PDF-fil

inspire.accson.se

PDF-fil

kyrkfönstret

Nr 4 2010 KUNGSBACKA – HANHALS FÖRSAMLINGAR, SVENSKA KYRKAN

Kyrkfönstret nr 4 2010 1

Sann och djup gemenskap med Gud och varandra sidorna 5-9


Jul, jul, strålande jul .....

Visst är julenstrålande, eller? Återigen kommer julen med allt vad den

innebär och hur många av oss har inte olika måsten, annars blir det ju inte

jul, tror vi.

Nu är det så att det blir jul oavsett hur mycket eller lite vi förbereder

oss! Vi är inte till för julen, utan tvärtom, julen och dess budskap är till för

oss! Men folk som skall tjäna pengar på högtiden har stressat upp oss och

många gånger villkorat julens lycka med något yttre.

Det finns ett litet julevangelium i Joh. 3:16 - ”Ty så älskade Gud världen,

att han gav den sin ende son”. Det anger både riktningen och gåvan. Att

vi sedan lägger in en mängd annat i julfiradet är vårt eget ansvar, även om

mycket av detta självklart också kan vara fyllt av glädje.

DET VIKTIGASTE under julen är trots allt gemenskapen. Den påtvingade

med släktingar, som man annars inte träffar, eller den gemenskap som man

inte har, är fruktansvärd och gör sig särskild påmind vid storhelgerna.

Låt oss istället vända på det! Gemenskap med släktingar som man gläds

över och med vänner i församlingen, och djupast med Gud själv, är eftersträvansvärt

och fullt möjligt för alla!

DETTA NUMMER tar upp nyvunnen gemenskap mellan människor som

möts i kyrkan. Deras exempel kan inspirera oss alla och det blir en smittsam

glädje som är så välbehövd i dessa tider. Grunden är det gemensamma

i tron. När man söker sig närmare trons centrum kommer man närmare

syskonen i Guds stora familj!

UNDER åRET som varit har tusentals människor varit i kontakt med kyrkan,

dess gudstjänster och verksamheter bara i vårt pastorat. Vilken välsignelse

det är att vi har denna möjlighet i en tid då mycket inte är sig likt, då

individualismen alltmer tar överhand och ensamheten

är påtaglig i vårt samhälle. Din församling vill vara

en utmaning till allt detta och visa på gemenskap

och glädje.

”Du stjärna över Betlehem, o, låt ditt milda ljus

få lysa in med hopp och frid i varje hem och hus”.

En välsignad jul önskas dig!

2

Joachim Holmgren

kyrkoherde

i Kungsbacka och Hanhals församlingar

I varje hjärta armt och mörkt

sänd du en stråle blid,

en stråle av Guds kärleks ljus

i signad juletid.

Svensk psalm 116:4

Kyrkfönstret

Församlingstidningen Kyrkfönstret

utges av Kungsbacka-Hanhals försam-

lingar och utkommer med fyra nummer

årligen. Tidningen delas ut till församling-

arnas samtliga hushåll. Den finns också

att tillgå i kyrkans lokaler.

ANSVARIG UTGIVARE

kyrkoherde Joachim Holmgren

REDAKTÖR

församlingpedagog Margot Holmgren

REDAKTION

Christer Engelbertsen, Gerd Olsson,

Martina Petrén, Maria Valeberg

REDAKTIONENS ADRESS

Kyrkfönstret

Box 102 18

434 23 Kungsbacka

e-post:

margot.holmgren@svenskakyrkan.se

hemsida:

www.svenskakyrkan.se/kungsbacka

TRYCKERI

Sandstens, Västra Frölunda

NÄSTA NUMMER

28 februari

Vinnare av korsordstävlingen

nummer 3: 2010

Agneta Wennerlöf

Birgit Hidenbäck

Erland Jacobsson

GRATTIS!

Kyrkfönstret nr 4 2010


D

etta år längtar

jag verkligen

efter att få

förbereda mig

inför julen. Min längtan är

förstås inte en längtan efter

julstress och julpress, vem

längtar efter det?

Min längtan är istället en

längtan efter Jesus som ska

födas. Lik jungfru Maria

vill jag av hela mitt hjärta

säga mitt JA till Gud och

till Hans vilja med mitt liv.

Samtidigt ser jag att det

finns så många fler längtor

inom mig.

Min längtan är inte hel

utan splittrad. Därför har

jag en plan, en strategi inför

årets advent.

JAG KOMMER ATT äta

måttligt av alla goda lussekatter

och smaskigt julgodis

därför att jag vet att

Kyrkfönstret nr 4 2010

5

13

15

frosseri leder mig bort från

min djupare längtan.

Jag kommer att köpa

måttligt med julprylar och

julklappar därför att jag vet

att en allt för stor konsumtion

drar mig bort från min

djupare längtan.

Jag kommer att prioritera

tiden därför att jag vet att

jag inte hinner att både se

alla spännande julprogram

och filmer på tv och samtidigt

ägna tid åt bön och umgänge

med mina närmaste.

Innehåll

5-9 Sann och djup gemenskap

Susanne Hägg och Lisette Kristoffersson är två kvinnor

som tidigare aldrig hade träffats men som nu har blivit

goda vänner. De är ett fint exempel på hur man i kyrkan

kan finna en sann och djup gemenskap med både Gud

och varandra.

Mer i Kyrkfönstret

4 Lilla begreppskolan/Lilla symbolskolan

10 Kungsbacka kyrka

11 S:ta Gertruds kyrka

12 Hanhals kyrka

13 Hänt se´n sist

14 Korsordet

15 Nyheter/Information/Personalnytt

16 Advents- och jultidens gudstjänster

advent – längtans tid

Dessa uppoffringar är

tillräckligt jobbiga för en

modern människa, tro mig,

jag har provat förr. Men

kanske de säger något om

den lyxkonsumtion och

njutningsfrosseri som julen

har kommit att handla

om allt mer här i vår del av

världen.

MED TANKE på vem det

är jag längtar efter är dessa

mina uppoffringar ingenting.

