Ny Miljöutredning För Södertörns Högskola

Södertörns högskola 

Institutionen för Livsvetenskaper 

Miljö- och utvecklingsprogrammet 

Naturresurshushållning 10p 

2006-10-18 

Ny miljöutredning för 

Södertörns högskola 

Av Catrin Nygren & Martin Sjöstrand 

Handledare på Södertörns Högskola: Monica Hammer, Sofia Eriksson

1. INLEDNING ............................................................................................................ 3 

1.1 Uppdraget ifrån regeringen om miljöledning inom statlig förvaltning ...................................................... 3 

1.2 Miljöledningsarbetets historik på Södertörn ................................................................................................ 3 

2. SYFTE .................................................................................................................... 4 

3. METOD ................................................................................................................... 4 

4. PROBLEMFORMULERING ................................................................................... 5 

4.1 Avgränsning ..................................................................................................................................................... 5 

5. TEORI ..................................................................................................................... 5 

5.1 Beskrivning av miljöledningssystem .............................................................................................................. 5 

6. RESULTAT OCH DISKUSSION ............................................................................ 6 

6.1 Indirekt miljöpåverkan .................................................................................................................................. 6 

6.1.1 HU-gruppen ............................................................................................................................................... 6 

6.1.2 Samtal med Lisbeth Jonsson ..................................................................................................................... 7 

6.1.3 Copernicusdokumentet .............................................................................................................................. 7 

6.1.3.1 Diskussion ......................................................................................................................................... 7 

6.2 Direkt miljöpåverkan ...................................................................................................................................... 8 

6.2.1 Energi- och vattenförbrukning .................................................................................................................. 8 

6.2.1.1 Diskussion: ........................................................................................................................................ 9 

6.2.2 Upphandling och materialförbrukning .................................................................................................... 10 

6.2.2.1 Diskussion: ...................................................................................................................................... 13 

6.2.3 Avfall och källsortering ........................................................................................................................... 13 

6.2.3.1 Diskussion: ...................................................................................................................................... 14 

6. 3 Entreprenörerna på Södertörns högskola ................................................................................................. 15 

6.3.1 Restaurangentreprenörer.......................................................................................................................... 15 

6.3.1.1 Diskussion: ...................................................................................................................................... 16 

6.3.2 Städentreprenör ....................................................................................................................................... 16 

6.3.2.1 Diskussion: ...................................................................................................................................... 17 

6.3.3 Resor ....................................................................................................................................................... 17 

6.3.4 Diskussion: ......................................................................................................................................... 17 

7. SLUTSATS ........................................................................................................... 18 

8. REKOMMENDATIONER: .................................................................................... 18 

KÄLLOR OCH REFERENSER ................................................................................ 20 

2

1. Inledning 

1.1 Uppdraget ifrån regeringen om miljöledning inom statlig förvaltning 

I slutet av december 1996 gick genom miljödepartementet ett regeringsbeslut ut, där 25 

stycken statliga myndigheter fick uppdraget att ingå i ett pilotprojekt benämnt 

miljöledningssystem i statlig förvaltning. Uppdraget som myndigheterna fick var att inleda 

utvecklingen av miljöledningssystem som skulle intrigeras i den ordinarie verksamheten. 

Detta innefattade att myndigheterna under följande år skulle göra en miljöutredning, ta fram 

en miljöpolicy och utarbeta en handlingsplan för det fortsatta miljöarbetet. 1 

Skälet till den dåvarande regeringens beslut om att satsa på en ökad miljöhänsyn i 

statsförvaltningen angavs i regeringsförklaringen ifrån 1996. Där står det att: 

”statsförvaltningens miljöarbete skall utvecklas till att vara ett föredöme. Förslag, beslut och 

åtgärder i statsförvaltningen som kan påverka miljö och resurshållning bör utformas så att de 

medverkar till en långsiktigt hållbar utveckling” 2 Med detta som utgångspunkt utredde 

miljövårdsberedningen frågan och redovisade på regeringens uppdrag betänkandet ” 

Intrigering av miljöhänsyn i den statliga förvaltningen – betänkande ifrån 

miljövårdsberedningen ”. Bland annat föreslogs att miljöledningssystem skulle införas på alla 

statliga myndigheter. 3 Därmed ville staten visa sig gå i bräschen och vara ett föredöme för en 

hållbar utveckling. I nuläget är miljöledningssystem initierat eller verksamt på c:a 230 statliga 

myndigheter. Sedan år 2000 är Södertörns högskola en deltagande myndighet i detta 

uppdrag. 

1.2 Miljöledningsarbetets historik på Södertörn 

År 2000 startade Södertörns högskola (SH) en process med målet att införa ett 

miljöledningssystem. För planeringen av detta utsågs en tillförordnad projektledare på deltid 

samt en projektgrupp. Under hösten det året gjordes en s.k. viss miljöutredning vilken 

dokumenterades i ”Redovisning av miljöarbetet vid Södertörns högskola 2000”. I den 

beskrevs direkta och indirekta miljöpåverkande faktorer samt en handlingsplan för åtgärder 

samt ett förslag på en övergripande miljöpolicy. Både handlingsplanen och miljöpolicyn var 

av generell karaktär. Enligt projektarbetet En granskning av miljöledningssystemet på 

Södertörns högskola ansågs miljöutredningen ”föråldrad redan från början (bland annat på 

1 http://www.naturvardsverket.se/miljoledning/dokument/beslut/bes2297.pdf 



3

grund av ideliga flyttningar och byten av verksamhetslokaler) och [hade] därför inte kommit 

till användning.” 4 Hösten 2004 var ett nytt MLS dokument färdigställt ”Miljöledningssystem 

ISO 14001 anpassat för södertörns högskola”. Den grundade sig på miljöutredningen ifrån 

2000 (vilken hade gjorts innan bygget av Moas båge 2002 och nya biblioteket 2004). 

