1980 nr 92.pdf - BADA

Bibliotekshögskolan Specialarbete 1980:92 

BROTTSL I GT 

TYCKANDE 

Bedömda detekt i v- och kr i rni nal- 

romaner 1975-1 978 

En jämförelse mellan recensioner i 

dagspress 

fackpress 

och Bibliotekstjänsts sambindning 

' i"" 

MAZ I ANNE s-r~n~,,~~ 

INGA-BRITT ~AHLBERG

Uppgiftens avgränsning 1 

Underlaget tas fram 1 

Utarbetande av arbetsmall 2 

Mdtning av storlek på recensionerna 2 

3 UNDERS~NI NGENS RESULTAT. ANALYS OCH KOMMENTARER 4 

Antal markeringar ur kategorisynpunkt (tabell I) 7 

Spridning över betygsskalan (tabell II) 18 

Antal recenserade titlar, svenska och översatta, och 

deras betyg (tabell I) 27 

Storlek p& recensionerna (tabell IV) 36 

4 SAMMANFATTNING 41 

Slutkommentar 43 

BILAGOR 

Bilaga la: Kategorierna 

Bilaga lb: Kategorierna: tillämpningsexempel 

Bilaga Ic: Arbetsmallen 

Bilaga 2: PM för lektörerna i Bibliotekstjänsts sambindning 

Bilaga 3a: Exempel på olika teckensnitt i recensionerna 

Bilaga 3b: Sambindningslapparnas storlek och teckensnitt 

Bilaga 4: Förteckning på recensenterna i undersökningen

1 UNDERSÖKNINGENS SYFTE 

Föreliggande specialarbete vid institutionen Bibliotekshögskolan i Bo- 

rås, ht 1980, ar en litteraturundersökning dar uppgiften varit att un- 

dersöka och jämföra Bibliotekstjansts lektörsomdömen med recensioner i 

dags- och fackpress med avseende på detektiv- och kriminalromaner. 

Uppgiftens avgränsning 

Undersökningen omfattar tidsperioden 1975-1978 och avser under perioden 

nyutkommen litteratur - några nya upplagor har följaktligen inte tagits 

med - i romanform på svenska språket för vuxna. 

Underlaget tas fram 

Ur Bibliotekstjänsts sambindningslistor för åren 1975-1978 tog vi fram 

de titlar som vi ansåg höra till genren detektiv- och kriminalromaner. 

V i uteslöt alltså novellsamlingarna som tillsammans uppgick till 27 st. 

Som alltid är gränserna för en genre svåra att dra, och i våra försök 

att ringa in vår genre tog vi fasta på saker som undertitlar, serier,' 

lektörernas genreklassningar och i vissa fall Borås stadsbiblioteks gen- 

reklassningar. Underlaget utgörs allt som allt av 298 romaner. Även om 

vissa enskilda titlars berättigande i sammanhanget säkerligen kan dis- 

kuteras, anser vi oss ändå ha fått fram ett acceptabelt underlag för 

vår undersökning. 

Med utgångspunkt från de 298 titlar som togs upp i sambindningen letade 

vi upp recensioner av samma titlar i dagspress resp. fackpress. De nyut- 

komna detektivromaner som dags- och fackpress eventuellt tagit upp utö- 

ver sambindningstitlarna faller utanför vår redovisning. Av det faktum 

att Bibliotekstjänsts sambindning tar upp böckerna innan de kommit ut i 

bokhandeln följer, att böcker upptagna i sambindningen under slutet av 

år 1978 i vissa fall recenserades under början av år 1979 i dags- och 

fackpress. Sådana recensioner från år 1979 har vi tagit med. Undersök- 

ningsmaterialet har bestått av lektörsomdömen ur inalles 101 s t sambind- 

ningslistor, recensioner ur dagstidningarna Aftonbladet, Arbetet, Dagens 

Nyheter, Göteborgs-Posten, Hufvudstadsbladet, Sydsvenska Dagbladet Snäll- 

posten, Svenska Dagbladet, samt recensioner ur facktidskrifterna DAST- 

magazine och Jury. 

Många gånger har en bok bedömts av mer an en recensent (detta ar ju ett 

vanligt förfarande i sambindningen). V i har genomgående tagit med alla 

påträffade omdömen inom tidsramen. Därför är siffran för Antal recen- 

sioner på många håll högre an siffran för Antal titlar i vår redovis- 

ning.

Utarbetande av arbetsmall 

För att kunna göra en undersökning av recensionernas innehåll och få 

möjlighet till jämförelser mellan dem behövde vi någon sorts schematisk 

uppställning, där vi i kodform kunde föra in lektörernas uttalanden. Den 

basta hjälpen vid utarbetandet av en sådan mall fick vi av avsnittet 5.4 

(s 26-49) tlJamförelser mellan sambindningens lektörsomdömen och dagspres- 

sens recensionertt av Gunnel Enby, Arne Fredholm, Carina Spenke i skrif- 

ten Bibliotekstjansts sambindning :, rapport från en metodkurs / red. av 

Gunnar Hansson, Göteborg 1976. Där fick v i tipset att använda oss av oli- 

ka kategorier som kunde betygsattas efter en bestämd skala. Efter en del 

justeringar och tillägg fick vi fram en grupp om arton kategorier som vi 

sedan arbetade med. Kategorierna, och exempel på deras tillämpning, kan 

ses i bilaga la-b. 

V i har använt följande betygsgraderingar: 

+ ~ositivt --- omdöme ang. viss kategori 

(+) ganska -- eositivt --- omdöme ang. viss kategori 

/ -- bådegositivt -----y- och negativt -- omdöme inom en kategori (Ex.: "Stilistiskt 

pendlar texten mellan att vara utmärkt och svagt1) 

O dar en kategori uppmärksammats mendar in~et(u~tyd~a~t~gmdome- 

getts (Ex. : I1Miljö- och tidsskildringen spelar egentligen ingen 

------- 

(-1 ganska negativt omdöme ang. viss kategori 

- - negativt -- omdöme ang. viss kategori 

De 298 titlarna gavs var sitt löpnummer, som i arbetsmallen placerades i 

en vågrät kolumn medan kategorierna placerades i en lodrät (se bilaga Ic). 

Vår strävan var att tacka in lektörernas uttalanden i kodform sa nyanse- 

rat som möjligt (men naturligtvis på grundval av deras eget ordval), vil- 

ket innebar att markeringar ofta fick göras i flera kategorier för att 

åstadkomma en rättvisande kodbild (se tillämpningsexemplen i bilaga Ib). 

