1977 nr 212.pdf - BADA - Högskolan i Borås

FANTASY

..............P........ 

..................................... 

Infiehallsförte~kning.~ 

Inledning 2 

Innoh3ll pch uppstalJnin9 ...........*.. 2 q 

Cyite och malgrupp. ...................m 

HjSlpmedel ............................. 3 

Fantasydefinilion .......m............,.,, 3 

Gsnseind~lning .............................. **4 

Huvudavdeln !ng 

Elibliografier osv. .................... 7 

Skönlitteratur ......................... 8 

index till titlar p8 svanska ................. 39 

Index till tltlar p8 engelska r.40 

..............

Inneh3ll och uppställninq 

Ca 10fl titlar har tagits med i denna kommenterade lista över fantasylitter- 

atur. Av dem ar 47 titlar p3 engelska, resten p3 svenska. Uppställningen ar 

alfabetisk efter författaren. Ing&r verket i en serie star böckerna i den ord- 

ning de skall'lasas. Den alfabetiska uppställningen har brutits i tv3 fa)l: 

7 ) BibliograPier, kartböcker och böcker om fantasy star först 

2) De böcker som handlar om Tolkien och annat Tolkiana star un- 

der huvudordet "Tolkien". 

Gen uppnarksamme läsaren finner snart (atminstone) tre egenheter hos den 

här presenterade listan: 

1 ) Virsa författarnamn aterkorrmer ofta. 

2) Den innehåller förhallandevis m8nga serier. 

3) De engelsksprakiga författarna daminerar klart. 

Vad den första punkten angar ar det sa att vissa författare agnar nästan hela 

sin litterära produktion at fantasygenren. Den enskilde författarens betydelse 

frangar också av det faktum att det vuxit upp föreningar som enbart sysslar 

med en enskild författares verk, t.ex. Tolkien, Lewis, Korris, Cabell, Bok. 

VarFbr skrivs det SA manga serier i fantasysammanhang? Sanningen är nog den 

att när en författare gjort sig mödan att skapa en annan värld vill han eller 

hon ocksa gärna utnyttja den maximalt. Före varje serie star nagra qrd om för- 

fattaren (när författaren är okänd för en svensk publik) och serien. 0ominzn"s- 

en av engelsksprakiga författare behöver ocksa kommenteras. FIr det fBrsta 

skal! sagas att det allra nesta skrivs i England eller USA. England är det l a ~ d 

dZr de färsta moderna fantasyböckerna skrevs vid 1800-talets slut (se Florris) 

och där traditionen är som starkast. Även den litteratur som finns om fantasy- 

författare/verk är klart angloramerikanskt dominsrad. Det ar svart att över- 

huvudtaget finna titlar av andra författare. Och när man val funnit em tänkbar 

titel vill den inte riktigt passa in p& gängse fantasydefinitioner (se t.ex. 

Italo Calvinos böcker). 

Syfte och nalqrupp 

Listan ar tankt att fylla följande funktioner: 

1) Tjäna som lastips p& den fantasylitteratur som finns skriven 

I p8 eller översatt till svenska, Just nar det galler den litter- 

atur som finns p8 svenska har jag breddat begreppen och aven 

tagit med vissa titlar som inte helt självklart rymrns inom 

nedanstaende fantasydefinition. "Tveksammaw.titlar har dock 

alltid ingatt i ndgon fantasybibliografi el le^ genrelista. Ett 

register till de verk som finns pa svenska finns längst bak, 

2) Ge infarmation om nagra av de mest kända titlarna i den flod 

av fantasylitteratur som inte finns översatt. I det syftet 

har jag tagit med dels klassik@- p3 omrgdet - sadana böcker 

och författare som markbart paverkat fantasygenrens utveckling 

- dels har jag vzlat presentera nagra av de senare Srens till- 

skott till genren. 

3) Ge lastips inom den icke översatta utländska Jitteraturen. 

Detta gäller dels de under 2) nämnda b,öckerna som utgör den 

absoluta huvuddelen av titlarna p& engelska och dels nagra f& 

titlar som far tillföras min egen personliqa smak. 

4) Ge någon information om bibliograf.ier och böcker om fantasy- 

författare. 

Listan ar avsedd för vuxna läsare, Jag har dock aven tagit med böcker som 

traditionellt klassificeras som barnböcksr i de fall jag ansett dem ha lika

mycket ?Iler mer att ge en vuxen lasekrets. Gransen mellan barn- och vuxenfantasy 

Yr nu en gsng för alla sv8rbestämh~r. Detta kan kanske delvis ber@ p3 , 

att ~Snga böcker enbart pga sitt fantan?.iska inneh8ll klassificeras som barn- z 

litteratur, Ren jag tror ocksa att c:incn fam!asylZsare ar mindre intrecsebade 

av Uen yttre forman ho? bebattelsen (i 2ntt.a fall barn boke^) an av berättelsens i 

inre djup. 

Kbgra av de hjSlpmede1 jag använt ni] av :>tar att läsa n!rt under cen första 

a1;delningen - "Bibliografier, kertbEcker ccn tö~ker om fantas;!". Lin Carters 

bok "Imaginary worlds", som namns uiiuc: dbyr: avdelningen har vzrit särskilt 

vZrdofull, nar det galler att få fram uppsifter om författarna. 9ibliotekstjansts 

sambindningslistor, Book Reuieux Digest, Garrcnc "Anatcmy cf ucnder" och Carters 

"Imaginary worldsv har varit till hjälp vid utformning av bokkommentarsr. 

Nar det galler attafinna material p6 svecs;

awm. Ofta utgörs Fabeln av en koncentrerad levnadsvisdom. Ren i mariea 

fantasyvekk ar miljön c11t snnat an minimal. So t.dx. alla Tolkiens - kartor och 

övrig information om Midga~d. Vuxensagor ar saledes endast en avde1n:ng Inom 

fantasylitteraturen. 

I enlighet mod detta resonemang kan de bocker jag tar upp uppdelas p& det 

satt som följer. A t t de i listan sedan star alfabetiskt har visat sig vara mest 

praktiskt eftersom en och samme författares $ocker d6 star samlade, 

REN F-AXTAZY 

Adams, R.: Shardik 

Andersen, P.: Three hearts and three lians 

Beagle, P.: The last unicprn 

Bernhard, C. J. : Luren 

Cabsll, 3.0.: Berättelsen om Manuel 

Silverhingsten 

Jurger! 

The cream of the ject 

Chant, J.: Röd mane och svarta berg 

Dunsany: The charwomans shadow 

The king of Elflands dagghtar 

Garner, A.: Elidor 

Le Uuin, U.: Trollkarlen fran övärlden 

The kombs DS Atuan 

The farthest shore 

Lewis, L.S.: Elin morbror t~ollkarlen 

Häxan och lejonet 

hasten och hqns pojke 

Caspian - prins av Narnia 

Kung Caspian och skeppet Gryningen 

Cilvertronsn 

Den sista striden 

Llndgren,A: Bröderna Lejonhjarta 

MacDonald, G.:'Lilith 

Eirrizes, H.: Lud-in-thz-mist 

Forris, W.: The sundering flood 

The water of the wonderous isles 

The well at the worlds end 

The wood beycnd the world 

?orton,, A.: Witch world 

Three against the witch world 

Peake, M.: Titus groan 

Gormenghast 

Titus alone 

sandman Lilius, I.: Kung Tulle 

fulles resa sunnantill 

Tolkien, J.R.R.: 3ilbo 

Sagan om ringen 

Sagan om de tv2 tornen 

Sagan om konvngens aterkomst 

Ringens värld 

Gillis Bonde fran Ham 

Sagan om smeden och stjärnan 

Trad och blad

. . 

om Tolkien: 

Helms, R.: Tolkien, sagoberättaren 

Kocher, P.: Tolkiens sagovärld 

Ohlmarks, A: Sagan om Tolkien 

Tolkien-lexikon 

EN ANNAN PLANET 

Eddison, E.R.: The Worm Ouroboros 

Lewis, C.S.: Utflykt fran tyst planet 

Perelandra 

Vredens tid 

Lindsay, D.: A voyage to Arcturus 

Atlantis 

Hyne, C.J.C.: The lost continent 

Arthursaoan 

Green, R.L.: King Arthyr 

Stewart, M.: Kristallgrottan 

The hollow hills 

White, T.H.: Svärdet i stenen 

The once and future king 

Mabinoqion (walesisk mytologi) 

Alexander,L.: The book of three 

The black cauldron 

The castle of Llyr 

Taran wanderer 

Storkonungen 

Walton, E.: The island of the rnighty 

The children of Llyr 

The song of Rhiannon 

Prince of Annun 

Indianska myter 

Asturias, M.A.: Mulattkvinnan 

"Tusen och en nattll-rnil.iö' , 

Tusen och en natt 

Crawford, M.::Khaled 

Bramah, E,: Kai Lungs golden hours 

Beckford, W.: Vathek 

Calvinos böcker 

Calvino, I,. : Klätterbaronen 

Den obefintlige riddaren 

Den tudelade visconten

Nutida enqelsk landbyqd 

Adams, R.: Den langa flykten 

Garner, A.: Den förtrollade stenen 

The moon of Uomrath 

SAGOR F ~ aARN R OCH VUXNA 

Gaum, F.: Trollkarlen fr&n Oz 

Landet 02 

Caroll, L.: Alice i underlandet 

Alice i spegellandet 

Jansson, T.: Kometen kommer 

TrollkarLeqs hatt 

Muminpappans memoarer 

Farlig midsommar 

Trollvinter ' 

Pappan och havet 

Det osynliga barnet 

Sent i november 

Lindgren, A.: Mio, min Nio 

MacDonald, G.: A t the back of the north aind 

The princess and the gobiin 

The princess and Curdie

BIBLIOGRAFIER. KARTBO~KER OCH BOCKER OM FANTASY 

Ba~ron, Neil : Anatomy of wonder: science fiction. - New York: Bowker, 1976. 

- 471 q. - (~ibliographic guides for ~ontemporary collections) 

Detta verk tar upp s%val science fiction som fantasy. Huvuddelen, "the liter- 

ature", utgDrs av ett allmänt resonemang om definitioner, avgränsningar, kri- 

terier osv. och av ett stort antal bokkommentarar. Andra delen tar upp forsk- 

ningshjalpmedel. Har ingar en bibliografi över kritiska studier och bibliogra- 

fier, en urvalslista och en förteckning över litterära priser och förläggare. 

Sist i boken finns författar och titelindex. 

'Brinev, Robert E. : SF bibliographies: an annotated bibliography of bibliogra- 

phical works on science fiction and fantasy fiction / by Robert E. Briney and 

Edward Wood. - Chicago: Advent, 1972. - 49 s. 

Detta verk ar en kommenterad förteckning Gver de bibliografier som finns inom 

s%val science fiction som fantasy-genren. Den ar vppdelad p& följande avdel- 

ningar: l) Tidskrifts index 2) Bibliografier över enskilda författare 3) All- 

männa index och listor och 4) Bibliografier p& andra sprak an engelska. 

Carter, Lin : Imaginary worlds: the art of fantasy. - New York: Ballantine, 

1973. - 278 s. - (~dult fantasy) 

Imaginary tuorlds ar en historieskrivning över fantasylitteraturens tillkomst 

och utveckling. Den är ensam i sitt slag. Författaren ar själv genreförfattare 

och entusiastisk fantasyläsare. Betoningen i boken ligger p8 ren Fantasy (se 

inledningens definition). I huvudsak behandlas engelska och amerikanska för- 

fattare. I slutkapitlet tar författaren upp kriterier p& bra fantasy. Sist 

finns tv8 värdefulla bibliografier. .Den första hänvisar till verk om olika 

fantasyförfattare och innehaller aven adresser till vissa fantasyföreningar 

och fanziner (stenciltidskrifter). Den andra förtecknar bokförlaget Ballantines 

fantasyserie till 1973. 

Lundwall, Sam J.': Illustrerad bibliografi över science fiction och fantasy 

1741-1973. - Stockholm: Lindqvist;, 197'4. - 338 s. : ill. 

I denna förteckning över den SF och fantasylitteratur som finns utgiven p3 

svenska har "fantasy" uppfattats i en mycket vid mening. Författaren tar upp 

saval skracklitteratur som religiös allegori. Först i boken Finns ett allmänt 

resonemang kring definitioner och avgränsningar. Författarnas födelse och even- 

tuella dödsAr har angivits och vissa forfattare har fatt en kort kommentar. 

Post, 3.0. : An atlas of fantasy. - Baltimore, Maryland: Mirage press, 1973. 

- 283 s. 

J.B. Post, kartbibliotekarie i Philadelphia, har sammanstkillt denna fantasyat- 

las. Kartor av tv& slag ingar, &dana som ar geografisk spekulation och sadana 

som är litterär fabrikation. Betoningen ligger p& det sistnämnda, Kartorna ar 

i' svart-vitt och av skiftande kvalite. Även skisser av de olika författarna 

ing8r. Formatet är A4. Varje författare/karta presenteras kort. Ett &ttiotal 

olika fantasyldnder ing8r och de flesta representeras av mer #n en karta.

Adams, Richard : Den langa flykten / överciittning av Britt G. ilallqvist. - 

Stockholm: Bonniers, 1975. - 343 s. 

Originalupplaga 1772. - 0riq:s titel: Watership down. 

Ni4r den lugne och inatvande kaninen Femman förutser förintelse av kaninsamhall- 

et ger sig delar av kaninflocken ivag. Ledare för kaniner~a %r Fenrr~ns infelle- 

gente bror Hazel. Men devne röner motst5nd av krigaren Bigwig. Vart de ar p9 

vag vet ingen, inte heller vilka faror som lurar p3 vägen - hade i form ev de- 

moralisering cch yttre angrepp. Boken har c~eqorng5ende fatt mycket fina recen- 

sioner. Mest anmärkningsvärt ar kanske ett det ar riktiga kaniner san bsskrivs 

- man kommer helt in i deras värld vad gdllcr kzpslor, lukter, reaktioner och 

botee~cjen. 

Adams Richard : Shardik / övorsiittning av flse Lundgren. - Stcckholm: Bonriers, 

-9 

1977. - 470 S. 

Originalupplaga 1974. - 0rig:s titel: Shardik. 

I En subtropisk skcg, dar Ifoparder, r&djur och igelkottar lever tillsammzns, 

bor jattebjörnen Shardik. K~lderik, en enkel man, finner björnen i skcgen. T23.1- 

samrans med priistinnorna i björnkulten tar han fast Shardik i avsikt att offra 

honon. Men björnen rymmer och ftirfcljaren Kslderik rakar ut för en slavhand- 

lare. Han kedjas fast med slavarna som alla $r barn - torterade och döende. I 

detta läge kommer Sharoik till deras raddni~g. 

