OKG årsberättelse 2011 (pdf) - Sveriges Radio

Årsberättelse
Verksamhetsåret 2011

Verksamhetsredovisning
2
I din hand håller du en verksamhetsredovisning
för OKG Aktiebolag. Ambitionen är
att denna ska spegla verksamhetsåret 2011
vid OKG ur flera olika perspektiv. Vi vill på
ett sammanfattande vis kunna beskriva hur
vi under året arbetat för att trygga den höga
säkerheten i anläggningarna, men vi vill
också redogöra för vårt miljöarbete 2011.
Du finner dessutom en hel del intressanta
Redovisande information från OKG
Bokslutskommuniké under maj månad
Årsredovisning under maj månad
fakta kring våra medarbetare samt en beskrivning
av våra ambitioner kring företagets samhällsansvar.
Naturligtvis redovisar vi också
våra leveranser och finanser, men inte i
formen av en formell årsredovisning. Du som
vill ta del av OKGs formella årsbokslut hänvisas
till företagets hemsida, www.okg.se
där den kan laddas ned.
Ovanstående rapporter kan beställas från:
OKG Aktiebolag, 572 83 Oskarshamn
Telefon 0491-78 60 00
E-postkontakt via www.okg.se, där även årsberättelsen finns tillgänglig för nedladdning.

Innehåll
2011 ur ett OKG-perspektiv ...........................4
OKGs styrelse och
företagsledning ..............................................5
VD har ordet ...................................................6
Årsberättelse ..................................................8
Säkerhet .......................................................12
Personal .......................................................18
Miljö ..............................................................24
CSR och sponsring......................................32
Här finns vi
Detta är OKG AB
OKG AB är en av Europas ledande
kraftproducenter. Företaget ingår i
E.ON-koncernen som är världens
största privata energiföretag.
OKG är beläget på den vackra Simpevarpshalvön tre
mil norr om Oskarshamn. Företaget är ett av de
största i Kalmar län. OKG driver och utvecklar tre
kärnreaktorer, som tillsammans svarar för mer än tio
procent av landets elförsörjning. Genom säker drift
och ständig anläggningsutveckling, är det vår ambition
att producera miljöanpassad el under sextio års tid.
Oskarshamn
Simpevarp
3

Verksamhetsåret 2011
2011 ur ett OKG-perspektiv
Kortfattat om OKG 2011
Faktaområde 2011 2010
Kraftförsäljning, MSEK 4 512 4 682
Elleveranser, GWh 15 527 12 060
Energitillgänglighet, % 72 56
Leveranskapacitet, GWh 15 527 12 060
Kostnad per MWh, SEK 290 387
Investeringar, MSEK 1 253 1 356
Soliditet, % 18,5 18,7
Antal anställda 891 928
Kollektivdos, manSv 2,87 3,01
Utsläpp av radioaktiva ämnen,
promille av gränsvärde (0,1 mSv) 1,7 1,6

OKGs styrelse och företagsledning
Ledamöter
Ingemar Engkvist (ordf) ingemar.engkvist@eon.se
Johan Ahlgren johan.ahlgren@eon.se
Bernd Güthoff bernd.guthoff@eon-energie.com
Sasu Valkamo (v ordf) sasu.valkamo@fortum.com
Göran Hult goran.hult@fortum.com
Arvo Vuorenmaa arvo.vuorenmaa@fortum.com
Magnus Nicklasson (SI) magnus.nicklasson@okg.eon.se
Henrik Eriksson (Unionen) henrik.eriksson@okg.eon.se.
Suppleanter
Henrik Nebrelius henrik.nebrelius@eon.se
Frank Sommer frank.sommer@eon-energie.com
Jari Snellman jari.snellman@fortum.com
Mikko Huopalainen mikko.huopalainen@fortum.com
Tonny Granberg (Unionen) tonny.granberg@okg.eon.se
Hans-Olof Carlsson (SEF) hans-olof.carlsson@okg.eon.se
Företagsledning
Ingemar Engkvist tf VD
Bjarne Norén Vice VD
Roger Axelsson Säkerhetschef
Johan Dasht Teknikchef
Håkan Talts Underhållschef
Carl-Johan Kemgren Produktionschef O1
Håkan Ottosson Produktionschef O2
Magnus Antonsson Produktionschef O3
Susanne Andersson Chef Gemensam service
Ulf Kendrup Ekonomichef
Lotta Sätterlund Personalchef
Kortfattat om OKGs delägare 2011
Delägare
%
E.ON Sverige AB 54,5
Fortum 45,5
Verksamhetsåret 2011
5

VD har ordet
Kraften i ständig förbättring …
6
Som tillförordnad VD har jag under andra halvan av
2011 kunnat konstatera att leveransförmågan vid
OKG tyvärr inte nått förväntade nivåer. Efter den 15
augusti har vi haft som mest två av tre produktionsblock
i drift och dessvärre har problem med turbinutrustningen
vid Oskarshamn 1 (O1) förföljt oss hela
den gångna vintern. Just turbinutrustningarna vid de
olika produktionsblocken har gäckat oss under flera
år. Vi tror oss dock efter stora ansträngningar ha lyckats
lösa dessa problem vid Oskarshamn 3 (O3).
Därmed kommer provdriftsprogrammet efter genomförd
modernisering att kunna fullföljas och anläggningen
kunna brukas vid den nya maximala
kapacitetsnivån med leveranser vid 1 400 MW.
Beklagligtvis kan vi för närvarande heller inte använda
full leveranskapacitet vid Oskarshamn 2 (O2).
Under 2011 konstaterade turbinleverantören att en
utrustning identisk med den vi har i O2 havererat.
Rekommendationen blev att vidta vissa försiktighetsåtgärder
i väntan på att en modifierad konstruktionslösning
kan utarbetas. Åtgärderna medför dessvärre
en tillfällig kapacitetsreduktion på cirka 80 MW.
I samband med den näst sista etappen i moderniseringsprogrammet
sommaren 2013 räknar vi med att
kunna vidta åtgärder som innebär att vi återigen kan
producera vid en kapacitet på 661 MW.
Även om leveransutfallet inte levde upp till förväntningarna,
kan jag konstatera att produktionen ändå
tog ett steg i rätt riktning jämfört med 2010.
Leveransförmågan mätt i energitillgänglighet uppgick
till nästan 72 procent, vilket är väsentligt mycket
bättre än de 56 procent vi uppnådde 2010. Fortfarande
återstår dock en del arbete för att återta den
förlorade mark beträffande leveranser som bland
annat den oförväntat höga graden av komplexitet i
moderniseringsarbetena medfört.
Ständig utveckling av
säkerhetsarbetet
Fokus under 2011 har dock legat på att inhämta
erfarenheter från reaktorhaverierna vid Fukushima.
Även om vi på geologiska grunder kan utesluta jordbävningar
och tsunamis i den storleksordning som
var fallet i Japan, finns alltid lärdomar att dra.
De viktigaste för OKGs räkning sammanfattas i de
rapporter som ligger till grund för de stresstester
Ӏven om leveransutfallet inte levde
upp till förväntningarna, kan jag
konstatera att produktionen ändå
tog ett steg i rätt riktning jämfört
med 2010.”
som initierats inom EU. Redan innan några slutsatser
dragits i EU, har vi på OKG påbörjat arbeten för
att ytterligare förstärka säkerheten i verksamheten.
Bland annat vidtas åtgärder för att på ett bättre sätt
och även i ett långtidsförlopp kunna hantera situationer
som uppstår vid flera reaktorer samtidigt. Åtgärderna
syftar till ständiga förbättringar på samma vis
som vi mot bakgrund av erfarenheterna från Harrisburg
1979 införde konsekvenslindrande filtersystem.
Genom sin konstruktion utgör dessa
utrustningar en garanti för att på ett mycket kraftfullt
sätt kunna minimera påverkan på människor och
miljö i omgivningen vid ett eventuellt haveri vid en
svensk reaktor. Att kunna tillgodoräkna sig dessa
skydd är en trygghet – även om ambitionen givetvis
alltid är att aldrig behöva ta dem i bruk!
Ingemar Engkvist

