1980 nr 104.pdf - BADA - Högskolan i Borås

INNEHALL
Innehåll s.' I
Inledning s,: II
Browne: Hagbard Handfaste s, 'i
Dany & Greg: Oliver och Colombina s., 2 '
Fix: Mumps och Tilli s. 3
Francois: Fenomenala 4:an s. 4
Franquin: Spirou s, 7
Fred: Filsmon S, i2
Frödin: Älgen ar lös s, 'l3
Goacinny & Uderzo: Asterix s, 14
~ergh: Johan, Lotta och Jocko s, 22
~ergb: Tintin s. 24
Lööf: Felix s. 33
Lööf: Ville 8, 36
Macherot: Sibyllina s, 37
Morris & Goscinny: Lucky Luke s, 39
Peyo: Johan och Pellevin s, 47
Peyo: Smurferna S, 50
Peyo: Starke Staffan s, 53
Register över enskilda album S, 55

Till för tio %r sedan fanns serierna i Sverige nästan enbart tillgangliga
i serierngasinen eller p& tidningarnas seriesidor, Dessa rar, förutom
en del inhemska alstdr, mestadels av anglo-saxiskt uregrung. 1968 kom dock
albumutgivningen igang p& allvar-i v%rt land, i och med att Illustrationeförlaget
började ge ut "TintinW. Aret dBrp4 kom "AsterixW ut p& Hemmets
Journals förlag, Efter det har albummrknaden hela tiden utvidgats, och
j979 rinns ett 30-tal olka albumserier p& den svenska inarknaden. ~arlaen/if,
en dvensk fögrening av det danskägda bolaget med samma namn, svarar idag
far mer an hälften av dessa, De enda mer betydande serierna som ges ut p&
annat förlag, är Asterix och Luoky Luke.
Albumen skil3er ii8 fr%n magasinen genom sitt större format och högra
pris. De utkommer ocks& mer sporadiskt och innehaller oftast endast en
langre avrlutad berättelse i färg, Till skillnad fr%n magasinen bygger
albumserierna främst p% en belgisk-fransk tradition, och ar genornggende
av högre kvalite.
Det här specialarbetet kommer endast att ta upp s.k. "kornieka äventyrsserier",
dvs, langre berättelsaer dar personerna är karikerade ooh de hu,
woristiskainslagen har en framträdande plats, Som sxempel kan nämngs Asterix
och Tintin. Utöver dessa finns det ooka& äventyrssserier, med mera
realistiskt tecknade personer och främst uppbyggda kring spanningensmomenten
i handlingen (ex, "AltxN och "Linda och valentin"). En tredje grupp &r
8.k. "skämtserier", som bestar av korta avsnftt, ofta bara en sida, med
en humoristisk paang p& slutet (ex. "Gas ton1' och ll~znogoud~).
De komiska Liventyren har hela tiden svarat för merparten av albummarknaden,
idag uppgar de till ett 20-tal serier. För att f& materialet aktufllt
har jag endast tagit med ahdana serier som finns upptagna i Btj:e sambindningslistor
för barn och ungdom aren 1976-78, Pijr har medtagna serier har
aedsn samtligr"a1bum redaviaats, alltsa &ven album utgipa f6re 1976# För
a:ff'ytlterligare.,b%igräns& materialets 'omfattning har ocksa följande uteslut-
ningar .gjort@ r
Serier som friimst riktar till barn under ekolaläern, t,ex. ltRasmus Nalle",
Serier som bygger pA andra förlagor, t.ex. boiicker, film eller radio/^^.
Alla slaga Dieney-serier,
Kvar blir då. 18 serier, Av dessa har jag lyckats f& tag p% allt utom
Zydidis nKnasbollarnav. S% denna serie har tyvärr mhst utg%.
Beskrivningen av aerierna inleds med ett längre avsnitt dar serien som
helhet tas upp till granskning. Farst ges en kort presentation av förfat-
terenlna ooh om seriens tillkomsthis toria, Darp% beskrivs seriens huvud-
figurer, den miljö de rör sig i, och det gängse handlingsmönstret för även-
tyren. Sedan kommer en mer kritisk genorngiing, t,ex, om serien bygger p&
stereotypa förebilder, om där finns ras- och könsfördomar och om valds-
inslagen är onödigt överdrivna, Spr&ket ta@ ock& upp till en kort behand-
ling, likas& teckningarna och den teknisks kvalitbn, Avslutningsvis följer
ett slutomdöme om serien som helhgt,
Darefter följer en förteckning över samtliga album som ingar i serien.
De inleds med en bibliografisk referens* vilken alltid hänför sig till den
farsta upplagan som ing&r i den nu aktuella nummerordningen, Album som
faller utanfar den ordinarie numreringen placeras sist, Annotationen som
faljer ger ett kort referat av innehallet och anger ocksa om albumet är
utmärkande p& nagof sätt, jämfört med de andra som ing&r i serien,
Avslutningsvis följer s% ett tieelregister över enstaka album,

Eftersom seriealbumen är en relativt ny företbelse pA den svenska
marknaden, finna det mycket lite litteratur i ämnet, De analyser och
studier som finne bygger till alldeles avervägande del p& seriemagasinen,
Kooperativa Förbundet gav dock i mitten p& 70-talet ut ett litet häfte
betitlat "Serierw, dar fbrutom magasinen iiven de davarande albumserierna
tas upp till granskning. Kommentarerna är dock mycket koktfattade och
bygger endast p& ett fatal av albumen i serien* Vill man följa den p&gaende
debatten om seriealbumen gör man det lampligast genom att läsa
tidskrif terna nBild och bubbla" (f ,dr . n~hudu) och "Serie-guidew, Speciellt
"Bild och bubblaw, som utges av Serieframjandet, har mycket debattartiklar
om olika amnen, t,ex, vald i serier, Denna tidskrift borde vara självklar
p& varje bibliotek som her seriealbum, Bada tidskrifterna har dessutom
fylliga recensionsavdelningar.
D& nu seriealbumen i allt större mängder väller ut p& den svenska marknaden,
är det viktigt att studierna kring dessa intensifieras, bHde pA
bredden och p& djupete Eftersom det har specialarbetet endast omfattar
en del av av denna allt större utgivning, tir det min förhoppning att det
finna hugade BES-are som vill ta vid där jag har slutat.

BROWNE: HAGBARD HANDFASTE
Hagbard ar en engelek serie som i ett par Ar funnits i svensk dagstid-
ningspress, I original Heter han Hägar och kom ut i albumform har i
landet 1977#
Huvudpersonen är den inte alltför modige vikingahövdingen Hagbard Hand-
faste. Hemma star han under toffeln av sin bastanta hustru Helga. Till-
sammans har de tv& barn, sonen Hamlet, som ar välartad och snäll och upp-
för sig oroväckande obarbarbariskt, Vidare dottern Hallgerd, sexton ar
och ogift, alltid tranande efter unga blonda vikingar, Andra figurer är
Sven Lyckost, Hagbards främsta medhjälpare, samt trollkarlen Dr Zook.
Handlingen utspelar sig under vikingatiden, i norden och i de olika
länder dit Hagdbard drar p% vikingatag, Som den anti-hjälte han ar blir
historierna en parodi p& allt vad vikingaliv heter, Berättelserna är
fulla av anakronismer. När han blir kung i England f%r han t,ex, i upp-
drag att inviga ett bryggeri, döma i en ölhävningstavling och välja Mias
England,
Hustrun Helga uppvisar en hel del av det traditionella ragatamönstret.
Valdsinslag förekommer d& och d&, och är av burdusa och skämtsamma slaget.
Humorn finns bade i text och bilder, och ar bast i anakronismerna da den
parodierar flera företeelser i dagens samhälles Handlingstempot ar hela
tiden högt,
Bilderna ar skickligt tecknade och färglagda, fastän mindre pedantiskt
detaljrika än i de fransk- belgiska serierna, Som helhet en ratt hyfsad
serie, med mer dragning at det humoristiska hallet an det rent äventyra-
maisiga
Browne, D. : Hagbard Handfaste / översättare Lars Edling. - Malmö : Hemmets
Journals Förlag, ' '
l : Hagbard Handfante, - 1977. - 50 s, : i l l e
0rig:s titel: Hagar the horrible.
Detta album innehhlfer endast ensidesavsnitt,
2 : Hagbard, kung av England. - 1978, - 49 s. : ill,.
0rig:s titel: Hagar the horrible,
Albumet handlar om Hagbard, som av en slump rakar bli kung över England.
Han tar sen dit sin familj och det blir hans hustru som övertar det egent-
liga styret, Han förleds av ett par ekumma radgivars, men vikingarna gör
uppror och fördriver dem, Hagbard Överlämnar darpá ein krona till sin
engelske betdant och iltervänder till hemlandet,
3 : Hagbard och basilisken. - 1978, - 50 s, : ill,
0rig:s titel: Hagar and the basilisk,
Hagbard och hans skepp strandar p& en kust, och kommer till ett land där
en basilisk härjar. Detta valdiga traskdjur äter b%de hus och människor och
Hagbard blir erbjuder att ta upp kampen mot det, Han besegrar det och blir
vida berömd härför, s% mycket att Bagbard vill att man ska glömma hiindelsen.
Hans trollkarlar tillagar en brygd som astadkommer detta, men tyipiirr börjar
Hagbard minska i kroppsstorlek ocksa, men efter en del äventyr kommer man
p& ett motmedel eom gör att han blir normal igen.

DANY & GREG: OLIVER OCH COLOMBINA: ;
Oliver och Colombina är ett av de senaste tillskotten p& den allt
sibre seriealbumamarknaden, De tv& första numren pi% svenska kom ut
under q978.
Oliver Kviat, den ene av titelfigurna, är en %land och vacker ung
man, advokat till yrket. Han lämnar verkligheten-dar-man-har-s&tr%kigt
tillsammans med den äldre, vithhrige notarien herr Pedant, Via en liten
ringlande järnväg kommer de s& smaningom fram till ~osendrömaland@ts
huvudstad Fantasis. Här finna redan den andra huvudpersonen, den veckra
Colombina,
Rosendömslandet är ett slags surrealistisk sagovärld, befolkat av en
mangd underliga figurer. En slags styrande funktion har de tre kluri-
eonerna, som ser ut som engelska jurister, med peruk och allt. Här finns
underliga mënniskar och djur och en del andra, annu märkligare varelser,
i. ex. rn jättelik, talande ringklooka, som vaktar stadshuset.
Alla som besöker detta land maste vara snalla, hederliga och glada.
S&na är nämligen de flesta innevgnarna i Rosendr6mslandet, och man vill
inte släppa in nagra elaka ochsnikna fran Verkligheten-dar-man-har-d-
trakigt, I detta drömmarnas land, fungerar naturligtvis heller inga nor-
mala naturlagar, utan mer eller mindre underliga episoder förekommer titt
som tätt,
Spraket i serien är inte det lättaste, langa och krangliga meningar och
gott om svara ord. Bilderna är för all del välgjorda, men pedantiskt de-
taljrika till överdrift. Dessutom retar man sig hela tiden p& titelperso-
nernas barbiedocksliknande utseende, Och eftersom handlingsförloppet inte
är speciellt övertygande, blir det ganska jobbigt att ta sig igenom dessa
album, Vill man ha n%t bättre i liknande stil ar Freds Filemon att föredra.
Dany, bseud] : Oliver och Colombinas äventyr / Dany och Greg j svensk
text : Dagny Dahlberg. - Stockholm, ~arlsen/if,
i : Den fnntas&ieka resan, - 9978, 46 a, : i l l e
0rig:s titel: La merveilliease odysee D4Oliver Rameau et du Colombine
Tiredaile,
Oliver och herr Pedant kommer här till Rosendrömslandet, Där harjar vid
denna tid en stor filgel vid namn snaggabussen, som rakar av haret p& folks
huvuden, Oliver rdvas bort av fhgeln och blir förd till dennas bo uppe i
bergen, Där lyckas Oliver bli viin med f%geln, En grupp som gett sig ut för
att riidda Oliver blir tillfangatagna av ett par lurviga elakingar, Snaggabussen
ger sig p& dessa och rakar av deras pals varpa dom blir snälla.
Fangarna befrias och allt ar bra igen, Tillsist k~mmer en kort presentation
av Roaendrömrilandetr huvudetad Fantasia.
2 : Mhslottet. - 1978. - 48 s, : ill.
0rig:s titel: Le chateau des 4 lunes.
Tv& bedragare rakar av misstag komma in i Rosendrömslandet. Dar ställer
de till med oreda, begár lurendrejerier och folk blir giriga och snikna, PA
trollkarlens Celestikue slott blir skurkarna sa amaningom avslöjade.

FIX: MUMPS OCH TILLI,
- Fix, P. IPssud, för Hans Manz och Werner scmidmaieg : Mumps och Tilli
reser med tidmaskinen / översattning: Gunvor V, Blomqvist. - Bromma :
Opal, 1977, - 32 s. : ill,
0rig:s titel: Mumps und Tilli reisen mit der Zeitmaschine,
Detta är för ovanlighetens skull en serie med tyskt ursprung, Författarna
ar aven kända för ett flertal bilderböcker.
Mumps är en tekniskt beghvad kille, som av diverse hush%llsmaskiner
byggt en tidsmaskin, När systern Tilli kommer och pillrar p% maskinen
bar det plötsligt av till medeltiden, De hamnar hos en viss magister
Faust, vara ekonomi inte är vad den borde vara, Tillsammans med barnen
hamnar han i gäldstugan, men med Mumps hjälp rymmer man darifrh. Sedan
följer en episod där Mumps försöker hjälpa ett par fega etsakare att 818,
en oslagbar riddare genom att mixtra med lansarna. Skojet upptäcks och
man blir ivagkörda och hamnar till slut i ett munkkloster. Dar f%r Mumps
bygga en 4ngdatamaski11, Men den exploderar med en skräll och Faust, Mumpq
och Tilli blir tvugna att fly p% nytt, Och eftersom man fortfarande &r
kvar i medeltiden, lär val fortsättning följa.
Serien ar mycket valtecknad, fint färgsatt och gjord med stor detaljrikedom,
Spr%ke t är lite väl oms tändigt, och handlingen n%got trögrörlig,
Möjligheten att ära paralleller till var agen tid utnyttjas dock,
t,ex, till drift med byrgkratin, Annars bestgr kvickheterna mest i att
de klipska 1900-talsbarnen lyckas dra de dumma med~eltidarna vid näsan
gang p% g%ng, De anpassar sig ocksa märkvärdigt snabbt till medeltidsvarlden,
och n%gra problem t ,ex, med spr%ke t finns inte.
Gamla könsrollsschabloner finns med i det att Mumps ar den tekniskt kunnige,
även om Tilli kan vara nog s% kvicktänkt i andra sammanhang.
Som positivt ska dock sagas att författarna har undvikit att hamna i
den vanliga medeltisschablonen med adla riddare och svartmuskiga bovar,
Ibland parodieras denna schablon istället, t,ex, i avsnittet om tornerspelen,
3% även om albumet inte ar ett av de allra basta, så ar det i
alla fall inte alltför d%ligt, Speciellt bilderna fhngar fint in medeltidsatmosfären,

F'RARCO IS t FENOMENALA 4 r AN
Denna belgiska serie, gjord av Francois Craenhals och Georges Chauelet,
kom ut som album 1964. I Sverige introducerades den 1973 av ~arlsen/if :s
f orlag,
Fenomenala 4:an kan närmast beskrivas som en serieversion av Enid Blytons
backer, Hlr finns den tekniskt begavade Lasse, den fete och matglade
Rubba, den intelligente, glasagonprydde och valklkidde Erik, samt den
alttid lika vimsiga och nyckfulla Dina, De har ocksa en liten hund vid
namn Oscar,
Allt kretsar kring dessa ungdomar och deras äventyr i vad som verkar
vara ett evigt sommarlov (utom i t1Sn6drakenw, där det &r vinterlov).
NBgon skola gas de inte i och inte heller har de n&got arbete, Föriildrar
och andra anhöriga lyser med sin franvaro, Detta verklighetsfrämmapde
ungdomsg6ng rakar av en eller annan anledning ofta in i de mest v&ghalsiga
äventyr, Bovarna ar av det vanliga slaget, antingen det nu %r
halvgalna dbrar, militäriska tyskar eller skumma japaner, Naturligtvis
drar de alltid det kortaste straet, ofta genom att 4:an far hjalp frb
ovantat hB11 p& slutsidorna,
Dinas vimaiga beteende stryker helt gamla förlegade könsrollsuppfattningar
medh&rs, Även de andra figurernas karaktärsdrag &r synnerligen
stereotypa, Ingrodda fördomar mot tyskar och orientaler ges det ocksa
prov p&,
Miljöerna är fint teoknade medan personerna &r mer slltstruket gjorda,
Bildhumorn är av stumfilmsslag, men utan den snits som finns hos mariga
andra serier. Spraket är l&ttlä.st men trakigt och intetsägande,
Fenomenala 4:an m%ate sägas vara ett bottennapp inom genren, en uppstapling
av slitna, förlegade klicheer fr%n allsköns mysterieböcker,
Francoia, bseud, för Francoia ~raenhalg : Fenomenala 4:ans lirentyr /
Francoia - Georges ; svensk text: Sture Hegerfora, - Stockholm :
~arl sen/if ,
t : Den stora sjöormen, - 1973, - 47 s, : ill.
0rig:a titel: Les 4 sa et le aerpent de mer,
Fyran far till en semesterort för att campa. Det gbr historier om att
en ajiiorm varit synlig i trakten, Genom en gammal fiskare far de tag i
en bok, aom berättar att ett sjörövarskepp förlist i närheten, I konkur.-
rens med ett per skumma figurer hittar de vraket, men bärgningen av
skatten misslyckas, Istället avslöjar man hemligheten med sjöormen, det
visar aig vara en undervattensklippa som ser ut som ett ajaodjur, För
detta far de en belöning.
. . .
2 : Den fantastiska 'kvävaren. - 1973. - 47's. : ill.
Origra titel: Les 4 &a at l'seroglisseur,
4:an hjalper en uppfinnare att bygga en svävare, Den blir emellertid
stulen av en galning som tror att han är Napoleon, Till sin hjalp har
han tv& skumma medhjälpare. 4:an sparar deras gömställe, men lflIapoleon"
kommer undan och kvaddar svävaren mat en bondgard. S& det blir för 4:an
att bygga en ny.

