1976 nr 31.pdf - BADA - Högskolan i Borås

bada.hb.se

1976 nr 31.pdf - BADA - Högskolan i Borås

31

litteraturorientering

och bibliografi vid

bibliotek ' 5gskolan.

Borgs, . , 1975.

Britta Torell

" uiet


H J Ä L P R E D A

F O R


Föreningen BES publicerar

c/o BibZiotekshDgskoZuri

Box 55067

5-500 05 Borås 5

Tel. 033/108460

Postgironr. 833562-2


Inlehing ................................... s.?

Allmänt om källor ........................... $06

Handböcker i släktforskning.... ............. s.7

Mikrofilmade arkivalier ..................... s010

Att läsa gamla handskrifter.. ............... s012

Om tideräkning och kalendervasen ............ s014

Att förstå gamla ord och ordfomer .......... 8.16

Latinska ord och förk~rtnin~r .............. s.18

Att lokalisera och tyda ortnamn ............. 8.19

Om gamla mynt. vikter och matt.. ............ s. 22

. .

Genealogiska och biografiska uppslagsverk.. s 24

Genealogiska föreningar och tidskrifter,.,,.s,26


Som slaktforskare.möter man, särskilt i. början,

en del problem: att fjnna kiimpliga utghgs-

punkter för 'forskningen, att f% tillgae till

kyrkoarkivalier, att tyda ,-la han&skHfter,

att först% ålderdomliga ord och förkortningar,

att lokalisera ostnamn, att finna matriklar

och andra trppsxagsverk som underlät tar f o,rsk-

ningsarbetet m.m, . - .

Avsikten med denna "hjälpredan har varit att

upplysa om lämpliga hjälpmedel som finns för

at t lösa sadana problem : 'handböcker, mikro- ,

filmade arkivalier, genealogiska o&-biogra-

fiska uppslagsverk, bibliografier och tid-

skri f ter.

Urvalet är gjort med tanke p& att litteraturen,

i möjligaste m%n, skall finnas tillgänglig p3

folkbiblioteken, antingen i beståndet eller

genom inlan fr%n annat bibliotek, s.k. inter-

urbanlan, .

Utöver den p% biblioteken @ngse littem-en

har n3g-r; standardverk medtagits som vanligen

förekommer p% bl,&. landerkiven" och som man

kan ha glädje av att känna till.

Uppslagsverk sasoiii adels- och släktkalendrak

samt bibliografier utl%nas som regel inte till

andra bibliotek. Pian kan däremot f3 en foto-

statkopia av önskat avsnitt mot en mindre kost-

nad - ibland -atis,


Släktforskningens, eller genealogins, främsta

källor är naturligtvis kyrkoarkiven, men aven

mantalslängder, j ordeb.öcker, boapp teckni -r

och domböcker ger väsentliga upplysni ngar.

Sadana arkivhandlingar, som Zc mer än 100 &r

-la, förv-s huvudsakligen p% landsarkiven

och stadsarkiven i Stockholm och Maimö, däz de

ar fritt tillangliga för allmänhetens forsk-

ning.

Kyrkobijcker , ib;i_and. även mantakangder, bo-

uppteckni&ar m.m,, finns nmera även p&

mikrofilm, .De flesta länsbibliotek har in-

köpt ' &dan film for det egna länet vilket

möjliggjort för släktforskaren att l%na in

och läsa miscrofiimade arkivalier p& hemortens

bibl50 tek.

En kort beskrivning av de svenska arkivens

historia, organisation och' innehåll f&r man

i Norborg, L-A., Källor till Sveriges historia,

2 uppl, Lund 1972, s. 9-24., Författaren ger

en utmärkt förteckning över litteratur om

arkivibtitutionerna och deras bestand,


Praktisk handledning för nybSr$are ger : ' .

. . * .