… ger styrkan för säker drift
Som alldeles nytillträdd VD på OKG hyser jag en
spänd förväntan på att få ta aktiv del i företagets fortsatta
utvecklingsresa. Jag ser fram emot att kunna
medverka till ständiga förbättringar av verksamhetens
prestanda och bidra i det outtröttliga säkerhetsarbete
som är en så viktig förutsättning för företagets
förtroendekapital.
Förtroendet förtjänas enbart genom att driva de anläggningar
vi förfogar över på bästa sätt. En av mina
främsta uppgifter blir således att säkra att organisationen
tar vara på de erfarenheter som dragits av
orsakerna till den lägre leveransförmågan under senare
år. Min egen erfarenhet är att det är på basis av
dragna lärdomar som man effektivast utformar och
prioriterar sådana åtgärder som ska kunna innebära
att OKG återtar positionen som ett av landets tillförlitligaste
kraftverk.
I mina ögon är just en lärande organisation den kanske
viktigaste komponenten i ett utvecklingsarbete.
Att då lära av de bästa är definitivt nyckeln till framgång.
Jag vet att OKG under senare år haft förmånen
att gästas av ett flertal expertteam som granskat
verksamheten ur alla perspektiv. Med deras rekommendationer
som grundval för åtgärdsprogrammen
är jag helt övertygad om att alla utvecklingskurvor
kommer att peka uppåt – till gagn för kunder, samhälle
och miljö.
Effektiv hantering
av möjligheter och risker
Med den gedigna kärnkraftsbakgrund jag har,
inser jag dock hur viktigt det är att närma sig uppgiften
med största ödmjukhet. Kärnkraftsbaserad
elproduktion handlar både om att säkra samhällets
behov av el och att trygga att verksamheten i alla
lägen har minsta möjliga påverkan på människa och
miljö; helt enkelt att med samma höga effektivitet
hantera dess möjligheter och risker.
Det systematiska underhållsarbetet blir därmed i takt
med anläggningarnas stigande ålder en allt mer
strategisk resurs. Oskarshamn 1 är exempelvis inne
på sitt fyrtionde verksamhetsår. Även om alla analyser
stödjer det faktum att anläggningen har en teknisk
livslängd på sextio år, så är det av största vikt att
utforma en strategi för reaktorns fortsatta drift och
underhåll under återstående produktionsår. Ambitionen
är självklar; att oupphörligt motverka åldringsrelaterade
problem för att istället successivt förbättra
anläggningens leveransförmåga i kombination med
fortsatt mycket goda säkerhetsmarginaler. Tillsammans
med de bägge andra OKG-reaktorerna kommer
O1 på detta vis att under överskådlig tid fortsatt
kunna utgöra en väsentlig samhällsnytta.
Såväl ur ett miljö- som ett försörjningsperspektiv
måste nämligen kärnkraftsbaserad elproduktion
kunna anses vara en självklar komponent i ett långsiktigt
och uthålligt energisystem. Mitt och OKGorganisationens
uppdrag är att i praktisk handling
visa att vår verksamhet förtjänar den positionen.
Johan Svenningsson
VD har ordet
”Jag ser fram emot att kunna medverka
till ständiga förbättringar av
verksamhetens prestanda och bidra
i det outtröttliga säkerhetsarbete
som är en så viktig förutsättning för
företagets förtroendekapital.”
7

Årsberättelse
Lärdomar dras i naturkatastrofens spår
8
Den 11 mars 2011 drabbades den japanska ostkusten
av en jordbävning med en påföljande
tsunami. I naturkatastrofens spår följde en serie
olyckor vid fyra av sex kärnkraftsreaktorer i
Fukushima Daiichi. Dessa reaktorhaverier har haft
och kommer att få stora konsekvenser för säkerhetsarbetet
inom kärnkraftsindustrin världen över.
Inom EU initierades tidigt så kallade stresstester,
vars syfte är att testa robustheten av anläggningarna
i förhållande till olika händelser, exempelvis
jordbävning, översvämning och bortfall av energiförsörjning.
Under hösten skickades OKGs resultat
av dessa stresstester i form av en slutrapport
till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) som i sin tur
rapporterar samlat för Sverige till EU. I förlängningen
förutsätts krav om säkerhetshöjande åtgärder
att ställas och OKG startade tidigt arbetet
med att dra erfarenheter från händelserna i
Fukushima och förbereda åtgärder.
Fortsatt säker drift
Vid en summering av verksamheten vid OKG
under 2011, bedöms företagets förmåga att bedriva
kärnteknisk verksamhet likväl uppfylla de
krav som ställs. Anläggningarna har därmed drivits
på ett säkert sätt under hela året. Den struktur
som används för säkerhetsarbetet ger en god
spårbarhet. Den är också tydlig och väl känd i
organisationen. Bedömningen är att förutsättningar
finns för att bedriva verksamheten på ett
säkert sätt även i framtiden.
Under oktober genomfördes en expertgranskning
av OKG inom ramen för arbetet inom den internationella
samarbetsorganisationen WANO (World
Association of Nuclear Operators). WANOs
granskningsteam, bestående av experter inom
olika områden från kärnkraftverk runt om i världen,
utförde fältstudier på hela OKG. Resultatet pre-

senterades för OKGs representanter i form av observationer
och rekommendationer. Dessa utgör underlag
för OKGs förbättringsprogram som syftar till att
trygga en säker drift med hög tillgänglighet.
Säkerhetsläget vid Oskarhamn 1 har under 2011
bedömts som gott även om leveransförmågan under
årets sista månader begränsades av problem i den
konventionella turbinutrustningen. Dessa problem
accentuerar behovet av fortsatta moderniseringar i
driftsystemen.
O1 levererade 2 980 GWh (3 185) under 2011. Under
året hade anläggningen fyra kortare produktionsbortfall
utöver den årliga revisionen. Dessutom
stoppades anläggningen i slutet av oktober på grund
av turbinproblem och kunde inte återstartas under
2011. Elleveranserna föll som följd av detta
jämfört med 2010. Energitillgängligheten nådde
73,3 procent (78,6), vilket är något under det
normala för anläggningen.
Även vid O2 bedöms säkerhetsläget vara bra inom
givna ramar. Två av etapperna i anläggningens
modernisering har genomförts 2007 respektive 2009.
2013 planeras de sista delarna i säkerhetsmoderniseringen
utföras och projektering pågår för att under
2015 installera utrustning som medger en effektökning
med nästan 30 procent.
O2 levererade 4 210 GWh (5 033) under året.
Anläggningen hade fyra kortstopp under året, bland
annat som följd av ventilproblem. Baserat på erfarenheter
från en annan anläggning med en identisk
Årsberättelse
”I förlängningen förutsätts krav om säkerhetshöjande
åtgärder att ställas och OKG startade tidigt arbetet
med att dra erfarenheter från händelserna i
Fukushima och förbereda åtgärder.”
turbinkonstruktion stoppades O2 i mitten av augusti.
De korrigerande åtgärder som av säkerhetsskäl vidtogs
innebar att anläggningen stod stilla fram till den
planerade revisionen i september. Den årliga avställningen
blev också förlängd som följd av åtgärderna i
turbinen. Energitillgängligheten uppgick därmed till
76,6 procent (92,5).
Ur säkerhetssynpunkt är Oskarshamn 3 en bra anläggning
och säkerheten har ytterligare förbättrats
efter genomförd modernisering. Under 2011 fortsatte
anläggningens provdrift och i samband med den
hanterades bland annat problem med vibrationer i
turbinutrustningen. På hösten kunde dock en milstolpe
i O3s historia skrivas då nya dygnsproduktionsrekord
slogs på löpande band efter den
effektökning som genomförts inom ramen för anläggningens
moderniseringsprogram. Elleveranserna
från O3 uppgick därmed under 2011 till 8 337 GWh
(3 842) och tillgängligheten var 70,3 procent (31,8).
Minskande investeringstakt
Medelantalet anställda vid OKG minskade under
2011 till 897 (958). Sjukfrånvaron är trots en ökning
från föregående år fortsatt låg och uppgick under
året till 2,8 procent (1,9).
Enligt konsortialavtal ska delägarna ersätta bolaget
med nettokostnaden för levererad kraft. Summa rörelseintäkter
sjönk under 2011 till 4 918 MSEK (5 124)
som en följd av minskade rörelsekostnader och en
minskad andel aktivering av eget arbete. Finansnettot
uppvisar en minskning, 358 MSEK (460), beroende
på den minskade skuldsättningen till följd av
9

Årsberättelse
10
förskjutningar av de stora investeringsprogrammen.
Resultatet efter finansiella poster blev 10,4 MSEK
(10,5) och efter bokslutsdispositioner och skatt redovisas
en vinst om 8,1 MSEK (8,7). OKGs soliditet vid
utgången av 2011 uppgick till 18,5 procent (18,7).
Investeringarna i anläggningarna uppgick under
2011 till 1 253 MSEK (2 922). Investeringsprogrammet
vid OKG utgör en väsentlig del av Sveriges
energiinvesteringar. Vägledande avseende investeringsverksamheten
är att modernisera anläggningarna
för att höja säkerheten, att möjliggöra sextio års
drifttid och att öka effekten. Investeringarna dominerades
även under det gångna året av fortsatta
moderniserings- och effektökningsåtgärder vid O2
och O3. På grund av senareläggning av införandet
av modernisering och effektökning i O3 kommer den
totala investeringen att öka.
Risker och ansvar
Riskarbetet vid företaget bedrivs genom systematisk
inventering, värdering, prioritering och genomförande
av riskreducerande åtgärder inom olika riskområden.
Bland de operativa risker som har störst påverkan är
riskerna för att tids- och kostnadsramarna för de
stora investeringsprogrammen ska överskridas.
Beträffande det omfattande moderniseringsprogrammet
för O2, har den bedömda risken för en försening
inneburit att de avslutande installationerna har skjutits
till 2013 respektive 2015.
Bolagets ansvar enligt atomansvarighetslagen i
händelse av nukleär olycka är täckt genom ansvarsförsäkring.
Anläggningarna är försäkrade mot brand
och nukleär skada genom egendomsförsäkringar.
All maskinell utrustning för kraftproduktion exklusive
den utrustning som befinner sig innanför reaktorinneslutningen
omfattas dessutom av maskinskadeförsäkring.
Kärnkraftsindustrin bär hela ansvaret för finansiering
av hanteringen av radioaktivt avfall samt demontering
av anläggningarna när dessa tjänat ut. Finansiering
sker genom löpande fondavsättning per producerad
kilowattimme. Vid utgången av räkenskapsåret uppgick
OKGs andel av fondens värde till 10,6 miljarder.
Utbetalning sker i takt med bolagets utbetalningar för
omhändertagande av använt kärnbränsle och annat
nukleärt avfall.

