Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1000 KB) - Åbo Akademi

MfÅA 7.5.2012 25.9.2012 www.abo.fi/meddelanden 

NR 08 13 

Lars biomassans HasseL 

förLovade 

bLir rektor 

Land i umeå 

En Brasilien lång ÅA-karriär har enorma avslutas arealer 

när och professorn väldig kapacitet i redovisning för 

tar produktion över Handelshögskolan 

av biomassa. 

vid Finland Umeå har universitet. 

expertis. 

teknisk ett decennium service i 

förändringens 

i vasa får jobba 

Hårt branscH 

De Den omfattande fristående enheten saneringarna 

och MediaCity reparationerna firade tioårs- har satt 

ökad jubileum. press Det också är mindre på den tv 

tekniska på programmet personalen. i dag. 

AKtuellt | ForsKning | studier & undervisning | internAtionellt | orgAnisAtion 

Mer än stål 

ur ugnen 

Strikta miljökrav kräver att koldioxidutsläppen halveras. 

Nu Med vill nya han modeller tillbaka kan för stålindustrin att lära sig språket producera mer än enbart stål.

02 

START MfÅA 

Meddelanden från Åbo Akademi ges 

ut av Åbo Akademi. Tidningen utkommer 

under terminerna 

varannan fredag och sänds till huvuddelen 

av akademins anställda samt 

bl.a. till massmedia, till universitet och 

högskolor i Norden, till kommuner, 

bibliotek och gymnasier i Svenskfinland, 

till medlemmar i Akademiföreningen 

Åbo Akademiker r.f. och till vissa 

personer verksamma inom politik, 

förvaltning och näringsliv. 

rEDAKTIoN 

Peter Sandström, chefred. (tj.l.) 

Nicklas Hägen, chefred. (vikarie) 

tfn (02) 215 4693 

e-post: nicklas.hagen@abo.fi 

Marcus Prest, red. (vikarie) 

tfn (02) 215 4715 

e-post: marcus.prest@abo.fi 

WEBBrEDAKTÖr 

Peter Siegfrids 

tfn (02) 215 4882 

e-post: peter.siegfrids@abo.fi 

rEDAKTÖr I vASA 

Ari Nykvist 

tfn (06) 324 7452 

e-post: ari.nykvist@abo.fi 

ADrESS 

Åbo Akademi, 

Domkyrkotorget 3, 

20500 Åbo. 

Telefax: (02) 251 7553 

E-PoST 

meddelanden@abo.fi 

WWW 

www.abo.fi/meddelanden 

ANSvArIg UTgIvArE 

Kommunikationschef 

Thurid Eriksson 

tfn (02) 215 4124 

e-post: thurid.eriksson@abo.fi 

Tidningen trycks av Tammerprint 

och upplagan är 4 800 ex. 

ISSN 0359-8632 Åbo 2012 

441 878 

Trycksak 

Meddelanden från åbo akadeMi nr 13 2012 

INNEHÅLL Nr 13/2012 

ny KrAbbA i östersjön 

slamkrabban har etablerat sig 

i åbo skärgård de senaste åren. 

Läs mer på sidan 8 

Kurser för ökat tempo 3 

Hållbarhet kräver koll på helheten 4 

Biomassa istället för olja 6 

FAQ för skribenter 10 

frÅgor & SvAr 

Studiekansliets öppethållningstider 

har ändrats 

Pia-Maria Kallio, studiechef 

för informationsteknologi och 

biovetenskaper, svarar på 

några allmänna frågor angående 

öppethållningstider och 

studiekansliet. 

Vilka är de nya öppethållningstiderna? 

– Våra dörrar här på andra våningen 

i Gripen är öppna mellan 

klockan 10 till klockan 15, måndag till 

torsdag. Tidigare hade vi stängt mellan 

12 och 13. Det har vi inte mera. 

Man kan ramla in när som helst 

under de här tiderna? 

– Ja, men om man har ett längre 

ärende är det bra om man bokar tid på 

förhand. Ifall man kommer i ett enklare 

allmänt ärende går det ju att diskutera 

med vem som helst av oss, men ska 

man diskutera något som ha r att göra 

Lättillgänglig geologi på nätet 12 

Förändring som rörelse 13 

MediaCity jubilerade 14 

Veckans skribent: Marina Lassenius 18 

med ens eget ämne mera specifikt är 

det bra att få prata med någon som har 

ämnet som sitt ansvarsområde. 

Hittar man er på nätet? 

– Ja. Enklast för en studerande är 

det att gå in på abo.fi/student/vemgorvad. 

Därifrån hittar man lätt vidare 

dit man ska. 

Studiekansliet alltså öppet måndag 

till torsdag, klockan 10 till 15! 

text&bild Marcus prest

AkTuEllT SNABBKUrSEr 

Tidsplanering, stresshantering, jobbsökning, 

ämnesdatabaser, elektroniska böcker... Stödenheter 

erbjuder korta kurser som stöder genomströmningen. 

kurSEr för ökAT TEMPo 

För att underlätta skrivandet 

av kandidat- och 

magisteravhandling, de studerandes 

övergång till arbetslivet 

och därigenom genomströmningen, 

erbjuder 

Åbo Akademis bibliotek, 

Arbetsforum och Lärcentret 

kortkurser i de områden de 

är specialiserade inom. Till exempel kan 

man beställa en snabbkurs i informationssökning, 

arbetslivsfärdigheter eller studiepsykologi. 

Det är alltså fråga om mycket varierande 

kurser som riktar sig till både studerande 

och/eller lärare. Kurserna har olika 

teman och kan hållas under olika former – 

alltifrån ett möte under personalens morgonkaffe 

till en två timmars föreläsning i 

samband med undervisningen – i enlighet 

med beställarens behov. 

– Det är en hårdare takt på studierna nu 

än tidigare. I dag har de studerande inte 

längre obegränsad studietid och de borde 

få 55 studiepoäng per läsår. Vi vill se till att 

det åtminstone inte är studiefärdigheterna 

som gör att de snubblar på vägen, säger 

lärcenterchef Tove Forslund. 

Liknande kurser har erbjudits också tidigare 

men för att öka kursernas synlighet 

har de nu samlats på ett och samma ställe. 

Kurser kan enkelt beställas genom att fylla 

i en blankett eller direkt ta kontakt med 

stödenheterna. 

Stödenheterna ordnar också framöver 

kurser på egen hand och kurser som hör 

till gruppen ”Akademiska studiefärdigheter” 

ger motiverande studiepoäng. 

– Vi har kurser som vi håller regelbundet 

men det har varit svårt att locka folk till 

dem. Till exempel blir arbetslivsfärdigheter 

allt viktigare och många studerande säger 

sig sakna dessa i utbildningen. Ändå har 

Eva CostiandEr- 

Huldén (fr.v.), 

Matias Erlund och 

Tove Forslund 

hoppas kurserna 

ska hjälpa till att 

öppna dörrarna ut 

från universitetet. 

de svårt att hitta till våra kurser, säger Matias 

Erlund, koordinator vid Arbetsforum. 

Vid stödenheterna hoppas man att allt 

fler ämnen skulle integrera kurserna i sina 

studieprogram. 

– Samhällsvetarna har kommit längst i 

att integrera dessa kurser i undervisningen. 

De har obligatoriska kurser i informationssökning 

både under det första och 

tredje studieåret, säger bibliotekarie Eva 

Costiander-Huldén. 

– Genom att erbjuda kurserna integrerat 

när de behövs i samband med avhandlingsskrivande 

får de studerande kunskaperna 

när de behöver dem, säger Forslund. 

I en snabbt föränderlig värld ger stödenheternas 

kurser lärare ute bland ämnena 

möjlighet att fokusera på sina ämnesområden, 

och överlåta den studietekniska 

undervisningen åt andra. Till exempel informationssökning 

är ett område där den 

tekniska utvecklingen varit snabb. 

– Vi går mot en allt större digitalisering 

med elektroniska tidskrifter, böcker och 

databaser. Vi kan till exempel handleda 

studenterna att bygga upp smarta sökstrategier, 

demonstrera vilka elektroniska tidskrifter 

som finns inom ett ämnesområde, 

eller hjälpa till att ladda ner bibliotekets eböcker 

till mobil eller läsplatta, säger Costiander-Huldén. 

Information om kurserna hittas på: 

www.abo.fi/stodenhet/bestallningskurser. 

text & foto Nicklas HägeN 

NoTErAT 

Åbo Akademi 

avancerar 

på rankingen 

Åbo Akademi har 

gått framåt från platserna 

501–550 till 

401–450 på QS lista 

över toppuniversitet. 

Sammanlagt har QS 

granskat 2 500 universitet 

världen över. 

Bäst av de finska 

universiteten klarade 

sig Helsingfors universitet, 

som kom 

på 78 plats. Åbo universitet 

rankades på 

plats 211. 

föreläsning 

om västerländsk 

välfärd 

Åbohögskolornas 

förening för social 

och ekonomisk 

forskning r.f. bjuder in 

till årets Mauno Koivisto-föreläsning. 

Föreläsningen ges 

av professor Walter 

Korpi i Tauno Nurmela-salen 

i Åbo universitets 

huvudbyggnad 

med start kl. 14 den 

12 oktober. 

Rubriken är ”The 

Rise and Decline of 

Western Full Employment 

Welfare States, 

1920s–2005: Distributive 

Conflict, Partisan 

Politics, and the 

Unified Theory”. 

Föreningen är en 

tvåspråkig förening 

som är verksam vid 

högskolorna i Åbo. 

Inbjudan riktar sig till 

allmänheten. 


03

04 

FoRSkNiNG STÅLProDUKTIoN 

Hårdare miljökrav gör att stålproduktionen i Norden ställs inför stora 

utmaningar. Hamid Ghanbari är en av forskarna vid institutionen för 

kemiteknik som under professor Henrik Saxén gör upp modeller för en 

stålproduktion integrerad i den kringliggande industrin. 

Hållbarhet kräver 

koll på helheten 

Motivet för utvecklingen av stålindustrin 

var tidigare att helt enkelt 

få ut mera produkt ur den insats energi 

och material man satte in. Kalkylen 

var helt och hållet dominerad 

av ekonomiska perspektiv, som 

i dagens värld kan te sig kortsiktiga. 

I det som kallas hållbar stålproduktion 

tas förutom de krassa ekonomiska 

beräkningarna även miljöeffekter 

och sociala verkningar i 

beaktande. 

– Den nordiska stålproduktionen 

är redan den effektivaste i världen. 

Men i och med EU:s miljödirektiv 

och begräsningar av koldioxidutsläpp 

måste industrin förbättra sin 

teknologi och sina processer ytterligare 

för att kunna konkurrera globalt, 

säger Hamid Ghanbari, doktorand 

i kemiteknik. 

– Fem till sju procent av hela industrins 

koldioxidutsläpp kommer 

från stålproduktion och sjuttio procent 

av stålproduktionens koldioxidutsläpp 

kommer från masugnarna. 

Det är alltså på ugnarna man 

måste koncentrera sig för att nå EU:s 

mål som är att dra ner koldioxidutsläppen 

från stålindustrin med femtio 

procent. 

Vad är det som gör den nordiska 

produktionen effektiv? 

– Det är helheten i processen, allt 

från utvinningen av råmaterialet till 

förädlingen till själva produktionsprocessen. 


Finns det något enskilt som går 

att peka på som gör att det blir effektivt? 

– Nej, det är som att jämföra två 

bilar. Det är oftast ingen enskild 

faktor som gör den ena bilen bättre 

än den andra. Det är slipandet av 

alla detaljer som avgör, att man alltså 

lyckats tänka i helheter när man 

planerat beståndsdelar. 

Vad är det som du och forskargruppen 

du är medlem i gör? 

– Vi arbetar på matematiska modeller 

för att ge den bästa möjliga 

lösningen på hur man planerar en 

process i ett stålverk, och vi arbetar 

på olika kortsiktiga och långsiktiga 

modeller för att få ner koldioxidutsläppen. 

– Ett alternativ som undersöks 

är möjligheten att binda koldioxid 

i slagg från stålproduktionen eftersom 

det i Finland av geologiska orsaker 

inte går att pumpa den ner i 

marken. 

Vilka är de geologiska omständigheter 

som gör det omöjligt? 

– Det skulle det krävas att vi hade 

underjordiska reservoarer, som till 

exempel gamla oljefält. 

– Men för att svara på frågan om 

vad vi gör på institutionen, så handlar 

det om att när man planerar helheten 

i ett stålverk så finns det en 

enorm mängd saker att ta i beaktande. 

Hur mycket som ska tas i beaktande 

beror på hur stor effektradie 

man tänker sig att verksamheten 

har. I de modeller vi arbetar med 

finns det mer än 5000 olika alternativa 

scenarion. Vilket scenario man 

väljer beror på vad beställaren är ute 

efter. 

Kan du nämna några variabler? 

– En omständighet är vilka ekonomiska 

medel man kan satsa, en 

annan hur omfattande man bedömer 

att miljöaspekterna är, och så 

vidare. Men de stora frågorna kommer 

i samband med att man orienterar 

sig i helheten. Hur ser infrastrukturen 

kring stålverket ser ut? 

– Stålverk har kraftverk kopplade 

till sig som genererar ström som går 

att föra ut till det landsomfattande 

nätet och värmen som alstras i processen 

och i kraftverket förs vidare 

till det regionala fjärrvärmenätet. 

En av optimeringsfrågorna hör ihop 

med klimatväxlingarna under året i 

Finland, behoven ser väldigt olika ut 

vinter och sommar. 

– Det nya, som är en del av det vi 

forskar i, är möjligheten att ta tillvara 

avgaserna från ugnarna. Det 

bildas till exempel kolmonoxid som 

går att omvandla till metanol. 