Gud, den allsmäktige

och helt Annorlunde har

gjort långt mer för mig än

jag kan göra för honom.

Så här uttrycker en anonym

författare på 100-talet

ef. Kr den vanvettiga kärlek

som gör att Gud tömmer

sig själv för att jag

ska finna honom, ta emot

honom och i honom finna

min frihet:

Hans kärlek till mig har

bragt hans storhet på knä.

Han har blivit som jag

för att jag skall ta emot honom.

Han har blivit som jag

för att jag skall ikläda mig

honom.

Jag blev inte rädd när

jag såg honom, ty för mig

har han blivit barmhärtighet.

Han har tagit min natur

för att jag skall förstå honom

och mitt ansikte för att

jag inte skall vända mig

från honom.

ADVENT HANDLAR om

längtan. Frågan är om det

är människans längtan eller

Guds längtan vi ser.

Andreas Holm


lilla kyrkskolan

4

På denna sida

presenteras

begrepp och

symboler

som är ofta

förekommande

i våra kyrkliga

sammanhang.

Allsmäktig

”Vi tror på Gud fader

allsmäktig” lyder

första orden i

den kristna kyrkans

trosbekännelse. Vad

betyder att Gud är

allsmäktig?

Latinets omnipotens syftar

på makt som är gränslös eller

outtömlig. Endast Gud brukar

tillskrivas denna egenskap.

Allsmäktighet brukar klassas

som ett av Guds karaktärsdrag,

tillsammans med allvetande,

allestädesnärvaro och

oändlig kärleksfullhet.

GUD KAN inte bara överskrida

fysikens och sannolikhetslärans

lagar, utan kan även

Amen

De flesta har kanske

stött på uttrycket

”Det är klart som

amen i kyrkan”. Ordet

”amen” är vanligt

förekommande men

det är kanske inte

lika vanligt att man

vet vad det egentligen

betyder.

Ordet är ett utrop eller uttryck

som återfinns i både Koranen

och Bibeln och används inom

judendomen, kristendomen

och islam. Ordets ungefärliga

översättning är ”sannerligen”,

”trovärdigt” och ”låt

det så ske”.

”AMEN” UTSKRIVET på

Arabiska finns i Koranens

första sura (Al-Fatiha) och

används av muslimer vid

brevskrivning och som avslutning

av böner.

Inom judendomens heliga

skrift används ordet på tre

sätt: Som ett bifallsrop, som

ett bekräftande svar eller

som avslutning på psalmer,

överskrida logikens ramar

(Gud kan, till exempel, skapa

en fyrkantig cirkel, eller

låta talet ett vara ekvivalent

med två), eftersom Gud inte

är bunden av några begränsningar

över huvud taget.

Gud kan ingripa i världen

genom att åsidosätta fysikens

och sannolikhetslärans lagar

(Gud kan exempelvis skapa

mirakel), men det är omöjligt

(och även meningslöst)

att tänka sig att Gud skulle

kunna motsäga logiska sanningar.

Guds allmakt låter honom

inte överskrida fysikens och

logikens lagar, utan hans allmakt

består snarare i hans

förmåga att bemästra dessa

lagar, som även råder över

honom själv. Gud är allsmäktig

på så sätt att han nått

den fulla potentialen av sin

art (människan), och därför

”låt det så ske”. Uttrycket

används alltså i Gamla testamentet

i betydelsen ”sannerligen”,

”trovärdigt”, bara om

någon annans ord.

Inom judendomen uppfattas

Amen som en initialförkortning

för A[l] (eller El),

Me[lech], N[e’eman] som

betyder ”Herren (eller Gud)

[vår] konung [är] tillförlitlig”.

Ordet har samma lingvistiska

rot som det hebreiska ordet

”emuna” som betyder ”tro”.

INOM KRISTENDOMEN,

speciellt i kyrkor som grundats

i väckelserörelser, fungerar

Amen som ett bifallsrop

vid predikningar, betydelsen

är jämförbar med ”bravo”,

”sant”, ”jag instämmer” och

är identiskt med det judiska

bruket som togs upp ovan. I

sammanhanget kan uttrycket

kombineras med halleluja

och meningen bli då ungefär

”det är sant, pris ske Gud”.

Amen är också en del av

liturgin i många högkyrkliga

sammanhang.

Jesus använde uttrycket

helt annorlunda än de gammaltestamentliga

författarna.

Han använde det auktoritärt

för att förstärka sina egna ord

är han så mäktig som någon

medlem av hans art någonsin

kan bli. Det som liknar

mirakel för en dödlig är helt

enkelt ett exempel på Guds

allvetenhet när det gäller naturlagarna,

och hans förmåga

att alltid kunna utnyttja denna

allvetenhet.

Gud har förmågan att utföra

allt som är i överensstämmelse

med hans egna

natur. Inga externa krafter

påverkar honom, då han själv

är ursprunget och källan till

all kraft. Guds natur inkluderar

logik, och därför kan

Gud inte göra någonting som

är logiskt omöjligt. Gud har

därför förmågan att förändra

fysikens lagar eftersom de

inte är en del av hans natur

(dock är de möjligen en reflektion

av densamma).

wikipedia.org

”Amen, säger jag er...”. I Johannesevangeliet

skrivs det

alltid dubbeltecknat ”Amen

Amen, säger jag er...”, I Uppenbarelseboken

3:14 kalllar

Jesus sig själv för ”han

som är Amen, det trovärdiga

och sannfärdiga vittnet” (Sv.

folkbibeln 1996, 1998).

Vanan inom kristendomen

att avsluta böner med Amen

ska ha uppkommit genom

de handskrifter och översättingar

av Matteusevangeliet

som har med en extra rad på

Herrens bön (”Fader vår”) i

Matt 6:9-13 så att bönen får

en lovprisande avslutning

”Ty riket är ditt och makten

och äran i evighet, Amen.”

Nya Testamentets författare

använder uttrycket på

samma sätt som författarna i

Gamla Testamentet.

Paulus använder ordet i

alla sina brev men särskilt i

Romarbrevet där det finns i

1:25, 9:5, 11:36, 15:33 och

flera gånger i kapitell 16.