Kärnkraft integrerad i framtida
energiförsörjning
Den 1 januari 2011 reviderades kärntekniklagen, såtillvida
att det sedan dess är tillåtet att efterhand ersätta
de befintliga tio reaktorer som finns i Sverige
med nybyggda. Detta är en viktig signal för såväl
kärnkraftsindustrin som för den tunga elintensiva
basindustrin. Investeringar i att modernisera eller
ersätta kärnkraft kräver långa planeringshorisonter.
Modern kärnkraft jämte en ökad andel förnybar
energiproduktion har en viktig roll att spela i det framtida
energisystemet i Norden och bidrar till ökad stabilitet
i elproduktionen, konkurrenskraftiga priser och
låga koldioxidutsläpp. En långsiktighet och stabila
förutsättningar inom energipolitiken är grundläggande
för verksamheten.
Leveranser och tillgänglighet
O1 O2 O3 Totalt
Leveranser 2011 2 980 4 210 8 337 15 527
(GWh) 2010 3 185 5 033 3 842 12 060
Tillgänglighet 2011 73 77 70 72
(%) 2010 79 92 32 56
Årsberättelse
Verksamheten vid OKG kommer under 2012 präglas
av förberedelser inför slutförandet av den säkerhetsrelaterade
moderniseringen av O2 2013, samt förbättringsåtgärder
gällande områden som
identifierades under WANO-granskningen.
Även följderna av Fukushima kommer att ha påverkan
på OKG under 2012, då resultatet av de genomförda
stresstesterna beräknas resultera i krav på
åtgärder för kärnkraftindustrin.
Under 2012 förväntas det justerade resultatet före
av- och nedskrivningar, finansiella poster och skatt
ligga på en nivå något över 2011 års resultat. Under
2012 förväntas högre leveransvolymer genom en
stabilare produktion där OKGs högre produktionskapacitet
nyttjas.
11

Säkerhet
Erfarenheter driver säkerheten framåt
12
På OKG utfördes i början av februari en av Sveriges
största civila haveriövningar någonsin. Scenariot
gick ut på att OKG skulle drabbas av ett haveri med
radioaktiva utsläpp som följd. Föga anade man att
denna övning bara en dryg månad senare skulle
inträffa i verkligheten i och med kärnkraftsolyckan i
Fukushima, Japan den 11 mars 2011. 2011 blev
därmed ett år präglat av stora händelser som satte
säkerheten på våra och även världens kärnkraftverk
på sin spets.
Precis som efter tidigare kärnkraftsolyckor, såsom
Harrisburg och Tjernobyl, kommer kärnkraftsindustrin
att använda sig av denna erfarenhet för att ytterligare
stärka säkerheten på anläggningarna. Redan
nu har vissa förbättringsområden identifierats och
dessutom har en del förändringsarbeten inletts. Det
är upp till kärnkraftverken att dra lärdom av det som
har hänt och fortsätta mot ständiga förbättringar!
Stresstest av de svenska
kärnkraftverken
Den 11 mars 2011 inleddes ett nytt kapitel i kärnkraftshistorien
i och med kärnkraftsolyckan i
Fukushima, Japan. Trots att det var extrema yttre
påfrestningar som fick olyckan att inträffa, började
kärnkraftverk världen över fundera på vilka förändringar
som krävs för att förhindra liknande olyckor.
Inom EU beslutades det därför att samtliga länder
som har kärnkraft skulle göra så kallade stresstester
av sina anläggningar, det vill säga en samlad riskoch
säkerhetsbedömning.
Strålsäkerhetsmyndigheten och de svenska kärnkraftverken
kom överens om att med anledning av
kärnkraftsolyckan i Japan genomföra en översyn
av pågående och planerade säkerhetshöjande
åtgärder. Olyckan medförde många frågeställningar
om anläggningarnas konstruktion och bolagets
förmåga att hantera svåra reaktorolyckor. SSM
beslutade även att stresstester skulle genomföras,
i vilka anläggningarnas konstruktion prövades och
OKG skulle även föreslå tänkbara förbättringsåtgärder.
Vad innebär egentligen ett stresstest?
Stresstesterna innebar att OKG tog fram analyser på
hur robusta anläggningarna är. Det ingick alltså inga
som helst praktiska åtgärder. Till sin hjälp hade OKG
ett styrdokument från ENSREG (European Nuclear
Safety Regulator Group) som är en oberoende
myndighet inom EU bestående av representanter
från samtliga 27 EU-länders strålsäkerhetsmyndigheter
eller liknande. Dokumentet reglerade bland
annat inom vilka områden stresstesterna utfördes,
nämligen:
• Jordbävning
• Översvämning
• Bortfall av elförsörjning
• Förlorad värmesänka
• Stora haverier
• Beredskap.

Redan i befintliga säkerhetsredovisningar har analyser
utförts på hur stora påfrestningar OKGs anläggningar
klarar av, exempelvis vid jordbävningar eller
översvämningar. Dessa analyser har utgått från realistiska
scenarier utifrån OKGs geografiska placering.
I de stresstester som utfördes 2011 jobbade
man istället mot väl tilltagna händelser, och gjorde
utifrån dessa ingenjörsmässiga bedömningar kring
OKGs status.
Inom stresstestets uppdrag ingick även att säkerställa
att OKG tillvaratar alla erfarenheter och konsekvenser
av kärnkraftsolyckan vid Fukushima, något
som OKG redan hade vana av. Efter kärnkraftsolyckan
på Three Mile Island i USA utförde OKG nämligen
ett stort analysarbete som bland annat
resulterade i konsekvenslindrande RAMA-filter. Ett
system som enbart återfinns i Sverige, Finland och
Schweiz. Målsättningen med filtren var att de
svenska verken ska vara kapabla att hantera ett
härdsmälteförlopp utan att släppa ut någon radioaktivitet,
som kan skada människor och omgivande
miljö.
Resultat
Resultaten av stresstesterna visar på att förutom att
kraftverket är lokaliserat på en plats där sannolikheten
för jordbävning och översvämning är extremt
små så är anläggningarna robusta nog att stå emot
utmaningar även bortom de krav som ställs. Resultaten
visar även att oavsett om analyserna grundar
sig på förutsatta händelser eller en extrem stress av
anläggningarna med extremvärden kommer utsläppen
att ligga inom tillåten nivå. Detta tack vare de
konsekvenslindrande system som medger en filtre-
Säkerhet
”Resultaten av stresstesterna visar på att
anläggningarna är robusta nog att stå emot
utmaningar även bortom de krav som ställs.”
rad tryckavlastning av inneslutningen samt genomförda
och pågående säkerhetshöjande moderniseringar.
Förbättringsåtgärder krävs dock för att
hantera vissa händelser. Ett sådant exempel är att
de svenska kärnkraftverken inte fullt ut är dimensionerade
för att hantera ett olycksscenario där flera
reaktorer slås ut samtidigt och inte heller för utdragna
händelseförlopp.
Den 31 oktober lämnade OKG ifrån sig resultatet
från stresstesterna, i form av en rapport, till SSM.
En rapport som dels beskrev de analyser som utförts
och som även prioriterade vilka åtgärder som
ger störst säkerhetsnytta för OKG att genomföra.
Därefter var det myndighetens uppdrag att sammanställa
de svenska kärnkraftverkens rapporter
och lämna in en slutgiltig till EU vid årsskiftet.
Under våren 2012 genomförs det en granskning på
SSM av andra europeiska myndigheter, och inte
förrän halvårsskiftet 2012 kommer EU att lämna rekommendationer
kring vad som behöver åtgärdas
på de europeiska kärnkraftverken. Först därefter kan
SSM fatta sina beslut.
Övning ger färdighet
– SAMÖ-KKÖ
För att utveckla förmågan att hantera konsekvenserna
av en händelse med radioaktivt utsläpp
genomförs sedan lång tid en kärnkraftsövning
(KKÖ) vartannat år i ett av de tre kärnkraftslänen i
Sverige. 2009 beslutades det om att slå samman de
två övningsformaten samverkansövning (SAMÖ)
och kärnkraftsövning till en gemensam övning,
nämligen SAMÖ-KKÖ 2011.
13

Säkerhet
14
SAMÖ-KKÖ genomfördes i februari och är en av
Sveriges genom tiderna största civila beredskapsövningar
någonsin, och allt startade med ett fiktivt
haveri på OKG. Ansvarig för övningen var Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap, MSB, och
totalt var det cirka 6 000 personer från 60 olika myndigheter
och andra aktörer i samhället som övade
krishantering och samordning av insatser utifrån en
driftstörning med radiologiskt utsläpp från OKG.
Övningen genomfördes i tre skeden: ett akutskede,
ett analys- och uthållighetsskede samt två avslutande
seminariedagar.
Inom OKG togs omfattande resurser i anspråk, i
scenarioframtagandet inför övningen, under själva
övningen och i efterförloppet till övningen. Med
några få undantag övades hela beredskapsorganisationen
under 36 timmar med mycket gott resultat.
Utvärdering av övningen
För att öka kunskapen om hur samhällets krisberedskap
fungerar vid en allvarlig kärnteknisk olycka
samt i förlängningen bidra till att stärka samhällets
krisberedskap, observerades hela tiden övningen.
Observationerna har sedan legat till grund för den
utvärdering som utfördes i syfte att granska övningens
måluppfyllnad och att identifiera de lärdomar
som kan dras från övningen.
Bedömningen är att de övande organisationerna har
förmåga att, enskilt och i samverkan, hantera följderna
av en kärnteknisk olycka såväl ur ett strategiskt
som ur ett operativt perspektiv i syfte att upprätthålla
och återställa samhällsviktiga funktioner.
Övningen i sin helhet påvisar också behovet av att
öka samhällets förmåga att hantera krissituationer i
ett långtidsförlopp; helt enkelt att skapa uthållighet.
Såväl det externa utvärderingsteamet som OKGs
interna utvärdering av OKG-organisationens insats
konstaterar dock att inkallning som upprättande och
organisering av stabsarbetet på OKG fungerade väl.
För att öka samhällets förmåga att förebygga, förhindra
och hantera olyckor och kriser ska nu de slutsatser,
utvecklingsbehov och rekommendationer
som identifierats i samband med övningen tas om
hand i organisationernas verksamheter. Den fullständiga
rapporten finns att läsa på MSBs hemsida.