LLOYD ALEXANDER och THE CHRONICLES OF PRYDAIN 

Lloyd Alexander (född 1924, bosatt i ~hila~elphia) har gjort sig kand genom 

"thr zhronicles of Prydain" - en serie i fem delar dar material fr.3.n walesiska 

legender 9th myter vsvts in. Serien klassificeras som barnbokslitteratur, van 

tillhör den litteratur scm uppfattas Dattre och uppskatta? mer av vuxna. De? 

uga Taran ar en nagot akofiventionell hjälte. Han börjar som svinvak~arassistent 

och slutar som kung. Men vägen dit ar lang. I serienq tv3 första dalar 

titcjfir han något av en bifigur ock fungerar narqast som iaktagare. A l l t eftersom 

han mognar ko,~mer han närmare händelsernas centrur. Och p8 slutet, nar hans 

, hemland invaderas, ar det genom honom som Frydain raddas. Författaren har påverkats 

av Tolkien (motivet om kampen rfellôn gott och ont) och fr,a. T.H. White 

- b1,a. genom humorn som genomsyrar denna mycket spännande berättelse. EnGast 

d?? sista, mest uppnZrksammade, boken i serien ar oversatt till svenska - Storkcinui-,gen 

o 

Alexander, Lloyd : The bock of three. - New York: Del1 publishing company, 

1969. - '224 s. - ( A yearling book) 

Originalupplaga 1964. 

Cen unge svincaktarascistenten Taran far följa med p& tt uppdrag för att rad- 

da landet. De ar en underlig samling fcljeslagare p5 detta uppdrag: dar ar 

Ffleuddur Fflam, barden som mer an gärna överdriver sina bragder; Eilonwy, 

prinsessan som hellre sover p& trädrötter an p& gasdun; rovodlaren Coli, vars 

. svard bliuit rostig av att stötta äppelträd; och sist men inte minst prinsen 

och hjalten Gwydion.

. & . till 

' Alexander, Lloyd : The black cauldron. - New York,: Dell publishing company, 

. 1969. - 229 s. - (A yearling book) 

Originalupplaga 1965, ' 

Glädje och sorg,mod och radsla är nära sammanvävda i denna bok, som ar mer he- 

roisk till sitt innehall än den förra. I den stora, svarta järngrytan skapar 

' de dödas härskare Arawn sin hemska arm6 av odödliga krigare med hjälp av stul- 

na kroppar. Därför är det nödvändigt att söka ratt p& och förstöra 

grytan. För Taran är det en spännande färd där han far bära sitt första svärd, 

Och prinsessan Eilonwy vägrar förstas att stanna hemma. 

Alexander, Lloyd : The castle of Llyr, - New York: Dell publishing company, 

1969. - 206 s. - (A yearling book) 


I ' 

Dallben, den gamle trollkarlen, varnar: för var och en av oss kommer den tid 

da vi maste vara mer än vi ar. Och den tiden har kommit för prinsessan Eilon- 

ury. Hon maste lämna sina vänner och fara till ön Rona, där hon skall tranas 

riktig prinsessa. Eilonwy besitter magiska krafter. Den onda trollkvinnan 

. Achren finner henne och för bort henne. Barden Fflewddur Fflam, Eilonwys till- 

tänkte make prins Rhun och den svartsjuke svinvaktarassistenten Taran skyndar 

. till hennes räddning. Författaren säger själv: "Denna bok ar ibland mer komisk 

an de föregaende och stamningen är, kanske, bitterljuv snarare än storslaget 

heroisk." 

Alexander, Lloyd : Taran wanderer, - New York: Dell publishing company, 1969. 

- 272 s. - (A yearling book) 


Tarans motstandare i denna bok ar sanningen själv. Vilka ar hans föräldrar'? 

P6 en lang vandring, frbn ena anden av Prydain till den andra, söker han oupp- 

hörligt nagon ledtrad. För Eilanwys skull hoppas han att han koemey fran nagon 

adel slakt. Tre virriga trollkvinnor i Morvas myrar hänvisar honom till Llun- 

etc spegel. Och pA vägen dit, i herden Craddocs dal, lär han sig sitt livs svar- 

aste läxa, nämligen misslyckandet, Han vill bli krukmakare men klarar inte av 

det. 

Alexander, Lloyd : Storkonungen / övqrsattning av Karin Strandberg. - Stock- 

holm: Bergh, 1973. - 218 s. 

Originalupplaga 1968. - 0rig:s titel: The high king. 

När svärdet Dyrnwyn, det mäktigaste vapnet i Prydain, faller i Arawns hand ar 

landet i Överhängande fara, Den enda räddningen är att svinvaktarassistenten 

Tarans och prins Gwydions armé atererövrar svärdet, I denna sista del av krönikorna 

om Prydain far alla fragor som statt öppna i de tidigare delarna sitt 

slutgiltiga svar. Författaren säger i sitt företal: "Även om det finns mer av 

yttre konflikter, har jag dock försökt öka den inre tillfredsställelsen; om 

än formen följer den traditionella hjältesagan, är dock individerna, hoppas jag, 

~enuint mänskliga.

Anderson, Poul : Threa hearts ana thrss lions. - London: Doubleday, 1962. - 

191 c;. 

Drn unge ingenjören Holger Carisen slåss mot nazisterna som mcdlsn av den dan- 

ska notst3ndsrörslsen. Han blir mystiskt förflyttad till att annat univorsum 

dar en aqnan kamp ont - gott pagar, Denna gan9 är jattar, troll 3ch hGx3r in- 

biandado. Han vill atervända till sin egen varld men för att f3 korprna dit ~2s- 

te nan upptäcka ain nya identitet i sagolandet. Hjälp p8 vagen far han av cil 

' ::ng fiicka som c~ckså är en svan. Poul Anderscn är mest kand ccim SF-föafattaz~?. 

Astuzias, Wiguel Angel : Ku$at?kvinnan / Översättning av 

Str:citholm: Prisma, 1967. - 333 s. 

Grig:s titel: La mulata de tal. 

Författaren, Nobelpristagare 1967, har använt sig av gamla indianska myter frzn 

Guatemalas borgstrakrer. Det berättas vad som händer nar vedhuggaren Yumf sai- 

jnr sin hustru till Dsmonen av Majsbladen for att f& gifta sig med en vacker 

mulattkvinna. På baksidan star att lasa att "... det ar en skön och vild saga 

som pendlar mellan bloddrypande realism och öververklig demoni.,.. egendomlicja 

fabeldjur uppträder sida vid sida u ed skökor och helgon.... katolska religion- 

en utgör er tunn fernissa ovanpa uraldriga folkliga föreställningar." ,. 

L. FRANK EAUM och OZ-serien 

L, Frank Baum kom ut med den f~rita av 14 barnböcker om sagolandet Oz ar 1900, 

Tv9 finns översatta till svenska (se nedan). Hans huvudsyfte var inte att undervisa 

eller moralisera utan at+ roa. Ett syfte han tillfullo förverkligat 

att döma av seriens popularitet. Har finns inga djupa allegorier eller symboliska 

undertonor och kampen ont - gott ar ganska ytlig. Vad som fiqns ar muntra, 

Färgstarka figurer, glada upptag och otaliga ordvitsar. En värld där det inte 

ar 1Hngt msllzn skretten och dar manniskarna i grvqden ar godhjärtade. Tv3 z?dra 

författare har sedermera ridit vidare p& den pcpularitetsv3g som uppstod 

kring serien och tillfört den ytterligare 24 delar. 

- Saum, tyman Frank : Trollkarlen fran Oz / översattning av John Wallini illustrerad 

av W.U. Denslcw. - Stockholm: Reuter h Reuter, 1940. - 144 s. : ill. 

Originalupplaga 1900. - Origts titel: The wonderful wizard of Dz. ' 

'Br cyklonen kommer till Kansas tar den med sig flickan Dorothy Gafe, hus och 

allt, till Oz. Landet Oz ar delat i fyra delar som styrs av varsin häxa. Tv5 

iv häxorna ar goda och tv3 ar onda. Dorothys hus har landzt p8 den mda häxan 

i ~ c till t invanarnas förtjusning. Dorothy uppsöker trollkarlen i 07 för att 

F6 wcta hur hon skall ta sig hem, Av honom f5r hon uppdraget att forst döda den 

onda näxan i väst. Hennes roliga och godhjärtade reskamrater ar FSgelskramman 

som tror sig sakna hjärna, Platniklas som tror sig sakna hjiirta och Lejpnet 

som tror sig sakna mod.

Baum, Lyman Frank : Landet O t / Översättning av Sam J. Lundwall; illustrerad 

av John R. Neill. - Stockholm: Delta, 1976. - 188 s. : ill. 

Originalupplaga 1904. -' Drig:s titel: The marvelous land OF. Oz, 

Pojken Tip har flytt fran häxan Mornbi. flen han har tagit med sig hennes magiska 

pulver som gör det döda levande. Pulvret häller han ut över Jack Pumphuvud, 

en figur hopsnickrad av trä med ett pumphuvud, och över sagbocken i trä. De 

tre Flyr tillsammans till huvudstaden i Oz, Smaragdstaden. Men Cmaraydstaden 

invaderas av Jinjur och hennes arm6 rebellerande flickor. Fagelskrämman, som 

regerat som kung, Tip, Jack Pumphuvud och sagbocken tvingas Atsr fly. De kommer 

dock tillbaka till huvudstaden i segertag. Tip ar nämligen inte den han ser ut 

att vara, Häxan Mombi har ändrat hans skepnad. 

Beasle, peter S. : The last unicorn. - New York: Ballanthe, 1969. - 248 s* - 

(~dult fantasy) 


"The unicorn lived in a lilac wood, and she lived all alone. She was very old 

though she didn't know it, and she was no longer the careless color of sea fcam, 

but rather the color of snow falling on a moonlit night. But her eyes were stfl1 

clear and unwearied and she still movsd like a shadow on the sea." $8 beskrivs 

enhörningen, som lämnar sin syrenskog och sin ensamhet för att söka rott p% sina 

anförvanter. Till hjälp och omaka färdkamrater har hon den misslyckade magi- 

kern Schmendrick, som känner sig dragen till den vackra enhörningen, och den 

obotligt praktiska och loyala Molly Grue. Nar enhörningen attackeras av en röd 

tjur räddar Schmendrick henne genom att ge henne mänsklig skepnad. En prins' 

förälskar sig i denna akepnad men enhörningens enda intresse ar att radda sina 

anförvanter fran tjuren. 

WILLIAM BECKFORD (1760-1 844) 

William Beckford skall enligt traditionen ha skrivit Vathek un,der trs dagar 

och tre nätter. Den taycktes första gangen 1786. Miljön ar som hämtad ur Tusen 

och en natt. P berättelsen blandas skräckscener och det burleska samman med 

scener av stor skönhet. 

Beckford, William : Vathek, eller, Kalifen p& resa / översatt av Ragnhild Hag- 

lund. - Stockholm: Wahlström och Widstrand, 1927. - 229 s. 

Originalupplaga 1786. - 0rig:s titel: Vathek: an arabian tale, 

Vathek härskar över den islamska världen fr8n sitt slott i det babyloniska 

Samarah. Som ung monark agnar hpn sig at ett överdadigt liv. Hans ena öga ar 

fruktat. Var och en som ser in i det faller handlöst till marken. Under inflyt- 

ande av sin mor blir han allt grymmare, I hädelse mot Allah later han bygga ett 

torn 11 000 trappsteg högt. I det tornet söker han genom obscena riter utforska 

himlens mysterier. Till slut säljer han sin sjal till Eblis (den islamska satan). 

I Eblis hallar f&r han betala för sin ondska. Dar star han inför evigt straff.

' 

Beowulf / översättning av Björn Collinder; illustrerad av Per Engström. 

- Stookholm: Natur och Kultur, 1959. . (ej 

Första uppl. i denna overs2ittning 1754. 

Beowulf, en anglosaxisk heroisk dikt, ar en av den sngelska litteraturens 

tidigaste a1stnr.-Berättelsen ar följande: Danmarks konung Hrothgar later 

bygga en enorm hall för sina man. Men det onda monstret Grendel kommer 

nattetid, attackerar hallen, dödar ocb förtar Hrothgars man. Beowulf seglar 

till Danmark med sina 14 krigare, Nar Grendel attackerar p& natten sliter 

Beowulf av monstrets arm. Gendel flyr till sin kula, Nzsta natt kommer 

Grondels mor för att utkräva hämnd. Beowulf förföljer henne till kulan dar 

han dödar henne och finner Grendel död. Beowulf återvänder hem och blir s& 

sm8ningorn kung under 50 ar. Ken en drake, uppretad därför att hans skatt 

har plundrats blir Beowulfs bane. 

Bernhard, Carl Johan : Luren. - Stockhclm: Ronniers, 7973. - 215 s. 


Uardagsscener fran olika tider och fran olika delar av sagolandet Tv8rke 

blandas i denna bok gamman ed berättelser ur landets mytologi. Det beratt- 

as EX, om tv& kringvandrande speleman, Joik och Kantark, som för att 

roa folk frammanar olika läten ur sin lur. Tidvis ligger TvZrke i krig rngd 

grannlandet Haske. I det kriget anvanos jatteörnar inom flygkapen och havs- 

ormsskinn till rustningar. Den tredje dyrgripen i denna sagovärld ar brand- 

sten som brinnsr utan att förtäras och används istället för eld. Författaren 

skriver själv om sin bok: "Avsikten med den här berättelsen ar att skildra 

livet, förändringen och fortskridandet i en ständigt undanglidande och 

nyckfull tillvaro..," 

Trots att Ernest Bramahs första bok var en sjalvhiografi vek man oerhort 

lite on honom. ?'?an vet att han var engelsman och skrev mariga detektivno- 

veller. A t t han hellre skrev noveller an romaner marker man aven p3 hans 

bidrag inom fantasygenren, ds fem Kai Lungböckerna, som bestgr av En rad 

sm&beratZelscr, lagda i Kai Lungs mun. De skrevs p& 1920-talet p6 en polcr- 

a3 och tr2ffsGkgr prosa. 

Frahmah, Ernest : Kai Lung's golden hours. - Maw Ycrk: Ballantine, 1372. - 

2f42 3. - (~dult fantasy) 


Kai Lung ar en kringvandrande sagnber2ttare i ett land befolkat av drakar, 

banditer och trollkarlar; ett land med mystiska mörka skogar och höga fast- 

ningar. Landet kallas visserligen Kina men nagon realism har inks efterstrUv- 

ats. Denne Kai Lung anvander, i basta Tusen och en natt-stil, sin skick- 

liga tunga för att kl.ara sig ur de besvarliga situationer han ovpphörligt 

hzrnnar i.

'. . JARES SRANCH CARELL och hrrtigdömst POICTES?CE 

Q?,T 

James Elranch Cabe?:, amerikansk fi5rfattarp 1879-1358, Ur mest kand för sina 

böcker (ett tjugotal) om det franska, medeltida, h~rtigdbrn~t Foictrsrne. Till 

det.ta hertigdöme har ban Fogat grannländer och ett kosniskt systcm med olika 

himlar och helveten. Personerna, fr%n medeltid till nutid, knyt; samman i 

wTho bicgraphy of Manuel", en kgapli~erad och v~tenskap.l.igt noggra?n geneologi. 

Han n3dUe allma? ryktbarhet, ironiskt nog, nUr han publicerade sin femtonde 

i 

bok wJurgen". Han anklagades nZmligsn fer att ha p~blicerat nyckst erotiska 

scecer bakom ett tunt skikt av n~ytalogisk sy~~kalisn. F2rsaljninyen sköt i höjd- 

I 

'. 

