Vi siktar på att göra en rockopera i miniatyr« - Käyttäjien kotisivut ...

users.utu.fi

Vi siktar på att göra en rockopera i miniatyr« - Käyttäjien kotisivut ...

7regler

kring

rättvis

examination

ORÄTTVISENUMRET:

FUSK PÅ HÖGSKOLAN

SYSTEMFEL I SAMHÄLLET

AVGIFTER FÖR STUDENTER

Intervju med High Chaparall-Fredrik:

»Vi siktar att göra en

rockopera i miniatyr«

#2 – 2006


En värld full av möjligheter

En värld full av möjligheter. Det erbjuder vi dig som strävar efter

personlig utveckling och möjlighet till internationell karriär. Utsikten

sträcker sig nämligen betydligt längre än kontorsfönstret – vi ägs av

japanska Toyota och är verksamma i 80 länder jorden runt.

Om du är bra att skapa kontakter, utveckla relationer och känner

BT Industries

595 81 Mjölby

Telefon 0142-860 00

www.bt-industries.com

att du kan bidra till vår fortsatta utveckling som världens ledande

leverantör av lagertruckar – hör av dig. Arbetet sker i en spännande

och innovativ miljö, oavsett om du vill förstärka oss inom teknik eller

om du har specialkunskaper inom andra områden.

Hos oss är du aldrig bara en i mängden.

601 88 Norrköping • Tel 011-23 50 00 • www.holmenpaper.com

Utblick

Tänk dig en dag utan papper


Framtid för unga akademiker

På www.scania.se visar vi Scanias offensiva, expansiva och globala värld

med dess möjligheter för unga akademiker.

Du kommer bl a att upptäcka att vår affär är långt mycket större än att

utveckla och producera tunga fordon. Scania är ett högteknologiskt, ut-

vecklingsintensivt och marknadsorienterat företag, som med avancerad ny

teknik ständigt skapar mer kunskapsbaserade fordon, intelligenta service-

produkter och finansieringslösningar.

Scanias framgång är till stor del resultatet av ständig utveckling av våra

medarbetare, produkter, metoder och marknader. Vi ger dig utmaningar

och möjligheter till personlig utveckling.


FoTo: Tomás mckenna

Rättvist? Nej, det tycker inte jag.

TexT & FoTo: Åsa Jernberg, kÅrordFörande

I Sverige finns 3 0 000 studenter som läser lärosäten runt

om i hela landet. Det är en grupp av betydande storlek, ett

betydande antal människor som står utanför de trygghetssystem

som större delen av Sveriges befolkning har

tillgång till. Rättvist? Nej, det tycker inte jag.

Som student kan man inte vara deltidssjukskriven till

skillnad från den som är anställd. En student har dessutom en

karenstid 30 dagar, medan den som är anställd har en enda

karensdag. En enda. Som student har man oftast inte heller någon

möjlighet att bygga upp en buffert för oförutsedda kostnader

såsom sjukdom, ett par tappade glasögon eller en tand som

behöver opereras. Rättvist? Nej, det tycker inte jag.

Som student ska man klara sig mindre än 8 300 kr per

månad, vilket enligt socialminister Berit Andnors uttalande i

Expressen 1 april utgör gränsen för ekonomisk utsatthet. Trots

det lägger regeringen en vårbudget där studiemedlet höjs med

enbart 270 kr per månad varav två tredjedelar är lån. Rättvist?

Nej, det tycker inte jag.

Som student är bostadsbidrag i många fall en förutsättning

för att man alls ska ha råd med en bostad. En student som arbetat

under våren och börjar studera hösten kan dock få svårt

att få bostadsbidrag eftersom bidraget beräknas utifrån inkomst

per kalenderår. Feta återbetalningskrav i brevlådan är inte heller

ovanligt. Rättvist? Nej, det tycker inte jag.

Alla Sveriges invånare ska ha råd med en bostad, råd att bli

sjuka eller råd att köpa ett par nya glasögon om de gamla tappas

i sjön. Det gäller även studenter. Rättvist? Ja, det tycker jag.

innehåll

6. NOTISER

16. EN REFORM FULL AV FRÅGETECKEN

20. SEKTIONSSIDOR

35. UTRYMME FÖR VÄRLDEN OCH VARANDRA

36. FRAMTIDENS FLYGANDE FARKOSTER

38. VAD HAR KÅREN GJORT UNDER ÅRET?

40. PARTIGUIDEN

42. TEMA: ORÄTTVISOR

52. MED SIKTAT INSTÄLLT PÅ KALAS

54. STUDIERNA ÄR BÄST PÅ SOMMAREN

56. KÄNNER DU TILL DINA RÄTTIGHETER

Tack för ett bra år, hälsar redaktionen!

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jenny Cahier, Lithanian, Linköpings teknologers studentkår, Tekniska högskolan, 81 83 Linköping,

Skribenter: Marie Albrektsson, Jenny Cahier, Emma Danielsson, Mona Firoozpour, Freddy Engström, Dan Frohm, Marcus Frödin, Åke Hjelm, Åsa Jernberg,

Vaddina Kameswar Rao, David Karlsson, Tony Moberg, Maria Norén, Sofia Wahlström Foto: Mona Firoozpour, Dan Frohm, Åsa Jernberg, Tomás

McKenna, Nils Nyman, Carl-Johan Paulin, Björn Röjder, Jon Sjöberg Illustrationer: Jenny Cahier, Vanja Hultberg, David Karlsson, Olof Rehnström Layout:

Jenny Cahier, David Karlsson Omslag: foto Andreas Dunsäter, redigering Peter Karlsson Upplaga: 8 00 ex

Papper inlaga: Maxi offset, Papper omslag: Silverblade offset Tryck: Linköpings Tryckeri ab, 264.2006

Lithanian är en medlemsskrift för Linköpings teknologers studentkår, LinTek. Tidningen utkommer sex gånger per år och skickas hem till medlemmarna.

Endast då särskilt anges är uttalanden att betrakta som LinTeks ståndpunkt. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkommet material. För insänt

och ej beställt material ansvaras ej.


FoTo: Jon sJöberg

Linköpingslag i

Teknik-SM

Den 19 mars hölls semifinalen

i Teknik-SM i Colloseum. Bland

radiostyrda båtar och rimlighetsbedömningar

trängdes åtta lag

för att tävla om en finalplats i

Stockholm.

Ett av tävlingsmomenten under Teknik-SM:s semifinal

var att bygga om en radiostyrd bil till en radiostyrd båt.

Ett lag från Lund, »Klämmiga killar«, tog

hem första plats medan Linköpingslaget »Vi

vägrar vara arbetslösa« kom en hedervärd

silverplacering. Laget, som bestod av

Björn och Andreas från Teknisk fysik samt

Erik från Maskinprogrammet, ställde upp

en kort intervju.

Vad gick tävlingsmomenten ut under

dagen?

Tävlingen var uppdelad i några olika

moment. Det viktigaste momentet var att

bygga om en radiostyrd bil till en radiostyrd

båt som skulle klara att köra en slalombana.

Andra moment var rimlighetsbedömning,

mätning, kryptering med mera. Ett exempel:

Krypteringen gick ut att hitta alla

primtalsfaktorer i ett stort tal.

Alla moment hade det gemensamt att de

testar vad en ingenjör »bör kunna« enligt

tävlingsledningen.

Vilket tävlingsmoment var roligast?

Helt klart båtbygget. Speciellt som det gick

bra för oss i det momentet. Båtkonstruktionen

var som en midjestyrd frontlastare, två

pråmar som vreds i förhållande till varandra

med motorn fäst den främre pråmen.

Det var en konstruktion som fick många

blickar.

Kommer ni att ställa upp nästa år?

Vi ska krossa!

6

Många droppar små räddar liv

Vad är det som sticker dig i armvecket, ackompanjerat av

ett »bzz«-ljud, och suger ut 4,5 deciliter blod? Svaret

denna fråga är inte »gigantiska, afrikanska träskmygg« utan

snarare blodbussens brummande maskineri.

Redan år 1976 togs den första blodbussen,

en ombyggd stadsbuss, i bruk. 2 år

senare invigdes dagens buss, som är byggd

helt och hållet efter ändamålet. Denna fredag

lunch, då Lithanians modiga reporter

vågade sig in i plåtvarelsen för att lämna ett

välbehövligt bidrag, är bussen till brädden

fylld av besökare. Alla britsarna är upptagna

av studenter med plastslangar i armarna

och bussens främre del är full av ivrigt väntande

donatorer. Det verkar gå bra för Östergötlands

blodgivning. Lithanian tar plats i

ett av bussens säten och passar samtidigt

att be om en intervju.

hej Pia Alm, Blodgivningssamordnare vid

Blodtappen i Östergötland! hur många

liU-studenter delar med sig av sitt blod?

Vid Linköpings campusområde har vi ungefär

1000 registrerade blodgivare och det

senaste året utfördes 4 blodtappningar i

blodbussen. I Norrköping har vi hälften

många blodgivare och snittade 236 blodtappningar

200 .

hur ofta kan man uppsöka blodbussen?

Män får gå fyra gånger per år och kvinnor

endast tre.

Varför ska man lämna blod?

Det handlar givetvis om att hjälpa en medmänniska

och göra något moraliskt riktigt.

Periodvis drabbas Sverige av blodbrist,

något som skulle kunna lösas helt om våra

registrerade blodgivare tappade sig en gång

till per år.

Kan man få lokalbedövande kräm om

man är rädd för sprutor?

Nej, vi ger inte sådant. Spruträdda är vanligtvis

rädda för hela proceduren och då

hjälper inte lokalbedövning.

Många känsliga magar ogillar järntabletterna

– vad har du för tips till dem?

De som mår dåligt av tabletterna kan ta

en mindre dos eller tappas mer sällan, till

exempel en gång per år. Däremellan kan

personen se till att äta järnrik kost, som kött

och broccoli, eller använda sig av det gamla

beprövade tricket att steka sur mat i järngryta.

Ett annat knep är att dricka mjölk, kaffe

eller te till frukost och mellanmål istället för

de lagade måltiderna, då dessa hindrar upptagningen

av järnet i maten. Dock rekommenderar

vi tabletterna, eftersom många

unga idag har låga järnvärden. Särskilt

kring tenta-p, då är värdena än sämre eftersom

studenter slarvar med maten.

Slutligen, kommer det någon organdonationsbuss

inom en snar framtid?

Nej, det tror jag nog inte. Men blodet kan

också kallas för ett organ, ett flytande sådant.

Där avslutas intervjun och vi lämnar blodbussen

med lätt yrsel, en smörgås i handen

och ett bättre samvete.

TexT: Jenny cahier FoTo: Jon sJöberg


Marcus Frödin, SOF-general 2007, rekommenderar studenter att söka till SOF-kommittén.

Marcus möter Marcus

Vad gör egentligen en SOF-general då det ännu är många

månader kvar till Linköpings stora studentorkesterfestival?

Marcus satte sig ned för ett stilla samtal med sig själv.

Våren har tagit ett järngrepp om vädret när

jag slår upp en filt Irrblossets gräs tillsammans

med Marcus. Han har tagit med

sig kamomillte som han häller upp i två

stora, blåa koppar. Jag möter hans nyfikna

ögon. »Hur går allt med festivalen«, frågar

jag. »Det går bra, det blir nog fest nästa vår

igen«, svarar han med ett leende. Jag är

nyfiken vad sof faktiskt gör. »Det är en

hel del,« säger han. »Vi gör ett utedisco i

höst. Sen snickrar vi, träffar studentorkestrar,

kör lastbil, har keps och är tuffa. Så gör

vi ju sof! Nordens största studentarrangemang.

En galen helg i maj!«

LIUS BÄSTA PEDAGOG VALD

Den 12 maj hölls den årliga utdelningen av Gyllene moroten under LinTeks jubileumsfest.

Priset har instiftats i syfte att främja nytänkande och god pedagogik kring utbildning vid

LiTH. Förutom en glasprydnad föreställande en morot får pristagaren även mottaga 10000

kronor samt ett graverat diplom. I skrivandets stund är vinnaren ännu inte utsedd men

dagsfärsk information finns LinTeks nyhetssida, www.lintek.liu.se. LinTek vill även

passa att tacka Ericsson, som genom ett ekonomiskt bidrag

gjort jubileumssittning och prisutdelning möjlig.

Under samma arrangemang delades även Sifs och Lin-

Teks engagemangsstipendium ut till en student/grupp

studenter som under året genomfört ett ideellt arbete

som gynnat andra studenter och som medfört

långsiktiga förbättringar för studentlivet. Mer information

om detta finns www.lintek.liu.se.

TexT: marcus Frödin FoTo: nils nyman

Jag blir lite nyfiken. Kan jag aktivera mig?

»Självklart« svarar han. »sof vill ha de

driftigaste, mest engagerade och roligaste

studenterna!« Det stämmer bra överens

mig. Men varför ska just jag vara med?

»Lätt! Att vara med i sof gör dig till en

bättre man, en bättre kvinna, en bättre

lillasyster och en bättre älskarinna, men

framförallt: En bättre morbror! Engagera

dig i sof!« Det är klart jag gör det, tycker jag.

Men då har Marcus sörplat i sig teet. Han

reser mig ursäktande och säger att det finns

tubor att rengöra. Puttar att se över. Det är

stressigt idag. Innan jag hunnit vika ihop

filten, är han borta.

VINN TERMINSKORT PÅ BIO

I detta nummer av tidningen har två förväntansfulla

och filmtokiga läsare chansen att

vinna varsitt terminskort för HT06 Kårrullen,

medan ytterligare tre kammar hem

ett frikort var. Allt du behöver göra är att

svara en enkel fråga:

Vilka filmer är följande citat hämtade från?

»You talking to me?«

»They call it a Royal with cheese«

»I love the smell of napalm in the morning«

Svaret skickas till lithanian@lintek.liu.se

senast den 1 juni och vinnarna meddelas via

snigelpost.

Om du vill kika Kårrullens program är

det bara att besöka deras hemsida,

http://www.lysator.liu.se/rulle/.

LÄRARNAS ENGAGEMANG

RÄDDAR UTBILDNINGEN

Lärarna civilingenjörsutbildningar

över hela landet arbetar mer än heltid och

tvingas använda sin fritid för att hinna med

övertidsarbetet, skriver Högskoleverket i en

ny rapport. 97 civilingenjörsprogram elva

universitetet och högskolor har granskats

och resultatet visar att risken för utbrändhet

bland lärarna är stor.

Rapporten visar även att undervisningen

sker bekostnad av lärarens forskning.

Med nuvarande resurstilldelningssystemet

tvingas lärosätena ta in så många studenter

som möjligt. Detta medför att utbildningarna

anpassas efter studenternas behov,

snarare än arbetsmarknadens. Därigenom

råder både brist och överskott civilingenjörer,

då utbildningar för kemisk industri

och skogsutbildningar försvinner medan

inriktningar i stil med media, design, miljö

och spel finns i överflöd.

Högskoleverket menar att lösningen är att

erbjuda färre civilingenjörsprogram med

bredare basutbildning samt möjlighet till

specialisering senare under utbildningen.

Detta då arbetsgivare oftare efterfrågar

civilingenjörer med goda grundläggande

kunskaper än civilingenjörer med alltför

långtgående specialiseringar.

7


IT LOCKAR INTE KVINNOR

Allt färre kvinnor väljer att studera inom

data och it universitets- och högskolenivå,

skriver Siftidningen. Enligt statistik

från Högskoleverket har andelen kvinnor

som studerar till systemvetare sjunkit med

sex procentenheter sedan sekelskiftet. Inom

de datatekniska ämnena har andelen kvinnliga

studenter minskat med fyra procentenheter

under samma period.

KÅRTIDNING PUBLICERADE

MUHAMMEDBILDERNA

Den brittiska studenttidningen Gair Rhydd

tvingades återkalla tiotusentals exemplar

av sitt senaste nummer, då de publicerat

ett antal Muhammedkarikatyrer. Redaktören

samt tre journalister har avskedats av

studentkåren the University of Cardiff,

skriver tidningen the Guardian. Studenttidningen,

som var först i Storbritannien

med att publicera bilderna, vann i höstas

pris för bästa studenttidning.

KORTARE TID FÖR TENTAMENS-

ANMÄLAN SKA SPARA PENGAR

Tekniska fakultetskansliet (tfk) har beslutat

att ändra datumet för första anmälningsdag

till studenternas tentor. Tidigare har teknologer

och naturvetare kunnat anmäla sig i

början av varje termin till samtliga tentor

men detta är nu ändrat till 30 dagar före

varje tentamenstillfälle. Genom ändringen

räknar LiTH med att spara mycket pengar,

då ungefär hälften av dem som anmälde sig

till tentor förra året aldrig dök upp och inte

heller avanmälde sig. Kostaden låg 200

ett miljonbelopp.

BOKÅTERLÄMNINGSAPPARAT

ANGRIPER STUDENTER

I hjärtat av B-huset står den – bokåterlämningsapparaten

i TekNatbiblioteket – och

väntar ovetande studenter och förvirrade

professorer. »När jag tryckte in boken

smällde luckan tillbaks mitt finger och jag

rev upp ett ganska stort sår fingret här«,

berättar Jacob Roginski, exjobbare ida och

visar upp ett skadat långfinger. Sätt upp en

bokpetarpinne i en kedja alternativt minska

fjäderspänningen i luckan, tillägger han.

8

LiTHe Blås släpper ny skiva!

LiTHe Blås, Linköpings kära och mest

dansanta orkestertrupp, har släppt sin första

skiva sex år: »LiTHe Blås spelar en

skiva till kaffet«. Lagom till releasen passar

Lithanian att fråga Fredrik Howe, del i

LiTHe Blås skivgrupp, några korta frågor.

Detta är första skivan sex år. Varför släpps den just nu?

Det har väl varit gång ett tag, men när möjligheten dök upp i höstas tog vi den. Det var en

gammal blåsare som numera spelar Hamburgoperan och med Berliner Philharmoniker

som tyckte det var länge sedan sist och erbjöd sig komma upp och spela in oss. För att citera

Gudfadern så fick vi ett erbjudande vi inte kunde säga nej till.

Vad är historien bakom namnet skivan?

Det fanns ett program radio som hette »Skivor till kaffet« med Bertil Perrolf som sändes

från olika arbetsplatser i landet. När han kom till Linköpings tekniska högskola och hälsade

spexade studenterna till det och ett argt brev sändes hit. Arbetsnamnet var från början ett

citat hämtat från brevet, men det passade sig nog inte så det blev » …en skiva till kaffet«.

Vi har hört ryktas att den också innehåller en musikvideo – vad mer får man köpet?

Det är musik av bästa sort och en fantastisk musikvideo med vår snygga balett Blåsyran

– räcker inte det?

hur gör man om man vill vara med i liThe Blås?

Till att börja med så är det bra om man kommer vad man vill vara med som. Förutom

blås- och komp-instrumentalist så kan man vara med i vår eminenta balett eller som busschaufför.

Sedan är det bara att tillverka en ansökan som lämnas i LiTHe Blås brevlåda eller

till någon aktiv medlem i Blåset. Ur en ansökan skall det gå att utläsa vad man heter, vad

man söker som och vilken bostadsadress man har. I övrigt är det bra om man är lite finurlig

eller annat sätt underhållande. Tidigare exempel är pussel med rebus, produktbeskrivningar

av sig själv eller det kanske lite vanligare »brevet«. Sedan är det bara att vänta och se.

Tävling - vinn en skiva!