Hur då? 

– Genom att man i en reaktor tillsätter 

kväve får man metanol och 

metanolen är användbar för den kemiska 

industrin. Det finns även andra 

biprodukter som går att ta tillvara. 

Förutsättningarna för att bygga

stålproduktionEn i nordEn hör till den effektivaste i världen. Hårdare miljökrav gör att man måste utveckla ny 

teknologi för att få ner koldioxidutsläppen. En strategi är att djupare integrera stålproduktionen i den industriella 

infrastruktur som ligger runtomkring fabriken. (FoTo: Rautaruukki Corporation) 

ut de anläggningar som krävs och 

möjligheterna att sälja metanolen 

blir sedan en del av modellen vi arbetar 

med. 

– Dessutom undersöker vi olika 

möjligheter att ersätta en del av 

stenkolet som används för att hetta 

upp smältugnarna med till exempel 

träkol. De data vi använder oss av 

kommer från Ruukki i Brahestad. 

– En fråga med många konsekvenser 

är vad som händer ifall 

man börjar använda inhemsk biomassa 

i större utsträckning. Vad har 

det för effekt på de delar av industrin 

som annars är beroende av 

biomassan, främst pappersindustrin 

och skogsindustrin i övrigt. 

Det här är ett exempel på samhällseffekter 

som man måste beakta. 

text & foto Marcus prest 

HAMID gHANBArI 

Hamid Ghanbari är hemma från 

Isfahan i Iran. Han tog sin kandidatexamen 

vid Isfahan University of 

Technology och sin magisterexamen 

i kemiteknik från University of 

ISfAHAN 

Persiens forna huvudstad Isfahan, 

som ligger 350 kilometer söder om 

Teheran var en gång en av världens 

största städer. 

– Om man besöker Iran är Isfahan 

Tehran. Efter det arbetade han som 

lärare i mekanisk vätskefluidmekanik 

på avdelningen för kemisk tekniska 

fakulteten vid University of 

Tehran. 

Ghanbari hade inte planerat att 

stanna i Åbo. 

– Men jag fann att jag gillade värmeflöde 

värmeteknik som ämne, 

även om det var olikt det jag tidigare 

forskat i. Jag trivs med att arbeta 

med min förman, mina rådgivare 

och kollegor. 

ett mål jag rekommenderar. Staden 

har många vackra gamla palats och 

massor av historiska sevärdheter, 

säger Hamid Ghanbari. 


05

06 

woRkSHop BIoMATErIAL 

NoBrE, Network of Excellence in Biomass and Renewable Energy är 

ett ambitiöst projekt för att föra samman och utveckla Finlands och 

Brasiliens biomaterialforskning och bioindustri. 

Biomassa istället för olja 

Den första workshopen i konvertering 

av biomassa mellan Finland 

och Brasilien hölls vid Åbo Akademi 

i Åbo under den tolfte och trettonde 

september. 

– Jag kan inte erinra mig att 

Brasilien någonsin skulle ha skickat 

en liknande delegation till Europa, 

säger Pedro Fardim, professor i 

fysikalisk kemi vid ÅA. 

– De skickade folk från alla de 

stora universiteten som sysslar med 

biomassa och biobränslen, representanter 

från olika program som 

motsvarar Finlands Akademi och 

TEKES, representanter från Braskem, 

det vill säga världens femte 

största petroleumföretag, och 

den brasilianska ambassadören i 

Finland, Norton de Andrade Mello 

Rapesta närvarade också. 

– Från den finländska sidan hade 

vi representanter från Aaltouniversitetet, 

Uleåborgs universitet, 

Villmanstrands universitet, Åbo 

universitet, VTT, UPM, Stora Enso, 

Chempolis (ett finländskt bioraffinaderiföretag 

baserat i Uleåborg), 

Finlands Akademi och TEKES. 

Workshopen var uppdelad på två 

dagar. Under den första dagen gick 

deltagarna igenom vad som är state 

of the art i de respektive länderna 

gällande utbildning, forskning, industrins 

beredskap, och infrastrukturen 

kring produktion och forskning 

av biomassa. 

– Under den andra dagen diskuterade 

grupper komponerade av experter 

från respektive land och olika 

områden fyra olika ämnen. Ett ge- 


nomgående tema var att diskutera 

modeller där biomassa ersätter olja. 

– De olika ämnena som diskuterades 

var för det första, hur utveckla 

material från biomassa. För det andra, 

hur utveckla användbara kemikalier 

ur biomassa. För det tredje, 

biomassa som förnybar energi. 

– En parantes här är att vi inte är 

intresserade av palmolja, eftersom 

palmolja avsett för bränsle är i direkt 

konflikt med matproduktionen 

och Brasilien sysslar i alla fall inte i 

huvudsak med palmolja som bränsle 

utan med sockerrör. För det fjärde 

diskuterade vi utbildning. 

– Brasilien ser på det finländska 

utbildningssystemet med stor respekt. 

Det hänger ihop med fina resultat 

men också med hur universiteten 

och det finländska näringslivet 

samarbetar. 

Var finns ni konkret just nu? 

– NOBRE, det vill säga the Network 

of Excellence in Biomass and 

Renewable Energy, är ett femårsprojekt, 

det här var den första gemensamma 

workshopen. Allmänt 

taget kan man säga att Finland ligger 

väl framme i Brasilien. Det beror 

på ett bra engagemang från Finlands 

sida över hela skalan. Det som 

nu görs är att kartlägga förutsättningarna, 

knyta kontakter och sätta 

igång projekt. 

– Brasilien har sedan oljekrisen 

på sjuttiotalet satsat på att göra sig 

självförsörjande inom energisektorn. 

Det är man nu. Det intressanta 

är att av den totala energiförbrukningen 

i Brasilien baserar sig 

47 procent på förnyelsebara källor. 

I den siffran inkluderas även transportens 

energikonsumtion, det vill 

säga personbilar, bussar, lastbilar. 

Vid bränslestationerna i Brasilien 

kan man välja mellan biodiesel, 

etanol, naturgas och bensin med en 

etanolkomponent. 

– Brasilien har ändå en stor brist 

på ingenjörer i kemiteknik och söker 

aktivt arbetskraft hos universiteten 

i Europa. 

Hur tycker du att workshopen 

gick? 

– Bara det att de här människorna 

mötte varandra var en succé. Det 

var det annars också. Många representanter 

från den finländska sidan 

var alldeles lyriska över möjligheterna 

som öppnar sig. Det här är 

viktigt. Det handlar om att integrera 

forskning och industri i en hållbar 

vision om framtiden. 

text Marcus prest 

Jag kan 

inte erinra 

mig att Brasilien 

någonsin skulle 

ha skickat 

en liknande 

delegation 

till Europa.

BIoBräNSLEN 1 

Biobränslen i Brasilien 

Brasilien anses ha världens längst 

utvecklade hållbara biobränslemarknad 

och -produktion, detta bland annat 

tack vare landets enorma jordbruks-arealer 

och en teknologiskt 

välutvecklad jordbruksproduktion. 

Inga lätta fordon använder sig av 

enbart fossila bränslen. Över 90 procent 

av alla bilar sålda sedan 2009 är 

flexfuel-bilar. 

BIoBräNSLEN 2 KoNSUMENTEr 

Konkurrensen mellan mat och 

biobränsle 

Den brasilianska bioenergin kommer 

främst från sockerrör. Den brasilianska 

regeringen hävdar att landets 

biobränsleprogram inte bidragit 

till höjningen av matpriser. Orsaken till 

höjda matpriser sägs ligga i att man i 

USA och Europa konverterat matproducerande 

jordbruksmark till bränsleproducerande. 

I USA har till exempel 

majs sålts som bränsle istället för mat. 

Andra generationens biobränslen, 

även kallade avancerade biobränslen, 

är svårare att utvinna: de hämtas 

till exempel ur slaggprodukter från 

livsmedelsproduktionen och skogsindustrin. 

Medvetenhet kontra prestanda 

Mainstreamkonsumenter verkar 

inte vara villiga att betala för bioprodukter 

om deras prestanda inte motsvarar 

produkter gjorda på fossila material. 

Till produktlinjer där biomaterial 

kunde ersätta fossila material hör 

till exempel: textiler, gödsel, matförpackningar, 

transport (däck, bränsle, 

plastdelar, etc.), bostäder (målfärg, 

ytbehandlingsmedel, isoleringsmaterial, 

etc.) rekreation (skor, cyklar, våtdräkter, 

golfutrustning, campingutrustning), 

kommunikation (plastdelar, 

bläck, pappersprodukter, LCD-skärmar, 

etc), hälsoprodukter. 

ExPLoATErINgEN Av ArKTIS 

Isen på Arktis verkar smälta och nationerna som är samlade kring nordpolen, det vill säga främst USA, Kanada, Ryssland, 

Norge och Danmark förbereder sig på att exploatera området för gruvdrift och oljeborrning. 

ur ett klimatpolitiskt och miljömässigt perspektiv låter det som ett dystert scenario. 

– Det finns enorma utmaningar. Men aldrig har vi varit bättre rustade att möta dem än vad vi är nu. Och möjligheterna att 

övergå till förnyelsebara bränslekällor och att ersätta olja plast och andra material och göra produkter nedbrytbara har inte 

någonsin varit större, säger Pedro Fardim. 

– En framtid där vi inte är beroende av fyndigheterna i Arktis är ett möjligt scenario. 


07

08 

MARiNBioloGi SLAMKrABBAN 

Östersjön har berikats med en ny krabba som verkar 

stortrivas i Åbo skärgård. Allt tyder på att Slamkrabban har 

kommit för att stanna. 

Nya klor under ytan 

– Den kniper nog och de är ganska 

snabba. Det är inte så att man 

behöver akta sig som i Norge eller 

Danmark där det finns många större 

krabbarter, men det känns nog när 

den hugger. 

Anna Törnroos, forskare i miljö- 

och marinbiologi vid Åbo Akademi, 

pratar om en ny bekantskap 

som uppmärksamma strandbesökare 

har kunnat se i vattnet i Åbo 

skärgård de senaste somrarna. Den 

så kallade Slamkrabban (lat: Rhithropanopeus 

harrisii) har på några år 

etablerat sig under ytan här. 

Namnet är lite missvisande för 

krabban finns också i blåstångsbältet 

och på stränder. Storleken varierar 

men ligger vanligtvis runt en och 

en halv centimeter. 

En amerikan från Polen? 

Krabban är en främmande art i Östersjön 

och har antagligen kommit 

till Finland från Nordamerika med 

fartygens barlastvatten. Allt tyder 

på att den är här för att stanna. 

– Vi tror att krabban har kommit 

till oss från Nordamerika via till exempel 

Polen, men den är rätt global 

och vi vet i detta skede ännu inte 

hur dess genetiska profil ser ut, säger 

Törnroos. 

– Det finns många andra typer av 

krabbor som har kommit till Östersjön 

men inte kunnat reproducera 

sig, men den här arten har reproducerat 

sig enormt. Den finns nu överallt 

utanför Åbo, från norra Nagu 

till Iniö upp mot Gustavs, och inne 


i vikarna finns det hur mycket som 

helst av dem. 

Åbo skärgård är dock inte ensamt 

i Östersjön om att erbjuda husrum 

för Slamkrabban. 

– Den lever också i Polen men där 

förekommer den mycket lokalt. Hos 

oss har den spritt sig vidare. Orsaken 

är antagligen att krabban inte 

har en parasit här så som den har i 

de nordamerikanska vattnen, och 

som håller dess antal nere där. Om 

det finns såna parasiter här ser vi i 

framtiden, säger Törnroos. 

– Vi får se hur stor roll krabban 

kommer att få i Östersjön men jag 

tror inte att den är något hot. Ingen 

art har ännu lyckats ta sig in och 

konkurrera ut någon annan här, 

även om det kan ske lokala förändringar. 

Snarare är krabban kanske 

ett tillskott. 

De första slamkrabborna hittades 

utanför Nådendal 2009, och väckte 

genast marinbiologernas intresse. 

Forskningen har legat till grund för 

Charlotta Björklunds magisteravhandling 

som blir klar till jul. Men 

forskargruppens intresse för Slamkrabban 

tar inte slut med det, och 

marinbiologerna hoppas att folk ska 

ta kontakt när de stöter på krabban. 

En del av forskningen görs i samarbete 

med Åbo universitet, vars 

forskare också hittat krabban vid 

universitetets forskningsstation på 

Själö. I laboratorieexperiment har 

krabban visat sig äta det mesta, vilket 

är mycket vanligt bland djuren i 

Östersjön. 

Utifrån sådana experiment är det 

dock svårt att säga vad krabban föredrar. 

– Vid Åbo universitet har man fokuserat 

mera på vad krabban äter 

och hur den uppför sig i miljön, 

medan vi har koncentrerat oss på 

mer ingående födoanalyser i form 

av isotopanalyser. Genom att se på 

kväve- och kolhalterna i krabban 

och jämföra dem med andra arter 

kan vi bestämma krabbans roll i födoväven 

och se om den till exempel 

är en predator eller växtätare. 

Inte mycket till mat 

En detalj som fångat forskarnas 

uppmärksamhet är att krabban är 

större här än den är hemma i Nordamerika. 

– Det är ovanligt för vanligtvis 

brukar arter vara mindre i Östersjön. 

Ta till exempel blåmusslan, 

som är liten här men redan till exempel 

på den svenska västkusten 

går att äta. 

Kan man äta slamkrabbor? 

– Vi har inte hunnit försöka äta 

dem ännu men visst kan man tänka 

sig det även om det är mycket lite 

kött på dem, säger Törnroos. 

