Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1400 KB) - Åbo Akademi

web.abo.fi

Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1400 KB) - Åbo Akademi

MfÅA 15.2.2013 7.5.2012 www.abo.fi/meddelanden

NR 08 03

Lars ägandet HasseL är ett

outforskat

bLir rektor

område

i umeå

En Företagsägarna lång ÅA-karriär diskuterar avslutas

när inte professorn företagens i framtid redovisning i

tar medierna. över Handelshögskolan

Beslutsproces-

vid serna Umeå är påfallande universitet. osynliga.

teknisk doktoranders service

i nya vasa nätverk får jobba

Hårt finansieras

De omfattande nationella forskarskolorna

saneringarna

och upphör. reparationerna Åbo Akademi har väljer satt

ökad att forstätta press också satsa på den utbild-

tekniska ningen av personalen.

doktorander.

AKtuellt | ForsKning | studier & undervisning | internAtionellt | orgAnisAtion

Blå

socialdemokrati?

Socialdemokraterna blev nyliberalare och grönare innan millennieskiftet

Under senare år verkar det ha skett en viss återvandring vänsterut


02

START MfÅA

Meddelanden från Åbo Akademi ges

ut av Åbo Akademi. Tidningen utkommer

under terminerna

varannan fredag och sänds till huvuddelen

av akademins anställda samt

bl.a. till massmedia, till universitet och

högskolor i Norden, till kommuner,

bibliotek och gymnasier i Svenskfinland,

till medlemmar i Akademiföreningen

Åbo Akademiker r.f. och till vissa

personer verksamma inom politik,

förvaltning och näringsliv.

rEDAKTIoN

Peter Sandström, chefred. (tj.l.)

Nicklas Hägen, chefred. (vikarie)

tfn (02) 215 4693

e-post: nicklas.hagen@abo.fi

Marcus Prest, red. (vikarie)

tfn (02) 215 4715

e-post: marcus.prest@abo.fi

WEBBrEDAKTÖr

Peter Siegfrids

tfn (02) 215 4882

e-post: peter.siegfrids@abo.fi

rEDAKTÖr I vASA

Ari Nykvist

tfn (06) 324 7452

e-post: ari.nykvist@abo.fi

ADrESS

Åbo Akademi,

Domkyrkotorget 3,

20500 Åbo.

Telefax: (02) 251 7553

E-PoST

meddelanden@abo.fi

WWW

www.abo.fi/meddelanden

ANSvArIg UTgIvArE

Kommunikationschef

Thurid Eriksson

tfn (02) 215 4124

e-post: thurid.eriksson@abo.fi

Tidningen trycks av Tammerprint

och upplagan är 4 800 ex.

ISSN 0359-8632 Åbo 2013

441 878

Trycksak

Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013

INNEHÅLL Nr 3/2013

en mångsidig drycK

undervisning i ölbryggning visar

vägen till biokemi och cellbiologi.

Läs mer på sidan 10

ÅA tar den ”modigare” vägen 3

Högervandrande sossar 4

Företagsägare i det dolda 6

Kondition och IQ 8

frÅgor & SvAr

Svanmärkt städning vid ÅA

Vissa av Åbo Akademis utrymmen

kommer i fortsättningen endast att

städas med produkter som godkänts

för Svanmärket.

Expeditionschef Jan Moberg, vilka

utrymmen gäller svanmärkningen?

– Det är fråga om en nyhet inom

städbranschen. Hos oss kommer Arken,

ASA-huset och huvudbyggnaden

att få ett diplom som betyder

att dessa utrymmen endast får städas

med svanmärkta produkter. Det

är städfirman L&T som ansvarar för

städningen.

Finns det särskilda krav som man

måste tillmötesgå för att få ett sådant

diplom?

– Utrymmet måste vara av ett visst

antal kvadratmeter stort och en viss

mängd personal måste utnyttja utrymmet

för att det ska kunna kvalificera

sig för diplomet.

Mörker från framtiden 14

Veckans skribent: Alessandra Sarelin 16

”Stäng inte mobilen i klassrummet” 20

Dokumentförvaltningen utvecklas 22

441 878

Beror det på att Trycksak det innebär en viss

kostnad att städa utrymmet och en

viss investering att använda svanmärkta

produkter?

– Jo, men för ÅA blir det inte dyrare.

– Det här är en positiv sak. Det

innebär en förbättring för personer

med allergier och det gör att vi använder

naturvänliga produkter och städredskapen

som är hållbara – till och

med plastburkarna som används för

att förvara tvättmedlen och skräppåsarna

ska vara gjorda på en minimal

mängd olja.

TexT marcus prest


AkTuellT DoKTorANDUTBILDNINg

De nationella forskarskolorna upphör och ersätts vid Åbo

Akademi av doktorandnätverk.

ÅA TAr dEN ”ModigArE” vägEN

Undervisnings- och kulturministeriet

upphör med sina nationella

forskarskolor och lönerna

för doktorandbefattningarna

är inte längre öronmärkta i universitetens

statliga finansiering.

Finansieringen kommer inte att

minska, men universiteten kan

fritt välja hur pengarna används.

Åbo Akademi har nu 80 platser i de nationella

forskarskolorna. Cirka 60 procent av

dessa kommer att upphöra i slutet av år 2013

och resterande 40 procent i slutet av år 2015.

Dessa kommer att ersättas av doktorandnätverk

med lön för 40 doktorander 2014–

2017 och 40 doktorander till 2016–2019.

– Det är flera universitet som har valt att

lägga pengarna på annat, men Åbo Akademi

beslöt att forskning är en viktig del av vår primära

verksamhet och valde att fortsätta satsa

på doktorandutbildningen. Jag är glad att

vi tagit den modigare vägen, säger prorektor

Mikko Hupa, föreståndare för styrgruppen

för Forskarskolan vid Åbo Akademi.

De tolv stiftelsefinansierade doktorandplatserna

upphör 2015 respektive 2016 och

återgår till att bli stipendiemedel.

– Det kan vara bra att ha en pott för kortare

stipendier som kan hjälpa de som inte

forskarstuderar på heltid, utan kanske arbetar

och vill slutföra sin avhandling.

Ministeriet vill att universiteten ska skapa

egna forskarskolor som består av ett antal

doktorandprogram. Eftersom namnet

”forskarskola” redan är upptaget av det organ

som formaliserar de interna rutinerna

för doktorander vid Åbo Akademi, kommer

de nya grupperna att kallas ”doktorandnätverk”.

Doktorander inom doktorandprogram

som inte hört till de nationella forskarskolorna

berörs inte av förändringarna.

Genom att finansiera doktorandnätverk

vill man understryka att pengarna är öronmärkta

för utåtriktad, nätverksbyggande

doktorandutbildning. Via nätverken finan-

prorektor mikko

hupa är glad att

Åbo Akademi valt

att fortsätta satsa

på doktorandutbildningen.

sierar Åbo Akademi sina egna doktorander.

Det är tänkt att de övriga universiteten i nätverken

ska bidra med liknande finansiering

för sina doktorander.

– Vi är ett så pass litet universitet att det

är svårt att satsa på interdisciplinär doktorandutbildning

inom universitetet. Vi uppmuntrar

forskare och professorer att grunda

nätverk med andra universitet, för det är alltid

bra att samarbeta med andra grupper inom

samma forskningsområde, säger Hupa.

– När man vid institutionerna har grundat

nätverk kan man vända sig till oss och visa

vad man vill och kan, samt en plan där man

redogör för hur många doktorander man vill

ha finansiering för.

Ansökningarna kommer att behandlas av

externa granskare som ger rektor en rekommendation

om vilka nätverk som ska stödas.

Vem som sitter i den gruppen och hur

den väljs har ännu inte beslutats.

– Nätverken kommer att vara så olika i

storlek och inriktning att det blir svårt att

internt jämföra dem och därför anlitar vi

en expertpanel, på samma sätt som vi gjort

med valet av våra interna spetsforskningsenheter.

Panelens förslag går direkt till rektor

eftersom många av oss i forskarskolans

styrgrupp själva utbildar doktorander och

kan vara med om nätverk som söker platser.

Hupa kommer att informera ytterligare

om doktorandutbildningens framtid under

ett torgmöte i auditorium Salin, Axelia, Åbo,

den 19 februari. Informationen kan följas via

Adobe Connect.

TexT & foTo Nicklas HägeN

NoTErAT

Wulff blir ny

personaldirektör

Aktiakoncernens

nuvarande personaldirektör

Mika Wulff

efterträder Margita

Vainio som personaldirektör

vid Åbo

Akademi. Mika Wulff

är politices magister

från Åbo Akademi

och har en eM-

BA-examen från

Handelshögskolan

vid Åbo universitet.

Han har arbetat med

olika uppgifter inom

Aktia sedan 1995.

PM Mika Wulff tillträder

i april.

SLS-pris

till Åkerfelt

och von Wright

Svenska Litteratursällskapet

har delat

ut stipendier och

priser för 2013.

Ett pris om 10 000

euro tillföll FD Mia

Åkerfelt för doktorsavhandlingen

För

främlingarnes trefnad.Byggmästaren

Hilda Hongell och

iscensättningen av

badorten Mariehamn

på 1890-talet. Åkerfelt

doktorerade vid

Åbo Akademi och är

nu universitetslärare i

konstvetenskap här.

Författaren Heidi

von Wright tilldelades

10 000 euro för diktsamlingen

Delta. von

Wright studerar vid

Åbo Akademi och har

jobbat vid MfÅA.

Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013

03


04

foRSkNiNg

STATSKUNSKAP

De socialdemokratiska partierna i europa har blivit allt mer nyliberala men

också mer gröna, visar Andreas fagerholm i sin doktorsavhandling.

Högervandrande

sossar också i Finland

Trots att de europeiska socialdemokratiska

partierna har gått högerut

och blivit mer nyliberala fungerar

vänster-högerindelningen av

de politiska partierna fortfarande

bra. Och fortfarande står socialdemokraterna

något till vänster om

mittlinjen, åtminstone vad deras

partiideologiska program beträffar.

Det visar PD Andreas Fagerholm vid

statsvetenskapliga institutionen i

Vasa i sin avhandling ”Socialdemokrati,

nyliberalism och grön politik. En

komparativ studie av den västeuropeiska

socialdemokratins ideologiska

vägval 1970–1999.”

– I min gradu i statskunskap

granskade jag yttervänstern i Finland,

och i min licentiatavhandling

yttervänstern i Norden. Partiideologi

och partiernas roll intresserar

mig och att undersöka just socialdemokratins

förändring i Europa från

1970-talet fram till millennieskiftet

– med andra ord under de årtionden

då både nyliberala och gröna värden

blev allt vanligare – är ur den synvinkeln

en tacksam och intressant

uppgift, säger Andreas Fagerholm.

En intressant observation i studien

är att den socialdemokratiska

partifamiljen som helhet gled högerut,

dock utan att passera mittlinjen.

Men de partivisa skillnaderna är

stora och till exempel de finländska

socialdemokraterna hör till de partier

där vandringen mot nyliberala

värden var som skarpast. SDP:s

Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013

högervandring i Finland i slutet på

80-talet är mycket mer drastisk än

i exempelvis Sverige eller Tyskland,

där socialdemokraterna har sicksackat

i sin inställning till nyliberalismen.

– Den gröna förskjutningen är betydligt

mer märkbar inom de nordeuropeiska

(läs: norr om Alperna)

socialdemokratiska partierna än inom

broderpartierna i Sydeuropa.

Studien visar också att det inte

finns en enda dominerande orsak

till att partier förändras utan att

det oftast handlar om olika kombinationer

av samhälleliga, systematiska

och organisatoriska faktorer.

Partiideologiska förändringar

handlar alltså om mångfasetterade

omvandlingsprocesser där olika

partier dessutom har olika ideologiska

utgångspunkter.

olika faktorer bakom högervandringen

Den tydliga högervandring inom

socialdemokratin Fagerholm noterar

i sin forskning, kan således förklaras

med olika kombinationer av

faktorer såsom förändringar i väljarkåren,

ekonomisk globalisering,

tidigare valförluster eller diffusion.

Men vad har då hänt på 2000-talet?

– I min avhandling granskar jag

förändringen fram till år 1999. Därför

kan jag bara spekulera om läget

just nu. Men det verkar som om en

del socialdemokratiska partier, till

exempel det finländska, under de

senaste åren påbörjat en viss återvandring

vänsterut. Man kan även

anta att de gröna värderingarna

fått sitt slutgiltiga genomslag också

bland södra Europas socialdemokrater

under 2000-talets inledning.

Det sägs ofta att de politiska partierna

blir allt mer likadana och att de

flesta klumpar sig ihop kring mit-

En intressant

observation i

studien är att den

socialdemokratiska

partifamiljen som

helhet gled högerut,

dock utan att

passera mittlinjen.

ten. Och att det är dags att skrota

den klassiska vänster-högerindelningen

i den politiska värderingsskalan.

Men det håller Andreas Fagerholm

inte med om.

– Visst har sekundära konfliktdimensioner,

rörande exempelvis

förhållandet mellan miljöskydd och

ökad ekonomisk tillväxt eller förhållandet

till europeisk integration,

kanske fått en ökad betydelse under

de senaste decennierna men nog är

vänster-högerdimensionen alltjämt


den viktigaste konfliktdimensionen

för partier såväl som för väljare.

Nya konfliktlinjer intresserar

Eftersom Fagerholm har finansiering

fram till juni planerar han efter

sin avhandling skriva några artiklar

kring frågor han ytterligare vill

fördjupa utgående från sitt avhandlingsmaterial.

– Att forska i hur partier förändras,

hur de reagerar på uppkomsten av

nya konfliktlinjer i samhället och

hur de överhuvudtaget fungerar i

demokratier präglade av nya ickepartibundna

demokratiformer är

frågor jag gärna fortsätter att forska

i.

PD Andreas Fagerholm disputerade

vid statsvetenskapliga institutionen

i Vasa 7.2. Opponent var

professor Detlef Jahn från Ernst-

Moritz-Arndt-Universität Greifswald

och kustos var professor Göran

Djupsund.

TexT & foTo ari Nykvist

enligt andreas fagerholm hör de

finländska socialdemokraternas till de

partier som vandrade mest mot nyliberala

värden. SDP:s högervandring i

finland i slutet på 80-talet är mycket

mer drastisk än i exempelvis Sverige

eller Tyskland.

Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013

05


06

foRSkNiNg fÖrETAgETS orgANISATIoN ocH LEDNINg

företagens olika strategier för att bygga sina varumärken och sin synlighet

är föremål för hur mycket forskning som helst. Men det finns ingen forskning

alls på hur ägare förhåller sig till medier och synlighet.

varför vill företagsägare

undvika offentlighet?

Efter en tid som journalist jobbade

Lennart Bernhardtson bland annat

inom bankvärlden där han först

var anställd av SEB. Hos SEB jobbade

han med finansiell analys och företagsaffärer.

– Sammanlagt var jag verksam

som rådgivare till företagsledare och

ägare under 20 år, säger Bernhardtson.

– Men för ungefär tio år sedan bestämde

jag mig för att lämna näringslivet.

Jag kände att jag helt enkelt

tröttnat och funderade på vad

jag skulle göra när jag blivit stor.

Då gav jag mig in i den akademiska

forskningen.

Att Lennart Bernhardtson doktorerar

vid Åbo Akademi beror på att

han kom i kontakt med professor

Bengt Kristensson Uggla, Amos Anderson

professor vid ÅA.

– Samtalen med Bengt Kristensson

Uggla ledde in på den väg jag

är nu. Min doktorsavhandling är

ett exempel på hur saker och ting

händer tack vare sammanträffanden

och möten med uppmuntrande

personer.

I sin forskning har Bernhardtson

kunnat knyta ihop erfarenheterna

från företagsvärlden och journalistiken.

– Tar man det i beaktande framstår

min väg kanske ändå inte som

så slumpmässig – avhandlingen är

en kombination av de saker jag hållit

på med hittills.

Om bakgrundsarbetet till sin

Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013


forskning säger Lennart Bernhardtson:

– Jag har diskuterat med ägare till

företag i många år. En central fråga

är: varför vill företagsägare så ofta

undvika medier och offentlighet?

– Företagen själva syns ju i offentligheten,

de bygger varumärken

och strävar efter en hög profil,

och det har forskats hur mycket

som helst i alla områden som relaterar.

Däremot syns ägarna väldigt lite.

Det finns ingen forskning alls på

frågan om hur ägare förhåller sig till

medier och offentlighet.

– Och då är det ändå ägarna som

styr, det är de som har den yttersta

makten i företagen de äger.

Bernhardtson intervjuade ett antal

av näringslivets största privata

ägare i Sverige och började med att

fråga om vad de är beredda att prata

om i media.

– Det som de är villiga att prata om

är styrelsen, ledningsförändringar,

stora affärer, men bara den här typen

av frågor.

– Däremot är de väldigt angelägna

om att inte prata offentligt om det

privata livet, familj, bostäder, vem

som ska ta över, förmögenhet, och

så vidare.

– Att man vill vara osynlig beror

i hög grad på att man är rädd för sin

säkerhet, man är till exempel rädd

för kidnappare.

– Den här tystnaden innebär ett

spännande dilemma. Viktiga delar

av ägandet utövas ju i familjelivet,

till exempel besluten om och när

barnen ska ta över. Även förmögenheten

ligger utanför företagets kontroll.

Det betyder att de allra mest

väsentliga delarna gällande ägandet

av företaget inte är något man pratar

om i offentligheten.

Vilka anser du att är de viktiga

frågor man inte diskuterar?

– Till exempel: hur tänker sig

ägarna framtiden, hur ser de på familjens

framtid, vad tänker man sig

med barnen, vad vill man med sitt

ägande på längre sikt?

– En annan relevant fråga är också

hur man hanterar det faktum att

man genom företaget blivit väldigt

förmögen.

Att ägarna

håller sig

utanför grundmurar

en bild av ägandet

som något som står

utanför samhället.

– Håller man till exempel på att

träna barnen för att de ska kunna ta

över? Barnen och nästa generation

pratar man nästan inte alls om. Ofta

nästan smygs barnen in i styrelse

och ledning.

Bernhardtson gör en parallell till

monarkin: där är det giftermål och

barnen som syns mest. Och den

viktiga likheten mellan monarkin

och ägandet inom näringslivet är

ärftligheten. Många nya framgångsrika

företag är just nu inne i ett generationsskifte

där den andra generationen

håller på att ta över.