Lithanian fick dessutom två skivor att lotta ut till en lycklig läsare, som endast behöver svara

följande fråga: »Vad föreställer LiTHe Blås logotyp?« a) En gitarr som moonar B) En tuba

som blottar sig C) En flöjt som streakar. Svaret skickas till lithanian@lintek.liu.se senast den

1 juni.

TexT: Jenny cahier FoTo: liThe blÅs arkiv


Kårhuset Trappan – ett

symboliserande namnval

»Jag är Trappan, kom hit!« Detta kommer förhoppningsvis

att bli en mening som ekar i campus Norrköpings korridorer

i höst, när Norrköpings kårhus, nyligen namngivet

Kårhuset Trappan, slår upp portarna.

Då huset i grunden inte hade något etablerat

namn vidtogs flera strategier för att

fram till ett genomtänkt förslag. Först och

främst anordnades en tävling med en jury

bestående av bland annat kår- och kommunmänniskor.

Stadsmuseet jagade även reda

gamla kvartersnamn och ett textilproduktslexikon

konsulterades för att finna bra

textilanknutna ord, då även denna industrilokal

tidigare har inhyst textilverksamhet.

I slutänden blev det kårhusets fasad, som

med en utmärkande trappkonstruktion, fick

symboliseras i namnet: Kårhuset Trappan.

Även Kårhusets innandöme kommer att

rymma två speciella trappor – en som förbinder

entréplan med festvåningens stora

sal och en som förbinder de två kontorspla-

nen med varandra och konferensrumsbalkongen.

Arbetet med namngivningen började

som en tävling, där många olika förslag diskuterades.

I juryn uppmärksammades att

flera hus i området, exempelvis byggnaden

»Strykjärnet«, är döpt efter sitt utseende.

Namnjuryn gillade även ordet Trappan vilket

kan symbolisera utveckling och strävan

upt.

– Jag är övertygad om att »Kårhuset

Trappan« snabbt kommer att sätta sig i folks

medvetande. »Vi ses vid Trappan« kommer

att vara en mycket tydlig geografisk

bestämning, säger Stefan Aspman, vice

verksamhetschef samt projektledare för det

nya kårhuset.

KÖN ENDA GRUNDEN FÖR

POSITIV SÄRBEHANDLING

Nyligen presenterade Diskrimineringskommittén

sitt betänkande som föreslår att positiv

särbehandling grund av kön ska vara

tillåtet i fråga om högskolestudier. Däremot

anser utredarna att det inte finns ett behov

av positiv särbehandling andra grunder,

exempelvis etnicitet, något som mottas med

besvikelse av Sveriges förenade studentkårer

(sfs):

Vi har sett det här behovet flera håll

inom akademin, säger Lotta Ljungquist,

vice ordförande för sfs. Det är otroligt

tråkigt att betänkandet skiljer arbetsmarknaden

och högskolan. Om positiv särbehandling

grund av etnicitet ska tillåtas

i arbetslivet måste det rimligtvis tillämpas

även vägen dit!

STUDENTKÅRER FÅR NYA

UPPGIFTER

Studentkårsutredningen, som utreder ett

moderniserande av kårobligatoriet, har nu

överlämnat sitt betänkande till utbildnings-

och kulturminister Leif Pagrotsky.

Utredningen fastslår att studentkårernas

syfte och ändamål skall vara att bevaka

och bidra till att utveckla studenternas

utbildning och deras arbets- och allmänna

studiemiljö samt värna om studenternas

rättigheter. Denna verksamhet är också det

enda som kårobligatoriet ska finansiera. I

övrigt föreslås att Högskoleverket ska ha

rätt att granska studentkårer hårdare samt

att studenter ska ha rätt att överklaga beslut

fattade av kårer. Slutligen nämns att de studenter

som väljer att inte ta del av en nations

eller särskild studentförenings aktiviteter

skall ha rätt att betala en reducerad avgift.

Kom igen, kompis. Kom igen

Kom till Boda Borg där det riktiga äventyret

väntar. Vi har öppet alla dagar hela sommaren.

Ta med din kompisar för att ha kul tillsammans

Boda Borg i Sävsjö

www.bodaborg.se

savsjo@bodaborg.se 0382-67550

9


STARK LIU-REPRESENTATION

I NATIONELL POLITIK

Det kommer att bli en stark representantion

från Linköpings universitet i sfs styrelse

under nästa år. Esbjörn Hyltefors valdes till

vice ordförande och Nils Hjalmarson till

ledamot i den 23 personer starka styrelsen.

Båda två är studenter vid medieteknikprogrammet

i Norrköping.

Även systerkårerna StuFF och Consensus

var nöjda med resultatet av årets fullmäktigemöte,

då både Veronica Andersson

(StuFF) och Theo Bodin (Consensus) valdes

in. Till sakrevisor valdes även Jill Jönsson

(Consensus).

GRATIS KALENDER

Nästa år ger LinTek ut en kalender och det

bästa med den, förutom priset noll kronor,

är alla redan ifyllda studenthändelser.

STUDENT FICK SOCIALBIDRAG

En student i Karlstad blev sommaren 2004

nekad socialbidrag med motiveringen att

hon borde klara hela året studiemedel.

Studenten överklagade ärendet i kammarrätten

och vann slutligen över kommunen.

– Socialnämnden kan inte ställa krav

att stödet ska räcka längre än under

terminerna. Det är en viktig princip och

den står fast, säger kammarrättsråd Roland

Nordberg.

Domen är principiellt viktig och ökar

chanserna även för andra studenter att

socialbidrag under de kritiska sommarmånaderna.

Dock valde regeringsrätten att inte

pröva fallet, vilket gör att domen inte kommer

att agera exempel för framtida socialbidragssökande

studenter.

PRIORITERADE FRÅGOR

NÄSTA ÅR

Nästa år kommer sfs att fokusera tre frågar:

Studenters ekonomi, som särskilt prioriteras

inför valet, Mångfald i akademin samt

Finansiering för kvalitet. Detta bestämdes

SFS fullmäktigemöte i Örebro i slutet av

april. LinTek var nöjd, trots att den föreslagna

fokusfrågan Studenters sociala trygghet inte

röstades igenom.

10

Maria Svensson – med åtskilliga

järn i elden

TexT: Jenny cahier FoTo: nils nyman

Maria Svensson är personen med ledartröjan

vad gäller engagemang inom

universitetsvärlden. Hennes karriär inom

föreningslivet började inom Radio Stil och

hon fortsatte sedan vidare till festerist, fadderist,

vice ordförande i Saks, sekreterare

i fum och dagsansvarig Kårallen. Däremellan

hann hon även med att grunda

föreningen Ågren o co, som driver Baljans

onsdagspub, tillsammans med ett gäng

kompisar. I år arbetar hon heltid som

driftschef för Kårallen och sitter även med

i Baljans styrelse, driver torsdagspubarna

i Kårallen tillsammans med sina dagsansvariga,

är revisor för Maskinsektionen

och hinner dessutom med att slänga ihop

diverse kulinariska läckerheter som kock

Herrgår’n.

Mellan alla timmar av aktivitet har hon

även hunnit börja det Systemvetenskapliga

programmet, för att 2003 byta till Maskinprogrammet

vid LiTH. När Lithanian

ville intervjua en student angående engagemang

var hon ett självklart val.

hej Maria Svensson! Varför engagerar

du dig?

För att få se resultatet av det jag har åstad-

kommit. Har jag gjort ett uppskattat arrangemang

eller förändrat något till det

bättre så har jag lyckats och då är jag nöjd.

De erfarenheter som engagemang ger går

dessutom inte att få någon annanstans. Jag

har lärt mig så otroligt mycket av alla människor

jag har arbetat tillsammans med och

alla knepiga situationer jag har stött och

tvingats lösa.

Många pekar att engagemanget i år

har minskat jämfört med tidigare år, vad

tror du att det beror ?

Jag tror att det finns någon typ av grundsyn

hos folk. Just nu är ansvarskänslan hos

gemene man låg, vilket gör att ingen känner

att de behöver ta tag i saker och hjälpa

till, för »det gör ju de andra«. Det kommer

förmodligen att vara såhär tills folk fattar

att »de andra« inte finns utan att det är just

sådana personer som de själva, studenter,

som sitter i fum eller är ordförande för sektionen.

Om något år med fortsatt lågt engagemang,

när studenternas omvärld börjar

försämras, så kommer de kanske till insikt

att det är en ideell studentvärld vi lever i och

att mycket av tjusningen med att studera är

att hålla verksamheten rullande.

Vad tror du att sektioner och kårer skulle

kunna göra för att öka engagemanget?

Jag tror att en viktig del vore att försöka föra

ut viktiga frågor som rör studenten personligen

till ett forum där alla kan vara med

och tycka till, så att studenterna märker att

även deras åsikt räknas. Sedan måste man

locka sina medlemmar att engagera sig

genom beröm och visad uppskattning. Jag

tycker att många sektioner prioriterar fel

– de sparar in sektionsaktivas tackfest

och staplar pengarna hög istället. Lägg

pengar teambuilding så att det skapas

en sammansvetsad grupp från början och

släng sedan in en rejäl tackfest i slutet. Det

lönar sig i långa loppet.

har du några planer vad du kommer

att engagera dig inom när du återvänder

till utbildningen efter ditt sabbatsår?

Jag kommer mest troligt att vara kvar i Baljanstyret

samt jobba kvar Herrgår’n, men

ska samtidigt försöka ta det lite lugnare och

fokusera skolan. Men man vet ju aldrig ...


DEBATT:

Vad är det som hänt

med studenterna?

Det är mars månad och jag har precis varit med d-sektionens

vårmöte, medlemsmötet som skall utse styrelseledamöter

för kommande läsår. Det har varit svårt att

sökande till förtroendeposterna under flera år, men det

här mötet är ett antiklimax av sällan skådat slag. Bland

annat kunde ingen ordförande väljas men även ytterligare

sju förtroendeposter saknade kandidater.

Bristen engagemang är inte bara ett problem för d-sektionen.

Ansökningsdatumet till Linteks kårfullmäktige

har till exempel flyttats fram två gånger.

Jag tycker det här är oroväckande av flera anledningar.

Först och främst så anser jag att det är nyttigt med konkurrens

om förtroendeposter. Det är en tidig sporre som jag

tror förbättrar prestationen under hela mandatperioden.

Sedan är det också viktigt att de som har förtroendeposter

känner att de kan stiga åt sidan och lämna över till andra.

Det finns ett syndrom bland engagerade att den som väl

engagerat sig i något ofta engagerar sig i fler saker, gott

och ont. Men när det saknas personer som kan ta över så

kommer man alltid att se till dessa personer för hjälp, och

det är inte säkert att de klarar av att säga nej till fler engagemang

med utbrändhet, försämrade studieresultat med

mera som resultat.

För några månader sedan sändes en dokumentär om

kårhusockupationen 1968 tv. Man kan tycka vad man

vill om vad som gjordes då och vad det medförde men

man måste ändå imponeras över det engagemang och den

kämparglöd som studenterna visade då. Samma sak gäller

för studentrevolterna i Iran och Frankrike under senare

år. Dock känns det som att avståndet mellan dessa engagemang

och dagens Linköpingsengagemang är oändligt

stort och hemskt svårt att göra någonting åt.

För mig är det nästan skrattretande att de enda saker

LiTH som eventuellt skulle kunna skapa något slags

engagemang är om man hotade att ställa in sof eller att

förbjuda World of Warcraft alternativt onlinepoker studentnätet.

Freddy Engström, student vid civilingenjörsprogrammet i

Datateknik


© 2006 ABB

Satsa ett riktigt flashigt jobb

”Fler unga borde satsa industrin. Det är här de verkligt intressanta

jobben finns. Ska vi hålla oss i framkant kan vi inte bara sitta hemma

och lira nätpoker, det tjänar vi ingenting som land.”

Det säger Jonas Gärd, civilingenjör i elektroteknik från KTH, med

en hel del reglerteknik, psykologi och artificiella neuronät i bagaget.

Idag jobbar han som systemkonstruktör ABB:s valsverksavdelning i

Västerås. Hans team utvecklar driv- och styrsystem för plåt-, stång- och

trådverk till kunder i framförallt Kina och Korea.

Är du också intresserad av ett arbete där du ständigt jobbar i

teknikens framkant och där du möter utmaningar över hela världen?

Då behöver du inte söka länge. Gå direkt till www.abb.se

Power and Productivity

for a better world TM


STIPENDIUM TILL HÖGSKOLE-

INGENJÖR FRÅN LINKÖPING

Varje år delar Civilingenjörsförbundet ut

Wimanska priset, ett stipendium 2 000

kronor, för det bästa examensarbetet bland

Sveriges högskoleingenjörer. I år gick priset

till en LiTH-student, Fredrik Karlsson, för

hans exjobb »Konstruktion av reminfästning

i lagertruck« vid Institutionen för

konstruktions- och produktionsteknik, i

samarbete med bt Products ab. Fredrik har

studerat hur en rem kan ersätta kedjor vid

lyftrörelsen i en stativtruck.

Först och främst, hur kändes det att

vinna?

Väldigt kul. Roligt att det blev just mitt lilla

examensarbete som vann.

Vad gick ditt exjobb ut ?

Jag gjorde mitt exjobb bt Products i

Mjölby, de tillverkar lagertruckar för intern

materialhantering. bt hade tidigare haft

tankar att införa en viss typ av rem i en

av sina produkter, i stället för en kedja. Vad

jag gjorde var att ge dem ett förslag hur

denna rem skulle kunna infästas.

hur kom du att skicka in ditt exjobb?

Det var inget som jag kom själv, det var

min handledare Hans Karlsson IKP

som frågade mig om det gick bra att han

skickade in mitt exjobb. Idag är jag väldigt

tacksam för detta.

Vad ska du göra med pengarna?

Det har jag inte hunnit fundera så mycket

. Kanske att jag använder dem till att

betala av en del studieskulden.

14

Jobba

?

Hör av dig till oss!

info@flamman.org

www.flamman.org

013-310077

Ta den, ha den, läs den – LiU-Luntan 06/07

LiU-Luntan är den katalog som alla studenter

får i samband med skolstarten i början

av augusti 2006. Den produceras av Kårservice

uppdrag av de tre studentkårerna

vid Linköpings universitet och är således

en trycksak som är till för dig som student.

LiU-Luntan utgavs första gången hösten

200 och årets version är precis väg till

tryck.

Vad har förändrats sedan första liU-luntan

utkom förra året?

Vi vill även rikta in LiU-Luntan så att den

är intressant för studenter som är i avslutningen

av sin utbildning. Mer om Alumverksamhet

och doktorander etc. Men precis

som tidigare år så är LiU-Luntan utformad

att vara en katalog som är användbar under

hela året vilket gör att den gott kan stå i hyllan

hemma, toaletten eller i högen

skrivbordet för att vara till hands när man

bäst behöver den.

INUG PRISAS AV KÅRER

Reftec stora pris tilldelades i år Ingenjörer

och naturvetare utan gränser (inug) med

följande motivering: »Föreningen inug är

genom sitt framskridande arbete för den

ansvarstagande ingenjören och sitt gränslösa

engagemang för världsutvecklingsfrågor

ett berömvärt exempel för ingenjörer

och naturvetare i Sverige.«

– inug ska fungera som den självklara

samlingspunkten för ingenjörer och naturvetare

som vill utnyttja sina kunskaper och

engagera sig inom bistånd och internationell

utveckling, säger Maria Olofsson, ordförande

i inug Linköping. Vår förhoppning

är att vi ingenjörer och naturvetare i Linkö-

Går luntan runt ekonomiskt i år?

Jajjamensan, det kan ni hoppa upp slå ihop

era piffiga skinkhalvor att den gör. Här

har det slitits ihop pengar och från alla håll

kommer entusiastiska tillrop och många,

både studenter och från näringsliv anser att

LiU-Luntan behövs, vilket underlättar arbetet

för oss. Vi söker just nu även projektledare för

LiU-Luntan 2007, något som vi alla tre kan

rekommendera – det har verkligen varit toppenroligt!

ropar de tre flickorna i kör.

när kommer den att vara färdig?

Katalogen kommer att ligga rykande färsk

i augusti. När du uppdaterar ditt LiU-kort

kommer du atten lunta i handen. De kommer

även att återfinnas kårexpeditionerna

i Linköping och Norrköping. Ta då med den

hem, läs och njut.

Intresserad av projektledare? Släng iväg ett

mejl till vc@ks.liu.se.

ping kommer att profilera oss genom att vi

använder vår höga kompetens till ett steg

vägen mot en hållbar och rättvis världsutveckling,

fortsätter hon.

inug är en politiskt och religiöst obunden

ideell organisation med målsättningen

att bidra till en hållbar världsutveckling

genom teknisk och naturvetenskaplig kunskapsöverföring.

För mer information, se

www.linkoping.inug.nu.

Reftec är en sammanslutning för Sveriges

sju teknologkårer vid Linköpings tekniska

högskola, kth, Chalmers, Luleå tekniska

universitet, Lunds tekniska högskola, Umeå

universitet och Uppsala universitet.


Du får uppgiften

att göra biogas

av slam.

Hur skulle du

lösa det?

Vill du också vara med och skapa en hållbar framtid i Göteborg?

Besök oss www.goteborgenergi.se för mer information.

EXAMEN

www.guldsmedjan.net

BESTÄLL DIN

RING HOS

BOKAKADEMIN

ELLER GÅ IN PÅ

www.bokakademin.se

Linköpings universitetsbibliotek

Har du kört fast i din

informationssökning?

Behöver du hitta litteratur

till projektarbete

eller ex-jobb?

Chatta med bibliotekarien -

vi hjälper dig att söka utan att du

behöver lämna datorn!

www.eref.se/teknik


En reform full av

frågetecken

Har du provat att köra långtradare vid blixthalka och älgvarning, iförd en ögonbindel?

Det har Sveriges högskolor och universitet, bildligen talat. Genomförandet av

Bologna-processen, den största förändringen inom högre utbildning fyrtio år,

går just nu för fullt över hela landet men genom få direktiv från högre instans

tvingas många högskolor och universitetet gissa sig till framtidens lösningar.

Redan sommaren 2007 ska Sveriges högre

utbildningar gå att jämföra med andra

utbildningar inom Europa vad gäller arbetsbörda,

nivå, lärandemål, färdigheter och

profil/inriktning. För studenterna innebär

detta både att förflyttningar mellan olika

europeiska lärosäten under studietiden förenklas

och att internationellt arbetssökande

efter studierna underlättas.

Vid LiU har arbetet förflutit långsamt

och avvaktande och ingen har direkt vetat

hur man ska handla och vad som kommer

att krävas i framtiden. Det arbete som gjorts

har legat programnivå och inte heller där

har man egentligen vetat vilka krav som re-

Framtida utbildningar

Civilingenjör: 200 poäng, leder till yrkesexamen

Högskoleingenjör: 120 poäng, leder till yrkesexamen

Kandidatprogram: 120 poäng, leder till generell

examen

Kortare yrkesinriktade utbildningar: 80 poäng, leder

till generell examen (högskoleexamen)

Magisterprogram: 40 poäng, leder till generell exa-

16

?

TexT & illusTraTion: Jenny cahier

?

?

geringen slutligen skulle komma att ställa.

Det är egentligen först i år som LiU har

tillsatt fakultetsgemensamma arbetsgrupper

som nu har börjat arbeta praktiskt och

fundera kring framtidens förändringar.