Nya testamentet avslutas

med det förhoppningsfullt

bekräftande ”Amen, kom,

Herre Jesus!” (Upp 22:21 Sv.

folkbibeln 1996, 1998)

wikipedia.org

Kyrkfönstret nr 4 2010


Julen är den stora helgen då många av oss har fokus på gemenskap. Både de som har

och inte har del av den kan lätt klaga: ”Jag har ingen att vara med” eller ”Min släkt är så

jobbig”. Kyrkan är unik i detta sammanhang och erbjuder en gemenskap för alla, hur vår

livssituation än ser ut.

Susanne Hägg och Lisette Kristoffersson är två kvinnor som tidigare aldrig hade träffats

men som nu har blivit goda vänner. De är ett fint exempel på hur man i kyrkan kan finna en

sann och djup gemenskap med både Gud och varandra.

gemenskap

sann och djup

med Gud och varandra Foto:

Kyrkfönstret nr 4 2010

Mikael Ekström


Denna gemenskap

är så annorlunda

med mer kärlek.

Det kan vara så

kärlekslöst ”där ute”.

Faktaruta

Namn: Lisette Kristoffersson

ålder: 43 år

Bor: Fors

Född och uppvuxen: Västra Frölunda

Familj: två tonåringar 14 och 16 år

Yrke: Redovisningsekonom

Intresse: Gillar att röra på sig,

tränar på Friskus och Svettis

Vi möts för en pratstund över en

kopp kaffe. Det ena skämtet efter

det andra avlöser varandra. Susanne

och Lisette har båda glimten

i ögat och skratten är många.

Men så finns där hos dem en

annan sida också. Båda har gått

igenom en skilsmässa och har

många jobbiga år bakom sig som

man nu till största del har tagit

sig igenom.

SUSANNE BESKRIVER hur hon

hade sökt i många år. Genom sitt

yrke vistas hon ofta i kyrkor och

kapell och träffat många kristna

som hon tyckte var underbara

och fantastiska.

– Men jag vågade aldrig ta steget

fullt ut och erkänna att jag

tror på Gud, förklarar hon. Jag

var rädd för att bli konstig och

annorlunda. Jag trodde att man

måste ändra på sig.

Som ung vuxen umgicks Lisette

med kristna vänner och ”höll

på att bli kristen”, som hon uttrycker

det.

– Men jag blev rädd och tog

det säkra före det osäkra och

förnekade min längtan, minns

hon. Jag byggde upp mitt liv. När

man inte tror på Jesus utgår allt

från den verkligheten. Man skapar

en livsstil som icke kristen,

men man vet mycket väl att allt

inte är bra. Men det kostar på för

mycket att ändra på det invanda

och trygga.

DET SOM FICK Susanne att

komma över tröskeln och erkänna

sin längtan var när prästen

ringde hem under konfimationsläsningen

med äldsta dottern.

– ”Alpha börjar nästa måndag”,

sa han. ”Jag har pratat med storasyster

och hon passar lillasyster

när du är borta”, fortsatte han.

Han visste ju att jag ville men jag

skyllde på allt, ler Susanne vid

minnet. Sen kom jag dit till kursen

och det var fantastiskt! Utan

den hade jag inte suttit här nu!

Lisette var mer fokuserad i sin

längtan och sitt val.

– För tre, fyra år sedan kände

jag att jag ville och att det var

dags, berättar hon. Det liksom

bubblade inom mig. Och nu hade

jag tid och möjlighet. Jag frågade

en vännina var jag kunde gå en

Alphakurs och gick in på Kungsbacka

församlings hemsida. Från

första sekund jag var där var det

färdigt! Här hade jag gått och

stampat i 22 år!

Vad var det som gjorde att det

tog så lång tid?

– När jag var ung var jag så

fullt upptagen av allt; resor, familj,

skilsmässa, resonerar Lisette.

Det gick några år, sedan började

det att bli tungt i livet. När

tyngden kom över mig så orkade

jag helt enkelt inte längre.

Susannes inställning genom

livet har varit att ”kristna är töntiga”.

– Via arbetet har jag lärt känna

många kristna som gång på gång

bevisat motsatsen men fördomar

är svåra att bryta ner, så var det i

högsta grad även för mig.

Så MÖTTES alltså deras vägar

en måndagskväll för ett år sedan

på en Alphakurs i kaféet vid

Kungsbacka kyrka.

– Vi hamnade vid samma bord.

När man kommer ny in i ett sammanhang

”scannar” man av omgivningen,

förklarar Susanne.

Och när jag såg Lisette kände jag

direkt ”henne gillar jag”. Och vi

upptäckte ganska snart att vi har

barn på samma skola.

– Grunden och beröringspunkten

i vår gemenskap är att vi båda

sökte Gud och det var på gudstjänsterna

senare som vi mer

kom att söka oss till varandra

som vänner. Vi visste först inte

så mycket om varandra. Det kom

sen. Och det visade ju sig att vi

hade mycket mer gemensamt.

– Vi hade berättat våra livshistorier

för varandra, säger Susanne.

Och det visade sig att vi

båda var skilda med två barn i

skolåldern.

De nyfunna vännerna hittar på

olika saker tillsamans. I somras

har de varit en del vid havet och

solat och badat.

– Där har vi legat på klipporna

och snackat om allt: Jesus, tron,

barnen, karlar, ja allt! intygar Susanne.

När båda behövde måla om

därhemma kom de på de geniala

idén att hjälpa varandra var sin

helg.

– Det är ju så mycket roligare

att måla tillsammans än att stå

och stryka färg på väggar i timmar

på egen hand, försäkrar Susanne.

Kyrkfönstret nr 4 2010


SOM DET SER UT i dagsläget är

båda engagerade i kyrkans arbete.

Lisette ordnar med kyrkkaffe

en del söndagar, Susanne sjunger

i en av körerna och båda är med i

en hemgrupp.

– I vår grupp säger vi ofta att

det är en fantastisk gemenskap

att kunna be tillsammans, intygar

Susanne. ”Det var en härlig

kväll” säger vi ofta när vi ska gå

hem. Det är så skönt att vara med

i en hemgrupp. Det är som en liten

oas.