Säkerhetsindex
OKGs långsiktiga säkerhetsmål anges som ett
säkerhetsindex som varje år ska vara minskande
mot 2,0. Det långsiktiga målet bryts ner i en plan
som anger inriktning och mål för den kommande
treårsperioden. Säkerhetsindex är kvoten av tiden för
att åtgärda en konstaterad brist och den i STF
(Säkerhetstekniska driftförutsättningar), tillåtna reparationstiden
för brister som innebär otillgänglighet i
säkerhetssystemen.
För 2011 var målet för säkerhetsindex 2,25 och utfallet
blev 3,28. En anledning till att målet inte nåddes
kan vara att OKG har under åren stramat åt sitt mål
mer och mer eftersom organisationen alltid vill bli
bättre och säkrare. En jämförelse med de kraftverk
som redovisar data till WANO visar dock att OKGs
anläggningar ligger väl till avseende tillgängligheten
hos system för hjälpmatarvatten, resteffektkylning,
nödkraft och reaktorvattenkemi. En motsvarande
jämförelse avseende produktion och tillgänglighet,
som ur vissa aspekter även kan anses spegla säkerhet,
ger en mindre gynnsam bild. Att målet avseende
säkerhetsindex inte uppfylldes utgör en besvikelse
men behöver inte indikera att organisationens
förmåga att återställa säkerhetssystemen vid
brister försämrats.
Extern granskning
– WANO peer review
I oktober utförde ett expertteam från WANO en
granskning av OKG i syfte att rekommendera åtgärder
som ska innebära förbättringar av organisationens
förmåga att bedriva verksamheten. Avstampet
för OKGs egen del togs i de förbättringsåtgärder
Säkerhet
som initierats med utgångspunkt i IAEAs OSARTgranskning
2009. Varje granskningstillfälle utgör ett
trappsteg i en ständig utvecklingskurva. Ambitionen
är att med hjälp av WANO kunna konstatera att
organisationen tagit till sig de rekommendationer till
förbättringar som lämnats sedan tidigare och därmed
tagit ytterligare ett steg mot en verksamhet
som bedrivs i enlighet med högsta internationella
standard.
2011 års WANO Peer Review team bestod av trettio
personer från olika kärnkraftsföretag världen över.
Granskningarna är en oerhört lärorik resa, och även
om OKG kunde konstatera att framsteg gjorts sedan
föregående inspektion 2005, finns det fortfarande
förbättringspotential inom en rad områden. Med
stöd i en lång rad fältobservationer och intervjuer
lämnade teamet sjutton rekommendationer på hur
OKG-organisationen kan utveckla verksamheten
ytterligare. OKG kan exempelvis stärka attityderna
ytterligare till arbetsmiljöfrågor och det egna ansvaret
för personsäkerheten. Organisationen är förhållandevis
förskonade från allvarliga arbetsmiljöolyckor
och det bidrar möjligen till ett behov av en
ökad riskmedvetenhet.
Granskningsteamet var övertygat om att OKG kommer
att lyckas förbättra verksamheten. Inom denna
industri får man aldrig sluta att sträva mot världsklass
eller excellens. De förbättringsområden som
teamet rekommenderade att OKG arbetar vidare
med utgör just gap mot excellens och de var säkra
på att dessa gap skulle komma att minskas tills uppföljande
granskning om ett och ett halvt år – även
om det givetvis fordras en del arbete.
15

Säkerhet
”Med utgångspunkt i de rekommendationer på
förbättringsåtgärder som lämnades kan OKG
fortsätta att utveckla verksamheten.”
16
Med utgångspunkt i de rekommendationer på förbättringsåtgärder
som lämnades kan OKG fortsätta
att utveckla verksamheten, så att företaget inte enbart
uppfyller myndighetskrav utan även når en status
som föredöme.
Säkerhetskultur
Under året har OKGs säkerhetskultur granskats och
analyserats på olika sätt och av ett flertal parter såväl
internt som externt. Dessa har bestått av bland
annat kvalitetsrevisioner, enkäter, granskningar av
WANO samt inspektioner och verksamhetsbevakningar
av myndigheten. Sammanfattningsvis kan
sägas att analyserna pekar på en förbättringspotential
vad det gäller tillämpningen av Human
Performance-verktygen, men även att på att det
finns en stark tro på att riktade verksamhetsanknutna
insatser kan ge en bra effekt på vidareutveckling
av säkerhetskulturen. För att kunna fortsätta att
utveckla säkerhetskulturarbetet på OKG utfördes
även ett stort arbete under året där chefer i organisationen
intervjuades för att hitta områden att fokusera
på.
Säkerhetskulturen på OKG är analyserad
Metaanalyser genomförs återkommande på OKG
som en del av företagets systematiska säkerhetskulturarbete,
Handlingsplan för säkerhetskulturen vid
OKG (HFS). En omfattande metaanalys av säkerhetskulturen
genomfördes under hösten 2010 av
externa konsulter för att ge en nulägesbild av säkerhetskulturen
på OKG. Fokus för arbetet var att identifiera
förbättringspunkter i de strukturella och
organisatoriska förutsättningarna för att kunna driva
en verksamhet med god säkerhetskultur. Under
2011 har också en vidareutvecklad säkerhetskulturenkät
genomförts. Resultatet ska användas för att
få underlag för en fortsatt god utveckling av säkerhetskulturen,
och under 2011 har därför resultatet
från såväl metaanalysen som säkerhetskulturenkäten
och medarbetarundersökningen bearbetats i
workshops i ledningsgrupper och på enhets- och
gruppmöten.
Analysens huvudslutsats är att OKG har kommit
långt i sitt systematiska säkerhetskulturarbete sedan
det initierades 2004. De utmaningar som finns för att
förbättra säkerhetskulturen är strukturella och förutsätter
en enhetlig syn på säkerhetskulturarbetet som
en långsiktig process där planering och framförhållning
är av yttersta vikt. Detta handlar om prioritering
och viljan att ändra på det reaktiva förhållningssätt
som präglat OKG sedan lång tid tillbaka. Det handlar
också om att stegra förväntningarna för att undvika
att falla tillbaka i självgodhet. Rapportens
viktigaste rekommendation är dock att OKG bör
systematisera långsiktigt strategiskt arbete så att
proaktiv riskstyrning blir central i företaget.
Nya anläggningsskyddet
färdigställt
Många av de stora projekten på OKG har grundat
sig i att anläggningarna behövt moderniseras eller
att effekten skulle höjas. Projekt Nyans (Nytt Anläggningsskydd)
skiljer sig lite från dessa eftersom
projektet helt och hållet grundar sig i krav från myndigheten.
Projektet startade redan 2007 och avslutades
sommaren 2011, och dess uppdrag var att
skapa ett nytt fysiskt skydd för OKG utifrån SSMs
föreskrifter och dimensionerande hotbild. I myndig-
”Analysens huvudslutsats är att OKG har kommit
långt i sitt systematiska säkerhetskulturarbete
sedan det initierades 2004.”