Femårig civilingenjörsutbildning

I regeringens proposition, »Ny värld – ny

högskola« (se Lithanian #4 200 ), beskrivs

hur utbildningar kommer att delas upp i

3 + 2 år. Först ges en kandidatexamen och

därefter ges valet att fortsätta vidare till en

masterexamen. Bredvid detta system skulle,

enligt propositionen, civilingenjörs- och

högskoleingenjörsutbildningarna finnas

men (magisterexamen)

Masterprogram: 80 poäng, leder till generell examen

(masterexamen) och/eller efter särskild prövning civilingenjörsexamen

( begäran)

Forskarutbildning: fortsättning magister-, master-

eller civilingenjörsexamen - 80 poäng (licentiatexamen)

alternativt 160 poäng (doktorsexamen)

?

?

kvar i oförändrat skick. Detta fick kårordförande

och rektorer från sju av Sveriges

största högskolor, däribland LiTH, att tillsammans

med näringslivsrepresentanter

skriva en debattartikel i dn (200 -11-17)

och kräva en förlängning till fem år. Ett

av de starkaste argumenten var att göra en

svensk högskoleutbildning jämförbar med

en internationell. Endast Storbritannien och

Sverige hade vid denna tid en civilingenjörsutbildning

kortare än fem år. Den 23 februari

kunde en enig riksdag besluta om en

förlängning av civilingenjörsprogrammet,

från 180 till 200 poäng. LiTH har låtit meddela

att övergångsreglerna även kommer att

gälla för dem som börjat sin utbildning i

det gamla systemet, det vill säga innan den

1 juli 2007, men vill ta ut en examen enligt

det nya. Även de studenter som redan har

tagit ut en examen har möjlighet att återvända

till universitetet och läsa ytterligare 20

poäng, för att sedan hämta ut en ny och mer

internationellt gångbar examen. Vad den

extra terminen ska fyllas med är fortfarande

en fråga för diskussion – borde den innehålla

praktik, mer humanistiska ämnen,


»I första hand bör man förstås läsa ämnen inom sin profil. Om

det inte finns passande kurser ska man istället välja kurser

en hög nivå.« TONY MOBERG, UTBILDNINGSANSVARIG LINTEK

specialinriktningar eller varför inte början

en forskningsexamen? LiTH-nämnderna

har även fått direktiv att vara generösa vad

gäller vilka ämnen som tillåts räknas in i

den sista terminen.

»I första hand bör man förstås läsa ämnen

inom sin profil«, säger Tony Moberg,

utbildningsansvarig vid LinTek. »Om det

inte finns passande kurser ska man istället

välja kurser en hög nivå.«

Men att hämta ut en femårig civilingenjörsexamen

i Maskinteknik går med största

sannolikhet inte om sista terminen består

av »Gammelgrekiska A«. Tony rekommenderar

dock fundersamma studenter att i

första hand prata med studievägledaren för

programmet. Om denna saknar information

för att svara dylika frågor får man

vända sig till den som är ytterst ansvarig,

LiTH:s dekanus Helen Dannetun.

Kommer du att läsa

femårigt?

Redan nu kan civilingenjörer läsa 20 poäng

extra och hämta ut en femårig civilingenjörsexamen.

Men fortfarande diskuteras

det högre instans vad denna sista termin

ska innehålla. Lithanian passade att

fråga fyra civilingenjörersstudenter i slutet

av sina utbildningar om vilket val de kommer

att göra:

1) Kommer du att läsa till en femårig

civilingenjörsexamen?

2) Vad tycker du att den sista

terminen ska innehålla?

Inget nytt för högskoleingenjörerna

Vad gäller högskoleingenjörerna låter Staffan

Emanuelsson, Norrköpingsansvarig,

hälsa att det i stort sett inte kommer att bli

några förändringar alls. Högskoleingenjörstiteln

är, precis som civilingenjörstiteln, en

yrkesexamen och inkluderas därför inte i

Bologna-reformen, som istället enbart gäller

generella examina.

»Från högskoleingenjörernas sida vill

man dock gärna vara med och diskutera vad

antagningskriterierna för övergången till

masterutbildningen ska vara« säger han.

Forskning betalas av

universitetet

Regeringen hade även i proposition föreslagit

att masterstudenternas två sista terminer

skulle kunna innehålla forskningsstudier.

Christian Udin, KTS

1) Ja, det tror jag.

2) Jag tycker att praktik

och mer näringslivsanknytning

är viktigt. Om

inte detta är möjligt så

skulle jag vilja ha mer

humanistiska ämnen.

Mary Torsson, TBi

1) Ja.

2) Jag skulle gärna

se mer humanistiska

ämnen i stil med nationalekonomi

och juridik.

Detta skulle ha inneburit att studenter betalat

2 procent av sin forskningstjänst med

egna medel – något som Sveriges förenade

studentkårer kraftigt motsatte sig. Riksdagen

röstade dock ned även detta regeringsförslag

och hittills är det sagt att de två sista

terminerna ska innehålla kurser som relaterar

till utbildningen.

I dagsläget diskuteras Bologna-relaterade

frågor i tre olika LiU-grupper, där LinTeksutbildningsansvarige,Norrköpingsansvarige

och internationellt ansvarige sitter

med. Om du har några synpunkter som

du vill att de ska ta med sig, kontakta dem

utbildning@lintek.liu.se, norrkoping@

lintek.liu.se och internationellt@lintek.liu.

se.

ebba Ulfsparre, i

1) Jag har redan tagit

200 poäng så jag kan

tänka mig att redan nu

ta ut en femårig examen.

2) Är det ett program

som man utökar så ska

det ha med ens examen

att göra, alltså ska man

läsa kurser som är relevanta

för ens utbildning.

Tore Jungnelius, D

1) Nej.

2) Jag tycker att det

ska hänga ihop med

övriga programmet, det

vill säga som idag fast

20 poäng mer.

17


Vi gratulerar vinnarna av McKinsey Award

Vi är väldigt glada och stolta över att ha

fått dela ut 2005 års stipendier, tillsammans

med Helen Dannetun och Mille

Millnert, till tre engagerade och framgångsrika

studenter.

Årets förstapristagare Erik Mellström

läser teknisk fysik och elektroteknik. Erik

är en småföretagare med starkt politiskt

engagemang och stort intresse för grafisk

Unikt stipendieprogram ger

traineeplats i New York

TexT & FoTo: dan Frohm

Linköpingsstudenten Dan Frohm fick ge unikt stipendieprogram

möjligheten att arbeta hos Svensk-

Amerikanska Handelskammaren i New York.

18

design. Genom sin verksamhet i studentföreningen

Liberala Studenter har han bl.a.

drivit kampanjer kring den pakistanske

studenten Ejaz Akhter och den svenskeritreanske

journalisten Dawit Isaak.

Årets andrapristagare Johan Reunanen,

läser industriell ekonomi med japansk

inriktning och är f.n. student vid Saitama

universitet utanför Tokyo. Johan driver tillsammans

med en vän ett nystartat företag

för design av tryck för t-tröjor.

Årets tredjepris tilldelades Daniel

Claesson. Daniel läser industriell

ekonomi och är också starkt engagerad

inom orienteringssporten. Han har varit

tävlingsledare för Sveriges största parkorientering

och utsågs till en av Sveriges

mest lovande idrottsledare vid Idrottsgalan

2004. Sommaren 2005 sprang han

en sträcka med OS-elden i Stockholm.

Bertil Edlund, före detta ordförande

Öhrings PricewaterhouseCoopers

Hedersomnämnanden delades ut till:

Anders Fjeldstad (medieteknik), Therese

Forsberg (elektronikdesign), Olov Isaksson

(industriell ekonomi), Petter Lorentzon

(medieteknik), Jacob Persson (industriell

ekonomi), Ulf Tjernström (teknisk biologi),

Klas Tybrandt (teknisk fysik) och Johanna

Walterson (maskinteknik).

McKinsey Award utlyses tillsammans

med LiTH med syftet att uppmuntra

duktiga blivande civilingenjörer att ta initiativ

till att bredda sina kunskaper och

färdigheter utöver de normala studierna.

Stipendierna 30.000, 20.000 och

10.000 kronor delas ut till de som bäst

uppnår följande kriterier: god initiativförmåga

och ambition, god samarbetsförmåga

och goda studieresultat.

På Lexington Avenue, ett stenkast från historiska Chrystler Building,

har Linköpingsstudenten Dan Frohm funnit sin plats som

trainee Svensk-Amerikanska Handelskammaren i New York.

Genom ett unikt stipendieprogram Svensk-Amerikanska Handelskammaren

i New York får utvalda studenter möjlighet att

arbeta som trainees dess konsultavdelning, Business Services.

Dan Frohm från Industriell Ekonomi är 2006 års Bertil Edlund

Scholar, den första stipendiaten från Linköpings universitet. Arbetsuppgifterna

omfattar marknadsundersökningar, identifiering av

distributörer och partners samt att attrahera investeringar åt svenska

regioner som är intresserade av den amerikanska marknaden.

»Stipendieprogrammet är ett utmärkt sätt att få erfarenhet inom

konsultverksamhet från en mängd olika branscher samt att lära

känna den amerikanska marknaden. Utbildningen LiU håller

mycket hög kvalitet och jag kan varmt rekommendera målmedvetna

studenter att söka till stipendieprogrammet« säger Dan.

Dan tilldelades stipendiet av Bertil Edlund, tidigare styrelseordförande

för Öhrlings PricewaterhouseCoopers och före detta World

President i ifac (The International Federation of Accountants). I

samband med utdelningen Handelskammarens galamiddag

Waldorf=Astoria i New York framhöll Bertil Edlund hur angeläget

det är att intresserade studenter får erfarenhet från skilda länder,

kulturer och affärsmiljöer samt att framtidens företagsledare kommer

att ställas inför ännu högre krav från en global värld.

Besök www.saccny.org för mer information om Handelskammarens

stipendieprogram.


sektionssidorna »»»

Det ska vara

skönt att

komma hem.

Du kan bo i korridor, dela lägenhet

eller bo i en alldeles egen. Du betalar

för tio månader men kan bo i tolv.

Vi vet hur det är att vara student.

Besöksadress Alsättersg. 46. Telefon 013-20 86 60.

www.studentbostader.se


sektionssidorna »»»

Det ska vara

skönt att

komma hem.

Du kan bo i korridor, dela lägenhet

eller bo i en alldeles egen. Du betalar

för tio månader men kan bo i tolv.

Vi vet hur det är att vara student.

Besöksadress Alsättersg. 46. Telefon 013-20 86 60.

www.studentbostader.se


sektionssidorna »»»

Det ska vara

skönt att

komma hem.

Du kan bo i korridor, dela lägenhet

eller bo i en alldeles egen. Du betalar

för tio månader men kan bo i tolv.

Vi vet hur det är att vara student.

Besöksadress Alsättersg. 46. Telefon 013-20 86 60.

www.studentbostader.se


WORLD BUSINESS NEWSPAPER

INANCIAL TIMES

Av och med: Dan, Hans, Styrbjörn & Spandexmannen

inancial@island.liu.se

Humor CYD-polen

“011110010110111101110101

011000010111001001100101

01100100011101010110110101100010”

Förklaring för I-aren:

Den som minns sin dagistid, kommer

säkerligen ihåg hur otroligt spännande, roligt

och nervkittlande det var när du fick lära dig

ett nytt fult ord eller utryck ett annat språk.

Du kunde hämnas snorungen som alltid

snodde bästa hinken i sandlådan genom att

säga något riktigt taskigt som han inte förstod

och sedan skratta dig lycklig inombords.

Samma teknik har använts här, siffrorna ovan

är ASCII-kod för “you are dumb”. Tryckt

en t-shirt är det, det ultimata sättet att ett

subtilt sätt tala om för alla andra att man är

lite bättre än dom. Skit kul!

Vårens modefrisyr

Ingen kan väl ha missat att vårens modefrisyr

är hockeyfrillan. Praktisk, lättskött och

otroligt sexig är den det självklara valet för

varje modemedveten kille eller tjej. För mer

inspiration se www.ratemymullet.com.

sektionsaktiva 06/07

Det behövs en ny Inancial-redaktion tills

nästa år. Intresserad? Skicka då ett personligt

brev (max 1 sida) som förklarar varför

just du vill ha detta uppdrag, samt CV till

inancial@island.liu.se . Får du uppdraget är

du bjuden sektionsaktivas under hela nästa

läsår!

Spandexmannen filosoferar

Så har vi då kommit till slutet av ännu

ett läsår och det är dags att summera vad

vi lärt oss såhär långt. Jag har i alla fall

fått lära mig en av livets hårda läxor: bli

inte för god vän med lokala snögubbar

och låt dem inte flytta in hos dig när de

drar snyfthistorier om att ha blivit blivit

utstötta av ett samhälle som inte klarar av

konfrontera sina egna misstag.

“Ni skapade mig! Och nu låtsas ni som att

jag inte finns!!!” hade han förtvivlat ropat

efter ungarna i Skäggetorps förskola då

frökens pipa ljudit och de lämnat honom

halvfärdig med bara en kotte till öga

och en penisliknande grönsak i ansiktet.

Han skakade när han berättade om sin

traumatiska födelsestund och det missbruk

av digestivekex han utvecklat sen dess.

Jag erbjöd mig förstås husrum, om endast

för en natt. Efter ha bjudit honom ett

glas varm choklad började han dock se lite

slokande ut och jag visade honom var han

kunde ta en varm dusch för att få igång

blodcirkulationen. Han avvisade vänligt,

men jag släpade ut honom i badrummet

och tvingade ner honom knä under den

skållheta duschstrålen,utan att ta hänsyn

till hans nesliga smältpunkt. Efter fem

minuter hade hans anlete förtvinats till

något som liknande en degklump och

han verkade inte kunna sluta svettas. Jag

gick för att leta reda vad som var fel

med en enkel googling. Fyra timmars

Aftonbladet-surfande och ilsket World

of Warcraft-forumdebatterande senare

mindes jag vad jag höll med och gick

tillbaka till det ångfyllda badrummet, bara

för att finna att han gått! Förmodligen var

han halvvägs väg till Ryssland med

mina badlakan och Lux-tvålar, även om

jag inte kunde se att något fattades. Han

hade som en makaber avskedspresent

lämnat sin fåniga morotsnäsa golvet

i en stor pöl golvet, men någonstans

djupt inne i mig gnagde en

stickande känsla av att jag ändå saknade

honom.

Idag har jag nästan lyckats förtränga

den obehagliga dagen, men i b l a n d

kommer jag mig själv med att stirra

långt bort i fjärran ut ur mitt köksfönster;

i hopp om att jag ska få syn honom

nånstans långt där borta i fjärran med sitt

godmodiga pundarleende. För en vecka

sedan damp ett vykort ned i brevinkastet.

Allt som stod var en väderrapport från

Mauritius och hälsningar från mina

föräldrar, Latex-gubben och Gummigumman

- men innerst vet jag att det var

han.

I förra veckan ringde Steven Seagal

och ville ta en fika eftersom han var

genomresa. Jag svarade att jag tyvärr

inte kunde träffa honom då jag lämnat

landet och att han dessutom hade ringt

fel nummer och att jag inte visste vad han

pratade om. Sedan drog jag ur kontakten

och gömde mig i fosterställning bakom

soffan med en ficklampa under de tre

närmsta dagarna. You will never get me,

Nico!

Fred utvärtes,

Spandexmannen


CM 06/07 årets högoddsare

För er som höll att krevera av

träsmak och därför inte kunde

vara med hela vårmötet kan

vi IT-redaktionen berätta att

även 06/07 kommer vi att ha

ett Clubmästeri I-sektionen.

Detta till skillnad från Csektionen

som blev tvungna att

värva en I:are för att få ihop

"fullt lag". Vi önskar Sandra

Ekman lycka till sin nya

post och hoppas att även nästa

års Legotripp blir en succé. CC

i all ära men den stora frågan

är ju hur de 13 I:arna kommer

att axla manteln som LinTeks

wannabe Bindefeltare. Likt

kalvar grönbete gav de sig

WORLD BUSINESS NEWSPAPER

WORLD BUSINESS NEWSPAPER Schackboxning

Hur många nollor blir generalen tvånglad* av? Odds

Nolle-P Inga 255,00

En 25,00

Flera 2,05

Hur många nollor blir tvånglade av generalen?

Inga 1,20

En 25,00

Flera, samtidigt 12,00

När kommer nollefilmen ut?

Snabbare än årets film 1,01

Långsammare än årets film 125,00

Den kommer inte ut alls 999,00

Hur många timmar dröjer det till första nollan-fadder hånglet?

Inga 140,00

En 139,00

Flera (färre än 12) 1,05

Hur många timmar efter första hånglet har CM krismöte?

Inte så många 1,01

De har inget krismöte, det var CM som hånglade 138,00

De har inget krismöte, CM uppmuntrar hångel i år 999,00

Draget

I-cabarén

Utekravallen

Kropp &

Knopp

ut sitt första uppdrag, prao

Utekravallen. Frågan alla ställer

sig är om entusiasmen håller i

sig och de fortsätter traditionen

att leverera ett klockrent nolle-p

och grymma fester. I samarbete

med BCG (Bullshit Consulting

Group) och dess dotterbolag

Bullshitbet.com har IT nöjet

att presentera ett av årets mest

lukrativa erbjudanden. Inför

nästa år kommer det att finnas

möjlighet att oddsa CM:s

bedrifter. Ta chansen och dryga

ut ditt studielån och tjäna en

hacka att det kommer att

regna utekravallen.

Vilka vinner draget?

I 2,00

M 2,25

Eksem 10,05

Jämfört med förra året, hur blir årets domarentré?

Inte lika maffig 45,00

Lika maffig 10,00

Maffigare 1,01

Jämfört med förra året, blir det mer naket i nästa års show?

Ja 15,00

Nej 2,00

Kanske 1,00

Hur mycket kommer det att regna?

Som om man stod i duschen 12,00

Som om det vore brittisk vinter 1,95

Som om det vore svensk sommar 2,05

Blir Gustav Bolin av med oskulden under nästa år?

Ja 1,04

Nej 2,00

Kanske 1,00

Hur många i CM får ”flugor i trumpeten”*?

Ingen 999,00

En 71,00

Flera 1,15

*Tvånglad - Sammansättning av orden tvinga och hångla, går ut att inte ge sitt span tid

att fundera huruvida denne faktiskt vill hångla eller ej.

*Flugor i trumpeten - Gatuslang för könssjukdom.

Den som tagit sig igenom den svenska

grundskolan, har förmodligen stött de

mest märkliga varianter av idrottsgrenar,

allt från Kräftfotboll till Spökboll. Just

som vi trodde att vi sett allt kommer

schackboxningen. Precis som namnet antyder

är det en kombination av schack och boxning,

en lika märklig kombination som Filfak och

morgonföreläsning.

Reglerna är tämligen enkla, först spelas en

fyra minuters schackrond, om partiet inte är

avgjort efter denna tid väntar en två minuters

boxningsrond, dessa två moment varvas upp

till totalt 11 ronder. Man kan antingen vinna

genom schackmatt eller genom knockout, om

schackpartiet skulle sluta med remi, vinner

den som vinner boxningen, om även denna

skulle sluta lika vinner den som har de svarta

schackpjäserna!

Frågan man ställer sig är: vem lämpar sig

denna sport för? Vi IT har svårt att tänka

oss att Paolo Roberto äldre dagar gör en

Magdalena Forsberg och sadlar om till en

sport med sämre konkurrens. Ännu svårare

är det att se att Vladimir Kramnik (inofficiell

världsmästare i schack, reds. anm.) ens

skulle fundera att dra sig handskarna

och gå en rond i lätt weltervikt. Hur bra

schackspelare man än är finns ju alltid

risken att motståndaren genomskådar ditt

skolmattsförsök och (bokstavligen) tar i med

hårdhandskarna i rond 2.