I en hemgrupp läser man en

bok, bibeltext eller söndagens

texter, samtalar, diskuterar och

ber. Susanne minns tillbaka då

gruppen samlades hemma hos

henne första gången.

– Här sitter vi hemma i mitt

vardagsrum och ber ”Fader vår”,

vet jag att jag tänkte, berättar

hon. Vilken förmån!

På söndagarna tar de nästan

alltid sällskap till kyrkan.

– Vi kan vara oss själva fullt ut

tillsammans, säger Susanne. Vi

sitter ofta i kyrkbänken och känner

hur tårarna kommer. Är det

inte den ena så är det den andra,

eller båda.

LIVET SOM KRISTEN är ett

spännande liv. Man lever med

sin glädje och trygghet men brottas

också med olika saker. Det

är mycket att kämpa med och

emot.

– Jag har varit med i kören i

många år och gick i kyrkan bara

när det var dags för uppsjungning,

förklarar Susanne. Jag har

flera gånger hört att ”Gud älskar

mig som jag är” men känt att jag

har för många fel för att bli kristen.

Jag frågade mig om jag duger

inför Gud. Jag trodde att man

först måste bli så perfekt som

möjligt. Men med tiden började

jag att känna mig mer värdig när

orden fick sjunka in.

Hennes fördomar föll också.

– Att vara kristen är inte mesigt

och töntigt, intygar hon. Jag

blir ledsen av att behöva försvara

hela tiden.

Nu känner Susanne att det ska

bli jätteroligt när hennes släktingar,

vänner och bekanta kommer

läsa dessa rader.

– De kanske tänker ”Jaså, är

hon kristen? Då kanske jag också

kan!”, hoppas hon.

Susanne, som själv har varit

där med sina fördomar, vet hur

Kyrkfönstret nr 4 2010

man tänker när man inte är kristen.

– Min strategi är att inte vara

för mycket ”halleluja”, om ni

förstår vad jag menar, förklarar

hon. Jag är ju fortfarande samma

jag. Jag har inte blivit annorlunda

i den bemärkelsen. Jag har inte

blivit konstig utan är fortfarande

lika galen som vanligt, skrattar

hon.

När det gäller hennes barn så

vill hon inte tjata om att de ska

följa med till kyrkan.

– Jag tror de ser på mig att den

förändring som ändå inträffat är

till det bättre. De ser att jag är

mycket gladare och tryggare än

tidigare, tror hon. När något gott

inträffar kan jag brista ut i orden

”tack Jesus”. Det gör säkert intryck.

LISETTE HAR LEVT i en kristen

miljö sedan tonåren, utan att själv

vara kristen och hennes barn har

deltagit i kyrkans verksamhet.

– De har varit mer bekväma med

bibeln, Gud och Jesus än jag

själv, gissar hon.

Så i det fallet har det inte varit

så svårt för henne. Det känns lite

knepigare med vännerna.

– Jag har haft svårt att berätta

för mina vänner att jag har kommit

till tro, men det blir bättre för

var gång som jag tar upp det.

Gemenskapen i kyrkan är skön

för att den är så tydlig, tycker Lisette.

– Det var det som gjorde att det

började glöda inom mig. Denna

gemenskap är så annorlunda med

mer kärlek. Det kan vara så kärlekslöst

”där ute”.

– Jag är så tacksam, understryker

Susanne.

Det blir en kort paus i vårt samtal

och tårarna kommer.

– Man är aldrig ensam, fortsätter

hon. Fast man kan känna sig

ensam en helg därhemma och det

är ju inte så kul. Jag är så tacksam

över allt jag fått lära mig,

tacksam över andra människor.

Det hade inte hänt annars.

DE BåDA VÄNNERNA lever nu

som ensamstående utan en man

vid sin sida. Finns det en längtan

efter att hitta kärleken igen och

hur ser den längtan ut?

– Tidigare ville jag hitta en

man som hade samma grundvär-

Jag kunde väl

aldrig i hela mitt

liv tänka mig att jag

skulle längta efter

att gå till kyrkan.

Faktaruta

Namn: Susanne Hägg

ålder: 46 år

Bor: Hålabäck

Född och uppvuxen: Morup

Familj: två döttrar 12 och 16 år

Yrke: Begravningsentrepenör

Intresse: Lyssna på musik,

promenader


deringar som jag hade innan jag

blev kristen, förklarar Lisette.

Men nu tänker jag annorlunda

utifrån en kristen värdering.

Susanne vet precis hur Lisette

tänker - en insikt från sommarens

samtal på klipporna vid havet,

månne?

– Du vill träffa en kristen man,

annars är du rädd att komma bort

från din tro, poängterar hon.

– Just det, samtycker Lisette,

så är det!

Susanne resonerar lite annorlunda.

– Om jag träffar en man som

inte är kristen kanske det är meningen

att jag jag ska föra honom

in i trons värld, funderar hon.

Men kanske ändå inte en ateist.

Och skulle jag träffa en kristen

man, då är det bara ”tack Jesus”!

Men säg att någon skulle träffa

en man, skulle den fina gemenskapen

bli annorlunda då? Vad

skulle hända?

– Då får vi be, säger Susanne

trosvisst.

– Det är klart att tiden räcker

ju inte till för allt, säger Lisette.

Men gemenskapen i Jesus består.

Jag hoppas och ber att den kommer

att finnas kvar.

– Jag har hittat en unik gemenskap

med Lisette och hemgruppen,

fortsätter Susanne. Det betyder

mycket för mig. Vi har något

alldeles speciellt.

Båda menar att deras gemenskap

inte är i stället för en livspartner.

Alla har möjlighet att

hitta detta! Man måste inte vara

singel eller gå igenom en kris för

att hitta en sådan gemenskap.

SUSANNE OCH LISETTE är

tacksamma över allt vad de har

fått genom gemenskapen i kyrkan

och med varandra. Men tänk

också så mycket de har bidragit

med själva! När människor får

höra deras historia kan det förhoppningsvis

inspirera andra.

