PDF-fil

inspire.accson.se

PDF-fil

Kyrkbrevet

från Älmhults församling nr 4 2008

Tema: Johannes


2

Du duger! Utsmyckning av

Finns det några snälla barn? Jultomtens

eviga fråga hänger som ett orosmoln

över många så här i julförberedelserna.

Om du inte gör detta nu… om du

håller på så där…, då kommer inte

tomten. Har jag varit snäll? Räcker jag

till inför jultomtens granskning? Som

vuxen har du kanske genomskådat tomten,

men kraven från omgivningen, från

traditioner och det egna samvetet växer

vi aldrig ifrån. Säkert vet du liksom

jag att man ofta gör och säger det som

är dumt, rent av elakt, det som man i

bästa fall ångrar efteråt. Ingen kan vara

snäll jämt, ingen är alltid perfekt.

Under julen påminns vi om en annan

som inte frågar om det fi nns några

snälla barn, utan om det fi nns några

som vill vara barn, även i vuxen ålder.

Det är Jesus och om honom skriver

Johannes – ”Han kom till det som

var hans och hans egna tog inte emot

honom. Men åt dem som tog emot

honom gav han rätten att bli Guds

barn…” – det största en människa kan

bli.

Viktigare än att vara alla till lags är

att våga vara sig själv. Här har ni som

är barn mycket att lära oss vuxna, så

mycket att Jesus säger – om ni inte blir

som barn kommer ni inte in i Guds

rike.

Jesus kom inte till jorden för att vara

alla till lags. Han kom till jorden som

ett barn för att vi skulle våga se vårt

beroende av Gud, vår himmelske far.

Tron är ett vågspel, ett utlämnande av

sig själv, en fråga om barnslig tillit. I det

sammanhanget får vi vara med även då

vi misslyckas, då vi inte orkar leva upp

till alla goda föresatser.

Den viktigaste julgåvan förmedlar

trots allt inte tomten. Den är redan

given åt alla som vill ta emot den. ”Så

stilla och så oförmärkt blir oss Guds

gåva räckt, och himlen kom till jorden

ner, när ingen väntat det…Du barn av

Betlehem, vi ber: Ge våra ögon ljus och

rena hjärtat, att vi kan med dig bli barn

hos Gud.” Sv. Ps. 115

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!

Ingmar Lendahls

Församlingshemmet

Församlingshemmet

i Älmhult

har

fått en ny

utsmyckning,

som

vi kallar för

”De fyra

årstiderna.

För fl era

år sedan

tillsattes en

arbetsgrupp

som skulle

ta fram

förslag till

utsmyckning. Många förslag har presenterats genom åren och nu är utsmyckningen

på plats.

Under Konstrundan 2007 besökte undertecknad bl a konstnären Sven-Ingvar

Johansson i Osby, bördig från Göteryd. En duktig, mångsidig konstnär, som har

både måleri, skulptur, grafi k mm på sin repertoar. Svenne, som han vanligtvis kalllas,

visade bl a upp ett par reliefer i sin ateljé, vilka i stil skulle kunna passa utmärkt

till vårt församlingshem.

Efter presentation av relieferna, beslöts att uppdraga åt Sven-Ingvar att utföra

utsmyckningen ”De fyra årstiderna” enligt arbetsgruppens förslag.

Invigningen

av

konstverken

- fyra reliefmålningar

i

blandteknik,

målade i

abstrakt stil -

skedde

den 12

november

i samband

med Öppet

Hus, där bl a

konstnären,

Mixturen

och Trivselgruppen

medverkade.

Vid pennan

Rolf Axelsson


Skördegudstjänst

Tacksägelsedagen, söndagen

den 12 oktober,

fi rades traditionsenligt

en skördegudstjänst.

Barnkören och Unga

Röster medverkade och

framme i kyrkan var ett

bord dukat med gåvor

som naturen gett. Dessa

såldes på auktion under

kyrkkaff et i Kyrkbackssalen.

Intäkterna från denna auktion gick

till SKUT, Svenska Kyrkan i UTlandet.

Dag för miniorer och juniorer

i Allbo kontrakt

Lördagen den 27 september samlades

miniorer och juniorer från hela Allbo

kontrakt i Älmhult för en dag tillsammans.

Kontraktet sträcker sig från

Lammhult i norr till Älmhult i söder.

