollera 

status och 

' innehall 

i -. . . ----- 

I 

s. (till 

utlanats) 

e. upp- 

? 

b-" .- 

I

%%in 

B.. Inst.-u 

s. 5 

Nej 

. 3 . 1 

tin / 

D ,, 

I I j 

.&:J 

_..__ .._ _. .. .... ,... - 

! 

I - . - ---- - 4 

dokumentet 

s$atus 

\ -.w.. -- 

t- - - -- 

w W 

Kvitto .. inst. i 

s. i . regr 

-namn, 

itton alf. 

inst.-lan &r ..

a emot 

ok. o* 

t e b r e s s i( 

skriv ad ess 

lp& plAt / p& kuve9 

7 

mot plbt 

I -- - I f 

S T O P 

kaperna 

7- 

$Lagg rak ing 

ii kunden 3 

'kuvert 

L ! 

UTLAIV 33 

C. Till kopi- 

erinasavd.

4€ 

D som hänvisning 

fran andra rutiner 

innebar, att det 

även kan röra sig - 

I 

om mo t svarande 

rutin inom den 

lokala laneexpe- 

tionen (alltsh 

söker man i re- 

istret över lo- 

gala beställare). 

lj ut- 

,lani gskartotek 

- - 

I 

,' 

-..p 

dar?. .l' 

u- 

2 lapp hög 

Särskilj Leta eft r 

I kravxapp : dok. i 

;fr. orig./ mag. 

i g 

.- -2 

D. ~ravrut in- ' 

s. 1 

p& krävbart 

fr. 

lantagande

Ta UPP 

den 

'; Stämpla 

Riv av ma$- 

isticka frla 

UTLAN 35 

D. Kravrutin 

s* 2

l 

''Skriv 1 

\upps./afitniW/ 

\pa- -8 tickan 

a i 

dok. 

' . 

UTLAN 36 

D. Kravrutin 

s. 3

UTLAN q 

E. Ornsattnx ,q 

initierad 

w lantebibl. 

4 

'Ta emot nskemå.1 fr. bibh. 

iom förig $n. av kortlan el. 

3 om omsat re ning av lan a annan 

ram 

o (betr. detta 

avrut in) 

(3-iapip i 

kroqol. regr 

..-- 

I 

denna I 

'Qrdiá ner 

delande 1 

till lag. 

i 

i 

! 

,___---

p*-"* 

im ut lani askar- 

kralg 

Papp fran 

orig. ] 

4 

i-- 

&ägg sten il 

$Sllsamma s 

~d+%vl PP 

1 

: ru- 

tinJ 

i 

i/ H 

i-' 

r-

kar ete 

Qaptalog 

BIP 

. I9 

tralian/~fr.~~~?) l 

G. Belaggnin~s- 

arbete för re- 39 

miss eller inlan 

s. 1

\g/. 

Skriv 

nf., 

fiy 1 

anna skandi- 

I+:,Ja 

Skriv 

l 

/ Skriv 

d 

(63, DAK, 

t.. 

UT- EL. I~&AN 

G. Bel&a~ninasarbete 

för re- 40 

miss eller inlån 

s. 2 

t

Skriv 

p "vas,?" 

\.Ja 

me a 

# 

via genornghg av ,valda delar 

av ovans t hende rutiner 

UT- EL. INLAE 

G. Beläaaninas- 41 

arbete för ré- 

miss eller inlan 

Ji 

. . . . . .-.i 

ru- 

- ---.

1 

,kuvertet oskrivet 

uvert 

e.--- 

I I - J 

&ägg hand- 

Lingen i i 

-. 

+agg kuvertet 

Z pos tlada 

L.. . . . .. . ... ..-.--. . 

1 

$1 

UT- EL. IN N 

H. Sandrutin för 

blanke t ter och 

dylikt

lokals ignatur 

bom resul atlöst sökts i 

ataloger 5 inträffar.- 

Finnr e j i- LUB~ ) %+ 

best. till 

pes taiiarQn 

----In--- 

- 

',kis tik 

e 

brad- 

RAL 

, iv av an 

isökan fra 

ilket 

'pökan pai ! 

i 

i 

-.--. .--.-- 

dl 

I. Huvudrut in 

s. 1 

ji~ill 

II 11 

ruj 

tin / ' 

G . 

blan- 

ta %t- 

betaln. 

kan 

Q -

s t. med llipnr 

d% ansö- 

~ m p ö k a n olika s 

d lar med, löpnummer 

B J 

egärda? 

'6 j 

&$'a 

best. och 

del 1 av i 

hns~$an --l 

S k m q r 

del 1 av 

ansökan 1 ., J I 

I ! 

. , 

INLAN 

I. Huvudrut 

s. 2 

l 

j I! ru- 

1 : j tin il 

! I. j ~ i. 

- 

!i

a in best. 

nsökans resterande 

l av telex, s.A av 

l 

Ka e 

Hej as va 

p.. vikt 

ors nl: 

r ansökan 

g* 

arbeQe? 1 i--.-r1 -'I 

- 1 

b ag as 

ytt 

29r.1 t bib- 

Nej

D O K U M E N T E T 

AN- L A N D E R 

ontrolle a 

itt dok* f z,:fo: 

och bibliotekets kvitto/ 

f ormen 

skopia 

1 

r-i 

\Pgr stat0- 

"i, S tik 

\;q 

-. . . . . . .. . . , 

f 

L - . . - _ r 

För sta- 

:gula 

itton 

!Lagg ?i kuvert bes!* 

7 - 

'Skriv be 

1pjjq:t 

i bokmärke i 

teke 

ningarna 1 

L-&?&-J 1- . -. -, 

a fram m d- 

e lande la& 

Li;:gsTdande st llare, 

l 

Nej

p UPP 

,iggg/iigWr pen 

men 'i Mr.:, , . 

$-pappl 

t:ill bes al- E 

INLRN 47 

I. Huvudrutin 

I s. 5 

(ur volymen) 

j 

. den i ternat 

. alongen m. föpnr 

~ e ans6kan u ur 

1ö numm rkartotek 

~ e i m , m best. i regi 

ter Over bestallare. 

An ökan sitter bakpa dar. 

[Si 

läng den del 

e 

:t. 

tämgla n- 

and p& öp- 

v skt i kro- regis- 

ter untas manads- 

vis, paras nggot &r) 

f

I k v i t s r 

iväg ande dit

m a &ila iii 

t 

ta ut lap 

b-na I 

take tera 

y olyrnen 

I 

I 

Bätt p& 

adrees- 

tnen 

! 

Ta emot b- 

liotekets 

s h h1 +T" 1 

ma st cka 

vi 8 1 6 kala 

lan) ! 

bokmärke 

l förtryck 

I ;bol

orgensreg:r 

llaren har 

sförbindezse 

/av bes talllaren 

-7 

Skriv 

kvitto 

INIAN 50 


s. 8

tt dok- - 

~mTm-1 

till be- 

dokument e 

Tfi 

( "l 

tv 

' esedeln) 

blad 

fölges 

del p& bl liotbk 

uvudord i 

re '.+ter 

I. Huvudrutin 

s. 9

I L 

. kortlhne- 

=övers ta lappen) 

amden best.-kopia som blev 

o lagg dan 

1 p i dok. 

v% exp. -vaktma 

tämpla öljesedeln med ater- 

amnings atum och paket j ournaln: r 

7-77 

ya c ~ l i n a t 

ranos UB etc.? 

I&FG$re,oen ut f" andet 

oc ppslagsord 

kvitto 

- 

Slang det 

l i 

J 

följes deln p& 

ord i fterl. 

9. 

INLAN 52 


s. 10


2.2.1 Begreppsapparat och val av metod och symboler 

)Ted f järrlän avses här l%n mellan .zibliotek som inte ligger 

p3 samma ort (eftersom Lunds U3 inte förmedlar l&n till/fr%n 

ortens övriga bibliotek). I Winans undersökning inkluderar 

f jarrlan lan mellan bibliotek p& samma ort (Ilinan 1974 s l ) . 

Siffror anges i procent av de. b.es.tallningar son effektuera*^ 

som utlån, som kopior respektive inte eff ektu.era,ts, allts5 

i procent av respektive delundersökning. I I.Jinans undersölcd 

ning däremot har procenttal i stallet angivits i förh3llande 

till viss bibliotekskategori eller. tryckilrsgrup~ (viman 1974 

s 27 jfr jlbxdeni:; s 22 f). Vid .övriga procentjiimföref ser med 

Wimans arbete bör man observera att denna i'sin R-undersök- 

ning över beställningsmottagande bibliotek i princip inte 

tar med bestallningar som avsänts frh utlandska bibliotek, 

eftersom undersölcningen gallde lbn mellzn svenska bibliotek 

(Viman 1974 s 46). Även s k länsbes t51 1ni:egzr (best511ni.ngar 

fran mindre bibliotek till länsbiblioteken) ("d& 3974s' i 5 51) 

redovisas ibland för sig (ibidem B 56). Att beakta inför : 

de för Lunds UB intressanta tabellerna & s 63 respektive 66 

i Wimans arbete av &r 1974 aS&l,2ediciniska centralbibliote- 

ket 'f örts till vetenskapliga centralbibliotek (ibidem s 63) 

samt att tabellen S. s 66 endast analyserar bestZ.llningar som 

oremitterade anlant till Lunds UL. I Sestlrllnbr!gar frhn viss 

bibliotekstyp inräknar Iliman remitterade bestiillningar fr%n 

andra typer av bibliotek ima an 1974 s 47, 49). 

För ämnesgruppering av de* bestallda materialet har SAS- 

echemat anvants (~lassifikationss~stem för svenska hib- 

liotek 1974). En fakultetsindelning blir ,yrövre och dessu- 

tom har Lindgren 1976 anvant SAR-schemat, vilket underlät- 

tar en jämförelse mellan undersökningarna. Till U, natur- 

vetenskap, har Vq, veterinzrmedicin, förts p g a att lit- 

teraturen inom detta ämne fram till 1977 omhanderhades av 

huvudl2ineexpeditionen (och dessutom var en liten gru-n). 

Fös jämförbarheten med Wimans undersökning avses i denna 

undersökning med svenskt tryck arbeten son tryckta eller, 

i fraga om stencilerat material, utgivits i Sverige (>!i- 

glan 1974 s 26). Vid Lunds UB förs aven tryck som ar svensk-

--- 

.T 

språkigt, utges i samdete med Sverige eller i övrigt är 

att räkna som Svecana till svenska avdelningens områ.de.' 

. 

.&j@jperiodioa, @~$mgb;iilkf .e ,s.,." ....: v-. &&f . t er) har i denna undersökning 

tidskrifter, .arsböcker och acta-tryck förts (svenska 

katalogiseringsregler 1974 s 121) , S& har även Wiman 

gjort (~iman 1974 s 27). Monografiserier hyr alltsa inte 

f örts hit, till 

. skillnad f r%n Ra jalins arbete (~a jalin: 

Fjärr1å.ningen , 1977 s 8 ). Peribdicssignatur har i 

Lunds W's mrstgag$& det som väntas f a en f ~rtsättning'~ d v s 

periodica, oavslutade flerbandsverk samt monografiserier 

. 

(monografiserier är . dock numera inte alltid sammanh&llna 

* 

i magasinen och star d& inta p% periodicasignatur) ,.För 

att belysa qf&gDap p% tryck som är äldre än 1958, d v s 

-, 

användandet av den gamla katalogen, samt för att uhöna be- 

tydelsen av de senal$%e:,Tem %rens tryck har beställningarna 

grupperats i @?upp alfa: tryck t o a '1957 (och handskrifter 

f rh denna tid), grupp beta: tryck i* .o m 1958 fram till de 

senaste fem aren,samt grupp gamma: de senaste fem %rens tryck. 

Grupp beta ar av varierande utsträckning eftersom undersökningsmaterialen 

har olika ålder, vilket givetvis är en nackdel 

om man vill jämföra betagrupperna i utlan, kopierat och 

oexpedierat, I Wimans undersökning dras gränsen för nytt 

tryck vid de senaste= aren u ima an 1974 

... 

s 26), hos Rajalin 

dras gränsen (Iiajalin: Fjärrlaningen 1977 s 21) vid fyra 

år. Gränsdragningen mellan moderna och amle media har 

(godtyckligt) satts till %r 1900, 

-.- -. 2 .- -- -- - . -. - . - .- . . 

Med gammalt tryck avses i det följande tryck före %r 1900, ,-T$ 

,< tryck f ram rill &r 1 958, vw~dh - >i&ludezgre&r 

&&&e tech -har. r?$. bef;ackna;f;Ilt:r"mk&JBak- 

" > - 

&5i&dea fram till de senaste fem aren 

ria-len i utsträckning, och kan väl 

närmast kallas mellantiden. Den betecknas med beta. Med nyare 

tryck avses de senaste fem %rens tryck, betecknade med gamma. 

Hari inar arets tryck, som aven kallas kytt tryck. 

Volym innebar här enhet av media omcaett omfang. Beteckningen 

svaghet i jämförbarheten mellan olika statise.$.2i~eeBahäf 

.- te,-i52, :gdäf t en, ett antal spridda 

nummer, lösbladssviter m m). 

Indelningen av de beställande biblioteken bygger p% Wimans

.w- .c , 

* *%L!to,B 

q 'v '1' .: v, 

indelning H ima an 1974 s Gruppen vetenskapliga biblio- 

t ek, V, har, allts& skapats av *etenskapliga allmänbiblio- 

tek, VA, ooh vetenskapliga specialbibliotek, VS. Rögskole- 

bibliotek ~ftkinns inom denna grupp. Industri- och övrlgq 

a r\ . "t 

I. $ommunbibliotek, K, inkludera2 - 

företagsblbffrotek b~näanes 

. /1 1 

f 01k'bPbli~i~,~~,"ooh~ 

d -.. y lansbi%liotek/l&necentraler, FL. Till 

K har deas~tont,'föxts en grupp Wiman särskiljt som Övriga och 

som innefatt&.3pl a skolbibliotek. Detta har gjorts därför n 

att dess kunde? använder folkbiblioteken lika gärna k ima an 

1974 s 17). &a s- resonemang har pastorsämbeten f &ts 

4. .j C . 

till gruppen K.: (JWÖ~ med stifts- och övriga forsknings- 

avdelningar 'vid vara lansbibliot ek! ) Även Vimans avgränsnin- 

,gar mellan gzzzppemzrr har följts: läkarbibliotek och förvalt- 

ningsbibliotek förs till V (~iman 1974 s 15), medan sjukhems- 

och patientbibliotek förts till K (&bidem s 17)t Som . veten- 

skapliga specialbibliotek har de bibliotek ansettqsom av 

stiftelse- eller andra skäl r&ar utgöra bibliotek med en en- 

da (eller &$ra, f&) inriktiing/ar/, och som är avsedda även 

för en större kundkrets. Dit räknas mediciniska bibliotek vid 

sjukhusen. ed f öretagsbibliotek har de bibliotek ms&&ts, 

som inriktar sig p% att enbart betjang den egna institutionen, 

exempelvis verksbibliotek,'i(~iman 19 74 s 16; .Uttervik: ~veiska 

-b&,@3$$&~,197& s gf ) . För att utröna ett visst biblioteks ka- 

raktär har Bibliotekskalendern 1977 samt Svenska specialbib- 

liotek Stländska bibliotek har inte typindelats, 

eftersom deras beställningar ju sdbarae visar ett lands behov. 

För en regional!$i.ndelning av beställande bibliotek har skol- 

överstyrelsens indelning .av riket f öl jts (avsnitt 11 .l .3 s j). 

Härmed avses de tre lhecentralernas ansvarsomr&den, Kartor 

mer rikets indelning ges i avsnitt p, dar allts% aven forsk- 

ningsbibliotekens uppdelning av riket i fem regioner ~isa8~ 

(jämför avsnitt 11 .l .2). Eb uppdelning i tre regioner är be- 

händigare vid uppgörandet av diagram och dessutom kan man 

jämföra resultatet med Lindgrens arbete. (~ämför även Viman 

1974 s 21). Utlandet has praktiskt nog endast representerats 

av Europa i det material som tagits fram, Fh indelning i nor- 

&ska och övriga dopeiska bibliotek har gjorts, 

Urvals- och totalundersökning 

För att minska effekten av fel, som ju blir större ju mer var- 

je enskild enhet betyder, valdes fa$ -tttl%ningsmaterialet att

uppsöka ooh följa tidigare gjordt klassifikation. Detta 56 

borde ge mindre fel än klassifikation efter titel p% det 

. L, 

utlånade verket, Det innebar .dock större tids%tgång att .....:s14 

i bibliógrafier an att klassificera efter *htel. Där- 

. , , , $,% 8 5 $ < 

q för '8attg&:,j.oPula~ionen till ett s% l%& tal som 250 en- . 

" i. 

heter för 'd&sökningen av vad som expedierats som lan. 

BestBllning . &%%@r) ----- kvittokopia) valdes som enhet i stället 

för volym. Aven Wiman använderr$bestallning som enhet 

L * 

k ima an 1974 19 11 f, s 14). ~a*jal~lav . . ~ inteni statistik 

, vid huvudlaneerp&li 

. ,I tionen f ör budgetaren 1 973/74 och 

1974/75 k a n ' % @ &-. - utlanade ~ ~ volymer 1974 beräknas 

airka 14 000. (P& samma sätt kan antalet f j ärrlgne- 

%* 

beställningar till huvudl%neexpeditionen beräknas till 

drygt 35 000 osh antalet kopierade volymer beräknas till 

crirka 7 000). Deshia 14 O00 volymer som htP%nades 1974 kan 

jäköras med de uppskattningsvis 18 000 kvittokopiorna i 

registret f ör aterlämnade utlan 1974. Förhoppningsvis mot- 

' svarar varae kvitto ganska exakt en beställning. Ett kvit- 

to kan uppta f lera volymer (av t ex en periodisk skrift, ett 

flerbandsverk etc) , Av dessa kanske 18 000 kvittokopior har 

allts& ett stickprov p& 250 tagits. Slumptalsmetoden ger 

(om den utfWrs rätt) Itok säkerhet (~lumpfeI. i 3.2.3. Wclspi$&&-;. 

ett &rr, har valts med tanke p& att en del fluktuatiotioner 

i materialet p% s% satt lättare kan undvikas. Vissa 

lantagare forskar företrädesvis under sommaren p g a t ex 

stipendier eller undervisningsfrihet d%; en aktuell dispu- 

tation kan paverka ut.l%net likaväl som en tillfälligt ak- 

tiv kund; november månad är hart belastad med beställningar 

och man kan anta att vissa låntagarkategorier lanar mest 

För undersölcningen av IoirBbg1lral;ngaa: oom expedieras som kopior 

valdes att följa arbetet undch en vecka. DokumenteQ klassi- 

-- 

ficer'des i samband med undersökningen och kunde p& s& vis 

bli bade snabb och korrekt. 174 beställningar följdes i de- 

cember 1975$ . jämföras med de över 7 O00 volymer '.'. 

som kopierats till följd av fjärrl8nebestallningar detta %r.,id 

buvudl&sexpediiionen. Urvalet kan anses tiPlräckligt 

T~arl~lris* 1978 u . s 12). 

'e d, ,%, 

För undersölaiin@@n av beställningar som inte effektueras användes 

de& material (koptor av beställningar till Lunds W) 

som Wiman erhöll under tre veckor i september 1971 under $n- 

,,:?X, !: :;X ~aa~~~t2np -. l. ..t i,: . . W 

.

d 2-t 

terurban1%nezslpas2bl6kningen (~iman 1974 s 13, 45, 59) och 

.b 

som förva;& p& G8hborgs UB. Beställningarna klassifice- 

? .,*, 

rades denna. &.q &er sin titel. Antalet enheter (beställningar)' 

v&.,$ J?. De bestiällningar som inte expedierades . 

\>..,.+' *%,,;.$if C 

via de.. @6+ehakipiia allrnänbiblioteken i Wimans under- - 

r d , r . 

solsning ra$':49,5 96 ar. de till dessa bibliotek inkommande 

- 4%. 

best ällnin$amia, 49 %, av bestallning&rna budgetaret 1971/72 

editionen& &.r%,8f$W,,dessa har 13% 

att bedöma ef terf ragan vid &nds 

egentligen kopior av utlaningskvitton) 

som f or&&s p& Lunds W, (2) de dokument som sänds 

till kopiering fdn ~&?zm$l&neexpeditionens 

-e fjärrlån till reproduktionsavdelningen 

eller som avddlningens personal själva 

kopierar, (3) originalbestallningar (kopierad&) som san- 

des in till ;tnterurbanlanei.sdersökningen, (4) internstatistiken 

vid huvudlaneexpeditionen samt ('j) internstatistiken vid 

1 . 

Mediciniska centralbiblioteket ( endast f ör kompletterande uppgifter), 

P& materialen (2) och (3) har totalundersökning gjorts, 

medan för (i) uxvalsundersökning utförts. En slumptalstabell 

sl lom 1973 s mff) användes, 250 tal valdes ut och skrevs upp, 

Dessa tal överaattea till millimeter, Med hjalp av linjal 

plockades en kvittokopia upp vid varje angivet matt. kv vitt ona 

stod p& högkant och utgjorde sammanlagt en meter.) ör att komma 

ratt bland de buktande kvittona användes en slö bordskniv, 

Genom den d&iiga precisionen uppstod en dubbel slump, 

_.. - . " B ,. 

. 2, ,; : , . 'm- * 

- . ---L - .. 6-k.2&-:w 

Granskning. kodning. ,-ha_'.. 

Blanketterna har granskats och kodats manuellt. För:Lkontrollens 

skull sammanräknades alla -- tabeller b%de i hörisontal och vertikal 

led. Uppgifterna ~@cua-&?tten 

. koaades (se avsnitt I l, j) : 

region för 1Antagande bibliotek, typ av bibliotek, mediats tillkomstar$ 

ooh &&-~ssll-iht~~. --, -. ' Iöx.'de -,-_ &terlämnade utlanen dstad- 

koms klassif cdr ringen främst genom biblioteket s kataloger. Of ta 

&-@J&$>$$ uppgifter otillräckliga. I katalogen f ör tryck 

tili.lhmmet f öre i 957 var a&g~a$ällnin~ssi~aturer som Acta, Institutioner, 

SBllskap, Litteratur judisk inte till mycket hjalp. För 

nya katalogens del blev rena numerus-currens-signaturer en stötesten 

om inte klassifikation angavs nedtill p% kortet, Liknande 

problem uppstod t ex med M-inetitutioner ägda böcker och med ":ï, 

monohaf ier, som i f örekommande f all en~ast~~lila~s?irieez&t~ -- , - som mo- 

57

nografiserier, I sadana fall,,snvändes bibliografier för att 58 

f% fram en korrekt klassifikation. Mest kon svenska och danska 

accessionskatalogerna för utländskt tryck att användas, till- 

sammans med Ubrary of Congress' och British Museum?% kataloger 

ochunion ii&% eller New geria1 titles o s v. För statistiken 

för vad som kopierats valdes bibliotekets uppställningssignatur 

eller ocksa klassific~rades dokumentet. De oeff ektuerade beställ- 

ningarna var 'ofta f örsedda med uppgifter som var till nytta f ör 

klassificeringen,-..b fäm&~- bëläggs%%lLen, Det ta material klassi- 

.. e 

ficerades om möjligt med hjälp av bibliografier och annars efter 

titeln (nämligen om endaat knappa uppgifter om verkets identitet 

givits eller on det rörde sig om färskt eller. ovanligt tryck). 

Räknings- och ritteknik 

Uppgifterna överfördes till korstabeller, tv% f ör var j e under- 

sökningsmaterial, Det ena koordinatsystemet användes famono- 

grafier och det andra för periodiska skrifter, En axel indelades 

efter lantagande bibliotek eter reglon och typ) medan den andra 

axeln indelades eféer vad som beställts, I varje ruta samlades 

genom sY'k pinnar antalet enheter av viss ämneskategori för viss 

period till visst bibliotek, Ute i marginalen gjordes anteck- 

ningar om övrigt, Därefter omräknades alla siffror till$ av 

respektive undersökningsmaterial (återlamnade utlån, kopierat, 

oef f ektuerat) och nya lcorstabeller uppgjordes med %-talen in- 

förda i rutorna. Dessa kontrollräknades i sin tur och sedan in- 

delades en cirkel i lämplig stodek i 100 lika stora sektorer 

och andelarna m%ttades in,rn&d hjalp av 400-gradig.:gradskiva. 

För de sista diagrammen har stapeldiagram utarbetats (för att 

pröva en alternativ redovisningsf orm). För återlämnade lån sar- 

redovissas uppgifter om tryckår i redovisningen av svenskt/ut- 

landskt tryck. För oeffektuerade beställningar särredovisas 

uppgifter om tryckår och beställande bibliotek. 

Avlasnin 

För pres8Bntationen av materialet valdes i huvudsak cirkeldia- 

gram för att mer tydligt %sk%dliggöra resultaten än i stapel- 

diagram, dar det inte s% enkelt ses om man uppn%r 100 Okig 

redovisning. I oirkeldiagram kan man färglägga eller skaffrera 

fök att ta:ex lagga ihop de humanist is:^ ämnena. Man kan med 

ögonmått., avgöra vad t ex 1:'?6felaktighet kan innebära. En kil 

motsvarande i@@esomr%det V, medicin, kan p% samma sätt beräk- 

nas in. Betydelsefulla större förh&llanden kan snabbt upptäc- 

kas med hjalp av sektorernas storlek. För att ytterligare mar- 

kera de stora sektorerna har dessfinindelats med tvarband av 

mindre cirkelperiferier, relaterade till tryckårsgmppernas~~

, . 

.,, "

2.2.2 Beställningsresultat ~iagram I 

F jarrlánebeställningar till låneexp. respektive t il1 

Mediciniska Centralbiblioteket vid Lunds UB. 

. . -, 

S 60 

Beställningsresultat 1971 

vid Götebor s, Lunds och 

Uppsala UB tS kalla: Viman 

s 59) 

Beställningsresultat 

1974/75 vid Lunds UB 

enl. intern statistik 

och om 51% antas effektuerade 

m 

av 35 798 best. 

Best. 

/ I '""" 

Best. som terat i 

inte exi 14 946 utpedierat 

s lanade "O" vol. 

1 I inkl. 2 pa- \ 

Oeffektue- 

rade best. 

MC expediera;*. endast 

best. som avs .- mediciniskt 

tryck (veterinärväsen 

undan- ko 

taget) 

\ Ii att 7 i 

tern statis- 

atistik och om 

gick till 94 O/o 

till svenska bibl., 

5 % till nordiska. 18 % til 

folkbibl. utom sjukhusbibliotek.

PER 18 s- I NON 82 inkl hSk 

BESTXLLNINGAR SOM IWTE 

KUNNAT EXPEDIERAS, ( 1 97 1 ) 

amn esomr3,den 

EXPEDIERAT I FORM AV 

KOPIOR (1 97% 61 

PER 92 % 1 MON 8 %'. 

~öraf t uppskatta deluriders öknikg

EXPEDIERAT SOM LAN ' ' 

( ATERLAMHAT i 974 b . m Inom 

Diazran 7 

- 

. - Efterfrågade '

Ef%a rf z 5- 

. gade *tryck- 

Brsperi od er 

63 

id /312%

Fel: en handskrift ,, 

har inte förts in.

Diapram 4, 

~ft$ r~r $;&n 

på svenskt 

I 

I 

I 

l 

EXP. SOM KOPIoR 1975 

.~.e.$p utlandskt 

try cic 

I hart stapel.= utlandskt tryck. 

Vit stapel = svenskt tryck. 

Fördelat p& amnesomraden. 

: MON PER 

INTE EXP. 1971 

% 

Endast andelen svenskt tryck redovisas. Detta utl 

I gjorde c:a 8 k av det som inte expedierades 1971. 

l 

0 

3 7 

C J K L N O P Q U b q s 

PION PER 

YTTERLIGARE UPPGIFTER OM DET SOM INTE EXPEDIERADES 1971 

(OCH SOM UTGJORDE BESTALLNINGAR P& SVENSKT TRYCK): 

ss l ! 

Tidsperiod 

för tryck- 

ning 

Ssv Msv Nsv lord 

Beställare. Beställare. 

Re ional in- Indelning efde 

ning. ter biblioteks- 

I 

typ * 

65

Diagram 5 

.i3 t erf r;?.gan 

Beställare 

H sisv. 

Bestal- H Nara l$ av de .$Cerl&mahe-dokurnmten .- 

lare 

@ :var under verk förutsatt tryckta ingasatt under u senaste dersöknin Aret. res (Detta lta e 

ar r~ktigt, v~lget ar tvegsamt vid smi ta!.! 