Ld Eeckscher, E,, Släktforskning. Kort handled- '

ning för amatörer, 7 uppl. Stockholm 1970,

83 s. onni ni ers uggleböcker, )

I '

Förfat taren redogör kort för 'arkl~tor~ani sa- -

tionen i Sverige. 'En' f örteckning Över landsoch

stadsarkiv, med landsarkivs'st~~lning,

finns som bilaga, vari anges: landsarkiv- -

distrikten, kyrkoarkiv med seorre lu-or i

bestandet a+ husförhöL.slangder och YödëlseL,

vigsel- och dödböcker, tryckta förteckninpr

över arkivens bestlnd -t uppgifter p% församlingar

befriade fran leveransplikt s.k,

di spenserade kyrkoarkiv, ( Sistnämnda uppgir t-

ex kan dock i vissa fall vaxa föraldrade).

f yr ko arkivens omfattning och innehåll 'be ' ,

handlas relativt in&ende, *aktisk ,handledning

ges i hur man-upprättar antavlor,

hur man g%r till väga i kyrkoböckerna samt

vilka problem man möter. Vidare behandlas bo-.

uppteckningar, domböcker, mantalslängder och

Jordeböcker samt arkivalier som rör speciella

stand eller klasser, Boken avslu2as med-en,

kort bibliografi över genealogiaa samlin~r

och upP~lagsverk..

.- . t..

Ld menbach, B., ~laktfors%nin~ .för alla,

3 omarb, uppl. Västeras 1975. . - 146 se


Boken ger n%,- förslag på hur man lägger

upp ett forskningsarbete, redovisar olika

typer av an- och stamtavlor: samt problem

med lasningen av gamla handstilar, med hän-

visning till l-lig litteratur. En lista

med förklaringar över %Iderdomliga ord finns

aven,

De statliga arkiven och ileras bestand nämns

i korthet. Väsentliga serier i kyrko-, kame-

rala och juridiska arkiv beskrivs relativt

ingående. Avslutningsvis f%r man en littara-

turöversikt jämte en förteckning över större

handskriftsamlingar samt över de lansbiblio-

tek som 'har.mikrofilmade kyrkoarkivalier,

En handbok av n%got annorlunda slag, som är.

avsedd för saväl amatgrer som nniversitets-

studerande, är

Ld Hildebrand, B., Handbok i släkt- och person-

forskning. D, 1: EZefodl&a, medeltidsför-

hallanden, historiograf i och bibliograf i.

stockholm 4961, 399 S,

Boken behandlar utförligt hiitorisk metodik -

och källkritik: hur' man skiljer' mellan pri-

mär- och sekundäzkäilor, olika dateringars

tillf8rlitlighet memo, med talriks exempel .

hämtade ur b1.a. kyrkoböcker. Den ger en

översikt av svensk släkthistorisk f orskning

fram till nutiden, Aven om bokens framstallning

W"ko4n'i?enVrerad' p% medeltidens genealogi

och biografi, har den vanliga släktforskoren

användning av kapitel som tar upp efternamns

och släktnamns utveckling i Sverige, heraldik,

gravstenar m.m,


SärskTlt värdefullt det avslu3snde~par- -

tiet , som innehaller en orienterande redog6selse

för svensk genealogisk littesatur,: .*

bibliografier, samlingsverk, kalendrar mera. .

Litteraturupplyeningar är dessutom rikligt

inströdda i texten. En-förkartningslista

samt en detaljerad inneh%llsförteckning finns

i bokens slut.

Beträffande biogwiska ugpslagsverk h&yi sas

till de1 2. Bagon s%dan har tyvärr ej ut.-

kommit. . . .


,

Länsbiblioteken har, med nedan nämnda undantag,

relativt ful'iständiga bestand sv mikrofilmade

kyrkoarkivalier för det egna länet, i basta fall

omfattande tiden fran 1600-talets slut. fram till

omkring &r 1895,

Gotlands länsbibliotek har för närvarande mikro-

film av kyrkoarkivalier för gotländska församling-

arr fdn A (~kebäck) t o m R (mär). Mikrofilm för

resterande församlingar under anskaffning.

Göteborgs universitetsbibliotek svarar för utl%n

av mikrofilm omfattande Göteborgs och Bohus läns 9

inklusive Göteborgs stads, kyrkoböcker.

Malmö stadsbibliotek, länsbibliotek för Malmöhus

län, har hittills saknat mikrofilm för Malmö

stads forsamlingar; dylika är nu under anskaffning.