Dagen innehöll bl a lovsångsdans, undervisning,

tröjmålning, ängeltillverkning

och korvätning.

Målarpyssel i

Föräldrar-barn-gruppen

3


4

Vem var

Johannes?

Kyrkofadern Ireneus berättar

att han i ungdomen träff at en

av dem som varit lärjunge till

aposteln Johannes, som då var

i Efesos. Det var Polykarpus,

biskopen i Smyrna, och han

hade umgåtts med fl era andra

som mött Jesus under hans

tid på Jorden. Ireneus kallar

Johannes för ”den apostoliske

gamle”, och säger att han skrev

sitt evangelium i Efesos efter

det att de andra tre evangelierna

nedtecknats.

Aposteln Johannes, en av de

tolv, möter vi också hos ”synoptikerna”

- Matteus, Markus och Lukas. Han och hans bror

Jakob var galileiska fi skare. I de tre första evangelierna framstår

Jakob och Johannes tillsammans med Simon Petrus som

de som stod Jesus särskilt nära.

I Johannesevangeliet nämns inte lärjungen Johannes vid

namn. Men det framgår att evangeliet

är skrivet av ett ögonvittne

– ”den som såg det har vittnat om

det för att också ni skall tro”, kan

vi läsa i evangeliets avslutning. Det

fi nns också goda skäl att anta det är

författaren själv det handlar om vid

de tillfällen en inte namngiven lärjunge fi nns med i handlingen.

I början av evangeliet talas det om hur Andreas och

en annan lärjunge slog följe med Jesus på Johannes Döparens

uppmaning. I slutet av evangeliet berättas om hur Simon

Petrus och en annan lärjunge sprang ut för att se den tomma

graven, den lärjungen kallas också ”den lärjunge som Jesus

älskade”. Den benämningen på en inte namngiven lärjunge

möter oss också på andra ställen i evangeliet, och i det avslutande

kapitlet framgår klart att det är ”den lärjunge Jesus

älskade” som delgivit sitt vittnesbörd i evangeliet.

Kan Johannes ha givit sig själv den benämningen? Låter

inte det som om han vill framhålla sin egen betydelse? Det

kan också visa på motsatsen. Den som möter Jesu kärlek förstår

att det är något vi får ta emot alldeles oförtjänt. Att säga

”Jesus älskar mig” är att tacksamt ta emot hans obegripliga

kärlek.

Det är heller inte säkert att han själv gett sig benämningen,

det kan ha varit en beteckning han fi ck i fornkyrkan. Traditionen

talar också om att Johannes haft hjälp när han skrev

sitt evangelium, och bland annat det sista kapitlet verkar vara

infogat efter Johannes död. ”Vi vet att hans vittnesbörd är

sant”, står det i slutverserna. Det kan ha funnit de som förvaltade

hans andliga kvarlåtenskap.

Johannes skall ha dött i hög ålder i Efesos, som den siste av

Jesu tolv apostlar, och som den ende som inte led martyrdö-

den.

Johannes

Vilka vänder

sig Johannes

till och vad är

hans budskap?

Johannes säger alltså att han

har gett sitt vittnesbörd ”för att

också ni skall tro”. Men någon

missionsskrift för de som inte

tror på Jesus är det knappast.

Det verb han använder betyder

inte ”komma till tro” utan

handlar om att bevaras i tron

och fördjupas i tron. Johannes

vill ge sitt vittnesbörd till dem

som redan fått del av budskapet

om Jesus. När han skriver i

mogen ålder hade apostlarnas

undervisning redan delgivits,

och säkert också upptecknats av synoptikerna. Johannes vill

nu delge något annat och något mera. Johannes stod sin Mästare

nära, och har bevarat sådant Jesus delgav den innersta

lärjungakretsen. Som ingen annan har Johannes delgivit både

höjden och djupet av evangeliet. Här lyser Jesu gudomlighet

fram från början till slutet.

Redan i prologen visar sig detta.

Matteus och Lukas har redan

berättat hur Jesus föddes in i denna

världen. Men Johannes visar oss att

Jesus fanns till som det gudomliga

Ordet före världens grundläggning,

och att allt blivit skapat genom honom. Det stora och underbara

är att det eviga Ordet blev ”kött”, en människa ibland

oss. Tar vi emot honom blir vi Guds barn.