Om du som läser det här tror att detta är sporten

för dig, kan du surfa in www.wcbo.org. Där

kan du läsa mer om regler, se gamla matcher

och annat matnyttigt. Om du är snabb kan du

starta upp ett eget idrottsförbund och utnämna

dig själv till svensk mästare. Redaktionen

väntar spänt att LiTHe Blåslagen skall

bildas.

-Tar du min springare, slår jag under bältet

i nästa rond!


The incredible

Snabbare sommar?

1. Byt hårspray till “Ozone killer” från

1982.

2. Låt bilen stå tomgång medans du

är i skolan. För bättre effekt; kila fast

gaspedalen med en burk hårspray.

3. Investera dina sparpengar i Jeb

Bushs valkampanj och hoppas att han

hyser lika stor tilltro till koldioxid som

övriga familjen.

Mindre Roliga historier

Två mjölkpaket till varandra:

- Vad är det med dig?

- Jag är sur!

- Varför ramlar de där ungarna hela tiden?

- De är ju trillingar!

Det var två ballonger som var ute och flög i

öknen, då sa den ena ballongen till den andra:

- Se upp för kaktusen.

- Vilken kaktussssssssssssssss?

Familjen Smith 2006

KTS-REDAX kan stolta

presentera Familjen 2006.

De har redan idag börjat

ladda genom att flytta ihop

i ett kollektiv 4 mil utanför

finsng där de odlar grödor

och kryddar sin hallonsaft

med johannesört. allt för att

kunna ta hand om nya nollan

bästa sätt.

Välkommen till ett nytt späckat nummer från KTS-sektionens infomationsansvariga. Redax tänker till...

Våren är äntligen här inte en dag för tidigt. Om möjligt åt helvete för sent. Vi har

funderat hur vi ska ge denna sida ett värde för er KTS-studenter och kommit fram

till sidan i rent informationssyfte inte är att räkna med. För detta ändamål hänvisar vi till den nya fenomenala hemsidan

www.kts-sektionen.se. däremot anser vi att denna sida är alldeles fenomenal för att ge utlopp för vår egna och

förhoppningsvis av någon därute delade humor. Vad är det då för humor som denna sida ska innehålla? Det kan vi inte

riktigt svara men vi kan saga så här mycket....sidan kommer inte innehålla den klassiska studenthumorn. Ex: -Vad

kostar ölen? –Pi kronor tack!...Eller...Jag är medlem I studerandegruppen S.K.O.L.K(Studenter Kan Också Lära

kunskap). Nä inget sånt utan vi hade tänkt o blanda lite o vid eventuella klagomål hör gärna av er så kan vi publicera

era namn o eventuella dåliga smak. Redax tipsar om vår nya reseskola “När och Fjärran” där du lär dig mer eller

mindre användbara fraser olika språk. I detta nummer bekantar vi oss med kinesiskan.

Micael, Leif, Annette, Inger, David och Anna

Mindre-Bra-Att-Ha-fraser Kinaresan

När och Fjärran...

1. Hej, var hittar jag information om den politiska oppositionen?

2. Hej, vi skulle vilja etablera ett ej statligt företag........Ja, ej statligt.

3. Älskling, är det inte dags att Lillen får ett syskon?

KTS-Wannabe


The incredible

Snabbare sommar?

1. Byt hårspray till “Ozone killer” från

1982.

2. Låt bilen stå tomgång medans du

är i skolan. För bättre effekt; kila fast

gaspedalen med en burk hårspray.

3. Investera dina sparpengar i Jeb

Bushs valkampanj och hoppas att han

hyser lika stor tilltro till koldioxid som

övriga familjen.

Mindre Roliga historier

Två mjölkpaket till varandra:

- Vad är det med dig?

- Jag är sur!

- Varför ramlar de där ungarna hela tiden?

- De är ju trillingar!

Det var två ballonger som var ute och flög i

öknen, då sa den ena ballongen till den andra:

- Se upp för kaktusen.

- Vilken kaktussssssssssssssss?

Familjen Smith 2006

KTS-REDAX kan stolta

presentera Familjen 2006.

De har redan idag börjat

ladda genom att flytta ihop

i ett kollektiv 4 mil utanför

finsng där de odlar grödor

och kryddar sin hallonsaft

med johannesört. allt för att

kunna ta hand om nya nollan

bästa sätt.

Välkommen till ett nytt späckat nummer från KTS-sektionens infomationsansvariga. Redax tänker till...

Våren är äntligen här inte en dag för tidigt. Om möjligt åt helvete för sent. Vi har

funderat hur vi ska ge denna sida ett värde för er KTS-studenter och kommit fram

till sidan i rent informationssyfte inte är att räkna med. För detta ändamål hänvisar vi till den nya fenomenala hemsidan

www.kts-sektionen.se. däremot anser vi att denna sida är alldeles fenomenal för att ge utlopp för vår egna och

förhoppningsvis av någon därute delade humor. Vad är det då för humor som denna sida ska innehålla? Det kan vi inte

riktigt svara men vi kan saga så här mycket....sidan kommer inte innehålla den klassiska studenthumorn. Ex: -Vad

kostar ölen? –Pi kronor tack!...Eller...Jag är medlem I studerandegruppen S.K.O.L.K(Studenter Kan Också Lära

kunskap). Nä inget sånt utan vi hade tänkt o blanda lite o vid eventuella klagomål hör gärna av er så kan vi publicera

era namn o eventuella dåliga smak. Redax tipsar om vår nya reseskola “När och Fjärran” där du lär dig mer eller

mindre användbara fraser olika språk. I detta nummer bekantar vi oss med kinesiskan.

Micael, Leif, Annette, Inger, David och Anna

Mindre-Bra-Att-Ha-fraser Kinaresan

När och Fjärran...

1. Hej, var hittar jag information om den politiska oppositionen?

2. Hej, vi skulle vilja etablera ett ej statligt företag........Ja, ej statligt.

3. Älskling, är det inte dags att Lillen får ett syskon?

KTS-Wannabe


MEDIETEKNIKSEKTIONEN

www.mediteknik.nu

Redaktion: elibe446, evaba696, annch277, andha901, linbo475, idajo919

Hjälp borde vara väg, men tyvärr så kommer

inte någon hitta fram till dig i dimman. Du är

snäll, trevlig, omtänksam och lite dummare

än en sann teknolog. Det är antingen dags att

skärpa sig, eller hoppa över till systrarna och

bröderna i rödvinets dimma.

Du är en Lennart, en hard core kille/tjej

helt enkelt. Kvarterets charmör, som

varje pudel vill ha. Du är personen som

alla vill ha, men inte som inneboende, då

månadshyran ofta glöms av. Men vem kan

begära nått så trivialt som pengar av dig?

[emte: emte:]

Du är den obotlige

Romantikern, som hellre

doftar blommorna

än att gör

någonting alls. Du vill

att alla ska må bra

och allra helst vara

kära i just dig. Och

när du fått ihop med

tillräckligt med färg,

kommer du måla hela

världen rosa!!

Nörden är ditt slagord,

motto och anledningen

till att du andas. Föreläsningar

i all ära, men

inget går upp mot att

läsa Calculus, Java med

Swing och 3D computer

graphics i skenet av

World of Warcraft.

Du fl örtar med allt och

alla, precis som den

sanna Casanovan! Inget

går upp mot ett kvarti-tre-ragg

när som

helst dygnet. Kön

och art spelar ingen

roll, bara det blir en

utmaning. Varför satsa

fast förhållande, när

fl ytande är så mycket

mindre kompakt?

Eldorado är allt, men

i värsta fall så funkar

Euroshopper. Vissa kallar

dig Desperat och

Snål, men du föredrar

kalla dig ekonomisk.

Kylskåpet i korridoren

är väl låst med tre

hänglås, och ett cykellås.

Gratis är inte gott

nog är ditt motto!

Du vet att du är snygg,

har klass och är den

mest modemedvetne

LIU. Du kallar dig

gärna Rik och blåst

eftersom du ärvt pappas

förmögenhet och

fångad av en stormvind

är din favoritschlager.

Sport är ditt allt, Sportfåne är smeknamnet

som du bär med stolthet. Du har många

bollar i luften samtidigt och du gör ditt bästa

att fånga åtminstone en av dem, men ibland

blir detta allt för svårt och bowlingklotet

hamnar tårna.


Andreas Lågbacka

Ordförande N-Sektionen

Andreas Larsson

General N-Phadderiet

Jakob Berggren

Chef Fest-N

- sektionen

{

{

{

N-Sektionen önskar N-Sektionsstyrelsen, Fest-N och N-Phadderiet 06/07

mycket lycka under deras kommande verksamhetsår.

Karaktär i djungelboken: Baloo

Kinesiskt årtal: Melonens år

Knock knock. Who’s there?: Din mamma

Favouritlåt: Elton John - Candle in the wind

Favouritfilm: Die Hard

Bellman, Tysken och ?: Eskimån

Li-Polymer eller Li-Ion batteri: Jag tror inte batterier

När ropar du hej?: Innan jag ropar “då” :D

Kapten Krok: Torkar sin mustach

ICQ, MSN eller Yahoo: Kan man välja Lunarstorm?

Vem liknar du mest: Sean Connery

Verktyg of choice: Pincett

Önskeresa: Ankeborg

Karaktär i djungelboken: Bagheera

Kinesiskt årtal: Melonens år

Knock knock. Who’s there: En flakmoped

Favouritlåt: Anna Book - ABC

Favouritfilm: Sömnlös i Seattle

Bellman, Tysken och ?: Kebabrulle

Li-Polymer eller Li-Ion batteri: Li-Polymer lätt

När ropar du hej?: Innan jag ser bron

Kapten Krok: Va? Jag heter inte så

ICQ, MSN eller Yahoo: MSN fo shizzle my nizzle

Vem liknar du mest: John Travolta

Verktyg of choice: Nagelfil

Önskeresa: Bronx

Karaktär i djungelboken: King Loiue

Kinesiskt årtal: Melonens år

Knock knock. Who’s there: De är jag ju

Favouritlåt: Åh, oubidou, jag vill ju va som du....

Favouritfilm: Nottinghill

Bellman, Tysken och ?: Bengt

Li-Polymer eller Li-Ion batteri: Lion hehe

När ropar du hej?: När tajmingen är rätt

Kapten Krok: Tar sitt andra glas

ICQ, MSN eller Yahoo: Yahoo

Vem liknar du mest: Samuel L. Jacksson

Verktyg of choice: Häcksax

Önskeresa: Honolulu

REDAX MAX WAHLGREN: REDAX@N.LINTEK.LIU.SE

FESTERICHEF KRISTOFFER LIND: KRILI511@STUDENT.LIU.SE SEKTIONSORDFÖRANDE CARL CARLSON: ORDF@N.LINTEK.LIU.SE

FADDERIGENERAL MARTIN WIKSLUND: GENERAL@N-PHADDERIET.SE NORAORDFÖRANDE CYNTHIA NOVAK: CYNNO410@STUDENT.LIU.SE


Titta in www.tbi.lintek.liu.se

-Sommarlov!

Slutet gott, allting gott

Så var det dags för sista nummret av Biosfären det

här studieåret. Vi tänkte ta tillfället i akt och vara lite sentimentala

och blicka tillbaka över året som gått. Så här i efterhand

kan man ju helt klart konstatera att det har hänt en massa

superroliga evangemang under året som gått. Förtrösta ej ty både

Bob och Redax kommer tillbaka redan i höst iklädda nya munderingar.

Slutligen vill vi tacka för oss, tack.

Bob & Redax

I mars i år firade TBi-sektionen 10 år.

Jubileumsgruppen slog till med stor

fest, både tårtkalas och en stor sittning.

Det var mycket uppskattat av hela

sektionen. Bob längtar redan till nästa

jublieum, tårta är gott.

redax@tbi.lintek.liu.se

Nr 3, 2005

[1] Ian Robertson, Stay Sharp. 7 juli 2005. ISBN: 0091902533

Sudoko

Det populäraste inom pusselvärlden för tillfället

är sudoki, och enligt Proffessor Robertson vid

Institutet för Neurovetenskap vid Trinity College [1]

Dublin hjälper det till att hålla hjärnan i form.

Därför bjuder vi en riktig svår sudoko som

förhoppningsvis håller hela sommaren ut!


illusTraTion: vanJa hulTberg

34

Skribent

Layoutare

Illustratör

Fotograf

Drömmer du om att prova det kreativa livet som

tidningsarbetare? Känner du för att skriva artiklar,

testa nya och annorlunda layoutidéer, illustrera för

hand eller digitalt, eller varför inte fotografera?

I år kommer redaktionen att bestå av följande

ansvarsposter:

textansvarig

layoutansvarig

fotoansvarig

förutom chefredaktören. Som ansvarig kommer du

att få lära dig allting om tidningsarbete, erfarenheter

i mängder samt fina meriter. Vill du inte vara ansvarig

kan du självklart fortfarande frilansa och vara med då

du känner för det.

Skicka in en ansökan till lithanian@lintek.liu.se så

kontaktar vi dig.


Tyskland erbjöd tävling: hur länge klarar du att

hålla upp två fyllda glas med saft och grädde.

Internationella dagen:

Utrymme för världen och varandra

TexT: maria norén FoTo: Åsa Jernberg

Sittandes hemma med näsan mot skärmen

får vi dagligen influenser från olika hörn av

världen. Mellan pluggvarven finns det utrymme

för både surfande och ett och annat

underhållande och upplysande TV-avsnitt.

Den nya tekniken gör överföringstiderna

korta och skildringarna många och lätttillgängliga.

Världen är liten och vi tror att vi

känner den!

Men som allt annat som skådas avstånd

känns även andra kulturer och tankesätt

mindre betydande i förhållande till vår egen

hektiska vardag. För vem har tid att bry sig

om till exempel integration? När LinTek den

femte april anordnade »International Day«

Campus Valla var det för att ge oss en

chans att se sanningen i vitögat och för att

ge oss utrymme att möta varandra. Massor

med glädje fick vi köpet.

Musik från olika världsdelar studsar mellan

montrarna i Colosseum och studenter

strömmade till från alla håll. Något annat

som strömmar är den stora och smittande

entusiasmen hos deltagarna. Vackra vykort,

information att läsa och maträtter från olika

länder kryddas med orientaliska folkdräkter,

film och dansuppvisning. Vid sexton

stationer finns olika länder representerade.

Initiativtagare till »International Day« är

Dharmesh Shah, internationellt ansvarig

LinTek. Dharmesh kommer från Indien

och är en före detta masterstudent vid LiTH.

Indonesien visade upp en mängd med bilder

och böcker om landet.

Fyra kinesiska studenter i traditionella kläder

från hemlandet.

Genom sin egen erfarenhet av att ha studerat

i två länder såg han ett stort behov av en

mötesplats för studenter LiTH.

– Ordet »integration« finns inte alls här. Vi

saknar integration mellan alla studenter,

inte bara mellan internationella och svenska

studenter utan också mellan studenter

olika utbildningar, säger han.

Dharmesh beskriver hur han Osmania

University i Indien hade kompisar från alla

utbildningar och att studenterna socialiserade

fritt och obundet. På frågan om varför

segregationen är större LiTH svarar han:

– Jag upplever att studenter är rädda och

inte vågar träffa nytt folk. Den rädslan kan

man överbrygga genom att ha en aktivitet,

till exempel »International Day«. Då får

också svenska studenter uppleva en ny sida

av de internationella studenterna.

Glädjen »International Day« går inte att

ta miste . Tiden och utrymmet är knappt

och det gäller att hinna visa och berätta,

träffa människor och prata med folk. Arrangemanget

är av uppslutningen och

leendena att döma väldigt uppskattat från

alla håll. Mitt bland tyska »spika i spik«lekar

och Sudans matfyllda monter skapas

utrymme för det där samtalet som annars

inte får rum.

– Den här dagen har varit jättebra. Det

var första gången jag fått ordentlig kontakt

Även Rumänien har hittat en plats den

internationella dagen.

med andra studenter, säger en tysk utbytesstudent

till Linköpings Tidnings reporter

(2006-04-06).

Men vad är det där samtalet värt? Räcker det

inte att sitta med näsan mot datorskärmen

och integreras i tanken? Nej, både statistik

och uttalanden från utbytes- och masterstudenter

vittnar om att det inte duger alls. Och

även om Luther, Jante och den kalla vintern

gör många med svenskt arv i bakfickan benägna

att krypa in i små skal så vill svenska

studenter också socialisera, entusiasmera,

plugga utomlands och framför allt – glädjas.

Projektledaren och initiativtagaren Dharmesh

Shah är dagen till ära iklädd indisk festdräkt.

3


LITHANIAN #2 – 06 FORSKNING VID LITH

Men det är guld, fast det inte glimmar.

Sex års forskning har gett den fyrkantiga

hjärnan förmågor att lösa en rad avancerade

uppgifter. Gianpaolo Conte och Martin

Magnusson är doktorander inom AI, artificiell

intelligens. Ett område där IDA var

tidigt ute, men fram till millennieskiftet

ett rent teoretiskt plan. När helikoptern

kom hit som plattform i det stora projektet

witas fick forskarna något konkret att testa

teorierna .

Idag klarar deras uav (unmanned aerial vehicle)

att starta, flyga, hovra och landa, lägga

upp en egen flygrutt, navigera med och

utan gps, följa fordon och videofilma vad

som händer. Allt egen hand – det enda

människor gör är att formulera målet med

uppdraget.

Det är förmågan att självständigt,

autonomt, fatta beslut som gör att uav:n

kan kallas intelligent. Man kan tycka att

tvättmaskinen är smart, men den är bara

automatisk och följer det förinställda programmet

till punkt och pricka. Den fullföl-

36

I ett rum IDA står två

rödvita japanska minihelikoptrar.

På vänstra

sidan har de en liten låda

med tre datorer i.

»Där sitter hjärnan«, säger

Gianpaolo Conte och

pekar en av dem. Man

blir lite besviken. Den ser

inte mycket ut för världen.

Den obemannade helikoptern är en Yamaha RMAX som väger 100 kg, har en rotordiameter 3,6 m och drivs av

en tvåtaktare 250 kubikcentimeter och 21 hästkrafter.

Framtidens flygande maskiner

TexT: Åke hJelm FoTo: bJörn röJder

jer tvättcykeln men märker inte om tvätten

fortfarande är smutsig efteråt.

– Säg att man får en dator att lösa en

uppgift som kräver tänkande om samma

sak görs av en människa. Då har man

skapat artificiell intelligens, säger Martin

Magnusson.

Begreppet myntades av Stanfordprofessorn

John McCarthy som för exakt 0 år

sedan anordnade den första konferensen

området. Han är vid 79 års ålder fortfarande

aktiv som forskare och hans webbsajt

http://www-formal.stanford.edu/jmc/ besvarar

han bland annat grundläggande frågor,

till exempel:

Q. What is artificial intelligence?

A. It is the science and engineering of making

intelligent machines, especially intelligent computer

programs. It is related to the similar task

of using computers to understand human intelligence,

but AI does not have to confine itself to

methods that are biologically observable.

Q. Yes, but what is intelligence?

A. Intelligence is the computational part of

the ability to achieve goals in the world. Varying

kinds and degrees of intelligence occur in

people, many animals and some machines.

