Berättelser om kyrkan - Sakasti

sakasti.evl.fi

Berättelser om kyrkan - Sakasti

1

Berättelser om kyrkan

EV.LUTH.π

KYRKAN

I FINLAND


Berättelser om kyrkan

Utgivare: Kyrkans informationscentral 2013

Layout: Tin can Oy, Seija Nikkilä

Tryckning: Unigrafia Ab

Unigrafia är ett Svanenmärkt tryckeri.

Foto:

Aarne Ormio s. 1, 5, 8, 11, 13, 15

Juha Eklund s. 16

Kyrkans Utlandshjälp / Lauri Soini s. 17

Markku Pihlaja s. 2

Miika Sirkiä s. 19

Tom Norrgrann s. 1, 3, 9

Vesa Ranta s. 1, 7

Vilja Tamminen s. 12

EV.LUTH.π

KYRKAN

I FINLAND

2


3

Vi var en handfull i kyrkan.

Sommarsöndag, semestertider.

Vi satt för oss själva, var och en

med sina funderingar. Allvarliga,

inåtvända ansikten. Gudstjänsten

förlöpte som gudstjänster

brukar. Psalmsången var ganska

blek och sävlig, lät trött på något

sätt.

Prosten klev upp i predikstolen.

Precis när han började flaxade en

liten fågel till uppe i kyrkvalvet.

Den hade säkert förirrat sig in

i kyrkan när den sökte riskorn

på kyrktrappan efter sommarbröllopet

dagen innan. Fågeln

satte sig uppe på predikstolen

och började kvittra. Den sjöng

med klar stämma genom hela

predikan där den satt på räcket

bredvid prosten. När predikan

var slut flög fågeln upp och satte

sig på psalmtavlan, såg under

tystnad på oss när vi knäböjde

vid nattvardsbordet.

När vi gick ut från kyrkan log vi

mot varandra som om en börda

hade lyfts av. Det kändes lätt

inombords.

Kari, ärkebiskop, Åbo

3


Högtiderna

påminner oss om

Guds välsignelse

Den kristna kyrkan har ända från början varit närvarande vid

vändpunkterna i människors liv. Vid dopet ber föräldrarna

och faddrarna om Guds välsignelse över barnet, äktenskap

ingås inför församlingen och vid en anhörigs död söker vi

tröst i löftet om evigt liv.

Den gemensamma bönen gör mötet med det heliga till en del

av det viktiga livsögonblicket. Församlingens medarbetare

kan bjudas in till inflyttningsfesten för att välsigna ett nytt

hem och dess invånare. Andakt kan hållas tillsammans med

dem som bjudits in till festen.

Dopet utgör grunden för livet som kristen, förbundet mellan

människan och Gud. I dopet blir människan Guds barn. Den

som döps blir medlem i församlingen och därmed en av dem

som vill bygga en gemenskap som ställer sig på det godas

sida. De döpta församlingsmedlemmarna står för församlingens

små men avgörande handlingar i vardagen.

4

I slutet av 2012 hörde 76,4 procent

av finländarna till evangelisklutherska

kyrkan. Kyrkan döpte tre

av fyra barn och vigde vartannat

par som gifte sig.

4


Gud som haver barnen kär,

se till mig som liten är.

Vart jag mig i världen vänder,

står min lycka i Guds händer.

Lyckan komm, lyckan går,

du förbliver, Fader vår.

Psalm 493

Svensk bön

5

Jag har velat döpa mina barn för

det är kristna föräldrars uppgift.

Barnen har rätt till dopets gåva.

Vi är kloka föräldrar, men vi

behöver ändå Guds hjälp för att

fostra våra barn.

Alla mina barn har också ett

burmesiskt namn. Då kan de som

vuxna veta från vilken kultur och

bakgrund de kommer.

När den yngre av sönerna döptes

firade vi också födelsedagar i

familjen och prästen välsignade

dem som fyllde år. Det är en burmesisk

tradition – livet är ju en

gåva av Gud. Min man skrattade

och konstaterade att han aldrig

tidigare hade firat födelsedag

tillsammans med prästen.

Vi ser det som en stor gåva att

prästen helt gratis kom och deltog

i vår familjefest. Jag betalar

gärna kyrkoskatt!

