Sjukhussjälavården

Sjukhussjälavården 

Verksamhetsberättelse 2010


Verksamhetsberättelse 2010 

Verksamhetsidé 

kyrkans sjukhussjälavård (kS) främjar det andliga arbetet på vårdinstitutioner och utvecklar 

den själavård som utförs inom öppenvården. kS ordnar själavårds- och arbetshandledarutbildning 

för anställda i kyrkan, deltar i den diskussion som förs inom hälso- och sjukvården om 

etiska spörsmål och själavårdsfrågor, producerar publikationer om själavård och står i kontakt 

med andra kyrkors själavårdare både inrikes och utomlands. 


evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 

kyrkostyrelsen 

Pb 185 

00161 helsingfors 

tfn 050 566 8481 

kirsti.aalto@welho.com 

marja-liisa.soderqvist@evl.fi 

pirjo.vatanen@evl.fi 

www.evl.fi 

Pärmbild 

Sjukhussjälavårdare på rådplägningsdagar i hyvinge i augusti 2010 

Foto hanna tarkiainen 

2 | VerkSamhetSberättelSe 2010


Specialläkaren i psykiatri, författaren Veronica Pimenoff startade i slutet av 2009 en debatt i 

Finlands läkartidning om sjukhussjälavårdens betydelse och plats i vården. hon utmanade till 

diskussion om hur tjänsterna kan ordnas med hänsyn till religionsfriheten. Diskussionen fortsatte 

in på 2010. 

Chefen för sjukhussjälavården kirsti aalto konstaterade i sitt svar att man när det blir tal om 

religionsfrihetslagen ofta glömmer den positiva betoningen: var och en har rätt att bekänna 

sig till och utöva en religion, rätt att ge uttryck för sin övertygelse och rätt att höra till eller inte 

höra till ett religiöst samfund. 

Juhani Partanen, läkare i inre medicin, betonade i sitt svar att framför allt döende patienter behöver 

andlig omsorg. han konstaterade att sjukhusprästen är ett finkänsligt andligt stöd som 

också har trösten som arbetsredskap. 

I haartmanska sjukhusets minnesrum får man fram de fyra stora 

religionernas symboler med elektroniska hjälpmedel. 

Foto Pertti Mannelin 

VerkSamhetSberättelSe 2010 | 3

Finland blir allt mer mångreligiöst och mångkulturellt. bland invandrarna finns många kristna, 

muslimer och religionslösa. till sjukhusprästernas etik hör att respektera människors övertygelse. 

I sitt arbete är de kontaktpersoner mellan olika samfund och religiösa grupperingar. kyrkans 

central för sjukhussjälavård publicerade redan 1997 häftet Respekterandet av övertygelsen. 

Där beskrivs faktorer som man bör beakta i vården av patienter från olika religiösa eller 

etniska grupper särskilt när döden står för dörren. 

Pimenoff uppmanade till reflektion över prästens arbete på sjukhuset. I sitt andra debattinlägg 

(Finlands läkartidning 6/2010) utmanade hon kyrkan att omvärdera bikthemligheten. 

hon lyfte fram två områden: den psykiatriska vårdgemenskapen och barnskyddet. Pimenoff 

beskrev prästens tystnadsplikt och ansåg det vara problematiskt att sjukhusprästen ”deltar i 

vården av patienten utan dokumentation”. 

När lagen om patientens ställning och rättigheter (patientlagen) trädde i kraft 1993 förändrade 

den sjukhusprästernas arbetssätt. efter att lagen trädde i kraft har sjukhusprästen rätt att 

läsa en patients sjukjournal endast om patienten ger tillåtelse till det. Vidare får sjukhusprästen 

enligt patientlagen delta i avdelningens rapportering bara om patienten ber om det. Därför 

gör sjukhusprästen inga anteckningar i patientens sjukjournal. 

Sjukhuspräster som arbetar på psykiatriska enheter skaffar sig ofta också psykoterapeututbildning. 

Detta hjälper dem att integreras i vårdhelheten och samarbeta med det övriga vårdteamet. 

Frågan om skillnaden mellan bikt och själavård lyftes fram i den synlig offentliga debatt som 

följde efter pedofilavslöjanden. kyrkans ledning och statens företrädare har diskuterat saken 

och som en följd av dessa officiella diskussioner kommer biskopsmötet att ge präster och lektorer 

anvisningar om anmälningsskyldigheten. 

Prästers och lektorers bikthemlighet bestäms i kyrkolagen. Den kan inte brytas. Syftet är framför 

allt att skydda den person som har öppnat sig för prästen. men allt som en präst får höra 

i sitt arbete faller inte inom ramen för bikthemligheten. I vissa fall bör prästen meddela om 

brott trots bikthemligheten. en kyrkligt anställd bör kunna identifiera de fall där barn är offer 


för andligt, fysiskt eller sexuellt våld. Präster och lektorer har skyldighet att göra anmälan om 

de upptäcker att någon utnyttjas. 

Vid kyrkomötet i november beskrev allmänna utskottet tre tendenser i sjukhussjälavårdens 

framtid: 

• Å ena sidan är själavården starkt professionaliserad, å andra sidan ökar behovet av frivillig 

omsorg om nästan. 

• Det finns en efterfrågan på kyrkans insats när det gäller etiska frågor inom vården. Särskilt 

inom områden som god vård, vård vid livets slutskede och förmåga att möta döende har 

kyrkan god kompetens. 

