Du hittar materialet här - ABF

abf.se

Du hittar materialet här - ABF

Förord: Det är roligt att förändra!

Vi bor alla i ett samhälle som skulle kunna vara både

rättvisare eller trevligare än vad den är idag. Ibland är det

du själv som drabbas av dess baksidor. Men att förändra

och påverka är inte bara bra för dig själv, utan det är en

rättighet som stärker demokratin. Eller snarare: när du

går ihop med andra och förändrar samhället så är det en

del av demokratin. Demokrati inträffar alltså inte bara på

valdagen vart fjärde år utan 365 dagar om året. Varje år.

Aktionshandboken bör ligga bredvid silvertejpen i verk-

tygslådan för förändring, och kan tas fram när du behö-

ver lite hjälp eller idéer. Den kan vara en skiftnyckel för

att vrida debatten i rätt riktning, nål och tråd för att sy

ihop nya allianser eller ett vattenpass med vilket du kan

undersöka hur politiker lutar i olika frågor.

Aktioner är det som händer när vi går ihop och gör något

för att förändra tillsammans. Vad aktionen går ut på vari-

erar från fall till fall men den är ofta en förutsättning för att

lyfta den politiska frågan. För tidningarna eller nyheterna

på TV räcker det nämligen sällan med att någon tycker

något, det slängs säkert hundratals välskrivna mail och

pressmeddelanden i papperskorgen varje dag därför att

det inte är tillräckligt intressant. Med aktioner kan man

både säga vad man vill och visa upp vad man menar så

att det blir nyhetsmässigt. Det är den här tydligheten som

gör att ni kommer att märkas!

Men det handlar såklart inte bara om media, utan om

möten och samarbeten mellan människor. Genom att

skapa nya sammanhang och alternativ i samhället så

involveras de personer som demokratin egentligen

handlar om - folket. Oavsett om engagemanget går ge-

nom ett politiskt ungdomsförbund, en stadsdelsgrupp

eller någon annan folkrörelse så har man nytta av att

genomföra politiska aktioner. Och glöm inte bort att ha

roligt under tiden!

2


Kapitel 0: hur använder man denna bok?

Efter varje kapitel hittar du Diskussionsunderlag som är

lämpligt att använda sig av om man läser Aktionshand-

boken i studiecirkelform.

En studiecirkel kännetecknas av att en mindre grupp

människor träffas regelbundet och studerar tillsam-

mans. Studiecirkeln bygger på samtalet mellan delta-

garna där man utifrån olika perspektiv, erfarenheter och

upplevelser skapar diskussioner. I studiecirkeln får du

inga betyg. Varje studiecirkel är unik och ni bestämmer

gemensamt vad som ska studeras, i vilken takt studier-

na ska bedrivas och när ni ska träffas.

En studiecirkel ska präglas av ett demokratiskt arbets-

sätt. Detta innebär bland annat att alla som deltar i stu-

diecirkeln ska vara aktiva både i planeringen och i själ-

va cirkelarbetet. Att alla deltagare känner sig hörda,

sedda och respekterade är avgörande för att arbetet i

studiecirkeln ska bli lyckat.

För att få studiestöd från SSU-förbundet och ABF ska

man följa ”treregeln”. Det innebär att man träffas minst

tre gånger, varje träff är tre studietimmar (3 x 45 minu-

ter) och cirkeln består av minst tre personer. En bra

gruppstorlek är dock mellan sju och tolv personer. För

mer information kan du kontakta ditt lokala ABF-kontor.

Låt gärna någon eller några av deltagarna kort återbe-

rätta vad de har läst och vilka intryck de fått i början av

varje träff. Det bästa är om alla har läst innan träffen.

Men tänk på att inte göra läsningen övermäktig. Kom

överens om hur mycket ni ska läsa till varje gång. Sikta

lågt till att börja med. Det viktigaste momentet är dis-

kussion. Gå en runda där var och en får väcka en fråga

som känns viktig att diskutera. Utgå från de föreslagna

diskussionsfrågorna eller formulera egna. Skriv ner eller

markera de frågor som väljs, och ta sedan upp dem en

efter en. Det är alltid bra om cirkelledaren kort samman-

fattar vad ni pratat om och kommit fram till (även om

alla diskussioner inte leder till en slutsats).

En variant på detta är att diskutera frågorna i grupper

om två eller tre, och sedan rapportera i storgrupp. I den

här studiecirkeln finns förslag till diskussions frågor,

men låt er inte begränsas av dessa. De är bara en gui-

de som ska stödja, inte begränsa cirkelns arbete och

frihet. Det är också möjligt att bjuda in en expert, jour-

nalist eller politiker som kan ämnet, och som kan svara

3

på deltagarnas frågor. Eller varför inte se en film och

samtala utifrån den?

Som cirkelledare fungerar du som mötesunderlättare

och guide. Du är den som för gruppens arbete framåt,

förbereder träffarna och ser till att diskussionsklimatet

blir så bra som möjligt. Du är samtidigt en i gruppen,

ingen lärare som måste sitta inne med alla ämneskun-

skaper. Du får gärna vara en inspiratör och dela med

dig av dina kunskaper, men fastna inte i föreläsarrollen.

Ett levande dokument

Vi som skrivit den här handboken har planerat många

aktioner, och deltagit i ännu fler. Det betyder inte att vi

har ett recept på lyckat politiskt arbete som funkar alltid

och överallt.

Vi vill att kunskaper och erfarenheter i denna lilla bok

skall fortsätta växa och utvecklas. Därför finns boken

också som ett levande uppslagsverk på webben, en så

kallad WIKI.

Det betyder att alla som vill tillsammans med oss kan

bidra med sina egna erfarenheter och kunskaper. Den

som vill kan lägga till, ta bort, ändra eller bara läsa och

ta för sig – låta sig inspireras av innehållet.

Besök sidan på:

www.aktionshandboken.se

Föreläsningar och workshops

Det finns även förberedda föredrag och workshops för

denna bok. Kontakta oss gärna om du vill att vi kommer

och pratar om aktioner eller hjälper till med att hålla

workshop i aktioner och mediaarbete.


Kapitel 1: Det är aldrig för sent att göra något!

"Kommunen måste spara - planerar att stänga biblioteket!",

var rubriken som mötte Eva när hon med sömndruckna

ögon satte sig vid köksbordet för att läsa igenom

Veskafors-Kuriren. Sparkraven mot kommunen hade varit

på tapeten länge men aldrig hade Eva trott att de skulle gå

så långt som till att lägga ner det folkkära biblioteket.