Stockholms stadsarkiv svarar för utlan av mikro-

film av Stockholmsför~lingarnas kyrkoböcker.

Lidingö stadsbibliotek, 13insbibliotek för Stock-

holms län, utlanar mikrofilm fdr länet i övrigt.

Man@ länsbibliotek förfogar aven över mikrofilm

av andra arkivalier daom domböcker, boappteckninw

mantalslängder, j ordeböcker, militärrullor %m.

P& länsbiblioteken finns förteckningar över d-

val det egna l2inets som anära lsns mikrofilmer.

Konmiunbiblioteken har son regel det egna länets

förteckningar, Ovriga lana kataloger lanas hem

9 begb-.


Mikrofilmerna utl%nas kostnadsfritt för läsning

p% biblioteken, eller om s% önskak till

enskilda forskare för hemlan, Lasapparater

finns som regel p9 större, och medelstara bibliotek.

N&ggra~ bibliotek har även läsapparater

till hemlan. E. ~o~~arbergs län fibs

vissa möjligheter att läsa mikrofilm p% en

del pastorsexpeditianer, Läsapparaterna äz A

lätta att sköta.' bersonalen visar @na der .

ovana hur apparat och film hanteras.

Dessutom. kan nämna$ att _ - . S.;." -:-

- r .

Emigrantinstitute$, rutvandrarnas hus, .

förf ogar över .mikrof ils .av svensk-arneri k.ska

församlingars kyrkoazkiv+ huvudsakligen,,:

fran. mellanvästern,. i USA. ~rbetet med film-, ,

ningen tir ännu e j. avslutat, ~e.ssu.tom. f iqns .

utflyttningslzngder till utrikesvort samt %,.

vissa: pass journaler. på mikrgf ilm. ,' Filmern


En till format ocii' omfsng behandig bok, som

ar avsead f8r släktforskare och som ger ele-

mentär vägledning i flera fragor, 8.r

~f iberg, A., Läsni:~g av gamla handstilar. 5 uppl.

Stockholm 1977. 50 s. (skrifter ntg, av Genea-

logiska förceningen, 5.)

.

Författaren behandlar den 8.k. tyska stilen,

den skrivstil som dominerar under 1600- och

1700- talet och som är mest sv%rtolkad. 'Boken

best%r av en samling skriftprov med tolkningar.

Haterialet utgörs av mantalslängder,

militärrullor och annat genealogiskt material.

En kronologisk f ört eckning över de enskilda

bokstavstyperna visar stilens utveckling, s&

att varje lodrät rad bildar ett mer eller

mindre fullständigt alfabet för en viss tid

och varje vågrät rad visar respektive bokstavs

förändring i tiden.

En ordlista över de vanligast- förekommande

svenska och latinska ord och förkortningar

i' kyrkoböcker m,n. finns även. Hänvisning

till litteratur som tar upp -mla ord och

oräformer, vikt och mattenheter ges i för-'

ordet.

En beskrivning av den svenska skriftens ur-

sprung och utveckling får man i följande

Af Swedlund, R. 2% Svenonius, O,, Svenska skriftprov.1464-1828,

2 uppl. Stockholm 1948,

12,(61) s* (~lm~vist c-. Wiksells akademiska

handböcker, )


Boken ger exempel p% kazaktäristiska stilar

från ovan nämnda tid, ~n alinrän historik

över den svenska skriften samt hänvisning

till paleografisk litteratur och äidre skrift-

provssamlingar ges i inledningen, Texterna

och tolkningarna f öregas, liksom hos Aberg,

av en kronologisk förteckning över bokstäverna.

Dessutom får man en samling exempel p&..ute-

'slutningar av bokstäver, förkortningstecken,

n%gra beteckningar för mynt, matt, vikter

och siffror.

6

Af Svensson, L,, Nordisk paleografi,., Lund 1974.

Lundastudier i nordisk spr%kvetenskap. Serie

28.) s. 42-136.