• minskande resurser innebär att de yrkesutbildade sjukhussjälavårdarnas arbetsinsats allt 

mera får styras till de viktigaste uppgifterna som kräver yrkeskunskap och till handledning 

av frivilliga. 

allmänna utskottet betonade att det är viktigt att kyrkan bevarar en tydlig kristen identitet 

i den sjukhussjälavård man erbjuder. en av sjukhussjälavårdens viktiga uppgifter har varit och 

kommer att vara att garantera högklassig sjukhussjälavård i vårt land. 

Under året inleddes en omställningsprocess vid enheten för sjukhussjälavård. Chefen för sjukhussjälavården 

beviljades pension från och med den 1 mars 2011 och utbildningssekreterarens 

två år långa vikariat gick ut i slutet av året. Direktionen för kyrkans sjukhussjälavård föreslog i 

maj att båda befattningarna ledigförklaras. möjligheterna att tillsätta tjänsterna var emellertid 

beroende av den pågående utvecklingen av verksamhetsavdelningen. 

Förnyelsen av kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning sker stegvis fram till början av 2012. reformen 

innebär förändringar i uppgifter och ansvarsområden. Vilka dessa ändringar är konkretiseras 

under 2011. 


kyrkostyrelsens plenum godkände verksamhetsavdelningens nya struktur den 14 december 

2010. Från början av 2012 kommer verksamhetsavdelningen att bestå av fyra enheter och chefens 

kansli. enheterna är följande: 

• gudstjänstliv och allmänt församlingsarbete 

• diakoni och själavård 

• fostran och familjefrågor 

• utbildning 

Direktionen för kyrkans sjukhussjälavård uppmärksammade plenum på två viktiga aspekter ur 

sjukhussjälavårdens synvinkel: 

• Det är viktigt att bibehålla professionaliteten, sakkunskapen och kontakterna till fältet 

(läkare och annan vårdpersonal, sjukhusprästerna, den etiska samhällsdebatten och 

forskningen). 

• Om all utbildning flyttas till utbildningsenheten bör man se till att det inte uppstår någon 

klyfta mellan utbildningen och den övriga verksamheten. reformerna får inte göra att nivån 

på utbildningen sjunker. 

När kyrkostyrelsens plenum hade godkänt verksamhetsavdelningens nya struktur kunde 

tjänsten som chef för sjukhussjälavården utlysas. Den som väljs arbetar som chef för sjukhussjälavårdsenheten 

under 2011. Därefter hör personen till enheten för diakoni och själavård och 

fungerar samtidigt som biträdande chef för den nya enheten. 


Förvaltningen 

Direktion 

Direktionen för kyrkans sjukhussjälavård upplevde en stor förlust då dess ordförande, professor 

heikki kotila dog den 12 maj 2010. han efterträddes som direktionsordförande av teol. 

dr, kyrkoherden Stefan Djupsjöbacka. Ny medlem i direktionen blev teol.dr, universitetslektor 

auli Vähäkangas. 

Professor heikki kotila dog 

den 12 maj 2010. 


ledande sjukhuspastor Ilkka 

käki, som var direktionsmedlem 

2004−2008, dog den 12 

maj 2010. 

Foto Weronika Käki 

Övriga medlemmar i direktionen: ledande sjukhuspastorn 

heikki lepoaho (Jyväskylä), docenten i medicinsk etik Pekka 

louhiala (tavastehus), förvaltningsöverläkaren liisa-maria Voipio-Pulkki 

(helsingfors), överläkaren i kirurgi ritva Vastamäki 

(Forssa) samt ersättarna direktören för vårdarbetet hanna 

aschan (helsingfors) och sjukhuspastorn ritva Särkkä (esbo). 

Direktionen höll tre möten. 

Arbetsgrupper tillsatta av direktionen 

Utbildningssekreterare Pirjo Vatanen är ordförande i en arbetsgrupp 

som bereder ett material för utveckling av frivilligverksamheten 

inom vården. Övriga medlemmar i arbetsgruppen: 

sjukhuspastor Leena Heinonen, Vanda 

präst för äldreboende Anne Norvasuo, Åbo 

ledande sjukhuspastor Johanna Rantanen, lahtis 

sjökapten Seppo Laurell, helsingfors 

byråsekreterare Marja-Liisa Söderqvist, kS 

projektsekreterare Anne Viljanen, kyrkostyrelsen 

arbetsgruppen höll fyra möten och fortsätter sitt arbete till 

slutet av 2011. 


Direktionen tillsatte en arbetsgrupp för utveckling av sjukhussjälavården åren 2010–2011. till 

ordförande valdes professor heikki kotila. efter hans bortgång blev kirsti aalto ordförande. 

arbetsgruppen är indelad i två undergrupper, varav den ena arbetar med att förtydliga riktlinjerna 

för sjukhussjälavårdens verksamhet i en förändrad vårdomgivning. Gruppen har valt att 

kalla sig förvaltningsarbetsgruppen. Ordförande för gruppen är kirsti aalto. 

