Miljösamverkan Skåne vägtrafikbuller februari 2010 REFERENSER 1. Statistiska centralbyrån <strong>och</strong> Naturvårdsverket, Naturmiljön i siffror [Elektronisk resurs]. 6. utg. 2000, Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB) : Naturvårdsverket. 2. Transporternas utveckling <strong>till</strong> 2020. 2005, National Institute for Communication Analysis (SIKA). 3. Socialstyrelsen, Karolinska institutet. Institutet för miljömedicin, <strong>och</strong> Centrum för folkhälsa. Arbets- <strong>och</strong> miljömedicin, Miljöhälsorapport 2009. 2009, Stockholm: Socialstyrelsen. 4. Miedema, H.M. and C.G. Oudshoorn, Annoyance from transportation noise: relationships with exposure metrics DNL and DENL and their confidence intervals. Environ Health Perspect, 2001. 109: p. 409-16. 5. Öhrström, E., et al., Undersökning <strong>av</strong> hälsoeffekter <strong>av</strong> buller från vägtrafik, tåg <strong>och</strong> flyg i Lerums kommun. Rapport / Avdelningen för miljömedicin, Göteborgs universitet, [2005:1]. 6. Ohrstrom, E., et al., Annoyance due to single and combined sound exposure from railway and road traffic. Noise & Vibration Bulletin, 2008: p. 275-87. 7. Babisch, W., Road traffic noise and cardiovascular risk. Noise Health, 2008. 10: p. 27-33. 8. Bjork, J., et al., Road traffic noise in southern Sweden and its relation to annoyance, disturbance of daily activities and health. Scand J Work Environ Health, 2006. 32: p.392-401. 9. de Kluizenaar, Y., et al., Hypertension and road traffic noise exposure. J Occup Environ Med, 2007. 49: p. 484-92. 10. Leon Bluhm, G., et al. Road traffic noise and hypertension. Occup Environ Med,2007;64:122-6. 11. Bodin, T.A., et al , Road traffic noise and hypertension. Environmental health, 2009;8:38. 12. Babisch, W., et al., Increased catecholamine levels in urine in subjects exposed to road traffic noise: the role of stress hormones in noise research. Environ Int, 2001. 26: p. 475-81. 13. Stansfeld, S.A., et al., Aircraft and road traffic noise and children's cognition and health: a cross-national study. Lancet, 2005. 365(9475): p. 1942-9. 14. Berglund, B., Guidelines for Community Noise. 2000, World Health Organisation: Geneva. 15. WHO, Europe. Night noise guidelines för Europe. WHO 2009 16. Stassen, K.R., P. Collier, and R. Torfs, Environmental burden of disease due to transportation noise in Flanders (Belgium). Transportation Research Part D: Transport and Environment, 2008. 13(6): p. 355-358. 17. Vejstöjgruppen. Forslag <strong>till</strong> strategi for begrensning af vejtrafikstöj. [cited 2009 27th July]; Available from: http://www2.mst.dk/udgiv/Publikationer/2003/87-7614-072-5/pdf/87- 7972-073-3.pdf. 18. Riethmuller, S., et al., Monetary value of undisturbed sleep. Noise Health, 2008. 10: p. 46-54. 19. Miljöstyrelsen. Hvad koster støj? [cited 2009 27th July]; Available from: http://www2.mst.dk/udgiv/publikationer/2003/87-7972-568-6/pdf/87-7972- 569-4.pdf. 20. Etappmål för en god miljö. [Elektronisk resurs]. SIKA rapport, 2003:2. 2003, Stockholm: Statens institut för kommunikations<strong>analys</strong>. 115 s. (Slut delrapport Trafikbuller som miljöhälsoproblem) 10(84)
Miljösamverkan Skåne vägtrafikbuller februari 2010 Trafikbullerstörning i Skåne (s 11-22) En specialbearbetning <strong>av</strong> Folkhälsoenkäten 2008 Theo Bodin, med. kand. Maria Albin, överläkare, docent SAMMANFATTNING Folkhälsoenkäten i Skåne 2008 besvarades <strong>av</strong> 28 198 personer. I denna studie fanns flera frågor om störning på grund <strong>av</strong> väg-, flyg <strong>och</strong> tågbuller. De svarande kunde dels uppge hur ofta de kände sig störda <strong>och</strong> hur ofta de hade problem att vila, sova <strong>och</strong> samtala på grund <strong>av</strong> buller. Vägtrafikbuller var den vanligaste orsaken <strong>till</strong> störning, följt <strong>av</strong> ljud från grannar, buller från tåg <strong>och</strong> flyg i fallande ordning. Var fjärde skåning anser sig vara störd <strong>av</strong> trafikbuller <strong>och</strong> var tionde får sin vila <strong>och</strong> <strong>av</strong>koppling störd <strong>till</strong> följd <strong>av</strong> trafikbuller minst en gång per vecka. Störningsförekomsten varierade kraftigt mellan kommunerna. Tidigare studier har också visat att det finns stora individuella variationer i bullerkänslighet. 11(84)