Om en kategori tagits upp fler an en gång i en och samma recension har 

den ändå bara fått en markering. Betyget är naturligtvis summan av allt 

som sagts i recensionen angående kategorin i fråga. En av de arton kate- 

gorierna, nr 16 avseende våldets roll i den undersökta litteraturen, fick 

en något speciell utformning. V i ansåg det viktigt att ha en kategori för 

kommentarer rörande våldet och stannade för denna tredelade utformning. 

I betygshänseende räknade vi en 16a-markering som +, en 16b som (+) och 

en 16c som - . 

Matninq av storlek på recensionerna 

2 

Storleken på recensionerna har matts och redovisas i cm . I valet mellan 

att räkna ord, alt. rader, eller att mata spalternas bredd och höjd stannade 

vi för det sistnämnda tillvagagångssattet, som föreföll oss enklast 

och snabbast. Tyvärr för denna matning av kvadratytan med sig att en helt 

rättvis jämförelse mellan recensionerna inte kan göras, eftersom dessa har 

olika stilar och radavstånd och några omräkningar på grund av detta inte 

gjorts av oss. Varianter i undersökningsmaterialet beträffande stilens 

storlek kan studeras i bilaga 3. I redovisningen av recensionernas storlek 

(tabell IV) har vi gjoct en indelning i tre grupper: liten, mellanstor, 

stor recensi n. "Litenn recension ar yindre an 50 cm2, ltmellanstorlt mellan 

50 och 99 cm S , ttstoru större än 99 cm . Tilläggas kan att vi vid mätningen 

bortsett från rubriker och bilder och endast mätt brödtexten.

I vår redovisning använder vi ofta förkortade beteckningar på tidning- 

arna och tidskrifterna. Har nedan ger vi namnen i fullständig form: 

AB 

Arb t 

DN 

GP 

Hbl 

SDS 

SVD 

DAST 

Jury 

Aftonbladet (kvällstidning) 

Arbetet 

Dagens Nyheter 

Göteborgs-Posten 

Hufvudstadsbladet (utges i d inland) 

Sydsvenska Dagbladet Snällposten 

Svenska Dagbladet 

DAST-magazine. Detective, agents, science fiction, thriller 

Jury. Tidskrift för deckarvanner

3 UNDERSÖKNINGENS RESULTAT. ANALYS OCH KOMMENTARER 

I avsnitt 3 redovisas resultatet av undersökningen i tabellform. Fyra 

olika tabeller finns, med romersk numrering. Tabell I redogör för Antal 

markeringar ur kategorisynpunkt, tabell II för Spridning över betygsska- 

lan, tabell III för Antal recenserade titlar, svenska och översatta, och 

deras betyg, och tabell I V för Storlek på recensionerna. Recensionsorga- 

nen har fått arabisk numrering enligt följande: 

sambindningen 1 

dagspressen 2 

Jury 4 

Varje huvudtabell (I, II, III, IV) består av ett antal deltabeller plus 

en sammanräkning. Ordningsföljden är denna: presentationen av tabell I 

börjar med sambindningens deltabell (benämn. I: l ) , därefter följer dagspressens 

deltabell eller rättare sagt deltabeller, eftersom de är fyra 

stycken (bgnamn. I:2.1, I:2.2, I:2.3, 1:2.4), sedan deltabellen för DAST 

(I:3) och den for Jury (I:4). Tabellsviten avslutas med en tabell som är 

en sammanräkning av deltabellerna (benämn. I: 1-4). Sist kommer vår kommentar 

till tabellen i fråga. Denna ordning följs i samtliga tabeller med 

en liten modifiering i tabell IV, dar deltabellerna för DAST och Jury för 

att spara utrymme förts på samma blad (benämn. IV:3 och 4). 

Som tidigare sagts utgörs underlaget till undersökningen av 298 romantit- 

lar ur sambindningens listor. Det vore kanske intressant att se i vilken 

mån dessa titlar tagits upp av de övriga recensionsorganen. Procentsiff- 

rorna ar avrundade. 

1975 tog sambindningen upp 83 titlar: 

Dagspressen: 

Aftonbladet 37 titlar 45 ?L 

Ar be t e t 4 5 

Dagens Nyheter 54 6 5 

Göteborgs-Posten 27 33 

Hufvudstadsbladet 22 27 

Sydsvenska Dagbladet 45 54 

Svenska Dagbladet 2 5 30 

Fackpressen: 

DACT-magazine 

Jury


Aftonbladet 26 titlar 41 7; 

Arbetet 11 17 

Dagens Nyheter 3 6 57 





DAST-magazine 19 3 0 

Jury 4 1 65 


Aftonbladet 26 titlar 34 5'6 

Arbetet 6 8 

Dagens Nyheter 2 5 3 3 

Göteborgs-Posten .l 9 2 5 

Hufvudstadsbladet 1 O 13 




Jury 44 58 


Aftonbladet 11 titlar 14 76 

Arbetet 16 21 

Dagens Nyheter 20 26 




Svenska Dagbladet 48 63 


Jury 45 59 

De högsta procenttalen, om man raknar samman hela perioden, har facktid- 

skrifterna DAST och Jury med sin specialinriktning på deckargenren (DAST 

bevakar aven agent-, science fiction- och thrillergenrerna). Bland dags- 

tidqingarna ligger Dagens Nyheter högt under 1975 och 1976 (omkring 60 %) 

för att sedan sjunka (till omkring 30 %) de två sista åren. Under 1977

och 1978 tar i stallet Svenska Dagbladet över som den av de sju dags- 

tidningarna som tagit upp flest sambindningstitlar. Den allra högsta 

noteringen - för Jury 1975 - utgör 81 7; av sambindningstitlarna. I me- 

deltal har dagspressen tagit upp knappt 34 % och fackpressen drygt 60 % 

av de 298 sambindningstitrarna. 

Man kan cks så se efter hur titlarna fördelar sig på de olika recensions- 

organen under de fyra åren: 

1975: Av 83 titlar togs 62 upp i alla tre typerna av recensionsargan 

(alltså sambindning, dagspress, fackpress), 2 togs upp av sambindning + 

dagspress, 9 av sambindning + fackpress och 10 av sambindningen ensam. 

Som en jamförelse kan namnas att Svensk bokförteckning redovisar en ut- 

givning ?v 104 (nya) detektivromaner - exkl. en osäker titel som vi inte 

klart kuqnat identifiera som deckare - för år 1975, dar 23 titlar ar 

svenska och 81 översatta. Sambindningen tog alltså upp 83 titlar, eller 

80 76. Av de översatta tog man upp 56 titlar, eller knappt 70 7;. Siffran 

för de svenska deckarna kan tyckas paradoxal då sambindningen av 23 ut- 

givna titlar tog upp 27. Förklaringen är förmodligen den förskjutning 

som uppstår av att sambindningen tar upp ännu ej utkomna böcker. Under 

slutet av år 1974 kan därför sambindningen ha tagit upp titlar som sedan 

utgavs 1975. (Denna förskjutning existerar naturligtvis också under de 

andra aren.) De böcker som sambindningen underlät att ta upp var så gott 

som uteslutande av kioskdeckartypen. 