Liksom i de andra evangelierna

handlar det sedan om

hur Jesus inleder sin gärning

och samlar lärjungar, men

Johannes skildring rymmer

mycket sådant som inte fi nns

med i de andra evangelierna.

Hade vi bara haft synoptikerna

hade vi fått intrycket

att Jesus off entliga gärning

bara varade ungefär ett år.

Johannes låter oss förstå

att Jesus besökte Jerusalem

fl era gånger, tre påskhögtider

där omnämns, så Jesus bör

ha verkat 3-3 ½ år. Johannes

koncentrerar också sin

skildring till Jerusalem och

Judéen, medan de andra

evangelisterna har ett starkare

fokus på Galiléen.

Johannes framställning är

tolkande. De händelser han


skildrar tjänar till att belysa en

djupare innebörd. Av alla Jesu

mäktiga gärningar är det sju

stycken Johannes lyfter fram,

och dem kallar han tecken. Det

fi nns ett budskap om vem Jesus

är i tecknen, och därför fi nns

det också långa, undervisande

tal i evangeliet. Johannes skildrar

liksom synoptikerna hur Jesus

mättar en stor folkskara med

fem bröd och två fi skar, men

hos Johannes mynnar undret ut

i budskapet att Jesus är Livets

Bröd – han har kommit ned

från himlen för att mätta vår

längtan och hunger. När Jesus

uppväcker Lasaros är budskapet att Jesus är Uppståndelsen

och Livet.

Evangeliet är skrivet på en enkel grekiska där vi kan fi nna

spår av att författarens ursprungliga språk- och tankevärld

är semitisk. Men det enkla språket rymmer en skönhet, det

kan vara närmast poetiskt, och vi möter ofta motsatspar och

parallellismer (alltså att något upprepas med annorlunda

ordval), t ex när Jesus säger: ”Ni hör hemma här nere, jag är

ovanifrån. Ni tillhör denna världen, jag tillhör inte denna

världen”. På samma sätt ställs begrepp som liv-död, ljus-mörker

mot varandra.

Hos Johannes fi nns ett klart fokus på den kristna kyrkan.

På samma sätt som Jesus är ett med sin Fader, vill han att vi

skall vara ett med honom och varandra. Jesus ger oss bilden

av vinstocken och grenarna – han är stocken, vi är grenarna. I

förening med stocken bär vi frukt, som ensamma grenar dör

vi.

Anden spelar också en mycket viktig roll i Johannesevangeliet.

Han är Hjälparen och Tröstaren som påminner oss om

allt vad Jesus sagt och leder oss allt djupare in i sanningen.

När skrevs evangeliet?

Johannes evangelium är präglat av den fullmogna trons klarhet.

Allt vad Jesus gör och säger rymmer ett budskap, och det

är det som lyfts fram. Det yttre skeendet är inte det viktiga.

Det har fått en del forskare att dra slutsatsen att författaren

inte brytt sig om den yttre historien. Men det är en felaktig

slutsats. Den som delger oss sin skildring visar sig vara

mycket väl hemmastadd både i det geografi ska landskap Jesus

rörde sig i, och den religiösa och kulturella miljö Jesus levde

i. Han är angelägen om att visa att det gudomliga och eviga

kom hit till oss, att han själv har kunnat se och höra och röra

vid honom som fanns från begynnelsen.

De forskare som ifrågasatte evangeliet som ett äkta vittnesbörd

ville också ge det en sen datering. Därför blev det en

överraskning för många när man fann ett papyrosfragment

i Egypten 1935, med avsnitt från Johannesevangeliet. Fragmentet

dateras till tiden mellan 80-130 e Kr. Eftersom det

hålls för sannolikt att evangeliet skrivits i Efesos i dagens

Turkiet, bör det ha tagit sin tid innan en avskrift nådde Egypten.

Det styrker trovärdigheten i traditionerna om aposteln

Johannes som författaren.

Johannes i konsten

och almanackan

Evangelisten Johannes avbildas som

örnen, utifrån hur kyrkofäderna tolkade

texterna hos Hesekiel och Uppenbarelseboken

om de fyra väsendena. Att

Johannes kopplas till örnväsendet hänger

samman med hans sätt att skildra – det

är som om han ser världen ovanifrån,

med en himmelsk blick.