Dokumentet beskrev inte direkta och indirekta miljöfaktorer utan fastställde att högskolan 

skulle identifiera dessa och avgöra vilka som kunde ha en betydande miljöpåverkan. Den 

ställde upp en handlingsplan och övergripande miljömål samt gav förslag på detaljerade 

miljömål. Men ingen grund fanns som sagt i några mätbara miljöfaktorer. En utvidgad 

miljöpolicy beskrevs även i dokumentet. 

2. Syfte 

Syftet med denna uppsats är att utarbeta en ny miljöutredning för SH. Denna utredning ska 

ligga till grund och ge förutsättningarna för ett fortsatt arbete med att på högskolan 

implementera ett miljöledningssystem med det framtida målet att intrigera hela verksamheten. 

Utifrån vår miljöutredning ska betydande miljöaspekter påvisas. 

3. Metod 

Vi har utfört miljöutredningen genom intervjuer med ansvariga för respektive område på SH 

och dess entreprenörer samt genom viss lokalinventering. Stationeringen har varit på 

avdelningen för husservice där många personer med helhetssyn på högskolan sitter, bland 

annat den miljö- och upphandlingsansvarige, verksamhetschefen, servicechefen och 1: e 

intendenten. Vi har studerat tidigare miljöledningsdokument för SH, en miljöutredning ifrån 

Högskolan i Gävle (Miljöutredning Högskolan i Gävle september 2002) och en rapport ifrån 

Mälardalens högskola. Vi har till viss del utgått ifrån uppsatsen En granskning av Södertörns 

högskolas miljöledningssystem av Axel Gränse och Martina Westfahl Backlund. Vi har också 

studerat restaurangavtal och miljö- och upphandlingspolicys ifrån SH. Faktainsamlingen och 

den skrivande processen har skett växelvis. 

4 Gränse Axel, Westfahk Backlund Martina 2005. En granskning av Södertörns högskolas miljöledningssystem 

4

4. Problemformulering 

För att Södertörns högskola ska kunna starta ett arbete med att i verksamheten implementera 

ett miljöledningssystem behövs först och främst en miljöutredning. Det senaste dokument 

som tagits fram, Miljöledningssystem ISO 14001 anpassat för Södertörns högskola, är 

inaktuell då den bland annat inte tar Moas båge och nya biblioteket i beaktande. Därför 

behövs en miljöutredning som tar ansats i en nulägesanalys av högskolans positiva och 

negativa miljöpåverkan. Med det som grund kan arbetet med ett miljöledningssystem 

fortskrida. 

4.1 Avgränsning 

Lokalmässigt har vi fokuserat utredningen på Moas båge. Biblioteket och Primus har utretts 

beträffande energiförbrukning och tillgänglighet till källsortering, Inköp och upphandling 

omfattar all verksamhet på SH. Campus Haninge innefattas inte i denna utredning då 

verksamheten är planerad att läggas ner till 2008, efter beslut i högskolans styrelse. 

5. Teori 

5.1 Beskrivning av miljöledningssystem 

Ett miljöledningssystem, oftast förkortat MLS, är som namnet antyder ett system för företag, 

organisationer och myndigheter t.ex. Södertörns Högskola, att leda sitt miljöarbete. Inför 

miljökonferensen i Rio de Janeiro 1992 tog det internationella näringslivet initiativ till 

aktiviteter som utgjorde startskottet för ISO 14000-serien av miljöstandarder. Det viktigaste 

motivet var de många miljölarm som befarades att hämma en fortsatt industriell utveckling. 

Arbetet med att ta fram standarden gick mycket snabbt och den var klar 1996. År 2004 hade 

mer än 75 000 organisationer över hela världen infört certifierade miljöledningssystem 

grundade på kraven i ISO 14001. I Sverige var samma år cirka 3500 företag, myndigheter och 

organisationer certifierade enligt standarden. 

Man kan lägga upp miljöarbetet på olika sätt men för att göra det enklare för företag emellan 

och för oss konsumenter att veta vilket miljöarbete de bedriver finns det olika 

miljöledningssystem, i huvudsak två; ISO 14001 och EMAS. ISO 14001 är en standard inom 

ISO-gruppen. ISO betyder International Standard Organisation. Vad är skillnaden mellan 

EMAS och ISO 14001? Båda ska förse näringslivet och myndigheter med ett effektivt 

5

verktyg i miljöarbetet men EMAS skapades av EU för Europa och ISO av näringslivet och är 

internationellt. Dock baseras EMAS på ISO-standarden så skillnaderna är inte så stora. 

Positiva erfarenheter som brukar framhållas är att det ger bättre struktur, resursslöseri 

upptäcks och man kan på så vis spara pengar, det blir lättare att svara på olika krav från 

myndigheter och kunder mm. ISO 14001 är den största standaren i Sverige och uppbyggd på 

ett speciellt sätt. Den s.k. standardtexten är en lista över alla regler som måste uppfyllas. Den 

består av fem grundelement, 17 element och 54 skallkrav. Skallkraven hänvisar till det som 

skall uppfyllas. De fem grundelementen är policy, planering, införande och drift, kontroll och 

korrigerande åtgärder samt ledningens genomgång. Detta brukar visas i en evighetscirkel 

eftersom miljöarbetet aldrig tar slut, nya mål skall hela tiden sättas när de gamla uppfyllts. 