– Åtminstone verkar abborrarna 

gilla dem för vi har hittat krabbor i 

ett antal abborrar redan. Man kunde 

tänka sig att använda dem som 

bete för fiske om inte annat. Det kan 

man pröva om man har Slamkrabbor 

på stugan. 

text Nicklas HägeN

TIPSA! 

Slamkrabban har 

lyckats reproducera 

sig flitigt i Östersjön. 

Den producerar 

mycket ägg, som 

också syns på bilden. 

För att forskarna 

ska kunna följa spridningen 

får den som 

hittar Slamkrabbor 

gärna höra av sig till 

marin- och miljöbiologi 

vid Åbo Akademi, 

tfn +358 2 215 3420 

(Anna Törnroos), eller 

ELY-centralen. 


09

10 

Bok HANDLEDNINg 

Problem med uppsatsen eller avhandlingen? 

Ny bok hjälper både studerande och handledare. 

fAQ för skribenter 

Att köra fast och inte hitta en väg 

framåt i gradu- eller avhandlingsarbetet 

är inte ovanligt. Även om 

handledaren gör sitt bästa. Och det 

är inte bra i dessa tider då också 

Åbo Akademi av olika orsaker vill 

öka genomströmningen och antalet 

examinerade. Men sedan mitten 

av 90-talet har ändå både den som 

skriver en uppsats eller en avhandling 

och handledarna haft bra hjälp 

av PeD Rainer Nybergs bok om att 

skriva vetenskaplig text. 

Nu har professor emeritus Nybergs 

bok kommit ut i en femte och 

100 sidor tjockare upplaga på Studentlitteratur. 

Redaktör för boken 

”Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten 

och avhandlingar” 

(Studentlitteratur, 2012) är även docent 

Annika Tidström. Medförfattare 

är PeM och doktorand Jessica 

Aspfors och PeD Gunilla Eklund. 

Bibliotekarier i både Finland och 

Sverige har också bidragit med texter 

till boken och kontrollerat de råd 

som ges om informationssökning. 

– Då jag på 1990-talet handledde 

mina egna gradustuderande, började 

jag samla på mig de lappar med 

olika frågor och problem jag uppmanat 

dem att skriva till mig före 

graduseminarierna. Eftersom samma 

frågor återkom år efter år började 

jag skriva svar på studenternas 

frågor. Det blev först ett litet 

kompendium och sedan i mitten på 


1990-talet en bok om vetenskapligt 

skrivande framför allt inom beteendevetenskaper. 

Sedan dess har 

mycket hänt och det gläder mig att 

det idag är lättare att skriva och få 

hjälp med gradun än då jag själv 

skrev den, säger Rainer Nyberg. 

Integrerad med nätet 

I den nya upplagan behandlas vetenskapligt 

skrivande inom fler 

områden än tidigare såsom ekonomiska 

och naturvetenskaper, samhälls- 

och vårdvetenskaper. Boken 

är – liksom två tidigare upplagor 

– integrerad med nätet och nu även 

med mobila medier. Boken visar 

på olika möjligheter att dra nytta 

av till exempel dator, pekplatta eller 

smarttelefon för att ladda ned vetenskaplig 

fulltext. 

På ForskningsINFO, www.abo.fi/ 

foinfo, finns cirka 30 webbsidor som 

är integrerade med boken. 

– Där kan man söka via sökfunktion, 

ett index eller per kapitel och 

direkt hitta mer information om 

de begrepp och termer som är understreckade 

i boktexten. Där finns 

också webbadresser till de hjälpmedel 

som anges i boken plus många 

fler, totalt över 200 länkar. ForskningsINFO 

kan också utnyttjas fristående. 

Lärare/forskare som vill 

ha in en länk till sina egna relevanta 

webbsidor kan meddela om detta 

via Kontakt. 

rainEr nygårds bok är integrerad 

med nätet och mobila medier. 

Som andra redaktör för boken 

har docent och forskardoktor Annika 

Tidström bland annat skrivit 

avsnitt om ekonomiska vetenskaper 

och handledning av till exempel 

graduskribenter. Hon fick i fjol Finlands 

ekonomförbunds undervisningspris 

just för sin goda handledning 

på Vasa universitet.

– Annika inspirerade också mig 

under hela arbetet med boken och 

därför var det roligt att skriva den 

tillsammans med henne och de två 

andra yngre forskare som medverkar 

i boken, säger Rainer Nyberg. 

För honom är motivation ett centralt 

begrepp. Något han också disputerade 

om. Det gäller att få studenterna 

att se helheten, att tänka 

framåt och att våga tro på att de klarar 

examensarbetet om de tar ett 

steg i taget i stället för att se gradun 

som ett högt hinder eller ett övermäktigt 

språng. 

Efter tio år som pensionär är Rainer 

Nyberg glad över att fortfarande 

kunna göra någon nytta för studerande. 

Det var också för honom själv 

lärorikt att uppdatera boken. 

– Att bokens fyra första upplagor 

sålts i över 7 000 exemplar tyder på 

att den behövs i synnerhet mot slutet 

av studietiden. Därför skulle jag 

gärna också samarbeta kring en bok 

om att studera effektivt vid universitet. 

Den skulle kunna vara till nytta 

vid studiernas början. Bara våra 

studerande är motiverade och får 

konkreta råd och tydlig handledning 

i sina studier klarar de nog sig 

hur bra som helst också idag. 

text & foto ari Nykvist 

NoTErAT 

Ny föreläsningsserie dyker in i datavetenskapens värld 

Den världsberömda ryska matematikern och datavetaren Yuri Matiyasevich är 

först ut som föreläsare i nya föreläsningsserien ”TUCS Distinguished Lecture Series”. 

Matiyasevich lyckades år 1970 som 23-åring motbevisa det man trodde var 

lösningen på det så kallade Hilberts tionde problem. Han jobbar numera vid Steklovs 

matematiska institut i S:t Petersburg i Ryssland, och besöker Åbo och TUCS 

den 1 oktober. Föreläsningen som har rubriken ”Turing machines vs Diophantine 

machines” börjar kl 13.15 i auditorium Lambada i ICT-huset, Joukahainengatan 

3–5, Åbo. Föreläsningen är gratis och öppen för allmänheten. 

Datavetenskapscentret TUCS arrangerar en hel serie av intressanta föreläsningar 

om ämnen inom informationsteknologi och diskret matematik. Serien är 

gratis och öppen för allmänheten, föreläsningar ordnas ungefär varannan månad. 

Nästa gång handlar det om Japan och IT-funktionernas kontinuitet efter jordbävningen, 

när Masakazu Ohashi från Chuo universitet i Japan föreläser den 3 december 

kl 13.15 under rubriken ”Business and IT operations continuance in Japan 

after the 2011 earthquake”. 

Handelshögskolan firade med seminarium 

Det årliga seminariet Merkur Lectures in Business gick av stapeln vid handelshögskolan 

den 18 september. Seminariet var samtidigt ett led i firande av HHÅA:s, 

landets tredje äldsta högre merkantila utbildningsenhet, 85-årsjubileum. 

Temat för seminariet var den här gången “utbildningens utmaningar”. Eftersom 

HHÅA är en intern spetsenhet inom utbildningen vid ÅA var temat aktuellt. 

– Seminariet gick riktigt bra. Deltagarna var nöjda och verkar ha fått ut en hel 

del av programmet, säger prefekt Jan- 

Åke Törnroos, professor i internationell 

marknadsföring. 

– Temat var så pass fokuserat att 

det gick bra att följa med. Vi fick lyfta 

lite på svansen själva och berätta om 

vad det är vi försöker utveckla. 

Bland föreläsarna fanns till exempel 

Centralhandelskammarens ordförande 

Risto E. J. Penttilä och ekonomförbundet 

SEFE:s verksamhetsledare Aija Bärlund. 

– Det var bra att näringslivets representanter 

lyssnade på vad det är vi 

gör här och jag tror de förstod vad vi vill 

rabbE Wikström, vd vid orkla 

Foods, var en av föreläsarna. 

åstadkomma. Samtidigt fick vi höra vad det är de vill ha, vilken typ av människa som 

behövs på arbetsmarknaden i dag, säger Törnroos. 

– Det är inte bara det att du ska kunna redovisa, du måste också kunna språk 

och fungera interaktivt. Framför allt svenskan är viktig eftersom Norden är ett viktigt 

samarbetsområde för våra företag. Varenda kotte i dag kan engelska men allt 

färre klarar sig på svenska. 

Alumnerna fick samtidigt en inblick i dagens handelshögskola. 

– En av alumnerna studerade här samtidigt som mig. På den tiden hade vi tre professorer, 

nu är de elva. Att också den övriga akademin sitter på våra föreläsningar i 

till exempel företagsekonomi är något nytt och mängden forskning som utförs har 

ökat. Kursinnehållet har utvecklats och inlärningen betydligt mera än föreläsningar. 


11

12 

iNTERNET gEoLogI 

Delar av portalen geologia.fi har översatts till svenska 

för att åtgärda bristen på svensk litteratur om geologi och 

geologiska processer riktad till den breda allmänheten. 

Lättillgänglig 

geologi på nätet 

I samband med geologins dag den 15 september 

öppnades en ny geologiportal på 

svenska. Det är den fem år gamla portalen 

geologia.fi som till sina centrala delar har 

översatts till svenska, för att råda bot på 

bristen på lättillgänglig text om geologi. 

I portalen behandlas till exempel solsystemets 

uppkomst, den finländska skärgården 

samt olika bergarter och mineral. Mera material 

och bilder läggs till kontinuerligt och 

om de svenska sidorna besöks tillräckligt flitigt 

kommer man att översätta hela portalen. 

– Portalen riktar sig till alla naturintresserade 

människor som vill veta mer om jordklotets 

uppkomst och utveckling. Det finns 

gott om böcker om bergarter och mineral på 

svenska men ingen litteratur som beskriver 

de geologiska processerna så det här materialet 

är unikt, säger Olav Eklund, professor 

i geologi och mineralogi vid Åbo Akademi. 

– De finskspråkiga sidorna har runt femtusen 

besökare per månad, vilket visar att 

ämnet ligger i tiden. Om vi lyckas locka ett 

stort antal besökare också på svenska, till 

exempel genom att väcka intresse i Sverige 

och Norge, kommer vi att utöka sidorna 

så att de helt och hållet motsvarar de finskspråkiga 

sidorna. 

Förutom att fungera som bas för skolundervisning 

och göra forskningen tillgänglig 

för allmänheten, hör det till också sidornas 

funktion att marknadsföra ämnet geologi. I 

grundskolan är ämnet underordnat geografi 

och behandlas främst som ”naturgeografi”. 

– Geologi är ett expanderande ämne som 

blir allt viktigare då jordklotets resurser tryter 

och globala miljöproblem måste åtgär- 


das. Det är konstigt att det inte finns i skolan. 

Portalen upprätthålls av Nationalkommittén 

för geologi i Finland men en stor del 

av aktiviteten runt portalen sker vid Åbo 

Akademi. Det är redaktör Cecilia Aarnio vid 

Resurscenter för matematik, naturvetenskap 

och teknik i skolan som har sörjt för 

den svenska översättningen, medan doktorand 

Ari Brozinski sköter portalens tekniska 

utformning och har bidragit med mycket 

material till de finska sidorna. 

Dessutom görs sakgranskningen av personal 

vid ämnet geologi och mineralogi vid 

Åbo Akademi medan Olav Eklund själv har 

varit medlem i portalens arbetsgrupp sedan 

den grundades för sju år sedan. 

– Arbetet som ligger bakom portalens 

svenska sidor motsvarar i princip en hel lärobok 

så det är faktiskt en hel del arbete som 

satts ner på den. 

text & foto Nicklas HägeN 

stEnar på skärmEn.Väloptimerade 

nätsidor ska 

göra att man lätt 

hittar geologia.fi då 

man googlar något 

som har med geologi 

att göra. Från 

vänster står olav 

Eklund, Ari Brozinski 

och Cecilia Aarnio.

koNFERENS SENSE THE MovE 

Nya krav och hur de påverkar oss behandlades under en 

tvärvetenskaplig tvådagarskonferens på ÅA i Vasa. 

Att känna igen 

förändring som rörelse 

När konstant förändring, nya innovationsbehov 

och ständiga förbättringskrav 

blir standard och utgångspunkt i vardagslivet, 

påverkar det hur vi kommunicerar, arbetar 

och uppför oss. Gamla fundament som 

nu är i rörelse. En rörelse och ett skifte i referenspunkter 

som alla till exempel på ett universitet 

eller i ett företag märker. Det var utgångspunkten 

för konferensen ”Sense the 

Move” som på Academill i början av september 

arrangerades av Team Medusa. Medusa 

är en tvär- och multidisciplinär kreativ 

samarbetsgrupp inom Vasa konsortium 

bestående av sju universitet och högskolor. 

– Gruppen har fungerat i åtta år och har 

inga planer på att upphöra trots att en gemensam 

ekonomi inte är en självklarhet. 

Det här eftersom finansiärer och de nya 

strukturerna för högre utbildning i Finland 

inte helt känner den här tvärvetenskapliga 

och flerspråkliga formen av verksamhet, säger PeD och 

lektor Sol-Britt Arnolds-Granlund vid Pedagogiska fakulteten 

i Vasa som var en av arrangörerna av Sense the 

Move-konferensen 

Ett budskap på konferensen var att till exempel ungas 

referenspunkter och sätt att kommunicera och lära sig 

snabbt förändras. Något bland annat universiteten kunde 

tänka på mer än hittills. 

