Här finns ABFs studiehandledning till boken

En studie i
ojämlikhet
En studiEhandlEdning till jämlikhEtsandEn
utarbEtad av karnEval förlag
och lo-distriktEt i stockholms län
richard wilkinson kate pickett
Jämlikhetsanden
Därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen
karneval förlag
2010 ÅRS meSt
upp mäRk Sammade
politiSka bok –
nu med 50 SidoR
nytt mateRial!
”Jämlikhetsanden utgör en ren guldgruva av forskningsunderbyggda argument
för en mer rättvis fördelning av samhälleliga resurser. ” Eva-Lotta HuLtén i GP

första träffen
kapitel 1 och 2
några häpnadsväckande diagram
och några grundläggande samband
Jämlikhetsanden tar sin utgångspunkt i några diagram som visar några ganska häpnadsväckande
samband.
Det första diagrammet (figur 1.1, sidan 23) visar egentligen ett icke-samband, att
det för länder som uppnått en viss nivå av ekonomisk utveckling inte längre finns
någon relation mellan ökad tillväxt och livslängd. Samma icke-samband visar sig om
man ställer graden av inkomst mot lycka (figur 1.2, sidan 25): När ett land nått en viss
inkomstnivå ökar inte längre lyckan.
I figur 2.2 (sidan 34) visar författarna att det finns ett starkt samband mellan graden
av ojämlikhet och ett antal viktiga hälsorelaterade och sociala problem.
Dessa tre nämnda diagram är centrala för Jämlikhetsanden och förtjänar att studeras
i detalj. Figur 2.2 kan sägas utgöra en sammanfattning av alla de problem som utförligt
behandlas i kapitel 4–12.
frågor
1. Försök att formulera de slutsatser som Richard Wilkinson och Kate Pickett drar av
figur 1.1 och 1.2. Vad är deras slutsatser för fattigare länder respektive för rikare länder
som Sverige? Håller du med om slutsatserna?
2. Försök att formulera de slutsatser som författarna drar av figur 2.2? Håller du med?
3. Redan i kapitel 1 och 2 gör författarna flera påståenden som ifrågasätter uppfattningar
som är ganska allmänt etablerade i Sverige, även bland dem till vänster och
inom arbetarrörelsen. Till exempel så påstår de att tillväxten har spelat ut sin roll i vår
typ av samhällen. De säger även att det inte längre är dåliga materiella villkor i sig som
är orsak till många samhällsproblem, utan graden av ojämlikhet.
Försök att lista några påståenden som väcker din/er förvåning och välj sedan ut
någon eller några av dem för en mer utförlig diskussion. Ta gärna fasta på om det finns
olika uppfattningar bland er i studiegruppen.

andra träffen
kapitel 4 och 6
ojämlikhetens negativa effekter 1.
Exemplen förtroende och fysisk hälsa
I figur 1.1 (sidan 23) visade Richard Wilkinson och Kate Pickett att det finns ett starkt
samband mellan graden av ojämlikhet och nio hälsorelaterade och sociala problem.
Ju större ojämlikheten är, desto större tycks problem bli eller vara. I kapitel 4–12 går
författarna i detalj igenom dessa nio olika problemområden, ett för varje kapitel, och
visar hur de är kopplade till ojämlikhet. Dessa nio områden är:
Förtroende
Psykisk sjukdom (inklusive missbruk av droger och alkohol)
Fysisk hälsa (förväntad livslängd och barnadödlighet)
Fetma
Barnens skolprestationer
Tonårsfödslar
Mord
Frekvens av fängelsestraff
Social rörlighet
Till denna andra träff läser ni kapitel 4 och 6, som tar upp förtroende och fysisk hälsa.
frågor
1. Vilka slutsatser kan man dra från figur 4.1 (sidan 67), det centrala diagrammet i
kapitel 4? I Norge (och Sverige) kan man se filtar utlagda på gatuserveringar – vilket
enligt författarna är tecken på den högre förtroendenivå som finns i våra länder. Kan
ni ge andra så kallade anekdotiska bevis från länderna i figur 1.1?
2. Vad finns det för samband mellan kvinnors status och ojämlikhet, enligt författarna?
Se figur 4.5, sidan 73.
3. Förväntad livslängd och spädbarnsdödlighet är två grundläggande mått på fysisk
hälsa som presenteras i figur 6.3 och 6.4 (sidan 97). Vilka slutsatser drar författarna från
dessa diagram?
4. Enligt Richard Wilkinson och Kate Pickett leder ökad jämlikhet till bättre hälsa,
liksom ökad ojämlikhet leder till större ohälsa. Diskutera de historiska exempel de ger
på detta. Kan ni komma på fler exempel?