När Eva senare på morgonen lämnar barnen på förskolan

springer hon in i Mats och Hanin som är mitt uppe i

en hetsig diskussion. "Har du hört att de skall stänga vårt

bibliotek", frågar Mats som arbetar som lärare på förskolan,

när Eva klätt av och sagt hej då till småttingarna.

Han förklarar upprört att biblioteket är förskolans enda

sätt att erbjuda böcker till dagisbarnen. "Nu kommer väl

barnen få läsa reklambladet från Hemglass på sagostunden",

suckar Hanin. "Vi får väl göra någonting åt det då",

svarar Eva. "Det är aldrig för sent att göra något".

Efter att ha samtalat fram och tillbaka om hur man bäst

kan protestera mot stängningen bestämmer sig Eva,

Mats och Hanin för att det är dags att sätta igång. “Vi

kallar till ett öppet stormöte”, föreslår Hanin. Då kan alla

de som är upprörda över nedläggningen komma och ge

egna förslag på hur vi kan protestera.

“Men var kan vi ha ett stormöte någonstans? Jag bor på

34 kvadratmeter”, invänder Mats, "och här på förskolan

kan vi inte vara". “På biblioteket såklart!”, svarar Eva

genast. Bibliotek har ofta mycket mer än bara böcker till

utlåning. Det är inte ovanligt att det även finns mötesrum

man kan låna. Dessutom är det ett utmärkt val eftersom

nästan alla hittar till sitt lokala bibliotek.

Sagt och gjort. De bestämmer sig för att kalla till ett öppet

möte nästkommande söndag, så att så många som möjligt

kan komma. Och när Eva kommer till kontoret skriver hon

snabbt ihop en inbjudan till mötet. Sedan skriver hon ut

några exemplar på kontorets skrivare så den kan sättas

upp på anslagstavlor runt om i stan. Hon passar också på

att bjuda in alla som hon känner till mötet via Facebook.

Under veckan passar Mats på att informera föräldrarna

till alla barn på förskolan om det kommande mötet. Och

Hanin som arbetar som lärare på Svenska för invandrare

får hjälp av sina elever att översätta Evas inbjudan till

flera olika språk.

När söndagen kommer är det nästan 50 personer som

trängs i det lilla mötesrummet. Några ungdomar kommer

från ett politiskt ungdomsförbund och ett gäng äldre kvinnor

kommer från Kurdiska kulturföreningen. Men nästan

alla andra har kommit i egenskap av privatpersoner.

4

Eva frågar om någon har erfarenhet av stora möten och

flera av ungdomarna samt kvinnorna från kulturföreningen

sträcker upp handen. De hjälper Eva med att sätta

upp en dagordning, välja mötesordförande och någon

som kan fördela ordet så att alla skall få komma till tals.

Sedan inleds mötet med en presentationsrunda, där alla

får säga vilka dom är och hur deras tankar kring bibliotekets

framtid ser ut. Det tar lite tid, men känns viktigt att alla

får vädra sina åsikter innan man går vidare med mötet och

diskuterar hur man skall kunna stoppa nedläggningen.

En medelålders man som presenterar sig som Seppo har

kommit till mötet efter att ha fått en inbjudan via Facebook.

Han har med sig några utklippta tidningsartiklar. Det visar

sig att även grannstaden Grönköping har haft samma problem

med nedläggningshot mot sitt bibliotek. Det här är

tydligen ingenting som bara händer i Veskafors och även

på andra håll har det förekommit liknande protester.

För dig som håller i ett möte är det viktigt att engagera

mötesdeltagarna. Alla på ett möte ska veta

varför de deltar i mötet och vad ni ska uppnå tillsammans.

Ett sätt att få deltagarna engagerade

och samtidigt göra mötena mer effektiva är att ni

tillsammans diskuterar mötets syfte och mål och

beslutar om mötesregler.

På ett möte med aktiva deltagare kan det vara viktigt

att alla får utrymme att säga sitt. Ett tips kan vara att

välja ut någon som håller reda på vilka som räcker

upp handen och sedan fördelar ordet.

För också protokoll på allt som sägs och beslutas på

mötet. På så sätt kan man enkelt gå tillbaka och se

vad man faktiskt beslutade i en viss fråga för länge

sedan. Dessutom får de som inte hade tillfälle delta

på mötet en chans att läsa igenom vad som beslutades

i efterhand.

Läs mer på aktivisthandboken.se

http://www.aktionshandboken.se/mötesteknik

"Vi borde kontakta de som protesterade där och fråga

hur de har tänkt kring deras bibliotek", säger Seppo.

"Kanske kan vi göra något gemensamt!". Seppo har också

hört talas om att Svensk Biblioteksförening uttalat sig

kritiskt mot nedskärningar och besparingar. Kanske vill

de hjälpa till med siffror och statistik?


Kapitel 1: Diskussionsunderlag

1. Evas intresse för kommunpolitik väcks plötsligt en dag när hon läser om planerna att lägga ned kommunens bibliotek i

morgontidningen. Var i din vardag kan det tänkas att intresse för politiska frågor väcks för dig?

2. Eva, Hanin och Mats mobiliserar bekanta från förskolan, på sina arbetsplatser, via anslagstavlor och internetbekanta.

Var brukar du stöta på politisk mobilisering som bjuder in till engagemang? Vilka andra platser eller forum kan man

använda? Hur får du nys om till exempel konserter och andra arrangemang?

3. Vilka knep kan man använda sig av för att nå ut med information till så många som möjligt? Hanin får ju till exempel

hjälp av sina elever på Svenska för invandrare med översättning.

4. Många har säkert varit med om röriga stormöten av olika slag. Vad tycker du behövs för att ett möte skall fungera

effektivt?

5


2: Din politiska fråga - en fotbollsplan med många spelare

Efter mötet stannar Seppo kvar på biblioteket. En biblio-

tekarie hjälper honom med att komma ut på Internet ge-

nom en av alla lånedatorer som finns där. Han söker

efter orden "bibliotek", "protest" och "Grönköping" och

hittar snabbt till en webbsida där protestgruppen i Grön-

köping presenterar sig och berättar om sina aktiviteter.

Även grönköpingsborna har tagit hjälp av Svensk Biblio-

teksförening för att få siffror och argument som talar mot

politikernas planerade nedläggning av välfärd i allmänhet

och i bibliotek i synnerhet. Seppo antecknar Svensk Bib-

lioteksförenings epostadress och skriver ihop ett mail

som berättar om vad som håller på att ske i Veskafors

och gruppens planer på protester.