3 i Den heliga kon. - 1974. - 48 8. : i l l o
0rig:s titel: Lea 4 as et la vaohe aac5bs.
Tv& indier köper en ko av en van till 4:an. Den har en stjärna i pan-
nan och mjölet av dess horn ska botas indiernas sjuke maharadja, enligt
vad de pAst&r. Ett par fiender till maharadjan rövar dock bort kon och
4:an ger sig av för att skaffa den tillrätta. Jakten g%r genom hela
Frankrike gnda ner till Marseille, dar tjuvarna äntligen besegras.
4 : Det hemliga spöket. - 1974. - 48 s. : ill.
0rig:s titel: Les 4 as et le visiteur de minuit.
Tv& gamla damer p&st&r att det spökar i deras hus och 4:an beger sig
dit för att ta reda p6 vad sam händer. Man misslyckas till en början
och damerna flyttar iväg frbn huset, Ett foto avslöjar emellertid fal-
sariet och det visar sig att det är en falskmyntarliga som velat komma
At huset, 4:an avslöjar dem givetvis,
5 : Den mystiska fhg'eln. - 1974. - 48 s, : iii.
0rig:s titel: Lee 4 as et le Couroucou.
En ornitolog har ~pelat in den sällsynta fageln tjingans läte. Dess
skr3 paralyserar alla som ar i närheten. Ett par skumma typer stjäl
bandet för att använda det i militära syften. Sen bandet visat sig
värdelöst fbngar de s jalva fageln istället. 4:an dras in i en jakt p&
bovarna och lyckas efter m%nga om och men f% tag i f%geln och oskadliggöra
bovarna.
6 : Guldpokalen. - 1974, - 48 s. : ill.
Origts titel: Les 4 as et la coupe d'or.
4:an rbkar f& med en ökänd spion p& en av sina amatörfilmer, De an-
mäler sig sen till en filmtävling och fortsätter att filma vidare.
Spionen lejer tv& tjuvaktiga ungdomar till att knycka filmen fran 4:an.
Till slut lyckas de, men tar själva och visar upp dan p& filmtavlingen.
De vinner första priset, men d& dyker bads spionen och 4:an upp, All-
mänt alagsm&l utbryter, spionen blir fast tack vare tjuvarna, och 4:an
f&r sin guldpokal till alut.
7 t Tyrannen. - 1976. - 48 s. 111.
Orig:s titel: Les 4 a8 et le tyran.
En liten baby-prins ' kidnappas och Fenomenala 4 :an rbkar upptäcka bilen
som han förs bort i . Det visar sig att det är ejälva premiärministern
i furstendömet som star bakom kidnappingen. 4:an Kommer till ministerns
slott, lyckas befria prinsen, men blir sen fasttagn~, Med hjglp av en
motatbndsrörelse kommer man dock in i slottet p& nytt och till slut
kommer själva fursten och besegrar premiärministern och tar tillbaka
sin son.
'

8 t Snödraken, - 1976. - 48 s. t ill.
0rig:s titel: Les 4 as et le dragon dea neiges,
Ett mystiskt odjur orsakar förstörelse p& en turistort i Alperna,
Man upptacker mystiska sp%r i sndn och ett hus dar en maskerad man
har sitt gömatalle, Snödraken visar sig vara en radiostyrd maskin
som tjuven har använt för att rana en bank. Tack vare 4:ans insats
blir han givetvis fast,
9 : Den stora biltiivlingen. - q978. - 48 s. : ill~
0rig:s titel: Les 4 as et la rallye olympique.
4:an deltar i en tävling anordnat av ett oljebolag. Vinnaren far en
stor summa pengar i pris, Man tävlar inte bara i bilkörning, utan
Sven %r&d$&3lning, ~ka%tletnil[ilg, bergsklättring m.m, En mystisk maskerad
man saboterar hela tiden tävlingen. Det visar sig vara chefen
för oljebolaget, som inte velat avst& fran vinstpengarna, 42an tar
givetvis hem segern till alut,

FRANQU IN : SP IROU
Spirou är en serie av belgaren Franquin, och kan närmast betecknas
som ett plagiat av Tintin, Spirou gavs först ut i Sverige p% ~emics
f brlag, d% med namnet Spirre. ~arlsen/if har sen 1974 hand om utgivningen,
och av de 27 albumen hade 1978 femton kommit ut P& svenska,
Originalnumreringen har dock inte följts i den svenska utgivningen,
varför gamla och nya Spirou-album kommit att blandas huller om buller,
Huvudpersonen Spirou är en rödharig yngling som alltid envisas med att
g& klädd i en f&nig piccolokostym, Detta yrke har han dock aldrig sett$
utöva (atminstone inte i de svenska albumen) och vad han egentligen gör
utan att delta i bovjakter vet väl bara Franquin s3älv. Hans bäste vän
ar en journalist vid namn Nicke, och de tv& brukar dra ut p& äventyr,
d% oftast tillsammans med Spirous lille ekorre Spip. En annan figur i
serien ar greve de Champignac, en uppfinningsrik gammal herre, en slags
motsvarighet till Tintins professor Kalkyl. D& och da förekommer ocksa en
ung kvinnlig journalist vid namn Sickan, Hon är ratt s& vimsig och impulsiv,
men and& företagsam nar det val kommer till kritan.
P& skurksidan kan främst namnas Nickes elake kusin Ricke, en svartmuskig
figur med tangorabatt, Har finns ocksk den maktgalne Zafir, som uppfunnit
ett sätt att förslava människor. Han ändrar sig dock och blir
greve de Champignacs kompanjon istallet.
Sist ska namnas den figur som ar seriens största tillgang och som trots
allt gör den n%gorlunda läsvärd, nämligen Marsipulamin. Denne är ett
leopardliknande djur som lever i det latinamerikanska landet Palombias
djungler, Den är ett mycket klokt djur, som har händer och en flera meter
l%ng gripsvans, Svansen ar dess främsta tillg%ng, den kan användas som
snara, knytnäve, studsfjader m.m, Dess sprakförrad inskränker sig för
det mesta till "hubbaW, men det djur som Nicke har tillflingatagit lär
sig sa smaningom tala. Denna marsipulami är till evärdelig hjälp för
Nicke och Spirou och raddar dem mbnga ganger ur svkra knipor.
Äventyren är av enklaste slag, till Övervägande delen rör det sig om
vadationer pb temat bovjakter. Ofta kretsar handlingen kring nagon mer
eller mindre fantastisk uppfinning, Skurkarna är stereotypt Atergivna
och besegras naturligtvis alltid, även om de ibland tillbts försvinna
för att dyka upp i nagot senare album,
Utomeuropeiska folk beskrivs fördomsfullt, I "Buddhas fange" betecknas
kineserna som opblitliga typer och i "Spirou och arvingarnaw är djungelindianerna
vilda barbarer, som samtidigt är fega och underlägsna den
snabbskjutande västerlänningen* Ungefär samma bild av negrer finns i
"Noshörningens hornw, där gamla eurpeiska rasfördomar frodas ymnigt, Ytligt
sett kan vissa av albumen verka solidarisera sig med förtryckta
folk, t,ex, d& Spirou hjälper till att besegra nagon sydamerikansk diktator.
Det är dock en kamp som inte ger folket bättre levnadsförhallanden,
utan u-landsmiljbn bildar bara en kuliss till nagot mer eller mindre
fantastiskt Spirou-äventyr,
Gamla könsrollsklicht3er förekommer vid beskrivningen av Sickan, som är
rätt sk vimsig och nyckfull, speciellt vid sitt upptradande i trafiken,
Bilden av henne ar dock lite tvetydig, d% hon ocksa ar aktiv och företagsam
och en bra journalist. Nar det berättas om marsipulamernas kärleksliv
finns ocksa de gamla könsrollerna med, Hannen ar stark och modig,
honan nyckfull och kokett,
~hldsinsla~en är av stumfilmskaraktar, slagsmA1 förekommer d& och d&,
folk ramlar utför trappor osv, men utan att nagon blir allvarligt skadad.

Teckningarna är drivet gjorda, i en nagot mera karikerande och lös-
släppt stil an Tintin, Spraket är lättläst och ibland lite smavitsigt.
Som helhet kan sägas att Spirou ar en variant av Tintin, snabbare i
tempot, men ocksa nagot rörigare, Äventyren ar likartade, även s& för-
domarna, Det enda som egentligen gör serien nagorlunda läsvärd ar Mar-
sipulamin, ett av de originellaste och fantasifullaste djuren i serie-
världen.
Frsnquin, A. : Spirous äventyr / svensk text: Sture Hegerfors. - Stock-
holm : ~arlsen/if.
1 : Högt spel i Bretzelburg / text: Franquin och Greg ; bild: Franquin,
- 1974. - 62 s, : 511,
0rig:s titel: QRN zur Bretzelburg.
Med hjalp av en radioamatör far man reda p% att kungen i Bretzelburg
h&lls fangen. Nicke kidnappas av agenter darifrh, och Spirou, radio-
amatören och Marsipulamin anländer senare, Landet Bretzelburg ar ut-
armat sedan en bedragare till general tagit makten och tvingat kungen
till stora militarutgifter. Med hjalp av en befrielserörelse lyckas man
dock besegra generalen och hans kumpaner.
2 : Z som i Zafir / text: Franquin och Greg ; bild: Franquin och Jide-
hem, - 1974, - 63 s. : ill.
0rig:s titel: Z comme Zorglub.
Zafir, en gammal bekant till Champignac, dyker en dag upp och p%st&r
att han kommit p& ett sätt att kontrollera andra människor, Nicke kid-
nappas och Spirou, Champignac och Marsipulamin letar reda p% Zafirs
hemliga bas, väl beväpnade med motgift. Man far Zafir att avst% fran
sina idder om världsherravälde och kan befria alla hans förslavade män-
niskor.
3 : Skuggan av Z / bild: Franquin och Jidehem ; efter manus av Greg,
- 1975. - 62 s. : ill.
0rig:s titel: ombr bre du Z.
Fristaende fortsättning p% föregaende album. Efter att ha besegrat
Zafir kommer Spirou och hans vänner tillbaka hem. En kvarglömd Z-man
har härjat dar och det tar en stund innan allt stalls till ratta. Zafir
dyker sen upp igen och tar tillbaka sin flygmaskin. De andra far veta
att han har en bas kvar i Latinamerika, De beger sig dit och upptäcker
att Zafir haller p& a tt ruinera landet genom ohed3rliga reklamkampanjer.
Spirou och co. tar sig in i hans bas och besegrar Zafir, och kusin Ric-
ke, som var den egentlige ledaren för denna bas.

4 : Undervattensmysterie t / av Franquin och Rola, - 1975. - 62 s. : ill.
0rig:s titel: Spirou et les hommes bulles,
Detta ar en fortsättning p% "Vrakmysteriet", En stortjuv stjäl en av
Champignaca ubatar för att komma &t en knarkgömma i e tt gammalt vrak.
Sabotage görs mot de andra ubatarna, men Spirou lyckas ända ta upp jak-
ten, Boven besegras dock av ett par underliga llbubbelmanw, och det visar
sig att det har byggts en hemlig koloni för vetenskapsman just p& denna
del av havsbottnen.
Den korta avslutningsberättelsen "Miniatyrerna" handlar om att Spirou
tror att Nicke har blivit förminskad av en galen vetenskapsman. Det rör
sig dock egentligen om en slags tredimensionell fotografering.
5 : Vrakmysteriet. - 1975. - 62 s. : ill.
Orig: s titel: Le repaire de la murene.
En belöning utfästs till den som kan bygga en ub%t som kan utföra kom-
plicerat undervattensarbete p% stort djup, Greve de Champignac ställer
upp, men utsätts hela tiden för attentat. Till slut blir dock ubaten far-
dig och Spirou tar sig ner till det vrak som det galler att fotografera,
Men en knarkliga har det sjunkna skeppet som bas, Med Marsipulamins hjälp
flyr Spirou och ligan kan besegras och den som utlyst tävlingen visar sig
vara en skojare som har tjuvgods gömt i skeppet,
6 : Buddhas fange / av Franquin, Jidehem och Gre,. - 1975. - 63 s. : ill.
0rig:s titel: Le prisoner du Buddha,
Greve de Champignac har besök av en vän som har uppfunnit en maskin som
b1.a. kan upphäva tyngdlagen. Han far meddelande om att en kompanjon halls
fangen i Kina, Spirou och co. beger sig dit och lyckas befria fangen och
hindra att kineserna f%r tillgAng till den nya uppfinningen.
7 : Spirou och arvingarna, - 1975, - 63 s. : ill,
0rig:s titel: Spirou et les heritiers,
Nicke far veta att han blir universalarvinge %t en farbror, men p% vissa
villkor. Han maste göra en nyttig uppfinning, komma minst sexa i e tt Grand-
Prix-lopp för racerbilar, och fanga det underliga maraipulamidjuret. Hans
elake kusin Ricke tävlar ocksa, och fuskar förstas. Men sen Nicke f%ngat
en marsipulami, Angrar sig Ricke och avstar fran arvet, Det blev dock inte
mycket att ärva, d& farbroderns blivit utfattig p& äldre dar, Albumet inne-
haller ett rasistiskt avsnitt med djungelindianer,
8 : Noshörningens horn. - 1975, - 63 s. : ill.
0rig:s titel: La corne de rhinoceros
Konkurrerande bolag vill förhindra att bilfabriken Turbot tillverkar en
ny revolutionerande bilmodell, Spirou, Nicke och den kvinnliga journalis-
ten Sickan blir indragna i jakten p& ett par hemliga ritningar, Via nord-
afrika hamnar de till slut i tropikerna, och f%r veta att de mikrofilmade
ritningarna ar gömda i hornet p% en noshörning, Efter mAnga strapatser f&r
de tag p% filmerna och far en Turbobil som tack för besväret, Afrikanerna
beskrivs p& ett mycket rasistiskt satt, antingen som foga stackare eller
som barbariska vildar, allt i kolonialtidens anda.

9 : Diktatorn och champinjonen. - 1976. - 62 s. i l l e
0rig:s titel: Le dictateur et le champiéz;non,
Spirou och Nicke ger sig av till det latinamerikanska landet Palombia
för att släppa ut Marsipulamin i friheten igen. En militärkupp har skett,
och det ar kusin Ricke som har tagit makten. Han förbereder krig och Nic-
ke och Spirou bluffar och gar med p& a tt bli generaler i hans armd. Genom
Sickan f%r de kontakt med greve de Champignac, som skickar ner en last av
sin senaste uppfinning. Det är en slags gas gjord av champinjoner som far
metall att mjukna, Med denna besegrar man hela Rickes arme och han störtas.
10 : Familjen Marsipulami. - Ny utg. -. 1976. - 62 s, : ill,
0rig:s titel: Le nid des marsipulamis. Tidigare utgava p& Semica förlag,
Nickes kvinnliga kollega Sickan har varit i latinamerikas djungler oah
filmat de underliga marsipulamidjurens liv där. Berättelsen bestar i stort
sett av den filmförevisning horn haller vid %terkomsten, Filmen handlar om
en marsipulamihannes förälskelse i en hona, hur de bildar familj, föder
upp sina ungar och p% ett elegant satt kampar mot djungelns alla faror.
I den korta avslutningsberättelsen "Gangstermarknaden" tar Spirou fast
ett par kidnappare. Det enda vitsiga ar att Spirous seriekompis Gaston
finns med p& ett par ställen.
l1 : Det falska ansiktet, - 1976. - 62 s. : ill.
0rig:s titel: La mauvaise t&%&.
Nicke blir fast för en stöld, sen en person med hans utseende knyckt
ett värdefullt museiförem%l mitt framför TV-kamerorna, Det ar först%s
kusin Ricke som har klätt.ut sig, och Spirou kan bevisa att Nicke ar
oskyldig.
Avslutningberättelsen "Burenv handlar om en djurfangare p% jakt efter
en marsipulami, Jakten g%r dåligt, den slutar med att han sjalv hamnar
i sin fangstbur.
12 : Tystnadens pirater. - Ny utg. - 1977. - 62 s. : ill.
0rig:s titel: Les pirates du silence. Tidigare utgavs p& Semics förlag.
Spirou och co, r%kar hamna i en miljonärsstad dar man förbereder ett ran
genom att sprida ut sömngas. De hittar sin van greven tillfhngatagen, och
han har p% sig ett motgift mot sömngasen, P& s& satt lyckas Syisou och
hans vänner hindra att kuppen lyckas,
Här finns ocksa en mindre berättelse vid namn "Quick SuperM, där Spirou
och Nicke tar fast en bilhandlare som r%nar sin bil för att sälja den igen.
13 : Gorillan och guldgruvan. - 1977. - 62 S. : ill.
0rig:s titel: Le gorille 8 Bonne Mine.
Spirou och Nicke far till Afrika för att filma gorillor, Väl framme r&-
kar de in i skumraskaffärer och det visar sig att ett par vita kidnappat
flera afrikaner och tvingat, dem till slavarbete i en hemlig guldgruva.
De besegras först& av Spirou och co, I berättelsen finns rasistiska inslag
Avslutningshistorien "Full rulle på semestern", handlar om en shejk
som av misstag kvaddar Spirous och Nickes turbobil. Men de far en ny igen.

14 r Besakaren fran'urtiden. - 8y:utgr "- 1978. - 63 Sa : illb
Origra titel: Le voyageur du MQsozoique, - Tidigare utgavs P& Semica
f örlag.
I Antarktis hittar Champignac ett dinosaurieägg som legat djupfryst
i 50 miljoner Hr. Han tar hem det oah en dinosaurieunge klacks fram.
Dinosaurien blir snart en väldig beat som trampar sönder bilar och
hus, och sprider panik omkring sig. ~rmdn kallas in men det blir Marsipulamin
som besgrsr odjuret efter att ha suttit ooh bankat det i
huvudet Btskilliga timmar. Det förs ut p& en otillgänglig klippa dar
det far leva i ett slags reservat?
Albumet avslutas med en kort berättelse dar Champignac tar en drog
som framhäver hans negativa eidor, Han blir farlig för allmänheten,
men blir efter en del äventyr normal igen sen man lyckats f& i honom
en spruta med motgift,
Franquin, A, t Guldmaskinen / av. Franquin och Fournier ; svensk text t
Sture Hegerfors. - Stockholm : ~arlsen/if, 1975. - 48 s : ill.
0rig:s titel: Le faiseur d'or.
Champignac avslöjar att en bekant ager en gammal alkemistbok som ar-
slöjar hemligheten med att göra guld, Kusin Ricke kidnappar honom och
far honom att berätta att det &r Zafir som har den. Ricke fir tag i
boken och gömmer sig med sina kumpaner i en borg, där de bygger en
guldmaskin, Spirou och hans vänner hittar dit, man far tag i bade guld-
maskin och bok och Ricks flyr ivag, &n en gang besegrad, Albumet är en
slags reklamutghva, som säljs till lägre pris och inte ingar i den or-
dinarie numreringen.

FRED, FILEMON
Fred, &seud, för Othon ~rQdQric. ~h6odore liristide3 : Filemon och
den skeppsbrutne p& "Att / översättning frbn franska: Pierre Zekeli.
- Stockholm : Coeckelber@~z,lg78. - 47 s, : ill,
0rig:s titel: Phil6mon et le naufrage du "A".
Fransmannen Fred skapade sin seriefigur *lFilemonl1 under 60-talet.
Hitills har det blivit 10-12 l&nga episoder med denne figur. 1978 kom
denna serie ut f'sverige, Coeckelbergha förlag star för utgivningen,
och fler album lSr följa.
Filemon ar en mörkharig yngling p& den franska landsbygden, som hela
tiden hunsas av sin ilskne pappa. Han har dock en van i den kloka
&anan Anatol,
Filemon rakar falla i en brunn och kommer p& sa sätt ut i Atlanten.
Där hamnar han p& en av de märkliga öar som finns utsatt p& mbnga At-
lantkartor, nämligen bokstäverna ATi+NTISKA OCEANEN. Räddad p& det förs-
ta Atet i ATLANTISKA träffar han p& den skeppsbrutne ~arthelémy, som
ser ut eom rian slags Robinson Cruose, Han har fallit i brunnen 40 &r
tidigare.
A:et visar sig vara en märklig surrealistisk ö. Där lyser tv& solar,
växer klockträd och flaskträd, och dar vandrar enhörningar och kentau-
rer omkring. Barthklemy har en kentaur, benämnd Fredag, som betjänt.
Det ar en helt oberäknelig och absurd varld som inte lyder nbgra lagar,
Plötsligt kommer ett skepp seglande inuti en flaska och lägger till vid
"An, Barthklémy och Filemon följer med och kommer s& till det andra Alet
i ATLANTISKA. Därifdn leder en labyrint tillbaka till var värld. Barthé-
lemy villar bort sig, medan Filemon kommer tillbaka.
Albumet innehaller utöver detta tv& korta avsnitt, ett som handlar om
tidresenarer och ett som handlar om tradjur som blivit levande.
Pilemon är en annorlunda och nyskapande serie, atminstone efter svenska
förhallanden. Den har blide humor och spgnning utan att för den skull byg-
ga p& gamla fördomar ooh valdsinslag,
Teckningarna ar bra, men färgerna är p& sina stallen lite väl grälla
ooh linjetrycket kunde ha varit bättre. Texten ar lattförstaelig.
De fortsatta albumen handlar om hur Filemon Atervander till llA1l, och
om hans äventyr med Barth6lQmy dar och p& de andra bokstäverna i ATLAE-
T ISKA OCEANEN.