Denna kallas PDCA- cirkeln efter engelskans Plan, Do, Check, Act. 5 

Mycket kortfattat består arbetet i att införa ett MLS på ex. Södertörns Högskola av att: 

Identifiera skolans miljöaspekter genom en miljöutredning. 

Identifiera vilka krav som ställs som ställs på skolan, både lagmässigt och från andra 

håll. 

Bedöma och rangordna miljöaspekterna för att kunna prioritera de mest betydande. 

Ta fram miljömål. 

Dokumentera och införa nödvändiga instruktioner för att hantera de betydande 

miljöaspekterna. 

Miljöutbilda personalen. 

Revision och ledningens genomgång. 

6. Resultat och diskussion 

6.1 Indirekt miljöpåverkan 

6.1.1 HU-gruppen 

Högskolans verksamhet bidrar till både direkt och indirekt miljöpåverkan. Indirekt påverkas 

studenters handlande och forskningsresultat genom den utbildning och kunskap om en hållbar 

utveckling de erhållit på SH. Högskolan startade, på initiativ från studentföreningen SMUF 

5 Piper, Lennart et al, 2001, Ständig förbättring med ISO 14001 

6

(Södertörns Miljö och Utvecklingsförening) och de tidigare Runda-bords-samtalen, 2005 upp 

en arbetsgrupp för hållbar utveckling, HU-gruppen. Denna grupp ska verka för att 

diskussionen om en hållbar utveckling förs på alla nivåer på högskolan. Deras syfte är att 

föreslå mål och en handlingsplan för arbetet med detta. Arbetsgruppen består av prorektor, 

lärare och studentrepresentanter samt två sekreterare och en central förvaltare. Uttrycket 

hållbar utveckling kommer från Bruntlandkommissionens definition, ”en utveckling som 

tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att 

tillfredsställa sina behov”. 

6.1.2 Samtal med Lisbeth Jonsson 

I samtal med Lisbeth Jonsson, prorektor för SH, gav hon sin syn på dess arbete. Hon menade 

att alla lärare ska bli medvetna om begreppet hållbar utveckling och att det ska få igång en 

diskussion bland dem. Det finns tankar på att tillsätta en halvtidstjänst för utbildning av 

lärarorganisationen. Dessutom kan de introduktionsdagar som hålls för nyanställd personal 

eventuellt kunna innehålla utbildning om hållbar utveckling. Lärarnas pedagogikkurser skulle 

också kunna ha detta inslag. För breddning av kompetensen inom HU gruppen finns tankar på 

att ta in externa personer från exempelvis näringslivet. Förslag finns på att trycka upp 

broschyrer med information om HU-gruppens arbete och SH:s miljöarbete. 

6.1.3 Copernicusdokumentet 

Södertörn skall på HU gruppens initiativ innan årsskiftet 2006/2007 gå med i det europeiska 

nätverket för all högre utbildning, Copernicus, som bildades 1993 efter FN:s möte i Rio de 

Janeiro. Nätverket är ett sätt för högskolor och universitet att samarbeta och dela med sig av 

sina kunskaper i arbetet för en hållbar framtid. 320 universitet och institutioner för högre 

utbildning har skrivit under avtalet och lovar därmed att låta hållbar utveckling bli en viktig 

del av sin verksamhet. Avtalet innehåller ett antal punkter som är förpliktigande. En av 

punkterna är att alla lärare ska utbildas i hållbar utveckling. 6 

6.1.3.1 Diskussion 

Genom att studenterna utgör en del av den indirekta miljöpåverkan genom det val de gör kan 

högskolan ge en input för en mer hållbar livsstil. Högskolan kan genom ett eget utökat 

miljöarbete utgöra ett gott exempel och uppmuntra studenter till miljöintresse. Detta kan göras 

genom att ha entreprenörer som är miljöcertifierade, köpa in miljömärkta varor mm. Viktigt är 

att marknadsföra högskolans miljöambitioner genom att exempelvis anordna miljödagar, 

6 Internet http://www.copernicus-campus.org/sites/charter_index1.htm 

7

edovisa de miljömässiga framstegen i kårtidningen Soda när man t.ex. minskat sin 

resursförbrukning eller utökat sin källsortering m.m. Detta ger studenterna en signal om att 

högskolan tar miljöproblematiken på allvar och utgör därmed en positiv indirekt 

miljöpåverkan. En annan viktig aspekt av detta är att det nu inom SH: s organisation finns en 

enhet i form av HU gruppen, som arbetar aktivt med tillägget i högskolelagen ,om att 

högskolorna ska främja hållbar utveckling i sin verksamhet. Genom att främja lära för hållbar 

utveckling kan miljömedvetenheten hos studenter och lärare öka. Viktigt är att inte bara 

implementera detta i utbildningarna utan i hela organisationen vilket kan ge en push för 

arbetet med de direkta miljöfaktorerna. Vi anser det även viktigt att miljöansvarig på SH och 

HU-gruppen samarbetar och inte blir två isolerade enheter utan att de strävar mot samma mål. 

Ett initiativ ifrån HU-gruppen om utbildning av högskolans personal i lära för hållbar 

utveckling skulle utgöra ett gott exempel på detta. Kopplingen mellan utbildning och det 

praktiska måste hållas levande. 

6.2 Direkt miljöpåverkan 

Den direkta miljöpåverkan handlar om den negativa eller positiva effekt som högskolan med 

direkt verkan bidrar till med sin verksamhet. I denna utredning tas inköp, materialförbrukning, 

avfall, energi- och vattenförbrukning och entreprenörernas verksamhet upp. 