EXP. SOM KOPIOR 1975 

Ämngs- b,? P ,q ,tl u 12% 1 16% av det kopierade 

de r ' 1975 bestod av perio- 

diska dokument fran 

senaste aret. Natur- 

vetenskap som ämne 

Bestal- 1 I .d var därvid vanligast, 

lare Sydsverige 70% ' Msv 5% Na&n likson bestallare frán 

sydsvena-ka och/eller 

Bestal- I t 

lare 8 9% ' @ 6s '@ dcaden 

ITf 

Ämnes- FOP U,$ p I q II qu 

omrade t% '&R 

Bestal- 4 I 

L i 

lare . . SSV ' Msv 4% 'NSkoLden 

Bestal- 1 . Il 

lare -orden v I. 

vetenskapliga biblio- 

tek. 

Cirka 8% av de beställnin ar som 

inte kunde expedieras 197 g avshg 

(enli t undersökningen) verk tryckta 

un 8 er senaste aret.-6% av de o- 

effektuerade beställningarna kom fran 

vetenska li a bibli tek och avsag 

tryck frgn genaste aret.

Diagram 6 

-- - . . &t exf rggan p5 

tryck fr%n ti- 

- digare grhund- 

raden 67 

Bestal- t Cirka 9% av&t:erclariinimeP ut- 

lare M&dsverige8$ gjorde enligt undersökningen 

verk tryckta före ar 1900. Mer7 

parten 7 8%) var beställda fran 

sydsvenska bibliotek. 

Bestäl- 

Bestäl- W 

lare Ssv 

lare 6' 

Bestäl- I 

lare 

EXP. SOM KOPIOR 1975 


Bestal- I I , 

lare $ ' @r '~pd'' 

Ein: 

Cirka 6% av de beställningar 

som inte kunde expedieras 1971 

avsag enligt undersökningen verk 

tryckta före Ar 1900.

EFF. SOM KO$IOR 1975 

-.- Diagram 7 

RegL'onernas 

ef t erf &gan 

fördelad p% 

ämnesocr9den 

68 

a = -1957 

,% = 1958-68 

d = 1969-74

9 

-+.j 

INTE EXP. 1971 Diagram 7 . - 

Regionernas 

efter£ ragan 

ämne sområden


Tryckarsperiod&= verk tryckta t .o.m. Ar 1957. 

Tryckarap eriod 13 E tiden mellan periodcXochd. 

Tryckársp eriod y= s e naste 5-&rs erioden för 

r espekt fve un ersökning. 

3

Diagram 9 

~ibliötskst~~er- 

nas ef t erf ragan. 

f ördelad p& 

ii,mnesornråden 71 

,erk. 

1957. 

iden

- -e 

Bibliotekstyper- 

.Diagram 9 

. .. nas efterfrzgan 

f~rdeiad p3 

ännesomr2den

UTLANI 

a 13 1 

;2 O, ,' -v, . Mon 

PER 9'0 

.; - a, 5 Q , e., 

INTE EXP, 1971 

/3 J 

o( 

OEEF. 1 

26 , , MON S 

6 PER $ 

- .y 

'OPe 

o( .B 9 

21 

O( 

28 

P 

43 

d 

MON % 

PER %


3 .l .l Detaljstudium : symbler 

Olika utföranden ar möjliga. Har har anknytningspunkter 

samt Start- och Stopp-symbolmarkerirg~r inte gjorts för huvudrutinerna 

och inte heller f& omsättningsrutinerna E 

och F ( ~a~es 1974 s 172 f). 

Cirklar symboliserar sökning. Sökningsarbete kan ofta vara 

tidskrävande och intellektuellt krävande, eftersom tryckta 

och andra förteckningar dels ofta byter system, dels ofta ,A 

har olika ingangar (inklusive f elaktiga). Detta liksom val 

av h jalpmedel kan vara kunskapskrävande. ' (~vsnit t 2.1 .2, A s 4). 

Galler sökningen bara en katalog eller dylikt kan personal 

med kort upplärning klara den med stor precision (se avsnitt 

2.1.2,, A s if3). Tid och fantasi kan dock behövas (se av- 

snitt 2.1.2, A s 10). 

Romber innebar val, oftas't snabbt och enkelt gjort av perso- 

nal med kunskap' om det egna biblioteket. 

Triangeln ar arkiveringssymbol och innebar en enkel handling 

som tar l%ng tid. Inga särskilda förkunskaper krävs, men 

inbördes alfabetisk sortering och därefter insortering är 

tidsödande. Tillfälliga arkiv är en flaskhals, eftersom ar- 

bet.suppgifterna laggs .p% hög och därmed försämrar precision 

vid sökning i arkive.t. Dessa högar masie dessutam vid varje 

sökning genomgas. 

Paralkllepipeden ar skrivsymbol. Stämplar förenklar arbetet. 

Osystematisk u$$si-allning av stämplar, särskilt med stämplar 

av likartat utseende, försenar i detta moment.

3.1.2 Detaljstudium: rutiner 

Ambitionen har varit att begkriva rutinerna på ett logiskt 

vis men även att ge en praktisk överblick. Uppmaningarna 

(sök, skriv, val j, sand) blandas darf ör med beskrivningar 

av vad andra avdelningar gör med dokumenten. 

Utlånet utgörs av rutinen A i sammanfattningen och av ru- 

tinerna A-F samt s sand rutin) och delar av rutin ~(verifi- 

eringsrutin) i beskrivningen. Inlanet u3görs av rutin I 

i sammanfattningen och av rutin I samt rutinerna G-H i be- 

skrivningen. Uppdelningen av rutinerna i A, B, C, ... är 

gjord för att beskrivningen ska f% plats p% skrivmaskins- 

papper. Tyvärr är rutinerna ibland sv%röversk%dliga, an- 

tingen aeroende p% att de trängts ihop p% samma papper, 

eller på att de uppdelats på flera papper. Problemet gal- 

ler särskilt rutin, d v s huvudrutinen för inlån. 

För rutin A, huvudrutinen för utlån, gäller att rutin B, 

utlån från institutioner vid universitetet, ar en gren 

av verksamheten. Att den franskiljts beror p& den utrymmes- 

krävande beskrivningen. 

Rutin B, utlån från institutioner vid universitetet, före- 

faller att fungera tillfredsställande sedd som fristående 

enhet. Volymen är lagom stor dels i antal beställningar 

och volymer per dag, dels i förhållande till det utlånings- 

system som används. Utlåningen är överblickbar, eftersom 

den kan skötas av en person. Därigenom blir felen färre och 

behovet av kartoteksstädning minskar. 

Rutin C, kopiering, är okomplicerad och sker aven vid avdel- 

ningen för fjärrlan. Rutin D, kravrutin vid utl%n, ar logiskt 

enkel. (vid inlån används den lokala låneexpeditionens krav- 

rutin, se 'I.sidt5 ;samt 8=9!i,avsnitt 2.1.2 ovan.) Rutinerna 

E och F, omsättningar av utl%n, ar okomplicerade. 

Rutin G, ~ibliografisk 'belaggningl1 (verifiering) av beställ- 

ningar, används endast vid inlån i sin helhet. Vid utlån över- 

hoppas häri flera moment. I beskrivningen har föga hänsyn 

tagits till de beställda verkens tryckår. Vissa viktigare ar-

etsmaterial som Current contengs och Index medicus har inte 76 

tagits med. Den lokala låneexpeditionen ar inblandad i näs- 

tan hela Grutinen. -Beskrivningen är närmast en skiss och kan 

utvecklas. 

Rutin H, s&ndruti:?en, förekommer vid b%de ut- och inl%n. Den 

är logiskt enkel. Kuvertens placering och inbötdes ordning 

har betydelse för effektivitekim. Beskrivningen kan utvecklas. 

Momenten lagga kuverten i ordning respektive leta efter ku- 

vert med sammadressat är inte medtagna, inte heller sökningen 

efter rätt färdigadresserat kuvert. 

Rutin I, huvudrutinen för inlan, har i stort begränsats till 

arbetet vid huvudlåneexpeditionen. (Medicinlitteraturen är 

allt så undantagen a En sarrutin inom inlånet s huvudrut in, 

handskriftsbehandlingen, har av utrymmesskäl klämts in brefrvid 

ett skeende som inte avancerar hed samma hastighet. Den intres- 

serade läsaren kan färglägga eller skaffrera särrutinen för 

att uppn% en större läsbarhet. 

Utgangarna "Till rutin C" och liknanade uttryck kan som i sam- 

manfattningen kompletteras med sin Översättning "Till kopiering" 

etc. Cirkelsymoolen kan färgläggas för att markera tids- och 

kunskapskravande moment. 

Andra avdelningars inverkan kan ses avdelningsvis. Inverkan 

kan vara tillfälligt, ofta totalt hinder för lån på olika ty- 

per av tryck. Nytt tryck drabbas oftare an annat av detta. 

Hinder kan vara: för dyrt eller av andra skal ej valt till 

förvärv, reklameras sent, anländer sent p g a distributörers 

aktiviteter (har inverkar yttre f örhållanden men val av distri- 

butör påverkar), förvärvas sent; katalogiseras langsamt, bin- 

des utanför biblioteket, placeras i referensbiblioteket tills 

en del av aktualiteten mists eller lånas p% annat satt först 

ut lokalt. Positiv inverkan på effektuerandet av beställningar 

fr%n andra bibliotek inträffar givetvis ofta och beror d% i 

stort sett på motsatta förhållanden än de ovan nämnda. Avdel- 

ningen själv hindrar också l%n, genom restriktioner och utlån 

till andra. 

Flödesplaner kan inte vara tillräckliga som beskrivningi Frek- 

vensen av olika arbeten och tidsatgången för dessa behöver 

kartläggas.

3.1.3 Undersökningsresultatens tillfaalitlighet. Jämförbarheten 77 

med andra undersökningar 

Man f%r inte veta aiLt vid intervjuer och praktiskt arbete. 

Kanske är endast normalfallen beskrivna. Eh del kanske miss- 

uppfattas vid insamlandet. Bristande erfarenLet och insikt 

kan medföra att en rutins komplexitet inte upptacks. up et 

skulle i s% fall kunna gälla rutin I, huvudrutinen för inlån.) 

Materialet kan vara sv%röversk%dligt, vilket kan medföra risk 

feltolkning vid läsningen. Detta kan avhjälpas genom justerin- 

gar i höjd- och sidled m m i en ny version. Det ar dock ganska 

tidsödande att beräkna figurernas optimala placering och rita 

nya planer. 

Beträffande jämförbarheten med andra undersökningar kan följande 

sagas. Som framgår av avsnitt 2.1.1 kan flödesplaner och sär- 

skilt dess symboler komma att utföras olika beroende p5 vem 

som uppfattar och syntetiserar förloppet, vad denna bedömer 

som avgörande, hur överskaigheten konkretiseras, samt vilken 

symbolstandard man använder sig av. Olika bibliotekstyper och 

kanske även varje bibliotek kan dessutom ha olika organisation, 

rutiner, övergripande mäl och oeståndstyper och/eller kundtyper 

som kan variera. bilden. Omfånget av lånen och dessas art är 

därför specifikt för varje bibliotek, även om samtidigt stora 

likheter finns biblioteken emellan. Eh del bibliotek kan ha lik- 

heter med vissa bibliotek i vissa avseenden och med andra i andra 

avseenden. Med denna tankegäng som grund kan man jämTöra biblio- 

tekens rutiner med varandra. För övriga undersökningar över ruti- 

ner se avsnitt 1.5, där en kortfattad genomgång över dessas an- 

" 

vändbarhet ges. vä ör på. litteraturen baserrade synpunkter om 

datorisering hänvisas där till avsnitt 5. )


3 . 2 1 Uppskattning av ef t erf r%gan 

Antalet ~o~~ Ler ~egt&lI;ning,-&delen-oe~~tgera&e 

--l- B - 

beställnikar ~i&&usive MC) . 'L~ia~ram 1 ) 

----m - --m_- -- 

Den interna statistiken för ~eställnirgar räknas i antal 

beställningar medan utlan och reproduktioner raknas i antal 

framtagna volymer. Därför kan man inte saga n%got exakt om 

utfallet av beställningarna utan att veta hur mänga volymer 

som expedieras per beställning. För återlämnade län finns 

inte n&&on statistik. 

P% grundval av statistiken i avsnitt 1.6 samt uppgifterna i 

avsnitt 1 .l (Wiman 1974 s 59), antas har att 51 % av bestall- 

ningarna effektueras. D% motsvarar varje beställning 1.21 vo- 

lymer. Så mycket som tre fjärdedelar av det effektuerade tycks. 

dock inte ha gatt som lån. Eh rent mekanisk jämkning meiikm it&ern- 

statistikens siffror och Wimans har här gjorts, varvid 

34 % anses ha resulterat i lan, d v s 12 171 beställningar 

med 1.25 volymer per beställning. 17 % anses ha resul- 

terat i kopior (6086 beställningar, 1.16 volymer per 

beställning). 49 % antas vara oeffektuerat, eftersom 

ingenting motsäger Wimans sifibr och den grundar sig på 

undersökning av bl a detta bibliotek. Möjligen är andelen 

oeffektuerat mindre, eftersom proportionen 1.21 volymer 

per beställning förefaller onödigt hög. Vanligen expedi- 

eras flera volymer endast i fall av flerbandsverk eller 

tidskrifter. 

I Wimans undersökning av fem specialbibliotek effektuerades 

fjärrlånen till 69 %. 

f ima an 1974 s 59). Detta skulle inte 

vara rimligt för Mediciniska Centralbiblioteket (MC), efter- 

som varje beställning bör motsvaras av minst en framtagen 

(eller inte framtagen) volym. 1 till 1.21 volymer per beställ- 

ning innebär 8-9 % av bestallningarna blir lan, 47-56 %

sands som kopior, 34-46 % blir oeffektuerat och sands %ter 

eller vidare. I rundare siffror: 8, 52, samt 40 %. 

----------- --------------- 

-------- 

andra bibliotek 

D~skattning av beställningarna till hela biblioteket fr%n 

Här nedan följer en spekulation i efterfrggans utseende;ut- 

förd genom hopläggning av de olika delarna i uppsatsen. Be- 

räkningen är sammanställd med ledning av diagram l. Att %ter- 

lamningen motsvarar utlånet ar en fÖruts2Lttning i beräkningen. 

Det ar principiellt felaktigt att lagga ihop resultat fr%n 

olika undersökningar, eftersom föpekornmande fel kan öka i be- 

tydelse. Det är dock rimligt att anta att de stora dragen i 

vax och en av de olika delundersökningarna är riktiga. 

Varannan beställning förefaller eff'ektueras, lika ofta som l%n 

som i kopior. För medicinlit t eratur (exklusive vet erinarvasen) 

galler att kopior erhålls sex g%nger så ofta som lån, medan i 

övriga ämnen kopior erhålls hälften så ofta som lån. 

Var tredje beställning avser medicin btom vet erinarvasen) 

och effektueras varannan gång. (~ia~ram 7 ) . För att ge 

en uppfattning om dessa beställningars karaktär kan nämnas 

att intrycket i låneexpedition%T~arolinska institutets 

bibliotek ar att 70 % av alla beställningar avser senaste 

tre %rens tryckj varav 80 % periodica. KIB har i likhet 

med Lunds UB en passiv inköpspolitik för mediciniska mono- 

grafier. Mediciniska biblioteket vid Malmö allmänna sjukhus 

uppskattar att 8 O/o av beställningarna, lokala som fjärrlån, 

avser tryck före år 1966. fj am för Wiman 1974 s 111.) 

Totalt var fjärde beställning kan uppskattas avse humaniora 

(inklusive psykologi) och religion, vilket f ör mon.ografier 

var tredje gång effektueras, för periodica mer an varannan 

gång (diagram 2). 

Varannan beställning kan förmodas avse den litteratur som 

nu finns på avdelning 2 vid Lunds UB, LUB2, d v s periodi- 

ca och monografier i amnesomr%dena teknik, matematik, natur-

vetenskap och medicin. (~äns~a tas inte till att gammal lit- 

teratur i dessa ämnen finns 9% huvudbiblioteket och att viss 

ekonomisk litteratur f 6rts till teknik f ör att bättre bet ja- 

na lantagarna). Detta kan styrkas av att avdelning 2 erhöll 

varannan beställning 1977/78 enligt intern statistik. Har 

uppskattas att av teknik-satematik-naturvetenskap hälften av 

de monografier som beställts expedieras medan tre av fem seriodicabestallningar 

expedieras. (~iawm 2). 

Var Bttonde beställning kan svse teknik varav fen av sex 

misslyckas, varav huvudparteg avser nyare tryck. Var åttonde 

beställning kan antas avse natur-aet enskap (med vet erinärvasen), 

varav fyra av tio avseende periodica. (~ia~ram i oc5 2). Två 

av tre beställningar p% .:nonografiskt naturvetenskapligt tryck 

(inklusive ve.terinarvasen) effektueras, f ör periodica tre 

ganger av fyra. (~iagram 2). Att Beställningar F% periodica 

lyckas s% viil beror enligt personalen p% att en stor del av 

bestallningarna avser högfrekventerade psriodica(jfr Carlquist 

1978 s 12). Varannan bentallning i na.tsirvetenskap avser se- 

naste fem årens tryck och var fjärde sådan beställning avser 

tryck före 1957. Observera dock de olika materialens olika 

insamlingstidpunkter! Härmed kan jämföras att %r 1975 mad vid 

biblioteket vid Kemicentrum i Lund hade intrycket att j0 % 

av de lokala beställningarna i naturvetenskap avs%g tryck före 

1 960. 

- ---- ---m 

Uppskat tning-a1 be~t~l~n~nga~ng 4iLl-hsvudl%nee-edi t i onen 

från andra bibliotek 

---------m 

---m 

1 det följande anges endast förhållanden inom hxvudlåneexpe- 

ditionen. Fördelningen. inom iqedicinska, Centralbibliotekets 

inkommande fjarrlSn av periodica, tryckår etc ar okänd. Pro- 

centangivelser liar avrunda:^ s% att decimaler inte anges. 

Trots att de olika material sf>n h5r används tör att visa be- 

ställningsxesulta$ har olika typer zv fel, stämmer resu1S;aten 

aven hopräknade ofta väl överens med det som redovisas i 

Wimans undersökning av beställningar. Å andra sidan atgörs, 

vid hopläggning av de olika rssultateeq l~älften av bestall- 

ningarna av en mind~e del av det material som Wiman använt 

80

för att göra den undersakning hon kallar B. I den här under- 81 

sökningen har ju undersökningen av vad son inte effektuerats 

gjorts på Wimans material. För Wimans,resultat i undersök- 

ning B har det dock inte nagog. avgörande effekt. 

Av beställningarna till hu-mdlåncexpeditionen kan 84 % be- 

räknas avse UTLÄNDSKT tryck vid hopräkning av de olika re- 

sultaten (diagam 1 och 2). (observera att dema och f öl jande 

uppgifter i detta avsnj tt är en appskattning. ) I Wimans un- 

dersökning beställer de svenaka biblioteken av Uppsala UB, 

Göteborgs UB och Lunds UB (intom de mediciniska enheterna i 

Göteborg och m und) till 80 7; utländskt tryck (kdirnan 1974 s 52). 

Var sextonde beställning till huvudlåneexpeditionen kan upp- 

skattas avse GAMMALT tryck (diagram 6). Tv% av fem bestall- 

ningar uppskattas avse ÄLDRE tryck (inklusive gammalt), varav 

tre fj,%rdedelar monografiskt. 3796 av bestsllningarna till 

hu~~dl&neexpeditionen kan avse de SElUASTE FEM ARENS tryck 

(tyvärr har materialen olika in~amlingstider dock), varvid 

en av fyra monografier respektive varannan periodicabestall- 

ning effektueras. 63 's av beställningarna på de senaste fem 

Sre!~s tryck avvisas (diagram 3 och 10). Enligt uppskattningen 

utgör vidare oeffektuerade bestallningqr fr%n de senaste fem 

&ren var fjärde beställning vid huvudl%neexpeditionen, varav 

merparten avseende monografjer (diagram 1 och 10). I Wimans 

undersökning av beställningar från svenska bibliotek till 

huvudl$neexpeditionerna i Göteborg, Uppsala och Lund utgör 

beställningar Iprå.. de senaste sex (inte feir? al ltsa) årens 

tryck 40 O/ó, varav 61 C/ó avvisas (~iman 2974 s 52 och 61). 

am för Bajalin 1977 s 21 och 23). 

På ovan angivet vis beräknas SestXllningarna till hilvadl&ne- 

expeditionen p& senaste ARETS tryck vara var fjortonde be- 

ställning och samtidigt vara var femte bestgllning av bestall- 

ningarna p$ nyare trxck. 3ngefar varannan blev effektuerad. 

Tre av fem avsåg natzrvetenskap med veterinsrv2sen. De veten- 

skapliga biblioteken är oftast representerade i detta sam- 

maix!ang följt p% n%got avstand av företagsbiblioteken. Syd- 

Srerige förekommer något oftare Zn mellansverige. (Diagram 5 

och j). Jämför att i en undersökning avsag 16 % av bestallnin- 

garna till Kungliga tekniska högskolans bibliotek senaste 

halvårets böcker '(linders 1976 s 94). - Av monograf ibestall-

ningarna återfinns knappt någon effektuerad avseende årets 

tkyck. Var tredje beställning till huvudl8neexpeditionen av 82 

nyare periodiskt tryck uppskattas avse arets tryck, varvid 

varannan expedieras (diagram 3 och 5). Det resonemanget förut- 

sätter att efterfrggan p& senaste årets tryck var densamma 

1971, 1974 och 1975rVi.d huvudl&neexpeditionen kan uppskat- 

tas att tre av fem best2illrringar- , 63 %, aveer MOBOGRAFIEB, 

varvid vamnan bestallning p% dessa effektueras, vilket kan 

jämföras med att tre av fem beställningar på periodica röner 

samma resultat. (~iagram 2). Av de beställningar son kom 

till huvudl%neexpeditionenerna vid Göteborgs, Uppsaas och 

Lunds UB från svenska bibliotrk i september i971 utgjordes 

64 % av monografier (~iman 1974 s 52). 37 % beräknas 

37 % beräknas alltså avse periodica i denna undersökning för- 

delat på 5 % svensk 2eriodics och 32 % UTLAMESK PERIODICA 

(diagram 2 och 4). 9 % av beställningarna till huvudlaneexpe- 

ditionen uppskattas vara Sestallningar av periodica avsända 

fr%n utländska bibliotek. Av dessa avser det mesta utländskt 

tryck (diagram 4 och 7) och en fjardedel avser de se- 

naste fem årens tryck, dock sällan årets tryck (diagram 

S). Av beställningarna från svenska bibliot~k till hu- 

mdlåneexpeditio~erna i Gsteborg, Uppsala och Lund ut- 

gjord e beställningar p8 utländsk periodica 26 !% ima an 

1974 s 52). Av bestallningarna till huvudl%neexpeditio- 

nen kan 17 y6 uppskattas avse UTLANDSK PERIODICA FBAN 3E 

SENASTE FEM AREN. Av beställningar från svenska bibliotek t, 

till huvildlånecxpeditionerna i Göteborg, Uppsala och 

Lund utgjordes 14 O/o av beställning på utländsk seriodi- 

ca fr%n de senaste sex åren. 

Kanske märks lanereglerna i drt att lexika, bibliogra- 

fier och allmänna uppslagsverk knappt alls förekommer i 

materialet. 

S denna undersökning beräknas beställningarna från de 

olika - BIBLLOXGSEyOERNR fördela sig så här: 37 % fr8.n 

forskningsbibliotek, 9 % företagsbibliotek, 32 % folkbibliotek 

samt 22 76 fran utlandet. re am för Paulsson 

1968 s 213). I Wimans undersökning av beställningar 

till Göteborg, Uppsala och Lund (exkl.usive rnedicinbi.h . - .

lioteken) från svenska och utländska bibliotek ar mot- 

svarande siffror 4.4 0/ó, 5 76, JO $J och 20 0/ó (Viman 1974 

s 47). 

Enligt det beräkningssätt som här använts skulle av de 

enskilda ämnena vid huvudlåneexpeditionen frHn de svenska 

biblioteken o jamf örligt inest ef terfragas periodica i 

natur~etenskap (med vet erinarväsen), merparten nyare 

tryck. Darnast fsljer naturvetenskapliga monogrefier 

(inklusive veterinarv2isen), periodica rörande teknik, 

monografier i samma ämne och därngst monografier i a,rr;nena 

filosofi med psykologi samt rörande religion (diagram 9). 

De ve-Jenskapliga 

w & ----i 

- 

biblioteken uppskattas valastörre kunder 

än folkbiblioteken, beroende på de vetenskapliga 

bibliotekens efterfråganii amena naturvetenskap (med ve- 

terinsrvasen) och teknik, sarskilt nyare. Detta Earks 

sarskilt för beställningar som effektuerats med kopior 

(diagram 9). För kompletterande appgif te r (beställningar 

av medicinisk ' litteratur) , se uppgifter i diagram l . 

Nästan varannan bestallning från vetenskapliga bibliotek 

uppskattas befinna sig bland de oeffektuerade, dar deras 

beställningar på teknik och naturvekskaap (med veterinar- 

vasen) utgör markanta sektorer, merparten nyare tryck 

(diagram 9 och 10). De vetenskapliga biblioteken dominerar 

bland oeffektuerade bestall.ningar a,v årets tryck (diagram 

5). Wiman visar at t f järrlane beställningar (inklusive om- 

rå,det medicinisk litteratur) fran vetenskapliga allmän- 

bibliotek respektive specialbibliotek har olika ka~aktar. 

a ar kan inskjutas att i föreliggande undersökning kan man 

uppskatta att 22 O/o av bestallningarna från forskningsbib- 

lioteken till huvudlaneexpeditionen avser monografierfrån 

de senaste fem aren och att 23 % av beställningarna från 

forskningsbibliotek till huvudl~neexpeditionen avser perio- 

dica från de senaste fem aren - d.iagram 9.) Tyngdpin.n.kten 

Ii():.: bc!::tli.l I ri.i.n,yi~,r f rp:f.ri vc?t;c!n::k:i.pl i K:>, :I,: 'l ni!i.nh i bl ?.r)i;rik 11 

~ 1 T,-,-pez- 1 ~ ST,? . - 

bi i 1 ic:5vi-!- ;,,',,. ,!c. t, .j.' ,", ln:~~~:. 

L-- ,rj-~, . mcyt utlgndskt (.din,zz 1174 a z,;), ~5i5sl ?Sia >,il?- 

ten av best2,llning arna fran upf+cialSj bl.iotek i~t;:?örs sv 

periodicarekvisitioner avseende dc seria:: /,c; sex :!;..r'r:ri:: L i'.y~:l~ 

(viman 1974 s 29). 37 76 av bes3Xllningarna från forsknings- 

83

ibliotek till huvudlånaexpeditionen kan uppskat5as avse 84 

periodiskt tryck (diagram 9). Forskningsbibliotekens fjarr- 

lånebeställningar av andra bibliotek efterfrågar oftast 

periodica. Dessa biblioteks beställningar ~v monografier 

koncentreras till vetenskapliga allm2inbibliotek (~iman 

1974 s 52). Detta förefall-er alltsa även gälla huvudlane- 

expeditionen MLunds UB. 

BestZllningar från vetenskapliga specialbibliotek sändes 

oftast utan skriftliga anteckningar om belägg (wiman 1974 

s 34) (järdför Rajalin 1977 s 42 och s 37), men misslyckades 

sällan (~iman 1974 s 36). Oftast kände man till mottagande 

biblioteks bestånd m ima an 1974 s 34). I Wimans undersökning 

av beställningar fr%n fors!cningsbibliotek till huvudl8.ne- 

expeditionerna vid Göteborgs, Uppsala och Lunds UB kom var 

tredje direkt och avsåg material som inte lokaliserat, varav 

nara hälften från bibliotek utanför reyionen (inriman 1974 s 

67 och 47, jämför ibidem s 66, se eventuzllt aven - för bak- 

grunden - ibidem s 63 och 55). 

~?-4agsgbI&otekens - ----- beställningar uppskattas till största 

delen var ~effektuerade, och då mest avse nyare teknik 

(diagram och 10). Totalt kan deras bestallningar på na- 

turvetenskap bed ve terinärveisen) ligga nära teknikbestall- 

ningsrna, vilka då nast2n alltid resulterar i kopior. Det 

kan antas att av beställningarna fr%n dessa bibliotek till 

huvudlAneexpeditionen avser 53 % periodica från de senaste 

fem åren och 77 % tryck fran de senaste fem åren (diagram 

9 och 10). I Wimans undersökning av beställningssottagande 

bibliotek frarngar att av företagsbibliotekens bestallningar 

till alla tsrper av bibliotek avså.g 95 O/o utländskf tryck, 

62 O/o periodica frhi de sena.ste sex %ren och 77 96 tryck från 

de senaste sex aren s ima an 1974 s 30). 79 O/o av fijretzgsbih- 

liotekens beställningar till alla typer av bibliotek sakna- 

de skriftliga anteckningar om belägg - men man kände and% 

till mottagande biblioteks bestånd (wiinan 1974 s 34)-och 

synes rätt ofta ha misslyckats (ibidem ss36, 37 och 60), 9 

utom vid besz%alln'ingar av periodica (ibidem s 40), kanske 

(ibidem s 30 samt s 39 och 53 att jämföra med s 69). 