Frödin, U, : Älgen är lös!, - Stookholm : Rada rummet, 1977. - 56 s.
: ill, - (~omix- ost ra Album ; 1)
Ulf Frödin tillhör den nya generationen av serietecknare i Sverige,
Hans "Älgen ar lösqt, fick statligt kulturstöd 1977, och ar ett försök
att bryta dan utländska dominansen med mer progressiva serier av in-
hemsk produktion,
"Älgen är löstt är en märklig berättelse, Den handlar om den unge älgen
Putte, som tillsammans med flera andra djur rymmer fran Skansen, Av
vistelsen där har han blivit sa förmänskligad att han lart sig prata,
Vid rymningen skaffar han sig kläder och lär sig ocksa snabbt att ga p&
tv& ben, och p& s% vis undgar han upptäckt. Han ar inte s& lite bort-
kommen i stan och bar sig ratt dumt At till en början. Till slut flyttar
han in hos en ung kvinna, som trots intimt umgänge aldrig upptäcker att
han egentligen är en alg.,, Rans försök att skaffa jobb gar helt om
intet, och han dekar ner sig fullständigt och blir utkastad av sin flick-
van, Han far lift ut till skogen för att hälsa p% sina vilda släktingar,
men livet där var inte vad han hade tänkt sig, och granriset smakade
inte alls gott.,, Han atervänder till Skansen, men blir utslängd av vakt-
mästarna, Putte försvinner ut p& stan igen, med en ekorre p& axeln...
Miljön beskrivs hela tiden som hotfull och skrämmande. Människorna har
ett groteskt och djuriskt utseende, medan djuren har förmänskligats, sa
att skillnaden inte ar s& stor, Det hela blir till en mörk och bisarr
värld, som inte verkar inge mycket hopp,
Handlingen ar ju ratt originell, men kanske i tunnaste laget, det borde
ha gatt att göra mer av den har iden.
Spraket är för det mesta Stockholmsslang, och texten är rätt sa sparsam.
Bilderna ar enkla, svartvita tuschteckningar.
Det har ar allts% ett udda album, en modern fabel, mer paminnande om
undergroundserier an sina konkurrenter bland seriealbumen,

GOSCINNY & UDERZO: ASTERIX.
Aaterix är en fransk serie, tecknad av Albert Uderao och med text
av Rend Goscinny. Den lanserades i början av 60-talet, och fram tiil
Goscinnys död förra Aret hade det kommit ut 23 album, Det är nog det
efter Tintin mest uppskattade seriealbumet, och har getts ut p& många
spr%k och aven filmatiserats. Till svenska översattes den 1969, och
alla 23 albumen finns nu att läsa p& vart sprak. Samtliga ar utgivna
p4 Hemmets Journals förlag, Efter Goscinnys bortgang väntas Uderzo
ensam fortsatta utgivningen av Asterix,
Serien utspelas i norra Gallien p& Caesars tid, dvs. ca ar 50 f.Kr.
I dessa trakter finns en liten by, som tack vare druiden Miraculix
trolldryck ännu kan göra motstand mot romarna. Annars har dessa ocku-
perat hela Gallien, men trolldrycken ger byns invanare en övermänsk-
lig styrka som gör dem 06vervinnerliga.
Huvudpersonen Asterix är en liten kvick gynnare, sprudlande intelligent
och iderik, Hans oskiljaktige vän är det stora, n&got trögtänkta mat-
vraket Obelix, byns bautastensleverantör, Som liten rakade han ramla i
en gryta med trolldryck, och fick därmed standigt den Jättestyrka dryc-
ken ger, Han sl&r först och tänker sedan, tycker bast om att jaga vild-
svin och romare, nar han nu inte äter förstas. Men s& har han ocksa
mindervärdshetskomplex far att han är för tjock! Dessa bada vänner bru-
kar tillsammans ge sig ut p& äventyr, och aven om de ar hjältar, sa är
de inte helt moraliskt oantastliga, De pucklar ofta alltför gärna p&
stackars fbrsvarslösa romare och drar sig inte för att knycka hast och
vagn när tillfälle ges,
Byns hövding är den fetlagde Majestix, orädd för allt utom att himlen
ska falla ner över hans huvud. Tyvärr har han själv an sällsam förm%ga
att i tid och otid falla av sin hövdingasköld, Han är en klok och för-
standig ledare, men har det lite svart med sin trätgiriga hustru, Den
vitskäggige Miraculix har redan omnämnts, och vidare finns här en bard,
den spenslige Troubadbx. Spela lyra duger han bra till, men ytterst f$
finner det njutbart att lyasna till hans gälls stamma. Han sätter skräck
i de hårda vikingarna och romarna tycker att hans röst ar ett vapen som
borde förbjudas av internationella kontrollkommisionen! Men själv anser
han sig vara ett missförstiltt geni. Den &sikte delas dock inte av smeden
Smidefix, som allt som oftast klubbar ner den stackars barden, Annars
ar smeden för det meataigral med fiskhandlaren Crabbofix, historier som
brukar utmynna i viildeemma slagsmal med manga av byns invanare inblan-
dade, Gamlingen p& stället heter Senilix, en liten vith&rig gubbe med
krycka, som p& äldre dar har g%tt och gift sig med byns verkliga pang-
brud, Sist men inte minst ska namnas Obelix pyttelilla hund, som lystrar
till namnet Idefix,
Caesar förekommer titt som tatt i serien, annars är romarna mest sm%
legionärer, standigt hunsade av sina bastanta överordnade. Ett annat
aterkommande inslag ar ett par stackars sj6rövare, aom allt som oftast
fHr skeppet sänkt av de förbipasserande gallerna*
Berättelserna är av tv& slag; antingen nagon slaga konfrontation med
romarna p& hammaplan, eller en färd till ett främmande land, Vid det
senare tillfället tar man givetvia tillfället i akt att driva med di-
verse länders seder och bruk, S& t.ex. ar britterna artiga gentleman,
tokiga i fotboll, och varje eftermiddag kl. 5 dricker de en kopp hett
vatten. Eller schweizarna, som &r ivrigt joddlande figurer, kladda i
kortbyxor och tyrolerhatt och är pedantiska till överdrift,

Det drivs ocksa med mycket annat, och mest ar Cet väl den romerska
byrAkratin och krigsmakten som rakar i skottgluggen, Bäst kommer det
till uttryck i "Asterix drar i faltH, dar Asterix och Obelix tar värv-
ning i romerska arm&n. Här gycklas det ohejdat med stelbent byr%krati
och ilsket vralande militärer, De driver sina överordnade, annars s&
vana vid lydnad och disciplin, till randen av nervsammanbrott, För vad
man än kan säga om gallerna, väldisciplinerade ar de inte!
Handlingen utspelas som sagt p% Caesars tid, för mer än 2000 &r sedan.
S& bifogas ocksa kartor över romarrriket, staderna benämna med sina la-
tinska namn, och miljön ser ju onekligen antik ut, Men för den skull har
man inte bemadat sig särskilt mycket om historisk exakthet, utan mycket
av ~kämten bygger p% att moderna företeelser har pla-cerats in i det an-
tike Samhället, Genom det galliska landskapet har romarna byggtl*va.gno-
stradorv, och man övernattar på, "vagnotell", där det finns lika m&nga
stallplatser som rum. P& gränsen mot Spanien stöter man p% horder av
semesterfirare, och i Schweiz appnar man nummerkonto och blir inlast
i e tt bankfack,
Nutida personer dyker upp här och var. I England ar Beatles berömda
autografskrivande barder, Richard Nixon förekommer som en nagot skum
utropare p& cirkus i Rom, och p& ett ställe far man se Helan och Halvan
som legionärer. Förutom Caesar förekommer ocksa en del andra antika be-
römdheter, som Brutus och Kleopatra,
En del historiska g%tor f%r ocksa sin förklaring, s& teex. är det Obe-
lix som trampat näsan av den egyptiska sfinxen och Asterix aom infört
teet till England.
Mycket av skämten bygger som sagt p&, ofta fördomsfulla, bikter om
diverse folks s.k. llnationalkaraktärer", Nar det galler europder kan
väl detta g& an, det kan val knappast kallas rasism att driva med eng-
elsmannens tedrickande, Afrikanerna, eller numidierna, som de har of-
tast kallas, beskrivs dock p% e tt sätt som stryker gamla rasfördomar
medh&rs, De är för det mesta slavar, ofta rätt tjocka och klumpiga, med
överdrivet stora läppar och inte sa sällan med ett fHningt grin i an-
siktet, Även om de inte alltid uppträder lika korkat som de ser ut, kan
man inte heller saga att de utmarks av nAgon överdriven intelligens,
Kvinnosynen lämnar ocksa en del övrigt att önska, Är det nagot samhälle
som ar mansdominerat s& ar det den galliska byn, Vid de obligatoriska
avslutningsfesterna ar det nästan alltid bara män närvarande, kvinnorna
kan p% sin höjd f& hjälpa till med serveringen, Det ar ocksa männen som
vanligtvis ger sig ut i kamp mot romarna, medan kvinnorna f%r stanna
hemma, Det är först i de sista albumen som kvinnor far en mer framtadende
plats. Men d& ar det i ragatarollen, flera av byns män visar sig nämli-
gen ligga under toffeln. Mest framiwädande är Majestix hustru, som visar
sig vara en mycket trätgirig och avundsjuk kvinna, Och nar kvinnorna en
g%ng far vara med och sl%ss mot romarna, ja d% blir det ocksa med bröd-
kaveln i högs ta hugg!
Slagsm%l ja, är det n&got som Asterixalbumen inte är fria ifran sa är
det vald, Snarare kan man saga att Asterix och Obelix väg ligger kantad
av nerslagna romare. Och nar gallerna har rumsterat om i n&got romerskt
härläger ser det ut som en mindre orkan har dragi* fram där, Men det ä&
aldrig nagon som dör, utan tvärtom verkar romarna ha en märklig förmaga
att repa sig efter de varsta smällarb P% s% sätt fHr v&ldsinslagen nagot
absurt över sig, en slags stumfilmsfars i antik miljö, och det är svart
att riktigt ta valdet p% allvar, Men det förekommer lite väl ymnigt,
speciellt som ngstan identiska inslag förekommer i album efter album,
Att lata Obelix och de andra klappa till romare till höger och vänster
är att plocka lite väl billiga poänger,

Tyvärr är det väl valdsinalagen som främat g%r hem hoa de yngre läsarna, ,
eftersom spraket knappast är lättillgängligt. Tvärtom, det är fullt av
tvetydigheter, anspelningar och ordvitsar, Ta taex. när Majestix pi sic
vag till an kart gör en "gastronomisk Tour de France", och under färden
yttrar bevingade ord som "en full agskopp farlänger m%ltidenN och "ost
är ost och alltid möts vi tv&tl, Eiler i byn, där man kan leka sant som
"romare och fasttagare", Personernas namn anspelar p% nggot hos dess agare,
som t,ex, Asterix, Obelix och Troubadix, Sen brukar romarna ratt ofta
slänga ur sig diverse latinska citat, go ternazheoknas i gotiak frakturstil,
och egyptierna talar naturligtvis i hieroglyfer, P& s& sätt blir
apraket mycket träffsäkert och spänstigt, dialogerna svarar fint mot bilderna
och handlingen. För den vuxne läsaren, som d& helst bör vara väl
slängd i geografi och historia, sedvänjor och talesatt, blir detta en mycket
njutbar läsning, men en tiohing f%r det allt svart att hänga med i
svängarna!
Uderzos teckningar ar lite trevande och kantiga i de först gjorda numren,
nen efterll~nd finner han sin stil och bilderna blir sma mästerverk inom
seriekonsten. Figurerna är för det mesta starkt karikerade, Bakgrunderna
ar välgjorda och fyllda av intressanta detaljer för den som ger sig tid
att titta narmare, Färgläggningen och trycket är mestadels av god klass.
Asterix ar allts& till största delen en bra och originell serie, även
om den inte ar helt invändningsfri. En viss rasism, en gammaldags kvinnosyn
och lite väl mycket v%ld finns dar, De senare albumen gar ocks& rätt
mycket på tomghng, ofta kommer gamla ideer tillbaka i en lätt förändrad
tappning, De t positiva överväger dock, serien ar mycket slagkraf tig,
främst i de enskilda skämten, och spr%ket och teckningarna ar gjorda mad
en virtuositet som ~aknas hos de flesta andra albumserier. Inte minst alls
anakronismer och fyndiga paralleller till var egen tid gör Asterix till
en av de basta sarierna i sitt slag.
Goscinnz, R, : Asterix / text: Goscinny ; teckningar: Uderxo, - 34almö :
Hemmets Journalo Förlag,
l : Asterix och hans tappra galler / svensk text: Björn Ragnarsaon, -
1969. - 48 s, : ill.
0rig:s titel: Asterix le Gaulois.
En liten by i norra Sallien gör envetet motstand mot romarna, och man
skickar dit en spion för att ta reda p& varför. Han fzr veta att galler-
na har en lrolldryck som ger dem övermänsklig styrka. Druiden Miraculix
tas till fangs och aven Asterix Iiamnar i romarliigret. 3ar ger dc romarna
receptet till en falsk trolldryck som endast befrämjar romarnas harväxt,
Själva gör de en riktig trolldryck och romarna f&r sig an omgbng innan
gallerna ger sig av hem till sin by,
2 : Asterix och Klespatra / svensk text: Björn Ragnarsson, - 1970. -
48 s, : ill,
0rig:s titel: ste er ix et ~leopatxe.
En egyptisk byggmästare ber gallerna om hjalp att uppföra ett palats &t
Kleopatra p% kort tid. Asterix, Obelix, Wiraculix och Idefix ger sig av
dit. En skum konkurrent saboterar emellertid bygget hela tiden, bl,a.
genom att stänga in gallerna i en pyramid. Men med hjälp av Obelix och
Idefix klarar man sig ut. Konkurreneten blir fast, och bygget blir färdigt
p& utsatt tid.

3 : Asterix och vikingarna / svenss text: Björn Ragnarsson. - 1970. -
48 s, : ill,
0rig:s titel: ste er ix et les Normands.
En skeppelast vikingar kommer till Gallien för att lära sig vad rädsla
ar, eftersom ett ordsprak säger att rädsla ger en vingar. De kidnappar
en ung släkting till Majestix. Men han lyckas dåligt med att visa viking-
arna vad rädsla är, och inte g&r de t blittre för Asterix och Obelix, som
kommit för att befria honom. Det är först Troubadix inte alltför sköna
agngröst som f&r vikingarna att bli verkligt uppskrämda. Inte kunde de
flyga för det, men hemat begav de sig i alla fall.
4 : Tvekampen / svensk text: Björn Ragnarssan. - 1970. - 48 s. : ill.
0rig:s titel: Le combat des chefs,
En sedvanJa aager att om en hövding besegrar en annan i en tvaka.mp, blir
han därmed hövd.ing över den andres by. Romarna far en av sina lakejer att
utmana Majestix, sen Obelix gjort byns druid tokig genom att kasta en hau-
tasten i huvudet p% honom. Därmed ar man utan trolldryck, Men m itt under
tvekampen gör han av en slump en dryck oom gör honom frisk, och underrat-
telsen harom gör att Majestix fdr kraftey att besegra sin motst%ndare.
5 : Asterix och britterna / översättare: Ingrid Emond. - 1971, - 488, : il1
orig:^ titel: Asterix chez las Bretons,
Romarna har erhrat England och britterna ber gallerna om hjiilp. Asterix
och Obslix far över med en tunna trolldryck, som dock blir beslagtagen.
Den &terfas, blir bestulen och hamnar till slut hos ett rugbylag. M i t t
under den kaotiska matchen tar gallerna tillbaka sin tunna, men romarna
f 8rf öl jer dem och sk juter sönder tunnan, As terix har dock nagra teblad
med sig som ersättning och p% det sättet blir teet britternas nationaldryck
6 : Asterix drar i falt / Översättare: Ingrid Fmond. -'1971. - 48s. : ill.
Orig: s Citel r Astérix légionnaire,
En ung galler liar tv%ngsrekryterata av romarna och hamnat i Nordafrika,
För att ta red8 p& honom blir dsterix och Obelix romerska legionärer. De
tar snart befälet över romarns. Det ar en märklig patrull som till alut,
kommer till Nordafrika, bl,a, finns dar en smbtt galen egyptier som hela
tiden tror att han ar på ett värdshus, Av misstag hjalper gallerna Caesar
att besegra rivalen Antonias, befriar den bildsköne ynglingen och far hem.
7 r Asterix och Obelix. Romarnas skräck / översättare: Ingrid Emond, -
1972, - 48 Y. : ill.
Orig: s titel.: Le bouclier Arverne,
Majestix far till en kurort för a tt bota sin fetma. Asterix och Obelix
medföljer, blir ivagkörda från kurorten och ger sig ut p& fotvandring. Ro-
marna söker en berömd htjvdingasköld, men det blir gallerna som far tag p&
den först, I albumet finns ett avsnitt med pygmáer som ar rasistiskt,

8 : Asterix p& Olympiaden / översättare: Ingrid Emond. - 1972 . -
48 S, : i l l a
0rig:s titel: s st dr ix aux Jeux Olympiques.
Den galliska byns manliga befolkning far till Athen för att delta i
olympiaden, Romarna förtvivlar, men hoppet för dem ljusnar nar de far
veta att gallerna förbjudits att använda sin trolldryck vid spelen. Det
blir dock grekerna som vinner, men vid en extra tävling lyckas Asterix
vinna sen han lurat romarna att använda trolldrycken och därmed f%tt
dem diskvalificerade,
9 : Asterix och goterna / översättare: Ingrid. Emond, - 1973. - 47 s. : ill.
0rig:s titel: Asterix et les Goths,
Druiden Miraculix blir tillfångatagen av goterna och förd till deras
land, Goterna vill ha reda p& ingredienserna till trolldrycken, Asterix
och Obelix ger sig dit för att befria honom, Man lyckas genom att dela
ut trolldrycken till en mängd goter som sedan har fullt upp med inbördes
s trider.
10 : Astesix och guldskaran / 5versättare: Ingrid Emond, - 1973. -
46 s, : ill.
0rig:s titel: La serpe d'or,
Asterix och Obelix far till Lutetia för att köpa en ny guldskara %t
Miraculix, Men guldsmeden har bortrövats av ett banditgäng, som pressar
ut ockerpriser p& guldskarorna. De tv% vännerna avslöjar emellertid li-
gan, som visar sig ha förgreningar i det romerska härskarskiktet p& orten.
l1 : Asterix som gladiator / Översättare: Ingrid Lmond. - 1973, -
48 s, : ill,
Origts titel: Astdrix glsdiateur,
Barden Troubadix kidnappas av romarna, som för honom till Rom for att
ge honom som present &t Caesar, Denne l%ter barden bli gladiator. Aste-
rix och Obelix, som kommit för att hämta tillbaka honom blir ockss gla-
diatorer för att radda Troubadix ur knipan, Gladiatorspelen blir dock
nagot annorlunda, och publiken blir inte nöjd förrän de båda gallerna
besegrat ett helt elitregemente, D& släpper Caesar gladiatorena fria och
gallerna kan atervända hem till sin by,
12 : Gallien runt / Översättare: Ingrid Emond, - 1973, - 48 s, : ill,
0rig:a titel: Le tour d.e Gaule,
Romarna belägrar gallernas by, och för att utmana dem sl%r Asterix
vad med dem om att han och Obelix anda ska kunna göra en färd runt i
det av romarna ockuperade Gallien. Sagt och gjort, de far landet runt
varvid en hel del spektakel görs med lokala franska sedvänjor, Med p&
färden kommer s& smaningom den lilla hunden Idefix, som har gör sin
egentliga entrdi serien.