– Legitimitetsmässigt, om man

tänker på samhället i övrigt, kan det

framstå som ett problem att man inte

är transparent, eftersom trenden

annars är den motsatta. Bland ägarna

av de största företagen är man nuförtiden

ofta till och med ännu mera

tyst nu än tidigare. Det innebär att

de yttersta besluten i näringslivet är

något vi vet väldigt lite om.

– Det kommer kanske inte att vara

möjligt att i framtiden att hålla

sig undan på det sätt som är vanligt

att ägarna gör nu, det kan hända att

man undergräver sin egen position.

Å andra sidan menar Bernhardtson

att det faktum att vi vet så lite

om ägarna också vittnar om en

framgångsrik styrning av den egna

offentligheten.

– Att ägarna håller sig utanför

grundmurar en bild av ägandet som

något som står utanför samhället,

vilket nog grundmurar bilden av

ägandet som något särskilt och avskilt.

Ägarna framstår också som

trovärdiga då de inte viker ut sig.

– Det är fråga om en framgångsrik

iscensättning. Det finns en ägandets

opacitet, det vill säga ogenomskinlighet

som ändå är till fördel för

de stora ägarna.

TexT marcus prest

foTo åke guNNarssoN

Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013

07


08

hälSA MoTIoN

Att ofta motionera och jympa till exempel i skolan och under studietiden gör

dig smartare, visar stor svensk studie.

Samband mellan kondition

och höjd IQ triggar lärare

Att röra på sig höjer IQ. Trots att

det här i synnerhet gäller unga, är

det aldrig för sent att börja motionera.

Även äldres hjärnceller blir

nämligen som nya då de triggas av

motion. Bland annat de forskningsresultaten

presenterade av stamcellsforskaren

Georg Kuhn, fick 300

finländska gymnastik- och hälsokunskapslärare

i lärarförbundet i

fysisk fostran och hälsolära att ivrigt

nicka instämmande på förbundets

studiedagar på Åbo Akademi i

Vasa i början av februari.

I sin omfattande forskning har

professor Kuhn sett tydliga samband

mellan kondition och intelligens.

Fysisk ansträngning stimulerar

hjärnan att producera nya

hjärnceller speciellt i hypotalamus,

vår smärt-, minnes- och känsloförmedlare

i hjärnan.

– Då vi svettas och flåsar av ansträngning

sker alltså en kognitiv

förändring i vår hjärna. Vår studie

visar att de 15–18-åringar som tydligt

höjde sin kondition, tre år senare

hörde till de tio procent av ungdomarna

som mest förbättrade sin IQ.

Så i den åldern kan unga skaffa sig

en bra grund för ett bättre välmående

resten av livet, poängterar Kuhn.

Depressioner och annat psykiskt

illamående är också betydligt ovanligare

bland vuxna som i unga år ofta

motionerade, sportade eller överhuvudtaget

har rörde mycket på sig.

Enligt Kuhn kan man se frågan om

kondition och psykiskt välmående

Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013

att som ung röra på sig är bra både för kondition och hjärna och även för

både det fysiska och det psykiska välmåendet som vuxen. Det var (f.v.)

docent Jan-erik Romar, förbundsordförande Riitta Pääjärvi-Myllyaho och

professor george kuhn rörande eniga om under gymnastik- och hälsokunskapslärarnas

studiedagar.

som en sorts bordtennismatch.

– Det handlar om att båda behövs

och att ständigt bolla mellan till exempel

idrott och psykiskt välmående,

om och om igen. Båda ger ny

studs och skjuts åt varandra.

En av de lokala arrangörerna för

Förbundet för lärare i idrott och hälsokunskaps

studiedagar var Jan-

Erik Romar, docent i idrottens didaktik

på pedagogiska fakulteten.

– Förutom professor George

Kuhns givande föreläsning, var det

också intressant att höra generaldi-

rektör Pekka Puska på Institutet för

hälsa och välfärd tala om hur skolorna

kan möta de ökande kraven

på att förbättra ungas hälsa och välmående

och att höra professor Kari

Uusikyläs föreläsning om begåvade

barnidrottare.

På olika håll i Vasa fick deltagarna

dessutom bekanta sig med allt från

street dance, power mover och fastscoop

till boboll, funktionell simning

och tennis.

TexT & foTo ari Nykvist


NoTErAT

fyra kompositörer, ett verk

Onsdagen den 20 februari hålls en

rätt speciell kompositionskonsert i Sibeliusmuseum.

Då framför nämligen

Seinäjoki stadsorkester verket Samaan

aikaan toisaalla, ett verk som

skrivits gemensamt av kompositörerna

Pertti Jalava, Jukka-Pekka Lehto,

Juha Leinonen och Ulf Långbacka,

lektor i musikvetenskap vid Åbo Akademi.

– Det var mycket intressant och en

rolig process. Vi arbetade tillsammans

fram ett gemensamt tema. Sedan

skrev var och en på sina delar, innan vi

träffades på nytt och satte ihop verket

till en helhet. Det gick smärtfritt och

verket hänger ihop förvånansvärt bra,

säger Långbacka.

– Verket består av tolv korta delar

och är väldigt händelserikt. Stämningarna

växlar snabbt.

Förutom det gemensamma verket

kommer orkestern också att framföra

ett stycke var av de fyra kompositörerna.

Av Långbacka framförs verket

Towards the Light, ett nytt verk som

uruppfördes i höstas och går från kaos

och mörker till klarhet och ljus.

Seinäjoki stadsorkester är en liten

kammarmusikensemble, som består

av fem stråkar och fem blåsare. Konserten

leds av Åbobördige dirigenten

Tuomas Rousi.

Konserten i Åbo är den sista i en serie

av fyra. Liknande konserter har redan

hållits i Seinäjoki och Björneborg,

och kommer att hållas i Helsingfors

tisdagen den 19 februari.

– Hittills har konserterna gått fint.

Jag var nöjd med hur orkestern spelade

och det gav mersmak, säger Långbacka.

Konserten den 20 februari i Sibeliusmuseum

i Åbo kostar 8 euro/4 euro

och börjar klockan 19.00. Också konserten

den 19 februari i Tempelplatsens

kyrka i Helsingfors inleds klockan

19.00.

NoTErAT

rocket Science ska locka ungdomar till kemitekniken

Universitetslärare Mikael Nyberg visar hur Rocket Science-apparaten fungerar.

Hans kemiska muskelkraft bidrar med rörelsenergi som i en modellflygplansmotor

förvandlas till elektrisk energi. Electriciteten leds till ett vattenbad

där elektriciteten frigör kemisk energi då vätgasen exploderar, vilket i sin tur

ger upphov till rörelseenergi i form av en knallgasraket.

Rocket Science är vinnarbidraget i ett led att förmå skolungdomar att intressera

sig för kemiteknik.

– Explosioner tilltalar ungdomar. Tanken var att tillverka en apparat som drar

till sig uppmärksamhet utan att för den skull vara för komplicerad.

– Det är viktigt att ungdomar redan innan gymnasiet börjar tänka på möjligheten

att studera kemiteknik vid universitetet. Men för att kvalificera sig för en

studieplats krävs det att man intresserar sig för kemi, fysik och matematik innan

man söker in.

Brahe Djäknar sjöng för presidenten

På Runebergssöndagen den 5 februari sjöng Åbo Akademis manskör Brahe

Djäknar tillsammans med fyra andra manskörer under riksdagens Runebergsfirande

i Musikhuset i Helsingfors, där också president Sauli Niinistö och hans

fru Jenni Haukio närvarade.

– Vi framförde tre stycken, säger BD:s körordförande Mattias Boije.

– Det var Stig stark du sång av John Rosas, Sång och Glädje av Runeberg

tonsatt av Ulf Långbacka och Yksin av Gottfried Gräsbäck.

Boije säger att tillställningen med 250 körsångare från olika körer var väldigt

proffsigt skött.

– Vi var riktigt nöjda, vår dirigent Ulf Långbacka var också nöjd.

– Det gick mycket bra trots att vi knappt alls hade haft möjlighet att öva tillsammans

med kören innan själva uppträdandet. Det var en verkligt fin upplevelse

för oss.

Det var Akademiska Sångföreningen som bjudit in Brahe Djäknar tillsammans

med Ylioppilaskunnan Laulajat, Kauppakorkeakoulun Laulajat och Poluyteknikkoiden

Kuoro.

Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013

09


10

biokeMi ÖL

Malt, humle, jäst och vatten är

huvudingredienserna i öl. Processerna bakom

ölbryggande är en pedagogisk port till biokemins värld.

text: Nicklas Hägen

Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013


Flytande

bröd

Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013

11


12

biokeMi ÖL

få ingredienser men många

variabler att ta i beaktande. Ett bra öl

”Så länge det finns jäst med är det svårt

för andra organismer att vara med och tävla

om utrymme. Men i det här sista stadiet kan

det bli otäckt så det gäller att vara noggrann

med renligheten.”

Mark Johnson, professor i biokemi, leder

en kurs i ölbryggeri som hålls för tredje

gången vid Åbo Akademi. För tillfället har

kursen kommit till ett skede där ölet har jäst

färdigt. Det ska förflyttas från en miljö som

tidvis varit både rik och fattig på syre till en

miljö som enbart kommer att vara fattig på

syre, vilket gör att den lättare kan utsättas

för skadliga bakterier.

Jästens livslopp och de olika proteiner och

sockerarter som figurerar i en ölbryggningsprocess

är av stor pedagogisk relevans när

man vill öppna dörrarna till den mikroskopiska

världen inom biologin.