Zar Zar, Esbo

5


Gudstjänsten

är en paus

i vardagen

Gud är närvarande i varje ögonblick, men människan behöver

uppleva skillnaden mellan vardag och helg. När livet går på

högvarv är det en stor hjälp om man medvetet har vikt en tid

och en plats för att stilla sig och möta det heliga. Gudstjänsten,

församlingens regelbundna samlingsplats, är kärnan i kyrkans

väsen. Bibeltexterna, den gemensamma bönen, musiken

och nattvarden ger kraft för veckan som kommer.

Någon tar sig tid att gå till kyrkan en kvart en vardagskväll,

för en annan är söndagens förmiddagsmässa viktigare. En

tredje fattar tag i kyrkans dörrhandtag en eller två gånger per

år. I kyrkans utbud finns det gott om alternativ, oberoende

av om man tilltalas av tystnad, psalmsång eller dunket från

metallmusik.

Alla som sätter sig i kyrkbänken är med och bygger gemenskapen.

Gudstjänsten ger också möjlighet att tjäna andra. Det

finns många uppgifter där frivilliga är välkomna att vara med.

6

I evangelisk-lutherska kyrkans

gudstjänster deltog i snitt 85 personer

år 2012. Totalt registrerades över

6 200 000 gudstjänstbesök.

Där två eller tre är samlade i mitt namn är

jag mitt ibland dem.

Matteus 18:20

6


7

I Karjasilta församling i Uleåborg kan barnen ta med sina käraste leksaker till familjegudstjänsten.

På testunden efter en Tomasmässa

i fjol blev jag ombedd att

samla in kollekten vid mässan

följande vecka. Det var där det

började. Nu deltar jag på många

olika sätt. Jag har byggt bönealtare,

hälsat besökare välkomna,

tvättat nattvardsbägare, sjungit

i kör, lett förbön...

Varje gång är det 30-40 olika

personer i varierande ålder

som genomför Tomasmässan.

En del av dem kommer ihåg

mig från den tiden då jag kom

till kyrkan tillsammans med

mina föräldrar. Nu har jag själv

blivit en del av gemenskapen,

hittat min roll och lärt känna

människor bättre.

Snart flyttar jag kanske till

Helsingfors för att studera. Där

kommer jag säkert också att

söka en församling där jag kan

bidra till den gemensamma

gudstjänsten. Det finns nog

ingen återvändo till tiden som

gudstjänstbesökare som bara

kommer och sätter sig passivt i

bänken.

Andreas, Tammerfors

7


Kyrkan bär upp

kulturen

Musiken hör till Guds skapelseverk. Kyrkans musikverksamhet

förmedlar evangeliet och hjälper församlingsmedlemmarna att

tacka och be. I körer och andra grupper kan man utveckla sina

musikaliska talanger och sitt kunnande.

Musiken förenar människor i olika åldrar och från olika kulturer.

Musiken kan hjälpa oss att delta, skapa och tolka. På samma sätt

som en ikon är musiken en dörr till det eviga, ett fönster mot

himmelen.

Kyrkornas konstnärliga inredning, föremål och bildkonst utgör

en viktig del av det finländska kulturarvet. Församlingarna bevarar

och för vidare detta arv till kommande generationer.

I Finland finns cirka 800 kyrkor och 580 av dem är skyddade.

Kyrkan är ofta den värdefullaste och mest älskade byggnaden på

en ort. I kyrkan kan man stilla sig och be eller njuta av tystnaden

och byggnadens skönhet.

Nya kyrkor byggs sällan numera. Ny kyrklig byggnadskultur

ser vi i Kampens kapell som blev klart våren 2012. Det är en

andaktsplats på Narinken i Helsingfors som är byggd av finskt

trä. Kapellet är ekumeniskt och besökarna kan om de vill träffa

medarbetare från församlingen eller stadens socialväsende.

8

I församlingarna fanns 1 287 musikgrupper

med samamnlagt 16 277

medlemmar år 2012.

De äldsta bevarade kyrkorna finns på

Åland. De är murade av gråsten på

1200- och 1300-talen. På 2000-talet

har det byggts ett tiotal nya kyrkor.

Kampens kapell ligger i centrum av

Helsingfors.