hetens föreskrift står det bland annat att kärnkraftverken
måste kunna fördröja och försvåra antagonistiska
handlingar, dessutom måste tillträde till
området ske på ett kontrollerat och registrerat sätt.
Detta verkliggjordes genom integrerade säkerhetssystem
och tillförlitliga rutiner som säkrar anläggningarnas
fortsatta drift.
Bakgrund och syfte
Terrorhändelser i omvärlden fick myndigheter och
samhälle att vidta riskförebyggande åtgärder. Även
kärnkraftverken i Sverige omfattas nu därför av
skärpta skyddskrav. Den nya dimensionerande hotbilden
gav oss förutsättningarna för i vilken omfattning
det fysiska skyddet av anläggningarna måste
förstärkas. Detta innebar bland annat förändringar i
de vardagliga rutinerna när OKGs medarbetare går
till och från arbetet.
I en föreskrift från SSM, SSMFS 2008:12, togs det
fram nya bestämmelser som beaktar risken för mer
våldsamma angrepp och intrång än vad som tidigare
förutsetts. För att begränsa möjligheterna att
tränga in i eller sabotera anläggningarna skulle
skyddet av OKG stärkas genom både organisato-
riska och fysiska åtgärder. Det gällde både omgivningen
runt anläggningarna och inne i byggnaderna.
Några av konsekvenserna blev helt ny kontrollteknik,
till exempel ”flygplatskontroller” för att söka efter
otillåtna föremål, och nya rutiner för alla som ska ha
tillträde till anläggningarna.
Insatser i stora drag
Alla personer och alla fordon kontrolleras med avseende
på otillåtna föremål innan de ges tillträde till
anläggningen. Detta görs genom så kallad
”flygplatskontroll”, med avsökningar genom metalldetektorer
och bagageröntgen.
Infrastrukturen på Simpevarphalvön ändrades
genom att till exempel:
Säkerhet
• En stor centralentré byggdes där alla som ska in
till på området måste passera.
• Anläggningsområdet förändrades med nya
staketgator som följd.
• Godsmottagning, tillfartsvägar, parkeringsplatser
och vissa andra lokaler förändrades eller flyttades.
17

Personal
Det är medarbetarna som
åstadkommer resultaten
18
OKG som är ett företag i E.ON-koncernen har
omkring 981 anställda och är därmed en av Kalmar
läns största arbetsgivare. OKG samarbetar också
med flera andra företag och skapar på så sätt ännu
fler arbetstillfällen. Exempelvis arbetar det cirka 700
entreprenörer och konsulter nästintill dagligen på
OKG samt ytterligare 500-600 personer på halvön,
utöver den egna personalen, när de årliga revisionsavställningarna
genomförs på O1, O2 och O3. Revisionsavställningarna
är den period då bränslebyte
samt förebyggande och avhjälpande underhåll av
anläggningarna utförs och är till större delen planerade
att genomföras på sommarhalvåret.
OKG har och kommer alltid att sträva efter att vara
ett kärnkraftsföretag i världsklass och 2011 var inget
undantags år. För att nå världsklass arbetade OKG
med att ytterligare höja säkerhetsmedvetenheten,
som är viktigt på en kärntekniskanläggning, samt
med utveckling av kompetenta och välmående
medarbetare och ledare.
Förändrad ledningsorganisation
För att ytterligare förbättra förutsättningarna för säker
drift, skapa bättre förutsättningar för alla medarbetare
att utföras sitt arbete på bästa sätt samt skapa
ett större samarbete och kunskapsutbyte inom
E.ON-koncernen genomfördes den 1 januari 2011
en stor organisationsförändring – en ny ledningsorganisation.
Under 2011 har fokus legat på att påbörja det långsiktiga
arbetet med implementering av den förändrade
ledningsorganisationen och ett år efter
omorganisationen finns det ett flertal punkter som
har en positivare trend än tidigare. Bland annat har
den administrativa effektiviteten förbättrats, vilket gör
att kärnverksamheten får ett än mer ökat fokus samt
att verksamheten idag har en större samklang med
E.ON-koncernens övriga produktionsdelar än tidigare.
Genom den övergripande organisationsförändringen
har OKG också tydligare produktionsfokus
där säker drift ständigt omsätts i praktisk
handling på ett uttryckligare sätt än innan. Förändringen
förväntas bland annat skapa utökade förutsättningar
till förbättrad möjlighet att ta tillvara
medarbetarnas kompetens samt en ökning av den
ömsesidiga integrationen och kommunikationen.
Strävar efter att vara
en attraktiv arbetsgivare
OKG ser betydelsen av att ideligen måna om företagets
medarbetare och att vara en attraktiv arbetsgivare
för potentiella framtida medarbetare. OKG
arbetar också ständigt med att tillgodose det resursbehov
som finns ute i organisationen genom att nyanställa
kompetenta medarbetar. Under 2011 nyanställdes
16 medarbetare och under året rekryterades
även 27 personer internt. Antal medarbetare
som under 2011 slutade på OKG var 62 stycken,
vilket gör en något högre personalomsättning jämfört
med föregående år. Personalomsättningen
under 2011 blev därmed drygt sju procent. Under
förgående sommarmånader anställde OKG också
58 sommarmedarbetare som arbetade inom
spridda områden.

Framtida medarbetare
OKG arbetar ständigt med att knyta kontakter med
potentiella framtida medarbetare. Detta görs på flera
olika sätt, exempelvis genom att värna om ett nära
samarbete med grundskolor, gymnasium, högskolor
och universitet. Framför allt behöver OKG rekrytera
inom områdena underhåll, teknik och drift, eftersom
kärnkraftsbranschen är inne i ett generationsskifte
där de individer som var med och startade kärnkraften
i Sverige har nått pensionsålder. Den lägsta
kompetensnivån på nyanställda är en tvåårig kvalificerad
yrkesutbildning eller motsvarade yrkeserfarenhet.
För att marknadsföra att OKG är en attraktiv arbetsgivare
träffar OKG studenter på arbetsmarknadsdagar.
Under 2011 besökte OKG bland annat
Linnéuniversitetet, Linköpings universitet, Chalmers
tekniska högskola, Uppsala universitet och Kungliga
tekniska högskolan. Sammanlagt närvarade OKG
vid tio stycken arbetsmarknadsdagar. Förutom att
medverka på mässor har OKG arrangerat företags-
Personal
kvällar och lunchseminarier på universiteten samt
arrangerat energi- och teknikevenemang för att höja
intresset för branschen och OKG.
OKG bjuder också in studenter till en av företagets
anläggningar för att informera om OKG och för att
öka kunskapen om energibranschen – framförallt för
kärnkraftsbranschen. Under föregående år tog OKG
emot cirka 1 700 besökare. Utöver studiebesöken i
anläggningarna tar OKG också emot cirka 5 000 besökare
i OKGs besöksanläggning, där de får höra
om företaget och branschen i stort.
Praktikanter
OKG tar varje år emot praktikanter som, för OKG,
har relevanta utbildningar. Under praktikperioden får
praktikanterna en god inblick i företaget, vilket förhoppningsvis
kan väcka ett intresse inom branschen.
En praktikperiod kan också vägleda i en
yrkesmässig utveckling. OKG handledde cirka 20
praktikanter under 2011.
19

Personal
20

Traineer
OKG började med traineeprogram 2005. I februari
2010 avslutades det sista traineeprogrammet i egen
regi och idag ingår OKG i E.ONs traineeprogram.
Två av de sex traineer som startade programmet i
september 2011 har inriktning kärnkraft. Minst
hälften av deras program kommer att vara förlagt till
OKG där de gör en period på en teknikenhet och en
period på en produktionsavdelning. Efter genomfört
program anställs de av OKG.
En utvecklande arbetsplats
På OKG finns det möjlighet till vidareutveckling på
många olika sätt. Ett sätt är genom utbildningar som
företaget ser som en självklar del att investera i.
Eftersom OKG är ett stort företag finns det också
stora möjligheter att byta tjänst inom organisationen.
Ytterligare en utvecklingsmöjlighet är att bli utsedd
som fackområdesspecialist.
Kompetenta medarbetare
OKG är ett företag som ständigt strävar efter att ge
möjligheter för medarbetarna att vidareutvecklas.
En del av utbildningarna är kravspecifika och som
måste genomföras med ett visst tidsintervall för att
få tillträde till företagets anläggningar, vilket också
är gällande för samtliga kärnkraftsanläggningar i
Sverige. Medarbetarna utbildas bland annat inom
områdena; skydd och säkerhet, strålskydd, brand,
olycksfall och miljö. OKG genomför också stora utbildningsinsatser
inom områdena; drift, underhåll
och säkerhet för att tillgodose viktigt kompetens för
säker drift. Under 2011 genomfördes 515 utbildningstillfällen.
Personal
Inom OKG genomförs även årligen utvecklingssamtal
med samtliga medarbetare där individuella utvecklingsplaner
tas fram. Samtalet syftar till att
identifiera befintlig kompetens och hitta områden
där medarbetarna behöver utveckling.
Tar tillvara på unik kompetens
För att förebygga att unik kompetens går förlorad
från företaget arbetar OKG både på lång och kort
sikt med strategisk kompetensöverföring. Förlorad
kompetens kan bland annat innebära att nyckelpersoner
går i pension eller slutar. Under föregående år
slutfördes fem stycken kompetensöverföringar, tre
stycken påbörjades och nio stycken är pågående.
Fackområdesspecialist
Sedan 1998 har OKG utsett fackområdesspecialister
i organisationen. Det innebär att medarbetare
som är särskilt duktiga och som besitter en näst intill
unik kompetens har möjlighet att bli specialist inom,
ett för kärnkraften, specifikt fackområde. Syftet är att
säkra specialistkunskaper inom företaget på strategiskt
viktiga teknikområden. Cheferna på OKG uppmärksammar
om det finns medarbetare som
uppfyller de speciella kraven för en specialistutnämning.
Dessa utvärderas sedan vidare av en speciellt
utsedd grupp som vid samtycke rekommenderar VD
att utföra utnämningen av en ny fackområdesspecialist.
För att vara specialist behöver personen ha
djup kunskap inom sitt område men också kunna
förmedla kunskapen vidare. De tolv personer på
OKG som innehar den åtråvärda titeln ska också ha
ett gott renommé och förtroende från organisationen.
21