6.2.1 Energi- och vattenförbrukning 

Södertörns högskola har, genom Stiftelsen Clara som äger SH lokaler, avtal med elbolaget 

Vattenfall AB för deras miljömärkta el. Nedan följer en tabell över förbrukningen av 

fastighetsel, uppvärmningsel och elen för kylsystemet. 7 

Fastighetsel 

Elförbrukning 2004 6 889,1 MWh 


Uppvärmningsel 

Elförbrukning 2003 6 585 MWh 


7 Tabell ifrån YIT, förvaltingsentreprenör på SH 

8


Kylsystem 




Nedan ses tabell över vattenförbrukningen 2003-2005. 

Vattenförbrukning 2003 34 673,5 m 3 



Regleringen av SH:s elförbrukning sker genom ett intelligent styrsystem, ett s.k. bussystem. 

Detta system kan få ner kostnader för både energi och material i form av kablar. Eftersom 

systemet är så nytt är det inte helt injusterat än. Moas båge togs i bruk 2002 och biblioteket 

2004. Alla elsystem i Moas båge och biblioteket styrs av en central som sköter manövrering 

av exempelvis belysning och värmereglering. 

6.2.1.1 Diskussion: 

Själva idén med det avancerade systemet är bra om man kan förenkla och spara energi och 

resurser men regleringen av systemet fungerar inte felfritt. Ett exempel på detta är markiserna 

som bland annat fungerar som värmereglerare. De åker periodvis ner även vid skugga. Med 

en bra reglering skulle istället solens strålningsvärme kunna tas tillvara för att minska 

kostnader och elenergi för uppvärmningen. Biblioteket har samma system och har problem 

med för hög värme och måste därför kylas ner vilket även det ger onödiga kostnader för SH. 

Södertörns högskola har sedan år 2005 miljömärkt el genom elbolaget Vattenfall. Vattenfall 

har en tveksam trovärdighet på miljöområdet med sina kolkraftverk i Tyskland och Polen . 

SH skulle stärka sin egna miljöprofil om el valdes ifrån en leverantör med en mer 

miljömässigt stabil grund. 

9

Nivåerna för el- och vattenförbrukningen behöver en utförligare utredning för att påvisa om 

de är miljömässigt hållbara. 

6.2.2 Upphandling och materialförbrukning 

Vi har i det här avsnittet valt att granska SH:s senaste policy för offentlig upphandling och två 

av högskolans största inköpsposter, papper & trycksaker och datorer & elektroniska tillbehör. 

Först bör nämnas att Södertörns högskola som statlig myndighet omfattas av Lagen om 

offentlig upphandling LOU. Det betyder att det mesta inköpen till högskolan av varor och 

tjänster sker genom offentlig upphandling. Flera leverantörer inbjuds därmed att komma med 

anbud på exempelvis datorer eller papper. Vid högskolans antagande av ett anbud ifrån en 

leverantör måste LOU följas. Antagandet ska vara grundat på fri konkurrens, god 

affärsmässighet och objektivitet. 8 Södertörns högskola köper också in varor genom 

direktupphandlingar (en upphandling utan krav på anbud) då det handlar om enskilda inköp 

eller vid mindre belopp då de administrativa kostnaderna är oproportionerligt stora i 

förhållande till beloppet på den inköpta varan eller tjänsten. 9 

SH: senaste policy för offentlig upphandling (Policy för offentlig upphandling vid Södertörns 

högskola) är ifrån 2001. I den står att läsa att ”upphandling ska ske i enlighet med högskolans 

miljöpolicy och dess tillämpning”. Men någon fastställd miljöpolicy existerar i nuläget inte på 

SH. Utöver det nämns inga ytterligare miljökrav. I policyn benämns också en central 

upphandlingsfunktion som ”i samarbete med avdelningarnas upphandlingsansvariga ska”[] 

”verka för att samordna köp och upphandlingar inom högskolan.” Ansvarig för denna 

funktion är enligt policyn Campusavdelningen. De ansvarar vidare för att följa upp arbetet 

och att ”utbilda upphandlingsansvariga på avdelningarna/enheterna”. Utbildningen inefattar 

bl.a. syftet med upphandlings policyn där miljöarbetet är en av bitarna. Enligt högskolan ska 

en ny policy utarbetas då den nuvarande ses som inaktuell. Ansvarig för inköp är nu 

upphandlings och miljöansvarig på SH. 

Två av de största inköpsposterna på SH är kontorspapper, trycksaker och datorer. För 

närvarande har SH anbud med Svanströms som levererar pappret Office copy och Data copy. 

Nedan följer en tabell över inköpen och därmed i stort sett förbrukningen under perioden 

2005-10-01 till 2006-09-31. Den totala inköpssumman var 504144 SEK. Tabellen skiljer inte 

mellan anställdas och studenters förbrukning av papper. 

8 http://www.nou.se/10vanl.html#26 

9 http://www.nou.se/10vanl.html#26 

10

Papperssort Förpackning 

Totalt per 

papperssort 

Office Copy A4 80g 2500/förp. 2688 st. 6 720 000 st. 

Office Copy A4 80g 5x500/ 

förpackningar 

Data Copy A4 80g 2500/ 

förpackningar 

192 st 480 000 st 

1152 st 2 880 000 st 

Totalt 10 080 000 st 

Totalt konsumeras som tabellen visar c: a tio miljoner ark papper per år. Skolans studenter 

och personal på c: a 13700 personer använder därmed 729 ark per person och år. Pappret 

Office copy och Data copy är märkt med Svanströms egen miljömärkning Lövet. Kriteriet för 

denna märkning är enligt företaget detta: "Inom vissa produktområden saknas kriterier eller 

licenser för tredjepartsgjord miljömärkning. Här använder vi vår egen symbol Lövet. Med 

den signalerar vi att produkten ifråga, ur miljöhänseende, kan vara att föredra framför 

en annan. Bedömningen baserar sig på enklare kriterier och tillverkarens 

egna uppgifter." 10 Enligt Konsumentverket bör en seriös miljömärkning för att vara 

tillförlitlig bygga på ”att en oberoende organisation bestämmer miljökraven och kontrollerar 

att varorna uppfyller dem innan de får märkas” 11 

Som en del i den här posten har vi valt att inkludera SH:s trycksaker. Nedan följer en tabell 

över dessa. 