I ett kapitel om skr5ften i Sverige ger för-

fattaren en kort, lättlast historik samt ett

antal skriftprov fran medeltiden - ar 1826,

med tolkningar och kommentarer. En krosolo-

gisk förteckning Över enskilda bokstavstyper

samt en utförlig litteraturförteckning av-

slutar framställningen. Boken är i första

hand avsedd för studerande i nordiska apråk

vid universiteten men kan aven.anvandas av

genealoger.

Då talrika bokstavsvariationer, av naturliga-

skal, förekommer i handskrifterna och & dessa

ibland kan vara nog så svilrtolkade, har man

glädje av att för jämförelse ha tillgfing till

flera kronologislca f örteckningar av här nämnt

slag. -


OM TIDEEP~IEG OCB KA~~JDFRVASEN

En klassiker bland handböcker i kronologi

äx

Ua Grotefend, H., Taschenbuch der Zeitrechnung.. ,

10 erw. Aufl. Bannover 1960. 223 s.

Författaren ger inledningsvis en allmän be-

skrivning av nedeltidens och nya tidens tide-

räkning. Huvuddelen av boken best& dels av

en alfabetisk förteckning med förklaringar

över termer som anvants vid datering i b1.a.

Skandinavien, ilels av anvisningar med tabeller

för hur man beräknar datum, veckodag, dnad

och ar, exempelvis: vilken veckodag är den

3 maj I'j'lO? En sCirskild tabell finns för den

svenska tideranj-ngen 1700-1752 ( s. 219).

Med viss hjälp av ett tysk-svenskt lexikon

har man inga större sv3righeter att först%

och följa anvisnhigarna.

En enkel och lättfattlig beskrivning av hur

man beräkna^ veckodaga,~ enligt svensk kalen-

der för &ren 1500-1939 får man i

~d(p) T"redlemsblad, för Genealogiska föreningen.

1934:1 5. 7.

En översiktlig redogörelse far man i följande

tv% böcker


TJa ~od&n, L-O., Tid. En bok om tideräkning och

kalendervasen.. Stockholm 1968, 210 s. (tiggleböckerna.

)

Boken behandlar Znnet genom tiderna. För Sve-

riges del intressant är dels beskrivningen av

den julianska och Gegorianska tideraningen,

dels ett avsnitt 0x1 svenska förhållanden (s.

149-193), som förutom en historik med genom-

gång av de kyrkliga och profana högtiderna,

innehåller anvisningar om hur man beraknar

veckodag för ett visst datum och %r.

KY Nielsen, H., Kronologi. 2 udg. ~bbenhavn

l j 6 7 , G G (Dansk historl sk f aellecf orenings

hAndbd~er. )

Liksom i ovanstående bok behandlas tideräkning-

en och dess historia, de olika kalendrarna, be-

räkning av påsken och årets begynnelse m.m.

I texten finns insprängda latinska tidstermer

med förklaringar. Sakregistret upptar dock

endast en del av dessa, Litteraturförteckning

finns i bokens bör jan,


~iklih upplysningar far man i föl jande etymologi

ska ordböcker

~c(x) Söckrwall, K,P., Ordbok öfver svenska medel-

tidsspråket. Lund. Bd 1-3, 1884-1918. Supple-

ment 1925-73.

Detta kan anses. som standardverket beträf fande

fornsvenska ord. Varje uppslagsord Atföljs

av en förklaring eller överaättning till nusvenska

samt av ett eller flera citat ur n%gun

text för att belysa olika betydelsenyanser,

De skrifter ur vilka det här upptagna ordförradet

väsentligen är hämtat anges i kall- -

I förteckningen i början, Rättelser och tillägg

finns i slutet av band 3. Ordboken kan ibland

vara n%got sv3rläst,

I

F O (x) Dahlgren, F.A., ~lo&akiwn öfver föraldrade

I

I

eller ovanlim ord och talesätt i svenska

språket fran och med 1500-talets andra %r-

tionde. Land 1911-16. ,

Denna ordbok tar upp ord och uttryck som ;id

1800-talets slut uppfattades som förgldrade

eller ovanliga, Varje uppslagsord atföljs av

en översättning till nusvenska, samt ett eller

flera citat samt hänvisning till annan ord-

bokslitteratur. Denna beskrivs närmare i för-

ordet. Oversättningarna har b1.a. hämtats ur

Södervalls ordbok ovan.