' 

en. I iina böcker, eom-är viil skrivna och val genimarbetade, ifr8gasatter han 

al!: sam gar att ifr$gar;at$s - hjältenod, sarikLllzinutitutio~~r, rcli~iar! cch 

moral. Hans ton ar ironisk och man rycks ocppt~~:igC tillna~a till varld 

cjer?orn avsiktliga anakronismer. %an kan fortsEtt2 att hitta undermeningar i haqs 

berettelser i skikt erter skikt. Nagon har likrat heqs b~rattelser vid er l.~k 

- ju mer man skalar dess fler skikt finner Gan. Översatta till svenska ' :'*i-n; 

t r böcker: ~ "2urgent' (förstas), MSilvsrhingcten" och "Berättelser? om Mariue?". 

r 

t b 

i 

r 

i 

E 

. ' 

Cabel:, James Branch :. gerättelsen an; Fanu~? / översättning av sam J. Lcnduia~l; 

illustrerad av Frank C. Papd. - Stockholm: Askild h Kärnckull, 1972, - 314 s. : 

ill. - (3ames Branch Cabell. 1) 

Originalupplaga 1921. - 0rig:s titel: Figures of earth. 

Bcrattelsen om manuel ar första delen i Törfattarans 22 bard l$ngi serie om 

Foictesme. Det ar dock inte den del som skrevs fE:st (det var "The ebglas shcdm", 

1904). Dom Ranuel har i tidigare skrivna delar skyntat i bakgrunden qch 

blivit antydd via mystiska referenser men nu trader den legendomspunne fram i I 

ljuset. Svinaherden Vanuel ar p3 ständig jakt efter karl?ken. Ren nar han vs1 

vunnit kvinnsrna finner han dem vara ganska alldaglica.' F3 Poictesmes vapenskEl; 5 

'k 

star "Mundus vult decipi" (världen vill bedragas) och det speglar nigot av for 

fattarems egen syn. Cabell har en vardenihiiictisk vkiridssyn, eftersträvar il- 

. . l~isionslöshet och ironisersr över det mesta. men trots sina besvikelser vill 

Dom Manuel (och Cabel1 ocksa för den delen) ha kvar sina hjältar och Jaga sina 

guppniiligi r3l. 

Cabell, James Branch : Silverhingsten / Översättning av Sam S. Lundwall. - 

Jtackholm: Askild & Kamekull, 1973. - 264 s. 

Originalupplaga 1926. - Orig:s titel: The silv~r stallion. I 

Under furst Manuel harskar nio baroner i Poictesre. Yen nar furst r:Ianuel mys.tiskt 

fprsvinner gzr sig ocksa de nio ut för att möta sina skilda öden. C1.a. 

har vi baron Donander som pga ett misstag kommer till fel paradis (en sorts 

~a~halla) dar han gör det basta av situationer. och gifter sig n,2ci ar: gudinn~. 

Saronen Coth hamnar i drottning Zelees harem. Och i baron Guivric Pi-ner v i en ! 

man som litar lite för mycket p% tankens makt över materien. DarTir !i;:ts han 

ut' mot ett, andeväsen. 6 

Cabell, James Branch : Jurgen / Översättning av Niels Nielsen. - Stockholm: 

Wahlström & Widstrand, 1949, - 301 s. - si el fin serien) 

Originalupplaga 1919. - 0rig:s titel: Jurgen. 

PantlBnaren Jurgen fHr av gudomen Koshsi möjlighet att söka den högsta lyckan. 

I sitt sökands Far han Över världen, men han besöker ockag himlar och helvet- 

an. Inganstana finner han det som motavarar hans ftlrvantningar, Han klarar sig 

galant ur penibla situationer med hjtilp nv sitt snabba intellekt. Hen kan t,ex. 

1 

i 

L 

i 

t

hänvisa till en antik filosofs läror. I rädsla att blotta sin okunnighet hall- 

er alla med honom - men bgrjar man efterforska finnor man att filosofen visser- 

ligen levat men inte Jämnat efter sig n%got rnanus'kript, Cabeil skriver, som 

alltid, i skikt och man kan aldrig vara saker p& att ha fynnit den innersta 

syftningen till nagon mytologi eller n%got litterärt verk. 

Cabell, James Branch : The cream of the ject: The lineage of Lichfield: two 

comedies of evasion. London: ~an/~allantine, 1972. - 275 s. 

Criginalupplaga 7915. 

Författaren Felix Kennaston är ute och g%r i sin tradgard nar han finner en 

liten avbruten hit metall. Senare nar han sitter och funderar över biten finner 

han sig förflyttad till en annan värld dar han bytt identitet, Och, farfattare 

som han är, blir han en skapare av verkliga sagor. Mar han finner den andra 

halvan 8v metallbiten bland sin frus saker misstänker han at.t hon ocksa har en 

identitet i sagolandet. Han berättar sina misstankar för en van. Vännen känner 

igen metallbitarna som locket p& ett vanligt skönhetsmedel, men lqmnar KennaP 

ston lyckligt ovetande härom, 

Calvino, Tt810 : Klatterbaronen / ÖversEttnZ~g av Karin Alin. - Stockholm: 

Aldusjaonniers, 1371, - 229 s. 

Originalupplaga 7957, - 9rig:s ti.tn;: I1 karans rampants. 

;:ar Losim3 d; Sondo siii tolv ars %Idsr, 1767, klattrar upp i e> v2:dfj ek Ur 

det för att aldrig mer koriima ner. Csanja xed fadcrn ar vad son drivit Cosi~c; 

iiil detta beslut, Han levor 2 harmcni raturep, ~ F E V V Z ?RO ~ ~ ~ Lid~rs T ?i17sefzr, 

far besök av !!apnleon, alskar den sköna Violante och ~ 1 2 mof ~ s pirater. 

3oken !ca? ses son en lokfull protest mqt slantrian acb en Laskrivnins av dct 

aincrlunda iivetc foljiier. Calvfqn, P.1923 ar 9n Ltaliensk författsrn och tidni;g~r;:zr.. 

Haps ronarier 21 symboliska med kurlsska och absuraistiska ir;lôy. Ha-:i; 

sLy?k= 1Lgiar i ett ~karpzinnigt iiktaga-de. Darsmc11 saknar b~riitcelsorna dzn 

dra~atlska struht1:r so;; dr sc~ vapli4 inon iantasygenre~. 

Laluino, Itala : ~ T R obsfintlige ridda7en / öve?sZttning av Karin Alin, - Storkhulm: 

Bonniers, ?961. - 766 s. 

Grigiqalupplaga 7754. - Orig:s titzl: il cavaliere inesistento, 

2id3ar Agilulf av attan Guidivernes existerar inte. Fren det gör hans ru~tnlng 

och den Fungerar sjijlvständigt i kraft av Agilulfs starka vilja, Rustningen ulan 

riddare drar ut tlllsainrnans med väpnaren i;ouzdoulou för att rentv3 sin daq 30- 

"rcia. Väpnaren har motsatt prcblom till kgilulf - han existerar nämligen utan 

atE veta om dat. 

Calilirio, Italo : Den tudelade visconten / översattning av Karin Alin. - Stock- 

holm, 1962, - 113 8, 

Originalupplaga 1952. - O rigts titel: 11 visconte dimezzato. 

En tioarig pojke ser sin farbror, Viscont Menardo di Ferralha, kamma tillbaka 

fran kriget mot turkarna kluvon mitt itu. Visconten har kluvits i en god och 

sn ond del nar han sprungit p8 en kanon, Den onda d~len aterviinder först med 

död och förintelss i sina spiir, D m driver qäck med allt i sin vag, Mun aven 

den goda dslen ar till FbrCreC. itar os bröllopet msllan viscanten och horden 

flickan Pevele star för dörron far duellen avgöra vilken del hon skall f%,

LEWIS CAROLL pseud, för Charles Lutwidge Dodgson (1 832-1 898) 

Lewis Carol1 var matematiklärare och har skrivit flera verk p.5 matematikens 

och logikens omrade. Han var ocksa en av de första amatörfotograferna, kand 

för sina Fina barnportratt. Han var en blyg och tillbakadragen man, stammade 

svart, och umgicks därför helst med barn, i vars sällskap stamningen lindrades 

nagot, Mest känd ar han Tör sina barnbgcker om Alice. Dessa berattsde han ur- 

sprungligen för att roa tre smi3flickor varav en hette just Alice, 

Caroll, Lewis : Alice i underlandet / Översättning av fike Runnquist. - Stock- 

hnim: Bonniers, 1971. - 128 s. : ill. - (Delfinserien; 424) 

Criginzlupplaga 1065. - 0rig:c titsl: Alices adventures in Monderland. 

P!ar Alice ramlar ner genom kaninhalet konner hon till en helt galen värld. 

Tillvaron blir osammanhan~ande p& ett satt som svarar mot drömvärldens inkon- 

sekvenser. Denna bok är mer rik p& fantasifulla personligheter och situationer 

an de följqnde, t.ex, hertiginnan, Chechirekatten, Kaninen, den galna tebjud- 

ningen osv. Bade denna bak och den följande ar fyllda av ckamt, ordviksar o ch 

fantastiska nybildningar av ord. 

Caroll,, Letuis : Alice i spegellandet / översiitining av Eva H3kansson; illus- 

trerad av John Tenniel. - Stockholn: Matur och Kultur, 1963. - 163 s. : ill. 

P (skattkammarbiblioteket) 

Originalupplaga 1871, - 0rig:s titel: Through the looking glas. 

"Alice i spegellandet" är skrivit med ett schackparti som förebild; personerna 

ar schackpjäsgr och kapitlen ar drag. Berättelsen innah&ller mgnga Jogiska 

spetsfundigheter, ordvitsar och nonsensvsrser. Lewis Caroll anspelar ofta p8 

detaljer i anglo-saxisk kultur (t.ex. lejonet och enhörningen) som kan vara 

svara att uppfgtta för en svensk läsare. Illustrationerna av John Tennie? har 

p4 ett fint satt &sk~dliggjart texten. 

Chant, Joy : Röd m8ne och svarta berg / Ö v~rsUttning av Kôren D, Aschinger. - 

3tockholm: Lindqvist, 1974, - 299 s. 

Originalupplaga 1970. - 0rig:s titel: Red moon and black mpuntain, 

Tre syskon kommer till det magiska landet Khendriol som ar inblandat i striden 

mot Svarta bergets fo~na herre Fendarl. De tv3 yngre syskonen blir omhandertagna 

av alverna. Men den 82dste pojken adopteras av ett oomadfolk där han uppfostras 

till krigare i väntan pS det stora slaget. Författarinnan skapar, i 

Tolkiens och Lewis tradition, en detaljrik och färgstark ~agovarld med symboliska 

undertoner. 

F. MARION CRAWFORD (1 854-1909) 

KarTon Crawford var en vittberest amerikansk författare. Han var intresserad 

av sprak och särskilt av sanskrit. Av det fyrtiotal böcker han skrivit är WDen 

föralskade mr Xsaacsq' den som ar mest kand. Den som bast hör hemma i fantasy- 

sammanhang ar daremot "KhaledW. 

.*

Crauford, F, Marion : Khaled. - New York: flallanting, 1971. - 207 s* - (~3ult 

"Khaled stood in the third heaven, which is the heaven of preciouc stones, 3nd 

of Asrael, the angel of Death." SS börjar berättelsen om den rättrogne djinnen 

Khaled som arbetar i Allahs tjänst. Han har dödat en otrogen indisk prins son 

vrider faiska förespeglingar var i färd att gifta sig ned en arabisk nrinsecsa. 

Sam ;>traPf, elLer om man vill belöning, ska31 angeln Asreel skriva Khaleds 

namn i människornas bok. Han skall f8 manniskoskepnad och han skall f8 gifta 

ciq med den arabiska prinsessan. Men sjal f5r han nldrig med mind~e an att han 

vinne? den arabiska prinseszans karlek. 

Lord D~nsany har skrivit över 60 böcker (alla ned gaspenna i protest mot det 

nekaniserade livet). Han ar en av qe författare som haft mest inflytande på 

gepren under första delen av 19013-tslet. Helst skrev han i novellfgrm, Han v3r 

poet i hjärtat med gavan att välja de ratta orden. Och dar qrden inte räckte 

bildade han nya ord och namn som satte fantasin i spol. 

Dunsany, Lord : The charwomans shadom. - Nem York: Eallantiqe, 1373. - 213 S, 

- (~dult fantasy) 

Driginalupplaga 1926. 

?dar Ramon Alonz~, som tillhör en gamal fattig att, nar mandom maste han vt i 

världen för att tjäna sitt uppehälle. Hans, far har valt en exotisk sysselsattnilg 

fBr sin son. Han blir magikerlärling. Under en av.sina färder lôr Ramon 

kkinqa en städeiska. Städerskan utgjuter sina bekymmer för hopom. Kon har inte 

liingre n3gop sku~ga. Den har hon sal? f uthyte voC evigt liv. Men dst liv hon 

f%tt ar inte sov hon tänkt sig. Ramon lovar 3tt försöka hjSlpg henne. Denna 

rosan ar en av de tv& fcrfattare~ placerat i en ~i!jö som påminner on en spanck 

;y11sne tidsalder, f ~ e n andra heter Don ~odriguer). Som alltid i hans ro3aner 

ur stamvingen drömlik, 

Dunsan.f, Lord : The king of Elflands daughter. - New York: oallantine, 1969. 

- 242 3, - (Adult fantasy) 


Oeqna roman anses tveklöst vara förfzttarens basta. Alveric, prins av Erl, 

färdas "bortom de gngder vi kannor" till det glansande, magiska alvlandet. 

3Zr vin~er han alvkungens dotter till brud och för henne med sig hem. Ksn en 

3qv hoLk i alvlandet kan aldrig bli tillfreds i "vara ängdor" och nar Lirazels 

lii-~kan blir fPr stark Stervander hon till alvlandet. Beväpnad med ett magiskt 

:lvRrd som smitts av häxan Ziroondel följer Alveric efter henne. 

cddison, Eric Rocker : The Worm Ouroboros. - New York: Rallantihe, 1967. - 

520 s. :ille 

Qriginalupplôga 1922. 

Titeln syftar p& ormen som ater sin ngen svans. nch planeten orm ar verkligen 

p& vaj nit förtara sig sjalv. biorm är delat i Häxland och Damonland. Nar engels-

. . 

mannen Lescingham kommer dit star kriget mellan dem för dörren. Men har ar det 

inte frgga om det goda mot det onda - det finns qnt och gott pa bada sidor. 

Denna bok anses vara bland de 4-5 basta fantasyverk som Finns. Det ar dock inte 

en bok för vem som helst. Eddison (1882-1945) skriver en svar prqsa. Den ar 

gammaldags och utsirad p3 ett satt som gör den sv3rlast. Tre fortsattningsar- 

beten Finns för dem intresserade. Handlingen i dem är förlagd till Worms him- 

mel Zimiamvia: Mistress of Miskresses, 1935; A fish dinner in Me~ispn, 1911; 

The Mezentien gate, publ. 7958. Den sistnannda bnken var inte fardig vid för- 

fattzrsns död 1945. Den utgavs postumt och best$r av anteckningar, fragment 

och vissg färdiga scener. 