Sökverktygen på Internet hjälper honom också att hitta

de senaste artiklarna i den lokala pressen som berör

bibliotek och nedskärningar i Veskafors och grannkom-

munerna. Seppo lägger märke till att två av de lokala

tidningarna tidigare riktat stark kritik mot liknande ned-

läggningar på sina ledarsidor. "Kanske vore det en bra

idé att kontakta dessa tidningar och berätta om pro-

testgruppens planer", tänker Seppo.

Till sist går Seppo in på kommunens egen hemsida och

söker bland mötesprotokoll och yttranden som berör ned-

läggningen av biblioteket. Tydligen är det den borgerliga

Att tänka på den politiska frågan som en fotbollsplan

kan underlätta. De som tidigare uttalat sig på

ett bra sätt eller engagerat sig kan ses som lagkamrater.

De som engagerat sig åt andra hållet kan

räknas till motståndarna.

Man kan se efter var motståndarlaget är svaga och

var de är starka: kanske är motståndarna oense i

en viss fråga, och bråkar internt, då kan det vara

lättare att använda sig av den splittringen eller så

att säga slå ett inlägg på den kanten. I en annan

fråga kan det vara många som påverkas men som

ännu inte gjort sina röster hörda. Dessa kan man

beskriva som att de sitter på avbytarbänken. Förhoppningsvis

kan man upptäcka nya aktörer genom

att använda fotbollsplanen som metafor.

Läs mer på aktionshandboken.se

http://www.aktionshandboken.se/Spelplansanalys

6

Bibliotek och skolor prenumererar på flera internettjänster

där man kan läsa tidningsartiklar, till

exempel Mediearkivet och Presstext. Där kan man

hitta mycket nyttig informationen om det man är

intresserad av.

Via Internet kan man också söka i mängder av öppna

arkiv. Riksdag, kommuner och landsting har till exempel

lättåtkomliga arkiv över alla förslag som de

behandlar, tillgängliga via sina hemsidor.

Läs mer på aktionshandboken.se

http://www.aktionshandboken.se/Research

kulturborgarrådet Madeleine Sjöbuse som varit den fliti-

gaste förespråkaren för en nedläggning. Medan både

Folkpartiet och Vänsterpartiet varit aktiva motståndare.

Dessutom ser Seppo att kommunen skall fatta beslut om

nedläggningens schemaläggning redan på nästa kom-

munfullmäktigemöte. Mötet som är öppet för åhörare äger

rum om bara två veckor. "Nu brinner det i knutarna. Hop-

pas att vi hinner komma på något sätt att uppmärksamma

frågan innan kommunfullmäktigemötet", tänker Seppo.


Kapitel 2: Diskussionsunderlag

1. Välj en politisk fråga som du är intresserad av. Hur ser fotbollsplanen för den ut? Vilka är dina lagkamrater?

2. Vilka skulle vara dina motståndare på samma fotbollsplan? Och vilka är deras svagheter?

3. Ibland kan man hitta samarbetspartners på de mest oväntade platser. Vilka oväntade spelare tror du kanske sitter på

din avbytarbänk? Vilka sitter fortfarande på läktarplats och tittar på?

4. Även om journalister strävar efter att vara objektiva har både tidningar och enskilda journalister ofta specifika fokusområden.

Det kan finnas speciella skäl för att en tidning profilerat sig i en fråga. Dessa kan vara bra att känna till

innan man kontaktar pressen inför en politisk aktivitet. Kan du komma på några sådana exempel som du stött på?

5. Alla politiska frågor har en tidsram. Ibland kan kan en fråga ha ett "bäst före-datum" och ibland finns det viktiga datum

att förhålla sig till. Välj en politisk fråga och undersök hur tidsramen för just denna ser ut!

7


Kapitel 3: Sätt delmål och sätt igång

Exakt en vecka efter första mötet träffas protestgruppen

på biblioteket igen. Under veckan har Seppo fått svar

från en trevlig kulturkofta från Svensk Biblioteksförening

som också lovade att komma till mötet. Ungdomarna från

det politiska ungdomsförbundet har också kommit, till-

sammans med kvinnorna från den kurdiska kulturföre-

ningen och många andra från det förra mötet, dessutom

syns flera nya ansikten.

Efter att ungdomarna och de kurdiska kvinnorna åter

hjälpt till att ordna mötets formalia och man valt ut möte-

sordförande och ordfördelare begär Seppo ordet. ”Jag

har spenderat lite tid åt research”, säger Seppo. Sedan

redogör han för det politiska läget i kommunhuset, medi-

as tidigare rapporteringar i ämnet och presenterar kultur-

koftan från Svensk Biblioteksförening.

Kulturkoftan som heter Lars-Erik berättar att vågen av

nedläggningar av bibliotek är ett resultat av att regering-

en skurit ned på anslagen till sveriges kommuner. Ned-

läggningen har alltså ingenting med minskat intresse från

Veskafors invånare att göra, som Madeleine Sjöbuse

tidigare hävdat. Tvärt om har besöket till biblioteket sta-

digt ökat de senaste tio åren. Inte minst eftersom kom-

munen tagit emot allt flera flyktingar den senaste tiden –

som visat stort intresse för bibliotekets både svenska och

utländska kulturskatt.

Seppo berättar också om nästkommande kommunfull-

mäktigemöte där man skall besluta om ett tidsschema för

nedläggningen. Och alla är överens om att det är viktigt

att hinna agera innan detta möte. En av ungdomarna

påpekar att mötet är öppet för allmänheten. ”Vi har flera

gånger besökt liknande möten med vår organisation.

Men tyvärr får man inte störa mötet genom att till exem-

pel applådera eller bua”, förklarar hon.

En av kvinnorna från den kurdiska kulturföreningen

minns att en väninna dock deltagit i en tyst protest vid ett

kommunfullmäktigemöte i en annan stad. Där hade ett

högerextremt parti lagt en motion för att förbjuda kvinnor

från att bära slöjor. Som protest mot detta tog Svenska

kyrkan, Muslimska rådet, Judiska föreningen och RFSL

initiativet till en tyst protest. Tillsammans gick de alla,

både män och kvinnor, klädda i sjalar och fyllde åhörar-

läktaren på mötet. Det blev en mycket uppmärksammad

protest och flera tidningar skrev om händelsen.

8

”Vi borde göra något liknande”, tycker Eva. ”Vi kanske

kan ta med oss böcker och sitta och läsa under hela mö-

tet”. Gruppen diskuterar förslaget fram och tillbaka. Någ-

ra anser att aktionen är lite löjlig och inte tillräckligt utma-

nande. "Fast det viktiga är att vi får igång kampanjen och

skaffar uppmärksamhet", svarar Eva. "Och det är inte

konstigt att aktionen inte är så storslagen, den är ju den

första! Förhoppningsvis följer det fler".

