PDF-fil

kyrkfönstret 

Nr 4 2010 KUNGSBACKA – HANHALS FÖRSAMLINGAR, SVENSKA KYRKAN 

Kyrkfönstret nr 4 2010 1 

Sann och djup gemenskap med Gud och varandra sidorna 5-9

Jul, jul, strålande jul ..... 

Visst är julenstrålande, eller? Återigen kommer julen med allt vad den 

innebär och hur många av oss har inte olika måsten, annars blir det ju inte 

jul, tror vi. 

Nu är det så att det blir jul oavsett hur mycket eller lite vi förbereder 

oss! Vi är inte till för julen, utan tvärtom, julen och dess budskap är till för 

oss! Men folk som skall tjäna pengar på högtiden har stressat upp oss och 

många gånger villkorat julens lycka med något yttre. 

Det finns ett litet julevangelium i Joh. 3:16 - ”Ty så älskade Gud världen, 

att han gav den sin ende son”. Det anger både riktningen och gåvan. Att 

vi sedan lägger in en mängd annat i julfiradet är vårt eget ansvar, även om 

mycket av detta självklart också kan vara fyllt av glädje. 

DET VIKTIGASTE under julen är trots allt gemenskapen. Den påtvingade 

med släktingar, som man annars inte träffar, eller den gemenskap som man 

inte har, är fruktansvärd och gör sig särskild påmind vid storhelgerna. 

Låt oss istället vända på det! Gemenskap med släktingar som man gläds 

över och med vänner i församlingen, och djupast med Gud själv, är eftersträvansvärt 

och fullt möjligt för alla! 

DETTA NUMMER tar upp nyvunnen gemenskap mellan människor som 

möts i kyrkan. Deras exempel kan inspirera oss alla och det blir en smittsam 

glädje som är så välbehövd i dessa tider. Grunden är det gemensamma 

i tron. När man söker sig närmare trons centrum kommer man närmare 

syskonen i Guds stora familj! 

UNDER åRET som varit har tusentals människor varit i kontakt med kyrkan, 

dess gudstjänster och verksamheter bara i vårt pastorat. Vilken välsignelse 

det är att vi har denna möjlighet i en tid då mycket inte är sig likt, då 

individualismen alltmer tar överhand och ensamheten 

är påtaglig i vårt samhälle. Din församling vill vara 

en utmaning till allt detta och visa på gemenskap 

och glädje. 

”Du stjärna över Betlehem, o, låt ditt milda ljus 

få lysa in med hopp och frid i varje hem och hus”. 

En välsignad jul önskas dig! 

2 

Joachim Holmgren 

kyrkoherde 

i Kungsbacka och Hanhals församlingar 

I varje hjärta armt och mörkt 

sänd du en stråle blid, 

en stråle av Guds kärleks ljus 

i signad juletid. 

Svensk psalm 116:4 

Kyrkfönstret 

Församlingstidningen Kyrkfönstret 

utges av Kungsbacka-Hanhals försam- 

lingar och utkommer med fyra nummer 

årligen. Tidningen delas ut till församling- 

arnas samtliga hushåll. Den finns också 

att tillgå i kyrkans lokaler. 

ANSVARIG UTGIVARE 

kyrkoherde Joachim Holmgren 

REDAKTÖR 

församlingpedagog Margot Holmgren 

REDAKTION 

Christer Engelbertsen, Gerd Olsson, 

Martina Petrén, Maria Valeberg 

REDAKTIONENS ADRESS 

Kyrkfönstret 

Box 102 18 

434 23 Kungsbacka 

e-post: 

margot.holmgren@svenskakyrkan.se 

hemsida: 

www.svenskakyrkan.se/kungsbacka 

TRYCKERI 

Sandstens, Västra Frölunda 

NÄSTA NUMMER 

28 februari 

Vinnare av korsordstävlingen 

nummer 3: 2010 

Agneta Wennerlöf 

Birgit Hidenbäck 

Erland Jacobsson 

GRATTIS! 

Kyrkfönstret nr 4 2010

D 

etta år längtar 

jag verkligen 

efter att få 

förbereda mig 

inför julen. Min längtan är 

förstås inte en längtan efter 

julstress och julpress, vem 

längtar efter det? 

Min längtan är istället en 

längtan efter Jesus som ska 

födas. Lik jungfru Maria 

vill jag av hela mitt hjärta 

säga mitt JA till Gud och 

till Hans vilja med mitt liv. 

Samtidigt ser jag att det 

finns så många fler längtor 

inom mig. 

Min längtan är inte hel 

utan splittrad. Därför har 

jag en plan, en strategi inför 

årets advent. 

JAG KOMMER ATT äta 

måttligt av alla goda lussekatter 

och smaskigt julgodis 

därför att jag vet att 

Kyrkfönstret nr 4 2010 

5 

13 

15 

frosseri leder mig bort från 

min djupare längtan. 

Jag kommer att köpa 

måttligt med julprylar och 

julklappar därför att jag vet 

att en allt för stor konsumtion 

drar mig bort från min 

djupare längtan. 

Jag kommer att prioritera 

tiden därför att jag vet att 

jag inte hinner att både se 

alla spännande julprogram 

och filmer på tv och samtidigt 

ägna tid åt bön och umgänge 

med mina närmaste. 

Innehåll 

5-9 Sann och djup gemenskap 

Susanne Hägg och Lisette Kristoffersson är två kvinnor 

som tidigare aldrig hade träffats men som nu har blivit 

goda vänner. De är ett fint exempel på hur man i kyrkan 

kan finna en sann och djup gemenskap med både Gud 

och varandra. 

Mer i Kyrkfönstret 

4 Lilla begreppskolan/Lilla symbolskolan 

10 Kungsbacka kyrka 

11 S:ta Gertruds kyrka 

12 Hanhals kyrka 

13 Hänt se´n sist 

14 Korsordet 

15 Nyheter/Information/Personalnytt 

16 Advents- och jultidens gudstjänster 

advent – längtans tid 

Dessa uppoffringar är 

tillräckligt jobbiga för en 

modern människa, tro mig, 

jag har provat förr. Men 

kanske de säger något om 

den lyxkonsumtion och 

njutningsfrosseri som julen 

har kommit att handla 

om allt mer här i vår del av 

världen. 