F ~ ( ~ Rietz, ) J,E,, Svenakt diaiektlexikan, Ordbok

öfver svenska allmogesprå.ket, Lund 1962, Utgör

fotolitografiskt atergivande av originaluppl.

1862-1867,

FC(X)

Ordbokens källor har varit dels tryckta och

otryckta skrifter fr& 1700-'och 1800-talet,

dels forfattarens personliga uppteckningar,

Även svenska dialekter i Finland har medtagits,

PIan bör vid användningen först g% till bokens

alfabetiska register. Uppslagsorden förklaras

och översatts till nusvenska,. deras ursprung

anges - ibland med citat,

Ordbok över svenska språket, Utg, av Svenska

akademien. Bd l- . Lund 1898- .

Svenska akademiens ordbok (SAOB) är i princiy

uppställd p& samma satt som ovan nämnda ora-

böcker, Arbetet är emellertid ej fullbordat,

Det senast utkomna bandet är nr 25 ( segmentar

- skallra). Som vägledning till ordboken

t j anstgör

Fc B., Vägledning till Svenska

akademiens ordbok, 2 uppl. Stockholm 1971. 123 s,


LATINSYCA ORD BCH ~ 'ÖI~X~~I;NGA~~. ., -T .

- . +. , .

. , . " .-

Ett antal f örkortningar, ord ~~ch' ut.krpk ;p%:

latin ur kyrkoböcker, mantalslängder m.m.

finns, sm %idi@re nämats, upptagna i. .- - .

Abergs och Grutefends handböoker. , Har man e j

tillgång. kil1 dessa kan man betraf fande fullstandim

ord nakxli.gtvis använda en.latinsk-'

svensk ordbok.^ . .

' , . <

Viss hjälp med de vanligaste fzrkortningarna

kan man f% av

R., Fxitzes nya förkortningslexikon.

Stockholm -1962,

F.QH ~rölén,

I inledningen ges en &kådlig bild av prin-

cipe~na för lexikonets uppstSIlning vilket

under1 ät tar siilcandet, .

- 1 .

Ett klassisk-t:. f5%kor


'ATT LOKALISERA OCH TYDA ORTNAEN

God hjälp har man av nedanssende ortlexikon

och kartor

Rosenberg, C.M., Geografiskt-statistiskt hand-

lexikon öfver Sverige. Stockholm, Bd 1-2.

1882-83.

LexikoneOs huvudkalla har varit T878 Ars taxe-

ringslängder. Vidare har nppgTfter hämtats nr

Statistiska centralbyråna publikationer samt

landskaps- och ortbe skrivningar , -topogeaf iska

kartor. Större orter, sas-om sooknar, hmder

och staider, behandlas mera utförligt med en

detaljerad lägesbeskrivning, uppgifter om

ngringsliv m.m. För mindre orter, sasom ggrdar

bruk och byar, anges dock alltid de for släkt-

forskaren väsentliga uppgifterna, nihnligenr

socken, härad eller tingslag, l%n samt ev.

ansexf5rsamling, i h& nämnd ordning. Före-

kommer orter med likalydande namn anges länet

f ör st, vilket underlättar sökandet.

Lista Övm använda f8rkortnirxga.r finns i sh-

te t av vartae volym, TfdiSZ -e& ,&tteksex

finns i slntet av band 2,

N=(~) Sveask ortfZ3rteckning. Utg. av .posCvl.erket,

televerket och statens JhVägar, S-trockhoIm,

1935-

F6rteekningen är avsedd aom hjälp vid aäresse-

ring och tar därför upp savZ1 d som stora

orter: från bostadslägenheter, fastigheter och

&dar till byar, stader etc.


Med gård (gd) ocb lägenhet (lg) avses jord-

bruks- respektive bostadsfastighet. Efter

varje ortnamn anges ortens beskaffenhet -

by, g%rd .etc. Ortens belägenhet. anges med

kommun, församling och län. Församlingens. .

namn anges inom parentes, där det ej överens-

stämer med kommunens. Obs, att orternas

belägenhet. iblaad ändrats p% grund av ändring-

ar i kommunindelningen.