8


9

Ljud högt, du psalm att lova

vår Skapare och Gud.

Se, allting är hans gåva,

allt styr han med sitt bud.

Psalm 451

Aukusti Waldemar Koskimies

Alfons Takolander (bearb.)

Under hjälpledarutbildningen fick

jag höra om en kör som heter Vox

Eden. Min kompis tyckte att det

lät kul och undrade om vi skulle

prova. Det kändes jätteroligt, för

jag tycker om att sjunga. Det blev

sedan min grej.

Jag tyckte om att alla var så öppna

när vi började. Vi kan ta saker på

allvar också, men det är avslappnad

stämning och lätt för alla att

komma med.

Henna, Esbo

9


10

Unga växer in

i församlingen

Arbetet bland barn och unga är en synlig del av alla församlingars

vardag. Kyrkans ungdomsarbete utgår från att alla barn

och unga har rätt att uppleva glädjen i att lyckas och få stöd

för att växa till i de gåvor de skapats med.

Det finns inte en enda väg in i vuxenlivet. Det finns inte alltid

färdiga svar eller färdiga frågor. Viktigast är att få möjlighet att

mötas och samtala med ömsesidig respekt. Med en proffessionell

ungdomsarbetare kan man tala också om svåra saker.

Församlingarnas och de kristna organisationernas verksamhet

välkomnar alla unga precis som de är. Det finns inga inträdesförhör

eller gallringar, ingen röstas ut. En trygg gemenskap är

den bästa medicinen mot ensamhet och en känsla av utanförskap.

Kyrkan samarbetar med skolor, kommuner och familjer.

Förutom traditionella läger och ungdomskvällar finns kyrkan

med på festivaler och Facebook, man spelar teater, reparerar

bilar, bygger en rättvisare värld...

I kyrkans gruppverksamhet deltog

över 140 000 barn och unga år 2012.

Församlingarna ordnade nästan 6 000

läger för barn och unga och tiotusentals

andra program. 85,6 procent av

finländarna deltar i konfirmandundervisningen.

10


11

Säg inte att du är för ung

utan gå dit jag sänder dig

och säg det jag befaller dig!

Låt dem inte skrämma dig,

ty jag är med dig

och jag skall rädda dig,

säger Herren.

Jeremia 1:7-8

Många har helt fel uppfattning

om församlingens verksamhet.

De tror att man bara sitter i

ring runt ett ljus och ber. Om

de skulle veta att man fast kan

göra sketcher om en abikryssning

skulle de komma på andra

tankar. Vi funderar mera på livet

i allmänhet än på Jesus.

Här kan man fritt vara sig själv

och behöver inte alltid fundera

om håret är snyggt och ser jag

nu bra ut. Och när vi håller på

med drama försvinner tidsuppfattningen.

Vi har en övning

där man gör en bro mellan två

personer och det skulle man

kunna hålla på med hur länge

som helst.

Med kompisarna i församlingen

är det aldrig så att man ser ner

på varandra. Vi är alla i samma

båt och vi öser vatten med samma

skopa!

Maria, Mila, Niklas och Sere,

Hyvinge

11


12

Diakonin hjälper

på många sätt

Hörnstenarna i kyrkans diakoni är nåden och kärleken till

nästan. Den som behöver hjälp kan i förtroende vända sig

till församlingens diakoniarbetare eller delta i en stödgrupp.

Församlingarna ger också konkret hjälp, bland annat i form av

matkassar.

Målet för församlingarnas diakoni är att hjälpa människor,

stärka deras resurser och öka gemenskapen. Arbetet görs i

samverkan med kommuner och organisationer.

Kyrkan deltar i samhällsdebatten och lyfter fram de smärtpunkter

som blivit tydliga inom diakonin, till exempel de

ökande inkomst- och hälsoklyftorna. År 2012 arbetade kyrkan

för att minska utslagning bland annat genom nätverket Vem

lyssnar på en fattig och kampanjen Det gäller livet.

Diakoniarbetet behöver frivilliga krafter. Som frivillig kan

man till exempel bli vän med någon som är ensam, leda en

smågrupp, delta i loppmarknader eller köpa en julklapp till ett

barn i en fattig familj. Många drar sitt strå till stacken genom

att samla in eller ge pengar till insamlingen Gemensamt ansvar.