13 : Asterix och skatten,/ översättare: Ingrid Emond. - 1974. -
48 s, : ill.
0rig:s titel: Asterix et le chaudron.
Asterix far i uppdrag att vakta en gryta full med pengar at en
annan gallerhövding, Pengarna blir dock stulna och enligt gammal
aed förvisas Asterix fr&n byn tills pengarna Aterfunnits, Obelix
följer med honom och de b%da prövar p% m&nga sätt att skaffa pengar-
na tillbaka, blta, som sk%despelare och bankranare, Till slut rhnar
man en romersk skattmas som visar sig just ha de pengar som blivit
stulna. D% akattmasen kommer direkt fran den andre hövdingens by för-
star Asterix att det ar dennes kumpaner som statt för stölden, för
att sen lura Asterix att skaffa tillbaka pengarna, Asterix besegrar
honom förstha och av en slump hamna,r pengarna till slut hos ett par
välbekanta sjörövare*
14 : Asterix i Spanien / Översättare: Ingrid Emond. - 1974. - 48 s.
: ill,
0rig:s titel: Asterix en Espagne,
Romarna kidnappar sonen till den siste spanske hövdingen som gör
motstand. Han förs till Gallien och befrias dar av Asterix och Obelix.
Cen lille gynnaren blir besvärlig att ha i byn s% de bada vännerna ger
sig iväg för att aterbörda honom till hemmet, Efter en del äventyr
och slagsmal med romarna lyckas ocksa detta.
15 : Asterix och tvedräkten / Översättare: Ingrid Emond. - 1975. -
48 s. : ill.
0rig:s titel: La zizanie,
För att utsa tvedräkt bland gallerna, skickar romarna dit en man som
ger Asterix en fin vas son gava, Skvaller och rykten uppst&, och till
slut p&st&s Asterix ha salt hemligheten med trolldrycken till romarna,
gan lämnar da byn tillsammans med Obelix och Miraculix, och romarna
passar p& a tt anfalla, Men d% %tervander de tre vannerna till byn och
besegras än en ghg,
16 : Asterix i alperna / Översättare: Ingrid Emond, - 1975. - 47 s.
: ill.
0rig:s titel: ste er ix chez les Helvetes.
En romersk skattmas blir fargiftad av en lokal romersk guvenör, som
förslösat statens medel p& orgier. Miraculix %tar sig att bota romaren,
och Asterix och Obelix far till alperna för att hämta blomman Edelweiss,
som är det enda botemedlet, De förföljs där av guvenörena kumpaner.
*e renliga och joddlande schweizarna utsätts för mycken drift, och de
bada vannerna hinner ocksa bli inlasta i e tt bankfack, innan de f%r
tag i en blomma och kan htervanda hen.
17 : Asterix - gudarnas hemvist / översättare: Ingrid Emond. - 1975. -
47 s. : ill,
0rig:s titel: Le domaine des dieux.
Romerna planerar att bygga en stor stad runt gallernas by för att p&
s& sätt f& dem civiliserade, be får till en början problem med skogs-
röjningen, men gallerna låter dem slutföra arbetet, eftepaorn

,:ornarna planerar att bygga en stor stad runt gallernas by för att p%
s& satt f& dem civiliserade, De fbr till en början problem med skoga-
röjningen, men gallerna later dem slutföra arbetet, eftersom romarna
lovar att släppa sina slavar fria d%, Folk fr&n Rom flyttar dit och med
sina rikedomar orsakar de kaos i byns affärsliv, Asterix lurar d& barden
Troubadix att flytta till de civiserade romarna och genom sin "sköns&ngv
f&r han alla att flytta tillbaka till Rom, Sedan man aven besegrat de
romerska soldaterna p& platsen raseras "gudarnas hemvist" i grunden, och
skogen börjar växa där p& nytt,
78 r Caesars lagerkrans / .översattare: Ingrid Emond. - 1976, - 48 s,
: ill,
0rig:s titel: Les lauriers de cdsar,
För att Överglänsa sin rike svilger lovar Majestix i ett berusat ögon-
blick honom att han ska bli bjuden p& en middag kryddad med Caesars la-
gerkrans, Asterix och Obelix beger sig till Rom dar de säljer sig som
slavar för att nästla in sig i Caesars kretsar. Anklagade för komplott
mot kejsaren hamnar de tv& p$ cirkus. Med sina oövervinnerliga krafter
kommer de förstas därifran och lyckas till slut att skaffa fram Caesars
lagerkrans med hjälp av en romare,
19 : Asterix och spamannen / Översättare: Ingrid Emond, - 48 s, : ill.
0rig:s titel: Le devin.
En falsk spaman dyker upp i byn och lyckas bvertyga alls utom Asterix
att han ar akta, Han slar sig ner i skogen och blir rikligen försörjd.
Till slut fangar romarna honom och de tvingar honom att säga till galler-
na att deras by kommer att utsattas för en katastrof. Gallerna flyr ut
till en ö, och Asterix, Obelix och den just hemkomne Miraculix ar i sko-
gen medan romarna intar den övergivna byn, Miraculix avslöjar spamannen
och sedan besegrar man romarna i grunden,
20 : Asterix pil. Korsika / Översättare: Ingrid Emond. - 1977. - 48 s,
: ill,
0rig:s titel: bsterix en Corse,
Ga,i!erna befriar en korsikansk f%nge ur ett romerskt härläger, och As-
terix och Obelix atföljer honom tiil hans land, I detta siestans och ven-
dettornas land förbereder man ett anfall p% en romersk garnison för att
röva tillbaka de skatter romarna har stulit, Den romerske pretorn för-
bereder en flykt med sin skatt, men gallerna och korsikanerna besegrar
förstas romarna, Efter att hr medlat i en släktfejd Atervander s& de
bada vännerna hem,
21 : Caesars gavs / Översättare: Ingrid Emond, - 1977. - 48 s, : ill,
0rig:s titel: Le Cadsau de sar,
En fijrsusen legionär far efter 20 Ars tjänst gallernas by som "belöning",
av Caesar, P& vägen dit Överlämnar han för lite mat och vin g~andebeviset
till en gallisk värdshusinnehavare, 3an ger sig av med sin hustru och dot-
ter till gallernas by och blir nahrligtvis utskrattad av byns invanare,
Han f%r dock öppna värdshus, men det blir konflikt mellan hans och hov-

dingens trätgiriga hustrur, Han aspirerar p% hövdingatiteln och en
politisk strid uppstar, D% kommer romaren och gör ansprak p& "sinw
by, 'et blir strid mellan galler och romare med sedvanligt resultat,
Efter de t lämnar värdshusägaren med f ami1 j byn,
22 : Resan över Atlanten / Översättare: Ingrid Emond, - 1978, - 48 s.
: ill.
0rig:s titel: Le grande traversde.
Under en {{sketur blaser det upp en storm, och Asterix och Obelix
förs i sin lilla b%t över till Nordamerika, Efter en tids vistelse
hos indianerna anländer ett vikingaskepp till samma trakt, Vikingarna
l%ter gallerna följa med hem, i tron att de ar amerikanska urinne-
vanare, I det kalla norden avslöjar en gallisk slav den stolte viking-
ens vbevisw för sin upptäckt, Gallerna kapar d% en b&t och far tillbaka
till sitt hemland.
23 : Obelix & Co / Översättare: Ingrid Emond, - 1978. - 48 s. : ill.
0rig:s titel: Obelix et compagnie,
I sin psykologiska krigföring mot gallerna börjar romarna att köpa
upp en massa bautastenar av Obelix, Han slutar jaga romare och agnar
hela sin tid %t bautastensproduktion. Detsamma galler m%nga av hans
vänner och den fordom stolta byn degenererar mer och mer, Men medan
romarnas lager av bautastenar vaxer f%r de problem med betalningen,
varvid uppköpen inställs, allmhnt slagsmal utbryter och allt &terg%r
till det vanliga igen,

RERGfi: JOHAN, LOTTA OCH JOCKO
Herg&gjorde de här albumen p& ?O-talet, och i manet och mycket är
de en enklare variant av hans Tintinhistorier, fast avsedda för en
yngre läsekrets. Samtliga fem album gavs ut p& svenska ubder 70-talet
p& ~ arl sen/if : s f örlag,
Huvudpersonerna Johan och Lotta, är tv% syskon i 70-12 %rs%ldern. De
&r snälla och väluppfostrade, och besitter en för deras alder anmarkningsvard
förmaga att klara sig undan olika skurkar, Givetvis ar det
Johan som är den mest handlingskraftige och tekniskt begavade, medan
Lotta ar mera räddhagsen av sig och bara har att följa med nar Johan
drar iväg p& 8ina aventyr, Knappast n%got avsteg fr&n de vanliga könsrollsschablonerna
allts&! Den tmdje centralfiguren ar en apa vid namn
Jocko. Han ar en klipsk uppt%gsmakare, men med en nagot svag karaktär,
nagot av denna series motsvarighet till Tintins Milou, Monsieur Legrand,
barnens far, ar en duktig ingenjör p% en flyplansfabrik, medan hans
hustrus insatser i stort sett besthr i att grata när barnen har försvunnit
och krama om dem när de har kommit till rätta igen,
Historierna ar av enklaste slag. I ett fall blir barnen kidnappade
av ett par skurkar, i de tv& andra saboteras Legrands ingenjörsarbeten
av en massa skumma typer, Skurkarna är för det mesta skurkar rakt igenom,
även om en del bekänner sina synder p& dödsbäddeq, Fast aven om det
farekommer en del svartmuskiga typer och en puckelryggig professor, s%
syns det inte alltid p% utseendet vilka som as de fula figurernas
Serien är som sagt tecknad under 50-talet och Hergehar sannerligen
inte varit opaverkad av den tidens europeiska kolonialanda. I W/S Manitoba
svarar inteN finns ett mycket fördomsfull l; inslag om negrer,
Barnen hamnar har p& en ö bebodd av kannibaler (vad annars?), Negrerna
g&r klädda i bastkjolar, är barnsliga och dumma, och säger mest bara
s%nt som: "Tunn mik! Magr mik! Namn nam mik!" Efter en gödningskur befrias
barnen emellertid med lätthet av en flock apor, som använder den
tidigare omnämnde professorns maskiner mot infödingarna, och efter det
blir de behandlade som gudar!
I "Kobrornas dalw beskrivs Indien p& samma kolonialtida satt, M. Legrand
aker dit för att hjälpa en maharadja, vilken ar en maktfullkomlig pajas,
att bygga en bro, Som europahax han knappast mycket till övers för heliga
kor, och givetvis ar det han som avslöjar en bedräglig fakir för
de vidskepliga indierna. Alla (utom maharad jan f ars tas! ) kallar honom
för "sahibW.
Som vanligt när det galler erg gas% är teckningarna mycket välgjorda
och texten är inte speciellt omfattande eller svar att hänga med i.
Skämten ar manga och oftast av det handfasta och drapliga slaget. Apan
Jocko f%r banditerna att falla till höger och vänster p% gammalt stumfilmsmaner.
Men det hjälper inte upp en serie som alltför mycket verkar
vara en kvarleva fran den belgiska k~lonialepoken~
Hergd, för Georges ~emg : Johan, Lotta och Jockos äventyr /
översättning Karin och Allan B, Janzon, - Stockholm : carlsen/ifr

7 : S/S Manitoba svarar inte. - Illustra~ionsförlaget, 1971. - 52 s.
: ill. - e en mystiska stralen ; 1 )
0rig:s titel: La Manitoba ne repond plus,
Johan, Lotta och Jocko driver till havs och kidnappas av ett par sjö-
rövare. P& deras underjordiska bas härskar en galen professor. De flyr
och hamnar p& en ö där de tillfangatas av kannibaler, De raddas av apor-
na och blir senare behandlade som gudar av infödingarna.
2 : Karamakos utbrott. - Illustrationsförlaget, 1971. - 52 s. : ill.
- e en mystiska stralen ; 2)
0rig:s titel: L'eruption de Karamako.
Fortsättning p& .föregående album, Det blir vulkanutbrott p% ön, Johan
tillfangatas &ter av sjörövarna, medan Lotta sa smhingom räddas och
hamnar i New York. Där bortförs hon av ett par gangsters, men befrias
av Jocko, Professorn och hans anhang sker ocksa fast till slut och Jo-
han kan atervända välbehallen hem.
3 : Direktör Pumps testamente. - ~arlsen/if, 1972. - 52 s, : ill. -
( super-prop H 22 ; 1)
0rig:s titel: La testamsnt de M, Pump.
En stenrik miljardär testamenterar 10 miljoner dollar till den som inom
ett &r flyger över Atlanten med en genomsnittsfc~t p% över 1000 km/tim,
Annars gar pengarna till ett par systersöner, vilka s%ledes gör allt för
att hindra att flygningen blir av, Barnens far, som ska konstruera flygplanet,
utsätts för mariga attentat. Vid en bomning av hangaren flyger Johan
och Lotta iväg med planet och landar till slut p% en avlägsen ö.
4 : Destination New York, - ~arlsan/if, 1972. - 52 s. : ill. - (super-
prop H 22 ; 2)
0rig:s titel: Destination New York.
Fortsättning p% "Direktör Pumps testamente". Barnen flyger vidare och
hamnar uppe vid Nordpolen, där de tas om hand av eskimaer. En fransk et-
nograf lagar super-propen och barnen flyger tillbaka till Frankrike igen.
D& fadern utsätts för ett attentat före Atlantresan blir det Johan som
flyger planet till New York i sällskap med Lotta. S% allt blir bra till
slut och de bovaktiga systersönerna %ker givetvis fast.
5 : Kobrornas dal, - ~arlsen/if, 1972. 52 s. : ill,
0rig:s titel: La vallbe des cobras.
M, Legrand sker med sin familj till Himalaya för att leda bygget av en
bro At en maharadja, Ett par motstkndare till maharadjan gör sitt bästa
för att hindra brobygget, Men tack vare Johans, Lottas och Jockos radiga
insatser gar alla deras planer om intet.

t
HERGE : T INT IN'
Belgaren ~ergd, pseudonym för Ghorges Remi, började göra serier redan
i alutet av 20-talet, Hans farsta Tintin-album, "Tintin i Sovjet" kom
ut 1929. De första albumen var helt i svartvitt och ratt enkla. Sedermera
övergick Hergd till färg och serierutorna blev allt mer detaljrika,
Med undantag av just "Tintin i Sovjetw, gjordes alla tidiga album om
under 40-talet och färglades. 23 $%dana album har det till slut blivit,
och alla finns att läsa även p& svenska. Det gäller ocksa IITintin i '
Sovjet", som finns publicerad i samlingsalbumet "Fr%n ~ergds arkiv".
Bonniers gjorde en misslyckad satsning omkripg 1960 d& förlaget gav
ut fyra nummer. j968 gav d&var.snde IllustrationsförPaget ut Tintin p%
nytt, nu med större framghng, Därmed startades den v%g av seriealbum
som nu svämmar över den svenska marknaden, Tintin ar idag jämte Asterix
det populäraste och mest salda albumet i Sverige.
Titelfiguren Tintin är en smavaxt yngling, vars enda yttre karaktärsdrag
ar en tofs i pannan. Han sägs vara journalist till yrket, och i de
första albumen gör han ocks% en del reportageresor, däremot har ha:nmig
veterligen aldrig setts satta sin fot p& en tidningsredaktion. I de senare
albumen verkar han ha ständig semester, d% och d& avbruten av ett
och annat äventyr. Egentligen ar han en ratt trakig typ, alltid lika
klipsk och snarradig, alltid lika ädel och hjältemodig, Hans dygdiga
karaktärsdrag bjuder knappast p& nagra överraskningar, N%gsa som helst
anhöriga verkar han inte ha, hans enda fran början trofaste van ar hans
hund Milou, Milou är en liten klok terrier, inte alltid lika dygdig som
Tintin, Denne far dock hjälp av Milou ur atskilli~d knipor.
I albumet "Faraos cigarrerf1 utakas de aterkommande figurerna med ännu
ett par, nLmligen de äldre, mustaschprydda tvillingdetektiverna Dupond
och Dupont. Dessa tv% har en sällsam förmaga att göra bort sig i tid och
otid och ständigt snubbla p% varann. Lättlurade ar de och far de nagon
g%ng fast n%gon bov ar det mer tack vare tur an skicklighet.
I "Krabban med guldklornav stöter Tintin p% den gravt alkoholiserade
kapten Haddock, och han blir sedermera Tintins oskiljaktige van och vapendragare,
Han är vad Tintin inte ar, impulsiv och oberäknelig, och med
ett aldrig sinande farrad av märkliga krafhttryck, Hans moral ar dock
lika oförvitlig som Tintins, aven om den d% och d% kan grumlas av alkohalets
begär,
I 'IRackham den rödes skatt" introduceras si% en ny person, nämligen professor
Kalkyl, Han är en intelligent och kunnig vetenskapsman, skapare
av flera märkliga uppfinningar, Som der. professor han är ar han försth
bortkommen och disträ samt rätt s% lomhörd. Det sistnämnda ger upphov
till de flesta skämten angaende Kalkyl, skämt som knappast kan betecknas
som annat än billig lyteskomik, Tintin, Milou, Haddock och Kalkyl flyttar
tillsammans in i slottet Moulinsart, och tillsammans med Dupontarna bildar
bildar de kärntruppen i Tintinalbumen,
Mer perifera, men aterkommande figurer är den bastanta operas%ngerskan
Bianca Castafiore, vars mäktiga stämma tycks förfölja de andra stackarna
till världens ande. Vidare general Alcasar, impulsiv militär fran Sydamerika
och Serafim Svensson, en belgisk medel-Svensson, vars ständiga
svada aldrig tycks sina,
Seriens ärkeskurk heter Rastapopoulus, en fetlagd och stornasad grek,
(Han har försökt ta livet av Tintin flera ganger, naturligtvis utan att
lyckas, Han dyker upp som en argsint men anda ratt hjälpsam miljardär i
"Faraos cigarrerM. I fortsättningsalbumet "Bl& Lotusn avslöjas han emellertd
som ledare för en narkotikaliga. Hans syndaregister blir sedan

alltmer digert: slavhandlare, konstskojare, kidnappare m.m. Han blir
slutl.igen fast för gott i albumet "Tintin aoh Hajajön", Hans främste
hantlangare är styrman Allan, en elak figur som inte drar sig för att
utfara nagon av Rastapopoulua order. Bovarna är oftast svartmuskiga
typer, alarvigt kladda, och som med oigaretten i mungipan säger "javisst
tjefenl'. Eller s% ar det skumma agenter fr%n det krigiska balkanlandet
Bordurien eom är Tintins motstandare. Ibland spelar dock storbolag och
imperialistiska makter en del av skurkrollen, s% t.ex. i "Det sönderalagria
öre tll ochm133 A Lotus".
I de första albumen finns ingen särskild intrig. Fintin ger sig ut pg
reportogeresa, jegas av an masas skumma typer, men klarar sig till slut
ur ~ l l knipor a och atervander hem, Intrigerna i de följande albumen börjar
oftast med att Sintil? ilier eller mindre oförhappandes snubblar över
nagon skumraskaffär. xr Tintin inte redan p% resande fot, a& ger han sig
s& omaningom ut p& langfrird. Efter m%nga äventyr besegras ~lutligen bovarna
och dramat är aver, Endaat tv& av albumen saknzr n&n egentlig bov i
dramat. Handlingen börjar för det mesta i Belgien, men bara i ett enda
fall, llCastfiores juveler", utspelas hela Sventyret p% heinmaplan. Vanligaste
skAdeplateerna är arabvarlden och de t piihit t&de balkanlande t Syldavien,
De flest8 albumen ar gjorda under 39- 48- och 50-talen, och det sätter
ocksa sin prägel på dam. Berättelserna utspelas mestadels i en kolonial
värld, dar aurop&erna ar de självklara ledarna. Man säger "ja efendiN i
arabvarlden, "ja sahib" i Indien, och p% andra h%ll andra vördnadsfulla
tituleringar p& evroqt6er. Utomeuropeiska folk beskrivs vanligen som lättlurade
och fega, Ofta s% flyr bärarna medan Tintin käckt strävar vidare
mot farorna. S% t.ex. i "Det sönderslagna öratf1, "Tintin i Tlbet" och"Tintin
i KongoM. Det sistnamnda, ursprungligen gjord i början p% 30-talet,
är det mest rasistiska av alla. Afrikanerna beskrivs som barnsliga och
lättlurade, och deras sätt att använda eunipeiska kläder f%r dem att göra
ett löjeväckande intryck. Kineserna kommer dock bättre undan i "Bl% Lotus",
gjord n%gra &r senare. Där propagerar Tintin faktiskt mot rasism och kolonialism,
och samarbetar p& jämställd fot med kineserna. Som helhet är
hans attityd mot utomeuropeer inte heller direkt rasfientlig, utan mer
vänligt nedlatande.
Även politiskt är bilden n%got motstridig, "Tintin i Sovjet" från 1929
är klart antikommunistisk och det album diia det tydligast framträder en
politisk tendens. I "Det sönderslagna örat" och Bl& Lotus", b%da fr%n
30-talets mitt, angrips däremot storfinansens och kolonialmakternas skumraskaffärer
i Latinamerika och Kina, De senare albumen är mest rena äventyrserier
och saknar i stort sett politiskt budskap, Att döma av titeln
p& det sista albumet, "Tintin och gerillan", skulle man kunna tro att
Herge gatt och blivit radikal p% äldre dar. Men s& är inte fallet, gerillasoldaterna
ar ena försupna stackare och ledaren själv, den f.d. generalen
och diktatorn Alcazar, ligger under toffeln av sin ragata till
hustru. Nar han tar makten ar det ingenting i sak som förändras i folkets
levnadsvillkor. Det radikalaste med det albumet är nog istället att Tintin
till slut har lagt av med sina golfbyxor.
Serien är helt mansdominsrad. Den enda kvinna av betydelse är den manhaftiga
operasangerskan Bianca Castafiore, annars förekommer kvinnor endast
i helt perifera biroller. Tintin själv verkar fullständigt sakna intresse
för det motsatta könet.