Orterna Zr alfabetiskt ordnade, Orter med

samma mamrs stsr först. lansvi-s, därefter

kommunvis,. Ortnamn . som :bör jax med norra,

södra, Ulla, o& liknande bast-ingar söks

under. huvud.qrde t, S ö m Sunde~byn söks all t.- .

s& under Sunderbyn, Rorande använda- f örkor$ningar

-se £rampämnens insida. Förteckningen -

har re~i~dezats kontinuerligt. .

7 . s

nc( r) ~v&ska- :&+r. .A t- öve~ Sveriee me d ort- -

beskrivning. Utg,, av Gemralstabens lit o-

-fiska ansto3?t. .Stockholm, D 1-3. 1932-52.

~ett8 upp~lmverk, som tyver .K ofulbordat,

omfattar i huvudsak orter i Götaland

och* Svealanit iDet beskriver kommur~er, -byar,

g%rdar m&.; Li-törre orte?. får mer omfattande -

beskrivninmr . Orterna's ^belägenhet ange9 ,med

minst län och kommun. Omedelbart efter ortnamnet

kommer en karthänvisning; om denna

se at1'2~s-*~~tiEi. ledning". ~Ortn-amn som ,bör- '.'

jar bed @Q- Ulla: -etc; *sa& mcier huva&-: ,' .

orde t.

- .


IvIan bör observera att här ayses förMillanden

före kommunindelningsreformerna 1952 och

senare. Varje del är uppdelad i 3 volymer,

varav 1 utgör atlas och 2-3 ortbeskrivningar.

i Topografiska ka~tan över Sverige. Utg. av

Rikets allmänna kartverk. Stockhoim.

Kartorna är detaljerade och tydliga.

NY - Atlas över Sverige. Utg. av Svensfra säilskapet

för . antropologi och geografi. Stockholm

7953-71

Kartverket omfattar kartor över Sveriges na-.

tur, befolkningsförhållanden, kultur ochna-

ringsliv. Till varje kcrrtuppslag hör en kom-

mentar, För släktforskaren intressant är b1.a.

avd: kulturella förhgllanden s, 131-140, med

register över medeltida ortnamn, uppgifter p%

gästgivare&rdar m.m.


Q,

ON GAMLA I.~:T,:,VIKTER OCH I~TT .

En kortkattad historisk överdkt .f& man i

Heckscher, E.Fe, De svenskapenning, vikt-

och m&ttsystemea, Stockholm 1940, 34 s.

(hzblikationer .utge av ~stoxieL2irarnas

f örening, 1. )

Tonvikten är lagd p3 penningväsendet. Utför-

liga och kommenterade litteraturhänvisningar

lämnas efter .va.rje avcni.tt. Äldre vikter och'

mått anges i moderna enheter,

Utmarkta avbilaningar av svenska mynt från ' -

Gustav Vasa och fram i moaern tid samt en

förteckning på litteratur om svensk mynt- ; -

historia ger

Kyh Gliick , H, , krtalsf örteckning över svenska

mynt med ~Zrderingspriser gällande 1975. , .

Stockholm 1974. 292 s. (l?umismatiska bokf

örlagets handboksserie, I, )

Utförliga upplysningar om äldre mått- och

viktenheter f& man främst i

T (x) Jansson, S.O., MAttordbok. Svenska mattster-

mer före metersys-kmet, Stockholm 1950. l09 so

Författaren redogör inledningsvis för utveck-

lingen av mått- och viktenheter i Sverige

fram till metersystemets antagande år 1875,

. .


T(~)

Naterialet är,som fram& av. titeln, lexi-

kaliskt ordnat, Kulturhistoriska. synpunkter

har särskilt uppmärksammats, De olika mått-

och viktenheterna har översatts tiU. nutida.

enheter,

I viss &n användbara f ör sl,*.tf okskare

är även

Birkeland, K., Mått, xnål,vikt,,, Norska

orig:s titel: Fl51 og vekt. Stockholm 1771,

148 S* .. .

ÄndamBlet med boken .& visser~igen att förklara

nutida enheter och deras' förkortningar.