Även om ett möte inte är öppet för allmänheten så

kan det vara att bra tillfälle att uppmärksamma beslutsfattare

om ens existens. Många beslutsfattare

kommer finnas på ett ställe vid en gemensam tidpunkt

och ingenting säger att man inte kan göra en

aktion i anslutning till eller i närheten av mötet.

Seppo påminner också om att folkpartisten Bengt We-

sterbro varit en stark motståndare till planerna på ner-

läggningen: "Om vi kontaktar honom kan han ta upp frå-

gan och utnyttja det faktum att vi sitter där i protest", "Ef-

tersom vi inte får yttra oss på mötet kan vi kanske få nå-

gon att göra det åt oss!", avslutar han.


Kapitel 3: Diskussionsunderlag

1. I Sverige är det vanligt att det hålls öppet för allmänheten på politiska möten i kommuner och landsting. Var, när och

hur har ni möjlighet att göra er röst hörd i din kommun?

2. Är det viktigast att påverka politikerna med aktionen eller att nå så mycket folk som möjligt? Hur gör man för att lyckas

med båda?

3. Hur kontroversiell borde aktionen vara? Hur undviker man att aktionen överskuggar frågan men fortfarande ger tillräckligt

mycket uppmärksamhet? När är civil olydnad ok?

4. Med aktionen i kommunfullmäktige visar gruppen på ett skämtsamt sätt hur det börjar råda brist på lugna platser där

man kan sitta och läsa. Hur kan man på olika sätt avspegla vad den politiska frågan handlar om i sin aktion?

9


Kapitel 4: Hur går vi vidare?

Direkt efter att aktionen i kommunfullmäktige var klar

bestämde sig protestgruppen att kalla till ett öppet utvär-

deringsmöte. Även om de flesta var glada efter aktionen

var det flera som kände att det inte var tillräckligt. Dess-

utom hoppades man på att uppmärksamheten i media

skulle leda till att många fler skulle börjar intressera sig

för protestarbetet.

Under veckan har nästan samtliga lokalmedia rapporterat

om gruppens protest under mötet i kommunfullmäktige.

Och dagen efter aktionen ringde Seppo upp till flera av

journalisterna som hade varit med under aktionen och

tipsade om det kommande utvärderingsmötet som skulle

vara öppet för allmänheten. Och nu trängs nästan 100

personer i det lilla biblioteket i Veskafors centrum.

Mötet börjar med att de som närvarade vid aktionen i

kommunfullmäktige presenterar aktionsgruppen och

redogör för vad som hände under aktionen. Under

kommunfullmäktige hade Madeleine Sjöbuse dessutom

sagt att det skulle krävas en rejäl skattehöjning för att

rädda biblioteket.

Men kulturkoftan Lars-Erik förklarar att den "rejäla" skat-

tehöjning som Madeleine talar om egentligan handlar om

femtio öre. ”50 öre är ju skrattretande! Det är ju värt

mycket mer än så...” ropar en upprörd herre och fortsät-

ter, ”jag har en hel burk med 50-öringar hemma som bara

står och samlar damm!”.

Ju större en grupp människor blir, desto oftare kan det

politiska arbetet upplevas som tungrott och byråkratiskt.

Vissa praktiska detaljer kanske bara intresserar

några få personer och kan vara skönt för resten av

gruppen att slippa.

Att en större grupp delas upp i mindre arbetsgrupper är

bra på flera sätt. Då kan dessa detaljer få diskuteras in

i minsta detalj. Vissa praktiska göromål är dessutom

enklare att genomföra om ju färre man är. Och genom

att dela upp sig i mindre arbetsgrupper hinner man ofta

med fler saker på en gång.

Det kan vara viktigt att tänka på att cirkulera vilka som

deltar i de olika arbetsgrupperna. För att alla i gruppen

skall få vara med att påverka, ta ansvar och värna för

praktisk kunskapsspriding.

10

Ibland kan intresset för en aktionsgrupp vara som

störst efter själva aktionen. Om man lyckats med att

få mediautrymme och dessutom lyckats lyfta frågan

finns det kanske till och med större utrymme att

agera inom efter aktionen.

Då är det viktigt att inte låta intresset svalna bort

bara för att man inte planerat långsiktigt. Ett bra sätt

att möta ett växande intresse är att bjuda in allmänheten

till ett öppet utvärderingsmöte. Där kan man

berätta mer om aktionens bakgrund samt bjuda in

till deltagande i framtida aktioner eller lämna över

arbetet till nya engagerade krafter.

Läs mer på aktionshandboken.se

http://www.aktionshandboken.se/Utvärderingsmöten

De flesta är överens om att en så pass liten skattehöjning

skulle vara mycket bättre än ett Veskafors utan bibliotek.

Men Seppo tror ändå att skattehöjningar har en negativ

klang hos många veskaforsbor. ”Även om engagemanget

är stort är vårt bibliotek litet. Jag tror att vi också måste

föreslår förbättringar för att få folk att förstå vad många

små 50-öringar faktiskt kan åstakomma”, säger Seppo. ”Vi

måste gå från att vara nej-sägare till att bli ja-sägare!”.

Och idéer om förbättringar finns det gott om. Efter grup-

pens alla möten har många uppmärksammat vilken bra

samlingsplats biblioteket kan vara. Och nu lyfts det fram

flera förslag om författarkvällar, föreläsningar och politis-

ka debatter. Flera ungdomar från det politiska ungdoms-

förbundet tycker att man skall börja låna ut TV-spel. ”TV-

spel är också kultur och dessutom har man redan börjat

göra det i Malmö”, berättar en utav ungdomarna.

Efter en stökig men rolig diskussion om bibliotekets

framtida möjligheter kommer man överens om att

sätta ihop en arbetsgrupp som kan formulera en ge-

mensam önskan om bibliotekets fortlevande och ut-

veckling. En annan arbetsgrupp väljs fram för att

komma på en rolig och slagkraftig aktion utifrån den

gemensamma formuleringen.


För att få en bra översikt över allt som sagts under mötet

och vad som behöver göras under den närmaste tiden

tar gruppen på Hanins initiativ och skriver en att göra-lis-

ta. De listar vilka viktiga uppgifterna som ligger framför

dem för att kunna komma i närheten av att stoppa ned-

läggningen:

ATT GÖRA

• Uppmärksamma media om vår existens (Klart!)