1976: Av 63 titlar togs 40 upp av sambindning + dagspress + fackpress, 

15 av sambindning + dagspress, 5 av sambindning + fackpress och 3 av sam- 

bindningen ensam. 

1977: Av 76 titlar togs 55 upp av alla, 9 av sambindning + dagspress, 8 av 

sambindning + fackpress och 4 av sambindningen ensam. 

1978: Av 76 titlar togs 52 upp av alla, 6 av sambindning + dagspress, 13 

av sambindning + fackpress och 5 av sambindningen ensam.

TABELL 1:l 

SAM61 NDNI NGEN

TABELL I : 1.1 

DAGSPRESS

TABELL 1:J.a 

DAGSPRESS

TABELL I : 2.3 

DAGS PRESS

TABELL I :2.4 

DAGSPRESS

TABELL I :3

JURY

Kategori : 

I* IfelhttsWilnning 

t. f3rfOke~ 

DAST Jury 

Summa markeringar ab00 2236 50Y 652 

Rnbl rec. Cit lcu $98 305 163 193 

RntoL reccos;onrr Y27 't I o 18 1 223

Kommentar till tabell I 

sammanräkningen av tabell I gav följande rangordning av kategorierna: 

1) kat. 1 

2) kat. 6 

3) kat. 4 

4) kat. 10 

5) kat. 5 

6) kat. 2 

7) kat. 7 

8) kat. 14 

9) kat. 12 

10) kat. 8 

11) kat. 9 

12) kat. 15 

13) kat. 3 

14) kat. 16 

15) kat. 11 

16) kat. 13 

17) kat. 17 

18) kat. 18 

Helhetsbedömning 

Personskildring 

Intrig 

Språk och stil 

Framförande 

Författaren 

Miljöskildring 

Underhållningsvärde 

Spänningsgrad 

Verklighetsförankring 

Samhällsengagemang 

Effekt på lektören 

Uppslag 

Våldets roll 

Dialog 

värderingar 

Spekulation 

Parodi på genren 

702, markeringar 

574 

560 

51 1 

48 1 

442 

41 5 

366 

348 

26 1 

205 

150 

123 

90 

8 1 

4 6 

21 

16 

Totalt sett har kategori 1 Helhetsbedömning fått flest markeringar. Det 

har den också fått hos Jury och hos dagstidningarna totalt. Men i sam- 

bindningen kommer den först på fjarde plats, efter Språk och stil, Per- 

sonskildring och Intrig. Hos DAST kommer Författaren på första plats före 

Helhetsbedömning, följda av Underhållningsvärde. 

De fyra kategorier (1, 6, 4, 10) som fått flest antal markeringar totalt 

har fått markeringar av de olika recensionsorganen enligt följande: av 

sambindningen 46 ?A, av dagspressen 42 ?A och av fackpressen 42 7;. De båda 

kategorier (17, 18) som fått lägst antal markeringar är sådana kategorier 

som inte ar tillämpbara på materialet annat än i vissa fall. Ett lågt an- 

tal markeringar har ar därför helt naturligt. 

Med tanke på den genre som undersökts förvånas man inte över att .finna 

Intrig så högt som på tredje plats. Möjligen kan man tycka att Spänning 

på nionde plats hamnat lite långt ner. Kategori 6 Personskildring som pla- 

cerat sig på andra plats totalt kommer på samma plats i sambindningen, på 

fjarde plats hos dagspressen, på sjunde plats hos DAST och på fjarde plats 

hos Jury. 

Enligt tabellen tycks fackpressen ha större benägenhet an sambindning och 

dagspress att kommentera författaren och hans produktion. Sambindningen 

har större benägenhet än recensionsorganen i övrigt att kommentera språk 

och stil.

Sambindningens lektörer ar anmodade att beakta och kommentera vissa sa- 

ker (se bilaga 2: PM för lektörerna ,i Bibliotekstjänsts sambindning), bl 

a personskildring (kat. 6), tids- och miljöskildring (kat. 7), språk och 

stil (kat. lo), läsvärde (kat. 14), Översättningens kvalité (kat. 101, 

ideologiska tendenser (kat. 9 + 13). Tabell I visar för sambindningens del 

att lektörerna i stor utsträckning beaktat dessa kategorier, De har gett 

dem drygt 45 ?L av markeringarna. Motsvarande iff fr or för dagspressen ar 

36 ?i, för DAST och Jury drygt 34 % vardera. 

Kategorierna 9 och 13, som ar de som närmast motsvarar PM:ns llideologiska 

tendenser" (se punkt 7), har tillsammans fått 3,4 ?L av markeringarna. Det 

ar svårt att veta om detta ar en hög eller låg siffra. Tyvärr har vi inga 

siffror att jämföra med, då vi inte känner till någon annan undersökning 

som visar i vilken utsträckning recensenterna gv deckare kommenterat det 

som inryms i kategorierna 9 och 13, Men med tanke på den ökande tendensen 

hos dagens deckarförfattare (jfr McBain, Sjöwall/Wahlöö, flrum, Blom, o a) 

att i sina romaner beakta sociala och politiska faktorer torde tendensen 

hos recensenterna att kommentera dessa faktorer också ha ökat. Kateg~aiec- 

na 9 och 13, sammanslagna, har fått markeringar av de övriga recensions- 

organen enligt följande: av dagspressen 5,8 %, av DAST 2,7 ?L och au Jury 

5,6 06. 

Kategori 16 Våldets roll som hamnat på fj~rtonde plats totalt bar fått 

2,2 7; av markeringarna i sambindningen, som är det recensionsorgan dar 

våldet kommenterats flest gånger. Dags- och fackpressens procenttal ligger 

ganska nära varandra med 1,2 resp. 1,3 (DAST) och 1,5 (Jury). 