Det finns frivilliguppdrag som förutsätter långtidsengagemang

och det finns möjlighet att göra punktinsatser.

Diakoniarbetarna hade drygt 634 000

klientkontakter 2012. Över 30 000

frivilliga deltog i diakoniarbetet.

Församlingarna gav 7,4 miljoner euro i

ekonomisk hjälp och delade ut mer än

100 000 matkassar.

Församlingen kan lindra ensamheten.

12


13

Jag var hungrig och ni gav mig att äta,

jag var törstig och ni gav mig att dricka,

jag var hemlös och ni tog hand om mig,

Matteus 25:35-36

Mitt liv ställdes på ända för

två år sedan när min dotter

Milla fick diagnosen njurcancer.

Det blev inledningen

till ett år med många tuffa

behadlingar.

Först var jag närståendevårdare

åt Milla, men sedan blev jag

sjukskriven. Jag vet inte hur

jag som ensamförsörjare med

tre barn hade klarat mig utan

mina närmaste och församlingen.

Diakonissan gav mig

matkuponger, lyssnade och

förstod.

Till julen fick Milla en julklapp

via församlingarnas

julinsamling. Det finns godhet

i världen, människor som vill

hjälpa. När Milla sover och jag

smeker hennes hår som nu

vuxit ut igen är jag lycklig över

att det finns hopp.”

Janina, Vanda

13


Kyrkans familjerådgivning erbjuder stöd och hjälp vid parrelations-

och familjeproblem och vid kriser i livet. Familjerådgivningen

är en av de mest uppskattade verksamheterna som

kyrkan skapade under efterkrigstiden. I dag är efterfrågan på

kyrkans familjerådgivningstjänster större än utbudet.

På mottagningen kan klienterna i förtroende samtala om just

det som de kämpar med. Man behöver inte vara medlem i

kyrkan för att söka hjälp och det kostar ingenting. Barnens

bästa hör till det som prioriteras i rådgivningsarbetet.

Förutom parterapi ger familjerådgivningscentralerna även

gruppterapi och samarbetar med andra instanser som arbetar

för familjer. Vid sidan av de traditionella verksamhetsformerna

utvecklas ständigt nya arbetssätt. Kyrkans familjerådgivare

tar sig till exempel an läsarnas problem i City.fi-tjänstens

relationsspalt Suhdekliniikka.

14

Familjerådgivningen

stöder

parförhållanden

År 2012 fanns det 52 familjerådgivningscentraler.

De hade totalt

16 500 klienter, varav 42 procent

var män.

14


15

Men nu består tro, hopp och kärlek,

dessa tre, och störst av dem är

kärleken.

1 Kor. 13:13

Vi visste att kyrkan erbjuder

familjerådgivning och vi hittade

kontaktinformationen på nätet.

I det skedet var vi på väg att skiljas.

Efter en vecka fick vi besked

om att vi får tala med en familjerådgivare.

Vi kanske fick tid så

snabbt för att vi har en tonåring i

familjen.

Samtalen har gett oss nya perspektiv.

Vi har fått flera års extra

tid att tänka över och se på saker

och ting från olika hål. Nu vet vi

åtminstone att vi har arbetat på

vår parrelation. Vi vet att man

inte ska ge upp på en gång.

Vi har fått hjälp och vi fortsätter

gå hos familjerådgivaren. Rådgivningen

är professionell och vi tar

upp frågor ur många olika perspektiv.

Det hjälper mycket att få

råd av en utomstående person

som man har förtroende för.

Tomi och Eeva, Vanda

15


16

Kyrkan är en

internationell kyrka

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har verksamhet i

alla världsdelar. Man kan bekanta sig med det ekumeniska

arbetet i finländska församlingar på semesterorten eller delta

i missionsarbetet i sin egen hemförsamling. I församlingens

verksamhet deltar människor från olika håll i världen.

För många finländare som bor utomlands är församlingen en

viktig kontakt till andra landsmän. Medarbetare och frivilliga

i dessa kyrkor och i sjömanskyrkorna hjälper människor att

lösa problemsituationer och hitta en plats i kyrkan i sitt nya

hemland.