xvenfyren avbryta av m&nga sk&mteamma episoder. Of ta ligger humorn
i bilderna, t.ex, s% att nagon snubblar eller far nanting i huvudet,
Särskilt de tv& Dupontarna ar specialister p& detta, Även Milou bru-
kar ha en del upptag för sig, Annars är kapten Haddock den som mest
star för ds roliga inslagen. Genom sitt häftiga humör och eina impul-
siva vredesutbrott blir han en kontrast till den tr%kige Tintin.
En del humor finns ocksa i texten, men jämfört t.ex. med "AsterixW
m%ste spraket betraktas som stelt och trfikigt.
Teckningarna är skickligt gjorda i en detaljrik och pedantisk stil.
Bakgrunderna är bast, medan figurerna ar mera stelt ritade. Färgerna
ar mjuka och val avvagda, a% helhetsintrycket av bilderna maste be-
tecknas som positivt,
Trycket och färgsättningen ar av god klasa, men däremot kunde albumen
kommit ut i en annan nummerordning. Den som nu är följer varken origi-
nalutgivningen eller den svenska utgivningen, och har fatt till följd
att nya och gamla album blandats huller om buller. S% teex. har det al-
bum dar kapten Haddock presenteras, "Krabban med guldklorna", kommit ut
som nr 17, fastan kaptenen har varit med i atskilliga album dessförinnan.
Tintin kan sägas ha bildat skola för mariga serier av senare datum, och
för det mesta har den en högre klass an dessa, Men trots teckningarnas
höga klass, de fint fångade miljöskildringarna, och de ibland dråpliga
skämten, s& har serien allvarliga brister. Humorn ar ratt enkel, och de
ständigt %terkommande bovarna blir ett tröttande inslag, speciellt som
man vet att Tintin drar det längsta straet till slut. Vidare ar världs-
bilden helt otidsenlig, med den vite kolonialistens kanske inte direkt
fientliga, men ända nedl%tande attityd mot utomeurpeiska folk, Tyvärr
har han fatt m%nga efterföljare, men nog borde de+ g% att göra en rolig
och spännande serie utan att behöva ta till alla gamla slitna klichder
som finns i Tintin.
Hergd, @seud. för Georges ~emg t Tintins äventyr. - Stockholm.
1 : Den mystiska stjärnan / Översättning Karin och Allan Janzon, - Ny ut%.-
~arlsen/if, 1972. - 62 s, : ill.
0rig:s titel: L'Etoile mysteri&use, - Tidigare utg%va p% Bonniers förlag.
En meteor störtar ner i Norra ishavet och Tintin och kapten Haddock
blir ledare för en expedition till nedslagsplatsen, Meteoren består
av en tidigare okänd metall, och det finns andra som därför vii1 n&
först fram, Expeditionen utsatts för fkra sabotage, men Tintin kommer
först p& plats i alla fall. Meteoren sjunker dock ratt snart i havet,
s% det enda man får behålla sv meteoren ar den stenbumling Tintin lyc-
kas radda undan.
2 : Kung Ottokars spira / översattning Karin och Allan Janzon. - Ny utg.
- ~arlsen/if, 1972. - 62 s. : ill.
0rig:s titel: Le Screpte d90ttokar. - Tidigare utgava p& Bonniers förlag,

- - .
Tintin följer med som medhjälpare &t en hiatorieprofeeeior till balkan-
landet Syldavien, Där hamnar han mitt uppe i en komplott för att störta
den syldariake kungen fran hana tron. Detta aka ake genom att kungene
spira, som har stort symbolvärde, blir stulen. Tintin och Milou lyckas
dock f& apiran tillrltta och förhindrar darmed att kungen störtas.
3 t De sju kristallkulorna / översattning Karin och Allan Janzon, -
Illuatrationsföriaget, 1968. - 62 s. : 111.
Origts titel: Le Septe Boulea de oriatal.
Sju forsk&.ngaresande faller i en myatiak ajukdom aedsn de hittat en
inka-skatt. Kalkyl kidnappaa och bortförs till Sydamerika, men Tintin,
Milou och kapten Haddock följer efter för att befria honom,
4 : Solens tempel / övsrsattning Karin och Allan Janzon. - Illustrations-
förlaget, 1968. - 62 s, : iii.
0rig:s titel: Le Temple du Soleil.
Fortaattning pb föregbende album. P% jakt efter Kalkyl hamnar Tintin,
Milou och Raddook uppe i Anderna, dar de finner ett litet inka-rike som
fortsatt existera i hemlighet. För den upptäckten riskerar de avrättning,
men raddas genom att en solförmörkelse infaller vid lämplig tidpunkt.
Kalkyl befrias, forskningsresarna blir friska och allt blir bra igen,
5 : ~araoa ' cigarrer' / Karin och Allan Janzon. - Illua trstionsf örlaget,
1970. - 62 s, : ill,
0rig:a titel: Les cigares du pharaon.
Tintin kommer i kontakt med en opiumliga, blir kidnappad, flyr, hamnar
hos vapensmugglare och flyr igen och döma till döden i en arabisk stad.
Dupontarna, aom har dyker upp för första gangen, tror att han &r en
opiumsmugglare och jagar honom darf ör. De räddar ~int in, som knycker
ett flygplan vilket ab am&ningom störtar i,Indien, Opiumligans högkvarter
ligger naturligtvis just dar och efter diverse äventyrligheter avslöjar
Tintin hela bandet utan deas ledare. Fortaattning följer i albume
t "Bl & Lo tus n,
6 : Det svarta guldit / översättning Karin och Allan Janzon. - Illuatra-
tionaförlaget, 7971, - 62 a. : illo
0rig:s titel: Tintin au paya de l'or noir,
Bensinen börjar bli obrukbar p& ett oförklarligt aatt, och Tintin och
Milou far till Arabien för att ta reda p& orsaken. Tillsammans med Du-
pontarna hamnar de mitt uppe i en maktstrid om ett shejkdöme. Efter en
del äventyrligheter ordnar allt upp sig och den gamle shejken aitter
kvar p& ain tron och Kalkyl finner ett motmedel mot bensinföratöringa-
medle t.

7 r Mbnen tur och retur' r del ' 1 / averaattning Karin och Allan Janzon.
- Iiiustrationsföriaget, 1969. - 62 a. : ill.
Origs titel: Objectif Lune,
Kalkyl hamnar pb en ator atomforskningssation i Syldavien, Dar kon-
struerar han en manraket, och med den far Tintin och hana vänner iväg
omedvetna om att det finns en bedragare ombord,
8 r Minen tur och retur t de1'2 / överai$ttning Karin och Allan Janson.
- Illustrationsförlaget, 1969. - 62 a, : ill.
0rig:a titel: On a march6 sur la Lune.
Tintin och hana &ner lyckas landa p& manen. ÄVen Dupontarna har o-
ombedda följt med. Ombord finns ockab en figur aom försöker kapa rake-
ten och lemna ett par av de andra kvar p& manen. Givetvis misslyckas
han, men det blir svbr syrebrist p& vägen hem och det &r med knapp nöd
man lyckas radda sig tillbaka till jorden.
9 : Tintin i Tibet ) översättning Allan B. Janzon. - Illustrationeför-
laget, 1969, - 62 a. : ill.
0rig:s titel: Tintin au Tibet.
Genom en inre syn ser Tintin hur hans gamle viin Taohan8 ( ae "Bl& Lo-
tus*) 8r ensam överlevande efter en flygkrasch i Himalaya. Tintin, Milou
och Haddook &ker dit för att radda honom, Efter mycket bergsklllttrande,
ett besök i ett tibetanskt kloster, hittar de honom slutligen hos ajalv-
sate anömannen, som har tagit hand om honom, De raddar Tchsng och lamnar
anömannen ensam kvar.
?O : Det hemliga vapnets/ översättning' Karin och Allan Janzon. - Illu-
atrationaförlaget, 1968. - 62 a. : ill,
Kalkyl har uppfunnit en apparat aom kan aplittrs glas med hjälp av ljud-
vbgor, Det krigiska balkanlandet Bordurien skickar agenter aom kidnappar
professorn för att tvinga honom att förbättra maskinen a& att den gHr att
använda mimlitiirt. Efter myoket brak med bade bordurier och syldaver lyc-
kas Tintin och Haddock att befria honom.
1 : Enhörningenn hemlighet : del 1 / översattning Karin och Allan Jan-
son. - ~y ufg, - ~arlsen/if, 9973, - 62 a. : iii.
0rig:s titel: Le Secret de Ta Licorne. - Tidigare utgav8 pb Bonniers
f örlag,
Tintin köper en gammal,b&tmodell p& en loppmarknad. Det finna andra
intresserade köpare och det visar sig att skeppet innehgller en del
av en gammal skattkarta, Den &r ritad av en av kapten Haddocka förfader.
Efter mycket om och men och en del brak med ett par ohederliga anti-
kvitetshandlare f&r man alutligen tag i alle tre delarna och ar klara
att ge aig at p& akattjakt,

12 r ~sckham den' rödes skatt : ' del 2 -/ överahthaing' Karin och Allan
Janzon. - Ny ute, - ~arlsen/if, 1974, - 62 s. : ill,
Orig: a titel: Le ~rbsor dr Rrokham le Houge, - Tidigare utgsva p&
Bonniers förlag.
.+
Fort4lffninb p& föregbende album. Kapten Haddock, Tintin och Milou
Ger aig av p& skattjakt till sydligare breddgrader. Med aig hrr de
profeasor Kalkyl, aom har dyker upp för första g&ngen. Även Dupon-
tarna är med pb reaan. Kalkyl har uppfunnit en ubat, och med den le-
tar man efter skatten p& havets botten, men utan resultat. Inte heller
pb en närbelägen ö hittar man den, och man far tomhänta atervända hem.
Vid hemkomaten köper Raddock ett gammalt slott aom tidigare varit i
slaktens ägo, och i dess källarvalv hittar man akatten, gömd i en
gammal jordglob.
13 i Koka i lasten 1 &verattning Karin och Allan Janson. - Illustra-
tionsföriaget, 1969. - 62 s. : ill.
0rig:s titel: Coke en atock.
En statskupp har akett i arablandet Khemed. Shejken som störtats är
en gammal van till Tintin och Haddock (se "Det svarta guldet"), och
de hker dit för att ae vad aom hänt. Efter Atskilliga äventyr hamnar
de till slut p& ett slavakepp. De lyckas avslöja trafiken och befria
slavarna, Det visar sig att ingen mindre än den gamle banditen Rasta-
popaulus at&r bakom det hela. Han undkommer dock, Men däremot lyckaa
emiren Bterta makten i Khemed.
q4 : Caatsfiorea juveler / översättning Karin och Allan Janzon. -
Illustrationsförlaget, 1969, - 62 a, : iii.
0rig:s titel: Lea Bijoux de la Castafiore.
Operas&ngerska Bianca Caatafiore kommer p% besök till Haddocka slott
Moulinsart, Senaationamakare inom pressen ljuger ihop historier om
att Bianca och Baddock aka gifta sig, vilket naturligtvia retar den
gamle kaptenen. Deasutom blir Castafiores juveler stulna. Ett par zi-
genare anklagas oförskyllt av poliaen, Men Tintin tror inte det, och
iatället visar det aig att det är en skats aom har tagit juvelerna.
15 : Den svarta ön 7 översättning Karin och Allan Janzon. - Illustra-
tianafarlaget, 1968, - 62 a. : ill.
0rig:s titel: L'Ile Noire,
Tintin blir beskjuten av ett par banditer och tar, sedermera upp för-
följandet p& dem, S& amaningom hamnar han i Skottland, och med sin hund
far han ut till en mystisk ö med en gammal borg p&. Det visar sig att
en falskmyntarliga haller till dar ute. Tintin lyckas avalöja dem och
f& dem inm 1Ha och bom.

16 : Plan 714 till ~ydniiy 1. översättning ö ar in ooh Allan Janeon. -
Illuatrartionsförlaget,' 1969. - 62 s, : ill,
0rig:s titel: Vol 714 pour Sydney,
Miljardären ~arreidaa plan kapas p& vag till Sydney, och tvingas
landa p& en liten ö, Tintin och Haddock är med och blir ocksa tillfhgatagna,
Men Milou befriar dem och p% flykt undan banditerna, vilka
ar Rastapopoulua och co,, hamnar de i ett ganunalt övergivet tempel,
som visar sig vara en landningsplats för flygande tefat, Ett vulkanutbrott
intriiffar och Tintin och de andra räddas undan av tefatet,
97 : Krabban med guldklorna / Översättning Karin och Allan Janzon, -
Illustrationsförlaget, 1970, - 62 s, : ill.
0rig:s titel: Le Crabe aux pinces d'or,
Tintin shanghajaa p& en b&t med opium i lasten, Där trgffar han för
första gangen den försupne kapten Haddock, men egentligen ar det styr-
man Allan som har befalet p& bbten. Tintin och,Haddock flyr och hamnar
i ett arabiskt land, Där finns ocksb opieligane högkvarter, och med
hjälp av Dupontarna siitter Tintin fast allihop,
18 : Det sönderslagna örat / översättning Karin och Allan Janzon. -
Illustrationsförlaget, 1971, - 62 s. : ill,
0rig:s titel: L'Oreille casshe,
En indiansk fetisch blir stulen fran ett museum och i jakten pA den
hamnar Tintin i landet San Theodoros i Latinamerika, Där sker just en
militarkupp och sv en slump rakar Tintin bli överste och adjutant hos
den nye ledaren Alcazar, Senare anklagas han falskeligen för spioneri,
döms till döden, men flyr och hamnar till slut hos djungelindianerna
som gjort den stulna fetischen. Han far där veta att fetischen inne-
haller en värdefull diamant, Tillbaks i Europa f&r han under en bat-
färd sluligen tag i fetischen, men under ett slagsmal gar den sönder
och diamnten faller ner till havets botten.
19 : Tintin i Amerika / svensk text: Karin och Allan B, Janzon, -
~arlsen/if, 1975, - 62 s, : ill.
0rig:s titel: Tintin en Amhrique,
Tintin kommer till Chicago för att bekämpa gangs tervalde t, Ända fran
början jagas han av gangsters, blir fast atskilliga ganger, men klarar
sig alltid ur knipan i sista stund, Till slut lyckas han satta fast flera
ledare och blir hyllad med parad P& Chicagos gator,
20 : Tintin och Ra js jön / efter en tecknad film. av Raymond Leblanc ;
bild och text i bearbetning av Studios ~ergb ; Översättning Karin och
Allan Janzon, - ~arlsen/if, 1973, - 44 s, : ill,
0rig:s titel: Tintin et le lac aux requis,

Den hkr serien ar redigerad efter en tecknad film och bilderna ser där-
för lite annorlunda ut U i andra Tintinalbum, Bilderna &r större och
stelare, och historien är banal till och med för att vara Tintin, Tin-
tin och Haddock far till Syldavien för att halsa p& Kalkyl som haller
p& med en av sina uppfinningar där, Banditen Rastapopoulus lurpassar
förstils p& dem, Han kidnappar tvb sm& barn och far p& s& satt ocksa
Tintin att g& i fallan, Men Tintin och barnen undkommer till slut och ' .
Rastapopoulus blir givetvis fast och överlämnas till polisen.
21 z Bl& lotua / svensk text: , Karin & Allan B, Janzon, - ~arlsen/if,
1977. - 62 s. : ill.
0rig:s titel: Le lotus bleu,
~orta&ttning'~á "Faraos cigarrerM, och Tintin far vidare frbn Indien
till Shanghai, Handlingen utspelas under ?O-talet, med,europeiska omraden
och japanska ockupationstrupper i staden, Her& tar här ovanligt
klart ställning mot den utlandska imperialismen i Kina. Tintin lyckas
med hjälp av ett par kineser avslöja en opiumliga och sätta fast dess
ledare,
22 : ~ intin' i l on go ,/ svensk text: Karin och Allan B, Janzon, - Carlsen
/if, 1978, - 62 s, : illa
0rig:s titel: Tintin au Congo,
Tintin far p& reportageresa och storviltjakt i ~ frika, V81 framme blir
han snart hövding över tv& negerbyar och Milou blir hövding hos pygmeerna,
Tintin förföljs av en skum typ som visar sig vara utsand av Al Capone,
men Tintin avslöjar naturligtvis Capone-ligans fargreningar i Afrika,
Dessemellan hinner han med en del storviltjakter, Negrerna beskrivs som
fega och barnsliga, ofta kladds i en egendomlig blandning av europeisk
och afrikansk klädsel, Tintin dgrernot är den överliigsne och driftige
eumden, allt i stil med kolonialtidens anda, Även intrigen och skämten
ar pafallande svaga i detta ett av de tidigaste och sämsta Tintinalbumen,
23 : ~ intin hos gerillan'/ avensk text: Karin och Allan B, Janzon, -
~arlsen/if, 1976, - 62 s, : ill.
0rig:s titel: Tintin et lea picaroa,
Opersa&ngerskan Bianca Castafiore har fängslats i ett latinamerikanskt
land, anklagad för att delta i en sammansvärjning mot dess militarrege-
ring, Tintin och hins vänner anklagas ocksil, s& de far dit för att ren-
tv& aig och Bianca, De flyr snart till gerillan, som visar eig ledas av
Tintins gamle vän general Alcazar, Hans soldater har dock supit ner sig
eftersom militlirregeringen har slangt ner en massa whiskylå.dor över %: '
djungeln, Kalkyl lyckas dock f& dem och kapten Haddock att avstá frán
apritdrycker genom ett motmedel som han uppfunnit. Genom list intas sen
huvudstaden och den gamla regeringen besegras. Castafiore befrias, men
annars andras inte mycket i landet, Alcazar ar inte stort bättre än sina
f are tradare,

~er~6, p~eud, f ör Georg.8 ~emg , : Fr&n Her&. arkiv i Totor, lailarnas
pa & rulledare och originalversionen av Tintin i Sovjet / svensk
text: Karin ooh Allan B, Janson, - Stockholm : ~arlsen/if, 1975. -
176 s, : ili,
0rig:s titel: Archivea arg& : Totor, C,P, des hannetons, Tintin au
paya des aoviets.
Första berattelsen handlar.om soov4iedaren Totor, en slags föreghgare
till Tintin, och om hans äventyr i Amerika. Sen kommer den första Tintin-
historien, "Tintin i.Sovjetw. Tintin och Milou ger sig ut p&.reportage-
resa till Sovjet och dar gör kommunisterna sitt bästa för att hindra
Tintin i sitt arbete, Berättelsen ar klart anti-kommunistisk. Fabrikerna
&r bara tomma kulisiaer.+ i Moakva gar svältande barn p& gatorna och i
ett underjordiskt lager p& den ukrainska stäppen har kommunisterna gömt
undan alle skatter som de har rövat fr&n folket. Bilderna ar helt i
svartvitt och mindre detaljrika än i andra Tintin-album, och detta torde
mest ha intresse för Tintinofiler,

LOOF: FELIX
Jan Lööf, ocksa känd som bilderboksförfattare, började teckna "Felix"
1967. Serien publicerades farst som tidningsföljetong, och Laöf höll p&
med &H fram till 1972. Därefter har dansken Werner Wejp-Olsen övertagit
framställandet av "Felix". Lööfs produktion samlades s% smaningom i sex
seriealbum, utgivna p& ~arlsen/if. Tyvärr har flera avsnitt utelämnats
för att serien ska passa in i albumformatet,
Felix blev först känd under namnet '#Fiffige AlfN, men fick s& smbningom
byta namn. Som omslagen säger sa är han en slags "svensk Tintin", alltsa
ännu en av dessa sm& smarta killar som det finns s& gott om i serievärl-
den, Han ar en ensam yngling, utan nagra anhöriga och utan n%got jobb.
Av en slump brukar han da och d& hamna i de mest vadliga äventyr. Men han
deltar sällan aktivt i handlingen, utan agerar mest askadare medan andra
personer för historien framat.
Mbnga av berättelserna &r av det traditionella slaget, dvs, Felix rakar
in bland skumraskaffärer och upplever en mängd äventyr innan skurkarna
besegras och allt ordnar upp sig, En del historier är langa och sn%riga.
Ofta löper slutet \p& en berättelse ,in i början p& en ny. P& sa satt bjuds
man hela tiden p% nya överraskningar, och har man väl börjat p% en histo-
ria har man oftast ingen aning om hur den kommer att sluta, Nar Felix
t.ex. far till Afrika för att fanga en vit elefant kunde man ju ha väntat
sig att han efter en del strapatser skulle lyckas fanga elefanten. S3
inte! Istället träffar han en befrielserörelse och börjar hjälpa den mot
storvil t jagare och europeiska kolonister.
Politiskt sett är Felix allts& en mycket radikal figur för att vara i
serievärlden, Förutom "Felix i Afrikaw marks det främst i "Felix och det
stora upproretM, där han hjälper en Fidel Castro-liknande figur att göra
revolution p% en ö i Karibiska havet. Även p% andra stallen förekommer
figurer hämtade ur dagens politiska verklighet. Hos en befrielserörelse
hänger bilder av Mao och Che Guevara p% väggen, ute i vilda västern dyker
det upp en skum vapenhandlare som bar Richard Nixons omisskanliga drag...
Även film- och serievärlden kommer flitigt till användning. Fantomen
finns med p% nagra stallen och Tarzan förekommer hade som Jonny Weis-
m4iller och som den riktige Tarzan. I det första fallet är han en arbets-
lös skadis, i det andra en gammal kolonialist som inte riktigt gillar att
sonen Boy gatt och blivit gerillakämpe.. , I "Felix och varuh.enn drivs
det Atskilligt med greve Dracula och vampyrer. Dar förekommer ocksa en
viss "Frank N. Stein", som har skapat ett monster.
Det har med exakt verklighetsbeskrivning tar Lö6f alltsa ganska lätt p&,
och later istället fantasin spela fritt. Här finns allt fr%n tidsmaskiner
till flygande mattor, och det skojas friskt med olika myter och legender,
Ibland riskerar han dock själv att fastna i schablonerna. Skurkarna ser
ofta lite viil skurkaktiga ut och Felix har lite val mycket av den där
ofelbare hjälten över sig. En annan nackdel ar att det s& sällan före-
kommer kvinnor i berättelserna, bara ett par tre gbnger i sammarilagt sex
volymer,
Serien ar helt i svartvitt, tecknad med grova konturer p% ett mycket
fantasifullt och personligt sätt. Spr%ket &r väl inte för de allra yngsta,
men är oftast enkelt ooh lättförst&eligt. Ibland förekommer mangtydig-
heter och ordvitsar, men samma sprakliga virtuositet som i exempelvis
"Asterix" är det knappast frbga om. De mer kuriösa detaljerna hittar
man däremot om man studerar teckningarna noggrant. P& ett ställe simmar
en krokodil omkring mitt bland kloakgangarna, p& e tt annat dyker Stor-
klas och Lill-Klas plötsigt upp som figurer i vilda västern, N%gon snabb,
draplig stumfilmskomik är dock sällsynt i den har serien.
Trots en del svagheter s% Överväger de positiva sidorna hos llFelix",
Han ar och förblir en originell figur i serievärlden, och "den svenske
Tintin" är absolut att föredra framför den belgiske,