MED TANKE på vem det 

är jag längtar efter är dessa 

mina uppoffringar ingenting. 

Gud, den allsmäktige 

och helt Annorlunde har 

gjort långt mer för mig än 

jag kan göra för honom. 

Så här uttrycker en anonym 

författare på 100-talet 

ef. Kr den vanvettiga kärlek 

som gör att Gud tömmer 

sig själv för att jag 

ska finna honom, ta emot 

honom och i honom finna 

min frihet: 

Hans kärlek till mig har 

bragt hans storhet på knä. 

Han har blivit som jag 

för att jag skall ta emot honom. 

Han har blivit som jag 

för att jag skall ikläda mig 

honom. 

Jag blev inte rädd när 

jag såg honom, ty för mig 

har han blivit barmhärtighet. 

Han har tagit min natur 

för att jag skall förstå honom 

och mitt ansikte för att 

jag inte skall vända mig 

från honom. 

ADVENT HANDLAR om 

längtan. Frågan är om det 

är människans längtan eller 

Guds längtan vi ser. 

Andreas Holm

lilla kyrkskolan 

4 

På denna sida 

presenteras 

begrepp och 

symboler 

som är ofta 

förekommande 

i våra kyrkliga 

sammanhang. 

Allsmäktig 

”Vi tror på Gud fader 

allsmäktig” lyder 

första orden i 

den kristna kyrkans 

trosbekännelse. Vad 

betyder att Gud är 

allsmäktig? 

Latinets omnipotens syftar 

på makt som är gränslös eller 

outtömlig. Endast Gud brukar 

tillskrivas denna egenskap. 

Allsmäktighet brukar klassas 

som ett av Guds karaktärsdrag, 

tillsammans med allvetande, 

allestädesnärvaro och 

oändlig kärleksfullhet. 

GUD KAN inte bara överskrida 

fysikens och sannolikhetslärans 

lagar, utan kan även 

Amen 

De flesta har kanske 

stött på uttrycket 

”Det är klart som 

amen i kyrkan”. Ordet 

”amen” är vanligt 

förekommande men 

det är kanske inte 

lika vanligt att man 

vet vad det egentligen 

betyder. 

Ordet är ett utrop eller uttryck 

som återfinns i både Koranen 

och Bibeln och används inom 

judendomen, kristendomen 

och islam. Ordets ungefärliga 

översättning är ”sannerligen”, 

”trovärdigt” och ”låt 

det så ske”. 

”AMEN” UTSKRIVET på 

Arabiska finns i Koranens 

första sura (Al-Fatiha) och 

används av muslimer vid 

brevskrivning och som avslutning 

av böner. 

Inom judendomens heliga 

skrift används ordet på tre 

sätt: Som ett bifallsrop, som 

ett bekräftande svar eller 

som avslutning på psalmer, 

överskrida logikens ramar 

(Gud kan, till exempel, skapa 

en fyrkantig cirkel, eller 

låta talet ett vara ekvivalent 

med två), eftersom Gud inte 

är bunden av några begränsningar 

över huvud taget. 

Gud kan ingripa i världen 

genom att åsidosätta fysikens 

och sannolikhetslärans lagar 

(Gud kan exempelvis skapa 

mirakel), men det är omöjligt 

(och även meningslöst) 

att tänka sig att Gud skulle 

kunna motsäga logiska sanningar. 

Guds allmakt låter honom 

inte överskrida fysikens och 

logikens lagar, utan hans allmakt 

består snarare i hans 

förmåga att bemästra dessa 

lagar, som även råder över 

honom själv. Gud är allsmäktig 

på så sätt att han nått 

den fulla potentialen av sin 

art (människan), och därför 

”låt det så ske”. Uttrycket 

används alltså i Gamla testamentet 

i betydelsen ”sannerligen”, 

”trovärdigt”, bara om 

någon annans ord. 

Inom judendomen uppfattas 

Amen som en initialförkortning 

för A[l] (eller El), 

Me[lech], N[e’eman] som 

betyder ”Herren (eller Gud) 

[vår] konung [är] tillförlitlig”. 

Ordet har samma lingvistiska 

rot som det hebreiska ordet 

”emuna” som betyder ”tro”. 

INOM KRISTENDOMEN, 

speciellt i kyrkor som grundats 

i väckelserörelser, fungerar 

Amen som ett bifallsrop 

vid predikningar, betydelsen 

är jämförbar med ”bravo”, 

”sant”, ”jag instämmer” och 

är identiskt med det judiska 

bruket som togs upp ovan. I 

sammanhanget kan uttrycket 

kombineras med halleluja 

och meningen bli då ungefär 

”det är sant, pris ske Gud”. 

Amen är också en del av 

liturgin i många högkyrkliga 

sammanhang. 

Jesus använde uttrycket 

helt annorlunda än de gammaltestamentliga 

författarna. 

Han använde det auktoritärt 

för att förstärka sina egna ord 

är han så mäktig som någon 

medlem av hans art någonsin 

kan bli. Det som liknar 

mirakel för en dödlig är helt 

enkelt ett exempel på Guds 

allvetenhet när det gäller naturlagarna, 

och hans förmåga 

att alltid kunna utnyttja denna 

allvetenhet. 

Gud har förmågan att utföra 

allt som är i överensstämmelse 

med hans egna 

natur. Inga externa krafter 

påverkar honom, då han själv 

är ursprunget och källan till 

all kraft. Guds natur inkluderar 

logik, och därför kan 

Gud inte göra någonting som 

är logiskt omöjligt. Gud har 

därför förmågan att förändra 

fysikens lagar eftersom de 

inte är en del av hans natur 

(dock är de möjligen en reflektion 

av densamma). 

wikipedia.org 

”Amen, säger jag er...”. I Johannesevangeliet 

skrivs det 

alltid dubbeltecknat ”Amen 

Amen, säger jag er...”, I Uppenbarelseboken 

3:14 kalllar 

Jesus sig själv för ”han 

som är Amen, det trovärdiga 

och sannfärdiga vittnet” (Sv. 

folkbibeln 1996, 1998). 

Vanan inom kristendomen 

att avsluta böner med Amen 

ska ha uppkommit genom 

de handskrifter och översättingar 

av Matteusevangeliet 

som har med en extra rad på 

Herrens bön (”Fader vår”) i 

Matt 6:9-13 så att bönen får 

en lovprisande avslutning 

”Ty riket är ditt och makten 

och äran i evighet, Amen.” 