– Som introduktion till biokemi, cellbiologi

och molekylärbiologi är jäst ett fenomenalt

exempel, i och med att det växer både

i syrerika miljöer och syrefria miljöer. När

syret försvinner stiger metabolismen tiofaldigt

och jästen börjar producera alkohol som

överlevnadsknep, säger Johnson.

– Det är få organismer som klarar av att

göra det. Dina muskler kan producera energi

som jästbakterierna gör i ölet, men

då är det mjölksyra – det som ger idrottare

träningsvärk – som produceras i stället

för alkohol.

Att styra processen

är en vetenskap

Ölbryggande som akademisk kurs kan kanske

få vissa att höja på ögonbrynen, men

man bör inte glömma bort att det är en vetenskap

att styra de processer i bryggning-

Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013

kräver vetenskap och gott hantverk.

Som

introduktion

till biokemi,

cellbiologi och

molekylärbiologi är

jäst ett fenomenalt

exempel, i och med

att det växer både i

syrerika miljöer och

syrefria miljöer.

en som ger ett öl som är friskt och

smakar gott. Tillverkningsprocessen

är lång och kvaliteten

råvarorna – allt ifrån vatten till

jäst och korn – proportionerna av

dem, renligheten, tiden och utrymmena,

allt kommer att påverka

slutresultatet.

Och förstås bryggarens rutin.

Några genvägar finns inte, menar

Johnson, som kommer från

Seattle men lärde sig brygga öl

under sina åtta år i London. Man

måste brygga öl ofta för att bli bra.

– Om jag brygger öl i fem satser

kan jag nästan garantera att den

sista blir bäst, även om den skulle

vara gjord på sommaren då man

egentligen inte ska brygga öl. Det

gäller att få in en vana i rutinerna

och få proceduren rätt, säger

Johnson.

– Du kan i princip ge två personer samma

recept och få ett helt olikt resultat. Det

handlar lite om skicklighet också, för det

finns så många variabler att ta i beaktande.

Kursdeltagarna brygger olika ale i engelsk

stil och någon veteöl i belgisk stil. Den

för finländarna bekanta lagern lyser med sin

frånvaro.

– Det är svårare med temperaturkontrollen

i lager, då den ska ha en strikt temperatur.

Men vi brygger öl i många olika former

och har drygt tio olika humlen att utgå ifrån,

säger Johnson.

Kursen har lockat många deltagare som

saknar bakgrund inom naturvetenskap.

Claus Ståhlberg studerar kyrkohistoria vid

Åbo Akademi och är en av dem som går kur-


sen av akademiskt intresse. Han ser en, om

än rätt svag, koppling till sitt huvudämne.

– Jag kanske läser på om munkar som

bryggde öl och då kan det vara intressant att

fundera på hur de lyckades. De hade knappast

sterila redskap i klostrensom vi har

här i laboratoriet, säger Ståhlberg.

– Teologer tycker om öl. Det är lite av en

tradition vi har.

fram för bättre öl

Professor Johnson säger att kursen fungerar

bra som en introduktion till naturvetenskap,

men det finns också andra syften med

den. För att knyta kontakter mellan studerandena

sker den i samarbete mellan de tre

högskolorna. Deltagare kommer från såväl

Åbo Akademi, Åbo universitet som Åbo yrkeshögskola

och de har delats in i grupper

så att studerande från olika högskolor arbetar

gemensamt.

Men professorn har också ett mera personligt

intresse i att hålla kursen.

– Jag vill marknadsföra ett bättre ölbryggande.

Det finns mindre bryggerier i Finland

som gör bra öl, men min mage kommer inte

överens med den öl som säljs i stora partier.

TexT Nicklas HägeN

foTo mark JoHNsoN & Nicklas HägeN

BAKgrUND

Det finns mängder av olika sätt att brygga

öl, men här följer en kort beskrivning av processen

i Mark Johnsons ölbryggningskurs.

Den första delen kallas mäskning. Den gör

att enzymer aktiveras och frigör för jäsningsprocessen

viktigt socker. Vatten upphettas till

78°C. Ett kilo krossad malt per två och en halv

liter vatten blandas i en isolerad behållare. Som

när man kokar gröt gäller det att se till att det

inte blir några torra klumpar.

Mäsken hålls i 66–67°C värme i mellan en

och en och en halv timme för att frigöra så

mycket som möjligt av sockret.

Följande steg kallas lakning och skiljer den

vätska som ska bli öl från maltresterna. Man tillsätter

vatten i den för att driva ut socker ur

maltresterna, som samtidigt fungerar som filterbädd.

Den ”renade” vätska man nu får kallas vört.

För att sterilisera vörten och få proteinerna i

den att koagulera kokas och filtreras den. I det

här skedet lägger man också till humle eller andra

örter för smak.

Man låter vörten svalna, tillsätter jäst och

ställer kärlet i mörker mellan tre och fem dagar.

När jästen växt tillräckligt kollapsar den och, i

fråga om överjäst öl som ale, flyter upp på ytan

av ölet. Ölet flyttas över till ett nytt, lockförsett

kärl. Man kan i detta skede lägga till mera humle

för smak.

Efter tre till fem dagar till flyttas ölet över i

tunnor. Man tillsätter mera socker och låter det

stå hundra dagar, varpå ölet – förhoppningsvis

– är både klart att dricka och gott.

olika öl kan se mycket olika ut under jäsningsprocessen.

exempel till vänster.

Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013

13


14

uTSTällNiNg 2026

Marcus Prest från MfÅA såg tillsammans med filosofen Mari lindman

Maha Maamouns arbete 2026 på Åbo konstmuseum.

Mörker från framtiden

Idén med texten som följer är att

försöka skildra ett möjligt sätt att

diskutera intryck av konstverk, utan

att göra några teser och utan att

försöka komma fram till något särskilt.

Den nio minuter långa filmen

2026 består av stillbilder på en man

med förtäckta ögon som visas tillsammans

ljudåtergivningen av en

röst berätta om syner och upplevelser.

Marcus Prest: Vad är ditt första intryck?

Mari Lindman: Filmen var kort.

Det som sades och visades ger bilden

av en klassisk dystopi, ett samhälle

som är hejdlöst kluvet. Kluvenheten

är spöklik, den är så fullständig, de

rika och fattiga fullständigt avgränsade

från varandras världar.

MP: Det du säger antyds ju, nästan

explicit, men det är ändå inte

något som sägs rakt till betraktaren

Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013

utan snarare något som man sluter

sig till utgående från kombinationen

av bilder som berättaren beskriver.

ML: Jag tycker om berättarens sätt

att beskriva hur han tittar på något

och hur han sedan ser det som något

annat, att saker framträder först när

man håller blicken tillräckligt länge

på det man betraktar. Det blir både

hyperrealistiskt och drömskt på

samma gång.

MP: Själv tyckte jag att det var

svårt att hålla koncentrationen,

trots att filmen var kort. Svårigheten

att koncentrera sig hör kanske

ihop med de statiska bilderna som

inte alls berättar den story som berättarrösten

berättar. Men svårigheten

hänger också ihop med att

berättaren pratar arabiska, eller det

har jag för mig att är språket som används,

och jag förstår inte ett enda

ord. Det enda jag har är texten

duken.

ML: Jag håller med om att det var

svårt att hålla koncentrationen, det

kanske beror på ens ovana med

uppställningen. Det fina blir ju att

skillnaden mellan det man ser och

det man hör berättas föranleder en

fråga om vad det hela handlar om.

MP: På det hela taget påminde

verket lite om något av Tarkovskij.

Ett slags latent existentiellt perspektiv,

här får man nog söka om

man ska hitta det, men i alla fall, något

finns på lut som inte skrivs en

på näsan.

ML: Tarkovskij har ju den goda sidan,

här finns förvisso undantag, att

han sällan använder symboler, saker

är vad de är, de föreställer inte

något annat. Här i 2026 finns ju en

kontrast mellan de sinnliga miljöbeskrivningarna

och de statiska bilderna,

men man tar ingenting som

en symbol för något annat

MP: Och just den kontrasten på-


minner om Tarkovskij, som till exempel

Stalker. Vinden som får gräset

att röra sig, solen och skuggorna, allt

det där, något av den känslan förmedlas

av berättarrösten.

ML: Ja, och det du beskriver finns

kanske ännu mer i Solaris, där Tarkovskij

går från sinnliga bilder av

växtlighet och det kliniska rymdskeppet.

ML: Det som jag själv inte förstod

är ifall det är något som artificiellt

pluggas in i mannens synfält, eller

berättar han om något han upplever.

MP: Oklart för mig också, men jag

har för mig att han berättar om minnen.

Men å andra sidan är en del av

bilderna fokuserade på hans bandagerad

ögon. Om det nu är bandage.

ML: Jo, och igen så uppstår här frågor

om vad berättelsen egentligen

går ut på, vilket perspektivet är. Bra

skrivet är det i alla fall. Det han läser

upp.

ML: Men varifrån rösten kommer

är oklart. Det är kusligt, rösten är

okroppslig, den har ingen klar kropp

eller person.

MP: Kan du säga något mer om

vad det är som gör att det blir kusligt?

ML: I vanlig voice over blir det klart

vilken status rösten har, till exempel

en medelålders mansröst och en liten

pojke i bild, man anar genast hur

de hör ihop, eller som i Triers Dogville,

där man har en ironiskt allvetande

berättaröst. Men här tyckte jag

det var otäckt för att man inte såg

varifrån rösten kom och hur den förhöll

sig till de bilder vi ser.