Konferensen 19 6 satte stenen i rullning

och sedan dess har forskningen nått ständigt

nya höjder. Bland de första tillämpningarna

var datorer som kunde spela dam och

brädspel, längre fram också schack. Naturlig

språkgenerering är ett annat ai-område

liksom sökmotorer av Google-typ. Robotar

och autonoma farkoster och fordon blir allt

mer avancerade. 2004 utlyste det amerikanska

försvarsforskningsinstitutet Darpa en

tävling, Grand challenge competition, för

obemannade bilar i Mojave-öknen. Ingen av

de startande kom i mål. Ett år senare lyckades

fem fordon ta sig igenom den drygt 200

kilometer långa sträckan.

Liknande utmaningar finns också för

obemannat flyg. I fjol blev uav-gruppen vid

ida klassegrare i en tävling för mikrofarkoster

i Garmisch-Partenkirchen. Den nya

hemmatillverkade kelgrisen Linkmav får

rum i handflatan och väger ett halvt kilo.


Den lilla helikoptern väger bara 0,5 kg och i den vikten ryms elmotor, styrdator, sensorer, radiomottagare,

batteri och videokamera, plus lite till.

finns vid LiTH

I den vikten ryms elmotor, styrdator,

sensorer, radiomottagare, batteri och

videokamera, plus lite till.

– Autopiloten väger 28 gram, berättar

Gianpaolo Conte.

Hans specialområde är kontrollsystem

och visuell navigering. rmax-helikoptrarna

»ser« genom en videokamera

under buken och använder den informationen

till att hitta rätt, i kombination

med gps-utrustningen. Med kameraögats

hjälp kan uav:n också följa till

exempel en bil marken. Ett avgörande

problem är att dess hjärna måste programmeras

med data om världen runtomkring.

Vad är det som konstituerar ett

föremål som en bil?

– Människor har en del förmågor

inbyggda från början, och andra tillkommer

naturligt under mognadstiden.

Datorer börjar från noll och vi måste utrusta

dem med en stor mängd kunskap

innan de kan börja lära sig själva, säger

Martin Magnusson.

Han jobbar nu mest med att vida-

reutveckla tal (Temporal action logic),

logiken bakom tal-plannern – en typ av

klassiskt planeringsverktyg uppfunnet av

Patrick Doherty och Jonas Kvarnström

som vann ett internationellt pris för detta

1998. Den är till för att lösa exempelvis

logistiska problem: tjugo paket ska distribueras

i fem städer, vilken är den bästa

rutten? Martin försöker nu göra den användbar

för mer avancerade uppgifter.

Grundläggande för en ai-utvecklares

jobb är algoritmen, en matematisk beskrivning

av ett problem där ingenting

lämnas åt slumpen. Men det är först när

algoritmen paras med kunskap som man

kan tala om artificiell intelligens. Ju mer

kunskap som matas in, desto bättre löser

roboten sin uppgift. Knowledge representation

är idag ett särskilt forskningsfält

inom ai.

Den kittlande frågan är: kommer vi

att skapa mjukvara som är så intelligent

att den i sin tur kan göra samma bedrift?

– Ja, säger Martin, och det är en risk.

Men det finns risker med all utveckling

Martin Magnusson

»

Smålänning från Nybro,

MSc i datavetenskap LiU

2003. Därefter forskningsingenjör

vid AIICS, sedan

2005 doktorand. Licen

handlar om utveckling av

logiken TAL. Jobbar också

med webbdesign i egna

firman Mediatron.

»

Gianpaolo Conte

Flygingenjör från Sora,

en liten stad utanför Rom,

kom till Linköping och WI-

TAS-projektet 2002. Nu

är han doktorand inom

helikopterkontroll, simulering

och sensorintegration,

licar i sommar och räknar

med att disputera i slutet

2007.

och förhoppningsvis kommer fördelarna att

överväga ...

Gianpaolo berättar att de etiska frågeställningarna

blir allt vanligare inom ai-forskningen.

– En robot som autonomt utför olika handlingar

i stället för att styras av en människa

kanske inte kan skilja rätt och fel. Därför är

det viktigt att vi är försiktiga och lång sikt

lär robotar våra värderingar.

AIICS: Artificial intelligence and Integrated computer

systems, en avdelning vid Institutionen för datavetenskap

(IDA).

WITAS: The Wallenberg laboratory for research on infor-

mation technology and autonomous systems.

Forskare inom AIICS ingår i det nybildade forskningscen-

trumet MOVII (Modellering, visualisering och informa-

tionsintegration), ett av tre strategiska centrum vid LiU

som från och med årsskiftet finansieras av Stiftelsen för

strategisk forskning.

37

LITHANIAN #2 – 06 FORSKNING VID LITH


LITHANIAN #2 – 06 KÅRINFORMATION

38

Förlängd utbildning, bättre arbetsmiljö, internationell

dag och rättvisare examination – vad gjorde kåren i år?

Det har varit ett spännande år, kan LinTeks arvoderade rapportera.

Vid det här laget är det endast några veckor kvar och det är

dags att nostalgiskt börja blicka tillbaks de månader som gått

och med en tår i ögonvrån ta farväl men samtidigt konstatera

ÅSA JERNBERG, KÅRORDFÖRANDE

»I år har Sveriges teknologkårer, både genom publiceringen av en debattartikel i dn

samt politiska tryckningar, fått igenom en förlängning av civilingenjörsutbildningen

till fem år (se sid 16). Förlängningen innebär att svenska civilingenjörer kommer att bli

mer konkurrenskraftiga internationellt eftersom nästan alla civilingenjörsutbildningar

i Europa är femåriga.

LinTek gick förra året med i Sveriges förenade studentkårer (sfs) och sfs årliga

fullmäktigemöte klubbades många av kårens förslag igenom.

LinTek har även under året ett flertal gånger pekat orättvisan i att

inte anmäla doktorander till Trygghetsstiftelsen som ger stöd till statligt

anställda som blir arbetslösa. Kritiken har förts vidare nationell nivå

och nyligen beslöt Arbetsgivarverket att ändra i sitt avtal, så att även doktorander

inkluderas.«

NILS HJALMARSON, VICE KÅRORDFÖRANDE MED STUDIESOCIALT ANSVAR

»En av de stora frågorna i år har varit att inrätta en arbetsmiljöorganisation med studenter

som granskar LiUs arbetsmiljö och ser till att den ständigt förbättras. Något sådant

inte har funnits tidigare för studenter, enbart för anställda, vilket förstås är bakvänt med

tanke att LiU har ungefär sex gånger så många studenter som anställda. Numera

finns en ansvarig student varje campus och flera studenter runtomkring som bevakar

och granskar vår fysiska miljö.

LinTek har även för andra året i rad anordnat en festeristutbildning i

Norrköping och stöttat Förenade Festerier i Linköping till att anordna en

utbildning även där. Jag är mycket nöjd med att vi kan hjälpas åt till att

skapa ännu bättre festerier. I övrigt har även en gemensam alkoholpolicy

framtagits, både för anställda och studenter.«

TONY MOBERG, UTBILDNINGSANSVARIG

»Innan jul gjorde LiTH kraftiga nedskärningar och kåren har sett över hur hanteringen

av d- och c-programmen har skötts. Detta är något som fortfarande arbetas med, då

somliga studenter har hamnat i kläm.

LinTek har även drivit frågan om att LiU ska inrätta en betygsombudsman

som ska granska examinationer och se till att dessa utformas och används

ett rättssäkert sätt. Mer positiva är dock universitetet till att införa anonyma

tentor, för att dels förebygga diskriminering, dels göra det lättare

för studenter att våga kritisera examinatorn utan rädsla för efterföljder. I

övrigt har »rättvis examination« stått högt dagordningen under året.

En viktig del i detta arbete är att förklara alla examinationsformer, så

att de betyder samma för alla studenter och examinatorer.«

att mycket har hänt. I dessa texter beskriver vi förstås inte det

vardagliga kårarbetet som görs hela tiden, utan har lyft fram

vad som är nytt just för i år.

STAFFAN EMANUELSSON,

NORRKÖPINGSANSVARIG

»Norrköpingsenkäten visade i år att

studenterna har dålig kontakt med det

regionala näringslivet. För att förbättra

denna kontaktyta startades föreläsningsstrimman

Business Class. Förutom

för att verka för en bättre kontakt

är Business Class tänkt att fungera som

en andningspaus i studierna och en

motivationshöjande föreläsning. De två

första föreläsarna var Snka nkpg och

Pär Sandström, Stadiums it- och logistikchef.

Förhoppningen är att Business

Class kommer att leva vidare, nu i det

nya Kårhuset.

I det nya kårhuset har sektionsstyrelserna

sin plats översta våningen.

Merparten av sektionerna skulle dock

inte ha haft ekonomisk möjlighet att

flytta in redan från start. Institutioner

med anknytning till programmen i

Norrköping kommer att betala första

årets hyra och därefter subventionera

hyra för ett tag framåt.

Vad gäller utbildningarna i Norrköping

så har vi ett nämndmöte

bestämt att i alla kurser som ges

mt, kts och ed skall den röda tråden

förklaras: varför kursen ges, vad den

bygger , vad den har för relevans i

näringslivet och vilka kurser

som bygger vidare

denna. Dessutom skall

de förändringar som

genomförts av kursen

grund av kursutvärderingarna

lyftas

fram.«


DHARMESH SHAH, INTERNATIONELLT ANSVARIG

»Kåren har i år drivit igenom viktiga förändringar som många svenska studenter ser

som självklart, men som saknas för internationella studenter. I år kommer LiU till

exempel att inrätta en examenshögtid för de internationella studenterna. Kåren driver

även för att införa en så kallad »Arrival day« – en gemensam dag då alla internationella

studenter anländer till LiU och får hjälp och stöd redan vid

tågstationen.

Flertalet utländska studenter har efterfrågat svenskakurser och

för någon månad sedan hölls en intensivkurs i Linköping och just nu

går en fempoängskurs i Norrköping.

I år anordnades även en mycket uppskattad International Day för

första gången, mer om den kan du läsa sid 3 .«

MALIN ADOLFSSON, MOTTAG-

NINGSANSVARIG

»Att nå ut med information till alla studenter

är långtifrån enkelt. Nytt för i år är

kårens bygge av Absoluta Nollpunkten,

ett informationscenter för alla nollan. Hit

kan alla fundersamma studenter söka sig

för att få svar sina frågor. Tanken är att

skapa en naturlig mötesplats Campus

Valla och i Kårhus Norrköping.

Det är mycket som ska samordnas

mellan fadderierna, universitetet och

kommunen inför nolle-p. För andra året

i rad arbetar mottagningsgeneralen för

att ge de nya studenterna en så bra

start som möjligt. Ett led i detta

är att se till att alla, alltifrån

generaler, kassörer, dryckesansvariga

till samtliga

faddrar, får en utbildning

inom sina respektive

områden

JENNY CAHIER, INFORMATIONS-

ANSVARIG

»Lithanian har varit mycket uppskattad i

år, både av studenter och av annonsörer,

och den har för första gången länge

visat ett klart positivt resultat.

Tillsammans med StuFF och Ola J

Hedin har LinTek även inspirerat och

engagerat andra studentmedia vid universitetet

i form av Pressklubb LiU, som

hittills har anordnats två gånger.

I skrivandets stund arbetar jag även

framtagandet av en mer lättanvändlig

och -förståelig hemsida för kåren. I

augusti kommer du att kunna surfa in

http://www.lintek.liu.se och navigera

runt en strålande

fräsch sajt med uppdaterad

information och

mycket bilder.«

ALEXANDRA SVENSSON, ARBETSMARKNADSANSVARIG

»Att studenterna vid LiU ska få kontakt med näringslivet redan under

studietiden är något som kåren arbetar mycket för. I år märktes det att

teknikbranschens arbetsmarknad har börjat ljusna, då larm fick fler

utställare än länge. Förhoppningsvis mötte många studenter sina

framtida arbetsgivare under mässans två dagar. Spännande var även

det stora intresset från internationella företag.«

Stort tack

önskar styrelsen till alla er som har hjälpt till under året: utskott, sektionsaktiva,

fullmäktigeledamöter, studeranderepresentanter – ni är fantastiska!

LINTeKS STyReLSe 06/07 VALD

Nästa års styrelse är en sammansättning

av glada studenter från blandade utbildningar,

olika campus och med en bred

spridning av årskurser. Följande personer

kommer göra sitt bästa för att förgylla din

studietid under nästa år: kårordförande

Emma Karlsson (kts), vice kårordförande

med studiesocialt ansvar Johan Winberg

(i), informationsansvarig Johan Tor (d),

Norrköpingsansvarig Angelica Fjellsén

(mt), utbildningsansvarig Martin

Bengtsson (kts), internationellt ansvarig

Kathleen Kwapisz (i) och

arbetsmarknadsansvarig Pär Janné (mt).

Fullmäktige tillsatte även följande poster

till kommande verksamhetsår: München-

Hoben-kassör Anna Lindefelt (y), talman

Nils Hjalmarson (mt) och internrevisor

Niklas Bergh (tb).

FLeR GRuPPRuM NäSTA åR

Tycker du att LiUs regler kring utlandsstudier

är luddiga och svåra att förstå? Känner

du ofta att det är svårt att skaffa grupprum

universitetet? Detta är två av de många

saker som LinTeks styrelse nästa år kommer

att arbeta extra hårt för och som klubbades

i verksamhetsplanen senaste fummötet.

För att se hela verksamhetsplanen

kan du surfa in http://www.lintek.liu.

se/organisation/arkiv/.

INGeN HöJNING AV KåRAVGIFTeN

Kåravgiften kommer inte att höjas nästa år

utan fortsätter att vara 290 kronor. Detta

beslutade ett enigt fum senaste mötet,

då hela budgeten för kåren antogs. Mer om

detta kan du läsa http://www.lintek.liu.

se/organisation/arkiv/.

39

LITHANIAN #2 – 06 KåRINFORMATION


Partiguiden – så här

svarar partierna i studentfrågor

Hur mycket vill ditt parti

höja studiemedlet med?

Vill ditt parti förändra

fribeloppet?

Vill ditt parti behålla kårobligatoriet?

Studenter är idag utanför

det sociala systemet, i och

med att studier inte är SGIgrundande.

Detta gäller

för övrigt särskilt studenter

som inte tar studiemedel,

som då står totalt utanför

Försäkringskassans system.

På vilka sätt vill ditt parti

förändra dagens sociala otrygghet

för studenter?

Just nu sker en utav de största

reformerna inom svensk

högre utbildning (Bologna)

och i dagsläget har lärosätena

fått för lite pengar för att göra

detta arbete bra. Hur vill ditt

parti finansiera det väldiga

arbete som denna reform

innebär?

40

Gunnar Axén

moderaterna

Ingen höjning

Ja, vi vill ta bort det.

Nej.

Vi har föreslagit i riksdagen

att en utredning som

ser över hur studenternas

situation hänger ihop med

de ordinarie socialförsäkringssystemen.

Vi vill också

ta bort fribeloppet så att

studenter kan arbeta parallellt

med studierna och därmed

öka sin SGI-grundade

inkomst.

Vi vill främst satsa att

finansiera de platser som

lärosätena idag redan har,

men inte får betalt för. Vi

vill dessutom stärka forskningen

med 900 miljoner

kronor.

Fotnot: Mer information om partierna och deras åsikter finns www.(partinamn).se.

Karin Granbom

folkpartiet

400 kronor/månad

Ja, vi vill avskaffa fribeloppet

helt sikt.

Kårobligatoriet är principiellt

felaktigt och bör därför

avskaffas.

Det bör tillsättas en ny,

parlamentarisk studiesocial

utredning för att undersöka

vad som kan göras.

Vi säger stopp till utbyggnaden

av antalet platser

högskolan och vill istället

använda pengar avsatta för

detta till kvalitetshöjningar

och finansiering av ovannämnda

reform.

Britt-Marie Danestig

vänsterpartiet

1500 kronor/månad

Nej.

Ja, i dagsläget finns det inga

alternativ till studentkårernas

sociala verksamhet och

arbete med studentinflytande

Vårt mål är att införa studielön

vilket automatiskt skulle

innebära att studenter skulle

få tillgång till socialförsäkringssystemet.

Tills dess

är ett första steg att höja

studiemedlen för att förbättra

de studerandes ekonomiska

standard.

Just nu är statens finanser

mycket goda och det skulle

att finansiera denna

reform.

Dessutom skulle det behövas

ytterligare satsningar

kvalitet inför det ökade söktryck

till högskolan som de

stora årskullarna snart kommer

att ge upphov till.

Helena Hillar Rosenqvist

miljöpartiet

1000 kronor/månad

Ja, vi vill höja det.

Nej.

Vi kommer under våren presentera

en rad förslag för ökad

trygghet för studenter. Detta

är en viktig fråga för oss att

studenter skall kunna vara tryggare

vad gäller sjukpenning,

föräldraförsäkring och arbetslöshetsförsäkringen.

Till exempel

genom att korta karensdagarna

vid sjukdom.

Genom mer pengar till kvalitetsförbättringar

framöver istället för

enbart till fler studieplatser.


Den 27 september är det dags för Sveriges riksdagsval. Som student finns det givetvis vissa frågor som enar oss

och därför har Lithanian sammanställt en guide. Svaren är förkortade grund av utrymmesbrist, så ta därför gärna

med tidningen när du spatserar mellan valstugorna i maj och fråga politikerna om mer utförliga svar. Håll tummarna

att ett studentvänligt parti vinner den 27 september i år och glöm för guds skull inte att rösta!

TexT: Jenny cahier FoTo: www.riksdagen.se

Staffan Danielsson

centerpartiet

yvonne Andersson

kristdemokraterna

Louise Malmström

socialdemokraterna

500 kronor/månad 1300 kronor/månad 300 kronor/månad

Vår strävan är att det ska

vara högre.

Nej.

Vi anser dagens situation dålig,

och vi kräver en studiesocial

utredning för att få ihop de olika

systemen och få bort luckorna.

Det gäller för lärosätena att prioritera

detta viktiga arbete. Och

självfallet gäller att universitet

och högskolor har en tillräcklig

ekonomi.

Ja, vi vill slopa fribeloppet helt.

Nej, vi vill ta bort det av principiella

skäl, ingen ska behöva vara

tvångsansluten. Det bör dock

göras så att studentkårernas

och nationernas verksamhet kan

bibehållas.

Vi vill ha en ny studiesocial

utredning med mandat att föreslå

förändringar just gällande

problemet med att studier inte

är SGI-grundande. Vi vill också

ge ett barntillägg för barn vars

föräldrar studerar.

Inom Allians för Sverige (KD,

C, M och FP) har vi föreslagit

en höjning av de så kalllade

fakultetsanslagen två

miljarder kronor under en femårsperiod,

utöver regeringens

förslag.

Nej, vi tycker att det är rimligt att

det finns inkomstgränser för att

man ska få ta del av de sociala

trygghetssystemen.

Ja, i alla fall så länge det inte

finns något seriöst alternativt

sätt att ta tillvara studenternas

intressen.

Vi fortsätter hela tiden att se

över hur vi kan förbättra den

sociala tryggheten för studenter

ytterligare men har inte några

konkreta förslag väg fram

just nu.

Vi har avsatt medel i och med

propositionen »Ny värld – Ny

högskola« och medel till Högskoleverket

för att de ska klara av

granskningen av kurserna inför

internationaliseringen. De flesta

lärosäten anser dock att det är

för lite medel avsatta och framtiden

får utvisa om vi behöver

skjuta till ytterligare resurser.