Genom vänförsamlingsverksamheten kan man lära känna

kulturen, församlingslivet och församlingsmedlemmarna i ett

annat land. En stor del av de finska församlingarna har vänförsamlingar

i Ingermanland och Estland, men också i Sverige,

Ungern, USA och Tyskland.

Kyrkans grundläggande uppgift är att berätta om Guds kärlek

och Frälsaren och att tjäna människor över hela världen. Kyrkans

missionsuppdrag utförs av sju missionsorganisationer.

Kyrkans Utlandshjälp är kyrkans expertorganisation inom

internationell diakoni.

Det finns 1,4 miljoner finländare

som bor utomlands. Kyrkans

arbete bland finländare utomlands

utförs av 140 medarbetare

i 40 länder.

Kyrkan är finländarnas mötesplats utomlands.

16


Må alla folk i fjärran liksom nära

i tro på Kirstus sjunga till Guds ära,

en hjärtats lovsång, fylld av jubelton,

som evigt ljuder vid hans himmelstron, himmelstron.

Psalm 285

Laurentinus Paulinus Gothus

17

Kyrkans Kyrkans Utlandshjälp stöder stöder fattiga fattiga i Nepal. i Nepal.

Mission och internationell

diakoni är något naturligt och

vardagligt för mig. Som barn

skrev jag brev till mina kusiner

som bodde i Nepal med sina

föräldrar som var missionärer

där. Eftersom som jag själv

också varit där som praktikant

vet jag att missionärer är helt

vanliga kristna med vardagliga

problem och glädjeämnen.

Jag har valt att engagera mig i

kyrkans mission eftersom jag

tycker att det är viktigt. Det

är vårt ansvar som kristna att

jobba för fred och rättvisa över

hela världen och att hjälpa

människor som lider nöd.

Det finns så ofattbart mycket

lidande i världen och ibland

blir man avtrubbad. Men om

vi kan hjälpa någon, på samma

sätt som vi skulle hjälpa en vän

eller släkting här i Finland, är

det en stor sak.

Mikaela, Helsingfors

17


18

Tillhörigheten

viktig för samerna

Samerna är Finlands ursprungsfolk. På samernas hembygdsområde

i Lappland hålls vigslar, begravningar och andra

kyrkliga förrättningar på samiska. Varje år ordnas ett konfirmandläger

på samiska i Utsjoki.

Största delen av samerna bor utanför det samiska hembygdsområdet.

Kyrkans arbete bland samerna har som mål att ge

tillgång till tjänster på samiska i hela landet. För närvarande

råder det brist på medarbetare som kan samiska.

Kyrkan har också översatt litteratur till samiska. Katekesen

och De vackraste julsångerna på nordsamiska är de nyaste

översättningarna och de gavs ut 2012.

Det finns cirka 9 000 samer i Finland.

Nord- och enaresamerna hör oftast till

evangelisk-lutherska kyrkan medan

skoltsamerna vanligtvis är medlemmar

i ortodoxa kyrkan.

I mitt barndomshem i Nellim

ordnades diakonisamlingar.

Kaffebordet dukades fint och

alla stickade sockor att ta med.

En präst som kunde enaresamiska

kom på besök. Vi sjöng

psalmer och prästen höll en

andakt. Alla var glada. Jag bär

med mig goda minnen från de

här samlingarna.

Nu håller jag kurser på enaresamiska

och där har vi bland

annat övat psalmer. Många

kan dem inte på enaresamiska.

Gemenskapen är en viktig

faktor i de gudstjänster som

hålls på enaresamiska, eftersom

vi som talar språket bor

väldigt utspritt. Jag saknar en

mötesplats.

Teija, Enare

18


19

Som en flod genom tiden

går din kraft genom världen.

Du ger sommar och höst,

du ger vinter och vår.

Du har makt att förvandla

vårt liv mycket mer,

mycket mer

än vi nånsin förstår.

Catharina Östman

19


Joutsenmerkki

(kirjapaino lisää tähän)

Din

berättelse?

Dela din berättelse

om kyrkan

på adressen

facebook.com/kirkkosuomessa

EV.LUTH.π

KYRKAN

I FINLAND

20

More magazines by this user
Similar magazines