Den andra gruppen arbetar med att förnya specialiseringsutbildningen för sjukhussjälavårdare 

och utveckla fortbildningen. Gruppen har valt att kalla sig utbildningsarbetsgruppen. Ordförande 

är utbildningssekreterare Pirjo Vatanen. 

båda grupperna har hållit tre möten vardera och dessutom två gemensamma möten. medlemmar 

i utvecklingsarbetsgruppen: 

chefen för sjukhussjälavården Kirsti Aalto 

Sjukhusteologerna rf:s ordförande Merja Hållfast, helsingfors 

ledande sjukhuspastor (pens.) Tapio Ikola, Seinäjoki 

ledande skötare Lea Kumpulainen, Vanda 

anestesiläkare Reino Pöyhiä, hNS 

förvaltningschef Mikko Salmela, kyrkostyrelsen 

ledaren för sjukhussjälavården Antti Sipola, tammerfors 

byråsekreterare Marja-Liisa Söderqvist, kS 

utbildningssekreterare Pirjo Vatanen, kyrkans sjukhussjälavård 

Byrå och anställda 

Sjukhussjälavårdsenheten hör till kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning. Den är belägen i kyrkans 

hus del C, hamngatan 11, 00160 helsingfors. I samband med byrån finns ett referensbibliotek 

för sjukhussjälavården som är en del av kyrkostyrelsens bibliotek. Prosten kirsti aalto 

har varit chef för sjukhussjälavården sedan 1991. hon går i pension den 1 mars 2011. ledande 

sjukhuspastorn Pirjo Vatanen arbetar som utbildningssekreterare. hon fortsätter med denna 

uppgift 2011. Fm marja-liisa Söderqvist är sjukhussjälavårdens byråsekreterare. 


Sjukhussjälavården i praktiken 

Tjänster och befattningar inom sjukhussjälavården 

antalet tjänster inom sjukhussjälavården kvarstår oförändrat. I slutet av verksamhetsåret 

fanns det 120 heltidsanställda tjänsteinnehavare och 17 deltidsanställda. På grund av deltidspensioneringar 

sköts många tjänster av två personer. 

Några församlingspastorer och kaplaner utför omkring hälften av sin arbetstid inom sjukhussjälavården. 

av tjänsteinnehavarna i huvudsyssla är 116 präster och 4 lektorer. antalet kvinnor 

är betydligt större än antalet män: 70 kvinnor, 50 män. 

Över hälften av sjukhussjälavårdarna har genomgått kyrkans arbetshandledarutbildning. 

många har även psykoterapeututbildning. ett flertal sjukhuspräster har utbildat sig till retreathandledare 

eller bibliodramahandledare. 

Statistik över sjukhussjälavårdsarbetet 

Statistik över sjukhussjälavården samlades nu för andra gången in via Sertikasystemet och för 

tredje gången så att statistiken omfattar hela året. med tanke på utvecklandet och planeringen 

av själavårdsarbetet är det viktigt att få en helhetsbild av arbetet och hur det förändras. 

Statistikuppgifter samlades in av 133 sjukhussjälavårdare, av vilka 13 arbetade deltid. bland de 

heltidsanställda sjukhussjälavårdarna var svarsprocenten 90. 

Det själavårdande samtalet är ett av sjukhusprästens viktigaste arbetsredskap. Ungefär hälften 

av arbetstiden används för personliga själavårdssamtal. Det totala antalet själavårdande samtal 

var nu 62 620, jämfört med 59 635 året innan. Sjukhusprästen fördelar sin samtalstid mellan 

patienter, anhöriga och personal. 

andliga sammankomster är en viktig del av själavården vid sjukhusen. antalet gudstjänster 

och andakter ökade. Under verksamhetsåret hölls sammanlagt 5 736 (året innan 5 062) gudstjänster 

och andakter, gemensam och enskild nattvard hölls 3 956 gånger (året innan var antalet 

3 388). Också antalet nattvardsgäster hade ökat klart till 20 837 (året innan 19 915). Sjukhusens 

nattvardstillfällen kulminerade under kyrkoåret vid advent, stilla veckan och veckan före 

alla helgons dag. Ofta deltar även patientens anhöriga i en enskild nattvard. 


70 000 

60 000 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

0 

51 556 

17 787 

59 635 

23 750 

2008 2009 2010 

10 | VerkSamhetSberättelSe 2010 

62 620 

20 837 

Antalet personliga samtal 

Antalet nattavardsgäster (ensklid och gemensam nattvardsgång) 

1400 

1200 

1000 

800 

600 

1 118 

1 165 

1 248 

Sorgeandakter, jordfästningar och 

dop är viktiga förrättningar i sjukhusprästens 

arbete. Under verksamhetsåret 

hölls 1 248 sorgeandakter 

(året innan 1 087). Sjukhusprästerna 

förrättar smörjelse med olja på patientens 

begäran. Under verksamhetsåret 

gjordes detta mer sällan än 

året innan. Nu utförde 29 sjukhussjälavårdare 

smörjelse med olja 77 

gånger. Året innan smorde 36 sjukhuspräster 

med olja 90 gånger. 

I sjukhusprästens arbete är bikten 

ofta en del av själavården. en situation 

som inleds som samtal kan utmynna 

i bikt. Under året mottog 75 

sjukhussjälavårdare bikt 526 gånger. 

Året innan var siffrorna 75 och 582. 

400 

Sjukhusprästens uppgifter blir allt 

200 

181 

156 

178 mångsidigare. I frågeformuläret för 

0 

2008 2009 2010 

verksamhetsåret frågas det för andra 

gången om frivilligverksamheten. av 

Antalet sorgeandakter 

Antalet sorgegrupper 

de svarande har 32 sjukhussjälavårdare 

handlett frivilliga (året innan 

var motsvarande antal 23). att utveckla de frivilligas insatser för att stödja ensamma, sjuka och 

åldringar är ett prioriterat område i kyrkans strategi. 