Namnet Johannes betyder ”Herren

är nådig”. Vi möter en mängd varianter

av namnet: Johan, John, Jon, Jan, Ian,

Jens, Jean, Ivan, Janos… Det fi nns lika

många femininformer: Johanna, Jonna,

Jane, Janet, Jeanette, Jenny, Jannika… Alla namnen talar för

att Johannes vittnesbörd om att Herren är nådig ljudit ut över

hela världen. Mats Brown

Dagen är kommen

5


6

Julklappstips från bokborden

De här böckerna, och många fl er,

fi nns på bokborden i Kyrkan och i

Församlingshemmet:

”Omvänd”

(Göran Skytte,

Libris 2008)

Göran Skytte är

journalist, författare

och har de senaste

åren också arbetat

med dokumentärfi lmer.

Han har också

arbetat som undersökande

reporter

på Aftonbladet och tilldelats Stora Journalistpriset

1984 och blivit känd genom SVT

för sitt intervjuprogram ”Skytte”. Han var

alltså känd för den stora massan och hade

framgång i sitt yrke. 1967 lämnade han

Svenska Kyrkan men 28 år senare, efter

krokiga vägar, begärde han återinträde, nu

omvänd.

Den här boken tar oss med på en självutlämnande

och mycket intressant resa. Det

märks att författaren har skrivandet och

ordet i sin hand. Han har också en väldigt

god iakttagelseförmåga, så igenkänningsfaktorn

kan nog infi nna sig hos de fl esta.

Tillsammans med sin humor, gör det boken

till en riktig läsupplevelse.

Lucia

Tillsammans med Lions ordnar Älmhults

församling en Luciagudstjänst i

Kyrkan lördagen den 13/12 kl 17.00.

VÄLKOMMEN!

Carols

En julsångsgudstjänst med Mixturen

och Stenbrohults kyrkokör i Kyrkan

lördagen den 20/12 kl 18.00.

VÄLKOMMEN!

”Klokt”

(Helen Exley, Pedagogförlaget

2002)

Den här boken

innehåller visdomsord

från några av de

stora tänkarna, med

mycket vackra bilder på varje sida. Förlaget

anser att boken är ”en tänkvärd gåva med

livslångt värde”. Ett utdrag:

Vårt språk har mycket klokt

insett att man kan vara ensam

på olika sätt.

Det har skapat ”övergivenhet”

för att uttrycka det svåra

med att vara ensam

och det har skapat

ordet ”avskildhet”

för att uttrycka det fi na

med att vara ensam.

Paul Tillich (1886-1965)

”Tänk om...! 2”

(Kristina Reftel,

Argument 2008)

Detta är et litet

häfte med korta

och tänkvärda

berättelser, varvat

med tankespråk

och ”Annorlunda ordbok”, t ex Åklagare:

bilreparatör. Här ett utdrag ur boken:

”Du kan inte göra något

åt längden på ditt liv,

men du kan göra mycket

åt dess vidd och djup.”

Shira Tehrani

”När jag lägger mig till ro

44 godnattböner”

(Ill. Dagmar Geisler,

Libris 2007)

En bok som kan

göra godnattstunden

trygg och

varm, med både

kända och okända,

gamla och nyskrivna

böner, med glada och jättetrevliga illustrationer.

Ett exempel från boken:

Hos dig fi nns alla färger.

Hos dig fi nns alla ord.

Vartenda språk förstår du

som talas på vår jord.

Hos dig fi nns hela tiden,

varenda liten dag.

Allt bär du i ditt hjärta

och där fi nns också jag.

Tomas Boström

Välkommen till bokborden!

God Jul - Gott Nytt År

Monica Crona Tiedtke

Julkampanjen

2008-2009

Årets julkampanj handlar om klimatet

och om rättvisa. Vi sätter fokus på att

det är barn i utvecklingsländer som

drabbas hårdast av klimatförändringarna,

trots att det är den rika världen som

orsakat de största utsläppen.

I världens fattigaste länder är mer än

40 procent av befolkningen under 15

år. Extremare väder med fl er naturkatastrofer

slår hårdast mot barnen och

värst drabbas barn som redan lever

under svåra förhållanden i Afrika och

Asien.

Tioårige Bisrate Matiwose i Etiopien

har en stor dröm.

– Jag vill bli läkare, säger han.