Har nedan följer en redovisning av det genomsnittliga antalet anvanda ka- 

tegorier per recension i de tre olika typerna av recensionsorgan, ar för 

år och totalt. Siffrorna ar avrundade, 

Sambindningen 

Dagspressen 

1975 4,3 kat/rec 

1976 3,4 

1977 3,l 

1978 2,6

Jury 

1975 2,9 kat/rec 

1976 3,3 

1977 2,9 

1978 3,O 1975-1978 3,O kat/rec 

Som synes är det sambindningen sorh använt sig av flest kategorier per re- 

cension. Under hela perioden ligger siffran stadigt kring 4,6 kat/rec. De 

övriga recensionsorganen ligger märkbart lägre. Medeltalet för dagspressen 

är 3,l kat/rec. När det galler de enskilda tidningarna visar siffrorna att 

Aftonbladet, den enda kvällstidningen i undersökningen, ligger stadigt på 

drygt 4 kat/rec under de fyra åren. Arbetet har lika hog genomsnittssiffra 

för perioden men relativt varierande siffror mellan åren. Ar 1975 var t ex 

medeltalet använda kategorier per recension för Arbetets del så högt som 

5,8, den högsta siffran av alla i sammanhanget. Hufvudstadsbladet ligger 

också på i genomsnitt 4 kat/rec. Lägst ligger Dagens Nyheter, Sydsvenska 

Dagbladet och Svenska Dagbladet, alla under 3 kat/rec. Göteborgs-Posten 

ligger nästan på genomsnittet med 3,O. Medeltalet för Fackpressen (DAST + 

Jury) är sa lågt som 2,9 kat/rec.

TABELL If :I 

sPRIDNING &ER 8EfY6SSKALAN 

SAMBINDNINGEN

1 

6 

E 

I$ 

ner>bowQ- 

lq***h~ 

* -c. 

+X\Q%I 

- -4 

ri- c34 

I I ' 

TABELL Ii. : 2.1 

u 

DAGS PR E SS

TABELL I : 2.2

-- a-wr~rcrl 

dl * - 4- 4 

a- d4 4 

Lu 

a0 

-- Cbcl. w -k 

E b 

l E 

3 

w 

DAGS PRESS

PRE SS

d c 

LO 

d -- 

UV, 

TABELL a: 3

'SI' 

3 23- 

'v,

TABELL II ; 1-4 (sammandrag) 

t 

Sam bindn. Dagspress bAST Jury 

T= antd recenserade +;+Lur) 

R= atal recensioner)

Kommentar till tabell II 

De bedömda romanerna har totalt sett fått Övervägande positiva recensio- 

ner. Räknar man samman de två första betygskategorierna (+ och (+)) resp. 

de två sista ((-1 och -) och gör en sammanställning får den följande ut- 

seende : 

positiva betyg negativa betyg 

sambindningen 62 5'; sambindningen 31 ?A 

dagspressen 65 5'; dagspressen 26 % 

DAST 90 5'; DAST 5 % 

Jury 67 7; Jury 26 7: 

Påfallande positiva i sina bedömningar har som synes recensenterna i DAST 

varit, medan sambindningen, dagspressen och Jury ligger en bra bit lägre 

men ganska lika inbördes. 

Undersöker man hur stor polariteten mellan positiva och negativa betyg ar 

- betygen / och O ej medräknade - och tar dagspressen tidning för tidning 

får man nedanstående tabell (i avrundade siffror) : 

pos . neg. avs tand antal rec. 1975-1978 

Sambindning 62 16 31 % (31) 4 27 

AB 

72 19 (53 

102 

Arbt 

6 2 3 1 (31) 

37 

DN 

66 25 (41) 137 

G P 

74 14 (60) 

94 

Hbl 

6 9 24 (45) 

54 

SDS 

64 27 (37) 139 

SVD 

50 40 (10) 147 

DAST 

90 5 (85) 181 

Jury 

67 26 (41 ) 223 

Det största avståndet mellan positiva och negativa betyg har DAST med 85 

enheter, eller med andra ord: recensenterna i DAST ar mycket generösa med 

plusbetyg men ger ogärna minusbetyg. Det näst största avståndet har Göte? 

borgs-Posten med 60 enheter medan Aftonbladet har 53. Det klart minsta au- 

ståndet har Svenska Dagbladet (10 enheter). Här väger plus- och minusbetyg 

nästan lika, Medelavståndet ligger på 43 enheter. 

Beträffande betyget / har det fått 3 % av markeringarna i sambindningen, 

4 X hos dagspressen, 2,2 5'; hos DAST och 3,4 5% hos Jury. Betyget O har fått 

4 ?L av markeringarna i sambindningen, 5 76 hos dagspressen, 2,8 ?i hos DAST 

och 3,4 5'6 hos Jury.

TABELL m: 7 

ANTAL REC. TITLAR, SVENSKA O. &ERSATTA 

OCH DERAS 8ETYG

DAGSPRESS

i-, - 

\ 

hw>rl*- 

*'a 

Kw- \+ 

DAGSPRESS .

DAGSPRESS

DAGSPRESS

OCH DERAS BETYG 

4 

\ 

bo I l $8 

Th 

hk- 

+

OCH DERAS BETYG 

JURY

SVENSK& : 

.Sam bind Dqspress DAST Jury

Kommentar till tabell III 

Räknar man samman de två första betygskategorierna (+ och (+)) resp. de 

två sista ((-) och -) för svenska deckare resp. översatta får man nedan- 

stående resultat. Betygen / och O ar alltså inte medräknade här. 

SVENSKA positiva betyg negativa betyg 

sambindningen 58 7; sambindningen 34 7; 

dagspressen 59 % dagspressen 31 76 

DAST 88 % DAST 7 7; 

Jury 58 % Jury 35 7; 

OVERSATTA positiva betyg negativa betyg 

sambindningen 66 % sambindningen 28 % 

dagspressen 74 7; dagspressen 18 76 

DAST 91 X DAST 4 70' 

Jury 76 1; Jury 18 7; 

Tabellen visar att de svenska deckarna bedömts mest positivt av DAST medan 

sambindning, dagspress och Jury ligger väsentligt lagre men på samma nivå 

inbördes. Tabellen visar vidare att de översatta deckarna fått en gynnsam- 

mare bedömning an de svenska. #ven har ligger DAST påfallande högt i sina 

positiva bedömningar, dagspressen och Jury ligger lagre på nästan samma 

procenttal medan sambindningen ligger lägst.

TABELL E: I 

STORLEK P; RECENS~ONEWA Ci m2) 

3 

&-z 5 

3 y13 

7YL I 

E*&.% 

*u 

- r l 

d 

- 

og- 

b , 0- 

vm 

SAMBINDNINGEN

TABELL E: 2 

DAGS PRESS

STORLEK PA.REcE.NsIoE(ERNA (i w%) 

k 

- r+- 

CP- 

- i I 

d 

Q F- 

bi* 

DAST MA6AZI N E 

JURY

Dagspress

Kommentar till tabell I V 

2 

Ytmassigt håller sig de flesta recensionerna under 50 cm . Nar det galler 

sambindningen ligger samtliga recensioner under 50 cm2. Detta har sin för- 

klaring i standardstorleken på sambindningslapparna (se bilaga 3b) och de 

riktlinjer nar det galler antalet ord (70-100) som lektörerna har att gå 

efter (se bilaga 2). 

