analys av utredningsprocesser och till - SLU
analys av utredningsprocesser och till - SLU
analys av utredningsprocesser och till - SLU
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
I ett yttrande 2007 skriver SMHI ”En beräkningsmodell som denna (NMT) underskattar<br />
förhållandena vid kraftiga markinversioner som de i Åkarp <strong>och</strong> liknande slättförhållanden”.<br />
Sedan föreslår SMHI mätningar i samarbete mellan Banverket <strong>och</strong> Burlövs kommun <strong>och</strong> att<br />
dessa mätningar ”bör sedan sättas in i ett klimatologiskt sammanhang”. Naturvårdsverket<br />
hänvisar 2008 <strong>till</strong> SMHIs skrivning 2007 att modellen underskattar bullerberäkningen i Åkarp<br />
<strong>och</strong> att underlaget kan förfinas genom ytterligare mätningar. <strong>SLU</strong> tog sedan fram ett förslag<br />
<strong>till</strong> mätprogram, men Banverket <strong>av</strong>böjde medverkan.<br />
<strong>SLU</strong> genomförde ändå med begränsad budget mätningar <strong>av</strong> lokal meteorologi som<br />
presenterades våren 2009. Mätningarna belyser sammanhang <strong>och</strong> förklarar hur den<br />
omfattande bullerspridningen sannolikt är en kombinationseffekt <strong>av</strong> mäktig kalluftssjö <strong>och</strong><br />
medvindsförhållanden. Denna utredning kom in <strong>till</strong> Banverket i maj 2009, i god tid före<br />
sammanställningen <strong>av</strong> dagens remiss.<br />
(http://pub-epsilon.slu.se:8080/726/01/LTJ_Rapport_7_2009.pdf). Det är klargörande ny<br />
information. En vetenskaplig artikel över samma material har även granskats, accepterats <strong>och</strong><br />
just publicerats 1 .<br />
Banverkets obenägenhet att öppet diskutera kalluftsfenomenet i Åkarp med den externa<br />
utredaren professor Mattsson är inte acceptabel enligt god vetenskaplig sed. Hans medverkan<br />
på möten skulle ha kunnat undanröja missuppfattningen att så omfattande kalluftsbildningar<br />
är regel på alla slättbygder. En rädsla för prejudikat har skinit igenom. Extraordinär<br />
kalluftsansamling med mäktiga kalluftssjöar uppstår framför allt där det öppna landskapet har<br />
varierad topografi som t ex i Skåne, dvs i mindre grad på slättbygder i Mellansverige.<br />
Kombinationen <strong>av</strong> tätorter i sådana öppna dalgångar med öppna höglänta omgivningar som<br />
sluttar ner mot tätorten <strong>och</strong> en bullerkälla som passerar igenom är mycket ovanlig. Men om<br />
eller där det inträffar, så kan de reella nattstörningarna bli ohälsosamma <strong>och</strong> då bör givetvis<br />
anläggningen utformas med hänsyn <strong>till</strong> detta.<br />
Eftersom det har uppmätts 5 dB(A) (30 – 25 dB(A)) högre skillnader mellan dag <strong>och</strong><br />
nattbuller i Åkarp än på annan slättbygd (Uppsalaslätten), så är det svårt att se annat än att<br />
detta bör vara ett <strong>av</strong> de typfall som anvisningarna för beräkningsmodellen, NMT (SNV<br />
rapport 4935), åsyftar där det skrivs ”genom att justera för lokala långsiktiga vädervariationer,<br />
är det möjligt att införa en korrektion <strong>till</strong> de beräknade värdena <strong>och</strong> bestämma bullernivåns<br />
medelvärde. Detta har inte genomförts i NMT.” 5 dB(A) motsvarar nästan en 4-dubbling <strong>av</strong><br />
bullernivån. Om inte korrigering skulle behövas här, när skulle det då behövas enligt<br />
handbokens anvisningar?<br />
Så <strong>till</strong> ditt svar beträffande den nya kunskapen om att ökningen <strong>av</strong> resande <strong>och</strong> gods varit<br />
<strong>och</strong> blir betydligt mer omfattande än beräknat tidigare. I kompletteringsutredningen 2008<br />
försökte BV (Temaplan) motbevisa en beräkning <strong>av</strong> experten Jonas Eliasson, Transek, att<br />
tunnelalternativet är 150-690 mkr mer lönsamt än markalternativet där han räknat på de<br />
verkliga bullerstörningarna, bl a överlagrat buller från E6, samt en sannolik<br />
samhällsutveckling med 3,4 % årlig trafikökning. Temaplan hävdade att ökningen blir bara<br />
1,3 % per år <strong>till</strong> år 2030 <strong>och</strong> därefter endast 0,5%. Under 2009 framkom i den gemensamma<br />
statistik<strong>analys</strong>en <strong>av</strong> Skånetrafiken <strong>och</strong> SJ, som dina handläggare fick den 28 september 2009<br />
att resandeutvecklingen årligen för denna bandel varit över 6 % sedan 1998, <strong>och</strong> hela 3,9 %<br />
redan från 1992-1998. Det fanns alltså ingenting som talar för Temaplans låga<br />
utvecklingsprognos i deras samhällsekonomiska <strong>analys</strong> 2008, <strong>och</strong> än mindre idag efter den<br />
nya informationen om den reella trafikutvecklingen på banan. I järnvägsutredningen 2005<br />
1 Mattsson J-O., J. Wadbro, P. Thorsson <strong>och</strong> E. Skärbäck. 2009. Studier <strong>av</strong> lokalklimat <strong>och</strong> ljudutbredning i en<br />
svensk tätort. Svensk Geografisk Årsbok 2009 årgång 85, sid 47-66.