.En del skandinaviska &t%- o&. viktenheter av

historiskt intresse har eme1Eerti.d medtagits.

Enheterna är alfabetiskt upps%ällda#, En kort

historik över nordish fb'hallanden före metersystemet

ges inledningsvis,

T Ohlon, R,, Gamla 'niatt- och nya. Stockholm

, 1974. S. 132-1340

I ett avsnitt om "äldre svenska enhetern f%r

man en uppställning av de vanligaste &tt-

och viktenheterna under 1600-, 1700-, crch

1800-blen, med fidrvhndiing av dessa i moder-

na enheter,


GENEALOGISKA OCH BIOGRAFISKA UPPSLAGSVERK

. .

L&-c Till genealogiska uppslagsverk brakar man han-

röra ättartavlor, genealogiska matriklar och

kalendrar s%som adelskalendrar, släktkalendrar,

I Hildebrand, B. Handbok i slakt- och person-

forskning s. 368-322 (se o-n) far man en redo-

görelse för sådana, Nämnas kan att det mest

kända verket over borgerliga slakter: Svenska

släktkaPendern, utges i ny följd fr,ovm. 1962,

Lm-c Till biografiska uppslagsverk brukar man han-

föra biografiska lexikon, matriklar och kalen-

drar över yrkes'grupper, karer och liknande,

Hit hör bf. a. Sveriges statskalender, univer-

sitetsmatriklar, lliramatriklar. Ile biografiska

uppgifternas omfattning vapierar fr%n stats-

kalenderns fiidelse&rsan@velse till herdaminne-

nas utförliga biografier. Herdaminnen, som ut-

givits i varje stift, innehåller levnadsbe-

skrivningar över stiftets präster och upplyser

om hihkomst, utbildning, tjänster, tryckta

skrifter och familjeförhallanden med hit höran-

de data.

För att fA reda p& Ad som finns av genealogiska

och biogrsf&ska uppslagsverk kan man & "till

nedanstående bibliografier

Aal Almquist, J.A., Svensk genealogisk litteratur.

Förtecknad. Stockholm 1905, 78 s. f kri if ter

och handlingar utgifna genom Svenska autograf-

sällskapet. 7.)

Denna förteclcnar dittills utkommen genealogi.


Materialet är indelat enligt följande:. kungl.

at telangder, medeltidssläkter, slakter i ny-

are tid, Personregister finns avslutningsvis.

Ld Wretman, J., Släktvetenskapen med hansyn till

svensk forskning i översikt framställd. Stock-

holm 1924. s. 169-790,

Förteckningen ansluter direk% till Abquists

bibliografi ovan och omfattar tiden 1905-22,

Bal Agren, S., Svensk biopaf isk uppslagslitteratur.

Bibliografisk ~örtecknin& Stockholm 1929, 423 s.

(Svenska bibliotekariesamfundets skriftserie, 1, )

Förteckningen är indelad enligt f61 jan88 : all-

männa uppslagsverk, uppslagsverk rörande yrken

och grupper, lokalt bestämda uppslagsverk.

Ett visst urval har gjorts vid förtecknandet,

b1.a. har biografiska arbeten, som endast be-

handlar ett fatal personer ej medtagits, Titlar-

na är ofta kommentera.de för att upplysa om

vilka biografiska data som medtagits. Boken

avslutas med ett ämnes- och författarregister,

Aakc Svensk historisk bibliografi. Utg. av Svenska

historiska föreningen . Stockholm.

Se inneh%llsförtecknin@;en avdelning :. släkt-

och personhistoria.


Genealo~iska fÖreningea,riksförsning för släktforskning,

grundad.1933, är numera den största

sa.mmanslu%nirïgen f ör slaktf or skare, ilen har tv&

lokalföreningar: Västra Sveriges genealogiska

förening -i Götebag och Skbes genealogiska förening

1 EiIalmö, .Föreningen, vars ändorn51 *är y att

främja svensk sla~tforskning och höja intresset

för densammaw, har ett omfattande arkiv och

bibliotek, som,,förutm genealogisk och biografisk

lit teratur .innah&ller ett f lertal re~iater ,* främst

ett omfattande ,sl%tnamnsxegister som anger var

i handskriftsamlingar och tryckt litteratur de

i registrek upptagna namnen ar behandlade.. -

. .