Personal
22
Ledarförsörjning – en viktig del
Som en del i det ständiga arbetet för säker drift
arbetar OKG med ledarförsörjning på ett systematiskt
och strukturerat sätt. Ledarförsörjning är såväl
en utveckling av ledarskapet på individnivå som rent
organisatoriskt. Det kontinuerliga ledarförsörjningsarbetet
inbegriper dels att identifiera och utveckla
potentiella ledare, dels att identifiera styrkor och
utvecklingsbehov hos de befintliga ledarna samt
utveckla dem.
Varje år görs en potentialinventering på OKG som
syftar till att finna ledartalanger inom företaget. För
de identifierade talangerna skapas individuella utvecklingsprogram
som syftar till att förbereda dem
på en kommande ledarroll inom företaget. OKG
arbetar kontinuerligt med olika former av ledarutvecklingsinsatser.
De drygt hundra ledarna på OKG
bjuds bland annat in till fem ledningsseminarier varje
år. Stående punkter på ledningsseminarierna var
VDs syn på nuläget och genomgång av ekonomi.
Utöver detta behandlade ledningsseminarierna
bland annat metaanalysen av säkerhetskultur 2010,
händelsen i Fukushima och WANO Peer Review
2011.
Som ny chef på OKG genomgår man även ett utbildningsprogram
som är gemensamt för alla, oavsett
organisatorisk tillhörighet. I programmet ingår
dels E.ONs gemensamma ledar- och chefsutbildning,
och dels mer OKG-specifika utbildningar.
Värnar om medarbetarna
OKGs sjukfrånvaron ökade under 2011 till 2,73 procent,
vilket inkluderar kort- och långtidssjukfrånvaro.
Det var en ökning med cirka en procent från föregående
år. Trots ökningen arbetar OKG ständigt med
att försöka minska antalet sjukdagar hos medarbetarna.
Detta genom att bland annat erbjuda förmåner
som fria läkarundersökningar och fri vaccinering
men även ett aktivt arbete med tidiga rehabiliteringssamtal.
Under 2011 tog 67 medarbetare möjligheten
att vaccinera sig mot vinterinfluensan. Företagets
övertidsuttag för 2011 gav ett utfall på 3,11 procent,
vilket också är en ökning mot 2010.
OKG har som krav att genomföra radiologiska läkarundersökningar
på alla som påbörjar en anställning
på OKG. Detta görs för att se om personen är lämplig
för ett arbete inne på ett kärnkraftverk där risken
finns för förhöjda strålrisker vid arbeten på kontrollerat
område. Denna undersökning genomförs sedan
vart tredje år. Utöver den radiologiska undersökningen
genomför OKG via företagshälsovården en
hälsodeklaration och hälsoundersökningar. 373 stycken
hälsoundersökningar genomfördes under 2011.

En drogfri arbetsplats
OKGs målsättning är en drogfri arbetsplats för att
upprätthålla hög säkerhet inom företaget, förebygga
tillbud och olyckor, hjälpa enskilda individer från att
bli utslagna från arbetslivet på grund av ett missbruk
samt för att värna om en god arbetsmiljö.
För att förhindra att någon kommer påverkad till sin
arbetsplats genomför OKG slumpvisa alkohol- och
drogtester, som utförs av företagshälsovården.
Testerna genomförs på såväl medarbetare som entreprenörer.
Under 2011 gjordes 140 drogtester, där
alla hade godkända värden och 2 152 slumpvisa
utandningstester, där dessvärre tre personer hade
över tillåtet värde. Om en person uppvisar värden
som indikerar på någon form av alkohol- eller drogpåverkan
släpps denne inte in på OKGs område. Är
det en OKG-medarbetare tas personen omhand av
företagets rehabiliteringsprocess, som bland annat
innebär samtal och ytterligare provtagningar. OKG
försöker också påverka entreprenörsföretag att tilllämpa
denna process.
Personal
2011 2010 2009
Antal anställda 891 928 959
Antal kvinnor i procent 20 20,3 19,6
Antal män i procent 80 79,7 80,4
Löner inkl. sociala kostnader (KSEK) 205 235 836 908 681 162
Pensionsavgångar 23 24 18
Sjukfrånvaro i procent 2,79 1,7 2,0
Antal medarbetare över 55 år 204 227 228
Personal
Förmåner
OKGs medarbetare har en mängd flexibla förmåner
som tilltalar medarbetarna oberoende av ålder eller
livssituation. Meningen med förmånerna är att skapa
ett mervärde för medarbetarna, utöver lön och andra
ersättningar. Medarbetarna erbjuds bland annat fri
tillgång till sjukvård upp till högkostnadsskyddet på
läkarbesök och läkemedelsrecept, friskvårdspengar
och förmånligt pris på ögonlaserbehandling. OKG
ger också bidrag till bland annat tandvård, glasögon,
sjukvårdsförsäkring och hembil. Som medarbetare
på OKG har man också möjlighet till extra
ersättning vid föräldraledighet, bidrag till fritidsstudier,
personalrabatter i såväl butiker som på el
och lägenheter att hyra. OKG har också en personalförening
som erbjuder förmåner och som ordnar
aktiviteter för medarbetarna och deras familjer.
23

Miljö
För långsiktiga och
klimateffektiva energilösningar
24
Sedan 2002 arbetar OKG efter miljöledningssystemet
ISO 14001. Systemet är certifierat av Det Norske
Veritas som är ett ackrediterat revisionsföretag.
Miljöledningssystemet innebär att OKG ständigt
arbetar mot, och strävar efter, att effektivisera och
förbättra miljöverksamheten. Miljöledningssystemet
är implementerat i OKGs verksamhetssystem. På
samma sätt som det ställs höga krav på reaktorsäkerhet
och produktionskapacitet har miljöfrågorna
definierats som strategiskt viktiga frågor. Det är en
av företagets viktigaste målsättningar att ständigt
sträva efter låg miljöpåverkan i verksamheten.
Miljöarbetet på OKG grundar sig i en miljöutredning
där verksamhetens alla miljöaspekter identifierats.
För att få en systematik och en struktur i miljöarbetet
har företagsledningen antagit en miljöpolicy som ett
styrande dokument i OKGs verksamhetssystem.
Miljöpolicyn beskriver hur en minskning av företagets
miljöpåverkan kan ske och vad det är som
krävs för att uppnå ett gott resultat. För de miljöaspekter
som är de mest betydande ur miljösynpunkt
sätts mål upp för att uppnå en positiv
utvecklingskurva. Målen följs upp och mäts för
att verksamheten ska utvecklas och ständigt förbättras.
OKG utför egenkontroller genom skyddsoch
miljöronder, samt interna och externa revisioner.
Om du vill ta del av OKGs miljöpolicy i sin helhet
– besök www.okg.se
Organisation
Enhetschefen har delegerats ansvar för service och
styrning av OKG i frågor rörande hur material, människa
och omgivning påverkas av verksamheten.
Cirka 150 personer utför tjänster inom områdena
arbetsmiljö, brand, dekontaminering, kemi, kärnavfall,
operativt säkerhetsskydd, person- och omgivningsdosimetri,
radiofysik och radiokemi samt
utsläpp och yttre miljö. Inom avdelningen finns
också ansvaret för avtal med räddningstjänst,
partnerfirma för sanering och lokalvård samt strålskyddstjänster.
Uppföljning av verksamheten
Olika enheter följer upp OKGs totala miljöpåverkan.
Enheterna arbetar på olika sätt men resultatet av
uppföljningen presenteras och behandlas av företagsledningen
för vidare prioritering inom organisationen.
Enheten Yttre miljö gör uppföljningar en gång
i kvartalet för att rapportera framdrift inom miljömålen
och eventuella andra händelser. Det sker även
rapportering via avvikelse- och förbättringssystemet
för att få en översyn av vilka insatser som behöver
prioriteras och var.
Kemikaliegruppen
Endast kemiska produkter som är godkända av
OKG får användas vid företagets anläggningar. Kemikaliegruppen
godkänner vilka kemikalier som får
tas in, hanteras och användas på företaget. Bedömningen
sker utifrån hänsyn till produktens påverkan

på anläggningen, människors hälsa, yttre miljö och
brandskydd. OKG bedriver ett arbete med att ta bort
kemiska produkter enligt riktlinjerna i Kemikalieinspektionens
prioriteringsguide, PRIO.
Miljöutbildning
Samtliga anställda vid OKG, och entreprenörer med
längre uppdrag, ska ha genomgått en grundutbildning
i miljökunskap. Utbildningen syftar till att alla
som arbetar på OKG ska ha kännedom om företagets
miljöpolicy, kunskap om verksamhetens miljöpåverkan
samt förstå vikten av att följa kraven i
ledningssystemets instruktioner. Anställda som har
arbetsuppgifter, vilka kan ge upphov till betydande
miljöpåverkan, får särskilt anpassad utbildning.
Exempelvis gäller detta inköpare och personal som
hanterar kärnavfall eller farligt gods.
Beskrivning av OKGs
betydande miljöaspekter
Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon
omfattning, så även kärnkraften. Miljöpåverkan uppstår
i den dagliga driften av företagets produktionsanläggningar,
i verkstäder, reningsverk och så
vidare. Genom att hela tiden ha aktuell kunskap om
verksamhetens alla miljöaspekter kan OKG också
bedöma vilka insatser som har störst nytta för miljön.
Bedömningen av miljöaspekterna bygger på en helhetssyn
där hela kedjan från utvinning av uran till
slutförvaring av radioaktivt avfall beaktas.
Nedan beskrivs de miljöaspekter som är förenade
med OKGs verksamhet och som har fått, eller kan
få, en betydande miljöpåverkan.
Miljö
Kärnbränsle
Ur ett livscykelperspektiv svarar framställningen av
bränslet för en stor del av kärnkraftens miljöpåverkan
gällande utsläpp av icke-radioaktiva ämnen till
luft och vatten. Varje år byts cirka 20 procent av
bränslet i en reaktorhärd ut. För OKG innebär detta
att ungefär 60 ton urandioxid förbrukas årligen. För
att minska företagets miljöpåverkan ställs specificerade
miljökrav på samtliga leverantörer i bränslekedjan
och med hjälp av återkommande granskningar
och revisioner av leverantörerna förvissar sig OKG
om att dessa krav efterlevs.
25