Samarbetet med polisen är viktigt. Flera sjukhuspräster berättar att de tillsammans med polisen 

förmedlat dödsbud. Denna arbetsuppgift har fått accentuerad betydelse i samband med 

storolyckor.

musiken är ett viktigt redskap inom själavården. De vackraste julsångerna sjöngs på både sjukhus 

och äldreboenden. besök av körer och musikgrupper förmedlar glädje och hopp till patienter 

och personal. I helsingfors samfällighet inleddes 2003 en verksamhet kallad Musik till 

sjukhuset. Den hör till sjukhussjälavårdens geriatriska verksamhet och ordnas tillsammans med 

sjukhusprästerna. I verksamheten deltog cirka 140 frivilliga. De ordnade levande musik och allsång 

på avdelningarna. 

många uppgifter hänför sig till samarbetet med andra aktörer inom vården. 

många sjukhuspräster arbetar tillsammans med diakoniarbetarna med att stödja personer som 

genomgår mental rehabilitering. till sjukhusprästernas arbetsuppgifter har också hört att ordna 

gudstjänster och rekreationsdagar för personalen och att sköta prästjour på bostadsmässan. 

Fem sjukhuspräster har ansvarat för Samtalstjänsten inom sitt område. 

till själavården inom öppenvården hör arbetshandledning, mentorskap och olika utbildningsuppgifter. 

erfarna sjukhuspräster har fungerat som utbildare vid stiftens själavårdarutbildning. 

av dem som svarade hörde 25 sjukhussjälavårdare till den etiska kommittén vid sitt sjukhus. 

Sjukhussjälavården erbjuder livets bröd inom vården. 

Foto Seppo Riski 

tysta retreater har genomförts av 24 

svarande. Ofta har vårdpersonal deltagit 

i retreaterna. 

Ökningen av själavården inom den 

öppna vården bekräftas av att 96 svarande 

under året har gjort sammanlagt 

1 304 hembesök. Sjukhusprästerna 

använder cirka 10 procent av sin 

arbetstid för själavård inom öppenvården. 

 


Utbildning 

Utveckling av utbildningen 

Den arbetsgrupp som utvecklar specialiseringsutbildningen för sjukhussjälavårdare har som 

mål att en ny form av utbildning ska kunna startas 2012. Strukturen och innehållet i specialiseringsutbildningen 

utvecklas med beaktande av de krav arbetet och omvärlden ställer. Utbildningssekreterare 

Pirjo Vatanen och sjukhuspastor Sirkku tukiainen har gjort upp utkast till en 

förnyad utbildning och arbetsgruppen bearbetar utkasten under 2011. 

Syftet med specialiseringsutbildningen är att utbilda sjukhussjälavårdare med en stark prästidentitet, 

god självkännedom och mångsidig kompetens i frågor som gäller sjukdomar, livets 

bräcklighet och död. Sjukhuspräster behöver behärska krisarbete, själavård och andligt ledarskap. 

I en mångreligiös och mångkulturell miljö ska sjukhuspastorn kunna bemöta olika slags 

livsåskådningar. Sjukhusprästen blir också tvungen att motivera sin egen uppgifts berättigande. 

Stödjandet av personalen inom vården och den ökande frivilligverksamheten förutsätter 

att sjukhussjälavårdarna har allt större kompetens att vara utbildare, handledare och koordinatorer. 

Specialutbildning för sjukhussjälavårdare 

enheten för sjukhussjälavård genomför utbildningen i samarbete med kyrkans utbildningscentral 

och enheterna för familjefrågor samt diakoni och samhällsansvar. till utbildningen 

kallar kyrkans sjukhussjälavård de präster som utnämnts till en tjänst som sjukhussjälavårdare 

eller som använder hälften av sin arbetstid för sjukhussjälavårdsarbete. ett lämplighetstest 

föregår utbildningen. I testet bedöms personens färdigheter att arbeta i själavårdsarbete. 

lämplighetstestet hör till tjänstetillsättningsprocessen. en av utbildningsplatserna tillkommer 

enligt en överenskommelse mellan kyrkan och Finska frikyrkorådet en själavårdare som utsetts 

av frikyrkorna. Utbildningen omfattar 54 studiepoäng. 

Den specialiseringsutbildning för sjukhussjälavårdare som inleddes 2007 avslutades i maj med 

en fördjupad klinisk modul vid Stengårds sjukhus. tolv sjukhuspastorer och en pastor som studerat 

på Finska frikyrkorådets kvotplats fick betyg från utbildningen. ett särskilt betyg gavs på 

våren till en sjukhuspastor som genomförde utbildningen delvis i Finland, delvis i Sverige. Utbildningsarbetsgruppen 

bestod av utbildningssekreterare Pirjo Vatanen och sjukhuspastorerna 

barbro eriksson, tuula Pasuri, Pekka Sääski och Veikko Wright. 


Den specialiseringsutbildning för sjukhussjälavårdare som inletts hösten 2009 fortsatte med gemensamma 

a- och b-seminarier vid kyrkans utbildningscentral. I gruppen deltog 13 sjukhussjälavårdare, 

två omsorgspastorer, åtta familjerådgivare och fyra fängelsepräster. Utbildningsarbetsgruppen 

bestod av utbildningssekreterare Pirjo Vatanen, tero Pulkkinen (kyrkans familjefrågor) 

och Sami Puumala (kyrkans diakoni och samhällsansvar) samt prosten arja roikonen. 

I september 2010 inleddes en ny specialiseringskurs vid Dals sjukhus i helsingfors. I kursen deltar 

12 sjukhussjälavårdare, en omsorgspastor och en präst från Vapaakirkko. Utbildningsarbetsgruppen 

bestod förutom Pirjo Vatanen av sjukhuspastorerna barbro eriksson, mari kivinen, 

tuula Pasuri och antti Savola. 