Folk bi blioteken förefaller, i f allande skala, mest of terf raga 

- . . L a 3 -w_---

ämnen motsvarande klassifikationssystemets C, D, b, O, K, TJ 

samt Q och u. (~m% bokstäver avser i dennna framställning 

?eriodica). Största intresset synes röra monografier, mesta- 

dels äldre än fem år, dar två av tre bestallningar uppskat- 

tas bli effektuerade. För tryck från de senaste fem åren . 

skulle en av tre vara effektuerad enligt dessa uppskattning 

gar. ella lan tiden ar som sagt dock olika lång och materia 

lets &Ider varierar). biagram 9 och 10). %n har jämfört Wi- 

mans sif* nd folkbibliotekens fjarrlRnebestallningar %r 

1376. Nara 'bre .ar fyra lyckades. Bestäl1ningarn.a avser till 

två tredjedelar svenskt tryck, Tar fjärde' bes,+Zllning;avser svenskt 

tryck före I95C5 andelen utlån nr lånecentralernas bestånd 

minskar ( Statens kulturr5d 1 978 s 188 f) . 

I Wimans undersökning avsåg folkbi.bliotekens beställningar 

till olika typer av bibliotek mest monografier. Svenskt tryck 

beställdes oftare av dessa an av andra bibliotekstyper. 

Utländsk litteratur avs%g ofta invandrarlitteratur. Beställ.- 

ningsrna hade jämn spridning över de tryckårsperioder Wiman 

indelat materialet i; (wiman 1974 s 33) . Var femte beställ- 

ning f rån folkbibliotek till huvudl&neexpeditioneraa vid Go- 

teborgsy Uppsala och Lunds UR Kom direkt och avsK? i!~:rt~rial 

som inte lokaliserats, varav tre av fyra från bibliotek 

inom regionen (ibidem s 67 och 47. Jamför ibidem s 66, 

Se eventuellt aven - för bakgrunden - ibidem s 63 och 65). 

22 //o av beställningarna till huvudl~neexpeditionen kan 

------- 

beraknas härröra f r&n ~T&ÄNDSKA. BIBI;UTPEX, mest hor&& 

(diagram 7). 20 % av beställningarna till kuvudlbneexpe- 

ditionerna vid Göteborg, Uppsala och Lund kom från utländ- 

ska bibliotek i Wimans undersökning ima an 1974 s 47). 

Drygt 60 3/6 av beställningarna till dessa biblioteks hu- 

vudlånerxpeditioner kon direkt, d v s utan remiss (~i- 

man 1974 s 47). Olika bibliotekstyper sande i olika grad 

sina beställningar direkt till vetenskapliga allmznbib- 

liotek (~inan 1974 s 47) och olika regioner i olika grad 

sina beställningar direkt till respektive regionbiblio- 

tek (wiman 1974 s 63). Antalet bibliotek varierade i de 

olika, rrgionerna ima an 1974 s 66). Av beställningarna 

från utländska och svenska bibliotek kom 62 F; direkt 

till. de nyssnemnda bibliotekens hu-adlåneexpeditioner

× ima an 1974 s 66). Av skillnaden i antal mellan de di- 

rekta beställningarmfrån svenska bibliotek och de di- 

rekta beställningarna från svecska och utlandska biblio- 

tek kan nian utläsa att 69 O/o av bestallningarna från ut- 

ländska bibliotek kommer direkt till de tre nyssnämnda 

biblioteken. Följdaktligen är, om man önskar veta to- 

tala bestiillningsc:volymrn till huvudl&neexpeditior,en 

vid Lunds UB, utländska bibliotek överrepresenterade i 

Wimans samnansta,llning (25 %). Dessutom utgör beställ- 

ningarna från utlandska bibliotek en större andel av 

direktbeställningarna till huvudlåneexpeditionen vj d Lunds 

U3 än motsvarande andelar hos de två andra biblioteken, 

14 respektive 15 %. ima an s 66). 

Om genomsnittssiffrorna för de tre biblioteken 60 .respsk- 

tive 69 % tillämpas för uppgifterna om Ilund (huvudlåne- 

expeditionen) i Wimans sammanställning, erhålls at t 

23 !% av beställningarna dar kon från utlandska biblio- 

tek. (~egionindelni~gen Sam &r. anväxds av Wirnan ar Forskningsbiblioteksr2dets 

fem regioner, se avsnitt 9). 

3.2.2 Detaljutredning av undersökningarna av Aterlämnade 

lån, effektuerat i form av kopior respektive oeffektuerat. 

Varje undersökning s tuderas f ör sig. (~uvudlåneex~editionen. ) 

Dokument som tryckts samma år som de återlämnats förekommer 

knappt (diagram 5). Arbeten tryckta före år 1958 utgör tre av 

fem återlamnade lån, varav var sjunde rörde teknik eller natur- 

vetenskap (med vet erinärväsen). Monografier At erlämnades fem 

ganger sa of ta som periodica, (~iagram 3). Varannan monograf i 

var tryckt f öre 1958 (diagram 10). De f lesta återlamnade monor- 

grafierm utländska, varannan* då tryckt före 1958 (diagram 

4). Var tionde återlämnade monografi var tryckt föke år 1900 

(diagram 6). Merparten återlamnade monografier var diverse hu- 

maniora (med psykologi) och religionsvetenskapliga skrifter Och dy- 

BäLillan qym (diagram 3). Var qjädke &eriiimad mm@ rnrde na- 

86

turve tenskap (med vet erinsrvasen) , jamnt f öraalad p% tryck- 

årsperioderna (diagrani ?). aterlämnad naturvztenskap (med 

vet erinarvasen) var f ör monografiernas del sällan svensk, 

vilket särskilt galler tryck efter 1957 (diagram 4). Åter- 

lämnade periodica var ganska jamnt fördelade i tid och ämne 

(diagram 2 och 4) - möjligen var allmänna tidskrifter och 

utländsk naturvetenskap mer betydande. Utländsk periodica 

återlämnades dubbelt så ofta som svensk, varav var tredje 

rörde naturvetenskap (med vet erinärvasen ) , varav verannan 

var tryckt före 1958 (diagram 4). Peridodica eckt f öre %r 

1900 f örekom knappt (diagram 6). 10 +utgjordes, generöst 

raknat, av verk som biblioteket ska hålla för att tacka Szan- 

diaplanens intentioner. I uvrigt kan naxnas att av det åter- 

lämnade utlånet utgjordes (avruodat) 2 P/o av avhandlingar, 

1 $ av kongresstryck, 5 //o av delar v.r monografiserier sant 

3 O/o av flerbandsverk. 

Inom det som kopierats (med undantag för ämnesomradet medi- 

cin, som inte ingar har), dominerar utländskt tryck (diagram 

4), mest periodiskt sådant. Bland peridica dominerar natur- 

vet enskap som ämnesområde (inkluderande ve t erinarväs en) till- 

sammans med teknik (diagram 2). Av detta förekommer mest nyare 

tryck (diagram j), varav för naturvetenskap med veterinärväsen 

varannan är årets tryck (diagram 5). Vart fjärde kopierat tryck 

var äldre tryck, varav var fjärde körde..teknik eller naturtreten- 

skap me d veterinarvasen (diagram 10 och 3). , . 

, . ':, . -. 

Det oeffektuerade materialet (med undantag för ämnesom- 

rådet medicin) avser nästan alltid utländqkt tryclc (dia- 

gram 4) varannan gang nyare tryck (diagrm j), Var f .jarde 

gång avses teknik eller naturvetenskap (med veterinär- 

väsen) och darav två av tre nyare tryck. Hälften av- 

Ser hnmaniora ed psykologi) e11sr verk rörande ämnet 

religion, diagram 2, ,me? sallan:,som njrare tryck (diagram 

3). Tv& av tre oeffektuerade bestXllninpavser monogra- 

81

fier fdiagr,m 2). Zn tredjedel rörde äld~e tryck, varav 84 

var s jätte teknik eller naturvetenskap (med vet erinar- 

väsen) (diagram 10 och 3). 

Av de enskilda ämnen utgsxs den största sektorn av teknik 

(diagram Z), oftast som nyare tryck (diagram 3), varvid 

var fjärde avser senaste årets tryck (diagram 5). Natur- 

vetenskap (med veterinarvasen) c ~ under~:isningsväsende 

h 

med psykologi fr$n alla tryck%rsperioder ar också viktiga 

(diagram 2). Oftast avses nyare tryck (diagran 3), varav 

för naturvekskap med veterinarvasen var tredje avs3.g senaste 

Aret (diagram 5). T a .mindre an 10 $ avses svenskt 

tryck, soa då oftast avser monografier, nyare eller aldre. 

(~ia~ram 4). Tryck från senaste aret forekomer till 

mindre an 10 %, till största delen best5llda av forsknings- 

bibliotek (diagram 5). Gammalt tryck förekommer sällan 

ock då of tast avseende monografier. (~ia~ram 6). 

Av oeffaktuerade bestall.ningar på, periodiskt tryck (som 

inte rör medicin) hslf ten -t;elcnik el.ler naturvetcn.skap 

(med veterinarvssen) (diagram 2). Därav avser nästan alla 

i anrnesområdet teknik och varannan av de san er naturvetenskap 

(med vet erin5,rvasen) nyare tryck (diagram 5), därav merpar4 

. . 

ten arets tryck (diagram 5). 

----------- Bidragande orsaker tilL bestalln~n~s~esultatet-o~f~ekt~e~a~ 

---I ---m 

Vid d.7 bestallningsmottaganäe bibliotek. i Wimans undersök-. 

niag kulde j5 O/ó av de inländska beställni.ngarna inte effek- 

tueras ima an 1774 s 45). Mer an hiilften av dessa bostX1lnj.n- 

gar sundes vida,re och resten tillbaka till. avsändaren. 44 C/o 

av de u-tlandska beställningarna kunde inte of f ektueras (~i- 

man 1,974 s 46) vid de 17 bn8tallninqsmottagande biblioteken. 

Man kan spekulera i orsaken (svå,rå,tkom1ig litteratur?) och 

dess följder (bibliotek med stor efterfrågan fr2n utlandet 

far hög siffra för oeff ektuerat?). 

Enligt Forskningsbiblioteksrådets riktlinjer (se avsnitt 

11 .l .2, l l .i .l) utlanas norrralt inte svensk skönli+,teratur

(aven. i översättning) - n.ågon sådan efterfrågan kan inte 

förmärkas i det oeffektuerade. Lhecentralerna vidarebefoxd- 

rar normalt inte sadana beställningar ti1.L ett f0-i.sknin.g~- 

bibliotek. Inte hell-er tidningar utl%nas. :..Maximm l O/; av det 

oeffektuerade kan avse detta, koden b; men det ar inte tro- 

ligt att nkgot förekomner. Efterfragan söker sig andra vagarr 

Lunas BB's låneregler avvisar ut1å.n av lexika, bibliografier, 

allmänna uppslagsverk och årets tidskrif tshaf t en. @opiering 

ar dock möjlig.) De förra grupperna förekoamer knappt har i 

denna andersökning. 6 % av de oeffektuerade SestXllningarna 

avs%g dock senaste Arets periodica (diagram 6). Ttan särskil- 

da Överväganden utlånas inte heller handbzcker, pl.anschverk, 

böcker med lösa bilagor samt tryck före ar 1800 och de senas- 

te tv& årens periodica. De tre först nämnda grupperna ar sv&- 

ra att upptaska med den kodning somF3.r använts. Om gav-nalt 

tryck kan dock ságas att 6 y6 av de oeffektuerade bestallnin- 

g&rna avsåg tryck f öre år 1900 (diagram 7). iiörande nyare 

~eriodica kan man notera, at t 92 0/ó av de ccfiektuer:!.d.e bestallnl.nga:nia 

a,vs&g de senaste f en C-.~:ens period.ica (diagrau! l ) . 

Märk a.ven vilken b* regelri har för kopieringsverksa,mIiet 

er). (dj.agra.in 2 och 3 ) . 

Vid Göteb:oFgs, . Uppsslasss .qeLi, LunZsSS DB .I. .i Wimaiis u.n.ders5kring 

vaar 10 76 av Zet bestal.ld& utlanat (varav en f Järdeftel kunde 

iri.kr5iva.r) av det SOE beskS.l.lts från sve~ska bibl.iotek ima an 

1974 s 103). (HS~ kar obsemer3.s att av de lokala beställnin- 

garna vid regionbiblloteken i tv& veckor 'l472 notersde Wimsn, 

att 7 % avs5.g arbeten som v.tlDnats till s.nGra bibli.otek - se 

ibidem s lr10. Jaxif 5r ovan, unde~ avsnitt 7.3 i fu.nd.eringo,rna 

on: uppsatsens anv$indri,ingsområ?s. oninamnai.idot om del lokala 

best5llningarnas f 8rmodade s triiktus. ) Ungef ar.. 20 % av det 

oeff ektuerade i. dennu undrrs5knin.g kan d3 antas vara ut- 

12.n.at. En tredjedel a.J det oeff ektuera.de vid c?e tre Siblio- 

teker agdes i?.te, vilket sarski1.t gall-de nyare tryck (ibi- 

dem s 109). l5 % ag beställningarna till de tre biblioteken 

gällde arbeten son ägdes men inte l8nad.e~ ut, ofta kurslitteratur 

(ibidem s 109). Denna. siffra kan ankas motsvara 30 //o 

av de oeffektuerade beställningarna till huvudlaneexpeditio- 

nen vid Luads UB. Onkring 17 O/o av det oeffektuerde i denna 

v-ndersökning kan d% beräknas vara oeffektuerade av andra skal 

är^ ul;lAnat, inte anskaffat.eller inte lä,mpligt'kopiera.eller ge som 

89

fjaïrlån. Detta dste val d2 be7.o på att bockerna och Vid- 

skrifterna och handskrifterna ar under behandling, franst 

till lagning ellel; troligen oftare, till bindning. Vid de tre 

bibliotek son Wimen uirdersökt var nyare arbeten mind.re till- 

gängliga för utlån än övrigt, ibland beroehde p$ att de lam- 

. cats till bindning (ibidem s l03 f). nyare svenska arbeten 

sa.!snades oftare an äldre (ibidem s l l O). Vid ett ,amerikanskt 

Sibliotek har m m visat att av böckerna endast 60 0/ó cirkule- 

iade, vsra.v 73 % under sitt första ar. Av tidskrifterna sva- 

rad.e omkring 1 0 % av titlarna ..f ör.-det mesta av användningen. 

De senaste fem arens tidskrifter dominerade til?. cirka 70 %. 

I\'ian drog slutaatsen att, (sarskil t i omx&den dar ti.dskrif ter 

.Sr det dorrherande mediet a5-k sprid.& ;.ny i.nfor.matio~ &ya ...tid- 

skrifter inte bör bindas. Detta ef tesnsom de inte an.van.tls sa. 

mycket senare (så, antt slitaget motiverar bindning) och efter- 

som de i:?te är tillgän~1ie;a. nar de ä.r aktuella an alv in 1977, 

motsatt ~rbnmo 1978 se nedan sist i 4.2.2). 

Vid un",rsökning av beeta1l.and.e bibliotek fann Wimzn att be- 

stiillningarna ganska ofta inte belag-ts - i unders5kning.e~. av 

brstä3.I.n.ingsmottagande bibliotek befanns att spe cialbibliotek 

och. företagsbiblivtek ofta un.derl.åtj-t att anteckna belaggstal- 

len eller att de kände till motta.gande biblioteks ~esti$nd.(Ldi- 

nan 1974 s 34). Forsknings- cch Iolkbi bliot.~.k ?risad$ tenclens 

att Panda sig till. ra$t regi.onbibliotek, och d& de vZ_.i.de sig 

till annat, var det oftare loka,liaerat tryck än. anriars son; be- 

stalldes (ibidem s 65). I undecscikninge.~ av bestal.lningar till 

d6 vetenskapliga allinanbiblioteken framkom a,tt 17 % sv beställ- 

ningarna där frzn Tolkbibliotek forbigått ett eller :ler& led 

i 1Anekedjzn (ibidein s 68). 21 j4 av bestZl.lniri.gz:rna till de tre 

regionbi5liot eken. var o3elagca direkt besJ~2.11ninga:r, mer2arten 

f r8.n folkbibliotek och - oftz~e - f orskning~bibl ictek inom 

den egna regionen. (WF~~E 1974 s 07). e ed regior menas i 'iii- 

mans sif f errileterial. den inhlrling som Forskningsbiblioteka.~~. 

radet tillampade. Med dyd.sverige menas i denca framställning 

Na.lmö lhecentrals omrade. ) S Q :.ke.gionbf ~ blTotek ska Ldnds .UB 

mot.$a f ed,tal~lningar:~p% '. svenskt tryck. samt, d.elvi.8 - fungera söm' lånecen 

ra . I undersökningen av bestaellande bibliotek redovisas att . 

eten. a.v beställningarna frzn folkbibliotek till det. egna regionbibl 

ioteket avser svenskt tryck, of Va gamalt (ibidem s 73) 1. 

3.1, 76 av bestallningarna till de tre regioi~hibliotekeri fran 

syenska bibliotek, direkta ock remitterade, var obelagda 

90

(ibidem s 57). Detta kan eventuellt jämföras med att av 9 1 

samtliga beställningar till de tre biblioteken kom 62 O/o 

direkt (ibidem s 66), varvid 37 % av direktbeställningarna 

till Lund kom fr%n bibliotek inom egna regionen och 25 %, 

en relativt stor andel, fr%n utländska bibliotek. Jämför 

har nedan om regional fördelning i de olika materialen. 

- Luckor i bes$%ndet kan pilverka utfallet av beställningarna. 

(T ex en tidskrift som kunnat lokaliseras till ett visst 

bibliotek, men som inte längre förvärvas där eller som gallrats 

ut.) Se i övrigt Rajalin 1977, särskilt ss 20-57, 8f, 42; 

Wiman 1974 s 95. 

7 Lunds UB är regionbibliotek (se avsni.t$ 9, 11 .-l .2, l ? .i. ;, \ , 

Regionen. ingår i det so3 har kallats sydsverige (se avs7,iS;t 

3). Va.ranna2 monograf i kade 1Rnats av sydsvenskt bi h' S.of;ek, 

oftast äldre trgclc (till folkbibliotek) , vilket ocksa doriiine- 

rar hela utl&n.et. Rok- och biblioteksvasen liksom akön7.itte- 

ratur har endast sydsvenska bibliotek fåVt lana (diagram 2 

ozh 7), vilket överensstamrer med regionkibliotokstan.ken, 

liksom att sydsvenska kunder at5.r för xerparten av lån av 

geii* t tryck (diagram 6) . 

Även av det son kopierats svarar sydsvenska bibliotek för 

h2,lften av bestallnjngarna, mestadels avseende naturveten- 

skaplig (inklusive setez~inarv2ssi~) periodica (till fol-sknings- 

bibliotek och företagsbibliotek), vilket ocl.så Ci,orr,inorar aLlt 

det som blivit kopierat.'Sydsvenska bibliotek ar bestallare 

till tre av fyra kopiera3e periodiska skriftar inom ämnet 

naturvetenskap (inklusive vet erinarvasen) (diagram 2 ocb 7), 

dessutom till tre av fyra besttillningar på nyare &dana 

(diagram 3) och därinom av nästah samtliga kopieringar sv 

R,rrts tryck (diagram 5). Var tredje oeffektuerad bestallning 

kom fr2n Bydsverige och avsåg då for monografier ofta äldre 

huinaniora (med psykologi) och religionsorj ecterade skrifter 

(diagran 7). 

För sydsvenska bibliotek b5r en hel del bli oeffektuerat, 

eftersom Lunds UB so= regionbibliotek fungerar som l%n+?- 

central för icke-folkbibliotek och belaggdr dessas beställ- 

ningar. I Wimans undersokning av bestallningar till tre re-

gionbibliotek kom mycket få direkt fr%n företagsbibliotek 

f ima an 1974 s 66). 8 O/o av besf5,llnirigarna till de tre kom &e?& 

f r&n f orsbnings bi blioteb. inom regj onen och avaag madia son: 

inte lokaliserats (ibidem s 67). Biblioteken i re~, pionen kan 

antas ha en viss kännedom om Lunds UBs bestand och lånereg- 

ler och kan därför tankas ayptå från beställningar av viss 

typ av tryck eller vissa periodiska skrifter, som man tidi- 

gare bestä;lt med negativt resulka-t. - Jämför f ör övrigt nied 

resonemanget "Bidragande orsaker till bestallning~res-llt~tet 

oeff ektuerat" ovan. i. detta avsnitt, dar ~.vslutningsvis be- 

stä3 lningarna f ran f olkbi bl.io tek till regi.onbibliotek berörs. 

Fjarrlånebestallringarna 1977 fr%n Malnö stadsbibliotek visade 

en för folkbibliotek ovanligt hög efterfrågan av facklitteratur 

(statistiska centralbyran: Folkbiblioteken 1977, 1978 s 21.) 

I~Iellansvenska bibliotek ar den nast största kundgruppen i 

utlåningen och i kopi eringen. Dessa bibliotek dominerar de 

oeffektuerade beställningarna. UtlXndskt tryck i amnena na- 

turvetenskap (med veterin~rvasen) och teknik tycks intressera 

mest, liksom f ilosof i med p:,sjrkoI ogi samt ssinhallovetenskap. 

Endast en ringa del av beställringarna på nyare tryck &ter- 

finns bland d+ etfektuerzde. (?)ingram 7 och E.) Bibl-iotck 

utanför regionen har oftare lokaliserat vad de vill ha till 

det bibliotek de bestaller det fr8n (wiman 1974 s 66). Nan 

kan dock gissa att litteratur som saknas på andra stora all- 

inanbibliotek ofta inte hrller finns att lana vid. detta. Ti'l.1 

viss del sammanfaller ju bestånden, aven on viss specialisering 

finns ( t ex enligt Scandiaplanen och handskriftssamlingar, 

donationer m m). ~~ tyngdpunkter frarngår a-J b l a Wj.man 

1974 s 62-64. Övrigt om skillnader i samlingarna se Svensk kiiibteks- 

matrikel: samt avsnitt 11.1.2. 

3.2.3 Undersökningsresultatens tillförlitlighet 

hesultatens tillförlitlighet får bedömas xtifrån de olika 

typer av f el som kan f örekomma i undersökningen. "elen kan 

grovt indelas i bortfall, matfel, slumpfel och utskriftsfel. 

Felen hos de olika materialen är delvis av olika karaktär., 

Därför kari,.man i princip inte addera resul-taften till varann, 

särskilt som det, rör -sig om olika %ider. Ei bl-iotekens an.-

vandare och inköps- och lånepolitik kböver inte ha varit 93 

densamma vid dessa tidpunkter. Gissningsvid kan efterfrågan 

på nyare tryck tänkas öka när inköpen i titlar räknat minskar. 

Vad sos återlamss motsvarar inte det som l3.nas ut'.varje &r. 

)&nga böcker has längre tid, er, &el l&nas flera gnnger på ett 

&r. Omsättn~.ngsrevision skedde vid tidpunkten för aadersöknin- 

gen Arligen. De aktuella böckerna kunde då ofta behQllas, vil- 

ket också skedde* ed aktuell menas har icke-.för&ldrad.) 

Tryck fr%n period alfa och beta kan alltså vara överrepresen- 

$erat. (~iagram 3 och 13. ) Plan kan :'dock .tanka sig mo'%- .. 

satt f örhallande, eftersom det inte bara. .ar. .:$e- sen.aSte. .f oxsk- 

ningsrönen son: efterfrsgas utan avd.n t ex äldre kallmateri.al.. 

& del lån har ~egransad lånetid (främst; förmedlat lan från 

institution samt m8dern periodica), s k kortlån. Så.dana l.ån 

4.tergar snabbare i likhet med eftrrfrgga? litteratur och ].ä- 

sesalsl%n. I gengäld finns risk för upprepade l%n. 

Det f 8ref al..ler rimligt at t anta at t sammansa,t tnin.gen av b?. b- 

liotekens användare inte f öra.ndrats drastri. skt . TJader f örut- 

sättning att arten av kunder ar kbpstant och un.rler f örutsatt- 

ning att inte en ~~iss art av lån 8.terlarnna.s sn~,bloa:re :;.is s.ncira 

jämför dock ovan), kan d8 utlan och ?lterla:imin?y :3'.!9n,n not- 

svara varandra. 

Klumpvisa Aterlamanden från enskilda personer anses inte 

förrycka det; totala återlämnandet nämnvärt. Av underlaget för 

statistiken framgAr beställande person. Vid undersökningen 

syntes inte neon enskild person störa representativiteten hos 

materialet. 

För Kopierat och oeff ektuerat bedöms bortf al let sura ringa. 

Av det som kopi nrades beraknas bortf allet vara o betydligt, 

eftersom det skulle utgöras av &dant son av misstag forbi- 

så.gs vid undersökningen. 

Av det oeffektuerada kan bortfallet inte uppskattas har, 

eftersom ~ndersökningsmaterialet inte togs fran: för denna 

undersökning. Kö j ligen kan man säga att eftersom uppgift s-

lamnandet berodde av det enskilda biblioteket, så kan man 

ha glömt redovisa enstaka be~tall~ningar. 

Fi;r övrigt kan man betänka att materialen aldrig kan skapa 

en bild av den totalalefterfr%gan$Lvilket framgår av avsnitt 

1 (pro blernmil. jön samt pro hlemb~skrivnin~) . Plan bör också 

kanna till att IAnecentralerna gallrar a1an.d beatäl3nirtgarna 

så att folkbibliotekens anvandar- inte når detta bibliotek 

med eventl~..ella önskemål orn r,ö,ieolaaning och oavancerade- ' 

stildisr. 

Mätf el 

-m- 

Av återlannade utlån i redovisni-ngen brrsknas ungefär k 2 % 

vara räknefel orsaka,t av den manuella metoden och tidsyres- 

sen d%. Inplacering i f elnktj g 1tlassi.f ikationslcod uppskattas 

till &n .obe-Ey&lig-sdgl aledi tanke p& a tt kataloger 3cb biblio- 

graf ier kunde anvandas f 8r det iitcrlän~~de utlånwt. 

Vid undersökningen av vad som @ffektuerades:som.kopior skedde 

klassifikation av dokunentet samtidigt. Fel 58r inte förekomna. 

För det oeffektueradz matcria.1e-L har 1:lass~fikationcn blivit 

ganska ossker, eftersom kallangivclse ofth saknas ocF det 

sökta ofta äz dif f1:st angivet eller svårbelagt. Ri bliografiel 

har inte alltid kunnat ge lösningen och inla,nd inte hepler 

andra kal! or. I sådana f all har klassifikation efter titel- 

tillgripits. Kanske kan f elet som mest a.nsc5s motsvara 4 O/o 

i detta material, rorande klassifikationen. 

Slumpfelen ar av olika art för de olika delunaer~ökningarna. 

D2irf;jr ar det vanskligt att addera undersökningsresultaten, 

on! =an vill veta vad som beställts och utfa.l.let av det. 

Betraffan.de det Aterlämnade utlånet kan Elan göra ett uttzlz,nde 

med viss procent sannolikhet om felets storlek. 

94

YeC ett stickprov pil cirka 250 i en r~yckit stor population, 

har cirka 20 000, får man ett 90 % konfidensinterva.ll med 

högst längden 2 x 0.05, d v s f el.et i sti ckprovet upp.$ir 

till högst $ 5 %. ör att halvera konfid.. ensintervallets 

längd maste stickprovets storlek fyrdunblas.) Detta innebar 

att ned 90 % sannolikhet kan man saga att felet ar högst 

5 % med 250 blanketter i stickpT3vet. lom 4973 a-14-S 31 

sant s [VII~J tab. 2)). 

För urvalet av 250 blanketter användes en slumptalstabell,(ibidem s 

Varje blankett togs fram med hjälp av nill.i.meterskalar p% 

on linjal och en bordskniv. ~äri~enoin uppstod en dubbel 

s.'luxp, eftersom blznketterna ar tunnare än en rriillime+,er 

och dessutom Yr ?.et svart a.tt, h m a ratt med bordskn.iv. 

D!Zremo.t, kan blanketternas alfabetiska inordning:.medföra 

ett orepresentativt urval. Ett stort antal tidskritter ar 

ju inordnade p& A, J och. Z (~nns1:s . . . ) . Så Lange förd elnin- 

gen in.te ar kand i detal,j spelar ordlzi.n.g?n i popillationsn 

:..ngen roll. nZr det g5rs ct t fullstandigt randomiserat 

stickprov nied dubbel sli~inp. 