Miljö
26
Intern elförbrukning
OKGs egenförbrukning av el uppgår till cirka 4 procent
av den totala bruttoproduktionen. Elen används
främst till att driva elmotorer i processanläggningen,
där de största motorerna utgörs av kylvatten-, kondensat-
och matarvattenpumpar. Elen används
också till belysning, ventilation och uppvärmning av
vissa lokaler.
Radioaktivt avfall
Olika typer av radioaktivt avfall kräver olika hantering
och förvaring för att skydda människor och omgivning
från exponering. Avfallet som produceras delas
därför in i tre huvudkategorier; låg-, medel- och högaktivt
avfall.
• Högaktivt avfall
Högaktivt avfall består till största del av utbränt
kärnbränsle. Det använda bränslet är starkt radioaktivt
och utvecklar stora mängder värme. Bränslet
förvaras därför först omkring ett år i bränslebassänger
(nedkylningsbassänger) på respektive produktionsanläggning.
Därefter förs avfallet i strålskärmande
transportbehållare, med specialfordon,
till den centrala mellanlagringen på Clab (Centralt
mellanlager för använt kärnbränsle) och SKB i väntan
på slutförvar.
• Medelaktivt avfall
Medelaktivt avfall utgörs främst av filtermassor
(jonbytare) som använts för att rena vattnet i reaktoroch
kondensatsystem samt i bränslebassängerna.
Medelaktivt avfall kräver en viss strålavskärmning
men dock ingen kylning. Avfallet innesluts därför i

etongbehållare och transporteras med m/s Sigyn
till SFR (Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall)
utanför kärnkraftverket i Forsmark.
• Lågaktivt avfall
Den största delen av det radioaktiva avfallet ger endast
ifrån sig en liten mängd strålning och kallas
därför lågaktivt avfall. Denna typ av avfall kan bestå
av trasor, uttjänta overaller, plast och skrotade komponenter.
Avfallet deponeras i ett speciellt anpassat
markförvar beläget på Simpevarpshalvön.
Farligt avfall
Vid OKG liksom vid andra processindustrier uppstår
restprodukter från användning av bland annat kemikalier
och oljor. Denna typ av avfall går under benämningen
farligt avfall. Det farliga avfallet från OKG
består främst av oljehaltigt avfall, kemikalierester och
färgavfall. Det företag som tar hand om avfallet och
transporterar det från OKG har godkänts av Länsstyrelsen.
I väntan på transport förvaras avfallet på
OKGs miljöstation.
Värmeutsläpp i kylvatten
Kylvatten är en nödvändig förutsättning för drift av
ett värmekraftverk. Kylvatten tas från havet för att
kondensera ångan i turbinkondensorerna och återförs
därefter till havet, cirka elva grader varmare.
Kylvattnet pumpas genom separata rör inne i kondensorn
och kommer därför aldrig i kontakt med
ångan i processen. Störst miljöpåverkan från kylvattenhanteringen
har temperaturhöjningen i havet,
cirka 64 procent av energin som produceras i de tre
reaktorerna passerar ut med kylvattnet och värmer
Miljö
upp havet i närheten. Det vattenområde som vid
normala väderförhållanden får en temperaturhöjning
med en grad eller mer, är 3-6 km 2 . Det område som
får en höjning med mer än fem grader är normalt
mindre än 1 km 2 . Biologiska recipientkontroller har
genomförts sedan 1962. Myndigheten SLU sköter
på OKGs uppdrag, idag dessa undersökningar vid
Simpevarp och i referensområdet Kvädö-fjärden. En
följd av värmeutsläppen är att det, trots vissa reproduktionsstörningar,
finns lokalt större tillgång på fisk
kring Simpevarp.
Möjligheterna till att kunna ta tillvara värmen som
släppts ut via det använda kylvattnet har genom
åren utretts vid flertal tillfällen, där allt ifrån fiskodling
och uppvärmda fotbollsplaner till tomatodling och
fjärrvärme har diskuterats.
27

Miljö
28
Miljömål och måluppfyllelse
2011
Under 2011 har OKG arbetat med att minska de radioaktiva
utsläppen samt strävat efter att minska energiförbrukningen
och det radioaktiva avfallet.
Radioaktiva utsläpp
De radioaktiva utsläppen är låga. Under året har det
pågått utredningar för att studera ett eventuellt införande
av reningsmetoder som med rimliga kostnader
ytterligare kan reducera de radioaktiva utsläppen. OKG
slutförde under 2010 ett projekt som arbetat med att ta
fram lösningar för hur framtida bränsleskador kan undvikas.
Som resultat av detta arbete utvecklades i samarbete
med Westinghouse ett partikelfilter för reaktorhärden
som under året driftsatts på O3. Funktionen i
filtret kommer att följas under flera år innan ett beslut
kan fattas om partikelfilter i reaktorhärden ska användas
permanent. Under året har inga bränsleskador
identifierats.
Energibesparingar
OKG har valt att målstyra en betydande miljöaspekt,
energiförbrukning.
Utifrån det har målet delats upp i två delar;
1. Kvoten mellan total förbrukning och total produktion
ska behålla nivån 4,3 procent, trots att mer energikrävande
utrustning med avseende på säkerhetsoch
verkningsgradshöjande åtgärder installeras.
Målet mäts genom den totala förbrukningen fördelat
på den totala produktionen.
Energiförbrukning
6,00 %
5,00 %
4,00 %
3,00 %
2,00 %
1,00 %
0.00 %
Månad År Målvärde
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
2. Den interna elförbrukningen till stödprocesser ska
minska i förhållande till antal arbetade timmar.
Målet mäts genom egenförbrukning (stödprocesser*)
fördelat på antal arbetade timmar.
Mål 1 –Under 2011 var produktionsåret bättre än
2010, men fortfarande att betrakta som under normalt.
Diagrammet nedan visar utfallet av Mål 1 under
2011, målet är att kvoten inte ska överstiga 4,30
procent. Resultatet blev för 2011 3,96 procent.
Mål 2 – Egenförbrukning per antal arbetade timmar.
Syftet med målet är att samtliga medarbetare ska
kunna påverka OKGs egenförbrukning genom att
exempelvis släcka lyset, stänga av datorer och vidta
andra åtgärder som leder till att elförbrukningen i stödprocesserna
minskar.
Diagrammet visar OKGs totala förbrukning/totala produktion,
mörkröd stapel redovisar månadsvis, ljusröd
är ackumulerande för året medan det orangea strecket
är målvärdet.

Resultatet för 2011 - elförbrukningen uppgick till 43 133
MWh, antal arbetade timmar till 3 353 646. Detta i sin
tur ger att vid varje arbetad timme förbrukades cirka
14 kWh.
I förhållande till 2007 har elförbrukningen sjunkit med
4 kWh (18 kWh per arbetad timme).
Stödprocesser innefattar alla processer utöver huvudprocessen.
Huvudprocessen har den största egenförbrukningen,
det som krävs för att producera el. Exempel
på stödprocesser kan vara belysning och ventilation.
Radioaktivt avfall
Det arbete som utförs i samband med det radioaktiva
avfallet syftar till att minska avfallsmängden.
Detta för att verksamheten genom friklassning ständigt
ska sträva efter att möjliggöra materialåtervinning.
Friklassning innebär att materialet som varit
på kontrollerat område mäts nuklidspecifikt för att
verifiera att aktivitetsinnehållet understiger de av
Strålsäkerhetsmyndigheten satta gränsvärdena.
Detta för att materialet ska kunna användas fritt eller
återvinnas som vanligt konventionellt avfall.
Materialet utgörs till största del av skrot som kommer
från maskiner och diverse utrustning på kontrollerat område.
Friklassning utförs som en del av den egna verksamheten
eller skickas till Studsvik där materialet
behandlas och smälts ner för att sedan friklassas och
återanvändas inom metallindustrin.
Radioaktiva utsläpp
0,00018 mSv
0,00016 mSv
0,00014 mSv
0,00012 mSv
0,0001 mSv
0,00008 mSv
0.00006 mSv
0,00004 mSv
0,00002 mSv
0 mSv
C14 Luft Vatten
2007 2008 2009 2010 2011
Miljö
Under året har OKG i linje med denna strategi skickat
68 ton skrot till Studsvik för behandling och friklassning.
Tillsammans med den friklassning som gjorts i egen
regi av material och olja har OKG minskat sin miljöskuld
med 97 ton under 2011.
Radioaktiva utsläpp 2011
SSM har beslutat att svenska kärnkraftverk från 2011
ska använda EUs rekommendationer för beräkning av
radioaktiva utsläpp. Förändringen innebär bland annat
att detektionsgränser ska beaktas vid beräkningar och
att utsläpp av några svårmätbara nuklider ska beräknas.
Den nya metoden att beräkna utsläpp leder till att de
rapporterade utsläppen ökar - speciellt för ädelgaser.
Utsläpp av ädelgaser är kopplade till bränsleskador och
tiden som offgaser fördröjs innan utsläpp. Sedan O2
installerade nya lågtrycksturbiner 2009 har O2 haft problem
med förhöjda offgasflöden. Under 2010 och 2011
genomfördes stora insatser för att sänka offgasflödet
vilket också till stor del har lyckats. Under mars månad
hade O3 en bränsleskada som togs ur härd i samband
med ett kortstopp.
29