Handledarutbildning 

Själavårdens arbetshandledarkurs som inleddes 2009 fortsatte med det andra och tredje seminariet 

vid kyrkans utbildningscentral. I gruppen finns fem sjukhuspräster, en omsorgspastor, 

sju familjerådgivare och en församlingsanställd psykolog. Utbildningen hålls av kyrkans utbildningscentrals 

utbildare Virva Nyback och utbildningssekreterarna Pirjo Vatanen och tero 

Pulkkinen. Utbildningen omfattar 60 studiepoäng. 

Årligen söker sig några av kyrkans anställda till arbetshandledningsutbildning som ordnas exempelvis 

av universitetens centraler för kompletterande utbildning. efter särskild överenskommelse 

kan de senare få behörighet som arbetshandledare inom kyrkan. till den arbetsgrupp 

som utvärderar kyrkans arbetshandledares behörighet hör chefen för sjukhussjälavården kirsti 

aalto, stiftsdekan Juha muilu och utbildare Virva Nyback. Genom dispensförfarande fick två 

personer behörighet att verka som kyrkans arbetshandledare. 

Tillämpande studier i sjukhussjälavård för teologie studerande 

teologie studerande kan avlägga en studieperiod som motsvarar 15 studiepoäng i tillämpade 

studier i sjukhussjälavård. till paketet hör fyra närstudiedagar som ordnas av kyrkans enhet för 

sjukhussjälavård och en två månader lång praktikperiod. Studenterna väljs på basis av lämplighetstest. 

Vid teologiska fakulteten vid helsingfors universitet genomförde 12 studerande tilllämpade 

studier. Praktiken utfördes på tio olika orter under ledning av sjukhuspräster. 


teologie studerande tillsammans med sin handledare, utbildningssekreterare Pirjo Vatanen. 


På hösten fick praktikanterna intyg över den studiehelhet de avlagt. responsen från studenterna 

visar att praktiken ger en möjlighet att se de olika sidorna av sjukhusprästens arbete, fördjupa 

studierna och bedöma de personliga färdigheterna att efter avslutad utbildning arbeta 

inom själavården. 

även teologiska fakulteten vid Åbo akademi erbjuder tillämpade studier i sjukhussjälavård. 

Östra Finlands universitet inledde tillämpade studier där man också inkluderar kliniskt arbete 

som själavårdare på sjukhus. arbetet kompletteras med en föreläsningsserie om holistisk vård, 

psykiatri och vårdvetenskap. De tillämpade studierna ger 20 studiepoäng. Dessa studier genomfördes 

under året av sju studerande vid Östra Finlands universitet. 


Specialutbildning 

Fyra sjukhuspräster avlägger andra året av en treårig pastoralpsykologisk utbildning i psykoterapi 

som stiftelsen Therapeia genomför tillsammans med Östra Finlands universitet. 

Samarbete 

Sjukhusprästerna och kS:s anställda fungerar ofta som utbildare vid vårdsseminarier och utbildningsdagar. 

Dessa evenemang skapar viktiga kontakter och nätverk. Sjukhusprästernas 

ämnen gäller arbetshälsa, själavård för demenssjuka och åldringar, vård i livets slutskede och 

frågor kring döden. kirsti aalto har medverkat som utbildare vid Finlands kristliga läkarförbunds 

och helsingfors ortodoxa stifts utbildningsdagar för präster. 

Direktionen för kyrkans själavård har diskuterat en fortsättning på utbildningssamarbetet 

med Finska frikyrkorådet. Samarbetsavtalet har varit i kraft sedan 1995 och det finns behov av 

en uppdatering. 


Etik inom hälsovården 

ETENE | www.etene.fi 

Den riksomfattande etiska delegationen inom social- och hälsovården eteNe grundades 1998. 

Sedan hösten 2009 har delegationen också haft hand om etiska frågor inom socialvården. Delegationen 

verkar i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet. Ordförande är pol.dr markku 

lehto och sekreterare generalsekreteraren, häls.dr aira Pihlainen. eteNe:s verksamhet utgår 

från patientens ställning och rättigheter, lagar som behandlar socialvårdens klienters ställning 

och rättigheter och den förordning som gäller delegationen. till delegationens uppgifter 

hör att behandla etiska frågor inom social- och hälsovården som berör klienter och patienter 

och deras ställning, avge rekommendationer och ge uttalanden, ta initiativ och väcka diskussion 

om etiska frågor inom vården. 

Statsrådet utnämnde medlemmar i den riksomfattande delegationen inom social- och hälsovården 

eteNe för åren 2010–2014. Chefen för sjukhussjälavården kirsti aalto utsågs till ersättare 

för teol.mag Jaakko heinimäki. Under den gångna verksamhetsperioden koncentrerade 

sig delegationen på etiska frågor kring åldrande och mental hälsa. 

Under de närmaste fyra åren är eteNe:s mål att ta upp sådana problem till diskussion som 

föranleds av förändringarna i social- och hälsovårdens omvärld. Fokus ligger på att främja en 

öppen och etiskt hållbar verksamhetskultur i bemötandet av klienter och patienter inom såväl 

socialvården som inom hälso- och sjukvården. Särskild uppmärksamhet riktas mot förebyggande 

arbete med etiska frågor som berör befolkningens vardag och servicen inom vård 

och omsorg. 

Rekommendationer för vård i livets slutskede 

På hösten gav social- och hälsovårdsministeriet rekommendationer som gäller vård i livets 

slutskede. I rekommendationen lyfter man tydligt fram den döendes rätt till fysisk, psykisk, social 

och andlig vård. Det hör till god vård vid livets slut att se till den döendes själsliga och andliga 

behov. När det gäller de andliga behoven behövs sjukhussjälavårdarnas yrkeskompetens 

på sjukhus, hospice och hälsocentralernas bäddavdelningar och hos dem som vårdas hemma. 