Se i övrigt. ovan (~,rvals- .:och .,totaLuzkdkrsöknin.g' i 2.2 il ) . 

För det kopierade och dst oeFfcikt~e:rade gSl:'.er att ans,taka 

5estaLlare el.ler -b ax aktuella dispvtatirj3e~ kan förrycka 

beztsllninga~nas art. ( jämf ör dock Carlguist 1978. s 12). .:E-&i: 

förslagLtifl förbättrad metod återfinns i avsnitt 5. 

OskicRlighet v&d y%Earandet av ci~Bltti&g2amrcrn uppskattas 

ha rcsillterat i ett fel varje di ag ra:^ p& ~~ppernot k 1 %. 

I den .övriga redovisrtin.gen kaw: f elaktj ga Ilopral;li.inga..r ha, 

gjorts. 

Son direkt kontroll av 7.7-ppgiftam-a har kan val e3dast intern- 

statistik. och Wimans ?~.ndersökning 

197.11. an~~Ezndas, 

E"trffr6ga,a 

vid S'tookbolms lanecen-kral finns redovisad ,förile],ad efter 

95 

xxx1 ff)

ställande bibliotek m m ( ~indgren 1976) . Den undersökningen 

ligger geografiskt ngra den föreliggande, medan för British 

Library Lending Division faktiskt samma redovisningsform 

har använts ( cirkeldiagram) och statis tiken 'ocks5 gjorts efter 

samma frageställning som har (~ine: Document . . . 1978 s 36). 

Lines undersökning har dock inte använts som modell för den 

har undersökningen, vars cirkeldiagram och flödesplaner färdig- 

ställts 1975 och förel%g färdig till dessa delar 1976. Lokala 

utlån och fjärrutlån fördelat p% ämnen och periodica respektive 

monografier f ör Statsbiblioteket i Århus finns redovisade i 

diagram år ens en 1978 s 107). Statistik vid Bielef eld finns 

redovisad f ~riesenick 1972 \ . 

Andelen effektuerade inkomna fjarrl%nebestallningar vid 

andra bibliotek samt hur stor del av beställningarna som 

faller inom högfrekventerad litteratur, se bl a: Davidsen 

1976 s l1 , ,'Galvin '-19779 :. ' . Liinamaa 1976 s 58, Lindgren 

1976, Line: Document ... 1978 s 25 & 35, Rajalin 1977 s 3, 

Sanner: Icke ... 1971. Dessutom kan Bibliotekernes Oplys- 

ningskontor: Aendrede ... 1977 s 403 studeras.' 

Intressanta ekonomiska aspekter, främst för inköp och bindning, 

följer av de anvandingar av best%ndet,som Galvin (19'/7), ~ranmo 

(1 978) och Davidsen (1 976) redovisar, 

Bibliotek av samma typ ar i princip något varierade i avseende p% 

tillkomstsätt, huvudman och därmed sammanhängande förvärvspolitik, 

vilket allt piiverkar bestandets karaktär. 3estallningarnas huvud- 

inriktningar bestäms av 'den mer eller mindre djupa kännedomen om 

best%ndet samt av avlastande bibliotek och av beställarnas inriktning. 

En ~ndersökning~av efterfrggan eller fjärrutl%nkng"vid ett 

universitetsbibliotek behöver därför inte ge helt jämförbara resul- 

tat med denna undersökning. Insamlingssattet och indelningsgrunderna 

skiljer sig ocksä nägot som regel. Före en jämförelse med t ex 

Wimans (l 974) resultat måste därf ör avsnitt 2.2.1 studeras, där 

skillnaderna redovisas. 

En upprepad undersökning föreslås i avsnitt 5 med angivande av före- 

slagna förbättringar f undersökningsmetoden.

4 SLUTSATSER 

4.1 Effekter för bibliotekets m&lsattning 

4.1.1 Rutiner vid behandling av beställningar vid huvudl%neexmhen 

Några omvägar har inte upptiickts. Fördröjning på grundav 

extra arpete bch följdaktligen fördyrande) ses vid sökning 

i kvittohögsr som inte hunnit sorteras in i arkiv. Fördröjan- 

de effekt p% grund av extra arbete har ock& sökning i flera 

parallella, arkiv eller journaler. 

Hanteringstiden för beställningarna påverkas av personalens 

och de frekventa hjälpmedlens och medias plats i lokalerna. 

Transportvägar till bokmagasin och till beståndskataloger 

är mycket viktiga. Katalogen för skrifter tryckta före 1958 

skulle ur det synsättet ha en nara anslutning till l%neexpe- 

ditionen eller finnas i avdelningen för fjärrlgn i form av 

filmkopior med läsapparater, kanske som fiche, t ex dtrafiche. 

(~ämf'ör nedan avsnitt 4.1.2. ) 

Sökmomenten. är kostsamma i etin .G (även A s 4) p .g .a tids- och 

lönefakt6res:.. Cet man söker i där bör alltså. hallits sa. 

strikt ordnat som mii jligt och tillgängligheten bör vara 

stor. Placeringen. bör da. vara. spatiös, s$ astt den E.r över- 

blickbar och lätthgnterlig. Placeringen bör även vara logisk 

s% att man hittar utan onödigt tankearbete, Flera exemplar 

kan eftersträvas för att undvika kollisioi~ med bl a den lo- 

kala efterfrågar, f r5.n bl a Siblioteksanvän.darna. Bantetid 

för te~minalarbete ar en flaskhals. All berörd personal. kan 

stän6igt hallas 3 jour (helst skriftligt) om alla förändria- 

gar röran.de beläggställen.. (Se även Wiman 1974 s 104.) 

Fördröjning i.fpm av vänteti4-lför beställningarna synes 

kunna uppst%' vid kontakter med andra avdelningar. Arbetet 

med beställningen avstannar bil$ man kommit fram till denria 

(med eller utan förtur) i respektive avdelnings arbete. Cet-

ta galler f ramtagning i bokmegasi~r, bokva-rd och katalogise-, 98 

ring. 

~örd.rö jning orsakad av vailtetid (och extra gångtid) f ör 

personalen (och alltså fördyrning) uppstår när avdelnin- 

gens personal själva kopierar dokment -d den kopierings- 

apparat som ar avsedd f ör d e l oklala k:ilrrde~n.a. Förd rö j ning 

av samma art uppstar vid viintan p% bokhiss. 

-- och mome~t - 

3utinerna (A) och (B) har liknande inneh&l.i, med mariga olik- 

artade moment. Rutinerna (C) , (D), (E) och eventuel.1.t Zven (F) 

är ganska enkla. Rutin (H) %.r ocksa enkel ock används ofta. 

Rutin (G) ar den mest.komplicerade. 

Moment av enkel karaktär är sölrmcment i interr~s. kvi-1,toka.r- 

totek, (se sarskilt B s 10 samt A s 9). Anrian söknring ar i 

stal-let konplicerad. e est krävande är att fastsla att n&- 

got inte finns i ett visst system.) 

Undersökningen visar att en del kopiering utförs av fjärrlanets p-1. 

Det kan var böcker i referensbiblioteket, rikdagstryck, nya 

tidskriftsartiklar, någon gång dokument som inlånats fr%n en 

institution vid universitetet. Som sägs ovan är det fördröjan- 

de att vänta vid den cantrala kopieringsapparaten likaväl som 

att gå till någon annan sådan. Dessuton förslits personalen. 

(AV irritationen alltså, om an i ringa grad.) Ur detta synsätt 

vore det förbill.igande med en a d &o~iaring.s&p~a~a& 

~ 

med god atergivningskvalitet (jämför Rajalin 1977 s 32) och 

helst med arkivdugliga kopior. Denna eller en annan maskin 

kunde även a~vandas till kopiering av beställningar som bara 

har en del. I s% fall är aven en skärmaskin lämplig. Avskrift 

av beställningar tar tid, ger inte alla uppgifter och kan bli

ofullständiga. sarskilt utlandets beställningar kan vara utan 

bakomliggande kopior. 20 % av beställningarna till tre region- 99 

biblioteken kom från utlandet ima an. 1974 s 47), varav fyra 

av sju kom direkt, varav de flesta till Lun.ds UB (ibidem s 66). 

Belaggningsarbete m m földessa torde allts% utgöra en stor be- 

lastning. D% ar alla uppgifter viktiga, och sarksilt som mängden 

ar stor skul1.e det vara rationellt att dessa blir så lätthanter- 

liga som möjligt . (~irekt beställningar f rån utlandet utgj~rde i 

samma uppgift var f järde direkt beställning till Lunds UB. ) Rö- 

rande personalkostnader se Forskningsbiblioteksrådet: Samman- 

träden . . . 1977 s 14. Kanske kan en gxLr& be&&ll-n&ngs&~i= 

medsändas beställningen till magasinet och dar laggas i det 

framtagla dokumentet för en snabbare identifiering. Det ar 

dock tveksamt om detta merarbete skulle löna sig. 

Rationaliseringsvinsten ar betydande då man ------- 

inte kvitterar 

lånen. Vid tiden för undersökningen hade Oslo och Köpenhamns 

UB respektive KB slopat detta. Tid och arbete besparas vid 

ut-skrift, emottagande och övriga sökmoment (aven vid lokala 

lan) i samband med kontroll av utlån. Postverkets kvitton 

far vara de enda bevisen.-Nu har detta slopats vid flera 

bibliotek (~ethson, 1977>(;lnternational f ederatim 1978 S 

Kq,n ke kan.m n av to f å att re o andera och assurera ocksa 

sjafv ta ns%en, get s&u?le kansgeyona sig. 

På doggmgo;n& föreslås förtryckta texter med lånevillkor 

även påT~ngelska och tyska språken. I rutin (4) föreslås 

vidare att ortsangivelsen - --- ---------_______ 

slopas på kvittoblanketten. Avsandningsdatum 

p% samma blankett föreslås anges med stämpel, 

-----meftersom 

det ar mänskligt och vanligt att skriva gårdagens 

datum varvid blankett en får skrivas om. Fler f öyagresge~age 

- ku~egt föreslås, och då &lacarad& på ett logiskt OCH agonomikt 

riktigt vis vid arbetsplatsen. Dessa kuvert används 

även i rutin (H). Öppnandet av paket skulle förenklas om 

fler använde stan&cdföypac~a~.-Den s k braylappen i 

nyssnämnda kvittoblankett föreslas slopad (i alla händelser 

bör den inte medfölja kvitteringsdelen som skett). Krav bör 

heller inte skrivas p% maskin, vilket nu skedde för andra 

och följande krav. Både första och följande krav kan ske 

genom kopiering av den kvitterade blanketten i den föreslagna 

kopieringsmaskinen. Eh stämpel med lämplig text anskaffas och 

kvittokopian. stämplas med denna och sands till l%ntagande bib- 

liotek. 

381) . 

och

4.1.2 Statistik över resultat av beställningar vid huvudl%ne- 100 

expeditionen. Effekter för bibliotekets målsättning 

Att katalogen över äldre tryck används mycket framgår av 

det uppskattade bestallningsomfånget. Två av fem bestallnin- 

gar vid huvudlåneexpeditionens avdelning för fjärrlån skulle 

då f öranleda användning av denna (se avsnitt 3.2.1.3). Se 

även resonemanget ovan (~örd~~ande 'hantering i avsnitt 4.1.1 ) . 

Katalogens pEacering i lokalerna har alltså betydelse. Ofta 

kan det vara av intresse att göra kopior av katalogkorten för 

att närmare definiera bdställningarna £i11 bokmagasinen och 

depåerna. Slitaget som har synes förekomma kan kanske också 

ka.betydelse. Det största slitaget shaxr dock den lokala använd- 

ningen för, kan man anta, eftersom fem av sex lån från biblio- 

tekets samlingar är lokala. ( ~i bliotekskalendern s 12), MC medtaget. 

Kopiering av arets tryck liksom av periodica påverkar kopierings- 

avdelningsns (reproverksamhetens) arbete (jämför ovan under 

Förslag i avsnitt 4..1 .l). Årets tryck utlånas på grund av ut- 

låningsreglerna sällan, vilket underlättar katalog- coh bind- 

ningsavdelningarnas arbete. På så vis undviks nämligen snabb- 

katalogisering och snabbindning, d v s förturer som fördröjer 

arbetet vid avdelningarna och förhindrar den enskildes arbets- 

planering. Med årets tryck, gissningsvis var fjortonde beställ- 

ning vid huvudlåneexpeditionens avdelning för fjärrlån, ar också 

för fjärrlåneavdelningen särskilt extraarbete förbundet. Doku- 

mentet måste nämligen ofta sökas inom biblioteket av avdelnin- 

gens personal. Ofta behöver beläggningsartreki~ ug6ras (i den 

mån det tal-är)mö jligt) . - Monografiskt tryck från senas te året 

Törekofirner har.endas%'bland de-o&ffekEriierade bestiillnkngarna? 

162% av.det.kopierade var årets tryck - och innebar extraarbe- 

te för sökning i tidskriftsrum, förvarvsavdelningar m m och 

väntetid kanske vid den centda kopieringsapparaten. 

Utlån av de senaste fem årens tryck (12 + 6 % av de återläm- 

nade lånen, diagram 3) påverkar r . främst katalog- och 

bindningsavdelningarnas arbete (katalogisering och snabbind- 

ning med &tf öljande f örtursproblematik). På grund av den stora

efterfrågan påverkas även köbildningen såväl vid lokala lån 

som fjärrlån. Detta medför extra sökningsarbete för fjarr- 

låneavdelningen vid ytterligare beställningar på det som är 

utlånat. 

Ett stort utlån av viss typ påverkar arbetet i magasinen. 

Resultatet av den tänkta franitagningen blir ett s k'svar, 

nämligen att ordet utlånad samt datum och lånare skrivs 

p% beställningens baksida. Ett sadant beställningsresultat 

är lätt att bara till bokvagnen (som dock står i närheten) 

och går oftast r snabbare att behandla an ett Zån,.Låne- 

expeditionen ar då beroende av,att-uppsättningen av åter- 

lämnade lån (och av nya uppsättningsstickor) sker snabbt 

för dessa grupper. Annars stämmer inte svaren med låne- 

kartoteken och sökning påbörjas (med början i dessa). 

Låneexpeditionen påverkas ock& så att kö får övervägas, 

och i s% fall innebär det arbete med krav m m. Slitaget 

på f rekvent material phverkar bindningsavdelningen. - Å 

andra sidan underlättas arbetet vid avdelningen för fjärr- 

lån vid upprepade beställningar på samma periodiska skrif- 

ter cenom att hyllsignaturen blir bekant och beståndska- 

talogen inte behöver användas (jämför avsnitt 3.2.1.2 

ovan). Av avsnitt 3.2.1 .3 framgår efterfrågan vid huvud- 

1Aneexpeditionen som ddn kan antas te sig. Avsnitt 3.2.2 

anger vad som har lånats ut, kopierats respektive inte 

effektuerats.- Inte något av avsnitten kan utgöra en grund 

för en bedömning av hur de beställningar som når bokmaga- 

sindn kan te sig, eftersom det oeffektuerade är heterogent. 

I avsnitt 3.2.2 utreds dock med hjälp av siffor från olika 

håll hur det oeffektuerade kan te sig (andelen utlånat etc). 

Kanske en tredjedel av det oeffektuerade kan beräknas inte 

vara i bibliotekets ägo. Kanske kan merparten av övriga 

beställningar $om sedan inte effektuerades) beräknas ha 

blivit sända till magasinen. Genom att man inte vet samman- 

såttningen av de beställningar som inte ägdes är det dock svårt 

att nu yttra sig om vilka beställningar som är de mest frek- 

venta (till magasinen). Dessutom är det okänt i vilken ut- 

sträckning adet kopierade kommit från referensbibliotek etc. 

(~llt detta g%r dock ganska lätt att undersöka genom att 

åter studera källmaterialet till denna undersökning.) 

101

Lågfrekvent litteratur kan kanske påvisas i denna undersökning. 

Att svenskt tryck och gammalt tryck inte l%nas ut s% ofta är 

.fördelak?cigt, eftersom stort slitage bör undvikas av viss 

typ av svenskt material (och svåratkomligt tryck som t ex 

Scandiaplanens också) på grund av arkivfunktionen (diagram 

4 och 6). 

Den egna (likaväl som den utomstående) kundkretsens till- 

g%ng till service bör inte vara sämre för viss (kanske 

oförutsebar) typ av material. Stor ef terfragan av vissa 

mediatyper innebar ju fördröjning i utlanet, eftersom 

bara en uppsättning finns. (Även om hanteringen gar snab- 

bare genom vanan). Stort slitage ar ocksa oförenliqt med 

arkivbiblioteksfunktionen. De beställningar på svenskt 

tryck soms'tt biblioteket utan att ha blivit effektuerade 

är få. De avser då ofta nytt tryck och har oftast beställts 

av syd&mb bibliotek. (~ia~ram 4.) Mer an hälften av de 

oeffektuerade beställningarna fr%n sydkvenska bibliotek, som 

avsila svenskt tryck, avsag nyare tryck. Nästan allt det 

svenska tryck som kopierades i undersökningen kopierades 

för qyd.sven5i;ka bibliotek. En liknande tendens kanske marks 

i det åteslamnade utlånet. Jämför aven avsnitt 3.2.2 ovan 

om beställande region. 10 % av det kopierade 1975 var 

årets tryck till sydsvenska bibliotek (diagram 5). Eftersom 

arets tryck innebar merkostnader att expediera i allmänhet, 

kan val sagas att sydsvenska bibliotek i detta f%r en god 

del av bibliotekets arbetsmängd. Sydsvenska bibliotek ar 

mindre ofta representerade i undersökningen av vad som ar 

oeffektuerat. Detta kan hs. på flera orsaker, bl a den att 

de beställningar som kommer från andra delar av landet oftast 

avser sådant tryck som övriga regionbibliotek inte har till 

utlån (se Beställande region i avsnitt j .2.2, ovan). När man 

diskuterar vad som ar oeffektuerat galler det har inte bara 

hur mycket utan vad som inte effektueras. De oeffektuerade 

beställningarna från sydsvenska bibliotek galler oftast nyare 

tryck (Studera diagram 7 och 8. E~I jämförelse kan göras med 

diagram 9 och j.) Som regionbibliotek erhåller Lunds UB en 

del beställningar från icke-folkbibliotek på tryck som inte 

102

nödvändigtvis behöver överensstämma med bibliotekets målsätt- 

ningar att halla. Det ar beställningar som ska beläggas och 

sandas vidare. V&& Lunds universitet finns alla slags fahl- 

teter, varf8r det-är svårt at$ tänka sig att annat än vissa 

specialiteter ska saknas (skeppsbyggnadsteknik, metallurgi, 

diverse amnen i ~candia~lanen. ) De cent rala tidskrif t erna i 

alla amnen bör finnas liksom ett urval monografier. Som del- 

vis framgår av diagram 7 ar de sydsvenska oeffektuerade be- 

ställningarna -BX monografier dubbelt så många som de som : 

galler periodica. Bland monografierna marks intresse för 

religion, samhällsvetenskap med juridik, teknik, ekonomi och 

naturvetenskapi (inklusive veterinarvasen). Teknik och eko- 

nomi galler oftast nyare tryck. De sydsvenska periodicabestall- 

ningarna avser till större delen nyare tryck inom samhälls- 

vetenskap med juridik, teknik, ekonomi och naturvetenskap 

(inklusive vet erinärväsen) .-Se Bidragande orsaker till beställ- 

ningsresultatet oeffektuerat ovan i avsnitt 3.2.2. för övrigt. 

103

4.2 Effekter för fjarrliinesystemets målsättning ' 104 

4.2. l Rutiner vid behandling av bestallnirgm tiil humdlåneexpditiomn 

Externt samarbete med andra avdelningar kan hindra lån. Kar 

kan nämnas okatalogiserat svenskt tryck utan CK-kort, langttids- 

binding externt, kanske aven lagt inköpsanslag. Det interna arbe- 

tet vid olika avdelningar kan fördröja lån. Högbildning vid andra 

avdelningar påverkar nämligen beställningseffektiviteten. För- 

turshanterinng hindrar å andra sidan rationell hantering inom 

dessa avdelningar. Fördröjande effekt har aven felaktig av- 

skrift av katalogens uppgifter samt anvandningen av bokhissen: & 

(beställningar laggs i då och d& liksom böcker och bagge sorterna 

tas .ut då och da), vidare.i.högbildning av beställningarna i maga- 

sinen samt om dokumentet inte finns p% plats och orsaken ska 

kontrolleras vid annan avdelning och slutligen högbildning vid 

utskrift och ivagsandande. Övrigt om tidsödande moment se Pör- 

ayrande'haritering i avsnitt 4.1.1 ovan. 

M2iX momenten som rör kvitteringav %försvann-fick. man en tids- 

vinst (.. '.se.. . aven i Förslag i avsnitt 4.1.1 ovan) .- Som nämns 

i föregående avsnitts förslag, är illa gjorda bokpaket en 

styggelse. Mångdubbla pappers- och te jplager innebär dyrbar 

extratid för både förpackare och postöppnare, vilket dessutom 

kan upplevas som irriterande. Det kan handa att inreh%llet för- 

störs vid öppnandet av ett alltför hårt förslutet paket. Haft- 

klamrar kan g% igenom dokumentet och dessutom riva adressatens 

personal. Plasttejp ar ofta mycket svårt att komma %t att 

klippa upp om mycket sådan används. I ordinära paket ar ofta 

hörnorna illa utsatta. gokpzkgtgn ska sändas författningsenligt 

inslagna (~orsknin~sbiblioteksrådet : Riktlinjer . . . 1967). 

Alla borde använda s k bokpåsar. De skyddar bäst. Personal och 

lokaler utsatts dock för onödigt mycket damm nar de rivs upp. 

De bör i stallet kunna öppnas upptill. De bör användas flera 

gånger i så fall och hörnorna kan då förstärkas med n%got.

-- ---m- 

Har f ö1 j er några tarkar om ~es-tallni-ngs blanket ter. Biblioteks- 105 

tjänsts blankett synes ha lämpligt antal kopior. I en nita kunde 

det datum anges då dokumentet inte längre ar aktuellt för 

låntagaren l ima an 1974 s 124). I en annan ruta kunde ämnes- 

omrade (dokumentets) anges. Detta kan vara en hjälp vid 

kontroll i systematiska avdelningar i bibliografier eller 

vid val av lämplig ämnesbibliografi o d. Dar förhållandena 

ar kända vore det lämpligt med angivande av mediets karak- 

tär, t ex dagstidning, tidskrift, årsbok, monografiseriedel, 

kongresstryck, doktorsavhandling, otryckt avhandling eller 

uppsats, &.;plicerat material, handskrift eller jämförbart, 

övriga mediaformer, patent, standard o s v. Detta kan anges 

med kryssalternativ. Möjligen kan p% samma satt anges syftet 

med läsningen, men detta måste utformas med hänsynstagande 

till bl a integritetsfrågor och det ar svårt att göra en- 

tydigt .dessutom. Å andra sidan ligger det en orättvisa i att 

de lokala låntagarnas syften ar kända eller, genom borgens- 

förbindelser och annat, deras titel. I gengäld har de ofta 

en viss förtur till beståndet. 

Förslag till automatisering framg%r av avsnitt 5, dit detta förts 

förundersökningar kravs. Att yaLiona1 jsera, inne- 

bar in t e enbart att spara pengar och tid. Tvärtom kan 

mer tid och pengar sattas till för att ge en val fungerande 

inrättning, nämligen för att den alls ska vara av varde och 

därigenom ha ett berättigande.som institution. Man kunde an- 

nars tanka sig att spränga den samlade enheten $ill'flesa sin% och 

överl%ta de övergripande funktionerna till en exempelvis riks- 

täckande enhet. En anran lösning kunde vara regionalt samarbe- 

te mellan vissa typer av avdelningar och tillkomst av nya av- 

delningar för t ex samordning med andra enheter, uppsökande 

och undersökande verksamheter, tidsstudier, personalvård och 

utvecklande av nya rutiner i samråd med andra institutioner,och med 

personalpn, (Eh del övriga förslag i Bibliotekens faktiska sam-:. 

fexTka neaan-. 1 

4.2.2 Effekter för fjärrl5nesystemets målsättning: Statistik över 

resultat av beställningar vid huvudl&neexpeditionen 

Efterfr%ga~s-a& och 

--w-

- -- - 

Efterfrågan.:%ror ytterst av; efterfrågan vid biblioteken sant 

a$ dessas ekonomiska bedöming. Arten av bibliotekens beställ- 106 

ningar kan antas bero på slestrian ( servicef örvänt an, gamla 

kontakter, geografisk närhet enligt Wiman muntligen 1976) och 

kännedom om fjärrlånesystemet respektive om Lunds UB:s Une- 

regler (se Bidragande orsaker ... i avsnitt 3.2.2 ovan) samt 

p% kännedom om Lunds UB:s bestånd av media.. Bibliotekets 

förvärvsprincipe~ innebar förvärv av svenskt tryck, svecana, 

centralt utländskt vetenskapligt tryck av större omfång, 

perifert utländskt vetenskapligt tryck enligt Scandiaplanen 

samt betydande utländsk skönlitteratur, helst samlade verk. 

s tt tämligen jämnt fördelat -UTLAN -m (diagram 2, 3 och 5) gyn- 

nar kunderna, eftersom köbildning och upprepad bokvård und- 

viks. Att MOEOGRAFIEZ ojämförligt oftast återlämnades kan 

betyda att sådant bestånd möter erst efterfrågan från andra 

bibliotek . T ' r 

., eller att det återlämnas oftast, 

eller kan bero på att beståndet där är mest tillfyllest, vil- 

ket primärt påverkar beställningarnas resultat, sekundärt 

kundernas beställningsförvantan. P% det senare tyder att 

inom det oeffektuerade är monografierna största sektorn. 

I Wimans undersökning visas att mest monografier beställts 

från vetenskapliga allmänbibliotek (~iman 1974 s 52; 11.82 ,l0 % 

av det återlämnade utgörs (generöst räknat) av det tryck 

biblioteket bör förvärva enligt ------- 

CCANDIAPLAMEN, mest äldre. 

Utfallet av beställningar p% PERIODICA från Lunds UB kan 

antas sammanhänga särskilt med hur ofta samma titel beställs 

(jämför har B~rtfall. ... i avsnitt 3.2.3). Enligt personalen 

återkom of ta samma naturvetmskapliga tidskrifter (3.2.1.2 

ovan. Litteraturhänvisning i avsnitt 5.2.1.1, som refereras 

i Bidragande orsaker ... i avsnitt 3.2.2). Uppgifterna i 

"AK" (~ccessionskatalog ...) paverkar också,. För svenska 

bibliotek uppskattas att fyra av fem beställningar på, perio- 

c a inom naturvet enskap (med vet erinärväsen) effektueras, varav 

tv& av fem galler tryck äldre än de senaste fem åren. Det som 

inte blev effektuerat var oftast nyare. (~ia~ram 9.) Av detta 

kan kanske två slutsatser dras: dels att tryck som rör natur- 

vetenskap inte alltid behöver vara färskt, dels att sadant nyare 

tryck är svarast att erhalla från Lunds UB. (veterinärväsen har 

som nämnts förts till naturvetenskap i denna unde%kning p%

grund av att det inte ingick i Mediciniska Centralbibliotekets 

bestand.) 107 

Även det OEFFEKTUERADE bör ha en jämn fördelning. En förskjut- 

------m 

ning åt någon viss grupp av media bör rimligen innebära att 

en del beställningar bör sandas åt annat håll (om det finns 

niigonstans att sända dem), eller att bibliotekets resurser 

stärks i den funktion som utgör största hindret för lan (el- 

ler kopior). (T ex bindning, inköp av exempelvis dubbletter , 

- ! -, katalogisering.) Här kan en övervikt för ämnet teknik 

konstateteras, som för övrigt inte har motsvarande betydelse 

i det effektuerade. Av oeffektuerade beställningar som gäller 

teknik avser tre av fyra beställningar nyare tryck, med domi- 

nans för periodica, och då särskilt årets tryck. (~n~aende 

beställande bibliotek se diagram 5 och 9.) Var fjärde oeffek- 

tuerad beställning kam fr%n utländska bibliotek, men piiverkar 

inte förddlningen nämnvärt. 

----------- 

Beställande bibliotek 

Om lånekedjan (se avsnitt 11.1.2, 11.1.3) följts framgår inte 

i denna undersökning och inte heller hur mycket som remitterats. 