– Nu gäller det att inte skjuta budbäraren utan att få dagens 

studerande att hitta tillfredsställelse i det de gör och 

att relevansgöra studiernas innehåll. Annars blir det en 

klassfråga där barn med högutbildade föräldrar tar kreativiteten 

med sig i studierna medan andra blir utan, säger 

Patrik Hernwall, docent i pedagogik och medieteknologi, 

lektor vid Stockholms universitet och en av keynotetalarna 

vid konferensen. 

– Allt behöver dessutom inte längre vara jättekul och 

underhållande. Känslan av att åstadkomma något och 

att kunna förstå saker och ting är idag viktigare för unga 

än att ha kul och bli underhållna till exempel i sina studier, 

påpekar ED Peter Björk vid Hanken i Vasa som talade 

om att hitta nya värden i erfarenheter av olika slag. 

när konstant förändring blir standard påverkar det hur vi 

kommunicerar, arbetar, lär och uppför oss. Bland annat det diskuterade 

från vänster Miia lammi, patrik Hernwall, Sol-Britt Arnolds–Granlund 

och peter Björk på Sense the Move-konferensen. 

Något även Arnolds-Granlund tog upp under presentationen 

av hennes paper ”Learning before technology, 

meaning before fun”. 

förändringens parametrar 

Konferensen var uppdelad i sex olika teman såsom vad 

som driver förändring, åt vilket håll den går, vad den betyder 

och vilka former förändring idag har. 

– I en situation där förändring är vardag, kunde man 

i utbildningen gå in för en mer projektbaserad inlärning 

där man i grupp tar sig an ett större problem som man 

tillsammans löser. Samtidigt kunde forskningen bli mer 

tvärvetenskaplig eftersom behovet av tvärvetenskapliga 

lösningar idag är större än någonsin, säger Miia Lammi, 

utvecklingsdirektör vid Muova i Vasa som talade om 

värdebaserade serviceinnovationer. 

– Vi är speciellt nöjda över att vi kunde ha keynote-talare 

såsom FD Jyrki J.J. Kasvi från TIEKE, professor Tore 

Kristensen från Köpenhamn, framtidsstrategen Johanna 

Danielsson från Kairos Future och Patrik Hernwall på 

konferesen, säger Sol-Britt Arnolds-Granlund. 



13

14 

juBilEuM MEDIACITy 

Att bara tio år fundamentalt kan förändra en hel branch harMediaCity i Vasa 

handgripligen fått märka. 

Spetskunnigt 

MediaCity jubilerade 

Mediacity grundades år 2002 som 

en egen fristående enhet. Då handlade 

mycket av MediaCitys (MC) 

verksamhet om tv-produktion och 

interaktiv tv. Idag handlar verksamheten 

om användarupplevelser, 

användargränssnitt och plattformar 

i olika format och koncept där till 

exempel nätet och mobila medier 

har tagit över. Under de tio åren har 

MC också haft en lång rad nya ahaupplevelser. 

I Vasa pratar många i mediebranschen 

fortfarande om Mediahuset. 

Så hette nämligen nuvarande MC 

åren 1991–2002 då enheten ännu 

hörde till dåvarande Samhälls- och 

vårdvetenskapliga fakulteten. Nu 

fyller MC tio år som en egen fristående 

enhet inom ÅA och har numera 

17 personer på lönelistan. 

– Det var det växande behovet att 

kunna arbeta med de nya möjligheter 

och utmaningar den snabba 

digitala utvecklingen och förändringen 

i medielandskapet i början 

av 2000-talet erbjöd som aktualiserade 

hela MC redan i slutet av 

1990-talet. Sedan dess har spelplanen 

helt och hållet förändrats, men 

vi har haft fördelen att kunna hålla 

oss på frontlinjen, säger MC:s direktör 

Kimmo Rautanen. 

– Men redan då var vi till exempel 

först i Finland med ett interaktivt 

tv-program med MHP och Java 

i form av frågesporten Enigma. Och 

just interaktiviteten och användarsynen 

löper som en röd tråd genom 

alla tio år. Något som idag känns väldigt 

bra och belönande, tillägger bi- 


inför mEdia Citys 10-års jubileum var det svårt att få alla 17 anställda med 

på samma bild. Så hälften får duga. Från vänster kimmo Rautanen, jonas 

Mastosalo, Yvonne Backholm-Nyberg, Michaela Esch, Sebu Björklund, 

joachim Majors, Emelie jakobsson och Anders wik. 

trädande direktör Yvonne Backholm-Nyberg. 

Testlaboratoriet i flitig 

användning 

MediaCitys toppmoderna testlaboratorium 

iDTVLab med bland annat 

ögonrörelsekamera och andra möjligheter 

till testning av publikreaktioner, 

används idag flitigt av både 

olika ÅA-forskare och studerande 

och även i MC:s egna formatutvecklingsprojekt. 

– Vi jobbar bland annat med pedagoger, 

utvecklingspsykologer, 

informationsteknologer, biovetare 

och samhällsvetare. Överlag tycks 

insikten om att olika användarupplevelser 

och reaktioner måste ses 

ur ett tvärvetenskapligt perspektiv 

och att ta dem med i planeringen 

ändå från början, bli allt mer självklar 

inom olika vetenskapsområden, 

säger Kimmo Rautanen. 

– Vi siktar på ett ökat spetskunnande 

just kring granskningen av 

olika användarupplevelser och därmed 

på ökad Tekes-, FA- och EUfinansiering. 

MC ska vara en sorts 

hubb för forskare och företag intresserade 

av de nya möjligheter den digitala 

utvecklingen ger oss alla. En 

snabb och genomgripande förändring 

vi också i fortsättningen noga 

ska avläsa och reagera på, tillägger 

Yvonne Backholm-Nyberg. 

I samband med 10-årsjubileet arrangerade 

MC i slutet av september

ett jubileumsseminarium kring användarupplevelser 

med bland annat 

Stephen Stokes från Manning 

Gottlieb OMD och Lina Srivastava 

från Unesco som keynote-talare. 

– De talade om behovet av att 

bättre förstå hur användarna av olika 

medier och medieplattformar 

upplever det innehåll de väljer att 

bekanta sig med och reagera på. Då 

kan man förbättra berättandet och 

förstärka sitt brand och den vägen 

hela affärsverksamheten eller få till 

stånd till och med social förändring 

genom att på rätt sätt involvera berörda 

människor i processen, säger 

Backholm-Nyberg 

Vad önskar då MediaCity i 10-års 

present av ÅA? 

– En attityd. En öppenhet för att 

våga testa nya idéer och nya tankar. 

Att vi i universitetsmiljön mer än 

hittills vänder oss utåt och tar plats 

och roll i utvecklingen. En tydlig 

strategi som bygger på fördomsfrihet 

och mod i en snabbt föränderlig 

värld, säger Kimmo Rautanen. 


SEMiNARiuM TjäNSTEDESIgN 

Seminarium om tjänstedesign samlade 

personal från administration och stödtjänster. 

Skapa värden 

tillsammans 

Då universiteten övergick till sin 

nya form som offentligrättsliga institutioner 

var det med en lång tradition 

av statlig förvaltning och 

kontroll i bagaget. 

– I den nya organisationen finns 

det behov av att utveckla både de 

administrativa tjänsterna och andra 

stödtjänster så att vi kan erbjuda 

ännu bättre service, säger Malin 

Siimes, koordinator för personalutveckling 

vid ÅA, och Margita Vainio, 

initiativtagare till temat. 

Under ledning av FD Emma 

Vironmäki och med betoning på inspiration, 

lärande och intressanta 

exempel bjöds personal från ÅA, 

Svenska handelshögskolan, Svenska 

social- och kommunalhögskolan, 

Arcada och Novia till ett seminarium 

om offentlig förvaltning i 

förändring. 

– Deltagarna fick på olika sätt lära 

sig hur tjänstedesign kan hjälpa 

till att skapa nya tjänster, men 

också hur man kan utveckla befintliga 

tjänster så att de blir mera 

användarorienterade. 

– För ÅA:s del är det bra att tänka 

på de här sakerna. De stödtjänster 

vi tillhandahåller är nästan till 

hundra procent producerade i huset. 

Det är inte alltid en självklarhet 

vem kunden är. Vilken typ av värde 

skapar vi för vem? Vilka är kundens 

eller användarens behov? Det 

är faktiskt det som ska vara i fokus 

för vår verksamhet. 

– Hur kan man då arbeta kundfokuserat 

och anpassa sina tjänster 

enligt användarnas behov? Det gäl- 

Emma viromäki, malin Siimes och 

Mats lindfelt under seminariet. 

ler att vara lyhörd som serviceproducent 

och att via kommunikativ 

samverkan tillsammans med våra 

användare utveckla en utmärkt service 

som ger värde för pengarna. 

- Det är viktigt att se att vi ska utveckla 

våra tjänster med användarens 

behov i centrum i stället för den 

egna verksamheten. Seminariet gav 

nya infallsvinklar på detta. Deltagarna 

fick känna på hur det är att 

tillämpa tankesättet tjänstedesign 

genom att rita upp en tjänstestig för 

en neutral tjänst som alla har erfarenhet 

av. Till slut fick deltagarna 

reflektera över hur dagens tema kan 

stöda dem i deras eget arbete. Det 

visade sig vara betydligt lättare att 

ge goda råd till andra branscher än 

den egna, vilket kanske visar på att 

man lätt blir blind för den egna omgivningen. 

Seminariet var det sjunde i serien 

Lära av och om varandra (som startade 

redan 2003). 

text Marcus prest 

foto Mia HeNrikssoN 


15

16 

koNSTVETENSkAp KoNgrESS 

De offentliga monumenten fungerade som brickor i det politiska 

spelet mellan italien och vad som 1929 skulle bli Vatikanstaten. Enskilda 

monument anpassades för att motsvara de nya maktrelationerna. 

Det utmana(n)de 

objektet i Nürnberg 

I somras, närmare bestämt 15–21 

juli, arrangerades den 33:e konsthistoriska 

världskongressen i Nürnberg. 

Den första ägde rum i Wien 

1873, på Österreichisches Museum 

für Kunst und Industrie. För arrangemangen 

svarar sedan 1930 CIHA 

(Comité International d‘Histoire de 

l‘Art) och de stora, numera vart fjärde 

år återkommande, kongresserna 

ambulerar mellan medlemsländerna. 

Den förra ägde rum i Melbourne 

i Australien och den kommande 

går av stapeln i Beijing. Kina är en ny 

medlemsstat som utan tvekan har 

de ekonomiska resurser som krävs 

för tillställningar av den här storleksordningen. 

I Nürnberg förelästes nu över, lyssnades 

till och diskuterades ett tjugotal 

aktuella temata av tusentalet 

deltagare från ett hundratal länder. 

Huvudtemat var ”The Challenge of 

the Object” och fokuserade bland 

annat på konstverken som fysiska 

föremål – en aspekt som dagens 

alltmer teoretiskt inriktade humanister 

ofta tenderar att glömma bort 

men som ständigt gör sig påmint på 

olika sätt: materiellt, politiskt och 


inte minst ekonomiskt. Slitage, underhåll, 

konservering, lagring och 

utställning är problem som museer 

alltid och överallt har att brottas 

med. Den offentliga konsten har sin 

särskilda problematik, liksom arkitekturen 

och den byggda miljön. 

Passande nog var det Germanisches 

Nationalmuseum, med sina drygt 

tio miljoner föremål i samlingarna 

och med ansvar för ett otal kulturhistoriskt 

intressanta byggnader, 

som var värd för kongressen. 

Konst och politik 

Själva förhandlingarna ägde rum 

i ett kongresscentrum i utkanten 

av Nürnberg (för övrigt beläget inte 

långt från Albert Speers berömda 

Zeppelinenfeld, där nazisternas 

årliga ”Parteitage” avhölls under 

30-talet, och förevigades av Leni 

Riefenstahl). Sammanlagt hölls 

där drygt 400 föredrag. Ingen kunde 

naturligtvis närvara vid mer än 

en liten bråkdel. Blotta antalet och 

kongresscentrets storlek gjorde det 

inte heller lätt för deltagarna att lokalisera 

och hinna i tid till speciellt 

intressanta föredrag – och på utsat- 

ta tider rusade de som skållade råttor 

mellan den gigantiska anläggningens 

olika delar. Min sektion 

hade temat ”World Heritage: Cultural 

Identity and the War against 

Works of Art” och var mycket välbesökt, 

möjligen beroende på att salen 

var centralt placerad och förhållandevis 

lätt att hitta. 

Mitt föredrag handlade inte så 

mycket om bekrigande av konstverk 

som om deras roll som brickor 

i det politiska spelet kring fredsförhandlingarna 

mellan Italien och 

vad som 1929 skulle bli Vatikanstaten. 

De fördes åren 1926–1929 mellan 

fascistregimen och den katolska 

kyrkan och resulterade i de så kalllade 

Lateranfördragen. Här spelade 

de offentliga monumenten – deras 

utformning, placering och orientering 

– i Rom en inte obetydlig roll, 

och avtalet fick konsekvenser för 

det romerska monumentbeståndet. 

Enskilda monument, i synnerhet 

antiklerikala sådana, anpassades 

på olika sätt för att motsvara de 

nya maktrelationerna. Dessa förändringar 

behandlades under titeln 

”Reshaping the National Myth.

monumEntEn till giusEppE och Anita Garibaldi på Gianicolo-åsens krön. Den store nationalhjältens (t.v.) utfördes 

av av Ettore Ferrari och avtäcktes 20 september 1895 på 25-årsdagen av det italienska intåget i Rom. Beslutet 

om monumentet över hustrun (t.h.) fattades av Mussolini 1929, och det restes framför Villa lante 1932. 

Risorgimento Monuments in the 

Political Geography of Rome”. 