Etiskt diskussionsforum 

Sjukhuspastor leena leppälä har ansvarat för att arrangera och leda ett öppet etiskt diskussionsforum 

i Joensuu. Forumets föreläsningar har lockat många åhörare, vårdpersonal, studerande 

och experter inom området. 


Sjukhussjälavårdens yrkesinriktade samlingar 

Sjukhussjälavårdens rådplägningsdagar 

Sjukhussjälavårdens rådplägningsdagar hölls i hyvinge i augusti. Dagarnas tema var Religioner 

och kulturer som utmaning för sjukhussjälavårdaren. ”Det finns många slags tro i världen”. I 

överläggningarna deltog 85 sjukhussjälavårdare från hela Finland. 

Professor risto Saarinen tog i sin 

föreläsning under rubriken ”Jag 

var främmande” upp främlingskapet 

med hjälp av bibelns berättelser. 

I främlingskapet ingår en 

dimension av att uppfattas som 

konstig. till kärleken gentemot 

främlingar kopplar Nya testamentet 

gästvänligheten, där hjälpen i 

rådplägningsdagarnas arbetsgrupp, i övre raden från vänster praktiken överskrider kulturella 

Jussi Ollila, marja-liisa Söderqvist, Pirjo Vatanen och kosti och religiösa gränser. till gästvän- 

kallio. Främre raden kirsti aalto och anna-leena Utti. 

ligheten hör också att gästerna 

Foto Hanna Tarkiainen 

behandlas bättre än de egna. respekten 

för det främmande och annorlunda 

är enligt Saarinen en av de grundläggande 

utgångspunkterna när vi talar om det mångkulturella 

mötets svårigheter. Den andra utgångspunkten 

är de mänskliga rättigheternas 

generella giltighet, den tredje är världsmedborgarskapsidealet. 

Överläkare Ulla keränen talade om de värdekonflikter 

som läkare möter i sitt arbete. 

Den snabba utvecklingen inom vården för 

med sig etiska problem. I strävan efter lös- 

Professor risto Saarinen föreläser. 

Foto Yrjö Tavaila 


ningar efterlyste hon samarbete med 

sjukhussjälavårdarna. 

lektor ahmed haddi berättade hur 

man ska göra när patienten är muslim. 

han berättade att det i Finland finns 

cirka 45 000 muslimer. man möter 

dem därmed allt oftare inom vården. 

han gav en inblick i muslimska patienters 

vårdpraxis, kost, förhållningssätt 

till sjukdom och även deras mentala 

problem. muslimer sköter i allmänhet 

de äldre hemma och det är alltså ovanligt 

att man möter dem inom äldrevården. 

Inom islam är döden en naturlig 

sak och en del av själens levnadslopp. 

Fil.mag, psykologen kristina Saraneva talade om mötet med en klient från en annan kultur eller 

religion. hennes föredrag baserade sig på hennes långa erfarenhet som psykoterapeut. hon 

betonade att det är viktigt att känna till den andras kultur och tro. religionen har en stor inverkan 

på kulturen. Den som vill hjälpa bör vara medveten om vad han eller hon själv anser 

vara ”typiskt finländskt”. Saraneva betonade att den som hjälper behöver vara ödmjuk, ärlig, 

finkänslig och varsam. 

Pastorn, utbildaren erkki Jokinen berättade om sina erfarenheter som själavårdare bland ryskspråkiga 

i Finland. enligt Jokinen bör själavårdaren vara medveten om sitt eget främlingskap, 

vara öppen för att möta för honom själv främmande kulturella drag och budskap. Det ryska i 

Finland är ett främlingskapets laboratorium. Där finns en historisk barlast, ett starkt gemenskapsarv 

och en upplevelse av utanförskap i de finländska sammanhangen. 

I temagrupper behandlades religiösa utmaningar, det heliga i sjukhussjälavården, hur det är att 

arbeta och leva i en främmande kultur, de dementas värld och ställföreträdande traumatisering. 


kirsti aalto och lektor ahmed haddi på rådplägningsdagar. 

Foto Yrjö Tavaila

iskop mikko heikka delar ut nattvard. 


kirsti aalto, med biskop arsenis konstverk 

Utstående öron i bakgrunden. 


mässan under dagarna firades i hyvinge kyrka 

och förrättades av biskop mikko heikka. Den andra 

kvällen firades sjukhussjälavårdens festkväll 

på hirvihaara gård. 

rådplägningsdagarna är viktiga för sjukhusprästerna 

för att upprätthålla yrkeskompetensen, 

möta kollegor och få andlig vederkvickelse. 

Konferens för ledande sjukhussjälavårdare 

Sammanlagt 30 ledande själavårdare och själavårdare 

som arbetar ensamma inom sitt område 

samlades till konferens i kyrkans hus i oktober. 

konferensen behandlade sjukhussjälavårdens 

framtidsfrågor. Docenten, överläkaren reino Pöyhiä 

höll ett diskussionsinledande anförande om 

sjukhusprästens arbete i gränssnittet mellan kyrka 

och samhälle. ledande sjukhuspastorn tapio 


Ikola (pens.) och utbildningssekreteraren Pirjo Vatanen berättade om planerna för utvecklingen 

av specialiseringsutbildningen för sjukhussjälavårdare. 