Miljö
30
Miljöåret 2011
Djupvattenintag O2
I augusti togs O2s djupvattenintag för kylvatten i
provdrift. Hittills har det konstaterats att det är en
avsevärt mindre mängd fisk som följer med in till
silstationen.
Turbinförändring vid O2
Tillfällig ändring på O2s turbin medför en lägre stämpeleffekt
tills vidare.
Certifiering
Det Norske Veritas, DNV, har utfört en miljörevision
mot ISO 14001 under året.
Uppföljning av krav
För att säkerställa att krav och tillstånd följs, styrs
verksamheten av olika instruktioner och rutiner. OKG
följer också upp miljöverksamheten med hjälp av ett
antal olika aktiviteter. Här kan nämnas provtagning
och analyser inom ramen för anläggnings- och omgivningskontroller.
Härutöver ingår skydds- och miljöronder
systematiskt i verksamhetsplaneringen. Vid
ronderna besiktigas verksamhetens alla anläggningar
med ambitionen att identifiera eventuella risker
för personskada, brand och yttre miljö med
fokus på avfalls- och kemikaliehantering. Eventuella
brister som kan innebära risk för betydande miljöpåverkan
rapporteras och hanteras som intern avvikelse
enligt ISO 14001. Resultaten från anläggnings-
och omgivningskontrollerna samt status kring
hur tillstånd och villkor efterlevs, redovisas varje år till
berörda myndigheter.

Trender/skillnaden mellan år
Konventionellt och farligt avfall
Genom det omfattande antalet medarbetare
på Simpevarpshalvön samt mot bakgrund
av att verksamheten kontinuerligt tenderar
att bli allt bredare, är det viktigt att förutsättningarna
för att sortera rätt finns. Detta arbetar
OKG ständigt med genom att exempelvis
informera och utbilda personalen. Den
höga stapeln under 2009 kan förklaras av
OKGs omfattande projektverksamhet på
grund av arbeten med säkerhetsmodernisering
av O2 och O3 samt effekthöjning av O3.
År 2010 visar ett normalår på OKG.
Avfall
2 000
1 800
1 600
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
0
2 000 2007 2008 2009 2010 kv4 2010 kv4 2011
Kompostering
Energiutvinning
Återvinning
Deponi
Miljö
31

CSR och sponsring
Socialt ansvarstagande
Vår verksamhet berör många människor och vi
måste bedriva den på ett ansvarsfullt sätt för att förtjäna
omgivningens förtroende.
Företagets ansvarstagande handlar exempelvis om
att upprätthålla och utveckla en allt högre säkerhet,
att tillförlitligt producera klimatvänlig el och att ständigt
minska den egna verksamhetens miljöpåverkan.
För OKG är det självklart att ta ansvar för såväl
de positiva som de negativa effekterna av vår verksamhet.
Företagets ansvarstagande och arbete för en hållbar
utveckling går även utanför den egna verksamheten.
OKG tar ett vidare ansvar och bidrar på många sätt
till en positiv samhällsutveckling. Exempelvis har
OKG en omfattande sponsringsverksamhet, samt
åtaganden som brukar gå under benämningen CSR
(Corporate Social Responsibility) eller CR (Corporate
Responsibility).
OKG ska med sitt CSR- och sponsringsarbete bidra
till att E.ON Nordics strategier efterlevs på lokal nivå.
Företagets insatser riktar sig därför främst till närområdet
Oskarshamn och mellersta Kalmar län. På
motstående sida följer exempel på några av de
samarbeten som OKG varit engagerade i under
2011.
Latitud 57 lockade många besökare. Under samma tidsperiod gick VM i Offshore race.
Foto: Brädholmen Event

Några CSR- och sponsringsåtaganden
under 2011
Föreningssteget
I mitten av 2010 initierade OKG och SKB ett
samarbete mellan lokala föreningar på det förebyggande
området. Samarbetet är riktat mot
unga och syftet är att verka för ett tobaks- och
narkotikafritt samhälle, att senarelägga alkoholdebut
etc. I slutet av 2010 omfattade samarbetet
cirka 4 000 föreningsmedlemmar. I slutet av 2011
omfattade samarbetet cirka 8 500 föreningsmedlemmar
i 25 föreningar. Samarbetet stöds förutom
av OKG och SKB även av Swedbank,
Scania, Smålandsidrotten och Brottsförebyggande
Rådet. Under året har exempelvis över 60
vuxna föreningsmedlemmar från olika föreningar
nattvandrat vid ett tiotal tillfällen, vilket innebär en
stor ökning jämfört med tidigare år beträffande
nattvandrande vuxna.
Ung företagsamhet
Ung företagsamhet stödjer och inspirerar ungdomar
att våga starta eget. Verksamheten har väl
etablerade kontakter med kommunens skolor
och har sedan starten bidragit till flera hundra
nya företag i länet. Under året deltog OKG på
den ungföretagarmässa som anordnades i
Oskarshamn.
CSR och sponsring
Latitud 57
OKG stödjer den årliga musikfestivalen Latitud 57 i
Oskarshamn. 2011 gick den tredje upplagan av stapeln
och gästades bland annat av artisterna Jerry
Williams, Danny Saucedo och Rebecca & Fiona.
Festivalen besöktes av cirka 8 500 personer och är
ett initiativ för att stärka Oskarshamns attraktivitet.
Oskarshamns Sjöfartsförening
Sjöfartsföreningen driver Båt & Maskinmuseet i
Oskarshamn. OKG stödjer föreningen, som bland
annat vill uppföra en fartygsmast på kajen i anslutning
till museet. Fartygsmasten kommer att utgöra
en trevlig utsmyckning vid det promenadstråk som
går längs kajen.
Don’t Drink and Drive
OKG har under en rad år sponsrat temadagen Don’t
Drink and Drive på Oscarsgymnasiet för elever i årskurs
3. Don’t Drink and Drive är ett flerårigt nationellt
projekt som bland annat syftar till att stoppa rattfylleri.
Detta genom att på olika sätt påverka ungdomar
och öka deras insikter för att på så sätt bidra
till att antalet alkohol- och drogrelaterade olyckor
minskar. Temadagen på Oscarsgymnasiet är förlagd
strax före studentexamen och OKGs sponsring
täcker kostnader för hyra av föreläsare, krocksläde
och voltbil. OKG har de senaste åren själva varit på
plats med en alkoholmätare som eleverna kunde
blåsa grönt i.
33

CSR och sponsring
34
Oskarshamns Tennisklubb
OKG har sedan många år varit huvudsponsor för
föreningens stora tennisturnering, Blå Jungfruspelen,
som ingår i den så kallade sommartouren.
Oskarsgalan
Oskarsgalan är ett tillfälle att lyfta fram insatser och
föredömen i Oskarshamn på ett samlat sätt, istället
för att olika utmärkelser delas ut vid olika tillfällen.
OKG är en av sponsorerna till den årliga galan och
delar ut priset Årets granne för att uppmärksamma
insatser som skapat goda relationer.
Friluftsfrämjandet
OKG stöttade under året Friluftsfrämjandet i Oskarshamn,
som driver en skid- och pulkabacke med lift
vid Hjortberget. Under de senaste snörika vintrarna
har anläggningen varit mycket populär och ambitionen
är att utveckla verksamheten genom att höja
nivån på utrustning och byggnader.
Sammantaget
Under året tecknades totalt 60 samarbetsavtal beträffande
sponsring (jämfört med 69 år 2010) och
antalet sponsringsförfrågningar stod i paritet med
föregående år (75 förfrågningar). Även om antalet
samarbeten minskade, överskreds budgeten något,
vilket kan hänföras till att OKG gick in och stöttade
IK Oskarshamn extra. Detta då föreningen åter
hamnat i en svår ekonomisk situation. För att ordna
upp situationen anordnade IK Oskarshamn en damoch
flickturnering, där OKG var en av sponsorerna.
OKG har under flera år stöttat tennisturneringen
Blå Jungfruspelen som anordnas av
Oskarshams Tennisklubb.
Foto: Sofia Larsson

CSR och sponsring

OKG Aktiebolag
572 83 Oskarshamn
Tel. 0491-78 60 00
www.okg.se
Layout och tryck: wpab.se 2012