Nya Testamentets författare 

använder uttrycket på 

samma sätt som författarna i 

Gamla Testamentet. 

Paulus använder ordet i 

alla sina brev men särskilt i 

Romarbrevet där det finns i 

1:25, 9:5, 11:36, 15:33 och 

flera gånger i kapitell 16. 

Nya testamentet avslutas 

med det förhoppningsfullt 

bekräftande ”Amen, kom, 

Herre Jesus!” (Upp 22:21 Sv. 

folkbibeln 1996, 1998) 

wikipedia.org 


Julen är den stora helgen då många av oss har fokus på gemenskap. Både de som har 

och inte har del av den kan lätt klaga: ”Jag har ingen att vara med” eller ”Min släkt är så 

jobbig”. Kyrkan är unik i detta sammanhang och erbjuder en gemenskap för alla, hur vår 

livssituation än ser ut. 

Susanne Hägg och Lisette Kristoffersson är två kvinnor som tidigare aldrig hade träffats 

men som nu har blivit goda vänner. De är ett fint exempel på hur man i kyrkan kan finna en 

sann och djup gemenskap med både Gud och varandra. 

gemenskap 

sann och djup 

med Gud och varandra Foto: 


Mikael Ekström

Denna gemenskap 

är så annorlunda 

med mer kärlek. 

Det kan vara så 

kärlekslöst ”där ute”. 

Faktaruta 

Namn: Lisette Kristoffersson 

ålder: 43 år 

Bor: Fors 

Född och uppvuxen: Västra Frölunda 

Familj: två tonåringar 14 och 16 år 

Yrke: Redovisningsekonom 

Intresse: Gillar att röra på sig, 

tränar på Friskus och Svettis 

Vi möts för en pratstund över en 

kopp kaffe. Det ena skämtet efter 

det andra avlöser varandra. Susanne 

och Lisette har båda glimten 

i ögat och skratten är många. 

Men så finns där hos dem en 

annan sida också. Båda har gått 

igenom en skilsmässa och har 

många jobbiga år bakom sig som 

man nu till största del har tagit 

sig igenom. 

SUSANNE BESKRIVER hur hon 

hade sökt i många år. Genom sitt 

yrke vistas hon ofta i kyrkor och 

kapell och träffat många kristna 

som hon tyckte var underbara 

och fantastiska. 

– Men jag vågade aldrig ta steget 

fullt ut och erkänna att jag 

tror på Gud, förklarar hon. Jag 

var rädd för att bli konstig och 

annorlunda. Jag trodde att man 

måste ändra på sig. 

Som ung vuxen umgicks Lisette 

med kristna vänner och ”höll 

på att bli kristen”, som hon uttrycker 

det. 

– Men jag blev rädd och tog 

det säkra före det osäkra och 

förnekade min längtan, minns 

hon. Jag byggde upp mitt liv. När 

man inte tror på Jesus utgår allt 

från den verkligheten. Man skapar 

en livsstil som icke kristen, 

men man vet mycket väl att allt 

inte är bra. Men det kostar på för 

mycket att ändra på det invanda 

och trygga. 

DET SOM FICK Susanne att 

komma över tröskeln och erkänna 

sin längtan var när prästen 

ringde hem under konfimationsläsningen 

med äldsta dottern. 

– ”Alpha börjar nästa måndag”, 

sa han. ”Jag har pratat med storasyster 

och hon passar lillasyster 

när du är borta”, fortsatte han. 

Han visste ju att jag ville men jag 

skyllde på allt, ler Susanne vid 

minnet. Sen kom jag dit till kursen 

och det var fantastiskt! Utan 

den hade jag inte suttit här nu! 

Lisette var mer fokuserad i sin 

längtan och sitt val. 

– För tre, fyra år sedan kände 

jag att jag ville och att det var 

dags, berättar hon. Det liksom 

bubblade inom mig. Och nu hade 

jag tid och möjlighet. Jag frågade 

en vännina var jag kunde gå en 

Alphakurs och gick in på Kungsbacka 

församlings hemsida. Från 

första sekund jag var där var det 

färdigt! Här hade jag gått och 

stampat i 22 år! 

Vad var det som gjorde att det 

tog så lång tid? 

– När jag var ung var jag så 

fullt upptagen av allt; resor, familj, 

skilsmässa, resonerar Lisette. 

Det gick några år, sedan började 

det att bli tungt i livet. När 

tyngden kom över mig så orkade 

jag helt enkelt inte längre. 

Susannes inställning genom 

livet har varit att ”kristna är töntiga”. 

– Via arbetet har jag lärt känna 

många kristna som gång på gång 

bevisat motsatsen men fördomar 

är svåra att bryta ner, så var det i 

högsta grad även för mig. 

Så MÖTTES alltså deras vägar 

en måndagskväll för ett år sedan 

på en Alphakurs i kaféet vid 

Kungsbacka kyrka. 

– Vi hamnade vid samma bord. 

När man kommer ny in i ett sammanhang 

”scannar” man av omgivningen, 

förklarar Susanne. 

Och när jag såg Lisette kände jag 

direkt ”henne gillar jag”. Och vi 

upptäckte ganska snart att vi har 

barn på samma skola. 

– Grunden och beröringspunkten 

i vår gemenskap är att vi båda 

sökte Gud och det var på gudstjänsterna 

senare som vi mer 

kom att söka oss till varandra 

som vänner. Vi visste först inte 

så mycket om varandra. Det kom 

sen. Och det visade ju sig att vi 

hade mycket mer gemensamt. 

– Vi hade berättat våra livshistorier 

för varandra, säger Susanne. 

Och det visade sig att vi 

båda var skilda med två barn i 

skolåldern. 

De nyfunna vännerna hittar på 

olika saker tillsamans. I somras 

har de varit en del vid havet och 

solat och badat. 

– Där har vi legat på klipporna 

och snackat om allt: Jesus, tron, 

barnen, karlar, ja allt! intygar Susanne. 

När båda behövde måla om 

därhemma kom de på de geniala 

idén att hjälpa varandra var sin 

helg. 

– Det är ju så mycket roligare 

att måla tillsammans än att stå 

och stryka färg på väggar i timmar 

på egen hand, försäkrar Susanne. 