Under arbetets gång har vi lagt märke till - detta galler dagspressen - 

hur starkt benägen man ar att recensera deckare "i klump". På en halv tidningssida 

kan t ex .tjugotalet deckare recenseras medan en nyutkommen "vanlig" 

roman ensam agnas samma utrymme. Vad man skulle kunna kalla undantaget 

som bekräftar regeln ar Sjöwall/WahlöÖs polisromaner, som genomgående 

fått ganska stort spaltutrymme. 

Mycket ofta har deckarrecensionerna mest karaktären av notiser eller blan- 

kare. Detta galler främst dagspressen men aven fackpressen i viss mån. 

Tabell IV visar att 

. 

av samtliga recensioner (1541 st) ryms 76 ?g 

inom en yta mindre an denna 

medan knappt 6 R fyller en yta som ar lika 

stor som eller större an denna

4 SAMMANFATTNING 

Bevaknina 

Under perioden 1975-1978 tog sambindningen upp 298 detektivromaner. De för- 

delade sig på de fyra åren på följande sätt: 83 titlar år 1975, 63 titlar 

1976, 76 titlar 1977 och 76 titlar 1978. Bevakningen av dessa titlar i de 

övriga recensionsorganen var ingenstans hundraprocentig. Högsta procent- 

siffran hade Jury år 1975, då man tog upp 81 76 av det årets sambindnings- 

titlar. De högsta procenttalen, om man raknar samman hela perioden, har 

facktidskrifterna DAST och Jury med sin specialinriktning på deckargenren. 

Bland dagstidningarna ligger Dagens Nyheter högt under 1975 och 1976 (om- 

kring 60 %) för att sedan sjunka (till omkring 30 74) de två sista åren. 

Under 1977 och 1978 tar i stallet Svenska Dagbladet över som den av de sju 

dagstidningarna som tagit upp flest sambindningstitlar. Sämsta bevakningen 

av de 298 sambindningstitlarna hade Arbetet (bara drygt 12 7;) och Hufvud- 

stadsbladet (drygt 18 m). I medeltal för hela perioden har dagspressen ta- 

git upp knappt 34 % och fackpressen drygt 60 ?; av sambindningstitlarna. 

Kateaorier 

Flest antal markeringar totalt fick kategorierna Helhetsbedömning, Person- 

skildring, Intrig samt Språk och stil. Dessa fyra kategorier fick marke- 

ringar av de olika recensionsorganen enligt följaride: av sambindningen 46 %, 

av dagspressen 42 % och av fackpressen 42 R. Kategori 1 Helhetsbedömning ar 

den kategori som fått flest antal markeringar totalt. Den kommer på första 

plats hos Jury och dagstidningarna, på fjarde plats i sambindningen och på 

andra plats hos DAST. Kategori 6 Personskildring som placerat sig på andra 

plats totalt kommer på samma plats i sambindningen, på fjarde plats hos 

dagspressen, på sjunde plats hos DAST och på fjarde plats hos Jury. Fack- 

pressen tycks ha större benägenhet än sambindning och dagspress att kommen- 

tera författaren och hans/hennes produktion. Sambindningen har större bena- 

genhet an de övriga recensionsorganen att kommentera språk och stil. De ka- 

tegorier som motsvarar punkterna i Bibliotekstjänsts PM för lektörer har i 

stor utsträckning beaktats av lektörerna. De har fått drygt 45 av marke- 

ringarna. Motsvarande procenttal för dagspressen är 36 76, för DAST och Jury 

drygt 34 5'; vardera. Det recensionsorgan som använt sig av flest kategorier 

per recension är sambindningen. Under hela perioden ligger siffran stadigt 

kring 4,6 kat/rec. De övriga recensionsorganen ligger runt 3 kat/rec. 

Betyq 

De bedömda romanerna har totalt sett fått Övervägande positiva recensioner. 

Påfallande positiva i sina bedömningar har recensenterna i DAST varit, medan 

sambindningen, dagspressen och Jury ligger en bra bit lägre men ganska lika 

inbördes. DAST har den största benägenheten av alla recensionsorganen att 

ge positiva betyg och den minsta benägenheten att ge negativa. På hela pe- 

rioden har DAST avlämnat positiva betyg till 90 96 och negativa till 5 5'6. 

Stor polaritet mellan positiva och negativa betyg har också Göteborgs-Pos- 

ten och Aftonbladet. Som jämförelse kan man se på Svenska Dagbladets siff- 

ror, dar plus- och minusbetyg väger nästan lika (positva betyg 50 74, nega- 

tiva 40 76). V i vill påminna om att procentsiffrorna för betygen baserar sig 

på en summering av de betyg som de enskilda kategorierna fått. Ibland har 

kategorierna fått många markeringar, ibland få. Vissa recensenter går mera 

på djupet i sina analyser än andra, vilket i regel för med sig dels att 

fler kategorier kommenteras, dels att en mer differentierad betygsättning 

görs.

Svenska - översatta deckare 

En jämförelse mellan bedömningarna av svenska resp. översatta detektiv- 

romaner visar att de översatta romanerna fått en gynnsammare bedömning an 

de svenska. Har ligger DAST mycket högt i sina positiva bedömningar, dags- 

pressen och Jury ligger lägre på nästan samma procenttal medan sambind- 

ningen ligger lägst. 

Storlek 

Ytmässigt håller sig de flesta recensionerna under 50 cmZ Av samtliga recensioner 

(1541 st) ryms 76 % inom en yta mindra an 50 cm 2 medan knappt 

6 X fyller en yta som är lika stor som eller större än 99 cm2. Ett mycket 

vanligt förfarande i dagspressen ar att recensera detektivromaner "i klump". 

Mycket ofta har deckarrecensionerna mest karaktären av notiser eller blankare 

- någon egentlig, seriös analys görs inte av romanerna. Det sist sagda 

galler aven fackpressen. 