Trycksaker beställda för 2006/2007 Mängd 

Huvudkatalog 90 000 st 

Broschyrer 45 000 st 

Examensbevis 5 000 st 

Brevpapper och examenskonvolut 3 500 st 

10 Mail ifrån Lennart Andersson, Svanströms kundcenter. 

11 http://www.konsumentverket.se/mallar/sv/artikel.asp?lngArticleID=267&lngCategoryID=773 

11

Den tredje tabellen visar SH:s inköp av datorer och annan teknisk utrustning för perioden 

2005-01-01 till 2005-12-31. 

Huvudkategori Artikelantal Belopp 

Bildskärmar 18 72 251 

Bläckstråletillbehör 50 6 271 

CD/DVD 27 22 967 

Datalagring 2 684 

Datorer 1 463 4 411 200 

Datorkomponenter 36 96 277 

Färgband 1 302 

Hårddiskar 156 157 973 

Kablage och adaptrar 221 14 141 

Kamera/Video 27 53 441 

Kringutrustning 298 108 261 

Lasertillbehör 44 33 463 

Minnen 533 475 908 

Mobiltelefoni 2 4 879 

Nätverk/kommunikation 28 22 625 

Optisk lagringsmedia 1 717 14 347 

Papper & OH-Film 7 3 486 

Programvaror 50 4 396 

Projektorer 9 83 852 

Scanner 5 5 627 

Skrivare 43 157 112 

Säkerhet 214 57 432 

Vaxskrivartillbehör 88 54 470 

Övrig lagringsmedia 205 5 845 

Övrigt förbrukning 55 3 681 

Totalt 5 299 5 870 890 

Inköpen av datorer och tekniska tillbehör sker som stor post genom offentlig upphandling. Då 

de är en av Södertörns högskolas största inköp utgör det därför en potentiellt stor 

miljöpåverkan. Alla datorer, skärmar, tangentbord och skrivare som köps in nu är 

kvalitetsmärkta med miljömärkningen TCO99 vilken ger garant att miljöhänsyn tagits under 

produktens hela livscykel. 

12


Södertörns policy för offentlig upphandling ifrån 2001 tog upp viktiga aspekter som kan 

underlätta för miljöarbetet vid högskolans upphandling av varor. I nuläget är det svårt att få en 

sammanställning över SH:s alla inköp. I policyn togs det upp att upphandlingsfunktionen 

skulle ”verka för att samordna köp och upphandlingar inom högskolan”. Detta skulle 

underlätta för en miljöansvarig att få en bättre överblick av hur stor andel av högskolans inköp 

som är miljömärkta. Därmed skulle en bättre uppföljning kunna göras vilket är otroligt viktigt 

för att se att miljökraven efterlevs. Förutsättningen för det är givetvis att en uppdaterad policy 

för offentlig upphandling inte refererar till en icke existerande miljöpolicy. Den bör hänvisa 

till antingen en fastställd miljöpolicy eller specifierade miljökrav vilket skulle vara att föredra. 

Att referera enbart till en miljöpolicy riskerar att bli för vagt. Det kan även vara svårt för 

upphandlingsansvariga att veta hur och i vilken utsträckning en miljöpolicy ska tolkas och 

praktiskt efterlevas. 

Utan en samordning och uppföljning av inköp riskerar andelen miljömärkta varor bli mindre 

då lokalt ansvariga på avdelningarna kan ha olika ambitionsnivåer. Då inga riktlinjer finns för 

miljömässiga inköp finns inte heller några incitament för en ständig förbättring av 

miljöåtgärderna vilket är en viktig del av MLS arbetet. 

I det här avsnittet har vi pekat på att uppköpen av varor i dagsläget miljömässigt fungerar 

både bra och dåligt. Bra när det gäller datorer, mindre bra när det gäller papper. Lövet är 

ingen miljömärkning och bör bytas ut mot en oberoende certifierad märkning. Vad gäller 

högskolans trycksaker kan det inte verifieras om dessa är miljömärkta. Om så inte är fallet 

skulle det innebära en betydande miljöpåverkan. I dessa tre fall skulle en central 

upphandlingsfunktion, som skulle åläggas miljöansvarig, kunna vara ett hjälpmedel för en 

bättre miljöhänsyn. I policyn i från 2001 nämns också den centrala upphandlingsfunktionens 

utbildningsroll. Detta skulle kunna innefatta utbildning av ansvariga i grön upphandling. 

6.2.3 Avfall och källsortering 

I Moas båge finns vid institutionernas avdelningar, i varje huslänga, miljöstationer för 

sortering av returpapper, lysrör och kartonger. På åttonde våningen där skolledningen sitter 

finns dock inga möjligheter att sortera annat än papper, resten kastas som brännbart avfall. 

Anställda som vill sortera ytterligare av sitt avfall, såsom glasburkar hänvisas till 

avfallsrummet på fjärde våningen. 