• Formulera ett motförslag mot nedläggningen som ändå

innebär ett JA till förbättringar

• Sprida över tusen stycken flygblad om nästa aktion

• Hitta på en spexig aktion på en bättre tid

• Konfrontera rätt politiker i frågan

• Engagera fler i aktionsgruppen för fler aktiviteter

När listan är klar avslutar gruppen mötet. Nu är det upp

till arbetsgrupperna att börja jobba fritt för att hinna med

allt inför aktionen.

11


Kapitel 4: Diskussionsunderlag

1. På vilka andra sätt än öppna utvärderingsmöten kan man fånga upp ett nyskapat intresse efter en aktion? Kan man

till exempel erbjuda intresserade något sätt att själva agera i frågan?

2. Inte sällan sätts ett politiskt engagemang igång av en hotande försämring av något man redan är rätt nöjd med. Ta ett

sådant engagemang som du känner igen dig i och fråga dig hur man skulle kunna ställa om dina poltiska krav till att

bli mer offensiva. Kan man kräva förbättringar samtidigt som man protesterar mot försämringar?

3. Vilka arbetsgrupper brukar finnas i de politiska engagemang du varit med om? Och vilka borde kanske finnas för att

effektivisera och underlätta?

4. Tänk dig en politisk fråga som du känner dig engagerad i. Vilka möjliga delmål borde finnas för att lättare föreställa dig

hur vägen mot ska slutmålet ser ut?

12


Kapitel 5: Välkomna till budskapsverkstaden!

Ett tomt worddokument på datorn sprider sitt ljus i rum-

met. Jenny, Hanin och Jocke har samlats för att formule-

ra budskap och en debattartikel inför protesten. Jenny är

student och aktiv i studentkåren. Hon jobbar med kårtid-

ningen och brukar där korrekturläsa text. Hon kan hjälpa

till så att det blir ett bra flöde i texten. Det är inte alltid det

lättaste att sätta igång med en debattartikel, men när det

finns man kan använda sig av så blir det lättare. Hanin

bryter tystnaden: ”Vem är det egentligen vi vänder oss till

i artikeln?”, ”Och vad är det främst vi vill säga?”.

I både tal och artiklar är det bra att börja med något

uppseendeväckande, en formulering eller slogan.

Och sedan följa upp med en inledning där den viktigaste

informationen tas upp och en kort genomgång

över vad man ska ta upp i talet eller texten.

Därefter kommer dina argument, gärna tre stycken,

för att sen på slutet ge plats för en sammanfattning

med dina viktigaste poänger.

Läs mer på aktionshandboken.se

http://www.aktionshandboken.se/Debattartikel

De bestämmer sig för att vända sig direkt till kulturborgar-

rådet Madeleine Sjöbuse, och försöka tvinga in henne i

debatten genom att artikeln är formulerad som ett öppet

brev till henne. Indirekt når man också alla som läser

artikeln. Att ha en tydlig motpart i en konflikt är viktigt för

att få uppmärksamhet. Så länge det är rätt motståndare,

den ansvarige för beslutet eller politiska motståndare,

som blir arg på gruppen är det bra för mediebilden. Det

blir dessutom lättare att få in i tidningen om det finns en

direkt mottagare av budskapet. Jenny tycker att man ska

hålla sig till tre argument: ”Det brukar vara jobbigt att

hålla fler i huvudet när man läser, och det är viktigt att

vara tydlig” förklarar hon.

”Vi börjar med att göra en kaxig inledning som får igång

intresset”, säger Jenny, ”Har ni några förslag?”. Hanin

tycker att inledningen ska innehålla ”Vill Sjöbuse dra

tillbaka Veskafors till tiden innan demokratin?" och in-

nehålla en beskrivning om varför biblioteken kom till

från början som en del av arbetet för människors lika

värde. Eftersom det är ett öppet brev så tänker sig

gruppen att de argument man tidigare bestämt sig för

13

ska formuleras som frågor. ”Det är ett bra upplägg fak-

tiskt - veskaforsborna vill ha svar från politikerna på

sina frågor!”, säger Jocke nöjt.

Frågorna blir till slut: ”Vill Sjöbuse att veskaforsborna ska

vara involverade i demokratin?”, ”Om kunskap är makt,

vad kallar du nerläggningen? Vi kallar det maktmissbruk!”

och ”Hur ska vi kunna mötas i vårt samhälle om det inte

finns några öppna lokaler?”.

I slutet så återknyter artikeln till bibliotekens stolta histo-

ria, och uppmanar läsarna att engagera sig för deras

förhoppningsvis lika stolta framtid. Läsaren märker där-

med att artikeln är färdig och att den känns som en hel-

het redan innan den är slut.

"Men vi har mer att jobba med här", säger Jocke. "Det är

också nödvändigt att ha en berättelse om vad vi vill, och

hur vi ser på samhället". Kommunens beskrivning av

samhället med sviktande finanser måste bemötas med

någonting annat, och precis som i en klassisk saga un-

derlättar det om man använder hjälte, skurk och konflikt

för att berätta om det som är viktigt för en.

Hanin, som ofta är ute i skog och mark, har en idé: "På

samma sätt som allemansrätten fungerar i skogen, så

har biblioteket fungerat i Veskafors", menar hon. "Om vi

då pratar om en kulturell allemansrätt så har vi lättare att

förklara för människor varför vi tycker det är viktigt". De

andra i gruppen nickar instämmande, att prata om alle-

mansrätt är en stark politisk tradition som kan hjälpa till

att visa hur man kan se på biblioteket och samhället.

Nu kommer mötet igång ordentligt, och två debattartiklar

författas samtidigt som insändare och blogginlägg skrivs.

"Blir det inte lite väl tjatigt att säga ungefär samma sak

hela tiden?", undrar Jocke. "Jo, det kan man verkligen

tycka", svarar Hanin. "Men upprepning av huvudbudska-

pet är viktigt om vårt budskap skall uppfattas genom allt

mediabrus. Vi får se till att ha bra budskap bara så att det

blir roligt att upprepa dem!".

Hanin väljs till presstalesperson för gruppen, och tränar

genom rollspel in några fraser med huvudbudskapen

som ska framföras under intervjuer. Samtidigt har grup-

pen samlat in namn på några journalister som har skrivit

bra om samhällsfrågor och några trevliga som de känner

privat, och Hanin lägger in numrena i sin telefonbok. Inför


eventuella intervjuer övar Hanin också in några

enkla korta meningar som beskriver allt det som

gruppen vill ha sagt:

"Biblioteket är en förutsättning för demokrati. Om

kunskap blir en klassfråga och folk inte har nå-

gonstans att mötas så blir det inga engagemang"

"Många barn möter sina första läsupplevelser

genom biblioteksböcker på förskola eller hem-

ma. Utan biblioteken blir de dåligt rustade för

vuxenlivet"

"Flera nya veskaforsbor kommer från andra

länder. Hur ska man som nyanländ kunna

skapa sig ett sammanhang om det inte finns

naturliga mötesplatser?"