Lotta Ljungqvist

Sveriges förenade studentkårer

1. Den summa som studenter idag får varje månad

räcker inte. De 300 kronorna som regeringen vill

höja studiemedlet med ser vi SFS som ett hån

och ett försök att tysta oss. Det finns fortfarande

en möjlighet att verka partierna och vi har det

därför som en prioriterad fråga inom SFS fram till

valet.

2. Att ändra fribeloppet ger fel fokus i diskussionen.

Det egentliga problemet är inte att man inte får

tjäna så mycket som man vill utan att studiemedlet

är för lågt. Om politikerna ruckar fribeloppet

kommer de att kunna säga »titta här, nu får du

tjäna hur mycket du vill«. Problemet är istället att

många studenter, särskild de med barn som bör få

tid att koncentrera sig sina familjer, tvingas dubbelarbeta.

endast en höjning av studiemedlet kan

avhjälpa detta.

3. Den dag det går att tillförsäkra ett studentinflytande

som täcker alla studenter annat sätt än

genom ett obligatorium – inte oss emot. Dagens

system har vissa brister, varför det är bra med den

översyn som nu har genomförts från statens sida.

4. SFS vill att studiemedlet ska vara SGI-grundande.

Mer om våra åsikter kring sociala trygghetssystemet

nästa sida.

5. en sån här reform kostar mycket pengar och

det krävs att det avsätts just för detta. Vad gäller

utbyggnaden menar vi att Sverige i dagsläget behöver

satsa stora pengar kvalitetshöjande åtgärder

inom högskolan, då högskolan är underfinansierad.

Därför säger vi också att 50%-målet tillfälligt bör

överges, till förmån för just kvalitetsfrämjande satsningar.

Går det att både skjuta till kvalitetsmedel

och expandera högskolan sätter vi oss däremot

inte emot en expansion.

41


LITHANIAN #2 – 06 TEMA: ORÄTTVISOR

Orättvisor i

samhället

TexT: Jenny cahier illusTraTion: vanJa hulTberg

är du en ung person – fri, festande, sent pluggande om nätterna,

med möjlighet att låna pengar när som helst från mamma

och pappa när ekonomin tryter?

Visst stämmer detta in somliga men

långt ifrån alla studenter. Denna snedvridna

romantisering av studietiden lever dock

kvar i allmänhetens syn studenten och

motverkar förbättringar i studenternas

trygghetssituation. Visst är en stor del av

studenterna idag unga människor, många

direkt från gymnasiet. Men mer än hälften

är 2 år eller äldre, en fjärdedel är föräldrar,

många är tidigare yrkesverksamma och nu

återvändare till studievärlden (källa: sfs Studentekonomiska

rapport 200 ).

Då Sveriges högre utbildning ska vara

1. Arbetslöshetsersättning

Det är inte särskilt lätt att konkurrera med

antingen underbetalda 16-åriga gymnasiestudenter

eller färdigutbildade akademiker

om de sommarjobb som erbjuds. Om du

inte lyckas hitta ett arbete under sommarmånaderna

har du dock ingen möjlighet

att få ut någon arbetslöshetsersättning, då

karensperioden 90 dagar i studerandevillkoret

stoppar alla försök. Endast de som

uppfyller arbetsvillkoret kan få ut ersättning

42

öppen för alla människor krävs att fler

människor från icke-akademiska och studieovana

hem knyts till lärosätena. Att, som

tillhörandes denna grupp, fortsätta studera

efter gymnasiet är ett stort steg; ett steg som

blir än större med ett ofördelaktigt studiemedels-

och socialförsäkringssystem.

– Det handlar inte om att det är synd om

studenter och att de därför måste ha särkilt

bra fördelar jämfört med alla andra utan istället

om vilken sorts samhälle vi vill leva i«

säger sfs utredare Anna Lasses. Högskolan

må vara en främmande värld för många,

direkt, vilket kräver en arbetsinsats motsvarande

40 procent – något som är direkt

omöjligt att kombinera med heltidsstudier.

Efter exjobbet och avslutade studier

upphör rätten till studiestöd. Många saknar

anställning direkt efter studietiden och för

den som då inte uppfyller arbetsvillkoret

utan hänvisas till studentvillkoret ter sig de

90 karensdagarna närmast som ett hån.

Det är ju under denna tid som all kraft be-

Fotnot: Den färgade texten är hämtad direkt från SFS:s lösningar studenternas otrygghet, enligt Trygghetshandboken.

men det går inte att komma ifrån att det är

där som många av samhällets värderingar

skapas och diskuteras. Inser vi detta blir det

en fråga om demokrati – och kvalitet – att

så många olika sorters människor som möjligt

kan vara med och delta. Med detta sagt

borde det vara en självklarhet att studenter

åtminstone inte ska ha en sämre och mer

osäker tillvaro än alla andra. Först då kan

begrepp som livslångt lärande och jämlikhet

i högskolan bli något annat än vackra ord i

konferenssammanhang, avslutar hon med.

KäLLA: Trygghetshandboken, www.sfs.se

höver läggas att söka jobb, vilket är långt

ifrån gratis, och inte att tvingas söka ekonomiskt

bistånd för att ha råd med mat.

– SFS kräver att karensperioden för studenter 90

dagar för rätt till a-kassa ska tas bort.

– Kravet att studierna ska vara avslutade för att

rätt till a-kassa ska slopas. Studier ska ses som en

sysselsättning likvärdig med arbete och berättiga till

arbetslöshetsersättning vid alla avbrott förutsatt att

grundvillkoret är uppfyllt och att individen i fråga står

till arbetsmarknadens förfogande.


2. Studenter med barn

Regeringen har uttalat ett behov av ett ökat

barnafödande och egentligen är studietiden

en mycket passande tid för just detta.

För det första skulle arbetsgivaren slippa

ta den kostnad som det innebär att hitta

och utbilda en vikarie för den som är föräldraledig,

för det andra skulle utgifterna

för föräldraförsäkringen sjunka, eftersom

de blivande föräldrarna inte har hunnit få

en hög lön som de ska ersättas för. För det

tredje är studier en hyfsat flexibel sysselsätt-

3. Bostadsbidrag

»Bostadsbidrag? Nej, det vågar jag inte söka

för jag vet inte alls hur mycket jag kommer

att tjäna i år«. Känner du igen dig? Som student

är det svårt att redan i januari beräkna

hur mycket pengar man kommer att tjäna

under året. Det slår dessutom hårt mot dem

som arbetar under våren och sommaren, för

att till hösten studera. Och om du beräknar

en för liten inkomst så kan du bli återbetalningsskyldig

hela beloppet dessutom

– och därför väljer många studenter att inte

alls söka bostadsbidrag.

Detta problem är dock något som

inte berör studenter över 29 år. Dessa har

nämligen ingen möjlighet alls att söka bostadsbidrag,

då de har passerat åldern för

när Försäkringskassan anser att man bör

studera. Att studiemedlet är lika stort för

4. Socialbidrag

Ekonomiskt bidrag ska vara den absolut

sista åtgärden för vem som helst. Att studenter

i vissa fall tvingas komplettera sin

inkomst med ekonomiskt bistånd är i sig ett

stort systemfel, som visar bristerna i såväl

socialförsäkringssystemet som studiestödssystemet.

Tyvärr finns det inte någon generell

policy i Sverige för hur studenter i behov av

socialbidrag ska bemötas. Det varierar istället

från kommun till kommun och ibland

finns även föreställningen att studenter

ska kunna leva studiemedlet

hela året. Detta leder till att många

ning, vilket förmodligen skulle innebära att

barnen fick möjlighet att träffa sina föräldrar

mycket mer under de första åren än om

föräldrarna jobbar heltid. Med andra ord:

hela samhället skulle tjäna om folk bildar

familj medan de studerar.

Dock är detta sällan ekonomiskt möjligt

utan många tvingas vänta tills efter studierna

är avklarade. Förra året infördes ett

barntillägg och i regeringens vårproposition

föreslås en höjning med totalt 1 100 kronor,

studenter i åldern 18, 30 eller är en självklarhet

– varför är det då inte lika självklart

att bostadsbidraget ska vara knutet till studierna

istället för till åldern?

Ett tredje problem är att det inte går att

bostadsbidrag som inneboende. På många

av de större studentorterna är bostadsbristen

stor och enda lösningen för många studenter

är att hyra rum till ofta höga priser.

Att detta skulle kunna stjälpa hela drömmen

att studera är löjligt men sant.

– SFS kräver att åldersgränsen 29 år slopas för

rätten att få bostadsbidrag.

– Beräkningsgrunderna för bostadsbidrag ska göras

flexiblare så att den tid som inkomstprövningen baseras

är kortare än ett kalenderår, till exempel tre

eller sex månader.

– även inneboende ska få bostadsbidrag.

nekas bistånd som de egentligen har rätt till.

Inom vissa kommuner finns dessutom

en särskilt restriktiv policy när det gäller ekonomiskt

bistånd till just studenter, vilket är

direkt diskriminerande.

– ekonomiskt bistånd ska aldrig behövas grund av

glapp i andra trygghetssystem, det ska endast vara en

sista utväg när alla andra vägar prövats.

– SFS anser att det måste finnas nationell praxis för

ekonomiskt bistånd för att motverka den diskriminering

av studenter som dagens regelverk medger.

– SFS kräver att studenter får rätt till individuell prövning,

precis som lagen säger.

inklusive höjningen av det generella barnbidraget,

för en student med två barn. Nivån

ligger vad, enligt SFS uträkningar, en

ensamstående student behöver för att leva.

- I konsekvens med tanken om kompetenslinjen ska

studenter med barn ha rätt till tillfällig föräldrapenning,

havandeskapspenning och pappa/partnerpenning

samma sätt som förvärvsarbetande. exempelvis måste

även studenter med barn kunna överlåta till en närstående

att vara hemma för vård av sjukt barn.

- Föräldraledighet måste anses som överhoppningsbar tid

i fråga om möjlighet att söka tilläggslån i studiemedlet.

Många studenter arbetar extra, trots heltidsstudier,

för att få ekonomin att gå ihop.

43

LITHANIAN #2 – 06 ORäTTVISOR


LITHANIAN #2 – 06 TEMA: ORÄTTVISOR

5. Studenters ekonomi

Var tredje högskolestudent är beroende av

bidrag från sina föräldrar, enligt undersökningen

Studentbarometern (se www.sfs.

se). Större delen av dem, 23 procent, får upp

till 1 000 kronor i månaden av sina föräldrar.

Resten får 1 000 kronor eller mer per

månad.

Att leva studiemedel betyder i dag att

leva långt under fattigdomsnivån, som nyligen

fastställdes till 8300 kronor av Sveriges

socialminister Berit Andnors. Det betyder

att studenter per definition är fattiga och

har svårt att klara sig utan hjälp från släkt

och vänner eller genom att arbeta vid sidan

av studierna. Det sistnämnda är givetvis

inte helt igenom dåligt, en viss arbetslivserfarenhet

är tvärtom mycket bra. Däremot

säger en tredjedel av dem som arbetar extra

att det går ut över studierna. Och vilket an-

Studiemedlet höjt med 270 kronor/månad

Sveriges förenade studentkårer (sfs) har

under året arbetat aktivt för att en förbättrad

ekonomi bland Sveriges studenter. Regeringens

vårproposition kom därför snarare

som ett hån än en lösning, då studiemedlet

enligt denna skulle höjas med 300 kronor/

månad. Bidraget ökas dock endast med 100

kronor/månad, medan övriga 200 kronor

endast är lånemöjlighet. Eftersom regeringen

räknar med en studieperiod över nio

månader och inte tio, som CSN betalar ut

studiemedel, innebär den reella höjningen

för studenterna alltså cirka 270 kronor per

utbetalningstillfälle.

Vi tyckte det var illa när regeringspartierna

presenterade sitt förslag om en studiemedelshöjning

300 kronor, med det

visar sig att det är ännu värre, säger Lotta

Ljungquist, vice ordförande för SFS i ett

pressmeddelande. 2 700 kronor per år ger

270 kronor per utbetalningstillfälle. Det är

vad Pär Nuders omtalade trollspö lyckades

skaka fram åt studenterna., fortsätter hon.

Regeringens förslag är långtifrån nog för att

hjälpa studenternas svåra ekonomiska situation

och SFS konstaterar att höjningen inte

ens når upp till en femtedel av behovet.

44

nat heltidsarbete skulle egentligen kräva att

den anställde dubbelarbetar för att överleva?

– SFS anser att studiemedlets totalbelopp måste

höjas till 8400 kronor per månad.

– Studiemedelssystemet ska anpassas så att studenten

har möjlighet till semester i motsvarande grad

som arbetstagare har. Detta innebär att studiemedlet

skall betalas ut vid 12 tillfällen, och även för studiefria

veckor.

– SFS anser att studiemedlet skall räknas upp mot

konsumentprisindex och att bidragsdelen ska utgöra

50 procent av totalbeloppet.

– Studiemedlets höjda totalbelopp ska utgöra det lägsta

belopp som studerandes pension grundas .

– åldersgränsen och det maximala antalet studiemedelsveckor

måste tas bort för att möjliggöra ett

livslångt lärande.

– SFS anser att studielånens återbetalningssystem

måste göras mer flexibelt.

Hur spenderar man bäst

270 kronor?

Vill du också veta vad du kan göra med alla

nya metallmynt som klirrar behagligt i plånboken?

Lithanian tipsar dig till följande angenäma

upplevelser att använda pengarna till:

– Ring en hel del samtal. Till regeringen

förstås, man måste tacka.

– Köp en hel del konserver, som sedan kan

använda som hantlar framöver – eftersom

det ändå inte räcker till ett medlemskap

gymmet.

– Bjud vännerna en middag, och hoppas

att du sedan kan minna dem om detta

tillräckligt många gånger för att kunna

snylta dem resten av månaden.

– Köp cirka sex öl krogen, men då får

du planka in och absolut inte bjuda någon

annan om du planerar att känna av någon

berusning själv. Det bidrar givetvis till en

effektiv bantningskur eftersom du inte

kommer ha råd till någon riktig mat den

månaden du väljer att vara social.

– Köp en billig kursbok. Block och penna

kan man sno av vännerna.

– Res hem över sommaren, där du kan fortsätta

snylta föräldrarna, åtminstone tills

första lönen betalas ut i juli.

46 procent av Sveriges

studenter är fattiga

Andelen fattiga studenter i åldern 20-

24 har ökat markant sedan början av

90-talet. Det framgår av en rapport

som Socialstyrelsen presenterade i april

månad. Hela 46 procent av studenterna

i denna åldersgrupp klassas som fattiga,

dubbelt så många som år 1991.

– Tyvärr är jag inte alls förvånad, säger

Lotta Ljungquist vice ordförande för

Sveriges förenade studentkårer (SFS).

Rapporten sätter siffror något som vi

befarat i många år.

Vi vill få beslutsfattare att förstå

allvaret i situationen och höja studiemedlet

med 1 00 kronor i månaden.

– Köp en se (1, 0 kronor) och ett kuvert

(cirka 10 kronor), låna en eller flera hundar

och posta sedan en se full med bajs till

Sveriges regering, som tack för höjningen.

Portot bör ligga mellan 30 – 40 kronor,

beroende hur mycket du fyller sen. Då

har du fortfarande ungefär 220 kronor kvar

att köpa nudlar för.

För 270 kronor kan du köpa en konservburk med mat,

som fungerar som gym-substitut

FoTo: Jon sJöberg


6. Sjukförsäkring I övrigt är även själva systemet en stor

Studenter har 30 dagars karensdagar, enligt

CSN:s regler om ersättning vid sjukdom.

För förvärvsarbetare är samma siffra en

dag. Få studenter utnyttjar dessutom möjligheten

till sjukskrivning, något som mest

troligt betyder att det stora flertalet inte anmäler

sjukdom för att kunskapen om detta

system och ens rättigheter saknas. Detta

betyder att många studenter inte får ut det

antal studieveckor som de har rätt till. Om

de dessutom har missat tentamenstillfällen

och därigenom studiepoäng kan det hända

att de får avslag ansökan om fortsatt studiemedel.

Folkpartiets Ulf Nilsson provar sin lycka i student-monopol.

Studentdemonstrationer den fjärde maj

Den fjärde maj genomförde sfs, tillsammans

med sina medlemskårer, däribland

LinTek, en stor ekonomikampanj för att

höja studiemedlet. sfs hade Sergels torg

i Stockholm målat upp ett stort monopolspel,

med verkliga, kostsamma händelser

från studenternas liv. För politikerna gällde

det att överleva ett varv spelplanen och

fortfarande ha pengar kvar.

Även i övriga Sverige hände det en hel

del; det var debattartiklar, politiska paneldis-

djungel. »Ibland finns det specialregler

som ger rätt till mer pengar, men reglerna

är så genomkrångliga att ingen, inte ens

de ansvariga myndigheterna, kan svara

vad som egentligen gäller.« menar Anna

Lasses, utredare vid SFS. »Med andra ord är

det bara en sak som gäller: håll dig för Guds

skull frisk medan du studerar.«

– SFS anser att karenstiden för studenter , precis som

för förvärvsarbetande, ska vara en dag.

– SFS anser även att studier ska kunna verka som

rehabiliteringsperiod, varför det måste finnas ett sjukförsäkringssystem

som möjliggör detta

FoTo: sFs

kussioner och långa demonstrationståg. I

Linköping fick Östgötapolitikerna mottaga

personliga brev om studenternas ekonomiska

situation, samtidigt som studenterna fick

nudelpaket och en uppmaning att skriva

upp sig www.höjstudiemedlet.nu. Denna

namninsamling är vid det här laget avslutade

och sfs har under högtidliga former

givit pappersbunten till finansminister Pär

Nuder. Läs mer www.sfs.se.

7. Inga pengar

för cancersjuk

student

TexT & FoTo: mona Firoozpour

Att må riktigt dåligt en längre tid är inte

lätt. Än svårare är det att, dagen innan julafton,

bli diagnostiserad med hjärntumör och

att dagen efter undersökningen lägga sig

en brits och bli inrullad till operationssal

med vita väggar, gröna kläder, skalpellsnitt

och borrande i sitt eget huvud. Men absolut

svårast är tiden efteråt: veckor och månader

i ett rum som inte känns hemma, rörelser

för tunga för att förflytta egna kroppsdelar

och tankar för abstrakta för att ens tänkas.

Trots det begär csn och Försäkringskassan

en uppgörelse som inte går att ordna. Markus

Svensson, den student vid teknisk fysik

och elektroteknik som gått igenom och

överlevt allt detta, besitter idag mer mod och

styrka än någonsin tidigare.

Höstterminen 2004 upplevde Markus

ständig huvudvärk och illamående men var

trots detta fadderist, vilket innebar långa,

händelserika dagar. Symptomen viftades

mestadels bort – kanske berodde de

stress, dålig mat och sömnbrist. Men åkomman

gav inte med sig, inte ens efter nolle-p,

och dagen innan julafton skjutsade hans

syster in honom till sjukhuset. På akuten

väntade Markus, efter en datortomografiundersökning,

doktorns besök och svar,

men anade aldrig att det kunde vara så

illa som när doktorn uttalar ordet »hjärntumör«.

Markus minns inte mycket från

veckan efter operationen, då den tre centimeter

stora tumören opererades bort. Men

han hade överlevt.