SOM DET SER UT i dagsläget är 

båda engagerade i kyrkans arbete. 

Lisette ordnar med kyrkkaffe 

en del söndagar, Susanne sjunger 

i en av körerna och båda är med i 

en hemgrupp. 

– I vår grupp säger vi ofta att 

det är en fantastisk gemenskap 

att kunna be tillsammans, intygar 

Susanne. ”Det var en härlig 

kväll” säger vi ofta när vi ska gå 

hem. Det är så skönt att vara med 

i en hemgrupp. Det är som en liten 

oas. 

I en hemgrupp läser man en 

bok, bibeltext eller söndagens 

texter, samtalar, diskuterar och 

ber. Susanne minns tillbaka då 

gruppen samlades hemma hos 

henne första gången. 

– Här sitter vi hemma i mitt 

vardagsrum och ber ”Fader vår”, 

vet jag att jag tänkte, berättar 

hon. Vilken förmån! 

På söndagarna tar de nästan 

alltid sällskap till kyrkan. 

– Vi kan vara oss själva fullt ut 

tillsammans, säger Susanne. Vi 

sitter ofta i kyrkbänken och känner 

hur tårarna kommer. Är det 

inte den ena så är det den andra, 

eller båda. 

LIVET SOM KRISTEN är ett 

spännande liv. Man lever med 

sin glädje och trygghet men brottas 

också med olika saker. Det 

är mycket att kämpa med och 

emot. 

– Jag har varit med i kören i 

många år och gick i kyrkan bara 

när det var dags för uppsjungning, 

förklarar Susanne. Jag har 

flera gånger hört att ”Gud älskar 

mig som jag är” men känt att jag 

har för många fel för att bli kristen. 

Jag frågade mig om jag duger 

inför Gud. Jag trodde att man 

först måste bli så perfekt som 

möjligt. Men med tiden började 

jag att känna mig mer värdig när 

orden fick sjunka in. 

Hennes fördomar föll också. 

– Att vara kristen är inte mesigt 

och töntigt, intygar hon. Jag 

blir ledsen av att behöva försvara 

hela tiden. 

Nu känner Susanne att det ska 

bli jätteroligt när hennes släktingar, 

vänner och bekanta kommer 

läsa dessa rader. 

– De kanske tänker ”Jaså, är 

hon kristen? Då kanske jag också 

kan!”, hoppas hon. 

Susanne, som själv har varit 

där med sina fördomar, vet hur 


man tänker när man inte är kristen. 

– Min strategi är att inte vara 

för mycket ”halleluja”, om ni 

förstår vad jag menar, förklarar 

hon. Jag är ju fortfarande samma 

jag. Jag har inte blivit annorlunda 

i den bemärkelsen. Jag har inte 

blivit konstig utan är fortfarande 

lika galen som vanligt, skrattar 

hon. 

När det gäller hennes barn så 

vill hon inte tjata om att de ska 

följa med till kyrkan. 

– Jag tror de ser på mig att den 

förändring som ändå inträffat är 

till det bättre. De ser att jag är 

mycket gladare och tryggare än 

tidigare, tror hon. När något gott 

inträffar kan jag brista ut i orden 

”tack Jesus”. Det gör säkert intryck. 

LISETTE HAR LEVT i en kristen 

miljö sedan tonåren, utan att själv 

vara kristen och hennes barn har 

deltagit i kyrkans verksamhet. 

– De har varit mer bekväma med 

bibeln, Gud och Jesus än jag 

själv, gissar hon. 

Så i det fallet har det inte varit 

så svårt för henne. Det känns lite 

knepigare med vännerna. 

– Jag har haft svårt att berätta 

för mina vänner att jag har kommit 

till tro, men det blir bättre för 

var gång som jag tar upp det. 

Gemenskapen i kyrkan är skön 

för att den är så tydlig, tycker Lisette. 

– Det var det som gjorde att det 

började glöda inom mig. Denna 

gemenskap är så annorlunda med 

mer kärlek. Det kan vara så kärlekslöst 

”där ute”. 

– Jag är så tacksam, understryker 

Susanne. 

Det blir en kort paus i vårt samtal 

och tårarna kommer. 

– Man är aldrig ensam, fortsätter 

hon. Fast man kan känna sig 

ensam en helg därhemma och det 

är ju inte så kul. Jag är så tacksam 

över allt jag fått lära mig, 

tacksam över andra människor. 

Det hade inte hänt annars. 

DE BåDA VÄNNERNA lever nu 

som ensamstående utan en man 

vid sin sida. Finns det en längtan 

efter att hitta kärleken igen och 

hur ser den längtan ut? 

– Tidigare ville jag hitta en 

man som hade samma grundvär- 

Jag kunde väl 

aldrig i hela mitt 

liv tänka mig att jag 

skulle längta efter 

att gå till kyrkan. 

Faktaruta 

Namn: Susanne Hägg 

ålder: 46 år 

Bor: Hålabäck 

Född och uppvuxen: Morup 

Familj: två döttrar 12 och 16 år 

Yrke: Begravningsentrepenör 

Intresse: Lyssna på musik, 

promenader

deringar som jag hade innan jag 

blev kristen, förklarar Lisette. 

Men nu tänker jag annorlunda 

utifrån en kristen värdering. 

Susanne vet precis hur Lisette 

tänker - en insikt från sommarens 

samtal på klipporna vid havet, 

månne? 

– Du vill träffa en kristen man, 

annars är du rädd att komma bort 

från din tro, poängterar hon. 

– Just det, samtycker Lisette, 

så är det! 

Susanne resonerar lite annorlunda. 

– Om jag träffar en man som 

inte är kristen kanske det är meningen 

att jag jag ska föra honom 

in i trons värld, funderar hon. 

Men kanske ändå inte en ateist. 

Och skulle jag träffa en kristen 

man, då är det bara ”tack Jesus”! 

Men säg att någon skulle träffa 

en man, skulle den fina gemenskapen 

bli annorlunda då? Vad 

skulle hända? 

– Då får vi be, säger Susanne 

trosvisst. 

– Det är klart att tiden räcker 

ju inte till för allt, säger Lisette. 

Men gemenskapen i Jesus består. 

Jag hoppas och ber att den kommer 

att finnas kvar. 