17 % av beställningarna fr%n folkbibliotek till vetenskapliga 

allmänbibliotek förbigick ett eller flera led i lånekedjan i 

interurbanlåneundersökningen som SAB lat utföra ima an 1974 s 64 f 

& 6@. Folkbibliotekens kunder gör mycket sällan fjärrlåne- 

beställningar ( Statens kulturråd .i j73 s 82f, 91 ; Enenge I 974). W- 

liotek är dock flest oeh har flsst_användare;*Eftersom dessa 

oftast beställer svenskt tryck, kan avlastning genom dep%bib- 

liotek vid lanecentralerna (Staterps -,l978 s 188f.; Wiman 1974 s 118f) 

bli betydande vid regionbibliotek. Vid .tre regionbibliotek sva- 

rar ju nämligen foLkbiblioteken för 30 % av bestallningarna 

(~iman 1974 s 47). b am för med diagram 4.) För fördelningen 

av bestallningarna på svenskt tryck på tryckårsperiod och 

monografier respektive periodica från folkbibliotek till alla 

bibliotek se Wiman 1974 s 31-33. Lagen om pliktleverans fri- 

gör flera universitetsbibliotek fr%n arkivbiblioteksfunktionen, 

varför beställningar på broschyrer m m kommer att kunna effek- 

. . . 197@ 

tueras f r&n dessa i huvudsak a am för Wiman 1974 s1 23 fJ ( ~ a ~

De f les ta bestäPlningarna ~ n.dixskni~~~i gar till andra 

forskningsbibliotek (ibidem s 69) Lunds UR fick största delen 108 

av sina beställningar fr&n.(alla typer av) bibliotek inom den 

;gna regionen i Wimans undersökniiig,'~~stor dél'ar d& direkt- 

beställningar. (ibidem s 65,jfr: s 2j..).',: 23,%.a.~:rbe:s:%&llai~garna frh, 

biblioteken i regionen går direkt .till Lunds UB (betänk att 

folkbibliotek sällan sänder direkt till regionbiblio8k om de 

inte lokaliserat skriften dit, ibidem s 55 langst ned). Bib- 

liotekstätheten (och därmed beställningarnas antal?) i regio- 

nen ar dock stor (ibidem s 66). I regionen finns ocksa ett 

flertal specialbibliotek (att vanda sig till)(ibidem a 64). 

Möjligen kan beställningarna ge en aning om behov av en för- 

ändrad målsattning vid de olika bibliotekstyperna. Kommun- 

biblioteket ar den lckala hsgskolans bibliotek och fungerar 

även som masiebibliotek. 1nd.ustribibliotekets kunder kan 

ägna sig åt grundforskning och studier i administra$ion m m. 

Det vetenskapliga biblioteket Ce~;j~:~ar ave'; fclre alirzclzzliska 

forskare s%son skönlitterära författare, bygdehistorilrer, 

uppfinnare och ambitiösa uppsatsförfattare. Ensanföretagare, 

läkare och smärre kommunala instanser far oftast använda sig 

av kommunbiblioteket för fjärrlånebestallningar - men gör 

det troligen sällan (~ethson: Samarbetet . . . 1977). e ör ande 

icke högskoleanknutna användare vid Kungliga Biblioteket se 

Biblioteks- och dokumentationssamverkanskommittén 1977 s 99.) 

Den Önskvärda precisionen för inkonmande fjärrlånebeställnin- 

gar vid just detta bibliotek med sin malsättning torde bestå 

i ett lampligt förhållande mellan olika faktorer. Inköp, be- 

handling, cirkulation, information om bestånd och lå,neregler 

avgör bibliotekets förmåga att effektuera bestallningarna. 

Bibliotekets m%lsattning att belägga eller effektuera bestsll- 

ningarna ar olika för bibliotek (av viss art) inom egna regio- 

nen och för bibliotek utom denna. En större servicegrad ges 

också till danska bibliotek. -Se i övrlgt avsnitt 5. 

------- Bibliotekens fakiiskg samverkan ---- 

Inledningsvis (~roblernrnil j ön i avsnitt l ) antogs Lunds UB 

vara lämpligt objekt för undersökning av den ämnesmassiga 

spridningen av beställningar eftersom det har alla typer av

--- - - 

fakulteter att betjäna och följdaktligen bör få beställningar 

p% alla typer av litteraturiav vetenskapligt intresse. Här 

kan nämnas att Lunds UR kan förmodas få bestallningar i egen- 

skgp av ett vetenskapligt allmänbibliotek a ima an 1974 s 52, 

62-67, 70) med ett vetenskaplig allmänbiblioteks låneregler 

(avsnitt 11.1.2 nedan). Dessutom påverkas beställn.ingarnas 

sammansättning av att Lunds UB är ett regioribibliotek med 

ett flertal vetenskapliga specialbibliotek i regionen (~i- 

man 1974 s 66 och 26). Beställningarna bör ocksa avspegla 

att biblioteket har viss randornrAdeslitteratur enligt Scan- 

diaplanen och har vissa laneregler. (Se i övrigt ovan i av- 

snitt 3.2.2 samt Bortfall i avsnitt 3.2.3.) 

Det som efterfr%gas vid Lunds UB men inte effektueras bör, 

i den m%n def beställts på riktigt sätt, avspegla ett be- 

rättigat behov. Observera dock att sydsveriges beställnin- 

gar avspeglar även Lunds UB1s funktion som regionbibliotek. 

Vissa direktbestallningar @&r dit för att beläggas och dar- 

till kommer att regionbiblioteket har större försörjningsplikt 

an andra bibliotek för vissa typer av lån. 

Internationell,,nationell, regional och lokal försörjning 

finns behandlad i litteraturen (~iblioteks- och dokumentations- 

samverkanskommittén 1977 s 176 ff och Line; Document ... ,1978 

s 23 ff). Samverkan mellan olika typer av bibliotek synec 

väsentlig. Folkbiblioteken l%nar ytterst sällan från andra 

bibliotek, men den samlade beställningsvolymen är stor &ch 

39 9/0 av deras sablade antal beställningar i Wimans undersök- 

ning sände direkt till forskningsbibliotek (statistiska cen- 

tralbyrån: Folkbiblioteken 1937-... 1978 s6&30, Wiman 1974 1 

s 26), dar största andelen av sv&alioteks begtäll~n- 

gar ocksa hamnade. Ett dussin adressat er kom at t svara f ör mer 

an hälften av beställningarna, nämligen forskningsbibliotek 

och lanecentraler. Företagsbiblioteken synes rätt väl repre- 

senterade som bestiillningsmottagande bibliotek i förhållande 

till den litteraturmängd man kan tanka sig de härbärgerar. 

(wiman 1974 s 24, 107J~anske kan de beställningar som dar 

effektuerades f örmodas avse svårfunnet material (se ibidem 

s 25 f, jädför dock ibidem s 24) Företagsbiblioteken beställde 

mer än de tog emot beställningari Wimans undersökning, var- 

vid dock inte laneförmedling sinsemellan beaktats (ibidem 

s 16.) ~öretagsbiblioteken svarar för en markant sektor i 

1

-- 

de vetenskapliga specialbibliotekens mottagna beställningsf 

volym. Vid de veterskapliga allmanbi3lioteken har de inte numerärt 110 

samma betydelse, me@ man kan notera att nästan varann dylik 

där är remitterade dit. (I biden s 47, jfr -s 36. )- BkstkY~h4ngarnas 

karaktär f ramgår ovan (.~ib&iö 

t ekstypernas b est allningar i 

avsnitt 3.2.1.3 samt av diagram 9 och 10 .i_ avsnitt 2.2.2b ibid S-~Q 

Ovrigt om företagsbibliotek se Biblioteks- och dokumentations- 

samverkanskommitt6n 1977 s 46; Forsk-et 1971,) Qn fbkMWais 

kurder.Whn be@. fjärrl%n s% beställer forskningsb&bliotekens 

kunder Basto oftare, och då oftast från andra forskningsbib- 

liotek (~ibliotekskalendern s 12 och Wiman 1974 s 12,. 28, 3). '20 o/, 

av den totala utlåningen från forskningsbiblioteken g%r dock 

till andra bibliotek, där folkbiblioteken @ vid ~ ~ $ ' ~ enbe- ~ ~ f i 

dande del av efterfrkgan, 30 % i Wimans undersökning av beställningar 

till vetenskapliga allmänbi bliot ek (~kthson: Rapport 

. 1978 och Wiman 1974 s 47.) Be~tällninga~rnas karaktär 

f ramgar som nämnts ovan (~ibliotekst~~ernas beställningar i 

avsnitt 3.2.1 .3) men aven indirekt i Wimans undersökning av 

bestallningsmotta@ande bibliotek (~iman 1974 s 52 Jf/,,;% 1334)8; j& s 119) 

Dep$Abi bliotekens kommande effekt berörs ovan (i Beställande ~ibl.) 

och nedan (i avsnltt 5). , 

% . Kanske 

kan det som nu inte kan 

erhållas som heml%n eller lån över huTmd taget~dermera effek- 

tueras och en viss regional utjämning därmed %stadkommas. All- 

männa tidskrifter, äldre konstböcker och skönlitteratur s%väl 

som kanske rentav grammofonskivor skulle då kunna erbjudas en- 

var, även bokbusslgnarna (~ethson: Forskningsbi blioteksradet 

. . . 1978). Statens bi blioteksdepå kan utvecklas (~iblioteks- 

och dokumentationssamverkanskommittén 1977.s 100, $r s 2.1.6-ff). 

Företagsbiblioteken kan lämna periodica dit i en framtid (west- 

berg 1977 s 22 f) (se aven Wiman 1974 s 38, 109 ; Rovelstad 

-. . 

1978). 

Bib1iofekens:~ëdskarningar av peyiodicainnehav;medför överaappan.de 

innehay-.(%kli - - 1978 s 4;-. S~nmzr.1$5 - . s 47). Det Waia hbliottet behöver .- - 

inte hålla dyra tidskrifter i t ex naturvetenskap om inte 

lokal (i f örekommande f all regional) efterfrågan finns, 

enligt sin målsättning (om inte en fördelningsplan för farvärv 

f örordar det) . Efterf ??%gan p% periodica vid huvudl%neexpe- 

aitionen vid Lunds UB uppskattds motsvara 37 % av efterfrggan 

fr%n andra bibliotek, varav det allra mesta utländskt tryck. 

l7 % av beställningarna från andra bibliotek till nämnda ex- 

f$.

pezition uppskattas avse utländsk periodica från d,e senaste 

fem åren. 12 O/o av beställningarna från andra bibliotek dit 111 

kan avse naturvetenskaplig periodica, varav gissningsvis en 

fjärdedel från de senaste fyra (obs.) åren och en fjärdedel 

f&n sdnaste aret, Arets tryck innebar alltid en belastning 

att hantera, se ovan (4.1.2, aven 4.2.1, i viss man 4.1.1). 

Beställningarna av utländsk periodica avser ofta samma tid- 

skrifter (som tidigare beställts eller som är latta. att be- 

läggs, kanske) vid detta bibliotek och de lyckas ofta. 

Till de vetenskapliga allmanbiblioteken koncentrzr sig be- 

ställningar av monografier, medan de vetenskapliga specia.1- 

biblioteken (tillsammans med f oretagsbiblioteken) of tast . erha- 

La b'ssläihin~ avp&&av Pe~i-odica &&tueras &ht san m, Tolket 

försvarar läsning av illustra.tioney -och utlåning för genomgäng 

.av, he-la haf t.en/vo~ymer. ima an 1974 s 551, Rajalin 1977 s 3% Anvan- 

p.rv%nligheten . . . I972 s 92, 

ibliografier och referensbocker ar svåra att få som lån. och 

beställs /därför/ sällan. Bristande till-gång till dessa måste 

x State s kult $&d 13761 p 184, 193.) 

vara allvarlig f ör forskaw.f=d namnck huvueaneex e i ion 

består generöst räknat nära 10 % av det som utlånas till andra 

bibliotek av sildant tryck som biblioteket enligt Scandiaplanen 

kan tänkas ha förvärvat. Ett stort behov synes föreligga hok 

bl a regionens bibliotek av monografier i ämnet teknik, Kanske be- 

släller man utan tanke på inlåningskostnad eller inköpspolitik 

(statens kulturrad 1978 s 189, 193). Annars ar just aktuella nya 

mnoeafier i flera exemplar intressanta i ett fjarrlånesortiment 

anses det (~ine 

: Document . . . 1978 s 26, 28, 31f ; Zethson: 

R .... 1978 ;:.Statens kilIkrrCa 978 s- 1.93f; Melin-Fravolini: ILS' .., 

1977 s 34) Olampfigt nog knappar alla nu in på monografkinköp f ör 

att kunna hålla srforderliga periodica (White 1979 s 21). .., , . 

(~ö~tom 

" 

att ,man avbeställ-er - mindre viktiga tid- 

skrifter.) (~iblioteks- och dokumentationssamverkanskommittén 

1977 s 60). Det kan vara av intresse att hålla aktuella tid- 

skrifter fr%n detsenaste året i tidskriftsintensiva ämnen - utan 

att senare låta binda-dem a alv in 1977 s 2320). 

Även Wiman friner i' undersökningen över beställningsmottagande 

bibliotek att monografier (utländska} är viktigare än periodica, 

numerärt sett.Varannan hestallning effektuerades, d% oftast 

som lån. Var tredje kunde inte effektueras p g a att d2oetet 

inte förvärvats, vilket sarski.lt gällde nyare tryck (~16an .1.974 s,1~9,~18) 

Kanske - sar penningbristen : mindre påtaglig förr eller, 

-- - - - 

-.

sannolikare, var utbudet mindre förr och det var därför 11 2 

enklare för biblioteken att täcka in det mesta. Därför 

bleve det nu lättare att erh%lla aldre tryck som fjärr- 

lan an att erhalla nyare tryck. (B& anser aven ~rbnmo 

1978 som daram drar slutsatser motsatta Galvin 2977, se 

3.2.2 ovan.) 

Den nyutkomna nordiska samkatalogen av periodica (NOSP) 

ökar möjligheten att lokalisera periodica. Detta kanske 

ökar andelen effektuerade beställningar, och därmed ut- 

nyttjandegraden för varje periodica. Oavsett detta torde 

effektuering i form av kopiering öka. I samma riktning 

skulle ett periodicakontrollsystem i LiBPTB (f ör f 8dvärvs- 

rutinerna) Verka, Den s t ora beställningens s t römmen ,av 

äldre utländska monografier berörs inte av LIBRIS, nch .- - .- 

inte smatryck och rapporter heller (i varje fall inte 

ännu). -Risken med ett hart fördelat innehav av media är 

att forskningen blir lidande. Genom att möjligheten att 

bladdra i ett f lertal dokument (nya tidskrif tshaf ten, biblio- 

graf iex?) minskar, minskar också f orskarens möjlighet att 

söka sig fram till ratt lltteratur. Att en publikation be- 

ställs är ju79 ö inte n%got uttryck för att den verkligen 

är relevant för forskaren. (~nvändarvsnl~~heten 1972 s 8 S). 

En gemensam kátalog över lyckade fjarrl&nebestallningar 

saknas i Bverige. De mediciniska biblioteken har varsin 

sadan i allmänhet. I Danmark finns Oplysningskontoret, som . 

enligt en undersökning kanske har varannan beställning p% 

saväl inkommande som utgående med svensk avsandare/adressat. 

r ra une 1973 s 15). 

Slutligen kan hän namnas att dagstidningar i mikrofilmad form 

inte tillfredsställer alla slag av forskare, varför det kanske 

kunde vara av intresse att samla de olika upplagorna och löp- 

sedlarna i någon lämplig dep%, varifrån landets forskare i jäm- 

likhet kunde rekvirera material för t ex fargkopiering eller 

millimetermatning av text. 

. _ . _.. - . 

l

.. . . 

5 YTTEilL1GAR.E SLUTSATSER;,SOM BEKONI"iENDAT10NER FOR E'ORTSATT 

UNDERSOKNING 113 

Ytterligare f l_ö@s_pl.nsr-osh 4iJs_sts1kJez kan göras. I t ex ?Stats-. .- 

kontolTkk .- 1970 (s 4-14) finns tidsstudier för bibliotek, som 

val delvis kan tillämpas har, så att man kan se om n%gon rutin 

behöver förenklas. Underlag för egna tidsstudier återfinns 

i bl a Association of research libraries ... 1972 (s B 9 ff). 

Särdrag av varde endast för speciella förh%llanden kan sar- 

skiljas s% att en mer generell undersökning erhglls. 

Ett eventuellt auJo_madi~e_ra_t systsm-bör vara flexibelt f ör at t 

kunna utvecklas till framtida behov (och för a.tt kunna till- 

varata nya tekniker). e etta gäller ocks8 de interna transport- 

.... 

vägarna) periodicaf örvärv kan kopplas ihop me d utlån (~effr~s 

1978; Anvandarvänligheten 1972 s 8). 

Ett datorsystem maste vara personaltillvant, annars fungerar 

det d%ligt. Personalen blir missnöjd, samarbetsovillig, för- 

lorar identifikationen med arbetsuppgiften. Förslitning, van- 

triv&s&, sjukdom och bristande effektivitet blir följden. T ex 

felaktiga inmatningar kan då öka i antal. Dessa ar svåra att 

göra n%got %t utan kontrollsystem. Arbetstillfredsstallelse 

och meningsfullhet ar har en förutsättning för att systemet - 

ska fungera. Att systemet fungerar bättre för personalen ar 

en förutsattn.ing för att det ska göra det i fortsättningen 

också. Misstro skapar indirekt ytterligare brister i systemet. 

Personalen bör alltså medverka vid ntformningen.ax.~systemet. 

Dessutom bör personalen medverka vid dess omarbetningar i olika 

faser samt vid övriga förändrin ar som t ex utvidgningar. Förutom 

ett parallellt manuellt system nvandar "ni' he n l 

måste ett manuellt reserqsystem'$lnnas. y$ri%% e$%er 81?m%77)9 

1975 s 223-238. Jämför Atkinson 1974 och Lilliestani 1977 s 29). 

Se även Bosrup 7977 S' 31 f .&l978 s 96t). Man far heller inte 

glömma Ifthe N-I-H or.- INdt-Invented-~ere l syndromel1 ( Salmon 735 s 228 f). 

I utlånerutinen (A) kunde kanske kvittoarkivering och sökning 

i dessa arkiv vid stor volym löna sig att datorisera. Vinsten 

skulle vara snabb alfabetisk inordning och snabb återvinning. 

Personalkostnaden Zr dock inte så hög i dessa moment, aven om 

val kanske n%gon besparing kan ske. Den snabba htervinningen 

vore däremot en förd81 för effektiviteten, vilket kan p%verka

-- 

andra avdelningars arbetskostnad kanske och val de andra bibliotekens 

och deras kunders tid (och arbete). sa ut in A s 9-1 1 

i avsnitt 2J .?. .- 1 - .&fr .- .~b.~~974~36nclt l, .S-4%). Scm @1$-$hmhde ~ D L 

1 14 

av lån (rutin E och F) och sandrutinen (H) anknytas. Personal 

skulle därigenom inbesparas, rimligen. Anknytning till lokala 

lånesystemet och/eller andra biblioteks f järrlånerutiner får 

d% undersökas. Denomdelbart erhållna* konsekvensen av ett da- 

toriserat kvittoarkiv (automatiserat f jarrlanesyst em) är god 

ordning samt att man endast behöver ha ett enda register. Man 

skulle kunna lagga in olika finesser (begranaad lånetid på 

allt material med åtföljande automatiska krav som COM-produkt, 

olika statistiska uppgifter om bl a beståndet - dessa möjlig- 

heter finns f n i BUMS-systemet för fdsbiblioteken som Biblio- 

t eks t j ans t marknadsf ör'tf ör lokala lan) . Osäkerhet-smoment kan 

uppst% om man inte genom ett kontrollsystem förhindrar fel- 

aktig inläggning och sökning. in ad för att i ett manuellt re- 

gister kan felstavning kontrolleras vid insorteringen av kvit- 

ton.) Etikettering av varje dokument som i BUMS (och andra sys- 

tem med ljuspenna) ter sig som en mycket stor uppgift. Att få 

plats med alla särskiljande uppgifter i en post i ett ordinärt 

system ter sig dock svårt om man inte använder koder. Särskilt 

äldre förvärv förefaller problematiska att bgsk~?vaisysSematiskt 

p% ett kortfattat satt liksom kanske även vissa institutions- 

och kongresstryck. Något om tankeghgarna p% senare tid %terfinns 

i litteraturen (~a~es 1974 s 12, 91 ff, 540-5513 Briesenick 

1976 s 32-58, 87, 140 ff; Biblioteks- och dokumentationssamverkanskommittén 

1977 s 81, 124 f, 250 f; Melin-F.: Studiebesök .. 

... 1977 s 44.att:jfh.m Beaumont 1975; Tso 1977; samt m Dean 1978). 

Kan kan undersöka vilka bibliografier som tycks n.ödvandiga av 

------- 

de som används och därav dra slutsatser om tillgänglighet etc 

(för användare, personal och regionalt). Disputationskataloger 

och handskrif tskataloger far d3 tas med. (J* li\aman 1974 s %f och E.) 

Vägen mellan mottagandet av beställningen, katalogen och doku- 

nientets plats i magasinet tar tid. tr&ng-@z inverkar 

på behovet ae personal och på möjligheten till snabb expedition. 

För personalens vidkommande bör självfallet ett lagom omväxlande 

arbete eftersträvas av hälso- och trivselskäl och jämväl av tids- 

skäl, eftersom ett längre pass inverkar menligt på effektiviteten 

i arbetet. Ovanstående är truismer*~och kanske ar förhallandena 

optimala idag, vilket man dock inte med,säkerhet kan veta.

Plödesplaner över övriga avdelningars arbete kan göras. Detta 

- 

kunde i så fall användas vid en 1okalplan.ering för att få en 11 5 

kartläggning över ------- 

kontaktvägarna. Resultatet kunde användas 

vid förändMgar- av verksamheten och/eller dess-lokaler. 

Axdelningarnas,.%arkala placering kunde då studeras och möjlig- 

heter till flexibilitet Övervägas (f ör de interna transport- 

vägarnas f örandringsmö j lighet er). 

M'idAas pld.czr_ing kan Övervägas ur tra.nsportvagss~npunkt 

Värdet av t ex en bpk_r-liJra;epg kan unders ökas. Kan.ske kunde 

kosis; -_k_at_a_logen_ användas på flera håll. På grund av att 

efterfrågan p% senaste årens tryck kan beräknas bli Övervägande 

ju mer Aren gAr (sett ur dagens pe.rspektiv), ger dagens och 

morgondagens upplagm&ng-a2 - &a&alog_er_& snabb effekt . Ett 

ultrafiche som COM-produkt med regelbundna intervall ur LIBRIS 

databas skulle kanske vara bra. Alla uppdateringar skulle d% 

bli samlade så att äldre fiche kunde kasseras. I framtiden kan 

man drömma om en minimal katalog för dan tidens tryck som avsöks 

med hjälp av laser. ( ~ annan n dröm -?- är tel.efax.) 

- ,- 

. 

..- 

Kanske cirkulerar beställningar p% litteratur som inte n%got 

bibliotek hinner eller C%r-anslag .till att .förvarva i tid 

(eller kan reservera). amfö för Wiman 1974 s 22 f och 36 f 

samt Galvin 1977 s 2318.) I Wimans undersökning med utgångs- 

punkt från beställande bibliotek redovisas en del uppgifter 

om beställningar som remitterats f'lera g&nger.(~iman 1974 s 23, 

..................... 

43). Pöretagsbiblioteken önskar dock inte alltid få sina 

beställningar remitterade (j amför Zb3deih S 37

Ot~egkLiwn av arbetets omfattning kan enkelt belysas med 

hjälp av internstatistik över inkommande beställningar, 

effektuerade l%n samt effektuerade kopieringar vid fjärr- 

laneavdelningen, eventuellt även för inlånet. (~o~ierings- 

avdelningens arbete kommer då att visas indirekt. ) Detta 

kan beskrivas i diagram som kurvor. Kurvorna kan kompletteras 

med kurvdiagram över inköpsanslagens utvekkling ut tryckt i 

fast penningvärde (eller med ena axeln anpassad till infla- 

tionen). (~illväxten i hyllmeter eller volymer räknat kan 

också visas liksom bokprisernas och tidskriftsprisernas ut- 

veckling och den totala informationsmängdens ökning - allt 

detta ar dock svårt att göra på ett erhäftigt sätt eftersom 

många f aktorer pAverkar. )undersökningen kan utföras f ör ett 

elief $lera bibliotek. P'ör in ernt: bruk. Gr l'g er ämnesin 

e a e diagram över inkdp,u 1 förds av bibsio%eke%s personal. 

Magasinering i fjärrmagasin kan ske efter en lokal gfte&rå,ge- 

u_nd-ersö&n&n&. Närmagasin kan. Övervägas. Hissystemen, bindning 

och bokvård liksom eventuellt katalogisering kan beröras och 

bli föremål för förändringar* Äldre tryck kan komma att stu- 

deras för sig och de senaste fem årens och årets tryck för sig. 

Som en biprodukt kan undersökningen kommaatt bli av intresse 

för best%ndet av bibliografier liksom för f&arvsfunktionen, 

särskilt vab avser efterfrilgan p% senaste Arens tryck och Arets 

tryck. En desideratakafdog för äldre tryck kan bli aktuell. 

Kanske kan$cbam /naturvetenskapliga/ periodica komma att dras 

in p g a bristande efterfrågan. 

Undersökning kan göras av bibliotekets inlAnebestallningar. 

Materialet är sparat för att detta ska kunna ske. a am för 

Wiman 1974 s 105.) Samarbete kan inledas med andra bibliotek 

angående täckning av de olika ämnena. 

Föreliggande -- ----------------- 

undersökning kan upprepas. Utvecklingen skulle 

d% komma att belysas. Utlånet från magasinen i huvudbiblio- 

teket undersökes lämpligen genom urval i registret över aktuella 

1An bittoladan), Da utplockade blanketterna kopieras snabbt 

s% att originalen kan. användas i det dagliga arbetet. Eb 

motsvarande undersökning av de lokala utlånen kan. göras på 

motsvannde vis i låneexpeditionens kvittolådor. Troligen:: 

kan aven en undersökning av utlånet vid UB 2 utföras. Vid 

klassifikation av ett stort material kan klassning efter titel 

anses tillräcklig. Finindelning i Do, Oe, Oi samt Vq föreslås. 

.. . . .. '7 ,. . 

. . 

, - . 

8 . . -. :i. f, i 2 7' 

. - . . 

< . g 

tia.. 

. , , t ,I', ' ' ' 

, ..- i- 

r, ---' 

-

Tre dagars iinsamling ' är $nog .t C3.r-t ' 1yy8 sp)Jle olika uppgifterna 117 

kan föras in på programmeringsblanketter i U-format, där varje 

beställning får en rad. Blanketterna lämnas därefter till data- 

central för behandling. Där skrivs hålkort för varje beställning 

(som sedan kan dubbelkontrelleras med programmeringsblanketten). 

Körningen är mycket billig eftersom man kan ansluta sig till 

existerande program för statistiker, om man nöjer sig med att 

f& ut listor som är ordnade efter storlek eller vad man vill 

och desautom erhålls kortstabeller. Dessutom bör man kunna få 

procenttal och diagram (t ex cirkeldiagram). Möjligheter finns 

till färglagda kurvor m m. Fördelen med den automatiska data- 

bdhandlingen är besparingen av personalkostnader för beräkningar 

och kontroller vid felräkningar* Dessutom undviker man oupptäckta 

felräkningar och kan enkelt f% ut olika uppgifter när s% önskas, 

om halkorten sparas. ( Se aven avsnitt 1.3 i bilagorna nedan. ) 

Beställningar på det svzn~k~ Jr~cket kan undersökas i avseende 

på beställande bibliotek eller beställande region. Beställningar 

av årets tryck kan undersökas med särskilt hänseende till hinder 

i utlånet (t ex inköpsförhållanden, behandling, l%neregler och 

hög utlåningsfrekvens). Den senare undersökningen kan ske p% 

grundval av Wimans grundmaterial (oeff ektuerade beställningar, 

till lans via Göteborgs universitetsbibliotek). Övriga undersök- 

ningar av vad som beställs kan ske genom kopiering under hand under 

en dag av inkommande beställningar vid den ldkala l%neexpeditionen 

respektive Vid f jarrlåneavdelningen. (~lternativt kan den understa 

delen av respektive beställningsblanketter rivas av och l%nas för 

ändamålet. ) 

- --------- 

Ett eventuellt samband mellan ökningen av regroducerade volymer 

och &i_nd~i~gsa&de~n~nge~s-a~b~ tzu~pf~if t er kan studeras f ör över- 

- - - 

vägande av kopieringsmaskinernas utformning. Det förefaller rim- 

ligt att anta att om man måste pressa ett hårt bundet band mot en 

glasskiva, s% uppstår påfrestningar på inbindningen. Detta galler 

särskilt om ett,helt uppslag pressas s%, men även om n%gon sida i 

början eller slutet (innehallsf örteckningar! ) pressas mot skivan 

medan resten av bokblocket far hänga fritt i luften. För undvi- 

kande av textförlust i den inre marginalen kan volymen behandlas 

hardhant med nuvarande metoder. Det slitage som kan. uppstå på 

banden genom kopiering kan innebära större kostnader för biblio- 

teket än vad fjärrlån av volymen skulle inneburit, förutsatt att

inte mottagaren kopierar. Om volymen behöver lagas kommer 

användarna att bli lidande på grund av väntetiden (om efter- 11 8 

f ragan f ortf arande finns när behovet av lagning blir akut) . 