Till det redovisade undersökningsresultatet vill vi foga några ytterligare 

reflektioner som vi gjort under arbetets gång och efkeråt: 

+ Deckaren uppfattas som lättviktig litteratur med sin givna publik 

+ Deckaren fungerar som avkopplingsläsning. En deckare ska vara engage- 

rande men får inte vara tung eller krävande 

+ Deckarrecensionerna är korta och tenderar att agna mer utrymme åt att 

relatera innehållet än åt att recensera. Man tycks inte anse det nöd- 

vändigt att motivera sina ställningstaganden i särskilt hög grad. Recen- 

sionerna tycks snarast ha funktionen att tipsa läsarna om bra deckare 

(eller varna för dåliga) 

+ Sambindningens lektörer förefaller ta sin uppgift seriöst och genomföra 

den förhållandevis val 

+ DAST-magazine skulle vi vilja karaktärisera som en tidskrift för deckar- 

slukarna, för de redan frälsta 

+ Jury framstår som mera kritisk an närmaste kollegan DAST. Siffrorna för 

Jury och DAST skiljer sig rätt mycket från varandra, däremot följs dags- 

pressens och Jurys siffror nära åt 

+ Arbetet tar upp ett fåtal deckare och de som tas upp är företrädesvis av 

typen sociala och politiska deckare 

+ Dagstidningarna i övrigt samlar ihop ett antal deckare som sedan recen- 

seras tillsammans vid vissa tillfallen, t ex "semesterdeckarna", "hös- 

tens nya deckare", " juldeckarna".

Slutkommentar 

Av folkbibliotekens utlåning utgör deckarna i allmänhet en mycket stor 

del. En undersökning som gjorts vid stadsbiblioteket i Skellefteå avse- 

ende utlåningen av skönlitteratur under 1978 visar att deckarna står för 

31 ?;. Undersökningen ar gjord av föreningen Bis (Bibliotek i Samhälle) 

lokalgrupp i Skellefteå. Deckare tycks läsas av de flesta kategorier man- 

niskor, alla åldrar, alla samhällsklasser, män och kvinnor... Räknar vi 

sedan in den stora mängd kioskdeckare som sprids förstår vi att deckaren 

når ut till människor som kanske ingen annan typ av litteratur. Detta är 

väsentligt att hålla i minnet, inte minst för oss som arbetar på biblio- 

tek. De böcker i genren som köps in måste hålla hög standard och väljas 

med omsorg. Dar ar vi beroende av recensenterna ( främst sambindningens ) , 

vilka har till uppgift att göra den kritiska granskning som gör det möj- 

ligt för oss att välja rätt. Även om några helt objektiva recensioner in- 

te ar möjliga att göra bör objektivitet vara något att sträva efter för 

en recensent, tycker vi. Trots detta har vi föga till övers för den typ 

av recensenter som av rädsla för att framstå som subjektiva på alla satt 

försöker undvika att ge ett personligt omdöme om en bok. En och annan för- 

söker slingra sig undan från att avge något omdöme över huvud taget. Hell- 

re ett starkt subjektivt omdöme an inget omdöme alls! 

Vår undersökning visar hur ett antal detektivromaner bedömts under en fy- 

raårsperiod. Romanerna har som vi sett fått Övervägande positiva recen- 

sioner. Men, undrar vi, innebär genren i sig att man sänker kraven redan 

innan man börjar bedöma? Det lilla utrymme som genren fått t ex i dags- 

pressen (trots sin popularitet bland läsarna) kan tolkas som ett bevis för 

att litteraturbedömarnas uppfattning om genren inte ar särskilt hög. Eller 

anser man det värdefullare att recensera många böcker ytligt i stället för 

ett färre antal mera ingående? Men faktum kvarstår: deckaren ar populär 

och kommer säkert att vara det länge an. Redan nu ryms inom genren många 

olika typer av deckare och det kommer förmodligen att uppstå flera med ti- 

dens gång. Genren står inte stilla. Aven deckargenren speglar förändringar 

i tiden. 

Under vårt arbete med undersökningen har vi lagt märke till vissa tenden- 

ser, dragit vissa slutsatser, vi har fått svar på vissa frågor och nya 

frågor har uppstått. Vi hoppas att det vi kommit fram till i undersökning- 

en kan ge oss som sysslar med litteratur, det må vara som recensenter, bib- 

lioteksarbetare eller vanliga läsare, anledning till en del reflektioner 

och kanske också åtgärder. 

Borås i december 1980 

Marianne Stenbacken Inqa-Britt Wåhlberg

Kategorier 

BILAGA l a 

1 . HELHETSBEDOMNING svepande omdömen (en bra deckare, en dus- 

sindeckare, en d. som man läser och glöm- 

mer, en onödig bok) 

2. FORFATTAREN författarskap, produktion, utveckling 

3. UPPSLAG 

4. INTRIG 

5. FRAMFORANDE 

originalitet, progressivitet, fantasi 

(huvudidén men även underordn. idéer), 

förnyelse av genren 

handlingen i sig, upplösningen, gåtan 

berättargrepp, berättarförmåga, tempo, 

kunnighet 

6. PERSONSKILDRING psykologi, mänskligt engagemang 

7. MILJOSKILDRING stämning, atmosfär, även tidsskildring 

8. VERKLIGHETSFORANKRING realism, sannolikhet, illusionsförmåga, 

dokumenttir 

9. SAMH~LLS ENGAGEMANG politiskt eng., 

tendens 

socialt eng., budskap, 

1 0. SPRAK OCH STIL svårighetsgrad ("lättläst"), ton (humor, 

satir, ironi), jargong, klichéer, litte- 

rär ambition, pastisch, översättning, 

aven korrekturfel 

11. DIALOG 

12. SP~NNINGSGRAD dramatik 

13. V~RDERINGAR fördomar (rasism, sexism), valdsglorifie- 

ring, reaktionära drag, moralism, etik 

1 4. UNDERHALLNINGSVARDE läsvärde ("rekommenderas") 

1 5. EFFEKT PÅ LEKTOREN läsarupplevelse, märkbart subjektivt om- 

döme, tycke och smak, fascination, aver- 

sion 

16. VALDETS ROLL a) underordnad 

1 7. SPEKULATION 

b) relativt stor men motiverad 

c) paträngande, överdriven (för effektens skull) 

18. PARODI PÅ GENREN satir, karikatyr (= formen för hela ro- 

manen, jfr kat. 10 "ton")

Tillämpningsexempel 

Kat. 1 o En ointressant och ganska meningslös roman 

Kat. 1, 10 o Perfekt travesti 

Kat. 2 Till dem som inte heller riktigt lyckats följa upp 

sin tidigare succé hör N.M. 