Högskolans studenter erbjuds viss möjlighet att på egen hand sortera sitt avfall. Nedan följer 

en tabell över tillgängligheten för sortering av returburkar, PET flaskor, färgat glas och 

ofärgat glas: 

13

Returburkar PET flaskor Färgat glas Ofärgat glas 

Pentryt hus D plan 5 ja Nej Ja Ja 

Pentryt hus C plan 1 Nej Nej Ja Ja 

Pentryt Hotellet Nej Nej Nej Nej 

Restaurang Mondo Ja Ja Nej Nej 

Restaurang Arom Nej Nej Nej Nej 

Kåren Primus Ja Ja Nej Nej 

För återvinning av papper finns det returstationer vid alla kopiatorer i Moas båge och 

biblioteket. Det finns även kartonger för returpapper vid de allmänna datasalarna i Moas båge 

och vid Mac Labb. I biblioteket finns kartonger för returpapper vid datasalarna utom vid plan 

6 där denna möjlighet saknas. Vid biblioteket finns vid vissa papperskorgar även en extra 

korg till synes för att lämna returburkar. Dessa korgar är dock inte utmärkta med följden att de 

används för all form av avfall och skräp. I Moas båge finns inte denna typ av papperskorgar. I 

föreläsningssalar och Aulan finns bara papperskorgar för all typ av avfall. I övrigt hänvisas 

studenterna till avfallsrummet vid gången mellan Moas båge och biblioteket. 

Nedan följer en tabell över Södertörns högskolas avfallsmängder för år 2005. Blandat avfall 

innebär att det är brännbart avfall. Farligt avfall ifrån labb räknas inte med i denna tabell. 

Avfallsbeskrivning Mängd 

Hushållsavfall 384 ton 

Wellpappballar 6.18 ton 

Blandat avfall 12.44 ton 

Dags och veckotidningar 61.78 ton 

Plast 0.71 ton 

Lysrör 150 st. 

Småbatterier, 

150 kg 

osorterade 

Elektroniskt avfall Uppgift saknas från 

entreprenör 

Metall Uppgift saknas från 

entreprenör 

Ofärgat, färgat glas Uppgift saknas från 

entreprenör 


Sorteringsmöjligheterna för personalen skiftar efter vilken del i huset man sitter. För de som 

sitter på åttonde våningen är möjligheterna mycket begränsade. Vill man sortera något utöver 

papper måste man gå ner fyra trappor till det allmänna avfallsrummet och vi frågar oss vem 

14

som orkar det. Vill man uppmuntra personalen måste sorteringsmöjligheterna finnas 

lättillgängliga. Pappret hämtas av vaktmästare och de byter även toners i skrivarna. Om även 

möjlighet fanns till sortering av glas, burkar och plast skulle SH spara in åtskilliga kilo 

brännbart avfall som är dyrare att skicka iväg än sorterat avfall och därmed spara pengar. 

Möjligheten studenterna har till att källsortera är begränsad. Det allmänna avfallsrummet på 

våning fyra som också studenterna hänvisas till har ingen fått information om. Rummet ligger 

avsides och är svåråtkomligt. Sorteringskärl måste vara lättillgängliga för att de ska bli 

använda. Det borde därför finnas mer än ett allmänt avfallsrum på en så stor arbetsplats som 

SH. Vi tycker också att det bör finnas likvärdiga sorteringsmöjligheter i alla husets delar, 

d.v.s. att typen av återvinningskärl är jämt fördelade i lokalerna. Som nämnts finns det i 

biblioteket papperskorgar med två sorteringsmöjligheter där till synes det ena kärlet är 

designad för att lämna returburkar. Men för att dessa ska börja användas bör de märkas upp på 

ett lämpligt sätt så att alla informeras om denna möjlighet och att de även utplaceras i Moas 

båge inkluderat föreläsningssalarna. 

Högskolans avfallsrums fraktioner omfattar det mesta som idag går att sortera. Bristen ligger 

istället i tillgängligheten för högskolans personal och studenter att sortera sitt avfall. 

Dessutom råder frågetecken kring det faktum att möjlighet finns att sortera fler sorters avfall 

än de insamlingsuppgifter som avfallsentreprenören kan redovisa. 

6. 3 Entreprenörerna på Södertörns högskola 

6.3.1 Restaurangentreprenörer 

Södertörns högskola har avtal med två restaurang entreprenörer som verkar på högskolan, 

Restaurang Mondo AB och Sutra AB som driver Café´ Arom. Det senaste avtalet med 

Restaurang Mondo är i från 2004 medan Café arom har ett avtal ifrån 2003. Både är för en tre 

års period och har blivit förlängda fram till hösten 2007 då nya avtal ska tecknas. Formen för 

avtalen med restaurangentreprenörer har ändrats. Förut användes direktiv avtal vilka är 

reglerade under lagen om offentlig upphandling. Restaurangentreprenören HÖRS som 

tidigare verkade på högskolan hade ett sådant avtal. Genom direktivavtalen ställdes miljökrav 

vid anbudsprocessen. Numera används istället hyresavtal som form. Övergången till detta 

förenklade avtalsprocessen då regleringarna enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) inte 

behövde följas. Högskolan fick då större frihet att anta anbud efter egna kriterier. Vi har valt 

att granska vilka dessa kriterier är. 

I och med hyresavtalen ställer SH ett antal minimikrav på entreprenörerna, bl.a. en viss 

miljöhänsyn. Dessa framställs bland annat i den inbjudan som framställdes till Cafe´arom 

15

2003 men är likvärdiga för de krav som ställts på Restaurang Mondo. I avsnittet Minimikrav – 

entreprenadens omfattning och innehåll sägs under punkt 1.53 om restaurangernas utbud att 

”… bestrålade, hormonbehandlade och genmanipulerade råvaror inte får användas". Under 

punkt 1.15 om lös utrustning står att ”serveringsutrustning av engångstyp skall så långt som 

möjligt inte användas”. Under punkt 1.25 vilket är sammanfattningen nämns att ”anbudet ska 

innehålla uppgifter om kravmärkt mat och miljöambitioner.” 