tredje träffen
kapitel 10 och 12
ojämlikhetens negativa effekter 2.
Exemplen våld och social rörlighet
Jämlikhetsanden undersöker alltså hur nio hälsorelaterade och sociala problem förhåller
sig till ojämlikhet. På den tredje träffen tar vi upp ytterligare två av dessa, våld och
social rörlighet, kapitel 10 och 12.
frågor
1. Vilka slutsatser kan man dra av figur 10.2 (sidan 153), som visar hur mord – det
grövsta uttrycket för våld – förhåller sig till ojämlikhet?
Vad ger författarna för förklaring till att två länder, Finland och Singapore, avviker
på ett ett överraskande sätt?
Under 1990-talet förändrades mordfrekvensen till det bättre i det land med den
högsta mordfrekvensen, USA. Varför då?
2. Det andra centrala diagrammet i kapitel 10 (figur 10.4, sidan 157) tar upp ett mindre
påtagligt mått på våld, barns erfarenheter av konflikt. Vilka slutsatser kan man dra av
diagrammet? Varför menar författarna att ”barns erfarenheter av konflikt” är ett så
viktigt mått?
3. Vilka slutsatser kan man dra av figur 12.1 (sidan 177) som visar hur inkomstskillnader
förhåller sig till social rörlighet?

fjärde träffen
kapitel 16
ojämlikheten består eller ökar –
hur kan trenden brytas?
Under några decennier efter andra värlskriget minskade ojämlikheten i västvärlden.
Men sedan 1970 är trenden den motsatta: att ojämlikheten i många länder ökar eller
ligger kvar på en hög nivå.
Figur 16.1 (sidan 258) visar hur ojämlikheten i England ökade dramatiskt under åren
1978–79 fram till början av 1990-talet, för att sedan i stort ligga kvar på samma nivå.
Figur 16.2 (sidan 258) visar hur ojämlikheten i USA ökade dramatiskt under åren
1977 fram till ungefär 1993, för att därefter minska något under Clintons presidentperiod,
för att därefter åter öka.
I Sverige har ojämlikheten ökat sedan ungefär 1981. Under 2000-talet har ökningen
accelererat (se diagram från LO som finns återgivet på sidan 1 i broschyren ”Ojämlikhet
skadar allvarligt dig själv, dina barn och landet du bor i”). Mycket tyder också på
att ojämlikheten fortsätter att öka för varje år som går.
frågor
1. Hur ska man beskriva de två vägar som enligt Richard Wilkinson och Kate Pickett
finns till ökad jämlikhet?
2. En ökande ojämlikhet tycks vara en internationell trend i västvärlden som inleddes
i slutet på 1970-talet. Vad var det som hände då – i många länder ungefär samtidigt –
som kan förklara detta? Vilka förklaringar ges i Jämlikhetsanden?
3. Enligt en undersökning som LO gjorde våren 2010 (Rapporten ”Väljarnas syn på
ökande klyftor”), anser så många som tre av fyra svenskar att politikerna bör försöka
minska de ekonomiska klyftorna. Jämlikhetens anhängare tycks vara i majoritet
oavsett vilket politiskt block de tillfrågade tillhör. Hur kan man förklara att ojämlikheten,
trots detta, bara fortsätter att öka?

De fyra ovan beskrivna studieträffarna går igenom de viktigaste, men
långt ifrån alla, delarna av Jämlikhetsanden. Om ni vill utöka er cirkel
till fler än fyra träffar så kan ni förslagsvis lägga till en eller flera av
nedanstående teman.
extra träff 1. kapitel 3
vår känslighet för ojämlikhet
Ett av nyckel påståendena i Jämlikhetsanden är att ojämlikhet är en skadegörare av
enorma dimensioner. Det kan därför vara motiverat att stanna upp ett slag och fundera
över varför vi människor är så känsliga för ojämlikhet. Ofta har ju ledande samhällsdebattörer
framställt en ökande ojämlikhet som oproblematisk, så länge alla bara får ”del
av kakan”. Men för Richard Wilkinson och Kate Pickett är ett sådant synsätt ohållbart.
I kapitel 3 presenteras några tankar om varför vi är så känsliga för ojämlikhet.
frågor
1. Tre nyckelbegrepp för resonemangen i kapitel 3 är: ”stegrad oro och ångest”,
”ökande självkänsla” samt ”sociala värderingshot”? Gå igenom vart och ett av dessa
begrepp och försök sedan att återge hur begreppen är kopplade till ojämlikhet.
extra träff 2. kapitel 15
ökad jämlikhet är en nödvändig
förutsättning för att lösa miljökrisen
I kapitel 15 kopplar Richard Wilkinson och Kate Pickett ihop två frågor som inte
brukar kopplas ihop: jämlikheten och miljön. Dessa kopplingar redovisas i tre diagram,
figur 15.1 (sidan 237), figur 15.2 (sidan 238) och figur 15.5 (sidan 249). Ett enkelt sätt att
ta till sig innehållet i kapitel 15 är att utgå från dessa diagram.
frågor
1. Vilka slutsatser kan man dra av figur 15.1 (sidan 237) som visar förväntad livslängd i
relation till koldioxidutsläpp?
2. Vilka slutsatser kan man dra av figur 15.2 (sidan 238) som visar mänskligt välbefinnande
i relation till hållbarhet?