I konkordatets första artikel stipuleras 

att det åvilar den italienska 

regeringen att just i Rom ”förhindra 

allt som kan stå i strid med stadens 

sakrala karaktär”, det vill säga 

som säte för påven, som den katolska 

världens centrum och som pilgrimsmål. 

Under förhandlingarna 

krävdes att en rad antiklerikala 

monument, som rests efter stadens 

våldsamma införlivande med Italien 

1870, skulle avlägsnas eller modifieras. 

Så skedde också. Exempelvis det 

monument som restes över Anita 

Garibaldi framför Villa Lante, nu 

Finlands rominstitut, var ett led i 

denna ”pacificering” av den romerska 

stadsbilden. Giuseppe Garibaldi, 

Anitas man, personifierade 

både den italienska kampen för nationell 

enhet och särskilt dess antiklerikala 

inriktning. Sittande till 

häst och gjuten i brons höll han se- 

dan 1895 ärkefienden i Vatikanen 

under uppsikt. 

När kyrkan nu ställde krav på monumentets 

avlägsnande ställdes fascistregimen 

inför ett svårt dilemma; 

man hade i propagandan ständigt 

salufört sig som enhetsverkets och 

speciellt Garibaldis sanna arvtagare. 

Att flytta den store hjälten från 

sin dominerande plats på Gianicoloåsens 

krön skulle således innebära 

en svår prestigeförlust. Lösningen 

blev istället att placera ett monument 

över Anita i Giuseppes blickriktning 

– så att han inte längre från 

sitt monument skulle titta fientligt 

mot Vatikanen utan kärleksfullt på 

hustrun. 

Stort gensvar 

Gensvaret på föredraget var stort 

– många fann paralleller i de egna 

länderna – och man kan konstatera 

att forskningen om monument 

som politiska artefakter för närvarande 

verkar vara på uppgång bland 

konsthistoriker i alla världsdelar. 

Men som vanligt var den största behållningen 

av mammutarrangemanget 

att nya internationella kontakter 

knöts och att nytt liv blåstes 

i gamla. Påfallande och uppmuntrande 

var rikedomen av unga, ivriga 

doktorander och postdocs från 

alla världsdelar. 

Däremot var bristen på just sådana 

från Skandinavien och Finland 

mindre hoppingivande, men den 

har kanske sin förklaring i de olika 

ekonomiska förutsättningarna. Både 

staden Nürnberg och delstaten 

Bayern bidrog med stora summor 

och deltog även aktivt i kongressen. 

Och i sitt avslutningstal avslöjade 

den bayerska utbildningsministern 

att man just beslutat satsa 580 miljoner 

euro extra på humaniora och 

museernas interna forskning. Lever 

vi i samma värld? 

text & foto lars BerggreN 


17

18 

VECkANS SkRiBENT MArINA LASSENIUS 

Marina Lassenius har på rätt märkliga vägar hamnat i Gabon där hon jobbar 

som Construction Site Manager för uppförandet av ett gaskraftverk för 

wärtsilä. 

Naturlig nyfikenhet 

och kärlek till äventyr 

jag drar på mig mina 

säkerhetsbyxor, -jacka, 

-stövlar, -glasögon och 

hjälm och öppnar dörren till 

min svala luftkonditionerade 

kontorscontainer. Värmen slår 

emot. Några ödlor ligger och dåsar 

i solen. Bonjour Madame Marina ropas 

från olika håll. Den röda sanden 

virvlar runt i vinden och lägger sig 

som ett täcke över precis allt som 

den lägger sina korn på. Upphetsade 

röster hörs lite längre ifrån. En 

svart mamba slank in i bussen. Ingen 

vågar inspektera närmare vart 

den tagit vägen eftersom ormarna 

är mycket giftiga. Arbetarna borde 

komma iväg till bygget men ingen 

vill gå in i bussen. 

Efter mycket om och men ser jag 

hur några modiga går in med machete 

i handen. Mamban hittas inte 

men arbetarna kommer iväg. Jag 

beger mig för att kolla hur bygget 

framskrider. 

jag befinner mig i Gabon, 

västra Centralafrika, där jag 

jobbar som Construction Site 

Administrator för Wärtsilä. 

Vi bygger ett gaskraftverk. 


Det är inte sällan jag får frågan vad 

jag med en magisterexamen i filosofi 

och arbetserfarenhet från kvinnovetenskap 

vid ÅA, projektforskare 

vid Helsingfors universitet, och 

kulturinstituten Villa Karo i Benin 

och Finlandinstitutet i Paris gör på 

ett bygge. Det kan ju te sig märkligt 

men egentligen tycker jag att det är 

en perfekt match. Mitt dagliga arbete 

består av att möta kunder, handskas 

med immigrations politik, 

poliser, planera ankomst av specialister, 

anställa folk, skriva kontrakt, 

träffa jurister, hålla kontakten med 

skattemyndigheter, and what not. 

Jag frågar mig snarare hur jag kunde 

göra allt detta utan filosofi? 

Mitt arbete kräver 

att jag raskt kan 

identifiera de viktigaste 

problemen, 

riskerna och kunna 

finna lösningar. Mitt arbete kräver 

att jag snabbt kan ögna igenom 

stora mängder text på minst tre olika 

språk (franska, engelska och finska) 

för att urskilja det väsentliga 

som jag sedan ska kunna presentera 

för projekt gruppen. Mitt arbete 

kräver även i allra högsta grad att 

kunna förhandla. Under mina sex 

års studier i filosofi har vi minsann 

läst, analyserat, diskuterar, debatterat 

och funderat. Mitt arbete kräver 

givetvis även en vilja och erfarenhet 

av att jobba i en mycket 

multikulturell miljö det innebär inte 

endast att bo i ett afrikanskt land 

som Gabon utan även att hantera diverse 

situationer som uppstår mellan 

finländarna, fransmännen och 

gaboneserna. 

Mina erfarenheter av att ha bott 

i flera nordiska länder, Frankrike, 

Benin, USA och rest i över 40 länder 

kommer utan tvivel till sin nytta. 

Utan en naturlig nyfikenhet och 

kärlek till äventyr, problemlösning 

och spänning tror jag inte att jag 

vore den rätta personen. Men hur 

hamnade jag riktigt i Gabon? 

jag och min man lämnade 

Europa för att bosätta oss i 

Afrika. Vi köpte en gammal 

Landrover med tält på taket 

som vi körde runt med 

i Sydafrika och Moçambique i åtta 

månader. Tanken var att hitta ett 

ställe där vi skulle slå oss ner i åtminstone 

några år. Vi hade inte slagit 

fast ort eller land. I siktet hade vi

preliminärt Moçambique eller Malawi. 

Vi ville hitta något tillsammans. 

Efter 8 månader on the road 

hittade vi mer eller mindre vad vi 

sökte. Pemba i norra Moçambique 

fyllde många av våra förhoppningar. 

Inom en vecka började vi få arbetserbjudanden. 

Vi arbetade som 

managers på Pemba Magic Lodge 

som bestod av hotell, camping och 

en mycket populär restaurang. Det 

var en utmaning att leda ett fyrtiotal 

anställda på portugisiska. Jag talade 

franska blandat med den spanska 

jag kan, blandat med en dos engelska 

och svenska. Ordboken hade jag 

även stor nytta av. Efterhand kunde 

jag tillägga den portugisiska jag lärde 

mig. Mest lärde jag mig ”köksspråk” 

eftersom vi inventerade och 

dagligen åkte med shoppinglista till 

torget. Vi sökte långsiktigt boende 

och adopterade en hundvalp. Tanken 

var ju att bli några år. 

vi hade knappt hunnit 

jobba drygt två månader 

på Pemba Magic 

Lodge innan jag 

nåddes av ett mycket 

oväntat telefonsamtal. Den enda 

finländaren som jobbade på projektet 

i Gabon var gravid i femte månaden 

och måste ersättas ASAP. Hon 

och jag hade blivit bekanta i Väst- 

afrika då jag bodde i Benin och hon 

i Togo. Wärtsilä sökte febrilt, utan 

framgång, en person som talade flytande 

franska, engelska och finska, 

var högt utbildad, hade erfarenhet 

av Afrika och var villig att åka 

Mitt dagliga 

arbete består av 

möten med kunden, 

handskas med 

immigrationspolitik, 

poliser, planera 

ankomst av 

specialister, anställa 

folk, skriva kontrakt, 

träffa jurister, 

kontakten med 

skattemyndigheter, 

and what not. Jag 

frågar mig snarare hur 

jag kunder göra allt 

detta utan filosofi? 

med mycket kort varsel. Hon tipsade 

Wärtsilä om att det nog fanns en 

sådan person, men att hon inte var 

säker om denne var intresserad eller 

tillgänglig. Fem minuter senare 

ringde de från Wärtsilä. Min man, 

dåvarande fästman, och jag diskuterade 

och beslöt snabbt att inget 

ska uteslutas. Fem dagar senare satt 

jag på flyget mot Vasa. 

Mötet med Wärtsilä 

var intressant och 

de undrade om jag 

kunde åka bums 

till Gabon, utan 

att åka via Moçambique. Jo svarade 

jag. Wärtsilä undrade hur jag kun- 

de lämna jobbet och boendet med 

så kort varsel. Jag förklarade att min 

fästman kunde ta hand om jobbet 

tills en ny person hittades, fixa nödvändiga 

dokument för hundvalpen 

(för den skulle ju givetvis med) innan 

de skulle ansluta sig till mig i Gabon. 

Angående boende så glömde 

jag visst påpeka att vi ännu bodde 

i tältet på biltaket, och det inte tar 

många minuter att vika ihop hemmet. 

Vi skakade hand och det beslöts 

att jag åker iväg så snart jag 

har visum. Det tog dock 

längre än förväntat. I fyra 

veckor fick jag vänta på 

visum på grund av Gabons 

invecklade immigrationspolitik. 

Till slut kom det 

och jag åkte iväg till Port 

Gentil. Samtidigt jobbade 

min fästman ännu en 

månad, fixade hunddokumenten, 

packade bilen 

och körde den långa vägen 

till Johannesburg där 

bilen nu väntar på nästa 

äventyr. Han och hunden 

anlände till Gabon där vi 

nu har bott nästan i ett år! 

vECkans 

skribEnt 

är Marina 

lassenius, 

magister i 

filosofi. 


19

20 

DiSpuTATioNER 

BIoKEMI 

M.Sc. Shishir jaikishan disputerar i biokemi fredagen den 

28 september på avhandlingen Effects of methylation 

and hydroxylation of sphingmyelins on their biophysical 

properties and interactions with cholesterol. 

Disputationen äger 

rum kl. 12 i aud Gamma, 

ICT-huset. Opponent 

är prof. peNtti soMer- 

Harju, Helsingfors universitetet, 

och som kustos 

fungerar prof. j.peter 

slotte. 

Så här sammanfattar Shishir Jaikishan 

själv sin avhandling: 

” Sfingomyeliner är viktiga sphingolipidmolekyler 

som finns i cellmembranets 

exoplastiska monolager. 

Sfingomyeliner är sällsynta i växter 

och mikroorganismer. Den enigmatiska 

sfingomelinmolekylen som 

Thudicum isolerade från hjärnvävnad 

i slutet på 1800-talet fick sitt namn 

av det grekiska ordet”sfinx”. Sfingomyeliner 

återfinns speciaelt rikligt 

i myelinskidorna i nervvävnad, där 

de sfingomyelinrika membranen bildar 

ett isolerande lager runt nervcellernas 

axoner. De polära sfingomyelinerna 

är viktiga beståndsdelar av ägg, 

mjölk och kött, och betraktas som viktiga 

näringsämnen speciellt för spädbarn. 

Det finns ett flertal sjukdomar 

uppstår på grund av defekter i sfingomyelinmetabolismen, 

till exempel 

Niemann-Picks sjukdom, som är en 

obotlig ärftlig metabolisk sjukdom. 

Nyligen har det rapporterats att sfingomyelin 

tillsammans med kolesterol 

och specifika proteiner bildar funtionella 

domäner, så kallade membranflottar, 

i cellers membran. Membranflottar 

anses delta i många viktiga 

biologiska processer som till exempel 

signalöverföring, lipid- och proteinsortering, 

apoptos, celladhesion, 

cellmigration och synapsers signalöverföring. 

Därför är det ytterst viktigt 


att förstå samverkan mellan 

sfingomyelin och kolesterol 

och hur denna samverkan 

påverkar bildandet 

membranflottar. I avhandlingen 

presenteras data 

från våra studier av sfingomyelin 

samverkan med kolesterol. 

För avhandlingen syntetiserade 

vi unika sfingomyelinmolekyler 

genom att införa metyl- och hydroxylgrupper 

i olika positioner i sphingomyelinmolekylerna, 

med målet att lära 

oss mera om sphingomyelinets membranegenskaper 

och samverkan med 

kolesterol. Alla sfingomyelinmolekyler 

som användes i avhandlingsarbetet 

är biologiskt relevanta. I studierna fann 

vi att hydroxyl- och amidgrupperna i 

sfingomyelin är viktiga i vätebindningar 

mellan sfingomyelinmolekyler samt 

mellan sfingomyelin och kolesterol. Vi 

upptäckte ytterligare att substition av 

metylgrupper i acylkedjan eller i interfasregionen 

hos sfingomyelinmolekyler 

signifikant destabiliserade sphingomyelinbilagret 

och försvagade/ 

upphävde molekylernas samverkan 

med kolesterol. Hur sfingomyelinbilagrens 

stabilitet och sfingomyelinenkolesterol 

samverkan påverkades av 

hydroxylgrupper var beroende av hydrohygruppens 

position. Förekomst 

av en extra hydroxylgrupp i sfingomyelionmolekylens 

sfingoidbas ökade 

stabiliteten hos sfingomyelinbilagren 

samt stabiliserade sfingomyelinets 

samverkan med kolesterol.” 