Att en djup kristen gemenskap

är fullt möjlig för alla. Krävs det

något särskilt, tror de?

– Det börjar nog med en inneboende

längtan efter andra kristna

människor, funderar Lisette.

Jag hade mina gamla vänner men

var till en början dålig på att söka

vidare.

– Man har sitt sociala nätverk

med icke kristna vänner, men

detta blir något annat, intygar

Susanne.

Många andra ställen i vårt samhälle

vill ju vara en mötesplats.

Vad är skillnaden med kyrkan?

– På krogen hade jag inte hittat

en annan kristen vän, tror Susanne.

– Min tro gick från att vara en

hobby till att vara marken som

jag står och går på, berättar Lisette.

Susanne tipsar den som känner

ensamhet.

– Var inte rädd för att höra av

dig! uppmanar hon. Alpha är en

inkörsport där man får gemenskap

och kunskap.

HUR SER Då framtiden ut, med

eller utan man?

– Jag kunde väl aldrig i hela

mitt liv tänka mig att jag skulle

längta efter att gå till kyrkan, filosoferar

Susanne. Tänk att jag nu

ställer klockan nästa varje söndagsmorgon!

Öppenheten och

gemenskapen där är stor. Man får

ett leende av väldigt många.

– Jag vill ha så mycket som

möjligt, säger Lisette entusiastiskt.

Man behöver fyllas på hela

tiden. Och ge! På julafton ska jag

vara med! Förra året kunde jag

inte då jag redan var uppbokad,

men jag bidrog med mat till julbordet.

Hela samtalet har präglats av

mycket humor, glädje och skratt

och i den andan, men också med

allvar avslöjar Susanne och Lisette

en hemlig, gemensam dröm.

När de går i pension vill de öppna

ett kristet kafé i ett varmt land.

– Namnet är redan klart, säger

Susanne bestämt. Det ska heta

Con Dios, vilket betyder ”Med

Gud”.

– Arbetsfördelningen och våra

roller när det gäller ekonomi och

marknadsföring är också klar, berättar

Lisette med ett leende.

De säger att det kanske blir

verklighet, kanske inte. Men att

drömmen är viktig. Att det är

sådana tankar som föds i en ny

gemenskap när man spånar och

funderar tillsammans om livet

och visioner man bär på.

Ett möte i kyrkan blev början

på en sann och djup gemenskap

med Gud och varandra. Vi kan

bara instämma med Susanne och

säga ”tack Jesus”!

Margot Holmgren

Kyrkfönstret nr 4 2010


Kyrkfönstret nr 4 2010


10

Kungsbacka

Mitt i Kungsbacka, vid torget, ligger kyrkan

som en central samlingsplats helg som vardag.

Gemenskap i körsång

110 års obruten verksamhet

som kyrkokör är imponerande.

Äldst i Sverige är

dock Ytterlännäs kyrkokör i

Kramfors kommun med sina

drygt 160 år.

KÖRER MED stämsång har

funnits i Svenska kyrkan

sedan början av 1800-talet.

Först sjöng man efter så kalllade

siffernoter och instrument

var psalmodikon - ett

Kyrkokören ”Sångens vänner” firar 110 år i år.

Foto: Gunnel Oltéus

Att sjunga i kör sägs vara en av Sveriges största folkrörelser.

Kyrkan har fina och långa traditioner i detta

sammanhang. I Kungsbacka kyrka finns tre vuxenkörer

med olika prägel och inriktning och kyrkokören

”Sångens” vänner” firar 110 år i år.

enkelt stränginstrument. Senare

övergick man till dagens

notskrift och orgel installerades

på läktaren.

Många tror att det är svårt

att sjunga stämsång. Liksom

all annan aktivitet krävs övning

men tycker man om att

sjunga lär man sig. Att sjunga

tillsammans ger styrka och

glädje i många sammanhang.

Det blir ett naturligt sätt att

känna gemenskap.

söndag 28 november Kungsbacka k:a

1 advent

kl 11.00 Högmässa, Kyrkokören

kl 17.00 Vi sjunger in advent,

In Spiritu och Kidskören,

flöjt, brassensemble, trummor

KUNGSBACKA kyrkokör firar

i år 110 år.

Vi är idag en liten envis

skara som troget fortsätter att

öva. Vi önskar och hoppas att

fler vill komma med i vår gemenskap.

”Musik ska byggas utav

glädje”, som det heter i en

sång.

Margareta Anskär

Sjung i kör! Vill du också vara med?

Kyrkokören

Övning torsdagar

kl 19.00-20.30

ledare: Svetla Tsvetkova

tel. 56 98 17

In Spiritu

Övning varannan onsdag

kl 19.00-20.30

ledare: Helena Wik

tel. 56 98 09

Gertrudskören

Övning tisdagar

kl 14.30-16.00

ledare: Lisbeth Torwald

tel. 642 52

Till kören

Att vara korist

en av många

är att först och sist

rätta toner fånga

Ibland kan råda brist

i någon stämma

men vad gör alla

människor hemma?

Att vara korist

i en kyrkokör

att sjunga Bach

och Mozart

sånger som berör

kanske tonen ibland

kan låta litet trist

men då höjer vi

en tonart

säger körledaren

helt vist

Att vara korist

kan också vara kul

att sjunga glada sånger

kring jul

Nej att vara korist

blir aldrig trist

det är då sant och visst

Margareta Anskär

lördag 18 december Kungsbacka k:a

Julsånger i centrum

kl 17.00 med körer och instrumentalister

Kyrkfönstret nr 4 2010


S:ta Gertruds kyrka, Blåklintsvägen 18, är en

mötesplats i södra delen av Kungsbacka församling. S:ta Gertrud

Sång skapar gemenskap

Sången skapar gemenskap

och samhörighet. Sången når

in till andra skikt av vår personlighet

än vad talet gör.

Det visar sig hos äldre

människor där minnet börjat

svika. Är det något som

finns kvar i minnet är det

ofta en sång- eller psalmvers.

Sången skapar på så vis ett

gemensamt minne bland dem

som deltar i sången.