Det är även värt att uppmärksama att Södertörns högskola har ett restaurangråd vilket kan ses 

som ett kommunikationsverktyg mellan högskolan, restaurangentreprenörerna och kåren 

(SöderS) Det sammankallas inte i nuläget men är fortfarande en funktion på högskolan. 


I dokumentet om minimikrav ställs som nämnts vissa miljökrav. Vi anser dock att de är för 

vaga, är bristande i omfattning och ställer för låga krav på entreprenörerna. Mer specifikt sätts 

ingen minimigräns för andelen kravmärkt mat av det totala utbudet i punkt 1.25 

sammanfattning. Inte heller ges under samma punkt några riktlinjer för innehållet av 

miljöambitionerna. (Att engångsartiklar ska undvikas och att maten inte ska vara 

hormonbehandlad eller genmanipulerad är dock rimliga krav). Södertörns högskola har 

förklarat detta med att entreprenörerna själva ska specificera ambitionerna i inlämnat anbud 

och att anbudet som helhet sedan bedöms. Vi anser att högskolan som uppdragsgivare här i 

stället har möjligheten att höja ribban för sitt miljöarbete genom att själva ta initiativet för mer 

omfattande krav. En bra början är förslagsvis att punktmarkera viktiga varor som bör vara 

kravmärkta. Kaffet är troligtvis den enskilda vara som konsumeras mest på en daglig basis 

och är symbolisk för en högskolerestaurangs utbud. Ett införande av kravmärkt kaffe skulle 

ge stor effekt på SH:s direkta miljöpåverkan och ge förbättrad miljöimage för SH och 

entreprenörerna. 

En annan viktig aspekt är att restaurangrådet åter bör börja användas. På samma sätt som för 

högskolans upphandling (se punkt om upphandling) är det viktigt att uppföljning sker av de 

miljöambitioner som entreprenörerna ställt i sina anbud och de miljökrav som SH ställer. Det 

är även viktigt att det genom restaurangrådet förs en dialog med entreprenörerna för att 

undvika att de känner sig överkörda. 

Hänvisa till utskottets förslag 

6.3.2 Städentreprenör 

Södertörns högskola har avtal med städentreprenören Inspira för lokalvården. De tillträdde i 

januari 2006. Inspira är certifierade mot ISO 14001 och är ett Svanen-märkt städföretag vilket 

bl.a. innebär att de följer krav på att inte använda mer än en viss mängd miljövänliga 

16

kemikalier, att transporten till arbetsplatsen sker med ett fordon som inte drar mer än en viss 

mängd bränsle och att begränsa sin avfallsmängd. 12 Företaget beställer själva in 

toalettpapper, handdukspapper och tvål. Det går inte att uttala sig om mängderna som går åt 

eftersom det inte finns något annat universitet att jämföra med, det finns inga jämförelsetal. 


Att städföretaget arbetar efter Svanens kriterier är bra och detta bör framhållas. Eftersom det 

inte finns siffror för föregående år går det ej att konstatera om förbrukningen gått upp eller 

ner. Enligt företagets chef är pappersförbrukningen mycket hög men detta går ej att styrka. 

Hur pappersanvändningen ska minskas är svårt att säga, tvålen kan däremot justeras så en 

mindre mängd går åt. 

6.3.3 Resor 

Vi har i det här avsnittet valt att granska i vilken utsträckning som tjänsteresor görs på SH och 

vad högskolans policy säger hur resor bör företas. Nedan följer en tabell över resor betalda av 

högskolan under perioden 20050101-20051231. 

Beskrivning Summa kr 

Flyg inrikes 234 757.0 

Flyg utrikes 2 746 293.1 

Tåg inrikes 462 421.61 

Tåg utrikes 99 812.14 

Taxi inrikes 156 362.38 

Taxi utrikes 66 012.20 

Båt, buss, övrigt inrikes 199 863.58 

Båt, buss, övrigt utrikes 161 964.41 

Den policy högskolan har gällande tjänsteresor kan man finna i dokumentet Riktlinjer för 

tjänsteresor vid Södertörns högskola. Där kan man under punkt 3 om Planering och 

godkännande av tjänsteresa läsa att ” Varje medarbetare har ansvar för att planera och 

genomföra sin tjänsteresa så effektivt, ekonomiskt, trafiksäkert och miljöanpassat som 

möjligt. Överväg alternativ till resor, t.ex. telefonmöte eller videokonferens. ” Under punkt 8. 

beskrivs lämpliga färdsätt och att man bör åka kollektivt och i första hand tåg med avseende 

på såväl effektivitet som säkerhet och miljö. 13 

6.3.4 Diskussion: 

Vi anser att högskolan i mesta möjliga mån bör begränsa antalet flygresor för att istället välja 

tåg. Även Tele- eller videokonferenser bör uppmuntras. Högskolans policy för resor kan 

skärpas genom att ändra meningen ”Principen bör vara att resa kollektivt” till ”Alla resor skall 

12 www.svanen.nu 

13 Riktlinjer för tjänsteresor vid Södertörns Högskola 2003-02-23 

17

om möjlighet finns vara kollektiva”. För att förstärka policyns uppmaning att resor ska vara 

miljöanpassade rekomenderar vi att högskolan för resor med flyg köper utsläppsrätter. Dessa 

ska motsvara det utsläpp av koldioxid som resan genererar. Syftet med att införa 

utsläppsrätter för SH är att det skulle kunna verka som ett styrmedel för att högskolans 

anställda ska företa resor med tåg i större utsträckning än idag. Därmed skulle Södertörn ta 

ett ansvar för sina utsläpp av växthusgaser genom att kostnaderna för miljön internaliseras i 

budgeten och ett större klimatansvar tas. 