"Alla behöver kunskap, därför borde biblioteken

vara en del av den kulturella allemansrätten!"

Att använda metaforer och signalord brukar vara effektivt.

Om man till exempel beskriver nedskärningar i välfärden

som en epidemi, så ger det vissa möjliga lösningar. Man kan

till exempel försöka bota nedskärningarna. Dessutom pekar

det på att något verkligen måste göras, ingen tycker att en

epidemi kan klaras av genom att sitta och rulla tummarna.

Om man däremot beskriver fenomenet som en flodvåg av

nedskärningar så är det mindre man kan göra. Naturkatastrofer

får man oftast försöka klara sig igenom, och på sin

höjd ge hjälp till drabbade. Båda de här metaforerna tar

också bort det faktum att det ligger politiska beslut bakom

nedskärningar, och de framstår mer som en olyckshändelse.

Att prata om biblioteket som en rättighet, i stil med allemansrätten,

som hotas av klåfingriga politiker ger en mer

tydlig bild av vilka som agerar. Kanske är det till och med

begås en stöld, när politiker tar ifrån människor deras gemensamma

egendom?

14


Kapitel 5: Diskussionsunderlag

1. Vilka ord finns det som förmedlar din egen syn på saken? Finns det några ord ni vill undvika, till exempel "skattetryck"

som signalerar att skatten måste vara så låg som möjligt även fast det innebär nedskärningar?

2. Prova att beskriva en politisk fråga med olika metaforer! Vilka olika lösningar dyker upp när ni beskriver utifrån till exempel

sjukhusslang, naturkatastroford eller tågtermer?

3. Ha en uppfinnarverkstad för nya argument. Vilka vinklar har av frågan har inte belysts ännu? Miljöaspekt? Samhällskostnad?

Bibliotekens historia? Det finns minst lika många argument som det finns sätt att se på frågan!

15


Kapitel 6: Före aktionen

Hemma hos Eva träffas gruppen som skall planera det

praktiska inför nästa aktion. Många tyckte att aktionen i

kommunhuset var rolig att delta i, och ännu fler veska-

forsbor verkar ha hört talas om den genom lokaltidningar

och radio. Snacket går nere på samhället.

Men aktionen var inte helt öppen, till exempel var kom-

munmötet för många förlagt till en svår tidpunkt: man var

antingen på jobbet, skolan eller hade något annat var-

dagsbestyr för sig. Den nya aktionen borde vara lättare

att deltaga i.

Ibland kan det upplevas som att politisk aktivism är

slitsamt och uppoffrande. Men en aktion kan också

vara ett sätt att erbjuda människor att lätt kunna delta i

en konflikt och känna att de äntligen får "göra något".

Det mest klassiska exemplet är vanliga demonstrationer.

Allt man behöver göra för att bli delaktig i en politisk

fråga är att gå på en liten promenad. Ett annat är

att uppmana människor till att hänga ut ett färgat tygstycke

från sitt fönster för att visa sina sympatier. Men

det finns inga gränser för hur uppfinnelserik man kan

vara här.

Försök att tänka på hur du kan göra din politiska kampanj

så tillgänglig som möjligt för folk. Även om man

inte kan vara med på själva aktionen så kan man erbjuda

olika sätt att stötta den på.

Läs mer på aktionshandboken.se

http://www.aktionshandboken.se/Öppna_upp_för_deltagande

"Nu är det dags att spåna och brainstorma!", säger

Eva. "Ett bra sätt kan vara att skriva ner tre idéer var

på lappar och sen läsa upp dessa högt", svarar Mats

som har erfarenheter från liknande grupparbeten på

förskolan. "Sen kan vi sätta upp dom på väggen och

se vartåt idéerna lutar".

Eva samlar in alla lappar och läser upp dom:

- "Vi borde börja samla in 50-öringar i god tid innan ak-

tioner. Sedan dumpar vi flera tusen framför stadshuset,

då förstår politikerna att vi är beredda att höja skatten för

att biblioteket ska få vara kvar".

16

- "Vi kan ställa oss utanför deras personalresturang och

säga att det är stängt på grund av nedskärningar."

- "Bygg landets största bokbord utanför stadshuset för att

visa hur mycket böcker betyder för oss"

Efter att den lilla gruppen diskuterat alla förslag och

alla har fått säga sitt enas dom om att 50-öringarna är

en bra aktion. Den visar på hur lite pengar det handlar

om när biblioteken och den kulturella allemansrätten

ska skyddas. Samtidigt är det lätt för alla möjliga att

delta i aktionen. Allt man behöver göra är att skänka

en 50-öring eller två.

"Men är det inte olagligt att skräpa ner på det sättet? Kan

vi verkligen dumpa pengarna utanför kommunhuset?",

undrar en äldre herre som är på sitt första möte med

gruppen. "Ja det kan vi", svarar Eva "Eftersom det är

meningen att pengarna ska användas av kommunen så

förutsätter vi att de tar hand om dem". "Men vi kanske

ska försöka göra det lite lättare för dom och leverera

pengarna i säckar?".

"Det är viktigt att vi lyckas visa hur konflikten ser ut", sä-

ger Mats. "Dessutom är det alltid roligt när man göra

något som inte gjorts förut!".

"Aktionen borde heta 'Behåll växeln, så behåller vi biblio-

teket!'", föreslår den äldre herren. Det tycker de andra är

ett lysande förslag och de börjar genast att skissa på en

banderoll med just det budskapet.

Det gäller även att få med sig så många veskaforsbor

som möjligt, och att informera om 50-öringsaktionen.

För det kan det behövas flygblad, och varför inte en

hemsida? Eftersom Kurdiska Kulturföreningen har till-

gång till kopiator så kan en del av flygbladen skrivas ut

på deras lokal.

Övriga deltagare lovar att försöka kopiera upp lite flyg-

blad på sina jobb och skolor för att locka många till ak-

tionen. På fredag eftermiddag ska så många som möj-

ligt samlas och dela ut flygblad: "Vi ställer oss mitt i

centrum, det passerar mycket folk och finns tak om det

regnar", föreslår Mats. Mötesdeltagarna tänker också

ringa folk som de tror är intresserade, och be dem

hänga med i protesten.