Detta visste reformatorn

Martin Luther som skrev

många psalmer som på ett

nytt sätt lärde församlingen

vad den kristna tron handlade

om. Tron sjöngs in i själen.

Församlingssången har sedan

dess varit viktig i de lutherska

kyrkorna, så även hos oss.

I S:TA GERTRUDS kyrka är

det Brittinger Einarsson som

ansvarar för musiklivet.

– Jag ser det som en av

mina uppgifter att hjälpa

människor till självhjälp, säger

Brittinger, och fortsätter:

– Sången handlar mycket

om glädjen i att sjunga tillsammans

med andra men

också om att hitta livsmodet

när det tar emot.

Hon berättar om en sång

som kören verkligen tagit

till sitt hjärta under hösten.

Texten lyder: ”Gör er inga

bekymmer, gör er inga bekymmer,

när ni ber tacka då

Gud, låt Honom veta alla

önskningar. Då skall Guds

frid, som är mera värd än allt

Vad har tv-programmet ”Allsång på Skansen”,

läktaren på HK Aranäs hemmamatcher och

söndagarna i S:ta Gertruds kyrka gemensamt?

vi tänker ge era hjärtan och

era tankar skydd i Jesus Kristus.”

När stressen i vardagen

eller oron för sjukdomar och

bekymmer blir oss övermäktiga

kan sången hjälpa oss att

hålla modet uppe.

I S:TA GERTRUDS kyrka

finns förutom barnkör och

vuxenkör också ett lovsångsteam.

Marie Pettersson har

tillsammans med de andra

i Lovsångsteamet lett lovsång

i gudstjänsterna under

många år. Sången finns alltid

hos henne, inte bara när hon

sjunger i gudstjänsten.

– Jag känner mig ofta som

Nasse i Nalle Puh, säger Marie.

Liten, orolig och rädd

och då har raderna” Var inte

rädd” betytt mycket för mig.

De har kommit till mig vid

olika tillfällen vid förbön,

i bibeln och i små böneord

som jag fått.

När det gäller sånger så

minns hon ofta inte hela

sånger utan strofer ur dem

som poppar upp inom henne

då och då.

– Raderna ”Don´t be afraid

my love is stronger, my love

is stronger than your fear” eller

på svenska ”Var inte rädd

min starka kärlek besegrar

rädslan inom dig” har fått

följa mig nu och då under

de senaste åren. När något

gör mig lite rädd eller nervös

känns det bra att nynna på de

raderna.

söndag 12 december S:ta Gertruds k:a

Cello & psalm i advent

kl 17.00 med bl a Jessica Colliander

Sången en viktig del i Marie

Petterssons liv.

Foto: Brittinger Einarsson

LÖFTET OM att Jesus aldrig

överger oss utan ska vara

med oss alla dagar till tidens

slut kan vara svårt att ta till

sig. Där kan även nyare sånger,

som den Marie citerade,

fortsätta att vara en väg för

oss att upptäcka trons innehåll.

På så vis kan vi även

idag använda oss av sångens

pedagogiska betydelse precis

som Luther gjorde.

NU STåR ADVENT för dörren.

Då sjunger vi gärna flera

välkända psalmer och sånger

om konungen som kommer

till oss. Han kommer inte i

makt och majestät utan i ödmjukhet

och mildhet, ridande

på en åsna. ”Hosianna Davids

son, välsignad vare han,

välsignad Davids son, som

kommer i Herrens namn”.

En god Advent önskas från

S:ta Gertruds kyrka.

Andreas Holm

Var inte rädd,

min starka

kärlek

besegrar

rädslan

inom dig.

Var inte rädd,

för du

är älskad,

och jag

har lovat:

Jag är alltid

nära dig.

söndag 16 januari S:ta Gertruds k:a

Missionsfest

kl 17.00 Gäst; se dagspressen

Kyrkfönstret nr 4 2010 11

11


12

Hanhals

Hanhals församling, landsbygdsförsamlingen

med naturskönt läge vid Kungsbackafjorden.

Gemenskap i djurparken

Vi var ett gäng som gav oss

iväg från församlingshemmet

med regnet hängande över

oss. Några familjer i bussen

och ytterligare en som väntade

i Lysekil. Via en kort

”konstpaus” vid Ödsmålsbron

arbetade vi oss norrut

mot den hägrande djurparken.

JAG HAR ALLTID gillat djurparker.

Det är fascinerande

att komma så nära dessa vilda

djur även om man egentligen

vet att det vore bättre om det

gick att ha dem ute i det fria.

Nordens ark (premiärbesök

för mig) visade sig vara en

bra och engagerad djurpark

som noggrant informerade

om varför man hade just det

djuret i sitt bevarandeprogram

och vilka förutsättningar

som gällde för djuret ”i det

fria”.

En stor fördel med att det

regnar på djurparker är att

inte heller djuren gillar regnet

och de blir lite mer aktiva

av att de, som jag tror, måste

hålla värmen. Det gjorde att

vi fick se nästan alla djur som

finns i parken.

Tigrar är alltid häftiga, eftersom

de är ett av endast två

djur som anser att människor

En lördag begav sig några familjer från Hanhals

församling till Nordens ark. Detta var ett sätt att kunna

umgås och lära känna varandra bättre. Resan var

möjlig med hjälp av pengar från Hanhals kyrkliga

syförening, som vill uppmuntra barnen i vår verksamhet.

Här skriver en av deltagarna om utflykten.

är mat, men min personliga

favorit blev snöleoparden.

MIN UPPFATTNING är att

barnen i gruppen var riktigt

nöjda med utflykten och i

takt med att regnet avtog och

regnkläderna åkte av blev de

även rörligare och mer aktiva.

Järvarna låg och sov ett par

meter från staketet och där

blev vi kvar en lång stund för

att studera dem ingående.

Dagens höjdpunkt var nog

annars när de matade vargarna,

vilket föregicks av att

även vi fick i oss vår matsäck.