I augusti 200 kunde Markus slutligen

flytta tillbaks till sitt lägenhetskollektiv i

Linköping. Främst vill han tacka kompisarna

som hälsade under sjukhusvistelsen

och som fick honom att återvända till livet.

Förutom allt tumult kring sjukdomen och

tillfriskandet tillkom det komplikationer

även andra plan än det känslomässiga.

Idag har Markus problem med balans,

motorik och dubbelseende – vem hade anat

att det kan vara så jobbigt att till exempel

hamra in en spik i väggen eller cykla igen?

4

LITHANIAN #2 – 06 ORäTTVISOR


LITHANIAN #2 – 06 TEMA: ORÄTTVISOR

Trots det har han återhämtat sig otroligt bra

och det är antagligen tack vare hans goda

fysiska tillstånd, som före detta judoelev, och

mentala styrka.

»Det fanns inte något alternativ till livet, det

gäller att överleva och att kämpa vidare, allt är

inte alltid rättvist men döden är ingen utväg«

menar Markus. Idag tränar han jujutsu, en annan

form av kampsport. »Det är ett bra sätt att

få ut frustration och aggression, som jag ibland

känner, genom att sparka och slåss, då kan man

vara sansad resten av dagarna«, säger han.

Frustration är något som Markus har fått

känna under sin sjukdomstid. Som student

är man försäkrad genom csn och får därigenom

ut hela studiebidraget vid sjukdom, utan

krav återbetalning. För att csn ska kunna

betala ut pengarna krävs ett godkännande från

Försäkringskassan. Markus är sjukskriven till

och med 31 maj 2006 och det är fakta som Försäkringskassan

känt till sedan i januari 200 .

Trots det anlände pengarna först i mitten av

februari, grund av att Försäkringskassans

och csn har rutiner som inte harmoniserar

med varandra.

»Jag har förgäves förklarat min situation för

Försäkringskassan men de har bara hänvisat

till sina rutiner och blivit irriterade«, säger

Markus i en intervju i Corren (2006-01-31).

Ingenting underlättas för den som redan har

fullt upp med att hantera sin sjukdom utan byråkratin

leder istället även till ekonomiska besvär.

46

Trots att Markus var

uppenbart sjukskriven

betalades inga pengar ut

från CSN, grund av

bristande rutiner mellan

dem och Försäkringskassan.

Markus har blivit utsatt för just detta två gånger

och fått nog. Han vände sig till media och

jo-anmälde csn och Försäkringskassan. När

artikeln trycktes i pressen löste sig allt genast

och dagen efter hade Markus fått pengar

kontot. jo-anmälan däremot gav inget resultat

då det ansågs att systemet fungerade bra och

inga åtgärder skulle vidtas.

»Jag förstår inte hur systemet kan anses

fungera, i så fall hade det här aldrig drabbat

mig!« säger en frustrerad Markus. Han

talar också mycket om andra i hans eller

liknande situationer.

»Jag är långt ifrån den enda sjuka studenten

i Sverige och sjukdom eller skador kan

drabba alla så jag fortsätter kämpa tills problemet

är löst.« Markus har planer att skapa

en stödförening för studenter med olika

handikapp, där människor kan hjälpa andra

i liknande situationer. »Jag vet hur jag har

försökt lösa mina problem, såväl studiemässiga,

ekonomiska och sociala, och jag skulle

ha uppskattat tips och råd från någon som

gått igenom liknande«, säger Markus. Han

har redan börjat tala med andra studenter

och anställda vid universitetet, och de verkar

positiva till idén. Helst skulle han dock vilja

att det kunde bildas ett nationellt nätverk där

alla drabbade kan hitta en gemenskap.

»Ensam är inte alltid stark, och man

tar därför all hjälp man kan få«, säger han

avslutningsvis.

8. I skuggan

av en dröm

Låg, eller ingen, lön för forskning.

Ingen pension eller

a-kassa. Långtidssjuk innebär

avskedning. Detta är den bistra

sanningen för de skuggdoktorander

som göms i universitetets

mörka vrå.

TexT: emma danielsson FoTo: nils nyman

Tänk dig en A-lagsuppställning med kompetenta,

drivande och entusiastiska studenter

som coachas av handledare till att göra

underverk utifrån oftast torftiga medel. Det

är high-fives, cheerleaders i färgglada tyllkjolar

blandat med svett och arbetsamma

timmar. I alla fall det sistnämnda stämmer

in med det doktorandkollektiv som ibland

kan skymtas i korridoren med Birkenstockstofflor

och kaffebelagda koppar. Men med

ett A-lag kommer, som oftast annars, även

ett B-lag. Ett gäng bänknötare som trots

känslan av att vara »en i gänget« och lovord

om forskning inte har samma möjligheter

till den trygghet som en fast anställning

erbjuder. Låter fenomenet »skuggdoktorander«

bekant? Förmodligen inte då få känner

till det gäng som vecka ut och in spelar högt

universitetets bakgård med helt andra

spelregler.

En plats i förstauppställningen

1998 trädde den högskoleförordning i kraft

som bland annat skulle trygga situationen

för dem som valt att doktorera. Detta genom

att endast anta personer till forskarutbildningen

som kunde garanteras fyra års

finansiering. Åtta år senare kan en besk bieffekt

avsmakas i universitetets mun. I motsatts

till den goda intentionen har begreppet

skuggdoktorander blivit allt mer bekant

universiteten runt om i landet. Högskoleverket

har i en undersökning 2003 visat att

hela 44 procent av doktoranderna började

sina forskningsstudier innan de blivit formellt

antagna. Genom löften av handledare

hålls drömmen vid liv. Det finns två typer av

lön: antingen utbildningsbidrag eller stipendie.

Det förstnämnda alternativet innebär

ett visst mått av trygghet, men personen


är fortfarande utanför sgi-systemet och får

ingen a-kassa. Stipendiaterna å andra sidan

står utanför all typ av social trygghet.

Petad ur laget

En som fått känna av vad livet som skuggdoktorand

innebär är Lucy. För drygt två

sedan fick hon en tjänst vid en av universitetets

institutioner. Redan från början lovades

guld och gröna ängar, i form av en 99

procents säker fast anställning. Tills dess

ordnades ett stipendium endast 8000

kronor/månad – en struntsumma i jämförelse

med vad anställda doktorander tjänar.

Dock kom det inga pengar från universitetet

när stipendiepengarna började sina. Då två

veckor återstod av tiden fick hon veta att

det inte fanns några pengar att betala en

anställning med och att hon skulle tvingas

lämna sin forskning.

– Jag var så arg! Hade jag fått veta det lite

tidigare hade jag kunnat söka mer aktivt efter

andra möjligheter. Nu stod jag där inför

min handledare och sa »men jag har inga

pengar, hur ska jag överleva?«.

Lucy kände att valet stod mellan att göra

ingenting eller att forska gratis, och valde

det senare för att åtminstone fortsätta utvecklas.

Hyra och mat betalades av hennes

pojkvän.

– Det var inte alls kul men jag hade

ingen annan lösning, berättar hon. Jag ville

inte söka mig ut i arbetslivet – jag kom till

Sverige för att forska! Dessutom hade jag

redan ett par års arbetserfarenhet från mitt

hemland och ville istället avsluta min utbildning.

Nu när jag ser tillbaka det var

det inte rätt val. Istället hade jag till exempel

kunnat läsa svenska.

Bänknötare

Stilla funderar jag över hur Lucy har tänkt.

För då vänner från utbildningen har förlösts

ut arbetsmarknaden håller drömmen

ändå kvar doktoranderna vid att utveckla

den där plasten, löda ihop den där roboten

och programmera de där avgörande bitarna

kod. Ett enträget strävande och uppfyllande

av egna visioner att skapa mer effektiv tek-

nik och bättre förutsättningar för oss andra

som tar avsats ut i arbetslivet redan då första

tillfället ges. Hur vanligt är då problemet

med skuggdoktorander? Lucy berättar att

det är väldigt vanligt.

– En stor mängd utländska forskare som

jag känner har börjat sin anställning med

stipendier. Jag tror även att det är långt svårare

för utlänningar att få fast tjänst än för

svenskar, i synnerhet om man kommer från

muslimska eller afrikanska länder.

Men besväret med otrygga arbetsförhållanden

för somliga forskare verkar inte vara

något universitetet försöker förändra. Hur

tillåts detta fortsätta? Någon måste väl märka

de extra Birkenstockstofflorna i skohyllan

när dagen är över? Lucy står lika frågande

inför detta faktum.

– Jag vet inte varför det får fortsätta.

Universitetet måste märka när handläggare

skaffar ett nytt e-postkonto och passerkort

till skuggdoktoranden. Någonstans måste

det finnas en granskning – vem är den här

personen och varför arbetar denna för oss?

En nationell proffsliga

Det här är dock inget problem som är knutet

endast till Linköpings universitet, det har exempelvis

uppdagats i undersökningar att 13

av 16 institutioner vid Stockholms universitet

har haft studenter som tillgodoräknat sig poäng

i forskarutbildningen direkt när de blivit

antagna. Högskoleverket har nyligen gett ut

en rapport där åtta skuggdoktorander intervjuats

om sin situation och resultatet visar

genomgående att förekomsten av skuggdoktorander

är skrämmande hög.

Vad kan då göras för dessa personer som

inte har tillgång till tryggheten som en fast

anställning erbjuder? Kan man begära att

universitetet ska anställa alla doktorander

från början? Lucy tror att det givetvis skulle

vara idealt men långt ifrån möjligt.

– Professorerna gör inte så, de vill vara

säkra personen först. Jag skulle mer

realistiskt föredra att passande personer fick

stipendium i några månader och därefter

anställning. Men professorerna måste först

tänka efter: har vi verkligen pengar till detta

projekt? Främst tycker jag dock att både de

svensk- och engelsktalande skuggdoktoranderna

behöver information. Då kommer de

åtminstone att veta vad de är. Jag och min

partner sökte Internet och snubblade

slutligen över ordet »skuggdoktorand«. Då

förstod vi: detta är ett vanligt problem och

jag är en av dem.

LinTek om skuggdoktorander

Vad kan kåren göra åt problemet? Lithanian

passade att prata med Tony Moberg,

utbildningsansvarig.

hur pass vanligt upplever linTek att det

är med skuggdoktorander?

Under mitt år så har jag väl hört talas om

två till tre stycken, men jag är helt övertygad

om att mörkertalet är ganska stort.

hur försöker kåren arbeta med problemet?

Det är svårt, om vi inte får reda att någon

doktorerar med tvivelaktiga anställningsförhållanden

så kan vi inte göra så mycket.

Vi vill få bort stipendier och utbildningsbidrag,

en doktorand ska vara anställd. Det

här är något som de tre kårerna tillsammans

med doktoranderna kommer att ta ett

kraftigt grepp om nu.

Är det någon som hör av sig och ber om

hjälp?

Vi får som sagt höra om en del, men de är

ofta rädda för att gå vidare. Som doktorand

är man oerhört beroende av sin handledare,

få vågar därför anmäla. Tänk dig att du ska

jobba med någon i fyra år och du börjar

hela samarbetet med att anmäla den du ska

ledas av och samarbeta med. Det är inte lätt

och jag har full förståelse för dem som inte

gör det.

Vad uppmanar kåren universitetet att

göra åt problemet?

Alla doktorander ska ha en anställning med

fast lön, detta medför en trygghet och ett

socialt skyddsnät. Detta är viktigt, både för

doktoranderna och för universitet.

47

LITHANIAN #2 – 06 ORäTTVISOR


LITHANIAN #2 – 06 TEMA: ORÄTTVISOR

Blir fusk vanligare bland

studenterna?

Vad är fusk och hur fuskas det?

I Högskoleförordningens tionde kapitel står

det att disciplinära åtgärder får vidtas mot

studerande som

1) med otillåtna hjälpmedel eller annat

sätt försöker vilseleda vid prov eller när en

studieprestation annars skall bedömas,

2) stör eller hindrar undervisning, prov

eller annan verksamhet inom ramen för

utbildningen vid högskolan.

Den vanligaste formen av fusk bland landets

studenter är enligt Högskoleverkets

rapport plagiat, det vill säga att man använder

delar av en annan persons arbete och

redovisar det som sitt eget. 60 procent av

fallen under 200 utgjordes av plagiering.

48

180

160

140

120

Högskoleverket rapporterar att antalet studenter som fått en disciplinär åtgärd ökade med tretton

procent under 2005, och detta trots att 2004 var ett rekordår. Men betyder det att fler studenter

fuskar? Hur går fusket till, hur upptäcks det och hur stoppar man det? Lithanian har grävt sig djupt

ned i fuskarträsket.

TexT: marie albrekTsson

illusTraTion: olle rehnsTröm

Detta kanske känns avlägset TekFak där

salstentor är vanligast förekommande, men

all examination räknas, även laborationsrapporter

och projektredovisningar. Näst

vanligast är fusklappar, tätt följt av otillåtet

samarbete. Ett par studenter har även ändrat

poäng tentamen.

Sådant blir straffet

»Om fusket upptäcks är examinatorn skyldig

att anmäla det till rektor och därefter

går ärendet, om studenten inte har en

mycket bra förklaring, vidare till högskolans

disciplinnämnd«, berättar Christina Hammarstedt

och Annelie Högström, föredragande

i LiUs disciplinnämnd. Nämnden

utreder ärendet och beslutar, om de finner

studenten skyldig, huruvida studenten bör

avstängas eller varnas. Avstängningen gäller

all undervisning och examination och

studenten får heller inget studiestöd. Den

högsta avstängningslängden är sex månader,

men en till två månader är vanligast.

Ökning av antalet avstängda

Antalet disciplinärenden har ökat dramatiskt

de senaste fem åren. Sedan 2001 har

antalet varnade studenter i landet mer

än fördubblats och fyra gånger fler blir

avstängda, enligt Högskoleverkets rapport.

Det bör dock poängteras att ökningen

har stagnerat något. Det är möjligt att fler


2005 blev 32 studenter avstängda för fusk. De vanligaste sätten att fuska var plagiat, fusklappar och otillåtet samarbete.

studenter fuskar, eftersom det är enklare

nuförtiden med Internet och allt vad det

innebär, men Sigbrit Franke, chef för Högskoleverket,

pekar i ett pressmeddelande

att ökningen inte entydigt kan förklaras

med att fusket bland studenterna är mer

utbrett än tidigare. Att anmälningarna har

ökat kan lika gärna bero en ökad medvetenhet

från lärosätenas sida, menar hon.

Christina Hammarstedt är inne samma

linje och tillägger att det är viktigt att

komma ihåg att det bara är en väldigt liten

andel av studenterna som fuskar.

»Vid Linköpings universitet går det

27 000 studenter. 200 blev 32 studenter

avstängda, vilket alltså bara är omkring en

promille. De allra flesta studenter sköter sig

jättebra«, säger hon.

Urkund – ett sätt att upptäcka

fusket

Modern teknik gör det enklare att fuska –

Internet kan man enkelt hitta uppsatser om

de mest obskyra ämnen och använda dem

som sina egna – men också att upptäcka fusket.

På flera lärosäten används programvaror

som avslöjar plagiat. Linköpings universitet

använder sig av Urkund, ett system som

jämför studentens arbete med ett omfattande

källmaterial bestående av Internetbaserade

databaser, förlagsmaterial såsom böcker, tidsskrifter

och studentmaterial. Det sistnämnda

innefattar arbeten som tidigare har skickats

genom Urkunds dokumentkontroll av studenter

vid anslutna lärosäten.

»Urkund är ett bra sätt att upptäcka fusk,

men främst är det en förebyggande åtgärd«

säger Annelie Högström. »Om studenterna

vet att deras arbeten kommer att köras

genom sökmotorn tänker de kanske extra

mycket att redovisa alla källor ordentligt.«

Varför fuskar studenterna?

Annelie Högström tror att det lockar att

fuska eftersom det är så lätt. »Om man är

pressad och har mycket att göra kan det nog

kännas enkelt att låna lite från Internet eller

skriva av någon kompis« säger hon.

Björn Hansson, studeranderepresentant

i disciplinnämnden, håller med. »Särskilt

utbytesstudenter, som inte är helt hemma i

språket kan lockas att plagiera«, menar han.

»Varför skriva om en text när författaren

redan har använt de klaraste och smidigaste

uttrycken? Och källhänvisningar kanske

inte behövs överallt … Ibland kan det nog

också vara så att studenterna inte har insett

vidden av sitt handlande, att det faktiskt är

fusk. Reglerna för när man får samarbeta

eller inte kan vara väldigt otydliga.«

Fusket drabbar medstudenterna

hårdast

»Naturligtvis är det väldigt trist för de ärliga,

180

160

140

120

hårt jobbande studenterna att någon kan

glida in och fuska sig till ett lika bra betyg«,

säger Björn Hansson. »Det sänker ju kvaliteten

utbildningen. Och ibland har de

som fuskar stulit klasskamraternas arbete,

vilket så klart är extra frustrerande.

Dessutom är det en tidsödande process

att anmäla någon för fusk. Det tar tid som

de pressade examinatorerna skulle ha kunnat

använda till att planera och förbättra

undervisningen.« Han berättar vidare att en

annan möjlig konsekvens är att examinationsformerna

blir mindre fria.

Så ska fusket stoppas

Hur ska då problemet med fuskande studenter

lösas? Disciplinnämndens föredragande

tror att det främst handlar om att

studenterna måste bli medvetna om vad

som gäller, och vilka följder fusket får. »Det

är viktigt att lärarna informerar om detta,

både muntligt och kurshemsidorna«,

säger Christina Hammarstedt. »Vad gäller

plagiat måste de naturligtvis också noggrant

gå igenom hur man ska referera och inte

bara förvänta sig att studenterna ska ha lärt

sig det gymnasiet« fortsätter hon. »Det är

också bra att studenterna vet att lärarna kontrollerar

deras arbeten, så att de verkligen

känner att det lönar sig att lägga ner tid och

vara ärlig« avslutar Annelie Högström.

LITHANIAN #2 – 06 ORäTTVISOR


LITHANIAN #2 – 06 TEMA: ORÄTTVISOR

Ever since an investigation was ordered

by the Swedish Government in December

2004 to see how a fee structure can be

implemented at the university level for the

students from non eu and ees countries

(read International students), there has

been intense speculation and debates going

on among the student and academic circles

in Sweden. Why has such an investigation

being ordered in the first place by the Swedish

Government? What are the factors that

were considered by the committee which

led to these recomendations and proposals?

What will be the larger implications of those

recommendations on the student community

as a whole in Sweden?

Increased number of

International students

Pär Lager, the political adviser of Leif

Pagrotsky, the minister for education and

culture, says that the rationale for carrying

out such an investigation is to increase the

number of International students in Swedish

universities. But how can one increase

the number of International students by raising

the bar high, or to put it in other way,

0

Nigeria: 80 000 SEK Pakistan: 80 000 SEK Germany: free

International students

– a boon or a bane?

80 000 SeK/year. That is the suggested fee for the International Students from

non-eu countries, according to the Swedish fee investigating agency. The fee will

most likely be introduced from the academic year 2008/2009. Meanwhile debates

continue to rage in the academic circles.

text: vaddina kameswar rao foto: jon sjöberg

how can there be an increase in the number

of International students by implementing

the fee structure? Pär goes on saying that by

collecting fees from the financially sound

students, he will be in a better position to

offer a larger number of scholarships to the

poorer students, thus an increase in International

students in Sweden. He also says

that the students who get their education

here are a great asset to Sweden and once

they return to their home countries might

be in a better position to work for Swedish

companies.