Lööf, J, : Felix äventyr. - Stockholm : ~arlsen/if.
1 : Felix och tidsmaskinen : del l. - 1973. - 47 s. : ill.
Felix blir bekant med en professor som har uppfunnit en tidsmaskin,
och tillsammans med honom har han först en del äventyr i det antika
Grekland. De blir sen ägare till en cirkus och Felix far till urtiden
för att hämta en dinosaurie att ha som publikattraktion. P% aterresan
följer en "vildman" med. Vildmannen lämnar cirkusen och blir boxare och
rakar i händerna pi3 ett par skumma typer.
2 : Felix och det stora upproret : del 2. - 1973. - 48 s. : ill.
Det här är fortsättningen pH "Felix och tidsmaskinenn, Felix hittar sa
sm%ningom vildmannen och r%kar själv i bovarnas klor. De tv& blir satta
i en förbrytarskola och far snart chefens förtroende. De hjalper till att
befria chefens kusin Herman, en Castro-liknande figur. Han lurar chefen
att medverka i ett uppror p% ön San Fernando, dar president Ortega till
slut störtas, främst tack vare en redan existerande frihetsrörelse p& ön.
Fast Felix och dom andra ar ju ocksa med p& e tt hörn, förstas.
3 : Felix och varulven. - 1973, - 48 s. : illo
Tillsammans med en pilot flyger Felix till Transylvanien. Dar träffar
de en viss Frank N. Stein, som skapat en konstgjurd manniska för att f&
bukt med greve Dracula och hans anhang. Det lyckas s& smhingom och till-
sammans med en del varulvar Atervänder Felix till USA. Varulvarna blir
stulna och ihop med Tarzan och Chee ta jagar Felix bovarna ut i vilda : . . .
vastern, dar de avvärjer ett indiankrig genom att haffa en skum vapen-
handlare. Fortsättning följer i "Felix i Vilda västernw,
4 : Felix och Cecilia samt Felix i Vilda västern, - 1973. - 48 s. : ill.
Flickan Cecilia har av sin far fatt ärva en skatt som finns gömd p& e tt
hemligt ställe. Ett par skumma typer vet om detta och hotar Cecilia för
att komma at skatten. De far hjälp av ett par raggare med att besegra
skurkarna, men skatten försvinner för alltid.
I "Felix i Vilda västernv fortsgtter Felix och Tarean sina eskapader.
De hamnar efter en tid hos ett rövarband nere vid Mexico, där de hjalper
kvinnorna att gara uppror mot sina man. Felix förlorar sansen vid en
vAldsam explosion och nar han vaknar finner han att han är tillbaka i
1900-talet igen,
5 : Felix i Afrika samt Felix och de flygande tefaten. 1975. - 48 s. : ill.
Felix far till Afrika för att fanga en vit elefant, Han ger sig ut i
buschen pH en stor ftelefantf&ngarmaskin", tillsammans med tv& jagare, en
europd och en afrikan, Dom blir tillfilngatagna och förda till Tarzan. Hans
son Boy ar med i en gerillagrupp och i deras högkvarter hamnar sa sma-
ningom Felix. Dess belägenhet avslöjas dock och anfalls av kolonialmak#~u.
Felix och hans vänner räddar dock de tillfiingatagana gerillakamparna' och
kampen kan fortsatta.

I "Felix och de flygande tefatenM, stjäl Felix och hans van Alex ett
flygplan och flyger mot Nordpolen för att söka efter en bekant som har
förts bort dit. Denne har nämligen fatt reda p& a tt ett tefat har landat
dar, Tefat ooh besattning hittas, ett par akurkar besegras och Felix
far t.0.m. upp i en rymdsatellit för att hjälpa tefatsgubbarna hem igen,
6 : Felix och Ben Hassans skatt samt Felix p& stora ~pön. - 1976, - 48 S.
: i l l a
Felix och en vän vid namn Smith &ker luftballong, nödlandar och hamnar
p% en öde ö, De räddar en annan skeppsbruten, besegrar e tt par sjörövare
och kommer till slut till en arabisk stad, De far sen till Bagdad för
att söka efter Ben Hassans skatt, vilket visar sig vara Aladins lampa.
Fast Felix tappar tyvärr bort den innan äventyret är slut.
Som avslutningsberattelse finns har l1Felix p& stora Apön" den första
Felixhistoria Jan Iööf tecknade. Felix (som här kallas ~ l f hittar f en
papegoja, vars husbonde sitter p& en öde ö, Ett par bovar jagar gojan
och Felix och en van blir tillfilngatagna. Alla hamnar s& s% sm%ningom
nere i Söderhavet, Felix och hans vänner besegras skurkarna och allt
ordnar upp sig till slut. Den har berättelsen innehaller en del fördomsfulla
inslag, teex, en vit som utan vidare blivit kung i en infödingsby.

LÖÖF: VILLE
Laöf, J, : Ville, - Stockholm : carlsen/if, 1977. - 52 s, : illa
Ville publicerade8 först som följetong i tidningen Vi 1975-76, och
1977 gav carlsen/if ut den i albumform, Villa är en arbetslös Stock-
holmare som en dag blir kidnappad av ett par mystiska robotfigurer.
De risar sig vara utsända av rymdvarelser som vill förändra jorden
till det bättre för att undvika en världskatastrof. Detta ska ske genom
att Ville, som blir utrustad med ett flygande tefat Tör att f& makt.
Fran tefatet sander han sen ett meddelande till alla jordens folk om
att samhällsutvecklingen mbste andras, Den svenska regeringen g%r med
p& detta, men itöter på. motstind bland samhällets toppar. De kidnappar
kung Carl XVI Gustav för att tvinga fram en ändring av beslutet. Ville
kontaktar d& den davarande atataministern Olof Palme, som f&r följa med
tefatet, Man kommer kidnapparna p& sparet, men Palme blir ocksa fasttagen
och tillsammans med kungen bortförd i en ubat. En at kidnapparna blir
dock också. fast och genom honom spirar Ville ligans hemliga gömställe
till de norska oljefälten i Nordsjön, Med tefatet tar han sig dit men
r&kar rakt i rövarkulan, och hamnar tillsammans med Palme och kungen i
en ubat som förtojs vid havsbottnen, D% griper den riktige rymdvarelsen
in och räddar dem, Ligan blir fant och Palme och kungen kan atervanda
till Sverige, Men rymdmannen, som ser ut som en liten pojke, har av-
slöjat sin existens för Ville, och tar honom medtill sitt rymdsbpp.
Utomjordingarna har andrat sina planer och uppskjuter inblandningen i
jordens affärer i 50 %r, Ville blir nedfryst, men raddas tillbaka till
jordens av sin rymdvän, Där finner han att man har vridit tiden tillbaka
och att männiakorna har glömt alltihop. Ville blir tagen för galen och
blir inrpärrad p& mentalsjuhus tills fästmö kommer och hämtar honom och
allt blir som vanligt igen, Fast Ville har blivit lite mer aktiv och
medveten efter det har äventyret.
Handlingen ar allts& en blanding av det vardagsnära och fantasiska,
och förenar hade spänning och humor med ett mer allvarligt budskap.
Här finns inte heller n&pa fördomar eller klicheartade skämt och intriger.
Ville har också, mer verklighetsanknytning än sin föregangare Felix.
Man f%r veta en del om hans sociala ställning, hur han bor och att han
har en fästmö, Humorn piiminner dock om den i Felix, det är inte nagon
enkel snubbelkomik eller virtuosa ordvitsar. Texten ar nästan komiskt
allvarlig och det finurliga och roliga hittar man i den kluriga intrigen
och bildernas minutiösa detaljikedom, T,ex, nar man tittar riktigt noga
p% publiken vid den första tefatslandningen, Dar finns biide Felix, Tintin,
kapten Haddock, Stor-Klas och Janne Lööf själv med. Att Palme och kungen
medverkar har naturligtvis sina komiska poänger, även om inte Palme
höll med om det, utan sa upp prenumerationen på. tidningen Vi.
Teckningarna ar gjorda i en grov, kantig, typisk Lööfsk stil. Figurerna
har grsvhuggna skarpa konturer och bakgrunderna myllrar av detaljer. Färg-
s3ttningen och trycket ar fint gjorda.
Genom IrVilleU har Jan Lööf visat att det gAr alldeles utmärkt att göra
bra serier, bara man har lite fantasi och undviker att hamna i de gamla
schablonernas fällor. "Villew har redan blivit en klassiker inom svensk
seriekonst, och en ytterst välförtjänt siidan. Det &r bara att hoppas p&
att Lööf nAn gang Aterupptar serietecknandet. Men till dess reder man
sig bra med "Villef1,

MACHEROT r S IBYLLiMA'
Sibyllina är gjord av Raymond Macherot och kom till i mitten av 60-
talet, Serien publicerades 1978 p& ~arlsen/if: s f örlag, och orsakade
en del debatt sen den fatt hbrd kritik i Bibliotekstjänsts sambind-
ningslistor, Fran Serieframjandet tyckte man,att kritiken var orättvis
och att Btj:s lektörer var inkompetenta vid bedömningen av serier.
Seden handlar om en grupp smadjur i en skog. Sibyllina själv ar en
liten skogsmusflicka, och en rätt kavat sbdan. Hon har sällskap med
den n&got meeige Filibom. I skogen finns oaks& en igelkottpolis, kon-
stapel Verboten, en karsk men vänlig herre, med batong i handen och
stjärna pb bröstet. Den trevligaste bekantskapen är nog andb korpen
Korpuldn, en smakapitalistisk fagel som inte försummar att tjiina en
hacka i vilka situationer han an befinner sig,
Tillsammans med andra djur lever de här ett stilla liv i skogen. Men
naturligtvis dyker det d& och d& upp figurer som inte är lika vanligt
inställda, I de tv& första albumen är det rattan Optimus, i det tredje
räven Magicus. Handlingen g&r förstas ut p& att besegra dessa. Det ar
flyhänt tecknat och berattat, och sprbket ar rappt och vitsigt, Lite
smaslagamal förekommer här och var, men i de tv& första albumen urar-
tar det till rena krigsskadespelet. Här myllrar det av elaka rattor,
det bygga fangläger, utkämpas sjöslag och luftstrider, Visserligen
blir aldrig nbn allvarligt skadad, men man blir ändi betänksam.
Spraket är soni sagt bra ooh lättbegripligt, aven om det finns en del
svara ord har och sar, Teckningarna och färglagmingen är fint gjorda.
Sibyllina har allts& förutsättningar att bli en bra serie, i de enskil-
da skämten är den ofta träffsäker och man har inte trakigt vid läsningen.
Lite mindre av elaka rbttor och v%ldsamma krigsiiventyr vore dock att
f aredra.
Macherot, R. : Sibyllinas äventyr / svensk text: Ingrid Emond. - Stock-
holm : ~arlsen/if.
1 r Sibyllina i fara, - 1978. - 62 s. r ill.
0rig:s titel: Sibylline en danger,
Den elaka rbttan Optimus blir fördriven fran sitt gamla hernslott och
hamnar hos skogens snalla djur, Där blir han snart illa beryktad och
far ge sig av till staden istallet. Där gör Optimua sig till kung över
de hungrande rbttorna och tillsammans med dem drar han tillbaka till
skogen för att erövra dess rikedomar, De flesta skogsinnevanarna blir
krigsfangar, men ett par stycken, bland Sibyllina, Korpulen och Verbo-
ten, förskanaar sig p& en liten ö. De belägratsatts för sjöslag och
det slutar med vbdliga luftstrider, Albumet slutar med att Optimus blir
fast och byts mot de andra krigsfangarna,

2 : Sibyllina och bina. - 1978. - 63 s. : ill.
0rig:s titel: Sibylline et les abeilles.
Optimus förnyar sina anfall och lyckas till slut besegra skogadjuren,
Korpulen och Sibyllina drivs i landsflykt, medan de andra blir till-
fangatagna, Flyktingarna träffar till slut p& ett bisamhälle som vill
flytta ut i skogen, och tillsammans med dem atererövrar man makten fr&
rattorna, Rkttorna försöker sen med olike slags lister och knep besegra
bina, men misslyckaa varje gang.
3 : Sibyllina och den lilla cirkusen. - 1978. - 46 s. : ill.
0rig:s titel: Sibylline et le petit cirque.
Sibyllina och Filibom &r p& semester och trkiffar p& nagra am& oirkus-
djur eom rymt fran sin ägare. De möter ooksa en skogstomte som blivit
förvandlad till en ratta av den elake räven och trollkarlen Magicua.
Han förvandlar n&gra av sällskapet till insekter innan man lurar honom
att själv förvandla sig till en sbdan. De andra hittar sen en sten som
gör att förtrollningen upphävs och man förstör trollkarlens trollatav
innan man later honom f% tillbaka sin forna gestalt. Han st5ker sen efter
en ny stav, och far till slut tag i en. Men den kan bara uppfylla goda
önskningar och p& s% satt blir Magicus snäll.

MORR IS & GOSC INNY t LUCKY LUKE
Lucky Luke skapades 1947 av belgaren Morris, eller Maurice de Bevare,
som han egentligen heter, ? 955 bör jade fransmannen Ren& Goscinny skriva
manus till serien, medan Morris fortsatte med själva tecknandet. Detta
kompanjonskap fortsatte sen till Gcscinnys död 1977. Efter att ha förekommit
som följetong i tidningarna wLassow och "Lektyrn, kom Lucky Luke
ab ut i albumform 7971. Bonniers förlag har hela tiden skött utgivningen,
och antalet album &r nu uppe i dryga 30-talet.
Lucky Luke ar den verklige Vilda Vastern-hjalten, Han tar alltid parti
för de svaga, lir alltid reda att ta fast varje bov, han ar en fullfjädrad
ryttare och akjuter snabbare an sin egen skugga! Hans bästa vän ar
den trogna hästen Jolly Jumper. Denna häst är snabb som vinden, tar sig
fram p& de farligaste vägar, klättrar i trad och hjälper Lucky ur de
värsta knipor.
Hans vgrsta motstandare ar bröderna Dalton, fyra identiskt lika bröder
(om man undantar längden). De ar of örbatterliga banditer, rymmer of ta,
men Lucky ser alltid till att de kommer tillbaka i fangelach igen, Dar
kan de göra bekantskap med Ratata, vilda västerns, och kanske ocksa serievarldens
allra dummaste hund.
Serien &r en parododi p& allt vad västernmyter heter. Har finns allt;
lömska indianer, vars ordförrad mest bestar av I1ughn, förhärdade brottslingar
som bröderna Dalton, skjutgalna cowboys, alltid lika pigga p& att lyncha folk. Har finns vamparna pb saloonen den hederlige farmaren och
hans ärbara hustru, kavallerist som (nästanj alltid kommer i rättan tid,
och den alltid lika tillmötesgaende begrsvnings~ntreprenare~, En vitskaggig,
rullstolsbunden, men alltid lika pigg farfar, ar ocksa en flitigt
förekommande figur.
Även peraoner ur det verkliga livet kan förekomma soa seriefigurer. S&
t.ex, är Alfred Hitchcock bartender i tlDiligensenw, Orson Welles rysk
adelsmpn i "Storfursten" och Mark Twain finns med i "Bröderna Dalton
jagar ett arvN. En del kolleger fr%n serievgrlden finns ocksd med p&
sina ställen,
Tyvärr blir val parodin inte helt lyckad alla ganger. Det förekommer
alldeles far mycket indianer som bara ar ute efter de vitas skalper.
Banditerna är alltid lika oförbätterliga, De kvinnor som förekommer är
endast av tv& slag, antingen dansande flickor p& saloonen, eller den
hederliga och ärbara hustrun. Själve Lucky Luke blir i längden lite
trakig. Han är ar alltid lika laglydig, alltid lika skjutsnabb i fingrarna
och alltid tar han hem spelet till slut. Slentrianmässigheten och
upprepningarna gör att manga inslag förlorar,sin parodiska effekt, och
istlllet blir det bara ett trött upprepande av gamla klichder,
Darrned inte sagt att serien saknar massor av träffsäkra poänger, Spraket
är snabbt och vitsigt, och handlingen förs mestadels framdt i ett
snabbt tempo. Skämten i b&de ord och bild ar mbnga, och inte s& sällan
av det mer underfundiga slaget, Goscinny, som aven har gjort Asterix,
visar sin skicklighet som berbttare aven har.
Morris teckningar är välgjorda i en ratt s& personlig stil.
Trots en del brister, mycket beroende p& att det her kommit ut för
m%mga album, manga av skämten upprepar sig, sil ar helhetsintrycket av
Lucky Luke övervägande positivt.
Lucky ajalv far at& för slutraden, där han sjungande rider mot solnedgangen
i en klassisk avslutningsvinjett: "I'm a poor lonesome cowboy
and a long way from home,,."

Morris, lpseud. för Manrice de ~cvdrg r Luaky Lukes aventyr / teck-
ningar av Morria ; berättelsen av Goscinny. - Stockholm : Bonniers
Förlag,
1 : Diligensen / överskittning av Gun och Nils A. Bengtsson. - 1971. -
46 s, : ill,
0rig:s titel: La diligence,
Lucky följer med en diligens som skydd mot diverse rövare och bandi-
ter. Överfallna blir de ocksa, b8de av banditer och indianer, och till
slut visar sig en av de manga passgerarna vara en bedragare. Men Lucky
klarar alla knipor och man nar välbehilllna fram till bestämmelseorten.
2 r Omfotingen / översättning av Nils A. och Gun Bengtsson. - 7971. -
46 s, : ill,
0rig:s titel; Le gied tendre,
Ömfotingen &r en nyanland engelsk gentleman, som kommit till Amerika
för att arva en ranch. Trots sina engelska överklassvanor ar han tuf-
fare än väntat och Lucky Luke bestämmer sig far att hjalpa honom mot
en bandit som vill At hans ranch. Naturligtvis blir det inga problem
för Lucky att klara av den saken.
3 : Dalton City / översättning av Veronica Schildt-Bendjelloul. - 1971.
- 46 s. : ill,
0rig:s titel: Dalton City.
Bröderna Dalton rymmer till en spökstad, som de rustar upp för att gö-
ra till ett banditnäste. Lucky kommer dit, infangas och tvingas att bli
radgivare &t Daltons vid uppbyggkaden av staden. Kavalleriet kommer i
rättan tid tid och Lucky klarar sig ur knipan,
4 : Jcsse James / översattning av Veronica Schildt-Bendjelloul, - 1971.
- 46 s. : ill,
0rig:s titel: Jesse James.
Bank- och tágranaren Jesse James kommer en dag till Texas. Efter att
förat ha atlllt in sig hos befolkningen och fatt dem omedvetna om faran,
r&na@ plötsligt banken i staden, Lucky tar upp jakten och Jssse blir
fast till slut.
5 : ~-pachekl~f tan / bvereslttning Veronica Schildt-Bend jelloul. - 1972.
- 46 J, t iii,
0rig:s titel: Canyon apache,
Lueky har blivit utslnd för att ta reda varför det ráder krig mel-
lan apacherna och en viss överste O'Nollan. Det visar sig att denne in-
dianhatare har fatt sin son bortrövad tidigare. Lucky nästlar sig in hos
indianerna för att at reda p% var sonen ar. Till alut visar det sig att
apachernas medicinman är överstens son, och far och son hterförenas.