Kat. 3 

Kat. 4 

o Efter den första - eller kanske den andra - boken 

har B. gått liksom på tomgång 

BILAGA I b 

m Förf. polisromaner blir enligt min uppfattning allt 

ba t t r e 

o På plussidan märks en fyndig metod för mördaren att 

skaffa sig alibi 

o Mordstittet är ganska originellt 

o Vad M. beträffar... är han lika löftesrik som A., 

men av alla uppslagen i --- a tt döma, behöver han 

tygla sin fantasi en smula. Romanen är helt enkelt 

en smula vildvuxen 

o Låt mig genast säga, att jag för egen del anser, att 

originalitet är a och o i en deckare. Visar det sig 

att författaren mer eller mindre kalkerat en annan 

roman, anser jag den inte mycket värd 

o För den som väntade sig något progressivt inom genren 

är den en besvikelse 

Som detektivroman håller boken inte måttet 

o Upplösningen är oväntad men verkar konstruerad. Hela 

intrigen är ohållbar och konstruerad, alltför mycket 

är tillrättalagt 

Kat. 4, 8, 12 o Intrigen är varken särskilt trovärdig eller spännande 

Kat. 5 • Romanen är ett habilt hantverk, rutinerat skriven 

o Ett inte helt originellt men intressant berättartek- 

niskt grepp 

Berättelsen är välskriven med gott tempo 

Kat. 4, 5 • Detta ar en grovt tillyxad historia om kidnapping 

med helt osannolik intrig och helt verklighetsfräm- 

mande människor 

Kat. 6 o Huvudpersonen ... är inte särskilt övertygande tecknad 

och övriga personer är schabloner 

Kat. 7 • Huvudpersonernas omgivningar målas noggrant upp och 

ger boken en lagom rys-stamning 

o D:s omfångsrika pusseldeckare har atmosfär 

o Tidsfärgen är antagligen fint återgiven och stöds av 

en rad detal jer 

Kat. 8 o Och man tir benägen att tro, att ungefär så kunde det 

verkligen ha skett 

Kat. 8, 14 o Det är enkel underhållning, men roande på grund av 

situationens förankring i verkligheten

Kat. 9 

Kat. 10 

Meningen är, enligt företalet, att historien skall 

förmedla ett moraliskt budskap. Det är löst påklist- 

rat och knappt skönjbart 

En... kriminalroman som avslöjar väsentliga samhälls- 

mekanismer 

Intressant roman som ställer problem under debatt 

Boken... är lättläst trots att stilen lider av adjek- 

tivs j uka 

Språket som är ganska varierat och elegant även i den 

svenska översättningen 

Språkbehandlingen fyrkantig 

Kat. 11 En alldeles trovärdig dialog 

Kat. 12 Men spänningen lyser med sin frånvaro boken igenom 

Kat. 12, 16a Boken är dessutom spännande utan att vara blodig 

Kat. 6, 7/12 Hennes sätt att skapa spänning med sina miljö- och 

personskildringar är utan motstycke 

Kat. 13 Flitigt förekommande könsfördomar 

Men också med en hel del konservativa fördomar och 

nattståndna åsikter 

Det finns inga pekpinnar, politiska eller andra, som 

smäller dig på fingrarna, eller tvingar p8 dig &sikter 

Brottet glorifieras 

Kat. 14 Trots otympligheterna är underhållningsvärdet inte 

att förakta 

..Men roligt har man bitvis...; det kan inte förnekas, 

aven om lustigheterna ibland ter sig något forcerade 

Kat. 7, 10, Det hindrar inte att den lättsamma tonen och den of- 

14 tast goda miljöskildringen ändå kan bereda en stunds 

roande avkopplingsläsning 

Kat. 15 Allt verkar så deprimerande att man nästan tappar läs- 

, lusten 

Den underliga blandningen fascinerar trots allt 

Man känner sig mycket förvirrad och föga inspirerad 

vid läsningen 

Boken, som man inte släpper förrän den tir slut 

Kat. 6, 11, Istället infinner sig en känsla av obehag inför den 

15 krystade dialogen och vulgära persanteckningen 

Kat. 16a Utan handgripliga inslag av våld eller sex 

Våldsinslagen ar måttliga 

Kat. 13, 16b, 

17 

Och som alltid hos M. inga inslag av spekulativa råheter, 

ingen rasism och inga fascistiska tendenser 

Kat. 5, 8, 

12, 16b 

En välskriven och spännande bok som är realistisk 

utan att frossa i våldsskildring 

Kat. 16c Mordoffrens skador beskrivs med många ingående, blo- 

diga detaljer

Kat. 16c m En blodig och finessfattig historia 

(forts) 

m Vissa mord- och tortyrscener beskrivs alltför väl- 

lustigt 

m Oupphörliga dramatiska händelser resulterar i stor 

manspillan: åtminstone tio personer går åt 

Kat. 17 m Hela boken... ger ett cyniskt och spekulativt intryck 

Kat. 13, m Som vanligt skriver M. mycket långt ifrån alla mer 

16b, 17 eller mindre fascistoida spekulationer i underhåll- 

ningsvåld 

Kat. 18 m Romanen ar en ironisk karikatyr av såväl deckargenren 

som skolan 

Hela historien liknar narmast en parodi, men en rolig 

sådan

PM for lektörerna i Bibliotekstjänsts 

sambindning (böcker för vuxna) 

Skönlitteratur 

Sambindningens lektörsutlatanden är en service för bibliotekens inköp, 

med beaktande av att dessa utlatanden i de flesta fall ar den enda infor- 

mation om böckerna som vid inköpstillfället star bibliotekarierna till 

buds. Dessutom recenseras manga böcker inte i pressen, och mycken 

litteratur - även skönlitteratur - kräver fackmannakunskaper för en riktig 

bedomning. Lektörsutlatandena skall ge sil saklig och opartisk informsr- 

tion som möjligt. Uttryck som "en bok för alla bibliotek" eller "for större 

bibliotek" bör undvikas. Klart motiverade kvalitetsomdömen bör alltid 

ingll i utllltandena. Personliga stiillningstaganden av polemisk eller 

överdrivet berömmande art (vänrecensioner) maste dock undvikas, lik- 

som ironiska, överlägsna eller försmädliga uttryck 0.d. Omdömena skall 

inte gälla författarnas asikter utan sättet an lägga fram dessa. Spraket l 

utlatandena skall vara tillgängligt även för lekmän. Undvik an anvanda 

fackuttryck, specialförkortningar och tekniska termer utan an förklara 

innebörden! Det förekommer att biblioteken använder lektörsutliltande- 

na för sin information till allmänheten. 

Nedanstaende punkter bör i tillämpliga fall beaktas: 

1. Bokens art (realistisk roman, satir, lyriksamling, triviallitteratur etc.). 

Ingar boken i en serie? (Tax. "Fjärde delen i Tora Dahls Gunborg-se- 

rie".) 

2. Kort redogörelse för innehallet. Karaktäristik av bokens person-. 

tids- och miljöskildring, sprak, stil och lasvärde. 

3. Typografisk lättlästhet och layout. Illustrationernas art. 

4. Betr. Översättningar: Avge om möjligt ett omdöme om översättning- 

ens sprak- och stilriktighet (viktigt vid avancerad text, ex.vis lyrik). 