Genealqgibka f öreningen ger ut tv& ;krif tse*i.er :

Genealogiska föreningens slaktbocker och Skrifter

utgivna .av Genealogiska f öreningen.

, .

Tidsk=qter utgivna av Genealogiska förenirgen

as >

L~(P) Medlemsblad Er' ~knealo~iska f Greningen, Ctockholma

1 (1934) - 50 (1949).

Anna innehtiller f öreniesnoti sar, slalrthistoriska

nppsat ser, uppgifter om slaktf;oreni.war

och om olika genealogiska samlingar, recensioner,

men framförallt intressanta orienteringar

rorande ett flertal arkiv och deras innehall.

Nr 28 (1940,)' utgör innehallsförteckning och personregister

för %ren 1934-1940. För aren 1941-

1949 finns en särskild inneh&llsförteckning

tryckt &r 1953,


Medlemsbladet nedlades 1.949 och efterträddes ' *

av

Tidahrif ten inneh&ller, . liksoii .. ~iedleisblädet

ovan, slakthistoriska~uppsatser, redogörelser- . ' - '

för genealogiskt intressanta arkiv, recensioner

etc, men behandlar aven godshishriska och

biografiska.&nen, Vidare noteras och kommen-,

teras nyförvärv till föredngens samlingar. -

Därtill finns en avdelning under vilken med%em-.' ''

marna kan publicera ' fragor och s~ar i .genealogiska

spörsm31,

Personhistoriska saxnfunaet ÄR EN VETENSKAPLIG

föreding för biografi och genealogi och utger

Tidskriften dominerades i sitt tidigare skede av

ämnen som porträtthistaria, adelagenealogl,

heraldik och medeltida ättera genealogi. Uppsatser

av betydelse för genealogin, dess historia

o& teknik finner man fräanst fran 1930-

talet o@ f d t

;

i tiden, Ett generalregister över

tidskriftens uppsatser och d&i behanaade per-

soner finns p& Svenskt biografiskt lexikon,

Riksarkivet

I detta sanunanhang kan aven nämnas en publika-

tion som visserligen ej & en i här avsedd me-

ning genealogisk tideikrift, men som kan ge slBkt-

forskaren vedefulla upplysningar nämligen:

-27- - '


Ra n tt. Riksarkivet informerar. Stockholm,

,m%> - .

Häri noteras frast nyförväxv av person-

och &rdsarkiv till riksarkivet, lands-

ooh stadsarkiv, mugder och anära insti-

tutioner, men aven litteratur om sadana

arkiv, . .

En historik översikt €iver genealogiska

föreningar och tida kr if te^ f&r man i

Hildebrands handbok s,, 279-300.


$l%tforskare. En Uatagar- :

ti inom -t lit tero~r8rirntsri.

vid bibliotek&h6gskolan. Bod#, rt 1975.

l l

%m$ whj81predan rvssz att orientrrr slalctforr~arrn u

hindb/&ker, agkrof ilmade srki,vrlitr, ganealoglsY& oc

b $ o ~ i sk& f csppalagsvcrk , o tymologi &r ordbBelrer, tia-

,

~k~fq'k@2 pl*lBr

I

I 1 i

~m&ag~ndr Isprincip bar wlt att littsyhurea B

i m8fiigc .o I i kall fi ra tilgbglig pl lofrbibli sk4

Utuvsr w; p& ialkbiblio t eken gwtr .lit terrt~r/n hrr

n8a sBsa8aa?dvg-b med%srg(*s ' eam f 8zekommer g& %xkh

iastStu3;2an~drne . h a6m i ttfardorep p?z~ Iv ha mle&

i U

att %fl%, ' P,.-

l

r, +w:t%

y'& :. ,i;.

?-y,

. -. -


BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV

Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid

Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen

mellan åren 1974 och 1996.

Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har

använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick.

De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA),

som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se

Upphovsrätten tillhör författarna.

Publiceringsår i BADA: 2011

More magazines by this user
Similar magazines