KyrKoHISTorIA 

TEKNISK PoLyMErKEMI 

M.Sc. Melanie Auberts 

disputerar i teknisk 

polymerkemi fredagen 

den 5 oktober på 

avhandlingen Development 

of New Halogen-Free and 

Multifunctional Flame 

Retardants. 

Disputationen 

äger 

rum kl. 12 i 

Auditorium 

Salin, Axelia. 

Opponent 

är prof. sergeBourBigot, 

École 

Nationale Supérieure, och som kustos 

fungerar prof. carl-eric wiléN. 

Så här sammanfattar Melanie Auberts 


”Under de senaste åren har den 

ökande konsumtionen av mycket 

brandfarliga plaster i kombination 

med konsumenternas växande krav 

på säkerhet, ökande medvetenhet 

om miljöfrågor och strävan mot ett 

hållbart samhälle lett till allt skärptare 

brandsäkerhetsföreskrifter. Därför 

är forskning kring utveckling och ersättning 

av konventionella och ur miljöaspekt 

kontroversiella bromerade 

flamskyddsmedel med skonsammare 

alternativ som bättre uppfyller kraven 

på hållbar utveckling starkt motiverat. 

I denna doktorsavhandling har en 

ny familj av halogenfria flamskyddsmedel 

som är baserade på azoalkanföreningar 

utvecklats. Det visade sig 

att azoalkaner och mer särskilt symmetriskcykliska 

azoalkaner såsom dicyklohexylazoföreningar 

ger flamskydd 

i polypropenfilmer och även i 

plattor. Anmärkningsvärt är att betydande 

flamskydd uppnåddes vid relativt 

låga koncentrationer av 0,5 till 2 

viktprocent och att formuleringarna 

klarar DIN4102 B2 brandstandard-

testet. Dessutom uppvisade föreliggandeazoalkan/polypropen 

blandningar mycket lite missfärgning 

och inga brinnande droppar 

kunde iakttas under flamskyddsprovning 

vid användning av t.ex. 

bis(cyclohexylazocyklohexyl)metan. 

Denna observation har öppnat upp 

nya möjligheter för att utforma ett 

antal icke-halogenerade flamskyddsmedel 

baserat på azoalkaner och tillhörande 

strukturer som är av både 

akademiskt och industriellt intresse. 

Som en förlängning av detta 

arbete, syntetiserades en innovativ 

multifunktionell radikal 

generator, bis(1-propyloxy-2,2,6,6tetramethylpiperidyl)-4-diazene 

(AZONOR) som inte enbart klarade 

brandtest av DIN 4102 B2 och NF 

P92-505 men också den mer krävande 

UL94-VTM-2-standard testen. 

Förutom relativt låga nivåer av 

tillsatsmedel och ingen negativ visuell 

effekt på polypropenfilmen eller på 

dess mekaniska egenskaper och bearbetningsegenskaper 

är en annan 

stor fördel som detta flamskyddsmedel 

uppvisar är dess multifunktionalitet, 

det vill säga hög flamskyddsmedels 

prestanda i kombination med 

utmärkt UV-skydd. Även efter 2000 

timmar av föråldring i klimatkammare 

kunde ingen betydande minskning av 

flamskyddsmedlets effekt eller förvittring 

av filmen observeras. 

Dessutom har heterocykliska azoalkaner 

som representeras av en serie 

av bis[1,3,5 ]triazenyl azo föreningar 

även syntetiserats. Dessa tillsatsmedel 

visade även flamskyddsmedel aktivitet 

vid låg koncentration i polypropenfilmer. 

" 

TEKNISK KEMI oCH rEAKTIoNSTEKNIK 

M.Sc olga Simakova disputerar i teknisk kemi och 

reaktionsteknik fredagen den 12 oktober på avhandlingen 

Catalysis by gold for biomass transformations. 

Disputationen äger 

rum kl. 12 i aud. Ringbom, 

Axelia. Opponent 

är prof. cHris Hardacre, 

Queens University 

Belfast och som kustos 

fungerar prof. 

dMitry MurziN. 

Så här sammanfattar Olga Simakova 


”Utveckling av nya teknologier för att 

ersätta fossila naturresurser har ökat 

intresset för alternativa kemiska reaktionsvägar, 

som baserar sig på utnyttjandet 

av heterogenena katalysatorer, 

vilkas uppgift är att påskynda kemiska 

reaktioners hastigheter. Biomassa 

är en mångsidig förnybar råvara för 

bas- och finkemikalier samt polymerer, 

som i framtiden kunde ersätta råoljebaserade 

kemiska produkter. Omvandling 

av biomassan till värdefulla kemikalier 

utgör nyckelkonceptet för ett effektivt 

bioraffinaderi. Katalytisk omvandling av 

biomassa, vilket minskar på användningen 

av giftiga och skadliga kemikalier, 

är en central faktor vid utvecklingen 

av lönsamma bioraffinaderier. 

Guld, som länge ansågs vara en inaktiv 

metall i alla katalytiska omvandlingar, 

har visat sig vara en effektiv heterogen 

katalysator för många isomeriserings- 

och oxidationsreaktioner. Användningen 

av guldkatalysatorer i form av nanopartiklar 

på porösa bärarmaterial gör 

det möjligt att genomföra kemiska reaktioner 

under miljövänliga betingelser, 

så att en hög katalytisk aktivitet och 

en utmärkt produktselektivitet uppnås. 

I detta arbete studerades en alternativ 

teknologi, nämligen guldkatalyserad 

uppgradering av flera intressanta 

komponenter, som förekommer i bio- 

massan. 

Isomerisering av linolsyra 

via migrering av dubbelbindningar 

till biologiskt aktiva 

linolsyraisomerer (CLA) 

undersöktes experimentellt 

i laboratorieskala. Aktiviteten 

och selektiviteten av olika 

guldkatalysatorer till önskade produkter 

studerades i en halvkontinuerlig 

reaktor. Utbytet av önskade produkter 

varierade, beroende på katalysatorns 

bärarmaterial. 

Strukturkänsligheten för selektiv oxidation 

av en sockerart, arabinos, till 

arabinonsyra demonstrerades med en 

serie av guldkatalysatorer, som hade 

olika nanoklusterstorlekar. En halvkontinuerlig 

skakande reaktor användes 

i experimenten. Selektiv oxidation av 

etanol studerades också och katalysatorbärarmaterialets 

inverkan på katalysatorns 

prestanda undersöktes. 

En hälsobefrämjande lignankomponent, 

hydroximatairesinol (HMR) 

förekommer rikligt i granvedens 

kvistnötter. Selektiv oxidation av hydroximatairesinol 

till oxomatairesinol 

undersöktes ingående i arbetet. Både 

katalysatorns deaktivering och katalysatorregenerering 

studerades och 

reaktionens strukturkänslighet demonstrerades. 

En reaktionsmekanism 

föreslogs och en matematisk modell för 

reaktionens hastighet utvecklades." 


21

22 

ExAMiNA 

ExAMINA AvLAgDA vID ÅBo AKADEMI UNDEr TIDEN 16.5–12.6.2012 

filosofie magisterexamen har avlagts 

av Barbro Nordling, Åbo (Katedralskolan 

i Åbo), Victoria Nystrand, 

Esbo (Mattlidens gymnasium), Jonas 

Ridberg, Åbo (Pargas svenska gymnasium). 

kandidatexamen i humanistiska 

vetenskaper har avlagts av Janica 

Baarman, Åbo (Pargas svenska gymnasium), 

Mirjam Edman, Nykarleby 

(Topeliusgymnasiet i Nykarleby), Erik 

Engberg, Karleby (Karleby svenska 

gymnasium), Viktoria Grahn, Kristinestad 

(Vasa svenska aftonläroverk), 

Annika Kumlin, Helsingfors (Åshöjdens 

gymnasium), Johanna Lindblom, Åbo 

(Pargas svenska gymnasium), Emilie 

Lundström, Åbo (Ekenäs gymnasium), 

Sofia Lyttbacka, Kronoby (Kronoby 

gymnasium), Hanna Nilsson, 

Nykarleby (Topeliusgymnasiet i Nykarleby), 

Sanna Nisula, Nykarleby (Vasa 

svenska aftonläroverk), Denise Ollas, 

Åbo (Lovisa gymnasium), Jonas 

Ridberg, Åbo (Pargas svenska gymnasium), 

Anne-Marie Wistbacka, Korsholm 

(Korsholms gymnasium). 

Pedagogie magisterexamen har 

avlagts av Heidi Edén, Larsmo (Jakobstads 

gymnasium), Linn Edén, Larsmo 

(Jakobstads gymnasium), Åsa Fors, 

Vörå-Maxmo (Vörå samgymnasium), 

Emilie Haag, Borgå (Borgå gymnasium), 

Hanna Hautamäki, Vasa (Vasa 

övningsskola), Charlotta Henriksson, 

Pernå (Lovisa gymnasium), Sandra 

Lindqvist, Ekenäs (Ekenäs gymnasium), 

Elena Lönnqvist, Karis (Karis-Billnäs 

gymnasium), Janek Oksanen, Vasa 

(Vasa övningsskola), Anna Vest, 

Malax (Gymnasiet i Petalax). 

Pedagogie kandidatexamen har avlagts 

av Marina Attianese, Oravais 

(Fria Kristliga Folkhögskolan), Emma 

Bergroth, Kronoby (Kronoby gymnasium), 

Sabina Bäckman, Vasa (Va- 


sa övningsskola), Linn Edén, Larsmo 

(Jakobstads gymnasium), Jannica 

Engman, Korsholm (Korsholms gymnasium), 

Gertrud Eriksson, Esbo (Yrkesinstitutet 

Praktikum), Ida-Sofia 

Eriksson, Korsholm (Korsholms gymnasium), 

Emma Finell, Karleby (Kronoby 

gymnasium), Thomas Finholm, 

Larsmo (Yrkesskolan Optima), Lina 

Forsblom, Pedersöre (Pedersöre 

gymnasium), Nathalie Frisk, utlandet 

(Gymnasiet i Petalax), Mikaela Hedman, 

Pargas (Katedralskolan i Åbo), 

Eleonoora Isoaho, Esbo (Espoonlahden 

lukio), Jenny Knipström, Vasa 

(Svenska yrkesinstitutet), Ida Knutar, 

Kronoby (Kronoby gymnasium), 

Thelma Lill-Smeds, Lappträsk (Lovisa 

gymnasium), Emilia Lillmåns, Larsmo 

(Jakobstads gymnasium), Cassandra 

Lindholm, Ekenäs (Ekenäs gymnasium), 

Elin Lundberg, Jakobstad (utländsk 

skola), Matilda Löfs-Häggman, 

Larsmo (Sv. Privatskolan i Uleåborg), 

Lina Nygård, Malax (Gymnasiet i Petalax), 

Anne-Lie Nyman, Jakobstad (Pedersöre 

gymnasium), Ina Piekkala, Kimito 

(Kimitoöns gymnasium), Annica 

Rydell, Mariehamn (Ålands Lyceum), 

Mirva Sandén, Helsingfors (Folkhälsans 

barnavårdsskola), Lina Skogvall, 

Kronoby (Kronoby gymnasium), Ida 

Svenfors, Larsmo (Kronoby gymnasium), 

Miriam Särs, Vasa (Vasa övningsskola), 

Sandra Särs, Kronoby (Kronoby 

gymnasium), Daniela Söderström, 

Sibbo (Yrkesinstitutet Prakticum), 

Linda Wickholm, Karis (Karis-Billnäs 

gymnasium), Linda Östman, Pedersöre 

(Pedersöre gymnasium). 

Pedagogiska studier för lärare har 

fullgjorts av Joni Aalto, Helsingfors, 

Maria Andersson, Helsingfors, Birgitta 

Fagerholm, Esbo, Eva Funck, Helsingfors, 

Pernilla Jansson, Grankulla (Gymnasiet 

Grankulla samskola), Katarina 

Jäntti, Helsingfors, Tua Lindholm, 

Borgå, Matti Linna, Vasa (Sallan lukio), 

Gustaf Lönn, Helsingfors, Heidi Malm, 

Esbo, Heidi Ranta, Esbo, Jenny Mertaniemi, 

Esbo, Heidi Pitkänen, Esbo, Johanna 

Renqvist, Vörå (Vasa övningsskola), 

Heidi Sundberg, Helsingfors, 

Crista Åberg, Kyrkslätt, Marcus Åberg, 

Kyrkslätt, Henrik Öhrnberg, Pargas. 

Pedagogiska studier för yrkeslärare 

har fullgjorts av Sofie Eriksson, Närpes 

(Närpes gymnasium), Marcus Söderström, 

Korsholm. 

Pedagogiska studier för speciallärare 

vid yrkesläroanstalter har fullgjorts 

av Ann Christine Söderlund, Vasa 

(Kristinestads gymnasium). 

Pedagogiska studier för ämneslärare 

har fullgjorts av Sonja Djupsjöbacka, 

Helsingfors (Sibbo gymnasium), Sara 

Enroth, Åbo (Topeliusgymnasiet i Nykarleby), 

Hanna Hjelt, Åbo (Katedralskolan 

i Åbo), Iris Lindahl-Raittila, St 

Karins (Korsholms gymnasium), Vera 

Lillrank, Åbo (Katedralskolan i Åbo), 

Sami Siekkinen, Nykarleby (Topeliusgymnasiet 

i Nykarleby), Maria Södö, 

Jakobstad (Jakobstads gymnasium), 

Jutta Vikman, Karleby (Karleby svenska 

gymnasium). 