5. Bokens svhighetcgrad. Krav p# farkunskaper för dess tillganglighet. 

6. Bokens lämplighet för barn- och ungdomsavdelningar, gymnasie- 

bibl.etc. 

7. Ideologiska tendenser, d.v.s. bokens ställningstagande i och behand- 

ling av politiska, sociala, etiska, religiösa eller liknande fragor. 

8. Betr. lyrik: Ange versformen (traditionell, obunden, experimentell, 

etc.), diktens svarighetsgrad, ideologiska tendenser. Om Du citerar, 

var noga med att citatet ar belysande, att det underbygger Din recen- 

sion, och använd det inte i stället för att ge en bedömning. 

Längden pa omdömena bör Iiimpligen vara mellan 70 och 100 ord. 

Obs! att uppgifter om boken, dess utgivningstid 0.d. betraktas som konfi- 

dentiella fram till sambindningshäftets publicering. 

B IBLIOTEKSTJANST AB 

Sambindningsredaktionen 

Lillemor Nyström 

BILAGA 2

BILAGA 3a

Sam bin4n;n3s lapp 

n bol; nicd grida pcwon. 

uiit vliid c!i aiviitg;iv:!." 

-. 

BILAGA 3b

FURTECKNI NG PÅ RECENSENTER 

Sambindningen 

Behrendtz, Lennart 

Berggren, Lena 

Blomgren, Christer 

Bruzelius, Ingrid 

Brylla, Thomas 

Burgman, Torsten 

Carlsson, Lennart 

Collmar, Carita 

Dahl blom, Gunilla 

Elmers, Brita 

Enby, Gunnel 

Engel, Josef 

Engfeldt, Birgit 

Enoksson, Gösta 

Friberg, John 

Germundsson, Jörgen 

Good, Gun 

Granbeck, Eva 

Granfelt, Lotten 

Hedberg, Olle 

Holm, Hans I. 

Holm, Lisbeth 

Jenhoff, Annie 

Jesperson, Larz 

Johansson, Signild 

Kádár, Péter 

Karlsson, K je11 

Källén, Bengt 

Kallqvist, Göran 

Lindquist, Hans 

Lindqvist, Olof 

Lindstrand, Orn 

Lyttkens, Carl Hampus 

Löfström, Tomas 

Lövkvist, Christer 

Malmberg, Barbro 

Odebrant, Per 

Ohlsson, Joel 

Olsson, Hans-Olof 

Olsson, Jlan 

Peterson, Lennart 

Peterson, Ulla 

Pettersson, Sven-Ingmar 

Ristarp, Jan 

Schenkmanis, Ulf 

Sintorn, Marianne 

Staf, Gunnar 

Sundberg, Bo 

Svensson, Marianne 

Ulveskog, Eva 

Wahlöö, Karin 

Widén, John 

Wieselberg, Jan Erik 

Wiesel ber~g, Per 

Zalitis, Janis 

Dagspressen 

Ahlström, Crispin (GP) 

Antell, Henrik b bl) 

Attorps, Kaj (SVD) 

Bengts,on, Göran (SDS, SVD) 

Berg, Annika (DN) 

Bergom-Larsson, Maria (DN) 

Bild, Nils (~rbt) 

B jörksten, Ingmar (SVD) 

Block, Pex (DN) 

Borglund, Tore (~rbt) 

Braconier, Fredrik (SDS) 

Broberg, Jan (SDS) 

BILAGA 4

Bromander, L. (Arbt) 

Collen berg, Claes (DN) 

Eklundh, Bernt (GP) 

Elfving, Ebba bl) 

Eriksson, Jörgen (DN) 

Fagerström, Allan (AB) 

Franzén, L-O (DN) 

Fredriksson, Allan (DN) 

Gahrton, Per (SDS) 

Gustafsson, Hans (GP) 

Hedlund, Magnus (DN) 

Holmström, Bengt (SDS) 

Isaksson, Per (GP) 

Janstad, Hans (Arbt) 

K.H. (DN) 

Krook, Kaj sa b bl) 

Larsson, Jan Erik (SDS) 

Lindblom, Bo (AB) 

Ljunglöf, Lennart (AB) 

Lundberg, Erik (GP) 

Lundqvist, Åke (DN) 

Löthwall, L-Olof (GP) 

Martinell, Ingegärd (AB) 

Mårtensson, Jan (SDS) 

Nordberg, Elisabeth (Arbt) 

Norman; Birger (Arbt) 

odebrant, Per (Arbt) 

Ohlsson, Joel (Arbt) 

Olson, Björn Anders (DN) 

Perlström, Åke (GP) 

Persson, Kurt (DN) 

Sjögren, Marg. (SVD) 

S jöstedt, Hans-J b bl) 

Sjöstrand, Ingrid (GP) 

Sköld, Bo (SDS) 

Slotte, Ulf-Erik b bl) 

Stertman, Hans (AB) 

Strömberg, Sven (GP) 

Svensson, Rolf (GP) 

Sörensen, Lennart (SDS) 

Sörmark, Sven (AB) 

Unger, Gunnar (SVD) 

Ward, Bengt (GP) 

Windahl, Olof (DN) 

Åhman, Hans-Eric (GP) 

- Fackpressen 

Ahnhem, Kaj (DAST) 

Alexandersson, Jan (DAST) 

Bergman, Ted A ur^) 

Broberg, Cecilia br ur^) 

Broberg, Jan br ur^) 

Durling, Ulf u ur^) 

Ekbrant, Inge ek ur^) 

Ekholm, Irma (DAST) 

Elgström, Jörgen u ur^) 

Fredriksson, Karl G. u ur^) 

Hedman, Iwan (DAST) 

Larsson, Nils u ur^) 

Larsson, Staf fan st ur^) 

Lindberg, Torbjörn (DAST) 

L j unglöf, Lennart u ur^) 

Lundin, Bo u ur^) 

Nilsen, Rolf (DAST, ur^) 

O'~&nsson, Lasse (DAST, ur^) 

Stertman, Hans st ur^) 

Ström, Sven st ur^) 

Ternvall, Sigge (DAST) 

Tarnström, Inger (DAST) 

Wadenstein, Hemming (DAST) 

Widerberg, Bertil R. u ur^)

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV 

Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid 

Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen 

mellan åren 1974 och 1996. 

Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har 

använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. 

De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), 

som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se 

Upphovsrätten tillhör författarna. 

Publiceringsår i BADA: 2012

1980 nr 92.pdf - BADA - Högskolan i Borås

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

1980 nr 92.pdf - BADA - Högskolan i Borås

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?