A andra sidan innebar kopieringsförfarandet att mediat halls 

tillgängligt för fler samtidigt. 

För att utröna ------------- 

hur lånekedjan följs m m av beställande bibliotek 

kan de beställningar användas, som arkiveras några månader efter 

det att lån effektuerats. Då får man veta vilka de bibliotek är 

(typ och region) som vant sig till Lunds UB för lan och erhallit 

detta. Man filr då ocksa veta vilka remissbiblioteken varit och 

vilka bibliotek som bestallt vad. Om man vill underaöka..hela !. ':'. 

beställningsvolymen (alltså de som resulterar i ' lån, kopior 

eller vidareremitteras respektive återsänds) kan man följa de in- 

kommande beställningarna under en dag eller en vecka. Lämpligen 

kopieras beställningarna varefeEter personalen ombedes anteckna 

det slutliga resultatet på kopiorna. (~essa kan då ha sorteraks 

alfabetiskt efter beställande bibliotek och placerats p% hend- 

läggarnas bord.) -Beträffande lanekedjan m m se ovan i avsnitt 

4.2.2 under Beställande bibliotek. Tillsammans med föreliggande 

undersökning och andra Överväganden kunde en sådan undersökning 

utgöra bas för en diskussion om ansvarsfördelning mellan biblio- 

-----mm-- 

teken och depåbiblioteken. (se aven Zethson: Samrbetet .. . 1977; 

Siatens kulturråd 1978 ss 189, 191, 193f, 210, 213; samt 

Tottie: Statens ... 1973 och avsnitt 4.2.2 ovan under Bibiiotekens 

faktiska samverkan.) En beiä&gcent* - kan inrättas. 

Eh funktionell mälsättning fEc biblioteksinrättningarna ar att 

eftersom de ska existera, s5 ska de också fungera i sitt samman- 

hang. Man bör darf ör kunna @gi@.lg enk@cr--m&l~ät_tn,in,g efter 

undersakning av efterfrågan, besthd och ansvarsfördelning. Fråge- 

ställningen kan vara: vilka typer av beställningar ska kunna effek- 

tueras till hur stor del vid varje givet tillfälle från vilka bib- 

liotek? (~ämf ör Statskontoret : Inköp . 1977; Tottie: Forsknings- 

biblioteksradet ... 1974 s 22; Line: Principles ... 1977; Line: 

Document ... 1978; Line: Universal .... 1977; Line: UAP ... 1978 

och dessutom avsnitt 4.1.2 ovan under rubriken Servicenivil gamt, i 

avsnitt 4.2.2, under rubriken Beställande bibliotek.)

LUB = Lunds universitetsbibliotek 

MC = Mediciniska centralbiblioteket vid LUB 

Kortformer för olika bibliografier återfinns i Thomson 1970 

s 93-97 (jämför Wiman 1974 s 84-86) 

Flödesplanernas, symboler: . 

I planerna följs flödet Gppifr%n och ned. Symbolerna är med 

undantag för den stora cirkeln hämtade ur Kommittén för ADB 

i forskningsbibliotek: Biblioteksarbete ... 1969 s VII, Hayes 

1974 s 172-173 och Schultheiss 1962 s 82-84. Hayes ansluter sig 

till ISO-standard. 

j- Start, stopp, paus, avbrytande 

o Sökning 

i register och i förteckningar 

Utskrift av resultat av aktivitet 

17 Övrig aktivitet 

O 

Förbindelselänk med annan del av planen 

Cirkeldiagrammen: indelning av efterfrågan 

o(' 

Tryckt före 1958. Äldre tryck (gammalt om före 1900) 

Tryckt efter 0( men f öre J . Mellantidstryck 

Tryckt under de senaste fem åren. Nyare tryck. Häri 

ingår nytt tryck, d v s det senaste Arets tryck. 

Ämnesklassifikation enligt Klassifikationssystem 

för svenska bibliotek 1974. Monografier, till vilka 

aven monografiserier raknas, betecknas med versaler 

meaan periodica symboliserats med gemena. 

1 

Cirkeldiagrammen: indelning av beställande bibliotek 

V Vetenskapliga bibliotek Ssv= Sydsverige (begransning i avsn 9) 

K Folkbibliotek Msv= Mellansverige 11 

I Företagsbi bliot ek Nsv= Nordsverige V? 

Nord= Norden 

Dessa två regioner har inte uppdelats efter 

Eur= övriga Europa bibliotekstyp. Utomeuropeiska bibliotek har 

inte påträffats i urvalet. 

Explanation. of symbols and list of terms 

LUB= University library of Lund 

MC = Department of lending of literature in health sciences at LUB

Abbreviations of titles of bibliographies are found in Thomson 

1970 pp 93-97, cf Wiman 1974 pp 84-86. 120 

Flowcharting symbols: 

) A terminal point: start, stop, =se, interruption 

O Searching 

r7 Writing 

O 

in a file or in'a list 

the result of an action 

Action of another kind 

Connector (with another part of chart) 

Operations sequence and dataflow directionaxe shown by flow- 

lines leading from top to bottom in chart. Symbols according to 

IS0 standards are found in Hayes 1974. pp172-173, Cf Kommittén 

för ADB i forskningsbibliotek: Biblioteksarbete ... l969 p VII 

and Schultheiss 1962 pp 82-84. 

Classification of requests: 

o( Published before 1958 

/3 Published after a but before )) 

Published in the last five years 

Classification of subject according to Klassifika- 

tionssystem för svenska bibliotek 1974. Capital 

letters indicate monographs including monograph 

series. Small ones mean journals, yearbooks & annuals. 

Classification of borrowing libraries: 

Research libraries Ssv= SoMthern Sweden (see section 9) 

11 

Public libraries Msv= CenM Sweden 

II 

Libraries at firms Nsv= Northern Sweden S- I 

Nord= Northern Europe Foreign libraries are not classified 

Eur = Europe except NoEurope by kind. Libraries in other parts of 

the Grorld than Europe did not occu'r,.. . 

in-the. sample.. -. . -

7 LIST OF FLOWCHARTS / FORTECKNING OVER FLODESPLANER 121 

('A). Lending (main routine) 

(B) Lenaidg from institutions via the university library 

(C) Routine at copying department 

(D) Overdue notice routine 

(E) Renewal of a loan 

(F) General renewal 

(G) hfifg$ng the existence of a work or locating it - a brief 

(H) Sending routine for messages 

(I) Borrowing (main n routine) 

CA) Utlan. Huvudrutin 

(B) Utlan. Utlan från institutioner vid universitetet 

(C) Utlan. Rutin vid kopieringsavdelningen 

(D) Utlån. Kravrutin 

(E) Utlan. Omsat-tTning av lån 

(F) Utl5n. Generell omsättning av l%n 

(G) Ut- eller inlan. Verifiering eller lokalisering av 

sökta arbeten. (utkast ) 

(H) Ut- eller inlan. Utsandding av meddelanden 

(I) Inlån. Huvudrutin

8 FORTECKNING OVER DIAGRAH~EN I AVSNITT 2.2.2, ' 

Låg, kopiering och oeffektuerat betecknas oedan som "efter- 122 

f ragan1'. 

1. Lunds universitetsbiblioteks huvudbibliotek jämfört med 

dess mediciniska centralbibliotek (MC) . Jämförelser med 

-. .- andra bibliotek?. - 

.., . 

2. Efterfrågage ämnesområden 

j. Efterfrågade tryckårsperioder 

4. Efterfrågan på svenskt respektive utländskt tryck 

5. Efterfragan p% senaste arets tryck. m a o nytt tryck 

6. Efterfrilgan p% tryck fr%n tidigare grhundraden, m a.o 

gammalt tryck 

7. Efterfrågan fördelad på best2l.lande regioner, vars beställ.- 

ningar ämnesin.delats 

8. Efterfrsågan fördelad p% beställande regioner, vars beställ- 

ningar indelats med avseende på tryckårsperioder 

9. Efterfrågan fördelad på beställande bibliotek, vars beställ- 

ningar amnesindelats 

10. Efterfrggan fördelad p% beställande bibliotek, vars beställ- 

ningar indelats med avseende på tryckårsperioder 

List of tables e en di o. iopying as we11 as. unf illed requests 

are called "requests ttT:* , 

, 

l. Request results oompared to the -results of .other Swedi.gh libraries2 

2. Request.~ classified by subject 

3. Requests distributed by publishing year, grouped in periods 

4. Requests for native and foreign documents 

5. Requests for documents published in.,the last year 

G..Requests for documents published in previous centuries, 

7. Requests distributed by requesting region and by sub.iect 

8. Requests distributed by requeeting regionoand by publishing 

;perii%$ 

4 . 

9. Request distributed by type of requesting library and by 

sub j ect 

10. Requests distributed by type of rbquesting library and by 

publishing period 

. . 

Försök till samordning av beställnings- och volymstatistik. 

* It is a problem that some stat isticsl figures are in requests. 

while others are based upon counting 'volumes.. Calculations 

are made in the tabies.

9 INDELNING AV SVERIGE I REGIONER 

ockholm lc 

T..,!'v lanecentralernas ansvarsområden. 

Jämför bilaga 11.1.3. 

Dennna indelning har av praktiska 

skäl använts i uppsatsen, eftersom 

en finindelning bl a krävt större 

material för att ge tydliga resultat. 

Litteratur: Skolöverstyrelsen. 

Bibliotekssektionen: Riktlider 

för lan fr%n ianecentraierna. 7$69 ' 

I2egisna.i "uppdelning 

vid direkt 

hänvändelse till 

- 

tek. Gränserna har 

ändrats p% senare 

tid (~orsknin~sbi b- 

lioteksradet: Re- 

viderad.. . 1978). 

Sonköpings län ska 

nu betjänas av Lin- 

köpings UB, medan 

LUB blir nytt rec 

gionbibliotek f ör 

Halland. fr även 

11.1.2 nedan.)

OPryckt material 

GOTEBORGS UNIVEXSITETSBIBLIOTEK. Kopierade l&neblanR$&ter fran 

Interurbanlåneundersökningen, utförd av Kerdin Wiman 1974 

LUNDS UNIVERSITE?l'SBIBLIOTEK. Internstatistik fr%n 1970-talet 

fr%n huvudl%neexpeditionen respektive Mediciniska centralbiblio- 

teket 

Tryckt material 

Anordnung %er den Leihverkehr der Bibliotheken der Deutschen 

Demokratischen Republik : Leihverkehrsordnung. - 8 s. - (~esetz- 

blatt der Deutschen Demokratischen Republik ; 1965, T. 2, 106) 

Anvandarvanligheten hos LIBRIS-systemet : studie av lanesystemet 

/ Susanne Davies . . . . - Stockholm : Statens rad f ör vetenskaplig 

information och dokumentation, 1972 ,(du@lic.). - 12 bl. 

Övningsarbete utfört vid S1NFDOK:s kurs i informationssökning 

och lit teraturt janst 1971/72. -' Appendix: LIBBTS handbok / Stats- 

kontoret, del 1, 1971, samt tidskriftsartikel 

Appel, Inger: Fjarrutlanhngen fran Abo akademis bibliotek till 

finlsndska folkbibliotek : en undersökning hänförande sig till 

verksamhets&ret 1972-1977. - Abo : Abo akademis bibliotek, 1973 

(duplic.). - 43 bl. - (stencilserie / Abo akademis bibliotek ; 5) 

Tidigare u@g. som speciahrbete för biblioteksexamen vid Svenska 

social- och kommunalhögskolan 1973 

Association of research libraries, Washington, D.C.: A study of 

the characteristics, costs, and magnitude of interlibrary loans 

in academic libraries / compilers Vernon E, Palmour . . . . - 

Westport, Conn. : Greenwood publishing Co., 1972. - 127 s. : tab. 

Atkinson, Hugh C.: Circulation automation. - (~dvances in lib- 

rarianship ; 4, 1974, s, 63-75) 

S. 71-75: bibliografi

Beaumont, Dennis N.: The LIBS 100 system. - Fl.-pl. 

Ing%r i: Clinic on library applications of data processing, 125 

11 (urbana, Ill., 1974): Applications of minicomputers to 

library and related problems, Urbana 1975, s. 55-79 

Bibliotekernes Oplysningskontor: Aendrede bestillingsprocedu- 

rer. - o ogens verden ; 1977, s. 403-405) 

Biblioteks- och dokumentation4samverkanskommittén: Vetenskaplig 

och teknisk informationsförsörjning : betänkande / av BIDOX och 

SINFDOK-utredningen. - Stockholm : ~iberFörlag/~llmanna f örl., 

1977. - 261 s. : tab. - (statens offentliga utredningar ; 1977, 71) 

Ryggtitel: Informationsförsörjning. - Titelpu-brik: Utbildningsdepartementet, 

Industridepartementet 

Ett sammandrag av betänkandets innehåll hterges i 

Biblioteksbladet 62, 1977, s. 242. Remissyttrandena 

ref eras i Tidskrift f ör dokumentation 34, 1978, s. 13-15 

Billingsley , Alice: Bibliography of library automation. - ( ~ I C - 

CLIS series ; j)(American libraries ; 1972, s. 289-312) 

Blom, Gunnar: Statistikteori med tillämpningar. - Lund : Student- 

litteratur, 1973. - [322]s. (var. pag.); ill. 

Blaf ield, Martti : Int erlibrary lending system in Finland / Martti 

Blafield Esko Hakli. - (~utkielmia ja tiedotteita / Helsingin 

yliopiston kirjasto ; 5, 1973, s. 6) 

Bosrup, Lars: Att delta i ADB-projekt : AB Verkstan, praktikfalls- 

företaget. - Lund : Studentlitteratur, 1978. - 117 s. : ill. 

Bosrup, Lara : Ini ösande av databehandlin&system i ett medelstort 

företag : ett praktikfall. - Lund : Studentlitteratur, 1977. - 

278 s. : ill., tab., flrpl. 

Braune, Bo: Oplysningskontorets rolle i det interurbane lånesystem. 

- r~jdbenhavn] : Danmarks biblioteksskole, 1973 (duplic.). 

Hovedopgave ved Danmarks biblioteksskole 

Briesenick, Christina: Automatisierte Ausleihe in der Universitäts- 

bibliothek Bielefeld : ein neues Verfahren mit Rilfe von Strichcode- 

etiketten : ein Lehrbuch fur Bibliotheken und eine AnreNng fur Rec- 

heneentren / von Christina Briesenick und Hartmut Pelsch ; unter 

Mitarb. von Harro Heim. - Munchen : Verlag Dokumentation 1976. - 

227 s. : i., tab., fl.-pl. - (~ibliotheksstudien ; 1 

S. '140: flödesplan över fjarrlh 

Briesenick, Christina: Off-line-System Statistik Ausleine. - Ill., fl.*. 

Ing%r i: Datenerfassung und Datenverarbeitung in der Universitats- 

bibliothek Bielefeld, Minchen-Pullach und Berlin,1972, s. 353-384. 

-' @~ibliotheksstudien ; 1 A) 

S. 270-273: flödesschema med fjärrlån 

~rbnmo, Ole A.: On the influence of availability of the use of 

monographs: in literary criticism. - (~idskrif t f ör dokumentation, ; 

34, 1978, 8, 81-83) 

Carlquist , Erirk: Läses f orskningsbibliot ekens litteratur?,. - (~ib- 

liotekariesamfundet meddelar ; 8, 1978, 2, s. 11-13)

Chauveinc, Marc: Guide on the availability of theses : prepared 126 

for the Sedion of the International federation of library asso- 

ciakions and institutions. - Groningen : University library Gro- 

ningen (distr.), 1978. - 331 s. 

Conference on inter-library lending 1977 (oslo): Interilkikrar3 

lending : the challenge of cooperation : lectures and discussions 

held at the conference on inter-library lending, Lysebu, Oslo, 

August [16~19] , 1977 / ed. by Kirsten Ehgelstad and Jan Ekik h bed. 

- Oslo : Rovedkommitteen for Scaniaplanen, 1978. - 154 s. : ill., 

tab. - kri if tserie / Scandiaplanen ; 4) 

Även med norsk tit&l 

Davidsen, Thorkild: Fordeling af bogkdbsbudgettet p3 fag i forsk- 

ningsbiblioteker / af Thorkild Davidsen og Merete Licht. - l or- 

disk tidskrif t f ör bok- och bibliot eksväsen ; 62/63, 1975/76, s. 3-15) 

Dean, C.G.: The Sheffield city polytechnic on-line circulation 

system / C.G. Dean, E.J. Ford and D.R. Fulljames. - 111. - (pro- 

gram; 12, 1978, s. 101-110) 

Ehenge, Gerd: Undersökning av relationen mellan interurbanlane- 

verksamhetens omfattning och standarden på folkbiblioteken i Älvs- 

borgs lan 1970 och 1972 / Gerd Ehenge, Gun Hansson. - Boras : 

Bibliotekshögskolan, vt 1974 (du~lic.) . - [33] bl. 

Ettrup, Flemrning: Bibliotekernes indbyrdes l%n. 

Ingar i : Biblioteket som inf ormationscentral , 2. udg., ~bben- 

havn 1975, s. 93-104 

Fiskaa, Haakon M. : Internas jonal lanet jeneste : handbok / ut- 

arbeidet etter oppdrag av Nordisk vetenskapliga bibliotekarie- 

f örbundet. - ~jdbenhavn : Riksbibliotekarembedet (distr.) , 1967. 

- 57 s. : iii. 

Boa handbok ersatt av senare publikationer 

Folkbibliotek : mediebestånd, utlåning och kostnader 1971-1977. 

- (statistisk arsbok för Sverige ; 65, 1978, s. 346) 

Forskningsbiblioteksr%det: Reviderad regionindelning för fjarr- 

lanetrafiken. - (FBR akmuellt ; 

,6, 1978, 1, s. 35) 

Forskningsbiblioteksrådet: Riktlinjer för interurban utlaning 

/ fastställda av Forskningsbiblioteksrådet vid sammanträde den 23 

maj 1967 ; förord av Thomas Thottie. - Lund : Bibliotekstjänst, 

1967'J - 8 s. - (BBL-serien ; 2) 

Aven utgiven i: Bibltoteksbladet ; 52, 1967, s. 885-889 

Kommer att ersattas av Riktlinjer f ör f järrlan . . . / 

Sveriges allmänna biblioteksförening, som publiceras 1980 

Forskningsbiblioteksrådet: sammanträden inom FBR. - (FBR aktuellt ; 

5, 1977, 3, s. 10-16) 

Forskningsbiblioteksr%det: Ett svenskt interurbanlånebibliotek. 

- Stockholm : Forskningsbiblioteksrådet, 1971 . (duplic. ) . - 25 bL & 5 b% 

Galvin, Thomas J.: Use of a university library collection : a 

progress report on e Pittsburgh studg / by Thomas J. Galvin & Allen 

Kent. - (~ibrary journal ; 102, 1977, s. 2317-2320)

Gittig, Heinz: Das AuskGnftsbSro der deutschen Bibliotheken.4.111, 

Ingår i: Deutsche Staatsbibliothek 1661-1 961, Bd. 1, Leipzig 127 

1961, s. 223-240 

Se aven ~embjdl 1973 rörande detta ämne 

Hagström, Tore: Utredning om forskningsbibliotekens samstatistik 

/ Tore Hagström & Stephan Schwarz. - Stockholm : Tekniska högsko- 

lans bibliotek, 1977. - 8 s. - rita-LIB ; 1079) 

Appendix: Blanketten för samstatistik samt IS0 standard 2789-1974 

Hamner, Walter G,: The minicomputer and its use in library operations 

at the Unikersity of Maryland. 

Ingår i: Clinic on library applicatk~ns of data processing, 11 

Interurbane problemer / af Hans-Henrik Andreasen . . . . - 

(~ibliotek 70 ; 2, 1971, s. 270-271 ) 

Interurbanudvalget: Bibliotekernes indbyrdes l%n : Interur- 

banudvalgets betaenkning. - ~jdbenhavn : Bibliotekscentralen, 

1970 (duplic.), - 45 bl. : tab., diagr., 1 f l.-pl. 

Jeffreys, A. E.: Newcastle university library seriak cata- 

logue. - 111. - (program ; 12, 1978, s. 175-184) 

Jensen, Chr. Hermann: Biblioteksvaesenet og uddannelsesam- 

fundet med henblik p% bibliotekernes indbyrdes lan. 

Ing%r i : Conf erence on inter-library lending 1977 (oslo) : 

Inter-library lending, Oslo 1978, s. 103-110 

S. 107: diagram över samlat utlån fördelgt p% 

ämnen samt periodica och monografier 

128 

Jensen, Mogens: Klarar vi mikrofilmerna?. - ( ~i blio$eksbladet ; 

60, 1975, s. 320) 

Katz, William A.: Introduction to reference work. - 2. ed. - 

New York : McGraw-Hill, 1974. - 2 vol. 

Vol. 2: Reference services and refemnmprocesses. - 274 s, : 

fl.-pl. 

S, 128-1 35 flödesplaner över ref erensarbetet 

Klassifikationssys~em för svenska bibliotek. - S., omarb. och 

utsidgade uppl.,-33, n%got förändrade tryckningen. - Lund : 

Bibliotekstjänst, 1974. - 148 s. 

Kommittdn för ADB i forskningsbibliotek: Biblioteksarbete och 

automatisk databehandling : rapport. - Stockholm : Kungliga 

biblioteket (distr.), 1969.(duplic.). - L2501 b32 (var. pag.) : 

fl.-pl. 

S. 158-161: bibliografi 

Lag om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildup tagningar. 

- 6 s. - (svensk författningssamling ; 1978, 487 7 

Lancaster, P. Wilfr5d: The measurement and evalution of lib- 

rary services / by F. W. Lancaster ; with the assist. of M. J. 

Joncich. - Washington, D.C. : Information resources P., 1977. 

- 395 s. : ill., tab., fl.-pl. 

S. 113-129: flödesplaner över referensarbetet 

~embbl, Hans: Interurbanlån og oplysningskonta~ i DDR. - 

(~ibliotek 70 ; 4, 1977, s. 156-159) 

Liinamaa, Matti: Fjärrlåneverksamheten inom bibliotekssystemet 

/ Matti Liinanaa, Marja Lounassato. - Helsingfors : Huvudkom- 

mitt& för Scandiaplanen, 1976. - 36 s. : ill., tab. - (skrift- 

serie / Scandiaplanen ; l) 

Lilli estam, Åke : Dat oranvänrngen i et t f örva2Eningsdemokrati skt 

persbektiv. - (FBR aktuellt ; 5 , 1977, 1, s. 29) 

Linders, John: Non-satisfied loan requests. - (%idskrift f ör 

dokumentation ; 32, 1976, s. 93-94) 

Lindgren, Bo: L%necentralemas tillkomst och riktlinjer samt 

verksamheten på lånecentralen vid Stockholms stadsbibliotek. - 

Boras : Bibliotekshögskolan, 1976 (duplic. ). - .L335 ]'bl. (var; ' . 

pag.) : tab. - (specialarbete / Bibliotekshögskolan ; vt 1976, 193)

Line, Maurice B.: Document access, British and worldwide. 

1ngå.r i: Conference on inter-library lending (oslo, 1977): 

Inter-library lending, Oslo 1978, s. 23-37) 

S. 36: cirkeldiagram över beställande bibliotek 129 

respektive över efterfrAgande ämnen. 

Line, Maurice B.: Principles of international lending and 

photocopying. - (~nternational library review ; 9, 1977, s. 

369-3791 

Line, Maurice B.: UAP and international lending. - (IFLA jour- 

nal ; 4, 1978, s. 118-121) 

Line, Maurice B.: Universal availability of publications. - 

(~nesco bulletin for libraries ; 31, 1977, s. 142-151) 

McCann, Louise: Comparison of computerized loans systems in 

the United states,/ Louise McCann, R. McGee and R.T. Kimber. 

- (program ;:T, 1973, s. 24-37) 

McGrath, William E.: Correlating the subjects of books taken 

out of and books uaed within an openstack library. - (college 

and research libraries ; 32, 1971, s. 280-285) 

Melin-Fravolini, Karin: The circulation system : loan acti- 

vities, local and interlibrary - in LIBRIS. - (Notiser fran 

riksbibliotekarien ; 7, 1974, 3, s. 20-23) 

Melin-Fravolini, Karin: FAG:s arbetsgrupp BS:l&n. - (FBR 

aktuellt ; 4, 1976, l, s. 6-11) 

Melin-Fravolini, Karin: Studiebesök i Sheffield city polytechnic 

libraries. - (Notiser från riksbibliotekarien ; 10, 

1977, s. 44-46) 

Melin-Fravolini, Karin: TLS'höstkonferens '76 kring temat: 

I o D i en föränder2ig värld. - (FBR aktuellt ; 5, 1977, 1, 

s. 33-37) 

NORDI~O: N0RDINFO:s verksamhet år 1977. - (FBR aktuellt ; 

5, 1977, 3, s. 40-47) 

NORDINFO-nytt / Nordiska samarbetsorganet f ör vetenskaplig 

information. - &do : NORDINFO, 1978 (vol. 1)- . 

Ersätter Scandisplanen 

Ockborn,' Sven: AV-mediabest8ndet vid de svenska folkbiblioteken. 

- (~iblioteksbladet ; 63, 1978, s. 5-6) 

Ottervik, Gösta: Svenska bibliotek : historia, organisation, 

funktion : en översikt / av Gösta Ottervik och Sigurd Möhlen- 

brock. - 2., väsEntligt omarbetade uppl. - Lund : Biblioteks- 

tjänst, 1973. - 135 ,SS. - (~veriges allmänna biblioteksföre- 

nings handböcker ; 15) 

Paulsson, Egon: Interlibrary loans in Sweden. - cand dia avi an 

public library quarterly ; 1, 1968, s. 213-225) 

Quentzer, Kerstin: Är högskolans informationsförs#rjning kul- 

turpolitik? - (VBT-information ; 1978 ,. 17, s. 3-6)

Rajalin, Marita: Fjärrlaningen till Abo akademis bibliotek : 

en undersökning av verksamheten under år 1973. - Åbo : Åbo 

akademis bibliotek, 1977 (duplic.). - 51 bl. - (stencilserie i 130 

lbo akademis bibliotek ; 15) 

1970 Ars rationaliseringsutredning vid folkbiblioteken: Biblio- 

teksarbete : en översyn av verksamheten vid kommunala biblio- 

tek : betänkande. - Lund : Bibliotekstjänst, 1972. - 169 .s. : tab. 

Register till klassifikationssystem för svenska bibliotek : 

ämnesordsregister till den systematiska katalogen. - 2. omarb. 

uppl. - Lund : Bibliotekstjänst, 1975. - 194 s. - (~veriges 

allmänna bibliot eksf örenings~zhandb öcker ; 1 5) 

Roob, Helmut: Sondersammlungen 21 Bibliotheken der DDR : ein 

Verzeichnis. - Berlin : Methodisches Zentnun fur wissenschaft- 

liche Bibliotheken beim Ministerium fur Roch- und Fachschul- 

wesen, 1975. - 111 s. 

Rovelstad, Howard: The economics of the Universal serials and 

book exchange (USBE). - Washington : Universal serials and 

book exchange, Inc., 1978 (duplic. ) . - 5 bl. 

Föredrag hållet vid'. IFLA'-44 Co ngr ess 1978 

Salmon, Stephen R.: Library automation systems. - New York : 

Marcel Dekker, Inc., cop. 1975. - 291 s. . : iii. - (~ooks in 

library and information science) 

S. 245-279 : bibliograf i 

Sanner, Lars-Bik: Icke effektuerhara lånebestallningar. - 

(~idskrif t f ör dokumentation ; 27, 1971 , s. 47-50) 

Sanner, Lars-Erik: Lantbruksbibliotek i samarbete. - sa idskrift 

f ör dokumentation ; 21 , 1965, s. 45-49) 

Sanner, Lars-Erik: Tankar kring ett interurbanl3nebibliotek. 