Skötaren höll ett intressant

och informerande föredrag

om vargar. Fast vargarna lever

i fångenskap och är vana

vid människor är de väldigt

skygga. De springer över till

andra sidan hägnet, när skötarna

går in för att mata dem,

och kommer fram först när

de är helt säkra på att inga

människor finns kvar i hägnet.

Glasrutan i Varghuset

gör att man kommer djuren

riktigt nära när de jagar runt

för att hitta de gömda köttstycken

som skötarna placerat

ut. Det togs en hel del bilder

där inne och det ropades

även en hel del ”Oj, titta där”.

söndag 28 november Hanhals kyrka

1 advent

kl 11.00 Gudstjänst med

barn och vuxna, alla körer

Adventskaffe i församlingshemmet

EFTER DET LåNGA besöket

hos vargarna passerade vi arkens

våtmarksområde för att

titta på ormar, grodor, paddor

och sköldpaddor innan vi via

Przewalskis häst och några

ugglor drog oss mot djurparkens

restaurang som blev

avslutningen på ett mycket

trevligt djurparksbesök.

Under bussresan hem var

det väldigt tyst i bussen och

jag anar att någon fler än jag

tog sig en liten lur.

Stort tack till arrangörerna av

en mycket trevlig utflykt!!

Kalle Gutke

söndag 12 december Hanhals kyrka

Kyrklunch

kl 11.00 Gudstjänst

Därfefter lunch och avtackning av frivilliga

Kyrkfönstret nr 4 2010


Kulturnatten gästades Pannkakskyrkan av två söta flickor/djur som

blivit hungriga på sin färd genom staden.

Foto: Margot Holmgren

Polispräst Andreas Holm samt polisen Mats Nilsson, till höger, har

tagit initiativ till att dela ut Polisbibeln till alla poliser, bland andra

Björn Lundin i mitten, vid polisstationen i Kungsbacka. Man upplever

att det togs emot positivt och väl av alla.

Foto: Bo Ljunggren

Öivind Farmen och Lars Karlsson

medverkar i gudstjänst i

S:ta Gertruds kyrka.

Hänt sen sist

Hanhals kyrkokör har gjort en resa till Umeåtrakten och

här framträder man i Johanneskyrkan i Vännäs.

Foto: Gerd Olsson

Barngruppen Kids+, som ses på Skansen, bakar muffins.

Då kan det bli så här kladdigt och roligt!

Foto: Margot Holmgren

Pensionärernas utflykt gick detta år till Bohuslän och Kville

kyrka, Åh stiftsgård och hällristningarna i Tanum.

Foto: Gunnel Oltéus

Kyrkfönstret nr 4 2010 1


14

Din lösning skickar du in senast den 31 januari till:

”Kyrkfönstret”, Box 10218

434 23 Kungsbacka.

De tre först rätta öppnade lösningarna vinner var sitt

presentkort i bokhandeln på 200:-.

Lycka till!

Till höger finner du rätt lösning till korsordet i förra numret.

Namn:

Gata:

Postadress:

Kyrkfönstret nr 4 2010


julklappsinsamling

I adventstid upprepas förra årets uppskattade projekt

då våra kyrkor kommer att ta emot julklappar från er

alla! Ett utmärkt sätt att dela med sig till vuxna och barn

i Kungsbacka och Hanhals som inte har möjlighet att

ge sin familj en jul som man kanske hade önskat.

Julklappssäckar finns utställda där man kan lägga sin gåva. Märk gärna paketen

med kön och ålder. Tänk gärna även på lite större barn i skolåldern och

tonåringar. Ring gärna och fråga vad som saknas! Paketen ska innehålla nya

saker. Insamlingen äger rum från första söndagen i advent, 28 november, till

och med söndagen den 19 december. Efter detta datum är det inte möjligt att

lämna några paket.

Öppettider:

Kaféet, Kungsbacka kyrka må - fre kl 10-14

söndag i samband med gudstjänst

Kontakt: Anki Eriksson tel 56 98 16

S:ta Gertruds kyrka må - fre kl 10-12

söndag i samband med gudstjänst

Kontakt: Bogdan Timiras tel 56 98 21

Hanhals kyrka må kl 14-19, to kl 10-12

Kontakt: Eva Ånhammar tel 56 98 50

0-årsjubileum

Den 4 december i år är det 70 år sedan Hanhals kyrka

återinvigdes av biskop Torsten Ysander.

Predikan hölls av domprosten Olle Nystedt och en kantat med kör och solist

uppfördes. I kantaten framfördes texter av Anders Ljung och Sven-Åke Welin

svarade för musiken. För att få delta i den högtidliga invigningen krävdes

inträdeskort. I samband med återinvigningen skänktes ett antal gåvor av bl.a.

Hedvig Carlsson från Håkansgård, Hanhals, som donerade ett antikt golvur

tillverkat på 1700-talet av den kände urmakaren Olof Rising.

Ingemar Olsson

julaftonsfirande

På julafton är du välkommen att dela gemenskapen

i Kafé kyrksalen och Kungsbacka kyrka. Dagen fylls

av gemenskap kring gudstjänst, julbord, musik, kaffe

m.m.

Firandet börjar klockan 12.30. Eftermiddagen avslutas med julbön klockan

17.00 i Kungsbacka kyrka.

För information och anmälan; kontakta kaféet tel 56 98 15 eller Anki Eriksson

tel 56 98 16. Se även annons i dagspressen.