ML: Jag associerar till Slavoj Zizeks

The Pervert's guide to cinema

där han som vanligt babblar om Lacan.

Det intressanta är hans exempel

från Lost highway, där man i en

scen ser en man tala med en märklig

man på en fest. Tonen som slås an

är mardrömmen. Den ena mannen

säger att han befinner sig hemma

hos den andra mannen. Men du är ju

här, säger den ena. Ring mig, uppmanar

den märkliga mannen. Mannen

plockar upp en mobiltelefon och

ringer hem till sig själv, och mannen

som står framför honom svarar i telefonen.

För att koppla till 2026: på

samma sätt som i Lost Highway så

uppstår kusligheten ur oklarheten i

tilltalet. Vad vill rösten?

MP: Det märkliga med kusligheten

är att den är intim och distanserad

på samma gång. Å ena sidan

antyds något som är okänt, å andra

sidan har det på något sätt med mig,

personligen, att göra.

ML: Jo, det som är intressant är

hur den här intimiteten etableras. Å

ena sidan handlar det väl i hur naket

den där rösten talar till oss, det

är ett historieberättande som kändes

direkt. Å andra sidan tror jag

igen det handlar just om öppenheten

i hur vi ska uppfatta berättelsen.

Som åskådare måste du verkligen

förhålla dig. Och det är just kanske

där i nödvändigheten att förhålla sig

som en form av intimitet uppstår.

TexT marcus prest

MAHA MAAMoUN

I Maha Maamouns (f. 1972) arbete

2026 (2010) tas netraktaren till framtidens

Egypten, år 2026. En berättare

med hypnotisk röst rör sig i pyramidområdet

under en natt och beskriver

vad han ser och upplever. Texten baserar

sig på egyptiern Mahmoud Osmans

futuristiska roman The Revolution

of 2053 (2007). Bildvärlden i

verket byggs upp av svartvita stillbilder

som anknyter till Chris Markers

experimentella film Terrassen (La Jetée,

1962).

2026 visas på Åbo Konstmuseum

fram till 17 mars.

Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013

15


16

VeCkANS SkRibeNT ALESSANDrA SArELIN

Homo economicus-idealet berövar kvinnor makten över sina kroppar,

skriver Alessandra Sarelin.

Kvinnlig makt och den

ekonomiske mannen

vi vet att homo economicus

den ekonomiske

mannen – inte

överensstämmer med

verkligheten men ändå

fortsätter män som kvinnor att

sträva efter att vara som han: rationell,

distanserad, objektiv, konkurrensinriktad,

oberoende. Känner

ni igen er? Visst är det värden som

länge har setts höra till en sann vetenskapare?

Nyliberalismens uppgift

har blivit att sprida

och institutionalisera

dessa värden.

Inom såväl bilindustri

som universitetsutbildning ska exakt

samma principer gälla och det

finns en enda tillåten logik. Nyliberalismen

sätter politiken i marknadens

tjänst så att konkurrens och rationellt

handlande underlättas. Det

här påstår författaren och krönikern

Katrine Kielos som har skrivit

en populärvetenskaplig bok om nationalekonomi

Det enda könet: Varför

du är förförd av den ekonomiske

mannen och hur det förstör ditt liv och

världsekonomin (2012).

orsaken till att nyliberalismen

har fått en

enorm spridning

kanske finns i den

ekonomiske mannens

Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013

attraktionskraft. Varför vill vi vara

som han? Enligt Kielos är han ett

symptom på vår flykt från det vi är

rädda för och försöker utrota: kroppen,

känslorna, beroendet, osäkerheten,

sårbarheten. Ska vi fortsätta

fly undan de egenskaper som samhället

har lärt oss att är kvinnliga

behöver vi den ekonomiske mannen.

Jag är medveten om att vad som

anses ”kvinnligt” och vad ”manligt”

är en oerhört känslig fråga.

Såväl män som kvinnor är sårbara,

beroende, osäkra, kännande,

kroppsliga varelser. Vi har lärt oss

att det är bättre att fly undan allt

detta eftersom det gör ont.

Jag tror att den här tidsepoken

närmar sig ett slut.

vi lever mitt i en enorm

förändringsprocess.

Jag tror att förändring

skapas och sprids av

vanliga människor

som gör ovanliga saker. Jag tror att

en stor del av dagens och morgondagens

förändringsprocesser kommer

att vara förankrade i kroppen

och känslorna. Eve Enslers One Billion

Rising-kampanj är ett exempel.

Kampanjen kräver ett slut på att en

miljard kvinnor blir utsatta för våld

under sin livstid. På alla hjärtans dag

görs det en dansrevolution mot våld

mot kvinnor, en feministisk tsuna-

mi, som går genom 197 länder och

territorier.

Våld mot kvinnor kan inte förstås

utan att ideologier av dominans

analyseras. Dominans är en gemensam

faktor mellan våld och den biomedicinska

modell som dagens förlossningsvård

följer. Ett växande

antal kvinnor talar om sin förlossningserfarenhet

på samma sätt som

våldtäktsoffer. De upplever att de

blivit utsatta för institutionellt våld.

Jag forskar i hur kvinnogrupper

använder mänskliga

rättigheter som politiska

och juridiska verktyg för

att öka sitt självbestämmande

och sin autonomi i samband med

barnafödande, det vill säga ta tillbaka

makten över barnafödande och

sin kropp.

Professionaliseringen av de traditionella

kvinnoyrkena såsom barnmorske-yrket

har inte hindrat den

medicinsktekniska kulturens frammarsch

inom omsorgsinstitutionerna.

Att föda barn är rörigt, emotionellt,

sexuellt laddat, och mentalt

utmanande. För den ekonomiske

mannen är det lockande att reducera

alltsammans till en klinisk

medicinsk angelägenhet. Ännu under

medeltiden var barnafödandet

kvinnornas domän, åtminstone i de

nordiska länderna. Jordemödrarna

hade också mycket kunskap om


preventionstekniker, något som

är centralt för kvinnans makt över

sin egen kropp. Under en förlossning

var det kvinnorna som härskade

över huset och ofta ordnades det

festligheter.

I Danmark har man hittat anteckningar

om vilda kvinnofester

där kvinnor, med barnmorskan i

spetsen, gick igenom byn och gjorde

narr av männen. Myndigheterna

såg ogillande på verksamheten och

började reglera barnmorskeriet. De

tyska forskarna Gunnar Heinsohn

och Otto Steiger påstår att en del av

de läkekunniga kvinnor som anklagades

för ”häxkonster” var barnmorskor.

I

de flesta länder är dagens

barnmorskor underställda läkare

och långt ifrån självständiga

yrkesutövare. I många

länder, bland annat i Ryssland

och Ungern, trakasseras barnmorskor

som trotsar läkare och försöker

utöva sitt yrke på kvinnors villkor.

I vissa fall har de satts i fängelse eller

husarrest. I USA blev barnmorskeriet

nästan utrotat då manliga läkare

tagit över förlossningsvården.

Till sin hjälp har man använt både

juridisk och ekonomisk makt. Idag

håller barnmorskorna på att återvända

men fortfarande föder endast

åtta procent av amerikanska föderskor

med en barnmorska. Samtidigt

har USA en jämförelsevis hög mödradödlighet.

Våld mot

kvinnor kan

inte förstås utan

att ideologier av

dominans analyseras.

Dominans är en

gemensam faktor

mellan våld och

den biomedicinska

model som dagens

förlossningvård följer.

Den europeiska människorättsdomstolen

har slagit fast att kvinnor

har rätt att välja

var och med vem

de föder barn. Det här är radikalt.

Kvinnor i de flesta europeiska stater

saknar valmöjligheter och därmed

makt att bestämma över sin

egen kropp. Enligt människorättsdomstolen

bör kvinnor ha rätt att

välja att föda hemma, ifall de så

önskar. Eftersom hemmaföds-

lar har konstaterats vara lika trygga

som sjukhusförlossningar i flera

olika jämförelser från flera olika

länder verkar viljan att hindra hemmafödslar

handla om dominans och

kontroll snarare än trygghet.

De t har

länge funnits

en internationell

rörelse

för förlossningsvård och

system som verkar på

kvinnors villkor. Det

nya är att mänskliga

rättigheter används

som argument för självbestämmande.

Målet är

system som är fria från

paternalism och där

kvinnan inte fråntas sitt

ansvar för sin kropp, sin

baby och sin förlossning.

VeCkans

skriBent är

Alessandra

Sarelin, forskardoktor

vid institutet

för mänskligarättigheter.

Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013

17


18

DiSPuTATioNeR

cELLBIoLogI

MSc Artur Padzik disputerade i cellbiologi måndagen den

11 februari på avhandlingen JNK, a versatile regulator of

kinesin-1 transport and cytoskeleton dynamics.

Disputationen ägde rum kl. 12 i

aud. Mauno Koivisto, Biocity. Opponent

var prof. aNNa akHmaNova,

Utrecht University, och som kustos

fungerade prof. kid törNquist.

Så här sammanfattar Artur Padzik

själv sin avhandling:

"Enzymet c-Jun N-terminal kinas

(JNK) har traditionellt sett ansetts

vara en viktig faktor för cellens

stressrespons och inducerare

av apoptos vid olika stimuli. Med tre

isoformer utgör JNK underfamiljen

av MAPK, generellt uttryckt JNK1

och JNK2 och den hjärnspecifika

JNK3. JNK:s potentiella roll vid neurodegeneration

har satt JNK i rampljuset

som en potentiell farmakologisk

kandidat.