6 : Cirkua vilda vastern / övexsättning av Veronica Schildt-Bendjelloul.
- 7973. - 46 S* t 511,
Origts titel: Weatsrn oirous.
En cirkus kommer till en vlst?rnstrd och blir konkurrent till en
rodeo. Detta ses givetvis inte med blida ögon av rodeoägaren som gör
en massa attentat mot cirkusen. Lucky Luke klarar dock av det hela
och f&r cirkusagaren och rodeoagaren att försonas.
7 : Billy the Kid /' översättning av Veronica Schildt-Bendjelloul. -
1972. - 46 s. : ill,
0rig:s titel: Billy the Kid.
Billy har genom sin skjutskicklighet tagit kommandot i en Vilda-väs-
ternrtad, Han rbnar som han vill där, tills Lucky en dag dyker upp.
Tillsammans med ett par medhjälpare gör han allt för att f& Billy
dömd och satt i fängelse, Först sen Lucky själv har agerat bandit och
vida överglanst Billy, v&gar folk fatta mod och döma Billy.
8 : Bröderna Dalton f&r en chans / iversättning av Veronica Schildt-
Bendjellonl. - l972 . - 46 s. : ill.
Origts titel: Les Dalton se rschetent.
Bröderna Dalton friges mot att de förblir hederliga under minst en
m%nad, Lurcky Luke blir deras övervakare, De upyfër sig ocksa val till
en början, men de rokrnr fel p& dagarna och bryter mot lagen innan ma-
naden har gatt ut. Lucky ser givetvis till att de blir fast igen.
9 : Bröderna ~alton'blir kidnappade / Översättning av Hare Persson. -
1973. - 46 a. : ill,
0rig:s titel: Tortillaa pour les Dalton,
Under en fbngtrsnsport kidnappas Daltons av mexikanska banditer. De
blir kompanjoner, men Daltons metoder fungerar inte nagof vidare i
Mexico, Lucky är dem i halarna och med mexikanab hjälp laxrar han b&-
de dem och de andra banditerna i fällan.
10 : Banditernas drottning - Calamity Jane / översättning av Veronica
Schildt-Bendjelloul. - i973. - 46 s. : ilL.
0rig:s titel: Calamity Jane,
Calamity Jane &r en maskulin kvinna, som skjuter lika snabbt som
Lucky Luke. Tillsammans hamnar de i en vasternstad, dar de lyckas
satta faat ett par skumma typer som smugglar vapen till apacherna.
l i : Billy the Kid far eskort / Översättning av Kare Persson. - 1973.
- 46 S, : ill.
0rig:s titel: L'escort.
Lucky Luke för Billy till New Mexico för att dömas. Billys mhga
qmningsförsök gör fangtransportan besvärlig, men till slut kommer
man fram. Billy lyckas smita och gör r h runt om i ataden. Men han
blir fast och dömd och sedan aterförd till sitt gamla fängelse.

. , .
12 r röder rna ~aiton,
Bendjelloul. - 1973, - 46'8, : ill,
0rig:a titel: Ma Dalton.
maskerar sig / översioittning Veronica Schildt-
Bröderna Dalton rymmer hem till sin gamla mor, som visar vara ett
riktigt rivjärn, I spetsen för brödrakvartetten ordnar hon bankrlin p&
löpande band. Men Lucky Luke klarar, med viss hjälp av Rata4ta, upp
det hela,
13 : Bröderna Dalton p& rymmen / överaättning av Veronica Schildt-
Bend Jelloul, - 1974. - 47 s. : 511.
0rig:s titel: L'evasion des Dalton.
Bröderna Dalton rymmer och genom spridning av falska affis~her far
de folk att tro att äaven Lucky Luke &r en brottsling, Luaky tillfdnga-
tas och tvingas att bli betjänt &f Daltons, Men han klarar förat&s det
hela och överliimnar Daltsns %t rättvisan,
14 : Kampen pb pr&riei / Översättning av Veronica Schildt-Bend jelloul.
- 1974. - 47 s. t iii.
0rig:s titel: De8 barbeles sur la prairie.
Lucky beslutar aig för att hjälpa ett'yn nyinflyttade farmare mot
de rika boakapalgana och d@raa hjordar, Det blir hárda atg, men Lucky
f&r till slut boakapsagarna att lbta sina djur b8lla sig ur vägen för
bönderna8 dkrar,
15 : Bröderna Dalton jagar ett arv / överaättning av Kkre Persson, -
7974, - 47 s. : illa
Origis titel: L'hekitags äé Ran Tan Plan.
Ratata f%r ett miljonarv av en f.d. fängelsekund* Och om han dör s&
gar arvet vidare till Joe Dslton, vilken saledes gör allt för att ta
livet av Ratata. Denne far Lucky Luke som livvakt och intar sin plats
som nybliven hotellchef, Daltons rymmer och jagar hunden, och det blir
en del förvecklingar i stadens kineskvarter, Till slut dyker den ursprunglige
hotellggeren upp vid full hlilsa, Ratsta ghr miste om sitt
arv och al~t blir som vanligt igen.
76 : Domaren : lagen väster om Pecos / översättning av Kare Persson.
- 1974. - 46 s. : ill.
0rig:s titel: Le juge,
Lueky leder en boskapshjord till det laglösa landet i väster, Dar
traffar han p& en självutnämnd domare som senare f&r konkurrens av
ytterligare en. Förvecklingar uppatAr, men till slut kommer kavalle-
riet och inför lag och ordning i staden.

17 t Angivaren / översattning av ~kre Persson. - 1975. - 47 s. r ill.
Origra titel: Chaaseur de primes,
En indian blir oskyldigt anklagad för att ha stulit en hbt, och en
hittelön p& 100 000 dollar utfardas av hastens ägare, som vill f& ina
dianen hl5ngd. En mängd prisjägare satter efter honom, indiankrig hotar,
men Lncky lyckas f& indianen stalld inför en laglig domstol, dër han
kan bevisa sin oskyldighet,
18 : stata p& spiret / översiittning av. KAre Persson. - 1975. - 47 s.
: i l 1 0
0rig:s titel: Sur la piste des Dalton.
Fangelsehunden Ratata satts att splra efter de förrymda bröderna Dal-
ton, Att finga bovar är dock knappast Ratatas största talang, s& utan
Lucky Lukes hjälp hade det nog inte gátt,
19 : Storfursten / översättning av Kare Persson. - 1975. - 47 s* : ill.
0rig:s titel: Le grand duc,
Lucky far i uppdrag av regeringen att beskydda en rysk storfurste och
hans adjutant p& deras resa i Vilda Västern, Det händer en del aventyr
med banditer och indianer, och en anarkist smyger hela tiden efter säll-
skapet och placerar ut sina bomber. Men Lucky klarar farst&s av alla
problem.
20 : spökstaden / översättning av Kare Persson. - 1975. - 47 s. : ill.
0rig:s titel: La ville fantame,
Lucky Luke trgffar p& en gammal gubbe som letar guld bredvid en apök-
stad, Ett par falskapelande bovar vill ha guldgravarena inmutning för
att lura p& n%gon annan den, Det misslyokas dock, delvis tack vare Lucky,
och guldgrävarna som rustat upp spökstaden p& nytt sadlar om och blir
jordbrukare.
21 : Oljeligan / översattning av ~%re Persson. - 1975. - 47 s. : ill.
0rig:s titel: A l'ombre des Derricks.
Luoky blir sheriff i en nyuppförd oljeletarstad, dit en bandit kommer
och med hot köper upp oljekällorna för en billig penning. Lucky sätter
till slut dit honom och allt &terg%r till det normala igen,
22 : Eakort v8sterut / översiittning sv Jerk Sander. - 1976. - 46 a. : ill.
0rig:s titel: La caravane,
Lucky &tar sig att leda en vagnskaravan genom Vilda Västern fram till
Kalifornien, &ventyr med indianer och banditer uteblir inte, men alla
kommer lyckligt fram till slut,

23 r Bekymmer i Omaha / övers8ttning av Jerk Sander. - 1976. - 46 s. '
: ill.
0rig:s titel: Les collines noires.
Lucky Luke leder fira galna professorer p& en expedition till det
outforskade Wyoming. Bovar försöker hindra dem p& alla satt och na-
turligtvis blir det trubbel med indianerna, men Lucky klarar av alla
problem,
24 r Skumt spel i Texas / Översättning av Kare Persson. - 1976. -
46 s. r iil.
Orig: s titel: Le cavalier blanc,
Lucky faljer med ett kringresande teatersällskap p& deras turna i
Vilda Vastern, Märkligt nog blir det bankran p& varje ställe de upp-
trader, och Lucky lyokas till slut bevisa att det är sk&despelarna
som lir de skyldiga.
25 r Bröderna Dalton i blas vader / översättning av K&re Persson, -
1976, - 46 s, : iii,
0rig:s titel: Les Dalton dans le blizzard.
Bröderna Dalton rymmer över gränsen till Kanada, givetvis med Lucky
Luke i halarna, Efter en omfattande stöldturne, en tids vistelse hos
n&gra skogshuggare, en misslyckad vadhbllnings- och boxarkarriar och
en tid som saloonHgare blir de till slut infhgade i Kanadas snöiga
vildmarker ar en ridande palia obh vem nies? Ja, Lucky Luke flirst%s!
26 : Kejsaren av Amerika / översgftning av Kare Persson. - 1977. -
47 s. : ill.
Origra titel: L'empereux Smith.
I en liten Västern-hkla träffar Lucky p% en galning som tror att han
är kejsaren av Amerika. Hans rikedom har bokstavligen stigit honom &t
huvudet, och han omger sig med ett hov och en liten arme, En tjuv lurar
honom att anvanda armen för att r&na banker, och det blir Lucky som far
stalla allt till rätta igen.
27 : ~avalleriet kommer / översättning av Kare Persson. - 1977. -
47 e, : ill.
0rig:s titel: Le 206me de cavalerie.
En desertör har provocerat fram brák mellan kavalleriet och indianerna,
Efter en del etrider, och en del drift med den militära disciplinen. ord-
nar Lucky Luke upp det hela,

28 : Vägen till Oklahoma / översättning av Jerk Sander. - 1977. -
47 s* : ill.
Orig: a titel: ~nbe sur l'oklahoma.
Oklahomas landomraden ska öppnas för kolonisation vid ett bestämt
klockslag och Lucky ska halla ordning p& den anländande hopen, Efter
inmarschen byggs snabbt en västernstad upp med alla tillbehör, inklu-
sive saloon och rharliga. Denna sätter Lucky fast atskilliga ganger
innan folk börjar lämna det ofruktbara landet och staden blir öde.
29 : De obotliga bröderna Dalton / översättning av Kare Persson. -
7977. - 47 s. : iii.
0rig:s titel: Le gukrissn 8es Dalton,
En tyak psykiatriker far till Vilda Västern för att se om han kan bota
braderna Dalton fran deras brottsliga leverne, Men egentligen blir det
Daltons som fir psykiatrikern att inse att :

33/34 : Allt om Lucky Luke / översättning av K&re Persson. - 1978.
- 70 S, : 111,
0rig:s titel: 7 hiatoires completes.
I albumet ingar sju kortare historier, alla i traditionell Lucky
Luke-stil. Utöver detta finns har ocks&,en presentation av Morris
och Gosainny, berattelsen om Lucky Lukee tillkomst~historia, samt
diverse kuriosa om denne Västern-hjälte.

PEYO : JOHAN OCH PELLEVIN
Bakom signaturen Peyo daljer sig belgaren Pierre Culliford, Han
började teckna sin medeltidsserie "Johan och Pellevin" 1947, dar
först bara Johan medverkade, Pellevin gjorde entrd i berättelsen
"Vilden i klippiga skogenw, vilken ocksa ar den första som gavs ut
p& svenska, Detta skedde j973 och p% Coeckelberghs förlag, Sedermera
har ~arlsen/if tagit hand om utgivningen, och av de 13 albumen har
nu 9 kommit ut p% svenska,
Junker Johan är en adel och ridderlig figur, modig och listig som
f&, Han är ratt s% trakig, medan hans van Pellevin ar seriens lille
lustigkurre, Han är alltid snar till busstreck och är av den sorten
som sjunger hellre an bra, De star i tjänst hos en snäll, men nagot
enfaldig kung,
Till de bada hjältarnas hjälp kommer ibland den gode trollkarlen
Homnibus, samt de sm% smurferna. Dessa &r e tt litet blatt pyssling-
folk fran "det glömda landetw, och har s& smilningom fátt en egen serie
dar de kan husera alldeles fritt,
Historierna ar enkelt uppbyggda, antingen det nu gäller att ta fast
n%got rövarband eller befria nagon fangen prinsessa. Boven i dramat
är för det mesta n%gon svartmuskig hertig eller greve, som inte skulle
saga nej till kungakronan,., Naturligtvis blir denne alltid besegrad
till slut,
Seriens främsta behallning ger nog Pellevin och hans valdsamma upptág,
Det ar han som svarar för merparten av humorn, han ar snabb i replikerna
och har en aldrig sinande ström av vanvettiga ideer och infall.
Handlingen förs snabbt frarniit, och spr%ket ar erkelt, rakt och humoris-
tiskt, Teckningarna ar mycket välgjorda och fint färglagda, och f%r fram
en fin, fast mycket romantiserad, medeltida stämning,
Tillsammans gör detta "Johan och Pellevin" till en inte odelat bra,
men dock rätt s% hyfsad serie,
Peyo, tseud. för Pierre ulli if ord : Johans och Pellevins äventyr /
svensk ext: Ingrid Emond.
1 : Vilden i klippiga skogen. - Göteborg : Coeckelberghs, 1973, - 46 s,
: ill,
0rig:s titel: Le Lutin du Bois aux Roches.
Vilden i klippiga skogen, ja det är ingen annan än Pellevin själv,
som gör sin entrd p& det här sättet. Johan f%ngar upp honom och blir
god van med honom, Han far höra att han falskeligen anklagas för att
ha rövat bort en ung prinsessa, De tv& letar tillsammans upp prinses-
san, som ar instängd p% en borg, De barrikaderar sig i e tt torn, men
Pellevin kommer undan och hämtar kungen och hans män, som besegrar
bovarna och befriar prinsessan, Som tack för hjälpen blir Pellevin
utnamnd till kunglig hovnarr,

2 : Fangen p& Montresor. - stockholm : ~oeckelber~hs, 1973. - 46 s.
: i l 1 4
0rig:s titel: Le Sire de Montresor.
Herren till Montresor har hallits fängslad av sina radgivare, men rymt.
Han förväxlas med Pellevin, som kidnappas, men befrias av bönderna och
blir insatt som "herre till Montresor". Medan Johan letar efter den
riktige Montresor, avslöjas bedrägeriet och Pellevin är nära att bli
hängd, Men han lyckas fly, och med hjälp av Johan och kungens man lyckas
man besegra radgivarna och den riktige herren till Montresor far inta
sin plats.
3 : Den svarta pilen / by Peyo and Dupuis. - Stockholm : Coeckalberghs,
7973. - 46 s. : ill.
Orig:s titel: La Flache Noire.
En grupp rövare harjar runt borgen där Johan och Pellevin bor. De bada
kamraterna hamnar sa smaningom mitt i rövarnastet, och far där reda p&
att det finns förrädare hemma p& slottet som hjälper rövarna. Efter
diverse äventyrligheter lyckas Johan och Pellevin avslöja skurkarna,
hela rövargänget inf%ngas och allt blir ater frid och fröjd.
4 : Den förtrollade flöjten. - Stockholm : Coeckelberghs, 1974. - 62 s.
: ill,
0rig:s titel: La Flute a six Schtroumpfs.
En handelsresande har en dag en fö~trollad flöjt med sig till slottet.
Pellevin far tag i den, och finner att alla blir tvugna att dansa nar
han spelar p& flöjten. Men han blir bestulen, och tjuven använder sen
flöjten vid sina rhöverfall. Johan och Pellevin far av trollkarlen
Homnibus veta att amurferna, vilka har introduceras i serien, äger
flöjten. Genom hypokinesi förflyttar han dem nu till smurfernas land,
där de f&r vara med vid tillkomsten av ännu en flöjt. Med den nya flöjten
och smurfernas hjälp blir tjuven fasttagen. Men smurferna tar med sig
bada flöjterna tillbaka, till Pellevins stora besvikelse.
5 : Den förtrollade hunden. - Stockholm : Coeckelberghs, 7975. - 62 s.
: ill.
0rig:s titel: Le sortilege de Maltrochu.
Pellevin träffar p& en talande hund i skogen, en hund som visar sig
vara en förtrollad prins. Johan och Pellevin ger sig ut p& jakt efter
ett motgift som kan göra prinsen normal igen. Efter m%nga äventyr s&
lyckas man och den lömske baronen som förtrollat prinsen blir fast,
och prinsen f&r sin älskade till slut.
6 : Slottet vid de sju källorna. - Stockholm : ~arlsen/if, 1976. - 62 s.
: ill*
0rig:s titel: La guerre des 7 fontaines.

Johan och Pellevin kommer till ett öde slott, där de träffar ett gam-
malt spöke, Genom förtrollning har kallorna i trakten torkat ut, men med
smurfernas hjälp lyckas man f& vattenet att strömma till igen. En mängd
ättlingar till spöket gör anspr%k p% att äga slottet, men bara den i rakt
nedstigande led ar den ratta arvingen, De andra försöker röja honom ur
vägen, men Johan och Pellevin lyckas hindra det, Arvingen intar sin plats
i slottet och spöket far äntligen förenas med sina förfader,
7 : Det glömda landet, - Stockholm : ~arlsen/if, 1976, - 62 s. : ill.
0rig:s titel: Les pays mandit,
Ett par gycklare som kommer till kungens slott rakar ha en smurf med sig,
Smurfen berättar att hans folk är i fara och Johan, Pellevin och kungen
ger sig ut för att radda smurferna fran den drake som härjar i deras
land, Naturligtvis lyckas de med detta,
8 : Hertigens ring, - Stockholm : ~arlsen/if, 1977, - 62 s. : ill.
0rig:s titel: L'anneau des Castellac,
Ute p& en resa traffar Johan och Pellevin p% en hertig som just rymt
fran fangenskap, Han kidnappas %ter och de bada vännerna tar reda p% vad
som hänt honom, Det visar sig att hertigens förvaltare har gjort en kom-
plott för att själv f% ha makten. Efter diverse äventyr p% olika slott
och borgar ställer Johan och Pellevin allt till rätta,
9 : Vikingarnas ed, - Stockholm : ~arlsen/if, 1978. - 46 s. : ill.
0rig:s titel: Le serment des vikings.
Johan och Pellevin blir vittne till hur vikingar rövar bort en pojke
fr%n en fiskarfamilj, De följer efter dem med ett,par andra vikingar
och aterfinner pojken i e tt avlägset land. Där visar det sig emellertid
att pojken är en kungason och att det ar hans vänner som har f'rövatff
bort honom, De banditer som Johan och Pellevin har följt med blir fast
och senare ocks5 den man som orättmätigt berövat pojken kronan,

PEY O : SMURFERNA
Smurferna dök för första gangen upp i Peyos serie "Johan och Pellevina,
De finns nu ocks% i en egen serie, sedan slutet av 50-talet. I svensk
översättning kom smurferna i början av ?o-talet, d% SemicS förlag gav ut
e tt par album. Senare har carlsen/if tagit hand om utgivningen, nu med
album av större format och i nya översättningar*
Smurferna ar små, tumshöga pysslingar, S% gott som alla ser likadana ut,
blaa till färgen och med vita luvor, Det är bara den lille snusförnuftige
glasögonsmurfen och den vitskaggige, rödluvade gammelsmurfen som det genom
utseendet g&r att skilja fr%n mängden. Gammelsmurfen är som sig bör äldst,
542 ar gammal, De andra haller sig kring hundraarsstrecket. Inga kvinnor
förekommer i detta utpräglade manssamhälle, s% hur de fortplantar sig är en
gata, Kanske förökar de sig genom smurfning, vem vet?
Om nu smurferna liknar varandra till utseendet, s% skiljer de sig desto
mer när det gäller karaktären, Här finns den late smurfen, skämtsmurfen,
den matglade smurfen, osv, Visast av dem alla är gammelsmurfen och han är
oomstridd ledare över byn,
De bor p& ett ställe som kallas "det glömda landet1', en plats omgiven av
väldiga berg och öknar, förrädiska träsk och djupa skogar, Landet bestgr
mest av skog och ängsmarker och genom det rinner floden Smurf, Själva byn
bestar av en klunga hus som ser ut som svampar.
Den obligatoriska boven i dramat är en elak trollkarl vid namn Gargamel.
Han bor i utkanten av det glömda landet tillsammans med sin katt Azrael.
Han ligger i ständig fejd med smurferna och försöker komma &t dem med alla
slaga lister och knep, men far givetvis alltid p& nöten till slut.
De flesta albumen bestar av längre avsnitt, atföljt 2-v en eller flera korta
berattelser, Historierna är av skiftande kvalit;. De handlar ofta om att
nagonting främmande kommer och orsakar kaos i det annars s& lugna smurfsamhallet.
Det främmande kan vara en gigantisk fagel, ett trolleriagg eller
en liten smurfa, En del berättelser handlar om egensinniga smurfer som vill
g& sina egna vägar och därvid orsakar problem. Exempel p& detta ar "Trollkonstsmurfenw
och .Super~rnurfen~~, I bada fallen är det gammelsmurfen som .
till slut ställer allt till ratta. Han är som en pappa för de bangstyriga,
dumdristiga och lättlurade hundraariga ungdomarna,
En del historier är ratt sa snälla, t,ex. flAstrosmurfenll, och främst avsedda
för en yngre läsekrets. Andra är däremot i högsta grad dubbelbottnade
och kritiska mot företeelser i dagens semhälle, Bast kommer detta till uttryck
i wSupersmurfen", som är en hejdlös drift med allt vad demagogiska
och maktgalna politiker heter.
I "Den lilla smurfann gea dock prov p% det mesta som gAr att uppvisa av
könsfördomar, Beträffande v%ldsinslag s% rakar givetvis smurferna i slagsmal
ibland, men jämfört med de flesta andra serier a& förekommer vald i
mycket liten omfattning.
Spraket är ett kapitel för sig, I stället för substantiv och verb sätter
man in orden "smurf" eller "smurfaw, "Titta det snöar" heter "titta det
smurfarw p& smurfspr%ket, Detta kan göra det svart för de yngre läsarna
att hänga med i texten, medan de äldre uppfattar den parodiska effekt som
spraket därigenom f%r, t.ex, i titeln "Smurfoni i C-durw.
Teckningarna är mycke t välgjorda och fint f ärglagda och trycke t i Carlsen/if: s
upplagor ar av utmärkt kvalit&.
Som slutomdöme kan sägas att smurferna tillhör en av de bättre serierna.
Vissa av berättelserna ar för all del enkla och banala, men manga historier
har bbde spänning och humor, utan att man behöver ta till slitna grepp som
valdsinslag och bovjakter,