3. Vilka slutsatser kan man dra av figur 15.3 (sidan 249) som visar att mer jämlika länder
återvinner en högre andel av sitt avfall?
4. Lite förenklat kan man säga att arbetarrörelsen ofta har satt jämlikhet före miljö,
medan miljörörelsen gjort tvärtom. Richard Wilkinson och Kate Pickett menar att de
två begreppen i själva verket förutsätter varandra. Hur bedömer ni att denna tanke
fått spridning i Sverige? Vad kan den innebära för framtida möjligheter av ett rödgrönt
samarbete?
extra träff 3. efterordet
om kritiken av jämlikhetsanden
Jämlikhetsanden har hyllats av många kritiker i Storbritannien och USA, liksom i Sverige
och i andra länder där boken utkommit. Men den har också mött stark, ja rentav hätsk
kritik. I England och Sverige har en ”motbok” utkommit. En del av de kritiska rösterna
i Sverige redovisas i pressklippen på de tre första sidorna i pocketupplagan.
Anmärkninsgvärt är att det, i varje fall i Sverige, är starka ekonomiska intressen som
står bakom några av de mest utförliga inläggen, Svenskt Näringsliv (Stefan Fölster i
Expressen), Skattebetalarnas förening (rapporten Jämlikhetsbluffen av Nima Sanandaji,
Arvid Malm och Tino Sanandaji) * och Timbro (utgivare av boken Jämlikhetsbluffen av
Christopher Snowdon). **
I efterordet till den utökade pocketupplagan, som utkom i Sverige 2011, går Richard
Wilkinson och Kate Pickett igenom kritiken och bemöter den. De redovisar även ny
forskning som tillkommit sedan första upplagan av boken utgavs.
frågor
1. Välj ut några punkter där Jämlikhetsanden har kritiserats. Börja med att formulera
kritiken så omsorgsfullt som möjligt. Studera sedan hur Richard Wilkinson och Kate
Pickett bemöter kritiken. Är kritiken berättigad? Bemöter bokens författare kritiken
på ett bra sätt?
2. Enligt Jämlikhetsandens författare så ingår en del av kritiken mot boken i en bred
internationell kampanj mot politiskt obekväma forskningsresultat (se sidan 297–98).
Kan kritiken mot Jämlikhetsanden fogas in i en sådan kampanj? Varför uppfattas i så
fall forskning som visar att ökad jämlikhet har många positiva effekter som politiskt så
kontroversiellt?
* Kan laddas ner på: http://www.scribd.com/doc/27274623/Jamlikhetsbluffen
** Den svenska boken kan köpas hos till exempel internetbokhandlare.

skriften ”ojämlikhet skadar allvarligt dig själv,
dina barn och landet du bor i” sammanfattar några
av de centrala tankarna i boken ”jämlikhets anden”.
den utges av karneval förlag i samarbete med
lo-distriktet i stockholms län. den kan beställas
från förlaget till själv kostnadspris, 6 kr/st
även boken ”jämlikhetsanden”
(den utvidgade pocketversionen) kan beställas
för endast 55 kr (ca-pris 75 kr)
(Porto tillkommer)
maila din beställning till
kontakt@karnevalforlag.se
eller gör den via hemsidan
www.karnevalforlag.se
Karneval förlag
kontakt@karnevalforlag.se
www.karnevalforlag.se
Mäster Pers gränd 2 C
116 35 Stockholm
08-668 98 00
LO-Distriktet i Stockholms län
k-g.westlund@lo.se
www.stockholm.lo.se
Västmannagatan 4
111 24 Stockholm
0702-99 72 59