ALAN GARNER 

Alan Garner ar en engolsk författare vars första bok, Den furtrollade stenen, 

kom ut 7960. Fortsättningen heter The rnoon of Gomrath, 1963 (den ar ännu ej 

Gversatt till svenska). I dessa tv& böcker ar han markbart phverkad av Tclkien. 

Detta märks b1.a. p8 plotten och de gemensamma kallorna vid na~nsattninqen. 

Han använder namn son Grymnir, Nastrond, 8?inlth lannawg, Prydain ch Durathror. 

Nordisk, keltisk och walesisk mytologi tillhör de kallor författpren gör bruk 

av. Han berättar enkelt och rakt p8 sak. Berattelsernh: ar ibland grymrria, iblaad 

skrämmande, De har utgivits som barnbecker men kan lika gërna läsas av vuxna. 

I författarens tredje buk, Elidor, 1969, ar fantasyinslagen mer sparsamma, 

Garner, Alan : Elidor: det gyllene landet / ~vsrskittning av Allpn Fredriksson, 

- lalmö: Bergh, 1931, - 146 s, 

Originalupplaga 1965, - Orig:s tit.el: Elidor. 

I en gldrig bok i landet Elidor finner fyra barn en bild av sig själva ned tli- 

dars fyra skatter i sina handen. De fyra skatterna ar svärdet, lansen, grytan 

sch stenen. Nedanför bilden star inskriften: 

ocn de skall komma ur vsgorna. 

Och Elidors storhet skall förgas ned dem 

Och mörkret skall vara för evigt 

Om inte sangen fran findhorn ljuder i de höga bergen. 

S8 länge skatterna ar oskadade finns hcpp för Elidor. Därför tar barnen skatt- 

srna med sig Cillbaka till sin värld. Men aven dar bOrjar mystisk2 saker handa. 

och Clidors hopp kan inte Fullbordas förrän findhcrn kommit fillratta, 

Sarner, Alan : Den förtrollade stenen / översättning av Karin Strandberg. - 

Stockholm: Bergh, i974. - 207 s. 

0rigi.nalupplaga 1960, - OrigSs titel: The weirdstone of Brisingamen. 

I eo grotta i ett berg i Cheshiro sovor 140 riddare i en förtrollad sömn. De 

vantar pa den dag d& Nastrond, mörkrets och ondskans ande skall träda fram i 

strid. Men den magiska stenen som binder dem i sömn har Försvunnit. Tva barn 

p& besök i Cheshire finner sig plötgligt m i t t uppe i striden p% gott pch ont.% 

De har nämligen utan att veta det stenen i sitt förvar, Baken har fbtt fina 

recensioner för sitt rika fantasiinnehall. (personer med anlag För klaustrof pbl 

kan uppleva den som särskilt otäck. )

Garner, Alan : The mocn of Gomrath. - London: Walck, 1369. - 154 s. 


Av Angharad Goldenhand, "the Lady of the Lake", har flicka? Susan fatt ctt för- 

trallat armband, Pen när alvfursten övertalar henne at+; lana bort det Zr hon 

inte langr2 under dess beskydd, Hon rakar i i'ruktansvard fnrz. För att radda 

henne undan faran vacker hennes bror Colin till liv en Sldrig magi som jnte g&r 

att hslla helt under kontroll. Och nar barnen aftonen före Gomrath (eq msgisk 

tidpunkt), under fullmAnen, tänder en eld för att värmô sig har magin vuxit 

dom helt ur händer, Fram ur eldens lagor ridsr uraldriga ryttare. Donra bok ar 

, en furtsattnin.rc; p8 "Dpn förtrollade stenen". 3eroonrlst av de mytologisL:i kall- 

orna ar särskilt pataglig i denna del. 

Green, Roger Lancelyn : King Arthur: and his knights of the round table: neE- 

ly rotcld out of the old romances / illustrerad av Lotte Reiniger. - Harmonds- 

worth, Middlesex: Penguin books, 1970. - 292 c. :ill. 

22 legender om kung Arthur finps atergivna i denna bok. Huvudkällan ar Cir 

Thamzs Ralorys version R LE^ Korte d'Arthur, 1485) men även andra kallor har 

använts. Nar de flesta andra aterberattare sökt förenkla och korta ner hand- 

lingsinreh5llet har Roger Lancelyn Green istället tagit med så mvcket som möj- 

ligt. Boken ar därför kompakt - den innehaller mycket handling med förhsllande- 

vis f& ord. Men för den som vill veta mer om Arthursagan ar den en tillgang. 

Hyne, C.3. Cutcliffe : The lost continent. - Nsw York: Ballantine, 1972. - 

2'74 s. - (~dult fantasy) 

Originalupplaca 1899. 

"The lost c~ntinent" behandlar legenden om Atlantis, slutet p& en tidsepok och 

sn hel civilisation, Deucalion, pract och krigare, för en desperat kamp att 

rodda sin ö mat den själviska drottningen Phcrenice. Stoffet kommer ursprunq- 

If~en fran Platon (dialogorna Timaios och Kritias). Plat.on berattzr hur gudarna 

förstörde efi ö i atlantiska oceanen gc~om en jordbävning, Sedan dess har 

otaliga artiklar och böcker skrivits i amet. For den som vill veta mera finns 

en studie av L. 3przgi~z de Camp vid namn Lost Cnntinents, 1954 (reviderad 1370 

oih utgivon av DOVAT books). Den tar upp Atlantistemat i historia, vetenskap 

och skönlitteratur, Sadana Fantasykannare som Lin Carter och L. Sprague de Cgmp 

rekommenderar tiynes bnk som en av de basta, om inte den allra basta so? skrivits 

Dm Atlantis. 

TOVE JA>,!SSnN och MU~YI!!!TROLLCBÖCKERNA 

"Det första som slår en nar man läser Muminbuckerna är deras mänsklighet. De 

ar fulla av sma och stora iakttagelser, alla djupt manskliga. Böckerna verkar 

p8 mig vara en happening av en mängd sm8fabler. Det viktigaste ar inte huvud- 

berittolsen utan alla de sm8 situationerna. Piljön ar minimal. Det Finns bara 

in varelse av varje siag. DR^ finns hara ett mumintroll, bara en muminmamma, 

bara en muminpappa, bara en snnrkfröken, bara en snusmi~mrik. Viscerligon Finns 

det manga fi!iFjonkor och hatifnattar, men de uppför sig nlla p& precis samma

sätt, som om de vore en enda. Och varje varelse ar en mer eller mindre renod- 

1a.d själsegenskap hos människan. Lilla My ar den orädda gapgarandan, snusmum- 

riken längtan bort, hatifnattarna ar den obegripliga och obetvingliga driften. 

... Varje bok ar en sjö av sagor. Och det jag tycker ar mest fascinerande med 

Tove Janssons värld är, att den inte alls tycks vara relaterad till var värld, 

fast den egentligen ar v5r värld," (citerat fran Lennart Fryxelius, Cosmos Bul- 

letin 10) 

,Tove Jansson föddes 1914 i Helsingfors. Hon är, förutom författare, aven malare 

och tecknare. Den första Muminboke-n (ett tunt häfte) kon 1945 och hette 

, 'tSmZitrollen och den stora övorsvamningen" och den senaste kom 1970, '*Sent i 

november". I de första böckerna ar landskapet ,till viss del exotiskt (med t.ex. 

pa'lmer och krokodiler) rnedao det nordiska landskapet dominerar allt mer i de . . sware böckerna. Ett aterkomnande inslag i böckerna ar katastrofer, smB och 

stora, och hur ängsliga smakryp reagerar inför dem. "... om mina berattelser 

vänder sig till nagon sarskild~slags läsare s& ar det val ett skrutt" sager 

författarinnan. "Jag menar drm som har svart att passa in nagonshans, ... Bortkomlingen." 

I hennes böcker kan skruttet läsa om nggon som ar ännu räddare an 

han sj.alv ar. För den som vill veta mer om Tove 3ansson finns en självbiografi, 

"Bildhuggarens dottert1, fr&n 1968. 

Jansson, Tove : Kometen kommer. - Stockholm: Gebers, 1968. - 149 s. t ill. 

Originalupplaga 1946. - Föregaende titel: Kometjakten. 

När kometen visar sig stor och röd p6 himmelen har ett äventyr kommit till 

Mumindalen som inte a~ lagom stort utan alldeles k.olossalt. Mumintrollet och 

det'lilla djuret Sniff färdas till ett observatorium för att ta reda p& hur 

stora stjärnorna är och om världsrymden verkligen är svart. P& vag dit stiftar 

de bekantskap med Snusmumriken, den frjhetsälskande bohemen, och de far vara 

med om kusliga äventyr. I observatoriet fi3r de det mörka beskedet att himlarymden 

varkligen ar svart och att kometen skall tangera jorden om fyra dagar. 

Alla smakryp packar sina väskor och flyr. Muminfamiljen och deras vänner (b1.a. 

Cnorkfröken som Mumint~o~let lart kanna p& hemfärden) flyr till grottan som 

det angsliga djuret Sniff hittqt. 

J ~ ~ tove & : ~ Trollkarlens ~ ~ , hatt. - Stockholm: Gebers, 1968. - 165 S. : i l l o 


Nar Mumintrollet en tidig varmorgon finner trollkarlens hatt och intet ont anande 

tar den med sig hem har fqrlighet och spanning kommit in i Mumindalen, 

Det som 1ägg.s i hatten förvandlas, för en tid, till nagot annat. Äggskal förvandlas 

till moln, ett, myrlejon förvandlas till en igelkott och när Mumintrollet 

gömmer sig under hatten fö~vandlas han till ett spökdjur. Muminmamman och 

Muminpappan bdsiutar att kasta den i floden, men dar förvandlas fiskar till 

kanariefaglar och Snusmumriken och Mumintrollet räddar undan den. Sommaren blir 

ovanligt händelserik, "Äventyretw för Muminfamiljen till hatifnattarnas ensliga. , 

ö, Snorkfröken blir skallig och' Tofslan och Vifslan förvärvar en hemlig kappsäck 

i vilken de gömt kungsrubinen. Men med hösten kommer trollkarlen till Mumindalen. 

Han har varit pi3 manen p4 jakt efter kungsrubinen när han en kväll 

ser den lysa langt nerifran jarden, fran llumindalen.

Jansson, Tove : Muminpappans memoarer. - Stockholm: Gebers, 19GR. - 165 s. : d ll. 

Originalupplaga 1950. - Föregaende titel: nluminpappans bravader. 

En dag när Muminpap~an sitter inomhus pga en förskyldning, sysslolns och nedstkimd, 

övertalar l?luminmamman honom att skriva sina memoarer. 8okens fEreg3ende 

titel: Muminpappnns bravader anger tonen. Muminpappan drar sig inte för akt 

skarva nar han Serattar om sin stormiga ungdom. Han berättar om sitt liv som 

hittcjarn ?ch om hur han uppfostras av ev rcnllgbetsälskande hemul %i71 den 

dag han Scslutar sig att b$i aventyrarc cch rya~er sin vag. Han siar sig ilag 

med den fSordige upprinnaren Fredriksen, Frcdriksons brorsbarn,det funliqa, 5ngsliga 

Raddjurek ( ~ n i f ~ far) s och Joxaren (~nusnurnrikens far), som alskar att göra 

allt sen ar föfbjudet. De ger sig ut i Fredriksons hat, Haffsarkestnrn, i vilkez 

de rider ut en storm. De träffar arnnten Eu~ard, en koloni klippdassar och ar 

med på en fest i överraskningarnas park. frunintrollet hinner dessutom ?ed att 

grunda en koloni och traffa ett spöke. Och slutligen kcnstruc~ar Fredrikco~ en 

flygande FlodhSt som istället för att flyga för oem ner till havets botten. 

Jansson, Tove : F arlig midsommar, - Stockhotm: Gebers, 1969, - 143 s, : ill. 

Originalupplaga 1954, 

Fod juni kommer översvämningen till ri'umindalen. Vattnet stiger högre och högre 

- In över trösklarna, :J~P över fznstrena, in i övervaningen - tills Muminfarniljen 

ar fcrpassad till taket, S& nar ett stort hus kommer flytande mot dem p8 

vattqet flyttar de över dit. A t t aet inte ar n%cot vanligt hus mqrker de snart. 

Yen att det är en teater far de först s& smaningom reda p&. En natt, nar Mumintrollet 

och Snorkfröken bestgmwer sig för att sova i ett trad, Flyter teatern 

iväg fran dem. Parallellt händer det att teatern g8r p& grund, lilla #y ramlar 

i vattnet och raddas av Snusmumriken. Snusmumriken hämnas p% parkvakten, som 

satter upp förbudsskyltar, genom att så hatifnattfrö omkring +onon och riva ner 

skyltarna. Vsn det blir b1.a. Cnorkfröken och Ruminkrollet som 6ker i fangelse 

För dådet, till dess Csngvaktaren konmer p? bzttre tankar och de allesa~~ans 

Zker p3 den teaterföreställning Runlntrollets pappa anardnat. De koniska avsnitten 

ar a8n-a i denna bok, Särskilt bör namnas generalrepetitionen av 8uniinpap~anr 

teaterpj?is, 

3an3con, : ~rgl?vinf-er. - Stockholm: Seb-rs, 7°C. - 137 s* ill* 


." ::rtt . unser vintern händer ?&got märkvZrdigt. Muaintrellet vaknar sos första 

Tumintroll och kan inte somna orne-.Parken är t5ekt av nagot frZnnande ,vitt och 

han känner sig fakfäriigt ensam. Anda tills han l5r kanna de he~lighetsfulla 

ma kryp son befolkar hzns dal - "sadena som inte f$* ruin om soTmaren ~ z h hösten 

3ch vzren - det son 3r lite skyggt och markv2rdigt". Han ?är känna den visa 

To?,-ticki soa bor i badhuset, farfadern bakom kakelugnen och den maora hunden 

vnk. Den lilla egoistnn Vy lever son vanligt rövare, hon tar ~~uminnammans sil- 

.~erbricka ett åka kälke med. Han trärfar Ster dsfi ensamma rt?arran som sprider 

köld c~kring sig men egentligen längtar eFt~r att f& bli varm och han lar kanna 

?n p2frestn9de hemul son älskar att Ska skidor och att bada iskallt. Till slut 

Finns Zveri knyttet Sal~me som Faktiskt tycker om hemulen.

Jansson, Tove : Det osynliga barnet: och andra berättelser. - Stockholm: Gebers, 

1969. - 166 s. : ill. 

Originalupplaga 1962. - Innehall: Varvisan. En tiemsk historia. Filifjonkan 

som trodde p6 katastrofer. Historien om den sista draken i varlden. Hemulen . 

som älskade tystnad. Berättelsen om det osynliga barnet. Cedric. Granen. 

"Ni vet ju att folk lätt blir osynliga om man skrämmer dem för ofta,.." och 

det är vad som har hänt Ninni. Lilla Mys recept är att göra Ninni tillräckligt 

arg, medan Mamman tror mormors huskur ar basta botemedlet. I en annan av kort- 

berättelserna (Hemulen som älskade tystnad) far vi se att även de fantasilösa, 

närsynta hemulerna inte ar helt hopplösa fall. Hemulen som älskar tystnad bygger 

nämligen ett nöjesfält, Om hur Pappan en dag utan att veta varför obegripligt 

och obetvingligt dras med i h atifnattarnas led kan man läsa om i @'Hatifnattar- 

nas hemlighet". Han upptäcker s& srngningom att hatifnattarnp inte känner nagot, 

inte tycker nagot, bara söker och att de endast lever i vissa ögonblick - n ar 

de är elektriskt laddade. Dessa tre och sex andra kortberattelser ingar i denna 

samling. 