Teologie magisterexamen har avlagts 

av Emma Audas, Pedersöre (Pedersöre 

gymnasium), Hanna Niemi, 

Åbo (Kokkolan yhteislyseon lukio), 

Markus Salokangas, Björneborg (utländsk 

skola). 

Teologie kandidatexamen har avlagts 

av Maria Wikstedt, Åbo (Mattlidens 

gymnasium). 

Psykologie kandidatexamen har 

avlagts av Charlotte Muurinen, Esbo 

(Gymnasiet Lärkan), Anna Renvall, 


Sanna Rämänen, Lojo (Virkby 

gymnasium).

Ekonomie magisterexamen har 

avlagts av Susanna Förström, Åbo 

(Hankoniemen lukio), Imre Heiskanen, 

Kristinestad (Jakobstads gymnasium), 

Daniel Hilli, Korsholm (Korsholms 

gymnasium), Joel Isaksson, Åbo (Jakobstads 

gymnasium), Mikael Jansen, 

Tammerfors (Sv. Samskolan i Tammerfors), 

Anna Lindqvist, Pojo (Karis- 

Billnäs gymnasium), Henri Luojola, Åbo 

(Katedralskolan i Åbo), Kennet Nyman, 

Pedersöre (Pedersöre gymnasium), 

Klaus Saaristo, Åbo, Ante Skult, 

Ingå (Virkby gymnasium), Tobias Svenns, 

Pedersöre (Pedersöre gymnasium), 

Wilma Yläjärvi, Grankulla (Gymnasiet 

Grankulla Samskola). 

Ekonomie kandidatexamen har avlagts 

av Lassi Antila, St Karins (Puolalanmäen 

lukio), Antonia Backels, Vasa 

(Vasa övningsskola), Hanna Engblom, 

Åbo (Katedralskolan i Åbo), Magnus 

Gunnarsson, Åbo (utländsk skola), 

Sofia Loo, Korsholm (Korsholms gymnasium), 

Emma Vappula, Åbo (Svenska 

samskolan i Tammerfors). 

Politices licentiatexamen har avlagts 

av Marina Lindell, Vasa (Pedersöre 

gymnasium). 

Politices magisterexamen har avlagts 

av Magnus Blomqvist, Vasa 

(Kristinestads gymnasium), Anette 

Böling, Ingå (Karis-Billnäs gymnasium), 

Nina Dahl, Korsholm (Korsholms 

gymnasium), Ulrika Forss, Oravais 

(Vörå samgymnasium), Johanna Holm, 

Korsholm (Korsholms gymnasium), 

Sara Hopponen, Vasa (Vasa övningsskola), 

Inga-Lene af Hällström, Kristinestad 

(Kristinestads gymnasium), 

Leena Laipio, Kristinestad (Kristiinankaupungin 

lukio), Nella Lindell, Vasa 

(Karleby svenska gymnasium), Emma-Lena 

Lybäck, Kronoby (Kronoby 

gymnasium), Carl-Magnus Långkvist, 

Malax (Gymnasiet i Petalax), Ida Lönn- 

qvist, Jakobstad (Pedersöre gymnasium), 

Sofia Nygård, Malax (Gymnasiet 

i Petalax), Jona Nyström, Korsnäs 

(Gymnasiet i Petalax), Julia Olin, Pedersöre 

(Vasa svenska aftonläroverk), 

Sofia Rosenqvist, Närpes (Närpes 

gymnasium), Janina Rönnberg, Karis 

(Karis-Billnäs gymnasium), Nathalie 

Rönnberg, Karis (Karis-Billnäs gymnasium), 

Linda Salonen, Åbo (Virkby 

gymnasium), Lina Stenvall, Pedersöre 

(Pedersöre gymnasium), Yvonne 

Wannäs, Pedersöre (Korsholms läroa. 

för huslig-soc.), Fredrik Westerblom, 

Korsholm (Korsholms gymnasium), 

Juuli Viitaniemi, Vasa (Björneborgs 

svenska samskola), Linda Viljanen, 

Kyrkslätt (Kyrkslätts gymnasium). 

Politices kandidatexamen har avlagts 

av Ann-Katrin Bender, Ekenäs 

(Ekenäs gymnasium), Emilia Blomqvist, 

Jakobstad (Pedersöre gymnasium), 

Jeanette Böök, Esbo (Gymnasiet 

Grankulla samskola), Michele 

Ferrari, Mariehamn (Ålands lyceum), 

Cecilia Fredriksson, Kimitoön (Kimitoöns 

gymnasium), Patrik Heimberg, 

Åbo (Gymnasiet Grankulla samskola), 

Hanna Henriksson, Borgå (Borgå 

gymnasium), Emilia Järvinen, Åbo (Katedralskolan 

i Åbo), Catharina Kangasvieri, 

Åbo (Korsholms gymnasium), Tina 

Karlsson, Kimito (Västra Nylands 

yrkesskola), Alexandra Koskiranta, 

Helsingfors (Brändö gymnasium), Eija 

Laitinen, Vanda (Gymnasiet Lärkan), 

Julia Lytz, Vasa (Närpes gymnasium), 

Joakim Nyback, Korsholm (Korsholms 

gymnasium), Magnus Nyman, 


Nora Palmujoki, Närpes (Vasa 

övningsskola), Frida Perjus, Närpes 

(Närpes gymnasium), Sebastian 

Rusk, Helsingfors (Svenska normallyceum), 

Jonas Sandberg, Korsholm 

(Korsholms gymnasium), Anna Snickars, 

Vasa (Vasa övningsskola), Annika 

Söderholm, Pedersöre (Pedersöre 

gymnasium), Malin Söderholm, Malax 

(Gymnasiet i Petalax), Frida Westerling, 

Helsingfors (Brändö gymnasium), 

Linda Viljanen, Kyrkslätt (Kyrkslätts 

gymnasium), Jenny Vilén, Korsholm 

(Korsholms gymnasium). 

rättsnotarieexamen har avlagts av 

Mikael Svensson, Helsingfors (Brändö 

gymnasium). 

Magisterexamen i hälsovetenskaper 

har avlagts av Maria Männikkö, 

Vasa (Vasa övningsskola). 

kandidatexamen i hälsovetenskaper 

har avlagts av Maria Björkmark, 

Karleby (Karis-Billnäs gymnasium), 

Ann-Kristin Svenlin, Larsmo (Jakobstads 

gymnasium). 

filosofie magisterexamen (naturvetenskaper 

och biovetenskaper) har 

avlagts av Sara Kujanen, Åbo (Brändö 

gymnasium), Max Lönnfors, Åbo (Lovisa 

gymnasium), Lotta Åbacka, Kronoby 

(Kronoby gymnasium). 

kandidatexamen i naturvetenskaper 

har avlagts av Marcus Enegren, 

Åbo (Korsholms gymnasium), Atte 

Lindqvist, Åbo (Katedralskolan i Åbo), 

Thomas Tallberg, Helsingfors (Gymnasiet 

svenska Normallyceum). 

farmaceutexamen har avlagts av 

Jonas Bergqvist, Pedersöre (Pedersöre 

gymnasium), Johanna Ollila, Åbo 

(Oulun lyseon lukio), Julia Smeds, Åbo 

(Pargas svenska gymnasium). 

Teknologie kandidatexamen har 

avlagts av Tom Nabb, Åbo (Vasa övningsskola). 


23

24 

KvALITET oCH UTvECKLINg Av UNDErvISNIgEN 

Lärande i fokus 

Handelshögskolan har i nationella 

jämförelser klarat sig mycket bra och 

vi vet att vi erbjuder en utbildning som 

håller en hög nivå. Trots detta finns det 

alltid utrymme för utveckling och nytänkande. 

Lärande i fokus (LiF) är den process 

som Handelshögskolan skapat som 

en av ÅA:s kvalitetsenheter inom utbildning. 

LiF står för en utveckling av 

utbildningen och undervisningen i våra 

fem huvudämnen – företagets organisation 

och ledning, informationsvetenskap, 

internationell marknadsföring, 

nationalekonomi samt redovisning. 

Grundtanken är att vi inom ämnena 

tillsammans och fokuserat arbetar för 

att möjliggöra effektivt lärande, skapa 

goda lärandemiljöer, stöda ämnenas 

utveckling och möjliggöra för våra lärare 

att utvecklas i sitt arbete. 

LiF handlar inte enbart om att förbättra 

och stöda studenternas möjligheter 

till lärande, även lärarna, ämnena 

och hela Handelshögskolan har en 

möjlighet att lära sig och utvecklas. 

I nuläge har alla ämnen inlett sina 

processer och arbetet har startat. Enbart 

LiF:s ramar är definierade och givna. 

Den form processen får bestäms 

enligt de enskilda ämnenas behov, vad 

de vill fokusera på och vilken arbetsform 

de vill följa. 

Redan nu, i inledningsfasen, ser vi 

skillnader i ämnenas processer – de 

arbetar på olika sätt, i olika tempo och 

med olika fokus. Samtidigt är vissa, 

vanligen övergripande frågor, gemensamma 

för flera av oss. Dessa gemensamma 

intressen kommer vi att arbeta 

med tillsammans. 

En viktig utgångspunkt för LiF-processen 

är att tänka i nya banor. För att 

inte låsa oss vid gamla mönster och 

vanor kommer vi att engagera utomstående 

inspiratörer. Vi förväntar oss 

att dessa externa samarbetare kan 

synliggöra våra vedertagna sätt att 

se på lärandet och ge oss underlag för 

nya idéer. Vi har redan varit i kontakt 

med flera personer inom Åbo Akademi 

som är intresserade av att fungera 

som våra ”bollplank”, vilket glädjer oss. 

Vi hoppas på att involvera ännu flera, 

Personalutbildning oktober 2012 

Inom ramen för Åbo Akademis personalutbildning, 

Forskarskolan vid ÅA och Tritonias 

EduLab erbjuds följande kurser för Akademins 

personal och forskarstuderande i oktober. 

Deltagandet i kurserna är avgiftsfritt, 

men kurserna kan ha begränsad målgrupp. 

För närmare information och kurser senare 

i höst, se kurskatalogen: www.abo.fi/personal/kurskatalog. 

OKTOBER 

Att arbeta som lärare vid ÅA & undervisningsplanering, 

1.10 kl. 13.00–16, Vasa 

Information om e-tent – hur göra för att erbjuda 

e-tent eller avlägga e-tent, 2.10 kl. 

9.00–10, Vasa 

Hitta information i MinPlan, 2.10 kl. 

10.00–12, Vasa 

Demo av portföljverktyget Kyvyt.fi och 


presentation av dess möjligheter, 2.10 kl. 

10–11, Vasa 

Hantera citat och referenser med Ref- 

Works, 2.10 kl. 10–12, Åbo 

Lunchseminarium/55+: Tyst kunskap och 

förmedlande av kunnande inom organisationen, 

2.10 kl. 12.00–13, Vasa 

Handledarutbildning: Handledningens 

a–ö, 2.10 kl. 13.00–15, Vasa 

Pedagogisk meritportfölj, 5.10 kl. 9–12, 

Tritonias EduLab/Vasa 

E-lomake, 5.10 kl. 13–15, Tritonias Edu- 

Lab/Vasa 

Att skriva för webben & tips för CMS, 

11.10 kl. 13.00–15, Åbo + Adobe Connect* 

Presenting in English, 12.10 kl. 9–12, Tritonias 

EduLab/Vasa 

Adobe Connect, 12.10 kl. 13–15, Tritonias 

EduLab/Vasa, Adobe Connect* 

både inom ÅA och utanför. 

Vi vill genom LiF-processen erbjuda 

något extra som skiljer sig från 

mängden. LiF är en levande process 

som utvecklas hela tiden i takt med 

att arbetet framskrider. Under hösten 

kommer vi att dokumentera processen 

mera konkret för att den, i någon 

form, kan tas i bruk på andra institutioner 

eller ämnen vid ÅA. Vårt mål är att 

LiF blir ett verktyg som fritt kan anpassas 

enligt behov. 

Som ett led i Handelshögskolans 

pedagogiska satsning vill vi även passa 

på att välkomna hela ÅA:s personal 

till vår Höstkonferens ”Aktiverande 

utbildning, energiöverföring mellan 

studenter och lärare” på Hanken den 

26 oktober. Nya och inspirerande perspektiv 

på lärande utlovas av föredragshållare 

både från ÅA och utifrån. 

Mer information utlovas bland annat i 

nästa nummer av Meddelanden. 

eerika saaristo & 

CECilia luNdBerg 

HandelsHögskolan 

Undervisningsmaterial till iPad och android-tablet, 

12.10 kl. 13–15, Tritonias Edu- 

Lab/Vasa 

Moodle: Forts.kurs - layout, feedback och 

grupparbete, 15.10 kl. 8.30–11, Åbo 

Informationskompetens: Forskarens 

verktygslåda & Nelli-portalen, 16.10 kl. 10– 

12, Åbo 

Moodle: Forts. kurs – skapa övningsuppgifter, 

17.10 kl. 8.30–11, Åbo 

Moodle workshop 3/3 (examination och 

utvärdering), 19.10 kl. 9–12, Tritonias Edu- 

Lab/Vasa 

Twitter & Blogs, 19.10 kl. 13–15, Tritonias 

EduLab/Vasa 

Kraft, lyft & inspiration – för dig som jobbar 

inom forskning och/eller undervisning, 

start 19.10 kl. 10–12 (totalt 7 träffar), Åbo 

Att skriva för webben & tips för CMS,

forSKNINg oCH INNovATIoNEr 

Påminnelse om internt 

tillstånd för 

projektansökningar 

Tillstånd för projektansökan ska göras 

för varje projektansökan. Enhetens 

ekonomisekreterare gör eller granskar 

ansökans budget och föredrar tillståndet 

till institutionens prefekt. Det 

godkända tillståndet skickas till forskningsservice. 