Sjukhusteologerna rf:s rådplägningsdagar 

Sjukhusteologerna rf:s överläggningar hölls i helsingfors i februari. temat för dagarna var Små 

och människor. Fil.dr, docent maiju lehmijoki-Gardner höll en diskussionsinledning över temat 

hälsa i kristendomens historia. Familjeterapeuten Sanna aavaluoma talade om sjudomens inverkan 

på familjen. 

mässan under dagarna firades i berghälls kyrka. I dagarna och i föreningens årsmöte deltog 50 

föreningsmedlemmar. Sjukhuspastor merja hållfast från helsingfors fortsätter som ordförande 

för föreningen. 

Arbetshandledarnas rådplägningsdagar 

kyrkans arbetshandledares riksomfattande rådplägningsdagar hölls i kulturcentret Sofia i helsingfors 

i maj. temat var Det heliga och arbetshandledning. Frågor kring identitet i kyrkans arbetshandledning. 

I dagarna deltog cirka 100 av kyrkans arbetshandledare, av vilka 20 var sjukhuspräster. 

Utvecklingskonsult raimo 

turunen höll en diskussionsinledning 

över 

ämnet ”Identitetskonflikter 

och arbetshandledning”. 

Psyk.dr risto Puu- 

På fest i Vanda från vänster 

kirsti aalto, leena heinonen, 

markku elo, Irmeli englund, 

Iiro leino och Pirkko Siltala. 

Foto Kirsi Niemelä 


tio talade över temat ”Utmaningar i samtalssituationerna 

och arbetsandledarens agendor” och 

teol.lic matti-Pekka Virtaniemi över ämnet ”behövs 

det en arbetshandledningens teologi?”. 

Sjukhussjälavårdens fester 

I Vanda kyrkliga samfällighet firade sjukhussjälavården 

30-årsjubileum i mars. Festen hölls vid Pejas 

sjukhus och fil.lic, psykoanalytikern Pirkko Siltala 

höll ett föredrag om kreativ depression. 

I södra karelen har man bedrivit sjukhussjälavård 

i 50 år och detta firades i Villmanstrand i september. 

ledande sjukhuspastorn antero aalto berättade 

om hur arbetet startade i Vuoksenlaakso, 

Joutseno och Imatra. efter att verksamheten vid 

rauha sjukhus upphört har tyngdpunkten flyttats 

Pertti Orrela och Petra Sainio firar. 

Foto Emilia Mänttäri 

Sjukhusteologerna från esbo på fest, från vänster tarja mikkola, aino bärlund, henrik honkanen, Sampo 

muurinen, terhi muilu-teinonen, marja-liisa torpo, eva kaila och ritva Särkkä. 

Foto Emilia Mänttäri 


Sjukhuspastor rose-maj Friman. 

Foto Henry Byskata 

till Villmanstrand. antero aalto tackade 

de beslutsfattare som har haft omsorg 

om och tagit ansvar för tillgången 

på sjukhussjälavård. kyrkoherde risto 

tapiolinna hade en stor betydelse för 

utvecklingen av sjukhussjälavårdarutbildningen 

på 1970-talet. 

ledande sjukhuspastor Pertti Orrela gick i pension och predikade i en mässa i kuusankoski 

kyrka. Samtidigt välsignades hans efterträdare, ledande sjukhuspastorn Petra Sainio, till tjänst. 

I esbo kyrkliga samfällighet firade den lokala sjukhussjälavården sitt 40-årsjubileum. Docent Gustav 

molander höll ett föredrag om de känslor som kan väckas hos den som stöder en döende. 

Sjukhusprästen rose-maj Friman från församlingarna i Vasa välsignades till tjänst på mors dag. 

ledande sjukhuspastorn för församlingarna i kuopio, risto Voutilainen välsignades till tjänst i 

alava kyrka i december. 

I juni beviljade helsingfors stadsfullmäktige kirsti aalto helsingforsmedaljen i guld. republikens 

president förlänade på självständighetsdagen riddartecknet av Finlands Vita ros orden till 

sjukhuspastor Pekka leppänen och Finlands lejons riddartecken till ledande sjukhuspastorn 

Pertti Orrela. 


kyrkoherde hannu koskelainen välsignade risto 

Voutilainen till tjänst. 

Foto Esa Kolehmainen

Mässor och utställningar 

terve Sos 2010 – ett utbildningsevenemang och en mässa som arrangeras av Institutionen för 

hälsa och välfärd – ordnades i lahtis i maj. temat var Fungerande vardag. kyrkostyrelsen ansvarade 

för sin avdelning tillsammans med anställda i lahtis kyrkliga samfällighet. till kyrkans 

träffpunkt lämnades 49 böneämnen in. Utöver dem som skötte träffpunkten gick en mässpräst 

omkring på området och höll båda dagarna en andakt. 

mentalvårdsmässan hölls i Gamla hamnen i helsingfors i slutet av november. evenemanget 

ordnades av Centralförbundet för mental hälsa och tema var Möten. kyrkostyrelsen hade 

en avdelning tillsammans med helsingfors, esbo och Vanda kyrkliga samfälligheter. Under 

mässan fanns en mässpräst på plats för själavårdande samtal. Under de två dagarna lämnades 

136 förbönsämnen in till kyrkans avdelning. båda dagarna hölls Andakt för deprimerade. 

kyrkans närvaro och andakterna fick god respons av mässbesökarna. 

mässbesökare möter kyrkans anställda på mässan för mental hälsa. 

Foto Sirkka Vänskä 


Information och publikationer 

en lärobok för personalen inom hälsovården 

Nära människan. Andlighet inom vården utkom 

i december i estnisk översättning med 

titeln Inimise kõrval. boken översattes av 

pastor Urmas Oras och den gavs ut i tallinns 

teologiska instituts publikationsserie. 

tidskrift för Själavård utkom inte under året. 