Bisrate bor med föräldrar, en syster

och en bror i Mino. De första stegen

mot förverkligandet av sin dröm tar

han i byskolan. Han går i fj ärde klass.

På fritiden läser han och sparkar boll.

Dessutom hjälper han till med att

hämta vatten, vattna och utfordra djuren,

städa och koka kaff e och te.

Drömmar behöver näring för att

hållas vid liv och förverkligas. Därför

hänger Bisrates läkardröm ihop med

kompostering, kvinnliga könsroller och

latriner.

Vill du ge ett bidrag till detta arbete

får du många tillfällen till detta i våra

gudstjänster under insamlingsperioden.

Du kan också använda de post- och

bankgiro som anges nedan.


Vaktmästarnas hörna

Först vill vi be alla er som betalat för

gravskötsel om ursäkt för att det varit

så dåligt med blommor på gravarna i år.

Nästan alla våra Flitiga lisor dog av ett

svampangrepp i somras och vi försökte

byta ut efter hand. Tyvärr lyckades vi

inte så bra. Det här svampangreppet

drabbade nästan alla i hela Sydsverige

så vi var inte ensamma. Nästa år kan

vi inte plantera några Lisor eftersom

svampen övervintrar.

Vi kommer att göra en del förändringar

i Minneslunden. Vi ber er som

har lagt dit fi gurer och annat att ta hem

dessa. Vallen ska vi så med gräsfrö och

i fortsättningen får bara snittblommor

sättas dit, alltså inga egna planteringar.

Vi efterlyser gravrättsinnehavare till

en del gravar på gamla delen av kyrkogården.

Därför har vi skyltat upp dessa.

Hör av er så vi vet vilka som är gravrättsinnehavare

eller ge oss ett tips om

det kan fi nnas efterlevande.

När detta skrivs, ett par veckor innan

Allhelgonhelgen, har vi fullt upp med

att räfsa löv, lägga granris på fondgravarna

och göra fi nt i största allmänhet.

Hoppas ni är nöjda med era kyrkogårdar.

Till sist önskar vi er en underbar

advent, julhelg och vinter.

Michael, Jonas och Urban

Orgelprojektet Julfest

i

Församlings-

Församlings-

hemmet!

Arbetet med våra nya orglar går vidare

enligt planerna. Just nu arbetar det

italienska orgelbyggeriet Fratelli Ruff atti

i Padua för fullt med vår läktarorgel och

kororgel.

I februari månad är det planerat att

instrumenten anländer till Älmhult och

installationen påbörjas. Alltsammans

beräknas vara färdigt i maj.

Under två veckor kommer kyrkan att

vara helt stängd, men i övrigt kommer

vi att kunna planera arbetet med

orglarna så att det inte kolliderar med

gudstjänster eller förrättningar.

Från januari till maj kommer vi dock

inte att ha någon orgel att spela på i

kyrkan, så lunchmusiken kommer att

vara vilande under vårterminen.

Titta gärna

på det material

som fi nns

i kyrkan med

bland annat

bilder från

orgelbyggeriet.

Intresset

att skänka en

orgelpipa för

1.000 kr är

stort. Sedan vi

startade detta

i februari har nästan 70.000 kr kommit

in.

Även företag och

föreningar fi nns

bland givarna som

skänkt allt från en till

tio pipor. I en pärm

på kyrkans bokbord

fi nns en förteckning

över alla gåvor. När

orglarna är färdiga

kommer en plakett

med samtliga namn

att sättas upp.

Det går bra att delta

i denna insamling

fram till maj månad

nästa år. Varför inte

skänka en eller fl era

orgelpipor och få det

egna namnet eller

namnet på någon

nära och kär med i

förteckningen? Kanske

som julklapp?

Per Gunnar Petersson

Söndagen den 7

december kl. 14.00.

Vi börjar med luciatåg. Därefter blir

det fi ka, dans kring granen, tomte och

godispåse till alla barn.

Välkommen!

BARNVERKSAMHETEN

börjar vårterminen

den 19 januari 2009!