7. Slutsats 

Syftet med denna uppsats var att påvisa betydande miljöaspekter på Södertörns högskola. För 

att ta fram dessa utgick vi från de uppgifter vi fått och resonerade oss fram. Vi använde oss 

alltså inte av någon mall för att rangordna miljöaspekterna. Detta eftersom flera miljöaspekter 

som ex. el- och vattenförbrukningen inte utretts än och dessa skulle kunna bli betydande. 

Miljöaspekter kan vara både positiva och negativa. Vid genomgången av SH verksamhet fann 

vi flera förhållanden och aktiviteter som har en miljöpåverkan. HU gruppen kan komma att ge 

en betydande positiv indirekt miljöpåverkan om deras arbete får genomslag på högskolan. 

Men ännu kan inte en sådan effekt påvisas. När det gäller inköp har frånvaron av miljömärkt 

papper en betydande negativ miljöpåverkan då det inhandlas stora kvantiteter. Då inköpen av 

datorer och tillbehör är en av de stora inköpsposterna på SH skulle det kunna ge en betydande 

miljöpåverkan. Eftersom inköpen är miljömärkta genom TCO -certifieringen blir 

miljöpåverkan ändå begränsad. Att möjligheterna till källsortering är begränsad kan sägas ge 

en betydande negativ miljöpåverkan i form av att ökad andel osorterat avfall skickas ifrån 

högskolan. 

8. Rekommendationer: 

Nedan följer de rekommendationer för Södertörns högskola som är aktuella utifrån arbetet. 

Miljöansvarig uppgraderas till miljöchef för att bättre kunna driva miljöfrågor på SH. 

En utredning bör göras för att se hur sanitetpappers-förbrukningen ska kunna minskas. 

Skolan bör köpa utsläppsrättigheter när flyg måste företas. Beräkning görs när resan 

planeras eller en gång per år. 

18

En utredning bör ske för att kunna konstatera om el- och vattenförbrukningen är hög 

eller låg och eventuella åtgärder för detta. 

En ny bedömning av vilka miljöaspekter som är betydande görs när alla data om el- 

och vattenbrukning mm tagits fram. 

Högskolan bör byta märkning på kontorspapper från Lövet till Svanen eller Bra 

Miljöval. 

Möjligheterna till att källsortera måste öka för både studenter och personal. 

Papperskorgar bör märkas upp och antalet utökas. 

Se till att miljöansvarig och HU-gruppen samarbetar och inte blir två isolerade 

enheter. 

Inköp och upphandlingar måste samordnas och följas upp av miljöansvarig/miljöchef 

för att öka andelen miljömärkta inköp. 

SH bör beakta de förslag på ökade miljökrav i restaurangavtalen som SMUF 

(Södertörns miljö och utvecklingsförening) lagt fram. 

Restaurangrådet bör åter igen regelbundet samlas för att ha en dialog om högskolans 

miljökrav. 

19

Källor och referenser 

Litteratur 

Brorson, Torbjörn et al, 2000 – Miljöledning – kompendium EMS AB 91-630-9188-7 

Gränse, Axel, Westfahl Backlund, En granskning av Södertörns högskolas 

miljöledningssystem, 2005, Södertörns Högskola 

Piper, Lennart et al, 2001 – Ständig förbättring med ISO 14001 SIS förlag AB ISBN 91-7162- 

540-2 

Husguide Moas båge, Stiftelsen Clara 

Von Oelreich, Kristina, Miljöcertifiering (ISO 14001) av Mälardalens högskola 

Myndighetsdokument 

Gulyas, Anna, Inbjudan, 2003-11-28 

Larsson, Per, Miljöledningssystem ISO 14001 anpassat för Södertörns Högskola 2004-12-22 

Larsson, Per, Redovisning av miljöarbetet vid Södertörns Högskola 2004, Dnr 860/10/2004 

Larson, Per, 2005-01-24 En kommenterande introduktion till miljöledningssystem ISO 14001 

anpassat till Södertörns högskola 

Larsson, Per, Redovisning av miljöarbetet vid Södertörns Högskola 2000, Dnr 145/10/2001 

Miljöutredning Högskolan i Gävle, 2002, Dnr 101-1414/02 

Policy för offentlig upphandling vid Södertörns Högskola, Dnr 352/11/2001 

Riktlinjer för tjänsteresor vid Södertörns högskola, 2006-02-23 Dnr 221/10/2006 

Elektroniska källor 

www.nou.se/10vanl.html#26 

www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=336164&i_word=offentlig%20upphandling 

www.svanen.se 

www.naturvardsverket.se/miljoledning/dokument/beslut/bes2297.pdf 

www.mls.miljo.gu.se/agenda21/ 

www.copernicus-campus.org/sites/charter_index1.html 

www.inspira.se 

www.srv.se 

www.sh.se 

20

Muntliga källor 

Lisbeth Jonsson, Prorektor SH 

Maria Bölzner, Servicechef 

Peter Malmkjell, 1:e intendent SH 

Anna Gulyas, Lokalplaneringschef 

Camilla Liljendahl, Inköpsansvarig IT 

Per Noresund, avdelningschef 

Eilert Karpberg, Inköps och miljöansvarig 

Helena Falkenwing, Redovisningsansvarig 

Göran Andersson, Platsansvarig Inspira 

21

Ny Miljöutredning För Södertörns Högskola

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?