Innan dess skall Seppo slänga ihop en hemsida med

tillhörande facebooksida. "Det blir lättare att sprida vår

kampanj när den finns tillgänglig på Internet också",

säger han, "så kan folk som får ett flygblad hänvisas till

var de kan läsa mer och uppdaterad information om

våra aktioner".

På Internet tänker man även lägga upp andra saker folk

kan göra för att hjälpa till: skänka en slant för att täcka

utgifter, maila eller skriva ett protestbrev till den ansvari-

ge politikern Madeleine Sjöbuse eller använda Insän-

darmaskinen på facebook för att skicka insändare till

tidningarna. Det är bra om det går att engagera sig på

olika sätt, från att vara med och arrangera allting till att

hjälpa till med fem minuter av sin tid.

17

När aktionen i sig visar samma sak som innehållet i

budskapet blir den tydligare och mer intressant. Det

kan handla om en demonstration mot nerläggning av

badhuset i Husby som genomfördes med plakat i

vattenruschbanan, gayaktivister sjukskrev sig och

ockuperade socialkontor i protest mot att homosexualitet

stämplades som en sjukdom eller när museibesökare

"plankar" in gratis på museum för att protestera

mot entréavgifterna. Detta är alla exempel på

när aktionen iscensätter och tydliggör konflikten.

Man bör sträva efter att förbipasserande skall förstå

både vad konflikten handlar om och vad man själv

står för genom att bara titta på aktionen. Har man

lyckats med det har man kommit väldigt långt i att

skapa en bra aktion.

Läs mer på aktionshandboken.se

http://www.aktionshandboken.se/Iscensätta_en_konflikt


Kapitel 6: Diskussionsunderlag

1. Låt dig inspireras! Alla får berätta om en aktion de gillar, och sedan diskutera varför den fungerade bra. Vad i aktionen

kan man återanvända eller göra om till något nytt?

2. Försök hitta på minst tre olika sätt för folk att deltaga i aktionen!

3. Måste aktionen alltid ske ute på gator och torg? Fungerar det lika bra på Internet, eller finns det andra arenor där man

kan agera tillsammans?

18


Kapitel 7: Under aktionen

Eva häller i sig en kopp kaffe. Det var aningen svårt att

sova i natt. Det är mycket som ska klaffa idag. Insamlandet

av 50-öringar har gått över förväntan, 6 stora

tunga tygpåsar har de fått in. Nu väntar allvaret. Allting

känns roligt men det är också lite nervöst. ”Nu hoppas

jag bara att det dyker upp folk!”, tänker Eva.

Samlingen är utlyst till klockan tolv. Och när klockan är

fem minuter över finns det över hundra personer på

plats. Det känns kul att se alla som varit ute och haft möten

i sina respektive arbetsgrupper samlade igen. Dagen

Det finns ingen anledning att "vänta in" media när

man gör en aktion. Det är lättare att få kontroll över

hur aktionen återberättas om man är snabb ut med

bilder och beskrivningar själv. Dokumentera genom

att fota, filma, intervjuva och skriva resumeer. Publicera

dessa på hemsidor och skicka till tidningar

och nyhetskanaler.

Det händer ofta att nyhetsinslag på TV vinjetteras

med filmklipp som presenteras som till exempel "Aktionsgruppens

egna bilder". Tidningar väljer inte heller

helt sällan att lyfta fram nyhetsartiklar som de kan

illustrera med bilder. Så skicka med högupplösta foton

från aktionen tillsammans med ett pressmedelande

som kort beskriver vad som hänt tillsammans med

några korta pratminus från någon deltagare direkt

efter aktionen. Var noga med att alltid bifoga kontaktuppgifter

till er själva i pressmeddelanden om journalisterna

vill komma i kontakt för kompleterande fakta.

Läs mer på aktionshandboken.se

http://www.aktionshandboken.se/Dokumentera

till ära tittar dessutom solen fram över den lilla staden.

Eva ser också att en polis i gul väst står i närheten. Eftersom

hon är poliskontakt och ansvarar för kontakt med

både poliser, väktare och andra myndighetspersoner går

hon fram och presenterar sig. Veckan innan har hon redan

pratat med polisen på telefon men det kan alltid dyka

upp någon ny som inte fått tillräcklig information. Och de

andra deltagarna vet att de skall hänvisa till Eva om det

är något som polisen vill fråga om.

Hanin och Seppo står beredda med flygbladen, deras

uppgift är att prata med intresserade och förbipasserande

som undrar vad det är för folksamling som spatserar

runt i Veskafors idag. Att få prata öga mot öga med folk

19

på stan är gammalt traditionellt folkrörelsearbete, men

fortfarande ett av de bästa sätten att påverka. Mats och

Jenny har tagit med både en filmkamera och en vanlig

digitalkamera för att dokumentera dagens aktion. Jenny

har också skrivit sitt mobilnummer i det pressmeddelande

de skickade ut innan aktionen, om någon journalist

skulle dyka upp och vilja ta egna bilder eller skriva ett

reportage. Redan på morgonen ringde en kvinna från en

lokaltidning och ville veta lite mer om dagens aktion och

lovade att komma förbi.

"Men om de inte kommer så skickar vi ett nytt pressmeddelande

om dagens aktion, och bifogar bilder säger

Mats". Jenny håller med. "Det är minst lika viktigt att lägga

upp en egen berättelse, bilder och film på hemsidan

så att folk kan kolla vad som hände själva".

Efter ytterligare en liten stund har det faktiskt tillkommit

ännu fler människor. Eva känner inte igen dem från de

tidigare mötena och antar att deras insändare, flygblad,

mobilisering över Internet faktiskt fått lite utdelning. "Men

nu kan vi inte vänta längre", tänker Eva. Och hon samlar

ihop alla för att säga till att det är dags för demonstrationen

att börja gå.

En av ungdomarna har tillverkat en listig tratt som de

placerar i brevinkastet på entredörren till stadshuset när

de kommit fram. Och när mynten som hälls ned i tratten

med små klinkande ljud träffar marmorgolvet på insidan

sprider sig ett jubel bland deltagarna, och även ett par

åskådare applåderar. I ett lånat ljudsystem har det hållits

tal från företrädarna för förskolan, bibliotekarier och aktionsgruppen.

Aktionen blir ett bra sätt att avsluta tillsammans

och göra något kul innan folk går hem.