Denna avhandling syftar till att

undersöka de fysiologiska funktioner

hos JNK1 gentemot aktin homeostas,

genom effektorproteinet

MARCKS-Like 1 (MARCKSL1), neuronaltrafikering

förmedlat av motorproteinet

kinesin-1 och mikrotubuli

(MT) dynamik via STMN2/

SCG10.

Våra resultat uppvisar en generell

mekanism med JNK-beroende

MARCKSL1-inducering av filopodia

i nervceller och fibroblaster. Inaktivering

av JNK:s funktion gentemot

MARCKSL1 skiftar dock det cellulära

aktinmaskineriet mot ett lamellipodia-dynamiskt

arrangemang.

Fininställning av aktincytoskelettet

sammanhänger oundvikligen

med cellmigration. Vi kunde konstatera

att både aktiverat JNK och en

JNK-pseudo-fosforylerad form av

MARCKSL1 minskar aktinomsättningen

i intakta celler, som i sin tur

Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013

ledde till minskad cellmobilitet. Vi visar

att tumörceller från bröst-, prostata-,

lung- och muskelcancer har

förhöjda nivåer av MARCKSL1. Vi visade

i PC-3-prostatacancerceller

att JNK-fosforylering negativt

kontrollerar MARCKSL1:s förmåga

att inducera migration, som föregår

metastasering av cancercellen.

Dessutom har arbetet hjälpt till

med att validera en ny fysiologisk

JNK1-effektor, STMN2/SCG10, som

har en avgörande roll för axodendritiska

neuriters dynamik i hjärnans

utveckling genom reglering av MTomsättning.

Vi visar successivt att

denna ökade MT-dynamik är avgörande

vid utvecklande radiell migrering

under utvecklingen av hjärnans

olika cellager. Vi har kunnat visa att

införandet av JNK-fosforyleringsimiterande

mutant STMN2/SCG10

S62/73D, helt kan rädda den defekta

cellmigreringsfenotypen som

uppstår vid avsaknad av JNK1-genen.

Vi visar att STMN2/SCG10 är

en dominerande JNK-effektor, ansvarig

för MT-depolymeriserande

aktivitet och neurit längd under

hjärnans utveckling.

Sammanfattningsvis beskriver

avhandlingen identifiering av tre nya

JNK-substrat MARCKSL1, kinesin-1

och STMN2/SCG10 och undersöker

deras roller i reglering av cyto-

skelettets dynamik och transport av

proteiner. Dessa data är av stor betydelse

för att förstå den fysiologiska

betydelsen av JNK:s aktivitet, vilket

kan ha en negativ effekt under

farmaceutisk inflytande med syfte

att blockera patologisk JNK-funktion."

MILJÖ- ocH MArINBIoLogI

fM camilla gustafsson

disputerar i miljö- och

marinbiologi fredagen den

22 februari på avhandlingen

Biodiversity and ecosystem

functioning in angiosperm

communities in the Baltic Sea.

Disputationen äger rum kl. 12 i aud.

Mauno Koivisto, BioCity. Opponent är

prof. birgit oleseN, Aarhus Universitet,

och som kustos fungerar prof. erik

boNsdorff

Så här sammanfattar Camilla Gustafsson

själv sin avhandling:

" Naturens mångfald, eller biodiversitet,

har viktiga effekter på hur våra

ekosystem fungerar, och vilka varor

och ekosystemtjänster som produceras.

Det är känt att till exempel flera

arter eller funktionella grupper resulterar

i en högre primär- och sekundärproduktion.

Samhällen med en hög

mångfald anses vidare vara mera stabila

och störningståliga. All denna kunskap

bygger främst på studier i landekosystem

medan vår förståelse av

dessa samband i marina ekosystem är

begränsad.

Undervattensväxtsamhällena på

grunda sandbottnar i norra Östersjön

har både en artrik flora och fauna. Avhandlingens

syfte var därmed att undersöka

ifall Skärgårdshavets växtsamhällen

bestående av bland annat

ålgräs och natearter, kan upprätthålla

funktioner till en högre grad än växtsamhällen

med låg mångfald. Avhandlingen

är den första studien som

undersöker sambandet mellan växt-


diversitet och ekosystemfunktioner

i havet.

Funktioner som uppmättes var

bland annat växters primärproduktion

och näringstillgänglighet men också

växtdiversitetens effekter på djursamhällen

studerades. För att efterlikna

den ökade grumligheten i

Östersjön, som beror på övergödning,

skuggades även växtsamhällen med

olika diversitet. Fältarbetet genomfördes

genom dykning.

Primärproduktionen i de artrika

växtbestånden var högre än i de artfattiga

bestånden och djursamhällen

påverkades positivt av hög växtdiversitet.

Ålgräsets motståndskraft mot

skuggning var högre om arten växte

tillsammans med andra växtarter vilket

visar att arten klarade sig bättre i

artrika växtsamhällen. Dessa resultat

visar att undervattensväxtsamhällena

är skyddsvärda och ömtåliga och

har en viktig roll i kustekosystemens

funktion. Resultaten bidrar med nödvändig

information då man förutspår

vilka konsekvenser en minskad biodiversitet

kan ha för marina ekosystem.

Vidare kan informationen fungera

som ett viktigt hjälpmedel för både

skydd och förvaltning av grunda kustområden."

orgANISK KEMI

fM Jesper Svanfelt disputerar i organisk kemi fredagen den 22

februari på avhandlingen Occurrence and photochemical fate

of selected pharmaceutical active ingredients in the aquatic

environment.

Disputationen äger

rum kl. 12 i aud. Salin,

Axelia II. Opponent

är prof. åke bergmaN,

Stockholms universitet,

och som kustos fungerar

prof. leif kroNberg.

Så här sammanfattar

Jesper Svanfelt själv sin avhandling:

"Läkemedel konsumeras årligen i

enorma mängder världen över. Efter

intag kommer en del av läkemedlets

aktiva förening(ar) att utsöndras

från kroppen med urin och fekalier för

att sedan transporteras till avloppsreningsverk.

Till följd av att reningsverken

inte fullständigt förmår rena

avloppsvattnet från dessa föreningar

kommer de kontinuerligt att tillföras

vattenmiljön. Således är det viktigt

att utveckla analytiska metoder

för att kunna studera halterna av de

aktiva föreningarna i reningsverkens

utloppsvatten och den närliggande

vattenmiljön. Ute i naturen kommer

föreningarna att utsättas för olika fysikaliska,

kemiska och biologiska processer,

som kan orsaka förändringar

i deras kemiska struktur och därigenom

deras identitet och biologiska aktivitet.

En stor del av de befintliga aktiva

föreningarna genomgår kemisk

förändring då de i vattenmiljön utsätts

för solljus (fototransformation). Genom

fototransformation kan nya föreningar(transformationsprodukter)

med andra kemiska och biologiska

egenskaper bildas.

Denna avhandling inriktar sig på de

aktiva föreningarnas förekomst och

fotokemiska öde i miljön. I

avhandlingen presenteras

framtagna analytiska metoder

för kvantifiering av läkemedelsföreningar

i avloppsvatten

och ytvatten samt

för studier av vissa utvalda

föreningars fotokemiska

transformationsvägar. Därtill

beskrivs några syntetiska metoder

för att få tillgång till transformationsprodukter

av det antiinflammatoriska

ämnet diklofenak.

Avhandlingen tillför ny och viktig

kunskap som kommer att vara till hjälp

vid miljöriskbedömning av de studerade

läkemedelsföreningarna."

Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013

19


20

MäSSA TALKINg TooLS

Mobilapplikationen Talking Tools utnyttjar den teknik många

barn och ungdomar redan går och bär på.

”Stäng inte av mobilen

i klassrummet!”

Vår framtidsvision är att den avancerade

mobila teknik barn och

ungdomar allt oftare går och bär på i

alla sammanhang, är en resurs som

skolvärlden kan dra nytta av. Det

som behövs är en gedigen pedagogisk

grund i utvecklingen av tekniska

lösningar för lärande i modern

tid, men även goda kunskaper om

hur smart teknik kan göras attraktivt

och användarvänligt.

EDUCA-mässan i Helsingfors

samlar landets lärarkår, lärarutbildare,

forskare och andra som är intresserade

av skola och utbildning –

och även en hel del utlänningar som

är nyfikna på nyheter i ”PISA-landet”

Finland. I år bidrog Åbo Akademi,

tillsammans med UpCode Ltd.,

med en paneldiskussion om vår

nya applikation för mobilt lärande;

Talking Tools. Mobilapplikationen

är ett samarbete mellan slöjdpedagogik

vid Åbo Akademi, MediaCity

och UpCode Ltd. och väntas bli klart

för lansering under våren 2013. Projektet

har även erhållit medel från

JPÅA för deltagandet i mässan.

Den första versionen utvecklas för

och testas inom slöjdämnet på olika

utbildningsnivåer, där det funnits

en uppenbar brist på visuellt

undervisningsmaterial och en möjlighet

att dokumentera en pågående

arbetsprocess. Planen är dock

att Talking Tools kommer att finnas

som en mobil lärapplikation även

för andra ämnen.

Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013

paneldiskussion Vid eduCa 2013 i helsingfors 25 januari. fr. v. Juha hartvik,

kasper hiltunen, Joakim Strand (upCode), Annika Wiklund-engblom,

Mia Porko-hudd.

Talking Tools

Talking Tools är ett verktyg som ska

ge möjligheter för elever och lärare

att kommunicera, dokumentera

och dela information. Som skapare

av det här verktyget ser vi lärandet

ur ett sociokulturellt perspektiv,

där lärare och elever själva blir

en del av kontexten, verktygen och

den konversation de deltar i, vilket

har betydelse för lärande.

Redan på 60-talet påstod mediegurun

Marshall McLuhan att inte

enbart medieinnehållet, utan

även ett mediums karaktär påverkar

samhället. Vi utgår från att detsamma

gäller de medieverktyg vi

använder oss av för att lära – om det

så är en penna eller en mobilapplikation.

Läromedlen eller läroverktygen

i sig påverkar hur vi lär oss och

i förlängningen vad vi lär oss.

Transmedialt lärande

Skapare av medieinnehåll i modern

tid tänker alltmer crossmedialt och

transmedialt i sitt berättande. Utgångspunkten

är att innehållet ska

flöda mellan olika plattformar och

medieverktyg. Ur ett lärandeperspektiv

kan man även se processen

som omvänd, där eleven själv bygger

sin egen ’story’ av ett specifikt

innehåll med hjälp av olika digitala

verktyg – och inte minst i samarbete

med andra i en dynamisk lärprocess.

Forskning visar att multimodalitet,

alltså olika former av innehåll

(såsom auditivt, visuellt, och så vi


dare) är positivt för förståelse och lärande.

Talking Tools ska möjliggöra

ett transmedialt innehållsbyggande

som ger både eleven och läraren

en visualisering av lärprocessen och

därmed ett viktigt verktyg för reflektion

och kommunikation.

forskning kring Talking

Tools

Utvecklingen av Talking Toolsappen

består av en så kallad iterativ

process, där olika versioner av

produkten testas på slutanvändare

under utvecklingen, för att garantera

att produkten blir så bra som

möjligt. Det här kallas även för usercentered

design, i och med att användarens

behov och upplevelser är

fokus för designprocessen. Videomaterial,

som har filmats för att användas

som undervisningsmaterial

i Talking Tools-appen, testas redan i

slöjdundervisningen för att generera

data till pedagogisk forskning. Ambitionen

är att skapa instruktionsmaterial

för goda tillämpningar i olika

kontexter, som stöd för lärarna.

Forskningen ska bland annat svara

på hur mervärdet av Talking Toolsappen

kan maximeras för lärande –

både i och utanför skolan. Vi är intresserade

av användarupplevelsen

och vad som sker i lärprocessen när

en elev använder Talking Tools.

TexT aNNika WikluNd-eNgblom,

JuHa Hartvik, kasper HiltuNeN, mia

porko-Hudd

foTo camilla forsberg

foLK & fä

Nordiska kommunforskare har under

21 år vallfärdat till den årliga Nordiska

kommunforskarkonferensen.

Denna gång samlades man i Oslo under

två dagar i november.

Nordiska kommunforskarkonferensen

kan betraktas som en arbetskonferens,

där tyngdpunkten ligger

på behandling av papers. Denna

gång inleddes konferensen dock med

doktorandseminarium (för nyblivna

doktorander) samt ’Internasjonalt forum’

i form av plenarföredrag av Linze

Schaap (Tilburgse School voor Politiek

en Bestuur), Harald Baldersheim

(Universitet i Oslo) samt Siv Sandberg

(Åbo Akademi). Siv Sandberg hade

fått uppdraget dagen innan, för att

en vidtalad person insjuknat och hade

således på mindre än ett dygn förberett

ett genomtänkt föredrag på temat

Where is local government heading?

Fördelarna med ett nordiskt sammanhang

blir uppenbara när tematiken

rör förvaltning i allmänhet och lokal

förvaltning i synnerhet. Det nordiska

kommunfältet har många gemensamma

drag och utmaningar. I sitt föredrag

argumenterade nederländaren Linze

Schaap för att det är ett problem att

den lokala demokratin följer territoriella

gränser, eftersom människor i allt högre

grad har många olika identiteter, som

nödvändigtvis inte alls är förankrade till

bara en enda plats. Därmed, sade han,

spelar territoriella gränser en allt mindre

roll. Trots att det finns anledning att instämma

i Schaaps perspektiv är det, ur

ett nordiskt perspektiv, inte heller långsökt

att tillägga att det är troligare att

de territoriella gränserna saknar betydelse

i Nederländerna än i Norden (kanske

undantaget Danmark). I Nederländerna

finns tre gånger flera invånare än i

Finland, på en yta som motsvarar Södra

Finlands regionförvaltningsverks område

(läs: tidigare Södra Finlands län).

Det är svårt att säga någonting nytt

om den nytta de nordiska kontakterna

för med sig för enskilda forskare. Kontakterna

är givetvis ovärderliga, eftersom

de är en ständig källa till inspiration

och kunskap, då de verkar i en kontext

som är tillräckligt lika den finländska

för att vara omedelbart relevant.

Den nordiska kommunforskarkonferensen

uppstod som ett samarbete

mellan universiteten i Bergen, Göteborg

och Oslo samt Syddansk universitet

och Åbo Akademi. Representanter för

samma universitet är fortfarande drivande

krafter i nätverket men när den

generation som byggde upp nätverket

nu börjar övergå i en friare tillvaro har

röster höjts för att man borde grunda

en förening för att garantera nätverkets

fortlevnad. Deltagandet i konferensen

är relativt konstant från år till år. Den

nytta Åbo Akademi drar av att höra till

ett dylikt nätverk ligger bland annat

i att Åbo Akademi i praktiken blir Finlands

röst i Norden, när det gäller kommunforskning.

Linnéa Henriksson, som deltog med

stöd av JPÅA, deltog i en arbetsgrupp

där de flesta paper var utkast till kapitel

i en bok om det norska kommunalvalet

år 2011. Bland annat avhandlades

effekterna av försöket med e-val (på

rösningsaktiviteten), de sociala mediernas

roll i valkampanjen och vilken

betydelse terrorangreppen den 22 juli

hade för valresultatet. Henrikssons

eget paper handlade om förvaltningens

betydelse för det sociala kapitalet.

Nästa år arrangeras den XXII Nordiska

kommunforskarkonferensen vid

Åbo Akademi, den 21–23 november

2013. För festmiddagen har en preliminär

bokning gjorts i restaurang Hus

Lindman. När konferensen senast var i

Åbo, för fyra år sedan, verkade ämnet

Offentlig förvaltning ännu i Hus Lindman

och delar av konferensen företogs

där, så det skall bli intressant att

visa upp en annan bild av huset. Intresserade

är välkomna att höra av sig till

linnea.henriksson@abo.fi.

Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013

21


22

AkTuellT DoKUMENTfÖrvALTNINg

Projektet kommer att stöda all ärendehantering, samt utmynna

i en ny informationshanteringsplan och slutligen ett elektroniskt

ärendehanteringssystem.

Dokumentförvaltningen

utvecklas

Lagstiftningen kräver att även

universitet på samma sätt som alla

myndigheter uppgör en förteckning

över de handlingar som inkommer

och uppstår till följd av skötseln av

uppgifterna. Denna förteckning,

som kan kallas arkivbildningsplan

eller informationshanteringsplan,

skall innehålla information om

handlingarnas förvaringstider och

förvaringssätt, samt om deras offentlighet

och sekretess.

Stöd för dokumenthantering

Vi är alla vana med att hitta information

på webben, men det är stor

skillnad mellan denna information

och officiella handlingar. En del officiella

handlingar, som till exempel

institutionsrådsprotokoll, finns numera

även att läsa online, men dessa

bör ännu förvaras enligt vissa fastställda

regler. Åtskillnad görs också

mellan handlingar som måste arkiveras

och så kallade arbetspapper

som uppstår under arbetets gång

men sedan kan gallras bort.

Åbo Akademis nya informationshanteringsplan

kommer att vara ett

hjälpmedel för alla, särskilt för dem

som arbetar med ärende- och dokumenthantering.

Den förenhetligar

dokumentförvaltningen och

fungerar som en dokumenthanteringshandbok

som underlättar arbetsgången

och hjälper i vardagen;

den berättar tydligt vilket material

– elektroniskt eller på papper – som

måste bevaras, hur länge och på vilket

sätt.

Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013

Processer och handlingar

kartläggs

I ett tidigare skede av dokumentförvaltningsprojektet

har det gjorts en

uppgiftsklassificering med utgångspunkt

i ÅA:s verksamhet och uppgifter,

det vill säga i princip allt arbete

som utförs vid universitetet. Denna

klassificering utgör grunden för den

kommande informationshanteringsplanen.

Nästa steg är att se närmare på

uppgifterna i samarbete med de personer

som arbetar med dokumenthanteringen

enheterna. Tillvägagångssättet

är att granska olika

processer och till dem anknutna

handlingar och svara på åtminstone

följande frågor: Hur aktualiseras ett

ärende? Vilken är behandlings- och

beslutsgången? Vad uppstår det för

handlingar under processen? Detta

är samtidigt ett ypperligt tillfälle

att granska de existerande processerna

– fungerar de bra som de är eller

finns det skäl att revidera dem?