Föräldrar - barngrupper

Tisdagar 9.00 - 12.00

och 13.00 - 15.30

Torsdagar 13.00 -16.00

Fredagar 9.00 - 12.00

Babycafé 0-1,5 år

Onsdagar 13.00 - 15.00

Ceciliagruppen 3 år

Måndagar 10.00 - 11.30

Barntimmar 4-6 år

Måndagar 13.30 - 15.30

Tordagar 9.00 - 11.00

Miniorer 6-8 år

Tisdagar 16.00 - 17.30

Juniorer 9-13 år

Måndagar 16.00 - 17.30

Upplysningar om samtliga

grupper på tel 160 26.

Välkommen till oss!

Annelie IngMarie Ingrid

7


8

Gudstjänster i vinter

Gudstjänst eller Mässa fi ras som regel varje sön- och helgdag

kl 10.00 i Älmhults kyrka.

Några speciella påminnelser:

1:a söndagen i Advent, 30 november

10.00 Adventsgudstjänst med Mixturen.

14.00 Familjegudstjänst.

Julafton, 24 december

10.00 Samling vid krubban.

16.00 Julbön. Jubilatekören.

Juldagen, 25 december

7.00 Julotta. Mixturen.

Annandag jul, 26 december

10.00 Mässa.

Söndagen efter jul, 28 december

10.00 Julens sånger och psalmer. Mixturen.

Nyårsafton, 31 december

16.00 Nyårsbön.

2009

Nyårsdagen, 1 januari

16.00 Nyårsmässa med Pingstkyrkan och Missionskyrkan.

Trettondedag jul, 6 januari

16.00 Gudstjänst.

Kyndelsmässodagen, 8 februari

16.00 Gudstjänst med ljuständning.

Måndagscafé

börjar för våren den 19/1

kl 10.00-12.00

i Församlingshemmet

Jourhavande präst

kan nås varje natt

mellan kl 22.00 och 06.00

på tel. 112

Älmhults kyrka

är öppen för besök.

Kom gärna in, tänd ett ljus

och upplev stillheten.

Morgonbön

i Kyrkan

varje onsdag kl 8.30

Gemensamma gudstjänster

i ekumeniska böneveckan

13/1 kl 19.00 i Pingstkyrkan

14/1 kl 19.00 i Missionskyrkan

15/1 kl 19.00 i Älmhults kyrka

Servering efter varje gudstjänst

Trivselgruppen

träff as i Församlingshemmet

torsdagar i udda

veckor kl 14.00-16.00

med början 29/1

Samtalsgruppen

träff as i Församlingshemmet

torsdagar i jämna veckor

kl 19.00 med början 22/1

Svenska kyrkan i Älmhult

Norra Klöxhultsvägen 3

343 36 Älmhult

telefon: 0476-145 60

telefax: 0476-158 57

barntimmelokal: 0476-160 26

e-post:

almhult.forsamling@svenskakyrkan.se

hemsida:

www.svenskakyrkan.se/almhult

Pastorsexpeditionen

Norra Klöxhultsvägen 3

Öppettider: tisdag, fredag kl 10.00-12.00

Telefontider: måndag, onsdag, torsdag

kl 10.00-11.00

Kyrkoherde

Ingmar Lendahls 0476-104 95, 102 68

Komminister

Mats Brown 0476-140 74, 070-581 64 25

Karl-Henrik Wallerstein 070-543 83 03

Organist

Per Gunnar Petersson 0476-133 69

Kyrkomusiker

Mia Andersson 0733-244 723

Barnledare

IngMarie Svensson 0476-714 64

Ingrid Ericsson 0476-156 10

Assistent

Annelie Svensson 0476-160 26

Diakon

Agneta Grimberg 070-605 27 14

Kyrkokamrer

Björn Bennvid 0476-130 02

Kanslist

Agneta von Horn 0476-145 60

Kyrkvaktmästare 0476-714 13 (även fax)

Michael Johansson 070-551 52 31

Urban Eliasson 070-564 42 64

Jonas Svensson 070-764 42 03

Husmor

Lena Blomström 076-76 44 206

Redaktionskommitté

Mia Andersson, Mats Brown

IngMarie Svensson, Rolf Axelsson,

Ingmar Lendahls (ansvarig utgivare)

Layout och original

Johan Grimberg johan.grimberg@telia.com

Foto: Älmhults församling där ej annat anges

Framsidan: Foto: Ola Karlsson

Detalj av stora krucifi xet, Älmhults kyrka

Tryck:

Magnus Eriksson

More magazines by this user
Similar magazines