Jansson, Tove.: Pappan och havet. - Stockholm: Gebers, 1965. - 176 s. : ill. 


Pappan känner en obetvinglig längtan efter uppbrott. Och en natt i solnedgang- 

en ger sig Muminfamiljen ooh lilla nly iväg. IIEn bat om natten ar nagonting un- 

derbart. Det ar s& man skall börja ett nytt liv.,." Langt ute till havs ligger 

an. Den ar cbebodd s4 när som pi3 en Fiskare. Fyren ar slackt. Det ar hit Pappan 

f*ör sin familj som han vill beskydda. Men ön vill annorlunda. Den ar nara att 

Förvandla dem alla. Till dess stormen komrer och ställer allt tillrätta. Den 

ensamma MSrran dyker upp aven i denna bok, Har har hon blivit mänskligare än 

i tidigare böcker och Mumintrollet upptäcker att Marran längtar efter kontakt. 

Jansson, Tove : Sent i november. - Stockholm: Gebers, 1970. - 161 s, : ill. 

originaupplaga 1970. 

Ssnt i november i Mumindalen, i Muminfamiljens hus, samlas Filifjonkan, Hemul- 

en, Mymlan, Onkelskruttet och den lilla hamsan Toft. Men nagot ovanligt ar p8 

gang. Muminfamiljen ar inte hemma och hemmet ser annorlunda ut. De varelser 

son savlats längtar efter Muminfamiljen men Far nu istället lära sig att st% 

pa egna ben och utvecklas i gemenskap med varandra. De flesta av dem represent- 

erar ensamhet och aldrande. Ute i trädgarden lyser glaskulan p2 sin pelare. 

Den spelar familjens färd. Först ar den djup som havet och genomströmmas av 

langa dyningar. Tills den kväll d& en liten stadig ljuspunkt börjar lysa ini 

den, 

UR3ULA LE GUIN och EARTHSEATRILDGIN 

Ursula Le Guin, född 1929, har förutom tre förstklassiga SF-romaner skrivit 

en fantasytrilogi om övärlden Earthsea. Första delen i trilogin finns översatt 

till svenska. Denna trilogi raknas;till ett av de senaste grens frarnste fanta- 

syverk. Ett av dess främsta förtjänster ar sammanvävningen av psykologiska och 

mytologiska mativ. Geografin ar exakt, likasa lagarna för den magi som troll- 

karlarna pa ön använder.

Le Guin, Ursula : Tro;lkarlcr fr3n övarlden / Övcrrattnicg av sven Chris- 

ter Swahn. - Stockholm: RabBn H Zjögren, 1977. - 178 s. 

Originalupplaga 1965. - Orig:s titel: A wizard of Eartf :sa. 

Ön Gont i övUrlden Earthsea ar vida kand för sina trnllkarlar. Dar hor yn2lingen 

Ged so:a upptackrr sin e-en naofska akt undsr ?n ficrdnint~ssion ?ch 

raddar sin k. Sa smaningom fsr ha? korn73 till RoknO~s bnr0z?~a sk02a fdr 

L L,, ,,. :,llkarl.ar. DSr, i~nan han G-nii :tir full.Srd, frest.as Fian a/!; :?l-nyttja sir: 

rnakt :?ch siapyir;? loss en deinoriisk makt, nr1 ond S ~ ~ J ! J ~ V ~ ~ ~ ; li.*;i?r S F ! , sitt iand. 

iian ensam Sr rjen smq har att sialla allt Ci:lratta ig,?n. U~rZ!,f??:;,?n Sr 

arh hört dramatisk, kanske framfor allt darför att sav till en biirjar? irt? 

.,o-. .-.L vad eller vem skuggvarelscn egentligon ar. 

Ged, s::; nu har vuxit spp, söker E? Laiisran av oerhard kraft i Atuans 

katakomber. P6 samma ö vaxer Arha upp till prastin~a. H ~ E har gryrnk salts 

au sina föräldrar ii'? kulten och binds au makt?- hrin ss srn67ir,gotn Iörstlr 

ar ~hiilsosanirna. ?,l$r hon finner Ge6, lgngt ner i katakomberiia, p3 mark som 

ingen far betrada utan att do, riskersr hen sitt eget liv genom att gömza 

undan honon. Hen haller honcm s 

vinner hennes förtroende. 

o si- ~ egen f8nge tills han undan för undan 

Le Guin, U~sula : ihc ?arthest snarc ill.ustrerad av Uaii Garraty. - IJes 

York: A t ienuin, 79'72. c 123 s. : il:, 

Ori2iralu~piaga ?372. 

Det finns ign~re sann magi på Enlöd. Det beraltar Arrez, prirs av Enlad, 

fSr Sed, arkenage-n p& 5n Doks, I trots mot sina radgivaro, som vill 

att han skzl: undvika Psra?, ger sig Sed ivag till Enla6 Cillsa~~ais as5 

Arrs?. Ccd 3.il.l möta faran i öppeo kamp.'Gsds färd Far honnm sa srnaningo~ 

till underjorden dar ha^ slgss mot den magiker som Sppnat e!; dörr sa att 

i5vZrldenc xagiska kallt?? sinôr, 

Lewis var professor i' mrdcltids- och ronaccansengelsl

Aslan, perconirierar det goda. Det onda intar diirenot rn3n5a skepnader. 

Till huvudpersonerna hör ocksfi alltid barn fr23 v5r vgrld, zon blir indrag- 

na i kampen gott-ont. garnen ar ing3 idealgesta?ter iitam hbg.;t r.ianckliga 

och har Fel och brister. Böckerna ar Pyllda av spanninq och i:unor och kan 

avnjutas sov enSart spännande oeriittel~er, ren aven lasas fir deras litter- 

ära kvaliteter eller fantasifyllda djup. Lewis säger att han skrev de böck- 

er han sjalv velat läsa som barn. 

Rymdtrilogin Ur likas& allngririalc. ..Den ar en blan0ni.n~ av filosofiska teoricr, 

redeltida legender (sarskilt Arthursagan) oci; krlstzn teolnsi ocbi 

tiinkosatt. iI!iljö- och personskilciringar Sr detaljrika. Louis var m~dlem i 

f~,~rfattzrförcningen "The Inkljngs" iillsamrons med 51.a. fantasyforfattarna 

Charles Williams och S.R.R, Tolkien. Inklin~arna sanla5es vaije tnrsdags- 

::vall for att läsa host ur sina senaste alster och diskutera fn?ehallet. 

Lewis, C.3, : min nerkror tr2llkarlen / 5ve-ciit+,nlng av Fritt 2. i!ailqvizt; 

illustrerad av Pauline Saynes. - Stockholn: 3o?cierc, 1353. - 151 s. : ill. 

- (~e~nb2~sböck~:na) 

Uriginalupplaga 1455. - Zri;:s titel: The migicians nepheu. 

I London, p& deq tid dA "SherI~elt Solmes a ~ n u bodlc! p3 sak^? street", lever 

Sarnen Polly ach Digaty. Husen de bor i ar hopby-~da och en kall och regnig 

eftcrmiddas bcrjar de utforska den ~eme~saw~a vindens lang3, n5rks korridgrer. 

De överraskar Digorys morbror m i t t under ett trolleriexpe~irsnt, 

Genom norbraderns trnllo-irLnqar upprSLkas d m P3rsta kontakt,en nc:: r!zrnhn. 

Barnon konmer till Narnia vid skapelsens borhjan - nar det mäktiga lejonet 

as la^ sjunger en n;J sSng,kallzr vaxtcr-a vid na?? och hlozror, sras och 

trad vaxer upn ur markon, Ren 3arqenc nyrike->,ot gzr upphov till att ave? 

det gnda finner en v25 till 1:ôrnia. 

tew , i s , C.5, : Häxan 3ch lejonet / översättning av Sirgitta iianaar; illustrer- 

3d 3~( Fa*.jline Savnes. - Stackholn: Bon7i.~rs, ???q. - 1SY s. : illo - {&;nk~;cb?ckerna) 

i?riginrrll~ppl.asa 1953. - 2rig:s tif.93.: Ths li.on, ti-!e uitc,k, :?nd t'le uardrnb?, 

i ' a 1 .1 ..: 

i - r 3 f inrier vsg till iiet v-;jii;kc? lanoet P,lzr;,i~ gzrr: , . :ardorobsdoyr. 

Dar harckar för tillfiil!.eL en c?d häxa snm infiirk skaqdig kJld och 

s.!int-r. Von vill fBnca barpen gen07 list OCF~ znvandz Cen fCr sina., eqna syftn* 

er?. ,r,e~ hcn har inte raknat ~ n Aslan, d dok rzktlga lejonet. - -#>~r .. . 

l- ,.ozr .- snön Sort, vGr5lo~irnor skjl;ter upp och bUckarna börjar pcrla. Cch nar 

nan gsr frz- 

ppjkq. Fdnund lockas ztt salla ::iq till hsxa-s sida raddar lejonrt honca 

3enorn ott njalv oTPrau. 

i~:;i::, C.5. : i.lar>tcn nctt han:; p ~ j k /r ~ avernZt,?:nir?g ! 

av Rirgitt3 tiailvar; il- 

2i.!rt.rr?rod av Pauline ?synes. - 5tockholrn: [ionniRrr;, 1975, - 173 s. : ill. 

OrSrjinalupplaoa 1954. - Ilri.9:~ titel: The t:cir,.;e anc! hii; l~c~y. 

Fojkcn :iiasta Flyr fran d ~ t 

orida Isndct Calorrnen - ett gransland till ?dar- 

nis. tran Flyr p9 on talande hiist t.illsamna~!i med flickcn Arsvis, De är tatt 

fcljda av tvahundra ryttare i en andlös ritt qenom en öken, coq ar brann- 

andc het cm dagen och ett andliiu!. silvarhav Dm r~at.',en. Deras a31 ar att 

hinna fram i tid atk varna Narniatrnrna Tsr an planorad invasion. ;,

24 

Lewis, C.C. : 'Caspion - prins a\, fiiarr1i.a / Ci.!ersii!:tnincj av 3f.rgitla Hazrnar; 

illustrerad av Fauline Bay?~s. - Stockholm: Bonniers, 1961. - 175 s. : ill. 

- (Reqnb2csböc~erna) 

Originaupplaga 1951. - Orig:c titel: Prince Cazpian. 

De fyra barn vi mött i ssri~ns andra del far %tar koc.za ti.1.l Nannja. B-n 

tiden i vUr v5rl~ och i Ilzrnias v5rld ggr n ~ d olika haskighet. I Narnia 

har det qztt m;!nga ar sedan cie var ci5r och det är Stcr nnda tider. Narnia 

Ir uppslitet zv inbördeskrig cch alla trad, djur ~ c dvärgar h sr förvisade. 

Frj-s Caapian sökar atervinna sin tror octi upprätta la~det till dess forna 

hiirli~ii:~!.. Till hjälp har han, Förutom de fyra barnen, lejonet Asian Zorn 

kan visa den ratta vagen till seger. 

Lciiiis, :.S, : Kung Caspiar: ach skeppot ~ryningsn / övcrsiit,Lr:ing av Eirgittti 

Ha~zar; illustrerad av Pauline Eay,?~s. - ztcckholn: Bazniers, 7353. - 19a s. 

: ill. - (~e~nb2gsböckerna) 

Original~ppiaga 1952. - 9rig:s titel: The vcyage of the Daujn Traader. 

En tavla av skeppet Gryningen blir plötsligt levande och Edmund och Lucy 

sugs ned in i tavlan. Kea sig nar ue si^ clidliqa kusin Custacc. Barnen 

raddas ombord pS Gryningen där kung Caspian och musen Ripipip finns. Cas- 

pian söker sin fars sju försvunca vZ??er bortom de Ensamma öôrna. Och TUS- 

ep Fipipip drömxsr om att komna till varldens anas och tcrtom det till As- 

lans la~d. 

Leuis? C.C. : Cilvertro~en / översatknincj av Eirgitta Hamr:ar; illustrerad 

av Pauline say-zs. - Stockhalm: Conniars, 1?65. - 181 s. : ill. - (~i~nb2~s 

böckerna) 

Originalupplaga 1953. i2rig:s titel: Tho silver chair. 

"Langt härifran, i landet Narnia, bor e? aldrig konung son sörjer cäriö? 

att han ini- har nzgon prins .av sitt. hloti SOT kan bestiga troner: erter ho- 

nom. Han har incen arvtagare, därför att hans ende son ruvades bort fran 

hannn För mariga sr suBan, och ingen i Marnia vet var prinsen Sr eller on 

han r2rtFarande lsver. &?en han ar i li\!"t, Jog befaller di9 hërnod att söka 

cen ?ursvu~na prinsen till dass du har fcnnit honcm och fört hcnr~ till han^ 

fad~ic hus eller @c!-, dött unYer försöket elle? åtnrv2inL till din egen wSrld." 

Ked dessa ord skickar lejonnt Aslan barnen Jill och Eustace ut p3 ett upp- 

Yrag som för d z till ~ de rnanniskoatônde jattarna i Harfang och till UnJczj~rdsn, 

langt ner9 under marken. 

Lecis, Z.C. : Den sista striden / översattning av Eirgitta Fanrrnr; illustrer- 

ad av Pauline Baynes. - Ctockholm: Bonniers, 1376. - 160 s. : i11. 

Criginalupplsgz l?%. - flrig:s titel: The last backle. 

Il L 9 ~ R sista striden" utger Narniaserien2 3jl~nde och sista del. Det bibelal- 

legoriska ar särskilt pafallande. Till det yttre star kampen mellan Narnizs ' 

kung Tirian och &snan Fuzzle. Men bakom Tirian star lejonet Aslnn och 

bakom Puzzle stsr apan 5hift. Chift. klar ut Puzzle till ett lejon och ut- 

ger honom för att vara Aslan. Denne "Aslan" st2ill.er till splittring och 

ferföljelse i Marnid. Alla maste välja sida inFör den sista och avgörande 

stride0 som blir grym. Barnen som ar med i striden dukar till synes under, 

solen slocknar och Narnia gSr under. Men härmed kan ett nytt och bättre 

Nirnia upp:itfi, dar ondskan aldrig kan f& n&got fotfäste.

RYMDTRILOG IN 

Lewis C.5. : u tflykt fran tyst planet / övers2ittninq av Karin Hartman och 

-9 

Eyik Egherg. - Stockhola: Delta, 1974. - 234 s. - ( Doltas science fiction) 

.Originalupplaga 1943. - Orig:s titel: Out of the silent planet. 

I denna första dn1 av Lewis rymdtrilogi ar universitctslararen Elwin Ranszrr 

p3 fotvncdrincj i mellersta England n;r han rlrcgas och fijrs o6bord p& et: 

rymdskepp till filalacandra (!'tars). Fans tv3 msdpassagerarn vill plundra 

planctqn cch laana Ransom snn gisslan, Aanson flyr s3 snart de lanaat och 

under da mSnadnr som följer lar h2c kanna en civilisation i harrroni och 

fred. Kontrasten till var civilisation ar piqszmt skarp ocn avslujande. 