Själva projektansökan 

behöver inte bifogas till tillståndet, det 

viktigaste är budgeten och speciellt 

hur man planerar att täcka egen finansiering. 

Både själva tillståndsblanketten 

och olika budgetbottnar finns på 

ÅA-webben, på forskningsportalen. 

Påminnelse om avtalsförfarande 

och 

underteckningar 

Alla forskningsavtal granskas av juristen 

Grönqvist före underteckningar. 

Juristen ska kontaktas i god tid, när 

man ännu kan påverka avtalets innehåll. 

Observera att forskningsplan och 

budget är obligatoriska delar av affärsverksamhetsavtal, 

som måste leve- 

23.10 kl. 10–12, Åbo + Adobe Connect* 

Information retrieval in the Nelli-database, 

23.10 kl.13.00–15, Åbo 

Adobe Connect for meetings and tutoring 

online, 24.10 kl. 10–12, Adobe Connect* 

Forskarskolan/Graduate School: Årsseminarium 

för nya doktorander/Annual seminar 

for new PhD students, 24.10 kl. 13.00– 

15, videokonferens Åbo-Vasa 

Moodle: Grundkurs, 25.10 kl. 12.30–15.30, 

Åbo 

Hankens höstkonferens om utveckling av 

undervisningen, 26.10, Åbo + Adobe Connect* 

Bildtjänster och enkel bildhantering, 26.10 

kl. 13–15, Tritonias EduLab/Vasa 

Webbinarium: Verksamhetshandböcker 

vid ÅA, 29.10 kl. 12.30–13, Adobe Connect* 

Information literary: Gathering and edit- 

reras till forskningsservice i samband 

med själva huvudavtalet. 

För konsortieavtal har den koordinerande 

organisationen oftast ansvaret 

avtalets första utkast, som de andra 

parterna sedan kommenterar. 

Vid ÅA undertecknas alla forskningsavtal 

av tre olika personer: först 

projektets ansvariga ledare, sedan institutionens 

prefekt och som sist 

forskningsprorektor på föredragning 

av juristen. 

Aktuella ansökningstider 

Tekes har öppet ansökningstid för 

både strategiska forskningsöppningar 

(kolla teman på www.tekes.fi/fi/community/Hakuajat/472/Hakuaika/13 

20?name=strategiset+tutkimusavau 

kset+kolme) samt TUTLI (från forskningsidéer 

ny kunskap och affärsverksamhet). 

Båda projekttyper har sin 

deadline 5.10.2012. Följande Tekes ansökningstid 

kommer att vara i februari 

2013, Tekes program kan ha sina deadlines 

också mellan dessa huvudsakliga 

ansökningstider. 

ing references with RefWorks, 30.10 kl. 10– 

12, Åbo 

Nätkursplanering och –handledning, 

30.10 kl. 13.00–15.30, videokonferens 

Åbo–Vasa 

(* Adobe Connect betyder att du kan delta i 

kursen från din egen dator) 

INFORMATION OCH ANMÄLAN 

Information via 

www.abo.fi/personal/kurskatalog 

Kontaktperson: Malin Siimes, personalärenden. 

Anmälningar via 

www.abo.fi/personal/anmalan 

Information om och anmälan till kurser vid 

Tritonias EduLab: 

www.tritonia.fi/edulab/kortkurser 

Observera den sista utlysningsrundan 

inom EU 7RP, där de flesta utlysningarna 

har öppnats under sommaren 

2012 och kommer att stängas 

kring årsskiftet 2012–2013. Detta är 

den sista ansökningsrumban för ramprogrammet 

med största tillgängliga 

budgeter. Speciellt vill forskningsservice 

uppmuntra forskarna att söka 

finansiering inom ERC-programmet. 

Deadline för meriterade forskare 

(ERC AdG) är 22.11.2012 och för forskare 

som håller på och etablerar sig 

(ERC CoG, öppen för forskare med 

7–12 år från disputationen) kommer 

utlysningen och öppnas 7.11.2012 och 

stängas 21.2.2013. 

Alla öppna utlysningar finns på 

EU:s officiella webbportal (http:// 

ec.europa.eu/research/participants/ 

portal/page/fp7_calls). 

tiiNa HeiNistö & kaj gröNqvist 

foLK & fä 

Med hjälp av understöd från JPÅA 

deltog docent Anders Brink, forskare 

vid laboratoriet för oorganisk kemi, 

i SAE Word Congress 2012. Konferensen 

ordnades i Detroit, USA, 24–26.4. 

Vid konferensen presenterade Anders 

Brink pappret ”Analyzing Local Combustion 

Environment with a Flamelet 

Model and Detailed Chemistry”, som 

skrivit tillsammans med Ossi Kaario, 

Armin Wehrfritz och Martti Larmi från 

Aalto-universitetet. 


25

26 

ANNoNSER 

Alf Rehn 

Ekonomie magister och doktor 

från Åbo Akademi. 

Professor i företagets 

organisation och ledning 

vid Åbo Akademi. 

Ägare av Alfrigg. 

Christian Fredriksson 

Diplomingenjör 


VD på F-Secure. 

Fd. försäljningschef på Nokia. 

Välkomna till seminariet 

Universitetsstudier 

- innovationer och möjligheter 

Seminariet Universitetsstudier - innovationer och möjligheter syftar till att 

inspirera deltagarna till att vara aktiva medlemmar i universitetssamfundet, 

både genom att aktivt bidra till sina egna studier och 

genom engagemang vid sidan om dessa. 

De fyra panelmedlemmarna inleder seminariet med varsitt 

litet föredrag som förord till den allmänna, fria, 

diskussionen. 

Frågor som seminariet kommer att behandla är 

- nyttan av dina universitetsstudier 

- Åbo Akademi som studiemiljö 

- betydelsen av extra aktiviteter och 

företagsamhet under studierna 

Fritt inträde. 

Alf Rehn: fotograf Jennifer Nemie 


Carola Teir-Lehtinen 

Filosofie magister 

från Åbo Akademi 

Styrelseproffs. 

Fd. miljödirektör och kommunikationsdirektör 

på Fortum. 

Chriso Vuojärvi 

Politices magister 


Styrelseordförande för 

Åbo Akademis Studentkår 1997. 

Reporter på YLE sporten. 

5.10.2012 

kl. 17-18.30 

på Kåren 

Tavastgatan 22 

20500 Åbo

Vi söker medarbetare 

Forskningskoordinator 

för tiden 22.10.2012–28.8.2013 

vid förvaltningen 

Åbo Akademi är ett framgångsrikt universitet med 7 000 

studerande och 1 300 anställda. Arbetsmiljön är trivsam 

och dynamisk. 

Forskardoktor i företagets organisation och ledning 

för tiden 1.11.2012–31.10.2015 

vid handelshögskolan vid Åbo Akademi 

Professor i analytisk kemi 

från 1.8.2013 

vid institutionen för kemiteknik 

AKADEMIVALEN 2012 

Val av universitetskollegium och institutionsråd äger rum 30–31.10.2012 

elektroniskt. Vallängden är framlagd för granskning och rättelseyrkanden 

26.9–2.10.2012. Handlingar till valnämnden rörande kandidatnominering 

skall vara inlämnade senast 17.10.2012 kl. 15.00. 

Handlingarna emottas i Åbo av valnämndens sekreterare Linda Sjöholm, 

i Vasa av amanuens Malin Österholm-Liljedahl och i Jakobstad av byråsekreterare 

Rita Fagerholm. 

En detaljerad kungörelse angående valen finns till påseende på Åbo 

Akademis kanslier i Åbo och Vasa och vid barnpedagogik i Jakobstad 

samt på www.abo.fi/val. 

Åbo den 13 september 2012 

På valnämndens vägnar 

Ulla Achrén, ordförande Linda Sjöholm, sekreterare 

Professor i matematik 

från 1.8.2013 

vid institutionen för naturvetenskaper 

www.abo.fi 

Läs mera på www.abo.fi/jobb eller kontakta universitetets registratur, e-post: 

registrator@abo.fi, tfn: (02) 215 4106. 

www.abo.fi 

rEKrEATIoN & MoTIoN 

CAPoEIrA 

Onsdagar kl. 19.00–20.30. i Mikaelin 

koulu. 22 euro för 10-gångerskort. 

NIA 

Tisdagar kl. 19.00–20.00 på Wellness & 

Fitness Maija Grace, Slottsgatan 61. 21 

euro för 10-gångerskort. 

BASkET 

Allmänna träningar tisdagar i Kastu, övre 

salen kl. 19.30–21.00. 

HANDBoLL 

I St. Olofsskolan onsdagar kl. 20.00– 

21.00. 

BADMINToN, GruNDkurS 

Arrangeras lördagen den 13.10 kl. 08.45– 

12.45 i Impivaara. Anmälningar till idrottskansliet 

senast den 10.10 kl. 12.00. Kursavgiften 

är 10 euro. 

LÄNkBASTu 

Från Domus varje onsdag kl. 18.30. 

NyA PUBLIKATIoNEr 

På Åbo Akademis förlag har utkommit: 

Himmelroos, Staffan: Det demokratiska 

samtalet. En studie av deliberativ demokrati 

i ett medborgarforum 

Diss.: Åbo Akademi 

ISBN 978-951-765-650-4, 978-951- 

765-651-1 (digital), 232 s.; xxiv, € 26,00 

kanckos, Lise: Barnets bästa i politikens 

främsta rum. Finlands riksdags debatt 

om assisterad befruktning 


ISBN 978-951-765-652-8, 978-951- 

765-653-5 (digital), xi; 311 s., € 29,00 

Söderlund, karolina: Den finländska 

redovisningsnormeringen i korstrycket 

mellan institutionaliserad teori och internationella 

standarder 


ISBN 978-951-765-654-2, 978-951- 

765-655-9 (digital), 234 s. € 25,00 

Distribution och försäljning: 

Åbo Akademis bibliotek 

Domkyrkogatan 2-4, 20500 ÅBO 

tfn (02) 215 4190 

e-post: publikationer@abo.fi 


27

28 

M2 Itella Posti oy Itella green 

Jag kan inte erinra mig att Brasilien någonsin skulle 

S06 

ha skickat en liknande delegation till Europa. 

AKtuellt | ForsKning | studier & undervisning | internAtionellt | orgAnisAtion 

AkADEMISk SPELHÅLA PÅ MÄSSAN 

Vetenskapsmässan går av stapeln 

i Åbo mässcentrum den 5–7 oktober 

och Åbo Akademi representeras 

både av informationsteknologerna 

och av Åbo Akademis bibliotek. 

Programmet i ÅA:s monter består 

av dataspel och testning. Det är studerande, 

forskare och alumner från 

institutionen för informationsteknologi 

samt forskare vid MediaCity 

i Vasa som representerar akademin. 

Målet är att man på ett lättbegripligt 

sätt ska visa hur vetenskap kan resultera 

i konkreta produkter. 

– Vi kallar det för en spelhåla, 

även om det kanske ger lite fel signaler. 

Besökarna får spela datorspel 

på läsplatta och samtidigt bli testade 

så att andra kan se hjärnans reaktioner 

på en skärm, säger marknadsföringskoordinator 

Jessica Pettersson. 

– Det är viktigt att visa att vi inte 

bara ägnar oss åt grundforskning 

utan också gör saker och utvecklar 

produkter som folk använder. Men 

vi vill också koppla det roliga med 

vetenskap och därför kommer vi i 

vår monter att ha folk som kan prata 

på djupet om dataspelet, dess uppbyggnad 

och spelarens reaktioner. 

Spelet är gjort av spelföretaget 

Tribeflame, som består av alumner 

från Åbo Akademi och som själva 

kommer att ha representanter på 

plats. Testningsstationen sköts av 

MediaCity med en EEG-hjälm och 

en så kallad “eye tracker”, som av- 


åbo akadEmis program under den förra vetenskapsmässan fick en hel 

del beröm både av publik och media. Då bestod innehållet av naturvetenskap, 

nu hoppas man nå ut med informationsteknologi. 

läser hjärnans signaler och blickens 

rörelse under spelets gång. 

– Med ett visuellt tilltalande och 

intresseväckande program hoppas 

vi att folk ska fastna vid vår monter 

och lockas in och spela. Vi är där för 

att väcka intresse för vetenskap och 

vad vi gör här vid Åbo Akademi, säger 

Pettersson. 

– Tribeflame var med också på 

abimässan och underhöll oss med 

ett jätteroligt spel. Jag är glad över 

att vi också har fått med MediaCity 

och att informationsteknologerna 

ställer upp. Det här blir nog riktigt 

bra! 

Vetenskapsmässan ordnas vartannat 

år i samband med bok- och 

matmässan, och detta blir den 

nionde i ordningen. Bokmässan 

drog i fjol över 20 000 besökare. Åbo 

Akademis monter är B/7 och Åbo 

Akademis bibliotek monter A/98. 

Till mässcentrum i Artukais går 

buss nummer 100 från salutorget. 

Mässan är öppen klockan 10–18 på 

fredag och lördag, samt klockan 

10–17 på söndag. Biljetterna kostar 

14 euro för vuxna, 10 euro för studerande 

och 5 euro för barn i åldern 

7–15 år. Till mässan finns också 

grupprabatter, som till exempel 

två studerande till priset av en under 

fredagen. 

Mera information finns på 

turunmessukeskus.fi. 

text & foto Nicklas HägeN

Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1000 KB) - Åbo Akademi

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?