KUNGSBACKA-HANHALS

FÖRSAMLINGAR

Box 102 18, 434 23 Kungsbacka

Besöksadress: Storgatan 1 A

Fax: 162 38

E-post:

kungsbacka.pastorat@svenskakyrkan.se

kyrkoherde Joachim Holmgren 56 98 02

194 06 (bost) 0702-77 77 20

joachim.holmgren@svenskakyrkan.se

PASTORSEXPEDITION 56 98 00

kyrkokamrer Stellan Bodén 56 98 03

assistent Karin Gahnström

tisdag och torsdag 10.00-12.00

KUNGSBACKA KYRKA OCH SKANSEN

diakon Ann-Christine Eriksson 56 98 16

0705-79 37 40

diakon Ingrid H Larsson 56 98 05

0702 - 14 32 03

vik organist Svetla Tsvetkova 56 98 17

musiker Helena Wik 56 98 09

förs.pedagog Marie Wadström 56 98 10

förs.pedagog Margot Holmgren 56 98 11

värdinna Linda Nordin 56 98 06

vaktmästare Håkan Karlström 0702 - 81 00 67

Kungsbacka kyrka 56 98 18

barnrum Skansen 56 98 07

S:TA GERTRUDS KYRKA

präst Andreas Holm 56 98 19

0702 - 34 90 91

diakon Bogdan Timiras 56 98 21

0703-35 76 03

vik diakon Eva Ånhammar Karlsson 56 98 50

kyrkokantor Brittinger Einarsson 56 98 20

församlingspedagog David Öhrling 56 98 24

barnledare/värdinna

Maria Helgesson Thorin 56 98 23

Fax: 129 30

HANHALS KYRKA

präst Håkan Berndtsson 56 98 04

0702-04 95 17

vik diakon Eva Ånhammar Karlsson 56 98 50

kyrkokantor Malin Lindgren 56 98 25

församlingspedagog David Öhrling 56 98 24

Hanhals kyrka 56 98 27

vaktmästare Eva Hilbertsson 56 98 26

Hanhals församlingshem 56 98 26

Fax: 620 54

KAFÉ KYRKSALEN

Majbritt Löfgren 56 98 15

SKOGSKYRKOGåRDEN 56 98 29

förman Magnus Linnarsson 0738-019336

vaktmästare Henrik Törnmarck 0705-41 65 44

vaktmästare Louise Hedelius 0703-44 77 77

KYRKOFULLMÄKTIGES ORDFÖRANDE

Claudia Ekström

KYRKONÄMNDENS ORDFÖRANDE

Eva Kårstad

KYRKORåDETS ORDF. I KUNGSBACKA

Marianne Hultén

KYRKORåDETS ORDF. I HANHALS

Mariann Andersson

Kyrkfönstret nr 4 2010

KYRKOGåRDSNÄMNDENS ORDF.

Stina Lundgren

1


Advents- och jultidens gudstjänster

Kungsbacka kyrka S:ta Gertruds kyrka

Hanhals kyrka

onsdag 24/11

08.00 Morgonmässa

18.00 Veckomässa

1 i advent 28/11

11.00 Högmässa

17.00 Vi sjunger in advent

onsdag 1/12

18.00 Veckomässa

torsdag 2/12

12.15 Marknadsmusik

lördag 4/12

14.00 Dopgudstjänst

16.00 Dopgudstjänst

2 i advent 5/12

11.00 Gudstjänst, välkomnande

av konfirmander

18.00 Husläkarnas julkonsert

onsdag 8/12

18.00 Veckomässa

3 i advent 12/12

11.00 Högmässa

onsdag 15/12

18.00 Veckomässa med

undervisning

lördag 18/12

17.00 Julsånger i centrum

4 i advent 19/12

11.00 Gudstjänst

Julafton 24/12

11.00 Samling vid krubban

17.00 Julbön

Juldagen 25/12

11.00 Högmässa

Annandag Jul 26/12

11.00 Högmässa

Nyårsafton 31/12

17.00 Nyårsbön

Nyårsdagen 1/1

11.00 Högmässa

Söndag efter Nyår 2/1

11.00 Gudstjänst

Trettondedag jul 6/1

11.00 Högmässa

lördag 8/1

16.00 Dopgudstjänst

1 efter Trettondedag jul 9/1

11.00 Gudstjänst

Middagsbön

i Kungsbacka k:a

tisdagar och torsdagar kl 12.00

(ej marknadsdagar)

1

1 i advent 28/11

10.00 Familjegudstjänst

17.00 Vi sjunger in advent,

välkomnande av

särskolekonfirmander

2 i advent 5/12

17.00 Mässa

3 i advent 12/12

17.00 Cello & psalm i advent

lördag 18/12

16.00 Dopgudstjänst

4 i advent 19/12

17.00 Mässa

Julafton 24/12

23.30 Midnattsmässa

Annandag Jul 26/12

17.00 Sinnesrogudstjänst

Söndag efter Nyår 2/1

16.00 Julgudstjänst med julfest

Trettondedag jul 6/1

17.00 Missionsfest

1 efter Trettondedag jul 9/1

17.00 Mässa

Jullunch

på Skansen

söndag 5 dec. kl 12.30

Anmälan; se dagspressen m m

Pris: 60 kronor/vuxen

(till förmån för Hela världen -

kyrkans internationella arbete)

Musikunderhållning, lotterier m m

Julaftonsfirande

i Kafé Kyrksalen

Firandet börjar kl 12.30,

avslutas med Julbön kl 17

Julbord, musik, gemenskap.

Frivillig kostnad.

Information och anmälan:

kaféet 56 98 15

eller Anki Eriksson 56 98 16

1 i advent 28/11

11.00 Gudstjänst med

barn och vuxna

2 i advent 5/12

11.00 Söndagsmässa

3 i advent 12/12

11.00 Gudstjänst, kyrklunch

4 i advent 19/12

11.00 Högmässa

Julafton 24/12

11.00 Gudstjänst vid krubban

Juldagen 25/12

07.00 Julotta

Annandag Jul 26/12

15.00 Julens sånger och psalmer

Nyårsdagen 1/1

11.00 Söndagsmässa

Trettondedag jul 6/1

15.00 Gudstjänst, julfest i

församlingshemmet

1 efter Trettondedag jul 9/1

11.00 Högmässa

Jullunch

i S:ta Gertruds kyrka

torsdag 9 dec. kl 12.30

Anmälan till

Eva Ånhammar

tel 56 98 50

Pensionärernas

julfest

på Skansen

fredag 14 januari kl 17

Anmälan 10 dec - 4 jan

till exp 56 98 00 eller

eller Anita Arnesson 102 46

Med reservation för ändringar och fel. Kyrkfönstret nr 4 2010

Se även dagspressen och besök hemsidan www.svenskakyrkan.se/kungsbacka

More magazines by this user
Similar magazines