3
Peyo, kseud, för Pierre Culliford .i Smurfernas äventyr / svensk text:
Ingrid mond.
l : .Smurferna och Kroxelikrax / av Peyo och Gos, - Stscrkbolm : Carl~
aenfff,, 1975. - 42 s. : ill.
0rig:s titel: Les Schtroumpfs et le Cracoucass,
En fagelunge 'far i sig en av gammelsmurfens tr olldrycker och växer upp
till en stor, vildsint och smurfätande best. Efter mycket om och men
lyckas man f& i Kroxelikrax en förminskningsdryck, s% att han blir ofar-
lig till slut*
2 : Astrosmurfen och en annorlunda smurf, - Stockholm : Ca rlsen/if,
1976, - 62 s, : ill,
0rig:s titel: Le Cosmoschtroumpf.
En rymdlängtande smurf misslyckas med att ta sig upp i det bl%, För att
göra honom p% gott humör igen söver de andra ner honom och när astrosmur-
fen vaknar f%r de honom att tro att han hamnat p% en annan planet, Bedra-
geriet lyckas och efter ytterligare en sömnperiod vaknar han glad och nöjd
i tron att han varit ute i rymden;
Den avslutande berättelsen "En annorlunda smurf" handlar om en reslysten
smurf som rakar i fara hos trollkarlen Gargamel. Efter diverse aventyr-
ligheter ordnar det dock upp sig.
3 : Trollkonstsmurfen. Smurffallor. Regnsmurfaren, - Stockholm : Carlsen
/if, 1976, - 63 s. : iii.
0rig:s titel: Ltapprenti Schtroumpf, Preges Schtroumpf. Le Schtroumpf
de pluie.
"Trollkonstsmurfen" handlar om en smurf som gärna vill trolla, men som
inte far använda gammelsmurfens formler, Istället fbr han tag i en av
trollkarlen &srgamels formler, Av den gör han en dryck som förvandlar
honom till en ful smurf med gröna fjäll. Smurferna tar sig till Gargamel
för att f& tag p% ett.motgift och trollkonstsmurfen blir normal igen.
I kortberättelsen wSmurffällorfl fångar Gargamel alla smurfer utom gammel-
smurf, aom senare befriar dem allihop.
I "Regnsmurfaren" uppfinner en smurf en maskin som kan kontrollera vädret.
Naturligtvis missbrukas den och smurferna drabbas av Ösregn, snöfall m.m.
Gammelsmurfen lyckas förstöra maskinen och allt blir som vanligt igen,
4 : Supersmurfen och smurfoni i C-dur / av Peyo t - Ny utg. Stookholm .r .
~alsenlif, 1976, - 62 s, : ill, -
0rig:s titel: Le Schtoumpfissime. Tidigare ut&n p& Seniics Fdrlcag
is& tite,'lnz ~oS.sau~frlk den Storev,
Gammelsmurf ger sig av fr%n byn för en tid och d% uppsthr strid om vem
som ska ta ledningen i hans ställe. Man ordnar val och supersmurfen tar
makten. Han gör sig till enväldig härskare och kastar opposionella i
fängelse. Frihetskämpar flyr till den omgivande skogen, varifran de gör
en attack p& byn. Mitt uppe i striden kommer s& s% gammelsmurf tillbaka
och undrar vad man egentligen haller p& med.,, Berättelsen ar en ratt
lyckad parodi p% dagens politiker och maktsträvare.
"Smurfoni i C-durN handlar om en smurf som f%r ett blfisinstrument av
Gargamel. Det söver ner alla smurferna, men efter en del äventyr lyckas
han väcka dem till liv igen.

5 r Den lilla emurfan och Saurferna avalter, - 8y,utgr - Stockholm r
~arlgen/if, 8978, s 62 sr ill.
0rig:a titel: La schtroumpfette, - Tidigare utgava p% Semics Förlag med
titeln: "Smurfina".
Trollkarlen Gargamel skapar en smurfe för att bringa oreda i aet manliga
smurfssmhället. Det blir en ful liten figur med stripigt hár, Hon har
ingen som helst attraktionskraft p& smurferna, utan blir rentav mobbad
istället, D& förvandlar gammelsmurfen henne till en underskan smurfflicka
med l&ngt, blont har. Nu blir smurferna som galna och gör allt för att
uppfylla smurfans minsta nyck. Till slut f&r man veta att hon kommer fr&n
Gargamel och hon stalls inför rätta, men frikänns naturligtvis av de kar-
lekskranka smurferna, Inför det kaos som hotar smurfsamhället väljer hon
dock att frivilligt att lämna deras by. Mycket gammalt förlegat könsrolls-
tankande finns i berättelsen, smurfan ar en synnerligen vimsig och nyckfull
figur som etaller till oreda överallt där hon visar sig.
"Smurferna sv&lterN handlar om en vinter d& det blev hungersnbd bland
smurferna, sedan förradshuset förstörts. De ger sig ut p% vandring för att
söka efter mat, och kommer fram till ett slott, där de hittar en skatt,
Som belöning far dom ta med sig s% mycket mat de vill till sin by.
6 : De svarta smurferna. - Ny utg. - Stockholm : 'carlssn/ff, 9978, -
62 s, : ill,
0rig:s titel: Les schtroumpfs noirs. - Tidigare utg%va p% Semics Förlag
mad titeln: lVHotet fr%n srartsmurfsrnaw,
En smurf blir biten av en fluga och förvandlas till en svart smurf som
bara säger tfgnappw, Han i sin tur biter andra smurfer som i sin tur blir
svarta. Man upptäcker ett botemedel, ett slags frömjöl, men d% är det för
sent och till alut blir bara gammelsmurf kvar. Aven han blir biten, men
strax efter explosioderar hans hur och frömjölet sprids över byn och alle
blir botade,
"Den flygande smurfen" handlar om en smurf som gärna vill flyga och prö-
var p& alla möjliga sätt, som med fhgelfjadrar, katapult, s&pbubbla,
ballong m.m,
I "Smurftjuvenfl berättas om hur Gargamel stjäl en smurf som han ska an-
vända till en av sina brygder. De andra smurferna tar sig dit för att be-
fria honom, vilket ocksa lyckas till slut.
7 : Ägget och smurferna, Den falske smurfen, Den hundrade smurfen. - Ny
utg. - S tockholm : ~arlsen/if, 1979, - 62 s. : ill,
0rig:s titel: L'oeuf et les schtroumpfs. Le faux schtroumpf. Le centidme
schtroumpf. Tidigare utgava Semics Förlag med titeln r ~aTrolleriägge
t".
Smurferna hittar ett magiskt agg, som uppfyller alla ens önskningar. Smur-
ferna önskar sig genast en massa konstiga saker och kalabalik utbryter i
byn, Gammelsmurfen önskar dock att allt blir som vanligt i igen. Nar si
skett klacka ägget och kommer en kyckling som sen växer upp till en tupp.
"Den falske smurfenN är Gargamel, som förvandlat aig till smurf. Men han
saknar svan8 och upptäcks därför eá smaningom och blir utslängd ur byn.
I "Den hundrade rmurfen" farvandlas genom ett blixtnedslag en smurfs spe-
gelbild till en riktig smurf, Han pratar spegelvant och gör allting bak och
fram tills han slutligen hoppar igenom apegeln och blir till en rättvänd
smurf, och kan delta som "den hundrade smurfenw i smurfernas mandans,

PEY O : STARKE ST AFFAN
Starke Staffan är den tredje av Peyos serier som finns översatt till
svenska, I original heter han Benoit Brisefer och kom ut för första
gangen 1962, Det första svenska albumet kom ut 1973 p& Coeckelberghs
f örlag. Utgivningen har sedermera aver tagi ts av ~arlsen/if och samtliga
album finns nu p% vart spr%k, Numera har Peyo överlatit själva tecknan-
det &t Walthdry samt flera andra medhjälpare p% Studio Peyo.
Starke Staffan ar en slags belgisk motsvarighet till St%lmannen. Staffan
är en liten kille i sju&rs%ldern som av en okänd anledning har blivit
begavad med väldiga krafter, Han lyfter bilar som om de vore fjiiderlatta,
hoppar över hus och springer fort som en bil, Det är bara nar han är för-
kyld som han förlorar sin styrka och blir som en normal pojke. Han gar
i skola och bor hemma hos sina föräldrar, men av dessa far man aldrig
se en skymt, Han ar tydligen r3tt självständig för i "Cirkus Bodoni"
tar han utan att fraga nAgon anställning hos ett kringresande cirkus-
sällskap. Hans basta vänner ar uppfinnaren Vladlavodka och taxichauf-
fören Larsson, De vet inte om att han är stark för när han ska demon-
atrera sin styrka &kar han alltid vara förkyld.
Historierna är alla byggda p% samma'tema, .Staffan rakar in i diverse
skumraskaffärer, och genom sina styrkedemonstrationer blir det givetvis
han som till sist sätter bovarna p% plats. Skurkarna följer vanligen det
gängse mönstret, men tant Adolfina utgör härvid ett undantag, Hon ser ut
som en snäll gammal dam, men ar egentligen en felkopplad robot, som bli-
vit elak och ägnar sig At brottslig verksamhet.
Annars förekommet kvinnor bara i biroller i den has serien. D% handling-
en för det mesta utspelas i europeisk miljö finns har heller inte mycket
av rasfördomar. Tempot ar hela tiden uppdrivet och v%ldsamma inslag av
stumfilmskaraktar förekommer ofta, t,ex, bilkrascher eller folk som
springer och snubblar p& varandra. Humorn ligger främst i bilderna, medan
spraket ar mera tamt.
Teckningar och färgläggning ar av hög klass, aven om de i vissa avsnitt
kan göra ett rörigt intryck. Språket är för det mesta lattförstaeligt.
Som helhet är Starke Staffan givetvis att föredra framför de amerikans-
ka superhjältarna, Men det m%ste sagas att denna serie &r en visserligen
oförarglig, men and% ratt menlös underhallningsserie.
Peyo, Eseud, för Pierre ~ullifora : Starke Staffans äventyr / svensk
text: Ingzid Emond,
1 : De röda taxibilarna / av Peyo i samarbete med Will, - Göteborg :
Coeckelberghs, 1973. - 62 s. : i11,
0rig:s titel: Les taxis rouges.
Ett nytt taxibolag etablerar sig i den lilla staden Gladköping och
konkurrerar ut Staffans vän herr Larssons taxifirma, Staffan och Larsson
far reda p& bolagets skumraskaffärer och blir kidnappade och förda till
en enslig ö i tropikerna, Staffan lyckas ta sig tillbaka till Gladköping
och hindra att taxibolagets fantastiska rånkupp blir av.

2 r Tant Adolfina / av Pey0.i samarbete med Will. - Göteborg : Coeckel-
berghs, 1973. - 62 s. : ill.
0rig:s titel: Madame Adolphine,
En uppfinnare g6r en robot, med en gammal dam, tant Adolfina, som före-
bild, Nagra ledningar i roboten blir felkopplade, s% istället för snäll,
s& blir hon en mycket elak robot. Hon ger sig ut p& rymmen och blir med
tiden ledare för ranarliga, alltmedan den riktiga tant Adolfina hamnar i
fängelse. Starke Staffan ordnar förstas upp det hela till slut.
3 : Den hemliga väskan / av Peyo och Walthéry. - Stockholm : ~a,rlsen/if,
1974, - 62 s. : ill.
0rig:s titel: Tonton Placide.
Staffan tillbringar ett skollov hos en farbror som Er n%got slags agent.
Han f%r i uppdrag att eskortera en finansminister som har med sig en väska
med sedelklicheer. N%gra tjuvar försöker givetvis komma %t väskan och det
blir en v&ld.sam jakt och mycket slagsm%l innan finansministern kommer fram
till sitt mal.
4 : Cirkus Bodoni / efter en ideav Peyo ; teckningar: Walthbry ; text:
Peyo och Gos. - Stockholm : carlsenlif, 1975. - 62 s. : ill.
0rig:s titel: Le cirque Bodoni.
Starke Staffan tar jobbet p% en konkursmässig cizkus för att hjälpa den
att klara ekonomin. Genom sina styrkekonster gör han succd, och cirkus
Bodoni far ett enormt uppsving. En skum konkurrent f&r genom utpressning
Staffan att skriva kontrakt med honom istället. Staffan avslöjar bedräge-
riet, men märkligt nog försonas de bada cirkusdirektörna och blir kompan-
joner. Men Staffan lägger av med cirkuslivel.
5 : Starke Staffans tolv storverk / Peyo och ~althdry. - Stockholm :
~arlsen/if, 1976. - 62 s. : ill.
0rig:s titel: Les douze travoux de Benoit Brisefer.
Staffans van herr Larsson f%r en dag veta att han är delägare i en stor
arabisk oljefyndighet, Ägarbeviset har man delat i nio delar, sa a tt var
och en av ägarna har varsin papperslapp. Staffan lyckas hindra att Lars-
sons bit rhas, men de andra ägarna rhas en efter en, Staffan och Larsson
jagar ranaren världen runt, och under tiden utför Staffan sina storverk.
Tjuven, som först%s blir fast, visar sig vara ett oljebolag.
6 : Lady Olfina / Peyo och Walthkry. - Stockholm : ~arlsen/if, 1978. -
54 s. : ill.
0rig:s titel: Lady d'olphine.
Av misstag rakar man ladda upp den elaka roboten Adolfina igen. Hon rym-
mer och bildar ett gangstersyndikat i det lilla furstendömet Monte Canal-
lio. Starke Staffan och tv% vänner ger sig av dit. Polisen kontrolleras av
brottslinarna och Staffans vänner blir fasttagna. Staffan letar upp lady
Olfina, blir lurad, men upptäcker misstaget. Lady Olfinas gäng rakar i
krig med en annan gangsterliga, men Staffan besegrar dem bada till slut,

REGISTER OVER ENSKILDA ALBUM
Allt om Lucky Luke S, 46
Angivaren s, 43
Apacheklyftan s, 46
Asterix drar i fält s, 17
Asterix Gudarnas hemvist s, 19
Asterix i alperna Sr ! 9
Asterix i Spanien a, 79
Asterix och britterna 8, 17
Asterix och guldskäran s. 18
Asterix och goterna s, 18
Asterix och hans tappra galler s, 16
Asterix och Kleopatra e, 16
Asterix och Obelix romarnas skräck S r 17
Asterix och skatten s, 19
Asterix och spamannen s, 20
Asterix och tvedräkten Sr 19
Asterix oah vikingarna Br 17
Asterix p& 0lympia.den SS 18
Asterix p& Koraika s, 20
Asterix som gladiator e, 18
Astroamurfen S, 51
Randi.%ernas drottning - Calamity Jane s. 41
Bekymmer i Omaha s, 44
Besökaren fran urtiden s, 11
Billy the Kid a, 41
Billy the Kid f%r eskort s, 41
Bl& lotus a, 31
Bröderna Dalton blir kidnappade S, 41
Bröderna Dalton f&r en chans s, 41
Bröderna Dalton i bl%sväder s, 44
Bröderna Dalton jagar ett arv a, 42
Bröderna Dalton maskerar rig s, 42
Bröderna Dalton p& krigsstigen s, 45
Bröderna Dalton p& rymmen B, 42
Bröderna Daltona första fall. s, 45
Buddhaa fange a, 9
Caesars &&va a, 20
Caesars lagerkrans s, 20
Castafiores juveler Sr 29
Cirkus Bodoni Sr 54
Cirkus Vilda Västern B, 41
Dalton City 8, 40
Destination New York s, 23
Diktatorn och champinjonen s, 10
Diligensen S, 40
Direktör Pumps testarnendx ab 23
Domaren s, 42
Enhörningens hemlighet s, 28
Eskort västerut 8, 43

Det falska ansiktet a, 10
Familjen Marsipulami s. 10
Den fantasiska resan 8, 2
Den fantastiska svävaren a, 4
Faraoa cigarrer s, 27
Felix i Afrika s, 34
Telix och Ben Raasans skatt s, 35
Felix och Cecilia s, 34
Felix och det etora upproret s. 34
Felix och tidsmaskinen s, 34
Felix och vasn~ven 8, 34
Filemon och den skeppsbrutne p& "A" s, 12
Pr&n r er gas arkiv s, 52
F%ngen p& Fontresor s, 48
Den förtrollade flöjten e, 48
Den förtrollade hunden s, 48
Gallien runt s, 18
Det glbmda landet s, 49
Gorillan och guldgruvan s, 10
Guldmaskinen 3, 11
Guldpokalen s. 5
Sagbard Bandfaste s, 1
Yagbard, kung av England s, 1
Baghard och basilisken s, l
Den heliga kon s, 5
Det hemliga vapnet s, 28
Den hemliga väskan s, 54
Bet hemska apöket sc 5
Bertigens ring s, 49
Hagt spel i Bretxelburg s, 8
Jesse James s, 40
Kampen p% prärien s, 42
Karamakos utbrott s, 23
Kavalleriet komea s, 44
Kejsaren av Amerika s, 44
Kobrornae dal s 9 23
Koks i lasten s, 29
Krabban med guldklorna 8, 30
Kung Ottoka,rs spira s, 26
Lady Olfina s, 54
Den lilla smurfan st 52
Mumpa och Tilli reser med tidmaskinen s, 3
Den myntiska fågeln s, 5
Den mystiska stjärnan s, 26
MBnen tur och retur : del 1 s, 28
Hanen tur och retur t del 2 8, 28
M%nslottet s, 2

Noshörningens horn s, 9
De obotliga bröderna Dalton s, 45
Obelix & C0 s, 21
Oljeligan s, 43
Plan 714 till Sydney s, 30
Rackham den. rödes skatt s, 29
Ratata p& sparet B, 43
Resan över Atl.anten s, 21
De röda taxibilarna a, 53
Sibyllina i fara 8, 37
Sibyllina och bina s, 38
Sibyllins och den lilla cirkusen s, 38
De sju kristallkulorna m, 27
Skumt spel i Texas s. 44
Slottet vid de sju kallorna R, 48
Snödraken s, 6
Solens $emp+l a, 27
Spirou och ervingarna s, 9
SpPksta.den s. 43
S/S Manitoba svarar inte s. 23
Starke Staffans tolv storverk s, 54
Den stora biltävlingen s, 6
Den stora sjöormen s, 4
Storfursten a, 43
Supersmurfen S. 51
Det svarta guldet s, 27
Den svarta pilen pilen a, 48
De svarta smurferna s, 52
Den svarta ön Sr 29
Det söndarslagna ö~st a, 30
Tant ~dolfina s, 54
Tintin hos gerillan SF 31
Tintin i Amerika s, 30
Tintin i Kongo 8 r 31
Tintin i Tibet s, 28
Tintin och hajsjön s. 30
Trollkonstsmurfen s, 51
Tvekampen s, 17
Tyrannen Sr 5
Tystnadens pirater s, 10
Vikingarnas ed s, 49
Vilden i klippiga skogen s. 47
Viile s, 36
Vrakmysteriet Sr 9
Vägen till Oklahoma s, 45

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV
Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid
Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen
mellan åren 1974 och 1996.
Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har
använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick.
De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA),
som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se
Upphovsrätten tillhör författarna.
Publiceringsår i BADA: 2012