För varje handlingsgrupp bestäms

sedan förvaringstider. Här

beaktas ÅA:s egna behov samt lagar

och förordningar. Till detta skede

hör också utredningen av offentlighets-

och sekretessfrågor.

Informationshanteringsplanen

kommer också att fungera som

grund för ett kommande elektroniskt

ärendehanteringssystem. Utredningen

stöder identifieringen och

specificeringen av de krav som ställs

på systemet, och är därmed nödvändig

innan beslut om IT-lösningar tas.

anne niemi är med och tar fram

ÅA:s nya arkivbildningsplan.

Arbetet koordineras och leds av

arbetsgruppen för utveckling av

dokumentförvaltningen vid Åbo

Akademi. Ordförande i gruppen

är professor Gunilla Widén, de andra

medlemmarna är direktör Timo

Bäckman, arkivarie Anne Gustafsson,

administrativ chef Ulla-Maija

Landor, registrator Maaria Lindblad,

systemchef Susanne Olin och

Åbo landsarkivs direktör Veli-Matti

Pussinen. För arbetet med informationshanteringsplanen

har anställts

en planerare, FL Anne Niemi. Planeraren

arbetar i tätt samarbete med

arkivarien och registratorn.

TexT aNNe Niemi, planerare

foTo Nicklas HägeN

Eventuella frågor riktas till planerare

Anne Niemi, arkivarie Anne Gustafsson

eller registrator Maaria Lindblad.


forSKNINg ocH INNovATIoNEr

Rådgivare för

kommissionen?

Ansökningstiden för den europeiska

kommissionens grupper av expertrådgivare

öppnades 24.1.2013. Sakkunniga

från alla områden är välkomna

att utforma EU:s nya finansieringsprogram

för forskning och innovationer,

Horisont 2020.

Den europeiska kommissionen har

för första gången öppnat en antagningsprocess

för ett av sina forskningsprogram.

Expertgruppernas uppgift

är att ge högklassig och aktuell

vägledning i samband med ansökningarna

för Horisont 2020-programmet.

Grupperna kommer att behandla

ämnesomden som är viktiga för

européer, till exempel klimatförändringen,

priset på förnybar energi, säkerhetsfrågor

inom livsmedel och åldrandets

utmaningar.

Grupperna ska uppmuntra till dialog

mellan alla nivåer av styrelser, folkrö-

fACkligT

Är du Akava-

ansluten eller vill du

veta mer om

Akavas medlemsförmåner?

Pricka då in onsdag eftermiddag den 27

februari i din kalender. Vi ordnar en minimässa

i café Arkens kabinett där Akava-föreningarna

(Forskarföreningen,

Professorsförbundets lokalförening, Lektorsföreningen,

Akademiska informationsspecialister,

samt Laboratorie- och överingenjörerna)

presenterar sig.

Närmare information om klockslag och program

kommer senare.

Akavas huvudförteoendeman,

Mirkka Ali-Laurila

relser och företagande i alla EU:s medlemsstater.

De kommer att påverka

hur medlen för forskning och innovationer

styrs inom EU fram till år 2020.

Máire Geoghegan-Quinn, den ansvariga

kommissionären för forsknings-,

innovations- och vetenskapsfrågor,

sade att målet är att samla

en så mångsidig grupp experter som

möjligt för att skapa innovativa idéer,

hållbar utveckling och nya arbetsplatser.

De rådgivande grupperna inleder

sitt arbete denna vår så att de hinner

delta i de första Horisont 2020-ansökningarna.

Personer och aktörer som vill delta i

de första grupperna ska registrera sig

senast 6.3.2013 klockan 17.00 (belgisk

tid), men man kan anmäla sitt intresse

under hela Horisont 2020-programmet.

Närmare krav och instruktioner

finns på finska på www.tekes.fi under

”ajankohtaista”.

uTSTällNiNg

Hem, ljuva hem

Hur har inredningen i finländska hem sett

ut under 1900-talet? I bibliotekets utställning

Hem, ljuva hem kan du göra en resa

i tid och rum med exempel ur inredningsböcker

och -tidskrifter som finns i bibliotekets

stora samlingar. Utställningen är

sammanställd av Ellinor Hjerpe och Kirsti

Leppinen.

Utställningen pågår under tiden 8.2–

12.5.2013 i huvudbibliotekets entréhall och

kan ses under öppettiderna: måndag-torsdag

8.15–20.00, fredag 8.15–17.00, lördag

11.00–15.00.

Välkommen!

Kirsti Leppinen, utställningskoordinator

rEKrEATIoN & MoTIoN

LäNKBASTU

Varje onsdag från Domus kl. 18.30,

dam- och herrbastun varm efteråt.

Löps olika långa sträckor, man kan gå

eller stavgå också om man vill. Flera får

plats i vårt glada gäng!

ASA-gYMMET 55 +

Personer, som är 55 år eller äldre har

en egen tid i ASA-gymmet, tisdagar kl.

16.30–18.00.

voLLEYBoLL, ALLMäN TUr

Tisdagar kl. 20.00–22.00 i Raunistula.

BordTENNiS, iNdividUELLA

MäSTErSKAP

I Alfan Liikuntakeskus den 22 februari

kl. 10.00 framåt. Anmälningar till

idrottskansliet senast den 18 februari

kl. 12.00. Klasser: singel damer, singel

herrar, dubbel.

TENNiS, ForTSäTTNiNgSKUrS

I Aktia Arena kl. 10.00–12.00 den 26

februari, 28 februari, 5 mars samt den

7 mars. Anmälningar till idrottskansliet

senast den 22 februari kl. 15.00. Deltagaravgiften

är 15 euro/person.

BAdMiNToN, ÅA-MäSTErSKAP

Arrangeras den 8 mars i Aktia Arena,

närmare info inom kort.

BrAHELoPPET

Arrangeras den 21 april kl. 12.00. Pricka

in loppet i kalendern redan nu. Sträckorna

är 9,0 km och 5,5 km. Mera info

senare.

MfÅA våren 2013

Nr Utkommer Deadline

4 1.3 22.2

5 15.3 8.3

6 3.4 22.3

7 19.4 12.4

8 6.5 26.4

9 24.5 17.5

10 7.6 31.5

Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013

23


24

Du kan i princip ge två personer samma

S10

recept och få ett helt olikt resultat.

AKtuellt | ForsKning | studier & undervisning | internAtionellt | orgAnisAtion

TAg LärdoM Av FiNLäNdSK iT

Företagaren och mångsysslaren

Kaj Arnö ger tisdagen den 26 februari

en gästföreläsning vid Åbo Akademi

under rubriken World class IT from

Finland: Lessons from MySQL AB. Föreläsningen

är av tvärvetenskaplig

karaktär och ser på finländskt kunnande

i ett större perspektiv.

Enligt Arnö finns det mycket som

finländskt näringsliv och kultur kan

lära sig av it-branschen.

– Absolut. Ta till exempel community-tanken,

att skapa en rörelse

kring ett gemensamt intresse, liksom

Linux. Att våga vinna globalt.

Vi kan vara stolta över det som är

bra i Norden – jämlikhet, talkoanda,

allemansrätt – utan att bli överdrivet

kaxiga.

Arnö anser de finländska förhållandena

skapat en grogrund för ett

unikt it-kunnande. Folkskolan sedan

Cygnaeus tid har bäddat för en

hög allmänbildning. Folk är nyfikna

på teknik, som ges ett egenvärde

och som används för att övervinna

nordisk blygsel.

– Centralt är att Finland är ett så

litet land att vi intuitivt inser att inte

alla andra är som vi. Vi förstår att anpassa

oss. En numerärt större nation

fattar det inte, utan tror att världen

blir bättre “om de andra bara skulle

förstå att bete sig som oss amerikaner,

fransoser, britter”. Speciellt

vältränade på denna punkt är

förstås finlandssvenskar, som redan

Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013

tänk utanför lådan? kaj Arnö håller en tvärvetenskaplig gästföreläsning

på inbjudan av Turku Center for Computer Science (TuCS).

inom sitt eget fosterland utsätts för

realiteten att vara annorlunda.

Under föreläsningen kommer Arnö

att kasta ut en del brandfacklor

till publiken: Utmaningar att skapa

rörelser och sprida idéer inom allt

från turism via estetik till idrott, genom

en kombination av sociala medier,

mobila appar och evenemang i

verkligheten.

– Jag hoppas på en lagom kombination

av kreativitet och företagaranda

hos publiken, och har efter

föreläsningen reserverat tid för

att diskutera med eventuella eldsjälar.

Kanske vi kan bygga upp något

tillsammans?

Kaj Arnö var en i kärngänget bakom

det skandinaviska it-företaget

MySQL AB, som 2008 såldes för en

miljard USD till Sun Microsystems.

Arnö stannade vid Sun Microsystems

som ambassadör för MySQL

och när Oracle i sin tur köpte Sun

Microsystems var han med och

grundade tjänste- och supportföretaget

SkySQL Ab, som bygger vidare

på traditionerna från MySQL AB.

Utöver it-branschen har Arnö aktivt

figurerat som föreläsare, bloggare

och pionjär inom sociala medier.

Han bor i München, Tyskland med

ett andra hem i Nagu.

Föreläsningen är en del av TUCS

Distinguished Lecture Series. Den

hålls i auditorium Alpha, ICT-huset,

Joukahainengatan 3–5, Åbo, med

start klockan 15.00. Serien är gratis

och öppen för allmänheten.

TexT Nicklas HägeN

More magazines by this user
Similar magazines