– Jag har hittat en unik gemenskap 

med Lisette och hemgruppen, 

fortsätter Susanne. Det betyder 

mycket för mig. Vi har något 

alldeles speciellt. 

Båda menar att deras gemenskap 

inte är i stället för en livspartner. 

Alla har möjlighet att 

hitta detta! Man måste inte vara 

singel eller gå igenom en kris för 

att hitta en sådan gemenskap. 

SUSANNE OCH LISETTE är 

tacksamma över allt vad de har 

fått genom gemenskapen i kyrkan 

och med varandra. Men tänk 

också så mycket de har bidragit 

med själva! När människor får 

höra deras historia kan det förhoppningsvis 

inspirera andra. 

Att en djup kristen gemenskap 

är fullt möjlig för alla. Krävs det 

något särskilt, tror de? 

– Det börjar nog med en inneboende 

längtan efter andra kristna 

människor, funderar Lisette. 

Jag hade mina gamla vänner men 

var till en början dålig på att söka 

vidare. 

– Man har sitt sociala nätverk 

med icke kristna vänner, men 

detta blir något annat, intygar 

Susanne. 

Många andra ställen i vårt samhälle 

vill ju vara en mötesplats. 

Vad är skillnaden med kyrkan? 

– På krogen hade jag inte hittat 

en annan kristen vän, tror Susanne. 

– Min tro gick från att vara en 

hobby till att vara marken som 

jag står och går på, berättar Lisette. 

Susanne tipsar den som känner 

ensamhet. 

– Var inte rädd för att höra av 

dig! uppmanar hon. Alpha är en 

inkörsport där man får gemenskap 

och kunskap. 

HUR SER Då framtiden ut, med 

eller utan man? 

– Jag kunde väl aldrig i hela 

mitt liv tänka mig att jag skulle 

längta efter att gå till kyrkan, filosoferar 

Susanne. Tänk att jag nu 

ställer klockan nästa varje söndagsmorgon! 

Öppenheten och 

gemenskapen där är stor. Man får 

ett leende av väldigt många. 

– Jag vill ha så mycket som 

möjligt, säger Lisette entusiastiskt. 

Man behöver fyllas på hela 

tiden. Och ge! På julafton ska jag 

vara med! Förra året kunde jag 

inte då jag redan var uppbokad, 

men jag bidrog med mat till julbordet. 

Hela samtalet har präglats av 

mycket humor, glädje och skratt 

och i den andan, men också med 

allvar avslöjar Susanne och Lisette 

en hemlig, gemensam dröm. 

När de går i pension vill de öppna 

ett kristet kafé i ett varmt land. 

– Namnet är redan klart, säger 

Susanne bestämt. Det ska heta 

Con Dios, vilket betyder ”Med 

Gud”. 

– Arbetsfördelningen och våra 

roller när det gäller ekonomi och 

marknadsföring är också klar, berättar 

Lisette med ett leende. 

De säger att det kanske blir 

verklighet, kanske inte. Men att 

drömmen är viktig. Att det är 

sådana tankar som föds i en ny 

gemenskap när man spånar och 

funderar tillsammans om livet 

och visioner man bär på. 

Ett möte i kyrkan blev början 

på en sann och djup gemenskap 

med Gud och varandra. Vi kan 

bara instämma med Susanne och 

säga ”tack Jesus”! 

Margot Holmgren 



10 

Kungsbacka 

Mitt i Kungsbacka, vid torget, ligger kyrkan 

som en central samlingsplats helg som vardag. 

Gemenskap i körsång 

110 års obruten verksamhet 

som kyrkokör är imponerande. 

Äldst i Sverige är 

dock Ytterlännäs kyrkokör i 

Kramfors kommun med sina 

drygt 160 år. 

KÖRER MED stämsång har 

funnits i Svenska kyrkan 

sedan början av 1800-talet. 

Först sjöng man efter så kalllade 

siffernoter och instrument 

var psalmodikon - ett 

Kyrkokören ”Sångens vänner” firar 110 år i år. 

Foto: Gunnel Oltéus 

Att sjunga i kör sägs vara en av Sveriges största folkrörelser. 

Kyrkan har fina och långa traditioner i detta 

sammanhang. I Kungsbacka kyrka finns tre vuxenkörer 

med olika prägel och inriktning och kyrkokören 

”Sångens” vänner” firar 110 år i år. 

enkelt stränginstrument. Senare 

övergick man till dagens 

notskrift och orgel installerades 

på läktaren. 

Många tror att det är svårt 

att sjunga stämsång. Liksom 

all annan aktivitet krävs övning 

men tycker man om att 

sjunga lär man sig. Att sjunga 

tillsammans ger styrka och 

glädje i många sammanhang. 

Det blir ett naturligt sätt att 

känna gemenskap. 

söndag 28 november Kungsbacka k:a 

1 advent 

kl 11.00 Högmässa, Kyrkokören 

kl 17.00 Vi sjunger in advent, 

In Spiritu och Kidskören, 

flöjt, brassensemble, trummor 

KUNGSBACKA kyrkokör firar 

i år 110 år. 

Vi är idag en liten envis 

skara som troget fortsätter att 

öva. Vi önskar och hoppas att 

fler vill komma med i vår gemenskap. 

”Musik ska byggas utav 

glädje”, som det heter i en 

sång. 

Margareta Anskär 

Sjung i kör! Vill du också vara med? 

Kyrkokören 

Övning torsdagar 

kl 19.00-20.30 

ledare: Svetla Tsvetkova 

tel. 56 98 17 

In Spiritu 

Övning varannan onsdag 

kl 19.00-20.30 

ledare: Helena Wik 

tel. 56 98 09 

Gertrudskören 

Övning tisdagar 

kl 14.30-16.00 

ledare: Lisbeth Torwald 

tel. 642 52 

Till kören 

Att vara korist 

en av många 

är att först och sist 

rätta toner fånga 

Ibland kan råda brist 

i någon stämma 

men vad gör alla 

människor hemma? 


i en kyrkokör 

att sjunga Bach 

och Mozart 

sånger som berör 

kanske tonen ibland 

kan låta litet trist 

men då höjer vi 

en tonart 

säger körledaren 

helt vist 


kan också vara kul 

att sjunga glada sånger 

kring jul 

Nej att vara korist 

blir aldrig trist 

det är då sant och visst 

Margareta Anskär 

lördag 18 december Kungsbacka k:a 

Julsånger i centrum 

kl 17.00 med körer och instrumentalister 


S:ta Gertruds kyrka, Blåklintsvägen 18, är en 

mötesplats i södra delen av Kungsbacka församling. S:ta Gertrud 

Sång skapar gemenskap 

Sången skapar gemenskap 

och samhörighet. Sången når 

in till andra skikt av vår personlighet 

än vad talet gör. 