International students not

treated as an asset

Airing diametrically opposite views, Madelene

Johnsson, in charge of press at sfs

(Swedish National Union of students), says

that the Government is treating International

students as a liability rather than as

an asset. In other words, it does not want

to spend the Swedish tax payers money

on them. She feels that the International

students who get their education in Sweden

will be in a better position to contribute to

the local community like any other Swedish

citizen. So, instead of treating them as an

asset, the Swedish Government is proceeding

further with the implementation of the

fee structure which is down right discriminatory

towards them. sfs is also fearful that

any such implementation of the fee structure

for International students will open

the flood gates for the government to start

charging the Swedish students.

A drop in foreign students?

Commenting in the sidelines of a meeting,

Lintek’s Head of International Affairs Mr.

Dharmesh Shah feels that there will be a

drastic drop in students from Asia, Africa

and other non eu and ees countries if such

a proposal is ever implemented. Refuting

any such claims, Pär Lager says that he does

not want to speculate on what would be the

immediate effects of such a decision in Sweden.

But he notes that when such a decision

was firstly implemented in uk there was a

initial reduction in the number of International

students.

When asked what makes Sweden a better

option for International students when com-


pared to other English speaking countries like us, uk,

Canada and Australia, Pär Lager expressed confidence

in the fundamentals of Swedish education system. He

said that Sweden can offer high quality education, challenging

environment and an excellent social model to

International students and this will be a trump card for

Sweden which will fend off any competition. He also

accepts that there is more to be done in terms of marketing

Sweden as a study destination in the developing

world and also providing better study environment and

housing facilities for International students.

Can Sweden compete with

other countries?

Lets accept the fact that education is a multibillion dollar

industry in usa and in uk. The two main English

speaking countries which attract the best and brightest

of the talents. International students translate into

research and resource. The one thing that is consistently

attracting International students to those countries is

the prospect of a »better life« (that is career, social security

and equal opportunity). With complicated labour

laws which are intricately linked to the European Union

(where in a Swedish citizen is given priority over a eu

national who in turn is given priority over an International

student), Sweden will find it difficult to provide the

same kind of environment like the us. With the Swedish

economy growing at 3.6 percent and the unemployment

rate hovering around .6 percent the International students

might find it difficult to get a job offer in Sweden.

The solution for Sweden

So what can Sweden do in attracting more number of

foreign students? Recently Lord Patten, chancellor of

Oxford University was in India in the latest of its charm

offensive to attract bright Indian students to the university.

He has also sought the support of leading Indian

business figures for an India research centre at its »Said

Business School«, as part of a plan to attract more students

from India. So this is what Sweden is suppossed

to be doing. It has to be proactive. It has to invest more

funds in research and development for sustainable

growth. It has to follow a course which is carved for its

purpose. It has to be on the forefront in attracting the

best and the brightest talents from around the world.

The one trump card Sweden has is the education system

which is funded by the government. It can use it to its

advantage in attracting more talent and making Sweden

a study destination and hitech research hub.

The author of this article is a Masters student in SOCware at Linköping

University. He is an avid blogger and keenely follows International

issues. His interests include Defence and Foreign Affairs. You can get

in touch with him at http://www.cyd.liu.se/~kamva881/blogs/musings/


Kommer ni ihåg sådana klassiska humorögonblick

som när Robinson-emma förhördes 52 nazireferenser

eller då Hollywoodhunken och B-kändisen

Fabio blev körd av en skenande motorcykel? Javisst

handlar det om den svenska humorduon Fredrik

Wikingsson och Filip Hammar, som i år kommer att

agera konferencierer Lius Kalasmottagning. Lithanian

fick en kort intervju med en stressad men glad

Fredrik, mellan tagningarna till andra säsongen av »ett

herrans liv«.

Fredrik Wikingsson vet hur det är att vara

student, han har själv läst en journalistutbildning

120 poäng i Sundsvall. Det var

i redaktionen Aftonbladet som han först

träffade Filip och det var också där som de

insåg vilket avtryck i Sveriges humorhistoria

de kunde skapa tillsammans.

Vad har ni för framtida projekt inplanerade?

Är det någon ny bästsäljare gång?

Just nu håller vi med inspelningen av Ett

2

herrans liv – säsong två. Vi har pratat om att

skriva en ny bok ihop men just nu saknas

en bra bokidé. I övrigt sitter vi ett manus

till en långfilm, som kanske blir möjlig

framöver.

Du och Filip kommer alltså att vara konferencierer

liUs stora Kalasmottagning

06. har du varit i linköping tidigare?

Oh ja. Jag hade en kompis som pluggade itmatematik

eller något liknande. Jag och Filip

festade i Linköping, det var fruktansvärt

Fredrik Wikingssons karriär i korthet: Har senaste tiden medverkat

i »Ursäkta röran – vi bygger om«, »High Chaparall«, »100 höjdare«,

»Grattis världen« och »Ett Herrans liv«, samt även medförfattat »Två

nötcreme och en moviebox – Hisnande generaliseringar om vår uppväxt

i DDR-Sverige« samt »100 höjdare«.

Med siktet inställt kalas

TexT: Jenny cahier FoTo: carl-Johan paulin

kul förutom att Filip vara nära att få stryk

ett uteställe.

Vad har ni för planer scenshowen?

Oj då, den där mottagningen är väl i september?

Det är många månader tills dess så

vi har inte tänkt särskilt långt. Dock kommer

vi troligtvis att ta med gitarren upp

scen och siktar att göra en rockopera i

miniatyr.

Kommer någon av er stagedivea?

Ja, Filip. Ofrivilligt.

Med en knuff?

Med en väl riktad roundkick från mig.

Vad tycker du om bandet som kommer

att spela – The Soundtrack of Our lives?

Åh, jag älskar dem! Mitt mål för kvällen blir

att skåla med dem allihop.

Vad har ni för fördomar om teknologer?

Jag var själv väldigt nära att bli teknolog,

jag nosade lite kth:s utbildningar men

i slutänden blev det något helt annat. Ska

jag nämna någon fördom får det väl vara att

teknologer älskar Monty Python.

Vad får man inte skämta om?

Oj, jag är nog inte rätt person att svara den

frågan. Men mitt svar får bli att man inte får

skämta om det som ingen skrattar åt.


enligt high Chaparalls hemsida står det

att du och Filip har fem anmälningar till

granskningsnämnden i bagaget. Berätta

mer om det.

Ja, det är gamla synder från Ursäkta rörantiden.

Jag tycker att det är befängt – vem

kan sitta och bestämma vad man får och

inte får skämta om? Det är som någon slags

humorpolis medan jag tycker att det är upp

till var och en. Och de där anmälningarna

betyder ju verkligen ingenting, de har inte

verkat mig och Filip ett dugg i vårt arbete.

Vilken kändis var er favorit i high Chaparall?

Inga.

Va? Men någon måste ni väl ha haft?

Kanske Pamela Anderson eller Monica Lewinsky

i så fall.

Gary Busey?

Nej, man blir så trött efteråt. Du vet, mellan

alla tagningarna är det bara en massa

daltande. »Det här är det roligaste avsnitt

vi någonsin gjort« och så vidare. Det är ansträngande

att smickra stjärnorna.

Och Fabio då?

Nej, Fabio hatar vi också. Han är trevlig

men det enda man kan prata med honom

om är motorcyklar, brudar, sushi och den

amerikanska shoppingkedjan Wal-Mart.

Ingenting annat. Det är ingen kompis man

skulle vilja ha precis.

Slutligen, hur många personer har frågat

om du och Filip är ett par?

60.

Bra eller anus med

Fredrik Wikingsson:

Overaller?

Anus!

nudlar?

Bra!

Poker-trenden?

Anus, det är Sveriges största samhällsproblem

just nu. Vi sjöng en låt tidigare, »Texas

Hold‘em ska brinna i helvetet, det håller

att förtappa en hel generation«.

Sofiero och annan billig öl?

Bra!

Robinson-emma?

Pass. Att säga »bra« vore inte ärligt och att

säga »anus« vore för enkelt. Jag säger »lycka

till« istället.

lars Winnerbäck?

Bra när han är bra, anus när han är anus.

höjt studiemedel?

Bra!

Kalasmottagningen 06

– nu med efterfest

Jonas Kac, kalasgeneral sedan årsskiftet, ser fram

emot Kalasmottagningen 06: »Det kommer att bli

jordens scenshow, en grym artist och en riktigt bra

fest«, säger han glatt.

TexT: Jenny cahier FoTo: nils nyman

Det är fortfarande ett par månader tills Kalasmottagningen 06 river igång den sjätte

september i Cloetta Center. hur ser arbetet ut i dagsläget?

Det går bra – vi har precis spikat artisterna och studentkörerna och även börjat släppa platser

till mässan. Alla lust-godkända föreningar får stå gratis och informera om sin verksamhet.

Enklast är om de kontaktar mig kalasgeneral@liu.se innan september.

Det är alltså andra året som Kalasmottagningen anordnas. Förra gången ryktades

det om att arrangemanget gick back en del. hur ser det ut i år?

Nu vet vi mycket bättre vad som kostar och vad som kommer att kosta framöver. Dessutom

är det alltid lättare att söka sponsring till ett arrangemang med något år nacken.

Vad är du mest nöjd med i arbetet än så länge?

Att vi hela tiden har så mycket fler och bra idéer och möjligheten att förverkliga dem.

Dessutom är jag mycket nöjd med artisterna och hela upplägget.

hur kom det sig att valet slutade The Soundtrack of Our lives och Fredrik & Filip?

hade ni några andra funderingar innan artister och konferencierer bokades?

Angående bandet så kollade vi runt för att se vilket band som hade ett bra drag och var

uppskattade live. Vårt andra val var u2, men vi kände att det var lite höga krav att uppfylla

[skratt]. Vad gäller konferencierer så ville vi egentligen ha radiopratarna Anders & Måns,

precis som förra året, eftersom de vid det här laget vet vad Kalasmottagningen handlar

om. Tyvärr hade de inte tid men det känns samtidigt mycket spännande med Fredrik &

Filip.

Vad är nytt för i år Kalasmottagningen?

Årets största nyhet är definitivt festen efteråt – alla som har köpt biljett kommer att få möjlighet

att stanna en gigantisk fest och det kommer att finnas ölservering, till skillnad

från tidigare.

3


LITHANIAN #2 – 06 KULTUR

Har du redan planerat vad du ska göra

till sommaren? Packar du ihop och

åker till sommarstugan efter sista tentan

och stannar till augusti? eller har

du tänkt vandra i Sydamerika ett par

månader? Om inte – läs nedan vad

som händer i Linköping och Norrköping

under sommaren.

TexT & illusTraTion: david karlsson

3 juni: Fattömning HG

Herrgårn Linköping

Alla rydstudenters andra hem håller öppet för att bli av med

de sista dropparna öl och cider. Ta chansen och festa med dina

korridorspolare en sista gång innan sommaren. Billigt, mycket

folk och dessutom, efter sommaren kommer ingen att komma

ihåg hur full du var.

4-5 juni : Pop i parken

Olof Palmes Plats, Norrköping

Sommaren är generellt inte popklubbarnas årstid, flertalet går i

ide för att ge plats åt de stora rockbestarna som i år stavas Winnerbäck,

Lundell och i viss mån kanske Ledin. Några ambitiösa

herrar Studiefrämjandet har insett detta och försöker ge

musikscenen konstgjord andning med sitt Pop i parken-projekt.

Under två dagar kommer bland andra Violent divine,

Vaniljfamiljen och Vendy att göra sitt bästa för att rocka sönder

glasobelisken vid Olof Palmes plats i Norrköping. Tyngdpunkten

ligger lokala band och när programmet är klart kommer

över 20 band att vara bokade. Komplett bandlista kommer

inom kort att finnas www.ljudparken.nu.

9-18 juni: Wilhelm Stenhammar International

Music Competition

De Geerhallen, Norrköping

Tävlingen har instiftats av Wilhelm Stenhammars stiftelse och

hålls för första gången i år. Förhoppningen är att bli en av världens

mest prestigefyllda musiktävlingar med inriktning mot

klassisk musik. Första året är det sångare som ska göra upp om

priset 100 000 kronor. Biljetter till finalkonserten kostar 210

kronor om man inte är student då det kostar 60 kronor. Mer

information finns www.stenhammarcompetition.se. Ta

dig 4 något fint.

Studierna är

bäst sommaren

10 juni: Sverige-Trinidad

Datumet då träningen inför Beach 2006 definitivt är över.

Hädanefter byts hantlar och löpband ut mot öl och gräsmattor då

det svenska landslaget gör sin fösta match i fotbolls-vm. Flertalet

sportbarer i både Linköping och Norrköping kommer garanterat

att sända matchen.

6 juli: Lars Winnerbäck & Hovet

Stångebro, Linköping

Sommaren är ett mer eller mindre självklart sätt utomhuskonserternas

årstid och den 6 juli kommer Lasse Winnerbäck hem för

en spelning i Linköping. Så tjuvåk en sväng till Berga och tillbaka,

fiska i Stångån och bege dig sen till Stångebro för att se Winnerbäck

göra sin första utomhuskonsert i Linkan.

15 juli: Ulf Lundell

Vasaparken Norrköping

Är du trött Winnerbäcks allt intensivare försök att låta

som Uffe? Åk till Vasaparken i Norrköping och hör

originalet.

29 juli: Where The Action Is

Folkets Park, Linköping

Where the action is är en så kallad

endagsfestival och kallas även »wtai«

av folk som tycker om att få frågan »Vad

sa du?«. I slutet av juli kommer i alla

fall Backyard Babies, Hellacopters, Millencolin

och Soundtrack of our lives till

Folkets park och spelar för en kväll.

Det brukar vara fullt av glada kids

den här festivalen men för alla

oss som drömmer om gymnasiets

glada dagar är detta enbart ett

stort plus.


9-12 augusti: Augustifesten

Norrköping

Årligen återkommande festival som förra året bland annat stod

för band som Silverbullit och de gamla norrköpingsrockarna Eldkvarn.

Som vanligt stadsfestivaler gäller det att läsa programmet

noga för att undvika Rix fm-tält och utomhuskaraoke. Än så länge

är bwo och Amy Diamond klara för årets upplaga men besök www.

destination.norrkoping.se när det närmar sig augusti så löser det

sig nog.

19 augusti: Stefan Sundström

Stadsmuseets innergård, Norrköping

Stefan Sundström ger sig under sommaren ut turné tillsammans

med flerfaldigt grammisbelönade Laleh. Till Norrköping

kommer han dock ensam, men räkna med en fin kväll Stadsmuseets

innergård fylld av visor i diskbänksrealismens tecken; i

ordets bästa bemärkelse.

Förutom ovanstående händelser finns det en del säkra kort

som fungerar lite när som helst

Utomhusbio

Filmföreningen Flimmer bjuder utomhusbio ett par gånger i veckan under hela sommaren!

Alla som inte är övertygade om att film utomhus är rätt tänkt är välkomna till Åbacken vid Motala

ström i Norrköping och se själva. Utbudet av filmer spänner från »Dagbok från en motorcykel«

och »Ray« till mindre pretentiösa filmer som »Shrek« och »Dodgeball«. Gratis inträde och

arrangörerna lovar till och med att sälja ponchos vid dåligt väder. Gå till www.flimmer.nu för program

och vägbeskrivning.

Kolmårdens djurpark

Åk till Kolmårdens djurpark och se ifall den där apan är så fantastisk som alla säger. Djurparken

ligger tre mil utanför Norrköping och det tar cirka 40 minuter att ta sig dit från resecentrum.

Bosses glassbar

Finns det något bättre sätt att spendera en förmiddag än att sitta lite slappt nedhasad en uteservering

med ett halvt kilo glass i handen? Troligen inte. Bosses glassbar ligger vid domkyrkan

i Linköping och serverar glass varje dag från klockan tio och framåt hela sommaren. För boende

i Norrköping rekommenderas Halvars glasskiosk södra promenaden. För er som undrar vad

en glassförsäljare gör vintern så har Halvar varit glassmässa i Italien och lovar att bjuda

många nya spännande smaker.

LITHANIAN #2 – 06 KuLTuR


Posttidning B

Lithanian, LinTek

Tekniska högskolan

581 83 Linköping

TexT: Tony moberg, soFia wahlsTröm FoTo: andreas dunsäTer

KÄNNER DU TILL DINA RÄTTIGHETER?

Kan man få sänkt betyg och vad händer om samma lärare kuggar en

gång efter gång? Om din tenta inte rättas flera månader och den

kurs du ska läsa totalt saknas information kursplanen? Läs här

bredvid och få svaren alla dina funderingar.

Vill du veta mer, gå in http://www.hsv.se/lag/lagar/ eller undersök

Lius egna lokala regelverk: http://regelverk.liu.se.

1. Universiteten ska ge alla studenter som deltar i

eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina

erfarenheter av och synpunkter kursen genom en

kursutvärdering. Det är universitetet som ska sammanställa

kursutvärderingarna och informera studenterna

om resultaten och om eventuella åtgärder som ska vidtas

utifrån resultaten. Resultaten ska hållas tillgängliga

för studenterna.

. En student som utan godkänt resultat

har genomgått två prov för en kurs eller en

del av en kurs, har rätt atten annan examinator

utsedd, om inte särskilda skäl talar

emot det.

7. För utbildningsprogram ska det finnas

en utbildningsplan och alla kurser ska ha

kursplaner. Utbildningsplaner och kursplaner

är juridiska dokument och universitetet

är alltså skyldiga att följa det som står i dem.

3. Av kursplanerna ska framgå vad kursen heter, dess

poängtal och fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna,

syftet med kursen samt det huvudsakliga

innehållet. Det ska även nämnas vilken kurslitteratur och

övriga läromedel som ska användas, de krav särskilda

förkunskaper och andra villkor som gäller för att bli antagen

till kursen, formerna för att bedöma studenternas prestationer,

de betygsgrader som ska användas, om kursen är

uppdelad i delar och om antalet tillfällen för prov, praktik-

eller motsvarande utbildningsperioder för att bli godkänd

är begränsat.

2. Som student kan du verka utbildningen och

studiesituationen vid universitet genom att vara studentrepresentant

i något av alla de beslutande och beredande

organ/grupper som finns universitetet. Alla beslut om

vår utbildning som fattas det här universitetet är resultatet

av att högst verkliga människor suttit i mötesrum och

kommit överens, utifrån sin uppfattning av hur tillvaron

ser ut. Kårens uppgift är att se till att det finns en student i

varenda ett av de rummen. Vill du bli studentrepresentant?

Gå in http://www.lintek.liu.se/organisation/studeranderepresentanter/nya.xml

och skicka sedan iväg en intresseanmälan

till studrep@lintek.liu.se, så hör vi av oss.

6. Tentamen skall normalt vara rättad

senast tio arbetsdagar och kunna återfås

senast tre veckor efter examinationstillfället.

4. Ett betygsbeslut kan inte överklagas, det kan däremot

omprövas. Detta betyder att den som är missnöjd med ett

beslut kan vända sig till beslutsmyndigheten, i det här fallet

examinerande lärare, och begära att det ska ändras. Normalt

bör omprövning av betygsbeslut fattas av samma examinator

som fattat beslutet. Högskoleförordningen säger

att om examinator finner att ett beslut om betyg är uppenbart

oriktigt grund av nya omständigheter eller av någon

annan anledning, skall examinator ändra beslutet, om det

kan ske snabbt, enkelt och inte innebär att betyget sänks.

LTAB Linköpings Tryckeri 2006.264

More magazines by this user
Similar magazines