Fl~~ntcn cch aess tefnlk~ivg ar detaljrikt och ingzende beskrivna. P:arrcv 

har en Taqtasieggande klang - Cyarsa, eldila, ser7. Drickarna ar rika p3 

nySi!dadi ord. De problem scm behandlas i triloiin ar Fr.a. moraliskt/ reli- 

I;::sa. . . 

Lewis, C,S, : perslandra / öv~rssttninq av Gu~nar Gällmo. - Stockholm: Delta, 

1974. - 241 s. - e el tas science fiction) 

griginalupp?aga 2944. - Crig:s titel: Woyage to Venus (pereian~raj. 

.a 

Tv& fnrskare beger sig till Perelandra i ett sjalvpataget uppdrag. Den tre 

representerar uet goda och den andfe dst nn8a. Flaneton, p5 vilken skapel- 

sen fnrtfarande p&gUr, 5ir tackt av ett stort hav dar det flyter enstakz 

paradj.siska Sar gch bebodd av heralelska dJ:>f. Gsr hor aven en man och z:! 

kvinna. Ondskan ha^ annu,ints vunnit integ p& planeten man en av joramanniskorn~ 

TZrsGkor nu fresta kvinnan msean den a?ure forsöker Cbrsvara heqnn. 

Utrjhn,en 3r avgörande för pla~etsns ode. Le~is utreder r!e intrikata c?ralfragorna 

p& ett Törtjanst7zllt satt och upplösningen p5 kanflikten ar övry- 

L... 

raskanda. Den strid som till en hCrjzn farta med ord cverg3r niinlLzon ~,risn 

kroppslig strid. 

, . 

LEIJis, C.5, : Yredons tid / översättning 3v Gunnar G?2ll?nob - ?t:?iknc?n: 

Dalta, 1975. - 458 s, - (~sltas science -?ictign) 

Cri~inaluppliga 

2945, - Crig:s titel: That hideous sirength. 

.. . 

Oncjskarr gr stt 3ter;:cia,pszd? element i alla L,S. Lewis vork. Till sk1:;rao 

fran c3n~a fant~syförfattare som Lnför andskan niirmast'som spanningselsnent 

. , 

tar han den p5 allvar. nar .. är det I ~ L R ett harigt monster eller an nyctisk 

ck~~gg~l:ir~lce som skildras utan nagg4 son finns nns vanligz mii?niskur. D-?.a 

a2irks sarskilt väl i denna den trdje delen av hans ryndtrilogi. Danqa gin3 

.Lir vi p?: jcrdec i en l i t ~ n ?ngelsk stag, I staden förbereds en totalit2r 

och vctonskapligt yrundad .tyranni. h'uv!~dpC??s@ilC!rna Kr sn ~rupp universitcku- 

LZrarc. Tv$ makar hamnar ps olika sid27 i stridep ont-gott. Innan bokens 

sli~t har Uven legendenc 5:nriEn väckts till liv d5r han sover i sin grotta. 

iindqrcn, Astrid : eröderna Lejonhjiista / illustrerad av Ilon Wikland. - 

3t?1ckho?r: Rabdn L% Sjögren, 1973, - 228 s, : ill, 

Nar ma- dSr koamer Kan till Nangiyala, dar det anqu är lagereldarnas och 

sagornas tid, hsrattar Jonatan Pör sin lillebror Skorpan som snart skall 

do. P~JF inyen av den anar att det blir Janatan som kommer till Nangiyala

fGrst och att dar finns Sventyr som inte bords f2 Finnaz. >iangiya?a hotas 

av den grymme Tengil och av draken Katla. 3röd2rna Lejonhjärta %r Astrid 

Lindgrens Egen variant av ett hjalteepo~ m2d sagomotiven "kiinpen ont-gott" 

och "den renhjiirtadc ynglingens kamp mot drakent'. 

Lindsren, Astrid : filio, y,in rio / i:j~str?rad sv Ilgn bJi:

MacDonald, George : A t the back of the north wind. - Kew York: Airmont, 

cop.1966. - 288 c. : ,ill. - ( ~ Airmont n classic) 


Pojken Diamond ar son till en fattig körsven i 1800-talets England och upp- 

kallad efter sin fars häst. Denne lille känslige pojke far Nordanvinden 

till vän. Nordanvinden uppenbarar sig i mariga skepnader - ibland som en 

person, en vacker kvinna, - och ibland som en plats dar han "kanner sig s3 

stilla, tyst och tillfreds att vad känslor angsr var det nagot bättre an 

glädje1'. Men av sina jamnariga betraktas han som rubbad och av sina föral- 

drar med misstro. 

MacDonald, George : The princess and the goblin / illustrerad av Arthur 

Hughes. - Harmondsworth, Middlesex: Penguin books, 1964. - 207 s. t ill. - 

(A Puff in book) 


Vid slutet av slottets l%nga spiraltrappor till vinden, i ett hemligt rum, 

sitter Irenes mormorsmormor vid det jämna surret av sin spinnrock. Hon har 

langt silvrigt har och ar p6 samma g8ny ung och oapdligt gammal. Hon ar 

alltid god, men avens& ar hon fruktad därför att hon har stor makt och s d ~ 

klart. I rummet kan man se en lampa som utger ett manlikt sken och höra 

flaxet av fagelvingar. Det ar mormoderns vita sandeduvor. Tradarna som mormadern 

spinner ar en av de fina~tg gavor rran kan f&. Och en sadan magisk 

trad finner gruvarbetarsonen Curdie nar han ar p& vag att radda Ireoe fran 

det under jordiska goblinriket. 

XacDonald, George : The princess and Eurdie / Illustrerad av Helen Skratton. 

L ~a'rmondsworth, Viddlesex: Denguin books, 1966. - 221 s. : ill, - (A Puf- 

fin book) 


Denna 50:: Sr en fortsättning p4 "The princess and the goblin". Ireoes nor- 

morsmormor skickar ut oruvarbetarsonen Curdie p3 ett uppdrag. Kungen, Irenes 

far, ar ornqiven av svekfulla radgiv3re och Ccrdie skall stalla allt till- 

rotta. Även denna gang far han en g&va. Gavan att känna de människors sanFa 

natur som han tar i hand. En färdkamrat f3r han ocksa; Lina. Hoq ser ut son 

ett groteskt odjur men nar han trycker hennes hand känner han att hennzs 

sznna natur ar ett barns. 

MacDonald, George : Lilith, London: Ballantine, 1971. - 274 s. - (~dult 

m Driginalupplaga 1895. 

Lilith var enligt legenden den kvinna som forst skapades &t Adam. Nar hon 

genom högmcd förleddes att överge honom skapade Gud Eva. En ung student, 

nyss hemkommen fr&n Oxford, Finner en hemlig dörr i,sin farbrors bibliotek 

och val igenom den dörren befinner han sig i ett märkligt land. Där finner 

han, med en talande fagel som vägvisare, Lilith, halvdöende och eländig 

men and& inte förmogen att dö helt som hon vill. För att f& "sova sömnen1' 

maste hon inför Adam en sista gang och öppna sin knutna hand i vilken hon 

döljer det som inte ar hennes,

Mirrleps, Here : Lud-in-t5s-r\list, - New Ycrk: Ballzntine, 1970. - 273 S. 

- (~dult fantasy) 

Uriginalupplacja 1326. 

Lu3 $r en vUlm3ends och respektabol liten hamnstau som ligger mcllao tv8 

Flocjcr, :lien atk en av flodur?o har sin kalla i Zlvla,?det %r :?n svgr pr?v?ing 

för inv$narna. Da tror nämligen inte p5 nögorting Cvernaturligt. UEr S$ 

iilvf'ru,,:l k~rrmcr flytaidc ne~för floden förnekar ap dess existens och de son 

Skor av frukten strafras för silkassmuggling. Jerottelsen tar sin viino'nifig 

n3r sarien till cn av stadens mast respekt~bla ini.f?;narn ater av Frukten. 

Fojkenc far, borgmastaron rlatanzel, ger sig iväg till %Ivlacdet p3 jakt B?- 

,tzr sonen. Författarin~an sjalv ar s& gott som uk&nd cch dntta ar det enda 

al! hennes verk som levzr vidare. 

William Forris var en mangsidig man. lian var arkitekt, skulptör, författare, 

musike~, konstnar, Gvcrsättare; ha? aesignade tapster, glas, möblsr sch 

musikinstru~ent. Det är Oennc man som vid 7800-talets slut skrev den försto 

moderna lantôsyrori;anen. Flan älskade allting medeltidg. Hans prosa har beskrivit; 

c3rr sjuflcande, extatisk, poetisk och inte minst arkaicorande; hz~s 

viirld som en vattenfargsvärid, en reskrubbad morgonvärld. Hans prosa kan 

synas svzr Ten man klir rikt belönad om van Kor-e~ in i den sjungande rytmen 

och de 8lderdomligz uttrycken, 

M #!:orris, \,;illian : The sund~ring fload, - F!ew York: Ballantini, ???3, - '35 S. 

-It fantasy) 

3ricinaiupplag~ 1896. 

Liilliarn Torris sistz Sck handlar om Csb~rno, dvar~arnas viin. Osborns bor 

p& Lzna sidan av en flod snia inte kan korsas pga strömmarna. PS den endra 

sidan bor Elfhild hqs en hiixa. Boken handlar an hur Dsborne vsxer till 

ma? ach om Esbornes och Elfhilds vaxande karlek. Och i botter?. finns hela 

tidon de övcrnaturliye kraft~r s~rn formar aventyret. Dessa representeras 

av dviirgôrna ock av den mystiske f'ramlingen som g 

cloaver. 

~ Osbqrne r $vardet 3rcad- 

Y7rris, Will.ian : The water of the wondErous isles. - \!ev! York: galia~ti~e, 

1971, - 366 s. - (~dult fantasy) 

Orisinzluppla7a iC95, 

"The water of the wor)dora[is isles" ar Serattelsen om hur Sirdalone rovas 

bort som barn och vaxer upp hos en trnllkvinna l3ngC borta fr3n 311 annan 

mänsklig kontakt - i fangenskapens hus, Det berättas vidare om hur hon 

lyckas fly p3 enstulen båt till de m3nga underbara öarna. iJm hur hon träffar 

tre bortförda mör och ger nig ut p5 uppdr~get att hitta deras trolovade. 

Ccl- om hur h ~ n hittar dessa tre kampar nch kommer att alska en av dem.

2 9 

Morris, William : The we11 at the worlds end. - New York: Ballantine - 

(~dult fantasy) 

V01.l 1970. - 320 S. 

V01.2 1970. - 242 S. 

Originalupplaga 1896 

Detta verk utgör höjdpunkten i William Morris litterära produkti~n. Fyra 

konungasöner ger sig ut i världen fnr att söka sin lycka. Den yngste, Ralph, 

som boken handlar on, far i mystiska antydningar höra talas om kallan vid c 

världens ande. Den som dricker av kall.ans vatten finner sinnesrrid, karlek 

och ett langt liv. Men forst vill han ut i varlden för att cc vad de^ har 

att ge. Han far uppleva äventyr, kärlek och kärlekssorg, Fangenskap och 

flykt. Och till slut, nar han genomgatt manga sorger, tilltar hans längtan 

efter kallan. Tillsammans med följeslagerskan Ursula beger han sig iväg 

för qtt söka den underbara kallan vid världens ande, dit ingen levande natt 

fram. 

- 237 s. - (~dult 

Morris, William t The tuood beyond the world. - New York: Ballantine, 1963. 

fantasy) 

Gri~inalupplaga 1894. 

Mar Walter far bort Fran Langdon !red ett skepp lkimnar han ocksh bakom sig 

den kända, invanda världen. Han kommer till en magisk varld ned skuggrika, 

Aldriqa skogar, gröna kullar och blomstande $ngar. P$ s in färd möter han 

tre underliga varelser - Flickan, Dvörgen och Härskarinnan* idlickan, gom 

han först hyser medlfdande för men sedap kommer att älska, halls som Fange 

och slav. Dvärgen Er en underligt ömkansu2ird varelse. Även han ar harskar- 

innans slav men ar dess mer ömkansvara som han ar det frivilligt. De bor 

tillsa~rnans med Härskarinnan, son är lika vacker som hon ar ondskefull, i 

ett kalt ixirmorsJ,ott bortnm skagen. Walte: och flickan beslutar sig för att 

fly tillsannans fran slottet tillbaka till den värld vi kanner. blen Harskar- 

innan har fattat tycke for Walter. Detta verk raknas som den försts moderia 

fantaayr~inane~. 

"Andre P!ortonN ar pseudonym för Alice rfla~y Morton, en pensionerad barnboks- 

bibliotekarie Fran Ohio. 1963 utkom hon med den första delen av st? serie 

I hittills (minst) atta delar on Uitchwcrld. De tv5 första delsrno,"Wikch- 

aarld" och "Web of the Witchuoyld", gränsar till 5F medan de följande ar 

renodlad heroisk fantasy. Delarna behöver inte liisas i följd. Haqdlinqen 

ar förlagd till on var13 lik var men med magin som ytterligare dimension. 

Författarinnans kunskap om primitiva falks talismaner och magiska riter 

har kamnit val till pass. Medan tar jag endast upp tv8 titlar i serien - 

seriens första och tredje del. 

Mnrton, Andro : W 

science fantasy) 

i tch World. - London: Tandem, 1970. - 222 s. - a an dem 

Orig inalupplage 1363. 

Landet Estcarp ar inotiingt mellan sina fiender Alizon i oorr och Karsten 

i aödsr. Och i vgst liggar havet, flen Estcarp har ett ur8ldrigt vapen de

30 

övriga saknar - magi. När Simon Tregarth, en krigare fran var värld, 

- 

raddar en kvinna fran Alizons blodhundar finner han sig plötsligt in- 

5landad i striden. Ty kvinnan han räddat ar en'häxa fran Estcarp. Denna 

del prisbelönades 1964 med CF-utmärkelsen "the Hugo award". 

Norton, Andre : Three against the Witch World. London: Tandem, 1970. - 

191. s. - at an dem science fantasy) 


Häxan fran Estcarp och mannen fran var värld fEr tillsammans tre barn t 

Kyllan, Kemoc och Kaththea. Dessa tre binds av hemliga krafter samman till 

en. Avkomma me1)an häxa och människa har aldrig förut f9tts och de förbannas 

och förvisas av häxorna. !?en de har ärvt oförutsedda gavor. S3 när häxorna 

iir i behov av dessa krafter tar de Kaththea tillf5nga. rzen de tre hör ihop 

cch ar endast starka tillsammans och bröderna skyndar till Kaththeas und- 

sättning. 

XERVYN PEAKE (191 1-1968) 

Yervyn Peake var mest känd som bokillustratör inqan han dsbuterade som Fan- 

tasyförfattare, 1946, ned första delen av Gor~enghasttrilcgin. Hans fantasy- 

värld är (atminstone i de tv8 första delarna) annarkningsuard satillvida 

som den ar en mikrovsrld. A l l t rör sig kring det anrika gamla slottet :or- 

menghast. flanniskorna ar groteska karikatyrer beskrivna p& en färgrik, 

malande prosa som psminner om Pickens. 