Det visar sig hos äldre 

människor där minnet börjat 

svika. Är det något som 

finns kvar i minnet är det 

ofta en sång- eller psalmvers. 

Sången skapar på så vis ett 

gemensamt minne bland dem 

som deltar i sången. 

Detta visste reformatorn 

Martin Luther som skrev 

många psalmer som på ett 

nytt sätt lärde församlingen 

vad den kristna tron handlade 

om. Tron sjöngs in i själen. 

Församlingssången har sedan 

dess varit viktig i de lutherska 

kyrkorna, så även hos oss. 

I S:TA GERTRUDS kyrka är 

det Brittinger Einarsson som 

ansvarar för musiklivet. 

– Jag ser det som en av 

mina uppgifter att hjälpa 

människor till självhjälp, säger 

Brittinger, och fortsätter: 

– Sången handlar mycket 

om glädjen i att sjunga tillsammans 

med andra men 

också om att hitta livsmodet 

när det tar emot. 

Hon berättar om en sång 

som kören verkligen tagit 

till sitt hjärta under hösten. 

Texten lyder: ”Gör er inga 

bekymmer, gör er inga bekymmer, 

när ni ber tacka då 

Gud, låt Honom veta alla 

önskningar. Då skall Guds 

frid, som är mera värd än allt 

Vad har tv-programmet ”Allsång på Skansen”, 

läktaren på HK Aranäs hemmamatcher och 

söndagarna i S:ta Gertruds kyrka gemensamt? 

vi tänker ge era hjärtan och 

era tankar skydd i Jesus Kristus.” 

När stressen i vardagen 

eller oron för sjukdomar och 

bekymmer blir oss övermäktiga 

kan sången hjälpa oss att 

hålla modet uppe. 

I S:TA GERTRUDS kyrka 

finns förutom barnkör och 

vuxenkör också ett lovsångsteam. 

Marie Pettersson har 

tillsammans med de andra 

i Lovsångsteamet lett lovsång 

i gudstjänsterna under 

många år. Sången finns alltid 

hos henne, inte bara när hon 

sjunger i gudstjänsten. 

– Jag känner mig ofta som 

Nasse i Nalle Puh, säger Marie. 

Liten, orolig och rädd 

och då har raderna” Var inte 

rädd” betytt mycket för mig. 

De har kommit till mig vid 

olika tillfällen vid förbön, 

i bibeln och i små böneord 

som jag fått. 

När det gäller sånger så 

minns hon ofta inte hela 

sånger utan strofer ur dem 

som poppar upp inom henne 

då och då. 

– Raderna ”Don´t be afraid 

my love is stronger, my love 

is stronger than your fear” eller 

på svenska ”Var inte rädd 

min starka kärlek besegrar 

rädslan inom dig” har fått 

följa mig nu och då under 

de senaste åren. När något 

gör mig lite rädd eller nervös 

känns det bra att nynna på de 

raderna. 

söndag 12 december S:ta Gertruds k:a 

Cello & psalm i advent 

kl 17.00 med bl a Jessica Colliander 

Sången en viktig del i Marie 

Petterssons liv. 

Foto: Brittinger Einarsson 

LÖFTET OM att Jesus aldrig 

överger oss utan ska vara 

med oss alla dagar till tidens 

slut kan vara svårt att ta till 

sig. Där kan även nyare sånger, 

som den Marie citerade, 

fortsätta att vara en väg för 

oss att upptäcka trons innehåll. 

På så vis kan vi även 

idag använda oss av sångens 

pedagogiska betydelse precis 

som Luther gjorde. 

NU STåR ADVENT för dörren. 

Då sjunger vi gärna flera 

välkända psalmer och sånger 

om konungen som kommer 

till oss. Han kommer inte i 

makt och majestät utan i ödmjukhet 

och mildhet, ridande 

på en åsna. ”Hosianna Davids 

son, välsignad vare han, 

välsignad Davids son, som 

kommer i Herrens namn”. 

En god Advent önskas från 

S:ta Gertruds kyrka. 

Andreas Holm 

Var inte rädd, 

min starka 

kärlek 

besegrar 

rädslan 

inom dig. 

Var inte rädd, 

för du 

är älskad, 

och jag 

har lovat: 

Jag är alltid 

nära dig. 

söndag 16 januari S:ta Gertruds k:a 

Missionsfest 

kl 17.00 Gäst; se dagspressen 

Kyrkfönstret nr 4 2010 11 

11

12 

Hanhals 

Hanhals församling, landsbygdsförsamlingen 

med naturskönt läge vid Kungsbackafjorden. 

Gemenskap i djurparken 

Vi var ett gäng som gav oss 

iväg från församlingshemmet 

med regnet hängande över 

oss. Några familjer i bussen 

och ytterligare en som väntade 

i Lysekil. Via en kort 

”konstpaus” vid Ödsmålsbron 

arbetade vi oss norrut 

mot den hägrande djurparken. 

JAG HAR ALLTID gillat djurparker. 

Det är fascinerande 

att komma så nära dessa vilda 

djur även om man egentligen 

vet att det vore bättre om det 

gick att ha dem ute i det fria. 

Nordens ark (premiärbesök 

för mig) visade sig vara en 

bra och engagerad djurpark 

som noggrant informerade 

om varför man hade just det 

djuret i sitt bevarandeprogram 

och vilka förutsättningar 

som gällde för djuret ”i det 

fria”. 

En stor fördel med att det 

regnar på djurparker är att 

inte heller djuren gillar regnet 

och de blir lite mer aktiva 

av att de, som jag tror, måste 

hålla värmen. Det gjorde att 

vi fick se nästan alla djur som 

finns i parken. 

Tigrar är alltid häftiga, eftersom 

de är ett av endast två 

djur som anser att människor 

En lördag begav sig några familjer från Hanhals 

församling till Nordens ark. Detta var ett sätt att kunna 

umgås och lära känna varandra bättre. Resan var 

möjlig med hjälp av pengar från Hanhals kyrkliga 

syförening, som vill uppmuntra barnen i vår verksamhet. 