- (Tidskrift för dokumentation ; 29, 1973, s. 87-89) 

Scandiaplanen. Huvudkommittdn: Verksamhetsplan för %ren 

1973-1 975. - ( seandiaplanen ; 1 , 1974, s. 2-1 1 ) 

Schultheiss, Louis A.: Advanced data processing in the uni- 

versity library / by Louis A. Schultheiss, Don S. Culbertson, 

Edwqrd M. Heiliger. - New York : The Scarecrow P;, Inc., 1962. 

- 388 S. : fl.-pl. 

S. 238-240: flödesplaner över fjärrl%n 

Skolöverstyrelsen. Bibliotekssektionen: ABC-planen : en för- 

söksverksamhet som nedlägges, - Stockholm : Skolöverstyrelsen, 

1974 (duplic.). - 2 bl. - (SO BK ; 74 070) 

Skolöverstyrelsen. Bibliotekssektionen: ABC-planen 1969-71. - 

Stockholm : Skolöverstyrelsen, 7968 (duplic, ). - 4 bl. - (SO 

BK ; 68 114) 

Skolöverstyrelsen. Bibliotekssektihen: Bibliotekens inter- 

urbana låneverksamhet enligt ABC-planen : sammanställning av 

rapporten för 1970. - Stockholm : Skolöverstyr.relsen, 1971 

(duplic.). - 3 bl. - (SO BK ; 71 167)

Skolöverstyrelsen. Bibliotekssektionen: Riktlinjer för lan 

från lanecentralerna. - Stockholm : Skolöverstyrelsen, 1969 

(duplic.). - 3 bl. - (SO BK ; 69 132) l 131 

Skaerbaek, Helli Tellervo: Scandiaplanen. - ~jdbenhavn : Bibliotekarforbundet 

for forsknings- og fagbiblioteker, 1974. - 

48 s. - F BIFF'^^ publikation ; 2) 

Med engelsk resumé 

Soini, Antti: Nordiskt bibliotekssamarbete 1872-1973 : biblio- 

grafi. - Helsingfors t Helsingin Yliopisto, 1975. - 102 s. - 

e els in gin yliopiston kirjaston julkaisu ja ; 38) 

Aven med engelsk titel 

Statens kulturråd: Regionala biblioteksuppgifter. - Stockholm : 

Statens kulturråd, 1978. - 242 s. : diagr., tab. - (~a~port 

ffån Kulturradet ; 1978, 1) 

Statistiska centralbyrån: Folkbiblioteken 1977 : mediebestånd, 

l%ne- och programverksamhet samt resurser. - 128 s. : tab. - 

Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1978. - (statistiska 

meddelanden. Serie U. Utbildning, forskning och kultur ; 1978, 28) 

Statskontoret. LIBRIS: LIBNIS handbok. - Stockholm : Statskon- 

toret, 1971-?972. - 2 d. : ill., fl.-pl. 

D. 1. 1971. L161 s. 

Statskontoret. Utredningsavdelning 2: Inköp och fjärrlan vid 

vetenskapliga bibliotek : PM 1977-05-31 . - Stockholm : 

S t atskontoret, '. 1977 (.duplie. ) . - ' 13- bl.' - (~hni ; 285/73-5. 

450/76-l/ 

Statskontoret. Utredningsavdelning 3: De vetenskapliga biblio- 

teken,: en nulageskartlaggning. - Stockholm : Statskontoret 

1970 (duplic.). - 20 bl. & 9 bil. : ill., tah., fl.-pl. - n nr 

451/69-5 ). Bil. 4,bl. 1-4: flödesschriima fran inköp till utlan 

Statskontoret. Utredningsenhkten: LIBRIS : ett informations- 

system för bibliotek : rapport. Stockholm : Statskontoret, 1972 

(duplic.). - 46 s. & 8 bil. : tab. 

Svensk biblioteksmatrikel. - Lund : Bibliotekstjänst, 1949- 

1967. - 3 vol. 

D. 123 : 1955. 1956. 262 s. 

D. (j] : 1966. 1967. 318 s. 

Ämnesordnat index till specialsamlingar i matrikeln 

för 1955 s. 88-92. I den följande matrikeln anges 

specialsamlingar i samband med re@ogörelsen för 

respektive bibliotek 

Svenska katalogiseringsregler. - Stockholm : Forskningsbiblio- 

teksrådet, 1974. - 139 s. 

Svenska specialbibliotek och dokumeatationscentraler t förteckning 

/ dammanställd av Brit Berg. - 2., revid. utg. - [~tockliolm 

: Tekniska litteratursällskapet), 1974. - 132 s. - li ek ni ska 

litteratursallskapets hand bok ; ,8) 

Även med engelsk titel

Sveriges allmänna biblioteksförening: Riktlinjer för fjarr- 

lån med handledning och kommentar. - Lund : Bibliotekstj5nst, 132 

publiceras 1980 

Systems anaiysis of a university library : final report on a 

research pro j ect / by M. K. Buckland . . . . - Bailrigg, Lancaster 

: University of Lancaster Library, 1970. - [10]s. : ille - 

(Occasional papers / University of Lancaster. Library ; 4) 

bho olm, Ejgil: I al fald Norden : referat af NVBFfs rund- 

bordskonference om de nordiske forskningsbibliotekers inter- 

urbane l%nevirksomhed 1,-4. februar 1972 p5 Statsbiblioteket 

i grhus. - grhus : Nordisk videnskabeligt bibliotekarförbund, 

1972. - 88 s, : ill. 

Tell, Björn: Den nya högskolan och interurbanl5nebiblioteket. - 

idsk skrift för dokumentation ; 29, 1973, s. 91) 

Thomas, Pauline Ann: Task analysis of library operations. - 

London : Aslib, cop. 1971. - 68 s., 1 vikblad : ill., fl.-pl. 

- (Occarsional publication / Aslib ; 8) 

S. 43-45: flödesplaner över fjarrX%n 

Thompson, Barry P.: The overseas services of the British Library 

Lending Division with particular reference to users in Scan- 

dinavia. - (scandia~lanen ; 2, 1975, s. 7-13) 

Thomson, Sarah Katharine: Interlibrary loan procedure manual. 

- Chicago : Interlibrary loan committee. Reference service 

division. American library association, 1970. - 116 s. : ill. 

S. 93-97: Standard abbreviations of sources of 

verif ication 

Tottie, Thomas: Forskningsbiblioteksradet 1971-74. - (FBR 

aktuellt ; 2, 1974, 3/4, s. 17-27) 

Tottie, Thomas: Statens bi~lioteksdepå. - i id skrift för 

dokumentation ; 29, 1973, s. 92-94) 

Tso, Pak Suet: Computer-based charging systems in British 

university libraries. - Loughborough : Loughborough univer$l$y,,i977 

(dupli:.) - 104 s. - (~issertation series / Departnent of library 

and information studies, Loughborough university ; 1 ) 

Vakhari, Pertti: Objectives and developing of the Finnish 

. library sq~$em.~.,;,~report 

-. . _, , _ 197& .by the (,.;;' Ii-brary committee of 1973 

su bmitted 'in january 1s7& ,,, c$ndina*n. pubiic 'library, , , .. 

hgreer+j9.!,b; .T,. 

- ,. . . ,. . . . .. - . . . . 

g.. 72-17jn . ,.. . . 

. 9 

., 

. -..i- 

. 

Der Verein deutscher Bibliothekare: Der Leihverkehr in der 

Bundesrepublik Deutschlznd : die Leihverkehrsordnung von 

1966 : Einfuhrung, Kommentar, Verzeichais der am Leihverkehr 

teilnehmend.en Bibliotheken, Iliteraturverzeichnis . - l29 s. 

- (Zeitschrift fur Buch- und Bibliothekswesen. Sonderheft 

; 8) 

S. 116-1 20: Sondersammelge biete. - Seilage (a) : 

Leihverkehrsregionen.

Yerteilungsplan der Sondersammelge biete. - (~ahrbuch der 

deut schen ~ibliotheken) 

Ingär i varje volym av denna publikation, som utkommer mgd 

en vom vartannat %r, 

West berg, Sven: Samarbet sgruppen FBR/TLS. - (FBR aktuellt ; 

5, 1977, 1, s* 22-23) 

Vetenskapliga bibliotek : verksamhet m.=. &r 1 974 eller budgetaret 

1974/75. - (~tatistis~ årsbok för Sverige ; .63, 1976, s. 326) 

Tabellen även utgiven i: Bibliotekskalendern ; 1977, s. 12-15 

Vetenskapliga bibliotek : verksamhet m.m. %r i976 eller budget- 

aret 1976/77. - (statistisk arsbok f ör Sverige ; 65, 1978, a. 344) 

Tabellen även utgiven i: BibliotekslnaUendern ; 1979, s. 14-15 

White, Herbert S.: Library materials prices and academic library 

practices : between Scylla and Charybdis. - (~he journal of academic 

librarianship ; 5, 1979, 1, s. 20-23) 

Williams, Edwin Ekeritt: Farmington plan handbook. - Rev. to 7961 

and abr. - Ithaca, N.Y. : Associati.on of research libraries, 1961, 

- 141 S. 

S. y: principer för förvarvsfördelningen 

133 

studerad 

av nig 

Wiman, Kerstin: Interurbanlån vid svenska bibliotek : under- 

sökning utförd p% uppdrag av Sveriges Allmänna Biblioteksföse- 

ning, forskningsbibliotekssektionen. - Lund : Bibliotekstjänst, 

1974. - 126 s. : tab. 

S. 8-1 0 : bi bliogr%f i 

Zethson, Sven Eric: Forekningsbiblioteksradet presenterar ny 

f järrlheblankett. - .(~iblioteksbladet ; 63, 1978, s. 291-294) 

Zethson, Sven Eric: Intemrba,n lending centres ir Sweden. - 

(scandinavian public library quarterly ; 9, 1976, 1, s. 18-23) 

Zethson, Sven Eric: Rapport från konferens om fjärrl%nesamver- 

kan, Stockholm 1978-03-09. - (PAR aktuellt ; 6, 1978, l, s. 

37-40) 

Även utg. i: Bibliogack ; 63, 1978, s. 207-208 

Zethson, Sven Eric : Slopade kvitteringar. - (~iblioteksbladet ; 

62, 1977, s. 258) 

Även utge i: Tidskrift för dokumentation ; 33, 1977, s. l00 

Zilliacus, Tua: Kostnader ved fjärrlån. 

Ing%r i: Conference on inter-library lending 1977 (~clo): 

Inter-library lending, Oslo 1978, s. 113-138 

S. 117: flödesplan över fjärrutlån

TACK, T1LL"ABLITADE PERSONER OCH INSTITUTIONER 

134 

Bibliotekarien vid Lunds UB Walter Nelson föreslog ämnet som 

lämpligt för behandling i ett specialarbete. -Jag och handledaren, 

lektorn i mediakunskap Sune Hofsten, bestämde undersökningens 

inriktning ochomfattning till statistik över %terlämnade utlan 

samt schdmatisk systemanalys över beställninqssedelns gång. Till 

den slutliga utformningen har nate handledare, lektorn i-mediakun's 

kap 'Lars Se.ldén, b kdragit med synpunkter. 

En stimulerande och utvecklande undervisning och idégivning 

har overbibliotekar Torbein Nielsen, Universitbtsbibliotekets 

l. Afdeling, Köpenhamn, samt Hans ~embjdl, Bibliotekstilsynets 

Oplysningskontor,~geMst stått till tjänst med. Biblioteka- 

rierna Marianne Sandels, Kerstin Wiman, Sven-Ekic Zethson och 

Karin Melin-Fravolini har bidragit med tryckt och stencilerat 

material samt lämnat litteraturhänvisningar och dessutom in- 

formerat om utvecklingen på omr%det. 

För praktiska synpunkter rörande statistik karl jag främst 

tacka min förste handledare samt Institutionen för matematisk 

statistik vid matematisk-naturvetenskaplig och teknisk fakul- 

tet vid Lunds universitet. Lunds universitets datacentral har 

visat hur en automatisk databehandling av utlåningsstatistik 

skulle gå till. F~rskningsassistent Håkan Bengtsson har lämnat 

synpunkter på utformningen av flödesplanerna över bestallnings- 

sedelns g%ng. Den slutliga utformningen av dessa har granskats 

av lektorn i automatisk databehandling Larserik Lönn. 

Slutligen vill jag namna.persona1 i olika funktioner vid Lunds 

UB som bidragit på olika satt till uppsatsens tillkomst och at- 

veckling. 

Lund i de,qember 1979 

Marika Bengtsson

11.1,1 Av International federation of library association 

/and institutions/ (IFLA) utarbetade laneregler 

-- 

RULE3 OF INTERNATIONAL LIBRARY LOAi48 

(-d octak li4 10M) 

The international lending ayatrmi. qmhd under the auspima d 

IF~abouttopvelibnM.~putis.the~~~ppoaunity 

ta inhg &om abmad by the s&, qoickest and mo& ew~~mial muM 

mrh thit ua indU1pm~hle for mearch and m not amiable m 

thal om country. 

U. Mambaabip 

Lih- which formuly wpt the p n t rola and M prsparcd to 

imntW&dtvboothaUbnrintiLinniwrtin~h..~ 

&kdad ta mekm d the iniamatioorl ikding sye-iem. The k- 

tu*t of IFLA d l -pi matmab for WOII thmugh the nstiond 

con- d anch country (& belor) or, r.~tarnativa~y, the awxia. 

h. or ons d the uaiciationa of Uhnriua in the muntry mmd. 

Liiruie not iuthod to nruit full Ieci~d iacilitiaa mav neverthelem 

p the intemstionalh&~ifthr9Iiutid mtn,-und&kCI1 ta 

have booka iaqouted kom abmad umt by ether Lindds in the country. 

n i s ~ i ; * t ~ ~ z ~ ~ ~ a i l l p w ~ ~ o f l i ~ t & 

part m +e interne+tionc.i laiiding qebm. 

Iii. Orphtion 

1. It m raaimmended that a national mim for the inienutional Iending 

lyitem be aet up in e d munbry, sud ht this mntn Ibin mhWn 

motact with a luga libnrJ and &dl indude. if poaiile. a union 

~(~Wogue and an informotion d w . 

Thehkof thenakioud~(mtnahiIIb: 

s)tafm4ia~~habmsdtolibMniniiamuntrybslonging 

to the international lending Ipatem and having, or being likely to 

hve in thadr pmbdon tba wlumm uLed 101; 

h) to check reouesti h m iia own munttil. nuliiip siue that the booh 

aor3.bleior loan ona of ita libnria 

. applied for k not &dy 

and, ii they M not be fomd. to asnd on the qwot ahmd; 

cl to drar UD. with the waktmoeof litmrbin it. munim IcL Ch. In. 

. Bl atstist;& of intsrnationa buia they hane e5ected-Ld to .snd 

thaas tigursa to the FaastMit of IFLA. 

2. The kamainp library ahillbar the WI &ofsending and hd- 

ine bh for which it hm &ed. Fmm the moment the bia M 

daprtehed. the bonoruig library &dl be mpomible in ow of k. 

and for my dsmage they -y eder. hUona1 cmtred and librui~ are 

mmmandedto forgo, on i d p d %s. the repyment of forwarding 

&. If repnyment i. nevatheh demanded, it ihill preferably 

be made when the worh bomwed Imve bsrm returned. 

S. All reauaita shall be made on the form adonted bv ZFLA lm o. 561 

T ~ i& L ~MI im dram up in prend or-in thé nationsi &&e 

acemnpnnied by a French tnnuation. The bormniiu Iituuv &.U 

vwiiy -d. ii ne-. mmpieb as far aa pasaibte the i>ibtiogriphi~ 

refrrenaa of *orka requaated and shdl nots them on the hack of the 

form. 

4. The form ahsll be valid aa snaipt providd that the no* ta thiseffect 

hsa not been Emased ont. 

6. Iaiiu ahdl normiily b d e for arm mnionth e d d y the timo 

reqd for the W k h and ntum of the mrh requeted. The 

library inatllig the loan msy, howemr, sxtsnd or &1 thim timelimit. 

6. Woria shall be conaultod in danca 6th the nihd af the library 

muuting them, unleii the library making the loan dec*las otherwim. 

?.EsehlibnryihdIbe&taWidawWh~it~ 

r work that has been asled for. For rare or valslusble woria the library 

mry demand apecial guarnntsea. 

A. a ganar.1 mla the folloring typed of phlication shdl not be umt: 

a) wo& ududed h m outaide im; 

bl .- ~ublistians on sale in blihop. at IU. than the eqmvabnt of 6 

Sriss +oa or 8 l (U.8.A.) 

Booh whiah are to be found in the muntry aerved by the national 

oentra, but which m momentuily on loan; abU not be ~ q n 4 

thmugh the inter~tionsl lending syitam. Manuilfflptr &Il; M fu 81 

pasaibie, be lomed under the same cnnditiom as printed matter. 

8. Forn and nmb bil be mt normaUy thmd the pwt. The dipb 

matie bag nihall not be 4, in viav of the deiayo a&ndant on ihi. 

methad. The despsteh munter-fon (right-hand part of the form) nhsll 

be aent with thevolurna an the outd and on the return journy. 

Psckap ahd be muked u folion: Book. I&maIiad 1- 

Iibraria ( Z A g m d 01 ~ Id Odde ~ 1954) (a- p. 36). 

9. Librariw &g part in the intemationsl lendii s y h shall b p 

atutietim of mlumea lent and mque(sd and shall eand this nomd 

evmy ysar to the national centre or to their national assoeistion, for 

fonrading to the Semetarht of ZFLA. 

10. In the ass of volume oxduded from Wio international Imding. &ort. 

ahsll be made to proomre photastata and mimfums. The national 

mtra &U, ii pasaible, have st iia disposal i repdnctiin servi- for 

mpplging photostaia e*., on befuli oi i- not eqnippd for t& 

pwpcm. The national cantre must .Isa be in a position to indiate 

lihnria and centres having reprcduaion aervicea The & of mumg 

photostata &Il be charged ta the libnry ordaring them.

1.Minoilua 

I. Amntion 

Ilbrulliuudu

Intcrnutiuiiul 1.ciidiiifl: I'rinciplcs 

;iii11 (;uitlcliiics for I'rnccdure 

( 1978) 

'flit iiiiitiiii1 iisc irf iiidividunl ccil- 

Icctioiis is a ncccssary clciiieiit of 

intcriintioiiiil cc)-i)prriition hy lib- 

raries. Jiist as no library caii be scli- 

siifficiciit in nicctiiig all the iiiforrn- 

atioii iiccds of its clieiitele. so no 

coiintry can be self-sufficient. If the 

library service of a coiintry is to be 

effective iiicthods niiist be deviscd to 

obtain access to niaterial held in 

other collcctions in other couiitries. 

, lntcriiational Iciidiiig has as its 

aiiii tlie siipply by oric coiiiitry to 

aiiotlicr, in the surcst aiid fastest 

wny. of dociinieiits tliat are not 

avi~ilnlilc in Ilie country wlicrc tlicy 

iirc ii~ctl~tl. 

Tlic fo!iowiiig Giiidcliiies. agrecd 

hy tIic Stnnding Coniiiiittee of 

II'LA's Scctioii oii Iiitcrlciitliiig iii 

107s. rcprcsciit a iiinjor rcoision of 

tlic 12iilcs agrccd by II-l..A in 1954. 

Wliilc i1ic.y Ii:ivc iio iii:iiidntory 

fi1i.c~. illltI \VlliI~ Ci'Ciy COIIIIi1'Y IlllIS~ 

clctcriiiiiic ilic wnys iii wliicli it condiicts 

iiitcrlciidiiig. [lic Giii~lcliiics 

are strongly iirgctl oii iiitli\*iduiil 

coiiiitrics iiiid lilrriirics ils :i hiisis for 

tlic cliiidiict of.intcriiatiiinal Iciiding. 

'I'licy arc prcccclcd by ii St;itciiiciit 

of Priiiciplcs iii' icitcriiatioiial lendiiig 

agrced in l97A hy Nzitioiinl. i-ibriirics 

iiiitl h!: ilic Siandiiig Ciiiiiiiiiitcc 

of II-l .A's Stxtioii oii Iiitcr- 

Iciidiii~,. ;iiid arc iiccoiiipiiiiicd hy a 

coiiiiiiciitnry wliicli sccks to cliicidatt 

aiiil aiiiplify erriaiii nspccts of 

Ilie Giiitlcliiies. 

I'riiiciplcs of Intcriiatiuii~l Lciidiiig 

I. Evsry coiiiitry should iicccpt 

respiinsibility for supply to any 

otlicr coiiiilry. by loaii or photo- 

copy, copies of its owii public- 

atiiins, ccrtaiiily tliosc pliblishcd 

from thc present date. and as fu 

as possible rctrospcctivcly. This 

rcsponsibility may be discharged 

in varioiis ways, anioiig which 

national loanlphotocopy collet- 

tions appear to have particular 

advaiitagcs. 

2. Each coiintry should have a 

iintioiisl cciitrc »r centres, tt) 

serve as a clinnnel both for out- 

going iiiid incoiiiiiig ~~(IIICS~S, 

thoiigh therc may be circum- 

st:iiiccs in \vliicli rcrliicsts rnny 

- . 

hy-pass this chaiiiicl. Siich centres 

slioiild bc closcly linkcd 

with, i1 not part of. thc iiation31 

library. 

3. Ench coiiiitry shoiild c 7' im to 

tlc\vlirl, oii cfficiciit iialioiiil 

Iciitliiig systeni. siiice iiati'onal 

Iciidiiig s-sicnis ;irc tlic cssciitial 

iiifrastructiire of iiitcriintioiial 

Iciidiiig. 

4. As far ss piissililc. pliotocopics 

tir niicrofiliiis slio\ild bc siipplicil 

in the place of loans or originni 

copies. 

S. Flist nicthods shotild hc. iisctl for 

rcqt~cstiiig. aiid. \vlicrc loiig dist- 

;iiiccs nrc iiivcilvctl. :iii.iiiiiii 

s!iiiiilcl hc uscd for siipplyiiic 

:iiid rctiirniiig itciiis. 

6. All rccliicsts slioiiltl hc tlailt wi'li 

cxpctlitii~iisly at iiil poiiits: the 

rciliicsriiig library. tlic iiationril 

centre or cciitres. ;iiid tlic siipplyiii~ 

Iilwnry. 

7. Stniiclard aiid siniplc procetliires 

sliiiiild Ix. tlcvclopcd aiid adop 

[cd. particiilarly priiccdurcs for 

rcc1i1csli1i~ itc~iis anil for reclainiiiig 

aiip payincnt. 

Cuidrlinrs for Procedure 

NB 'Lending' is held to include the 

seiiding of photographic and other 

reproductions in place of the origi- 

nal. 

1. Nntioliol Ceritre for liitcrncrliori[rl 

L411dit1g , 

1.1 Encli country (or iii soiiie fcde- 

ra1 coiiiilries, eacli state or pro- 

viiicc) shoiild have a centre for 

interiiational Iciiding. Its iiiaiii fiinc- 

tiiins are: 

a. to servc as a focus for thc rcceipt 

of rcqucsts froiii iilirond: 

b. to serve as a fociis for tlic traiis- 

iiiissioii lo fi,rcigii ciiiiiiiiics of 

rccliicsts froiii Ii brories iii ils owii 

, couiit ry; 

c. !o satlier. with tlic assistiiiicc of 

. lihrnrics iii tlie coiiiitry. st:iiistics 

irf iiitcrn:itiiriiiil loiiii 1i.aiis:icticriis 

'and .to sciid thcsc figiircs cacli 

year tt) the IILA Office for 

1ntcriiatii)nal Leiiding. 

1.2 Cciitrcs for iiitcriiationnl Iend- 

ing iii;iy. niid slioiild \vlicrc possihlc. 

also pcrforiii tlic followirig fiiiic- 

lioiis:

:I. serve ;IS !lic cci~Irc for ii:itioiial 

iiiicrlciidiiig: 

b. hc iiiaiii iiatiniial cr~itr~ for iiiiioii 

cii[nlogiic coiisirriction :iiid iiiiiiii- 

t~iiiiiicr: 

c. Iinvr dir~vl access io sigiiificiiiit 

lihrary njllcct ioiis iii [lic coiiiitry: 

J. provitlc aii iiiforiii;itioii service 

for iiitcrlciidiiig: 

c. Iiavc rcsponsibiliiy for plaiiiiiiig. 

dcvclopiiig and supcrvisiiig aii 

cfficieiit natioiial systein of iiitcr- 

Iriiding wliere this fiiiictioii is iiot 

adcqiintcly perfornied by ariother 

agency. 

Conurrcrr/tir.y 

Nrr/iond ce>n/rcs trrc ri*co~ti~renrleti 

(1s bci1r.y i11 rrros/ ccrsiJs rhc si111plrsf 

or~tl 111osr c.flc~crii1e iiuy of cl~rryiri,~ 

oirt fhc irttrcriol~s n~trrtirra/c(l iri 1.1 

rurd 1.2, (III(/ cllso of crrnrrirrg /lrtr/ 

«/l~m r~~cvn~rrrcr~(l~~/io~~.~ 

((J:. 2.4) 

tirta O/J.T~J~IUJ~/. Tlrily 111.~0 llr(~/Ii/i~/e 

ho111 rer/irc~.sririg (rid Irtrtlir~,~ hy 

orlrer (-orurrrit~s. /r is Iroii.cav~r rcaiiiplcicJ hp tIi~ iiutioiiiil CCIIII.L'. 

2.1 Rcqlicstiiig lihrnrics shoiiltl kccp 

;i rccorcl of ull r~'iliicsis. ciicli of 

\\.Iiich sliciiiltl hcar :i scrial iiiiiiibcr. 

2.4 All rciisoiiiiblc ci'for(s sliall hc 

iiiecle to ciisiirs tlint iii) Iiinnahle 

cop! is :i\!iiil;ihlc iii ils own coiinlry 

hcfiirc a rccliiesl is. sciit' ahroad. 

.Dircriiiiciits ilitit are iivailehle in a 

ciliiiitry but are tciiiporarily iii iise 

slir)iild iior hc rccliicsictl o11 iiiicr- 

ii;iiioiiiil IO.iiii. 

2.5 Rciliicsts slit~riltl hc sciii Iiy tlic 

hsicst iiic;iiis iivailable. 

C'ottrr~~(~!r/(iry 

I((,clrtc,.\r.s /or Iornrs .~lrorrltl tror~riul!\. 

go rlrrorrgli ~rl~iior~trl c-tl~rrrvl.s, .sirr(*t> 

o~lrc,rii.i.\(* i/ iv ~*t*r:\. tli//ic.r~lr lo iJrisirre 

rliu~ rlirrr is tro othcr looritrhlc 

(Y)/)J i11 III(, i.orrr~/rj, (III(/ /o(rr/.s irra 

ct\.p~ri.sii~;~. Rrclrre.sr.s /or /)ho/oc*ol>it~s 

rrrtr~ hoir~i~i~c,r NI tr/)/)ro/)rictl~ r i lihrrlric*s, 

tro/ ~rcc~c.ssirrily irr /lic coirrllry of 

~~r~l~li~~rr~iot~. 

2.1 Ar /~rrsc>rr/ 11rc'l.e me Iiiw 

rnrrhori:rd /c,rllrs: rli~ oltlcr ii'vsiori 

11-it11 /i#irr-o[/ .~c~c/iorr.v, ( I I I ~ ilria /lrrt~p(n.1 

for111 i11 /ro~litcc~tl NI 1975. 

I:orr~rs slrortld ii*lic~ei~c~r possihlr 

/)P colli/)lrrc~ri ;r1 ty/>cscri/)/. 

2.2 lt111i11l~ rP(~ir(~sls crfi~se 

rleluys, (/rit1 r)rtr\. hava /o he ri~/rrrrr~~(l 

/or lrirllre~r c11 P(-X'NIR. 

Wli~rc a rec/cicJs/ is i~i~ttlcq~rcrle 

h(~t.trir.se /lic rc~clirc~.s/irrg lihriq) Irtrs 

ir~ni/fic.icrrt hihlio,yr(rphiiurl rcyoirrc.ils 

ro (.ltc~c~k i/, i/ .slrorrl(l hc

Ii;is hccii rcqiicstcd. hiit iidcqiiate 

cfflrrt shiiiild hc ii\oclc io siiiisCy 

iiil~r~i:~fii)iiill rr'(liI0Sts. 

3.2 Itciiis slinll be sciit clircct lo ilic 

rcqiicstiii~ lihrary exccpi tvlicrc. for 

ritliiiiiiisirati\~c rerisoiis. it is spccifically 

rccliiircd ihat the! hlioiild bc 

~~111 10 the ~i:~iii)iiiil centre. 

3.3 All dociiiiic~its Iuiit slioiild he 

clearly ni:irkcd wiili the iiaiiic of 111~ 

ow~iing Ii brary. 

3.4 Packn:cs coiitaiiiiiig itciiis sciit 

in response tcr reqiiests sliall hc 

clcarly ni:irked: 'INTI!RNATIO- 

NAL LOANS RET\YEEN LIB- 

RAR IES (Internatioiial Agrccrnriit 

«f 1978) '. 