Däremot har den arbetsgrupp som uppdaterar 

själavårdshandledningen Sielunhoidon 

käsikirja från 1997 fortsatt sitt arbete. I arbetsgruppen 

ingår förutom kirsti aalto även 

professor Paavo kettunen och teol.dr raili 

Gothóni. Professor heikki kotila var också 

medlem i arbetsgruppen och hans bortgång 

i maj 2010 innebar en stor förlust för gruppen 

och dess arbete. 

kyrkans sjukhussjälavårds broschyr Med dig. 

Sjukhussjälavård trycktes upp i nya upplagor 

på finska, svenska och engelska. 

För användning vid mässor och som redskap 

för sjukhussjälavårdarna har tre bönekort 

tryckts. bilderna på korten är ritade av sjukhuspastorn 

Yrjö tavaila. 


boken Nära människan i estnisk översättning.

Utländska kontakter 

Europeiska sjukhussjälavårdsnätverket ENHCC 

www.eurochaplains.org 

Deltagare i europeiska nätverkets konsultation i london. 

Foto Naatan Haamer 

europeiska sjukhussjälavårdsnätverket eNhCC, european Network of health Care Chaplaincy, 

är ett ekumeniskt nätverk som består av religiösa grupper, kyrkor och organisationer som utför 

själavårdsarbete vid sjukhus och inom annan hälso- och sjukvård. Nätverkets festkonsultation 

hölls i london i september. I konferensen deltog 53 representanter för sjukhussjälavården 

från 23 europeiska länder. även tre inbjudna gäster från sjukhussjälavården i USa deltog. temat 

för dagarna var Framtidens sjukhussjälavårdare – den som ger och tar emot. 

Under konferensen behandlades tre teman: 

• Sjukhussjälavårdaren och förändringarna inom hälso- och sjukvården 

• Sjukhussjälavårdaren och religiösa samfund 

• Sjukhussjälavårdarens personliga tillväxt 

För varje tema hölls tre föredrag som sedan bearbetades i smågrupper. 


I sin avslutning tackade nätverkets koordinator, fader Stavros kofinas personer som varit 

med i nätverket under lång tid, särskilt webmastern Fred Coutts. Fader Stavros tackade också 

evangelisk-lutherska kyrkan i Finland som under två årtionden har bidragit med en betydelsefull 

insats för att utveckla nätverket. kirsti aalto fick ett diplom som utnämnde henne till 

hedersmedlem i nätverket. teol.dr anne Vandenhoeck från belgien valdes till ny koordinator. 

Nätverkets 12:e konsultation hålls hösten 2012 i holland. 

Europeiska själavårdsrådet ECPCC 

www.ecpcc.info 

europeiska själavårdsrådet eCPCC (european Council of Pastoral Care and Counselling) ordnar 

sin 11:e europeiska själavårdskonferens i tyskland 2013. Ordförande för europeiska själavårdsrådet 

är ledaren för sjukhussjälavården Åsa Jonsson från Uppsala. 

Nordisk konferens för sjukhussjälavårdare 

Den 19:e nordiska själavårdskonferensen hölls i Jönköping i Sverige i juni. I konferensen deltog 

110 personer, 90 från Sverige, 9 från Norge, 6 från Danmark och 6 från Finland. 

konferensen ordnades av en 

arbetsgrupp med representanter 

från två organisationer, 

Svenska kyrkans anställda 

Den finländska delegationen i 

Jönköping, övre raden från vänster 

Sampo muurinen, barbro eriksson, 

hannu Salonoja och Pekka Sääski. 

Främre raden merja hållfast och 

kirsti aalto. 

Foto Hannu Salonoja 


i Sjukhuskyrkan (SkaIS) och Frikyrkornas anställda i Sjukhuskyrkan (FaS). konferensen hölls i 

Södra Vätterbygdens Folkhögskola. 

Programmet bestod av föredrag 

med efterföljande diskussion 

i smågrupper. Grupperna 

träffades tre gånger, vilket gav 

kontinuitet och möjliggjorde 

en grupprocess. 

två eftermiddagar bestod av 

valbara worshopar och miniseminarier. 

Varje morgon inleddes 

med en givande morgonbön 

som hölls av författaren 

margareta melin. 

Föredragen tog upp följande teman: 

margareta melin och kirsti aalto. 

Foto Hannu Salonoja 

• hur kan själavården utvecklas i ett mångkulturellt samhälle? 

• Skuld och skam 

• Viloläge i rörelsen 

År 2013 hålls en nordisk konferens för sjukhussjälavårdare i Danmark. 

Själavårdens 9:e världskonferens 

Internationella rådet för själavård och rådgivande verksamhet ICPCC; International Council on 

Pastoral Care and Counselling, organiserar den nionde internationella själavårdskongressen i 

Nya Zeeland i augusti 2011. 


Jaakko Somersalos målning i entrén i hyvinge kyrka 

Välsignelse ”Käsieni ihoon minä olen sinut piirtänyt.” 

Jes. 49:16 

Välsignelse 

över jorden 

Sairaalasielunhoidon vår vackra blå planet tunnus Sinikka Rossi 

vårt hem i kosmos. 

Välsignelse 

över all god vilja 

alla handlingar 

i uppriktighet och kärlek. 

Välsignelse över ljuset 

i människornas hjärtan. 

Må det växa sig starkt 

ta mörkret i famn 

föda fred och försoning. 

Margareta Melin 

”Se, på mina händer har jag 

upptecknat dig.” 

Jes. 49:16 

Sjukhussjälavårdens symbol Sinikka Rossi

Sjukhussjälavården - Sakasti

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Sjukhussjälavården - Sakasti

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?