När allt är över konstaterar Hanin, Mats och Eva att det

hela gått över all förväntan. Och när de tillsammans är på

väg hem känner de sig lite vemodiga över att allt är över,

men också glada över att få vila ut lite. För snart är det

dags att träffas allihopa igen, för känslan av att vara med

Enligt grundlagen så är demonstrationsrätten

skyddad. Man måste alltså inte ha tillstånd för en

aktion, men ofta är det både lättare och smidigare

att söka det. De gånger man inte söker tillstånd,

kanske för att man tror att det ska bli avslag, så

är det alltid bra att ha kontakt med polisen ändå

så att de inte blir oroliga i onödan.

och påverka är svårslagen!


Kapitel 7: Diskussionsunderlag

1. En checklista kan vara bra inför en aktion. Vilka ansvarsområden kan du tänka behövs?

2. En eller flera personer kan behöva vara kontaktpersoner som kan svara på frågor från media, polisen eller allmänhet.

Kan det tänkas att det finns andra som kan komma att behöva kontakta aktionsgruppen på något sätt?

3. Gruppens aktion filmas och fotas. På vilka sätt tycker du att man bäst dokumenterar och sprider information om en

aktion?

4. Är det alltid bäst att ansöka om demonstrationstillstånd? Finns det tillfällen då det är mindre bra?

5. Kan du komma på några andra bra sätt att avsluta en demonstration som gör att syftet med demonstrationen blir tydligt?

20


Kapitel 8: Efter aktionen

Om veskaforsborna får behålla sitt bibliotek eller inte vet

inte. Precis som i verkligheten så är det svårt att veta om

man kommer att lyckas. Till slut kan allt handla om ti-

ming, tillfälligheter, hur många man lyckas engagera eller

hur mycket uppmärksamhet man lyckas få.

Det är viktigt att också kunna se vinsterna i en förlust. Att

ett politiskt förslag går igenom trots stora protester kan

ändå försvåra liknande förslag i framtiden. En stor mobi-

lisering visar att det finns ett intresse för politik och att det

är möjligt att organisera sig tillsammans för att få i stånd

en förändring. Denna vetskap stärker oss som sam-

hällsmedborgare och skapar nya gemenskaper. Att man

har haft roligt tillsammans kan vara en nog så viktig poli-

tisk erfarenhet!

Men om man vill öka sina chanser att inte bara lyfta frå-

gan utan också vinna kampen om den finns det några

saker man bör tänka på:

Om aktionen lyckas sätta frågan på agendan, är det

också bra att ha ett svar

Tyvärr är ett vanligt problem med aktioner att man ibland

lyckas skapa medieutrymme för sina hjärtefrågor men att

detta utrymme sedan fylls av en annan aktör. Inför valet

2006 genomfördes det demonstrationer mot försämrad

anställningstrygghet för ungdomar och man riktade kritik

mot arbetsförmedlingens behandling av arbetslösa unga.

Men protesterna ebbade ut efter demonstrationerna, och

man hade inte riktigt formulerat hur arbetsmarknaden

borde se ut istället. Man hade ingen berättelse om vad

som var fel och hur förbättringar skulle kunna se ut. Detta

ledde till att utrymmet kunde fyllas av andras förslag om

till exempel privatiserad arbetsförmedling. Man behöver

fundera på vad som kommer att hända med ens fråga

efter att den blivit uppmärksammad, och planera utifrån

att den blir det!

Utvärdera och formalisera

För att undvika att uppfinna hjulet om och om igen så

behöver aktioner och kampanjer ständigt utvärderas. Det

är bra om så många som möjligt blir inbjudna på utvärde-

ringsmöten, eller uppmanas lämna in några nerskrivna

synpunkter. Gör till exempel en checklista över vad som

ni tycker funkade med förra aktionen så att ni inte missar

samma saker till nästa gång. Att utvärdera och samman-

ställa lärdomarna kan ske i olika former. Vi har till exem-

21

pel skrivit denna aktionshandbok, men det är ett arbete

bör sker på alla ställen där det finns politisk aktivitet.

Öppna upp och släpp in

Utgå ifrån att de flesta som är intresserade av att delta i

ert politiska arbete inte alls vet om att ni finns innan

aktionen. Det betyder att aktionen kanske blir deras

första kontakt med er, på plats eller genom medierna.

Utnyttja detta tillfälle till att bjuda in dessa personer för

framtida engagemang.

Vem är du och vad vill du?

Försök att se bortom de politiska positioneringarna. Att

organisera sig enbart efter vilket politiskt parti man sym-

patiserar med kanske inte alltid är det bästa. Det finns så

många andra gemensamma beröringspunkter som vi kan

organisera oss utefter. Studenter, kollektivtraffikanter,

cyklister, glutenallergiker och så vidare.

Läs mer på aktionshandboken.se

http://www.aktionshandboken.se/Öppna_identiteter

Vi blir också mer och mer medievana och kritiskt grans-

kande. Autencitet är ett nyckelord för den unga genera-

tionen. Det handlar om upplevd äkthet. Identitet är något

man skapar tillsammans. Och den skall helst spegla vilka

ni är och varför ni tycker som ni tycker. Det finns inget

misstänksamt i att en grupp studenter vill ha tillgång till

bibliotek eller att partysugna ungdomar vill att nattbus-

sarna skall gå ända fram till tre på natten.


Kapitel 9: Användbara verktyg

PR-handboken

Westanders utmärkta handbok med praktiska tips kring

mediekontakter. Ladda ner eller beställ hem gratis!

http://www.westander.se/prhandboken.html

Insändarmaskinen

Här kan du skriva insändare till sveriges alla tidningar.

Och dessutom hålla reda på när och var dina insändare

blivit publicerats.

http://apps.facebook.com/insandarmaskinen/

Retriever Mediebevakning

En tjänst som hjälper dig att söka i både tryckta och nät-

tidningar samt bloggar. Många bibliotek och skolor pre-

numererar på denna tjänst.

http://www.retriever.se/

Riksdagens motioner

På riksdagens sida kan man söka bland alla motioner

som lagts. Bra för att få en bild av ens spelplan.

http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=400

Hasbara Handbook

En handbok på engelska som visserligen mest handlar

om att stödja Israel, men innehåller många konkreta tips

för att göra politiska kampanjer

http://www.korta.nu/hasbara

Motstånd

Motstånd är boken om och för människor som vill föränd-

ra. Intervjuer med aktivister blandas med goda råd. Finns

på bibliotek eller att ladda ner som PDF på hemsidan:

http://www.quistbergh.se/view/119

Do It Yourself – valrörelse med boken “Att höras

utan pengar”

En gratis ebok om Internet och sociala medier och hur du

utan att det kostar några pengar kan nå ut till hela världen.

http://www.abf.se/?NewsId=8122

22

More magazines by this user
Similar magazines