3.5 No library receiviiie a recliiest 

should noriiially. rctaiii it for Iongcr 

than onc WCC~ ((WO \vecks in thc 

casc of difficiilt reqiiests) bcfore 

supplyiiiz tlie itein or returniiig the 

request to the national centre or the 

rcqucstin~ Ii brary. 

3.6 When a rcquest cniiiiot bc satisfied, 

the rcqiirstirig library slioiild 

bc notifictl at oiice. 

3.7 When tlic satislaction of a reqliest 

is likcly to be serioucly dc- 

Iaycd, tlic r~qiicstiiig library sliaiild 

bc iioiificd at oiice. . 

Co11111tt*11/(try 

3.1 T//iil:itcil. 

7. I

Iil~rii~y iiiitil il rcltiriis, llie rctliicstiiig 

1iIlr;iry ~~liill 110Siliii~~~ IX KS- 

~ioiisihlc fiir :iiiy Iiiss or tl:iiii:ige 

iiiciirrcd. riiitl p;iy tlic siipplyiiig 

libr;iry ilic fiill cstiiiraicd cosi of 

siicli loss or di~~iiiig~. iiicliidiiig 

\vlic.re reqiicststl aiiy adiiiiiiistralive 

cosis iiivlilvcd. 

Corrrrrrcrrl~rry 

II is i11 rlrc~ irr~(wsrs of ull c.orrc-c.r.lrr(l 

ro c4rr,yr/r(8 I/I(II (111 il(~111.~ (rrcl (I(/~YIII- 

.trrrb ptrc.k(rgc#tl. C'ltrinis /rorri silp- 

1)lyirrg lihrtrriec for 10s.~ or ~(l(r~irtr,qc 

c-cr~rnor be scriously c~ri~errtriiietl if 

l)crc~k(r,:,i~r~ hy rht~~~ hrrs haen irrtrtl of tv~nilric~s, 11111y cr,qrccl 

lo \IYI~VP - 

sliull IX! sciil ciicli )'ciii to iIi~ 

iial ceiitrc or iintioiiol :isscici:itioii 

for i'orwcirding 111 tlic. 1I:l-tl Oi'ficc 

for Iiiicrnatioiial 1-ciidirig. 

C~IIIIII~JII/(I~~ 

The srtrri,sric:s lo hc ~~oll(~c~rct1 sIiorrlJ 

ilr~~lr~~l~~: 

I; Tlic lorul iii!rirht*r of rcclirrsrs scrrl 

uhrolrJ tr~d rhe ~o!trl scr/i~.fir>tI 

(r) 11 y locrli, h) /)y plro/o~*opy. 

2. Tlre ror(;/ rilirirhcr o/ rc~(liri.ils rcJceiv~tl 

fronr trhro(n1 uir(l /lie loitrl 

scrtisficd t/) hy lotrn, h) />y pl~oloco/>y. 

The crl)o\~e 'srtt/isri(:~ slrocrl(l prefc~r.rtrhly 

be keapt iri nnrk orrlr />y 

coirrrrry. 

IVII~TLJ it is 1101 po.~sihIc~ /o CO//(JCI 

jigrrre~ for strrisftrt.rion r(11c.s oiecr o11 

r~>clirr*.sls, lhr>y rircry hc ~~slirrroleti 

Iroirr strrrrl)lt~ sirrl*cays. 

A /rrll(~r .~l(rl

I a 2 Av forskningsbibliot,eksr%det utarbetade regler 

Allmänt se Wi-n 1974 s 20-21, 62-63. Sveriges allmänna biblioteksforenina 

p;l$bUcerar 1980 Riktliner f ör f järrlan nied 'handledning 

as& k&1~*.~ Bledan Aterges baksidan av den lilneansökan, 

som-ii, y~lPlrie t&g&a?r':%qv@kta hos &ibliotekstjänst. Just dennaL& 

f 6r&1*@ hf~@~~st$ 

~ns$j;blerglte t k-:ft2$~).i;~~ilket framgår 

av regionindeflbingen. re en i5z ändrad sedan 1978 p& sätt som fram- 

&r ar Wanitt 9.) Dqenare utgåvorna saknar dock tryckt baksida. 

. nag~t' 

, 

.. . . . 

Kompletterande uppgifter 

I 

- . , , . ., . . . 

, . -. 

O'. . . .. 

;M,?&$.:;". ' 

. . 

.,. ..p,.-, ..,,... .. .'\. .; . .-L" . I . ._ .,... c , . . . 

. .. ... . .,..,,...., - 

, ,, ,: . , L x< :: 

'.!:..,;; -.'.,. L ; 

:':

11.1.3 Av akolöveret~elsen utarbetade regler 

IMndpen för den interurkam l&!everksanheten bör vara att 

effektwn. m.ie lheansökan. Vid behov ska lbeansölrsn 

vidarebfordrnä irh Gndre till större bibliotek utan skldld 

begärsn fr& det lbsörande bibliotekets sida. 

~gaemimtet eka -18. av uxskiljnin$ och Omdöme. Intenubanl& 

vara ett kmplwent till inköp, ej en enä.ttitiw för $nköp. 

I första hand Wr alltil in kö^ överväms. 

Vid iAn~1)ökan (viduebefordmu av lheansökan) bör i urindn 

inmat led tiverhoks i lhekeäjan, vilken normait hr föijsnde 

a. lokalt bibliotek 

b. länsbibliotek 

c. ' ABC-bibliotek IMIC vira mdra folkbibliotsl md apaoisl- 

.LmllnEa 

3. Nlrutaättninaar för lhn fr& lbnecwntral 

?dn 16nscentral LM i m cip 1hs mtast litteratur, san är 

86 kvalificerad aller swcinll att tidigsr. led i lhekadjrn 

inte im anlednim att inköm :en. (herrve1 CA litterattu som 

inte kan 1BPse fr& 18neceniral: Gpulää facklitteratur, böcker 

av UnderldlhingskaraLtär, kvrslitteratur t o m l-betygsstadiet.) 

bmn Wmändelee till lhacentral sker, .bör vederbörande biblio- 

tok h8 förvissst sig oo att materialet inte Len erti8llas f& mt 

folkbibliotek. RIMd bör, uttivu m-pluien, beaktas dela 

spscia1sdingc.r vid vissa andra folkbibliotek, dels bibliogra- 

fiska hjälpmedel av typen Utlandska nyförvärv. dels Biblioteks- 

tjänsts utländska rarvice. Litteratur, som & u tlm vid tidigare 

led i lhekedhn. lwr ondsst i smrliuen anaeläma fall lbs 

h t material on det interinbens 15nesanarbetet 

- 

Stlm anvisni för lanabibliotek, luidebibliotek Och lhccentraler. 

xF.1966 (stencil BK 1 232) 

Desan b& Stenciler liksom do har Eöreliggcndo RYn 

riktlinjerna för l& Irán 16necontralem kan rekvi- 

rem fr& 56:s biblioteksaektion. 

Fonbinuabiblioteksradet8 instruktion flr ftirsökaverksambet i 

fr?,@ om utfemning av telemmökm kon mkvirerM fnki 

Sekretariatet, Kungl Biblioteket. 

Uppgifter om Illiecentralenur 

u: länon F, G, H, K, L, P, N, O, P, R 

Adresar ihecentrnlen, J-ö stadsbibliotek, 2il 42 

Telafon: 040/778 10 

Telex: J2577 SBSW 

4. :tetoder för 18nesnsökan 

Stoclrholm: länon B, C, D, E, 1, SS T, U, w 

Ansökan m 16n frAn 1Anecentnil göm skriftlie p3 faotattilld 

. blankstt eller i brbdakande fall mr telex. SkriftliR anaökan 

Adress: Stockholms stndabibliotek, lbecentden, 

Box 6502, 115 83 STOCKHOM 

Yrsbrskiit att-rekanmendera i d;fe.li, d~. uppgifte& i an- Telefon: 08/23 66 00 

sökan W ofullstYndip smt d& det tir sa?'molikt, att ansökan 

kminar att vidarebefordran till, forskniwbibliotek. Telefon- Telex: 1478 STOWE 

i 

bestäilain# (-förf&m) Mr görss endast i imdantsgsfdl. -- 

5. Utformninr av lheansökui., 

%e&: 18nen X, Y, Z, AC, BD 

a. Den bör inneh8lla uppaft cu författare (eftemm och f8rnamn) 

eller anrat ordnkrgsord, titel, del- eller zlr~gsbeteckning, 

upple ut(Sivningaort, tryok- eller ut@vninss&r samt i 

fdrekommdo :al1 serietillMrl&OC. 

b. up dm iner tidskriftsartikel eller del av sanlingsvezk, 

angal &vsn artikelförfattoni, titel, volym, sida e d. 

c (h den avaer hclt tidskriftshäfte eller hel tidskriftsárgang 

&r ~aoeisang, anps det- särakilt. (* rilrsligr "hela häftet", 

'bin 81&@na'.) 

d. ai upp@ftonur I(+ osäkra, bör det lhöksnue biblioteket 

MB. dm k U , mrifrh lhtsgaren hämtat dm. Likud bör 

vilka bibliografish hjäipodel som anlitats vid sökningen 

(aven elsmentära verk av typen Svensk bokkatelog bör anges). Dm 

söimingai 03 @tt remlbt notcrns detta. ( ~ m p l fonnulering: 

"Ej Sv bddcst. Käilat . .". 

- 

) 

e. Bibliotek, rom mottsgit aaiiiken med brietfälliss eller ofullstandigo 

bibliografiska data, bör vid vidarebepdran om möjligt 

korrigua eller komplettera densamna. 1. 

f. Av lh~nsöitsn bör fraiagd vilka bibliotek som ställtill 

denamna samt resultatet härav. Aven förfragainear 

per telex eller telefon redovisas. 

g. iheansökan underteche.8 av den bibliotekarie son nnsvnrar' 

för endet. 

6. M1 mr telemsökan 

I f* om UppstiUM~g och ritformning av teleel~nöhon hänviaas 

Ull den mall jömte tillhörande anvisrd-, vilk i ruubtnnd med 

viss &&endo fiirsöksverksfmhet utmbetnts inom forsknings- 

biblioteksrAdot. 

7. 

Koliieriru i stället för utl8ning 

Vid katäilnlng av tidakriftssrtikel e d kan lbecentrelcn valja 

ntt sëida kopior. Vid större antal kopior förbefiller sig 1he- 

centnilen ratten att debiteni-vgift: 

Adress r Umol stadsbibliotek ltineoentralen, 

Box 7121, 901 10 h 

Telefon: 090/12 83 50 

Telex: . -- 54061 SBm.- -...

11,2 Blanket$er för fjärrlan 143 

11.2 1 BeatSllnin sblankekter för L (f .GT .a&i&n .,,g9ktae. svenska 

I 

- 

~ e e n i a y * T 2 

- Lunds Universitetsblbl. 

i li Box 1010. 221 03 Lund 

j g Unsókande blbllotek Till 

C + Nr 

1 @ - u - 1 

, 

Läntagare 

I 

'Sbkt arbete I 

Kalla (om rakt arbeta Inte kan belaggas. markera med ' framfar anlitade kllllor) 

P==@- 

Ass belopp I Ldnetid 

1 

Mnet anskas senast , 

Remittera ej 

Endaet angiven H , upplaga Onskas 

Finns ej 

H 

Utldnlngadatum 

Kopia Endast önskas hemldn Datum Underskrift 

kl ;~~~;~;ilgängiigt 

- Onskas 

Utlbnas ej 

H Kan kopieras 

1-1-z; 

- - den 

?Angivande biblioteks tjansteanteckningar 

U"-"" 

km ~axlgts.o* 

7111 

1 

m11.m". 

setablatt der Deutschen Damobatlschen 

F epublir 

~.2(1965ji 25 Okt. sid. 106 - kiordnuug Bbsr den 63'1Bal:14 

hlhverkehr der äibliotheken der Deutschen a.. 

IM. tom *du i < m ~ w bi- m ~ ua i oirmiw inmr wlioil 

+ IIKP 1956/63i155 U njnpnum 

F n 4 tllbhwI*< 

. - 

I." b.IUII" 

""l"., ...................... 

'P'k Aterfinns prov- 

upplagan till ovan- 

st%ende blankett 

(hälften av =naturligw 

storlek liksom föl- 

jande blanketter) 

1

- INTERNATIONAL LOAN c"&- i -4 

rr

h'imc iad Addm m v h phoiqnpkr ~ 

rh*ild be u% (BLOCK rAPI'ri1 c% 

THE BRITISH LIBRARY 

Appiimiion for Pkotopphy 

REGUUTIONS FOR THE SUPPLY OP ni- 

1. Pyml huld b nudi wlblm m .U* BiiUih Ubiw md rn m hi ihwvmhswctim ot *D Ilrlikk UW. 

W881 Rund1 Slmt. London WlB JDG with nill idmtiflution dnrilr 

4. Chp!! an be wippLud only in rcmrdrace with thc po

-- THE LIBRARY OF CONGRESS ~ I R Y 

J* ~~ 

PHOTODUPLICAilON SERVICE 

l 0- FOR rnommmtUIm m "=-. -I 

M c o ~ w ?XOTOOUPWC*TIOY 

. 

SERVICE 

7 &s dar ' I 

- -. 

-G. , 

/ ' 

' 

. , 

wird beitellt 

~tiodorf r 

L 

nicht vorhariden 

6.2. nicht verfflgbu, 

verfiigbar an: 

. . . 

L ' . . .. 

dia Blektrokopie einew Zeitabhriftenaufsatsee aiu Preiie von DM 2.50. 

je .ngefingma 15 Aufanhmen einichlieOlich Porto. 

Jahr r 

. . . . 

l 

i , 

Dur Be%teller ist fiir din Binhaltung der Beithmngen des ~rheberreclitsgawetaes 

wr.ntw.lioh. Piir Kopirn aua'iuhibarrechtlich gaschiitrten 

Werken ist su beachtenr Kopien nur mm eigenen Qebrauch deirBeatellar~. 

Bei Verwendung im gewerblichen Betrieb ist g e d 9 54 'don ~rhebÖrr%chtsgesetaas 

sine VergUtung direkt an die Inkaseostelle fur urheberrechtliche 

Verrielfiiltiyngsgebiuiren, 6 ~rankfurt/n., Groner Hirschgraben 17-19, , 

zu entrichten. 

' Powtanschrift des Beitellers: 

I:

lankettir 1 

för utian j !?!&&Z 

- .... 

FóneicocaadA- .m"-." 

5 . .', . 

147 

. 

..... 

., . LL... .,................ .................. ...................... .......................... ............................. 

, , . UP PI^?^ I 

'1 I 

, . :. . . , < 

* . . . . . . I. 

"... " .."-.....,. ; ........ i.; .. ..........-............ ....... ".".." ........................................ ...:.. ............................. 

Kvittotyp som . w-. ,. ....*.l..".--vid 

undersöknin- , . . 

gen sändes till . . .... l. 

l%nande biblio- T'="%" 

ring. : 12y419 7~ r -- 

Användes i . 

utlgnings- 

, , 

register. 

Kopior användes 

för statistik, 

kortl%neregister 

och som kravlapp 

' Antal 

? h . 

Senare variant 

11.3 Blanketter och anat material vid automatiserad behandling 

av manuellt insamlat underlag till beställningsstatistik 

Först bestäms vilka uppgifter som ar av intresse för den 

statistik som önskas, (~öresla~et urval: 500 beställningar 

av 60 000.) Därefter bestäms kodschema f ör dessa. Uppgifterna 

för sedda in p& rutad blankett. (Eh rad för varje beställning.) 

Därefter vidtar stansning p& maskin. (varja rad p& 

den rutade blankettenbhlir ett halkort.) Fyra timmars stansning 

kan beräknas per 500 beställningar. Anslutning till 

lämpligt program avgörs (av programmerare); f n finns ett 

liiampligt program vid Lunds universitets datacentral, som utarbetats 

för en statistisk in&titution. Viss programmering 

kan erfordras, Själva körningen beräknas till 40 kronor inklusive 

utsikrif+, programmeringskostnad kanske 200 kronor. 

Som produkt kôn korstabeller, sorterande listor eller annat 

erhallas. Ett dyrare alternativ är cirkeldiagram i färg 

(med Wlp av plhtt er). 

Förslag till kodschema: 

Kolumn - Kod 

1-3 löpnummer 

4 - 5 sprak (för önskat verk) 

6-8 tryckar 

) 

9 typ av =hedtallande BEbTOptek 

10 k@gion, till vilkeft beställande bibliotek hör 

11 -13 klassifikation (av önskat verk) (T ex s~B-s~stern&t) 

14 publikationstyp 

Nedan avbildas blankett med kodade uppgifter och ett h%lkort 

med de kodade uppgifterna instansade. Beställningen avser 

här en spansksprakig monograf i. E :at t 'med t t ~ & ' .tecken:-angivet 

ämne, tryckt 1957 och beställd av ett vetenskapligt allmänbibliotek 

i mellansverige. (SAB-systemet kan översättas till 

siffror. ) 

148 

3333333333333333333333333333- Lunds Ddacentral 333333333333333333 

I I I I I I I I 

I I I I I 

I s 

5 ~ 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 ' 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 UNIVAC 1 108 555555555555555555 

I I I

1 1 a 4 

Rutiner vid behandling av beställningar. En konventionell 

beskrivning för att förklafa flödesplanerna) 150 

Beställningen fördelas med avdelningens post till bibliotekarien. 

Normalt genomsöks därefter katalogerna. (A s 1-2). Om dokumentet 

ags av en institution vid Lunds universitet går beställningen 

vidare till institutionsutl&naren (B). Om dokumentet finns dar 

eller i referensbilioteket och inte utlånas,övervägs kopiering 

(C). (EV. utf ördaav avdelningens personal. ) Om dokumentet en- 

ligt katalogerna finns i magasinek, laggs kopia av beställningen 

i hiss till respektive magasinssektion och beställningens original 

laggs i register hos utlåaaren (A s 1-3). Om dokumentet finns i 

magasinet sätter mgsinspersonalen bestallningskopian p% dokumen- 

tets palts och dokumentet läggs i hissen. Om dokumentet däremot 

saknas i magasinet skrivs detta på baksidan av beställningen, 

som sedan laggs i hissen. Hissen trycks ner, dokumentet eller 

beställningen tas ut av fjarrl%nets personal. Om dokumentet inte 

fanns p% plats vidtar letning i bibliohrafier, på accessionsav- 

delningarna, katalog&ieringsavdelningen och bindningsavdelningen, 

om det inte redan i magasinet kunnat anges var dokumentet befin- 

ner sig. Om dokumentet finns i bibliotek& men är under behandling, 

ÖvervMs om kopiering ar lamplig.(~). Ar dokwnentet utlånat och 

krävbart (det ta kontrolleras) går beställningen till kravstationen, 

(D), Är dokumentet deponerat på institution vid Lunds universitet, 

går beställningen till institutionsutlånings-stationen (B). (A s 

5-54 Beställning som inte kan expedieras,foch som härrör fr%n 

regionens företagsbibliotek eller vetenskapliga bibliotek, ev. , ; 

folkbibliotek, verif ieras/lokaliseras7f v b till amat bibliotek 

(G). Dokumeiht som framtagits ur hissen från magasinet kontrolleras 

mot beställningarna i utl%ningsstationes register. Kopiering 

övervägs. Härav följer rutin C eller Övervägande av lämpligheten 

för utlån och vilka villkor som då ska galla. Adresslapp tas fram 

och kvitton av olika slag ombesörjs. Dokumentetet sands via 

vaktmastareexpeditionen. (A s 6-1 0. ) 

Vid At erlamning (via vaktmas tareexpedi tionens personal) tas kvit- 

ton f ram (om originalkvit to inte hittas begärs magasinsstidkan 

fran magasinet). Dokumentets status och identitet kontrolleras. 

Kvitto och kvittokopia stämplas med "Återlämnat" samt ordnjs. 

Om dokumentet är krävt ska det till kravstationen (~201). OM do- 

kumentet ar institutionsagt ska det till in$itutionsutlånings- 

stationen (B 202). I annat fall sands dokumentet till magasinet. 

Ett stämplat kvitto sands (H) till det $terlamnandetbiblioteket. 

(A s 10-12.) 

observera att enbart de stora nordiska vetenskapliga allmanbiblio- 

teken överhoppade kvitteringsnitinen vid denna tid, vilket d% 

fick uppmärksammas i hanteringen. ) 

($1 Utlan. Ut lan f r%n institu&iiciiner vid universit e tgt 

När en bok kommit in fran huvudrutinen (A), benom att det i kata- 

logen anges att det är en institution~ssom äger boken, eller ge- 

nom att magasinspersonalen obeserverar ett depositionskvitto på ' 

bokens pii&ts,) ar det ofta frågan om ett stencilerat arbete och 

ratt institution måste d& uppsökas; en annan beställning kan avse 

en nyare periodisk skrift. D% konsulteras institutionstjänsts journa- 

ler för att man ska kunna se om volymen anlänt till institutionen.

Institutionens l%neregler studeras. Kopiering övervägs. Kan 

beställningen inte expedieras, belägges eventuellt denna och 

sänds till annat bibliotek (G). I annat fall skrivs låne- 

ansökan ut och sands till institutitbnen..aestallningen laggs 

i register. Dokumentet hamtas av chaufför. Dokumentet kvit- 

teras. Beställningen söks fram. LAnevillkor skrivs ned, Ko- 

piering Övervägs (rutin G i så fall). Dokumentet sänds annars 

till station utlån (A 103). Ett eget register för s över ut- 

lanade dokument, lbom över återlämnade sådana. åt ut in A s 6) 

Dokumentet med beställningen i tas emot och kopieras. Bok- 

märket tas ut och dokumentet sätts på vagn som hamtas av 

magaeinspersonalen för återuppsättning på plats i magasinet, 

ö ör institutionsagda volymer gäller att detta observeras.) 

Beställning och kopior sätts ihop. Adresserat kuvert tas fnam. 

Om kopiorna ska betalas, laggs kvittokopia till station ra- 

kenskapsf öraren på agdelningen f ör f järrlån. (En del kunde* 

har kontof) Statistik förs och kopiorna sands till kijnden, 

Originalkvitto tas fram, kravlapp stämplas "Kräves ...* och 

sänds (R) till lantagaren. Om dokumentet inte kommer in, T. 

förnyas kravet, När dokumentet kommaos in, tas beställningen upp 

och kravlappen stämplas .Aterlämnadn och sänds till lånta- 

garen. En ko@ av beställningen sänds till magasinspersonalen, 

via hissen f ö, som byter ut den på dokumentets plats mot den 

föregaende kvittokopian, som slangs. Dokumentet g%r till ut- 

låningsstationen (A 104). 

När ett bibaiotek Pk11 förlänga ett lån, kontrolleras om detta 

ar möjligt. I så fall ändras kvittona och biblioteket meddelas. 

Är de4 inte möjligt att förlänga lanet kravs dokumentet in. 

Kvit tokopia ( skk kravlapp) avskil j s f fån originalkvitto och 

sands tillsammans med stencilerat meddehmde till l%n&agande 

bibliotek. I Gvrigt ungefär som i närmast föregående rutin. 

Det är denna sutin, som i det föregående kallats "beställningen 

sands till anaat bibliotek", Beställningen beläggs först, om 

det inte redan är gjort, Detta gäller framst inlån samt sådana 

utlån som ggller sm% f öretags bibliotek i regionen. (Polkbi blio- 

tek ska sands sina beställningar till l%necentraler, företags- 

biblioteken i andra ragioner ska =ända sig till sina re&ion- 

bibliotek och de andra biblioteken har tillräckligt mycket 

bibliografier f Ör att s jälva kunna belägga.) Man får nu avgöra 

om beställningen ska sandas vidare och i så fall vart. Adressat 

/adressater anges på beställningen. Utlånings beställningar g%r 

därefter till sändrutinen (H), medan inlånebeställningar går 

till huvudrutin för inlån (I IOI, som är p% s l av rutin I). 

151

Blanketten tas emot och kuvert väljs. Handlingen laggs i 

kuvertet och laggs i ppstlådan för avhämtning av vaktmästeri- 

perm n& 

Katalogerna (och ev. accessionsf~rteckningar eto)h&gnomsö&. 

Beställningen har stämplats "Finnes ej i LUBn. Beställni~ggEt 

har belagt s (G). Te2iEx övervägs. Annars. väl j st lämplig blankett 

och låneansökan skrivs på den. Man stemplar med löpnummer på 

beställningen och ordnar in ansökans kopia samt beställningen 

och för statistik. Om ansökan kommer tillbaka utan att ha 

kunnat bli expedierad, sänds den till nästa bibliotek. Om detta 

inte ar möjligt, tillfrågas låntagaren om denna ar villig:$ att 

st% för kostnaderna för ett utomnordiskt lan (om lantagaren 

inte redan angivit detta). Nar dokumelhmet anländer i någon 

form,tas beställningen fram. Eventuella räkningar obeerveras. 

Understa kopian av låntagaren beställning sänds som meddelande 

till låntagaren med diverse paskrifter (långivande bibliotek, 

antal volymer, status, evenhella lånevillkor, assuransbelopp 

och dylikt). Beställaren hämtar därpå ut dokumentet i den lo- 

kala låneexpeditionen och kvitterar lånet på beställningen, 

som lagts i dokumentet. I övrigt liknar rutinerna rutin A. 

Blanketten för utlan 

Oversta delen Goriginalkvittot) sändes tillsammans med den underc 

sittande rosa kopian (kravlappen) till lanande bibliotek f ör 

undertecknande. Kopian därunder (den s k andralappen) läggs 

i dokurnedet tillsammans med adresslappen för att sedermera f& 

nummer påstämplat (samma nummer som ddt avsända paket fatt: i 

paketjournalen) och därefter sorteras den ner i andralapps- 

register över avsända paket i väntan på att kvitterat origiaal- 

kvitto ska anlända. Den understa kopian användes som underlag 

för statisfik och, i förekommande fall, som kvittokopia i regis- 

ter över kortlån. De blivande kortlånelapparna laggs varje dag 

först i dagshögen innan i statistik föh. När statistik förts, och 

korklånelapparna plockats ur, skrivs S (=slangbar) på >n-lapp, 

som laggg överst i den hopbundna högen. 

När översta delm anländer kvitterad nedsörteras denna tillsam- 

mans med den framplockade andralappen (med paketnumret) i karto- 

teket över lantagande bibliotek, utan att häftas ihop med den 

rosa kopian som sitter intkll. 

Utseendet har anpassats till internationell standard. Den nast 

understa och den understa kopian har bytt plats och den understa 

ar numera gul. Allts% laggs den understa lap$en,*, den s k andra- 

lappen, i dokumentet tillsammans med adresslappen, medan den nast 

understa används för eventuellt kortlån och som statistikunderlag. 

Fördelen ar att det ar logiskt att börja med att lagga in blanketten 

i dokumentet för att dedan lägga en blankettkopia i dagens stati- 

stikhög so, att visa at% dokumentet sants.

BUMMARY IN ENGLISH 

This survey covers routines in interlibrary loan handling 

and request statistics. It was carried out as a case study 

at the Lund Univsrsi ty Li brav (LUB) during the year 1 975. 

153 

The aim of this survey has been to investigate the flow of 

interlibrary loan requests at a time of economic cutbacks and 

and expanding document production. The work of the Interlibrary 

Loan Department is described in flowcharts. The aim being to 

try to find data of importande to the preservation of good 

library routines in the present circumstances, this part of 

the study has Peen allowed to swell more than was originally 

intended. As his part of the study consumed most of the time 

allowed for the investigation, some shortcufs had to be taken, 

Literature on the subject is only referred to. (A comparative 

study is under preparation.) As a result of the systems ana- 

lysis some changes have been suggested, such as automation 

in cercain fields and some minor rationalizations. 

In che part of the investigation dealing with requests,three 

different kinds of material have been studied separately. If 

combined with a survey of local loans, the request statistics 

would appear to be of some significance when it comes to bin- 

ding-priority and she building of new stack-rooms. Some tnoughts 

upon the collections in Scandinavian lending libraries are pre- 

sented, and greater cooperation with public libraries is hoped 

f or, 

The routines .of ,lending and bo'rrowi.ng' are described in a . . 

swry flowchart. Plowcharts showing main- and subyoatines 

3 -.L> -.L 

ans also' given. Loans, photocopies and unfill8d arequests . ': 

are displayed in circular tables. The items are distributed 

by subject, origin and publishing period. Requesting libraries 

are grouped by type and by region.

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV 

Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid 

Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen 

mellan åren 1974 och 1996. 

Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har 

använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. 

De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), 

som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se 

Upphovsrätten tillhör författarna. 

Publiceringsår i BADA: 2012

1980 nr 77.pdf - BADA

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?