Här skriver en av deltagarna om utflykten. 

är mat, men min personliga 

favorit blev snöleoparden. 

MIN UPPFATTNING är att 

barnen i gruppen var riktigt 

nöjda med utflykten och i 

takt med att regnet avtog och 

regnkläderna åkte av blev de 

även rörligare och mer aktiva. 

Järvarna låg och sov ett par 

meter från staketet och där 

blev vi kvar en lång stund för 

att studera dem ingående. 

Dagens höjdpunkt var nog 

annars när de matade vargarna, 

vilket föregicks av att 

även vi fick i oss vår matsäck. 

Skötaren höll ett intressant 

och informerande föredrag 

om vargar. Fast vargarna lever 

i fångenskap och är vana 

vid människor är de väldigt 

skygga. De springer över till 

andra sidan hägnet, när skötarna 

går in för att mata dem, 

och kommer fram först när 

de är helt säkra på att inga 

människor finns kvar i hägnet. 

Glasrutan i Varghuset 

gör att man kommer djuren 

riktigt nära när de jagar runt 

för att hitta de gömda köttstycken 

som skötarna placerat 

ut. Det togs en hel del bilder 

där inne och det ropades 

även en hel del ”Oj, titta där”. 

söndag 28 november Hanhals kyrka 

1 advent 

kl 11.00 Gudstjänst med 

barn och vuxna, alla körer 

Adventskaffe i församlingshemmet 

EFTER DET LåNGA besöket 

hos vargarna passerade vi arkens 

våtmarksområde för att 

titta på ormar, grodor, paddor 

och sköldpaddor innan vi via 

Przewalskis häst och några 

ugglor drog oss mot djurparkens 

restaurang som blev 

avslutningen på ett mycket 

trevligt djurparksbesök. 

Under bussresan hem var 

det väldigt tyst i bussen och 

jag anar att någon fler än jag 

tog sig en liten lur. 

Stort tack till arrangörerna av 

en mycket trevlig utflykt!! 

Kalle Gutke 

söndag 12 december Hanhals kyrka 

Kyrklunch 

kl 11.00 Gudstjänst 

Därfefter lunch och avtackning av frivilliga 


Kulturnatten gästades Pannkakskyrkan av två söta flickor/djur som 

blivit hungriga på sin färd genom staden. 

Foto: Margot Holmgren 

Polispräst Andreas Holm samt polisen Mats Nilsson, till höger, har 

tagit initiativ till att dela ut Polisbibeln till alla poliser, bland andra 

Björn Lundin i mitten, vid polisstationen i Kungsbacka. Man upplever 

att det togs emot positivt och väl av alla. 

Foto: Bo Ljunggren 

Öivind Farmen och Lars Karlsson 

medverkar i gudstjänst i 

S:ta Gertruds kyrka. 

Hänt sen sist 

Hanhals kyrkokör har gjort en resa till Umeåtrakten och 

här framträder man i Johanneskyrkan i Vännäs. 

Foto: Gerd Olsson 

Barngruppen Kids+, som ses på Skansen, bakar muffins. 

Då kan det bli så här kladdigt och roligt! 

Foto: Margot Holmgren 

Pensionärernas utflykt gick detta år till Bohuslän och Kville 

kyrka, Åh stiftsgård och hällristningarna i Tanum. 

Foto: Gunnel Oltéus 

Kyrkfönstret nr 4 2010 1

14 

Din lösning skickar du in senast den 31 januari till: 

”Kyrkfönstret”, Box 10218 

434 23 Kungsbacka. 

De tre först rätta öppnade lösningarna vinner var sitt 

presentkort i bokhandeln på 200:-. 

Lycka till! 

Till höger finner du rätt lösning till korsordet i förra numret. 

Namn: 

Gata: 

Postadress: 


julklappsinsamling 

I adventstid upprepas förra årets uppskattade projekt 

då våra kyrkor kommer att ta emot julklappar från er 

alla! Ett utmärkt sätt att dela med sig till vuxna och barn 

i Kungsbacka och Hanhals som inte har möjlighet att 

ge sin familj en jul som man kanske hade önskat. 

Julklappssäckar finns utställda där man kan lägga sin gåva. Märk gärna paketen 

med kön och ålder. Tänk gärna även på lite större barn i skolåldern och 

tonåringar. Ring gärna och fråga vad som saknas! Paketen ska innehålla nya 

saker. Insamlingen äger rum från första söndagen i advent, 28 november, till 

och med söndagen den 19 december. Efter detta datum är det inte möjligt att 

lämna några paket. 

Öppettider: 

Kaféet, Kungsbacka kyrka må - fre kl 10-14 

söndag i samband med gudstjänst 

Kontakt: Anki Eriksson tel 56 98 16 

S:ta Gertruds kyrka må - fre kl 10-12 

söndag i samband med gudstjänst 

Kontakt: Bogdan Timiras tel 56 98 21 

Hanhals kyrka må kl 14-19, to kl 10-12 

Kontakt: Eva Ånhammar tel 56 98 50 

0-årsjubileum 

Den 4 december i år är det 70 år sedan Hanhals kyrka 

återinvigdes av biskop Torsten Ysander. 

Predikan hölls av domprosten Olle Nystedt och en kantat med kör och solist 

uppfördes. I kantaten framfördes texter av Anders Ljung och Sven-Åke Welin 

svarade för musiken. För att få delta i den högtidliga invigningen krävdes 

inträdeskort. I samband med återinvigningen skänktes ett antal gåvor av bl.a. 

Hedvig Carlsson från Håkansgård, Hanhals, som donerade ett antikt golvur 

tillverkat på 1700-talet av den kände urmakaren Olof Rising. 

Ingemar Olsson 

julaftonsfirande 

På julafton är du välkommen att dela gemenskapen 

i Kafé kyrksalen och Kungsbacka kyrka. Dagen fylls 

av gemenskap kring gudstjänst, julbord, musik, kaffe 

m.m. 

Firandet börjar klockan 12.30. Eftermiddagen avslutas med julbön klockan 

17.00 i Kungsbacka kyrka. 

För information och anmälan; kontakta kaféet tel 56 98 15 eller Anki Eriksson 

tel 56 98 16. Se även annons i dagspressen. 