Peak~, Mervyn ; T itus Grnan / illustrerad av Mervyn Feake. - Harmondsc~rth, 

Piddlesex: Penguin bozks, ?97h, - -05 c . : il:. - (Penguin modern cl253i~s) 


"Titus Croan", första delen i Gcrmenghasttrilogin, rar sig kring Titus, 

kronprins i huset Groan, hans födelse, barndom och tidiga 5ventvr. Den rer 

sig ocksa kring uppkonlingen CCeerpike som ar ute efter att störta huset 

Croan. Titus sr egentligen passiv. Han ar den fasta punkt berattelsen och 

intrigerna rör si? kring. Germenghast, slottet, ar den ecjentlige harckarsn. 

A l l t dikteras nämligen av gamra1 ritual - aven Titus, den 77:e earlen av 

Groar. 

teske, Kervyn : Sorrnenghast / illustrerad av i'?srvyn Feake. - Harnondswortn, 

.s . .:lddlesex: Penguin books, 1969. - 510 c. : ill. - (~enguin modern classics) 


Det uraldriga slottet Gormenghast fallfärdiga torn, mörka ggngar och moss- 

betäckta murar aterspeglar nggot av den ondska som bor dar och som vaxer 

sig allt starkzrii. Titus far och tvillingsystrar har dödats. För Titus själv 

Bterstar ett liv i ändlös, förutbestämd, ritual om han inte döaas eller 

förmar bryta sig loss fran traditionerna och fly till den okända världen 

hortom Gormanghast.

3 1 

P ~ R ~ Z Xervyn , : Titus alone / illuskrcraci av Yervyn Vraka. - tiarrriocdsworth, 

Yiddlesex: Penguin books, 1970, - 262 c. : ill. - (~on~uin ~odcrn claacics) 


Denna tredje del av Gorrnenghasttrilogin skrevs undnr furfattarens sjukdom 

och sacv.,ônsattes sv redakturer, vzrfar nen ar betydligt oja~nare och ner 

episodisk iin övriga delar. Titcis beger sig bort Tr3n sitt hen, frbn sin 

isolerade viirid, fUr att vandra runt i vgriden. Hans nem, slottet Gornsnijl.:a:;c, 

har pb z2nga aStt vc~kat skrano.anO~ cch ond zen han xarker snart at? 

vUrldcn i stort ar nog s8 mörk ock1 värd dril? frulctiji liar1 kanner. 

Sai:dnai Lilius , I rnelin : Kcng Tulls. T 3tockholn: Zcnriers, 1772. - 132 S. 

Criginalcpplag~ 1372, 

Irrnelin Sandriian Lilius szc;cvarld har ett nordi'skt skircrr;nr över sig, Hennes 

sprUk %r cirkaissranrle och fantasifullt. Böckerna ar för det mesta sv&rtolk.a6e 

och su?:rla~ta Ter barn n ~ n passar ut~iirht för vuxna. I "K ur;g Ti~lie" 

berättas om en kung ned krona av nave* som lovoa för Iäncje, länge sedan. 

rlan heda en ~ T L av rGvs12kL L. Till iievoer har iian trollarna, sine egna 

b~öcie!: och kiralcr.nas vilda horder. iialva ?anniskan, en mystisk hjalpare, 

fints vid Tuilcs sida. Förfôttarinnaii har skrivit yttsrligar~ Cyra böckor 

om Tulavall, den stad soin v%xer fra^ pS kunq Tulles agor: Bonadea och trilogin 

Fri; Sola (~Gu1,lkrona grand, Gri.panu~rska garden och G4ngande g r ~ ) . iicr. 

har'sedan fortsatt ned n3gra frist&e~de bocker: Tulles resa svnnantill (so 

nedan), Kaptcn Crcnnstedt och Cksppet flygande G~dtja.. 

Sandman Lilius, Irmelln: Tulles rosa sunnantill. - Cturkho?~: Frrniers, 

1475. - 123 S. 

Criginalup~laqa 1975. 

Lc-qnrj T~lles far var gamle kung SigulP och hgcs ?or var En kon!.!n~a@ottsr 

fr&n e2dra sidan havet. Men modern försvann under mystiska förhallanden 

nede el hart efter Tulles födelse. Kar Tulie blivit kung iiprsr han skcppet 

Skum och Par sunnantill for att söka reda p3 sin mor, rfl~n farden blFr till 

on början dyster. Han kanrer skuld inför sin bäste vans död, Kaasfolket 

~ i s s t z r Tulle far en gud ock han tvingas fly. !ten till slut finner han nodern 

och hon får berätta om sitt ode. Denna hok har en mörkare ton an den 

uvar1st5ende. t 

Steuja~t, yary : K ristallgrottan / översattning av Elsa Lundsren. - Stock- 

holm: eonniers, 1370. - 353 s. 

Brigivalupplaga 1970, - flrig:s tital: The phryskal cave. 

rörfattarinnan har &to:berattat den kända legenden om trolll

vit. När vattnet dränerats bort vaknar drakarna och slgss tills den röda 

besegrat den vita. Merlin tolkar händelsen: Vortigern skall dö besegrad av 

en ny kung. Nästa morgon landstiger Aurelius Ambrosius. Efter nBgra Br som 

kung dör Ambrosius och hans bror Uthar Pendragon efterträder honom. Nar 

kung Llthar blir förälskad i Gorlois hustru Ygraine förvandlar Merlin Uthar 

till Gorlois skepnad. Uthar ligger hos Ygraine varefter hon föder Arthur. 

Legendens Merlin har avmytologiserats och förmänskligats. Nerlin, en veten- 

skapligt begavad man med visionär förmaga, ett "inre ljusv, blir ensam och 

övergiven pga sin begavning. V i far följa hur han kommer underfund med och 

använder sin säregna beg%vning. 

Stewart, Mary : The holloui hills. -,London: Hodder and Stoughton, 1973. - 

446 s,, 

Denna bok ar en fortsättning av Kristallgrottan men kan läsas oberoende 

av denna. Den skildrar Arthurs uppväxt, hur han blir kung och flerlins roll 

som kungamakare. Legenden är denna: När kung Uthar och Ygraines son föds 

tas han omhand av trollkarlen Merlin. Rlerlin överlämnar honom i sir Ectors 

varde Riket ar i oro eftersom saxarna och skottarna anfaller. Dessutom ar 

kungen svart sjuk. Nar kungen ar nara döden utnämner han sin son Arthur 

till kung p8 filerlins inradan. Efter kungens dCd samlas radsherrarna för att 

finna Arthur. Ingen vet var han är men rsdsherrarna är övertygade om att 

han kan igenkännas genom ett tecken. Därför framställer Merlin ett svard 

som han genom magiska krafter fäster i en sten och forslar den p& vattnet 

till en kyrkogard i London. Vid en stor fest skickar sir Kay Arthur efter 

sitt svard. Arthur hittar den inte men ser svärdet i stenen vilken han lätt 

drar ur och tar till Kay. Folket utropar Arthur till kung. 

Romanerna har föreggtts av ett gediget forskningsarbete. Intrigen ar spän- 

nande och välberättad. En tredje del är planerad. 

J.R.R. Tolkien var professor i anglosaxiska, skrev b1.a. ett arbete om Beo- 

wulf (~eomulf: the monster and the critics, 1936) och "A middleenglish VO- 

cabulary". Han var en känd och respekterad filolog. Han har ocksa skrivit 

favtasygenrens mest kända verk, Sagan om ringen. Fran början planerade Tol- 

kien skriva tre verk om Ridgard. Den fursta skulle heta Silmarillion och 

handla om midggrds första tidsalder, Den andra, Akabeth, skulle vara för- 

lagd till den andra tidsaldern och Sagan om ringen till den tredje. Han skrev 

först en tidig version av Silmarillion men den refuserades av förlaget Un- 

win och han började istallet p& Sagan am ringen. Sagan skrevs under 14 ar, 

3936-11949. Inledningen är barnboken Hilbo, 1937. Sagan om ringen blev ovant- 

at en försaljningsframg~ng. Silmarillion har professorn sedeimera noggrant 

omarbetat intill sin död, 1973. Därefter har sonen Christoffer bearbetat 

hans efterlämnade manuskript. Verket har kommit ut p6 engelska nu, hösten 

1977, och den svenska Översättningen vantas bli klar aug.197E. Böcker om 

Tolklen har efter framgangarna utkommit i mangd. Nedan tar jag endast upp 

de tre som finns p& svenska. 

Kampen mellan det onda och det goda ar huvudmotivet i Sagan om ringen. fgr 

att göra kampen mera askadlig har den knutits till ett enda föremal, Saurons 

irektrirg. Vad miljön beträffar bestar den ev ett myller av personer, namn, 

platser och fabelvarelser. Tolkien har wckapat" en hel varld, gjort kartor 

över dess geografi, kartlagt olike spr&ko!rrbden och angett olika alfabet!

Cprfiketc inverkzn p3 folket ar ett av Ujmotiven. V i ??:r inblick i porscncrnas 

historia, geneologi, litteratur etc. Förutom a11 in7o?~:aticn som ing$= 

i sjalv~. texton har han skrivit sex append.ix mad i.;t;rcjilata oin CidLzc%rti 

(se "Ringezs varldw). A l l f detta Förstarker känslan av vsrkliqhet. Kampmotivat 

t~ygqs upjr och spanningen förstarks efter hand sch allt utmynnar i 

en stor slutstrid. Att Sauron besegras bnrnr till sist p3 att det onda 

genom sin ond~ika inte kan jenonsk8da dct ondas piansr. Kcdan kar jas upp 

de enskilda delarnas innehåll mera detaljerat. 

Tolkien, 3.R.R. : 9i150: en habbits avrntyr j övzrsattzing qv Critt G. rallyvist; 

il1ustr.-rad av Tove Jansson. - Skacktioln: Raben och Sjögren, 1952. - 

308 s. : ill. 

Griginôlupplaga 1337. - Orig:s tit~l: The hobhit or Thcre and back agaii. 

- Föreg2c~de titel: Hompen. 

Denna barnb~k utgör en inl9dning till vad sov senare utspelas i Sagan om 

ringen, Det bersttas hur dc> Ii112 hobbiten Di!bo, troilkarlen Ga~dzlf CC:-: 

tretton dvarqzr q?ir ut för att söka en stor guldskatt och on hur Bilbo 

finnvr en guldring som kan göra sin barare asynlig. Ringen radd~r honnn 

fra7 dudm 1 ett farligt läge, I den svenska inl~dii~gnn stSr att läsa: 

"Den har Folksagans hela skönhet och ~ryrnhat och tjusar och skramnar oss 

san den, V i upplever en värld s%dan vi annars hara finter I vara drömmar. 

Ända ar det en egendonligt konkret v*rld..." 

Tolkjen, J.R.R. : Sagan om ringen / ÖversattnLng av Ake Ohlmarks. - Ctoci:halm: 

Almovist och Wiksell, 1974. - 403 c. - (En Ueber p~cket) 

Oriciralupplaga 1?54. - 3rig:s titsl: The fellowship 07 t h rin?. ~ 

Ringen Gom den lille hote? CiLUn runnit Ur inte s5 oskyldig som han trott. 

(tiobnrna är srn%folket, kortare an dvijrgar; tycker on nat, ~liikt~register 

ach avskyr allt neka~iskt). Ringen visar zLg vara inge: minare an Caurons 

rnakt;ing. ;.lär den ondo Ca!..ircn ~törtr,dcs i en tidi~arn tidi;blder skars ri?c;sn 

fr23 hans finqcr, Cn tid ägdes de? av Gollun som hiec allt >sr förvr;' . * !u har Cauron ator statt upp och söker ringe~'. Vid ett stort 

r%dslsq bestammor maq at.t Frodoj Bilbos arvinge, skall. ta sig till Yordor, 

7. 

~aurnis land, och kasta rin2on i domeda~cl

Tolkien, J.R.R. : Sagan om konungens aterkonst / övorsättnir?g av Ake Ohïmarks. 

- Stockholm: Almqvist och Wiksell, 1974. - 362 s. - ( ~ Gebor n pocket 

> 

Originalupplaga 1956. - flrig:s titel: The return of t h king. ~ 

Mörkret sänker sig allt djupare över Nidg6rd nar slutstriden narrnar sigr 

~ l l a rustar inför den avgörande drabbningen. En av sallskqpets nio visar 

sig vara Arasorn, arvinge till Goidorc tron. Han och trollksrlen Gandalf 

förszmlar krigsskaran - Rohans hiistfolk, Kondors man, örnirna. Och Aragsrn 

fardas gen?- dödens dal för att samla ihop de levapde döda. Ringhararen 

Frodo och den trogno Sam har under tiden tagit sig in i h'ordors land. F~UOG 

blir alltrier tvngd av ringcfis bsrcia. Färden g2r allt langsam-:are och frestelsen 

att själv använda ringen blir ailt större. 

Tolkien, J.R.R. : Ringens värld: dokun~nt rörsnde sagorna i Ijarskarringen / 

översättning av Ake Ohlmarks. - Jtockholrii: Gebers, 1371. - 760 s. c (ER 

Ueber 

Original;u?plaga 1'955. - Inger i: Tnc return of the kjng, 

Donna bok utgörs av de sex appendix Tolkien skrivit till Härskarringen. 

DER in~ehi3ller kungarnas och harskarras släkttavlor, Uästlanaets kronof~~zi 

och hist~riska notiser, vissa hobers faniljetrad, olika ka?.sndrar, sn genornghg 

av skriftspraken sant nggot om tredje tids2laerns spr4k ocn manniskor. 

Tyvärr har, i översattnirqen av det femte tillagget, avsnittet on 

alvsprSket kapats ner s& att enbart alvalfabetets konsonanter ing3r. Nggot 

som gör spraket svarpratat. 

Tolkien, J.R.R. : Gillis Bonde fran Eam / översättning av fike Chlrnarks; 

illustrera0 av Pauline Caynus. - Stockholrt: Z~kcrs, 7570. - E5 s. : ill. 

- (En Geb~r poc:kat) 

Criginalupplagz ?94?. - i?ri;:s titel: Farire~ Zilcs of Fan. 

I byn iiam hor an borde vid namn G i l l i s som inte önskar n3cjct högre an att 

leva i lugn 3ch ro. fiien n& jättarna fr$n VildSsarra SarJar klursa k r i ~ g 

i man?iskornas land ach nar draken Chrysophylax gör %verkan i narhotec sv 

Han fallor det p3 Gillis 1ctt att rädda lanact. I hokccs inledni~g latsas 

Tclkien att verket översatts fran "sn ytterst provinsiell munklatin" och 

han tar app wha?dskriftens" k23.l- ock dateriggs prablem. 

Tolkisn, 3.R.R. : Sagan om smeden och stjiirnan / översattniqg av Britt Z. 

iiallqvict; illlistrerad av Pauline Bay~es. - Stockholm: Xab6n och Sj3g~en, 

?9?3, - 71 S. : i l l r 

Originalupplage 1967. - Cri2:s "itel: Smith of Wooton !?ajor. 