KUNGSBACKA-HANHALS 

FÖRSAMLINGAR 

Box 102 18, 434 23 Kungsbacka 

Besöksadress: Storgatan 1 A 

Fax: 162 38 

E-post: 

kungsbacka.pastorat@svenskakyrkan.se 

kyrkoherde Joachim Holmgren 56 98 02 

194 06 (bost) 0702-77 77 20 

joachim.holmgren@svenskakyrkan.se 

PASTORSEXPEDITION 56 98 00 

kyrkokamrer Stellan Bodén 56 98 03 

assistent Karin Gahnström 

tisdag och torsdag 10.00-12.00 

KUNGSBACKA KYRKA OCH SKANSEN 

diakon Ann-Christine Eriksson 56 98 16 

0705-79 37 40 

diakon Ingrid H Larsson 56 98 05 

0702 - 14 32 03 

vik organist Svetla Tsvetkova 56 98 17 

musiker Helena Wik 56 98 09 

förs.pedagog Marie Wadström 56 98 10 

förs.pedagog Margot Holmgren 56 98 11 

värdinna Linda Nordin 56 98 06 

vaktmästare Håkan Karlström 0702 - 81 00 67 

Kungsbacka kyrka 56 98 18 

barnrum Skansen 56 98 07 

S:TA GERTRUDS KYRKA 

präst Andreas Holm 56 98 19 

0702 - 34 90 91 

diakon Bogdan Timiras 56 98 21 

0703-35 76 03 

vik diakon Eva Ånhammar Karlsson 56 98 50 

kyrkokantor Brittinger Einarsson 56 98 20 

församlingspedagog David Öhrling 56 98 24 

barnledare/värdinna 

Maria Helgesson Thorin 56 98 23 

Fax: 129 30 

HANHALS KYRKA 

präst Håkan Berndtsson 56 98 04 

0702-04 95 17 

vik diakon Eva Ånhammar Karlsson 56 98 50 

kyrkokantor Malin Lindgren 56 98 25 

församlingspedagog David Öhrling 56 98 24 

Hanhals kyrka 56 98 27 

vaktmästare Eva Hilbertsson 56 98 26 

Hanhals församlingshem 56 98 26 

Fax: 620 54 

KAFÉ KYRKSALEN 

Majbritt Löfgren 56 98 15 

SKOGSKYRKOGåRDEN 56 98 29 

förman Magnus Linnarsson 0738-019336 

vaktmästare Henrik Törnmarck 0705-41 65 44 

vaktmästare Louise Hedelius 0703-44 77 77 

KYRKOFULLMÄKTIGES ORDFÖRANDE 

Claudia Ekström 

KYRKONÄMNDENS ORDFÖRANDE 

Eva Kårstad 

KYRKORåDETS ORDF. I KUNGSBACKA 

Marianne Hultén 

KYRKORåDETS ORDF. I HANHALS 

Mariann Andersson 


KYRKOGåRDSNÄMNDENS ORDF. 

Stina Lundgren 

1

Advents- och jultidens gudstjänster 

Kungsbacka kyrka S:ta Gertruds kyrka 

Hanhals kyrka 

onsdag 24/11 

08.00 Morgonmässa 

18.00 Veckomässa 

1 i advent 28/11 

11.00 Högmässa 

17.00 Vi sjunger in advent 

onsdag 1/12 


torsdag 2/12 

12.15 Marknadsmusik 

lördag 4/12 

14.00 Dopgudstjänst 



11.00 Gudstjänst, välkomnande 

av konfirmander 

18.00 Husläkarnas julkonsert 

onsdag 8/12 




onsdag 15/12 

18.00 Veckomässa med 

undervisning 

lördag 18/12 

17.00 Julsånger i centrum 


11.00 Gudstjänst 

Julafton 24/12 

11.00 Samling vid krubban 

17.00 Julbön 

Juldagen 25/12 


Annandag Jul 26/12 


Nyårsafton 31/12 

17.00 Nyårsbön 

Nyårsdagen 1/1 


Söndag efter Nyår 2/1 


Trettondedag jul 6/1 


lördag 8/1 


1 efter Trettondedag jul 9/1 


Middagsbön 

i Kungsbacka k:a 

tisdagar och torsdagar kl 12.00 

(ej marknadsdagar) 

1 


10.00 Familjegudstjänst 

17.00 Vi sjunger in advent, 

välkomnande av 

särskolekonfirmander 


17.00 Mässa 


17.00 Cello & psalm i advent 

lördag 18/12 



17.00 Mässa 


23.30 Midnattsmässa 


17.00 Sinnesrogudstjänst 

Söndag efter Nyår 2/1 

16.00 Julgudstjänst med julfest 


17.00 Missionsfest 


17.00 Mässa 

Jullunch 

på Skansen 

söndag 5 dec. kl 12.30 

Anmälan; se dagspressen m m 

Pris: 60 kronor/vuxen 

(till förmån för Hela världen - 

kyrkans internationella arbete) 

Musikunderhållning, lotterier m m 

Julaftonsfirande 

i Kafé Kyrksalen 

Firandet börjar kl 12.30, 

avslutas med Julbön kl 17 

Julbord, musik, gemenskap. 

Frivillig kostnad. 

Information och anmälan: 

kaféet 56 98 15 

eller Anki Eriksson 56 98 16 


11.00 Gudstjänst med 

barn och vuxna 


11.00 Söndagsmässa 


11.00 Gudstjänst, kyrklunch 




11.00 Gudstjänst vid krubban 

Juldagen 25/12 

07.00 Julotta 


15.00 Julens sånger och psalmer 

Nyårsdagen 1/1 

11.00 Söndagsmässa 


15.00 Gudstjänst, julfest i 

församlingshemmet 



Jullunch 

i S:ta Gertruds kyrka 

torsdag 9 dec. kl 12.30 

Anmälan till 

Eva Ånhammar 

tel 56 98 50 

Pensionärernas 

julfest 

på Skansen 

fredag 14 januari kl 17 

Anmälan 10 dec - 4 jan 

till exp 56 98 00 eller 

eller Anita Arnesson 102 46 

Med reservation för ändringar och fel. Kyrkfönstret nr 4 2010 

Se även dagspressen och besök hemsidan www.svenskakyrkan.se/kungsbacka

PDF-fil

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?