Vart tjugofjärde ar bakar mästerkocken i Ldooton rajor en enorn tarta till 

"de goda barnens fest". I tartan finns en pytteliten ~agisk stjarns. Tartbiten 

med stjarnan it6 av den mest oarscnlige av byns alla barn. FrAn den 

dagen andras hans liv - för den som Ztit stjärnan kommer till alvlandet... 

Sen en dag tjugofyra gr senare ar det dags att ge stjärnan vidare.

Tolkien, J.R.!?. : To:: Eoaibadilis äventyr / översiittniris 2:: ,:!:F! Cihlillr>:o. 

- Stcckholm: Almqvist och !diksell/ Gebers, 1972. - 62 s. - (En Usbcr pccket) 

Criginaiupplcga 1962. - Or.:Lg:s titel: The ad'vent!:rcc of Tom 50okadil.l 

and other vcrces from the red bonk. 

. .. 

i feror(:pt hiivdar 'Erfatbaren att de cjikter sn~. njr ins8r ?.il1 d&?. yttre 

:ir "liitt.snnria zc1.i Frivola, nn Fan cickcB il:~lanc! Itari misstZ?l

t 

r:t.!?irk!;, tqke : Sarjan om To1kit.n. - Ltockho11:~: Cnk~cis, c-op.1972. - 245 s. 

- ( ~ Geber n pocket) 

Originalupplag? 1972. 

Frcfessor Ake Ohlmarks Gr Tolkiens svenska tolkaro. Som titeln antyder jer 

han stort utrymme &t Tolkiens liv och livsverk. Av Colkiens verk tar ha^ en- 

dast upp saqotrilogfn - d ess bakyrundskallor, tillkomsthistoria och sprPk. 

I slutkapitlena tar han aven upp kritiken av Tolkien; Tolkien, kristendomen 

och Bibeln och trilogins poosi, Boken inn?h&llcr ocksa tre förtccknincjar. 

En över Tolkiens verk. En över ett urval artiklar ach böcker om honom, Och 

en förteckning över ett urval svensl;a artiklar och recensioner, 

Ohlmarks, Ake : Tolkien-lexikon: rnkd allt fran Alvhem till Örtplyte. - 

Stockholm: Almqvist och Miksell, 1976. - 279 s. 


Detta verk är ett ord- och synonymlexikon till Tolkiens sagovärld. Den inne- 

h.Ziller ca 3 600,upps$agsord p3 namn, hôndelser och begrepp i anknytning 

till Kidgard. Att ett sadant lexikon behövs beror p6 att Tolkien sällan 

nöjer sig med ett enda npmn p& en person eller plats, Han härleder orden 

etymologiskt och Översätter manga ord till Vidgards övriga sprak och dia- 

lekter. Hösten 1977 kommer ytterligare ett Tolkienlexikon att utges, i kon- 

kurrens med hke Ohlmarks,- Docent Ingvar Svenssons "Lexikon till Ringtrilo- 

gin!'.Den kommer även att innehslla jZmförelser med originalupplagan av Tol- 

kiens verk, 

Tusen och en natt / PrBn arabiskan av Johannes O s t ~ u ~ till , svenska frBm 

danskan av Torsten Wennstriim; illustrerad av Tjered Ackema, L malmö: Norden, 

1962. - Vo1.l-6. 

0rig:s titel: A l f Lailah wa- lailah. 

Ramberättelsen ar följande: När Shahriar, konung över Indien pch Kina, 

finner att hans hustru &r otrogen dödar han henne och fortsätter att döda 

alla sina följande brudar morgonen efter bröllopet. Visirens dotter Sharzzad 

vill rädda Islams döttrar. Hon gifter sig med konungen, Nar han vaknar 

nasta morgon börjar hon berätta en historia som hon avbryter i det mest 

spännande ögonblicket. Han spar hennes liv till nasta dag men d4 p4börjar 

hon en ny historia, Proceduren upprepas i tusen och en nätter. Darefter 

benbdar han hennes liv och hon blir upphöjd till drottning. De flesta Serättelser 

ar tidsmiissigt satta till 700- eller 800-talet, Plat~en är Kina, 

Indien och nagon enstaka gAng bland frankerna. Eftersom stoffet traderats 

stämmer f8 manuskript överens i nigon enda version, Dessutom varierar ordningen 

mellan och valet av berättelser starkt i olika utgavor, 

EUAMGELINE WALTON och i!?AOINOCION 

ifabinogion är en samling walesisk mytologi, Den best5r av fyra grenzir och 

varje gren innehaller i sin tur en sapling heroiska berattelser fran ~ytologisk 

tid. Det ar dessa i sig ganska 0sam~anhUnga~de grenar som Evangeline 

Kalton aterberattat i sina fyra böcker. Eennes mal har varit att andre SE

iite son mtijlicjt av kGl?~;S~~ffet sa:ttLdjgt, von hon velat Ztornu en 56 ~;?rnmanl-ilincanï;c 

och psykriln!::ul.:t trov5rdi.g vsrsinn .cor;, rnöj1i-t. Första Er?ler: 

YI.:TRVS reii~q p5 trcttiot.a!.el (1936) rnen uppniirkcsn~acies fuga av ônSra an 

. , 

en pos~tlv kritikorkzr, 3q andra delarna har publicerats p5 73-t:tln!,. iiur 

presenter.;:^ r i ~ i ds?? ord-i.iii2 

s'?p;*raf. 

de f:.' ~.iraKori:inor i Kabinagion. Delarca Kar: 13:;3s 

Iröl.t:n, fvaqge.l.lrio : P rince ni" Arinzri. - ?:au i'rrrk: 3sllantine, 1776. - 773 s. 

- (firi[!l.t. rantasy) 

Griginalupplaqa l??h. 

I cn t5j t?,? \rZrldpn ar ung cc5 nknrnplic2reu cch s e ~ r a r kzn yinnss c ~ ~ n n ~ 

- . , 

iy.;.].s,< E.vsrc.iiit:t t:ir ?w;/lL,. pr.i,ns av 5jrve~, [itbytt mot sJ5lvz rjudon:3 u d , 

prinsen av Annl:;n, 35decs Fiendn nav-3rd kzn nanlisen ?-dast bqsegr~s ;er:on 

rnSnn:.cka. Inre? vet om d~nna list - varken iiavgarG ellvr Annwns niirqast? 

- ~KCJC, .tom i?hianoon, cjudtnnan uver F5glzr~a, som Pwyll Pattat karlek 

.t. L~l.:. I Ue.':.ta verk 3terbsrGtt.nr Mabino~ions Torska Uel. 

!Y'a.lt~n, Evangeliiie : Tvte childron n' 

- 221 s. - (~dult ?antas7) 


Lly?r. - Lzndon: van/ Gallôi.tir,o, 1972. 

"The eniidren of' ilyr" aterger tragis:::a ~ e r ~ $ ~ e l s Eraiaer): e ~ (8ctkit 

t il1 Llyr, hövding över de camla stqrmzrnz) gL TterrnaS ned Katholurh, 1rlar:v 

Itcin~7g, om r:'iathcluchc gry,r.;iä boiiazdling al: henne och om hur henles Vr~r, 

erap, ~;kRr%ynr en fpsktansvard cc5 skqnincs?3u k,iir?d, Son har folkcaga?~ 

gryahet cch direkthet. stiJ.en UkertiBllsa;:?. Ds.;na tragedi ufg8r ~ l ~ i f . ~ i : r ~ X f . - 

or; i 3v2ridgns h j ~ ~ t ~ ~ i c ; s ~ ~ d e ~ . 

-9 ;,anauyrjdac, bror till Sran, f5ren-s mod sin alsI

White, T.H. 

'-(Fontana n:nuern navels 

Originalupplaga 195s. 

: The once and futurc king. - London: Kollins, 1372, - 639 5. 

Detta verlc anses av on do1 författ.are vara aet al!.ra t;2:,tr, fz:i?.avyverk con; 

skriv.its, Fron börjar! skre\~ förfáttaren tre separa+a L,öcl:or om ki:rij: A-ti;i:?. 

Dessa bearbetade han sedan, skrev en fjärde del ccii slog a1.i.t sa:?r:iarr till 

ItThe ancc and Future kirig" - "om medeltiden son Cen bo-iio ha :fzr.t me? ;:Idriq 

var"., Första delon (se risdan) heter "JvUrdpe - .. i stenorin (:ch har scdcr- 

, ->A *. 

iilera blivit ~isnc~fil,m). Cokens inanga kon:ickc: scor,e* ar rkickii5t a4h.du,.-~. 

7 ir.illksrlen filerlin har fatt drag av Iihite sjalv. no?;cn röjpr ci:ksa ?n inq2:pncje 

k\.inr;l:np on; rr;edeltida f örhdllantien - vapsr, Jökt , KlUcicr , ~ ui l a

IPiDEX TILL TITLAR SVENSKA 

Alice i cpaqnilancct ................................. ..l5 

Al.ics i undarlan~ct....................................?5 

O ~ D X............................................. U ~ ~ 

Ccriittoloen om Fanis1 ., .* ., .73 

-. . 

u':b0 ................................... 

................................... 

.............,.~: 

2rG;jerna Lejonhjarta 25 

L;3~i)ian - prl.ris av "~:arn.a.. ........................... .3C 

7 

Tlidqr.. ...............................................? 1 

Farlig ~Cldsnc~,~,zr ...,...................................?G 

p. 

3-:? ;urkrnllade ~tcnnn.,.....,....................,....~. 

-l 7 

Gillis Fcir;,j~! frAn iian.. .3!; 

............................... 

............................. 

................................... 

.... - c 9 -5 

...a.... .- -p r; reti haris pSjri@........ 

liax;::? nuh I.eJ?riet.. .?.T 

-. 7 

Ij.li.~oti-C!pl3d hib:iot;arl OVET srienze ?iirtlsn 5 faltasy..., 

;:JTY~Z i........D...s.....................,.............?7 

K~~ttc~rbai'oi~eri... ....,.....................,........,..14 

ko,ne?.cn ko::i?~r ......................................... l? 

Kri~tallg~3ttan ............................ 0*.......0~*37 

n:;n: Caspian ich skeppet Gryningen.. ................. .3h 

-c 

R~ing Tulle.. ..........................................*.> i 

Landst Gz........ .11 

Lurzn ......,.*l....1.............................~.....l2 

Den l2nga fly:-irpappans :IF?,RGE~Y~T.. ............................... .'C 

1 ' 

Den obsiintlicje ri.drizrn?..,.,..........................~~: 

2 ~ csynligc t 

barn~L 21 

................................... 

Fappan ?ch havet. ..,....................mm.........-...21 

Perr~lbndra.. ...e...0.s.*..........................*....2 5 

Ricgens t. arid.. . .......................................3~ 

.............................. 

?öa :::Jnp uzh :;::arts, Ciz:'i). .? 5 

7 ?: 

5533n cc 6e t*:: t-rnen. ....................,........-- z 1, 

Saran >T, konunsens Steika-:~t,.....~......,...... 

...................................... - 

f 2i;u. s::: rtngnr;. ..;Y 

... 

i;ö713r! Di; SF~F~CJEF V C ~ ~t~ti?.'n3i?. 

. . . m 

F., . ...-.,., J 7 .. 

.Jii~~i!,:..".......".................*......................P, 

o . 

........... 

o 

r oz1! 

3.Llt:orhinqsten ....,.....................-.........,....?? 

silv ~rtrnne~..... o..........~.....~.. 2!: 

2en eisLa s!?i:jrr ..,................................... ?G 

* r * . .r.. ...o.... ?F 

;~~T~o?!.J~IG~z r..erri...i..~.~~.~*..v...*,....e~...~..m.? 

" ,z; ,.,d 

.;tc~,-,et i St"7,"7,. .. .................... 

T.=rll:icr:, ncry;cberS?tarer-i ....,...........................1;5 

T 

!c:ki?~-?exi>;on,.. ................................... ..36 

Tr111. :F!?: sx~!;c~G~ld.. . , ..... , ..................... , ... , .Y5 

7 C 

TER Cornt.ri:di3.l.s iivcr.!.)fr... ................................ 2 

Trc??kzrlsn fran ?z ....,............................... 1U 

3 

.............. 

T~cl: karïo:l f ren iivarla(?>. . , ......... ,. G.L

Tusen nci-I c2 natt..,...... ............................J6 

!Itflykt fr33 t.ys+ plsnot ....,..........................?!~ 

Vat,hek.............. ...........................,.....l~ m .. 

' J P ~ ~ ~ ii~f........... 

Z C 

liiiai:s;cl, 2i' , :;r:,ndi?r.. 

.................................L:, 

'7 

..................................... 

...................... 

At t..:!?, tack of the narii) wind.., 27 

?:I atiac FF Fu7?;:j~y .....................................7 

The Slack caclijrcn....,.. ..............................J 

The Pnak cT thre~ .~l 

The castle of Llyr . ..................................... 

. The chcir~~tliiiq~ snaasw........ ................... . O . w l G 

Ths children of Liyr .,................................3? 

The cruam G? the jsst ................................14 

The farthest shcro....... ............................ .22 

G~rme~gba~t..... .o.o.~.~.~O 

Bha hollciu hills ................r..r...~.~..r.~....~.~32 

Imaginary worlus ...............................0.......7 

The ~sland uf the EigFkty ............................d7 

CL 

Kai Lungs golden hours. ............................... Ii 

KhaLea. ...............................................?6 

King Arthur ....................0............0a0..v000.7~ 

The king of ElPIanas dacighter. ........................l 6 

7- 

ihe last t~nlcorn....... . ................ 

Li:ith... .....................................o......o?? 

T5e lost cnnfin~~t.. .............................*....76 

CI ..................... - 

Lvd-Fr,-Ch--iZi~t.................. L$ 

The nnon of 8o~rath. ..................................?3 

The G;.:? :!?d fytvri king ...................... . .... ..?L> 

Prince UF Annun. .....................................-37 

r. 

The FT~PZPSS an^ i~~i.\lc ...................... :.....A 

Th~s princnas and tiio goklin. .....................;.....2? 

, - 

=F biSliorrupn:es ......................................? 

Thn cnng of Rhiannon.......... .0 .~7 

-. 

- ................................... 

!arzn zand-rcr, .....,,...,....................~...~..~~y 

Thrse against the iditch klorlu.... ....0....,.......0.0.3~ 

itis sundering fio~d 2E 

- > 

ir-1-25 hearts and thre~ 

Titgs aionc .....................'..............*...*...31 

f i t ~ ~ 

lions., ..................... .d 

CT~~Q..~.. .0.e.*.3 

7 1 

The tombs cT Akuan..........,..........................-.L 

T~E! uater of li.!s u~ndernus islias........... ............. 

. l 3 0 

ihr: wpll at th2 uorlt!o end....;........................^, 

l 

ditch W~rlii...................1...........~.........~..25 

Thc wnod beyncE the ~~~rld............... ...,...,..... 2 9 

Ttie Lrjorrn Ciirohcros.. .....*................. . ........ .? 6 

........:.......... .....*.. 

H yage ge to Arctl!:;~~~;... ... -26 

1 r%

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV 

Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid 

Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen 

mellan åren 1974 och 1996. 

Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har 

använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. 

De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), 

som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se 

Upphovsrätten tillhör författarna. 

Publiceringsår i BADA: 2011

1977 nr 212.pdf - BADA - Högskolan i Borås

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?